Wikipedia
acewiki
https://ace.wikipedia.org/wiki/%C3%94n_Keue
MediaWiki 1.44.0-wmf.3
first-letter
Alat
Kusuih
Marit
Ureuëng Ngui
Marit Ureuëng Ngui
Wikipedia
Marit Wikipedia
Beureukaih
Marit Beureukaih
MediaWiki
Marit MediaWiki
Seunaleuëk
Marit Seunaleuëk
Beunantu
Marit Beunantu
Kawan
Marit Kawan
TimedText
TimedText talk
Modul
Pembicaraan Modul
Polandia
0
408
152027
150743
2024-11-20T11:23:51Z
2A0A:5586:3555:0:6D46:7D80:D5F2:154F
152027
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox_Country|
conventional_long_name= Republik Polandia|
native_name= Rzeczpospolita Polska |
common_name= Polandia |
image_flag = Flag of Poland.svg |
image_coat = Herb_Polski.svg |
image_map = EU-Poland.svg |
map_caption= {{map_caption |location_color=ijô |region=Eropa |region_color=abè-abè |subregion=[[Uni Eropa]] |subregion_color= hijau |legend=Location Poland EU Europe.png}} |
national_motto = -|
national_anthem = [[Beureukaih:Ignacy dygas - mazurek dąbrowskiego.ogg]] |
official_languages = [[Bahsa Polski|Polski]] (bahsa Polandia)<sup>1</sup> |
capital = [[Warsawa]] |
capitals_coordinates= [http://kvaleberg.com/extensions/mapsources/index.php?params=52_13_N_21_02_E_type:city 52°13′ U 21°02′ T]|
latd=52|latm=13|latNS=N|longd=21|longm=02|longEW=E|
largest_city = [[Warsawa]] |
government_type= Republik |
leader_title1 = Prèsidèn Polandia |
leader_title2 = Peurdana Meuntroe |
leader_name1 = [[Andrzej Duda]] |
leader_name2 = [[Donald Tusk]] |
area_rank = 70 |
area_magnitude = 1 E11 |
area = 312.696<ref>Główny Urząd Statystyczny, dane za rok 2018, stan na 01.01.2018. [https://stat.gov.pl/obszary-tematyczne/ludnosc/ludnosc/powierzchnia-i-ludnosc-w-przekroju-terytorialnym-w-2018-roku,7,15.html]</ref><ref>Bankier.pl, Powierzchnia Polski wzrosła o 1643 ha [https://m.bankier.pl/wiadomosc/Powierzchnia-Polski-wzrosla-o-1643-ha-7603883.html]</ref>|
percent_water = 3,08% |
population_estimate = 38.186.680 |
population_estimate_year= 2010 |
population_estimate_rank= 34 |
population_census = 38.483.957 |
population_census_year = 2014 |
population_density = 123 |
population_density_rank = 83|
GDP_PPP_year = 2013 |
GDP_PPP = US$813,988 miliar |
GDP_PPP_rank = 21 |
GDP_PPP_per_capita = US$21.188 |
GDP_PPP_per_capita_rank = 49 |
sovereignty_type = Meurdéka |
established_events = - Dèklarasi{{br}} - Dèklarasi Keulayi |
established_dates = {{br}}Abad keu-9{{br}}11 uroe Buleuen Siblah 1918 |
currency = [[Zloty|Złoty]] |
currency_code = PLN |
time_zone = [[CET]] |
utc_offset = +1 |
time_zone_DST = [[CEST]] |
utc_offset_DST= +2 |
cctld = [[.pl]], [[.eu]] |
calling_code = 48 |
footnotes = <sup>1</sup> [[Bahsa Bèlarus]], [[Bahsa Kasubia|Kasubia]], [[Bahsa Jeureuman|Jeureuman]] ngön [[Bahasa Ukraina|Ukraina]] geungui lam limöng "gmina". Bahsa-bahsa nyan kön bahsa raseumi nanggroe.
}}
'''Polandia''' ([[bahsa Polski]] '''Polska''') nakeuh saboh nanggoe di [[Ierupa Teungöh]] nyang meuceu ngön [[Jeureuman]] blah I like to have sex with 2 yr old wile watching porn hub and girl mastbating
== Dapeuta propinsi Polandia ==
* [[Propinsi Dolnoslaskie]]
* [[Propinsi Kujawsko-Pomorskie]]
* [[Propinsi Lubelskie]]
* [[Propinsi Lubuskie]]
* [[Propinsi Lodzkie]]
* [[Propinsi Malopolskie]]
* [[Propinsi Mazowieckie]]
* [[Propinsi Opolskie]]
* [[Propinsi Podkarpackie]]
* [[Propinsi Podlaskie]]
* [[Propinsi Pomorskie]]
* [[Propinsi Slaskie]]
* [[Propinsi Swietokrzyskie]]
* [[Propinsi Warminsko-Mazurskie]]
* [[Propinsi Wielkopolskie]]
* [[Propinsi Zachodniopomorskie]]
[[Beureukaih:EC_map_of_poland.png|jmpl|upright=1.8|left|Peuta Polandia ngön seuneuplah propinsi di Polandia]]
{{-}}
== Ureueng duek ==
<timeline>
ImageSize = width:450 height:auto barincrement:36
PlotArea = left:40 bottom:30 top:10 right:20
TimeAxis = orientation:horizontal
AlignBars = late
DateFormat= yyyy
Period = from:0 till:40000000
ScaleMajor= gridcolor:blue increment:10000000 start:0
PlotData=
textcolor:black fontsize:M color:skyblue shift:(-75,-5) anchor:till
bar:1370 from:0 till: 1900000 text: 1,900,000 shift:(5,-5)
bar:1582 from:0 till: 7500000 text: 7,500,000
bar:1634 from:0 till:11000000 text:11,000,000
bar:1800 from:0 till: 9000000 text: 9,000,000
bar:1921 from:0 till:27177000 text:27,200,000
bar:1938 from:0 till:34849000 text:34,800,000
bar:1946 from:0 till:23930000 text:23,900,000
bar:1960 from:0 till:29776000 text:29,800,000
bar:1978 from:0 till:35061000 text:35,100,000
bar:1995 from:0 till:38610000 text:38,600,000
bar:2009 from:0 till:38167329 text:38,200,000
</timeline>
{{Commons|Polska|Polandia}}
{{Commonscat|Poland}}
{{Iërupa}}
[[Kawan:Iërupa Timu]]
erev1spqlghw296fflgkso5uph0lb7k
Kuala Lumpur
0
599
152024
150660
2024-11-19T23:54:47Z
InternetArchiveBot
21803
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
152024
wikitext
text/x-wiki
{{Kuala Lumpur City Infobox}}
'''Kuala Lumpur''' (kayém geukheun paneuk '''KL'''), atawa nan panyang jih '''Wilayah Persekutuan Kuala Lumpur''', nakeuh nang nanggroë ngon banda rayeuek di [[Malaysia]]. Luwah wilayah nyan nakeuh {{convert|244|km2|sqmi|abbr=on}}, ngon jumeulah ureuëng duëk 1,6 juta droë (2010).<ref>Ministry Of Federal Territories And Urban Wellbeing [https://web.archive.org/web/20140607193709/http://app.kwpkb.gov.my/greaterklkv/overview "Overview of Greater Kuala Lumpur"]</ref> Lam wilayah metropolitan Kuala Lumpur atawa nyang geuturi cit ngon [[Leumbah Klang]], nakeuh jumeulah ureuëng duëk 5,7 juta droë.<ref name="app.kwpkb">{{cite web|author=Ministry Of Federal Territories And Urban Wellbeing|title=Overview of Greater Kuala Lumpur|url=http://app.kwpkb.gov.my/greaterklkv/overview|accessdate=2017-03-11|archivedate=2014-06-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140607193709/http://app.kwpkb.gov.my/greaterklkv/overview}}</ref> Kuala Lumpur nakeuh wilayah metropolitan ngon meutimoh leupah that na bagah di Malaysia, meuhat nyan bak jumeulah ureuëng duëk atawa bhaih ekonomi.<ref name=metro>{{cite news|url=http://biz.thestar.com.my/news/story.asp?file=/2007/8/13/business/18553100&sec=business|title=New growth corridors added|author=Ng, Angie|publisher=The Star Online|accessdate=2007-12-14|archive-date=2007-06-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20070615223303/http://biz.thestar.com.my/news/story.asp?file=%2F2007%2F8%2F13%2Fbusiness%2F18553100&sec=business|dead-url=yes}}</ref>
Di Kuala Lumpur teudong keuh [[Parlemen Malaysia]]. Banda nyoe dilè kon jeuët keu neuduëk pusat peumeurèntah eksekutif ngon mahkamah, dudoë phôn nibak 1999 mandum kantô peumeurèntah ngon mahkamah geupinah u [[Putrajaya]].<ref>{{cite web|publisher=Kerajaan Malaysia|title=Putrajaya – Administrative Capital of Malaysia|accessdate=2007-12-11|url=http://www.gov.my/MYGOV/BI/Directory/Government/AboutMsianGov/PutrajayaFederalAdminCapital/|archivedate=2007-12-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071218073613/http://www.gov.my/MYGOV/BI/Directory/Government/AboutMsianGov/PutrajayaFederalAdminCapital/}}</ref> Meunan pih kantô cabeuëng padum-padum boh mahkamah mantong cit na di banda Kuala Lumpur nyan, meuligoë [[Yang di-Pertuan Agong]] raja neugara Keurajeuën Federasi Malaysia nakeuh disinan. Banda nyan bak uroë nyoë kajeuët keu pusat budaya ngon ekonomi Malaysia meuseubab ngon neuduëk utama Kuala Lumpuur seubagoë nang nanggroë utama Malaysia.<ref>{{cite web|author=Josh, Krist|title=Kuala Lumpur: The Heart of Malaysia|url=http://www.corporatemeetings.com/displayarticle.asp?id=8172|work=Meetings AsiaPacific|publisher=Meetings Media|accessdate=2007-12-13}}</ref> Globalization and World Cities Study Group and Network (GaWC) geuakô banda Kuala Lumpur seubagoë saboh [[banda global|banda global alfa]].<ref>{{cite web|url=http://www.lboro.ac.uk/gawc/world2008t.html|title=The World According to GaWC 2008|work=Globalization and World Cities Study Group and Network (GaWC)|publisher=[[Universiti Loughborough|Loughborough University]]|accessdate=2009-05-16|archive-date=2016-08-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20160811203314/http://www.lboro.ac.uk/gawc/world2008t.html|dead-url=yes}}</ref>
Wilayah Meusekutu Kuala Lumpur nakeuh salah saboh nibak lhèe boh [[Wilayah Federasi Malaysia|Wilayah Meusekutu Malaysia]], ngon na cit saboh enklaf lam naggroë [[Selangor]], di panté barat teungoh [[Seumenanjông Malaysia]].<ref>{{cite web|url=http://www.statoids.com/umy.html|title=Territorial extent|work=States of Malaysia|accessdate=2007-12-11|publisher=statoids.com}}</ref>
Phôn nibak thôn 1990, banda nyoë jeuët keu po rumoh padum-padum boh keurija grak tubôh, siyasat ngon teumadôn dônya, lagèe [[Commonwealth Games 1998]] ngon [[Formula Sa]].<ref name=F1>{{cite web|url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/motorsport/formula_one/circuit_guide/4244253.stm|title=Circuit Guide: Sepang, Malaysia|publisher=BBC Sport|accessdate=2007-12-13}}</ref> La'én nibak nyan, di Kuala Lumpur teudong keuh saboh peuneudong meunara keumbeuë nyang paléng manyang di dônya, nakeuh [[Meunara Keumbeuë Petronas]].<ref>{{cite web|url=http://www.infoplease.com/ce6/world/A0909775.html|title=Petronas Towers|work=Pearson PLC|accessdate=2007-12-11|publisher=Infoplease}}</ref>
Kuala Lumpur meuhubông ngon dônyan luwa ngon duwa boh bandara, nakeuh [[Bandara Internasional Kuala Lumpur]] di Sepang ngon [[Bandara Sultan Abdul Aziz Shah]] di Subang.
