Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.43.0-wmf.28 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Enrico Fermi 0 21595 853611 651588 2024-10-23T16:54:10Z WhatamIdoing 11346 Fix 853611 wikitext text/x-wiki '''Enrico Fermi''' se yon [[fizisyen]] [[italyen]], nan peyi [[Itali]] . Dat li yo : ( 1989–1905 ) . {{moun |non=Enrico Fermi |foto= |tèks= |fonksyon=fizisyen |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |zèv= |nòt=Li se yon fizisyen }} == Byografi == * Dat enpòtan yo == Zèv li yo == * Sa li fè, piblikasyon li nan domèn konesans fizik li == Referans == * Referans pou konnen plis anlè moun sa a ---- [[Kategori:Fizisyen]] [[Kategori:Fizik]] 75czq5men9bxw8wd7lfihbo3ajh94zd Vincent van Gogh 0 62847 853613 853539 2024-10-23T20:00:17Z Kitanago 19629 /* Pari */ 853613 wikitext text/x-wiki {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=Vincent van Gogh |fonksyon=pent |aktivite=penti |diplòm= |etid= |mouvman= natiralis |dat nesans= [[30 mas]] [[1853]] |lye nesans= Groot Zundert |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= Auvers-sur-Oise |Peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= olandè |zèv enpòtan= "Simityè Peyizan an" |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Royal Academy of Fine Arts nan Brussels|Royal Academy of Fine Arts]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen jennès, [[Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman : soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manje pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Van Gogh mize|Van Gogh Museum]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Royal Museums of Fine Arts nan Bèljik|Royal Museums of Fine Arts of Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886 , Vincent ansanm ak frè l 'Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''[[Nan Tanbourin la|Au Tambourin]]'', [[Boulevard de Clichy]]. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Wityèm egzibisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retrospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galerie [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t 'vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], ''[[Yon dimanch apremidi sou zile La Grande Jatte]]'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Papa Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[Flat|solid]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[Divizyonism|divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtre Eugene Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te ale nan dilijans nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]] pou yon sejou nan senk jou. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen [[Pòtre Doktè Rey|pòtrè li te pentire]] . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon [[Vincent Van Gogh: Petisyon ki soti nan Arles|petisyon]] ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''[[Oto-pòtrè ak zòrèy bandaj|Oto-pòtrè ak zòrèy bande]]'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l' [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]] . Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''[[Pye rezen wouj la|Pye rezen wouj la]]'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers sur Oise|Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari . Komin riral sa a nan [[vexin franse|Vexin franse]] te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Barbizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref> . Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm n . nan [[Oberge Ravoux|Auberge Ravoux]], pou 3,50 francs pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans : li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 1890 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[rasin pye bwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revòlvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Oberge Ravoux|Auberge Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 ans an, Theo, frè l 'yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 ans an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]] : Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[Jan Rewald|John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Sovaj West Montre|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Van Gogh mize|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} : « […] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Van Gogh mize|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''[[Van Nu en Straks]]'' ak ''[[Mèki an Frans|Mercure de France]]'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Pòl Signac|Paul Signac]], [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santyè [[Van Gogh mize|Van Gogh, Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandts|Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mov|Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''[[Manjèd pòmdetè yo]]'' (1885), ''[[Chanm Van Gogh nan Arles]]'' (1888), [[Tounsòl yo]] (1888-1889), Oto-pòtrè ak bandaj nan zòrèy (1889), ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' (1889), ''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Pòtre doktè Gachet ak branch Digital]]'' (1890) ak ''[[Legliz Auvers-sur-Oise]]'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''[[Manje pòmdetè yo|The Potato Eaters]]'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|halo]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[Meiji epòk|epòk la Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Van Gogh mize|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam . Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Ale nan Saijiro|Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Papa Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[Enpresyonism|enpresyonist]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Champ de Mars (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi travay yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandts|Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. » . Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} : « Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an. » li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''[[Teras kafe aswè|Teras kafe aswè]]'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè . Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandts|Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Tenik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[Etablisman radyasyon Ewopeyen Synchrotron|Etablisman Radyasyon Synchrotron Ewopeyen an]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]] . Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[Ekspresyonis|ekspresyonis]] ak [[Fovis|fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[Kloisonis|kloisonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis », an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan Bib la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Post-enpresyonism se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neo-Enpresyonism, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, post-enpresyonism se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolusyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralism . Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannwit|Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref> : « … tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Leon Lhermitte|Lhermitte]] an » ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan [[Bagatelle Park|Parc de Bagatelle]], te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michael Kat|Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Kretyen Renonciat|Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[Watercolor|akwarè]] . Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[calame]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Dessins de Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mèki an Frans|Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[Bernheim-Jeune Galeri|galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amstèdam]] . An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[Galeri Nasyonal|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sur le site du [[musée Van Gogh]] (Van Gogh, vu par le musée) * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent]] [[Kategori:Pent olandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] 5h6h7ncakgy68fxsfftcntr2qi91gfp 853621 853613 2024-10-23T20:32:20Z Kitanago 19629 /* Pari */ 853621 wikitext text/x-wiki {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=Vincent van Gogh |fonksyon=pent |aktivite=penti |diplòm= |etid= |mouvman= natiralis |dat nesans= [[30 mas]] [[1853]] |lye nesans= Groot Zundert |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= Auvers-sur-Oise |Peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= olandè |zèv enpòtan= "Simityè Peyizan an" |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Royal Academy of Fine Arts nan Brussels|Royal Academy of Fine Arts]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen jennès, [[Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman : soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manje pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Van Gogh mize|Van Gogh Museum]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Royal Museums of Fine Arts nan Bèljik|Royal Museums of Fine Arts of Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Wityèm ekspozisyon enpresyonis|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retrospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galerie [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], ''[[Yon dimanch apremidi sou zile La Grande Jatte]]'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Papa Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[Divizyonism|divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtre Eugene Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te ale nan dilijans nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]] pou yon sejou nan senk jou. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen [[Pòtre Doktè Rey|pòtrè li te pentire]] . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon [[Vincent Van Gogh: Petisyon ki soti nan Arles|petisyon]] ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''[[Oto-pòtrè ak zòrèy bandaj|Oto-pòtrè ak zòrèy bande]]'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l' [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]] . Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''[[Pye rezen wouj la|Pye rezen wouj la]]'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers sur Oise|Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari . Komin riral sa a nan [[vexin franse|Vexin franse]] te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Barbizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref> . Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm n . nan [[Oberge Ravoux|Auberge Ravoux]], pou 3,50 francs pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans : li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 1890 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[rasin pye bwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revòlvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Oberge Ravoux|Auberge Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 ans an, Theo, frè l 'yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 ans an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]] : Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[Jan Rewald|John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Sovaj West Montre|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Van Gogh mize|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} : « […] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Van Gogh mize|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''[[Van Nu en Straks]]'' ak ''[[Mèki an Frans|Mercure de France]]'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Pòl Signac|Paul Signac]], [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santyè [[Van Gogh mize|Van Gogh, Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandts|Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mov|Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''[[Manjèd pòmdetè yo]]'' (1885), ''[[Chanm Van Gogh nan Arles]]'' (1888), [[Tounsòl yo]] (1888-1889), Oto-pòtrè ak bandaj nan zòrèy (1889), ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' (1889), ''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Pòtre doktè Gachet ak branch Digital]]'' (1890) ak ''[[Legliz Auvers-sur-Oise]]'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''[[Manje pòmdetè yo|The Potato Eaters]]'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|halo]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[Meiji epòk|epòk la Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Van Gogh mize|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam . Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Ale nan Saijiro|Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Papa Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[Enpresyonism|enpresyonist]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Champ de Mars (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi travay yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandts|Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. » . Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} : « Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an. » li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''[[Teras kafe aswè|Teras kafe aswè]]'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè . Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandts|Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Tenik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[Etablisman radyasyon Ewopeyen Synchrotron|Etablisman Radyasyon Synchrotron Ewopeyen an]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]] . Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[Ekspresyonis|ekspresyonis]] ak [[Fovis|fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[Kloisonis|kloisonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis », an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan Bib la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Post-enpresyonism se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neo-Enpresyonism, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, post-enpresyonism se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolusyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralism . Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannwit|Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref> : « … tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Leon Lhermitte|Lhermitte]] an » ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan [[Bagatelle Park|Parc de Bagatelle]], te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michael Kat|Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Kretyen Renonciat|Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[Watercolor|akwarè]] . Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[calame]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Dessins de Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mèki an Frans|Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[Bernheim-Jeune Galeri|galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amstèdam]] . An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[Galeri Nasyonal|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sur le site du [[musée Van Gogh]] (Van Gogh, vu par le musée) * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent]] [[Kategori:Pent olandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] 5xwav2ahb1nhwcjejfrp0zzy3g5bqij 853624 853621 2024-10-23T21:57:18Z Kitanago 19629 /* Pari */ 853624 wikitext text/x-wiki {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=Vincent van Gogh |fonksyon=pent |aktivite=penti |diplòm= |etid= |mouvman= natiralis |dat nesans= [[30 mas]] [[1853]] |lye nesans= Groot Zundert |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= Auvers-sur-Oise |Peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= olandè |zèv enpòtan= "Simityè Peyizan an" |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Royal Academy of Fine Arts nan Brussels|Royal Academy of Fine Arts]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen jennès, [[Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman : soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manje pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Van Gogh mize|Van Gogh Museum]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Royal Museums of Fine Arts nan Bèljik|Royal Museums of Fine Arts of Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Wityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retrospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galerie [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], ''[[Yon dimanch apremidi sou zile La Grande Jatte]]'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Papa Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[Divizyonism|divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtre Eugene Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te ale nan dilijans nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]] pou yon sejou nan senk jou. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen [[Pòtre Doktè Rey|pòtrè li te pentire]] . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon [[Vincent Van Gogh: Petisyon ki soti nan Arles|petisyon]] ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''[[Oto-pòtrè ak zòrèy bandaj|Oto-pòtrè ak zòrèy bande]]'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l' [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]] . Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''[[Pye rezen wouj la|Pye rezen wouj la]]'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers sur Oise|Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari . Komin riral sa a nan [[vexin franse|Vexin franse]] te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Barbizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref> . Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm n . nan [[Oberge Ravoux|Auberge Ravoux]], pou 3,50 francs pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans : li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 1890 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[rasin pye bwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revòlvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Oberge Ravoux|Auberge Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 ans an, Theo, frè l 'yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 ans an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]] : Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[Jan Rewald|John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Sovaj West Montre|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Van Gogh mize|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} : « […] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Van Gogh mize|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''[[Van Nu en Straks]]'' ak ''[[Mèki an Frans|Mercure de France]]'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Pòl Signac|Paul Signac]], [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santyè [[Van Gogh mize|Van Gogh, Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandts|Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mov|Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''[[Manjèd pòmdetè yo]]'' (1885), ''[[Chanm Van Gogh nan Arles]]'' (1888), [[Tounsòl yo]] (1888-1889), Oto-pòtrè ak bandaj nan zòrèy (1889), ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' (1889), ''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Pòtre doktè Gachet ak branch Digital]]'' (1890) ak ''[[Legliz Auvers-sur-Oise]]'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''[[Manje pòmdetè yo|The Potato Eaters]]'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|halo]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[Meiji epòk|epòk la Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Van Gogh mize|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam . Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Ale nan Saijiro|Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Papa Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[Enpresyonism|enpresyonist]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Champ de Mars (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi travay yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandts|Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. » . Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} : « Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an. » li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''[[Teras kafe aswè|Teras kafe aswè]]'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè . Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandts|Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Tenik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[Etablisman radyasyon Ewopeyen Synchrotron|Etablisman Radyasyon Synchrotron Ewopeyen an]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]] . Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[Ekspresyonis|ekspresyonis]] ak [[Fovis|fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[Kloisonis|kloisonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis », an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan Bib la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Post-enpresyonism se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neo-Enpresyonism, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, post-enpresyonism se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolusyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralism . Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannwit|Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref> : « … tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Leon Lhermitte|Lhermitte]] an » ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan [[Bagatelle Park|Parc de Bagatelle]], te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michael Kat|Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Kretyen Renonciat|Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[Watercolor|akwarè]] . Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[calame]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Dessins de Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mèki an Frans|Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[Bernheim-Jeune Galeri|galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amstèdam]] . An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[Galeri Nasyonal|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sur le site du [[musée Van Gogh]] (Van Gogh, vu par le musée) * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent]] [[Kategori:Pent olandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] 4nl4xsjoqcn7tym54sdlp6ga22jxqek 853637 853624 2024-10-23T22:53:15Z Kitanago 19629 /* Pari */ 853637 wikitext text/x-wiki {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=Vincent van Gogh |fonksyon=pent |aktivite=penti |diplòm= |etid= |mouvman= natiralis |dat nesans= [[30 mas]] [[1853]] |lye nesans= Groot Zundert |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= Auvers-sur-Oise |Peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= olandè |zèv enpòtan= "Simityè Peyizan an" |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Royal Academy of Fine Arts nan Brussels|Royal Academy of Fine Arts]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen jennès, [[Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman : soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manje pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Van Gogh mize|Van Gogh Museum]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Royal Museums of Fine Arts nan Bèljik|Royal Museums of Fine Arts of Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Wityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retrospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], ''[[Yon dimanch apremidi sou zile La Grande Jatte]]'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Papa Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[Divizyonism|divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtre Eugene Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te ale nan dilijans nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]] pou yon sejou nan senk jou. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen [[Pòtre Doktè Rey|pòtrè li te pentire]] . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon [[Vincent Van Gogh: Petisyon ki soti nan Arles|petisyon]] ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''[[Oto-pòtrè ak zòrèy bandaj|Oto-pòtrè ak zòrèy bande]]'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l' [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]] . Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''[[Pye rezen wouj la|Pye rezen wouj la]]'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers sur Oise|Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari . Komin riral sa a nan [[vexin franse|Vexin franse]] te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Barbizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref> . Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm n . nan [[Oberge Ravoux|Auberge Ravoux]], pou 3,50 francs pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans : li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 1890 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[rasin pye bwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revòlvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Oberge Ravoux|Auberge Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 ans an, Theo, frè l 'yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 ans an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]] : Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[Jan Rewald|John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Sovaj West Montre|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Van Gogh mize|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} : « […] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Van Gogh mize|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''[[Van Nu en Straks]]'' ak ''[[Mèki an Frans|Mercure de France]]'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Pòl Signac|Paul Signac]], [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santyè [[Van Gogh mize|Van Gogh, Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandts|Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mov|Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''[[Manjèd pòmdetè yo]]'' (1885), ''[[Chanm Van Gogh nan Arles]]'' (1888), [[Tounsòl yo]] (1888-1889), Oto-pòtrè ak bandaj nan zòrèy (1889), ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' (1889), ''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Pòtre doktè Gachet ak branch Digital]]'' (1890) ak ''[[Legliz Auvers-sur-Oise]]'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''[[Manje pòmdetè yo|The Potato Eaters]]'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|halo]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[Meiji epòk|epòk la Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Van Gogh mize|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam . Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Ale nan Saijiro|Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Papa Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[Enpresyonism|enpresyonist]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Champ de Mars (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi travay yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandts|Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. » . Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} : « Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an. » li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''[[Teras kafe aswè|Teras kafe aswè]]'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè . Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandts|Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Tenik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[Etablisman radyasyon Ewopeyen Synchrotron|Etablisman Radyasyon Synchrotron Ewopeyen an]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]] . Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[Ekspresyonis|ekspresyonis]] ak [[Fovis|fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[Kloisonis|kloisonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis », an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan Bib la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Post-enpresyonism se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neo-Enpresyonism, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, post-enpresyonism se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolusyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralism . Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannwit|Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref> : « … tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Leon Lhermitte|Lhermitte]] an » ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan [[Bagatelle Park|Parc de Bagatelle]], te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michael Kat|Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Kretyen Renonciat|Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[Watercolor|akwarè]] . Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[calame]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Dessins de Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mèki an Frans|Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[Bernheim-Jeune Galeri|galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amstèdam]] . An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[Galeri Nasyonal|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sur le site du [[musée Van Gogh]] (Van Gogh, vu par le musée) * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent]] [[Kategori:Pent olandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] ll52jrcc4bc0dqv5ob33cpty0vk6pfw 853638 853637 2024-10-23T23:16:12Z Kitanago 19629 /* Pari */ 853638 wikitext text/x-wiki {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=Vincent van Gogh |fonksyon=pent |aktivite=penti |diplòm= |etid= |mouvman= natiralis |dat nesans= [[30 mas]] [[1853]] |lye nesans= Groot Zundert |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= Auvers-sur-Oise |Peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= olandè |zèv enpòtan= "Simityè Peyizan an" |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Royal Academy of Fine Arts nan Brussels|Royal Academy of Fine Arts]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen jennès, [[Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman : soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manje pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Van Gogh mize|Van Gogh Museum]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Royal Museums of Fine Arts nan Bèljik|Royal Museums of Fine Arts of Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retrospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], ''[[Yon dimanch apremidi sou zile La Grande Jatte]]'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Papa Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[Divizyonism|divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtre Eugene Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te ale nan dilijans nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]] pou yon sejou nan senk jou. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen [[Pòtre Doktè Rey|pòtrè li te pentire]] . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon [[Vincent Van Gogh: Petisyon ki soti nan Arles|petisyon]] ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''[[Oto-pòtrè ak zòrèy bandaj|Oto-pòtrè ak zòrèy bande]]'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l' [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]] . Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''[[Pye rezen wouj la|Pye rezen wouj la]]'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers sur Oise|Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari . Komin riral sa a nan [[vexin franse|Vexin franse]] te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Barbizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref> . Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm n . nan [[Oberge Ravoux|Auberge Ravoux]], pou 3,50 francs pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans : li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 1890 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[rasin pye bwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revòlvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Oberge Ravoux|Auberge Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 ans an, Theo, frè l 'yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 ans an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]] : Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[Jan Rewald|John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Sovaj West Montre|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Van Gogh mize|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} : « […] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Van Gogh mize|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''[[Van Nu en Straks]]'' ak ''[[Mèki an Frans|Mercure de France]]'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Pòl Signac|Paul Signac]], [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santyè [[Van Gogh mize|Van Gogh, Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandts|Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mov|Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''[[Manjèd pòmdetè yo]]'' (1885), ''[[Chanm Van Gogh nan Arles]]'' (1888), [[Tounsòl yo]] (1888-1889), Oto-pòtrè ak bandaj nan zòrèy (1889), ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' (1889), ''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Pòtre doktè Gachet ak branch Digital]]'' (1890) ak ''[[Legliz Auvers-sur-Oise]]'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''[[Manje pòmdetè yo|The Potato Eaters]]'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|halo]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[Meiji epòk|epòk la Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Van Gogh mize|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam . Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Ale nan Saijiro|Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Papa Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[Enpresyonism|enpresyonist]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Champ de Mars (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi travay yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandts|Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. » . Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} : « Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an. » li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''[[Teras kafe aswè|Teras kafe aswè]]'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè . Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandts|Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Tenik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[Etablisman radyasyon Ewopeyen Synchrotron|Etablisman Radyasyon Synchrotron Ewopeyen an]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]] . Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[Ekspresyonis|ekspresyonis]] ak [[Fovis|fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[Kloisonis|kloisonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis », an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan Bib la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Post-enpresyonism se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neo-Enpresyonism, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, post-enpresyonism se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolusyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralism . Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannwit|Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref> : « … tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Leon Lhermitte|Lhermitte]] an » ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan [[Bagatelle Park|Parc de Bagatelle]], te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michael Kat|Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Kretyen Renonciat|Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[Watercolor|akwarè]] . Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[calame]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Dessins de Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mèki an Frans|Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[Bernheim-Jeune Galeri|galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amstèdam]] . An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[Galeri Nasyonal|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sur le site du [[musée Van Gogh]] (Van Gogh, vu par le musée) * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent]] [[Kategori:Pent olandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] n4ggp69pm8hqa8jddmq9jzqcpuqr1x6 853651 853638 2024-10-24T02:38:44Z Kitanago 19629 /* Pari */ 853651 wikitext text/x-wiki {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=Vincent van Gogh |fonksyon=pent |aktivite=penti |diplòm= |etid= |mouvman= natiralis |dat nesans= [[30 mas]] [[1853]] |lye nesans= Groot Zundert |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= Auvers-sur-Oise |Peyi lanmò= [[Frans]] |nasyonalite= olandè |zèv enpòtan= "Simityè Peyizan an" |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Royal Academy of Fine Arts nan Brussels|Royal Academy of Fine Arts]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen jennès, [[Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman : soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manje pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Van Gogh mize|Van Gogh Museum]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Royal Museums of Fine Arts nan Bèljik|Royal Museums of Fine Arts of Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retrospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Papa Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[Divizyonism|divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtre Eugene Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te ale nan dilijans nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]] pou yon sejou nan senk jou. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen [[Pòtre Doktè Rey|pòtrè li te pentire]] . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon [[Vincent Van Gogh: Petisyon ki soti nan Arles|petisyon]] ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''[[Oto-pòtrè ak zòrèy bandaj|Oto-pòtrè ak zòrèy bande]]'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l' [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]] . Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''[[Pye rezen wouj la|Pye rezen wouj la]]'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers sur Oise|Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari . Komin riral sa a nan [[vexin franse|Vexin franse]] te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Barbizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref> . Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm n . nan [[Oberge Ravoux|Auberge Ravoux]], pou 3,50 francs pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans : li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 1890 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[rasin pye bwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revòlvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Oberge Ravoux|Auberge Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 ans an, Theo, frè l 'yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 ans an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]] : Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[Jan Rewald|John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Sovaj West Montre|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Van Gogh mize|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} : « […] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Van Gogh mize|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''[[Van Nu en Straks]]'' ak ''[[Mèki an Frans|Mercure de France]]'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Pòl Signac|Paul Signac]], [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santyè [[Van Gogh mize|Van Gogh, Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandts|Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mov|Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''[[Manjèd pòmdetè yo]]'' (1885), ''[[Chanm Van Gogh nan Arles]]'' (1888), [[Tounsòl yo]] (1888-1889), Oto-pòtrè ak bandaj nan zòrèy (1889), ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' (1889), ''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Pòtre doktè Gachet ak branch Digital]]'' (1890) ak ''[[Legliz Auvers-sur-Oise]]'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''[[Manje pòmdetè yo|The Potato Eaters]]'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|halo]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[Meiji epòk|epòk la Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Van Gogh mize|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam . Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Ale nan Saijiro|Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Papa Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[Enpresyonism|enpresyonist]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Champ de Mars (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi travay yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandts|Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Remy-de-Provence|Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. » . Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} : « Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an. » li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''[[Teras kafe aswè|Teras kafe aswè]]'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè . Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandts|Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Tenik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[Etablisman radyasyon Ewopeyen Synchrotron|Etablisman Radyasyon Synchrotron Ewopeyen an]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]] . Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[Ekspresyonis|ekspresyonis]] ak [[Fovis|fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[Kloisonis|kloisonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis », an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan Bib la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Post-enpresyonism se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neo-Enpresyonism, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, post-enpresyonism se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolusyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralism . Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannwit|Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref> : « … tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Leon Lhermitte|Lhermitte]] an » ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan [[Bagatelle Park|Parc de Bagatelle]], te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michael Kat|Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Kretyen Renonciat|Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[Watercolor|akwarè]] . Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[calame]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Dessins de Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mèki an Frans|Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[Bernheim-Jeune Galeri|galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amstèdam]] . An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[Galeri Nasyonal|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sur le site du [[musée Van Gogh]] (Van Gogh, vu par le musée) * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent]] [[Kategori:Pent olandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] frwtbuo7o177n84yvahwgw474vk5oxp Wikipedya:REJEBECSS-HAITI/BNH/Liste 4 67009 853653 852057 2024-10-24T05:59:58Z ListeriaBot 19489 Wikidata list updated [V2] 853653 wikitext text/x-wiki {{Wikidata list |sparql=SELECT ?linkcount ?item ?itemLabel WHERE { SERVICE wikibase:label { bd:serviceParam wikibase:language "[AUTO_LANGUAGE],fr" } {?item wdt:P17 wd:Q790.} UNION {?item wdt:P131/wdt:P279* wd:Q790 .} UNION {?item wdt:P27 wd:Q790} ?item wikibase:sitelinks ?linkcount . OPTIONAL {?article schema:about ?item ; schema:isPartOf <https://ht.wikipedia.org/> .} FILTER (!BOUND(?article)) } ORDER BY DESC(?linkcount) LIMIT 200 |sort= |columns=NUMBER:numéro,P18:Image,label:Nom,P625:Géolocalisation,P131:Lieu |thumb=128 }} {| class='wikitable sortable' ! numéro ! Image ! Nom ! Géolocalisation ! Lieu |- | style='text-align:right'| 1 | [[Fichye:Sandy 2012-10-25 0320Z.png|center|128px]] | ''[[:d:Q264|Hurricane Sandy]]'' | | |- | style='text-align:right'| 2 | [[Fichye:Rene-Theophile-Hyacinthe Laennec.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q219621|René Laennec]]'' | | |- | style='text-align:right'| 3 | [[Fichye:Monkeypox By Country.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q112070734|2022 monkeypox outbreak]]'' | | |- | style='text-align:right'| 4 | | ''[[:d:Q273894|Order of Poor Clerks Regular of the Mother of God of the Pious Schools]]'' | {{Coord|41.89736111|12.473425|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 5 | | ''[[:d:Q207701|Coat of Arms of Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 6 | [[Fichye:Map-Francophone World.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q1003588|Francophonie]]'' | | |- | style='text-align:right'| 7 | | ''[[:d:Q140265|Windward Passage]]'' | {{Coord|20|-74|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 8 | [[Fichye:John baptist de la salle 1.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q138579|Institute of the Brothers of the Christian Schools]]'' | {{Coord|41.899|12.423|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 9 | | ''[[:d:Q916809|Haiti women's national association football team]]'' | | |- | style='text-align:right'| 10 | [[Fichye:Andrés Muschietti.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q6385039|Andy Muschietti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 11 | | ''[[:d:Q594254|1973 CONCACAF Championship]]'' | {{Coord|18.5425|-72.3386|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 12 | | ''[[:d:Q4131845|Ayisyen]]'' | | [[Ayiti]] |- | style='text-align:right'| 13 | [[Fichye:Maracanã, 5 de agosto de 2016- onde o Egito encontra o Haiti... -rio2016 (28778328632).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q20113758|Haiti at the 2016 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 14 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q107472171|Haiti at the 2022 Winter Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 15 | | ''[[:d:Q20986|ISO 3166-2:HT]]'' | | |- | style='text-align:right'| 16 | | ''[[:d:Q1256655|20th parallel north]]'' | {{Coord|20|0|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 17 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q141217|Haiti at the 2012 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 18 | [[Fichye:Haiti at the opening ceremony of the 1928 Summer Olympics.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q147174|Haiti at the 1928 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 19 | | ''[[:d:Q4435409|list of World Heritage Sites in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 20 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q42914391|Haiti at the 2020 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 21 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q144034|Haiti at the 1900 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 22 | | ''[[:d:Q3439047|independencia dominicana venaty]]'' | | |- | style='text-align:right'| 23 | [[Fichye:Flag of Haiti (civil).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2297885|Haiti at the 1924 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 24 | | ''[[:d:Q2467445|Ligue Haïtienne]]'' | | |- | style='text-align:right'| 25 | [[Fichye:Jimmy "Barbecue" Cherizier 2024.png|center|128px]] | ''[[:d:Q101440369|Jimmy Chérizier]]'' | | |- | style='text-align:right'| 26 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q141075|Haiti at the 2008 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 27 | [[Fichye:Vida y viajes de Cristobal Colón, 1851 Construcción de la fortaleza de La Navidad (3819531625).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q1798978|La Navidad]]'' | {{Coord|19.690555555556|-72.015833333333|display=inline}} | [[Ayiti]] |- | style='text-align:right'| 28 | [[Fichye:Bennedict Mathurin (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q105013647|Bennedict Mathurin]]'' | | |- | style='text-align:right'| 29 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q143063|Haiti at the 2000 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 30 | | ''[[:d:Q1024083|1991 CONCACAF Women's Championship]]'' | | |- | style='text-align:right'| 31 | | ''[[:d:Q1254997|19th parallel north]]'' | {{Coord|19|0|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 32 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2194097|Haiti at the 1960 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 33 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q1986870|Haiti at the 1988 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 34 | [[Fichye:Flag of Haiti (1964–1986).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2291898|Haiti at the 1984 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 35 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q126284599|Haiti at the 2024 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 36 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q145152|Haiti at the 2004 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 37 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q150527|Haiti at the 1996 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 38 | [[Fichye:Flag of Haiti (1964–1986).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q168379|Haiti at the 1972 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 39 | [[Fichye:Flag of Haiti (1964–1986).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2489822|Haiti at the 1976 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 40 | [[Fichye:Flag of Haiti (civil).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2651878|Haiti at the 1932 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 41 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2666070|Haiti at the 1992 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 42 | [[Fichye:Lens B - Dieppe (15-08-2015) 86.JPG|center|128px]] | ''[[:d:Q26251605|Jean-Kévin Duverne]]'' | | |- | style='text-align:right'| 43 | [[Fichye:Cap-Haitien seen from Morne Jean Explosion.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q110106709|Cap-Haïtien fuel tanker explosion]]'' | {{Coord|19.75138888888889|-72.20555555555555|display=inline}} | [[Kap Ayisyen (komin)|Kap Ayisyen]] |- | style='text-align:right'| 44 | | ''[[:d:Q667038|United Nations Mission in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 45 | | ''[[:d:Q3207215|Lake Miragoâne]]'' | {{Coord|18.403888888889|-73.049722222222|display=inline}} | [[Miragwàn (komin)|Miragwàn]] |- | style='text-align:right'| 46 | | ''[[:d:Q4124963|Armed Forces of Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 47 | [[Fichye:Edgard Leblanc Fils (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q24951553|Edgard Leblanc Fils]]'' | | |- | style='text-align:right'| 48 | [[Fichye:Michel Patrick Boisvert 2023 (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q114735638|Michel Patrick Boisvert]]'' | | |- | style='text-align:right'| 49 | | ''[[:d:Q861844|André Corvington]]'' | | |- | style='text-align:right'| 50 | | ''[[:d:Q1857436|2010–11 Haitian general election]]'' | | |- | style='text-align:right'| 51 | [[Fichye:Trou Caïman.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q2805779|Trou Caïman]]'' | {{Coord|18.642804|-72.146336|display=inline}} | [[Tomazo (komin)|Tomazo]] |- | style='text-align:right'| 52 | | ''[[:d:Q2992378|demographics of Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 53 | | ''[[:d:Q5421623|Exposition internationale du bicentenaire de Port-au-Prince]]'' | {{Coord|18.549368|-72.348376|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 54 | | ''[[:d:Q10530123|Max Hilaire]]'' | | |- | style='text-align:right'| 55 | [[Fichye:Lens - Evian (29-02-2016) 17.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q22280180|Dylan Saint-Louis]]'' | | |- | style='text-align:right'| 56 | [[Fichye:Order of Merit of the Republic of Haiti (Grade of Commander) - IMG 4985.JPG|center|128px]] | ''[[:d:Q112390|National Order of Honour and Merit]]'' | | |- | style='text-align:right'| 57 | [[Fichye:Hotel Montana.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q3121455|Hôtel Montana]]'' | {{Coord|18.527222|-72.297778|display=inline}} | [[Petyonvil (komin)|Petyonvil]] |- | style='text-align:right'| 58 | [[Fichye:Danish Air Transport ATR-42-300.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q7641058|Sunrise Airways]]'' | | |- | style='text-align:right'| 59 | | ''[[:d:Q11821998|Polish Haitian]]'' | | |- | style='text-align:right'| 60 | [[Fichye:2019-07-17 SG Dynamo Dresden vs. Paris Saint-Germain by Sandro Halank–054 (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q69948832|Garissone Innocent]]'' | | |- | style='text-align:right'| 61 | | ''[[:d:Q83632876|Melchie Dumornay]]'' | | |- | style='text-align:right'| 62 | [[Fichye:UN Haiti - MINUSTAH HQ after 2010 earthquake.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q166484|Christopher Hotel]]'' | {{Coord|18.5391|-72.3121|display=inline}} | [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |- | style='text-align:right'| 63 | | ''[[:d:Q2202375|Catholic Church in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 64 | | ''[[:d:Q2581074|Coupe d'Haïti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 65 | | ''[[:d:Q3094730|Racing FC]]'' | | |- | style='text-align:right'| 66 | [[Fichye:Hotel Oloffson mars 2007.JPG|center|128px]] | ''[[:d:Q3365701|Hotel Oloffson]]'' | {{Coord|18.529444|-72.3375|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 67 | | ''[[:d:Q3623880|La Gonâve Arrondissement]]'' | {{Coord|18.8322|-72.8658|display=inline}} | [[Lwès (depatman)|Lwès]] |- | style='text-align:right'| 68 | | ''[[:d:Q4116369|Islam in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 69 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q5639707|Haiti at the Paralympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 70 | [[Fichye:Cathedral of Cap-Haitien.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q11737318|Our Lady of the Assumption Cathedral, Cap-Haïtien]]'' | {{Coord|19.761|-72.2007|display=inline}} | [[Kap Ayisyen (komin)|Kap Ayisyen]] |- | style='text-align:right'| 71 | | ''[[:d:Q60853298|Arcahaie FC]]'' | | |- | style='text-align:right'| 72 | [[Fichye:Grace 2021-08-21 0610Z.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q108141536|Hurricane Grace]]'' | | |- | style='text-align:right'| 73 | | ''[[:d:Q124742130|2024 Haitian jailbreak]]'' | | |- | style='text-align:right'| 74 | | ''[[:d:Q258171|Águilas Cibaeñas]]'' | | |- | style='text-align:right'| 75 | | ''[[:d:Q1449569|Lee Holdridge]]'' | | |- | style='text-align:right'| 76 | | ''[[:d:Q1626302|LGBT rights in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 77 | [[Fichye:Citadelle Laferrière terrace 2.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q2305026|Ramiers]]'' | {{Coord|19.5736|-72.2442|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 78 | | ''[[:d:Q3043219|deforestation in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 79 | [[Fichye:St. Alexander Nevsky Cathedral - Howell, New Jersey 02.JPG|center|128px]] | ''[[:d:Q4126487|Russian Orthodox Eparchy of Eastern America and New York]]'' | | |- | style='text-align:right'| 80 | [[Fichye:Michelle Obama and Jill Biden in Haiti 2010.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q5361449|Elisabeth Delatour Préval]]'' | | |- | style='text-align:right'| 81 | | ''[[:d:Q5715358|Henri Caesar]]'' | | |- | style='text-align:right'| 82 | | ''[[:d:Q19702717|Jeppe Simonsen]]'' | | |- | style='text-align:right'| 83 | | ''[[:d:Q19881628|2015–16 Haitian parliamentary election]]'' | | |- | style='text-align:right'| 84 | | ''[[:d:Q26225095|Caye Sable]]'' | {{Coord|18.7|-72.76667|display=inline}} | [[Lwès (depatman)|Lwès]] |- | style='text-align:right'| 85 | | ''[[:d:Q26837183|Mulern Jean]]'' | | |- | style='text-align:right'| 86 | | ''[[:d:Q60677605|Benji Michel]]'' | | |- | style='text-align:right'| 87 | [[Fichye:Shan Borgelin (cropped).jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q62078453|Shanyder Borgelin]]'' | | |- | style='text-align:right'| 88 | | ''[[:d:Q107122118|Carnejy Antoine]]'' | | |- | style='text-align:right'| 89 | | ''[[:d:Q111536396|Dany Jean]]'' | | |- | style='text-align:right'| 90 | | ''[[:d:Q113003310|Haiti at the 2022 World Athletics Championships]]'' | | |- | style='text-align:right'| 91 | | ''[[:d:Q121461135|Haiti at the 2023 World Athletics Championships]]'' | | |- | style='text-align:right'| 92 | | ''[[:d:Q655961|United Nations Transition Mission in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 93 | | ''[[:d:Q1060772|list of Roman Catholic dioceses in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 94 | | ''[[:d:Q1353457|Haiti at the 2012 Summer Paralympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 95 | | ''[[:d:Q1531692|Raboteau Massacre]]'' | {{Coord|19.45|-72.68333333|display=inline}} | [[Gonayiv (awondisman)|Gonayiv]] |- | style='text-align:right'| 96 | | ''[[:d:Q1569605|Haiti Davis Cup team]]'' | | |- | style='text-align:right'| 97 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q2497054|Haiti at the 2010 Summer Youth Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 98 | | ''[[:d:Q3163953|Janbatis Chavàn]]'' | | |- | style='text-align:right'| 99 | | ''[[:d:Q3297666|Massif des Montagnes Noires]]'' | {{Coord|19.0833|-72.25|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 100 | | ''[[:d:Q3366221|Haitian Communist Party]]'' | | |- | style='text-align:right'| 101 | | ''[[:d:Q3504239|Haitian Vodoun Culture Language]]'' | | |- | style='text-align:right'| 102 | | ''[[:d:Q3589794|Haiti national under-17 football team]]'' | | |- | style='text-align:right'| 103 | [[Fichye:Daniele Battaglia.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q3701868|Daniele Battaglia]]'' | | |- | style='text-align:right'| 104 | | ''[[:d:Q3873766|Ekip baskètbòl Ayiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 105 | | ''[[:d:Q7136383|Parc St. Victor]]'' | {{Coord|19.753611|-72.2075|display=inline}} | [[Kap Ayisyen (komin)|Kap Ayisyen]] |- | style='text-align:right'| 106 | | ''[[:d:Q16587373|National Unity Party]]'' | | |- | style='text-align:right'| 107 | [[Fichye:Cathédrale Jérémie Haïti.JPG|center|128px]] | ''[[:d:Q17608165|St. Louis King of France Cathedral]]'' | {{Coord|18.6447|-74.1146|display=inline}} | [[Jeremi (komin)|Jeremi]] |- | style='text-align:right'| 108 | | ''[[:d:Q19895065|French Haitian]]'' | | |- | style='text-align:right'| 109 | [[Fichye:Bayyinah Bello 1.png|center|128px]] | ''[[:d:Q20090268|Bayyinah Bello]]'' | | |- | style='text-align:right'| 110 | | ''[[:d:Q24744408|2016–17 Haitian Senate election]]'' | | |- | style='text-align:right'| 111 | [[Fichye:Sophia Martelly.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q24951046|Sofia Sen Remy Mately]]'' | | |- | style='text-align:right'| 112 | [[Fichye:Bassin Bleu, Haiti.