Wikipedya htwiki https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal MediaWiki 1.44.0-wmf.2 first-letter Medya Espesyal Diskite Itilizatè Diskisyon Itilizatè Wikipedya Diskisyon Wikipedya Fichye Diskisyon Fichye MedyaWiki Diskisyon MedyaWiki Modèl Diskisyon Modèl Èd Diskisyon Èd Kategori Diskisyon Kategori TimedText TimedText talk Module Discussion module Wikipedya 0 1005 855480 853733 2024-11-12T00:40:01Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855480 wikitext text/x-wiki {{Infobox Sit wèb | non ak logo = wi | koulè bwat = #f6f6f6 | non = Wikipedya | logo = Wikipedia-logo-v2-square.svg | lejand = [[Logo Wikipedya]] la reprezante yon glòb enkonplè ki konpoze de [[devinèt]] moso sou li yo enskri [[glif]] ki soti nan diferan [[sistèm ekriti|sistèm ekriti]] ; pifò koresponn ak lèt ​​[[W (lèt)|W]] oswa ak son "wi", "wo" oswa "wa". | imaj = Www.wikipedia screenshot (2021).png | lejand imaj = Detay sou pòtal ki gen plizyè lang wikipedia.org, ki montre edisyon Wikipedya ki pi apwovizyone yo. | komèsyal = Non | piblisite = Non | url = {{Url|https://www.wikipedia.org/}} | tip = [[Ansiklopedi sou entènèt]] | lang = [[Lis edisyon Wikipedya|{{#expr:{{formatnum:{{NUMBEROF|active|Wikipedia}}|R}}-1}} lang]] (san konte [[Wikipedya an anglè senp|anglè senp]])<ref>{{Lien web |langue=en |titre=List of Wikipedias - Meta|url=https://meta.wikimedia.org/wiki/List_of_Wikipedias |site=[[Méta-Wiki|meta.wikimedia.org]] |consulté le=2023-11-28}}.</ref> | enskripsyon = Gratis ak opsyonèl | pwopriyetè = [[Wikimedia Foundation]] | otè = [[Jimmy Wales]] ak [[Larry Sanger]] | direktè piblikasyon = Jesyon kolaboratif | lansman = {{Dat-|15|janvye|2001}} | eta aktyèl = {{Wi|Aktif}} | eslogan = Ansiklopedi gratis la }} [[Fichye:Wikipedia-logo-v2-ht.png|alt=Logo Wikipedya|172px|right|[[Logo Wikipedya]] a reprezante yon glòb ki manke moso ki konpoze ak [[puzzle]] moso sou ki gen [[glif]] ki soti nan diferan [[sistèm ekriti|sistèm ekriti]]; pi korespondan ak lèt ​​[[W (lèt)|W]] oswa son "wi", "wo" oswa "wa".]] [[Fichye:Www.wikipedia_screenshot_(2021).png|304px|right|Detay ki soti nan pòtal plizyè lang wikipedia.org, ki montre edisyon Wikipedya ki pi laj yo.]] '''Wikipedya'''  se yon [[ansiklopedi]] [https://fr.wiktionary.org/wiki/universel inivèsèl] ak nan plizyè lang ki te kreye pa [[Jimmy Wales]] ak [[Larry Sanger]] 15 janvye 2001 . Se yon [[travay gratis]], sa vle di tout moun lib pou redistribiye li. Jere kòm yon [[wiki]] sou [[Sit entènèt|sitwèb]] ''wikipedia.org'' gras avèk lojisyèl [[MediaWiki]], li pèmèt tout itilizatè entènèt yo ekri ak modifye atik, sa ki te fè li yo rele l ''ansiklopedi [[Patisipasyon (politik)|patisipatif]]'' . Nan kèk ane sèlman, li te vin ansiklopedi ki pi konplè ak pi konsilte nan mond lan. Òganizasyon Ameriken [[Òganizasyon ki pa Peye|san bi likratif]] [[Fondasyon Wikimedya|Fondasyon]] [[Etazini|Wikimedya]] ki baze nan [[San Francisco, Kalifòni|San Francisco]] se gadyen mak komèsyal ''Wikipedya''. Li finanse jesyon sit entènèt ansiklopedi a. [[Lang anglè|Anglè]] se te premye lang yo te itilize, ak [[Wikipedya an anglè|Wikipedya anglè]] a gen plis pase sis ak yon demi milyon atik an 2022. [[Wikipedya fransè]] gen prèske de milyon edmi atik nan menm ane a. Wikipedya egziste nan plis pase 300 lang, nan yon aparans ini, men ak gwo varyasyon nan kontni yo. == Siyifikasyon non an== Vreman vre, etimolojikman, tèm nan Wikipedya » se yon [[pòtay|mo]] ki soti nan fizyon de tèm : ''[[wiki]]'', kalite [[Platfòm kolaborasyon|sit entènèt kolaboratif]] (ki soti nan mo [[Awayi]] ''wikiwiki'' ki vle di " vit <ref>{{Cite journal|date=2018-10-11|title=Le combat quasi perdu de la francophonie dans la culture Internet|url=https://www.lemonde.fr/pixels/article/2018/10/11/le-combat-quasi-perdu-de-la-francophonie-dans-la-culture-internet_5368072_4408996.html|journal=Le Monde.fr|access-date=2018-12-25}}</ref> ), refere a lefèt ke ansiklopedi a toujou vle di ke yo dwe rapidman amelyore ak toujou ap aktif nan mòd operasyon li yo, ak ''-pedia'', ki sòti nan mo [[grèk]] παιδεία, ''[[paideia]]'', " enstriksyon », « edikasyon ". Nouvo pwojè sa a te dwe itilize pou bay kontni tèks lè l sèvi avèk yon metòd ki pi fleksib, Lè sa a, pètèt pèmèt Nupedia yo dwe manje, apre yo fin pase nan filtè a nan yon komite ekspè. Wikipedya se yon konesans ka toujou ap evolye. == Karakteristik Wikipedya == Pwojè Wikipedya gen twa (3) karakteristik prensipal ki ka eksplike poukisa li inik : * Premyèman pwojè sa a se redaksyon yon '''ansiklopedi'''. Wikipedya se pa yon diksyonè tankou [[Wiksyònari]]. * Dezyèmman pwojè a se yon '''[[wiki]]'''. Yon wikiwiki pèmèt tout moun pou yo ka edite yon paj. Wikipedya se premye ansiklopedi jeneral ki itilize teknik sa a. * Nou ka reyitilize enfòmasyon yo : n ap itilize Lisans dokimentasyon lib '''GNU''' an. Se yon lisans ki otorize tout moun kopye, chanje epitou distribye enfòmasyon ki sou Wikipedya yo, daprè sa Lisans dokimantasyon lib GNU an di. Nou oblije kenbe menm lisans sa a pou kopi konfòm yo ak pou kopi modifye yo, menm jan nou oblije di enfòmasyon sa yo vini de Wikipedya epitou kiyès ki ekri yo. == Istwa == [[Fichye:Nupedia.jpg|gauche|vignette|Logo [[Nupedia]] .]] Nan mwa mas 2000 <ref name="Wired_2011_01_11">{{Lien archive|langue=en|url=http://www.wired.co.uk/news/archive/2011-01/11/wikipedia-timeline|titre=Timeline|sous-titre=Wikipedia's history and milestones|date=2011-01-11|horodatage archive=20160422094521|auteur=Duncan Geere|traduction titre=Chronologie : histoire et étapes importantes de Wikipédia|description=page issue de l'[[Internet Archive]]|consulté le=6 janvye 2018}}.</ref>, nan kad aktivite konpayi [[Bomis]], kote li te [[Aksyonè|actionnaire]] majorite [2], [[Jimmy Wales]] te mete yon ansiklopedi ki rele [[Nupedia]] sou entènèt, kontni ki te plase anba yon ''lisans Nupedia Open Content'' ki te pèmèt Bomis kenbe copyright. Konpayi sa a te anplwaye [[Larry Sanger]] kòm yon [[Chèf Redaksyon|editè]] . Kòm Nupedia travay ak yon komite syantifik, ogmantasyon nan kantite atik la te trè dousman <ref>Andreas Kaplan, Haenlein Michael (2014), ''Collaborative projects (social media application) : About Wikipedia, the free encyclopedia''. Business Horizons, Volume 57 Issue 5, {{p.|617-626}}.</ref> . 2 janvye 2001, Larry Sanger dyaloge ak pwogramè Ben Kovitz, ki eksplike l konsèp [[wiki]] a. Etandone fristrasyon ki te koze ak pwogrè dousman Nupedia a, Larry Sanger pwopoze Jimmy Wales pou l kreye yon wiki anba [[Lisans Piblik Jeneral GNU]] pou ogmante vitès devlopman atik yo, sa ki lakòz lansman fòmèl Wikipedya jou ki te 15 janvye. 2001 <ref name="Wired_2011_01_11" /> [[Fichye:Jimmy_Wales-3.jpg|vignette|Jimmy Wales, ko-fondatè Wikipedya.]] [[Wikipedya fransè|Vèsyon fransè Wikipedya a]] ofisyèlman kreye 23 mas 2001 . Li se premye vèsyon Wikipedya nan yon lang ki pa anglè, ki te swiv pa vèsyon an [[Wikipedya alman|Alman]] ak [[Wikipedya katalan|katalan]] nan. Soti nan moman sa a, Larry Sanger ap travay an paralèl sou Nupedia ak Wikipedia. Li patisipe nan devlopman pi fò nan règ fonksyònman l. An fevriye 2002, yo te retire konpansasyon pou travay li pou Nupedia ak Wikipedia nan bidjè Bomis te resevwa lajan an. ; kòm yon rezilta li ofisyèlman demisyone nan dat 1 mas 2002 nan devwa li sou de pwojè yo <ref group="alpha">Anons la te fe fèt sou paj sa a : [[metawiki:My resignation--Larry Sanger|m:My resignation--Larry Sanger]].</ref> . An 2003, pwogresyon Nupedia te stagnation, pandan Wikipedya t ap devlope trè rapid. 26 septanm 2003, Nupedia fèmen nèt ale ak kontni li yo entegre nan Wikipedya, ki kontinye ap elaji. Dapre Larry Sanger, Nupedia echwe akòz yon chèn editoryal twò ankonbran ak difikilte pou jwenn editè volontè.Vèsyon kreyòl ayisyèn kòmanse [[29 out]] [[2004]]. 20 jen 2003, [[Fondasyon Wikimedya|Fondasyon Wikimedya]] kreye pou finanse sipò teknik Wikipedya <ref>{{Cite web|url=https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Wikimedia_Foundation/fr&oldid=18034223#Historique|title=La Fondation Wikimédia, Historique|date=9 me 2018|website=Wikimedia Meta-Wiki|access-date=29 mas 2019}}</ref> . Jimmy Wales entèveni nan fen 2005 sou atik "Wikipedya" nan [[Wikipedya an angle|Wikipedya angle]], pou retire enfòmasyon ke Larry Sanger te yon ko-fondatè, paske Sanger te toujou yon anplwaye. Evènman sa a te bay anpil atik nan laprès nan [[Mond Anglo-Saxon|lang]] angle, ansanm ak imaj komik sou sijè sa a <ref group="alpha">Voir par exemple [http://graphics8.nytimes.com/images/2005/12/24/technology/24online.jpg cette image].</ref> . Pandan 5 lan entènasyonal sou [[jounalis]] sou entènèt, [[Jonatan Dee|Jonathan Dee]], nan ''[[New York Times]]'' <ref name="Dee">{{Cite web|url=https://www.nytimes.com/2007/07/01/magazine/01WIKIPEDIA-t.html|title=All the News That's Fit to Print Out|last=Jonathan Dee|date={{1e}} juillet 2007|website=www.nytimes.com|publisher=The New York Times Magazine|language=en|access-date=1 décembre 2007}}.</ref>, ak Andrew Lih <ref name="Lih">{{Cite book}}.</ref> mansyone enpòtans ki genyen nan Wikipedya, non sèlman kòm yon ansiklopedi referans, men tou kòm yon resous nouvèl trè souvan mete ajou. Sepandan, yo te atire atansyon plizyè fwa sou [[Revizyon Wikipedya|pwoblèm editoryal]] entèn nan ansiklopedi a <ref>[http://www.britannica.com/EBchecked/topic/1192818/Wikipedia « Wikipedia »], ''[[Encyclopædia Britannica]]''. Consultée le 25 mars 2012.</ref> . Lè magazin ''[[Tan (magazin)|Time]]'' te rekonèt " [[Ou (moun pou ane a)|Ou]]"( ''You'' ) kòm [[Time Magazine Moun pou Ane a|Pèsonalite Ane 2006]], rekonèt akselerasyon kolaborasyon sou entènèt ak entèraksyon dè milyon de itilizatè atravè lemond, li te site Wikipedia kòm youn nan twa egzanp sèvis [[Entènèt 2.0|Web 2.0]], ak [[YouTube]] ak [[espas mwen|Myspace]] <ref name="Time2006">{{Cite web|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1569514,00.html|title=Time's Person of the Year: You|last=TIME|date=13 décembre 2006|website=www.time.com|publisher=Time|language=en|access-date=16 décembre 2008|archive-date=2013-08-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20130828025236/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1569514,00.html|dead-url=yes}}.</ref> . An 2017, Fondasyon Wikimedia, ki òganize done Wikipedya sou sèvè li yo, te lanse yon inisyativ pou " [[Dirab|dirabilite]] yo nan lòd yo diminye [[Wikipedya|enpak yo nan anviwònman an nan aktivite li yo]] <ref>{{Cite web|url=https://foundation.wikimedia.org/wiki/Resolution:Environmental_Impact|title=Resolution: Environmental Impact|last=Wikimedia|date=24 fev 2017|website=Wikimedia|language=en|access-date=12 oct 2021}}</ref> ==Piblikasyon== Ansiklopedi a pibliye sou sit la ''wikipedia.org'', ki nan kèk ane vin youn nan pi konsilte nan mond lan. Se yon fondasyon Ameriken ki se [[Fondasyon Wikimedya|Wikimedia Foundation]] ki finanse sèvè ki òganize sit la. Depi lansman ofisyèl li yo, Wikipedya te lajman editab pa pi fò nan lektè li yo. Yo pataje menm prensip ekriti debaz yo pa diferan vèsyon lang yo, men pratik ekriti yo dakò poukont yo pa itilizatè entènèt pou chak nan yo. Plizyè lòt mwayen pou konsilte ansiklopedi a ak [[Entènet|Entènèt]] te parèt, tankou [[Sit miwa|sitwèb miwa]] <ref>{{Chapit|langue=en|titre chapitre=Wikipedia:Mirrors and forks|titre ouvrage=Wikipedia|date=2019-09-07|lire en ligne=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Mirrors_and_forks&oldid=914398356|consulté le=2019-11-21}}.</ref>, yon aparèy elektwonik devwe, [[WikiReader]], oswa aplikasyon pou [[Esmatfòn|esmatfòn]] . Soti nan 2012 rive fevriye 2018 , pwogram [[WikipediaZero|Wikipedya Zero]] te pèmèt distribisyon gratis ansiklopedi a ak pwojè ki gen rapò ak nan [[Peyi émergentes|peyi émergentes yo]] . Gras a yon patenarya ak [[operatè rezo mobil|operatè telefòn mobil yo]], aksè nan Wikipedia sou yon [[telefòn mobil]] pa te dedwi nan pakè a <ref>{{Cite web|url=https://www.numerama.com/pop-culture/330512-wikipedia-zero-lacces-facilite-a-lencyclopedie-pour-les-pays-du-sud-cest-termine.html|title=Wikipédia Zéro : l'accès facilité à l'encyclopédie pour les pays du Sud, c'est terminé - Pop culture|last=Lausson|first=Julien|date=2018-02-19|website=Numerama|access-date=2019-02-27}}.</ref> . Pwogram sa a te sispann akòz odyans la ba nan Wikipedya pou peyi yo konsène yo, ak pa apwopriye pou nouvo kalite aparèy telefòn. Rechèch pou mwayen teknik ak ekonomik pou rann enfòmasyon Wikipedya aksesib pa lòt mwayen ki pa [[World Wide Web|Entènèt]] la lye ak pwojè difizyon konesans ki pi laj posib. ===Distribisyon papye ak CD/DVD=== [[Fichye:Wikipedia_2005_Label_DVD_small.PNG|gauche|vignette|DVD [[Wikipedya alman|vèsyon Alman an nan Wikipedya]] .]] [[Fichye:Article en entier, wikipédia, voix humaine 2015.ogg|vignette|Atik sa nan ane 2003, se vwa moun, 52,8 minit.]] Pwojè distribisyon papye a te fèt an patikilye pou moun ki pa t gen mwayen pou konekte ak [[Entènet|entènèt]] la. Reyalizasyon yon vèsyon [[Wikipedya an angle|Wikipedya an Angle]] sou papye, [[CD-ROM]] oswa [[DVD]] te inisye <ref group="alpha">{{Chapit|langue=en|titre chapitre=Wikipedia:Pushing to 1.0|titre ouvrage=Wikipedia|date=2017-12-03|lire en ligne=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Pushing_to_1.0&oldid=813397773|consulté le=2019-11-21}}.</ref> nan mwa Out 2003 pa [[Jimmy Wales]] . Jiska 2014, li te posib pou kòmande yon seleksyon atik Wikipedia yo rele [[Èd: Liv|"Liv"]] , enprime ak mare (pou ki [[Èd: Liv|«]] Wikimedia te resevwa 10 % sou lavant brit nan liv <ref>[[PediaPress]].</ref> ). Pandan ane 2015, atis Michael Mandiberg te enprime 106 nan 7,473 volim ki koresponn ak vèsyon anglè ansiklopedi a nan kad yon pwojè ki rele " [[Enprime Wikipedia|Enprime Wikipedya]] » <ref>{{Cite journal|date=2015-06-18|title=L'artiste Michael Mandiberg imprime l'intégralité de Wikipedia en 7 600 volumes|url=http://www.leshommesmodernes.com/michael-mandiberg-wikipedia/|journal=Les Hommes Modernes|access-date=2017-01-03|archive-date=2017-01-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20170104000645/http://www.leshommesmodernes.com/michael-mandiberg-wikipedia/|dead-url=yes}}.</ref> . Vèsyon [[Alman Wikipedya|Alman an nan Wikipedia]] te vann sou CD-ROM, Lè sa a, sou DVD soti nan dezyèm mwatye nan 2004 : kantite 10 000 CD-ROM vann te depase an avril 2005. Nan mwa avril 2007, yon seleksyon apeprè 2 000 atik soti nan vèsyon anglè a te pibliye sou CD-ROM pa konpayi an frans Linterweb <ref>https://web.archive.org/web/20130603205800/http://www.wikipediaondvd.com/ {{Lien archive|url=http://www.wikipediaondvd.com/|horodatage archive=20130603205800|titre=Copie archivée}}.</ref> . An menm tan an, pwojè moulinWiki, inisye pa IESC-Geekcorps-Mali, te pwopoze yon vèsyon entegral ki gen ladan tout atik yo, san imaj yo, rasanble sou yon [[Imaj Disk|imaj ki gen kapasite]] nan 554  <ref>{{Cite web|url=https://www.nextinpact.com/archive/36052-wikipedia-moulinwiki-Linterweb.htm|title=Une version écrémée de Wikipedia vendue sur CD-Rom|date=2007-04-27|website=nextinpact.com|access-date=2021-09-03|archive-date=2021-09-03|archive-url=https://web.archive.org/web/20210903195819/https://www.nextinpact.com/archive/36052-wikipedia-moulinwiki-Linterweb.htm|dead-url=yes}}</ref> . [[Pwojè: Wikipedya 1.0|Distribisyon yon DVD yon seleksyon atik Wikipedya an fransè]] te sijè a yon pwojè ki ekivalan a pwojè [[Mond Anglo-Saxon|lang]] anglè a, men li pa rive reyalize. Yo te abandone tou yon pwojè pou distribye dokiman elektwonik ki ka enprime sou yon sijè,<nowiki>''</nowiki> [[Wikipedia:Wikipedia kaye yo|Les Cahiers de Wikipedia]]<nowiki>''</nowiki> . ===Konsilte Wikipedya san koneksyon=== {{atik detaye|Wikipedya:Wikipedya san koneksyon}} [[Fichye:Kiwix 0.9 rc1 article fr screenshot.png|vignette|gauche|redresse=0.3|alt=Ekran rezilta yon rechèch sou Wikipedya san koneksyon gras ak [[Kiwix]].|Egzanp yon rechèch san koneksyon sou Wikipedya avèk [[Kiwix]].]] [[Kiwix]] se youn nan prensipal lojisyèl gratis ki pèmèt yo konsilte Wikipedya nan yon òdinatè pèsonèl anba [[MicrosoftWindows|Windows]], [[macOS|Mac OS]], [[Linux|GNU/Linux]], [[iOS]] oswa [[android|andwad]] nan mòd [[Sou entènèt ak offline|san koneksyon]] . Li pèmèt ou li yon fichye nan fòma [[ZIM (fòma dosye òdinatè)|ZIM]] ki genyen nenpòt vèsyon lang nan Wikipedya ak pi fò nan pwojè ki gen rapò ak li yo ( [[Wikiquote]], [[Wikivwayaj|Wikivwayaj]], elatriye), tèks ak ilistrasyon enkli (gwosè fichye korespondan an varye selon vèsyon lang yo itilize) . Pwojè [[ːfrːProjet:Afripedia|Afripedya]] te itilize lojisyèl sa a an patikilye : nan kanpis inivèsite ann [[Afrik]] ki gen koneksyon Entènèt pa t gen ase vitès pou pèmèt Wikipedya yo dwe konsilte sou entènèt, pwojè a te vize bay [[ploge òdinatè|òdinatè plug-in]] ekipe ak [[WIFI hotspot|tèminal Wi-Fi]] ak yon kopi lokal Wikipedya. Kiwix se tou itilize pa ''Fondasyon Dwa Moun'' nan [[Kore dinò|Kore di Nò]], kote vèsyon Koreyen an nan ansiklopedi a se kontrebann nan pa [[Okontrè|disidan]] <ref>{{Cite journal|last=Greenberg|first=Andy|date=mars 2015|title=The Plot to Free North Korea With Smuggled Episodes of ‘Friends’|url=https://www.wired.com/2015/03/north-korea/|journal=WIRED|language=en-US|access-date=2017-01-03}}.</ref> . Depi 2016, aplikasyon mobil ki gen corpus medikal ansiklopedi a te parèt tou sou Android, ankò gras ak Kiwix, sou non WikiMed. Yon lòt fason yo wè Wikipedya offline se sèvi ak ''[[backup òdinatè)|dumps]]''(sovgad), ki [https://dumps.wikimedia.org/backup-index.html disponib sou entènèt] pou nenpòt moun ki ka telechaje. Yo sepandan patikilyèman ankonbran, souvan depase plizyè dizèn oswa menm dè santèn de [[Byte|jigokte]] epi yo mande pou yon sèten konpetans teknik yo dwe itilize ===Konsiltasyon sou asistan pèsonèl yo === [[Fichye:التاريخ_في_عين_الحاضر_-_History_is_in_the_eye_of_the_present.jpg|vignette|Yon vizitè nan tanp [[Tanp dè milyon de ane nan Ramses III|Medinet Habu]] konsilte atik la sou [[Touch pad|tablèt]] li a.]] Aksè Wikipedya ofisyèl chaje otomatikman sou [[iPhone]], [[android|Android]], [[webOS|WebOS]], [[Opera Mini]], [[NetFront]] ( [[Sony-Mobile|Sony Mobile]], [[playstation|PlayStation]] ), oswa platfòm [[Wii]]. Kontrèman ak kontribitè anonim, itilizatè ki anrejistre yo ka modifye atik yo, wè lis siveyans yo, ajoute epi retire atik nan lis sa a, elatriye. Yon bouton ki sitiye nan pati anba a nan tout paj pèmèt ou chanje soti nan vèsyon an Desktop nan vèsyon an mobil ak vise vèsa. Genyen tou pwogram lojisyèl ki pèmèt kontni Wikipedia yo dwe transfòme nan dosye rechèch sou [[Asistan pèsonèl|PDA]], tankou Webaroo ak [[Plucker]]. Aparèy elektwonik [[WikiReader]] la pèmèt tou konsiltasyon sou Wikipedya (nan 2012, aparèy sa a pa mache an Frans.<ref>{{Cite web|url=http://thewikireader.com/|title=Thewikireader.com|website=thewikireader.com|access-date=2022-11-02|archive-date=2010-12-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20101220213104/http://thewikireader.com/|dead-url=yes}}</ref> ) Ou ka konsilte Wikipedya tou gras ak aplikasyon ofisyèl [[Android]]<ref>{{Cite web|url=http://market.android.com/details?id=org.wikipedia|title=Wikipedia Mobile- Applications Android sur Google Play|access-date=17 janvier 2013}}.</ref>, ki disponib sou Play Store oswa aplikasyon ofisyèl [[iPhone]],<ref>{{Cite web|url=https://itunes.apple.com/fr/app/wikipedia-mobile/id324715238?mt=8|title=Wikipedia Mobile pour iPhone,iPod touch et iPad sur iTunes App Store|access-date=16 avril 2016}}.</ref> ki disponib sou [[App Store]]. ==Karakteristik== ===Objektif pwòjè a=== Wikipedya gen [[Eslogan|eslogan an]]: "Pwojè ansiklopedi lib distribye ke nenpòt moun ka amelyore". Ko-fondatè [[Jimmy Wales]] dekri pwojè sa a kòm " yon efò pou kreye ak distribye pi bon kalite ansiklopedi gratis bay chak moun sou planèt la nan pwòp lang yo » <ref>« ''{{lang|en|[http://lists.wikimedia.org/pipermail/wikipedia-l/2005-March/020469.html Wikipedia is an encyclopedia]}}'' », 8 mars 2005, liste de diffusion Wikipedia-l.</ref> . Kidonk, Jimmy Wales te pwopoze kòm yon objektif ke Wikipedya te kapab reyalize yon nivo nan bon jan kalite omwen ekivalan a sa yo ' nan ''[[Ansiklopedi Britanik|Encyclopædia Britannica]]'' . Sa a se yon egzanp [[Koperasyon masiv|kolaborasyon masiv san bi likratif]] . Yon lòt bò, Wikipedya pa vize prezante nouvo enfòmasyon, kidonk li sèlman vize ekspoze konesans deja etabli ak rekonèt, ki baze sou bon jan kalite [[Sous (enfòmasyon)|sous segondè]]. ==Nati== [[Fichye:WikipediaPrinciplesPrincipesPriorityPrioritépyramid.jpg|vignette|gauche|Yerachi nan prensip Wikipedya. Anba a nan piramid la koresponn ak kantite aspè ki pi enpòtan (nan kantite moun ki enplike)]] " Wikipedya » se yon [[pòtay|mo]] ki fèt soti nan « [[wiki]] ", yon [[Sistèm Jesyon kontni|sistèm jesyon kontni]] [[sit entènèt]] ki fè li fasil pou ekri nan paj yo gade, ak " pedia ki soti nan mo [https://fr.wiktionary.org/wiki/encyclop%C3%A9die " ansiklopedi ], prezan nan anpil [https://fr.wiktionary.org/wiki/encyclop%C3%A9die lang], tankou [[Lang angle|anglè]] ak kèk òtograf Latęn. Moun [[frankofoni|ki pale fransè]], ansanm ak kèk lòt vèsyon lang, sèvi ak yon " e tou de nan non tape ak nan [[logo Wikipedya |logo Wikipedya]] ; pifò lòt kominote rete soude ak ekri "Wikipedya ». Wikipedya pwodui an [[Travay ann ekip|kolaborasyon]] sou [[Entènet|entènèt]] la atravè yon " rezo koperativ » oto-òganize epi san fwontyè lengwistik <ref>Grassineau B (2009) ''[https://halshs.archives-ouvertes.fr/docs/00/39/53/35/PDF/These_Benjamin_Grassineau.pdf La dynamique des réseaux coopératifs]. L'exemple des logiciels libres et du projet d'encyclopédie libre et ouverte Wikipédia'' (Doctoral dissertation, Université Paris Dauphine-Paris IX).</ref> . Sistèm wiki Wikipedya a pèmèt tout vizitè yo kreye ak modifye paj imedya, menm san yo pa anrejistre. Wikipedya te premye ansiklopedi jeneral ki te louvri, gras ak sistèm sa a, modifikasyon atik li yo bay tout [[itilizatè entènèt]] . Pa gen okenn atik ki konsidere kòm konplè, ak Wikipedya prezante tèt li kòm yon ansiklopedi [[Kaizen|kontinyèlman amelyore]]. Siveyans konstan chanjman yo ouvè tou pou tout moun atravè sistèm wiki la. Pa gen okenn sistèm validation yerarchize ; tou ansiklopedi a se objè a nan anpil malantandi ak kritik sou bon jan kalite a ak fyab nan kontni li yo,<ref name="rui_nibau">{{Cite web|url=https://archive.framalibre.org/article4294.html|title=A propos de Wikipédia - Libre & Débats - Framasoft|access-date=2022-11-02}}</ref> ak objè a nan syans sou angl[[Reliability nan Wikipedia nan lang angle|è]], lang ki pi devlope. [[Fichye:Premier pas 2.png|vignette|upright=1.0|Bouton pou modifye kontni Wikipedya.]] [[Fichye:Wikipedia scale of justice.svg|vignette|upright=1.0|Youn nan prensip fondatè Wikipedya se netralite nan pwennvi.]] Pwojè a gen pou objektif pou inivèsèl, fè fas ak tout domèn [[konesans]], enkli [[kilti popilè]] <ref>{{Citation|« Ils laissent plus de place à la culture populaire, sur toute une série de sujets, et ça peut aller des ours en peluche aux émissions de téléréalité. Des sujets absents des encyclopédies traditionnelles », décrypte ainsi Yves Garnier de Larousse}}, dans l'article « Wikipédia se trompe à tous vents ». [https://www.liberation.fr/ecrans/2007/07/09/wikipedia-se-trompe-a-tous-vents_97847/ lire en ligne] sur le site de [[Liberasyon (jounal)|Libération]].</ref> . Li fèt tou pou [[Multilingualism|plizyè lang]] <ref name="all_wikipedias">''[[metawiki:Liste des Wikipédias|meta:Liste des Wikipédias]]'', sur le site de [[Mouvman Wikimedya|Wikimedia]], recensait environ 267 versions le 4 janvier 2010, dont 89 avec plus de {{nobr|10000|articles}}.</ref> ak [[Gratis (ekonomi)|gratis]] <ref>Grassineau B (2010) '' Rationalité économique et gratuité sur Internet: le cas du projet Wikipédia''. Revue du MAUSS, (1), 527-539.</ref> nan vèsyon sou entènèt li a, yon fason pou ankouraje aksè a [[konesans]] pou plis moun ke posib. Wikipedya disponib anba [[Lisans gratis|yon lisans gratis]], sa vle di tout moun lib pou kopye l, modifye l <ref group="alpha">Gen kèk lang, tankou Alman (sit ''de.wikipedia.org''), enpoze yon chèk davans pou nenpòt modifikasyon fè pa yon itilizatè ki pa anrejistre epi ki pa gen yon kantite minimòm modifikasyon deja aksepte nan kredi li, ki gen efè remakab pou limite vandalism. Ou ka jwenn lis vèsyon lang ki itilize karakteristik sa a [[metawiki:Flagged Revisions#Flagged_Revisions_on_Wikimedia_projects|ici]].