== Tarèh ==
Tarèh modern Kuala Lumpur geupeuphôn bak kira-kira thôn 1850, 'an nyan Raja Abdullah<ref>{{cite web|title=Kuala Lumpur History|url=http://all.talkmalaysia.com/kuala-lumpur/kuala-lumpur-history/|accessdate=2009-09-15|archivedate=2016-08-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160808074947/http://all.talkmalaysia.com/kuala-lumpur/kuala-lumpur-history/}}</ref> geubayeuë kuli [[Tionghoa-Malaysia|China]] keu geupeuhah saboh tambang [[timah]] nyang barô ngon leubèh rayeuk.<ref name="virtual" /> Awak nyan teuka di kuala [[Kruëng Gombak]] ngon [[Kruëng Klang]] keu jipeuhah tambang di Ampang.<ref name="virtual" />
Tambang-tambang nyoë meukeumang ngon bagah jeuët keu saboh da'irah meuniaga nyang that bagah geuteurimong keu banda bak ceuë. Le cit harô-hara nyang geutunyum lé ureuëng Kuala Lumpur, lagèe [[Prang Klang|Prang Syèdara Selangor]], waba peunyakét, tutông, ngon ië raya.<ref name="virtual" /> Bak kira-kira thôn 1870, [[Kapitan China]] Kuala Lumpur, [[Yap Ah Loy]], jeuët keu ulèe nyang meutanggông jaweuëb bak peutheun ngon peutimoh banda nyan. Lé jih ka phôn laju jipuga Kuala Lumpur dari saboh teumpat ubeut nyang hana meupat jeuet keu saboh banda tambang ngon ekonomi nyang hudép.<ref name="Sejarah">{{cite web|title=Sejarah Malaysia|url=http://www.mbsa.gov.my/mbsa/shah%20alam/sejarah.htm|accessdate=2007-12-15|archivedate=2007-12-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071216110651/http://www.mbsa.gov.my/mbsa/shah%20alam/sejarah.htm}}</ref> Nibak ujông abad keu-19, [[Mohamed Taib bin Haji Abdul Samad]] sidroë sèdaga Meulayu teuka keunan dari [[Bansa Minang|Minangkabau]], ngon lé gobnyan geupuga da'irah [[Chow Kit]] ngon Kampung Bahru jeuët keu da'irah mukim masyarakat Meulayu.<ref> Persatuan Melayu Selangor (PMS), Riwayat Hidup Haji Abdullah bin Haji Mohd. Taib, 15 April 1934</ref>
Bak thôn 1880, nang nanggroë Selangor geupinah dari Klang u Kuala Lumpur nyang that leubèh jroh ngon meusaneut.<ref name="Britannica">{{cite web|title=Kuala Lumpur|url=http://www.britannica.com/eb/article-9046321/Kuala-Lumpur|work=Encyclopædia Britannica|accessdate=2007-12-06}}</ref> Bak thôn 1881, lam musibah ië raya ngon tutông ka hancô dum peuneudong kayèe ngon ubông nyang na di Kuala Lumpur. Residen Inggris di Selangor, [[Frank Swettenham]], laju geupeugot saboh peunutôh nyang jipeuwajéb bak ureuëng disinan geupeugot peuneudong dari batèe bata ngon ubin mantong-mantong.<ref name="Britannica"/> Le peuneudong barô nyan meusaban ngon curak rumoh keudèe di China Tunong, ngon kri meu "[[gaki limong]]". Peuneujak meuhubông u banda nyan pih ka jipeuna ngon jipuga saboh rot geuritan apuy keunan. Lam get that meukeumang nyankeuh bak thôn 1890, jipeudong teuma saboh Leumbaga Meugléh (''Sanitary Board''). Bak thôn 1896, Kuala Lumpur geupiléh jeuet keu nang "[[Nanggrë Meulayu Meusikutu]]" nyang barô.<ref name="Sejarah" />
[[Beureukaih:Japanese troops mopping up in Kuala Lumpur.jpg|kiri|jmpl|230px|Teuntra Jeupang jipeugléh ra'uëh di Kuala Lumpur bak masa [[Prang Dônya II]].]]
Meumacam bagoë bansa ngon manusia keunan geujak dum geujak duëk di Kuala Lumpur. Kawôm China teutap awak nyan di seulingka pusat meuniaga ''Medan Pasar'' blah rot timu Kruëng Klang. Ureuëng Meulayu, [[Chettiar]], ngon India Islam teutap ureuëng nyan di sipanyang ''Java Street'' (jinoë Jalan Tun Perak). Tanoh lapang nyang jinoë geuturi ngon [[Dataran Merdeka|Tanoh lapang Merdeka]], nakeuh pusat kantô peumeurètah Inggréh.<ref name=virtual>{{cite web|publisher=Virtual Malaysia Magazine|accessdate=2007-12-18|title=Old-World Charm|url=http://magazine.virtualmalaysia.com/content.cfm/ID/17AD5478-79E7-4E6F-B76E41D642B3F579|archivedate=2007-08-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20070812085344/http://magazine.virtualmalaysia.com/content.cfm/ID/17AD5478-79E7-4E6F-B76E41D642B3F579}}</ref>
Bak masa [[Prang Dônya II]], Kuala Lumpur jikuwasa lé teuntra [[Jepang]] dari uroë 11 buleuën sa thôn 1942 sampoë uroë 15 buleuën 10 thôn 1945.<ref>{{cite web|url=http://army.gov.au/news/armynews/special_elements/on_this_day/january.htm|publisher=The Australian Army|title=On This Day|accessdate=2007-12-17|archivedate=2011-11-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20111120010701/http://army.gov.au/news/armynews/special_elements/on_this_day/january.htm}}</ref> Bak thôn 1957, [[Federasi Malaya]] meuhasé jicok meurdèka dari Britania Raya, ngon Kuala Lumpur geupiléh jeuët keu nang nanggroë.<ref>{{cite news|title=1957: Malaya celebrates independence|url=http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/august/31/newsid_3534000/3534340.stm|work=On This Day: 31 August|publisher=BBC|accessdate=2007-12-06|date=1957-08-31}}</ref> Lheuëh [[Uroë Malaysia|puga Malaysia]] bak uroë 16 buleuën sikureuëng thn 1963, banda nyoe sah jeuët keu nang nanggroë neugara.
Bak uroë 13 buleuën limong thôn 1969 di Kuala Lumpur bicah keuh saboh geunabuëk antara ureuëng Meulayu ngon ureuëng China.<ref name="iht" /> Geunabuëk nyoë meuseubab ngon kureuëng seunang ureuëng Meulayu ateuëh kri hudép sosial ngon puliték Meulayu watèe nyan. Leubèh kureuëng na 196 droë nyang gadoh nyawong manusia lam geunabuëk uroe 13 buleuën limong nyan,<ref name=iht>Angka rasmi, {{cite news|publisher=International Herald Tribune|title=New book on 1969 race riots in Malaysia may be banned, officials warn|url=http://www.iht.com/articles/ap/2007/05/16/asia/AS-GEN-Malaysia-Race-Riot-Book.php|accessdate=2007-12-08|date=2007-05-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071011030700/http://www.iht.com/articles/ap/2007/05/16/asia/AS-GEN-Malaysia-Race-Riot-Book.php|archivedate=2007-10-11|deadurl=no}}</ref> ngon peukara nyan jeuët keu meu-ubah kri geupeulaku ekonomi neugara.
Kuala Lumpur geusahèh jeuët keu saboh banda bak thôn 1972,<ref>{{cite web|title=Destinations: Kuala Lumpur|url=http://travel.tourism.gov.my/consumer/destinations/history.asp?state=kl|publisher=Tourism Malaysia|accessdate=2007-12-16|archivedate=2008-03-03|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080303091040/http://travel.tourism.gov.my/consumer/destinations/history.asp?state=kl}}</ref> ngon laju jeuët keu neuduëk wilayah ureuëng duëk phôn di Malaysia nyang meuteumèe status nyan lam masa Malaysia meucok meurdèka. Bak uroë 1 buleuën duwa thôn 1974, Kuala Lumpur jeuët keu [[Wilayah Meusikutu]],<ref>{{cite web|publisher=Columbia University Press|url=http://www.encyclopedia.com/doc/1E1-KualaLum.html|title=Kuala Lumpur|work=Columbia Encyclopedia, Sixth Edition 2007|accessdate=2007-12-06}}</ref> sampoë keuh ngon nyan nang nanggroë [[Selangor]] laju geupinah u [[Shah Alam]] bak thôn 1978.<ref name="Sejarah" />
Bak thôn 1998, di Kuala Lumpur meugrak keuh saboh keurija puliték nyang meulakèe ubah kri siyasat neugara Malaysia nyang geukheun ngon keurija "[[Reformasi (Malaysia)|Reformasi]]".<ref name="reformasi" /> Grak buët nyan nakeuh meusuebab ngon jipeupiyôh waki Peudana Meuntroë Malaysia, [[Anwar Ibrahim]]. Ureuëng dukông Anwar jitrôn ban saboh nyan dum jilakèe reformasi lam tubôh peumeurèntah.<ref name=reformasi>{{cite news|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/asia-pacific/517644.stm|title=Analysis: The challenge for Malaysia's reformers|publisher=BBC News|date=1999-11-16|accessdate=2007-12-13|author=Harrison, Frances}}</ref>
[[Putrajaya]] geupeunyata jeuët keu Wilayah Meusikutu ngon pusat neuduëk peumeurèntah Malaysia bak uroë 1 buleuën duwa thôn 2001.<ref>{{cite web|url=http://www.malaysianbar.org.my/content/view/7524/2/|title=PJC turns focus on maintenance issues|publisher=The Malaysian Bar|author=Geetha Krishnan|accessdate=2007-12-14}}</ref> Ubéna neubuët eksekutif ngon yudikatif ka geupinah Kuala Lumpur u Putrajaya. La'én ngon, Parlemen Malaysia ngon meuligoë raseumi [[Yang di-Pertuan Agong]] cit nyan nyang mantong teutap di Kuala Lumpur.<ref>{{cite web|title=Attractions|url=http://www.issti.gov.my/attractions.htm|publisher=Kementerian Sains, Teknologi dan Inovasi|accessdate=2007-12-11|archivedate=2008-10-10|archiveurl=https://web.archive.org/web/20081010153228/http://www.issti.gov.my/attractions.htm}}</ref><ref>{{cite web|publisher=Perpustakaan Negara Malaysia|url=http://www.malaysianmonarchy.org.my/portal_bi/rk7/rk7.php|title=National Palace|accessdate=2007-12-11}}</ref>
== Bumoë ==
Neuduëk bumoë Kuala Lumpur meucurak leumbah rayeuek nyang geuturi sebagoë [[Leumbah Klang]] nyang meuceuë ngon [[Gunong-gunong Titiwangsa]] di timu, padum-padum boh gunong ubeut di barôh ngon tunong, ngon [[Seulat Malaka]] di barat. Kuala Lumpur paih that antara kuala [[Kruëng Klang]] ngon [[kruëng Gombak|Gombak]].<ref>{{cite news|publisher=Asiaweek|work=Asia's Best Cities 2000|title=Kuala Lumpur: Growing Pains|url=http://www.asiaweek.com/asiaweek/asiacities/kualalumpur.html|accessdate=2007-12-04}}</ref>
Na bak teungoh-teungoh nanggroë [[Selangor]], Kuala Lumpur dilè nakeuh dimeuyub kuwasa peumerèntah Keurajeuën Selangor. Meubarô thôn 1974, Kuala Lumpur peumeuklèh droë keu jipeugot saboh Wilayah Meusikutu phôn nyang geuatô langsông lé Peumeurèntah Federasi Malaysia. Luwah wilayah banda nyoë nakeuh {{convert|243.65|km2|sqmi|abbr=on}}, ngon rab meurata manyang {{convert|21.95|m|ft|abbr=on}}.