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q2887443|Bassin Bleu]]'' | {{Coord|18.23416667|-72.58805556|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 113 | | ''[[:d:Q16728171|Monuma Constant Jr.]]'' | | |- | style='text-align:right'| 114 | | ''[[:d:Q26704937|Frantz Dorsainvil]]'' | | |- | style='text-align:right'| 115 | | ''[[:d:Q34383826|Haiti at the 2017 World Championships in Athletics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 116 | | ''[[:d:Q57037767|Ángel Orelién]]'' | | |- | style='text-align:right'| 117 | | ''[[:d:Q68166407|Haiti at the 2019 World Championships in Athletics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 118 | [[Fichye:Danielle Etienne .jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q69803071|Danielle Etienne]]'' | | |- | style='text-align:right'| 119 | | ''[[:d:Q100792937|Josué Casimir]]'' | | |- | style='text-align:right'| 120 | | ''[[:d:Q107476272|Sabiana Anestor]]'' | | |- | style='text-align:right'| 121 | | ''[[:d:Q112623666|Alexandre Pierre]]'' | | |- | style='text-align:right'| 122 | | ''[[:d:Q119952811|Jayro Jean]]'' | | |- | style='text-align:right'| 123 | | ''[[:d:Q125707608|Fritz Bélizaire]]'' | | |- | style='text-align:right'| 124 | | ''[[:d:Q130439639|Leslie Voltaire]]'' | | |- | style='text-align:right'| 125 | | ''[[:d:Q110664|Léonard Pétion Laroche]]'' | | |- | style='text-align:right'| 126 | [[Fichye:Hispaniolanpineforest.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q287885|Hispaniolan pine forests]]'' | {{Coord|18.33|-71.78|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 127 | | ''[[:d:Q1089416|Andre Pascal]]'' | | |- | style='text-align:right'| 128 | | ''[[:d:Q1149808|Brother Voodoo]]'' | | |- | style='text-align:right'| 129 | | ''[[:d:Q1654386|Inivèsite Notre Dame Ayiti]]'' | {{Coord|18.5286889|-72.3353421|display=inline}} | [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |- | style='text-align:right'| 130 | [[Fichye:Les Trois-Rivières en Haïti.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q1952095|Les Trois Rivières]]'' | {{Coord|19.95|-72.866666666667|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 131 | | ''[[:d:Q2036275|Osvaldo Jeanty]]'' | | |- | style='text-align:right'| 132 | | ''[[:d:Q2069340|rail transport in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 133 | | ''[[:d:Q2299927|Haiti at the 2008 Summer Paralympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 134 | [[Fichye:Lecture-scenique-iphigenie jr-lemoine.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q3169917|Jean-René Lemoine]]'' | | |- | style='text-align:right'| 135 | | ''[[:d:Q3208335|Montagne Terrible]]'' | {{Coord|18.8897|-72.4008|display=inline}}<br/>{{Coord|18.88972|-72.40028|display=inline}} | [[Sen Mak (awondisman)|Sen Mak]] |- | style='text-align:right'| 136 | | ''[[:d:Q3316510|Miss Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 137 | | ''[[:d:Q3366461|Fusion of Haitian Social Democrats]]'' | | |- | style='text-align:right'| 138 | | ''[[:d:Q3419888|Rally of Progressive National Democrats]]'' | | |- | style='text-align:right'| 139 | | ''[[:d:Q3509515|education in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 140 | | ''[[:d:Q3532552|Tortug' Air]]'' | | |- | style='text-align:right'| 141 | | ''[[:d:Q3589796|équipe d'Haïti de volley-ball féminin]]'' | | |- | style='text-align:right'| 142 | [[Fichye:Alix Pasquet.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q4727515|Alix Pasquet]]'' | | |- | style='text-align:right'| 143 | | ''[[:d:Q4895878|Bertrand Madsen]]'' | | |- | style='text-align:right'| 144 | [[Fichye:Fight of the Poursuivante mp3h9427.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q4927230|Blockade of Saint-Domingue]]'' | | |- | style='text-align:right'| 145 | | ''[[:d:Q5354703|elections in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 146 | | ''[[:d:Q5468493|Foreign relations of Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 147 | | ''[[:d:Q5639691|Haiti Billie Jean King Cup team]]'' | | |- | style='text-align:right'| 148 | | ''[[:d:Q5856947|Fe y Alegría]]'' | | |- | style='text-align:right'| 149 | | ''[[:d:Q5938282|human rights in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 150 | | ''[[:d:Q6726315|Madame Max Adolphe]]'' | | |- | style='text-align:right'| 151 | | ''[[:d:Q6771722|Marlena Wesh]]'' | | |- | style='text-align:right'| 152 | | ''[[:d:Q7251035|prostitution in Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 153 | | ''[[:d:Q7279930|Rada loa]]'' | | |- | style='text-align:right'| 154 | | ''[[:d:Q7935364|visa policy of Haiti]]'' | | |- | style='text-align:right'| 155 | [[Fichye:Central Market, Port-au-Prince.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q16303839|Marché en Fer]]'' | {{Coord|18.5515|-72.3431|display=inline}} | [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |- | style='text-align:right'| 156 | | ''[[:d:Q16360378|2014 Kosovo vs Haiti football match]]'' | | |- | style='text-align:right'| 157 | | ''[[:d:Q17006910|July 1958 Haitian coup d'état attempt]]'' | | |- | style='text-align:right'| 158 | | ''[[:d:Q17636553|Petite Rivière de Jacmel]]'' | {{Coord|18.23|-72.55111111|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 159 | | ''[[:d:Q19331319|2015 Haiti Carnival stampede]]'' | | |- | style='text-align:right'| 160 | | ''[[:d:Q19666225|Marie-Denise Douyon]]'' | | |- | style='text-align:right'| 161 | [[Fichye:Port-au-Prince Haiti Temple - Pierre.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q20714931|Port-au-Prince Haiti Temple]]'' | {{Coord|18.528651|-72.267999|display=inline}} | [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |- | style='text-align:right'| 162 | | ''[[:d:Q20807714|Haiti national under-20 football team]]'' | | |- | style='text-align:right'| 163 | | ''[[:d:Q20872224|Haiti at the 2015 World Championships in Athletics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 164 | | ''[[:d:Q23687393|February 2016 Haitian presidential election]]'' | | |- | style='text-align:right'| 165 | | ''[[:d:Q24910664|2016 Ligue Haïtienne season]]'' | | |- | style='text-align:right'| 166 | [[Fichye:Tropical Storm Matthew Sept 24 2010.jpg|center|128px]] | ''[[:d:Q4353265|Tropical Storm Matthew]]'' | | |- | style='text-align:right'| 167 | | ''[[:d:Q26226528|Ilet a Brouee]]'' | {{Coord|18.128333333333|-73.590555555556|display=inline}} | [[Sid (depatman)|Sid]] |- | style='text-align:right'| 168 | | ''[[:d:Q26834029|Haiti at the 2016 Summer Paralympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 169 | | ''[[:d:Q28941174|FC Juventus des Cayes]]'' | | |- | style='text-align:right'| 170 | | ''[[:d:Q28944080|Haitian Aviation Corps]]'' | | |- | style='text-align:right'| 171 | | ''[[:d:Q48609821|Haiti at the 2018 Summer Youth Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 172 | | ''[[:d:Q51120334|Myrlande Constant]]'' | | |- | style='text-align:right'| 173 | | ''[[:d:Q57315177|Germany–Haiti relations]]'' | | |- | style='text-align:right'| 174 | | ''[[:d:Q60776533|2018 Port-au-Prince massacre]]'' | {{Coord|18.56|-72.34|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 175 | | ''[[:d:Q62653313|Ronaldo Damus]]'' | | |- | style='text-align:right'| 176 | | ''[[:d:Q70531330|Mikerline Saint-Félix]]'' | | |- | style='text-align:right'| 177 | | ''[[:d:Q72697581|Louicius Don Deedson]]'' | | |- | style='text-align:right'| 178 | | ''[[:d:Q81330435|Haiti at the 2020 Winter Youth Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 179 | | ''[[:d:Q83887546|Kethna Louis]]'' | | |- | style='text-align:right'| 180 | | ''[[:d:Q106205592|Lise-Marie Dejean]]'' | | |- | style='text-align:right'| 181 | [[Fichye:Flag of Haiti.svg|center|128px]] | ''[[:d:Q108197251|Haiti at the 2020 Summer Paralympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 182 | | ''[[:d:Q110855814|Richardson Viano]]'' | | |- | style='text-align:right'| 183 | [[Fichye:Flag of Haiti (civil).svg|center|128px]] | ''[[:d:Q113397434|Haiti at the 1936 Summer Olympics]]'' | | |- | style='text-align:right'| 184 | | ''[[:d:Q766764|Dieudonné LaMothe]]'' | | |- | style='text-align:right'| 185 | | ''[[:d:Q1956676|Morne Degas]]'' | {{Coord|19.59583|-72.81861|display=inline}}<br/>{{Coord|19.594444444444|-72.821388888889|display=inline}} | [[Latibonit (depatman)|Latibonit]] |- | style='text-align:right'| 186 | | ''[[:d:Q2010761|Montagnes du Trou d'Eau]]'' | {{Coord|18.7167|-72|display=inline}}<br/>{{Coord|18.7|-72.05|display=inline}} | |- | style='text-align:right'| 187 | | ''[[:d:Q2265677|MICAH]]'' | | |- | style='text-align:right'| 188 | | ''[[:d:Q2310187|Parc Levelt]]'' | {{Coord|19.1081|-72.6959|display=inline}} | [[Sen Mak (komin)|Sen Mak]] |- | style='text-align:right'| 189 | | ''[[:d:Q2752222|Grande Caye]]'' | {{Coord|18.0875|-73.81222222|display=inline}}<br/>{{Coord|18.0875|-73.81222|display=inline}} | [[Sid (depatman)|Sid]] |} {{Wikidata list end}} 23m5onltar2mbyqzgugdmzaap9tri1g Modèl:Infobox atis 10 85725 853612 853461 2024-10-23T19:27:11Z Kitanago 19629 853612 wikitext text/x-wiki <includeonly>{{Infobox Biographie/Entête | entete = artiste | charte = {{#if:{{{charte|}}}|{{{charte|}}}|art}} | non = {{{non|}}} | imaj = {{{imaj|}}} | lejand = {{{lejand|}}} | imaj = {{{foto|}}} | lejand = {{{tèks|}}} | upright = {{{upright|}}} | graphie originale = {{{graphie originale|}}} | non nesans = {{{non nesans|}}} | ti non = {{{ti non|}}} | dat nesans = {{{dat nesans|}}} | qualificatif date = {{{qualificatif date|}}} | lye nesans = {{{lye nesans|}}} | dat lanmò = {{{dat lanmò|}}} | lye lanmò = {{{lye lanmò|}}} | nasyonalite = {{{nasyonalite|}}} | peyi nesans = {{{peyi nesans|}}} | peyi rezidans = {{{peyi rezidans|}}} | diplòm = {{{diplòm|}}} | pwofesyon = {{{pwofesyon|}}} | aktivite = {{{aktivite|{{{aktivite prensipal|}}}}}} | lòt aktivite = {{{lòt aktivite|{{{lòt aktivite|}}}}}} | fòmasyon = {{{fòmasyon|}}} | omaj = {{{omaj|}}} | asandan = {{{asandan|}}} | konjwen = {{{konjwen|}}} | desandan = {{{desandan|{{{desandan|}}}}}} | fanmi = {{{fanmi|}}} }}<!-- -->{{#if:{{{lang|}}}{{{mouvman|}}}{{{jan|}}}{{{adjektif derive|}}}{{{zèv prensipal|}}}| {{Infobox Biographie/Auteur | charte = {{#if:{{{charte|}}}|{{{charte|}}}|art}} | lang = {{{lang|}}} | mouvman = {{{mouvman|}}} | jan = {{{jan|}}} | adjektif derive = {{{adjektif derive|}}} | zèv prensipal = {{{zèv prensipal|}}} }} }} {{Infobox Biographie/Pied | modèle = Atis | charte = {{#if:{{{charte|}}}|{{{charte|}}}|art}} | nòt = {{{nòt|{{{konpleman|}}}}}} | siyati = {{{siyati|}}} | non = {{{non|}}} }}<!-- Contrôles -->{{#if:{{NAMESPACE}}||{{#if:{{{imaj|}}}||[[Kategori:Atik pou ilistre atis]]}}}}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude> oi01jc4ueor7nwig1sz3ypfg7bkbd1f Reyalis (penti) 0 87953 853634 826337 2024-10-23T22:43:22Z Kitanago 19629 Kitanago a déplacé la page [[Reyalis (Penti)]] vers [[Reyalis (penti)]] 826337 wikitext text/x-wiki [[File:Gustave_Courbet_003.jpg|vignette|''[[Yon antèman nan Ornans]]'' (1849-1850), lwil sou twal pa [[Gustave Courbet]] ([[Musée d'Orsay]] ) ki atis la te wè kòm "lanmò womantis la".]] '''Reyalis''' se yon [[mouvman atistik]] ki te parèt an [[Frans]] ak [[Grann Bretay (wayòm)|Grann Bretay]] nan mitan {{s-|19}} la, ki montre klè diferans li ak [[womantis]], ki karakterize pa yon demand pou [[Reyalite|reyèl]], yon reprezantasyon anvan tout koreksyon nan lavi chak jou ak eksplorasyon nan tèm sosyete a. Reyalis se pa yon tantativ pou imitasyon esklav reyalite a, epi li pa limite a penti<ref>[http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/dossier-courbet/le-realisme.html Ki sa ki réalisme nan penti?], definisyon, Musée d'Orsay.</ref>. Li fè eksploze kanon, itilizasyon oswa règ [[penti akademik]] epòk li a, nan yon kontèks ki wè aparisyon [[fotografi]], ideyal [[sosyalis]] ak [[pozitivis]], epi li patisipe. nan fenomèn jeneral kesyone [[esthétique|kategori estetik]] ak [[Yerachi genres|yerachi atistik]]. Pa radikalite li, mouvman sa a te pèmèt diferan [[Avangad (atis)|avangad atistik]] montre tèt yo depi nan fen {{s-|19}}. {{Sitasyon blok|Pwoblèm pou reprezante "reyalite" te toujou youn nan enkyetid ki pi ijan nan penti, men se menm nosyon reyalite a ki chanje, de peryòd an peryòd: reyalite espirityèl - pa mwens '' vre'' pase lòt la - dominan sou reyalite materyèl, oswa visevèsa. Tou depan de si fòm nan te vid nan kontni li, oswa, okontrè, te gen tandans vin demateryalize, Reyalis te pran plizoumwen pouvwa sou atizay.|[[Marcel Brion]]|Pent yo nan tan yo <ref name=" Brion1994">{{Atik|language=fr|author1=Marcel Brion|title=10: "Kisa "reyalite" ye? »|périodique=Pent yo nan tan yo|place=Paris|editè=Philippe Lebaud|date=1994|paj=163-8.|commentary=Esètasyon sa a se yon vèsyon ki pa pibliye ak revize nan ''Je, Lespri Bondye a ak pent la. men'' pibliye pa Plon an 1966.|li sou entènèt=|konsilte sou=3 janvye 2018}}</ref>|style=dwat}} == "Batay" nan reyalis la == [[Fichye:Honoré Daumier - L'Exposition Universelle- Ce Monsieur Courbet, fait des figures...Vulgaires - Google Art Project.jpg|vignette|"Mesye Courbet sa a fè figi ki twò vilgè, pa genyen pa genyen. pa gen moun nan lanati ki lèd tankou sa!": [[Honoré Daumier]] ilistre ak karikatura sa a konfli ki te antoure paviyon Courbet la bò kote [[Exhibition Universal of 1855|Exhibition Universal]] (litografi , 1855, [[Koleksyon Phillips la]]).|alt=]] Ane 1836 la te make yon kanpe nan fòtin [[Romanticism|atizay amoure]]: yon ''Sèn nan Hamlet'' pa [[Eugène Delacroix]] te refize nan [[Salon Penti ak Eskilti]]. Kèk ane apre, pent la ta di: "Mwen te lage nan men bèt yo pou trant ane"<ref name="Brion1994"/>. Nan fen Salon 1846 la, [[Charles Baudelaire]] te ekri: "Akadism, idealism, idealizasyon. Verite nan atizay ak koulè lokal yo te mennen anpil lòt moun twonpe. Réalisme te egziste depi lontan anvan gwo batay sa a (...) Womantis se jisteman ni nan chwa sijè yo, ni nan verite egzak la, men nan fason pou santi yo"<ref>Baudelaire Defaÿs [pseud.], '' Salon 1846' ', Paris, frè Michel Lévy, 1846, {{p.|103}} — [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb300664694 Sous BNF].</ref>. Kidonk, tèm "réyalis", nan sans yon konsepsyon estetik selon ki kreyatè a dekri reyalite a san li pa idealize l ki, nan tèt li, se yon ideyal tou, pral enpoze tèt li nan lang fransè a yon ti tan anvan. mitan {{s-|19}} ak deba konseptyèl la ant diferan fason pou reprezante sa ki egziste nan yon fason ideyal, anvan aparisyon mouvman an. Sepandan, e jan Baudelaire eksprime sa, [[Atis akademik|akademis]] ak lekòl amoure tou pote, chak nan fason pa yo, yon ideyal. Enfliyanse pami lòt pa Delacroix, [[Géricault]] ak [[John Constable|Constable]], vin zanmi ak Baudelaire, angaje politikman paske te make pa [[Revolisyon fransè 1848|revolisyon 1848]], pent [[Gustave. Courbet]] entwodui yon kraze radikal: li itilize tèm "réyalis la" pou deziyen pwòp penti l 'nan 1855<ref group="N">Men li eksplike an menm tan an nan tèt katalòg li '' Egzibisyon ak vann 38 penti ak 4 desen ki soti nan travay Mesye Gustave Courbet: “Tit reyalis yo te enpoze sou mwen menm jan tit amoure yo te enpoze sou mesye 1830 yo. Tit yo nan okenn moman te bay yon lide jis sou bagay sa yo; si se te otreman, travay yo t ap superflu. San yo pa eksplike pi gwo oswa pi piti presizyon nan yon kalifikasyon ke pèsonn, nou dwe espere, pa oblije konprann konplètman, mwen pral limite tèt mwen nan kèk mo nan devlopman nan koupe kout nenpòt malantandi. Mwen etidye, andeyò nenpòt lespri sistèm ak san patipri, atizay ansyen yo ak atizay modèn yo. Mwen pa te vle imite kèk plis pase kopye lòt; panse mwen pa t 'rive nan objektif la san fè anyen konsa nan atizay pou dedomajman pou atizay la. Non! Mwen tou senpleman te vle tire nan tout konesans nan tradisyon santiman rezone ak endepandan nan endividyèlman pwòp mwen an. Konesans pou kapab, sa te panse mwen. Pou m kapab tradui koutim yo, lide yo, aspè tan mwen an, dapre apresyasyon mwen an, nan yon mo, fè atizay vivan, se konsa objektif mwen”.</ref>, sou bò liy lan nan 1855. [[Egzibisyon Inivèsèl|Egzibisyon Inivèsèl Pari]]<ref>{{harvsp|texte=''Mouvman nan penti''|1993|p=70|id=Carrassat-Marcadé}}</ref>. Egzibisyon disident sa a ke li te rele "Le Realism, by Gustave Courbet, te konstitye yon manifès ak deklanche yon konfli vivan nan jounal yo. [[Maxime du Camp]] ekri ke "Courbet pentire foto tankou yon moun poli bòt", epi [[Étienne-Jean Delécluze]] fè pwen an nan afime ke "reyalis se yon sistèm nan penti sovaj. kote atizay degrade ak degrade"<ref name="Brion1994"/>. Courbet, ki defye etikèt, li menm te defini an 1861 sa li te vle di pa sa: "Baz realis la se negasyon ideyal la". Antretan, sipòtè yo, fè fas ak opozan yo, òganize tèt yo. An 1856, yon peryodik parèt nan Pari ki rele '[[Reyalis (jounal)|Reyalis]]'', ki te fonde pa [[Louis Edmond Duranty]] ak sipò [[Champfleury (ekriven)|Champfleury]], ki gen entansyon defann. Nouvo estetik nan atizay ak literati<ref name="Brion1994"/>, epi ane annapre a, ekriven [[Gustave Flaubert]] te viktim yon pwosè ki te vize ''[[Madame Bovary]]'', jije, nan sèten pasaj, twò reyalis ak Se poutèt sa sansi. [[Fichye:Courbet LAtelier du peintre.jpg|vignette|wight 1.5| ''[[The Painter's Workshop]]'' (1855): gwo lwil oliv sou twal sa a pa Courbet reprezante antouraj zanmitay pent la, e se poutèt sa, ideyalman, defansè sa li ankouraje yo ([[musée d 'Orsay]]). |alt=]] == Enpak == Yon mouvman okòmansman espesyalman franse, omwen nan polemik li yo, li te jwenn rezonans an Ewòp, nan [[costumbrismo]] Panyòl la, [[Lekòl La Haye|''Lekòl Haagse'']] nan Netherlands, nan [[ Minik]] soti nan 1869, nan peyi Etazini, oswa ak mouvman Larisi nan [[Anbilan]]{{, elatriye}} Penti se pa sèlman mwayen reprezantan mouvman sa a: [[gravure]] pent ki gen eksperyans yon patikilyèman renesans aparan pandan ane 1860-1870, teknik sa a mete tèt li nan sèvis reprezante transfòmasyon ak lavi iben, mond peyizan, pèp la<ref>Gade pami lòt travay editè [[Alfred Cadart]], analize pa [[Janine Bailly-Herzberg]] (Pari, Laget, 1971).</ref>. Li byen difisil pou etabli yon fwontyè klè ant romantik ak réalisme nan penti, paske prensipal pent mouvman sa a se pa {{Sitasyon|fotograf bagay yo}}, men se {{Sitasyon|powèt reyalite}} yo. Temwaye konpleksite sa a, [[Charles Baudelaire]] ekri ke "tout bon powèt te toujou reyalis […] e pwezi se sa ki pi reyèl, se sa ki pa konplètman vre pase nan yon lòt mond"<ref name= "Brion1994"/>. Yon lòt distenksyon ki ase konplèks pou etabli se sa ki genyen ant reyalis ak [[Natiralism (penti)|natiralism]]: istoryen atizay la [[Marcel Brion]] pale de {{quotation|naturalism nan odè}}, site zèb mouye nan [ [Gustave Courbet|Courbet]], manto peyizan nan [[Jean-François Millet|Millet]], swe chwal kous ak dansè nan [[Edgar Degas|Degas]] , wouj gras nan [[Toulouse-Lautrec ]]… Nou ta ka ajoute frou-frou nan twal yo nan [[Constantin Guys]] ak briye nan pye bwa yo nan [[Camille Corot|Corot]]<ref name="Brion1994" />, anpil "enpresyon" , opinyon, entèpretasyon, ki pral mennen kritik yo defini lòt kategori, lòt tandans nan ane 1870-1880. Pou [[Paul Valéry]], pent reyalis mouvman sa a te itilize rafineman, konsiderasyon, travay, ak vèti byen admirab pou dekri objè ki pi òdinè yo, pafwa pi vil yo; men san yo pa reyalize ke yo pa t ap antreprann sa pi lwen pase prensip yo, e ke yo t ap envante yon lòt "vrè", yon verite pwòp yo fè, ki totalman fantastik''<ref>{{Ouvraj|language=fr|author1= [[Paul Valéry]]|title=Variété|volume=I|place=Paris|publisher=|collection=La Pléiade|year=|isbn=}}.</ref>. Gwo enfliyans [[Jean-François Millet|Millet]] te genyen tou, pami lòt moun sou [[Vincent Van Gogh]]<ref name="Brion1994"/>. == Reprezantan prensipal nan aktyèl la == [[Fichye:Jean-François Millet - The Sower - Google Art Project.jpg|vignette| Yon icon reyalis: ''The Sower'' (1850), Millet ([[Mizeum of Fine Arts, Boston]]).]] === Lafrans === * [[Alexander Antigna]] * [[Rosa Bonè]] * [[Jules Breton]] * [[Camille Corot]] * [[Gustave Courbet]] * [[Honoré Daumier]] * [[Henri Fantin-Latour]] * [[Constantin Guys]] * [[Désiré François Laugée]] * [[Alphonse Legros]] * [[Edouard Manet]] * [[Jean-François Millet]] === Almay === * [[Wilhelm Leibl]] (1844-1900), [[Sèk Leibl]] * [[Victor Müller]] (1830-1871) * [[Wilhelm Trübner]] (1851-1917) * [[Charles Frederic Ulrich]] (1858-1908) * [[Adolph von Menzel]] (1815-1905) * [[Carl Schuch]] (1846-1903) ==== Pozisyon Klaus Herding ==== * {{Lien|language=de|trad=Klaus Herding|fr=Klaus Herding}} (1939-2018), ''Realismus als Widerspruch'', Frankfurt am Main, 1979 ak 1984 Dapre lekti Gilbert Titeux nan tèz li ''Au temps du brame...'' (2004), kat fondasyon teyorik reyalis yo soti nan ''batay reyalis'' nan ane 1830-1870 an Ewòp: * "objektivifikasyon imaj", otank posib, (mimesis, konfòmite, chwa sijè, echèl, presizyon, mwayen adekwat, metriz mwayen di yo, pèfòmans); * "inovasyon mimetik", ki eksprime yon nouvo dimansyon reyalite, konpare ak yon eta anvan atizay (oswa ak yon lòt atizay kontanporen), (espasyalizasyon, corporelite, pèspektiv, echèl koulè, elatriye); * "refleksyon nan yon mond òdinè oswa menm rayisab", ''souvan eksprime tèt li nan detriman nan yon sèten klere teknik (sa nan penti metikuleu), (pwovokasyon, modifikasyon, abstraksyon);'' * "refleksyon konseptyèl", sou sans nan objè a reprezante (refi nan objektif diferansye). === Bèljik === [[File:Jan Verhas - The master painter.jpeg|thumb|290px|''The master painter'' pa [[Jan Verhas]]. 1877]] * [[Charles de Groux]] * [[Constantin Meunier]] * [[Frans Verhas]] * [[Jan Verhas]] * [[Antoine Wiertz]] === Etazini === * [[Reyalis Ameriken]] === Grann Bretay === * [[Hubert von Herkomer]] * [[James Abbott McNeill Whistler]] (k ap viv ant Pari ak Lond) === Itali === *[[File:Maurycy Gottlieb - Jews Praying in the Synagogue on Yom Kippur.jpg||vignette|''[[Jwif lapriyè nan sinagòg Yom Kippur|Jwif lapriyè nan sinagòg Yom Kippur]]'', [[Maurycy Gottlieb|Mesye. Gottlieb]], 1878]][[Giovanni Fattori]], [[Cesare Saccaggi]], [[Giuseppe Pellizza|Giuseppe Pellizza da Volpedo]], [[Antonio Mancini]], [[Vincenzo Caprile]] ak mouvman an nan [[Macchiaioli]] === Polòy === * [[Maurycy Gottlieb]] === Larisi === * [[Izaak Levitan]] *[[Constantin Makovski]] * [[Vladimir Makovski]] * [[Ilia Repin]] == Nòt ak referans == === Nòt === {{Références|group="N"}} === Referans=== {{Références}} [[Kategori:Kouran atistik|Penti]] [[Kategori:Reyalis]] == Bibliyografi == * [[Champfleury (ekriven)|Champfleury]], ''Reyalis. Lèt pou Madame Sand'', {{date|Sektanm 1855}} — {{li sou entènèt|url=http://www.uni-duisburg-essen.de/lyriktheorie/texte/1855_champfleury.html}} * {{Ouvraj|language=fr|prenon1=Patricia|ti non1=Fride R. Carrassat|prenon2=Isabelle|ti non2=Marcadé|title=Konprann ak rekonèt mouvman nan penti|place=Paris|editè=[[Éditions Larousse| Larousse]]|ane=1997|ane premye edisyon=1993|isbn=2-03-511342-3|id=Carrassat-Marcadé}} == Gade tou == === Atik ki gen rapò === * [[Reyalis (literati)]], mouvman literè fransè kontanporen * [[Natiralis (penti)]] * [[Natiralis (Atis Figitif)]] * [[Reyalis (atizay)]] === Lyen ekstèn === {{Lòt pwojè|commons=Category:Reyalis|commons tit=Reyalis}} * [http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/dossier-courbet/le-realisme.html “Reyalis”], dosye edikatif [[Musée d’Orsay]] {{DEFAULTSORT:Reyalis (penti)}} [[Kategori:Penti]][[Kategori:Kouran atistik|Reyalis]] [[Kategori:Reyalis]][[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] ojkc4eo0sqcow9yr04mxunup1exogkx Kategori:Pèsonalite XVIe syèk pa aktivite 14 92040 853602 847851 2024-10-23T14:26:10Z Vargenau 98 Pwochen kategori: [[:Kategori:Pèsonalite XVIIe syèk pa aktivite]] 853602 wikitext text/x-wiki {{Multi bandeau|kategori biyografi|kategori Renesans}} '''Kategori anvan: [[:Kategori:Pèsonalite XVe syèk pa aktivite]] - Pwochen kategori: [[:Kategori:Pèsonalite XVIIe syèk pa aktivite]]'''. [[Kategori:Pèsonalite pa aktivite ak pa syèk|16]] [[Kategori:Pèsonalite XVIe syèk| 01]] rvh3frmkqzo4c3be40qsppgmthesu59 Kategori:Ekriven fransè pa syèk 14 92498 853603 849129 2024-10-23T14:29:03Z Vargenau 98 [[Kategori:Ekriven franse]] 853603 wikitext text/x-wiki {{Multi banner|kategori literati franse|kategori biyografi}} [[Kategori:Ekriven pa nasyonalite ak pa syèk|Frans]] [[Kategori:Ekriven franse|+Syèk]] [[Kategori:Pèsonalite fransè pa syèk]] [[Kategori:Istwa literati fransèz]] [[Kategori:Kategori pa syèk]] s1no3h5fu4q85dciaqd13a2kcnakb5t Kategori:Ekriven fransè 14 92502 853604 849134 2024-10-23T14:30:11Z Vargenau 98 {{delete|doublon de [[:Kategori:Ekriven franse]]}} 853604 wikitext text/x-wiki {{delete|doublon de [[:Kategori:Ekriven franse]]}} kfx85lnoo919dj6w0z38egyeivuw2yv Diktati 0 93357 853605 2024-10-23T15:31:17Z Geelav 20015 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219608677|Dictature]] » 853605 wikitext text/x-wiki Yon '''diktati''' se yon [[rejim politik]] kote tout pouvwa a rete nan men yon moun oubyen yon gwoup moun, san pa gen okenn lwa oubyen enstitisyon ki ba yo limit yo <ref name="tlf_dictature">{{Cite web|url=http://atilf.atilf.fr/dendien/scripts/fast.exe?dictature|title=Le Trésor de la Langue française - Dictature|publisher=Le Trésor de la Langue française|language=fr|id=Le Trésor de la Langue française - Dictature|access-date=09-02-2008}}</ref> ; yon rejim otoritè ka gen lwa, enstitisyon, yon palman ki gen depite eli, men se pa reprezante yon kont-pouvwa . yo te toujou kritike rejim sa trè di ; konsa, Hannah Arendt di ke lwa li pibliye yo se [[Etiik|etikman]] ilejitim, e ke enstitisyon yo atifisyèl . Orijin mo sa soti nan [[Wòm ansyen|ansyen Wòm]] , kote diktati te yon pati nan Repiblik Women an ,kote yon majistra ( diktatè )kapab tanporèman epi legalman bay tèt li tout pouvwa lè gen gwo ajitasyon. == Etimoloji ak evolisyon siyifikasyon == Mo " diktati » ak « diktatè » gen plizyè sans . Yo varye selon peryòd la ak otè yo. === Diktatè Women yo === Tèm diktatè a pa t parèt klè ditou , se te nan Cicero nan ''De Republica'' {{,}} {{,}} apresa nan ''Pour Milo'' <ref group="d" name="Perseus-Dictator" />,kote Tèm sa ta pral premye parèt. Laten ''{{Lang|la|dictator}}'', ki sòti nan vèb ''{{Lang|la|dictare}}'' <ref group="d" name="Gaffiot-Dictator" />, ki siyifi " di pandan w ap repete souvan, lòd, kòmand » ak sifiks ajan ''-tor'' , pwobableman pou fè parèt yon majistra ki gen yon siyifikasyon, ki pa defini pou fòm espesyal gouvènans kèk vil nan Lazio <ref group="d" name="Perseus-Dictator" />, tankou nan Alba, nan Lanuvium. , Cora, Tusculum, ak Nomentum , Tusculum {{,}} [6] {{,}} [7] . Nan vil Wòm, yo te rele majistra sa yo ''Magister populi'' <ref group="d" name="Perseus-Dictator" /> . Nan sans orijinal li, tèm nan siyifiyon majistra nan Repiblik Women an, kote se Sena a ki nonmen l <ref group="d">{{Cite web|url=https://www.merriam-webster.com/dictionary/dictator|title=Merriam webster|last=Britannica|website=merriam-webster.com|page=définition : {{lang|la|''dictator''}}|language=en|access-date=2021-07-02}}</ref> {{,}} <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie">{{Cite web|url=https://www.larousse.fr/encyclopedie/divers/dictateur/43316|title=dictateur|website=larousse.fr|language=fr}}</ref> epi se konsil yo ki envesti pou ranplase yo pou yo gouvènen nan ka pwoklamasyon. ''Justitium'' ,lè vin gen yon kriz. Li te genyen tout pouvwa <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie" />, Imperium ki mete ansanm tout aspè nan lavi piblik la eksepte pouvwa finansye a ki te rete anba kontwòl Sena a <ref name=":1" />, ki gen ladan pomerium la {{Sfn|Cébeillac-Gervasoni|2006}} {{,}} {{Sfn|Rougé|1991}}, pandan yon manda, ki pa ka depase sis mwa <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie" />, men ki ta pral jwenn evolisyon li anba diferan dirijan. Dapre Jacques Bainville, kat diktatè Women te distenge yo pa konkèt pouvwa yo : Marius, Sylla, Pompey ak [[Julius Caesar|Seza]] <ref name=":1" /> . Premye fòm diktati women sa ate {{Referans nesesè|tonbe nan ansyènte kote yo pa t itilize li anko nan fen {{-s|III|e}}}} <span class="need_ref" style="cursor:help;" title="Ce passage nécessite une référence."><nowiki><abbr class="abbr nowrap" title="avant Jésus-Christ">-C.</abbr></nowiki></span> <sup class="need_ref_tag" style="padding-left:2px;"><nowiki><span typeof="mw:Entity">[</span></nowiki> ref.<nowiki><span typeof="mw:Entity">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>nesesè <nowiki><span typeof="mw:Entity">]</span></nowiki></sup></link> , li te aboli apre lanmò [[Julius Caesar]] . [[Catégorie:Article à référence nécessaire]] Tèm diktati a te bay sans tou a yon fonksyonè sivil apre refòm Ogisteyèn yo pita na leta Laten yo <ref>{{Cite web|url=https://www.getty.edu/vow/AATFullDisplay?find=&logic=AND&note=&subjectid=300236596|title=Art & Architecture Thesaurus Full Record Display (Getty Research)|website=getty.edu|language=en|access-date=2021-07-02}}</ref> . Itoryen ansyen te dekri trè byen fom eta sa tankou: Livy ak savan modèn yo, tankou yon mezi eksepsyonèl, yon « majistrati repibliken ektraodinè » <ref name=":0" /> . Tèm nan pa defini yon estati Pejoratif tankou jodi a, nan kilti Etrisk ak latin yo , okontrè, Livy ak Siceron ba li tout valè li. [ ref. vle ]</link> . Li pa siyifi, kontrèman ak estati tiran , yon jijman valè ki fèt sou egzèsis pouvwa a men li deziyen yon enstitisyon . Sepandan, sa ki distenge yon tirani ak yon diktati, epi yon tiran ak yon diktatè, pa toujou trè klè, e kesyon sa yo ouvè ak deba nan mitan istoryen yo . Pa egzanp, istoryen Frédéric Hurlet, tante kalifye pouvwa Sylla te egzèse nan liv li ''a "la dictature de Sylla. : monarchie ou magistrature republicaine"?'' Essaie d'histoire constitutionelle.''.'' Men, kesyon sa toujou rete louvri : an 2021, istoryen Alban Dignat itilize ekspresyon « diktati yon karaktè monarchik » nan jounal ''Hérodote'' <ref>{{Cite web|url=https://www.herodote.net/1er_novembre_82_av_J_C-evenement--821101.php|title=1er novembre 82 av. J.