</ref> epi redistribiye li gratis e pou yon frè. Nosyon [[Travay gratis|kontni gratis sa]] a soti nan [[lojisyèl gratis]], ki te fòmile anvan Wikipedya pa ''[[Fondasyon lojisyèl gratis|Free Software Foundation]]''. Jiska 2009, kontni tèks Wikipedya a te pibliye anba [[GNU Lisans Dokimantasyon Gratis|GNU Free Documentation License]] (GFDL). Apati 2009, li prensipalman lage anba Lisans [[Creative Commons Lisans|Creative Commons]] Attribution-ShareAlike 3.0 (CC BY-SA 3.0 <ref>{{Cite web|url=https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/deed.fr|title=Creative Commons — Attribution - Partage dans les Mêmes Conditions 3.0 non transposé — CC BY-SA 3.0|website=creativecommons.org|access-date=2019-11-22}}.</ref> ), ak GFDL la vin tounen yon lisans segondè ki disponib nan sèten kondisyon. Modifikasyon itilizatè yo pibliye anba tou de lisans, epi enpòte kontni sèlman anba lisans Creative Commons BY-SA 3.0 otorize, men li pa pèmèt reyitilizasyon jeneral paj ki afekte yo anba lisans GFDL <ref group="alpha">En cas d'import sur une page de contenu sous licence CC by-sa 3.0 uniquement, les parties qui ne sont pas concernées par cet import restent sous double licence. Mais en cas de réutilisation de la totalité de la page, cette réutilisation ne peut se faire que sous licence CC by-sa 3.0.</ref> . . Lòt medya (imaj, son, videyo , elatriye) yo disponib anba plizyè lisans.<ref group="alpha">Les conditions de réutilisation de Wikipédia sont expliquées à la page [[Wikipédia:Citation et réutilisation du contenu de Wikipédia]]</ref> Tout lang konbine, dè santèn de [[sit entènèt]] itilize tout oswa yon pati nan kontni an nan Wikipedia <ref group="alpha">La page [[Wikipédia:Site miroir]] liste de nombreux sites hébergeant une copie de Wikipédia. Le nom ''Wikipédia'' lui-même est légalement protégé, et les sites miroirs doivent héberger le contenu sous leur propre nom.</ref> . Chak sit ki gen yon kopi Wikipedya gen pwòp politik editoryal li. ; nan Wikipedya, kontribitè yo te devlope anpil règ ak rekòmandasyon pou vize bon jan kalite <ref group="alpha">Paj [[Wikipedya:Règ ak rekòmandasyon]] lis anpil règ kontribisyon sa yo nan vèsyon [[kreyòl ayisyen]] Wikipedya a.</ref> Kontni ansiklopedi a gen pou objektif pou respekte [[Wikipedya:Pwen de vi netralite|" netralite nan pwen de vi "]], defini pa [[Jimmy Wales]] kòm reyalite a nan « dekri deba a olye ke patisipe nan li [30] » . Nenpòt kontribitè nan yon atik Wikipedya dwe fè efò pou pa janm pran pati nan yon diskisyon rezone ke li rapòte. Netralite nan pwen de vi konsiste nan prezante objektivman lide yo ak reyalite yo rapòte pa verifye ak notwa sous ekstèn, poukont yo nan prejije yo nan editè yo nan atik yo. Sou Wikipedya, règ ekriti yo vize adapte moun rasyonèl, menm si yo pa toujou dakò. Politik netralite Wikipedya a di ke atik yo ta dwe adrese tout kote nan yon pwoblèm kontwovèsyal, epi yo pa deklare oswa vle di ke nenpòt pwennvi se ''sipoze'' kòrèk. Netralite pwennvi pa vle di, sepandan, yon reprezantasyon egal nan tout opinyon, ak Wikipedya bay plis espas nan opinyon yo pi lajman aksepte. === Afilyasyon kiltirèl === Dapre objektif li yo ak fonksyonman li, pwojè Wikipedya a fè pati yon seri filyasyon kiltirèl: * konsèp nan [[Kopi kite|copyleft]] <ref>Stéphane Foucart, Olivier Zilbertin, « Une illustration du mouvement pour le "copyleft" », dans ''[[Mond lan|Le Monde]]'' {{ISSN|0395-2037}}, 2 janvier 2007 (page consultée le 2 janvier 2007) {{lire en ligne|lien=https://www.lemonde.fr/web/article/0,1-0@2-651865,36-851180@51-831919,0.html}}.</ref>, envante pa [[Don Hopkins]] ak popilarize pa [[Richard Stallman]] nan [[Fondasyon lojisyèl gratis|Free Software Foundation]], pa ki yon otè otorize nenpòt itilizatè yo kopye, modifye ak distribye travay li, men nan menm kondisyon yo nan itilizasyon, ki gen ladan nan modifye. oswa vèsyon pwolonje (gade an patikilye [[Wikipedya:Dwa|Wikipedya:Dwa dote]] ak [[istwa lojisyèl gratis]] ) ; * pratik nan [[Travay ann ekip|travay kolaborasyon]] sou [[Entènet|entènèt]] la, devlope an patikilye nan mitan syantis òdinatè pa disip nan [[lojisyèl gratis]] <ref>Projet GNU : [http://www.gnu.org/philosophy/15-years-of-free-software.fr.html 15 ans de logiciel libre], quatrième paragraphe : le projet GNU s'est développé par la collaboration de centaines de programmeurs, utilisant le « potentiel du réseau informatique».</ref> ; * [[Kitel mache|laissez-faire]] kòm yon modèl [[òganizasyon]], ki vle di yon dwa patisipasyon [[Egalite sosyal|egal]] pou tout moun, kèlkeswa laj, konpetans, sèks oswa orijin, ansanm ak yon minimòm de règ, ki ka inyore yon lòt kote si yo entèfere ak travay <ref>{{Chapit|langue=en|titre chapitre=Wikipedia:Ignore all rules|titre ouvrage=Wikipedia|date=2019-10-13|lire en ligne=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Ignore_all_rules&oldid=921066749|consulté le=2019-11-22}}</ref> . [[Fichye:Copyleft.svg|vignette|C a" ranvèse se senbòl pou ''copyleft'', kòm opoze ak ''copyright'' .]] Yon lòt bò, Wikipedya byen lwen Encyclopédie ' Ansiklopedi oswa diksyonè rezone nan syans, atizay ak metye pa dezi li genyen pou l prezante enfòmasyon net, alòske travay ki fèt pa Denis Diderot ak Jean Le Rond d'Alembert te karakterize pa kontrè. angajman fò li kont obscurantis . Liv istoryen Roger Chartier fè remake, sepandan, ke Wikipedia "se ki baze sou kontribisyon yo miltip nan yon kalite sosyete nan moun envizib nan lèt"pandan y ap obsève sa"Diderot pa ta siman aksepte senp jukstapozisyon atik, san pye bwa konesans oswa lòd rezone, ki karakterize [li]» . ===Pwojè frè yo=== Siksè Wikipedya te pouse kominote a devlope lòt sit pa pran mekanis fonksyònman li yo : ==== [[Wikimedia Commons]] ==== ===== Kontni gratis ===== [[Bibliyotèk medya|Bibliyotèk miltimedya]] sa a sèlman ofri kontni gratis, ki pibliye swa anba [[Lisans gratis|yon lisans gratis]] <ref group="alpha">La page ''[[commons:commons:À propos des licences|À propos des licences]]'' indique qu'une licence acceptée doit autoriser la republication et la distribution, la création d'œuvre dérivées et un usage commercial. Elle peut exiger de citer les auteurs, de publier les œuvres dérivées sous la même licence, et interdire les restrictions numériques ([[Gestion des droits numériques]] - DRM).</ref> oswa nan [[Domèn piblik (pwopriyete entelektyèl)|domèn piblik]] [[Etazini|Ozetazini]], nan peyi orijin travay la, ak nan peyi kontribitè a ajoute li sou sit la. Baz done sa a rasanble pi fò nan dyagram, foto, videyo ak son gratis yo itilize pou ilistre atik Wikipedya nan diferan vèsyon lang li yo. Kreye 7 septanm 2004, Wikimedia Commons gen plis pase trant milyon fichye nan kòmansman 2016. Politik lisans gratis li yo te fòse mond legal la pran pozisyon sou dwadotè zèv ki pa moun ki te kreye pandan <ref>{{Cite journal|last=Hocquet|first=Alexandre|date=30 mars 2017|title=Wikipédia par l’anecdote : le selfie du macaque|url=https://theconversation.com/wikipedia-par-lanecdote-le-selfie-du-macaque-75342|journal=The Conversation|language=en|access-date=2017-04-15}}.</ref> [[Sou entènèt jwèt Makak Selfies|selfie makak]] la. =====Piblikasyon===== Wikimedia Commons kolabore ak bibliyotèk medya yo pou yo ka gaye koleksyon imaj gratis yo pi plis, sitou atravè Wikipedya. An Desanm 2008, achiv federal [[Bundestag]] [[Almay|Alman]] yo te telechaje 80 000 images sou sit sa a <ref group="alpha">Ou ka jwenn dokiman yo sou paj [[c:Commons:Bundesarchiv|Commons:Commons:Bundesarchiv]].</ref>, answit nan mwa avril bibliyotèk [[Saxony (Tè)|Tè Saxony la]] te bay 250 000 images <ref group="alpha">On peut trouver ces documents sur la page [[c:Commons:Deutsche Fotothek|Commons:Commons:Deutsche Fotothek]].</ref>, epi, nan Novanm 2009, mize [[Etnografi|etnografik]] la. [[Amstèdam]] ''[[Tropenmuseum]]'' te telechaje 35 000 images konsènan [[Endonezi]] <ref>{{En}} [http://ultimategerardm.blogspot.com/2009/11/tropenmuseum-donates-35k-media-files-to.html ''Tropenmuseum donates 35K media files to Commons''], GerardM.</ref> . Imaj sa yo, anpil nan yo ki gen valè istorik, yo itilize kòm ilistrasyon pou atik Wikipedya, sit entènèt ak jounal sou entènèt. Kalite kolaborasyon sa a ofri bibliyotèk ak mize sa yo pi gwo difizyon nan [https://fr.wiktionary.org/wiki/fonds koleksyon] imaj yo, ak yon revizyon nan koleksyon sa yo pa itilizatè entènèt ki montre erè tankou deskripsyon kòrèk oswa konfizyon ant otè omonim, epi ki pèmèt koreksyon an nan [[Otorite (syans enfòmasyon)|otorite yo]], biyografi kout idantifye otè. nan yon koleksyon achiv. ==== Lòt wiki yo ==== * [[Wiksyonè]] ( ''Wiktionary'' ), yon diksyonè ak [[Thesaurus leksikografik|thesaurus]] kreye nan lane 12 desanm 2002 ; * [[Wikiquote]], yon koleksyon sitasyon (27 jen 2003 ) ; * [[Wikiliv|Wikiliv]] ( ''Wikibooks'' ), yon seri manyèl pratik (resèt pou kwit manje, manyèl òdinatè ak fotografi...) (10 jiyè 2003 ) ; * [[Wikisous]], yon koleksyon tèks nan [[Domèn piblik (pwopriyete entelektyèl)|domèn piblik]] (23 novanm 2003 ) ; * [[Wikinews]], yon sit nouvèl (Desanm 2004 ) ; * [[Wikispecies]], yon anyè moun k ap viv (2004) ; * [[Vikivèsite|Wikiversity]] ( ''Wikiversity'' ), yon kominote edikasyon ki te kreye an 2006 ; * [[Wikivwayaj]], yon gid vwayaj sou entènèt (Oktòb 2012 ). Kreye an 2001, [[Meta-Wiki]] se yon wiki ki itilize pou kowòdone tout pwojè sa yo, epi pou sèvi pou kominikasyon ant kominote lengwistik Wikipedya yo, sa yo ki nan pwojè frè yo, ak [[Fondasyon Wikimedya|Fondasyon Wikimedya]] . ==Kontni== ===Òganizasyon ak operasyon=== [[Fichye:Wikipedia_Main_Page.png|gauche|vignette|Paj dakèy nan vèsyon an [[ki pale angle|angle]] Wikipedya 20 oktòb 2010 .]] Wikipedya òganize pou gwoupe atik ki ekri nan menm lang, ki fòme vèsyon Wikipedya nan lang sa a. Paj Wikipedia yo gwoupe nan diferan [[espas non]], tankou " Gwo », « Diskisyon », « Asistans "oswa" Itilizatè » <ref group="alpha">Gade paj[[Èd:Espas non]] pou plis enfòmasyon.</ref> . espas " Gwo » gen atik ansiklopedi, ki ka plase nan youn oswa plizyè kategori, ki ka òganize dapre yon yerachi ki sanble ak yon pyebwa ak tematik (pa egzanp « peyi Ewopeyen yo ", Lè sa a," Itali ", Lè sa a," vil peyi Itali ") <ref group="alpha">Gade [[Èd:Kategori]] pou plis enfòmasyon.</ref>. Paj yo lye youn ak lòt pa [[Ipèlyen|lyen]] entèn ki pèmèt lektè a deplase nan ansiklopedi <ref group="alpha">Gade [[Èd:Lyen deyò]] pou plis enfòmasyon.</ref> . Lòt lyen ipèrpèt pèmèt navigasyon ant diferan vèsyon lang yo oswa mennen nan pwojè sè li yo, pou egzanp bay yon definisyon yon mo sou [[Wiksyonè]] a oswa yon galeri imaj sou [[Wikimedia Commons]] <ref group="alpha">Gade [[Wikipedya:Pwojè frè yo]] pou plis enfòmasyon.</ref>. Yon klik sourit sou ilistrasyon Wikipedya yo mennen nan yon paj deskripsyon fichye miltimedya a ki endike an patikilye non otè a ak lisans li pibliye. Lyen ekstèn mennen nan sous enfòmasyon sou entènèt pou sipòte atik la <ref group="alpha">Voir [[Èd:Lyen deyò]] pour plus d'informations.</ref> . Atik tou souvan bay lyen ekstèn nan referans oswa dokiman sou entènèt pou plis envestigasyon. Lyen sa yo klase kòm ''[[Nofollow|pa swiv]]'' (" pa swiv ”) pou [[Web krole|crawlers]] [[motè rechèch]], dekouraje ensèsyon lyen pou rezon piblisite <ref>{{Cite web|url=http://www.journaldunet.com/solutions/breve/8582/wikipedia-retablit-le-quot-nofollow-quot.shtml|title=Wikipedia rétablit le "nofollow"|access-date=2022-11-02|archive-date=2009-08-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20090826021315/http://www.journaldunet.com/solutions/breve/8582/wikipedia-retablit-le-quot-nofollow-quot.shtml|dead-url=yes}}.</ref> . Yo nan lòd yo asire lonjevite nan lyen ki mennen nan sous sa yo, [[Achiv Entènèt]] la repare prèske 9 milyon lyen kase nan 2018 <ref>{{Cite journal|date=2018-10-03|title=Internet Archive répare 9 millions de liens cassés dans Wikipédia|url=https://www.lemonde.fr/pixels/article/2018/10/03/internet-archive-repare-9-millions-de-liens-casses-dans-wikipedia_5363989_4408996.html|journal=[[Le Monde]].fr|access-date=2018-12-25}}.</ref>. Nan chak paj, [[Tab (enfòmatik)|onglè]] pèmèt aksè nan fonksyon modifikasyon, swa atravè yon editè vizyèl, oswa atravè kòd sous la, ''wikicode'' <ref group="alpha">Voir [[Gade:Zouti edisyon]].</ref> . Yon istwa pèmèt lis otè yo ak konsilte modifikasyon yo siksesif nan atik la pa editè li yo. Modifikasyon sa yo idantifye pa adrès [[adrès IP|IP]] editè a oswa pa [[Pseudonym|psedonim]] li si li te idantifye tèt li davans {{Sfn|Devouard|Paumier|2009|loc=Chapitre « Dekouvri Wikipedya », paj « Prezantasyon ak kontèks »}} Nan chak paj, gen [[Tab (enfòmatik)|onglè]] ki pèmèt aksè nan fonksyon modifikasyon, swa atravè yon editè vizyèl, oswa atravè kòd sous la, ''wikicode'' <ref group="alpha">Voir [Èd:Zouti edisyon]].</ref> . Yon istwa pèmèt lis otè yo ak konsilte modifikasyon yo siksesif nan atik la pa ekriven li yo. Modifikasyon sa yo idantifye pa adrès [[adrès IP|IP]] editè a oswa pa [[Pseudonym|psedonim]] li si li te idantifye tèt li davans {{Sfn|Devouard|Paumier|2009|loc=Chapitre « « Dekouvri Wikipedya », paj « Prezantasyon ak kontèks »}} Chak atik tache ak yon paj diskisyon ki pèmèt editè ak lektè yo diskite ak deba sou ekri atik la <ref group="alpha">Gade [[Èd:Diskisyon]].</ref>. Kominote diferan lang editè Wikipedya yo te devlope pwòp règ yo, konvansyon ak prensip ki gide ekri atik <ref group="alpha">Gade [[Wikipedya:Règ ak rekòmandasyon]].</ref> . Men, yo tout respekte prensip fondasyon ansiklopedi a <ref group="alpha">Voir [[Wikipedya:Prensip fondatè yo]].</ref> === Kouvèti tematik === Analiz estatistik yo, chèchè [[Inivèsite Carnegie Mellon]] ak [[Sant Rechèch Palo Alto]], etidye eta aktualite Wikipedya nan lang angle apati janvye 2008 <ref name="What's in Wikipedia?">{{Cite journal|date=4-9 avril 2009|title=What's in Wikipedia?: Mapping Topics and Conflict using Socially Annotated Category Structure|url=http://www-users.cs.umn.edu/~echi/papers/2009-CHI2009/p1509.pdf|format=pdf|journal=Proceedings of the 27th international Conference on Human Factors in Computing Systems|language=en|location=Boston, Massachusetts, USA}}.</ref> . Pann nan montre yon dominasyon klè nan atik kiltirèl. Pousantaj sa yo se janvye 2008, varyasyon ki nan parantèz yo reprezante evolisyon yo depi jiyè 2006. Antretan, kantite paj ak kategori plis pase double: [[Fichye:Wp08_categories.svg|vignette|Kouvèti tematik nan Wikipediy angle apati janvye 2008.]] * kilti ak atizay : 30 % (+210 %) * Biyografi ak moun : 15 % (+97 %) * Jewografi ak kote : 14 % (+52 %) * Sosyete ak syans sosyal : 12 % (+83 %) * Istwa ak evènman yo : 11 % (+143 %) * Syans natirèl ak fizik : 9 % (+213 %) * Teknoloji ak syans aplike : 4 % (-6 %) * Relijyon ak sistèm kwayans : 2 % (+38 %) * Sante : 2 % (+42 %) * Matematik ak lojik : 1 % (+146 %) * filozofi ak panse : 1 % (+160 %). ==Rekonpans== [[Fichye:Quadriga-verleihung-rr-02.jpg|vignette|[[Jimmy Wales]] k ap resevwa Prim [[Prim Quadriga|Quadriga]] 2008 la.]] ''Ou ka wè tout seri rekonpans Wikipedya yo nan [[Wikipedya:Meta]], sou paj [[metawiki:Trophy shelf|etajè Twofe a]] .'' Wikipedya te resevwa de prim nan mwa me 2004. Premye a se te yon ''[[Golden Nica]]'' pou Kominote dijital, ki te akòde pa ''[[Ars Elektwonik|Ars Electronica]]'' ak sòm 10 000  ak yon envitasyon pou fè nan ''PAE Cyberarts Festival'' nan [[Otrich]] pita nan ane sa a. Dezyèm lan se te yon ''[[Prim Webby|Webby Awards]]'' nan kategori " kominote ”, prezante pa Akademi ' ''Arts ak Syans Digital'', ki baze nan [[Nouyòk|New York]] <ref>{{Lien archive|langue=anglais|titre=And the winner is..|horodatage archive=20040924015018|url=http://www.webbyawards.com/webbys/winners-2004.php|site=[[Webby Awards|webbyawards.com]]|date=2004|consulté le=2013-03-19}}.</ref> . Wikipedya te nominasyon tou pou yon ''prim Webby'' nan kategori " meyè pratik ". Nan mwa septanm 2004, vèsyon [[Lang japonè|Japonè]] Wikipedya te resevwa ''Prim Kreyasyon Entènèt'' nan men Asosyasyon Piblisite Japonè yo. Prim sa a, nòmalman bay moun reyèl pou gwo kontribisyon nan entènèt la an Japonè, te aksepte pa yon kontribitè depi lontan nan Wikipedya Japonè a. Nan dat 26 janvye 2007, " Wikipedya Lektè ''brandchannel'' yo te rele tou katriyèm pi bon mak, ki te resevwa 15 % nan vòt an repons a kesyon an " Ki mak ki te gen plis enpak sou lavi nou an 2006 <ref>{{Cite web|url=http://www.brandchannel.com/features_effect.asp?pf_id=352|title=Similar Search Results: Google Wins|last=Zumpano|first=Anthony|date=29 janvier 2007|publisher=Interbrand|access-date=28 janvye 2007|archive-date=2007-02-20|archive-url=https://web.archive.org/web/20070220095907/http://brandchannel.com/features_effect.asp?pf_id=352|dead-url=yes}}.</ref> ? Nan mwa septanm 2008, Wikipedya te akòde 2008 [[Prim Quadriga|Quadriga Prize]], tou bay [[Boris Tadic|Boris Tadić]], {{Lien|lang=en}} ak [[peter gabriel|Pyè Gabriel]] . {{Lien|lang=en}} te bay [[Jimmy Wales]] prim lan <ref>{{Cite web|url=https://blog.wikimedia.org/2008/08/21/wikipedia-to-receive-german-national-honor-the-quadriga-award/|title=Wikipedia to receive German national honor: the Quadriga Award|date=21 out 2008|language=en|access-date=13 me 2018}}.</ref> . An 2009, ''Webby Awards'' te klase kreyasyon Wikipedya an 2001 kòm youn nan " moman ki pi enpòtan nan lavi entènèt la nan dis dènye ane yo » Nan mwa janvye 2013, astewoyid (274301) Wikipedia te nonmen lonè ansiklopedi a <ref name="mpc_82403">{{pdf}} {{Cite web|url=http://www.minorplanetcenter.net/iau/ECS/MPCArchive/2013/MPC_20130127.pdf|title={{nobr|MPC 82403}}|date=27 janvye 2013|publisher=Minor Planet Center|language=en}}</ref> Nan lane 2015, Wikipedya te resevwa "[[Pri Erasmus|Erasmus]]" ki te doue ak 150 000 euros .«pou kontribisyon patikilye li nan difizyon konesans. »<ref>{{Lien web |url=http://www.latribune.fr/technos-medias/medias/20150116trib435e182d0/wikipedia-remporte-le-prix-erasmus-2015.html |titre=Wikipedya ranpòte pri Erasmus 2015 |site=latribune.fr |éditeur=[[La Tribune (France)|La Tribune]] |date=16 janvye 2015 |consulté le=22 janvye 2015}}.</ref>.}}2015|langue=es}}.</ref>. Wikipedya resevwa [[Pri Princess Asturies|Prim Princess Asturies]] pou Koperasyon Entènasyonal nan mwa jen 2015 <ref>{{Cite web|url=http://www.fpa.es/en/princess-of-asturias-awards/laureates/2015-wikipedia.html?texto=acta&especifica=0|title=Wikipedia : Princess of Asturias Award for International Coopperation 2015 : [Minutes of the Jury]|date=17 juin 2015|website=[[Fondation Princesse des Asturies|Fundación Princesa de Asturias]]|language=en|access-date=17 jen 2015}}. .</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://tecnologia.elpais.com/tecnologia/2015/06/17/actualidad/1434535111_709353.html|title=La Wikipedia, Premio Princesa de Asturias de Cooperación|year=2015|website=[[El País]]|language=es|access-date=17 jen 2015}}.</ref> . Nan lane 2019, espès ''[[Viola wikipedia]]'' te nome nan onè nan ansiklopedi a <ref name="Watson">{{Cite journal|last=Watson|first=J.M.|year=2019|title=Lest we forget. A new identity and status for a ''Viola'' of section Andinium W. Becker; named for an old and treasured friend and companion. Plus another...|url=http://www.srgc.org.uk/logs/logdir/2019Sep261569525649IRG117.pdf|journal=International Rock Gardener|language=en|issue=117|page=47–|access-date=2022-11-02|archive-date=2019-10-01|archive-url=https://web.archive.org/web/20191001153437/http://www.srgc.org.uk/logs/logdir/2019Sep261569525649IRG117.pdf|dead-url=yes}}</ref> . ==Finansman ak enpak ekonomik== ===Finansman=== Wikipedya finanse pa donasyon itilizatè entènèt k ap konsilte ansiklopedi a. Wikipedya òganize yon rasanbleman [[Leve fon|anyèl]], ki te anonse pa banyè ki prezan sou chak paj sou fòm " apèl pa [[Jimmy Wales]] oswa divès kontribitè. Malgre ke lajan yo resevwa yo pi wo chak ane pase ane anvan an <ref>{{En}} « Annual Wikipedia fundraising hits new high », ''AFP'', {{dat|3|janvye|2012}}.</ref>, yo pa nesesèman ase pou balanse bidjè [[Fondasyon Wikimedya|Fondasyon Wikimedya]], ki gen tout pouvwa a Wikipedya, dapre [[metawiki:Fundraising|rapò finansye yo]] . Lajan ki nesesè pou bidjè a satisfè ak donasyon ki soti nan divès enstitisyon oswa konpayi ak sa yo resevwa pa moun ki rès ane a <ref>{{En}} « [https://venturebeat.com/2012/01/02/wikipedia-20-million/ Wikipedia fundraiser ends with $20M in the bank] », ''Deams & More'', 2 janvye 2012.</ref> . [[Google]] ak Lè sa a, [[Amzon.com|Amazon]], ki eksplwate kontni an nan ansiklopedi a, se de premye [[Web Giants|jeyan entènèt]] yo, nan 2017 ak 2018 respektivman, bay Wikipedya, chak fwa nan kantite lajan yon milyon dola <ref>{{Cite web|url=https://www.lesechos.fr/tech-medias/hightech/0302311161512-pourquoi-amazon-donne-1-million-de-dollars-a-wikipedia-2208543.php|title=Poukisa Amazon bay Wikipedya 1 milyon dola|last=Lucas Mediavilla|date=26 septanm 2018|website=lesechos.fr|access-date={{1e}} oktòb 2018}}.</ref> . Kontrèman ak yon gwo kantite sit, Wikipedia refize montre piblisite pou finanse operasyon li yo. ===Enpak ekonomik=== Dapre kèk metòd evalyasyon pwopriyete nan lane 2013, pri pou ranplase Wikipedya ta ka estime a 6,6 milliards ak $ 630 millions nan frè aktyalizasyon chak ane. ; ak benefis Wikipedya pou itilizatè a ta estime nan dè santèn de milya dola <ref>{{Cite web|url=http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2338563|title=Wikipedia's Economic Value|website=papers.ssrn.com|language=en|access-date=3 févriye 2016}}.</ref> . ==Enpak anviwònman an== Itilizasyon IT akonpaye pa yon konsomasyon enèji enkòpore ak konsiltasyon/modifikasyon yo kontribye nan konsomasyon dirèk enèji. An 2018, sèvè [[Fondasyon Wikimedya|Wikimedia Fondasyon an]], ki òganize done divès Wikipedya yo, te konsome 2,8  epi yo te sèlman apwovizyone ak 6. % enèji renouvlab . Se poutèt sa yo endirèkteman emèt 1 200 tonnes CO nan atmosfè a. Sa a ekivalan a emisyon 1 000 vwati vwayaje 10 000  pa ane, nan pousantaj 120  nan emisyon CO pou chak kilomèt. Apre akò klima Pari a nan 2015, fondasyon an te deside lanse yon ''sustainability initiative'' pou diminye enpak anviwònman aktivite li yo <ref>Voir [[metawiki:Sustainability Initiative|{{lang|en|Sustainability Initiative}}]], sur Méta-Wiki.</ref> . Fondasyon an te deside tou fè yon etid chak ane sou enpak anviwònman li yo <ref>{{En}} [[foundationsite:wiki/Resolution:Environmental_Impact|Résolution au sujet de l'impact environnemental]], sur [[Fondasyon Wikimedya|Fondasyon Wikimedya]].