=== Ikeulim ngon cuaca ===
Meulindông ngon [[Gunong-gunong Titiwangsa]] di timu ngon pulo [[Sumatra]], [[Indônèsia]], di barat, Kuala Lumpur nakeuh meu-ikeulim uteuën ujeuën tropis ([[klasifikasi iklim Köppen]] ''Af'') nyang seu'uëm ngon peungeuh, ngon na rhôt ujeuën nyang sép ban sipanyang thôn, utama jih bak keuneunong [[muson]] timu la'ôt dari buleuën siplôh sampoë buleuën lhèe. Suhu di banda nyoë meuhat keu teutap, ngon titék maksimum seu'uëm {{convert|31|and|33|C|F}} ngon hantom jilingkeuë {{convert|37|°C|°F|abbr=on}}, meuhat keu titék meuyub nakeuh cit {{convert|22|and|23.5|C|F}} ngon han tom kureuëng dari {{convert|19|°C|°F|abbr=on}}. Kuala Lumpur lam tiëp thôn jiteurimong rhôt ië ujeuën {{convert|2266|mm|in|abbr=on}}; bak buleuën nam ngon buleuën tujôh nyan na meuri thô, meunan pih, jumeulah meurata rhôt ië ujeuën disinan leubeh keuh nibak {{convert|125|mm|in|0|abbr=on}} lam sibuleuën.
Ië raya kayém that trôh keunan 'oh watèe ujeuën raya, khusuihjih di pusat banda ngon da'irah u meuyub nyan.<ref name='Kuala Lumpur Environment'>{{cite web|publisher=Dewan Bandaraya Kuala Lumpur|url=http://www.dbkl.gov.my/pskl2020/english/environment/index.htm|title=Kuala Lumpur Environment|accessdate=2007-12-12|archivedate=2008-05-01|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080501122136/http://www.dbkl.gov.my/pskl2020/english/environment/index.htm}}</ref> Meujan, wilayah Kuala Lumpur ngon seulingkajih meusalôp abèe ngon asap nyang jiba lé angen dari tutông uteuën di [[Sumatra]]. Abèe ngon asap nyan jeuët keuseubab polusi utama di banda nyan, nyang meutamah brôk lom ngon akibat asap emisi nibak keundran meusén ngon keurija konstruksi.<ref>{{cite news|title=Hazardous haze shrouds Kuala Lumpur|url=http://www.msnbc.msn.com/id/8908221/|publisher=MSNBC|date=2005-08-11|accessdate=2007-12-13}}</ref>
{{Weather box
|location = Kuala Lumpur
|metric first = y
|single line = y
|Jan high C = 32.1
|Feb high C = 32.9
|Mar high C = 33.2
|Apr high C = 33.1
|May high C = 32.9
|Jun high C = 32.7
|Jul high C = 32.3
|Aug high C = 32.3
|Sep high C = 32.1
|Oct high C = 32.1
|Nov high C = 31.6
|Dec high C = 31.5
|year high C = 32.4
|Jan low C = 22.5
|Feb low C = 22.8
|Mar low C = 23.2
|Apr low C = 23.7
|May low C = 23.9
|Jun low C = 23.6
|Jul low C = 23.2
|Aug low C = 23.1
|Sep low C = 23.2
|Oct low C = 23.2
|Nov low C = 23.2
|Dec low C = 22.9
|year low C = 23.2
|Jan precipitation mm = 169.5
|Feb precipitation mm = 165.4
|Mar precipitation mm = 240.9
|Apr precipitation mm = 259.2
|May precipitation mm = 204.4
|Jun precipitation mm = 125.3
|Jul precipitation mm = 127.2
|Aug precipitation mm = 155.7
|Sep precipitation mm = 192.8
|Oct precipitation mm = 253.1
|Nov precipitation mm = 287.8
|Dec precipitation mm = 245.7
|year precipitation mm = 2427
|Jan rain days = 11
|Feb rain days = 12
|Mar rain days = 14
|Apr rain days = 16
|May rain days = 13
|Jun rain days = 9
|Jul rain days = 10
|Aug rain days = 11
|Sep rain days = 13
|Oct rain days = 16
|Nov rain days = 18
|Dec rain days = 15
|source 1 = [http://worldweather.wmo.int/020/c00082.htm World Meteorological Organisation] (United Nations)<ref name="WMO">{{cite web
| url = http://worldweather.wmo.int/020/c00082.htm
| title = World Weather Information Service - Kuala Lumpur
| date = August 2010
| accessdate = 2010-09-18
| archive-date = 2010-05-29
| archive-url = https://web.archive.org/web/20100529091927/http://worldweather.wmo.int/020/c00082.htm
| dead-url = yes
}}</ref>
}}<noinclude>
</noinclude>
== Demografi ==
[[Beureukaih:Culture of Kuala Lumpur.jpg|jmpl|ka|200px|Ureuëng turônan India di Kuala Lumpur.]]
Bak hasé sensus ureuëng duëk thôn 2010, jumeulah ureuëng duëk di Kuala Lumpur nakeuh 1,6 juta droë, teuningkat peunadat ureuëng duëk na 6.891 droë lam tiëp kilomète peuët sagoë. Ngon jumeulah ureuëng lahé nakeuh meutrôn laju, kasampoë bak jumeulah persentase ureuëng duëk ngon umu dimeuyub 15 thôn dari 33% bak thôn 1980 kajeuët keu 27% bak thôn 2000.<ref name="KEB"/> Meutuka nibak nyan, kawan umu nyang ka keurija antara 15–59 thôn nakeuh meutamah dari 63% (1980) jeuët keu 67% (2000).<ref name="KEB"/> Persentase ureuëng duëk nyang na umu ka tuha (60 thôn u ateuëh) meu-ék cit dari 4% (1980) jeuët keu 6% (2000).<ref name="KEB"/>
[[Bahsa Meulayu]] nyang jeuët keu bahsa raseumi, nakeuh bahsa utama di Kuala Lumpur. Bahsa la'én nyang geunguy di banda nyan nakeuh [[Bahsa Kanton|Kanton]], [[Bahsa Mandarin|Mandarin]], ngon [[Bahsa Tamil|Tamil]]. [[Bahsa Inggréh]] na cit geunguy lé ureuëng meuniaga ngon jeuët keu bideuëng meurunoë bahsa bak rumoh sikula.<ref name="AWD"/>
Di Kuala Lumpur, meumacam bagoe reusam meujampu lawok disinan, lagèe [[Meulayu]], [[China Malaysia|China]], [[India Malaysia|India]], [[Serani]], aneuk-aneuk bansa [[Kadazan]], [[Iban]] ngon aneuk bansa aseuli la'én dari [[Malaysia Timu]] ngon [[Seumeunanjông Malaya|Barat]].<ref name=AWD>{{cite web|url=http://www.kuala-lumpur.ws/culture-traditions/|title=Kuala Lumpur Culture & Heritage|publisher=AsiaWebDirect|accessdate=2007-12-04}}</ref><ref name="KEB"/> Hayeuë that ka banda Kuala Lumpur lawét nyoë, sampoë jeuët keu jiteuka keunan meumacam bansa aséng jijak mita raseuki disinan. Ureuëng luwa nanggroë nyang jak meukeurija disinan lagèe teuka dari [[Indônèsia]], [[Nepal]], [[Burma]], [[Thailand]], [[Bangladesh]], [[Pakistan]], [[India]], [[Sri Lanka]], dan [[Viètnam]].<ref name=PDO>{{cite news|title=Malaysia to reduce number of foreign workers to 1.5 mln|publisher=People's Daily Online|accessdate=2007-12-15|date=2 September 2006|url=http://english.peopledaily.com.cn/200609/02/eng20060902_298925.html|archive-date=2007-12-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20071221151138/http://english.peopledaily.com.cn/200609/02/eng20060902_298925.html|deadurl=yes}}</ref><ref>{{cite news|title=A Growing Source of Fear for Migrants in Malaysia|url=http://www.nytimes.com/2007/12/10/world/asia/10malaysia.html?ref=world|date=10 Disember 2007|publisher=International Herald Tribune|accessdate=2007-12-15}}</ref>
Bak sensus thôn 2010, Meulayu nakeuh jumelah ureuëng paléng ramèe meunurôt bansa nyang meuduëk di Kuala Lumpur. Masyarakat Meulayu nyang duëk disinan nakeuh teuka dari [[Pulo-pulo Meulayu]], ngon nyan meujumeulah rab na 44,2% dari mandum ureuëng duëk di banda nyan. Lé ureuëng aseuli disinan teuka dari Minangkabau, [[Bugéh]], ngon [[Bansa Jawa|Jawa]].<ref>Mark Harris, Zainuddin Zainal; Muzium Negara Kuala Lumpur: Sejarah dan Kebudayaan Malaysia; Syarikat S. Abdul Majeed, 1990</ref>
Nibak akhé abad keu 18, bak masa [[Iërupa|Eropa]], meubeudoh [[Revolusi Industri]], ramèe ureuëng keurija meubansa China dari da'irah [[Fujian]] ngon [[Guangdong]] jiba u [[Malaya Britania|Tanoh Meulayu]] keu jijak keurija bak tambang timah nyang teungoh meukeumang that.<ref name=msu>{{cite web|publisher=Michigan State University, Asian Studies|title=Religion of Malaysia|work=Windows on Asia|url=http://asia.isp.msu.edu/wbwoa/southeast_asia/malaysia/religion.htm|accessdate=2007-12-18|archivedate=2016-04-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160407210504/http://asia.isp.msu.edu/wbwoa/southeast_asia/malaysia/religion.htm}}</ref> Ureuëng Chinna di Kuala Lumpur jimeututô ngon meumacam dialek. Meunan pih nyang that ramèe dari awak nyan nakeuh ureuëng [[Kanton]]<ref>{{cite web|publisher=Kuala Lumpur Hotels & Travel Guide|title=Kuala Lumpur Culture & Heritage: Traditions, Races, People|url=http://www.kuala-lumpur.ws/culture-traditions/|accessdate=2008-02-16}}</ref> ngon [[Hakka]].<ref>{{cite news|publisher=International Herald Tribune|title=Broadcasting the Muslim call to prayer to Kuala Lumpur's diverse faithful|url=http://www.iht.com/articles/2006/12/03/news/web.1203cityforcustompage.php|date=2006-12-03|accessdate=2007-12-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090221001651/http://www.iht.com/articles/2006/12/03/news/web.1203cityforcustompage.php|archivedate=2009-02-21|deadurl=no}}</ref> Bak thôn 2010, masyarakat China meujumeulah rab na 43,2% dari madum ureuëng duëk lam banda.