-C. - Sylla seul maître à Rome|website=herodote.net|access-date=2021-07-02}}</ref> . === Evolisyon Tèm nan === Pou kounya mo diktatè a siyifi sa yo rele tiran nan tan lontan oswa despot nan Ansyen Rejim. Sans sa a, ki te devlope pandan [[Revolisyon franse|Revolisyon fransè]] a li vin itil espesyalman nan [[Tan kontanporen|peryòd kontanporen an]] . === Sans modèn === Nan ''Diksyonè ansiklopedik Brockhaus ak Efron'', ki te pibliye ant lane1890 ak 1907 nan [[Sen Pitèboug|Saint Petersburg]] anba [[Anpi Ris]] la, yon diktati te defini tankou « yon pouvwa total oswa ki pa gen limit, ki pa fonde sou okenn lwa ki te egziste deja » . Nan ''Gran Enciclopèdia Catalana'', ki te pibliye depi nan lane 1968, yo te defini yon diktatè tankou yon « moun ki te resevwa osinon bay tèt li dwa pou konsantre tout pouvwa nan men li» . Lòt definisyon : [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 9pxo7j7zt570urgi6rofc51aa44bpy5 853606 853605 2024-10-23T16:21:00Z Geelav 20015 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219608677|Dictature]] » 853606 wikitext text/x-wiki Yon '''diktati''' se yon [[rejim politik]] kote tout pouvwa a rete nan men yon moun oubyen yon gwoup moun, san pa gen okenn lwa oubyen enstitisyon ki ba yo limit yo <ref name="tlf_dictature">{{Cite web|url=http://atilf.atilf.fr/dendien/scripts/fast.exe?dictature|title=Le Trésor de la Langue française - Dictature|publisher=Le Trésor de la Langue française|language=fr|id=Le Trésor de la Langue française - Dictature|access-date=09-02-2008}}</ref> ; yon rejim otoritè ka gen lwa, enstitisyon, yon palman ki gen depite eli, men se pa reprezante yon kont-pouvwa . yo te toujou kritike rejim sa trè di ; konsa, Hannah Arendt di ke lwa li pibliye yo se [[Etiik|etikman]] ilejitim, e ke enstitisyon yo atifisyèl . Orijin mo sa soti nan [[Wòm ansyen|ansyen Wòm]] , kote diktati te yon pati nan Repiblik Women an ,kote yon majistra ( diktatè )kapab tanporèman epi legalman bay tèt li tout pouvwa lè gen gwo ajitasyon. == Etimoloji ak evolisyon siyifikasyon == Mo " diktati » ak « diktatè » gen plizyè sans . Yo varye selon peryòd la ak otè yo. === Diktatè Women yo === Tèm diktatè a pa t parèt klè ditou , se te nan Cicero nan ''De Republica'' {{,}} {{,}} apresa nan ''Pour Milo'' <ref group="d" name="Perseus-Dictator" />,kote Tèm sa ta pral premye parèt. Laten ''{{Lang|la|dictator}}'', ki sòti nan vèb ''{{Lang|la|dictare}}'' <ref group="d" name="Gaffiot-Dictator" />, ki siyifi " di pandan w ap repete souvan, lòd, kòmand » ak sifiks ajan ''-tor'' , pwobableman pou fè parèt yon majistra ki gen yon siyifikasyon, ki pa defini pou fòm espesyal gouvènans kèk vil nan Lazio <ref group="d" name="Perseus-Dictator" />, tankou nan Alba, nan Lanuvium. , Cora, Tusculum, ak Nomentum , Tusculum {{,}} [6] {{,}} [7] . Nan vil Wòm, yo te rele majistra sa yo ''Magister populi'' <ref group="d" name="Perseus-Dictator" /> . Nan sans orijinal li, tèm nan siyifiyon majistra nan Repiblik Women an, kote se Sena a ki nonmen l <ref group="d">{{Cite web|url=https://www.merriam-webster.com/dictionary/dictator|title=Merriam webster|last=Britannica|website=merriam-webster.com|page=définition : {{lang|la|''dictator''}}|language=en|access-date=2021-07-02}}</ref> {{,}} <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie">{{Cite web|url=https://www.larousse.fr/encyclopedie/divers/dictateur/43316|title=dictateur|website=larousse.fr|language=fr}}</ref> epi se konsil yo ki envesti pou ranplase yo pou yo gouvènen nan ka pwoklamasyon. ''Justitium'' ,lè vin gen yon kriz. Li te genyen tout pouvwa <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie" />, Imperium ki mete ansanm tout aspè nan lavi piblik la eksepte pouvwa finansye a ki te rete anba kontwòl Sena a <ref name=":1" />, ki gen ladan pomerium la {{Sfn|Cébeillac-Gervasoni|2006}} {{,}} {{Sfn|Rougé|1991}}, pandan yon manda, ki pa ka depase sis mwa <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie" />, men ki ta pral jwenn evolisyon li anba diferan dirijan. Dapre Jacques Bainville, kat diktatè Women te distenge yo pa konkèt pouvwa yo : Marius, Sylla, Pompey ak [[Julius Caesar|Seza]] <ref name=":1" /> . Premye fòm diktati women sa ate {{Referans nesesè|tonbe nan ansyènte kote yo pa t itilize li anko nan fen {{-s|III|e}}}} <span class="need_ref" style="cursor:help;" title="Ce passage nécessite une référence."><nowiki><abbr class="abbr nowrap" title="avant Jésus-Christ">-C.</abbr></nowiki></span> <sup class="need_ref_tag" style="padding-left:2px;"><nowiki><span typeof="mw:Entity">[</span></nowiki> ref.<nowiki><span typeof="mw:Entity">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>nesesè <nowiki><span typeof="mw:Entity">]</span></nowiki></sup></link> , li te aboli apre lanmò [[Julius Caesar]] . [[Catégorie:Article à référence nécessaire]] Tèm diktati a te bay sans tou a yon fonksyonè sivil apre refòm Ogisteyèn yo pita na leta Laten yo <ref>{{Cite web|url=https://www.getty.edu/vow/AATFullDisplay?find=&logic=AND&note=&subjectid=300236596|title=Art & Architecture Thesaurus Full Record Display (Getty Research)|website=getty.edu|language=en|access-date=2021-07-02}}</ref> . Itoryen ansyen te dekri trè byen fom eta sa tankou: Livy ak savan modèn yo, tankou yon mezi eksepsyonèl, yon « majistrati repibliken ektraodinè » <ref name=":0" /> . Tèm nan pa defini yon estati Pejoratif tankou jodi a, nan kilti Etrisk ak latin yo , okontrè, Livy ak Siceron ba li tout valè li. [ ref. vle ]</link> . Li pa siyifi, kontrèman ak estati tiran , yon jijman valè ki fèt sou egzèsis pouvwa a men li deziyen yon enstitisyon . Sepandan, sa ki distenge yon tirani ak yon diktati, epi yon tiran ak yon diktatè, pa toujou trè klè, e kesyon sa yo ouvè ak deba nan mitan istoryen yo . Pa egzanp, istoryen Frédéric Hurlet, tante kalifye pouvwa Sylla te egzèse nan liv li ''a "la dictature de Sylla. : monarchie ou magistrature republicaine"?'' Essaie d'histoire constitutionelle.''.'' Men, kesyon sa toujou rete louvri : an 2021, istoryen Alban Dignat itilize ekspresyon « diktati yon karaktè monarchik » nan jounal ''Hérodote'' <ref>{{Cite web|url=https://www.herodote.net/1er_novembre_82_av_J_C-evenement--821101.php|title=1er novembre 82 av. J.-C. - Sylla seul maître à Rome|website=herodote.net|access-date=2021-07-02}}</ref> . === Evolisyon Tèm nan === Pou kounya mo diktatè a siyifi sa yo rele tiran nan tan lontan oswa despot nan Ansyen Rejim. Sans sa a, ki te devlope pandan [[Revolisyon franse|Revolisyon fransè]] a li vin itil espesyalman nan [[Tan kontanporen|peryòd kontanporen an]] . === Sans modèn === Nan ''Diksyonè ansiklopedik Brockhaus ak Efron'', ki te pibliye ant lane1890 ak 1907 nan [[Sen Pitèboug|Saint Petersburg]] anba [[Anpi Ris]] la, yon diktati te defini tankou « yon pouvwa total oswa ki pa gen limit, ki pa fonde sou okenn lwa ki te egziste deja » . Nan ''Gran Enciclopèdia Catalana'', ki te pibliye depi nan lane 1968, yo te defini yon diktatè tankou yon « moun ki te resevwa osinon bay tèt li dwa pou konsantre tout pouvwa nan men li» . Lòt definisyon : * ''Ansiklopedi Universalis'' : « Diktati a se yon rejim politik otoritè, ki tabli ak kenbe pouvwa a ak vyolans, ki gen yon karaktè eksepsyonèl ak ilejitim. Li konn rive nan kriz sosyal yo ki grav anpil, kote li sèvi swa pou evolye (diktati revolisyonè), swa pou anpeche oswa ralanti (diktati konsèvatè). Sa a se jeneralman yon rejim trè pèsonèl. ; men lame oubyen yon sèl pati ka sèvi kòm baz pou enstitisyonalize diktati a » ; * ''Diksyonè politik'' (Hatier) : « Diktati defini tankou yon rejim abitrè ak , ki pa kadre ak libète politik, gouvènman konstitisyonèl ak prensip egalite devan lalwa. » ; * ''diksyonè kiltirèl'' (Larousse) : yon diktati se yon « rejim politik kote pouvwa a se yon moun oubyen yon gwoup moun (junte) ki egzèse li san kontwòl, nan yon fason otoritè. " e yon diktatè se yon « moun ki, nan tèt yon eta, ki gen tout pouvwa, ki egzèse yo san kontwòl ak nan yon fason otoritè. ; otokrat " Oswa « anba Repiblik Women an, majistra ekstraòdinè nonmen nan ka yon kriz grav pa konsil yo sou demann sena a, nan peyi Ital konsil yo gen pouvwa pou yon maksimòm de sis mwa. » . Dapre Hannah Arendt diferans ki egziste ant yon diktati ak yon rejim totalitè se pa nan zak abitrè, represyon ak [[krim]] yo fè, men pito nan degre yo gen kontwòl pouvwa a nan sosyete a. : yon diktati vin " totalitè » se lè li rantre nan ''tout'' esfè sosyal, li rantre nan tout sa k ap pase epi menm ale pi lwen nan esfè prive ak entim (fanmi, mantalite, psyche endividyèl) . Dapre sa Michel Hastings di (CEPEN-IEP nan Lille) nan lane [[2007 (almanak gregoryen)|2007]], sosyològ Juan Linz te vle mete fen ak lide opozisyon binè demokrasi / totalitaris,pandan Gè Fwad la, opozisyon « li te vle etabli kòm verite syantifik ak politik » nan lane 1960 yo ak lane 1970 yo, san li pa fè oken nyans . Linz te fè sa pou ouvri yon twazyèm fason pou dekri pi byen rejim ke li dekri tankou « rejim otoritè » ; ki pa fin demokratik ni totalitè totalman. Li te bay tèt li rezèv pou itilize mo ''[[Otorite|otoritè]]'' a pou « Gouvènman ki nan yon kriz pwovizwa epi ki pa enstitisyonalize epi ki entwodui yon koupi tanporè ak règ rejim anvan an konsènan jan yon moun pran pouvwa a ak fason li egzèse li. ; e sa, kèlkeswa kontèks politik yo – ki kapab demokratik , tradisyonèl oubyen otoritè – kote yo fè yon parantèz. » . Yon sispansyon tanporè nan règ yo nan rejim anvan an ta, dapre li{{Referans nesesè|« le propre des gouvernements justifiant l'appellation de dictatures constitutionnelles »}} </link> . === Premye tipoloji : tiran, despot === [[Fichye:Aristote-constitutions.png|vignette| Klasifikasyon [[konstitisyon]] Aristòt yo.]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 88onq5i1jyixezc30wg22nfgul7oizr 853607 853606 2024-10-23T16:29:26Z Geelav 20015 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219608677|Dictature]] » 853607 wikitext text/x-wiki Yon '''diktati''' se yon [[rejim politik]] kote tout pouvwa a rete nan men yon moun oubyen yon gwoup moun, san pa gen okenn lwa oubyen enstitisyon ki ba yo limit yo <ref name="tlf_dictature">{{Cite web|url=http://atilf.atilf.fr/dendien/scripts/fast.exe?dictature|title=Le Trésor de la Langue française - Dictature|publisher=Le Trésor de la Langue française|language=fr|id=Le Trésor de la Langue française - Dictature|access-date=09-02-2008}}</ref> ; yon rejim otoritè ka gen lwa, enstitisyon, yon palman ki gen depite eli, men se pa reprezante yon kont-pouvwa . yo te toujou kritike rejim sa trè di ; konsa, Hannah Arendt di ke lwa li pibliye yo se [[Etiik|etikman]] ilejitim, e ke enstitisyon yo atifisyèl . Orijin mo sa soti nan [[Wòm ansyen|ansyen Wòm]] , kote diktati te yon pati nan Repiblik Women an ,kote yon majistra ( diktatè )kapab tanporèman epi legalman bay tèt li tout pouvwa lè gen gwo ajitasyon. == Etimoloji ak evolisyon siyifikasyon == Mo " diktati » ak « diktatè » gen plizyè sans . Yo varye selon peryòd la ak otè yo. === Diktatè Women yo === Tèm diktatè a pa t parèt klè ditou , se te nan Cicero nan ''De Republica'' {{,}} {{,}} apresa nan ''Pour Milo'' <ref group="d" name="Perseus-Dictator" />,kote Tèm sa ta pral premye parèt. Laten ''{{Lang|la|dictator}}'', ki sòti nan vèb ''{{Lang|la|dictare}}'' <ref group="d" name="Gaffiot-Dictator" />, ki siyifi " di pandan w ap repete souvan, lòd, kòmand » ak sifiks ajan ''-tor'' , pwobableman pou fè parèt yon majistra ki gen yon siyifikasyon, ki pa defini pou fòm espesyal gouvènans kèk vil nan Lazio <ref group="d" name="Perseus-Dictator" />, tankou nan Alba, nan Lanuvium. , Cora, Tusculum, ak Nomentum , Tusculum {{,}} [6] {{,}} [7] . Nan vil Wòm, yo te rele majistra sa yo ''Magister populi'' <ref group="d" name="Perseus-Dictator" /> . Nan sans orijinal li, tèm nan siyifiyon majistra nan Repiblik Women an, kote se Sena a ki nonmen l <ref group="d">{{Cite web|url=https://www.merriam-webster.com/dictionary/dictator|title=Merriam webster|last=Britannica|website=merriam-webster.com|page=définition : {{lang|la|''dictator''}}|language=en|access-date=2021-07-02}}</ref> {{,}} <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie">{{Cite web|url=https://www.larousse.fr/encyclopedie/divers/dictateur/43316|title=dictateur|website=larousse.fr|language=fr}}</ref> epi se konsil yo ki envesti pou ranplase yo pou yo gouvènen nan ka pwoklamasyon. ''Justitium'' ,lè vin gen yon kriz. Li te genyen tout pouvwa <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie" />, Imperium ki mete ansanm tout aspè nan lavi piblik la eksepte pouvwa finansye a ki te rete anba kontwòl Sena a <ref name=":1" />, ki gen ladan pomerium la {{Sfn|Cébeillac-Gervasoni|2006}} {{,}} {{Sfn|Rougé|1991}}, pandan yon manda, ki pa ka depase sis mwa <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie" />, men ki ta pral jwenn evolisyon li anba diferan dirijan. Dapre Jacques Bainville, kat diktatè Women te distenge yo pa konkèt pouvwa yo : Marius, Sylla, Pompey ak [[Julius Caesar|Seza]] <ref name=":1" /> . Premye fòm diktati women sa ate {{Referans nesesè|tonbe nan ansyènte kote yo pa t itilize li anko nan fen {{-s|III|e}}}} <span class="need_ref" style="cursor:help;" title="Ce passage nécessite une référence."><nowiki><abbr class="abbr nowrap" title="avant Jésus-Christ">-C.</abbr></nowiki></span> <sup class="need_ref_tag" style="padding-left:2px;"><nowiki><span typeof="mw:Entity">[</span></nowiki> ref.<nowiki><span typeof="mw:Entity">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>nesesè <nowiki><span typeof="mw:Entity">]</span></nowiki></sup></link> , li te aboli apre lanmò [[Julius Caesar]] . [[Catégorie:Article à référence nécessaire]] Tèm diktati a te bay sans tou a yon fonksyonè sivil apre refòm Ogisteyèn yo pita na leta Laten yo <ref>{{Cite web|url=https://www.getty.edu/vow/AATFullDisplay?find=&logic=AND&note=&subjectid=300236596|title=Art & Architecture Thesaurus Full Record Display (Getty Research)|website=getty.edu|language=en|access-date=2021-07-02}}</ref> . Itoryen ansyen te dekri trè byen fom eta sa tankou: Livy ak savan modèn yo, tankou yon mezi eksepsyonèl, yon « majistrati repibliken ektraodinè » <ref name=":0" /> . Tèm nan pa defini yon estati Pejoratif tankou jodi a, nan kilti Etrisk ak latin yo , okontrè, Livy ak Siceron ba li tout valè li. [ ref. vle ]</link> . Li pa siyifi, kontrèman ak estati tiran , yon jijman valè ki fèt sou egzèsis pouvwa a men li deziyen yon enstitisyon . Sepandan, sa ki distenge yon tirani ak yon diktati, epi yon tiran ak yon diktatè, pa toujou trè klè, e kesyon sa yo ouvè ak deba nan mitan istoryen yo . Pa egzanp, istoryen Frédéric Hurlet, tante kalifye pouvwa Sylla te egzèse nan liv li ''a "la dictature de Sylla. : monarchie ou magistrature republicaine"?'' Essaie d'histoire constitutionelle.''.'' Men, kesyon sa toujou rete louvri : an 2021, istoryen Alban Dignat itilize ekspresyon « diktati yon karaktè monarchik » nan jounal ''Hérodote'' <ref>{{Cite web|url=https://www.herodote.net/1er_novembre_82_av_J_C-evenement--821101.php|title=1er novembre 82 av. J.-C. - Sylla seul maître à Rome|website=herodote.net|access-date=2021-07-02}}</ref> . === Evolisyon Tèm nan === Pou kounya mo diktatè a siyifi sa yo rele tiran nan tan lontan oswa despot nan Ansyen Rejim. Sans sa a, ki te devlope pandan [[Revolisyon franse|Revolisyon fransè]] a li vin itil espesyalman nan [[Tan kontanporen|peryòd kontanporen an]] . === Sans modèn === Nan ''Diksyonè ansiklopedik Brockhaus ak Efron'', ki te pibliye ant lane1890 ak 1907 nan [[Sen Pitèboug|Saint Petersburg]] anba [[Anpi Ris]] la, yon diktati te defini tankou « yon pouvwa total oswa ki pa gen limit, ki pa fonde sou okenn lwa ki te egziste deja » . Nan ''Gran Enciclopèdia Catalana'', ki te pibliye depi nan lane 1968, yo te defini yon diktatè tankou yon « moun ki te resevwa osinon bay tèt li dwa pou konsantre tout pouvwa nan men li» . Lòt definisyon : * ''Ansiklopedi Universalis'' : « Diktati a se yon rejim politik otoritè, ki tabli ak kenbe pouvwa a ak vyolans, ki gen yon karaktè eksepsyonèl ak ilejitim. Li konn rive nan kriz sosyal yo ki grav anpil, kote li sèvi swa pou evolye (diktati revolisyonè), swa pou anpeche oswa ralanti (diktati konsèvatè). Sa a se jeneralman yon rejim trè pèsonèl. ; men lame oubyen yon sèl pati ka sèvi kòm baz pou enstitisyonalize diktati a » ; * ''Diksyonè politik'' (Hatier) : « Diktati defini tankou yon rejim abitrè ak , ki pa kadre ak libète politik, gouvènman konstitisyonèl ak prensip egalite devan lalwa. » ; * ''diksyonè kiltirèl'' (Larousse) : yon diktati se yon « rejim politik kote pouvwa a se yon moun oubyen yon gwoup moun (junte) ki egzèse li san kontwòl, nan yon fason otoritè. " e yon diktatè se yon « moun ki, nan tèt yon eta, ki gen tout pouvwa, ki egzèse yo san kontwòl ak nan yon fason otoritè. ; otokrat " Oswa « anba Repiblik Women an, majistra ekstraòdinè nonmen nan ka yon kriz grav pa konsil yo sou demann sena a, nan peyi Ital konsil yo gen pouvwa pou yon maksimòm de sis mwa. » . Dapre Hannah Arendt diferans ki egziste ant yon diktati ak yon rejim totalitè se pa nan zak abitrè, represyon ak [[krim]] yo fè, men pito nan degre yo gen kontwòl pouvwa a nan sosyete a. : yon diktati vin " totalitè » se lè li rantre nan ''tout'' esfè sosyal, li rantre nan tout sa k ap pase epi menm ale pi lwen nan esfè prive ak entim (fanmi, mantalite, psyche endividyèl) . Dapre sa Michel Hastings di (CEPEN-IEP nan Lille) nan lane [[2007 (almanak gregoryen)|2007]], sosyològ Juan Linz te vle mete fen ak lide opozisyon binè demokrasi / totalitaris,pandan Gè Fwad la, opozisyon « li te vle etabli kòm verite syantifik ak politik » nan lane 1960 yo ak lane 1970 yo, san li pa fè oken nyans . Linz te fè sa pou ouvri yon twazyèm fason pou dekri pi byen rejim ke li dekri tankou « rejim otoritè » ; ki pa fin demokratik ni totalitè totalman. Li te bay tèt li rezèv pou itilize mo ''[[Otorite|otoritè]]'' a pou « Gouvènman ki nan yon kriz pwovizwa epi ki pa enstitisyonalize epi ki entwodui yon koupi tanporè ak règ rejim anvan an konsènan jan yon moun pran pouvwa a ak fason li egzèse li. ; e sa, kèlkeswa kontèks politik yo – ki kapab demokratik , tradisyonèl oubyen otoritè – kote yo fè yon parantèz. » . Yon sispansyon tanporè nan règ yo nan rejim anvan an ta, dapre li{{Referans nesesè|« le propre des gouvernements justifiant l'appellation de dictatures constitutionnelles »}} </link> . == Tipoloji rejim politik yo == === Premye tipoloji : tiran, despot === [[Fichye:Aristote-constitutions.png|vignette| Klasifikasyon [[konstitisyon]] Aristòt yo.]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] httw7r73ve0i2nn8ppgkkkobrzc3cih 853608 853607 2024-10-23T16:30:35Z Geelav 20015 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219608677|Dictature]] » 853608 wikitext text/x-wiki Yon '''diktati''' se yon [[rejim politik]] kote tout pouvwa a rete nan men yon moun oubyen yon gwoup moun, san pa gen okenn lwa oubyen enstitisyon ki ba yo limit yo <ref name="tlf_dictature">{{Cite web|url=http://atilf.atilf.fr/dendien/scripts/fast.exe?dictature|title=Le Trésor de la Langue française - Dictature|publisher=Le Trésor de la Langue française|language=fr|id=Le Trésor de la Langue française - Dictature|access-date=09-02-2008}}</ref> ; yon rejim otoritè ka gen lwa, enstitisyon, yon palman ki gen depite eli, men se pa reprezante yon kont-pouvwa . yo te toujou kritike rejim sa trè di ; konsa, Hannah Arendt di ke lwa li pibliye yo se [[Etiik|etikman]] ilejitim, e ke enstitisyon yo atifisyèl . Orijin mo sa soti nan [[Wòm ansyen|ansyen Wòm]] , kote diktati te yon pati nan Repiblik Women an ,kote yon majistra ( diktatè )kapab tanporèman epi legalman bay tèt li tout pouvwa lè gen gwo ajitasyon. == Etimoloji ak evolisyon siyifikasyon == Mo " diktati » ak « diktatè » gen plizyè sans . Yo varye selon peryòd la ak otè yo. === Diktatè Women yo === Tèm diktatè a pa t parèt klè ditou , se te nan Cicero nan ''De Republica'' {{,}} {{,}} apresa nan ''Pour Milo'' <ref group="d" name="Perseus-Dictator" />,kote Tèm sa ta pral premye parèt. Laten ''{{Lang|la|dictator}}'', ki sòti nan vèb ''{{Lang|la|dictare}}'' <ref group="d" name="Gaffiot-Dictator" />, ki siyifi " di pandan w ap repete souvan, lòd, kòmand » ak sifiks ajan ''-tor'' , pwobableman pou fè parèt yon majistra ki gen yon siyifikasyon, ki pa defini pou fòm espesyal gouvènans kèk vil nan Lazio <ref group="d" name="Perseus-Dictator" />, tankou nan Alba, nan Lanuvium. , Cora, Tusculum, ak Nomentum , Tusculum {{,}} [6] {{,}} [7] . Nan vil Wòm, yo te rele majistra sa yo ''Magister populi'' <ref group="d" name="Perseus-Dictator" /> . Nan sans orijinal li, tèm nan siyifiyon majistra nan Repiblik Women an, kote se Sena a ki nonmen l <ref group="d">{{Cite web|url=https://www.merriam-webster.com/dictionary/dictator|title=Merriam webster|last=Britannica|website=merriam-webster.com|page=définition : {{lang|la|''dictator''}}|language=en|access-date=2021-07-02}}</ref> {{,}} <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie">{{Cite web|url=https://www.larousse.fr/encyclopedie/divers/dictateur/43316|title=dictateur|website=larousse.fr|language=fr}}</ref> epi se konsil yo ki envesti pou ranplase yo pou yo gouvènen nan ka pwoklamasyon. ''Justitium'' ,lè vin gen yon kriz. Li te genyen tout pouvwa <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie" />, Imperium ki mete ansanm tout aspè nan lavi piblik la eksepte pouvwa finansye a ki te rete anba kontwòl Sena a <ref name=":1" />, ki gen ladan pomerium la {{Sfn|Cébeillac-Gervasoni|2006}} {{,}} {{Sfn|Rougé|1991}}, pandan yon manda, ki pa ka depase sis mwa <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie" />, men ki ta pral jwenn evolisyon li anba diferan dirijan. Dapre Jacques Bainville, kat diktatè Women te distenge yo pa konkèt pouvwa yo : Marius, Sylla, Pompey ak [[Julius Caesar|Seza]] <ref name=":1" /> . Premye fòm diktati women sa ate {{Referans nesesè|tonbe nan ansyènte kote yo pa t itilize li anko nan fen {{-s|III|e}}}} <span class="need_ref" style="cursor:help;" title="Ce passage nécessite une référence."><nowiki><abbr class="abbr nowrap" title="avant Jésus-Christ">-C.</abbr></nowiki></span> <sup class="need_ref_tag" style="padding-left:2px;"><nowiki><span typeof="mw:Entity">[</span></nowiki> ref.<nowiki><span typeof="mw:Entity">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>nesesè <nowiki><span typeof="mw:Entity">]</span></nowiki></sup></link> , li te aboli apre lanmò [[Julius Caesar]] . [[Catégorie:Article à référence nécessaire]] Tèm diktati a te bay sans tou a yon fonksyonè sivil apre refòm Ogisteyèn yo pita na leta Laten yo <ref>{{Cite web|url=https://www.getty.edu/vow/AATFullDisplay?find=&logic=AND&note=&subjectid=300236596|title=Art & Architecture Thesaurus Full Record Display (Getty Research)|website=getty.edu|language=en|access-date=2021-07-02}}</ref> . Itoryen ansyen te dekri trè byen fom eta sa tankou: Livy ak savan modèn yo, tankou yon mezi eksepsyonèl, yon « majistrati repibliken ektraodinè » <ref name=":0" /> . Tèm nan pa defini yon estati Pejoratif tankou jodi a, nan kilti Etrisk ak latin yo , okontrè, Livy ak Siceron ba li tout valè li. [ ref. vle ]</link> . Li pa siyifi, kontrèman ak estati tiran , yon jijman valè ki fèt sou egzèsis pouvwa a men li deziyen yon enstitisyon . Sepandan, sa ki distenge yon tirani ak yon diktati, epi yon tiran ak yon diktatè, pa toujou trè klè, e kesyon sa yo ouvè ak deba nan mitan istoryen yo . Pa egzanp, istoryen Frédéric Hurlet, tante kalifye pouvwa Sylla te egzèse nan liv li ''a "la dictature de Sylla. : monarchie ou magistrature republicaine"?'' Essaie d'histoire constitutionelle.''.'' Men, kesyon sa toujou rete louvri : an 2021, istoryen Alban Dignat itilize ekspresyon « diktati yon karaktè monarchik » nan jounal ''Hérodote'' <ref>{{Cite web|url=https://www.herodote.net/1er_novembre_82_av_J_C-evenement--821101.php|title=1er novembre 82 av. J.-C. - Sylla seul maître à Rome|website=herodote.net|access-date=2021-07-02}}</ref> . === Evolisyon Tèm nan === Pou kounya mo diktatè a siyifi sa yo rele tiran nan tan lontan oswa despot nan Ansyen Rejim. Sans sa a, ki te devlope pandan [[Revolisyon franse|Revolisyon fransè]] a li vin itil espesyalman nan [[Tan kontanporen|peryòd kontanporen an]] . === Sans modèn === Nan ''Diksyonè ansiklopedik Brockhaus ak Efron'', ki te pibliye ant lane1890 ak 1907 nan [[Sen Pitèboug|Saint Petersburg]] anba [[Anpi Ris]] la, yon diktati te defini tankou « yon pouvwa total oswa ki pa gen limit, ki pa fonde sou okenn lwa ki te egziste deja » . Nan ''Gran Enciclopèdia Catalana'', ki te pibliye depi nan lane 1968, yo te defini yon diktatè tankou yon « moun ki te resevwa osinon bay tèt li dwa pou konsantre tout pouvwa nan men li» . Lòt definisyon : * ''Ansiklopedi Universalis'' : « Diktati a se yon rejim politik otoritè, ki tabli ak kenbe pouvwa a ak vyolans, ki gen yon karaktè eksepsyonèl ak ilejitim. Li konn rive nan kriz sosyal yo ki grav anpil, kote li sèvi swa pou evolye (diktati revolisyonè), swa pou anpeche oswa ralanti (diktati konsèvatè). Sa a se jeneralman yon rejim trè pèsonèl. ; men lame oubyen yon sèl pati ka sèvi kòm baz pou enstitisyonalize diktati a » ; * ''Diksyonè politik'' (Hatier) : « Diktati defini tankou yon rejim abitrè ak , ki pa kadre ak libète politik, gouvènman konstitisyonèl ak prensip egalite devan lalwa. » ; * ''diksyonè kiltirèl'' (Larousse) : yon diktati se yon « rejim politik kote pouvwa a se yon moun oubyen yon gwoup moun (junte) ki egzèse li san kontwòl, nan yon fason otoritè. " e yon diktatè se yon « moun ki, nan tèt yon eta, ki gen tout pouvwa, ki egzèse yo san kontwòl ak nan yon fason otoritè. ; otokrat " Oswa « anba Repiblik Women an, majistra ekstraòdinè nonmen nan ka yon kriz grav pa konsil yo sou demann sena a, nan peyi Ital konsil yo gen pouvwa pou yon maksimòm de sis mwa. » . Dapre Hannah Arendt diferans ki egziste ant yon diktati ak yon rejim totalitè se pa nan zak abitrè, represyon ak [[krim]] yo fè, men pito nan degre yo gen kontwòl pouvwa a nan sosyete a. : yon diktati vin " totalitè » se lè li rantre nan ''tout'' esfè sosyal, li rantre nan tout sa k ap pase epi menm ale pi lwen nan esfè prive ak entim (fanmi, mantalite, psyche endividyèl) . Dapre sa Michel Hastings di (CEPEN-IEP nan Lille) nan lane [[2007 (almanak gregoryen)|2007]], sosyològ Juan Linz te vle mete fen ak lide opozisyon binè demokrasi / totalitaris,pandan Gè Fwad la, opozisyon « li te vle etabli kòm verite syantifik ak politik » nan lane 1960 yo ak lane 1970 yo, san li pa fè oken nyans . Linz te fè sa pou ouvri yon twazyèm fason pou dekri pi byen rejim ke li dekri tankou « rejim otoritè » ; ki pa fin demokratik ni totalitè totalman. Li te bay tèt li rezèv pou itilize mo ''[[Otorite|otoritè]]'' a pou « Gouvènman ki nan yon kriz pwovizwa epi ki pa enstitisyonalize epi ki entwodui yon koupi tanporè ak règ rejim anvan an konsènan jan yon moun pran pouvwa a ak fason li egzèse li. ; e sa, kèlkeswa kontèks politik yo – ki kapab demokratik , tradisyonèl oubyen otoritè – kote yo fè yon parantèz. » . Yon sispansyon tanporè nan règ yo nan rejim anvan an ta, dapre li{{Referans nesesè|« le propre des gouvernements justifiant l'appellation de dictatures constitutionnelles »}} </link> . == Tipoloji rejim politik yo == === Premye tipoloji : tiran, despot === [[Fichye:Aristote-constitutions.png|vignette| Klasifikasyon [[konstitisyon]] Aristòt yo.]] typologie [[Rejim politik|rejim politik yo]] se yon apwòch metodik nan [[syans politik]] ki konsiste de defini ak klasifye tout rejim politik yo. Youn nan premye tipoloji rejim yo se sa [[Aristòt]] nan ''Politik'' li , li divize an twa gwoup prensipal selon kantite chèf ak objektif [[konstitisyon]] an . Li dekri fòm politik ki gouvène pa yon sèl moun (rwayote, tirani), kèk (aristokrasi, oligachi) ak pa plizyè moun (gouvènman konstitisyonèl, demokrasi) <ref name=":2" /> . Aristòt fè tirani yon fòm koripsyon nan gouvènman pa youn, monachi . Nan ''Sou Lespri lwa'', Montesquieu pwopoze yon tipoloji diferan de sa Aristòt , byenke li rete yon klasifikasyon dapre kantite chèf yo, li chita sou relasyon ki genyen ant sosyete a ak rejim , li menm karakterize pa gwosè teritwa li ak lòt faktè . Tipoloji sa a divize an twa fòm gouvènman : repiblik la, monachi a ak, pi move fòm gouvènman an , despotis .{{Referans nesesè|Dans le domaine de la [[politique]], on appelle « dictature » un régime dans lequel une personne ([[dictateur (sens moderne)|dictateur]]), ou un groupe de personnes, disposant d'un pouvoir absolu, s'y maintient de manière autoritaire et l'exerce de façon arbitraire. Le caractère absolu du pouvoir se caractérise notamment par l'absence de [[séparation des pouvoirs]] ([[Pouvoir exécutif|exécutif]], [[Pouvoir législatif|législatif]], [[Pouvoir judiciaire|judiciaire]]). Cette confusion des pouvoirs peut l'être au profit de l'[[Pouvoir exécutif|exécutif]] (cas le plus courant) ou au profit du pouvoir législatif ([[régime d'assemblée]]). Il résulte aussi de l'absence de contrôle démocratique et d'élections libres ([[répression politique]] des opposants, le non-respect de la [[liberté de la presse]]). Le caractère arbitraire du pouvoir se traduit par le non-respect de l'[[État de droit]] (violation de la [[Constitution]], établissement de [[Loi d'exception|lois d'exceptions]]). [[File:President Suharto, 1993.jpg|thumb|[[Soeharto]], ancien président dictatorial indonésien, en poste de 1967 à 1998.]] Si beaucoup de dictateurs arrivent au pouvoir à la suite d'un [[coup d'État]] (en [[Afrique]], en [[Asie]] en [[Amérique latine]] et en [[Europe centrale et orientale]], longtemps sous l'influence du [[Bloc de l'Est]]), d'une [[guerre civile]] ([[Francisco Franco]]) ou d'une guerre internationale ([[Kim Il-sung]]), il arrive qu'un dirigeant parvienne au pouvoir légalement avant de devenir un dictateur (ce fut le cas d'[[Adolf Hitler]] ou d'[[António de Oliveira Salazar]]) ou bien accède au pouvoir dans un régime de [[parti unique]] (ce fut le cas de [[Lénine]], de [[Staline]] et de [[Mao Zedong|Mao]]).