</ref> . == Gade tou == * [[w:wikipedia|Wikipedya ann anglè]] pou plis de detay (men ann anglè) ===Bibliyografi=== ====Atik==== * Arazy O, Lifshitz-Assaf H, Nov O, Daxenberger J, Balestra M & Cheshire (2017) ''On the “how” and “why” of emergent role behaviors in Wikipedia''. In Conference on Computer-Supported Cooperative Work and Social Computing * Beaude, Boris (2004). ''[http://www.espacestemps.net/articles/lencyclopedie-collective/ L'encyclopédie collective.]'' EspacesTemps.net, Mensuelles, 11 mars 2004. * Laure Endrizi, ''L'Édition de référence libre et collaborative : le cas de Wikipédia'', Institut national de recherche pédagogique ([[Frans|France]]), Cellule de veille scientifique et technologique, avril 2006, 32 p. {{Li sou entènèt|lien=https://archivesic.ccsd.cnrs.fr/sic_00473760/document|consulté le=29 mas 2021}} * {{En}} Fernanda B. Viégas, Martin Wattenberg, Jesse Kriss & Frank van Ham, ''Talk Before You Type: Coordination in Wikipedia'', in ''Proceedings of the 40th Hawaiian International Conference of Systems Sciences'', Big Island, Hawaii, janvye 2007, {{pdf}} [https://web.archive.org/web/20080706062054/http://www.research.ibm.com/visual/papers/wikipedia_coordination_final.pdf texte intégral en ligne]. * Fernandez, Marc (2007). [https://web.archive.org/web/20110829214137/http://www.philomag.com/article,enquete,wikipedia-le-reve-de-diderot,324.php ''Wikipédia, le rêve de Diderot ?''] ''Philosophie magazine'' numéro 9, mai 2007. * Firer-Blaess, Sylvain (2007). [https://web.archive.org/web/20070805020946/http://www.homo-numericus.net/spip.php?article273 ''Wikipedia : présentation et histoire''] (18 juillet 2007). * Firer-Blaess, Sylvain (2007). [https://web.archive.org/web/20070805020924/http://www.homo-numericus.net/spip.php?article274 ''Wikipedia : entre communauté et réseau''] (25 juillet 2007), [https://web.archive.org/web/20070819184643/http://www.homo-numericus.net/spip.php?article275 ''Wikipedia, modèle pour une société hyperpanoptique''] ({{1e}} out 2007), [https://web.archive.org/web/20071027032607/http://www.homo-numericus.net/spip.php?article276 ''Wikipédia : hiérarchie et démocratie''] (11 octobre 2007), www.homo-numericus.net, articles tirés d'un [https://web.archive.org/web/20081231070447/http://doc-iep.univ-lyon2.fr/Ressources/Documents/Etudiants/Memoires/MFE2007/firer-blaess_s/html/index-frames.html mémoire de fin d'étude : ''Wikipédia : le refus du pouvoir''] de l'[[Institut d'études politiques de Lyon]], [https://web.archive.org/web/20180927085610/http://www.homo-numericus.net/spip.php?article295 ''Wikipedia : exemple pour une future démocratie électronique?''] * {{En}} Jurgens D & Lu T.C (2012) ''Temporal motifs reveal the dynamics of editor interactions in Wikipedia.'' In International Conference on Web and Social Media * Foglia, Marc, & Huynh, Chang wa (2006). [http://agora.qc.ca/reftext.nsf/Documents/Encyclopedie--Wikipedia___perspectives_par_Marc_Foglia_et_Chang_Wa_Huynh ''Wikipedia : perspectives''], Encyclopédie de l'Agora, North Hatley (Québec), l'Agora recherches et communications, 20 mai 2006. * Foglia, Marc. « ''Faut-il avoir peur de Wikipédia ?'' » in ''ETVDES'', {{nimewo|4104}}, avril 2009, {{p.}}463–472. * {{En}} Konieczny, Piotr (2007) ''[https://web.archive.org/web/20140102192451/http://internal.vusd.solanocoe.k12.ca.us/VPena/edtech/Konieczny_Wiki.pdf « Wikis and Wikipedia as a teaching tool »]'', International Journal of Instructional technology and distance learning. * {{En}} Konieczny, Piotr (2009) ''[https://web.archive.org/web/20120607013320/http://interfacejournal.nuim.ie/wordpress/wp-content/uploads/2010/11/Interface-1-2-pp212-232-Konieczny.pdf Wikipedia: community or social movement ?]'' Interface — a journal for and about social movements. Article. Volume 1 (2) : 212 - 232 (novembre 2009). * Lamprecht D, Dimitrov D, Helic & Strohmaier D (2016) ''Evaluating and improving navigability of Wikipedia'': A comparative study of eight language editions. In International Symposium on Open Collaboration * {{En}} Lehmann J, Müller-Birn C, Laniado D, Lalmas M & Kaltenbrunner (2014) ''Reader preferences and behavior on Wikipedia'' In Conference on Hypertext and Social Media,. * {{En}} Leskovec J, Huttenlocher D & Kleinberg ''[http://www.cs.cornell.edu/home/kleinber/icwsm10-govern.pdf Governance in Social Media: A case study of the Wikipedia promotion process]''.{{pdf}} * {{En}} Nov O (2007) ''What motivates Wikipedians ?'' Communications of the ACM, 50(11):60–64. * Okoli V, Mehdi M, MesgariM, Nielsen M & Lanamäki F.A (2012) ''The people’s encyclopedia under the gaze of the sages: A systematic review of scholarly research on Wikipedia''. SSRN 2021326,. * {{Cite journal|last=O'Neil|first=Mathieu|year=2009|title=Wikipédia ou la fin de l'expertise ?|url=http://www.monde-diplomatique.fr/2009/04/O_NEIL/16985|journal=Le Monde diplomatique|language=fr|access-date=12 février 2010}}. * [[Roy Rosenzweig|Rosenzweig, Roy]] (2006) [http://clioweb.free.fr/debats/wikipedia.htm ''L'histoire peut-elle être " open-source" ? Les historiens et Wikipedia''], traduction de [http://chnm.gmu.edu/resources/essays/d/42 ''Can History be Open Source? Wikipedia and the Future of the Past''], ''Journal of American History'', {{Vol.}}93, numéro 1 (juin 2006), {{p.}}117–46. * {{En}} Sanger, Larry (2005) ''The Early History of Nupedia and Wikipedia : A Memoir'', in Chris DiBona, Mark Stone & Danese Cooper (dir.) ''Open Sources 2.0 : The Continuing Evolution'', O'Reilly Media 2005, {{ISBN|978-0-596-00802-4}}, texte intégral en ligne sur Slashdot : [http://features.slashdot.org/article.pl?sid=05/04/18/164213 première partie], 18 avril 2005, [http://features.slashdot.org/article.pl?sid=05/04/19/1746205 deuxième partie], 19 avril 2005. * {{En}} Spek, Sander, Postma, Eric, H. van den Herik, Jaap (2006). ''Wikipedia: organisation from a bottom-up approach'', Computer Science, abstract, cs.DL/0611068, 15 novembre 2006, [[arxiv:cs.DL/0611068|résumé et texte intégral en ligne]]. * {{En}} Schroer, Joachim & Hertel, Guido (2007). ''Voluntary Engagement in an Open web-based Encyclopedia : Wikipedians, and Why They Do It'', université de Wuerzburg, 8 janvier 2007, [https://web.archive.org/web/20071001062754/http://www.abo.psychologie.uni-wuerzburg.de/virtualcollaboration/publications.php?action=view&id=44 texte intégral en ligne]. * {{En}} Spoerri A (2007) ''What is popular on Wikipedia and why?'' First Monday, 12(4). * {{En}} Stvilia B, M. B. Twidale, L. C. Smith, and L. Gasser (2008). ''Information quality work organization in Wikipedia''. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 59(6):983–1001. * Vandendorpe, Christian (2008). ''[https://web.archive.org/web/20130530192721/http://www.lettres.uottawa.ca/professeurs/vanden/wikipedia.html Le phénomène Wikipédia : une utopie en marche]'', ''[[Le Débat]]'', {{nimewo|148}}, janvier-février 2008, {{p.}}17–30. * [[Lionel Barbe]], « Wikipedia et Agoravox : Des nouveaux modèles éditoriaux ? », ''Document numérique et société : Actes de la conférence DocSoc'', ADBS éditions, 2006, p. 171-184 {{PDF}} [http://hal.archives-ouvertes.fr/sic_00262484 Lire en ligne]. * {{En}} Waller V (2011) ''The search queries that took Australian Internet users to Wikipedia''. Information Research, 16(2). ==Nòt ak Referans == === Nòt === {{Références|groupe=alpha}} === Referans=== {{Références }} [[Kategori:Entènèt]] [[Kategori:Wikipedya]] ==Lyen deyò== * <cite id="site_officiel" class="ouvrage" style="font-style: normal;"><span class="wd_p856">[https://wikipedia.org/ Site officiel]<span class="noprint wikidata-linkback">[[Fichye:Blue_pencil.svg|lien=https://www.wikidata.org/wiki/Q52?uselang=fr#P856|base|classe=noviewer|10x10px|Gade epi modifye done yo sou Wikidata]]</span></span></cite> * <span class="liste-horizontale noarchive"><span class="wd_identifiers">Ressources relatives à l'audiovisuel<span class="noprint wikidata-linkback">[[Fichye:Blue_pencil.svg|lien=https://www.wikidata.org/wiki/Q52?uselang=fr#identifiers|base|classe=noviewer|10x10px|Gade epi modifye done yo sou Wikidata]]</span></span> : </span> ** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.unifrance.org/annuaires/societe/354585 Unifrance]</span> ** <span class="liste-horizontale noarchive"><abbr class="abbr indicateur-langue">(en)</abbr>&nbsp;[https://tools.wmflabs.org/wikidata-externalid-url/?p=345&url_prefix=https://www.imdb.com/&id=co0371887 <span lang="en" class="lang-en">Internet Movie Database</span>]</span> * <div id="1432" class="liste-horizontale"><span class="wd_identifiers">Notices dans des dictionnaires ou encyclopédies généralistes<span class="noprint wikidata-linkback">[[Fichye:Blue_pencil.svg|lien=https://www.wikidata.org/wiki/Q52?uselang=fr#identifiers|base|classe=noviewer|10x10px|Gade epi modifye done yo sou Wikidata]]</span></span> : * [https://brockhaus.de/ecs/enzy/article/wikipedia ''Brockhaus Enzyklopädie''] * [http://www.sapere.it/enciclopedia/Wikipedia.html ''Enciclopedia De Agostini''] * [https://www.britannica.com/topic/Wikipedia ''Encyclopædia Britannica''] * [http://www.treccani.it/enciclopedia/wikipedia ''Encyclopédie Treccani''] * [https://www.enciclopedia.cat/EC-GEC-0283878.xml ''Gran Enciclopèdia Catalana''] * [http://www.enciklopedija.hr/Natuknica.aspx?ID=66144 ''Hrvatska Enciklopedija''] * [https://www.larousse.fr/encyclopedie/divers/wd/183812 ''Encyclopédie Larousse''] * [https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wikipedia ''Swedish Nationalencyklopedin''] * [https://snl.no/Wikipedia ''Store norske leksikon''] </div> * <div id="1454" class="liste-horizontale"><span class="wd_identifiers">[[Autorité (sciences de l'information)|Notices d'autorité]]<span class="noprint wikidata-linkback">[[Fichye:Blue_pencil.svg|lien=https://www.wikidata.org/wiki/Q52?uselang=fr#identifiers|base|classe=noviewer|10x10px|Gade epi modifye done yo sou Wikidata]]</span></span> : * <span class="nowrap uid noarchive">[http://viaf.org/viaf/195846295 Fichier d’autorité international virtuel]</span> * <span class="nowrap uid noarchive">[http://isni.org/isni/000000044914788X International Standard Name Identifier]</span> * <span class="nowrap uid noarchive">[http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb165741116 Bibliothèque nationale de France]</span> (<span class="nowrap uid noarchive">[http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb165741116 données]</span>) * <span class="nowrap uid noarchive">[http://www.idref.fr/11109383X Système universitaire de documentation]</span> * <span class="nowrap uid noarchive">[http://id.loc.gov/authorities/no2008072801 Bibliothèque du Congrès]</span> * <span class="nowrap uid noarchive">[http://d-nb.info/gnd/7545251-0 Gemeinsame Normdatei]</span> * <span class="nowrap uid noarchive">[http://uli.nli.org.il/F/?func=find-b&local_base=NLX10&find_code=UID&request=987007498400705171 Bibliothèque nationale d’Israël]</span> * <span class="nowrap uid noarchive">[http://libris.kb.se/auth/319345 Bibliothèque nationale de Suède]</span> * <span class="nowrap uid noarchive">[https://authority.bibsys.no/authority/rest/authorities/html/8030646 Base de bibliothèque norvégienne]</span> * <span class="nowrap uid noarchive">[http://katalog.nsk.hr/F/?func=direct&doc_number=000625468&local_base=nsk10 Bibliothèque universitaire de Zagreb]</span> * <span class="nowrap uid noarchive">[http://aut.nkp.cz/kn20090528031 Bibliothèque nationale tchèque]</span> * <span class="nowrap uid noarchive">[https://web.archive.org/web/20221008091342/https://acervo.bn.br/sophia_web/autoridade/detalhe/000519726 Bibliothèque nationale du Brésil]</span> * <span class="nowrap uid noarchive">[https://www.worldcat.org/identities/viaf-220417855 World]</span> </div> {{Palèt|Fondasyon Wikimedya}} 881t0jhivovlrylvovc7f9xdmzudk95 Afrik disid (peyi) 0 1023 855482 840702 2024-11-12T01:58:55Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855482 wikitext text/x-wiki {{ale menm non|Afrik disid}} {{Infobox Peyi |non_lokal=Republic of South Africa<br />Republiek van Suid-Afrika<br />IRiphabliki yase Ningizimu Afrika |non_kreyòl=Afrik Disid |deviz_nasyonal= |deviz_nasyonal_kreyòl= |im_nasyonal= |lang= |jantile= |drapo_imaj=Flag of South Africa.svg |anblèm_imaj= Coat of arms of South Africa (heraldic).svg |fizo_orè=+2 |kapital= |pi_gwo_vil= |monnen_non= |monnen_kòd= |monnen_divizyon= |PIB_dat= |PIB_total= |PIB_total_ran= |PIB_pa_abitan= |PIB_pa_abitan_ran= |gouvènman_dat= |gouvènman_tip= |chèf_tit= |chèf_non= |sipèfisi_dat= |sipèfisi_ran= |sipèfisi_total={{formatnum:1221037}} |dlo_pousantaj= |frontyè_tè= |frontyè_kòt= |pli_ro_kote= |pli_ro= |pli_ba_kote= |pli_ba= |popilasyon_dat=2011 |popilasyon_ran=25yèm |popilasyon_total={{formatnum:51770560}} |popilasyon_dansite=42.4 |popilasyon_tip= |popilasyon_lavi_dat= |popilasyon_lavi= |popilasyon_ne_dat= |popilasyon_ne= |popilasyon_mòtalite_dat= |popilasyon_mòtalite= |popilasyon_mòtalite_timoun_dat= |popilasyon_mòtalite_timoun= |popilasyon_alfabèt_dat= |popilasyon_alfabèt= |popilasyon_an_vil_dat= |popilasyon_an_vil= |endepandans_dat= |endepandans_tip= |endepandans_de= |kòd= |ISO_kòd= |endikatif_entènet=za |endikatif_telefonik=27 |endikatif_radyofonik= |EDI= |EDI_ran= |EDI_dat= |EPI= |EPI_ran= |EPI_dat= |kat_anplasman=LocationSouthAfrica.png |kat_politik= |kat_jewografik= |kat_satelit= |divizyon_tip= |divizyon_non= |vwazen= |òganizasyon= |nòt= }} '''Afrik disid''', nan fòm long '''Repiblik Afrik disid''', se yon [[Lis peyi nan mond lan|peyi]] nan [[Afrik ostral]]. Kapital administratif li se [[Pretorya]]. Li gen fwontyè nan lwès-nòdwès ak [[Namibi]], nan nò ak nan nò-nòdès ak [[Botswana]], nan nòdès ak [[Zimbabwe]], ak nan lès-nòdès ak [[Mozanbik]] ak [[Eswatini]]. [[Lesotho]] se yon eta [[anklav ak eksklav|ki anklave]] nan teritwa Sid Afriken. Afrik disid gen {{nimewo|57.72|milyon}} [[popilasyon|abitan]]<ref name="SAStats">{{Lyen entènèt |language=en |format=pdf |title=Estime popilasyon mitan ane 2014 | translation title=Populasyon yo estime nan mitan ane 2014 |url=http://beta2.statssa.gov.za/publications/P0302/P03022014.pdf |publisher=Statistics Lafrik di sid}}.</ref>{{,}}<ref>{{Cite web |url=https://www.populationdata.net/continents/afrique/ |title=Lafrik di • Fèy Kontinan • PopulationData.net |access-date=2023-11-23 |archive-date=2023-12-11 |archive-url=https://web.archive.org/web/20231211132859/https://www.populationdata.net/continents/afrique/ |dead-url=yes }}</ref> an 2018 te distribye nan 80.2% nan [[Nwa (moun) |Nwa]], 8.8 % [[Koulè]], 8.4% [[Sid afriken blan |Blan]] ak 2.5% Azyatik<ref name="SAStats" /> . Yon nasyon ki gen [[fenotip]] trè varye, Lafrik di sid se konsa ann Afrik peyi ki gen pi gwo pòsyon nan sa yo rele ''[[koulè]]'', [[Sid afriken blan|blan] popilasyon yo ak [[Azi|Aziyatik]]. Yo rele l souvan "[[nasyon lakansyèl la]]", yon nosyon achevèk anglikan ak aktivis dwa moun Sid Afriken [[Desmond Tutu]] te kreye pou deziyen divèsite nasyon Sid Afriken an e ki te ranplase konsèp nan sosyete pliryèl teyorisyen [[apartheid]] te anplwaye yo (1948-1991). Egalite revni ant diferan gwoup popilasyon pa te pwogrese depi nan fen [[apartheid]] ak Lafrik di sid gen youn nan pi gwo pousantaj inegalite nan mond lan<ref name=" Point2014">{{Atik |language=fr |author1= Laurence Daziano |title=Kote Lafrik di sid prale? |peryodik=Le Point Afrique |dat=19/08/2014 |li sou entènèt=http://afrique.lepoint.fr/economie/ou-va-l-afrique-du-sud-19-08-2014-1857787_2258 . php |accessed on=2017-01-15}}.</ref>. Sepandan, li se yon pisans referans pou kontinan Afriken an<ref name="Point2014" /> ak youn nan [[ekonomi Sid Afriken|ekonomi yo]] ki pi devlope sou kontinan an ak enfrastrikti modèn ki kouvri tout bagay peyi a. Se dezyèm pisans ekonomik ann Afrik dèyè [[Nijerya]]<ref>{{Atik |langue=fr |title=Nijerya vin ekonomi dirijan ann Afrik |peryodik=La Tribune |dat=07 avril 2014 |li sou entènèt=http ://www.latribune.fr/actualites/economie/international/20140407trib000824001/le-nigeria-devient-la-premiere-economie-d-afrique.html}}.</ref>{{, }}<ref>{{Lyen entènèt |langue=fr |title=Nigeria, pisans ekonomik ki mennen ann Afrik |url=http://www.rfi.fr/afrique/20140407-nigeria-ecnomie-premiere-peut- africa/ |site=RFI | dat=7 avril 2014}}.</ref>. Peyi a karakterize tou pa yon gwo popilasyon orijin [[Ewopeyen|Ewopeyen]] ([[Afrikaners]], [[Anglo-South Africans]]s) ak anpil richès mineral ([[lò]], [[dyaman). ]], [[chabon|chabon]], elatriye) ki te fè li yon alye endispansab peyi Lwès yo pandan [[Gè Fwad la]]. ==Jewografi== Repiblik Afrik disid la antoure nan nò pa [[ Namibi]] (ansyen pwovens Sid Afriken an). [[Afrik disidwès]]), [[Botswana]] ak [[Zimbabwe]], nan nòdès pa [[Mozanbik]] ak [[Eswatini]]. [[Lesotho]] anklanche nan teritwa Sid Afriken. Nan teritwa sa a yo ajoute achipèl [[Prince Edward Islands]] ([[Marion Island]] ak [[Prince Edward Island (Afrik disid)|Prince Edward Island]]) epi, jiska 1994, [[Walvis Bay]] (anklanche nan Sidwès Lafrik di ak sèlman pò dlo gwo twou san fon nan rejyon an). [[Fwontyè Afrik di Sid|Fwontyè tè Afrik di Sid]] rive nan {{inite|5244|km}} (Botswana: {{inite|1969|km}}; Lesotho: {{inite|1106|km}}; Namibi: {{inite|1005|km}}; Mozanbik: {{inite|496|km}}; Eswatini: {{inite|438|km}}; Zimbabwe: {{inite|230|km}} )<ref>{{Lyen entènèt |title=CIA - The World Factbook -- Lafrik di sid |url=https://archive.wikiwix.com/cache/index2.php?url=https://www.cia.gov/library/ publications/the-world-factbook/geos/sf.html#federation=archive.wikiwix.com |site=cia.gov|accessed on=2022-02-15}}.</ref>. == Istwa == <gallery mode="nolines"> Leanda 1 022.jpg Chuch Square, PTA.jpg Samuel Daniell - Kora-Khokhoi preparing to move - 1805.jpg|Yon fanmi [[khoikhoi (moun)|khoikhoi]]. Anonymous The Noord-Nieuwland in Table Bay, 1762.jpg|Arive nan [[Cape Town]] bato [[Dutch East India Company]] (1762). G.S. Smithard; J.S. Skelton (1909) - The Voortrekkers.jpg|The [[Voortrekkers]] - ilistrasyon pa J.S. Skelton (1909). Drapeau afs.jpg|[[Flag of South Africa|Pwemye drapo nasyonal Afrik di Sid (1928-1994)]]. Pm cricket shots09 6058.jpg|[[Drapo Lafrik di sid#Nouvo drapo lakansyèl (depi 1994)|Drapo Lafrik di sid aktyèl la]] te adopte an 1994 pou [[Eleksyon jeneral sid Eleksyon Afriken 1994|premye eleksyon nasyonal]] [[Segregasyon rasyal|ki pa separe]]. </gallery> === Orijin === [[Khoïsan]], ki rasanble [[Khoïkhoï (moun)|Khoïkhoïs]] ak [[San (moun)|Sans]], se premye moun ki te konnen nan Lafrik di sid ([[40yèm a 36yèm milenè anvan kounye a). |40,000 av. J.-K.]]). Premye pèp [[lang bantou]] yo, ki te soti nan [[Preri (Kameroun)|preri]] aktyèl Kamewoun, te rive nan [[pwovens]] aktyèl [[KwaZulu-Natal]] alantou ane 500 epòk pa nou an. Nan {{s-|X}}, [[xhosa (moun)|xhosas]] te rete nan rejyon Fish River ([[Transkei]]). === Arive Ewopeyen yo ak kolonizasyon === [[File:Charles Bell - Jan van Riebeeck se aankoms aan die Kaap.jpg|thumb|Arive [[Jan van Riebeeck]] nan [[Table Bay]] an 1652 pou l te fonde yon estasyon ravitaye ak premye kontak ak [[. Khoïkhoï (moun)|Khoïkhoïs]].]] Nan [[1488]] navigatè Pòtigè [[Bartolomeu Dias]] rive nan Cape of Storms ([[Cape of Good Hope]]), ki te swiv nan [[1497]] pa navigatè Pòtigè [[Vasco da Gama]] ki kouri sou kòt [[Natal (Lafrik)|Natal]]. Règleman definitif Ewopeyen an nan Lafrik di sid la soti nan [[1652]] ak etablisman an, sou non [[Dutch East India Company|Dutch East India Company]], yon estasyon ekipman nan [[Cape Town]] ki te dirije pa. [[Netherlands|Olandè]] [[Jan van Riebeeck]]. Nan [[1657]], plizyè anplwaye nan konpayi an te otorize pou yo etabli nèt ale nan vil Okap pandan ke esklav yo te depòte soti nan [[Jakarta|Batavia]] ak [[Madagaskar]] pou konpanse pou mank de travay sou plas. Nan [[1688]], desan (200) [[Huguenots Lafrik di sid|Huguenots]] te rejwenn 800 sitwayen yo nan pòs komès la epi yo te fonde [[Franschhoek]]. Nan [[1691]], [[Koloni Okap]] te etabli. Se nan [[1770]] premye kontak ant [[Bantus]] ak [[Boers]] (agrikiltè lib ki gen orijin franko-olandè) yo te rapòte nan wotè Great Fish River (nan {{inite |900 km}} lès vil manman an). Relasyon yo te vin byen vit konfli epi, an 1779, premye nan nèf [[Lagè Kafir yo]] te kòmanse ([[1779]]-[[1878]]). Ant 1795 ak 1804, Britanik yo te okipe Lafrik di sid. Koloni an te tounen yon ti tan nan Olandè yo, ant 1804 ak 1806. Nan [[1806]], Olandè yo te definitivman te bay Britanik yo ki te vin nouvo pouvwa kolonyal la. Soti nan [[1818]] rive nan [[1825]], pandan [[Mfecane]], wa [[Zulou yo]], [[Chaka (wa Zoulou)|Chaka]], te pwolonje anpi li sou bò solèy leve nan Sid. Lafrik nan pri a nan yon konkèt san sou lòt pèp tribi. == Ekonomi == [[File:Annual per capita personal income by race group in South Africa relative to white levels.svg|lang=en|vignette|Anyèl revni pèsonèl per capita pa gwoup rasyal nan Lafrik di sid parapò ak nivo gwoup ras blan yo. ]] [[File:Joburg top.jpg|thumbnail|left|[[Johannesburg]].]] [[File:Rhone Manor - South Africa.jpg|thumbnail|South African winery.]] Depi lontan prensipal pouvwa ekonomik kontinan an, [[pwodwi domestik brit]] (GDP) Lafrik di sid se<ref name="GDP.xls">{{Lyen web |language=en |format=pdf |title= Pwodwi domestik brit 2010 | url=http://siteresources.worldbank.org/DATASTATISTICS/Resources/GDP.pdf |site=worldbank.org}}.</ref>, depi 2014, klase dèyè [[Nijerya]] apre yon chanjman nan estatistik. kalkil byenke peyi sa a rete byen dèyè Lafrik di sid an tèm de devlopman oswa [[Produi domestik brit per capita|GDP per capita]]<ref name="Point2014" />. Yon [[kapitalis|kapitalis]] peyi ki favorab pou [[ekonomi de mache]], Lafrik di sid te chwazi pou [[liberalism ekonomik]] tanperaman pa gwo patisipasyon Leta a nan fason pou kontwole ekonomi an, pou modifye distribisyon inegal nan richès ak asire pi bon pwoteksyon kategori sosyal ki pi defavorize istorikman ak ekonomikman. Lafrik di sid reprezante yon ka nan PIB Afriken ak yon mwayèn [[To kwasans ekonomik|to kwasans]] 5% pa ane<ref name="Point2014" />. Rezo transpò li yo ak enstalasyon enèji li yo (ak sèl plant nikleyè kontinan an nan Koeberg), te fè li yon peyi ki kasi-devlope<ref name="Point2014" />. Peyi a benefisye de yon sous tè ki rich nan matyè premyè tankou [[lò]], kote li se youn nan prensipal pwodiktè mondyal, [[platinum]] ak metal presye, e sitou rezèv imans nan chabon, pi gwo min nan peyi a. pwodiksyon an 2016<ref name=":0">{{Atik |language=fr|author1=Bernadette Mérenne-Schoumaker |title=Lafrik di sid, defi enèji ak min nan yon peyi k ap parèt |periodik=Géoconfluences |dat=7 mas , 2018 |issn=2492-7775 |li sou entènèt=http://geoconfluences.ens-lyon.fr/information-scientifiques/dossiers-regionaux/afrique-dynamics-regionales/corpus-documentaire /mines-energie-afrique-sud}}.</ref> Anplis de sa, [[miltinasyonal Sid Afriken yo]] pwospere ak konpetitif sou mache entènasyonal yo<ref name="ModeleSA">{{Atik|language= fr |author1=Fabienne Pompey |title="Afrik di sid la modèl” doute tèt li |peryodik=Le Monde.fr |date=2008-02-27 |issn=1950-6244 |li sou entènèt=https://www.lemonde.fr/afrique/article/2008/02/27/le-modele-sud-africain-doute-de-lui-meme_1015263_3212.html |accessed on=2017-01-15}}.</ref> . Kidonk, nan 100 pi gwo konpayi Afriken yo, 61 se Sid Afriken<ref name="Point2014" />. Nan 2022, Lafrik di sid klase nan {{61st|pozisyon}} pou [[endèks inovasyon mondyal la]]<ref>{{Lyen entènèt |language=fr |non=WIPO |title=Index Global Innovation 2022|url=https ://www.wipo.int/global_innovation_index/en/2022/index.html |site=[[World Intellectual Property Organization]]|accessed=2022-11-16 }}.</ref>. {| class="wikitable" |+ Ekonomi Lafrik di sid<ref>{{Lyen entènèt |language=fr |otè=Bank Mondyal |tit=Done ki soti nan Lafrik di sid: 2021 |url=https://donnees.banquemondiale.org/ country/south-africa | aksè url=gratis |sit=donnees.banquemondiale.org |dat=2021 |accessed on=16/10/2022}}.</ref> |- ! scope="ranje" | GDP | {{nimewo|419.95|milya dola}} dola ameriken - [[Pwodwi domestik brit|GDP]] (2021) |- ! scope="ranje" | GDP per capita | {{inite|6994.2|dola}} Ozetazini - [[Parite pouvwa acha|GDP]] (2021) |- ! scope="ranje" | Pousantaj kwasans | 4.9% (2021) |- ! scope="ranje" | To kwasans nan pwodiksyon endistriyèl | 6.2% (2007) |- ! scope="ranje" | Pataje nan enpòtasyon mond lan | 0.62% (2006) |- ! scope="ranje" | Pataje nan ekspòtasyon mondyal la | 0.48% (2006) |- ! scope="ranje" | Depans militè yo | 1.3% nan PIB (2008) |- ! scope="ranje" | Ekspòtasyon zam | {{nobr|39 milyon}} dola (2005) |- ! scope="ranje" | Depans edikasyon | 5.4% nan PIB (2006) |- ! scope="ranje" | Konsomasyon pouvwa | {{formatnum:4884}} kWh per capita (2004) |- ! scope="ranje" | CO<sub>2</sub> emisyon | {{inite|9.19|tòn}} pa moun (2004) |} == Nòt ak referans == === Nòt === {{Références|groupe=N}} === Referans === {{Références}} == Lyen deyò == {{Afrik}} [[Kategori:Peyi]] [[Kategori:Afrik disid|*]] 109ydo28wfnq3kxp6bg63lsz76rwxcv Bertrand Russell 0 11785 855501 691762 2024-11-12T08:25:51Z Vargenau 98 [[Kategori:Filozòf]] 855501 wikitext text/x-wiki [[Imaj:Bertrand_Russell_transparent_bg.png|thumb|Bertrand Russell (1916).]] '''Bertrand Russell''' se yon filozof angle nan tradisyon analitik la. li te fe pati de yon group intelektyel ke yo rele pozitivism lojik. group intelektyel sa yo te kwe ke tout pwoblem filozofik ki aparamman reprezante yon konondrom pou filozof yo soti nan yon vyolyasyon lwa lojik langaj inivesel la. yonn nan pi bon zanmi intelektyel russell, se yon filozof otrishyen ke yo te rele wittgenstein. russell te ekri yon kokin shenn ev intelektyel ki te tante montre fondasyon lojik matematik. liv sa te rele " principia mathematica". nan liv sa , russell tante montre ke matematik se yon bransh senbolik de lojik. kwake liv misye ya te arive fe klarifikasyon nou plizye konsep nan matematik kote ke li montre fondayon lojik senbolik konsep sa yo, gen plizye lot bagay nan matematik li pat arive demontre ki te intensyon li. [[Kategori:Filozòf]] 35uz06mvrlm6dz8lkpy67eajfo6h97v Fidel Castro 0 11855 855539 836394 2024-11-12T10:23:16Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855539 wikitext text/x-wiki {{eboch|Pèsonalite politik|kiben}} {{Infobox Pèsonalite politik | charte = Chef d'État | non = | imaj = Fidel Castro 1950s.jpg | lejand = Fidel Castro an 1959. | fonksyon1 = [[Lis prezidan Kiba|Prezidan Konsèy Deta Repiblik Kiba a]]<ref group=alpha>Frè li [[Raúl Castro]] se prezidan pwovizwa depi {{dat|31 jiyè 2006} } apati {{dat|24 fevriye 2008}}.