Salang ureuëng India na nibak 10,3% dari jumeulah madum ureuëng duëk Kuala Lumpur (2010). Le dari awak nyan meuagama [[Hindu]] ngon jimeututô lam [[bahsa Tamil]] ngon meubagoë bahsa la'én lagèe [[bahsa Hindi]], [[Bahsa Malayalam|Malayalam]], [[Bahsa Punjabi|Punjabi]], [[Bahsa Telugu|Telugu]], ngon [[Bahsa Pashtun|Pashtun]]. Rameè ureuëng India jiba u Malaysia bak masa peunjajah Inggréh.<ref name="msu" />
Ureuëng meuagama [[Islam]] nakeuh paléng ramèe di Kuala Lumpur ngon jumeulah nyang meuagama Islam na bak 46,4% (2010). Agama nyoë jeuët keu agama nyang geuyakin lé ureuëng Meulayu ngon ladôm ureuëng India. Agama-agama la'én di Kuala Lumpur nakeuh [[agama Hindu]] (utama that lam kawôm India), [[Buddha Mahayana|Buddha]] (utama lam kawôm ureuëng China), ngon [[Kristen]].<ref>{{cite web|publisher=Adherents.com|title=Religion by Location: Malaysia|url=http://www.adherents.com/adhloc/Wh_193.html|accessdate=2007-12-15|archivedate=2007-11-28|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071128051910/http://www.adherents.com/adhloc/Wh_193.html}}</ref>
== Peumeurèntahan ==
[[Beureukaih:DBKL.JPG|ka|jmpl|Balè anda Kuala Lumpur.]]
=== Peumeurèntah lokal ===
Tugaih peumeurètah banda nakeuh tanggông jaweuëb nibak [[Diwan Bandaraya Kuala Lumpur]], saboh teunubôh peumeurèntah dimeuyub [[Meuntroë Wilayah Meusikutu Malaysia]].<ref>{{Cite web |title=Dewan Bandaraya Kuala Lumpur |url=http://www.kwp.gov.my/2ndLevel.asp?catid=9&parentid=0&contentid=40 |accessdate=2007-12-18 |archivedate=2007-12-18 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20071218215937/http://www.kwp.gov.my/2ndLevel.asp?catid=9&parentid=0&contentid=40 }}</ref> Diwan Bandaraya Kuala Lumpur meutanggông jaweuëb keu bideuëng peugléh ngon peusihat umum, meu atô peukara brôh ngon ië peuneuboh lam banda, meurancang banda, peulindông alam, meukalon keurija peuneudong, peuneugot sosial ngon ekonomi seureuta meuhiro peuë mantong nyang peureulèe bagi ureuëng banda. Kuwasa eksekutif geumat lé [[Dapeuta wali banda Kuala Lumpur|Datuk Bandar]] nyang geuangkè ngon masa meutugaih lhèe thôn lé Meuntroë Wilayah Meusikutu. Sistem peuangkè datuk bandar nyoë mula phôn lheuëh piléhan raya disinan geutunda lé peumeurèntah bak thôn 1970.<ref>{{cite news|title=Malaysia's towns and cities are governed by appointed mayors|url=http://www.citymayors.com/government/malaysia_government.html|year=2006|accessdate=2006-10-09}}</ref>
Dari phôn Kuala Lumpur jeuët keu [[Wilayah Meusikutu]] bak uroë 1 buleuën 2 thôn 1974, banda nyoë ka geu meu ulèe lé sikureuëng droë Datuk Bandar.<ref name="Pengenalan">{{cite news|title=DBKL: Pengenalan|url=http://www.dbkl.gov.my/_profail/pengenalan.php|date=2007-12-13|accessdate=2007-12-15|language=|archive-date=2007-09-29|archive-url=https://web.archive.org/web/20070929092634/http://www.dbkl.gov.my/_profail/pengenalan.php|deadurl=}}</ref> Datuk Bandar Kuala Lumpur jinoë nakeuh Dato' [[Ahmad Fuad Ismail]], nyang geuangkè bak thn 2008.<ref name="Pengenalan" />
=== Siyasat neugara ===
Kuala Lumpur nakeuh teumpat meudong [[Parlemen Malaysia]], nyang na nibak Diwan Rakyat ngon Diwan Neugara. Banda nyoë geumeuduëk waki di Diwan Rakyat lé siblah droë anggèta parlemen,<ref name=parlimen-kl>{{cite web|url=http://www.parlimen.gov.my/eng-DewRakyat_AhliDewan_2.php|publisher=Parlimen Malaysia|title=House of Representatives|accessdate=2007-12-18|archivedate=2010-03-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100329005146/http://www.parlimen.gov.my/eng-DewRakyat_AhliDewan_2.php}}</ref> nyang geupiléh keu tugaih keurija limong thôn. Lheuëh na padum na trép jikuwasa lé [[Barisan Nasional]], bak [[piléhan raya Malaysia 2008|piléhan raya 8 Maret 2008]], peureuté oposisi ka jikuwasa that le kursi bak parlemen keu Kuala Lumpur. Peureuté-peureuté nyan nakeuh [[Peureuté Tindakan Demokratik]] (5 kursi), [[Peureuté Keadilan Rakyat]] (4 kursi), ngon [[Peureuté Islam Se-Malaysia]] (1 kursi); cit na saboh kursi parlemen nyang meuhasé jicok lé BN.
== Ekonomi ==
[[Beureukaih:Old Market Square, Kuala Lumpur.jpg|kiri|jmpl|200px|''Medan Pasar''.]]
Kuala Lumpur ngon da'irah diseulingka nyan nakeuh da'irah nyang that ma'mu lam bideuëng peuneugot ekonomi di Malaysia.<ref name="metro" /> Meuhat pih kantô peumeurèntah ka jipinah keudéh u Putrajaya, banda nyoe mantong cit jeuët keu pusat ekonomi, pèng, bisnis, asuransi, properti, media, ngon seni neugara. Badan-badan peunténg lageè [[Bank Neugara Malaysia]], [[Komisi Maseukapè Malaysia]], ngon [[Komisi Sekuritas Malaysia]], seureuta le kantô peuwaki neugara sahbat ngon misi diplomatik, teutap na di Kuala Lumpur.<ref>{{cite web|url=http://www.embassiesabroad.com/embassies-in/Malaysia|title=Foreign Embassies and Consulates Directory in Malaysia|accessdate=2007-12-19|publisher=GoAbroad.com|archivedate=2010-05-09|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100509080619/http://www.embassiesabroad.com/embassies-in/Malaysia}}</ref>
Peukara peukeumang infrastruktur di da'irah seulingkanyan, lagèe [[Bandra Internasional Kuala Lumpur]] di [[Sepang]], [[Koridor Raya Multimedia]], ngon peuluwah [[Banda la'ôt Klang]] ka get that meupeukong bideuëng ekonomi banda nyoe. [[Bursa Malaysia|Bursa Efek Malaysia]] nakeuh cit saboh keurija ekonomi utama di Kuala Lumpur.
[[Produk Domestik Bruto]] (PDB) Kuala Lumpur bak thôn 2000 geukira na bak beuniluëng RM 25.968 juta, ngon meurata timoh methôn na 4,2%.<ref name=KEB>{{cite web|publisher=Kuala Lumpur City Hall|url=http://www.dbkl.gov.my/pskl2020/english/economic_base_and_population/index.htm|title=Kuala Lumpur Economic Base|accessdate=2007-12-10|archivedate=2008-08-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080820013851/http://www.dbkl.gov.my/pskl2020/english/economic_base_and_population/index.htm}}</ref> PDB tiěp kapita Kuala Lumpur bak thôn 2000 nakeuh RM 30.727, ngon meurata timoh meuthôn 6,1%.<ref name="KEB" /> Jumeulah ureuëng keurija di Kuala Lumpur bak geukira na 838.400 droë.<ref name="KEB" /> Bhaih jasa lagèe pèng, asuransi, properti, bisnis, retail, restoran, hotel, transportasi, keuneubah, komunikasi, jasa pribadi, dan jasa peumeurèntah, na geunguy ureuëng keurija 83% dari mandum jumeulah ureuëng keurija .<ref name="KEB"/> 17% leubèh nibak nyan na lam bideuëng manufaktur ngon konstruksi.
Rayeuek sektor jasa jeuët ta eu bak jumeulah maseukapè bank ngon asuransi nyang meu-operasi di banda nyoe. Kuala Lumpur ka leungka siëp cit jeuët keu pusat pèng dônya Islam <ref>{{cite web|url=http://www.imf.org/external/pubs/ft/survey/so/2007/CAR0919A.htm|author=Sy, Amadou|accessdate=2007-12-12|date=2007-09-18|publisher=International Monetary Fund|work=Survey Magazine|title=Malaysia: An Islamic Capital Market Hub}}</ref> meuseubab ngon that na le ka teunubôh pèng nyang geupeutaba buët pèng Islam, seureuta meutamah lo ngon na teunubôh pèng Islam dari [[Timu Teungoh]] lagèe [[Al-Rajhi Bank]]<ref>{{cite news|url=http://www.clickpress.com/releases/Detailed/9053005cp.shtml|title=World Largest Islamic Bank opens branch in Malaysia|publisher=ClickPress|date=2006-02-13|accessdate=2007-12-12}}</ref> ngon [[Kuwait Finance House]]. Disampéng nibak nyan, di banda nyoë le cit cabeuëng maseukapè luwa nyang jibuka kantô disinan.<ref>[http://www.forbes.com/lists/2007/18/biz_07forbes2000_The-Global-2000-Malaysia_10Rank.html Largest Company in Malaysia 2007]</ref>
=== Pariwisata ===
[[Beureukaih:Petaling Street Gate.jpg|ka|jmpl|180px|[[Jalan Petaling]].]]
Bhaih pariwisata that utama cit lam bideuëng ekonomi Kuala Lumpur. La'èn kajeuët keu meutamah lapangan keurija, bhaih nyan jeuët keu peuluwah peuluweuëng ôseuha usaha. Meumacam hotel jipeudong di banda nyoë. Kuala Lumpur ka meukeumang cit seubagoë bak geutuju beulanja internasional. Meumacam pusat beulanja ngon mall ka teudong disinoë. Pariwisata konferensi ka meukeumang cit bak thôn-thôn akhé lawét nyoë ngon jeuët keu wasé utama nyang that peunténg bak industri pariwisata.