}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] fiufegyvlpwppc3yhw4tz2d7dg5ma2s 853609 853608 2024-10-23T16:31:06Z Geelav 20015 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219608677|Dictature]] » 853609 wikitext text/x-wiki Yon '''diktati''' se yon [[rejim politik]] kote tout pouvwa a rete nan men yon moun oubyen yon gwoup moun, san pa gen okenn lwa oubyen enstitisyon ki ba yo limit yo <ref name="tlf_dictature">{{Cite web|url=http://atilf.atilf.fr/dendien/scripts/fast.exe?dictature|title=Le Trésor de la Langue française - Dictature|publisher=Le Trésor de la Langue française|language=fr|id=Le Trésor de la Langue française - Dictature|access-date=09-02-2008}}</ref> ; yon rejim otoritè ka gen lwa, enstitisyon, yon palman ki gen depite eli, men se pa reprezante yon kont-pouvwa . yo te toujou kritike rejim sa trè di ; konsa, Hannah Arendt di ke lwa li pibliye yo se [[Etiik|etikman]] ilejitim, e ke enstitisyon yo atifisyèl . Orijin mo sa soti nan [[Wòm ansyen|ansyen Wòm]] , kote diktati te yon pati nan Repiblik Women an ,kote yon majistra ( diktatè )kapab tanporèman epi legalman bay tèt li tout pouvwa lè gen gwo ajitasyon. == Etimoloji ak evolisyon siyifikasyon == Mo " diktati » ak « diktatè » gen plizyè sans . Yo varye selon peryòd la ak otè yo. === Diktatè Women yo === Tèm diktatè a pa t parèt klè ditou , se te nan Cicero nan ''De Republica'' {{,}} {{,}} apresa nan ''Pour Milo'' <ref group="d" name="Perseus-Dictator" />,kote Tèm sa ta pral premye parèt. Laten ''{{Lang|la|dictator}}'', ki sòti nan vèb ''{{Lang|la|dictare}}'' <ref group="d" name="Gaffiot-Dictator" />, ki siyifi " di pandan w ap repete souvan, lòd, kòmand » ak sifiks ajan ''-tor'' , pwobableman pou fè parèt yon majistra ki gen yon siyifikasyon, ki pa defini pou fòm espesyal gouvènans kèk vil nan Lazio <ref group="d" name="Perseus-Dictator" />, tankou nan Alba, nan Lanuvium. , Cora, Tusculum, ak Nomentum , Tusculum {{,}} [6] {{,}} [7] . Nan vil Wòm, yo te rele majistra sa yo ''Magister populi'' <ref group="d" name="Perseus-Dictator" /> . Nan sans orijinal li, tèm nan siyifiyon majistra nan Repiblik Women an, kote se Sena a ki nonmen l <ref group="d">{{Cite web|url=https://www.merriam-webster.com/dictionary/dictator|title=Merriam webster|last=Britannica|website=merriam-webster.com|page=définition : {{lang|la|''dictator''}}|language=en|access-date=2021-07-02}}</ref> {{,}} <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie">{{Cite web|url=https://www.larousse.fr/encyclopedie/divers/dictateur/43316|title=dictateur|website=larousse.fr|language=fr}}</ref> epi se konsil yo ki envesti pou ranplase yo pou yo gouvènen nan ka pwoklamasyon. ''Justitium'' ,lè vin gen yon kriz. Li te genyen tout pouvwa <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie" />, Imperium ki mete ansanm tout aspè nan lavi piblik la eksepte pouvwa finansye a ki te rete anba kontwòl Sena a <ref name=":1" />, ki gen ladan pomerium la {{Sfn|Cébeillac-Gervasoni|2006}} {{,}} {{Sfn|Rougé|1991}}, pandan yon manda, ki pa ka depase sis mwa <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie" />, men ki ta pral jwenn evolisyon li anba diferan dirijan. Dapre Jacques Bainville, kat diktatè Women te distenge yo pa konkèt pouvwa yo : Marius, Sylla, Pompey ak [[Julius Caesar|Seza]] <ref name=":1" /> . Premye fòm diktati women sa ate {{Referans nesesè|tonbe nan ansyènte kote yo pa t itilize li anko nan fen {{-s|III|e}}}} <span class="need_ref" style="cursor:help;" title="Ce passage nécessite une référence."><nowiki><abbr class="abbr nowrap" title="avant Jésus-Christ">-C.</abbr></nowiki></span> <sup class="need_ref_tag" style="padding-left:2px;"><nowiki><span typeof="mw:Entity">[</span></nowiki> ref.<nowiki><span typeof="mw:Entity">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>nesesè <nowiki><span typeof="mw:Entity">]</span></nowiki></sup></link> , li te aboli apre lanmò [[Julius Caesar]] . [[Catégorie:Article à référence nécessaire]] Tèm diktati a te bay sans tou a yon fonksyonè sivil apre refòm Ogisteyèn yo pita na leta Laten yo <ref>{{Cite web|url=https://www.getty.edu/vow/AATFullDisplay?find=&logic=AND&note=&subjectid=300236596|title=Art & Architecture Thesaurus Full Record Display (Getty Research)|website=getty.edu|language=en|access-date=2021-07-02}}</ref> . Itoryen ansyen te dekri trè byen fom eta sa tankou: Livy ak savan modèn yo, tankou yon mezi eksepsyonèl, yon « majistrati repibliken ektraodinè » <ref name=":0" /> . Tèm nan pa defini yon estati Pejoratif tankou jodi a, nan kilti Etrisk ak latin yo , okontrè, Livy ak Siceron ba li tout valè li. [ ref. vle ]</link> . Li pa siyifi, kontrèman ak estati tiran , yon jijman valè ki fèt sou egzèsis pouvwa a men li deziyen yon enstitisyon . Sepandan, sa ki distenge yon tirani ak yon diktati, epi yon tiran ak yon diktatè, pa toujou trè klè, e kesyon sa yo ouvè ak deba nan mitan istoryen yo . Pa egzanp, istoryen Frédéric Hurlet, tante kalifye pouvwa Sylla te egzèse nan liv li ''a "la dictature de Sylla. : monarchie ou magistrature republicaine"?'' Essaie d'histoire constitutionelle.''.'' Men, kesyon sa toujou rete louvri : an 2021, istoryen Alban Dignat itilize ekspresyon « diktati yon karaktè monarchik » nan jounal ''Hérodote'' <ref>{{Cite web|url=https://www.herodote.net/1er_novembre_82_av_J_C-evenement--821101.php|title=1er novembre 82 av. J.-C. - Sylla seul maître à Rome|website=herodote.net|access-date=2021-07-02}}</ref> . === Evolisyon Tèm nan === Pou kounya mo diktatè a siyifi sa yo rele tiran nan tan lontan oswa despot nan Ansyen Rejim. Sans sa a, ki te devlope pandan [[Revolisyon franse|Revolisyon fransè]] a li vin itil espesyalman nan [[Tan kontanporen|peryòd kontanporen an]] . === Sans modèn === Nan ''Diksyonè ansiklopedik Brockhaus ak Efron'', ki te pibliye ant lane1890 ak 1907 nan [[Sen Pitèboug|Saint Petersburg]] anba [[Anpi Ris]] la, yon diktati te defini tankou « yon pouvwa total oswa ki pa gen limit, ki pa fonde sou okenn lwa ki te egziste deja » . Nan ''Gran Enciclopèdia Catalana'', ki te pibliye depi nan lane 1968, yo te defini yon diktatè tankou yon « moun ki te resevwa osinon bay tèt li dwa pou konsantre tout pouvwa nan men li» . Lòt definisyon : * ''Ansiklopedi Universalis'' : « Diktati a se yon rejim politik otoritè, ki tabli ak kenbe pouvwa a ak vyolans, ki gen yon karaktè eksepsyonèl ak ilejitim. Li konn rive nan kriz sosyal yo ki grav anpil, kote li sèvi swa pou evolye (diktati revolisyonè), swa pou anpeche oswa ralanti (diktati konsèvatè). Sa a se jeneralman yon rejim trè pèsonèl. ; men lame oubyen yon sèl pati ka sèvi kòm baz pou enstitisyonalize diktati a » ; * ''Diksyonè politik'' (Hatier) : « Diktati defini tankou yon rejim abitrè ak , ki pa kadre ak libète politik, gouvènman konstitisyonèl ak prensip egalite devan lalwa. » ; * ''diksyonè kiltirèl'' (Larousse) : yon diktati se yon « rejim politik kote pouvwa a se yon moun oubyen yon gwoup moun (junte) ki egzèse li san kontwòl, nan yon fason otoritè. " e yon diktatè se yon « moun ki, nan tèt yon eta, ki gen tout pouvwa, ki egzèse yo san kontwòl ak nan yon fason otoritè. ; otokrat " Oswa « anba Repiblik Women an, majistra ekstraòdinè nonmen nan ka yon kriz grav pa konsil yo sou demann sena a, nan peyi Ital konsil yo gen pouvwa pou yon maksimòm de sis mwa. » . Dapre Hannah Arendt diferans ki egziste ant yon diktati ak yon rejim totalitè se pa nan zak abitrè, represyon ak [[krim]] yo fè, men pito nan degre yo gen kontwòl pouvwa a nan sosyete a. : yon diktati vin " totalitè » se lè li rantre nan ''tout'' esfè sosyal, li rantre nan tout sa k ap pase epi menm ale pi lwen nan esfè prive ak entim (fanmi, mantalite, psyche endividyèl) . Dapre sa Michel Hastings di (CEPEN-IEP nan Lille) nan lane [[2007 (almanak gregoryen)|2007]], sosyològ Juan Linz te vle mete fen ak lide opozisyon binè demokrasi / totalitaris,pandan Gè Fwad la, opozisyon « li te vle etabli kòm verite syantifik ak politik » nan lane 1960 yo ak lane 1970 yo, san li pa fè oken nyans . Linz te fè sa pou ouvri yon twazyèm fason pou dekri pi byen rejim ke li dekri tankou « rejim otoritè » ; ki pa fin demokratik ni totalitè totalman. Li te bay tèt li rezèv pou itilize mo ''[[Otorite|otoritè]]'' a pou « Gouvènman ki nan yon kriz pwovizwa epi ki pa enstitisyonalize epi ki entwodui yon koupi tanporè ak règ rejim anvan an konsènan jan yon moun pran pouvwa a ak fason li egzèse li. ; e sa, kèlkeswa kontèks politik yo – ki kapab demokratik , tradisyonèl oubyen otoritè – kote yo fè yon parantèz. » . Yon sispansyon tanporè nan règ yo nan rejim anvan an ta, dapre li{{Referans nesesè|« le propre des gouvernements justifiant l'appellation de dictatures constitutionnelles »}} </link> . == Tipoloji rejim politik yo == === Premye tipoloji : tiran, despot === [[Fichye:Aristote-constitutions.png|vignette| Klasifikasyon [[konstitisyon]] Aristòt yo.]] typologie [[Rejim politik|rejim politik yo]] se yon apwòch metodik nan [[syans politik]] ki konsiste de defini ak klasifye tout rejim politik yo. Youn nan premye tipoloji rejim yo se sa [[Aristòt]] nan ''Politik'' li , li divize an twa gwoup prensipal selon kantite chèf ak objektif [[konstitisyon]] an . Li dekri fòm politik ki gouvène pa yon sèl moun (rwayote, tirani), kèk (aristokrasi, oligachi) ak pa plizyè moun (gouvènman konstitisyonèl, demokrasi) <ref name=":2" /> . Aristòt fè tirani yon fòm koripsyon nan gouvènman pa youn, monachi . Nan ''Sou Lespri lwa'', Montesquieu pwopoze yon tipoloji diferan de sa Aristòt , byenke li rete yon klasifikasyon dapre kantite chèf yo, li chita sou relasyon ki genyen ant sosyete a ak rejim , li menm karakterize pa gwosè teritwa li ak lòt faktè . Tipoloji sa a divize an twa fòm gouvènman : repiblik la, monachi a ak, pi move fòm gouvènman an , despotis .{{Referans nesesè|Dans le domaine de la [[politique]], on appelle « dictature » un régime dans lequel une personne ([[dictateur (sens moderne)|dictateur]]), ou un groupe de personnes, disposant d'un pouvoir absolu, s'y maintient de manière autoritaire et l'exerce de façon arbitraire. Le caractère absolu du pouvoir se caractérise notamment par l'absence de [[séparation des pouvoirs]] ([[Pouvoir exécutif|exécutif]], [[Pouvoir législatif|législatif]], [[Pouvoir judiciaire|judiciaire]]). Cette confusion des pouvoirs peut l'être au profit de l'[[Pouvoir exécutif|exécutif]] (cas le plus courant) ou au profit du pouvoir législatif ([[régime d'assemblée]]). Il résulte aussi de l'absence de contrôle démocratique et d'élections libres ([[répression politique]] des opposants, le non-respect de la [[liberté de la presse]]). Le caractère arbitraire du pouvoir se traduit par le non-respect de l'[[État de droit]] (violation de la [[Constitution]], établissement de [[Loi d'exception|lois d'exceptions]]). [[File:President Suharto, 1993.jpg|thumb|[[Soeharto]], ancien président dictatorial indonésien, en poste de 1967 à 1998.]] Si beaucoup de dictateurs arrivent au pouvoir à la suite d'un [[coup d'État]] (en [[Afrique]], en [[Asie]] en [[Amérique latine]] et en [[Europe centrale et orientale]], longtemps sous l'influence du [[Bloc de l'Est]]), d'une [[guerre civile]] ([[Francisco Franco]]) ou d'une guerre internationale ([[Kim Il-sung]]), il arrive qu'un dirigeant parvienne au pouvoir légalement avant de devenir un dictateur (ce fut le cas d'[[Adolf Hitler]] ou d'[[António de Oliveira Salazar]]) ou bien accède au pouvoir dans un régime de [[parti unique]] (ce fut le cas de [[Lénine]], de [[Staline]] et de [[Mao Zedong|Mao]]).}} {| class="wikitable" style="margin-left:auto; margin-right:auto; width:auto; text-align:center; font-size:90%; line-height: 1.3em;" |+Typologie comparative des dictatures par Gustav Lidén{{Sfn|Gustav Lidén|p=56|gr=b}} !Caractéristique !Geddes (1999) !Hadenius & Teorell (2007) !Wahman et al. (2013) !Kailitz (2013) !Cheibub et al. (2010) |- |Monarchie |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |- |Gouvernance d'un seul individu |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |{{non}} |{{non}} |- |Militaire |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |- |Parti unique |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |{{non}} |{{non}} |- |Système électoral |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |{{non}} |- |Absence de parti |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |- |Parti unique |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |- |Plusieurs partis limités |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |- |Parti unique autocratique |{{non}} |{{non}} |{{non}} |{{oui}} |{{non}} |- |Communisme |{{non}} |{{non}} |{{non}} |{{oui}} |{{non}} |- |{{Lien|Dictature civile|lang=en}} |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] elqm1e5suxx1vzjzshj0d76iyjeygvy 853610 853609 2024-10-23T16:33:20Z Geelav 20015 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219608677|Dictature]] » 853610 wikitext text/x-wiki Yon '''diktati''' se yon [[rejim politik]] kote tout pouvwa a rete nan men yon moun oubyen yon gwoup moun, san pa gen okenn lwa oubyen enstitisyon ki ba yo limit yo <ref name="tlf_dictature">{{Cite web|url=http://atilf.atilf.fr/dendien/scripts/fast.exe?dictature|title=Le Trésor de la Langue française - Dictature|publisher=Le Trésor de la Langue française|language=fr|id=Le Trésor de la Langue française - Dictature|access-date=09-02-2008}}</ref> ; yon rejim otoritè ka gen lwa, enstitisyon, yon palman ki gen depite eli, men se pa reprezante yon kont-pouvwa . yo te toujou kritike rejim sa trè di ; konsa, Hannah Arendt di ke lwa li pibliye yo se [[Etiik|etikman]] ilejitim, e ke enstitisyon yo atifisyèl . Orijin mo sa soti nan [[Wòm ansyen|ansyen Wòm]] , kote diktati te yon pati nan Repiblik Women an ,kote yon majistra ( diktatè )kapab tanporèman epi legalman bay tèt li tout pouvwa lè gen gwo ajitasyon. == Etimoloji ak evolisyon siyifikasyon == Mo " diktati » ak « diktatè » gen plizyè sans . Yo varye selon peryòd la ak otè yo. === Diktatè Women yo === Tèm diktatè a pa t parèt klè ditou , se te nan Cicero nan ''De Republica'' {{,}} {{,}} apresa nan ''Pour Milo'' <ref group="d" name="Perseus-Dictator" />,kote Tèm sa ta pral premye parèt. Laten ''{{Lang|la|dictator}}'', ki sòti nan vèb ''{{Lang|la|dictare}}'' <ref group="d" name="Gaffiot-Dictator" />, ki siyifi " di pandan w ap repete souvan, lòd, kòmand » ak sifiks ajan ''-tor'' , pwobableman pou fè parèt yon majistra ki gen yon siyifikasyon, ki pa defini pou fòm espesyal gouvènans kèk vil nan Lazio <ref group="d" name="Perseus-Dictator" />, tankou nan Alba, nan Lanuvium. , Cora, Tusculum, ak Nomentum , Tusculum {{,}} [6] {{,}} [7] . Nan vil Wòm, yo te rele majistra sa yo ''Magister populi'' <ref group="d" name="Perseus-Dictator" /> . Nan sans orijinal li, tèm nan siyifiyon majistra nan Repiblik Women an, kote se Sena a ki nonmen l <ref group="d">{{Cite web|url=https://www.merriam-webster.com/dictionary/dictator|title=Merriam webster|last=Britannica|website=merriam-webster.com|page=définition : {{lang|la|''dictator''}}|language=en|access-date=2021-07-02}}</ref> {{,}} <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie">{{Cite web|url=https://www.larousse.fr/encyclopedie/divers/dictateur/43316|title=dictateur|website=larousse.fr|language=fr}}</ref> epi se konsil yo ki envesti pou ranplase yo pou yo gouvènen nan ka pwoklamasyon. ''Justitium'' ,lè vin gen yon kriz. Li te genyen tout pouvwa <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie" />, Imperium ki mete ansanm tout aspè nan lavi piblik la eksepte pouvwa finansye a ki te rete anba kontwòl Sena a <ref name=":1" />, ki gen ladan pomerium la {{Sfn|Cébeillac-Gervasoni|2006}} {{,}} {{Sfn|Rougé|1991}}, pandan yon manda, ki pa ka depase sis mwa <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie" />, men ki ta pral jwenn evolisyon li anba diferan dirijan. Dapre Jacques Bainville, kat diktatè Women te distenge yo pa konkèt pouvwa yo : Marius, Sylla, Pompey ak [[Julius Caesar|Seza]] <ref name=":1" /> . Premye fòm diktati women sa ate {{Referans nesesè|tonbe nan ansyènte kote yo pa t itilize li anko nan fen {{-s|III|e}}}} <span class="need_ref" style="cursor:help;" title="Ce passage nécessite une référence."><nowiki><abbr class="abbr nowrap" title="avant Jésus-Christ">-C.</abbr></nowiki></span> <sup class="need_ref_tag" style="padding-left:2px;"><nowiki><span typeof="mw:Entity">[</span></nowiki> ref.<nowiki><span typeof="mw:Entity">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>nesesè <nowiki><span typeof="mw:Entity">]</span></nowiki></sup></link> , li te aboli apre lanmò [[Julius Caesar]] . [[Catégorie:Article à référence nécessaire]] Tèm diktati a te bay sans tou a yon fonksyonè sivil apre refòm Ogisteyèn yo pita na leta Laten yo <ref>{{Cite web|url=https://www.getty.edu/vow/AATFullDisplay?find=&logic=AND&note=&subjectid=300236596|title=Art & Architecture Thesaurus Full Record Display (Getty Research)|website=getty.edu|language=en|access-date=2021-07-02}}</ref> . Itoryen ansyen te dekri trè byen fom eta sa tankou: Livy ak savan modèn yo, tankou yon mezi eksepsyonèl, yon « majistrati repibliken ektraodinè » <ref name=":0" /> . Tèm nan pa defini yon estati Pejoratif tankou jodi a, nan kilti Etrisk ak latin yo , okontrè, Livy ak Siceron ba li tout valè li. [ ref. vle ]</link> . Li pa siyifi, kontrèman ak estati tiran , yon jijman valè ki fèt sou egzèsis pouvwa a men li deziyen yon enstitisyon . Sepandan, sa ki distenge yon tirani ak yon diktati, epi yon tiran ak yon diktatè, pa toujou trè klè, e kesyon sa yo ouvè ak deba nan mitan istoryen yo . Pa egzanp, istoryen Frédéric Hurlet, tante kalifye pouvwa Sylla te egzèse nan liv li ''a "la dictature de Sylla. : monarchie ou magistrature republicaine"?'' Essaie d'histoire constitutionelle.''.'' Men, kesyon sa toujou rete louvri : an 2021, istoryen Alban Dignat itilize ekspresyon « diktati yon karaktè monarchik » nan jounal ''Hérodote'' <ref>{{Cite web|url=https://www.herodote.net/1er_novembre_82_av_J_C-evenement--821101.php|title=1er novembre 82 av. J.-C. - Sylla seul maître à Rome|website=herodote.net|access-date=2021-07-02}}</ref> . === Evolisyon Tèm nan === Pou kounya mo diktatè a siyifi sa yo rele tiran nan tan lontan oswa despot nan Ansyen Rejim. Sans sa a, ki te devlope pandan [[Revolisyon franse|Revolisyon fransè]] a li vin itil espesyalman nan [[Tan kontanporen|peryòd kontanporen an]] . === Sans modèn === Nan ''Diksyonè ansiklopedik Brockhaus ak Efron'', ki te pibliye ant lane1890 ak 1907 nan [[Sen Pitèboug|Saint Petersburg]] anba [[Anpi Ris]] la, yon diktati te defini tankou « yon pouvwa total oswa ki pa gen limit, ki pa fonde sou okenn lwa ki te egziste deja » . Nan ''Gran Enciclopèdia Catalana'', ki te pibliye depi nan lane 1968, yo te defini yon diktatè tankou yon « moun ki te resevwa osinon bay tèt li dwa pou konsantre tout pouvwa nan men li» . Lòt definisyon : * ''Ansiklopedi Universalis'' : « Diktati a se yon rejim politik otoritè, ki tabli ak kenbe pouvwa a ak vyolans, ki gen yon karaktè eksepsyonèl ak ilejitim. Li konn rive nan kriz sosyal yo ki grav anpil, kote li sèvi swa pou evolye (diktati revolisyonè), swa pou anpeche oswa ralanti (diktati konsèvatè). Sa a se jeneralman yon rejim trè pèsonèl. ; men lame oubyen yon sèl pati ka sèvi kòm baz pou enstitisyonalize diktati a » ; * ''Diksyonè politik'' (Hatier) : « Diktati defini tankou yon rejim abitrè ak , ki pa kadre ak libète politik, gouvènman konstitisyonèl ak prensip egalite devan lalwa. » ; * ''diksyonè kiltirèl'' (Larousse) : yon diktati se yon « rejim politik kote pouvwa a se yon moun oubyen yon gwoup moun (junte) ki egzèse li san kontwòl, nan yon fason otoritè. " e yon diktatè se yon « moun ki, nan tèt yon eta, ki gen tout pouvwa, ki egzèse yo san kontwòl ak nan yon fason otoritè. ; otokrat " Oswa « anba Repiblik Women an, majistra ekstraòdinè nonmen nan ka yon kriz grav pa konsil yo sou demann sena a, nan peyi Ital konsil yo gen pouvwa pou yon maksimòm de sis mwa. » . Dapre Hannah Arendt diferans ki egziste ant yon diktati ak yon rejim totalitè se pa nan zak abitrè, represyon ak [[krim]] yo fè, men pito nan degre yo gen kontwòl pouvwa a nan sosyete a. : yon diktati vin " totalitè » se lè li rantre nan ''tout'' esfè sosyal, li rantre nan tout sa k ap pase epi menm ale pi lwen nan esfè prive ak entim (fanmi, mantalite, psyche endividyèl) . Dapre sa Michel Hastings di (CEPEN-IEP nan Lille) nan lane [[2007 (almanak gregoryen)|2007]], sosyològ Juan Linz te vle mete fen ak lide opozisyon binè demokrasi / totalitaris,pandan Gè Fwad la, opozisyon « li te vle etabli kòm verite syantifik ak politik » nan lane 1960 yo ak lane 1970 yo, san li pa fè oken nyans . Linz te fè sa pou ouvri yon twazyèm fason pou dekri pi byen rejim ke li dekri tankou « rejim otoritè » ; ki pa fin demokratik ni totalitè totalman. Li te bay tèt li rezèv pou itilize mo ''[[Otorite|otoritè]]'' a pou « Gouvènman ki nan yon kriz pwovizwa epi ki pa enstitisyonalize epi ki entwodui yon koupi tanporè ak règ rejim anvan an konsènan jan yon moun pran pouvwa a ak fason li egzèse li. ; e sa, kèlkeswa kontèks politik yo – ki kapab demokratik , tradisyonèl oubyen otoritè – kote yo fè yon parantèz. » . Yon sispansyon tanporè nan règ yo nan rejim anvan an ta, dapre li{{Referans nesesè|« le propre des gouvernements justifiant l'appellation de dictatures constitutionnelles »}} </link> . == Tipoloji rejim politik yo == === Premye tipoloji : tiran, despot === [[Fichye:Aristote-constitutions.png|vignette| Klasifikasyon [[konstitisyon]] Aristòt yo.]] typologie [[Rejim politik|rejim politik yo]] se yon apwòch metodik nan [[syans politik]] ki konsiste de defini ak klasifye tout rejim politik yo. Youn nan premye tipoloji rejim yo se sa [[Aristòt]] nan ''Politik'' li , li divize an twa gwoup prensipal selon kantite chèf ak objektif [[konstitisyon]] an . Li dekri fòm politik ki gouvène pa yon sèl moun (rwayote, tirani), kèk (aristokrasi, oligachi) ak pa plizyè moun (gouvènman konstitisyonèl, demokrasi) <ref name=":2" /> . Aristòt fè tirani yon fòm koripsyon nan gouvènman pa youn, monachi . Nan ''Sou Lespri lwa'', Montesquieu pwopoze yon tipoloji diferan de sa Aristòt , byenke li rete yon klasifikasyon dapre kantite chèf yo, li chita sou relasyon ki genyen ant sosyete a ak rejim , li menm karakterize pa gwosè teritwa li ak lòt faktè . Tipoloji sa a divize an twa fòm gouvènman : repiblik la, monachi a ak, pi move fòm gouvènman an , despotis .{{Referans nesesè|Dans le domaine de la [[politique]], on appelle « dictature » un régime dans lequel une personne ([[dictateur (sens moderne)|dictateur]]), ou un groupe de personnes, disposant d'un pouvoir absolu, s'y maintient de manière autoritaire et l'exerce de façon arbitraire. Le caractère absolu du pouvoir se caractérise notamment par l'absence de [[séparation des pouvoirs]] ([[Pouvoir exécutif|exécutif]], [[Pouvoir législatif|législatif]], [[Pouvoir judiciaire|judiciaire]]). Cette confusion des pouvoirs peut l'être au profit de l'[[Pouvoir exécutif|exécutif]] (cas le plus courant) ou au profit du pouvoir législatif ([[régime d'assemblée]]). Il résulte aussi de l'absence de contrôle démocratique et d'élections libres ([[répression politique]] des opposants, le non-respect de la [[liberté de la presse]]). Le caractère arbitraire du pouvoir se traduit par le non-respect de l'[[État de droit]] (violation de la [[Constitution]], établissement de [[Loi d'exception|lois d'exceptions]]). [[File:President Suharto, 1993.jpg|thumb|[[Soeharto]], ancien président dictatorial indonésien, en poste de 1967 à 1998.]] Si beaucoup de dictateurs arrivent au pouvoir à la suite d'un [[coup d'État]] (en [[Afrique]], en [[Asie]] en [[Amérique latine]] et en [[Europe centrale et orientale]], longtemps sous l'influence du [[Bloc de l'Est]]), d'une [[guerre civile]] ([[Francisco Franco]]) ou d'une guerre internationale ([[Kim Il-sung]]), il arrive qu'un dirigeant parvienne au pouvoir légalement avant de devenir un dictateur (ce fut le cas d'[[Adolf Hitler]] ou d'[[António de Oliveira Salazar]]) ou bien accède au pouvoir dans un régime de [[parti unique]] (ce fut le cas de [[Lénine]], de [[Staline]] et de [[Mao Zedong|Mao]]).}} {| class="wikitable" style="margin-left:auto; margin-right:auto; width:auto; text-align:center; font-size:90%; line-height: 1.3em;" |+Typologie comparative des dictatures par Gustav Lidén{{Sfn|Gustav Lidén|p=56|gr=b}} !Caractéristique !Geddes (1999) !Hadenius & Teorell (2007) !Wahman et al. (2013) !Kailitz (2013) !Cheibub et al. (2010) |- |Monarchie |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |- |Gouvernance d'un seul individu |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |{{non}} |{{non}} |- |Militaire |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |- |Parti unique |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |{{non}} |{{non}} |- |Système électoral |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |{{non}} |- |Absence de parti |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |- |Parti unique |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |- |Plusieurs partis limités |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |- |Parti unique autocratique |{{non}} |{{non}} |{{non}} |{{oui}} |{{non}} |- |Communisme |{{non}} |{{non}} |{{non}} |{{oui}} |{{non}} |- |{{Lien|Dictature civile|lang=en}} |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |} {{Referans}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 1jg7u7cfcnpahtega1tcyze0btpunmc 853650 853610 2024-10-24T01:01:57Z Geelav 20015 Lyen sou ciceron 853650 wikitext text/x-wiki Yon '''diktati''' se yon [[rejim politik]] kote tout pouvwa a rete nan men yon moun oubyen yon gwoup moun, san pa gen okenn lwa oubyen enstitisyon ki ba yo limit yo <ref name="tlf_dictature">{{Cite web|url=http://atilf.atilf.fr/dendien/scripts/fast.exe?dictature|title=Le Trésor de la Langue française - Dictature|publisher=Le Trésor de la Langue française|language=fr|id=Le Trésor de la Langue française - Dictature|access-date=09-02-2008}}</ref> ; yon rejim otoritè ka gen lwa, enstitisyon, yon palman ki gen depite eli, men se pa reprezante yon kont-pouvwa . yo te toujou kritike rejim sa trè di ; konsa, Hannah Arendt di ke lwa li pibliye yo se [[Etiik|etikman]] ilejitim, e ke enstitisyon yo atifisyèl . Orijin mo sa soti nan [[Wòm ansyen|ansyen Wòm]] , kote diktati te yon pati nan Repiblik Women an ,kote yon majistra ( diktatè )kapab tanporèman epi legalman bay tèt li tout pouvwa lè gen gwo ajitasyon. == Etimoloji ak evolisyon siyifikasyon == Mo " diktati » ak « diktatè » gen plizyè sans . Yo varye selon peryòd la ak otè yo. === Diktatè Women yo === Tèm diktatè a pa t parèt klè ditou , se te Ciceron nan liv ''De Republica'' {{,}} {{,}} apresa nan ''Pour Milo'' <ref group="d" name="Perseus-Dictator" />,kote Tèm sa ta pral premye parèt. Laten ''{{Lang|la|dictator}}'', ki sòti nan vèb ''{{Lang|la|dictare}}'' <ref group="d" name="Gaffiot-Dictator" />, ki siyifi " di pandan w ap repete souvan, lòd, kòmand » ak sifiks ajan ''-tor'' , pwobableman pou fè parèt yon majistra ki gen yon siyifikasyon, ki pa defini pou fòm espesyal gouvènans kèk vil nan Lazio <ref group="d" name="Perseus-Dictator" />, tankou nan Alba, nan Lanuvium. , Cora, Tusculum, ak Nomentum , Tusculum {{,}} [6] {{,}} [7] . Nan vil Wòm, yo te rele majistra sa yo ''Magister populi'' <ref group="d" name="Perseus-Dictator" /> . Nan sans orijinal li, tèm nan siyifiyon majistra nan Repiblik Women an, kote se Sena a ki nonmen l <ref group="d">{{Cite web|url=https://www.merriam-webster.com/dictionary/dictator|title=Merriam webster|last=Britannica|website=merriam-webster.com|page=définition : {{lang|la|''dictator''}}|language=en|access-date=2021-07-02}}</ref> {{,}} <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie">{{Cite web|url=https://www.larousse.fr/encyclopedie/divers/dictateur/43316|title=dictateur|website=larousse.fr|language=fr}}</ref> epi se konsil yo ki envesti pou ranplase yo pou yo gouvènen nan ka pwoklamasyon. ''Justitium'' ,lè vin gen yon kriz. Li te genyen tout pouvwa <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie" />, Imperium ki mete ansanm tout aspè nan lavi piblik la eksepte pouvwa finansye a ki te rete anba kontwòl Sena a <ref name=":1" />, ki gen ladan pomerium la {{Sfn|Cébeillac-Gervasoni|2006}} {{,}} {{Sfn|Rougé|1991}}, pandan yon manda, ki pa ka depase sis mwa <ref group="d" name="Larousse-encyclopédie" />, men ki ta pral jwenn evolisyon li anba diferan dirijan. Dapre Jacques Bainville, kat diktatè Women te distenge yo pa konkèt pouvwa yo : Marius, Sylla, Pompey ak [[Julius Caesar|Seza]] <ref name=":1" /> . Premye fòm diktati women sa ate {{Referans nesesè|tonbe nan ansyènte kote yo pa t itilize li anko nan fen {{-s|III|e}}}} <span class="need_ref" style="cursor:help;" title="Ce passage nécessite une référence."><nowiki><abbr class="abbr nowrap" title="avant Jésus-Christ">-C.</abbr></nowiki></span> <sup class="need_ref_tag" style="padding-left:2px;"><nowiki><span typeof="mw:Entity">[</span></nowiki> ref.<nowiki><span typeof="mw:Entity">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>nesesè <nowiki><span typeof="mw:Entity">]</span></nowiki></sup></link> , li te aboli apre lanmò [[Julius Caesar]] . [[Catégorie:Article à référence nécessaire]] Tèm diktati a te bay sans tou a yon fonksyonè sivil apre refòm Ogisteyèn yo pita na leta Laten yo <ref>{{Cite web|url=https://www.getty.edu/vow/AATFullDisplay?find=&logic=AND&note=&subjectid=300236596|title=Art & Architecture Thesaurus Full Record Display (Getty Research)|website=getty.edu|language=en|access-date=2021-07-02}}</ref> . Itoryen ansyen te dekri trè byen fom eta sa tankou: Livy ak savan modèn yo, tankou yon mezi eksepsyonèl, yon « majistrati repibliken ektraodinè » <ref name=":0" /> . Tèm nan pa defini yon estati Pejoratif tankou jodi a, nan kilti Etrisk ak latin yo , okontrè, Livy ak Siceron ba li tout valè li. [ ref. vle ]</link> . Li pa siyifi, kontrèman ak estati tiran , yon jijman valè ki fèt sou egzèsis pouvwa a men li deziyen yon enstitisyon . Sepandan, sa ki distenge yon tirani ak yon diktati, epi yon tiran ak yon diktatè, pa toujou trè klè, e kesyon sa yo ouvè ak deba nan mitan istoryen yo . Pa egzanp, istoryen Frédéric Hurlet, tante kalifye pouvwa Sylla te egzèse nan liv li ''a "la dictature de Sylla. : monarchie ou magistrature republicaine"?'' Essaie d'histoire constitutionelle.''.'' Men, kesyon sa toujou rete louvri : an 2021, istoryen Alban Dignat itilize ekspresyon « diktati yon karaktè monarchik » nan jounal ''Hérodote'' <ref>{{Cite web|url=https://www.herodote.net/1er_novembre_82_av_J_C-evenement--821101.php|title=1er novembre 82 av. J.