</ref> | a pati fonksyon1 = {{dat-|2 desanm 1976}} | jiska fonksyon1 = {{date-|24 fevriye 2008}}<br/> | eleksyon1 = | re-eleksyon1 = | prezidan 1 = | premye minis 1 = | vis prezidan 1 = [[Raúl Castro]] | gouvènman 1 = | lejislati 1 = | kowalisyon 1 = | gwoup palmantè 1 = | predesesè 1 = [[Osvaldo Dorticós Torrado|Osvaldo Dorticós]]<br/><small>(Prezidan Repiblik la)</small> | siksesè 1 = [[Raúl Castro]] | fonksyon2 = Premye Sekretè<br>[[Parti Kominis Kiba]] | a pati fonksyon2 = {{dat-|3 oktòb 1965}} | jiska fonksyon2 = {{date-|19 avril 2011}} | predesesè 2 = ''Fonksyon kreye'' | siksesè 2 = [[Raúl Castro]] | fonksyon3 = [[Lis Premye Minis Kiba|Prezidan Konsèy Minis yo]]<ref group=alpha>Premye Minis soti {{dat|16 fevriye 1959}} rive {{dat|2 desanm 1976}}. </ref> | a pati fonksyon3 = {{dat-|16 fevriye 1959}} | jiska fonksyon3 = {{date-|24 fevriye 2008}} | prezidan3 = [[Manuel Urrutia Lleó|Manuel Urrutia]]<br />[[Osvaldo Dorticós Torrado|Osvaldo Dorticós]] | predesesè 3 = {{Link|language=en|fr=José Miró Cardona}} | siksesè 3 = [[Raúl Castro]] | non nesans = Fidel Alejandro Castro Ruz | tinon = Líder máximo | dat nesans = {{Dat nesans|13|8|1926}} | kote nesans = [[Birán]] ([[Kiba]]) | dat lanmò = 25 novanm 2016 | kote lanmò = [[Lahavàn]] ([[Kiba]]) | nati lanmò = natirèl | antèman = | nasyonalite = [[Kiba|Kiben]] | pati = [[Pati Otodòks]] <small>(1947-1952)</small><br>[[Mouvman 26 Jiyè]] <small>(1955-1965)<br></small>[[Parti Kominis nan Kiba]] <small>(1965-2016)</small> | papa = | manman = | frè ak sè = Ángela Castro Ruz<br />[[Ramón Castro Ruz]]<br />[[Raúl Castro]]<br />[[Juanita Castro]] | konjwen = [[Mirta Díaz-Balart]]<br>Dalia Soto del Valle | timoun = [[Fidel Castro Díaz-Balart|Fidel Ángel Castro Diaz-Balart]]<br />[[Alina Fernández|Alina Fernández Revuelta]]<br />Francisca Pupo<br />Jorge Ángel Castro Laborde<br /> Alexis Castro Soto del Valle<br />Alexander Castro Soto del Valle<br />Antonio Castro Soto del Valle<br />Alejandro Castro Soto del Valle <br />Ángel Castro Soto del Valle | antouraj = | inivèsite = {{Link|language=en|trad=Belen Jesuit Preparatory School|fr=Jesuit Preparatory School of Belen}} ([[Lahavàn]])<br />[[University of Havana]] | pwofesyon = [[Avoka (pwofesyon)|Avoka]] | relijyon = [[Ateism|Ate]] | rezidans = [[Lahavàn]] | siyati = Signature of Fidel Castro.svg | anblèm = Coat of Arms of Cuba.svg | lis = [[Lis Premye Minis Kiba|Prezidan Konsèy Minis Kiba]]<br />[[Lis Prezidan Kiba|Chef Deta Kiben yo]] }} '''Fidel Castro''' ({{MSAPI|fidɛl kastʁo}}<ref group="alpha"> [[Pwononsyasyon franse|pwononsyasyon]] an [[franse estanda]] [[Transkripsyon fonetik|transkripsyon]] dapre [[Alfabè fonetik entènasyonal|estanda API]].</ref>; <small>an panyòl: </small>{{MSAPI|fiˈðel ˈkastɾo}}<ref group="alpha">[[Dyalèktoloji lang panyòl la|Pwononsyasyon]] nan [[Ameriken Panyòl]] [[Transkripsyon fonetik|transkripsyon]] dapre [[Alfabè fonetik entènasyonal|estanda API]].</ref> {{pwononsyasyon|Es-Fidel Castro.ogg}}), ki fèt nan {{ Dat nesans|13|Out|1926}} nan [[Birán]] (nan pwovens [[Holguín]]) e li te mouri nan {{Dat-|25|Novanm|2016}} nan [[Lahavàn]], se yon [[revolisyonè]] ak om deta Kiben. Li te dirije [[Kiba|Repiblik Kiba]], pandan 49 ane, kòm Premye Minis soti 1959 pou rive 1976 e apre kòm Prezidan Konsèy Deta a ak Prezidan Konsèy Minis yo soti 1976 pou rive 2008. Frè l [[Raúl Castro]] ki siksede li. == Biyografi == == Jenès ak kòmansman karyè li == === Nesans li ak fanmi l=== Fidel Alejandro Castro Ruz te fèt nan [[Birán]], minisipalite [[Cueto (Kiba)|Cueto]], nan [[pwovens Holguín]] (ansyen yo te rele pwovens Orient), nan dat 13 out 1926, Fidel Alejandro Castro Ruz te fèt. boujwazi Kiben an<ref>{{Liv |otè1=[[Jean-Jacques Nattiez]] |tit=Fidel Castro |editè=Seghers |ane=1968 |pasaj=8 }}.</ref>. Papa l 'se yon ansyen sòlda nan [[Gè Endepandans Kiben an|Gè Endepandans Kiben an 1895]], senpatizan [[Francisco Franco|Frankis]] ak rich plantè sik<ref>Hector Lemieux, [http://www .lefigaro. .fr/international/2017/06/02/01003-20170602ARTFIG00214-raul-castro-le-grand-oubli-de-la-revolution-cubaine.php “Raul Castro, gran bliye revolisyon Kiben an”], ' '[ [Le Figaro]]'', samdi 3 jen / dimanch 4 jen 2017, paj 7.</ref>. Anpil byograf kwè ke li te fèt 13 out 1927, lè yo konsidere ke papa l 'te chanje batistè li pou li te kapab antre nan dezyèm ane nan Jesuit Dolores College nan Santiago<ref>{{Liv |language=en | otè1= Steven Walker |tit=Anfans Fidel Castro |subtitle=Istwa ki pa rakonte |piblikatè=Troubador Publishing Ltd |ane=2012 |pasaj=2 |isbn=}}.</ref>{{,}}<ref> {{Liv | language=es |author1=Claudia Furiati |title=Fidel Castro |subtitle=La Historia Me Absolvera |editè=Plaza & Janes Editories |ane=2003 |pasaj=48-49 |isbn=}}.</ref>. Fidel Castro, {{Quote|kontrèman ak yon lejand ki kontan, gen yon gwo sousi pou imaj li}}, epi li pral kenbe desepsyon sa a lè li di ke nan lekòl [[Frè Lekòl Kretyen yo]] nan mitan [[Maris yo. Frè m yo ]], li "sote" wityèm ane li akòz bon nòt<ref>{{harvsp|Clerc|2013|p=25}}.</ref>. === Premye angajman === Apre li fin etidye nan lekòl katolik, [[kou preparasyon]] lekòl [[Frè Lekol Kretyen yo]] nan [[Santiago de Cuba]] ak [[Frè Maris yo]] soti 1934 rive 1939, answit pami [[Konpayi Jezi|Jesuit yo]], premye nan lekòl Dolores soti 1939 rive 1942 apre sa nan prestijye lekòl segondè Belén nan [[Lahavàn]] soti 1942 rive 1945, Fidel Castro te antre nan Inivèsite kapital la nan {{dat| 4 septanm 1945}} kote li te gradye ak yon doktora nan dwa, yon diplòm nan dwa diplomatik ak yon doktora nan syans sosyal nan [[1950]]<ref>{{Liv |author1=Nancy Berthier |title=Fidel Castro. Glase ankadreman |piblikatè=Éditions Ophrys |ane=2010 |pasaj=16 |isbn=}}.</ref>. Se nan aktivis etidyan li te reveye konsyans politik li. Li te vin yon delege FEU (Federasyon Etidyan Inivèsitè), ki te opoze rejim kòwonpi [[Ramón Grau San Martín]]. Nan mwa me 1947, li te rantre nan [[Pati Otodòks]], yon pati nasyonalis ak yon tandans sosyalis, ki te dirije pa [[Eduardo Chibás]], anti-kominis men tou anti-enperyalis, sa vle di anti-Nò Ameriken. Li te rete nan òganizasyon sa a pandan sizan, jiska 1953<ref>{{harvsp|Clerc|2013|p=43-44}}.</ref>. An jiyè 1947, li te patisipe, sipòte pa kèk manm nan gouvènman Kiben an ki gen ladan José Alemán, ak yon mil moun ki gen ladan [[Juan Bosch (1909-2001)|Juan Bosch]] ak [[Carlos Franqui]], nan tantativ echèk la. ateri nan [[Repiblik Dominikèn]] pou ranvèse diktatè [[Rafael Leónidas Trujillo Molina|Trujillo]]<ref>{{harvsp|Clerc|2013|p=45}}.</ref>. Nan mwa avril 1948 li te patisipe nan [[Bogotazo]], revòlt nan [[Bogota]], apre asasina [[Jorge Eliécer Gaitán|Jorge Eliécer Gaitan|Jorge Eliécer Gaitan]] ki te kandida pou prezidan Kolonbi. , ki te kite {{nobr|3000|mouri}}. == Revolisyon Kiben (1953-1959) == {{Atik detaye|Revolisyon Kiben}} === Òganizasyon lit ame ak ekzil === [[File:Fidel Castro under arrest after the Moncada attack.jpg|vignette|Fidel Castro (chita, agoch) arete apre [[atak kazèn Moncada]] (1953).]] Apre sa, Castro te òganize yon reyaksyon ame nan [[Atak sou kazèn Moncada|atak kazèn Moncada a]] nan {{dat-|26 jiyè 1953}} nan objektif pou pwovoke yon rezirèksyon lokal ak yon grèv jeneral, men atak la. se yon dezas. Katreven nan atakè yo te egzekite rezime apre kaptire yo. Fidel Castro li menm yo te kaptire men li te epanye ak kèk lòt sivivan gras ak sèjan Pedro Sarría, ki te dezobeyi enstriksyon li yo e ki pa t fè prizonye yo tire<ref>{{Web link|title=Kiba: Fidel Castro, ant lonbraj ak Lumière| url=http://webdoc.france24.com/deces-fidel-castro-cuba-portrait-revolution/|site=FRANCE 24|date=}}.</ref>. Se nan okazyon sa a ke li te ekri sipliye li: "Istwa pral libere m", yon diskou pasyone defann aksyon l 'ak eksplike tèz politik li yo. Li te libere pandan yon vag amnisti nan mwa me [[1955]], li te ale ann egzil ak frè l Raúl nan [[Meksik]] kote li te rankontre [[Che Guevara|Ernesto Guevara]] answit nan [[Etazini ]] ranmase lajan pou òganize debakman ''[[Granma (bato)|Granma]]'': li te fonde [[mouvman 26 jiyè]]. Nan epòk sa a, Castro te defini tèt li kòm yon patizan filozofi [[Thomas Jefferson|Jeffersonyen]] epi li te respekte fòmil koperasyon [[Abraham Lincoln|Lincoln]] ant kapital ak travay; konsa, nan mwa mas 1959, yon ti tan apre li te vin sou pouvwa a, li te di ''U.S. News and World Report'' ke li pa anvizaje okenn nasyonalizasyon<ref>{{Liv |lang=nan |otè1=Jonathan D. Rosen |otè2=Hanna S. Kassab |tit=Relasyon Etazini–Kiba |piblikatè=Lexington Books | ane=2016 |pasaj=55 |isbn=}}.</ref>. == Zèv li yo == == Nòt ak referans == {{Traduction/Référence|lang1=fr|art1=Fidel Castro}} === Nòt === {{références|groupe=alpha}} === Referans === {{Références}} == Lyen deyò == * [https://web.archive.org/web/20181128051442/https://www.fidelista.net/ Fidelista], refleksyon Fidel Castro * [http://www.ina.fr/playlist/politique/fidel-castro.304830.fr.html Fidel Castro] achiv televizyon sou ina.fr * [https://web.archive.org/web/20110901223217/http://www.lesamisdecuba.com/#IgnacioRamonet Biyografi Fidel Castro] sou lesamisdecuba.com * [http://www.radio-canada.ca/nouvelles/dossiers/castro/ Dosye Castro] sou radio-canada.ca {{DEFAULTSORT:Castro, Fidel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Avoka kiben]] [[Kategori:Prezidan]] [[Kategori:Prezidan kiben]] [[Kategori:Nesans nan lane 1926]] [[Kategori:Lanmò 2016]] 8xg7r5cmv9202qc1el2h9i3pj547nbm Kategori:Filozof 14 12416 855506 734079 2024-11-12T08:33:45Z Vargenau 98 {{delete|doublon de [[:Kategori:Filozòf]]}} 855506 wikitext text/x-wiki {{delete|doublon de [[:Kategori:Filozòf]]}} 40rjmwm1pegh6c1x2jzxas5qt5fb2e1 Vodou 0 12992 855479 853117 2024-11-12T00:24:36Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855479 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} [[Fichye:Gbe languages.png|thumb|right|Zòn orijin vodou.]] [[Fichye:Vaudou à Ouidah (2).webm|thumb|Vodou ([[Benen]])]] '''Vodou''' se yon relijyon melanje ke moun pratike an [[Ayiti]] ak nan dyaspora ayisyen an. Yon "sèvitè" oubyen yon "vodouyizan" se yon moun ki pratike vodou. Sèvitè yo kwè nan yon sèl kreyatè ki rele Bondye. Selon Vodouyizan yo, Bondye se yon kreyatè byen lwen e li pa entèvni nan zafè imen. Poutèt sa yo dirije adorasyon yo vè lespri ki sèvi Bondye, ki rele [[lwa]]. Yo se reprezantasyon yon melanj zansèt, dye afriken ak kreyòl, ak sen katolik.<ref name=":0">{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/744333831|title=Creole religions of the Caribbean : an introduction from Vodou and Santería to Obeah and Espiritismo|last=Fernández Olmos|first=Margarite|date=2011|publisher=New York University Press|others=Lizabeth Paravisini-Gebert|year=|isbn=9780814728253|edition=2nd ed|location=New York|pages=117|oclc=744333831}}</ref> Ant diven e imen an, lwa yo sèvi kòm yon pon.<ref name=":0" /> Chak lwa se responsab pou yon aspè patikilye nan lavi, e chak genyen yon pèsonalite ki aktif epi ki chanje. Chak lwa se yon refleksyon sou tout posibilite nan plizyè aspè ke yo responsab nan lavi. Anplis, li pa genyen yon otorite bòkote legliz santral, poutèt sa lwa yo kapab varye ant chak kominote.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.thoughtco.com/vodou-an-introduction-for-beginners-95712|title=Do You Really Know What Voodoo Is?|last=Beyer|first=Catherine|date=2 me 2018|website=ThoughtCo|archive-url=https://web.archive.org/web/20181213004017/https://www.thoughtco.com/vodou-an-introduction-for-beginners-95712|archive-date=2018-12-13|dead-url=yes|access-date=}}</ref> Vodouyizan kiltive relasyon pèsonèl ant yo menm e lwa yo, pou navige lavi toulejou. Kòm pèsonalite lwa, sa kapab varye ant kèk kominote tou, swivan kisa chak vle e bezwen. Kèk fason antreladan prezantasyon ofrann, kreyasyon lotèl pèsonèl ak objè devosyonèl, e patisipasyon nan detay seremoni mizik, dans, ak posesyon lespri. An retou, lwa yo bay Vodouyizan yo èd ak konsèy. Relasyon an ant sèvitè e lwa se yon relasyon donan donan.<ref>{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/744333831|title=Creole religions of the Caribbean : an introduction from Vodou and Santería to Obeah and Espiritismo|last=Fernández Olmos|first=Margarite|date=2011|publisher=New York University Press|others=Lizabeth Paravisini-Gebert|year=|isbn=9780814728253|edition=2nd ed|location=New York|pages=117-118|oclc=744333831}}</ref>{{,}}<ref name=":1" /> Vodou se yon relijyon ki baze sou kominote. Se poutèt sa yon sèvitè rele yon "sèvitè" e li di ke li sèvi lwa yo. Se kominote a sou endividi a. Vodou soti nan peyi ki rele [[Benen]] kounyeya. Li te devlope nan anpi kolonyal franse nan 18yèm syèk pami pèp lwès Afriken ki te esklav. Se te yon tan lè pratik relijyon Afriken te vrèman siprime e Afriken yo ki te esklav, yo te fòse yo konvèti nan Krisyanis. Pratik relijye Vodou kontanporen se desandans epi gen rapò avèk Vodou lwès Afriken ke moun Fon ak Ewe pratike. Li genyen eleman ak senbòl ki soti nan lòt pèp afriken ki antre moun Yoruba ak Kongo ladan; tankou relijye kwayans Taíno, woman Katolik ak espirityalite Ewopeyen an ki antreladan mistik ak lòt enfliyans. Vodou genyen yon wòl vrèman esansyèl nan istwa Ayiti. Se pa yon seremoni vodou ke yon gwo lagè te kòmanse. Nan nò Ayiti, nan yon forè ki rele Bwa Kayiman, kèk pè vodou—"ougan" pou yon nonm e "manbo" pou yon fanm— kòm [[Sesi Fatiman (Cecile Fatiman)]] ak Boukman Dutty te fè yon seremoni pami lòt moun yo ki te esklav. Toutmoun te fè yon rityèl e lapriyè nan lwa yo pou revòlte e reyisi kont mèt esklav. [[Revolisyon Ayisyen]] an te fini avèk abolisyon esklavaj epi Ayiti devni premye repiblik nwa lib nan mond lan.<ref>{{Cite book|url=https://www.worldcat.org/oclc/744333831|title=Creole religions of the Caribbean : an introduction from Vodou and Santería to Obeah and Espiritismo|last=Fernández Olmos|first=Margarite|date=2011|publisher=New York University Press|others=Lizabeth Paravisini-Gebert|year=|isbn=9780814728253|edition=2nd ed|location=New York|pages=118|oclc=744333831}}</ref> Men akòz laviktwa sa a, tout peyi yo ki te genyen esklav te devni pè pouvwa vodou epi yo te fè yon gwo demonizasyon sou relijyon sa. Peyi yo, menm nan jou sa a, penti yon imaj negatif, ak yon asosyasyon ak maji e zonbi. Men Vodou se yon relijyon, yon sistèm kwayans tankou lòt nan mond lan.<ref name=":1" />{{,}}<ref>{{en}} {{Cite web |url=https://www.huffingtonpost.com/saumya-arya-haas/what-is-vodou_b_827947.html |title=What is Voodoo? Understanding a Misunderstood Religion |last=Arya Haas|first=Saumya |date=2011-02-26 |website=huffingtonpost.com|archive-url=|archive-date=|dead-url= |access-date=2018-12-17}}</ref> '''Vodou''' se yon relijyon. Li gen anpil rasin afrikèn. Relijyon Vodou a, pou nou menm ki Vodouyizan, se premye relijyon sou latè [[Bondye]]. == Istwa mo == Pou tan, mo "Vodou" a jodiya kapab vle di twa (3) bagay diferan : # yon gwoup relijyon ki pratike an [[Afrik]]; # yon relijyon ki pratike an [[Ayiti]] epi tou nan lòt peyi; # yon relijyon ki pratike a [[Nouvèl Òleyan]] nan leta [[Lwizyàn]] Ozetazini, ki gen kote li sanble ak Vodou [[ayisyen]] ak kote li diferan. Vodou se de (2) mo li ye : vo (vou) dou (doo). Vo vle di "konbyen"; dou vle di "sajès". == Vodou ayisyen == [[Fichye:Haitian Vodou Asson.jpg|vignette|ason nan vodou ayisyen]] Rasin afrikèn Vodou ayisyen an sòti nan plizyè nasyon, tankou [[Kongo]], [[Ibo]], [[Dawomen]], [[Nago]], ak lòt nasyon. Vodou gen tout rasin Ewopeyen, kowmsi kwayans katolik, ak sèten lwa tankou [[Gran Brijit]]. Ak tout sa, genyen nan Vodou kèk kwayans ki sòti nan pèp orijinal, moun [[Tayino (moun)|Tayino]] ak [[Arawak]]. Vodou ayisyen se yon relijyon rich, avèk yon teyoloji sofistike ak yon vi seremonyal byen bèl, byen chaje avèk sans. Pou diskite tout sa ki genyen nan Vodou ap pran tan, kidonk paj sa ap grandi pazapa.<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://lenouvelliste.com/article/229541/esansyel-vodou-yon-relijyon-yon-kilti-yon-liv-marie-josue-alcide-saint-lot-ekri |title=Esansyèl vodou, Yon relijyon, Yon kilti, yon liv Marie-Josué Alcide Saint-Lot ekri |author= |publisher= |website=lenouvelliste.com |date=9 jen 2021 |access-date=10 jen 2021}}</ref> Sa ki pi esansyèl nan Vodou a se Bondye. An Ayiti, yon Vodouyizan pa jamn di konsa, nap wè demen, san li pa di tou, si Bondye vle. Gen anpil chante pou Bondye nan Vodou, gen seremoni tankou Aksyon de Gras ak lòt seremoni, ki pou Bondye. Aprè Bondye se [[lwa (relijyon vodou)|lwa]] yo. Gen plizyè tip lwa. Gen lwa [[Rada]], lwa [[Petwo]], lwa lanmò yo tankou [[Bawon (lwa)|Bawon]], [[Gran Brijit]], ak lwa [[Gede]] yo. Lwa [[Rada]] gen rasin nan tradisyon Dawomen ak Nago, lwa Petwo gen rasin nan tradisyon Kongo ak lòt gwoup [[Afrik]]en. Lwa Mò yo gen manm nan tout nasyon sou tè, paregzanmp Gran Brijit ki sòti nan Angletè. Gen lòt kategori lwa, tankou lwa [[Dahatti]], ki se lwa ansyen moun, moun aye lontan lontan. Gen lwa [[Bizango]], ki sèvi nan rit Sanpwel, ki la pou mete lòd kote pa gen bon polis. Chak lwa gen karaktè ak manyè pa li. Lwa [[La Siren]] abòde tout moun tankou yon manman ke plen dafeksyon. Lwa [[Ogoun]] kap mande wòm pou bwè, lwa [[Ti-Jean Petwo]] gen dwa danse ak dife. An jeneral lwa pa maltrete moun, jouwe moun, egzije moun. Lwa konn chante, danse, manje. Lwa ap repon keksyon, lwa kap bay konsèy, lwa kap eseye geri pwoblèm nan kò moun. Lwa fè ke moun kontan. Si yon moun ta pran poz li gen lwa, epi lwa sa al jouwe elmi moun sa, sa pa lwa. Lwa Ginen : se lwa ki sòti Afrik ki vini Ayiti. Le pli souvan lwa sa yo pasifik, yo pa fè anpil dega. == Jou espesyal == <pre> KALANDRIYE FÈT RELIJYON VODOU DAT MWA SEREMONI 2-4 janvye Kase Gato 25 janvye Manje Tèt Dlo 16 mas Loko Davi 19 mas Legba/Sen Jozèf 20 mas Legba Zawou/Sen Lwi Klèmèy 27 avril Dan Wè Zo 29 avril Kase Kannari/Wet Mò nan Dlo 30 avril Manje Lè Mò 12 me Manje pou divès Lwa 18 me Manje pou Grann Aloumandya ou Grann Sentàn 20-21 me Simbi Blan 24 jen Sen Jan 28 jen Madan Ginen Sovè 25 jiyè Papa Ogoun/Sen Jak Majè 26 jiyè Grann Delai ak Grann Aloumandya 29 Jiyè Mètrès Silverin/Mètrès Lòvana 25 out Dan Wè Zo/Sen Lwi Wa Frans 29 out O Dan Loryan 25 septanm Lwa Wangòl Mousondi 29 Septanm Manman Aloumandya 30 septanm Mètrès Delai 30-31 oktòb Agawou/Chante Mès 01-02 novanm baron/grann brijit/gede 25 novanm Manje Yanm 10 desanm Ganga-Bwa 25 desanm Beni Nwèl-Sakrifis pou Kaplawou </pre> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.haiti-reference.com/pages/plan/religions/vodou-haitien/calendrier/ Calendrier vodou haïtien] sou haiti-reference.com * [https://web.archive.org/web/20210430093942/http://www.easyasbl.be/uploads/6/2/1/6/62169429/le-vaudou-en-haiti.pdf Le Vaudou en Haïti (pdf)] * [https://www.persee.fr/doc/jsa_0037-9174_1947_num_36_1_2357 Les grands dieux du vodou haïtien] sou persee.fr * [https://web.archive.org/web/20171230013639/http://www.gede.org/books.html#Rigaud59 Lis liv anlè Vodou] sou gede.org * [https://web.archive.org/web/20190123085758/http://lenouvelliste.com/lenouvelliste/article/149845/Le-vaudou-dans-la-litterature-haitienne Le vaudou dans la littérature haïtienne] sou lenouvelliste.com * La tradition voudoo et le voudoo Haitien ( son temple, ses mysteres, sa magie) auteur Milo RIGAUD [[Kategori:Vodou]] [[Kategori:Relijyon]] 6fxscl8wcik5gh0eny6v5risttqgmpc Louis-Auguste Joint 0 16322 855490 725379 2024-11-12T08:09:06Z Vargenau 98 [[Kategori:Filozòf ayisyen]] 855490 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{moun |non= Louis Auguste Joint |foto= |tèks= Louis Auguste Joint |dat nesans= [[14 janvye]] [[1957]] |lye nesans= [[Okoto]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |nasyonalite= [[Ayisyen]] |zèv= Edikasyon popilè an Ayiti , Sistem edikatif ak inegalite sosyal an Ayiti |nòt= }} '''Louis-Auguste Joint''' se yon [[ekriven]]. Li ekri liv konsène [[Ayiti]] oubyen [[kreyòl ayisyen]] oubyen nan [[Karayib]] an. == Biyografi == Li se yon doktè an [[sosyoloji]] e li anseye syans sosyal ak [[filozofi]] nan [[Gwadloup]]. Li se yon militan pou defann dwa moun e li kolabore nan plizyè asosyasyon tankou Lig pou defann [[Dwa]] Moun (LDH), Kòdinasyon Tèt Kole Ayisyen nan Gwadloup. == Zèv li yo == Li ekri de [[liv]] : * 1996 : ''Edikasyon popilè an Ayiti'', pibliye nan [[edisyon]] Lamatan,[[Pari]] * 2007 : ''Sistèm edikatif ak inegalite sosyal an Ayiti'', pibliye nan edisyon Lamatan, Pari Lòt liv l'ap prepare avèk lòt ekriven : ''Gwadloup, defi LKP; Imigrasyon ayisyen nan Karayib la''. Aprè sa, li ekri lòt atik sou [[kreyòl]] ak [[fransè]] an Ayiti; alfabetizasyon an Ayiti... == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Joint, Louis Auguste}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Filozof]] [[Kategori:Filozòf ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1957]] [[kategori:Sosyoloji]] [[kategori:Syans sosyal]] bxbhizojwjvoscp3om6b6bpr8vmyme1 855505 855490 2024-11-12T08:27:19Z Vargenau 98 855505 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{moun |non= Louis Auguste Joint |foto= |tèks= Louis Auguste Joint |dat nesans= [[14 janvye]] [[1957]] |lye nesans= [[Okoto]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |nasyonalite= [[Ayisyen]] |zèv= Edikasyon popilè an Ayiti , Sistem edikatif ak inegalite sosyal an Ayiti |nòt= }} '''Louis-Auguste Joint''' se yon [[ekriven]]. Li ekri liv konsène [[Ayiti]] oubyen [[kreyòl ayisyen]] oubyen nan [[Karayib]] an. == Biyografi == Li se yon doktè an [[sosyoloji]] e li anseye syans sosyal ak [[filozofi]] nan [[Gwadloup]]. Li se yon militan pou defann dwa moun e li kolabore nan plizyè asosyasyon tankou Lig pou defann [[Dwa]] Moun (LDH), Kòdinasyon Tèt Kole Ayisyen nan Gwadloup. == Zèv li yo == Li ekri de [[liv]] : * 1996 : ''Edikasyon popilè an Ayiti'', pibliye nan [[edisyon]] Lamatan,[[Pari]] * 2007 : ''Sistèm edikatif ak inegalite sosyal an Ayiti'', pibliye nan edisyon Lamatan, Pari Lòt liv l'ap prepare avèk lòt ekriven : ''Gwadloup, defi LKP; Imigrasyon ayisyen nan Karayib la''. Aprè sa, li ekri lòt atik sou [[kreyòl]] ak [[fransè]] an Ayiti; alfabetizasyon an Ayiti... == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Joint, Louis Auguste}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven ayisyen]] [[Kategori:Filozòf ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1957]] [[kategori:Sosyoloji]] [[kategori:Syans sosyal]] p85h4fhifneeu25iuzpuht04snx1f46 Wilson Bigaud 0 17845 855481 711166 2024-11-12T00:43:15Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855481 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{moun |non=Wilson Bigaud |foto= |tèks= |dat nesans= [[29 janvye]] [[1931]] |lye nesans= [[Pòtoprens]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= [[22 mas]] [[2010]] |lye lanmò= Vialet, [[Tigwav (komin)|Tigwav]] |peyi lanmò= [[Ayiti]] |nasyonalite=ayisyen |zèv= |nòt= }} '''Wilson Bigaud''', ki fèt [[29 janvye]] [[1931]] nan [[Pòtoprens]] epi ki mouri [[22 mas]] [[2010]]<ref>{{cite web |url=http://repeatingislands.com/2010/04/07/wilson-bigaud-has-died/ |title=Wilson Bigaud has died |access-date=2018-07-05 |archive-date=2018-06-14 |archive-url=https://web.archive.org/web/20180614195223/https://repeatingislands.com/2010/04/07/wilson-bigaud-has-died/ |dead-url=yes }}</ref> nan Vialet ([[Tigwav (komin)|Tigwav]]), se yon [[pent]] [[ayisyen]]. == Biyografi == Manm fondatè nan lekòl ayisyen an, li se [[Hector Hyppolite]] ki dekouvri talan l ', li entwodui l' nan Sant la nan [[Pòtoprens]]. Nan 1950, Wilson Bigaud, ansanm avèk [[Castera Bazile]], [[Philomé Obin]], [[Préfète Duffaut]], Toussaint Auguste ak [[Rigaud Benoit]], se yon gwoup pent ki dekore katedral nan Sen Trinite an