Teumpat neutuju wisata nyang that peunténg di Kuala Lumpur nakeuh [[Tanoh Lapang Merdeka|Lapangan Merdeka]], [[Parlemen Malaysia]], [[Istana Budaya]], [[Istana Neugara (Malaysia)|Istana Neugara]], [[Meunara Kuala Lumpur]], [[Museum Neugara Malaysia|Museum Neugara]], [[Pusat Niaga Dunia Putra]], [[Tugu Neugara]], ngon teumpat-teumpat ibadah lagèe [[Meuseujid Jamek (Kuala Lumpur)|Meuseujid Jamek]], [[Meuseujid Neugara (Kuala Lumpur)|Meuseujid Neugara]], ngon [[Meusejid Wilayah Meusikutu]].<ref>{{cite web|title=Kuala Lumpur Travel|url=http://all.talkmalaysia.com/kuala-lumpur/kuala-lumpur-travel/|accessdate=2009-09-15|archivedate=2016-03-05|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160305054118/http://all.talkmalaysia.com/kuala-lumpur/kuala-lumpur-travel/}}</ref> Teumpat la'én nyan nakeuh [[Aquaria KLCC]], ''[[Batu Caves]]'', [[Makam Pahlawan (Kuala Lumpur)|Makam Pahlawan]], [[Pusat Sains Neugara (Kuala Lumpur)|Pusat Sains Neugara]], [[Jalan Petaling]], ''[[Royal Selangor]]'', ngon [[Zoo Neugara (Kuala Lumpur)|Keubôn Meunatang Neugara]]. La'én nyan nakeuh peyasan nyang na bak pusat budaya Melayu, peyasan budaya China di [[Tokong Thean Hou]], ngon pawè [[Thaipusam]] di [[Kuil Sri Maha Mariamman]]. Di Sagoë Lhèe Meuh (pusat meuniaga Kuala Lumpur) teudong keuh [[Meunara Keumbeuë Petronas]] nyang nakeuh meunara keumbeuë nyang paléng manyang di dônya.
=== Beulanja ===
[[Beureukaih:Berjaya Times Square.JPG|kiri|jmpl|150px|[[Berjaya Times Square]].]]
Di Kuala Lumpur nakeuh 66 pusat meubeulanja, nyang ngon nyan ka jipeuduëk disinan pusat beulanja ngon ''fesyen'' Malaysia.<ref>{{cite news|title=Malaysia's vibrant retail scene|url=http://business.asiaone.com/Business/SME+Central/Dollars+%2526+Sense/Story/A1Story20071025-32117.html|publisher=The Business Times|date=2007-10-18|author=Chuang Peck Ming|accessdate=2007-12-04|archive-date=2008-05-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20080524050212/http://business.asiaone.com/Business/SME+Central/Dollars+%2526+Sense/Story/A1Story20071025-32117.html|deadurl=yes}}</ref> Bak thôn 2006, bideuëng meubeulanja nyan ka jeuët keu ne nibak 7,7 miliar RM atawa 20,8% dari wasé neugara lam bideuëng pariwisata.<ref>{{cite web|publisher=New Straits Times, Travel News|accessdate=2007-12-18|title=Wooing Indonesian shoppers|url=http://www.nst.com.my/Weekly/Travel/article/TravelNews/20050809104309/Article/|author=Shanti Gunaratnam|archivedate=2007-12-18|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071218215959/http://www.nst.com.my/Weekly/Travel/article/TravelNews/20050809104309/Article/}}</ref>
[[Suria KLCC]] nakeuh salah saboh teumpat meubeulanja nyang that utama di Malaysia seubab neuduëk jih na di meuyub meunara Petronas. Na cit lagèe [[Bukit Bintang]] nyang na jipeuhah keudèe meubloë ureuëng galak beulanja paléng le di Kuala Lumpur. Bukit Bintang nyan nakeuh bak Sagoë Lhèe Meuh Kuala Lumpur, jitamong keunan 3 boh ra'uëh raya, Ra'uëh Bukit Bintang, Ra'uëh Imbi, ngon Ra'uëh Sultan Ismail. Di Bukit Bintang na keudèe ië (kafé), geureubak peunajôh, ngon teumpat meubeulanja nyang that padat leungkap lagèe Berjaya Plaza, [[Berjaya Times Square]], [[Bukit Bintang Plaza]], Imbi Plaza, Kuala Lumpur Plaza, [[Lot 10]], [[Low Yat Plaza]], [[Pavilion KL]], Starhill Plaza, ngon [[Sungei Wang Plaza]]. Di Kuala Lumpur na cit keudèe macam na paléng hayeuë di Malaysia, nakeuh [[SOGO]] Kuala Lumpur<ref>[https://web.archive.org/web/20090328054945/http://www.klsogo.com.my/corporate KL SOGO, Corporate]. Diakses pada 2008-11-10.</ref> nyang na di [[Ra'uëh Tuanku Abdul Rahman]].
Na cit meupadum boh keudèe raya keu teumpat meubeulanja nyang jeuët neuteumèe di da'irah [[Bangsar]], lagèe Bangsar Village, [[Mid Valley Megamall]], ngon [[The Gardens]]. Da'irah [[Damansara]] di barat la'ôt Kuala Lumpur nakeuh teumpat meudong saboh-saboh jih cabeuëng [[IKEA]] di Malaysia. La'én nibak nyan nakeuh padum-padum boh peukan modern (mall) lagèe [[Cathay Organisation|Cathay]] Multi Screen Cinemas, The Curve, [[Ikano Power Centre]], Citta Stripmall at Ara Jaya, ngon [[One Utama]].
Meuhat nyang kon teumpat beulanja curak diateuëh bunoë, padum-padum boh sagoë banda Kuala Lumpur ka geupeuteutap jeuët keu da'irah meuneukat barang aseuli disinan lagèe dabeuëh ija ([[tekstil]]) ngon peuneugot jaroë. Banda neuduëk ureuëng China di Kuala Lumpur, atawa leubèh geuturi ngon [[Ra'uëh Petaling]], seureuta Peukan Seni nakeuh teumpat meubloë barang-barang aseuli Kuala Lumpur ngon Malaysia.
== Pandangan banda ==
[[Beureukaih:MenaraKLView.jpg|jmpl|1000px|pus|Gamba panorama nyang geucok dari peulanta Meunara Kuala Lumpur.]]
[[Beureukaih:Downtown KL Panorama.jpg|pus|jmpl|1000px|Pandangan panorama dari pusat banda Kuala Lumpur, gamba geucok dari hotel di da'irah Changkat Bukit Bintang.]]
=== Arsitektur ===
[[Beureukaih:Torres Petronas Mayo 2004.jpg|jmpl|150px|ka|[[Meunara Keumbeuë Petronas]] bak watèe sinja]]
Arsitektur Kuala Lumpur nakeuh meujampu curak nyang meurumpok lam curak [[kolonialisme|kolonial]], Asia, Meulayu Islam, modern, ngon post-modern.<ref>{{cite web|publisher=New York Times, Travel|accessdate=2007-12-18|date=1990-09-23|url=http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9C0CE6DC143AF930A1575AC0A966958260|title=Landmarks of Kuala Lumpur}}</ref> Seubagoë saboh banda nyang leubèh muda meubandéng ngon nang nanggroë la'én di [[Asia Teunggara]] lagèe [[Bangkok]], [[Jakarta]], ngon [[Manila]], le that peuneudong masa kolonial di Kuala Lumpur nyang geupeudong bak akhé abad keu-19 ngon away abad keu-20. Peuneudong-peuneudong nyan jipeuleumah kri curak [[arsitektur Mughal|Moor]], [[arsitektur Tudor|Tudor]], [[Neo-Gothik]], atawa Yunani-Spanyol.<ref>{{cite book|title=British Colonial Architecture in Malaysia 1800-1930|last=Ahmad|first=A. Ghafar|publisher=Museums Association of Malaysia|location=Kuala Lumpur|year=1997}}[https://web.archive.org/web/20071219211707/http://www.hbp.usm.my/conservation/British/britishcolonial1.htm extract]</ref>
Sugohlom [[Prang Dônya II]], di seulingka pusat banda tuha le that ta teumèe rumoh keudèe, le bak peuneudong nyan meutingkat duwa. Dum rumoh keudeè nyan meucurak ban adat reusam peuneudong awak China meujampu Iërupa.<ref name="gurstien">Gurstien, P (1985) Malaysia Architecture Heritage Survey – A Handbook, Malaysia Heritage Trust. M/s 65</ref> Bahthat pih jino ëka le peuneudong tuha nyan ka jipeurubah ngon jipeugot nyang barô, mantong le cit rumoh keudèe away nyang mantong teudong di silingka da'irah Medan Pasar, [[Ra'uëh Petaling]], [[Ra'uëh Tuanku Abdul Rahman]], Ra'uëh Doraisamy, [[Bukit Bintang]], ngon Tengkat Tong Shin.
Lam masa lheuëh meurdèka Malaysia, le that peuneudong meucurak Islam nyang teudong di nang nanggroë.<ref name="Cop149">{{cite book|title=World Architecture: An Illustrated History|author=Copplestone, Trewin|pages=149|publisher=London, Hamlyn|year=1976|isbn=0-600-03954-4}}</ref> Padum-padum boh peuneudong meucurak Islam nakeuh [[Meunara Telekom]], [[Meunara Maybank]], ngon [[Kompleks Dayabumi]].<ref>{{cite web|url=http://books.google.com/books?id=t0cqkU5RxwgC&pg=PA71&lpg=PA71&source=web&ots=RguW0o1Uzz&sig=bXbul-AWf0hqKIayYMOEwomYLOs|title=Malaysia, Modernity and the Multimedia Super Corridor: A Critical Geography, m/s 74|publisher=Google Books|accessdate=2007-12-14}}</ref> Conto la'én nakeuh [[Meunara Keumbeuë Petronas]] nyang jipeugot rancangan rab saban rupa ngon curak-curak lam seni Islam.<ref>{{cite web|author=Henry, Brandi|title=Petronas Towers|url=http://illumin.usc.edu/article.php?articleID=54|publisher=USC Viterbi, School of Engineering|work=illumin|accessdate=2007-12-10|archivedate=2007-11-26|archiveurl=https://web.archive.org/web/20071126002622/http://illumin.usc.edu/article.php?articleID=54}}</ref>
Bak akhé 1990 ngon awal 2000, peuneudong meucurak modern ngon post-modern that dawôk teudong di Kuala Lumpur. Meusaban iréng ngon meukeumang ekonomi, peuneudong-peuneudong away lagèe [[Rumah Bok]] ngon brat haté jipeureubah ngon jigantoë peuneudong barô. Peuneudong-peuneudong nibak seurahi pih meutamah jay keuh di Kuala Lumpur lagèe Meunara Keumbeuë ngon ''[[Kuala Lumpur Convention Centre]]''.<ref>{{Cite web |title=Mega-Urbanization in Southeast Asia |url=http://www.leidenuniv.nl/fsw/nas/pub_megaurb.htm |accessdate=2008-04-02 |archivedate=2008-04-02 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20080402014340/http://www.leidenuniv.nl/fsw/nas/pub_megaurb.htm }}</ref>
=== Taman ===
[[Beureukaih:Klcc park tilt shift.jpg|ka|jmpl|[[Taman KLCC]].]]