-C. - Sylla seul maître à Rome|website=herodote.net|access-date=2021-07-02}}</ref> . === Evolisyon Tèm nan === Pou kounya mo diktatè a siyifi sa yo rele tiran nan tan lontan oswa despot nan Ansyen Rejim. Sans sa a, ki te devlope pandan [[Revolisyon franse|Revolisyon fransè]] a li vin itil espesyalman nan [[Tan kontanporen|peryòd kontanporen an]] . === Sans modèn === Nan ''Diksyonè ansiklopedik Brockhaus ak Efron'', ki te pibliye ant lane1890 ak 1907 nan [[Sen Pitèboug|Saint Petersburg]] anba [[Anpi Ris]] la, yon diktati te defini tankou « yon pouvwa total oswa ki pa gen limit, ki pa fonde sou okenn lwa ki te egziste deja » . Nan ''Gran Enciclopèdia Catalana'', ki te pibliye depi nan lane 1968, yo te defini yon diktatè tankou yon « moun ki te resevwa osinon bay tèt li dwa pou konsantre tout pouvwa nan men li» . Lòt definisyon : * ''Ansiklopedi Universalis'' : « Diktati a se yon rejim politik otoritè, ki tabli ak kenbe pouvwa a ak vyolans, ki gen yon karaktè eksepsyonèl ak ilejitim. Li konn rive nan kriz sosyal yo ki grav anpil, kote li sèvi swa pou evolye (diktati revolisyonè), swa pou anpeche oswa ralanti (diktati konsèvatè). Sa a se jeneralman yon rejim trè pèsonèl. ; men lame oubyen yon sèl pati ka sèvi kòm baz pou enstitisyonalize diktati a » ; * ''Diksyonè politik'' (Hatier) : « Diktati defini tankou yon rejim abitrè ak , ki pa kadre ak libète politik, gouvènman konstitisyonèl ak prensip egalite devan lalwa. » ; * ''diksyonè kiltirèl'' (Larousse) : yon diktati se yon « rejim politik kote pouvwa a se yon moun oubyen yon gwoup moun (junte) ki egzèse li san kontwòl, nan yon fason otoritè. " e yon diktatè se yon « moun ki, nan tèt yon eta, ki gen tout pouvwa, ki egzèse yo san kontwòl ak nan yon fason otoritè. ; otokrat " Oswa « anba Repiblik Women an, majistra ekstraòdinè nonmen nan ka yon kriz grav pa konsil yo sou demann sena a, nan peyi Ital konsil yo gen pouvwa pou yon maksimòm de sis mwa. » . Dapre Hannah Arendt diferans ki egziste ant yon diktati ak yon rejim totalitè se pa nan zak abitrè, represyon ak [[krim]] yo fè, men pito nan degre yo gen kontwòl pouvwa a nan sosyete a. : yon diktati vin " totalitè » se lè li rantre nan ''tout'' esfè sosyal, li rantre nan tout sa k ap pase epi menm ale pi lwen nan esfè prive ak entim (fanmi, mantalite, psyche endividyèl) . Dapre sa Michel Hastings di (CEPEN-IEP nan Lille) nan lane [[2007 (almanak gregoryen)|2007]], sosyològ Juan Linz te vle mete fen ak lide opozisyon binè demokrasi / totalitaris,pandan Gè Fwad la, opozisyon « li te vle etabli kòm verite syantifik ak politik » nan lane 1960 yo ak lane 1970 yo, san li pa fè oken nyans . Linz te fè sa pou ouvri yon twazyèm fason pou dekri pi byen rejim ke li dekri tankou « rejim otoritè » ; ki pa fin demokratik ni totalitè totalman. Li te bay tèt li rezèv pou itilize mo ''[[Otorite|otoritè]]'' a pou « Gouvènman ki nan yon kriz pwovizwa epi ki pa enstitisyonalize epi ki entwodui yon koupi tanporè ak règ rejim anvan an konsènan jan yon moun pran pouvwa a ak fason li egzèse li. ; e sa, kèlkeswa kontèks politik yo – ki kapab demokratik , tradisyonèl oubyen otoritè – kote yo fè yon parantèz. » . Yon sispansyon tanporè nan règ yo nan rejim anvan an ta, dapre li{{Referans nesesè|« le propre des gouvernements justifiant l'appellation de dictatures constitutionnelles »}} </link> . == Tipoloji rejim politik yo == === Premye tipoloji : tiran, despot === [[Fichye:Aristote-constitutions.png|vignette| Klasifikasyon [[konstitisyon]] Aristòt yo.]] typologie [[Rejim politik|rejim politik yo]] se yon apwòch metodik nan [[syans politik]] ki konsiste de defini ak klasifye tout rejim politik yo. Youn nan premye tipoloji rejim yo se sa [[Aristòt]] nan ''Politik'' li , li divize an twa gwoup prensipal selon kantite chèf ak objektif [[konstitisyon]] an . Li dekri fòm politik ki gouvène pa yon sèl moun (rwayote, tirani), kèk (aristokrasi, oligachi) ak pa plizyè moun (gouvènman konstitisyonèl, demokrasi) <ref name=":2" /> . Aristòt fè tirani yon fòm koripsyon nan gouvènman pa youn, monachi . Nan ''Sou Lespri lwa'', Montesquieu pwopoze yon tipoloji diferan de sa Aristòt , byenke li rete yon klasifikasyon dapre kantite chèf yo, li chita sou relasyon ki genyen ant sosyete a ak rejim , li menm karakterize pa gwosè teritwa li ak lòt faktè . Tipoloji sa a divize an twa fòm gouvènman : repiblik la, monachi a ak, pi move fòm gouvènman an , despotis .{{Referans nesesè|Dans le domaine de la [[politique]], on appelle « dictature » un régime dans lequel une personne ([[dictateur (sens moderne)|dictateur]]), ou un groupe de personnes, disposant d'un pouvoir absolu, s'y maintient de manière autoritaire et l'exerce de façon arbitraire. Le caractère absolu du pouvoir se caractérise notamment par l'absence de [[séparation des pouvoirs]] ([[Pouvoir exécutif|exécutif]], [[Pouvoir législatif|législatif]], [[Pouvoir judiciaire|judiciaire]]). Cette confusion des pouvoirs peut l'être au profit de l'[[Pouvoir exécutif|exécutif]] (cas le plus courant) ou au profit du pouvoir législatif ([[régime d'assemblée]]). Il résulte aussi de l'absence de contrôle démocratique et d'élections libres ([[répression politique]] des opposants, le non-respect de la [[liberté de la presse]]). Le caractère arbitraire du pouvoir se traduit par le non-respect de l'[[État de droit]] (violation de la [[Constitution]], établissement de [[Loi d'exception|lois d'exceptions]]). [[File:President Suharto, 1993.jpg|thumb|[[Soeharto]], ancien président dictatorial indonésien, en poste de 1967 à 1998.]] Si beaucoup de dictateurs arrivent au pouvoir à la suite d'un [[coup d'État]] (en [[Afrique]], en [[Asie]] en [[Amérique latine]] et en [[Europe centrale et orientale]], longtemps sous l'influence du [[Bloc de l'Est]]), d'une [[guerre civile]] ([[Francisco Franco]]) ou d'une guerre internationale ([[Kim Il-sung]]), il arrive qu'un dirigeant parvienne au pouvoir légalement avant de devenir un dictateur (ce fut le cas d'[[Adolf Hitler]] ou d'[[António de Oliveira Salazar]]) ou bien accède au pouvoir dans un régime de [[parti unique]] (ce fut le cas de [[Lénine]], de [[Staline]] et de [[Mao Zedong|Mao]]).}} {| class="wikitable" style="margin-left:auto; margin-right:auto; width:auto; text-align:center; font-size:90%; line-height: 1.3em;" |+Typologie comparative des dictatures par Gustav Lidén{{Sfn|Gustav Lidén|p=56|gr=b}} !Caractéristique !Geddes (1999) !Hadenius & Teorell (2007) !Wahman et al. (2013) !Kailitz (2013) !Cheibub et al. (2010) |- |Monarchie |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |- |Gouvernance d'un seul individu |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |{{non}} |{{non}} |- |Militaire |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |- |Parti unique |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |{{non}} |{{non}} |- |Système électoral |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{oui}} |{{non}} |- |Absence de parti |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |- |Parti unique |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |- |Plusieurs partis limités |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |- |Parti unique autocratique |{{non}} |{{non}} |{{non}} |{{oui}} |{{non}} |- |Communisme |{{non}} |{{non}} |{{non}} |{{oui}} |{{non}} |- |{{Lien|Dictature civile|lang=en}} |{{non}} |{{oui}} |{{oui}} |{{non}} |{{non}} |} {{Referans}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] <references group="d" /> tcwiq93jyerq4qf44jiayefg86cl0jm Montmartre 0 93358 853614 2024-10-23T20:06:28Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219554141|Montmartre]] » 853614 wikitext text/x-wiki {{Infobox Quartier|nom=Montmartre|image=Montmarte 2 (pixinn.net).jpg|légende=La butte Montmartre dominée par le [[Sacré-Cœur de Montmartre|Sacré‑Cœur]].|pays=France|nom de division=[[Région française|Région]]|division=[[Île-de-France]]|nom de division2=[[Commune (France)|Ville]]|division2=[[Paris]]|nom de division3=[[Arrondissements de Paris|Arrondissement municipal]]|division3=[[18e arrondissement de Paris|18{{e}} arrondissement]]|titre autorité=Statut|autorité=[[Liste des communes de la Seine|Ancienne commune]] <small>(1790-1860)</small>|superficie=|latitude=48/53/10/N|longitude=2/20/35/E|altitude=130.53|géolocalisation=Paris|population=|année_pop=}} [[Fichye:Montmartre,_Paris_2010-06-26_n1.jpg|gauche|vignette|233x233px| Yon eskalye tipik Montmartre.]] '''Monmat''' se yon katye nan 18{{E}} awondisman Pari ( [[Frans|Lafrans]] ) domine pa [[Bazilik Sakre-Kè Monmat|Bazilik Sakre-Kè]]. Depi XIX{{E}} syèk, li te akeyi anpil atis tankou [[Pablo Picasso|Picasso]] oswa Modigliani e li te vin senbòl nan lavi riral ak otonòm nan mitan menm megalopòl la. == Nòt ak referans == {{Referans}} == Apendis == {{Lòt pwojè|commons=Category:Montmartre|wiktionary=Montmartre}} === Bibliyografi === * Fernand Bournon : [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k64611593/f15.item Montmartre-Clignancourt] * Pierre Faveton et Bernard Ladoux, ''Montmartre, Pigalle et la Nouvelle-Athènes'', Massin, 2013. * Jean-Marc Léri, ''Montmartre'', Éditions Henri Veyrier, 1983. * Jean-Max Méjean, ''Montmartre et ses alentours, mis en scènes'', Paris, Éditions Espaces et Signes, 2017, {{nb p.|72}} {{ISBN|979-1094176207}}. * Philippe Mellot, ''Les Montmartrois. L'album de famille : marchands de vin, restaurateurs, cabaretiers, artistes, petits commerçants et autre figures de la Butte, 1871-1940'', Omnibus, coll. « Les vies secrètes du vieux Paris », 2015, {{nb p.|128}} {{ISBN|9782258118218}}. * Philippe Mellot, ''La Vie secrète de Montmartre'', illustrée par des centaines de photographies et dessins, Omnibus, 2008, {{nb p.|240}} {{ISBN|978-2258076501}}. * Paul Yaki, ''Montmartre, terre des artistes'', illustrations de Maurice Asselin, Jean Aujame, René Collamarini et Max Jacob, Éditions G. Girard, Paris, 1947. * Hippolyte Monin, « La Justice de Montmartre en 1775 », ''Le Vieux Montmartre'', tome I, années 1895-1896, {{p.|181}}. * Hippolyte Monin, « Le Mur de la Ferme générale et le Bas Montmartre », ''Le Vieux Montmartre'', tome I, années 1895-1896, {{p.|184-185}}. * Hippolyte Monin, « Le Lord de Montmartre », ''Le Vieux Montmartre'', tome II, années 1897-1900, {{p.|29-32}}. * Hippolyte Monin, « Montmartre en novembre et en {{date-|décembre 1848}} », ''Vieux Montmartre'', tome II, années 1897-1900, {{p.|90-101}}. * Hippolyte Monin, ''Le coup d'État du 2 décembre à Montmartre '', extrait de ''Le Vieux Montmartre'', Paris, 1899, 20 p. * André Roussard, ''Dictionnaire des peintres à Montmartre aux {{s2-|XIX|XX}}'', Montmartre, Éditions André Roussard, 1999, {{nb p.|640}} {{isbn|9782951360105}}. * Charles Sellier, ''Curiosités historiques et pittoresques du vieux Montmartre'', H. Champion, 1904, 346 p. === Lyen ekstèn === {{Liens}} * [http://www.montmartre-guide.com/ Le Syndicat d'Initiative de Montmartre]. * [http://www.republique-de-montmartre.com/ La République de Montmartre]. * [http://www.museedemontmartre.fr/ Le musée de Montmartre]. * [http://www.levieuxmontmartre.com/ Société d'histoire et d'archéologie. Le Vieux Montmartre]. * [https://wxyzwebcams.com/fr/webcam-822.php Webcam Basilique du Sacré-Cœur de Montmartre]. * [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/btv1b55000399k/f1.item.zoom P. Carles : ''Carte topographique de la paroisse et de l'abbaye royale de Montmartre rapportée à l'époque actuelle, levée et dressée sur les lieux de 1848 à 1858, sous les auspices du Baron Michel de Trétaigne, maire, par P. Carles, conducteur municipal attaché au service des travaux de Paris''] * [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/btv1b532238996/f1.item.zoom P. Carles : ''Plan de l'ancienne abbaye de Montmartre avant sa destruction arrivée en 1790'', 1858] * [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/btv1b53085774r/f1.item.zoom P. Carles : ''Commune de Montmartre. Plan du jardin et de la place projetés. Terrains à vendre par lots'', 1852] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Kolin]] n56g7ldabanj5jf2mdtb7hnrfnejaxa 853615 853614 2024-10-23T20:08:10Z Kitanago 19629 853615 wikitext text/x-wiki {{Infobox kolektivite tèritoryal}} [[Fichye:Montmartre,_Paris_2010-06-26_n1.jpg|gauche|vignette|233x233px| Yon eskalye tipik Montmartre.]] '''Monmat''' se yon katye nan 18{{E}} awondisman Pari ( [[Frans|Lafrans]] ) domine pa [[Bazilik Sakre-Kè Monmat|Bazilik Sakre-Kè]]. Depi XIX{{E}} syèk, li te akeyi anpil atis tankou [[Pablo Picasso|Picasso]] oswa Modigliani e li te vin senbòl nan lavi riral ak otonòm nan mitan menm megalopòl la. == Nòt ak referans == {{Referans}} == Apendis == {{Lòt pwojè|commons=Category:Montmartre|wiktionary=Montmartre}} === Bibliyografi === * Fernand Bournon : [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k64611593/f15.item Montmartre-Clignancourt] * Pierre Faveton et Bernard Ladoux, ''Montmartre, Pigalle et la Nouvelle-Athènes'', Massin, 2013. * Jean-Marc Léri, ''Montmartre'', Éditions Henri Veyrier, 1983. * Jean-Max Méjean, ''Montmartre et ses alentours, mis en scènes'', Paris, Éditions Espaces et Signes, 2017, {{nb p.|72}} {{ISBN|979-1094176207}}. * Philippe Mellot, ''Les Montmartrois. L'album de famille : marchands de vin, restaurateurs, cabaretiers, artistes, petits commerçants et autre figures de la Butte, 1871-1940'', Omnibus, coll. « Les vies secrètes du vieux Paris », 2015, {{nb p.|128}} {{ISBN|9782258118218}}. * Philippe Mellot, ''La Vie secrète de Montmartre'', illustrée par des centaines de photographies et dessins, Omnibus, 2008, {{nb p.|240}} {{ISBN|978-2258076501}}. * Paul Yaki, ''Montmartre, terre des artistes'', illustrations de Maurice Asselin, Jean Aujame, René Collamarini et Max Jacob, Éditions G. Girard, Paris, 1947. * Hippolyte Monin, « La Justice de Montmartre en 1775 », ''Le Vieux Montmartre'', tome I, années 1895-1896, {{p.|181}}. * Hippolyte Monin, « Le Mur de la Ferme générale et le Bas Montmartre », ''Le Vieux Montmartre'', tome I, années 1895-1896, {{p.|184-185}}. * Hippolyte Monin, « Le Lord de Montmartre », ''Le Vieux Montmartre'', tome II, années 1897-1900, {{p.|29-32}}. * Hippolyte Monin, « Montmartre en novembre et en {{date-|décembre 1848}} », ''Vieux Montmartre'', tome II, années 1897-1900, {{p.|90-101}}. * Hippolyte Monin, ''Le coup d'État du 2 décembre à Montmartre '', extrait de ''Le Vieux Montmartre'', Paris, 1899, 20 p. * André Roussard, ''Dictionnaire des peintres à Montmartre aux {{s2-|XIX|XX}}'', Montmartre, Éditions André Roussard, 1999, {{nb p.|640}} {{isbn|9782951360105}}. * Charles Sellier, ''Curiosités historiques et pittoresques du vieux Montmartre'', H. Champion, 1904, 346 p. === Lyen ekstèn === {{Liens}} * [http://www.montmartre-guide.com/ Le Syndicat d'Initiative de Montmartre]. * [http://www.republique-de-montmartre.com/ La République de Montmartre]. * [http://www.museedemontmartre.fr/ Le musée de Montmartre]. * [http://www.levieuxmontmartre.com/ Société d'histoire et d'archéologie. Le Vieux Montmartre]. * [https://wxyzwebcams.com/fr/webcam-822.php Webcam Basilique du Sacré-Cœur de Montmartre]. * [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/btv1b55000399k/f1.item.zoom P. Carles : ''Carte topographique de la paroisse et de l'abbaye royale de Montmartre rapportée à l'époque actuelle, levée et dressée sur les lieux de 1848 à 1858, sous les auspices du Baron Michel de Trétaigne, maire, par P. Carles, conducteur municipal attaché au service des travaux de Paris''] * [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/btv1b532238996/f1.item.zoom P. Carles : ''Plan de l'ancienne abbaye de Montmartre avant sa destruction arrivée en 1790'', 1858] * [https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/btv1b53085774r/f1.item.zoom P. Carles : ''Commune de Montmartre. Plan du jardin et de la place projetés. Terrains à vendre par lots'', 1852] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Kolin]] f01lrfbjace8lp4en0zfpmeki5dwi5d Kategori:Paj ki itilize P6265 14 93359 853616 2024-10-23T20:08:45Z Kitanago 19629 Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} " 853616 wikitext text/x-wiki {{Kategori yon pwopriyete}} 6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1 Monmat 0 93360 853617 2024-10-23T20:09:56Z Kitanago 19629 Redireksyon sou [[Montmartre]] 853617 wikitext text/x-wiki #Redirect[[ Montmartre]] dsr7y4951paplx4zfgbqm1js85toinb Agostina Segatori 0 93361 853618 2024-10-23T20:19:52Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/207642833|Agostina Segatori]] » 853618 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2|légende=[[Édouard Manet]], ''Italienne'' (vers 1878),<br>[[New York]], collection particulière.|lieu de décès={{18e arrondissement de Paris}}}}'''Agostina Segatori''', fèt nan Ancone 9 oktòb 1841 epi ki te mouri Pari 18 nan dat 3 avril 1910 <ref>[https://archives.paris.fr/arkotheque/visionneuse/visionneuse.php?arko=YTo2OntzOjQ6ImRhdGUiO3M6MTA6IjIwMjItMTAtMTciO3M6MTA6InR5cGVfZm9uZHMiO3M6MTE6ImFya29fc2VyaWVsIjtzOjQ6InJlZjEiO2k6NDtzOjQ6InJlZjIiO2k6MjY3MTQwO3M6MTY6InZpc2lvbm5ldXNlX2h0bWwiO2I6MTtzOjIxOiJ2aXNpb25uZXVzZV9odG1sX21vZGUiO3M6NDoicHJvZCI7fQ==#uielem_move=106%2C-577&uielem_islocked=1&uielem_zoom=114&uielem_brightness=0&uielem_contrast=0&uielem_isinverted=0&uielem_rotate=F Acte de décès (avec date et lieu de naissance) à Paris {{18e}}, n° 1399, vue 6/31.]</ref>, se yon [[Modèl (atizay)|modèl]] [[Itali|Italyen]] ak pwopriyetè kafe-restoran . Li poze pou pent parisyen tankou Édouard Dantan, Jean-Baptiste Corot, [[Vincent van Gogh]] ak [[Édouard Manet]]. == Biyografi == Agostina Segatori fèt an 1841 nan vil Ancona, Itali. Lavi li pa t dokimante anvan li te rankontre, an 1873, ak pent parisyen Édouard Dantan ak ki moun li te gen yon relasyon tanpèt jiska 1884. An 1860, li te poze pou [[Édouard Manet]] e, an 1873, pou Camille Corot. Apre rankont li ak Édouard Dantan, Agostina Segatori te fè yon pitit pa li, Jean-Pierre Segatori <ref>Jean-Pierre Segatori est né le {{date de naissance-|17 juin 1873}} à {{9e}}, son acte de naissance est visible en ligne sur le [http://canadp-archivesenligne.paris.fr/archives_etat_civil/index.php site des archives départementales de Paris], vue 23, acte 1197. </ref>, <ref>Jean-Pierre Segatori a été légitimé par jugement du tribunal de la Seine le 18 mars 1884. Il est le fils de Pierre Gustave Julien Morière et de son épouse Augusta Segatori. </ref>. Nan 1872, li te vin modèl pent pou premye travay li te ekspoze nan Salon. Édouard Dantan te prezante nan Salon 1874 yon meday sire ki reprezante metrès li. Pandan ete 1874, 1875 ak 1877, pandan sejou li ak Dantan ak pitit gason yo, Agostina Segatori te poze plizyè fwa pou konpayon pent li a. Li separe de Dantan an 1875. An 1889, li te marye ak yon jèn fi nan sitiyasyon li, Élisa Lestrelin.<gallery mode="packed" heights="200"> Fichye:Corot_-_Agostina_NGA.jpg|lien=Fichier:Corot_-_Agostina_NGA.jpg|alt=Jean-Baptiste Corot, Portrait d'Agostina Segatori (1866), New York, collection particulière.| Jean-Baptiste Corot, ''Portrait of Agostina Segatori'' (1866), [[Nouyòk|New York]], koleksyon prive. Fichye:Vincent_van_Gogh_-_In_the_café_-_Agostina_Segatori_in_Le_Tambourin_-_Google_Art_Project_2.jpg|lien=Fichier:Vincent_van_Gogh_-_In_the_café_-_Agostina_Segatori_in_Le_Tambourin_-_Google_Art_Project_2.jpg|alt=Agostina Segatori Sitting in the Café du Tambourin| [[Vincent van Gogh]], ''Agostina Segatori nan Tambourin Café'' ( [[1887 (almanak gregoryen)|1887]] ), lwil oliv sou twal, [[Amstèdam]], Mize Van Gogh . Fichye:L'italiana.jpg|lien=Fichier:L'italiana.jpg|alt=Vincent van Gogh, L'Italienne (1887), Paris, musée d'Orsay.| [[Vincent van Gogh]], ''L'Italienne'' (1887), [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay . </gallery> == Nòt ak referans == {{Referans}} === Lyen ekstèn === {{liens}} * {{It}} [http://www.geometriefluide.com/pagina.asp?cat=agostina-segatori « Agostina Segatori e gli impressionisti »] * {{It}} [http://www.aletes.it/agostina-segatori/ « Agostina Segatori e Vincent Van Gogh »] * {{It}} [http://www.frammentiarte.it/2014/litaliana/ « L’italiana (Agostina Segatori) di Vincent van Gogh »] [[Kategori:Nesans an oktòb 1841]] [[Kategori:Lanmò an avril 1910]] fh6c3fwmf7q7onzp7ik3nflhriwb39h 853619 853618 2024-10-23T20:21:05Z Kitanago 19629 /* Biyografi */ 853619 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2|légende=[[Édouard Manet]], ''Italienne'' (vers 1878),<br>[[New York]], collection particulière.|lieu de décès={{18e arrondissement de Paris}}}}'''Agostina Segatori''', fèt nan Ancone 9 oktòb 1841 epi ki te mouri Pari 18 nan dat 3 avril 1910 <ref>[https://archives.paris.fr/arkotheque/visionneuse/visionneuse.php?arko=YTo2OntzOjQ6ImRhdGUiO3M6MTA6IjIwMjItMTAtMTciO3M6MTA6InR5cGVfZm9uZHMiO3M6MTE6ImFya29fc2VyaWVsIjtzOjQ6InJlZjEiO2k6NDtzOjQ6InJlZjIiO2k6MjY3MTQwO3M6MTY6InZpc2lvbm5ldXNlX2h0bWwiO2I6MTtzOjIxOiJ2aXNpb25uZXVzZV9odG1sX21vZGUiO3M6NDoicHJvZCI7fQ==#uielem_move=106%2C-577&uielem_islocked=1&uielem_zoom=114&uielem_brightness=0&uielem_contrast=0&uielem_isinverted=0&uielem_rotate=F Acte de décès (avec date et lieu de naissance) à Paris {{18e}}, n° 1399, vue 6/31.]</ref>, se yon [[Modèl (atizay)|modèl]] [[Itali|Italyen]] ak pwopriyetè kafe-restoran . Li poze pou pent parisyen tankou Édouard Dantan, Jean-Baptiste Corot, [[Vincent van Gogh]] ak [[Édouard Manet]]. == Biyografi == Agostina Segatori fèt an 1841 nan vil Ancona, Itali. Lavi li pa t dokimante anvan li te rankontre, an 1873, ak pent parisyen Édouard Dantan ak ki moun li te gen yon relasyon tanpèt jiska 1884. An 1860, li te poze pou [[Édouard Manet]] e, an 1873, pou Camille Corot. Apre rankont li ak Édouard Dantan, Agostina Segatori te fè yon pitit pa li, Jean-Pierre Segatori <ref>Jean-Pierre Segatori est né le {{dat nesans-|17 jen 1873}} à {{9e}}, son acte de naissance est visible en ligne sur le [http://canadp-archivesenligne.paris.fr/archives_etat_civil/index.php site des archives départementales de Paris], vue 23, acte 1197. </ref>, <ref>Jean-Pierre Segatori a été légitimé par jugement du tribunal de la Seine le 18 mars 1884. Il est le fils de Pierre Gustave Julien Morière et de son épouse Augusta Segatori. </ref>. Nan 1872, li te vin modèl pent pou premye travay li te ekspoze nan Salon. Édouard Dantan te prezante nan Salon 1874 yon meday sire ki reprezante metrès li. Pandan ete 1874, 1875 ak 1877, pandan sejou li ak Dantan ak pitit gason yo, Agostina Segatori te poze plizyè fwa pou konpayon pent li a. Li separe de Dantan an 1875. An 1889, li te marye ak yon jèn fi nan sitiyasyon li, Élisa Lestrelin.<gallery mode="packed" heights="200"> Fichye:Corot_-_Agostina_NGA.jpg|lien=Fichier:Corot_-_Agostina_NGA.jpg|alt=Jean-Baptiste Corot, Portrait d'Agostina Segatori (1866), New York, collection particulière.| Jean-Baptiste Corot, ''Portrait of Agostina Segatori'' (1866), [[Nouyòk|New York]], koleksyon prive. Fichye:Vincent_van_Gogh_-_In_the_café_-_Agostina_Segatori_in_Le_Tambourin_-_Google_Art_Project_2.jpg|lien=Fichye:Vincent_van_Gogh_-_In_the_café_-_Agostina_Segatori_in_Le_Tambourin_-_Google_Art_Project_2.jpg|alt=Agostina Segatori Sitting in the Café du Tambourin| [[Vincent van Gogh]], ''Agostina Segatori nan Tambourin Café'' ( [[1887 (almanak gregoryen)|1887]] ), lwil oliv sou twal, [[Amstèdam]], Mize Van Gogh . Fichye:L'italiana.jpg|lien=Fichier:L'italiana.jpg|alt=Vincent van Gogh, L'Italienne (1887), Paris, musée d'Orsay.| [[Vincent van Gogh]], ''L'Italienne'' (1887), [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay . </gallery> == Nòt ak referans == {{Referans}} === Lyen ekstèn === {{liens}} * {{It}} [http://www.geometriefluide.com/pagina.asp?cat=agostina-segatori « Agostina Segatori e gli impressionisti »] * {{It}} [http://www.aletes.it/agostina-segatori/ « Agostina Segatori e Vincent Van Gogh »] * {{It}} [http://www.frammentiarte.it/2014/litaliana/ « L’italiana (Agostina Segatori) di Vincent van Gogh »] [[Kategori:Nesans an oktòb 1841]] [[Kategori:Lanmò an avril 1910]] afdxiihbsrx7fbpc44isg59eboqhxez 853620 853619 2024-10-23T20:23:05Z Kitanago 19629 853620 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biyografi|lejand=[[Édouard Manet]], ''Italyèn'' (alantou 1878),<br>[[New York]], collection particulière.|lye lanmò=18e awondisman Pari}} '''Agostina Segatori''', fèt nan Ancone 9 oktòb 1841 epi ki te mouri Pari 18 nan dat 3 avril 1910 <ref>[https://archives.paris.fr/arkotheque/visionneuse/visionneuse.php?arko=YTo2OntzOjQ6ImRhdGUiO3M6MTA6IjIwMjItMTAtMTciO3M6MTA6InR5cGVfZm9uZHMiO3M6MTE6ImFya29fc2VyaWVsIjtzOjQ6InJlZjEiO2k6NDtzOjQ6InJlZjIiO2k6MjY3MTQwO3M6MTY6InZpc2lvbm5ldXNlX2h0bWwiO2I6MTtzOjIxOiJ2aXNpb25uZXVzZV9odG1sX21vZGUiO3M6NDoicHJvZCI7fQ==#uielem_move=106%2C-577&uielem_islocked=1&uielem_zoom=114&uielem_brightness=0&uielem_contrast=0&uielem_isinverted=0&uielem_rotate=F Acte de décès (avec date et lieu de naissance) à Paris {{18e}}, n° 1399, vue 6/31.]</ref>, se yon [[Modèl (atizay)|modèl]] [[Itali|Italyen]] ak pwopriyetè kafe-restoran . Li poze pou pent parisyen tankou Édouard Dantan, Jean-Baptiste Corot, [[Vincent van Gogh]] ak [[Édouard Manet]]. == Biyografi == Agostina Segatori fèt an 1841 nan vil Ancona, Itali. Lavi li pa t dokimante anvan li te rankontre, an 1873, ak pent parisyen Édouard Dantan ak ki moun li te gen yon relasyon tanpèt jiska 1884. An 1860, li te poze pou [[Édouard Manet]] e, an 1873, pou Camille Corot. Apre rankont li ak Édouard Dantan, Agostina Segatori te fè yon pitit pa li, Jean-Pierre Segatori <ref>Jean-Pierre Segatori est né le {{dat nesans-|17 jen 1873}} à {{9e}}, son acte de naissance est visible en ligne sur le [http://canadp-archivesenligne.paris.fr/archives_etat_civil/index.php site des archives départementales de Paris], vue 23, acte 1197. </ref>, <ref>Jean-Pierre Segatori a été légitimé par jugement du tribunal de la Seine le 18 mars 1884. Il est le fils de Pierre Gustave Julien Morière et de son épouse Augusta Segatori. </ref>. Nan 1872, li te vin modèl pent pou premye travay li te ekspoze nan Salon. Édouard Dantan te prezante nan Salon 1874 yon meday sire ki reprezante metrès li. Pandan ete 1874, 1875 ak 1877, pandan sejou li ak Dantan ak pitit gason yo, Agostina Segatori te poze plizyè fwa pou konpayon pent li a. Li separe de Dantan an 1875. An 1889, li te marye ak yon jèn fi nan sitiyasyon li, Élisa Lestrelin.<gallery mode="packed" heights="200"> Fichye:Corot_-_Agostina_NGA.jpg|lien=Fichier:Corot_-_Agostina_NGA.jpg|alt=Jean-Baptiste Corot, Portrait d'Agostina Segatori (1866), New York, collection particulière.| Jean-Baptiste Corot, ''Portrait of Agostina Segatori'' (1866), [[Nouyòk|New York]], koleksyon prive. Fichye:Vincent_van_Gogh_-_In_the_café_-_Agostina_Segatori_in_Le_Tambourin_-_Google_Art_Project_2.jpg|lien=Fichye:Vincent_van_Gogh_-_In_the_café_-_Agostina_Segatori_in_Le_Tambourin_-_Google_Art_Project_2.jpg|alt=Agostina Segatori Sitting in the Café du Tambourin| [[Vincent van Gogh]], ''Agostina Segatori nan Tambourin Café'' ( [[1887 (almanak gregoryen)|1887]] ), lwil oliv sou twal, [[Amstèdam]], Mize Van Gogh . Fichye:L'italiana.jpg|lien=Fichier:L'italiana.jpg|alt=Vincent van Gogh, L'Italienne (1887), Paris, musée d'Orsay.| [[Vincent van Gogh]], ''L'Italienne'' (1887), [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay . </gallery> == Nòt ak referans == {{Referans}} === Lyen ekstèn === {{liens}} * {{It}} [http://www.geometriefluide.com/pagina.asp?cat=agostina-segatori « Agostina Segatori e gli impressionisti »] * {{It}} [http://www.aletes.it/agostina-segatori/ « Agostina Segatori e Vincent Van Gogh »] * {{It}} [http://www.frammentiarte.it/2014/litaliana/ « L’italiana (Agostina Segatori) di Vincent van Gogh »] [[Kategori:Nesans an oktòb 1841]] [[Kategori:Lanmò an avril 1910]] erk0lt2uu50dixpaqmxyqvknu4h2hoi Apla 0 93362 853622 2024-10-23T20:38:08Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/203911127|Aplat]] » 853622 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Cinq-heures-intimites-vii-1898.jpg|vignette| Gravi bwa an apla, pa Félix Valloton .]] Nan [[penti]], enprimri ak [[atizay grafik]], yon '''apla''' se yon sifas ki gen koulè inifòm, ki pa varye ni nan klète ni nan pite <ref>{{Ouvrage|langue=fr|prénom1=Ségolène|nom1=Bergeon-Langle|prénom2=Pierre|nom2=Curie|titre=Peinture et dessin. Vocabulaire typologique et technique|lieu=Paris|éditeur=Éditions du Patrimoine|année=2009|pages totales=1249|isbn=978-2-7577-0065-5|bnf=42080040|passage=52}}</ref> . [[Atis pent|Pent yo]] pale tou de ''[[Ton ak tent|tent]] plat'', pa opozisyon ak [[Koulè degrade|degrade]] ak [[Modèl (atizay)|modèl]]<ref>{{ouvrage|prénom=André|nom=Béguin|lien auteur=André Béguin|titre=Dictionnaire technique de la peinture|année=2009|année première édition=1990|passage=48 « Aplat »}}</ref>. [[Fichye:Lautrec_jane_avril_at_the_jardin_de_paris_(poster)_1893.jpg|vignette| Afich Henri de Toulouse-Lautrec : litografi a pèmèt nuans nan orijin yo ak premye plan an, ak zòn plat (nwa, wouj, zoranj) nan rad Jane Avril a ak kwafur.]] == Bibliyografi == * André Lhote, Traités du paysage et de la figure, Paris, Grasset, 1986 == Referans == {{Referans}} == Gade tou == * [[Gravi]] ly9rf79azv7ny7ph3l3mz9j80jng4oe 853623 853622 2024-10-23T20:41:50Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/203911127|Aplat]] » 853623 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Cinq-heures-intimites-vii-1898.jpg|vignette| Gravi bwa an apla, pa Félix Valloton .]] Nan [[penti]], enprimri ak [[atizay grafik]], yon '''apla''' se yon sifas ki gen koulè inifòm, ki pa varye ni nan klète ni nan pite <ref>{{Ouvrage|langue=fr|prénom1=Ségolène|nom1=Bergeon-Langle|prénom2=Pierre|nom2=Curie|titre=Peinture et dessin. Vocabulaire typologique et technique|lieu=Paris|éditeur=Éditions du Patrimoine|année=2009|pages totales=1249|isbn=978-2-7577-0065-5|bnf=42080040|passage=52}}</ref> . [[Atis pent|Pent yo]] pale tou de ''[[Ton ak tent|tent]] plat'', pa opozisyon ak [[Koulè degrade|degrade]] ak [[Modèl (atizay)|modèl]]<ref>{{ouvrage|prénom=André|nom=Béguin|lien auteur=André Béguin|titre=Dictionnaire technique de la peinture|année=2009|année première édition=1990|passage=48 « Aplat »}}</ref>. == Istwa == Nan [[Grès antik|Antikite grèk]], seramik ak wouj-figi prezante yon desen ki rapli ak apla. Pwosesis la te pèsiste an Ewòp jouk [[Renesans]] lan. [[Fichye:Lautrec_jane_avril_at_the_jardin_de_paris_(poster)_1893.jpg|vignette| Afich Henri de Toulouse-Lautrec : litografi a pèmèt nuans nan orijin yo ak premye plan an, ak zòn plat (nwa, wouj, zoranj) nan rad Jane Avril a ak kwafur.]] == Bibliyografi == * André Lhote, Traités du paysage et de la figure, Paris, Grasset, 1986 == Referans == {{Referans}} == Gade tou == * [[Gravi]] [[Kategori:Teknik estanp]] rajk2pb4b0ycnl9loanxa6ej9v2kwtg Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo 0 93365 853627 2024-10-23T22:07:20Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/214316984|Huitième exposition des impressionnistes]] » 853627 wikitext text/x-wiki '''Uityèm Ekspozisyon enpresyonis''' la se dènye ekspozisyon gwoup [[enpresyonis]] la. Li te fèt soti 15 me rive 15 jen 1886 nan Maison Dorée, 1 ri Laffitte, nan ang Boulva des Italiens. Li rele ''wityèm ekspozisyon'' sou afich yo ak katalòg la, kalifikatif enpresyonis la efase<ref name=":0">{{Ouvrage|auteur1=Paul Signac|titre=D' Eugène Delacroix au néo-impressionnisme|lieu=Paris|éditeur=[[Hermann (éditions)|Hermann]]|année=1964|passage=Pages 89, 90, 147 et 148}}</ref>. Berthe Morisot ak mari l Eugène Manet te finanse anpil ekspozisyon sa a<ref>{{Ouvrage|auteur1=Dominique Bona|titre=Berthe Morisot|sous-titre=le secret de la femme en noir|éditeur=[[Éditions Grasset|Grasset]]|année=2014|pages totales=347|passage=Page 278 et 279|isbn=978-2-246-53711-3}}</ref>. == Pent ki patisipe yo ak pi gwo absan yo == Disèt pent sèlman te patisipe nan ekspozisyon sila a: Marie Bracquemond, Mary Cassatt, Berthe Morisot, Edgar Degas, Jean-Louis Forain, Paul Gauguin, Armand Guillaumin, Camille Pissarro, Lucien Pissarro, Odilon