nan Pòtoprens : li pentire ''Les Noces de Cana''. katedral nan Sen Trinite te detwi pandan [[tranblemanntè 12 janvye 2010 nan peyi Ayiti]]. Travay li yo te ekspoze nan 1963, pandan egzibisyon an ''19 Peintres de Haïti'' nan [[Briksèl]] ak nan lane 1964, pandan egzibisyon an ''20th Century Latin American Naïve Art'' nan [[La Jolla]]. == Zèv li yo == *Sa li fè == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis ayisyen]] [[Kategori:Pent ayisyen]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Nesans nan lane 1931]] [[Kategori:lanmò 2010]] 3r1mp789b4yoy729g7skopsxf36zh62 René Descartes 0 20927 855502 705110 2024-11-12T08:26:12Z Vargenau 98 [[Kategori:Filozòf]] 855502 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{moun |non=René Descartes |foto= Frans_Hals_-_Portret_van_René_Descartes.jpg |tèks= |fonksyon=matematisyen ak filozof |dat nesans= [[31 mas]] [[1596]] |lye nesans= La Haye (Descartes) |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= [[11 fevriye]] [[1650]] |lye lanmò= [[Stokolm]] |peyi lanmò= [[Syèd]] |nasyonalite=franse |zèv= |nòt= }} '''René Descartes''' (ki fèt [[31 mas]] [[1596]] ak ki mouri [[11 fevriye]] [[1650]]) se yon [[matematisyen]] ak filozof [[franse]]. == Biyografi == * Dat enpòtan yo == Zèv li yo == * Sa li fè, piblikasyon li nan domèn konesans matematik li == Referans == * Referans pou konnen plis anlè moun sa a ---- {{DEFAULTSORT:Descartes, René}} [[Kategori:Matematisyen franse]] [[Kategori:Matematik]] [[Kategori:Filozòf]] [[Kategori:Nesans nan lane 1596]] [[Kategori:lanmò 1650]] isuo97l9yuowzlbszq4n18dubeahtbq Guidobaldo del Monte 0 21164 855499 847828 2024-11-12T08:25:09Z Vargenau 98 [[Kategori:Filozòf]] 855499 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{moun |non=Guidobaldo del Monte |foto=Guidobaldo-del-Monte.jpg |tèks= |fonksyon=matematisyen, filozof, astronom |dat nesans= [[11 janvye]] [[1545]] |lye nesans= Pesaro, provens Marches |peyi nesans=[[Itali]] |dat lanmò= [[6 janvye]] [[1607]] |lye lanmò= Montebaroccio |peyi lanmò= [[Itali]] |nasyonalite=italyen |zèv= |nòt= }} '''Guidobaldo del Monte''' oubyen rele '''Guidobaldi''' oswa '''Guido d'Ubalde''' se yon [[matematisyen]], filozof ak astronom [[italyen]]. == Biyografi == *Dat enpòtan yo [[Image:Dal Monte - Mecanicorum liber, 1615 - 188305.jpg|thumb|''Mecanicorum liber'', 1615]] == Zèv li yo == *Sa li fè, piblikasyon li nan domèn konesans matematik li == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{Souliye-Matematisyen}} {{DEFAULTSORT:Monte, Guidobaldo del }} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Filozòf]] [[Kategori:Matematisyen]] [[Kategori:Matematisyen italyen]] [[Kategori:Nesans an 1545]] [[Kategori:lanmò 1607]] 7em3jukimegzd42ddunwgzitvmsfqc5 Paolo Tripodi 0 21958 855498 833105 2024-11-12T08:24:27Z Vargenau 98 [[Kategori:Filozòf]] 855498 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} '''{{PAGENAME}}''' se yon [[filozof]] [[italyen]], nan peyi [[Itali]] . {{moun |non=Paolo Tripodi |foto= |tèks= |fonksyon= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans= |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= |zèv= |nòt= }} == Byografi == *Dat enpòtan yo == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[Kategori:Filozòf]] 9klwjsovujrfsu9k33uq6s50vllcbol Henock Franklin 0 31988 855491 717894 2024-11-12T08:09:23Z Vargenau 98 [[Kategori:Filozòf ayisyen]] 855491 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Henock Franklin |foto= |tèks= |fonksyon=filozòf |domèn=Filozofi |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= }} '''Henock Franklin''' se yon filozòf ayisyen. Li ekri yon liv ''[[Prens la]]'', pasaylang an kreyòl ayisyen Trete Politik nonm [[Nicolas Machiavel]] la ki rele ''Il Principe'' a. ''Prens la'' se yon liv filozofi politik li ye. Nan liv sa a, Niccolò Machiavelli montre kijan lè yon nonm gen pouvwa a nan men li, lè yon nonm ap dirije kijan li ta dwe aji nan chak sitiyasyon. Se sa ki pral montre kalite politik nonm sa a. == Biyografi == Henock Franklin fèt nan vil Okay nan peyi Ayiti. Se yon filozòf ayisyen ki kòmanse filozofe depi lè li te gen 12 zan nan Vil Okay nan peyi Ayiti daprè sa li di nan liv li a ki rele : ''Filozofi mounal'' la. Henock Franklin se ansyen etidyan an Filozofi Lekòl Nòmal Wo Nivo an Ayiti. Mouche se ekrimann, pasaylangmann. == Zèv li yo == * ''Moun demounize'' : Liv Filozofi ki ap reflechi sou bagay ki demounize moun, ki anpeche moun yo soto, ki anpeche moun yo moun tout bon tankou lè zansèt nou yo te nan esklavaj. Konsa nou ka di esklavay se yon bagay demounal li ye, sa vle di, yon bagay ki demounize moun ; 2004, Edisyon Dauphin noir, 88 paj, {{ISBN|978-2915887006}} * ''Filozofi mounal'' : Liv Filozofi, kote Henock Franklin ap deplwaye prensip filozofi li a. Filozofi mounal la, nan yon mo, se yon filozofi ki ap reflechi sou bagay ou sou sa moun fè ki demounize yo, ki fè yo pèdi, sa Filozòf Henock Franklin rele, MOUNTE yo. Yon moun demounize, se yon moun ki pèdi MOUNTE li nou ta ka di tou. * ''Moun Fofò''' : Liv Filozofi kote Henock Franklin ap reflechi sou yon bann fo moun fò. Yon bann moun ki di yo fò men alaverite yon pa konnen anyen vre oswa yo mal konnen. Nan liv Filozofi sa a, MOUN FOFÒ, Henock Franklin ap eseye depete savwa sa yo ki pa chita sou anyen, ki pa gen okenn fondman * ''Prens la''' : Liv sa se PASAYLANG, jan Henock Franklin rele li a, IL PRINCIPE Niccolò Machiavelli a an kreyòl. Jan Henock Franklin di li a nan ANVANN pasaylang sa a, pou lang lan ka kannale, sa vle di, pike pou pi devan, li bezwen gen klasik sa yo nan literati inivèsèl la ladan li. Se poutèt sa Henock Franklin fè pasay kokennchenn liv sa a an ayisyen ; Edisyon Anibwé, 2007, 241 paj, {{ISBN|978-2-916121-0-93}} ** PRENS LA, Premye edisyon, 2006 ** PRENS LA, Desyem edisyon an Ayiti, 2008 ** PRENS LA, twazyem edisyon, 2009 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Franklin, Henock}} [[Kategori:Moun]] [[kategori:Filozof]] [[Kategori:Filozòf ayisyen]] 0ctgv611ge7aah0fak1k814p6s1qinj 855504 855491 2024-11-12T08:26:58Z Vargenau 98 855504 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Henock Franklin |foto= |tèks= |fonksyon=filozòf |domèn=Filozofi |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= ayisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= }} '''Henock Franklin''' se yon filozòf ayisyen. Li ekri yon liv ''[[Prens la]]'', pasaylang an kreyòl ayisyen Trete Politik nonm [[Nicolas Machiavel]] la ki rele ''Il Principe'' a. ''Prens la'' se yon liv filozofi politik li ye. Nan liv sa a, Niccolò Machiavelli montre kijan lè yon nonm gen pouvwa a nan men li, lè yon nonm ap dirije kijan li ta dwe aji nan chak sitiyasyon. Se sa ki pral montre kalite politik nonm sa a. == Biyografi == Henock Franklin fèt nan vil Okay nan peyi Ayiti. Se yon filozòf ayisyen ki kòmanse filozofe depi lè li te gen 12 zan nan Vil Okay nan peyi Ayiti daprè sa li di nan liv li a ki rele : ''Filozofi mounal'' la. Henock Franklin se ansyen etidyan an Filozofi Lekòl Nòmal Wo Nivo an Ayiti. Mouche se ekrimann, pasaylangmann. == Zèv li yo == * ''Moun demounize'' : Liv Filozofi ki ap reflechi sou bagay ki demounize moun, ki anpeche moun yo soto, ki anpeche moun yo moun tout bon tankou lè zansèt nou yo te nan esklavaj. Konsa nou ka di esklavay se yon bagay demounal li ye, sa vle di, yon bagay ki demounize moun ; 2004, Edisyon Dauphin noir, 88 paj, {{ISBN|978-2915887006}} * ''Filozofi mounal'' : Liv Filozofi, kote Henock Franklin ap deplwaye prensip filozofi li a. Filozofi mounal la, nan yon mo, se yon filozofi ki ap reflechi sou bagay ou sou sa moun fè ki demounize yo, ki fè yo pèdi, sa Filozòf Henock Franklin rele, MOUNTE yo. Yon moun demounize, se yon moun ki pèdi MOUNTE li nou ta ka di tou. * ''Moun Fofò''' : Liv Filozofi kote Henock Franklin ap reflechi sou yon bann fo moun fò. Yon bann moun ki di yo fò men alaverite yon pa konnen anyen vre oswa yo mal konnen. Nan liv Filozofi sa a, MOUN FOFÒ, Henock Franklin ap eseye depete savwa sa yo ki pa chita sou anyen, ki pa gen okenn fondman * ''Prens la''' : Liv sa se PASAYLANG, jan Henock Franklin rele li a, IL PRINCIPE Niccolò Machiavelli a an kreyòl. Jan Henock Franklin di li a nan ANVANN pasaylang sa a, pou lang lan ka kannale, sa vle di, pike pou pi devan, li bezwen gen klasik sa yo nan literati inivèsèl la ladan li. Se poutèt sa Henock Franklin fè pasay kokennchenn liv sa a an ayisyen ; Edisyon Anibwé, 2007, 241 paj, {{ISBN|978-2-916121-0-93}} ** PRENS LA, Premye edisyon, 2006 ** PRENS LA, Desyem edisyon an Ayiti, 2008 ** PRENS LA, twazyem edisyon, 2009 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Franklin, Henock}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Filozòf ayisyen]] nrerc25cjbxpcm3hbcw4og82ab00gya Vincent van Gogh 0 62847 855428 855391 2024-11-11T19:49:20Z Kitanago 19629 855428 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pös-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''[[Les Mangeurs de pommes de terre]]'' * ''[[La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''[[Les Tournesols]]'' * ''[[La Nuit étoilée (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''[[L'Église d'Auvers-sur-Oise]]'' * ''[[Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale]]'' * ''[[La Maison blanche, la nuit]]'' * ''[[Terrasse du café le soir]] '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Royal Academy of Fine Arts nan Brussels|Royal Academy of Fine Arts]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen jennès, [[Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manje pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van Gogh|Van Gogh Museum]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Royal Museums of Fine Arts nan Bèljik|Royal Museums of Fine Arts of Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] mjpbuqvfqla3xwcbfdwbozqtpzidtzb 855429 855428 2024-11-11T19:56:40Z Kitanago 19629 855429 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''[[Les Mangeurs de pommes de terre]]'' * ''[[La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''[[Les Tournesols]]'' * ''La Nuit étoilée'' * ''[[L'Église d'Auvers-sur-Oise]]'' * ''[[Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale]]'' * ''[[La Maison blanche, la nuit]]'' * ''[[Terrasse du café le soir]] '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Royal Academy of Fine Arts nan Brussels|Royal Academy of Fine Arts]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen jennès, [[Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manje pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van Gogh|Van Gogh Museum]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Royal Museums of Fine Arts nan Bèljik|Royal Museums of Fine Arts of Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] 9yykt8ttzfn8k16tuyt94njhyvovn0u 855433 855429 2024-11-11T19:59:53Z Kitanago 19629 855433 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''Les Mangeurs de pommes de terre'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Royal Academy of Fine Arts nan Brussels|Royal Academy of Fine Arts]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen jennès, [[Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manje pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van Gogh|Van Gogh Museum]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Royal Museums of Fine Arts nan Bèljik|Royal Museums of Fine Arts of Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] 7gcuxuzyw4hpgymzljr5qpiywa4eoez 855434 855433 2024-11-11T20:01:06Z Kitanago 19629 855434 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''Les Mangeurs de pommes de terre'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Royal Academy of Fine Arts nan Brussels|Royal Academy of Fine Arts]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen jennès, [[Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manje pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van Gogh|Van Gogh Museum]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Royal Museums of Fine Arts nan Bèljik|Royal Museums of Fine Arts of Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] dfls6bm3qhlayldcxdpsjxxh7dk6dcw 855435 855434 2024-11-11T20:06:16Z Kitanago 19629 /* Matirite */ 855435 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''Les Mangeurs de pommes de terre'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Académie royale des beaux-arts]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen jennès, [[Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manje pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van Gogh|Van Gogh Museum]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Royal Museums of Fine Arts nan Bèljik|Royal Museums of Fine Arts of Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] 6njxsa5wjrumicyvs3y4bxiy7zmdkba 855439 855435 2024-11-11T20:18:49Z Kitanago 19629 855439 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''Les Mangeurs de pommes de terre'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen jennès, [[Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manje pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van Gogh|Van Gogh Museum]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Royal Museums of Fine Arts nan Bèljik|Royal Museums of Fine Arts of Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] b8lbmnb18idsqx263xgxdskgauuys84 855446 855439 2024-11-11T20:38:33Z Kitanago 19629 /* La Have */ 855446 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''Les Mangeurs de pommes de terre'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manje pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van Gogh|Van Gogh Museum]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Royal Museums of Fine Arts nan Bèljik|Royal Museums of Fine Arts of Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] 8i7r540btscufeg45zxwy6eir99wzg7 855452 855446 2024-11-11T21:04:11Z Kitanago 19629 /* Nuenen */ 855452 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''Les Mangeurs de pommes de terre'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Royal Museums of Fine Arts nan Bèljik|Royal Museums of Fine Arts of Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] sy4iwrpbgqypbv9wwc2ut2ttbdiuigb 855453 855452 2024-11-11T21:04:48Z Kitanago 19629 855453 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Royal Museums of Fine Arts nan Bèljik|Royal Museums of Fine Arts of Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] cv2xnl3ziedz1lwi64vqn8ppft8y7db 855455 855453 2024-11-11T21:16:12Z Kitanago 19629 /* Drenthe */ 855455 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] rq2nsaclbsw6hszh2f9pvkcs6ooo180 855456 855455 2024-11-11T21:19:22Z Kitanago 19629 /* Pari */ 855456 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. <gallery mode="packed"> [[Fichye:VanGogh-Scene_de_rue_à_Montmartre_1887.png|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/da/VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png/220px-VanGogh-Scene_de_rue_%C3%A0_Montmartre_1887.png|vignette|''Sèn nan lari nan Montmartre'', 1887 : penti ki reprezante youn [[Moulin de la Galette|nan moulen Galette]] sou mòn [[Montmartre]] nan Pari, ki pa janm parèt ant 1920 ak 2021.]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0a/Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_020.jpg|thumb|''[[Restoran sirèn nan Asnières|Restoran sirèn]] nan [[Asnieres-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, lwil sou twal, 54 × 65 , [[Pari]], [[Mize Orsay|Musée d'Orsay]] (F313/JH1251).]] [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_s0273V1962_-_Van_Gogh_Museum.jpg|vignette|Vincent van Gogh, pa [[Jan Pyè Russell|John Peter Russell]], nan lane 1886.]] </gallery> ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] 7293azd9zv0l7qr21q0y8inhmex7lds 855457 855456 2024-11-11T21:22:11Z Kitanago 19629 /* Pari */ 855457 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. <gallery mode="packed"> VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn lari nan Montmartre'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Montmat] Pari, pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021. Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Le Restaurant de la Sirène à Asnières|Le Restaurant de la Sirène]] à [[Asnières-sur-Seine|Asnières]]'', 1887, huile sur toile, {{dunité|54|65|cm}}, [[Paris]], [[musée d'Orsay]] (F313/JH1251). Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Une allée Jardin du Luxembourg'', 1886, huile sur toile, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 octobre 2017}}.</ref>. Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, par [[John Peter Russell]], en 1886. </gallery> ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] 1xbqk2loh5gh2lfxsor7888hfqj4zwq 855459 855457 2024-11-11T21:24:42Z Kitanago 19629 /* Pari */ 855459 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. <gallery mode="packed"> VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn lari nan Montmartre'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Montmat] Pari, pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021. Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirènann Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, huile sur toile, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251). Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 octobre 2017}}.</ref>. Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886. </gallery> ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] qo02uugsrnm7jqq7y6aoi39bh5z08dp 855460 855459 2024-11-11T21:25:15Z Kitanago 19629 /* Pari */ 855460 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' [[Fichye:Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|vignette|redresse|''Luxembourg Garden Alley, 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref>{{Lien web|title=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|website=clarkart.edu|accessdate=4 oktòb 2017}}</ref>]] Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. <gallery mode="packed"> VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn lari nan Montmartre'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Montmat] Pari, pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021. Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirènann Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251). Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 octobre 2017}}.</ref>. Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886. </gallery> ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] 8sfnehll0zat5ixby7zwjaaobt6t9cx 855461 855460 2024-11-11T21:26:57Z Kitanago 19629 /* Pari */ 855461 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. <gallery mode="packed"> VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn lari nan Montmartre'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Montmat] Pari, pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021. Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirènann Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251). Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>. Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886. </gallery> ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] ihit0tls2v1z7tyeidef98vy5764b4x 855471 855461 2024-11-11T22:24:27Z Kitanago 19629 855471 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. <gallery mode="packed"> Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251). Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>. Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886. </gallery> ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] thffnumx9nph0a4khm2sru68fb77i9u 855475 855471 2024-11-11T22:28:34Z Kitanago 19629 /* Pari */ 855475 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. <gallery mode="packed"> VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021. Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251). Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>. Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886. </gallery> ==== Arles ==== [[Fichye:WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_('De_straat'),_Vincent_van_Gogh_(1888).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg/170px-WLANL_-_Pachango_-_Het_gele_huis_%28%27De_straat%27%29%2C_Vincent_van_Gogh_%281888%29.jpg|vignette|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (" Lari a ”)'', 1888, lwil sou twal, 72 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).]] [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c8/Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg/170px-Vincent_Willem_van_Gogh_137.jpg|vignette|''[[Chanm van Gogh nan Arles|Chanm nan]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 72 × 90, [[Amstèdam]], [[mize van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F482/JH1608).]] 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Musée de l'Ermitage|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] 0i7p4fz6iemhrgbeaphmfbxm5d30d90 855476 855475 2024-11-11T22:36:42Z Kitanago 19629 /* Arles */ 855476 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. <gallery mode="packed"> VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021. Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251). Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>. Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886. </gallery> ==== Arles ==== 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> WLANL - Pachango - Het gele huis ('De straat'), Vincent van Gogh (1888).jpg|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (« La Rue »)'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|89|cm}}, [[New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589). Vincent Willem van Gogh 137.jpg|''[[Chanm Van Gogh nan Arles|chanm pou kouche a]]'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|90|cm}}, [[Amsterdam]], [[mi Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F482/JH1608). Farmhouse in Provence, 1888, Vincent van Gogh, NGA.jpg|Fèm nan Provence, 1888. [[National Gallery of Art]] (1970.17.34) Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Musée d'Israël|Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj|Mize Hermitage]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] 2b0dn9y60akdsebbgix1nualbhsqrsl 855477 855476 2024-11-11T22:41:47Z Kitanago 19629 /* Arles */ 855477 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. <gallery mode="packed"> VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021. Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251). Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>. Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886. </gallery> ==== Arles ==== 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> WLANL - Pachango - Het gele huis ('De straat'), Vincent van Gogh (1888).jpg|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (« La Rue »)'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|89|cm}}, [[New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589). Vincent Willem van Gogh 137.jpg|''[[Chanm Van Gogh nan Arles|chanm pou kouche a]]'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|90|cm}}, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F482/JH1608). Farmhouse in Provence, 1888, Vincent van Gogh, NGA.jpg|Fèm nan Provence, 1888. [[National Gallery of Art]] (1970.17.34) Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] n935ylylvii9i9qzysennvaahw752y1 855541 855477 2024-11-12T10:52:40Z Kitanago 19629 /* Arles */ 855541 wikitext text/x-wiki {{redirect|Van Gogh}} {{infobox atis |non= Vincent van Gogh |imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg |lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci : # ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ; # ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980). Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>. | non nesans = Vincent Willem van Gogh |dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}} | lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]]) | lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]]) | nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]] |aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]] |diplòm= |etid= |mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] |enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr |url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html |titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888. |auteur=Vincent van Gogh |date= 26 août 1888 |éditeur=Van Gogh Museum |consulté le= 6 juin 2014 }}</ref> |peyi nesans=[[Peyiba]] |dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]] |Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]] |Peyi lanmò= [[Frans]] |enfliyanse = [[Ekspresyonis]] |zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]'' * ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]'' * ''Les Tournesols'' * ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]'' * ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' * ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' * ''La Maison blanche, la nuit'' * ''Terrasse du café le soir '' |nòt= }} '''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]]. Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an. Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl. Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac. Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan == Biyografi == === Fanmi === [[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus) Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]]. Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> . === Jenès === ==== 1853-1869 ==== Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi. Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert. ==== 1869-1878 ==== {{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}} Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl. Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye. Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant. Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green. Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. » Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref> ====1879-1880==== [[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]] [[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]] Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa. Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane. Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] . ===Matirite=== [[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]] <gallery mode="packed" perrow="6"> Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans) Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881 Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881 Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883 Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883 Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885 Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886 Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888 Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889 Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890 Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò) </gallery> Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane. Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li. ==== La Have ==== [[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]] Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]]. Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li . Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent. Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini. ==== Drenthe ==== Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl. ==== Nuenen ==== [[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]] Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent. [[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4  , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]] Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a. [[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]] Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885. Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo. An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file. ==== Anvè ==== Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari. ==== Pari ==== Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>. Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".'' Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887. Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari. <gallery mode="packed"> VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021. Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251). Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>. Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886. </gallery> ==== Arles ==== 20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944. <gallery mode="packed"> WLANL - Pachango - Het gele huis ('De straat'), Vincent van Gogh (1888).jpg|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (« La Rue »)'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|89|cm}}, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).|alt=Kay jòn (« La Rue »), 1888, lwil sou twal, 72 × 89 cm, New Haven, Yale University Art Gallery (F464/JH1589). Vincent Willem van Gogh 137.jpg|''[[Chanm Van Gogh nan Arles|chanm pou kouche a]]'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|90|cm}}, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F482/JH1608). Farmhouse in Provence, 1888, Vincent van Gogh, NGA.jpg|Fèm nan Provence, 1888. [[National Gallery of Art]] (1970.17.34) Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358). Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Mize Izrayèl]] (F558/JH1481). P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888. </gallery> <gallery mode="packed"> VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691). Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lilas (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]]. Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562). </gallery> Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]]. Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye. [[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]] Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz. 23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ). [[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49  ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]] Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam. Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen. ==== Saint-Remy-de-Provence ==== [[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]] 8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890. [[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nwit la zetwal (1889)|The Starry Night]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]] Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890. Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l. Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran. 31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman. ==== Auvers sur Oise ==== [[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtre Doktè Gachet ak branch foxglove|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]] Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>. Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba. ===Lanmò Vincent van Gogh=== [[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]] [[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]] Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li. Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914. An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay. Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>. Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>. ===Pwoblèm sante=== Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik. Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent. Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la. ==Lèt== [[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]] Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye. ===Kontèks=== An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. ===Istwa piblikasyon an=== [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]] Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache. Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>. ==Penti== Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890). {{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]] Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . ===Estil=== Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a. Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a. [[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Mezon Blanch lan nan mitan lannwit|House under a Night Sky]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73  , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Hermitage]] (F766/JH2031).]] Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la. Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a. ==== Otopòtrè ==== [[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat: ''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]] Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York . ====Japonis==== [[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat: * ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298). * ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296). * ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]] [[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> . Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... » Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> . ====Kopi zèv yo==== [[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|250px|Kopi]] [[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]] Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. » Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike. ====Seri==== [[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]] Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase. Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li. [[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]] Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la . [[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]] Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a. ====Tablo lannuit==== [[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3  , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]] Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la. Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè. Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li. ====Teknik==== Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[jòn kadmyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>. == Van Gogh ak mouvman atistik yo == [[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]] Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite. Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li. === Enpresyonis === [[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Impression, soleil levant]]'', 1872, huile sur toile, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[musée Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]] Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo. Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt. === Pòs-enpresyonis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5  , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon an Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]] Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo. Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. » === Ekspresyonis === [[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92  , [[Nouyòk|New York]], [[Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]] Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la|The Scream]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè : ''[[Nwit la zetwal (1889)|Nwit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref> Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}} Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}} === Fovis === [[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe a lannwit|The Night Café]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]] [[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[Andre Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh. ===Senbolis=== [[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45  , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]] Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan". Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' . [[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] . === Reprezantasyon kontanporen === An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref> === Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la === Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik. == Desen == Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ( [[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]"> Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]] . Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Musée Solomon R. Guggenheim|Solomon R. Guggenheim Museum]]. </gallery> === Yon kaye ke otantisite l pa konfime === Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref> Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref> == Zèv li yo == * Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto. * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>). * Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>). == Galeri penti == <center><gallery> Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg </gallery></center> == Jenerasyon == === Rekonesans === Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè. [[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amsterdam]], [[musée Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]] Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon. Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Mize Amstèdam|Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè. ===Popilarite === Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon. Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}. Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize. == Nan kilti == === Sinema ak televizyon === Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim: * [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]] * [[1990]] : ''[[Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]] * 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]] * 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]] * [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]] * [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]] * ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl) * [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]] * 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]] * [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]] * [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref> * [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]] * [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]] * [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] ) * 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016) * 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh. === Pwezi === * 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité === Mizik === * albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962) * [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970). * [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971) * Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975) * [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}] * [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987) * [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans] * [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz'' * [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993) * Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003) * [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night'' * Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh) * ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951) * ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990) * [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik) * ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950) * [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974) * ''Vincent'', opera (1975-1976) * [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988) * [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo * [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991) * [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004) * [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022) == Referans == {{références}} == Lyen deyò == {{commonscat|Vincent Van Gogh}} * [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la * {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance) {{Liens}} {{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:La]] [[Kategori:Penti]] [[Kategori:Pent neyèlandè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1853]] [[Kategori:Lanmò 1890]] [[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]] 0z7alb76csxzsqeljt5scs6058tok0y Féquière Lucien 0 63096 855542 813224 2024-11-12T11:12:01Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855542 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Féquière Lucien |foto=Volo Volo de Boston.jpg |tèks=Volo Volo de Boston |fonksyon=Mizisyen, Chantè |domèn=mizik |diplòm= |etid= Kontablite, Imobilye |dat nesans=[[14 desanm]] [[1956]] |lye nesans=[[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] |peyi nesans=[[Ayiti]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= ayisyen |relijyon= |rezidans= [[Boston, Massachusetts|Boston]] |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |gwoup=Volo Volo De Boston |enstriman=[[vwa]] }} '''Féquière Lucien''', ki fèt [[14 desanm]] [[1956]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[mizisyen]] ak [[chantè]] ki aktyèlman nan gwoup [[Volo Volo De Boston|Volo Volo de Boston]]. == Premyé année yo == [[Féquière Lucien]] <ref>https://web.archive.org/web/20221008002109/https://www.opamusic.com/artist/fequiere-lucien/ Achive Mizik Ayisyen</ref> né 14 desanm 1956 nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]. Paran li sé Ayisyen : Philistin Lucien ak Elizabeth Bellevue. Li fè etid li nan [[:en:Saint-Louis_de_Gonzague|Saint-Louis de Gonzague]] ak [[Grégoire Eugène]] anvan li pati pou [[Etazini]]. A laj 12 zan, Féquière té trè entérésé aprann jwé gita ak chanté san yon idé ki koté sa tap rivé. Lè li té gen 14 zan, paran li té désidé voyél alé etidyé alétranjé. Féquière pasé 3 mwa [[Nouyòk]] anvan li délojé al [[Boston, Massachusetts|Boston]] koté yo di ki gen meyè lekòl ak lòt opòtinité. == Karyè == Nan lane 1978, gwoup [[Volo Volo]]<ref>Jackson, Regine O., ed. (27 June 2011)[https://books.google.com/books?id=OQ6tAgAAQBAJ&pg=PA152 Geographies of the Haitian Diaspora] p.152 [https://en.wikipedia.org/wiki/ISBN ISBN] [https://en.wikipedia.org/wiki/Special:BookSources/9781136807886 9781136807886]. rekipéré Octòb 6, 2022</ref> tap chèché yon lòt chantè pou ranplasé [[Ti Manno]]. Féquière té jwen n yon rekomandasyon pou li al fè odisyon kòm chantè ki pat konu nan kominote a. Pami tout lot chantè ki té fè odisyon, gwoup la té chwazi Féquière kòm chantè dépi lè sa a. Atis la té gen 22 zan. Féquière Lucien<ref>https://web.archive.org/web/20221008002109/https://www.opamusic.com/artist/fequiere-lucien/ Achive Mizik Ayisyen</ref> chanté plizyè albòm avèk [[Volo Volo De Boston|Volo Volo de Boston]], é li té patisipé nan lòt pwojè albòm ak anpil lot atis. Li chanté sou plizyè albòm popilè Kòm: ''La nature'', ''Nou nan route'', ''14 karat gold'' ak ''33yèm Anivèsè''. Kèlke mizik popilè li chante se : ''Do it'', ''Fè kow sekwé'', ''Ayanman'', ''Nou nan route'', ''Mélodie'', ''Minouche'', ''Party time'', ''Gason palé'', ''Haïti'', ''Yon sèl Volo.. Lòt pwojè albòm li chanté sé : ''Racines'' ak ''Koneksyon''. Atis la toujou nan gwoup Volo Volo de Boston kòm chantè, konpozitè ak chèf égzékitif. == Zèv li yo == * ''La nature'' * ''Nou nan route'' * ''14 karat gold'' * ''Mélodie'' * ''Do it'' * ''Fè kow sékwé'' * ''Ayanman'' * ''Minouche'' * ''Party time'' * ''Gason pale'' * ''Yon sèl Volo'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * (en) [http://www.volovolodeboston.com Sitwèb ofisyèl Volo Volo de Boston] * [http://musique.haiti.free.fr/discographie/fiches/volovolo00pagedr.htm Achive mizik Ayiti] sou Musique.Haïti * [http://www.afromix.org/html/musique/artistes/volo-volo-de-boston/index.en.html Afromix Liberi entènet] sou afromix.org * [https://www.discogs.com/artist/1319278-Volo- Discogs libréri] sou discogs.com * [https://archive.org/details/vinyl_bostonpubliclibrary?and%5B%5D=volo+volo+&sin= Librérie Piblik nan Boston] {{DEFAULTSORT:Lucien, Féquière}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Mizik]] [[Kategori:Atis]] [[Kategori:Mizisyen]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Chantè ayisyen]] [[Kategori:Mizisyen ayisyen]] [[Kategori:Nesans nan lane 1956]] d4kf1qxuvbdlnrjqgvsketewl7ip3bt François Capois 0 65716 855415 836643 2024-11-11T16:35:14Z Kapitèn Kapwa lanmo 29730 855415 wikitext text/x-wiki {{moun |non= François Capois Odige |foto= François_Capois_dit_Capois-la-Mort.jpg |tèks= Kapwaveli |fonksyon= Militè, jeneral |domèn= Lame |diplòm= |etid= Estrateji militè pa José Capois |dat nesans= [[1766]] |lye nesans= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[1806]] |lye lanmò= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]] |peyi lanmò= [[Ayiti]] |nasyonalite= ayisyen |relijyon= [[advantis]] |rezidans= Nò |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj=Wochanmbo Met chapo ba devan li |rekonpans=Ofisye, Lyetnan, Kapitèn |remak=Brav ak defansif |fim= }} '''François Kapwaveli Odige''' ou '''François Capois Odige''' (rele tou Capois-La-Mort) (an kreyòl ayisyen ː Franswa Kapwa), ki fèt nan lane [[1766]] nan [[Okap (komin)|cite Chauvel]], asasinen nan lane [[1806]] sou lòd [[Henri Christophe]] touprè [[Okap (komin)|Cite Chauvel]], se yon ofisye nan [[lame endijèn]] [[Ayiti]] pandan [[Revolisyon Ayisyen]] ak gayan nan [[Batay Vètyè]]. Li koupe tèt Rochambeau 20 novanm 1803 nan [[Vètyè]]. Li te pitit gason yon fanm lib kite rele Fovèt Odige, li te viv nan domèn rich sete yon gwo plantè kote achtè franse te konn achte pou piyaj pou al vann nan metwopòl la aprè Fransè yo te vin sezi domèn sa a kote non li "Cappouet" te vin Capoix pou fanmi li pa defòmasyon lengwistik. An [[1793]], li jwenn rezistans lan kont [[esklavaj|esklavajis]] la ak Fransè yo aprè pasaj [[Tousen Louvèti]] nan Pòdpè. Li engaje kò li nan [[lame endijèn]] nan te fòme, lè li te touye tout gwoup lame panyòl. Lame a vin kòmande pa [[Jacques Maurepas]]. Capois vin ofisye avèk eksplwa ak li te bon gerye kont twoup fransèz pandan [[Ekspedisyon nan Sen Domeng]]. Li pase grad nan senp sòlda pou rive lyetnan, epi kapitèn. Li ganyen tou non "Kappwoêd Lanmòrha" akòz kouraj li, lè li koupe tèt Rochambeau nan Vètyè. == Istwa non == Kapwaveli Lanmo Audige ki fè alyans ak [[Bondye|BonDye]]<nowiki/>ayisyen souvan yo konn di tou Kapwa Lanmò asimilasyon ak Anj Gabriyèl ak chak aksyon jiskaske Kapwaveli vin ranplase pa Kapwa Lanmò non ki vle di sila a ki pa ka mouri men kap bay moun lanmò. == Biyografi == François Capois Odige fèt nan lane 1766 sou abitasyon ki sitiye nan tèt mòn Okap lan. Li te pitit gason yon rich ak selèb plantè ki te chavire Panyòl. Pa alterasyon fonetik ak defòmasyon [[lang tayino]], non li te souvan defòme ak ekri Kapwoedo, Kapoed oubyen Kappoueto. Daprè istoryen [[Céligny Ardouin]], François Capois Odige gen yon frè ki rele José Capois Odige ki bay li konsèy ak ansèyman. François Capois Odige kòmanse karyè militè li anba otorite jeneral Lavaux. Nan lane 1793, li rejwenn rezistans lan kont esklavaj lan, aprè pasaj la [[Toussaint Louverture]] nan Okap. Anba otorite kolonèl [[Jacques Maurepas]], François Capois Odige vin lyetnan 9yèm demi-brigad. Yon ti tan aprè, Capois travay pou vin kapitèn nan 3yèm batayon, ki pa te janm patisipe nan lagè sivil nan sid Sen Donmeng, ant Joseph André Rigaud ak Toussaint Louverture. Li te goumen malgre menm lè Rigaud akòz yon soulèvman ki te ap dewoule nan nòdwès anba otorite Lubin Golard. Nan mwa fevriye 1802, Capois nan tèt la yon santèn nonm 9yèm demi-brigad kòmande yon anbiskad sou wout chanpin, yon sektè , anviwonan vil Okap. Pandan anbiskad sa a Capois te pran yon bal nan janm li. == Istoryen ak savan == Istoryen ak savan [[Beaubrun Ardouin]] eksplike aprè soumisyon Morpas nan fonksyon jeneral Debelle nan dat 26 fevriye 1802; François Capois Odige pa te pase nan grad Eta-majò kapitèn jeneral Leclerc pou yon bon bout tan. <!