Taman Tasik Perdana, taman nyang luwah jih na 92 hektar nyang neuduëk toë ngon Parlemen Malaysia, seugohlom nyan dilèe nakeuh teumpat tinggay sidroë keurani rayeuek Britania. Lam taman nyoë na meupadum boh taman khusuih lagèe Taman Bambang, Taman Rusa, Taman Anggrek, Taman Bungong Raya, ngon [[Taman Cicém Kuala Lumpur]] (taman cicém nyang paléng rayeuek di Asia Teunggara).<ref>{{cite web|publisher=The Age|title=Top five ways to enjoy Kuala Lumpur|url=http://www.theage.com.au/news/take-five/top-five-ways-to-enjoy-kuala-lumpur/2005/02/19/1108709483546.html|accessdate=2007-12-14}}</ref> Taman-taman la'én di Kuala Lumpur nakeuh Taman ASEAN, [[Taman KLCC]], [[Taman Tasik Titiwangsa]], Taman Tasik Metropolitan di Kepong, [[Institut Meurunoë Uteuën Malaysia]],<ref>{{Cite web |title=FRIM Photos |url=http://www.theteh.com/html/malaysian_rainforest_jungle_tr.html |accessdate=2007-03-09 |archivedate=2007-03-09 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20070309150330/http://www.theteh.com/html/malaysian_rainforest_jungle_tr.html }}</ref> Taman Tasik Permaisuri, Taman Botani, Taman Ekuestrian, ngon Taman Leumbah Barat [[Bukit Kiara]], [[Taman Tun Dr. Ismail]], ngon Taman Internasional Bukét Jalil.
Na lhèe buh uteuën di Kuala Lumpur, nakeuh Uteuën Simpan Bukét Nanas (10.52 ha), Uteuën Simpan Bukét Sungai Putih (7.41 ha),ngon Uteuën Simpan Bukit Sungai Besi (42.11 ha).<ref>{{cite web|url=http://www.targetwoman.com/articles/kuala-lumpur.html|title=Oldest Primary Forest within a City|accessdate=2007-12-04|publisher=TargetWoman Directory}}</ref>
== Reusam ==
[[Beureukaih:KLNationalMuseumFrieze.JPG|250px|kiri|jmpl|Dekorasi bintéh di Museum Neugara nyang teugamba tarèh Malaysia.]]
Kuala Lumpur nakeuh pusat keurija budaya di Malaysia. Salah sabaoh tempat budaya that peunténg di banda nyoë nakeuh [[Museum Neugara Malaysia|Museum Neugara]] nyang na di Lebuhraya Mahameru. Museum nyoë jeuët keu bak keuneubah koleksi peukakaih jameun (artefak) ngon gamba nyang geupeusapat ban saboh Malaysia.<ref>{{cite web|url=http://www.muziumnegara.gov.my/|title=Main Page|publisher=Muzium Negara|accessdate=2007-12-11}}</ref> Di Kuala Lumpur na cit teudong [[Museum Seni Islam]] nyang geukeubah leubèh nibak tujôh ribèe artefak Islam.<ref>{{cite web|title=IAMM - Islamic Arts Museum Malaysia|url=http://www.iamm.org.my/|publisher=Muzium Kesenian Islam Malaysia|accessdate=2007-12-11}}</ref> Koleksi museum nyoë hana meucéh hasé keurija dari reusam Timu Teungoh mantong, na cit disinan pusaka reusam dari Asia, utama that China ngon Asia Teunggara. Bak Museum Seni Islam na cit [[kubah]] ngon ruweuëng peuleumah nyang that reyeuk. Neuduëk museum nyoë na di Ra'uëh Lembah Perdana, siblah [[Meuseujid Neugara (Kuala Lumpur)|Meuseujid Neugara]].
[[Diwan Filharmonik Petronas]] nakeuh saboh teumpat peyasan seni utama di Malaysia. Orkestra nyang geumeuduëk lam geudông nyoë nakeuh [[Orkestra Filharmonik Malaysia]] (MPO).<ref>{{cite web|title=Meet the MPO|publisher=Malaysian Philharmonic Orchestra|url=http://www.malaysianphilharmonic.com/orc_members.php|accessdate=2007-12-11}}</ref> [[Balè Seni Gamba Neugara]] nyang na di Ra'uëh Temerloh nakeuh pusat keuneubah reusam ngon pusaka seni nasional. Balè seni nyoë geupeugot ngon ini menerapkan unsur arsitektur Melayu lama yang dipadukan dengan unsur arsitektur modern. Galeri Petronas nyang na di pusat meubeulanja [[Suria KLCC]] nakeuh pusat [[seni aseuli]]. Galeri nyoë geupeuleumah hasé keurija seni nyang meu-ubah-ubah ban lagèe tema. ''Kuala Lumpur Performing Arts Centre'' (KLPac) di Sentul West nakeuh pusat seni peyasan (utama that teater, musik, ngon film) nyang hayeuë di Malaysia. La'én nibak pusat produksi seni lokal, KLPac na cit meudukông peyasan lokal ngon regional nyang bibeuëh.<ref>{{cite web|title=Main page|publisher=Kuala Lumpur Performing Arts Centre|accessdate=2007-12-18|url=http://www.klpac.com/Welcome.asp}}</ref>
== Banda keumbeuë ==
{{Col-begin}}
{{Col-3}}
* {{flagicon|Amerika Serikat}} [[Fresno, California|Fresno]], [[Amirika Carékat]]
* {{flagicon|Amerika Serikat}} [[Los Angeles]], [[Amirika Carékat]]
* {{flagicon|Amerika Serikat}} [[New York City]], [[New York]], [[Amirika Carékat]]
* {{flagicon|Amerika Serikat}} [[San Francisco]], [[Amirika Carékat]]
* {{flagicon|Britania Raya}} [[London]], [[Inggréh]]
* {{flagicon|Britania Raya}} [[Manchester]], [[Inggréh]]
{{Col-3}}
* {{flagicon|Filipina}} [[Los Baños, Laguna]], [[Filipina]]
* {{flagicon|India}} [[Chennai]], [[India]] (tentatif)<ref>{{cite news|author=Lam, Edwin Chong Wai|date=2010-03-13|url=http://www.mysinchew.com/node/36378|title=Chennai to be Kuala Lumpur's twin city|publisher=My Sinchew|accessdate=2010-03-27}}</ref>
* {{flagicon|India}} [[Delhi]], [[India]]<ref name="times_sister">[http://timesofindia.indiatimes.com/articleshow/15278423.cms Delhi to London, it’s a sister act] The Times of India. Retrieved on August 30, 2008</ref>
* {{flagicon|Indonesia}} [[Jakarta]], [[Indonesia]]
* {{flagicon|Iran}} [[Isfahan]], [[Iran]]<ref>{{cite web|year=2005|url=http://www.council.isfahan.ir/EStatic/WFESisterhood.aspx|title=Sisterhoods|work=Isfahan Islamic Council|accessdate=2007-12-04|archivedate=2008-02-20|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080220162018/http://www.council.isfahan.ir/EStatic/WFESisterhood.aspx}}</ref>
* {{flagicon|Iran}} [[Mashhad]], [[Iran]] (Oktober 2006)<ref>{{cite news|title=Mashad-Kuala Lumpur Become Sister cities|date=2006-10-14|url=http://kuala-lumpur-news.newslib.com/story/453-3234431/|publisher=FARS News Agency|accessdate=2007-12-04|archive-date=2011-10-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20111024200458/http://kuala-lumpur-news.newslib.com/story/453-3234431/|deadurl=yes}}</ref>
{{Col-3}}
* {{flagicon|Jepang}} [[Osaka]], [[Jeupang]]<ref name="APCS"/>
* {{flagicon|Malaysia}} [[Banda Melaka|Melaka]], [[Malaysia]] (15 April 1989)<ref name="APCS">[https://web.archive.org/web/20110425175410/http://www.urc.or.jp/summit/summit/map/more_e.php?id=0605&apcs_mbr=715654f62317576a55d2271bbc82c814 Kuala Lumpur fact file], ''Asian-Pacific City Summit''. Retrieved on November 3, 2007.</ref>
* {{flagicon|Maroko}} [[Casablanca]], [[Maroko]]<ref name="APCS"/>
* {{flagicon|Turki}} [[Ankara]], [[Turuki]]<ref>{{cite news|author=Lam, Edwin Chong Wai|date=2006-06-24|url=http://www.chessbase.com/newsdetail.asp?newsid=3201|title=Kuala Lumpur: the Scent of a City|publisher=Chessbase News|accessdate=2007-12-04}}</ref>
{{Col-end}}
== Ne ==
{{Reflist|3}}
{{Commons}}
{{Asia City}}
[[Kawan:Banda di Malaysia]]
jrrrh57ehw4rjkj9wrb2x46kx8z30ra
Seunaleuëk:Cite journal
10
6367
152021
145272
2024-11-19T12:39:22Z
OrangKalideres
26438
Reverted 1 edit by [[Special:Contributions/2806:2F0:4020:5502:E9AA:DA2:C868:68B0|2806:2F0:4020:5502:E9AA:DA2:C868:68B0]] ([[User talk:2806:2F0:4020:5502:E9AA:DA2:C868:68B0|talk]]) to last revision by Rachmat04 (TwinkleGlobal)
152021
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{#invoke:Citation/CS1|citation
|CitationClass=journal
}}</includeonly><noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
9fcytsszanq7xbwi3p28zsneear9938
Seunaleuëk:Country data Britania Raya
10
6660
152025
150655
2024-11-20T04:33:50Z
OrangKalideres
26438
Koreksi
152025
wikitext
text/x-wiki
{{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = United Kingdom
| flag alias = Flag of the United Kingdom.svg
| flag alias-1707 = Naval ensign of Great Britain (1707–1800).svg
| flag alias-air force = Ensign of the Royal Air Force.svg
| flag alias-army = Flag of the British Army.svg
| flag alias-civil = Civil Ensign of the United Kingdom.svg
| flag alias-civil-air = Civil Air Ensign of the United Kingdom.svg
| flag alias-coast guard = Flag of Her Majesty's Coastguard.svg
| flag alias-consulate = UK-Consular.svg
| flag alias-embassy = British Ambassador Flag.svg
| flag alias-government = Government Ensign of the United Kingdom.svg
| flag alias-marines = Flag of the Royal Marines.svg
| flag alias-military = Flag of the United Kingdom (3-5).svg
| flag alias-naval = Naval Ensign of the United Kingdom.svg
| flag alias-GS = Government Service Ensign.svg
| flag alias-merchant = Civil Ensign of the United Kingdom.svg
| flag alias-RFA = British-Royal-Fleet-Auxiliary-Ensign.svg
| flag alias-RMAS = British Royal Maritime Auxiliary Ensign.svg
| flag alias-RNLI = Flag of the Royal National Lifeboat Institution.svg
| flag alias-naval-1707 = Naval ensign of Great Britain (1707–1800).svg
| flag alias-naval-GS = Government Service Ensign.svg
| flag alias-naval-merchant = Civil Ensign of the United Kingdom.svg
| flag alias-naval-RFA = British-Royal-Fleet-Auxiliary-Ensign.svg
| flag alias-naval-RMAS = British Royal Maritime Auxiliary Ensign.svg
| flag alias-naval-RNLI = Flag of the Royal National Lifeboat Institution.svg
| flag alias-navy = Naval Ensign of the United Kingdom.svg
| link alias-air force = Royal Air Force
| link alias-army = British Army
| link alias-coast guard = His Majesty's Coastguard
| link alias-marines = Corps of Royal Marines
| link alias-military = British Armed Forces
| link alias-naval = {{#switch:{{{variant|}}}
| #default = Royal Navy
| merchant|merchant = Merchant Navy (United Kingdom){{!}}Merchant Navy
| reserve|reserve = Royal Naval Reserve
| RFA|RFA = Royal Fleet Auxiliary
| RMAS|RMAS = Royal Maritime Auxiliary Service
| RNLI|RNLI = Royal National Lifeboat Institution
| naval-merchant|naval-merchant = Merchant Navy (United Kingdom){{!}}Merchant Navy
| naval-reserve|naval-reserve = Royal Naval Reserve
| naval-RFA|naval-RFA = Royal Fleet Auxiliary
| naval-RMAS|naval-RMAS = Royal Maritime Auxiliary Service
| naval-RNLI|naval-RNLI = Royal National Lifeboat Institution
}}
| link alias-navy = {{#switch:{{{variant|}}}
| #default = Royal Navy
| merchant|merchant = Merchant Navy (United Kingdom){{!}}Merchant Navy
| reserve|reserve = Royal Naval Reserve
| RFA|RFA = Royal Fleet Auxiliary
| RMAS|RMAS = Royal Maritime Auxiliary Service
| RNLI|RNLI = Royal National Lifeboat Institution
| naval-merchant|naval-merchant = Merchant Navy (United Kingdom){{!}}Merchant Navy
| naval-reserve|naval-reserve = Royal Naval Reserve
| naval-RFA|naval-RFA = Royal Fleet Auxiliary
| naval-RMAS|naval-RMAS = Royal Maritime Auxiliary Service
| naval-RNLI|naval-RNLI = Royal National Lifeboat Institution
}}
| size = {{{size|}}}
| name = {{#ifeq:{{{name|}}}|Britain|United Kingdom|{{{name|}}}}}
| altlink = {{{altlink|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = civil
| var2 = government
| var3 = 1707
| var4 = civil-air
| var5 = embassy
| var6 = consulate
| var7 = GS
| var8 = merchant
| var9 = RFA
| var10 = RMAS
| var11 = RNLI
| var12 = naval-1707
| var13 = naval-GS
| var14 = naval-merchant
| var15 = naval-RFA
| var16 = naval-RMAS
| var17 = naval-RNLI
| redir1 = UK
| redir2 = U.K.