Redon, Henri Rouart, Claude-Emile Schuffenecker, Georges Seurat, Paul Signac, Charles Tillot, Charles Tillot Victor Vignon, Federico Zandomeneghi<ref name=":0" />{{,}} <ref>{{Ouvrage|auteur1=Félix Fénéon|titre=Au delà de l'impressionnisme|éditeur=Hermann Miroirs de l'Art|année=1966|passage=Pages 58 à 67}}</ref>. == Zèv ki te ekspoze yo == <gallery> Fichye:Marie_Bracquemond_-_Les_joueuses_de_jacquet,_dit_aussi_'La_Partie_de_jacquet'.jpg|lien=Fichier:Marie_Bracquemond_-_Les_joueuses_de_jacquet,_dit_aussi_'La_Partie_de_jacquet'.jpg|alt=Marie Bracquemond, Les Joueuses de jacquet| Marie Bracquemond, ''Jwè yo bakgamon'' Fichye:Georges_Seurat_-_Un_dimanche_après-midi_à_l'Île_de_la_Grande_Jatte.jpg|lien=Fichier:Georges_Seurat_-_Un_dimanche_après-midi_à_l'Île_de_la_Grande_Jatte.jpg|alt=Georges Seurat, Un dimanche après-midi à l'île de la Grande Jatte| Georges Seurat, ''Yon dimanch apremidi sou zile Grande Jatte'' Fichye:Seurat-Le_Bec_du_Hoc_à_Grandcamp.jpg|lien=Fichier:Seurat-Le_Bec_du_Hoc_à_Grandcamp.jpg|alt=Georges Seurat, Le Bec du Hoc à Grandcamp| Georges Seurat, ''Bec du Hoc nan Grandcamp'' </gallery> == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == {{Lòt pwojè|commons=Category:Eighth Impressionist Exhibition}}{{liens}} [[Kategori:Enpresyonis]] [[Kategori:1886 an Frans]] [[Kategori:XIXe syèk nan penti]] [[Kategori:Ekspozisyon pent enpresyonis]] l891hqrp20fr4ee28vcpqi7u53h8oge Jean-François Millet 0 93366 853630 2024-10-23T22:22:53Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219226260|Jean-François Millet]] » 853630 wikitext text/x-wiki {{Infobox atis}} [[Fichye:Jean-François_Millet_-_Gleaners_-_Google_Art_Project_2.jpg|vignette| ''Des Glaneuses'' (1857), lwil oliv sou twal, 83,5 × 110  , [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay .]] '''Jean-François Millet''' (pwononse [mi'lɛ], Mi-lè), fèt 4 oktòb 1814 nan vilaj Gruchy e li te mouri 20 janvye 1875 nan [[Babizon]], se yon [[Atis pent|pent]] [[Frans|fransè]] [[Reyalis (Penti)|reyalis]], [[pastelis]], [[Gravi|gravè]] ak desinatè XIXe syèk, youn nan fondatè [[lekòl Babizon]] . Li pi popilè an patikilye pou sèn riral ak [[Paysanri|peyizan]] li yo. == Biyografi == == Nòt ak referans == {{Referans}} * Kote li fèt Jean-François Millet * Charles Heyman, pitit pitit li, pent ak graveur * Ri François-Millet (Pari) === Lyen ekstèn ===   ==== pentBaz done ak diksyonè ==== {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pent pòtrè franse]] [[Kategori:Pent pòtretis fransè]] [[Kategori:Pent peyizan]] eydj2zjmhb7c78zf3z4915oyxa3sae6 853631 853630 2024-10-23T22:29:13Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219226260|Jean-François Millet]] » 853631 wikitext text/x-wiki {{Infobox atis}} [[Fichye:Jean-François_Millet_-_Gleaners_-_Google_Art_Project_2.jpg|vignette| ''Des Glaneuses'' (1857), lwil oliv sou twal, 83,5 × 110  , [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay .]] '''Jean-François Millet''' (pwononse [mi'lɛ], Mi-lè), fèt 4 oktòb 1814 nan vilaj Gruchy e li te mouri 20 janvye 1875 nan [[Babizon]], se yon [[Atis pent|pent]] [[Frans|fransè]] [[Reyalis (Penti)|reyalis]], [[pastelis]], [[Gravi|gravè]] ak desinatè XIXe syèk, youn nan fondatè [[lekòl Babizon]] . Li pi popilè an patikilye pou sèn riral ak [[Paysanri|peyizan]] li yo. == Biyografi == Jean-François Millet se pitit Jean Louis Nicolas Millet (orijinè Saint-Germain-le-Gaillard ) ak Aimée Henriette Adélaïde Henry. Li te fèt nan Gruchy, yon vilaj nan Gréville sou Pointe de la Hague. Pi gran nan yon gwo fanmi peyizan, yon gadò mouton nan anfans li epi pita yon labourè, li te leve nan yon anviwònman eklere. Espesyalman gras ak tonton li, abe alfabetize <ref name="lepoittevin">''Jean-François Millet, un peintre de la Hague'', Documentaire avec Lucien Lepoittevin </ref>, li te li [[Bib|Labib]], men tou [[Michel de Montaigne|Montaigne]], La Fontaine, [[Homère|Homer]] ak Virgil, [[William Shakespeare|Shakespeare]], Milton, [[François-René de Chateaubriand|Chateaubriand]] ak [[Victor Hugo]] <ref name="abc">Geneviève Lacambe, Henri Soldani et Bertrand Tillier, ''L'ABCdaire de Millet'', Flammarion, 1998 </ref>. Ti frè li, Jean-Baptiste, ki fèt an 1830, te vin yon atis tou. == Nòt ak referans == {{Referans}} * Kote li fèt Jean-François Millet * Charles Heyman, pitit pitit li, pent ak graveur * Ri François-Millet (Pari) === Lyen ekstèn ===   ==== pentBaz done ak diksyonè ==== {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pent pòtrè franse]] [[Kategori:Pent pòtretis fransè]] [[Kategori:Pent peyizan]] h4fw1au7ridb23j6c9mmv4p46zmydv8 853632 853631 2024-10-23T22:39:23Z Kitanago 19629 853632 wikitext text/x-wiki {{Infobox atis | non = Jean-François Millet | imaj = | lejand = Jean-François Millet photographié par [[Nadar]]. | non nesans = | dat nesans = {{Date de naissance|4|octobre|1814|en arts plastiques}} | lye nesans = Gruchy, [[Gréville-Hague]] | dat lanmò = {{Date de décès|20|janvier|1875|4|octobre|1814|en arts plastiques}} | lye lanmò = [[Barbizon]] | nasyonalite = Française | aktivite = [[Artiste peintre|Peintre]] | lòt aktivite = | fòmasyon = [[École nationale supérieure des beaux-arts]] | mèt = Mouchel, [[Théophile Langlois de Chèvreville|Langlois de Chèvreville]], [[Paul Delaroche]] | elèv = [[Amélie van Assche]] | mouvman = [[Réalisme (peinture)|réalisme]], [[école de Barbizon]] | enfliyanse pa = [[Gustave Courbet]] | enfliyanse de = | rekonpans = | zèv prensipal = ''[[Des glaneuses]]''<br />''[[L'Angélus]]''<br />''[[La Becquée (Millet)|La Becquée]]'' }} [[Fichye:Jean-François_Millet_-_Gleaners_-_Google_Art_Project_2.jpg|vignette| ''Des Glaneuses'' (1857), lwil oliv sou twal, 83,5 × 110  , [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay .]] '''Jean-François Millet''' (pwononse [mi'lɛ], Mi-lè), fèt 4 oktòb 1814 nan vilaj Gruchy e li te mouri 20 janvye 1875 nan [[Babizon]], se yon [[Atis pent|pent]] [[Frans|fransè]] [[Reyalis (Penti)|reyalis]], [[pastelis]], [[Gravi|gravè]] ak desinatè XIXe syèk, youn nan fondatè [[lekòl Babizon]] . Li pi popilè an patikilye pou sèn riral ak [[Paysanri|peyizan]] li yo. == Biyografi == Jean-François Millet se pitit Jean Louis Nicolas Millet (orijinè Saint-Germain-le-Gaillard ) ak Aimée Henriette Adélaïde Henry. Li te fèt nan Gruchy, yon vilaj nan Gréville sou Pointe de la Hague. Pi gran nan yon gwo fanmi peyizan, yon gadò mouton nan anfans li epi pita yon labourè, li te leve nan yon anviwònman eklere. Espesyalman gras ak tonton li, abe alfabetize <ref name="lepoittevin">''Jean-François Millet, un peintre de la Hague'', Documentaire avec Lucien Lepoittevin </ref>, li te li [[Bib|Labib]], men tou [[Michel de Montaigne|Montaigne]], La Fontaine, [[Homère|Homer]] ak Virgil, [[William Shakespeare|Shakespeare]], Milton, [[François-René de Chateaubriand|Chateaubriand]] ak [[Victor Hugo]] <ref name="abc">Geneviève Lacambe, Henri Soldani et Bertrand Tillier, ''L'ABCdaire de Millet'', Flammarion, 1998 </ref>. Ti frè li, Jean-Baptiste, ki fèt an 1830, te vin yon atis tou. == Nòt ak referans == {{Referans}} * Kote li fèt Jean-François Millet * Charles Heyman, pitit pitit li, pent ak graveur * Ri François-Millet (Pari) === Lyen ekstèn ===   ==== pentBaz done ak diksyonè ==== {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pent pòtrè franse]] [[Kategori:Pent pòtretis fransè]] [[Kategori:Pent peyizan]] p8ppvda3xofmbasuhqb9be2m7ia8swx 853633 853632 2024-10-23T22:41:42Z Kitanago 19629 853633 wikitext text/x-wiki {{Infobox atis | non = Jean-François Millet | imaj = | lejand = Jean-François Millet fotografe pa [[Nadar]]. | non nesans = | dat nesans = {{Dat nesans|4|oktòb|1814|nan la plastik}} | lye nesans = Gruchy, [[Gréville-Hague]] | dat lanmò = {{Dat lanmò|20|janvye|1875|4|oktòb|1814|nan la plastik}} | lye lanmò = [[Babizon]] | nasyonalite = Fransèz | aktivite = [[Atis pent|Pent]] | lòt aktivite = | fòmasyon = [[École nationale supérieure des beaux-arts]] | mèt = Mouchel, [[Théophile Langlois de Chèvreville|Langlois de Chèvreville]], [[Paul Delaroche]] | elèv = [[Amélie van Assche]] | mouvman = [[Reyalis (penti)|reyalis]], [[lekòl Babizon]] | enfliyanse pa = [[Gustave Courbet]] | enfliyanse de = | rekonpans = | zèv prensipal = ''[[Des glaneuses]]''<br />''[[L'Angélus]]''<br />''[[La Becquée (Millet)|La Becquée]]'' }} [[Fichye:Jean-François_Millet_-_Gleaners_-_Google_Art_Project_2.jpg|vignette| ''Des Glaneuses'' (1857), lwil oliv sou twal, 83,5 × 110  , [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay .]] '''Jean-François Millet''' (pwononse [mi'lɛ], Mi-lè), fèt 4 oktòb 1814 nan vilaj Gruchy e li te mouri 20 janvye 1875 nan [[Babizon]], se yon [[Atis pent|pent]] [[Frans|fransè]] [[Reyalis (Penti)|reyalis]], [[pastelis]], [[Gravi|gravè]] ak desinatè XIXe syèk, youn nan fondatè [[lekòl Babizon]] . Li pi popilè an patikilye pou sèn riral ak [[Paysanri|peyizan]] li yo. == Biyografi == Jean-François Millet se pitit Jean Louis Nicolas Millet (orijinè Saint-Germain-le-Gaillard ) ak Aimée Henriette Adélaïde Henry. Li te fèt nan Gruchy, yon vilaj nan Gréville sou Pointe de la Hague. Pi gran nan yon gwo fanmi peyizan, yon gadò mouton nan anfans li epi pita yon labourè, li te leve nan yon anviwònman eklere. Espesyalman gras ak tonton li, abe alfabetize <ref name="lepoittevin">''Jean-François Millet, un peintre de la Hague'', Documentaire avec Lucien Lepoittevin </ref>, li te li [[Bib|Labib]], men tou [[Michel de Montaigne|Montaigne]], La Fontaine, [[Homère|Homer]] ak Virgil, [[William Shakespeare|Shakespeare]], Milton, [[François-René de Chateaubriand|Chateaubriand]] ak [[Victor Hugo]] <ref name="abc">Geneviève Lacambe, Henri Soldani et Bertrand Tillier, ''L'ABCdaire de Millet'', Flammarion, 1998 </ref>. Ti frè li, Jean-Baptiste, ki fèt an 1830, te vin yon atis tou. == Nòt ak referans == {{Referans}} * Kote li fèt Jean-François Millet * Charles Heyman, pitit pitit li, pent ak graveur * Ri François-Millet (Pari) === Lyen ekstèn ===   ==== pentBaz done ak diksyonè ==== {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pent pòtrè franse]] [[Kategori:Pent pòtretis fransè]] [[Kategori:Pent peyizan]] h0p1ay1get20uvxve2ad40nmfun94de Reyalis (Penti) 0 93367 853635 2024-10-23T22:43:22Z Kitanago 19629 Kitanago a déplacé la page [[Reyalis (Penti)]] vers [[Reyalis (penti)]] 853635 wikitext text/x-wiki #REDIRECTION [[Reyalis (penti)]] 2gct77u15isqyq5bfc79thsbvzxsbh5 Gravi 0 93368 853636 2024-10-23T22:51:26Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/218719434|Gravure]] » 853636 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Abraham_Bosse_-_Graveurs_en_taille-douce.jpg|vignette|250x250px| ''Graveur entaglio ak burin ak grave'' pa Abraham Bosse (1643).]] Tèm '''gravi''' a deziyen tout [[teknik]] [[Atizay|atistik]], atizanal oswa [[Endistri|endistriyèl]] ki itilize ensizyon oswa fouye pou pwodui yon [[imaj]], yon [[tèks]] oswa nenpòt lòt enskripsyon nan matyè a. == Nòt ak referans == {{Referans}} == Apendis == {{Lòt pwojè|commons=Category:Engraving|wikisource=Catégorie:Gravure}} === Lyen ekstèn === [[Kategori:Gravi]] [[Kategori:Atizay grafik]] [[Kategori:Teknik enpresyon]] jpem6vbypqtm4236dw1yqf4bl8w7xnd Pierre Puvis de Chavannes 0 93369 853639 2024-10-23T23:23:24Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/213919912|Pierre Puvis de Chavannes]] » 853639 wikitext text/x-wiki {{Infobox atis}}'''Pierre Cécile Puvis de Chavannes''', fèt nan [[Lyon (vil)|Lyon]] sou 14 desanm 1824 e li te mouri Pari 24 oktòb 1898, se yon pent fransè. Konsidere kòm yon pyonye [[Senbolis (atizay)|senbolis]], li se yon gwo pèsonalite nan penti fransèz nan dezyèm mwatye nan XIXe syèk la. Li te youn nan fondatè nouvo Sosyete Nasyonal Fine Arts an 1890 <ref>[http://www.salondesbeauxarts.com/histoire-snba/ Histoire de la Société nationale des Beaux-Arts] sur ''salondesbeauxarts.com''. </ref>{{,}} <ref>{{Ouvrage|langue=fr|auteur1=Carolus Duran|titre=Des amitiés modernes|éditeur=|année=|isbn=}}</ref>.<gallery mode="packed"> Fichye:Jeune_noir_a_l_epee-Pierre_Puvis_de_Chavannes-IMG_8127.JPG|lien=Fichier:Jeune_noir_a_l_epee-Pierre_Puvis_de_Chavannes-IMG_8127.JPG|alt=Jeune Noir à l'épée (1850), Paris, musée d'Orsay.| ''Jèn nèg nwa ak epe'' (1850), [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay . Fichye:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_008.jpg|lien=Fichier:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_008.jpg|alt=L'Automne (1865), Cologne, Wallraf-Richartz Museum.| ''Autumn'' (1865), Kolòy, Wallraf-Richartz Museum . Fichye:Lille_PdBA_puvis_de_chavanne_sommeil.JPG|lien=Fichier:Lille_PdBA_puvis_de_chavanne_sommeil.JPG|alt=Le Sommeil (1867), palais des Beaux-Arts de Lille.| ''Dòmi'' (1867), Palais des Beaux-Arts nan Lille . Fichye:Puvis_de_Chavannes-Mary_Magdalene_in_the_Desert,1869.jpg|lien=Fichier:Puvis_de_Chavannes-Mary_Magdalene_in_the_Desert,1869.jpg|alt=Marie Madeleine au désert (1869), Francfort-sur-le-Main, musée Städel.| ''Mari Magdala nan dezè a'' (1869), [[Frankfurt|Frankfurt am Main]], Städel Museum . Fichye:Puvis_de_Chavannes,_Pierre-Cécile_-_The_Beheading_of_St_John_the_Baptist_-_c._1869.jpg|lien=Fichier:Puvis_de_Chavannes,_Pierre-Cécile_-_The_Beheading_of_St_John_the_Baptist_-_c._1869.jpg|alt=La Décollation de saint Jean-Baptiste (vers 1869), Londres, National Gallery.| ''Koupe Sen Jan Batis la'' (c. 1869), [[Lonn|London]], National Gallery . Fichye:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_005.jpg|lien=Fichier:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_005.jpg|alt=Le Pigeon (1871), Paris, musée d'Orsay.| ''Pijon an'' (1871), [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay . Fichye:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_007.jpg|lien=Fichier:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_007.jpg|alt=L'Espérance (1872), Paris, musée d'Orsay.| ''L'Espérance'' (1872), [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay . Fichye:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_002.jpg|lien=Fichier:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_002.jpg|alt=La Mort et les jeunes filles (1872), Williamstown, Clark Art Institute.| ''Death and the Maidens'' (1872), [[Williamstown, Massachusetts|Williamstown]], Clark Art Institute . Fichye:Pierre_Puvis_de_Chavannes_-_The_Poor_Fisherman_-_Google_Art_Project.jpg|lien=Fichier:Pierre_Puvis_de_Chavannes_-_The_Poor_Fisherman_-_Google_Art_Project.jpg|alt=Le Pauvre Pêcheur (1881), Paris, musée d'Orsay.| ''Pechè pòv la'' (1881), [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay . Fichye:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_003.jpg|lien=Fichier:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_003.jpg|alt=Le Rêve (1883), Paris, musée d'Orsay.| ''Rèv la'' (1883), [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay . Fichye:Portrait_Marie_Cantacuzène.jpg|lien=Fichier:Portrait_Marie_Cantacuzène.jpg|alt=Portrait de Marie Cantacuzène (1883), musée des Beaux-Arts de Lyon.| ''Pòtre Marie Cantacuzène'' (1883), Mize Fine Arts nan Lyon . Fichye:Pierre_Puvis_de_Chavannes_-_Woman_on_the_Beach_-_WGA18535.jpg|lien=Fichier:Pierre_Puvis_de_Chavannes_-_Woman_on_the_Beach_-_WGA18535.jpg|alt=Femme sur la plage (1887), Saint-Pétersbourg, musée de l'Ermitage.| ''Madanm sou plaj la'' (1887), [[Sen Pitèboug|Saint Petersburg]], Mize Hermitage . Fichye:'Summer'_by_Pierre_Puvis_de_Chavannes,_1891.JPG|lien=Fichier:'Summer'_by_Pierre_Puvis_de_Chavannes,_1891.JPG|alt=L'Été (1891), Cleveland, Cleveland Museum of Art.| ''Pandan ete'' (1891), [[Cleveland, Ohio|Cleveland]], Cleveland Museum of Art . Fichye:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_006.jpg|lien=Fichier:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_006.jpg|alt=La Madeleine (1897), musée des Beaux-Arts de Budapest.| ''Magdalen'' nan (1897), Budapest Museum of Fine Arts . Fichye:Geneviève_veillant_sur_Paris.jpg|lien=Fichier:Geneviève_veillant_sur_Paris.jpg|alt=Sainte Geneviève veillant sur Paris (1898), Panthéon de Paris.| ''Saint Geneviève veye Paris'' (1898), Pantheon of Paris . </gallery> == Nòt ak referans == === Nòt === {{Referans}} === Referans === {{Referans}} ==== Atik ki gen rapò ==== {{Lòt pwojè|commons=Category:Pierre Puvis de Chavannes}} === Lyen ekstèn === {{Liens}} * [http://www.comitepierrepuvisdechavannes.com/biographie.html Biographie et liens vers ses œuvres] sur ''comitepierrepuvisdechavannes.com''. * {{En}} [http://www.artcyclopedia.com/artists/puvis_de_chavannes_pierre.html « Puvis de Chavannes »] sur ''Artcyclopedia''. * [http://www.culture.gouv.fr/public/mistral/joconde_fr?ACTION=CHERCHER&FIELD_1=AUTR&VALUE_1=PUVIS%20de%20CHAVANNES%20Pierre&DOM=All&REL_SPECIFIC=1&IMAGE_ONLY=CHECKED « Puvis de Chavannes »] sur la [[base Joconde]]. [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pent senbolis fransè]] [[Kategori:Pent miralis]] [[Kategori:Pent fransè XIXe syèk]] [[Kategori:Nesans nan Lyon]] [[Kategori:Lanmò an desanm 1824]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 32mr2exv7gndjtg01wht71jiv0to3ks 853640 853639 2024-10-23T23:24:41Z Kitanago 19629 853640 wikitext text/x-wiki {{Infobox atis}}'''Pierre Cécile Puvis de Chavannes''', fèt nan [[Lyon (vil)|Lyon]] sou 14 desanm 1824 e li te mouri Pari 24 oktòb 1898, se yon pent fransè. Konsidere kòm yon pyonye [[Senbolis (atizay)|senbolis]], li se yon gwo pèsonalite nan penti fransèz nan dezyèm mwatye nan XIXe syèk la. Li te youn nan fondatè nouvo Sosyete Nasyonal Fine Arts an 1890 <ref>[http://www.salondesbeauxarts.com/histoire-snba/ Histoire de la Société nationale des Beaux-Arts] sur ''salondesbeauxarts.com''. </ref>{{,}} <ref>{{Ouvrage|langue=fr|auteur1=Carolus Duran|titre=Des amitiés modernes|éditeur=|année=|isbn=}}</ref>.<gallery mode="packed"> Fichye:Jeune_noir_a_l_epee-Pierre_Puvis_de_Chavannes-IMG_8127.JPG|lien=Fichier:Jeune_noir_a_l_epee-Pierre_Puvis_de_Chavannes-IMG_8127.JPG|alt=Jeune Noir à l'épée (1850), Paris, musée d'Orsay.| ''Jèn nèg nwa ak epe'' (1850), [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay . Fichye:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_008.jpg|lien=Fichier:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_008.jpg|alt=L'Automne (1865), Cologne, Wallraf-Richartz Museum.| ''Autumn'' (1865), Kolòy, Wallraf-Richartz Museum . Fichye:Lille_PdBA_puvis_de_chavanne_sommeil.JPG|lien=Fichier:Lille_PdBA_puvis_de_chavanne_sommeil.JPG|alt=Le Sommeil (1867), palais des Beaux-Arts de Lille.| ''Dòmi'' (1867), Palais des Beaux-Arts nan Lille . Fichye:Puvis_de_Chavannes-Mary_Magdalene_in_the_Desert,1869.jpg|lien=Fichier:Puvis_de_Chavannes-Mary_Magdalene_in_the_Desert,1869.jpg|alt=Marie Madeleine au désert (1869), Francfort-sur-le-Main, musée Städel.| ''Mari Magdala nan dezè a'' (1869), [[Frankfurt|Frankfurt am Main]], Städel Museum . Fichye:Puvis_de_Chavannes,_Pierre-Cécile_-_The_Beheading_of_St_John_the_Baptist_-_c._1869.jpg|lien=Fichier:Puvis_de_Chavannes,_Pierre-Cécile_-_The_Beheading_of_St_John_the_Baptist_-_c._1869.jpg|alt=La Décollation de saint Jean-Baptiste (vers 1869), Londres, National Gallery.| ''Koupe Sen Jan Batis la'' (c. 1869), [[Lonn|London]], National Gallery . Fichye:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_005.jpg|lien=Fichier:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_005.jpg|alt=Le Pigeon (1871), Paris, musée d'Orsay.| ''Pijon an'' (1871), [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay . Fichye:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_007.jpg|lien=Fichier:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_007.jpg|alt=L'Espérance (1872), Paris, musée d'Orsay.| ''L'Espérance'' (1872), [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay . Fichye:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_002.jpg|lien=Fichier:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_002.jpg|alt=La Mort et les jeunes filles (1872), Williamstown, Clark Art Institute.| ''Death and the Maidens'' (1872), [[Williamstown, Massachusetts|Williamstown]], Clark Art Institute . Fichye:Pierre_Puvis_de_Chavannes_-_The_Poor_Fisherman_-_Google_Art_Project.jpg|lien=Fichier:Pierre_Puvis_de_Chavannes_-_The_Poor_Fisherman_-_Google_Art_Project.jpg|alt=Le Pauvre Pêcheur (1881), Paris, musée d'Orsay.| ''Pechè pòv la'' (1881), [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay . Fichye:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_003.jpg|lien=Fichier:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_003.jpg|alt=Le Rêve (1883), Paris, musée d'Orsay.| ''Rèv la'' (1883), [[Pari|Paris]], Musée d'Orsay . Fichye:Portrait_Marie_Cantacuzène.jpg|lien=Fichier:Portrait_Marie_Cantacuzène.jpg|alt=Portrait de Marie Cantacuzène (1883), musée des Beaux-Arts de Lyon.| ''Pòtre Marie Cantacuzène'' (1883), Mize Fine Arts nan Lyon . Fichye:Pierre_Puvis_de_Chavannes_-_Woman_on_the_Beach_-_WGA18535.jpg|lien=Fichier:Pierre_Puvis_de_Chavannes_-_Woman_on_the_Beach_-_WGA18535.jpg|alt=Femme sur la plage (1887), Saint-Pétersbourg, musée de l'Ermitage.| ''Madanm sou plaj la'' (1887), [[Sen Pitèboug|Saint Petersburg]], Mize Hermitage . Fichye:'Summer'_by_Pierre_Puvis_de_Chavannes,_1891.JPG|lien=Fichier:'Summer'_by_Pierre_Puvis_de_Chavannes,_1891.JPG|alt=L'Été (1891), Cleveland, Cleveland Museum of Art.| ''Pandan ete'' (1891), [[Cleveland, Ohio|Cleveland]], Cleveland Museum of Art . Fichye:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_006.jpg|lien=Fichier:Pierre-Cécile_Puvis_de_Chavannes_006.jpg|alt=La Madeleine (1897), musée des Beaux-Arts de Budapest.| ''Magdalen'' nan (1897), Budapest Museum of Fine Arts . Fichye:Geneviève_veillant_sur_Paris.jpg|lien=Fichier:Geneviève_veillant_sur_Paris.jpg|alt=Sainte Geneviève veillant sur Paris (1898), Panthéon de Paris.| ''Saint Geneviève veye Paris'' (1898), Pantheon of Paris . </gallery> == Nòt ak referans == === Nòt === {{Referans}} === Referans === {{Referans}} ==== Atik ki gen rapò ==== {{Lòt pwojè|commons=Category:Pierre Puvis de Chavannes}} === Lyen ekstèn === {{Liens}} * [http://www.comitepierrepuvisdechavannes.com/biographie.html Biographie et liens vers ses œuvres] sur ''comitepierrepuvisdechavannes.com''. * {{En}} [http://www.artcyclopedia.com/artists/puvis_de_chavannes_pierre.html « Puvis de Chavannes »] sur ''Artcyclopedia''. * [http://www.culture.gouv.fr/public/mistral/joconde_fr?ACTION=CHERCHER&FIELD_1=AUTR&VALUE_1=PUVIS%20de%20CHAVANNES%20Pierre&DOM=All&REL_SPECIFIC=1&IMAGE_ONLY=CHECKED « Puvis de Chavannes »] sur la [[base Joconde]]. [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pent senbolis fransè]] [[Kategori:Pent miralis]] [[Kategori:Pent fransè XIXe syèk]] [[Kategori:Nesans nan Lyon]] [[Kategori:Lanmò an desanm 1824]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] [[Kategori:Pent fransè XIXe syèk]] sjxgpujco6rprh2lz0arc92lg9htv8b Georges Petit (galeris) 0 93370 853641 2024-10-23T23:28:44Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/218423265|Georges Petit (galeriste)]] » 853641 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2|légende=Portrait présumé de Georges Petit.|lieu de naissance=[[Ancien 2e arrondissement de Paris]]|lieu de décès={{9e arrondissement de Paris}}}}'''Georges Petit''', ki fèt [[Pari]] 11 mas 1856 kote li te mouri 12 me 1920 <ref>[http://archives.paris.fr/arkotheque/visionneuse/visionneuse.php?arko=YTo2OntzOjQ6ImRhdGUiO3M6MTA6IjIwMjEtMTAtMTEiO3M6MTA6InR5cGVfZm9uZHMiO3M6MTE6ImFya29fc2VyaWVsIjtzOjQ6InJlZjEiO2k6NDtzOjQ6InJlZjIiO2k6MjYwNDE5O3M6MTY6InZpc2lvbm5ldXNlX2h0bWwiO2I6MTtzOjIxOiJ2aXNpb25uZXVzZV9odG1sX21vZGUiO3M6NDoicHJvZCI7fQ==#uielem_move=-84.01041412353516%2C-32.982635498046875&uielem_rotate=F&uielem_islocked=1&uielem_zoom=180 Archives de Paris {{9e}}, acte de décès {{numéro|703}}, année 1920 (vue 10/31)]</ref>, se yon galris [[Frans|fransè]] ak [[machann atizay]] ki aktif nan [[Pari]] depi 1881 pou rive jis li mouri an 1920, dat kote Bernheim-Jeune te pran galri li a. == Nòt ak referans == {{Referans}} === Lyen ekstèn === {{Lòt pwojè|commons=Category:Georges Petit (1856 – 1920)}}{{liens}} * [http://www.lasocietenouvelle.fr/galerie-georges-petit.html Anne-Françoise Ponthus, « La Galerie Georges Petit », sur ''La Société Nouvelle'', 2016]. * {{En}} Biographies dans le domaine public sur le site du [http://www.whistler.arts.gla.ac.uk/biog/Peti_G.htm Centre for Whistler Studies]. * {{En}} [http://www.nga.gov/collection/gallery/ggcassattptg/ggcassattptg-46289.0-prov.html National Gallery of Art USA]. * {{En}} [http://www.guggenheimlasvegas.org/past/exhibition_168_work_md_204.html Guggenheim Heritage Museum]. * {{En}} {{pdf}} [http://www.metmuseum.org/explore/publications/pdfs/burghers/divided/chronology.pdf Metropolitan Museum of Art, Chronology of the Artist's Life (Rodin)]. * {{En}} [http://www.artic.edu/aic/exhibitions/picasso/themes.html Exhibition Notes: ''Cézanne to Picasso: Ambroise Vollard, Patron of the Avant-Garde'', The Art Institute of Chicago]. [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Lanmò an me 1920]] [[Kategori:Nesans an mas 1856]] [[Kategori:Machann Atizay]] navt6qsljlnpjldky11rsrvi26te14i 853642 853641 2024-10-23T23:30:41Z Kitanago 19629 853642 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biyografi|lejand=Pòtrè pretandan Georges Petit.|lye nesans=Ansyen 2e awondisman Pari|lye nesans=9e awondisman Pari}} '''Georges Petit''', ki fèt [[Pari]] 11 mas 1856 kote li te mouri 12 me 1920 <ref>[http://archives.paris.fr/arkotheque/visionneuse/visionneuse.php?arko=YTo2OntzOjQ6ImRhdGUiO3M6MTA6IjIwMjEtMTAtMTEiO3M6MTA6InR5cGVfZm9uZHMiO3M6MTE6ImFya29fc2VyaWVsIjtzOjQ6InJlZjEiO2k6NDtzOjQ6InJlZjIiO2k6MjYwNDE5O3M6MTY6InZpc2lvbm5ldXNlX2h0bWwiO2I6MTtzOjIxOiJ2aXNpb25uZXVzZV9odG1sX21vZGUiO3M6NDoicHJvZCI7fQ==#uielem_move=-84.01041412353516%2C-32.982635498046875&uielem_rotate=F&uielem_islocked=1&uielem_zoom=180 Archives de Paris {{9e}}, acte de décès {{numéro|703}}, année 1920 (vue 10/31)]</ref>, se yon galris [[Frans|fransè]] ak [[machann atizay]] ki aktif nan [[Pari]] depi 1881 pou rive jis li mouri an 1920, dat kote Bernheim-Jeune te pran galri li a. == Nòt ak referans == {{Referans}} === Lyen ekstèn === {{Lòt pwojè|commons=Category:Georges Petit (1856 – 1920)}}{{liens}} * [http://www.lasocietenouvelle.fr/galerie-georges-petit.html Anne-Françoise Ponthus, « La Galerie Georges Petit », sur ''La Société Nouvelle'', 2016]. * {{En}} Biographies dans le domaine public sur le site du [http://www.whistler.arts.gla.ac.uk/biog/Peti_G.htm Centre for Whistler Studies]. * {{En}} [http://www.nga.gov/collection/gallery/ggcassattptg/ggcassattptg-46289.0-prov.html National Gallery of Art USA]. * {{En}} [http://www.guggenheimlasvegas.org/past/exhibition_168_work_md_204.html Guggenheim Heritage Museum]. * {{En}} {{pdf}} [http://www.metmuseum.org/explore/publications/pdfs/burghers/divided/chronology.pdf Metropolitan Museum of Art, Chronology of the Artist's Life (Rodin)]. * {{En}} [http://www.artic.edu/aic/exhibitions/picasso/themes.html Exhibition Notes: ''Cézanne to Picasso: Ambroise Vollard, Patron of the Avant-Garde'', The Art Institute of Chicago]. [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Lanmò an me 1920]] [[Kategori:Nesans an mas 1856]] [[Kategori:Machann Atizay]] n79pe9t4kg9ylsmx3x4oatg61x4tcpx 853643 853642 2024-10-23T23:31:19Z Kitanago 19629 853643 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biyografi|lejand=Pòtrè pretandan Georges Petit.|lye nesans=Ansyen 2e awondisman Pari|lye nesans=9e awondisman Pari}} '''Georges Petit''', ki fèt [[Pari]] 11 mas 1856 kote li te mouri 12 me 1920 <ref>[http://archives.paris.fr/arkotheque/visionneuse/visionneuse.php?arko=YTo2OntzOjQ6ImRhdGUiO3M6MTA6IjIwMjEtMTAtMTEiO3M6MTA6InR5cGVfZm9uZHMiO3M6MTE6ImFya29fc2VyaWVsIjtzOjQ6InJlZjEiO2k6NDtzOjQ6InJlZjIiO2k6MjYwNDE5O3M6MTY6InZpc2lvbm5ldXNlX2h0bWwiO2I6MTtzOjIxOiJ2aXNpb25uZXVzZV9odG1sX21vZGUiO3M6NDoicHJvZCI7fQ==#uielem_move=-84.01041412353516%2C-32.982635498046875&uielem_rotate=F&uielem_islocked=1&uielem_zoom=180 Archives de Paris {{9e}}, acte de décès {{nimewo|703}}, année 1920 (vue 10/31)]</ref>, se yon galris [[Frans|fransè]] ak [[machann atizay]] ki aktif nan [[Pari]] depi 1881 pou rive jis li mouri an 1920, dat kote Bernheim-Jeune te pran galri li a. == Nòt ak referans == {{Referans}} === Lyen ekstèn === {{Lòt pwojè|commons=Category:Georges Petit (1856 – 1920)}}{{liens}} * [http://www.lasocietenouvelle.fr/galerie-georges-petit.html Anne-Françoise Ponthus, « La Galerie Georges Petit », sur ''La Société Nouvelle'', 2016]. * {{En}} Biographies dans le domaine public sur le site du [http://www.whistler.arts.gla.ac.uk/biog/Peti_G.htm Centre for Whistler Studies]. * {{En}} [http://www.nga.gov/collection/gallery/ggcassattptg/ggcassattptg-46289.0-prov.html National Gallery of Art USA]. * {{En}} [http://www.guggenheimlasvegas.org/past/exhibition_168_work_md_204.html Guggenheim Heritage Museum]. * {{En}} {{pdf}} [http://www.metmuseum.org/explore/publications/pdfs/burghers/divided/chronology.pdf Metropolitan Museum of Art, Chronology of the Artist's Life (Rodin)]. * {{En}} [http://www.artic.edu/aic/exhibitions/picasso/themes.html Exhibition Notes: ''Cézanne to Picasso: Ambroise Vollard, Patron of the Avant-Garde'', The Art Institute of Chicago]. [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Lanmò an me 1920]] [[Kategori:Nesans an mas 1856]] [[Kategori:Machann Atizay]] f3ak7nwn54jpczjxbuz0jjynftx608u Georges Seurat 0 93371 853644 2024-10-23T23:41:18Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219629187|Georges Seurat]] » 853644 wikitext text/x-wiki {{Infobox atis}}'''Georges Seurat''', ki fèt 2 desanm 1859 Pari 5 e ki te mouri 29 mas 1891 Paris 10, se yon [[Atis pent|pent]] ak [[desinatè]] [[Frans|fransè]]. Li se envantè sa yo rele teknik [[divizyonis]] la, nan divizyon ton, ki rele tou penti optik oswa kwomo-liminaris, ak pi souvan [[pwentilis]]. == Biyografi == Georges Seurat te fèt 2 desanm 1859, nan 60 ri Bondy Pari <ref group="alpha">Jodi a ki se [[ri René-Boulanger]] nan [[10e awondisman Pari|dizyèm awondisman]] . </ref>, nan yon fanmi boujwa {{Sfn|Blondel|2020}} . Papa l Chrysostome Antoine Seurat, yon isye nan tribinal Seine, se yon nonm solitè, yon karaktè pitit gason l eritye. Manman l, Ernestine Faivre, gen yon sè, Anaïs, madanm Paul Haumonté, yon machann twal ak pent amatè ki te fè pati premye fòmasyon jèn Georges. Georges Seurat te pentire matant li sou kabann lanmò li an 1887 . == Nòt ak referans == === Nòt === {{Referans}} === Referans === {{Referans}} === Lyen ekstèn ===  {{autres projets|Commons=Georges Seurat|q=Georges Seurat}} * {{En}} [http://www.artcyclopedia.com/artists/seurat_georges.html « Georges Seurat »] dans ''Artcyclopedia''. {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Desinatè fransè]] [[Kategori:Pent pwentilis fransè]] [[Kategori:Lanmò an mas 1891]] qv5tzazl0hbremvpcj2osc7vhxxr2cg 853645 853644 2024-10-23T23:45:17Z Kitanago 19629 853645 wikitext text/x-wiki {{Gade omonim|Seurat}} {{Infobox atis | non = Georges Seurat | autres noms = | imaj = Georges Seurat 1888.jpg | taille image = 200 | lejand = Georges Seurat en 1888. | non nesans = Georges Pierre Seurat<ref>État civil de Paris {{10e}}, décès de Georges Seurat, {{dat-|29 mas 1891}}, acte {{n°|1460}}, V4E 6464.