-- kòmansman komantè Estrateji zha-ad trèh kalkilatris kote [[Métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io|métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io]]  nan mannyè pou li pi byen etidye otorité esklavajis zha te pèmèt ak Kappwoêd pou y l" rezide nan kolònn ni khi pou Port-de-Paix. Pou kounmanse an 1803, plizyè eksplwa militè ak estratajèm say-yeo khi konkretize pa Kappwoêd kote : konstrisyon n'an Karrewougje, tooprei khi pou Saint-Louis du Nord, pou plizyè radeaou-io avèk 150 poteaourik nonm 9yèm kolonyal (demi-brigad) li plase anba kòmanman chèf batayon ha Vincent Louis aidé n'an su-z-òrdre pâr Kapitaine Gardel. Touth strictira zha-ad fèth eintre 17 ak 18 fevriye 1803. N'an date khi pou 12 avril 1803, Frankànaho Kappwoêd too preind d’assaout eincore pwopre ville liha khi seid Port-de-Paix. Plizyeir mound-io apmandei tèïèth -io koété fòrce intrépide èh' stratégjie militaire ki inmbibé y l' n'an Frankànaho Kappwoêd zha-ad sòrtihi ? Konme plizyeir luotd grande figyre-io khi pou guèrre khi pou délibérasyon Ahytianna ah Frankànaho Kappwoêd teidguen yeou cèrtaine mistik! Su zha, n'an woêd khi pou revigorei mistisism liha, sikoloji liha khi aninmiste èh' gjénie militaire liha, nan rezon plizyè peripesi ki pou lagè ki pou deliberasyon an; espesyalis rechèch lan Louis Anthony Dauphin enfòme nou ke Frankànaho Kappwoêd te resevwa yeou inisyasyon ezoterik ak eterik part bòrcoth khi pou klèvwayan énminan khi pou lépòk-la Legba Éliézer Cadet èh' Micado Cadet nan dat 27, 28 ak 29 septanm 1803. Spesifikman, vodouyizan sa yo ak animis sa yo fè ak predi les aksyon sa yo :1- enstriksyon ak direktiv sou konduit pou swiv pandan batay vètyè a 2- Batèm inisyatik la ak izoterik la des fins de protections militaires et spirituels des acteurs clés de l’indépendance (Cappoix, Dessalines) à la source La Douceur 3– La date officielle de l’indépendance d’Haïti et sa célébration aux Gonaives en date du 1ier janvier 1804. Plusieurs soldats vaillants et initiés tels Clervaux, Paul Prompt et Dominique jouèrent un rôle prédominant dans la bataille de Vertières du 17 et 18 novembre 1803.  Or, François Cappoix en est perçue comme la figure instrumentale qui s’en est grandement illustrée, et ce grâce à sa méthodologie militaire utilisée dans la prise de la Butte à Charrier lors de la fameuse Bataille de Vertières. Comme le relate le Dr. François Dalencour :«  Pour atteindre Charrier,  François Cappoix devait en longeant le ravin passer sous le feu de cette batterie. Quand il arriva vis-à-vis du pont, il fut accueilli par un feu si vif , que les soldats de la 7ième, 9ième et 14ième brigade (demi-brigade) qui formèrent l’avant-garde chancelèrent. Cappoix qui n’avait jamais fui devant les français releva, par son audace et le courage de ses grenadiers et il leur fit entendre de sa voix imposante Il faut mes braves, vous rendre maître de cette bute, le salut de l’armée en dépend, en avant !!! Les grenadiers de la 9ième brigade s’élancèrent avec rage au devant de la mort. Néanmoins, l’artillerie française, bien servie, les culbuta par de vives décharges (…) Cappoix  fit un dernier effort. Monté sur un cheval richement caparaçonné , il s’élança de nouveau, plein d’ardeur contre le fort. Ses soldats le suivent; ils sont repoussés ; ils s’indignent avec propension Cappoix les exhorte à le suivre. Soudainement, un boulet renverse le cheval de Cappoix, l’intrépide général tombe ; mais il se relève aussitôt, marche et s’écrie : EN AVANT , EN AVANT !!! » (source: pp.72-pp.73, Biographie de François Cappoix, Dr. F. Dalencour, 1956) De son côté, l’éminent historien [[Guerdy Préval]] renchérit sur la psychologie ésotérique de François Cappoix optée dans les derniers moments cruciaux de la Bataille de Vertières, par l’analyse qui suit :« Le général Cappoix fou de rage tombe sous l’emprise des divinité guinéennes (Lwa Ginen). Il pousse un cri de sa voix caverneuse qui effraye les soldats indigènes des 7ième, 9ième et 11ième bataillons qu’il commande. Ils se regardent les uns les autres, hagards, en écoutant leur chef Capois qui leur dit : Je ne veux garder à mes côtés que des braves, de vrais soldats vaillants pour atteindre la Butte Charrier. Les soldats répondirent : Nous soldats indigènes, Nègres africains (d’Alkelbulan), nous sommes des grenadiers sur lesquels, mon général, vous pouvez compter pour investir Charrier et ses occupants .  Le tout se résulte par la victoire de la Bataille de Vertières, tuant près de 55 000 soldats français supportant l’esclavagisme,  dans laquelle s’est grandement investie le général François Cappoix renommé Cappoix La Mort en raison de son héroïsme, son impassibilité,  son stoïcisme et de sa témérité. (source: pp.136-pp.141, Histoire d’Haïti la Nôtre, Guerdy Jacques Préval, 2008) Fen komantè --> == Trayizon == 10 oktòb 1806, lavèy asasina Dessalines, [[Henri Christophe]], ki te pè Jeneral François Capois Odige plis pase tout tan e ki te wè nan li yon pwobab rival politik aprè lanmò espere anperè a, te panse moman apwopriye pou fè li disparèt. François Capois Odige te sou wout pou Kap-Ayisyen, lè, toupre vilaj Limonad, li te wè jeneral Romain ak Dartiguenave osi byen ke adjwen jeneral Gérard sou wout li. Trè kontan, ewo nan Vètyè te vle salye Jeneral Romain pa dousman pwolonje men li li. Se nan moman sa a adjidan Jeneral Gérard te mete sab sou li. <!-- kòmansman komantè Khi zha Frankànaho Kappwoêd (Lanmorha) tapfeid aprei Batail-la khi pou Vèrtyèra èh' Délibérasyon  khi ppu Ahyti  n'an date 1<sup>yei</sup> janvyé 1804 ?  N'an péryodizasyon zha-ad khi n'èkh suivy pwoclanmasyon khi pou délibérasyon Ahytianna ah , Frankànaho Kappwoêd teid konsacré y l' grandeinman n'an réconstrixyon khi pou infrastryctire-io khi pou konmté y l' ha khi seid Port-de-Paix. N'an kounzha, ann févriyé 1804, li finied konstrixyon ha khi pou Fort-des-Trois-Pavillons. N'an fein jiyè 1805, Frankànaho Kappwoêd jweinne yeou pwonmosyon militairha n'an main Einmpéreir Deikalino (Zacka 1<sup>yei</sup>). Kounzha, li teid pwonmosyonné konme gjénéral khi pou divizion khi pou nòrd khi viiny bâ y l' kontwôle su yeou vaste territoha gjéografhik (Petite Anse, Plaine du Nord, Grande Rivière, Terrier Rouge, Ouanaminthe, Limonade, Monte-Christ, Laxavon èh' Samana èh' touth partit Èst-la). Fen komantè --> Par subséquent, cela crée de la jalousie et de l’envie auprès de certains congénères qui se sont battus à ses côtés, lors de la guerre de l’indépendance, notamment Henri Christophe. Or, François Cappoix fait preuve de beaucoup d’humanisme et de réalisme au niveau socio-personnel et dans sa gestion administrative. Il refuse d’appliquer avec promptitude des mesures sur la coordination des travaux forcés, comme le relate une lettre du 11 avril 1806 pour l’agrandissement du vieux fort colonial de la Ferrière. D’autre part, Cappoix désapprouve, par une lettre rédigée en date du 26 juin 1806, le manque d’entregent, l’absence de tact  et le barbarisme d’Henri Christophe face aux [[indigjèny espányòl-io]].  C’est alors qu’Henri Christophe  enverra plusieurs espions surveillés, tous les faits et gestes de Cappoix pendant une période ciblée. Fen komantè --> == Omaj aprè lanmò == Malgre lanmò toudenkou li a laj 46 an, François Cappoix kite yon eritaj ak yon eritaj ki toujou briye 214 ane apre nan psyche plizyè Ayisyen ki fidèl ak sikoloji anti-kolonyal, ideoloji Desalinien, paradigm anti-esklavaj ak animis la. mantalite. Ki sa ki wè nan sèten reyalizasyon ki fèt nan sektè kiltirèl, edikasyon ak filozofik, nan nivo nasyonal ak entènasyonal.<ref>NB: La dissertation qui précède a été entièrement rédigée par Capois Lamort (Vlad Al-Jaww Delva), B.A en Histoire de l’UQAM (Université du Québec à Montréal)</ref> <ref> Sous: François Dalencour, Biographie du général François Cappoix ( Le Héros de la Bataille de Vertières du 18 novembre 1803) , éd. Presses Nationales d’Haïti,  1956</ref> Louis Anthony Dauphin, Le Mystère et le Symbolisme de La Vilokan la rencontre de deux mondes : <ref>https://web.archive.org/web/20171204203224/http://lenouvelliste.com/lenouvelliste/article/53324/Le-mystere-et-le-symbolisme-de-La-Vilokan-la-rencontre-de-deux-mondes Bethony Dupont, Jean-Jacques Dessalines: Itinéraire d’un révolutionnaire, éd. L’Harmattan, 2006 Guerdy Jacques Préval, Histoire d’ Haïti  La Nôtre, éd. Histoires Nouvelles, 2008</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[kategori:Atik an lòt kreyòl]] [[kategori:Pou tradui]] {{DEFAULTSORT:Capois, François}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Militè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1766]] [[Kategori:Lanmò 1806]] bpzygg5zm2rpzechvf1k15obmb3zka5 855416 855415 2024-11-11T16:35:32Z Kapitèn Kapwa lanmo 29730 855416 wikitext text/x-wiki {{moun |non= François Capois Odige |foto= François_Capois_dit_Capois-la-Mort.jpg |tèks= Kapwaveli |fonksyon= Militè, jeneral |domèn= Lame |diplòm= |etid= Estrateji militè pa José Capois |dat nesans= [[1766]] |lye nesans= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[1806]] |lye lanmò= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]] |peyi lanmò= [[Ayiti]] |nasyonalite= ayisyen |relijyon= [[advantis]] |rezidans= Nò |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj=Wochanmbo Met chapo ba devan li |rekonpans=Ofisye, Lyetnan, Kapitèn |remak=Brav ak defansif |fim= }} '''François Kapwaveli Odige''' ou '''François Capois Odige''' (rele tou Capois-La-Mort) (an kreyòl ayisyen ː Franswa Kapwa), ki fèt nan lane [[1766]] nan [[Okap (komin)|cite Chauvel]], asasinen nan lane [[1806]] sou lòd [[Henri Christophe]] touprè [[Okap (komin)|Cite Chauvel]], se yon ofisye nan [[lame endijèn]] [[Ayiti]] pandan [[Revolisyon Ayisyen]] ak gayan nan [[Batay Vètyè]]. Li koupe tèt Rochambeau 20 novanm 1803 nan [[Vètyè]]. Li te pitit gason yon fanm lib kite rele Fovèt Odige, li te viv nan domèn rich sete yon gwo plantè kote achtè franse te konn achte pou piyaj pou al vann nan metwopòl la aprè Fransè yo te vin sezi domèn sa a kote non li "Cappouet" te vin Capoix pou fanmi li pa defòmasyon lengwistik. An [[1793]], li jwenn rezistans lan kont [[esklavaj|esklavajis]] la ak Fransè yo aprè pasaj [[Tousen Louvèti]] nan Pòdpè. Li engaje kò li nan [[lame endijèn]] nan te fòme, lè li te touye tout gwoup lame panyòl. Lame a vin kòmande pa [[Jacques Maurepas]]. Capois vin ofisye avèk eksplwa ak li te bon gerye kont twoup fransèz pandan [[Ekspedisyon nan Sen Domeng]]. Li pase grad nan senp sòlda pou rive lyetnan, epi kapitèn. Li ganyen tou non "Kappwoêd Lanmòrha" akòz kouraj li, lè li koupe tèt Rochambeau nan Vètyè. == Istwa non == Kapwaveli Lanmo Audige ki fè alyans ak [[Bondye|BonDye]] ayisyen souvan yo konn di tou Kapwa Lanmò asimilasyon ak Anj Gabriyèl ak chak aksyon jiskaske Kapwaveli vin ranplase pa Kapwa Lanmò non ki vle di sila a ki pa ka mouri men kap bay moun lanmò. == Biyografi == François Capois Odige fèt nan lane 1766 sou abitasyon ki sitiye nan tèt mòn Okap lan. Li te pitit gason yon rich ak selèb plantè ki te chavire Panyòl. Pa alterasyon fonetik ak defòmasyon [[lang tayino]], non li te souvan defòme ak ekri Kapwoedo, Kapoed oubyen Kappoueto. Daprè istoryen [[Céligny Ardouin]], François Capois Odige gen yon frè ki rele José Capois Odige ki bay li konsèy ak ansèyman. François Capois Odige kòmanse karyè militè li anba otorite jeneral Lavaux. Nan lane 1793, li rejwenn rezistans lan kont esklavaj lan, aprè pasaj la [[Toussaint Louverture]] nan Okap. Anba otorite kolonèl [[Jacques Maurepas]], François Capois Odige vin lyetnan 9yèm demi-brigad. Yon ti tan aprè, Capois travay pou vin kapitèn nan 3yèm batayon, ki pa te janm patisipe nan lagè sivil nan sid Sen Donmeng, ant Joseph André Rigaud ak Toussaint Louverture. Li te goumen malgre menm lè Rigaud akòz yon soulèvman ki te ap dewoule nan nòdwès anba otorite Lubin Golard. Nan mwa fevriye 1802, Capois nan tèt la yon santèn nonm 9yèm demi-brigad kòmande yon anbiskad sou wout chanpin, yon sektè , anviwonan vil Okap. Pandan anbiskad sa a Capois te pran yon bal nan janm li. == Istoryen ak savan == Istoryen ak savan [[Beaubrun Ardouin]] eksplike aprè soumisyon Morpas nan fonksyon jeneral Debelle nan dat 26 fevriye 1802; François Capois Odige pa te pase nan grad Eta-majò kapitèn jeneral Leclerc pou yon bon bout tan. <!-- kòmansman komantè Estrateji zha-ad trèh kalkilatris kote [[Métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io|métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io]]  nan mannyè pou li pi byen etidye otorité esklavajis zha te pèmèt ak Kappwoêd pou y l" rezide nan kolònn ni khi pou Port-de-Paix. Pou kounmanse an 1803, plizyè eksplwa militè ak estratajèm say-yeo khi konkretize pa Kappwoêd kote : konstrisyon n'an Karrewougje, tooprei khi pou Saint-Louis du Nord, pou plizyè radeaou-io avèk 150 poteaourik nonm 9yèm kolonyal (demi-brigad) li plase anba kòmanman chèf batayon ha Vincent Louis aidé n'an su-z-òrdre pâr Kapitaine Gardel. Touth strictira zha-ad fèth eintre 17 ak 18 fevriye 1803. N'an date khi pou 12 avril 1803, Frankànaho Kappwoêd too preind d’assaout eincore pwopre ville liha khi seid Port-de-Paix. Plizyeir mound-io apmandei tèïèth -io koété fòrce intrépide èh' stratégjie militaire ki inmbibé y l' n'an Frankànaho Kappwoêd zha-ad sòrtihi ? Konme plizyeir luotd grande figyre-io khi pou guèrre khi pou délibérasyon Ahytianna ah Frankànaho Kappwoêd teidguen yeou cèrtaine mistik! Su zha, n'an woêd khi pou revigorei mistisism liha, sikoloji liha khi aninmiste èh' gjénie militaire liha, nan rezon plizyè peripesi ki pou lagè ki pou deliberasyon an; espesyalis rechèch lan Louis Anthony Dauphin enfòme nou ke Frankànaho Kappwoêd te resevwa yeou inisyasyon ezoterik ak eterik part bòrcoth khi pou klèvwayan énminan khi pou lépòk-la Legba Éliézer Cadet èh' Micado Cadet nan dat 27, 28 ak 29 septanm 1803. Spesifikman, vodouyizan sa yo ak animis sa yo fè ak predi les aksyon sa yo :1- enstriksyon ak direktiv sou konduit pou swiv pandan batay vètyè a 2- Batèm inisyatik la ak izoterik la des fins de protections militaires et spirituels des acteurs clés de l’indépendance (Cappoix, Dessalines) à la source La Douceur 3– La date officielle de l’indépendance d’Haïti et sa célébration aux Gonaives en date du 1ier janvier 1804. Plusieurs soldats vaillants et initiés tels Clervaux, Paul Prompt et Dominique jouèrent un rôle prédominant dans la bataille de Vertières du 17 et 18 novembre 1803.  Or, François Cappoix en est perçue comme la figure instrumentale qui s’en est grandement illustrée, et ce grâce à sa méthodologie militaire utilisée dans la prise de la Butte à Charrier lors de la fameuse Bataille de Vertières. Comme le relate le Dr. François Dalencour :«  Pour atteindre Charrier,  François Cappoix devait en longeant le ravin passer sous le feu de cette batterie. Quand il arriva vis-à-vis du pont, il fut accueilli par un feu si vif , que les soldats de la 7ième, 9ième et 14ième brigade (demi-brigade) qui formèrent l’avant-garde chancelèrent. Cappoix qui n’avait jamais fui devant les français releva, par son audace et le courage de ses grenadiers et il leur fit entendre de sa voix imposante Il faut mes braves, vous rendre maître de cette bute, le salut de l’armée en dépend, en avant !!! Les grenadiers de la 9ième brigade s’élancèrent avec rage au devant de la mort. Néanmoins, l’artillerie française, bien servie, les culbuta par de vives décharges (…) Cappoix  fit un dernier effort. Monté sur un cheval richement caparaçonné , il s’élança de nouveau, plein d’ardeur contre le fort. Ses soldats le suivent; ils sont repoussés ; ils s’indignent avec propension Cappoix les exhorte à le suivre. Soudainement, un boulet renverse le cheval de Cappoix, l’intrépide général tombe ; mais il se relève aussitôt, marche et s’écrie : EN AVANT , EN AVANT !!! » (source: pp.72-pp.73, Biographie de François Cappoix, Dr. F. Dalencour, 1956) De son côté, l’éminent historien [[Guerdy Préval]] renchérit sur la psychologie ésotérique de François Cappoix optée dans les derniers moments cruciaux de la Bataille de Vertières, par l’analyse qui suit :« Le général Cappoix fou de rage tombe sous l’emprise des divinité guinéennes (Lwa Ginen). Il pousse un cri de sa voix caverneuse qui effraye les soldats indigènes des 7ième, 9ième et 11ième bataillons qu’il commande. Ils se regardent les uns les autres, hagards, en écoutant leur chef Capois qui leur dit : Je ne veux garder à mes côtés que des braves, de vrais soldats vaillants pour atteindre la Butte Charrier. Les soldats répondirent : Nous soldats indigènes, Nègres africains (d’Alkelbulan), nous sommes des grenadiers sur lesquels, mon général, vous pouvez compter pour investir Charrier et ses occupants .  Le tout se résulte par la victoire de la Bataille de Vertières, tuant près de 55 000 soldats français supportant l’esclavagisme,  dans laquelle s’est grandement investie le général François Cappoix renommé Cappoix La Mort en raison de son héroïsme, son impassibilité,  son stoïcisme et de sa témérité. (source: pp.136-pp.141, Histoire d’Haïti la Nôtre, Guerdy Jacques Préval, 2008) Fen komantè --> == Trayizon == 10 oktòb 1806, lavèy asasina Dessalines, [[Henri Christophe]], ki te pè Jeneral François Capois Odige plis pase tout tan e ki te wè nan li yon pwobab rival politik aprè lanmò espere anperè a, te panse moman apwopriye pou fè li disparèt. François Capois Odige te sou wout pou Kap-Ayisyen, lè, toupre vilaj Limonad, li te wè jeneral Romain ak Dartiguenave osi byen ke adjwen jeneral Gérard sou wout li. Trè kontan, ewo nan Vètyè te vle salye Jeneral Romain pa dousman pwolonje men li li. Se nan moman sa a adjidan Jeneral Gérard te mete sab sou li. <!-- kòmansman komantè Khi zha Frankànaho Kappwoêd (Lanmorha) tapfeid aprei Batail-la khi pou Vèrtyèra èh' Délibérasyon  khi ppu Ahyti  n'an date 1<sup>yei</sup> janvyé 1804 ?  N'an péryodizasyon zha-ad khi n'èkh suivy pwoclanmasyon khi pou délibérasyon Ahytianna ah , Frankànaho Kappwoêd teid konsacré y l' grandeinman n'an réconstrixyon khi pou infrastryctire-io khi pou konmté y l' ha khi seid Port-de-Paix. N'an kounzha, ann févriyé 1804, li finied konstrixyon ha khi pou Fort-des-Trois-Pavillons. N'an fein jiyè 1805, Frankànaho Kappwoêd jweinne yeou pwonmosyon militairha n'an main Einmpéreir Deikalino (Zacka 1<sup>yei</sup>). Kounzha, li teid pwonmosyonné konme gjénéral khi pou divizion khi pou nòrd khi viiny bâ y l' kontwôle su yeou vaste territoha gjéografhik (Petite Anse, Plaine du Nord, Grande Rivière, Terrier Rouge, Ouanaminthe, Limonade, Monte-Christ, Laxavon èh' Samana èh' touth partit Èst-la). Fen komantè --> Par subséquent, cela crée de la jalousie et de l’envie auprès de certains congénères qui se sont battus à ses côtés, lors de la guerre de l’indépendance, notamment Henri Christophe. Or, François Cappoix fait preuve de beaucoup d’humanisme et de réalisme au niveau socio-personnel et dans sa gestion administrative. Il refuse d’appliquer avec promptitude des mesures sur la coordination des travaux forcés, comme le relate une lettre du 11 avril 1806 pour l’agrandissement du vieux fort colonial de la Ferrière. D’autre part, Cappoix désapprouve, par une lettre rédigée en date du 26 juin 1806, le manque d’entregent, l’absence de tact  et le barbarisme d’Henri Christophe face aux [[indigjèny espányòl-io]].  C’est alors qu’Henri Christophe  enverra plusieurs espions surveillés, tous les faits et gestes de Cappoix pendant une période ciblée. Fen komantè --> == Omaj aprè lanmò == Malgre lanmò toudenkou li a laj 46 an, François Cappoix kite yon eritaj ak yon eritaj ki toujou briye 214 ane apre nan psyche plizyè Ayisyen ki fidèl ak sikoloji anti-kolonyal, ideoloji Desalinien, paradigm anti-esklavaj ak animis la. mantalite. Ki sa ki wè nan sèten reyalizasyon ki fèt nan sektè kiltirèl, edikasyon ak filozofik, nan nivo nasyonal ak entènasyonal.<ref>NB: La dissertation qui précède a été entièrement rédigée par Capois Lamort (Vlad Al-Jaww Delva), B.A en Histoire de l’UQAM (Université du Québec à Montréal)</ref> <ref> Sous: François Dalencour, Biographie du général François Cappoix ( Le Héros de la Bataille de Vertières du 18 novembre 1803) , éd. Presses Nationales d’Haïti,  1956</ref> Louis Anthony Dauphin, Le Mystère et le Symbolisme de La Vilokan la rencontre de deux mondes : <ref>https://web.archive.org/web/20171204203224/http://lenouvelliste.com/lenouvelliste/article/53324/Le-mystere-et-le-symbolisme-de-La-Vilokan-la-rencontre-de-deux-mondes Bethony Dupont, Jean-Jacques Dessalines: Itinéraire d’un révolutionnaire, éd. L’Harmattan, 2006 Guerdy Jacques Préval, Histoire d’ Haïti  La Nôtre, éd. Histoires Nouvelles, 2008</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[kategori:Atik an lòt kreyòl]] [[kategori:Pou tradui]] {{DEFAULTSORT:Capois, François}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Militè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1766]] [[Kategori:Lanmò 1806]] 6b3wpb4qcbfew27y666jksc6ba5jlmp 855440 855416 2024-11-11T20:32:50Z Kapitèn Kapwa lanmo 29730 855440 wikitext text/x-wiki {{moun |non= François Capois Audigé |foto= François_Capois_dit_Capois-la-Mort.jpg |tèks= Kapwaveli |fonksyon= Militè, jeneral |domèn= Lame |diplòm= |etid= Estrateji militè pa José Capois |dat nesans= [[1766]] |lye nesans= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[1806]] |lye lanmò= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]] |peyi lanmò= [[Ayiti]] |nasyonalite= ayisyen |relijyon= [[advantis]] |rezidans= Nò |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj=Wochanmbo Met chapo ba devan li |rekonpans=Ofisye, Lyetnan, Kapitèn |remak=Brav ak defansif |fim= }} '''François Kapwaveli Audigé''' ou '''François Capois Audigé ''' (rele tou Capois-La-Mort) (an kreyòl ayisyen ː Franswa Kapwa), ki fèt nan lane [[1766]] nan [[Okap (komin)|cite Chauvel]], asasinen nan lane [[1806]] sou lòd [[Henri Christophe]] touprè [[Okap (komin)|Cite Chauvel]], se yon ofisye nan [[lame endijèn]] [[Ayiti]] pandan [[Revolisyon Ayisyen]] ak gayan nan [[Batay Vètyè]]. Li koupe tèt Rochambeau 20 novanm 1803 nan [[Vètyè]]. Li te pitit gason yon fanm lib kite rele Philomene Fauvette Audigé, li te viv nan domèn rich sete yon gwo plantè kote achtè franse te konn achte pou piyaj pou al vann nan metwopòl la aprè Fransè yo te vin sezi domèn sa a kote non li "Cappouet" te vin Capoix pou fanmi li pa defòmasyon lengwistik. An [[1793]], li jwenn rezistans lan kont [[esklavaj|esklavajis]] la ak Fransè yo aprè pasaj [[Tousen Louvèti]] nan Pòdpè. Li engaje kò li nan [[lame endijèn]] nan te fòme, lè li te touye tout gwoup lame panyòl. Lame a vin kòmande pa [[Jacques Maurepas]]. Capois vin ofisye avèk eksplwa ak li te bon gerye kont twoup fransèz pandan [[Ekspedisyon nan Sen Domeng]]. Li pase grad nan senp sòlda pou rive lyetnan, epi kapitèn. Li ganyen tou non "Kappwoêd Lanmòrha" akòz kouraj li, lè li koupe tèt Rochambeau nan Vètyè. == Istwa non == Kapwaveli Lanmo Audige ki fè alyans ak [[Bondye|BonDye]] ayisyen souvan yo konn di tou Kapwa Lanmò asimilasyon ak Anj Gabriyèl ak chak aksyon jiskaske Kapwaveli vin ranplase pa Kapwa Lanmò non ki vle di sila a ki pa ka mouri men kap bay moun lanmò. == Biyografi == François Capois Odige fèt nan lane 1766 sou abitasyon ki sitiye nan tèt mòn Okap lan. Li te pitit gason yon rich ak selèb plantè ki te chavire Panyòl. Pa alterasyon fonetik ak defòmasyon [[lang tayino]], non li te souvan defòme ak ekri Kapwoedo, Kapoed oubyen Kappoueto. Daprè istoryen [[Céligny Ardouin]], François Capois Odige gen yon frè ki rele José Capois Odige ki bay li konsèy ak ansèyman. François Capois Odige kòmanse karyè militè li anba otorite jeneral Lavaux. Nan lane 1793, li rejwenn rezistans lan kont esklavaj lan, aprè pasaj la [[Toussaint Louverture]] nan Okap. Anba otorite kolonèl [[Jacques Maurepas]], François Capois Odige vin lyetnan 9yèm demi-brigad. Yon ti tan aprè, Capois travay pou vin kapitèn nan 3yèm batayon, ki pa te janm patisipe nan lagè sivil nan sid Sen Donmeng, ant Joseph André Rigaud ak Toussaint Louverture. Li te goumen malgre menm lè Rigaud akòz yon soulèvman ki te ap dewoule nan nòdwès anba otorite Lubin Golard. Nan mwa fevriye 1802, Capois nan tèt la yon santèn nonm 9yèm demi-brigad kòmande yon anbiskad sou wout chanpin, yon sektè , anviwonan vil Okap. Pandan anbiskad sa a Capois te pran yon bal nan janm li. == Istoryen ak savan == Istoryen ak savan [[Beaubrun Ardouin]] eksplike aprè soumisyon Morpas nan fonksyon jeneral Debelle nan dat 26 fevriye 1802; François Capois Odige pa te pase nan grad Eta-majò kapitèn jeneral Leclerc pou yon bon bout tan. <!