| redir3 = the United Kingdom
| related1 = Great Britain
| related2 = Kingdom of Great Britain
| related3 = British Empire
| related4 = United Kingdom of Great Britain and Ireland
| related5 = Kingdom of England
| related6 = Kingdom of Scotland
</noinclude>
}}
<noinclude>
[[ang:Bysen:Country data Ȝeānlǣht Cynerīce]]
<!--berbeda, lihat halaman pembicaraan-->
[[jv:Cithakan:Country data UK]]
[[pa:ਨਮੂਨਾ:ਦੇਸ਼ ਅੰਕੜੇ ਯੂਨਾਈਟਡ ਕਿੰਗਡਮ]]
[[te:మూస:Country data UK]]
[[tpi:Template:Country data United Kingdom]]
</noinclude>
b210h4xc1mz9frqi0irvtq42ch3nnqp
152026
152025
2024-11-20T04:34:20Z
OrangKalideres
26438
Koreksi
152026
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = United Kingdom
| flag alias = Flag of the United Kingdom.svg
| flag alias-1707 = Naval ensign of Great Britain (1707–1800).svg
| flag alias-air force = Ensign of the Royal Air Force.svg
| flag alias-army = Flag of the British Army.svg
| flag alias-civil = Civil Ensign of the United Kingdom.svg
| flag alias-civil-air = Civil Air Ensign of the United Kingdom.svg
| flag alias-coast guard = Flag of Her Majesty's Coastguard.svg
| flag alias-consulate = UK-Consular.svg
| flag alias-embassy = British Ambassador Flag.svg
| flag alias-government = Government Ensign of the United Kingdom.svg
| flag alias-marines = Flag of the Royal Marines.svg
| flag alias-military = Flag of the United Kingdom (3-5).svg
| flag alias-naval = Naval Ensign of the United Kingdom.svg
| flag alias-GS = Government Service Ensign.svg
| flag alias-merchant = Civil Ensign of the United Kingdom.svg
| flag alias-RFA = British-Royal-Fleet-Auxiliary-Ensign.svg
| flag alias-RMAS = British Royal Maritime Auxiliary Ensign.svg
| flag alias-RNLI = Flag of the Royal National Lifeboat Institution.svg
| flag alias-naval-1707 = Naval ensign of Great Britain (1707–1800).svg
| flag alias-naval-GS = Government Service Ensign.svg
| flag alias-naval-merchant = Civil Ensign of the United Kingdom.svg
| flag alias-naval-RFA = British-Royal-Fleet-Auxiliary-Ensign.svg
| flag alias-naval-RMAS = British Royal Maritime Auxiliary Ensign.svg
| flag alias-naval-RNLI = Flag of the Royal National Lifeboat Institution.svg
| flag alias-navy = Naval Ensign of the United Kingdom.svg
| link alias-air force = Royal Air Force
| link alias-army = British Army
| link alias-coast guard = His Majesty's Coastguard
| link alias-marines = Corps of Royal Marines
| link alias-military = British Armed Forces
| link alias-naval = {{#switch:{{{variant|}}}
| #default = Royal Navy
| merchant|merchant = Merchant Navy (United Kingdom){{!}}Merchant Navy
| reserve|reserve = Royal Naval Reserve
| RFA|RFA = Royal Fleet Auxiliary
| RMAS|RMAS = Royal Maritime Auxiliary Service
| RNLI|RNLI = Royal National Lifeboat Institution
| naval-merchant|naval-merchant = Merchant Navy (United Kingdom){{!}}Merchant Navy
| naval-reserve|naval-reserve = Royal Naval Reserve
| naval-RFA|naval-RFA = Royal Fleet Auxiliary
| naval-RMAS|naval-RMAS = Royal Maritime Auxiliary Service
| naval-RNLI|naval-RNLI = Royal National Lifeboat Institution
}}
| link alias-navy = {{#switch:{{{variant|}}}
| #default = Royal Navy
| merchant|merchant = Merchant Navy (United Kingdom){{!}}Merchant Navy
| reserve|reserve = Royal Naval Reserve
| RFA|RFA = Royal Fleet Auxiliary
| RMAS|RMAS = Royal Maritime Auxiliary Service
| RNLI|RNLI = Royal National Lifeboat Institution
| naval-merchant|naval-merchant = Merchant Navy (United Kingdom){{!}}Merchant Navy
| naval-reserve|naval-reserve = Royal Naval Reserve
| naval-RFA|naval-RFA = Royal Fleet Auxiliary
| naval-RMAS|naval-RMAS = Royal Maritime Auxiliary Service
| naval-RNLI|naval-RNLI = Royal National Lifeboat Institution
}}
| size = {{{size|}}}
| name = {{#ifeq:{{{name|}}}|Britain|United Kingdom|{{{name|}}}}}
| altlink = {{{altlink|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = civil
| var2 = government
| var3 = 1707
| var4 = civil-air
| var5 = embassy
| var6 = consulate
| var7 = GS
| var8 = merchant
| var9 = RFA
| var10 = RMAS
| var11 = RNLI
| var12 = naval-1707
| var13 = naval-GS
| var14 = naval-merchant
| var15 = naval-RFA
| var16 = naval-RMAS
| var17 = naval-RNLI
| redir1 = UK
| redir2 = U.K.
| redir3 = the United Kingdom
| related1 = Great Britain
| related2 = Kingdom of Great Britain
| related3 = British Empire
| related4 = United Kingdom of Great Britain and Ireland
| related5 = Kingdom of England
| related6 = Kingdom of Scotland
</noinclude>
}}
<noinclude>
[[ang:Bysen:Country data Ȝeānlǣht Cynerīce]]
<!--berbeda, lihat halaman pembicaraan-->
[[jv:Cithakan:Country data UK]]
[[pa:ਨਮੂਨਾ:ਦੇਸ਼ ਅੰਕੜੇ ਯੂਨਾਈਟਡ ਕਿੰਗਡਮ]]
[[te:మూస:Country data UK]]
[[tpi:Template:Country data United Kingdom]]
</noinclude>
popbezludebyprs37qpvo1gaml31cze
Banda global
0
6696
152023
146470
2024-11-19T22:40:29Z
InternetArchiveBot
21803
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
152023
wikitext
text/x-wiki
'''Banda Global''' geukheun cit ngon '''Banda dônya''' nakeuh saboh banda nyang ka geu angkèe keu titék peunténg lam ekonomi global masa jinoë. Narit istilah nyan phôn that geucok bak peuneugah nyang geupeuturi lé [[Saskia Sassen]] keu neukheun keu banda [[New York]], [[London]] ngon [[Tokyo]] lam saboh keunarang gobnyan ''The Global City'' bak thôn 1991.r<ref name="Sass1">[[Saskia Sassen|Sassen, Saskia]] - ''[http://www.india-seminar.com/2001/503/503%20saskia%20sassen.htm The global city: strategic site/new frontier]''</ref> Lam ma'na la'én banda global nyan nakeuh banda raya.