</ref> | dat nesans = 2 desanm 1859 | lye nesans = Ansyen 5e awondisman Pari | dat lanmò = 29 mas 1891 | lye lanmò = | nasyonalite = | aktivite = [[Atis pent|Pent]], [[desinatè]] | autres activités = | fòmasyon = [[École nationale supérieure des beaux-arts|École des beaux-arts de Paris]] | mèt = [[Henri Lehmann]] | elèv = | mouvman = [[Divisionnisme]] | mécènes = | infliyanse pa = [[Eugène Delacroix]], [[Jean-Auguste-Dominique Ingres|Ingres]], [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] | influence de = | récompenses = | zèv prensipal = ''[[Une baignade à Asnières]]'' (1884)<br />''[[Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte]]'' (1886)<br />''[[Les Poseuses]]'' (1888)<br />''[[Parade de cirque]]'' (1887-1888)<br />''[[Le Chahut]]'' (1889)<br />''[[Le Cirque (Seurat)|Cirque]]'' (1891) | konpleman = }} '''Georges Seurat''', ki fèt 2 desanm 1859 Pari 5 e ki te mouri 29 mas 1891 Paris 10, se yon [[Atis pent|pent]] ak [[desinatè]] [[Frans|fransè]]. Li se envantè sa yo rele teknik [[divizyonis]] la, nan divizyon ton, ki rele tou penti optik oswa kwomo-liminaris, ak pi souvan [[pwentilis]]. == Biyografi == Georges Seurat te fèt 2 desanm 1859, nan 60 ri Bondy Pari <ref group="alpha">Jodi a ki se [[ri René-Boulanger]] nan [[10e awondisman Pari|dizyèm awondisman]] . </ref>, nan yon fanmi boujwa {{Sfn|Blondel|2020}} . Papa l Chrysostome Antoine Seurat, yon isye nan tribinal Seine, se yon nonm solitè, yon karaktè pitit gason l eritye. Manman l, Ernestine Faivre, gen yon sè, Anaïs, madanm Paul Haumonté, yon machann twal ak pent amatè ki te fè pati premye fòmasyon jèn Georges. Georges Seurat te pentire matant li sou kabann lanmò li an 1887 . == Nòt ak referans == === Nòt === {{Referans}} === Referans === {{Referans}} === Lyen ekstèn ===  {{autres projets|Commons=Georges Seurat|q=Georges Seurat}} * {{En}} [http://www.artcyclopedia.com/artists/seurat_georges.html « Georges Seurat »] dans ''Artcyclopedia''. {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Desinatè fransè]] [[Kategori:Pent pwentilis fransè]] [[Kategori:Lanmò an mas 1891]] j1vfekrhc0z6apmw3mlmhqrki163x4m 853646 853645 2024-10-23T23:45:48Z Kitanago 19629 853646 wikitext text/x-wiki {{Gade omonim|Seurat}} {{Infobox atis | non = Georges Seurat | autres noms = | imaj = Georges Seurat 1888.jpg | taille image = 200 | lejand = Georges Seurat en 1888. | non nesans = Georges Pierre Seurat<ref>État civil de Paris {{10e}}, décès de Georges Seurat, {{dat-|29 mas 1891}}, acte {{n°|1460}}, V4E 6464.</ref> | dat nesans = 2 desanm 1859 | lye nesans = Ansyen 5e awondisman Pari | dat lanmò = 29 mas 1891 | lye lanmò = | nasyonalite = | aktivite = [[Atis pent|Pent]], [[desinatè]] | autres activités = | fòmasyon = [[École nationale supérieure des beaux-arts|École des beaux-arts de Paris]] | mèt = [[Henri Lehmann]] | elèv = | mouvman = [[Divizyonis]] | mécènes = | infliyanse pa = [[Eugène Delacroix]], [[Jean-Auguste-Dominique Ingres|Ingres]], [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] | influence de = | récompenses = | zèv prensipal = ''[[Une baignade à Asnières]]'' (1884)<br />''[[Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte]]'' (1886)<br />''[[Les Poseuses]]'' (1888)<br />''[[Parade de cirque]]'' (1887-1888)<br />''[[Le Chahut]]'' (1889)<br />''[[Le Cirque (Seurat)|Cirque]]'' (1891) | konpleman = }} '''Georges Seurat''', ki fèt 2 desanm 1859 Pari 5 e ki te mouri 29 mas 1891 Paris 10, se yon [[Atis pent|pent]] ak [[desinatè]] [[Frans|fransè]]. Li se envantè sa yo rele teknik [[divizyonis]] la, nan divizyon ton, ki rele tou penti optik oswa kwomo-liminaris, ak pi souvan [[pwentilis]]. == Biyografi == Georges Seurat te fèt 2 desanm 1859, nan 60 ri Bondy Pari <ref group="alpha">Jodi a ki se [[ri René-Boulanger]] nan [[10e awondisman Pari|dizyèm awondisman]] . </ref>, nan yon fanmi boujwa {{Sfn|Blondel|2020}} . Papa l Chrysostome Antoine Seurat, yon isye nan tribinal Seine, se yon nonm solitè, yon karaktè pitit gason l eritye. Manman l, Ernestine Faivre, gen yon sè, Anaïs, madanm Paul Haumonté, yon machann twal ak pent amatè ki te fè pati premye fòmasyon jèn Georges. Georges Seurat te pentire matant li sou kabann lanmò li an 1887 . == Nòt ak referans == === Nòt === {{Referans}} === Referans === {{Referans}} === Lyen ekstèn ===  {{autres projets|Commons=Georges Seurat|q=Georges Seurat}} * {{En}} [http://www.artcyclopedia.com/artists/seurat_georges.html « Georges Seurat »] dans ''Artcyclopedia''. {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Desinatè fransè]] [[Kategori:Pent pwentilis fransè]] [[Kategori:Lanmò an mas 1891]] fqf92fxpj2q1jeh6z0v2u4fdzz45ras 853647 853646 2024-10-23T23:46:36Z Kitanago 19629 /* Nòt ak referans */ 853647 wikitext text/x-wiki {{Gade omonim|Seurat}} {{Infobox atis | non = Georges Seurat | autres noms = | imaj = Georges Seurat 1888.jpg | taille image = 200 | lejand = Georges Seurat en 1888. | non nesans = Georges Pierre Seurat<ref>État civil de Paris {{10e}}, décès de Georges Seurat, {{dat-|29 mas 1891}}, acte {{n°|1460}}, V4E 6464.</ref> | dat nesans = 2 desanm 1859 | lye nesans = Ansyen 5e awondisman Pari | dat lanmò = 29 mas 1891 | lye lanmò = | nasyonalite = | aktivite = [[Atis pent|Pent]], [[desinatè]] | autres activités = | fòmasyon = [[École nationale supérieure des beaux-arts|École des beaux-arts de Paris]] | mèt = [[Henri Lehmann]] | elèv = | mouvman = [[Divizyonis]] | mécènes = | infliyanse pa = [[Eugène Delacroix]], [[Jean-Auguste-Dominique Ingres|Ingres]], [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] | influence de = | récompenses = | zèv prensipal = ''[[Une baignade à Asnières]]'' (1884)<br />''[[Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte]]'' (1886)<br />''[[Les Poseuses]]'' (1888)<br />''[[Parade de cirque]]'' (1887-1888)<br />''[[Le Chahut]]'' (1889)<br />''[[Le Cirque (Seurat)|Cirque]]'' (1891) | konpleman = }} '''Georges Seurat''', ki fèt 2 desanm 1859 Pari 5 e ki te mouri 29 mas 1891 Paris 10, se yon [[Atis pent|pent]] ak [[desinatè]] [[Frans|fransè]]. Li se envantè sa yo rele teknik [[divizyonis]] la, nan divizyon ton, ki rele tou penti optik oswa kwomo-liminaris, ak pi souvan [[pwentilis]]. == Biyografi == Georges Seurat te fèt 2 desanm 1859, nan 60 ri Bondy Pari <ref group="alpha">Jodi a ki se [[ri René-Boulanger]] nan [[10e awondisman Pari|dizyèm awondisman]] . </ref>, nan yon fanmi boujwa {{Sfn|Blondel|2020}} . Papa l Chrysostome Antoine Seurat, yon isye nan tribinal Seine, se yon nonm solitè, yon karaktè pitit gason l eritye. Manman l, Ernestine Faivre, gen yon sè, Anaïs, madanm Paul Haumonté, yon machann twal ak pent amatè ki te fè pati premye fòmasyon jèn Georges. Georges Seurat te pentire matant li sou kabann lanmò li an 1887 . == Nòt ak referans == === Nòt === {{Références|groupe=alpha}} === Referans === {{Referans}} === Lyen ekstèn ===  {{autres projets|Commons=Georges Seurat|q=Georges Seurat}} * {{En}} [http://www.artcyclopedia.com/artists/seurat_georges.html « Georges Seurat »] dans ''Artcyclopedia''. {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Desinatè fransè]] [[Kategori:Pent pwentilis fransè]] [[Kategori:Lanmò an mas 1891]] 6ba88k0baob19jlgzyq2ijpxnjyttpr Kategori:Desinatè fransè 14 93372 853648 2024-10-23T23:48:31Z Kitanago 19629 Paj ki kreye ak " {{feminen|Desinatris fransèz}} {{Pou difize}} [[Kategori:Desinatè pa nasyonalite|Fransè]] [[Kategori:Atis fransè]] " 853648 wikitext text/x-wiki {{feminen|Desinatris fransèz}} {{Pou difize}} [[Kategori:Desinatè pa nasyonalite|Fransè]] [[Kategori:Atis fransè]] f5h52uq2l1uo4n6v6pyq020ejfr0711 Modèl:Pou difize 10 93373 853649 2024-10-23T23:53:07Z Kitanago 19629 Redireksyon sou [[Modèl:Kategori pou pibliye]] 853649 wikitext text/x-wiki #Redirect[[Modèl:Kategori pou pibliye]] e62tsb4chs4m6v0n2rscvbvxjr9nqjm Henri de Toulouse-Lautrec 0 93374 853652 2024-10-24T02:45:50Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219148378|Henri de Toulouse-Lautrec]] » 853652 wikitext text/x-wiki {{Infobox atis}}'''Henri de Toulouse-Lautrec''', fèt 24 novanm 1864 nan Albi e li te mouri 9 septanm 1901, nan Château Malromé, nan Saint-André-du-Bois, se yon pent, desinatè, litograf, afichis ak ilistratè fransè. == Biyografi == [[Fichye:(Castres)_Bruno_par_Henri_de_Toulouse-Lautrec_-_Musée_Toulouse-Lautrec_Albi.jpg|gauche|vignette| ''Bruno'', 1878 premye penti a laj de 14 an - Mize Toulouse-Lautrec]] Henri de Toulouse-Lautrec, se pitit gason Konte Alphonse Charles de Toulouse-Lautrec-Monfa ( 14 out 1838 - 4 desanm 1913 ) ak Adèle Zoë Tapié de Céleyran ( 23 novanm 1841 - 31 janvye 1930 ) te <ref>{{Ouvrage|auteur1=Danièle Devynck|titre=Toulouse-Lautrec|éditeur=Éditions Jean-Paul Gisserot|année=2003|passage=7|isbn=}}.</ref>, fèt nan youn nan pi ansyen fanmi nòb an Frans. Li pretann, san dout mal, aktyèlman desann nan yon liy dwat soti nan konte Toulouse yo ki te jiska XIIIe syèk la pami chèf feyodal ki pi pwisan nan wayòm nan <ref>Philippe Zalmen Ben Nathan, spécialiste de la vicomté de Lautrec, dans son essai ''Seigneurs, bourgeois et paysans en Albigeois : la vicomté de Lautrec au Moyen Âge'' (Lautrec : GERAHL ; Vielmur : ACPV, 2011, {{p.|210-230}}), a toutefois trouvé un texte roman et latin de la deuxième moitié du {{s-|XV}}, intercalé dans la copie du {{s-|XIV}} du Domanial de Lautrec (registre E 491, Archives départementales des Pyrénées-Atlantiques, folio 22 v°) prouvant qu'il y a continuité lignagère et que le mariage Baudouin de Toulouse avec Alix de Lautrec, s'il a existé, n'est pas à l'origine des Toulouse-Lautrec. Une minute de notice de la deuxième moitié du {{s-|XV}}, dans un cartulaire des seigneurs d'Ambres, en latin, nous dit la même chose (3 J 8, Archives départementales du Tarn, p. XX). </ref>; an nenpòt ka, li te desandan vicounts Lautrec. Sepandan, fanmi sa a, malgre non ki make li, ap viv tankou yon fanmi rich nan noblès pwovens. == Nòt ak referans == {{Referans}} === Lyen ekstèn ===   ==== Baz done ak diksyonè ==== {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Nesans an novanm 1864]] [[Kategori:Pent dans]] [[Kategori:Afichis fransè]] [[Kategori:Pent pòtretis fransè]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] ka83q37gj41k1ldhigoaae203w38dlk Wikipedya:Konbit Wiki kreyolo/2024/Lis atik pou tradui 4 93375 853654 2024-10-24T08:59:41Z Kitanago 19629 Paj ki kreye ak " Sijesyon lis atitk pou tradui soti nan fransè pou vini nan kreyòl ayisyen an: {| class="wikitable" |+ Légende ! No !! Atik an fransè !Tradiksyon !Itilizatè |- |1 |[[:fr:Louis_Anquetin|Louis Anquetin]] |[[Louis Anquetin]] | |- | 2 || Cellule de contenu | | |- |3 | | | |- |4 | | | |- |5 | | | |- |6 | | | |- |7 | | | |- |8 | | | |- |9 | | | |- |10 | | | |- |11 | | | |- |12 | | | |- |13 | | | |- |14 | | | |} " 853654 wikitext text/x-wiki Sijesyon lis atitk pou tradui soti nan fransè pou vini nan kreyòl ayisyen an: {| class="wikitable" |+ Légende ! No !! Atik an fransè !Tradiksyon !Itilizatè |- |1 |[[:fr:Louis_Anquetin|Louis Anquetin]] |[[Louis Anquetin]] | |- | 2 || Cellule de contenu | | |- |3 | | | |- |4 | | | |- |5 | | | |- |6 | | | |- |7 | | | |- |8 | | | |- |9 | | | |- |10 | | | |- |11 | | | |- |12 | | | |- |13 | | | |- |14 | | | |} glbao9ta0l5smep1och63ojimd22wan 853663 853654 2024-10-24T11:37:57Z Kitanago 19629 853663 wikitext text/x-wiki Sijesyon lis atitk pou tradui soti nan fransè pou vini nan kreyòl ayisyen an: {| class="wikitable" |+ Légende ! No !! Atik an fransè !Tradiksyon !Itilizatè |- |1 |[[:fr:Louis_Anquetin|Louis Anquetin]] |[[Louis Anquetin]] | |- | 2 || [[:fr:Emile_Bernard|Émile Bernard]] |[[Emile Bernard|Émile Bernard]] | |- |3 |[[:fr:John_Peter_Russell|John Peter Russell]] |[[John Peter Russell]] | |- |4 |[[:fr:Camille_Pissarro|Camille Pissarro]] |[[Camille Pissarro]] | |- |5 |[[:fr:Paul_Gauguin|Paul Gauguin]] |[[Paul Gauguin]] | |- |6 |[[:fr:Divisionnisme|divisionnisme]] | | |- |7 | | | |- |8 | | | |- |9 | | | |- |10 | | | |- |11 | | | |- |12 | | | |- |13 | | | |- |14 | | | |} 9icuunijltgktlts1c075rntg1j7m5v Pè Tanguy 0 93376 853655 2024-10-24T09:08:16Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/218401571|Père Tanguy]] » 853655 wikitext text/x-wiki '''Julien François Tanguy''', ke yo rekonèt kòm '''Pè Tanguy''', se yon [[machann koulè]], ki fèt Pledran nan Bretagne, 28 jen 1825 e ki mouri [[Pari]], 6 fevriye 1894. Boutik li ki sitiye nan Nimewo 14 ri Clauzel Pari te yon kote esansyèl nan devlopman [[enpresyonis]]; Pè Tanguy te pami premyekoleksyonè ak machann tablo pent enpresyonis yo. == Pòtrè yo == Pòtrè Pè Tanguy te pentire pa anpil atis [[enpresyonis]], tankou [[Claude Monet]] ak Émile Bernard. Pami pòtrè ki pi popilè yo se sa [[Vincent van Gogh]] te pentire yo.{{saut|20px}}<gallery mode="packed" heights="200"> Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy.jpeg|alt=Vincent van Gogh, Le Père Tanguy (1887), Copenhague, Ny Carlsberg Glyptotek.| [[Vincent van Gogh]], ''Le Pè Tanguy'' (1887), [[Kopènag|Copenhagen]], Ny Carlsberg Glyptotek . Fichye:Émile_Bernard,_Portrait_du_Père_Tanguy,_1887.jpg|lien=Fichier:Émile_Bernard,_Portrait_du_Père_Tanguy,_1887.jpg|alt=Émile Bernard, Portrait du Père Tanguy (1887), Bâle, Kunstmuseum.| Émile Bernard, ''Pòtre Papa Tanguy'' (1887), Basel, Kunstmuseum . Fichye:Van_Gogh_-_Portrait_of_Pere_Tanguy_1887-8.JPG|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Portrait_of_Pere_Tanguy_1887-8.JPG|alt=Vincent van Gogh, Le Père Tanguy (1887), Paris, Musée Rodin.| [[Vincent van Gogh]], ''Le Pè Tanguy'' (1887), [[Pari|Paris]], Musée Rodin . Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy1.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy1.jpeg|alt=Vincent van Gogh, Portrait du Père Tanguy (1887), collection privée.| [[Vincent van Gogh]], ''Pòtre Papa Tanguy'' (1887), koleksyon prive. </gallery> == Apendis == === Lyen ekstèn === == Nòt ak referans == {{Referans}} [[Kategori:Lanmò an fevriye 1894]] [[Kategori:Machann koulè]] [[Kategori:Enpresyonis]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] bmwvysfshha3tlvzgb6s2v077kam7ig 853656 853655 2024-10-24T09:14:39Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/218401571|Père Tanguy]] » 853656 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biographie2|légende=[[Vincent van Gogh]], ''[[Le Père Tanguy]]'' (1887),<br>[[Paris]], [[musée Rodin]].}}'''Julien François Tanguy''', ke yo rekonèt kòm '''Pè Tanguy''', se yon [[machann koulè]], ki fèt Pledran nan Bretagne, 28 jen 1825 e ki mouri [[Pari]], 6 fevriye 1894. Boutik li ki sitiye nan Nimewo 14 ri Clauzel Pari te yon kote esansyèl nan devlopman [[enpresyonis]]; Pè Tanguy te pami premyekoleksyonè ak machann tablo pent enpresyonis yo. == Biyografi == Julien Tanguy jwe yon wòl esansyèl nan istwa enpresyonis la. Okòmansman li te yon ouvriye platriye, li te vin yon machann vyann kochon apre li te marye, nan Saint-Brieuc, machann vyann kochon Renée Briend ki te soti Hillion, nan dat 23 avril 1855. An 1860, li te ale Pari epi li te travay nan "Chemins de fer de l'Ouest". An 1865, li te vin yon machann koulè, Lè sa a, yon machann koulè, ri Clauzel. An 1868, li te louvri pwòp biznis vwayaj li, vann tou de nan [[Babizon]] ak nan Argenteuil, men, apati 1870, li te vini nan bizniz vann tablo. == Pòtrè yo == Pòtrè Pè Tanguy te pentire pa anpil atis [[enpresyonis]], tankou [[Claude Monet]] ak Émile Bernard. Pami pòtrè ki pi popilè yo se sa [[Vincent van Gogh]] te pentire yo.{{saut|20px}}<gallery mode="packed" heights="200"> Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy.jpeg|alt=Vincent van Gogh, Le Père Tanguy (1887), Copenhague, Ny Carlsberg Glyptotek.| [[Vincent van Gogh]], ''Le Pè Tanguy'' (1887), [[Kopènag|Copenhagen]], Ny Carlsberg Glyptotek . Fichye:Émile_Bernard,_Portrait_du_Père_Tanguy,_1887.jpg|lien=Fichier:Émile_Bernard,_Portrait_du_Père_Tanguy,_1887.jpg|alt=Émile Bernard, Portrait du Père Tanguy (1887), Bâle, Kunstmuseum.| Émile Bernard, ''Pòtre Papa Tanguy'' (1887), Basel, Kunstmuseum . Fichye:Van_Gogh_-_Portrait_of_Pere_Tanguy_1887-8.JPG|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Portrait_of_Pere_Tanguy_1887-8.JPG|alt=Vincent van Gogh, Le Père Tanguy (1887), Paris, Musée Rodin.| [[Vincent van Gogh]], ''Le Pè Tanguy'' (1887), [[Pari|Paris]], Musée Rodin . Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy1.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy1.jpeg|alt=Vincent van Gogh, Portrait du Père Tanguy (1887), collection privée.| [[Vincent van Gogh]], ''Pòtre Papa Tanguy'' (1887), koleksyon prive. </gallery> == Apendis == === Lyen ekstèn === == Nòt ak referans == {{Referans}} [[Kategori:Lanmò an fevriye 1894]] [[Kategori:Machann koulè]] [[Kategori:Enpresyonis]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 5g7mr0y4vjvtpzbhbnqenqird51ojn1 853657 853656 2024-10-24T09:16:15Z Kitanago 19629 853657 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biyografi|lejand=[[Vincent van Gogh]], ''[[Pè Tanguy]]'' (1887),<br>[[Pari]], [[mize Rodin]].}} '''Julien François Tanguy''', ke yo rekonèt kòm '''Pè Tanguy''', se yon [[machann koulè]], ki fèt Pledran nan Bretagne, 28 jen 1825 e ki mouri [[Pari]], 6 fevriye 1894. Boutik li ki sitiye nan Nimewo 14 ri Clauzel Pari te yon kote esansyèl nan devlopman [[enpresyonis]]; Pè Tanguy te pami premyekoleksyonè ak machann tablo pent enpresyonis yo. == Biyografi == Julien Tanguy jwe yon wòl esansyèl nan istwa enpresyonis la. Okòmansman li te yon ouvriye platriye, li te vin yon machann vyann kochon apre li te marye, nan Saint-Brieuc, machann vyann kochon Renée Briend ki te soti Hillion, nan dat 23 avril 1855. An 1860, li te ale Pari epi li te travay nan "Chemins de fer de l'Ouest". An 1865, li te vin yon machann koulè, Lè sa a, yon machann koulè, ri Clauzel. An 1868, li te louvri pwòp biznis vwayaj li, vann tou de nan [[Babizon]] ak nan Argenteuil, men, apati 1870, li te vini nan bizniz vann tablo. == Pòtrè yo == Pòtrè Pè Tanguy te pentire pa anpil atis [[enpresyonis]], tankou [[Claude Monet]] ak Émile Bernard. Pami pòtrè ki pi popilè yo se sa [[Vincent van Gogh]] te pentire yo.{{saut|20px}}<gallery mode="packed" heights="200"> Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy.jpeg|alt=Vincent van Gogh, Le Père Tanguy (1887), Copenhague, Ny Carlsberg Glyptotek.| [[Vincent van Gogh]], ''Le Pè Tanguy'' (1887), [[Kopènag|Copenhagen]], Ny Carlsberg Glyptotek . Fichye:Émile_Bernard,_Portrait_du_Père_Tanguy,_1887.jpg|lien=Fichier:Émile_Bernard,_Portrait_du_Père_Tanguy,_1887.jpg|alt=Émile Bernard, Portrait du Père Tanguy (1887), Bâle, Kunstmuseum.| Émile Bernard, ''Pòtre Papa Tanguy'' (1887), Basel, Kunstmuseum . Fichye:Van_Gogh_-_Portrait_of_Pere_Tanguy_1887-8.JPG|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Portrait_of_Pere_Tanguy_1887-8.JPG|alt=Vincent van Gogh, Le Père Tanguy (1887), Paris, Musée Rodin.| [[Vincent van Gogh]], ''Le Pè Tanguy'' (1887), [[Pari|Paris]], Musée Rodin . Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy1.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy1.jpeg|alt=Vincent van Gogh, Portrait du Père Tanguy (1887), collection privée.| [[Vincent van Gogh]], ''Pòtre Papa Tanguy'' (1887), koleksyon prive. </gallery> == Apendis == === Lyen ekstèn === == Nòt ak referans == {{Referans}} [[Kategori:Lanmò an fevriye 1894]] [[Kategori:Machann koulè]] [[Kategori:Enpresyonis]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 6qqt1bqb1rabosen21dpbtinv2spwn0 853658 853657 2024-10-24T09:16:39Z Kitanago 19629 853658 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biyografi|lejand=[[Vincent van Gogh]], ''[[Pè Tanguy]]'' (1887),<br>[[Pari]], [[mize Rodin]].}} '''Julien François Tanguy''', ke yo rekonèt kòm '''Pè Tanguy''', se yon [[machann koulè]], ki fèt Pledran nan Bretagne, 28 jen 1825 e ki mouri [[Pari]], 6 fevriye 1894. Boutik li ki sitiye nan Nimewo 14 ri Clauzel Pari te yon kote esansyèl nan devlopman [[enpresyonis]]; Pè Tanguy te pami premyekoleksyonè ak machann tablo pent enpresyonis yo. == Biyografi == Julien Tanguy jwe yon wòl esansyèl nan istwa enpresyonis la. Okòmansman li te yon ouvriye platriye, li te vin yon machann vyann kochon apre li te marye, nan Saint-Brieuc, machann vyann kochon Renée Briend ki te soti Hillion, nan dat 23 avril 1855. An 1860, li te ale Pari epi li te travay nan "Chemins de fer de l'Ouest". An 1865, li te vin yon machann koulè, Lè sa a, yon machann koulè, ri Clauzel. An 1868, li te louvri pwòp biznis vwayaj li, vann tou de nan [[Babizon]] ak nan Argenteuil, men, apati 1870, li te vini nan bizniz vann tablo. == Pòtrè yo == Pòtrè Pè Tanguy te pentire pa anpil atis [[enpresyonis]], tankou [[Claude Monet]] ak Émile Bernard. Pami pòtrè ki pi popilè yo se sa [[Vincent van Gogh]] te pentire yo.{{saut|20px}}<gallery mode="packed" heights="200"> Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy.jpeg|alt=Vincent van Gogh, Le Père Tanguy (1887), Copenhague, Ny Carlsberg Glyptotek.| [[Vincent van Gogh]], ''Le Pè Tanguy'' (1887), [[Kopènag|Copenhagen]], Ny Carlsberg Glyptotek . Fichye:Émile_Bernard,_Portrait_du_Père_Tanguy,_1887.jpg|lien=Fichier:Émile_Bernard,_Portrait_du_Père_Tanguy,_1887.jpg|alt=Émile Bernard, Portrait du Père Tanguy (1887), Bâle, Kunstmuseum.| Émile Bernard, ''Pòtre Papa Tanguy'' (1887), Basel, Kunstmuseum . Fichye:Van_Gogh_-_Portrait_of_Pere_Tanguy_1887-8.JPG|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Portrait_of_Pere_Tanguy_1887-8.JPG|alt=Vincent van Gogh, Le Père Tanguy (1887), Paris, Musée Rodin.| [[Vincent van Gogh]], ''Le Pè Tanguy'' (1887), [[Pari|Paris]], Musée Rodin . Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy1.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy1.jpeg|alt=Vincent van Gogh, Portrait du Père Tanguy (1887), collection privée.| [[Vincent van Gogh]], ''Pòtre Papa Tanguy'' (1887), koleksyon prive. </gallery> == Apendis == === Lyen ekstèn === == Nòt ak referans == {{Referans}} [[Kategori:Lanmò an fevriye 1894]] [[Kategori:Machann koulè]] [[Kategori:Enpresyonis]] hl1qy46gb6uoljqrnj9iwh620suxbiw 853659 853658 2024-10-24T09:17:18Z Kitanago 19629 Kitanago a déplacé la page [[Papa Tanguy]] vers [[Pè Tanguy]] sans laisser de redirection 853658 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biyografi|lejand=[[Vincent van Gogh]], ''[[Pè Tanguy]]'' (1887),<br>[[Pari]], [[mize Rodin]].}} '''Julien François Tanguy''', ke yo rekonèt kòm '''Pè Tanguy''', se yon [[machann koulè]], ki fèt Pledran nan Bretagne, 28 jen 1825 e ki mouri [[Pari]], 6 fevriye 1894. Boutik li ki sitiye nan Nimewo 14 ri Clauzel Pari te yon kote esansyèl nan devlopman [[enpresyonis]]; Pè Tanguy te pami premyekoleksyonè ak machann tablo pent enpresyonis yo. == Biyografi == Julien Tanguy jwe yon wòl esansyèl nan istwa enpresyonis la. Okòmansman li te yon ouvriye platriye, li te vin yon machann vyann kochon apre li te marye, nan Saint-Brieuc, machann vyann kochon Renée Briend ki te soti Hillion, nan dat 23 avril 1855. An 1860, li te ale Pari epi li te travay nan "Chemins de fer de l'Ouest". An 1865, li te vin yon machann koulè, Lè sa a, yon machann koulè, ri Clauzel. An 1868, li te louvri pwòp biznis vwayaj li, vann tou de nan [[Babizon]] ak nan Argenteuil, men, apati 1870, li te vini nan bizniz vann tablo. == Pòtrè yo == Pòtrè Pè Tanguy te pentire pa anpil atis [[enpresyonis]], tankou [[Claude Monet]] ak Émile Bernard. Pami pòtrè ki pi popilè yo se sa [[Vincent van Gogh]] te pentire yo.{{saut|20px}}<gallery mode="packed" heights="200"> Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy.jpeg|alt=Vincent van Gogh, Le Père Tanguy (1887), Copenhague, Ny Carlsberg Glyptotek.| [[Vincent van Gogh]], ''Le Pè Tanguy'' (1887), [[Kopènag|Copenhagen]], Ny Carlsberg Glyptotek . Fichye:Émile_Bernard,_Portrait_du_Père_Tanguy,_1887.jpg|lien=Fichier:Émile_Bernard,_Portrait_du_Père_Tanguy,_1887.jpg|alt=Émile Bernard, Portrait du Père Tanguy (1887), Bâle, Kunstmuseum.| Émile Bernard, ''Pòtre Papa Tanguy'' (1887), Basel, Kunstmuseum . Fichye:Van_Gogh_-_Portrait_of_Pere_Tanguy_1887-8.JPG|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Portrait_of_Pere_Tanguy_1887-8.JPG|alt=Vincent van Gogh, Le Père Tanguy (1887), Paris, Musée Rodin.| [[Vincent van Gogh]], ''Le Pè Tanguy'' (1887), [[Pari|Paris]], Musée Rodin . Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy1.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy1.jpeg|alt=Vincent van Gogh, Portrait du Père Tanguy (1887), collection privée.| [[Vincent van Gogh]], ''Pòtre Papa Tanguy'' (1887), koleksyon prive. </gallery> == Apendis == === Lyen ekstèn === == Nòt ak referans == {{Referans}} [[Kategori:Lanmò an fevriye 1894]] [[Kategori:Machann koulè]] [[Kategori:Enpresyonis]] hl1qy46gb6uoljqrnj9iwh620suxbiw 853660 853659 2024-10-24T09:17:38Z Kitanago 19629 853660 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biyografi|lejand=[[Vincent van Gogh]], ''[[Pè Tanguy]]'' (1887),<br>[[Pari]], [[mize Rodin]].}} '''Julien François Tanguy''', ke yo rekonèt kòm '''Pè Tanguy''', se yon [[machann koulè]], ki fèt Pledran nan Bretagne, 28 jen 1825 e ki mouri [[Pari]], 6 fevriye 1894. Boutik li ki sitiye nan Nimewo 14 ri Clauzel Pari te yon kote esansyèl nan devlopman [[enpresyonis]]; Pè Tanguy te pami premyekoleksyonè ak machann tablo pent enpresyonis yo. == Biyografi == Julien Tanguy jwe yon wòl esansyèl nan istwa enpresyonis la. Okòmansman li te yon ouvriye platriye, li te vin yon machann vyann kochon apre li te marye, nan Saint-Brieuc, machann vyann kochon Renée Briend ki te soti Hillion, nan dat 23 avril 1855. An 1860, li te ale Pari epi li te travay nan "Chemins de fer de l'Ouest". An 1865, li te vin yon machann koulè, Lè sa a, yon machann koulè, ri Clauzel. An 1868, li te louvri pwòp biznis vwayaj li, vann tou de nan [[Babizon]] ak nan Argenteuil, men, apati 1870, li te vini nan bizniz vann tablo. == Pòtrè yo == Pòtrè Pè Tanguy te pentire pa anpil atis [[enpresyonis]], tankou [[Claude Monet]] ak Émile Bernard. Pami pòtrè ki pi popilè yo se sa [[Vincent van Gogh]] te pentire yo.{{saut|20px}}<gallery mode="packed" heights="200"> Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy.jpeg|alt=Vincent van Gogh, Le Père Tanguy (1887), Copenhague, Ny Carlsberg Glyptotek.| [[Vincent van Gogh]], ''Le Pè Tanguy'' (1887), [[Kopènag|Copenhagen]], Ny Carlsberg Glyptotek . Fichye:Émile_Bernard,_Portrait_du_Père_Tanguy,_1887.jpg|lien=Fichier:Émile_Bernard,_Portrait_du_Père_Tanguy,_1887.jpg|alt=Émile Bernard, Portrait du Père Tanguy (1887), Bâle, Kunstmuseum.| Émile Bernard, ''Pòtre Papa Tanguy'' (1887), Basel, Kunstmuseum . Fichye:Van_Gogh_-_Portrait_of_Pere_Tanguy_1887-8.JPG|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Portrait_of_Pere_Tanguy_1887-8.JPG|alt=Vincent van Gogh, Le Père Tanguy (1887), Paris, Musée Rodin.| [[Vincent van Gogh]], ''Le Pè Tanguy'' (1887), [[Pari|Paris]], Musée Rodin . Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy1.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy1.jpeg|alt=Vincent van Gogh, Portrait du Père Tanguy (1887), collection privée.| [[Vincent van Gogh]], ''Pòtre Papa Tanguy'' (1887), koleksyon prive. </gallery> == Apendis == === Lyen ekstèn === == Nòt ak referans == {{Referans}} [[Kategori:Lanmò an fevriye 1894]] [[Kategori:Machann koulè]] [[Kategori:Enpresyonis]] h23owmazsps1f1r1s0dar7mfzi8d1qf 853661 853660 2024-10-24T09:20:08Z Kitanago 19629 /* Apendis */ 853661 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biyografi|lejand=[[Vincent van Gogh]], ''[[Pè Tanguy]]'' (1887),<br>[[Pari]], [[mize Rodin]].}} '''Julien François Tanguy''', ke yo rekonèt kòm '''Pè Tanguy''', se yon [[machann koulè]], ki fèt Pledran nan Bretagne, 28 jen 1825 e ki mouri [[Pari]], 6 fevriye 1894. Boutik li ki sitiye nan Nimewo 14 ri Clauzel Pari te yon kote esansyèl nan devlopman [[enpresyonis]]; Pè Tanguy te pami premyekoleksyonè ak machann tablo pent enpresyonis yo. == Biyografi == Julien Tanguy jwe yon wòl esansyèl nan istwa enpresyonis la. Okòmansman li te yon ouvriye platriye, li te vin yon machann vyann kochon apre li te marye, nan Saint-Brieuc, machann vyann kochon Renée Briend ki te soti Hillion, nan dat 23 avril 1855. An 1860, li te ale Pari epi li te travay nan "Chemins de fer de l'Ouest". An 1865, li te vin yon machann koulè, Lè sa a, yon machann koulè, ri Clauzel. An 1868, li te louvri pwòp biznis vwayaj li, vann tou de nan [[Babizon]] ak nan Argenteuil, men, apati 1870, li te vini nan bizniz vann tablo. == Pòtrè yo == Pòtrè Pè Tanguy te pentire pa anpil atis [[enpresyonis]], tankou [[Claude Monet]] ak Émile Bernard. Pami pòtrè ki pi popilè yo se sa [[Vincent van Gogh]] te pentire yo.{{saut|20px}}<gallery mode="packed" heights="200"> Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy.jpeg|alt=Vincent van Gogh, Le Père Tanguy (1887), Copenhague, Ny Carlsberg Glyptotek.| [[Vincent van Gogh]], ''Le Pè Tanguy'' (1887), [[Kopènag|Copenhagen]], Ny Carlsberg Glyptotek . Fichye:Émile_Bernard,_Portrait_du_Père_Tanguy,_1887.jpg|lien=Fichier:Émile_Bernard,_Portrait_du_Père_Tanguy,_1887.jpg|alt=Émile Bernard, Portrait du Père Tanguy (1887), Bâle, Kunstmuseum.| Émile Bernard, ''Pòtre Papa Tanguy'' (1887), Basel, Kunstmuseum . Fichye:Van_Gogh_-_Portrait_of_Pere_Tanguy_1887-8.JPG|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Portrait_of_Pere_Tanguy_1887-8.JPG|alt=Vincent van Gogh, Le Père Tanguy (1887), Paris, Musée Rodin.| [[Vincent van Gogh]], ''Le Pè Tanguy'' (1887), [[Pari|Paris]], Musée Rodin . Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy1.jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Bildnis_Père_Tanguy1.jpeg|alt=Vincent van Gogh, Portrait du Père Tanguy (1887), collection privée.| [[Vincent van Gogh]], ''Pòtre Papa Tanguy'' (1887), koleksyon prive. </gallery> == Apendis == === Lyen ekstèn === {{liens}} == Nòt ak referans == {{Referans}} [[Kategori:Lanmò an fevriye 1894]] [[Kategori:Machann koulè]] [[Kategori:Enpresyonis]] 3k8lx2qn36d7mtv15iu1bipdezohy8y Kategori:Lanmò an fevriye 1894 14 93377 853662 2024-10-24T11:30:54Z Kitanago 19629 Paj ki kreye ak " {{lanmò pa mwa|02|1894}} " 853662 wikitext text/x-wiki {{lanmò pa mwa|02|1894}} fn0i9uwalz9q8nruuvkzfny55lrvjxl