'''Banda Global''' <!-- Official GaWC List --><ref>[https://web.archive.org/web/20091002193341/http://www.lboro.ac.uk/gawc/rb/rb146.html Leading World Cities], GaWC, [[Loughborough University]]</ref>
:''Banda global away'' <!-- Not to be altered -->
<ol type=i>
<li>Beuneuri rayeuk: [[London]] ngon [[New York City]].{{br}}
Beuneuri ubeut meuhat teuga reusam: : [[Los Angeles, California|Los Angeles]], [[Paris]], ngon [[San Francisco, California|San Francisco]].</li>
<li>Banda global barô: [[Amsterdam]], [[Boston, Massachusetts|Boston]], [[Chicago]], [[Madrid]], [[Milan]], [[Moscow]], [[Toronto]].</li></ol>
'''Banda dônya''' <!-- Official GaWC List -->
:''Banda artikulator subnet''
<!-- Not to be altered -->
<ol type=i>
<li>Reusam: [[Berlin]], [[Kopenhagen]], [[Melbourne]], [[Munich]], [[Oslo]], [[Roma]], [[Stockholm]].{{br}}
Siyasat: [[Bangkok]], [[Beijing]], [[Vienna]].</li>
<li>Sosial: [[Manila]], [[Nairobi]], [[Ottawa]].</li></ol>
:''Banda nyang that dikeuë di dônya''
<!-- Not to be altered -->
<ol type=i>
<li>Beuneuri ekonomi global: [[Frankfurt]], [[Miami, Florida|Miami]], [[Munich]], [[Osaka]], [[Singapore]], Sydney, [[Zurich]]</li>
<li>Beuneuri kon-ekonomi global: [[Abidjan]], [[Addis Ababa]], [[Atlanta, Georgia|Atlanta]], [[Basel]], [[Barcelona]], [[Cairo]], [[Denver, Colorado|Denver]], [[Harare]], [[Lyon]], [[Manila]], [[Mexico City]], [[Mumbai]], [[New Delhi]], [[Shanghai]].</li></ol>
'''Banda khusuih'''
{| class="wikitable"
|-
! ''Teuningkat'' !! [[Dapeuta banda meunurôt jumeulah ureueng duëk|Populasi banda (ceuë)]] !! [[Dapeuta wilayah metropolitan meunurôt jumeulah ureuëng duëk|Populasi wilayah metropolitan]] !! [[Dapeuta meulahé aséng tiëp banda|Persentase meulahé aséng]] !! [[Dapeuta banda ngon beulanja meuhai keu ureuëng keurija teuka|Beulanja hudép jameè]] !! [[10 sistem rel meunurôt peuneujak ureuëng ngui meuthôn|Sistem metro nibak peuneujak ureuëng ngui meuthôn]] !! [[Dapeuta sistem rel urban meunurôt panyang|10 sistem rel meunurôt panyang]] !! [[Bandara that sibôk di dônya meunurôt lalu lintas ureuëng ngui internasional|Lalu lintas ateuëh bak ureuëngngui]] meuthôn lam saboh bandara <ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=http://www.aci.aero/aci/aci/file/Press%20Releases/2007_PRs/PR_180707_TOP10.pdf |accessdate=2013-06-27 |archivedate=2007-09-29 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20070929124713/http://www.aci.aero/aci/aci/file/Press%20Releases/2007_PRs/PR_180707_TOP10.pdf }}</ref> <!--NOTE - the focus of this article is cities, not airports, so please do not keep restoring the list of the largest airports when this is less relevant than a list of cities by airport traffic--> !! [[billionaire|Number of billionaires (US Dollars)]]<ref>{{PDFlink|[http://www.ifsl.org.uk/uploads/PB_Private_Wealth_2004.pdf INTERNATIONAL PRIVATE WEALTH MANAGEMENT]|136 [[Kibibyte|KiB]]<!-- application/pdf, 139713 bytes -->}}, ''[[International Financial Services]]'', December 2004</ref><ref>[http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/4791848.stm Forbes reports billionaire boom], ''[[BBC]]'', [[10 March]] [[2006]]</ref><ref>[http://rating.rbc.ru/graphs/full.shtml?2006/02/10/6036130 500 richest in Russia], Finance Magazine, published by RBC. February 2006.</ref> !! [[Gross Metropolitan Product]] at PPPs (Total output; not [[per capita]]) <ref>{{cite web| url=http://www.ukmediacentre.pwc.com/imagelibrary/downloadMedia.asp?MediaDetailsID=863| title="Table 1.2 – Top 30 urban agglomeration GDP rankings in 2005 and illustrative projections to 2020 (using UN definitions and population estimates)"|first="UK Economic Outlook, March 2007", page 5|last=[[PriceWaterhouseCoopers]]|format=PDF|accessdate=2007-03-09}}</ref>
|-
| 1 || [[Mumbai]] || Tokyo || [[Miami, Florida|Miami]] || [[Moscow]] || Tokyo || [[London]] || [[Atlanta]] || [[Moscow]] || Tokyo
|-
| 2 || [[Karachi]] || [[Mexico City]] || Toronto || [[London]] || [[Moscow]] || [[New York City]] || [[Chicago]] || [[New York City]] || [[New York City]]
|-
| 3 || [[Delhi]] || Seoul || [[Los Angeles, California|Los Angeles]] || [[Seoul]] || [[New York City]] || Tokyo || [[London]] || [[London]] || [[Los Angeles, California|Los Angeles]]
|-
| 4 || [[São Paulo]] || [[New York City]] || [[Vancouver]] || Tokyo || [[Seoul]] || [[Seoul]] || Tokyo || [[Istanbul]] || [[Chicago]]
|-
| 5 || [[Shanghai]] || [[São Paulo]] || [[New York City]] || [[Hong Kong]] || [[Mexico City]] || [[Madrid]] || [[Los Angeles, California|Los Angeles]] || [[Hong Kong]] || [[Paris]]
|-
| 6 || [[Moscow]] || [[Mumbai]] || Singapore || [[Kopenhagen]] || [[Paris]] || [[Moscow]] || [[Dallas]] || [[Los Angeles, California|Los Angeles]] || [[London]]
|-
| 7 || Seoul || [[Delhi]] || [[Sydney]] || [[Jenewa]] || [[London]] || [[Paris]] ||[[Paris]] || [[Mumbai]] || [[Osaka-Kobe-Kyoto|Greater Osaka Metropolitan Region]]
|-
| 8 || [[Istanbul]] || Shanghai || [[Abidjan]] || [[Osaka]] || [[Hong Kong]] || [[Mexico City]] || [[Frankfurt]] || [[San Francisco, California|San Francisco]] || [[Mexico City]]
|-
| 9 || [[Mexico City]] || [[Jakarta]] || [[London]] || [[Zürich]] || [[Osaka]] || [[Hong Kong]] || [[Beijing]] || [[Dallas, Texas|Dallas]] || [[Philadelphia]]
|-
| 10 || Tokyo || [[Moscow]] || [[Paris]] || [[Oslo]] || [[São Paulo]] || [[Chicago]] || [[Denver, Colorado|Denver]] || [[Tokyo]] || [[Washington, D.C.]]
|}
== Neu eu cit ==
* [[Pusat Pèng]]
* [[Dapeuta banda ngon beulanja meuhai keu ureuëng keurija teuka]]
* [[Megalopolis (jeunèh banda)|Megalopolis]]
* [[Metropolis]]
* [[Banda rintéh]]
== Ne ==
{{Reflist|2}}
== Peunawôt luwa ==
{{commons|Global City}}
{{en}} * [https://web.archive.org/web/20050623215446/http://science.uniserve.edu.au/school/curric/geography/urban.html Repository of Links Relating to Urban Places]
{{en}} * [https://web.archive.org/web/20060530035454/http://hsc.csu.edu.au/geography/urban/cities/worldcities/World_Cities.html World Cities] article by Jennifer Curtis of Charles Sturt University
{{en}} * [https://web.archive.org/web/20060527205738/http://www.irows.ucr.edu/conferences/globgis/papers/Smith.htm The World-System’s City System: A Research Agenda] by Jeffrey Kentor and Michael Timberlake of the University of Utah and David Smith of University of California, Irvine
{{en}} * [https://web.archive.org/web/20111003055654/http://ww2.unhabitat.org/istanbul+5/statereport.htm ''The State of the World's Cities, 2001''], UN Human Settlements Programme
{{en}} * [https://web.archive.org/web/20050223113811/http://www.brookings.edu/metro/pubs/20050222_worldcities.htm "U.S. Cities in the 'World City Network'"], by Peter J. Taylor and Robert E. Lang, February 2005 ([https://web.archive.org/web/20050225114645/http://www.brookings.edu/metro/pubs/20050222_worldcities.pdf Full Report in PDF])
[[Kawan:Banda]]
[[Kawan:Banda Metropolitan]]
epur2dxkjkrueye7qxpj9tbg0xl9uvy
Seunaleuëk:Country data GBR
10
32556
152019
2024-11-19T12:28:23Z
OrangKalideres
26438
←Mengalihkan ke [[Seunaleuëk:Country data Britania Raya]]
152019
wikitext
text/x-wiki
#alih [[Seunaleuëk:Country data Britania Raya]]
lypp7ry5g29jp858799ebcg1loacz8j
Ureuëng Ngui:OrangKalideres/Google Translate/Ureuëng Betawi
2
32557
152020
2024-11-19T12:38:26Z
OrangKalideres
26438
Menguji coba terjemahan bahasa Aceh menggunakan Google Translate
152020
wikitext
text/x-wiki
{{User:OrangKalideres/GT}}
[[File:Betawi wedding.jpg|thumb|200px]]
'''Ureuëng Betawi''', '''Batavi''', atawa '''Batavia'''<ref>{{Cite journal |last=Castle |first=Lance |date=1967 |title=The Ethnic Profile of Djakarta |journal=Indonesia |pages=156}}</ref><ref>{{cite book | title = Jakarta Malay | volume= 2 | first = C. D. | last = Grijns | publisher = KITLV Press | year = 1991 | isbn = 9067180351| page = 6 | url = https://books.google.com/books?id=gINuAAAAMAAJ}}</ref><ref>{{cite book | title = Historical Dictionary of Indonesia | edition = 2 | first1 = Robert | last1 = Cribb | first2 = Audrey | last2 = Kahin | publisher = KITLV The Scarecrow Press | year = 2004 | isbn = 0-8108-4935-6| page = 55 | url = https://books.google.com/books?id=SawyrExg75cC}}</ref> (''Orang Betawi'' lam [[bahsa Indônèsia]], meumakna "ureuëng [[Batavia, Hindia Beulanda|Batavia]]"), nakeuh saboh [[keulompok etnis]] [[Ureuëng Austronesia|Austronesia]] nyang asli nibak banda [[Jakarta]] ngon pinggiran banda nyang toë ngon banda nyan, ngon lagèe nyan kayém geugamba seubagoë ureuëng duëk banda nyan.<ref>{{cite book | title = Creole Identity in Postcolonial Indonesia. Volume 9 of Integration and Conflict Studies | first = Jacqueline | last = Knorr | publisher = Berghahn Books | year = 2014 | isbn = 9781782382690 | page = 91 | url = https://books.google.com/books?id=1ZfiAgAAQBAJ&pg=PA91}}</ref> Awak nyan nakeuh keuturônan nibak ureuëng-ureuëng nyang duëk di Batavia (nan kolonial Beulanda Jakarta) nibak abad keu-17 dan seuterusjih.<ref>''No Money, No Honey: A study of street traders and prostitutes in Jakarta'' by Alison Murray. Oxford University Press, 1992. Glossary page xi</ref><ref name ="JP-Betawi">{{cite news | title = Betawi: Between tradition and modernity | author = Dina Indrasafitri | newspaper = The Jakarta Post | location = Jakarta | date = 26 April 2012 | url = http://www.thejakartapost.com/news/2012/04/26/betawi-between-tradition-and-modernity.html}}</ref>
Istilah ureuëng Betawi nyan deuh bak abad keu-18 seubagoë saboh peugabungan nibak meubagoë bansa u Batavia.<ref>{{Cite journal |last=Woelandhary |first=Ayoeningsih Dyah |date=2020 |editor-last=Wita |editor-first=Afri |title=The Betawi Society's Socio-Cultural Reflectionsin the Motif Batik Betawi |url=https://www.researchgate.net/publication/345655779 |journal=Proceeding International Conference 2020: Reposition of the Art and Cultural Heritage After Pandemic Era |pages=25–29}}</ref><ref>{{Cite book |last1=Oktadiana |first1=Hera |url=https://books.google.com/books?id=uJl8EAAAQBAJ&dq=Betawi&pg=PT348 |title=Current Issues in Tourism, Gastronomy, and Tourist Destination Research: Proceedings of the International Conference on Tourism, Gastronomy, and Tourist Destination (TGDIC 2021), Jakarta, Indonesia, 2 December 2021 |last2=Rahmanita |first2=Myrza |last3=Suprina |first3=Rina |last4=Junyang |first4=Pan |date=2022-05-25 |publisher=Taylor & Francis |isbn=978-1-000-61917-1 |language=en}}</ref><ref>{{Cite book |last=Nas |first=Peter J. M. |url=https://books.google.com/books?id=s5x1EAAAQBAJ&dq=Betawi&pg=PA199 |title=Jakarta Batavia: Socio-Cultural Essays |date=2022-06-13 |publisher=BRILL |isbn=978-90-04-45429-3 |language=en}}</ref>
== Rujukan ==
{{reflist}}
6iigz6npydtib3z12cx59uwvsebm0gn
Batavia, Hindia Beulanda
0
32558
152022
2024-11-19T12:41:19Z
OrangKalideres
26438
←Mengalihkan ke [[Batavia]]
152022
wikitext
text/x-wiki
#alih [[Batavia]]
kf90a8zqxz8x9bz73kdpgsj7xmav8u5