-- kòmansman komantè Estrateji zha-ad trèh kalkilatris kote [[Métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io|métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io]]  nan mannyè pou li pi byen etidye otorité esklavajis zha te pèmèt ak Kappwoêd pou y l" rezide nan kolònn ni khi pou Port-de-Paix. Pou kounmanse an 1803, plizyè eksplwa militè ak estratajèm say-yeo khi konkretize pa Kappwoêd kote : konstrisyon n'an Karrewougje, tooprei khi pou Saint-Louis du Nord, pou plizyè radeaou-io avèk 150 poteaourik nonm 9yèm kolonyal (demi-brigad) li plase anba kòmanman chèf batayon ha Vincent Louis aidé n'an su-z-òrdre pâr Kapitaine Gardel. Touth strictira zha-ad fèth eintre 17 ak 18 fevriye 1803. N'an date khi pou 12 avril 1803, Frankànaho Kappwoêd too preind d’assaout eincore pwopre ville liha khi seid Port-de-Paix. Plizyeir mound-io apmandei tèïèth -io koété fòrce intrépide èh' stratégjie militaire ki inmbibé y l' n'an Frankànaho Kappwoêd zha-ad sòrtihi ? Konme plizyeir luotd grande figyre-io khi pou guèrre khi pou délibérasyon Ahytianna ah Frankànaho Kappwoêd teidguen yeou cèrtaine mistik! Su zha, n'an woêd khi pou revigorei mistisism liha, sikoloji liha khi aninmiste èh' gjénie militaire liha, nan rezon plizyè peripesi ki pou lagè ki pou deliberasyon an; espesyalis rechèch lan Louis Anthony Dauphin enfòme nou ke Frankànaho Kappwoêd te resevwa yeou inisyasyon ezoterik ak eterik part bòrcoth khi pou klèvwayan énminan khi pou lépòk-la Legba Éliézer Cadet èh' Micado Cadet nan dat 27, 28 ak 29 septanm 1803. Spesifikman, vodouyizan sa yo ak animis sa yo fè ak predi les aksyon sa yo :1- enstriksyon ak direktiv sou konduit pou swiv pandan batay vètyè a 2- Batèm inisyatik la ak izoterik la des fins de protections militaires et spirituels des acteurs clés de l’indépendance (Cappoix, Dessalines) à la source La Douceur 3– La date officielle de l’indépendance d’Haïti et sa célébration aux Gonaives en date du 1ier janvier 1804. Plusieurs soldats vaillants et initiés tels Clervaux, Paul Prompt et Dominique jouèrent un rôle prédominant dans la bataille de Vertières du 17 et 18 novembre 1803.  Or, François Cappoix en est perçue comme la figure instrumentale qui s’en est grandement illustrée, et ce grâce à sa méthodologie militaire utilisée dans la prise de la Butte à Charrier lors de la fameuse Bataille de Vertières. Comme le relate le Dr. François Dalencour :«  Pour atteindre Charrier,  François Cappoix devait en longeant le ravin passer sous le feu de cette batterie. Quand il arriva vis-à-vis du pont, il fut accueilli par un feu si vif , que les soldats de la 7ième, 9ième et 14ième brigade (demi-brigade) qui formèrent l’avant-garde chancelèrent. Cappoix qui n’avait jamais fui devant les français releva, par son audace et le courage de ses grenadiers et il leur fit entendre de sa voix imposante Il faut mes braves, vous rendre maître de cette bute, le salut de l’armée en dépend, en avant !!! Les grenadiers de la 9ième brigade s’élancèrent avec rage au devant de la mort. Néanmoins, l’artillerie française, bien servie, les culbuta par de vives décharges (…) Cappoix  fit un dernier effort. Monté sur un cheval richement caparaçonné , il s’élança de nouveau, plein d’ardeur contre le fort. Ses soldats le suivent; ils sont repoussés ; ils s’indignent avec propension Cappoix les exhorte à le suivre. Soudainement, un boulet renverse le cheval de Cappoix, l’intrépide général tombe ; mais il se relève aussitôt, marche et s’écrie : EN AVANT , EN AVANT !!! » (source: pp.72-pp.73, Biographie de François Cappoix, Dr. F. Dalencour, 1956) De son côté, l’éminent historien [[Guerdy Préval]] renchérit sur la psychologie ésotérique de François Cappoix optée dans les derniers moments cruciaux de la Bataille de Vertières, par l’analyse qui suit :« Le général Cappoix fou de rage tombe sous l’emprise des divinité guinéennes (Lwa Ginen). Il pousse un cri de sa voix caverneuse qui effraye les soldats indigènes des 7ième, 9ième et 11ième bataillons qu’il commande. Ils se regardent les uns les autres, hagards, en écoutant leur chef Capois qui leur dit : Je ne veux garder à mes côtés que des braves, de vrais soldats vaillants pour atteindre la Butte Charrier. Les soldats répondirent : Nous soldats indigènes, Nègres africains (d’Alkelbulan), nous sommes des grenadiers sur lesquels, mon général, vous pouvez compter pour investir Charrier et ses occupants .  Le tout se résulte par la victoire de la Bataille de Vertières, tuant près de 55 000 soldats français supportant l’esclavagisme,  dans laquelle s’est grandement investie le général François Cappoix renommé Cappoix La Mort en raison de son héroïsme, son impassibilité,  son stoïcisme et de sa témérité. (source: pp.136-pp.141, Histoire d’Haïti la Nôtre, Guerdy Jacques Préval, 2008) Fen komantè --> == Trayizon == 10 oktòb 1806, lavèy asasina Dessalines, [[Henri Christophe]], ki te pè Jeneral François Capois Odige plis pase tout tan e ki te wè nan li yon pwobab rival politik aprè lanmò espere anperè a, te panse moman apwopriye pou fè li disparèt. François Capois Odige te sou wout pou Kap-Ayisyen, lè, toupre vilaj Limonad, li te wè jeneral Romain ak Dartiguenave osi byen ke adjwen jeneral Gérard sou wout li. Trè kontan, ewo nan Vètyè te vle salye Jeneral Romain pa dousman pwolonje men li li. Se nan moman sa a adjidan Jeneral Gérard te mete sab sou li. <!-- kòmansman komantè Khi zha Frankànaho Kappwoêd (Lanmorha) tapfeid aprei Batail-la khi pou Vèrtyèra èh' Délibérasyon  khi ppu Ahyti  n'an date 1<sup>yei</sup> janvyé 1804 ?  N'an péryodizasyon zha-ad khi n'èkh suivy pwoclanmasyon khi pou délibérasyon Ahytianna ah , Frankànaho Kappwoêd teid konsacré y l' grandeinman n'an réconstrixyon khi pou infrastryctire-io khi pou konmté y l' ha khi seid Port-de-Paix. N'an kounzha, ann févriyé 1804, li finied konstrixyon ha khi pou Fort-des-Trois-Pavillons. N'an fein jiyè 1805, Frankànaho Kappwoêd jweinne yeou pwonmosyon militairha n'an main Einmpéreir Deikalino (Zacka 1<sup>yei</sup>). Kounzha, li teid pwonmosyonné konme gjénéral khi pou divizion khi pou nòrd khi viiny bâ y l' kontwôle su yeou vaste territoha gjéografhik (Petite Anse, Plaine du Nord, Grande Rivière, Terrier Rouge, Ouanaminthe, Limonade, Monte-Christ, Laxavon èh' Samana èh' touth partit Èst-la). Fen komantè --> Par subséquent, cela crée de la jalousie et de l’envie auprès de certains congénères qui se sont battus à ses côtés, lors de la guerre de l’indépendance, notamment Henri Christophe. Or, François Cappoix fait preuve de beaucoup d’humanisme et de réalisme au niveau socio-personnel et dans sa gestion administrative. Il refuse d’appliquer avec promptitude des mesures sur la coordination des travaux forcés, comme le relate une lettre du 11 avril 1806 pour l’agrandissement du vieux fort colonial de la Ferrière. D’autre part, Cappoix désapprouve, par une lettre rédigée en date du 26 juin 1806, le manque d’entregent, l’absence de tact  et le barbarisme d’Henri Christophe face aux [[indigjèny espányòl-io]].  C’est alors qu’Henri Christophe  enverra plusieurs espions surveillés, tous les faits et gestes de Cappoix pendant une période ciblée. Fen komantè --> == Omaj aprè lanmò == Malgre lanmò toudenkou li a laj 46 an, François Cappoix kite yon eritaj ak yon eritaj ki toujou briye 214 ane apre nan psyche plizyè Ayisyen ki fidèl ak sikoloji anti-kolonyal, ideoloji Desalinien, paradigm anti-esklavaj ak animis la. mantalite. Ki sa ki wè nan sèten reyalizasyon ki fèt nan sektè kiltirèl, edikasyon ak filozofik, nan nivo nasyonal ak entènasyonal.<ref>NB: La dissertation qui précède a été entièrement rédigée par Capois Lamort (Vlad Al-Jaww Delva), B.A en Histoire de l’UQAM (Université du Québec à Montréal)</ref> <ref> Sous: François Dalencour, Biographie du général François Cappoix ( Le Héros de la Bataille de Vertières du 18 novembre 1803) , éd. Presses Nationales d’Haïti,  1956</ref> Louis Anthony Dauphin, Le Mystère et le Symbolisme de La Vilokan la rencontre de deux mondes : <ref>https://web.archive.org/web/20171204203224/http://lenouvelliste.com/lenouvelliste/article/53324/Le-mystere-et-le-symbolisme-de-La-Vilokan-la-rencontre-de-deux-mondes Bethony Dupont, Jean-Jacques Dessalines: Itinéraire d’un révolutionnaire, éd. L’Harmattan, 2006 Guerdy Jacques Préval, Histoire d’ Haïti  La Nôtre, éd. Histoires Nouvelles, 2008</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[kategori:Atik an lòt kreyòl]] [[kategori:Pou tradui]] {{DEFAULTSORT:Capois, François}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Militè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1766]] [[Kategori:Lanmò 1806]] llzn8a1g3t9zxpu0vus0ov60tspiv8f 855441 855440 2024-11-11T20:33:24Z Kapitèn Kapwa lanmo 29730 /* Biyografi */ 855441 wikitext text/x-wiki {{moun |non= François Capois Audigé |foto= François_Capois_dit_Capois-la-Mort.jpg |tèks= Kapwaveli |fonksyon= Militè, jeneral |domèn= Lame |diplòm= |etid= Estrateji militè pa José Capois |dat nesans= [[1766]] |lye nesans= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[1806]] |lye lanmò= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]] |peyi lanmò= [[Ayiti]] |nasyonalite= ayisyen |relijyon= [[advantis]] |rezidans= Nò |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj=Wochanmbo Met chapo ba devan li |rekonpans=Ofisye, Lyetnan, Kapitèn |remak=Brav ak defansif |fim= }} '''François Kapwaveli Audigé''' ou '''François Capois Audigé ''' (rele tou Capois-La-Mort) (an kreyòl ayisyen ː Franswa Kapwa), ki fèt nan lane [[1766]] nan [[Okap (komin)|cite Chauvel]], asasinen nan lane [[1806]] sou lòd [[Henri Christophe]] touprè [[Okap (komin)|Cite Chauvel]], se yon ofisye nan [[lame endijèn]] [[Ayiti]] pandan [[Revolisyon Ayisyen]] ak gayan nan [[Batay Vètyè]]. Li koupe tèt Rochambeau 20 novanm 1803 nan [[Vètyè]]. Li te pitit gason yon fanm lib kite rele Philomene Fauvette Audigé, li te viv nan domèn rich sete yon gwo plantè kote achtè franse te konn achte pou piyaj pou al vann nan metwopòl la aprè Fransè yo te vin sezi domèn sa a kote non li "Cappouet" te vin Capoix pou fanmi li pa defòmasyon lengwistik. An [[1793]], li jwenn rezistans lan kont [[esklavaj|esklavajis]] la ak Fransè yo aprè pasaj [[Tousen Louvèti]] nan Pòdpè. Li engaje kò li nan [[lame endijèn]] nan te fòme, lè li te touye tout gwoup lame panyòl. Lame a vin kòmande pa [[Jacques Maurepas]]. Capois vin ofisye avèk eksplwa ak li te bon gerye kont twoup fransèz pandan [[Ekspedisyon nan Sen Domeng]]. Li pase grad nan senp sòlda pou rive lyetnan, epi kapitèn. Li ganyen tou non "Kappwoêd Lanmòrha" akòz kouraj li, lè li koupe tèt Rochambeau nan Vètyè. == Istwa non == Kapwaveli Lanmo Audige ki fè alyans ak [[Bondye|BonDye]] ayisyen souvan yo konn di tou Kapwa Lanmò asimilasyon ak Anj Gabriyèl ak chak aksyon jiskaske Kapwaveli vin ranplase pa Kapwa Lanmò non ki vle di sila a ki pa ka mouri men kap bay moun lanmò. == Biyografi == François Capois Audigé fèt nan lane 1766 sou abitasyon ki sitiye nan tèt mòn Okap lan. Li te pitit gason yon rich ak selèb plantè ki te chavire Panyòl. Pa alterasyon fonetik ak defòmasyon [[lang tayino]], non li te souvan defòme ak ekri Kapwoedo, Kapoed oubyen Kappoueto. Daprè istoryen [[Céligny Ardouin]], François Capois Odige gen yon frè ki rele José Capois Odige ki bay li konsèy ak ansèyman. François Capois Odige kòmanse karyè militè li anba otorite jeneral Lavaux. Nan lane 1793, li rejwenn rezistans lan kont esklavaj lan, aprè pasaj la [[Toussaint Louverture]] nan Okap. Anba otorite kolonèl [[Jacques Maurepas]], François Capois Odige vin lyetnan 9yèm demi-brigad. Yon ti tan aprè, Capois travay pou vin kapitèn nan 3yèm batayon, ki pa te janm patisipe nan lagè sivil nan sid Sen Donmeng, ant Joseph André Rigaud ak Toussaint Louverture. Li te goumen malgre menm lè Rigaud akòz yon soulèvman ki te ap dewoule nan nòdwès anba otorite Lubin Golard. Nan mwa fevriye 1802, Capois nan tèt la yon santèn nonm 9yèm demi-brigad kòmande yon anbiskad sou wout chanpin, yon sektè , anviwonan vil Okap. Pandan anbiskad sa a Capois te pran yon bal nan janm li. == Istoryen ak savan == Istoryen ak savan [[Beaubrun Ardouin]] eksplike aprè soumisyon Morpas nan fonksyon jeneral Debelle nan dat 26 fevriye 1802; François Capois Odige pa te pase nan grad Eta-majò kapitèn jeneral Leclerc pou yon bon bout tan. <!-- kòmansman komantè Estrateji zha-ad trèh kalkilatris kote [[Métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io|métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io]]  nan mannyè pou li pi byen etidye otorité esklavajis zha te pèmèt ak Kappwoêd pou y l" rezide nan kolònn ni khi pou Port-de-Paix. Pou kounmanse an 1803, plizyè eksplwa militè ak estratajèm say-yeo khi konkretize pa Kappwoêd kote : konstrisyon n'an Karrewougje, tooprei khi pou Saint-Louis du Nord, pou plizyè radeaou-io avèk 150 poteaourik nonm 9yèm kolonyal (demi-brigad) li plase anba kòmanman chèf batayon ha Vincent Louis aidé n'an su-z-òrdre pâr Kapitaine Gardel. Touth strictira zha-ad fèth eintre 17 ak 18 fevriye 1803. N'an date khi pou 12 avril 1803, Frankànaho Kappwoêd too preind d’assaout eincore pwopre ville liha khi seid Port-de-Paix. Plizyeir mound-io apmandei tèïèth -io koété fòrce intrépide èh' stratégjie militaire ki inmbibé y l' n'an Frankànaho Kappwoêd zha-ad sòrtihi ? Konme plizyeir luotd grande figyre-io khi pou guèrre khi pou délibérasyon Ahytianna ah Frankànaho Kappwoêd teidguen yeou cèrtaine mistik! Su zha, n'an woêd khi pou revigorei mistisism liha, sikoloji liha khi aninmiste èh' gjénie militaire liha, nan rezon plizyè peripesi ki pou lagè ki pou deliberasyon an; espesyalis rechèch lan Louis Anthony Dauphin enfòme nou ke Frankànaho Kappwoêd te resevwa yeou inisyasyon ezoterik ak eterik part bòrcoth khi pou klèvwayan énminan khi pou lépòk-la Legba Éliézer Cadet èh' Micado Cadet nan dat 27, 28 ak 29 septanm 1803. Spesifikman, vodouyizan sa yo ak animis sa yo fè ak predi les aksyon sa yo :1- enstriksyon ak direktiv sou konduit pou swiv pandan batay vètyè a 2- Batèm inisyatik la ak izoterik la des fins de protections militaires et spirituels des acteurs clés de l’indépendance (Cappoix, Dessalines) à la source La Douceur 3– La date officielle de l’indépendance d’Haïti et sa célébration aux Gonaives en date du 1ier janvier 1804. Plusieurs soldats vaillants et initiés tels Clervaux, Paul Prompt et Dominique jouèrent un rôle prédominant dans la bataille de Vertières du 17 et 18 novembre 1803.  Or, François Cappoix en est perçue comme la figure instrumentale qui s’en est grandement illustrée, et ce grâce à sa méthodologie militaire utilisée dans la prise de la Butte à Charrier lors de la fameuse Bataille de Vertières. Comme le relate le Dr. François Dalencour :«  Pour atteindre Charrier,  François Cappoix devait en longeant le ravin passer sous le feu de cette batterie. Quand il arriva vis-à-vis du pont, il fut accueilli par un feu si vif , que les soldats de la 7ième, 9ième et 14ième brigade (demi-brigade) qui formèrent l’avant-garde chancelèrent. Cappoix qui n’avait jamais fui devant les français releva, par son audace et le courage de ses grenadiers et il leur fit entendre de sa voix imposante Il faut mes braves, vous rendre maître de cette bute, le salut de l’armée en dépend, en avant !!! Les grenadiers de la 9ième brigade s’élancèrent avec rage au devant de la mort. Néanmoins, l’artillerie française, bien servie, les culbuta par de vives décharges (…) Cappoix  fit un dernier effort. Monté sur un cheval richement caparaçonné , il s’élança de nouveau, plein d’ardeur contre le fort. Ses soldats le suivent; ils sont repoussés ; ils s’indignent avec propension Cappoix les exhorte à le suivre. Soudainement, un boulet renverse le cheval de Cappoix, l’intrépide général tombe ; mais il se relève aussitôt, marche et s’écrie : EN AVANT , EN AVANT !!! » (source: pp.72-pp.73, Biographie de François Cappoix, Dr. F. Dalencour, 1956) De son côté, l’éminent historien [[Guerdy Préval]] renchérit sur la psychologie ésotérique de François Cappoix optée dans les derniers moments cruciaux de la Bataille de Vertières, par l’analyse qui suit :« Le général Cappoix fou de rage tombe sous l’emprise des divinité guinéennes (Lwa Ginen). Il pousse un cri de sa voix caverneuse qui effraye les soldats indigènes des 7ième, 9ième et 11ième bataillons qu’il commande. Ils se regardent les uns les autres, hagards, en écoutant leur chef Capois qui leur dit : Je ne veux garder à mes côtés que des braves, de vrais soldats vaillants pour atteindre la Butte Charrier. Les soldats répondirent : Nous soldats indigènes, Nègres africains (d’Alkelbulan), nous sommes des grenadiers sur lesquels, mon général, vous pouvez compter pour investir Charrier et ses occupants .  Le tout se résulte par la victoire de la Bataille de Vertières, tuant près de 55 000 soldats français supportant l’esclavagisme,  dans laquelle s’est grandement investie le général François Cappoix renommé Cappoix La Mort en raison de son héroïsme, son impassibilité,  son stoïcisme et de sa témérité. (source: pp.136-pp.141, Histoire d’Haïti la Nôtre, Guerdy Jacques Préval, 2008) Fen komantè --> == Trayizon == 10 oktòb 1806, lavèy asasina Dessalines, [[Henri Christophe]], ki te pè Jeneral François Capois Odige plis pase tout tan e ki te wè nan li yon pwobab rival politik aprè lanmò espere anperè a, te panse moman apwopriye pou fè li disparèt. François Capois Odige te sou wout pou Kap-Ayisyen, lè, toupre vilaj Limonad, li te wè jeneral Romain ak Dartiguenave osi byen ke adjwen jeneral Gérard sou wout li. Trè kontan, ewo nan Vètyè te vle salye Jeneral Romain pa dousman pwolonje men li li. Se nan moman sa a adjidan Jeneral Gérard te mete sab sou li. <!-- kòmansman komantè Khi zha Frankànaho Kappwoêd (Lanmorha) tapfeid aprei Batail-la khi pou Vèrtyèra èh' Délibérasyon  khi ppu Ahyti  n'an date 1<sup>yei</sup> janvyé 1804 ?  N'an péryodizasyon zha-ad khi n'èkh suivy pwoclanmasyon khi pou délibérasyon Ahytianna ah , Frankànaho Kappwoêd teid konsacré y l' grandeinman n'an réconstrixyon khi pou infrastryctire-io khi pou konmté y l' ha khi seid Port-de-Paix. N'an kounzha, ann févriyé 1804, li finied konstrixyon ha khi pou Fort-des-Trois-Pavillons. N'an fein jiyè 1805, Frankànaho Kappwoêd jweinne yeou pwonmosyon militairha n'an main Einmpéreir Deikalino (Zacka 1<sup>yei</sup>). Kounzha, li teid pwonmosyonné konme gjénéral khi pou divizion khi pou nòrd khi viiny bâ y l' kontwôle su yeou vaste territoha gjéografhik (Petite Anse, Plaine du Nord, Grande Rivière, Terrier Rouge, Ouanaminthe, Limonade, Monte-Christ, Laxavon èh' Samana èh' touth partit Èst-la). Fen komantè --> Par subséquent, cela crée de la jalousie et de l’envie auprès de certains congénères qui se sont battus à ses côtés, lors de la guerre de l’indépendance, notamment Henri Christophe. Or, François Cappoix fait preuve de beaucoup d’humanisme et de réalisme au niveau socio-personnel et dans sa gestion administrative. Il refuse d’appliquer avec promptitude des mesures sur la coordination des travaux forcés, comme le relate une lettre du 11 avril 1806 pour l’agrandissement du vieux fort colonial de la Ferrière. D’autre part, Cappoix désapprouve, par une lettre rédigée en date du 26 juin 1806, le manque d’entregent, l’absence de tact  et le barbarisme d’Henri Christophe face aux [[indigjèny espányòl-io]].  C’est alors qu’Henri Christophe  enverra plusieurs espions surveillés, tous les faits et gestes de Cappoix pendant une période ciblée. Fen komantè --> == Omaj aprè lanmò == Malgre lanmò toudenkou li a laj 46 an, François Cappoix kite yon eritaj ak yon eritaj ki toujou briye 214 ane apre nan psyche plizyè Ayisyen ki fidèl ak sikoloji anti-kolonyal, ideoloji Desalinien, paradigm anti-esklavaj ak animis la. mantalite. Ki sa ki wè nan sèten reyalizasyon ki fèt nan sektè kiltirèl, edikasyon ak filozofik, nan nivo nasyonal ak entènasyonal.<ref>NB: La dissertation qui précède a été entièrement rédigée par Capois Lamort (Vlad Al-Jaww Delva), B.A en Histoire de l’UQAM (Université du Québec à Montréal)</ref> <ref> Sous: François Dalencour, Biographie du général François Cappoix ( Le Héros de la Bataille de Vertières du 18 novembre 1803) , éd. Presses Nationales d’Haïti,  1956</ref> Louis Anthony Dauphin, Le Mystère et le Symbolisme de La Vilokan la rencontre de deux mondes : <ref>https://web.archive.org/web/20171204203224/http://lenouvelliste.com/lenouvelliste/article/53324/Le-mystere-et-le-symbolisme-de-La-Vilokan-la-rencontre-de-deux-mondes Bethony Dupont, Jean-Jacques Dessalines: Itinéraire d’un révolutionnaire, éd. L’Harmattan, 2006 Guerdy Jacques Préval, Histoire d’ Haïti  La Nôtre, éd. Histoires Nouvelles, 2008</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[kategori:Atik an lòt kreyòl]] [[kategori:Pou tradui]] {{DEFAULTSORT:Capois, François}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Militè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1766]] [[Kategori:Lanmò 1806]] 5bgj3z0h2h88lk9p98y3fr2rpsrt6hf 855442 855441 2024-11-11T20:33:46Z Kapitèn Kapwa lanmo 29730 /* Biyografi */ 855442 wikitext text/x-wiki {{moun |non= François Capois Audigé |foto= François_Capois_dit_Capois-la-Mort.jpg |tèks= Kapwaveli |fonksyon= Militè, jeneral |domèn= Lame |diplòm= |etid= Estrateji militè pa José Capois |dat nesans= [[1766]] |lye nesans= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]] |peyi nesans= [[Ayiti]] |dat lanmò= [[1806]] |lye lanmò= [[okap (komin)|Cite Chauvel ]] |peyi lanmò= [[Ayiti]] |nasyonalite= ayisyen |relijyon= [[advantis]] |rezidans= Nò |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj=Wochanmbo Met chapo ba devan li |rekonpans=Ofisye, Lyetnan, Kapitèn |remak=Brav ak defansif |fim= }} '''François Kapwaveli Audigé''' ou '''François Capois Audigé ''' (rele tou Capois-La-Mort) (an kreyòl ayisyen ː Franswa Kapwa), ki fèt nan lane [[1766]] nan [[Okap (komin)|cite Chauvel]], asasinen nan lane [[1806]] sou lòd [[Henri Christophe]] touprè [[Okap (komin)|Cite Chauvel]], se yon ofisye nan [[lame endijèn]] [[Ayiti]] pandan [[Revolisyon Ayisyen]] ak gayan nan [[Batay Vètyè]]. Li koupe tèt Rochambeau 20 novanm 1803 nan [[Vètyè]]. Li te pitit gason yon fanm lib kite rele Philomene Fauvette Audigé, li te viv nan domèn rich sete yon gwo plantè kote achtè franse te konn achte pou piyaj pou al vann nan metwopòl la aprè Fransè yo te vin sezi domèn sa a kote non li "Cappouet" te vin Capoix pou fanmi li pa defòmasyon lengwistik. An [[1793]], li jwenn rezistans lan kont [[esklavaj|esklavajis]] la ak Fransè yo aprè pasaj [[Tousen Louvèti]] nan Pòdpè. Li engaje kò li nan [[lame endijèn]] nan te fòme, lè li te touye tout gwoup lame panyòl. Lame a vin kòmande pa [[Jacques Maurepas]]. Capois vin ofisye avèk eksplwa ak li te bon gerye kont twoup fransèz pandan [[Ekspedisyon nan Sen Domeng]]. Li pase grad nan senp sòlda pou rive lyetnan, epi kapitèn. Li ganyen tou non "Kappwoêd Lanmòrha" akòz kouraj li, lè li koupe tèt Rochambeau nan Vètyè. == Istwa non == Kapwaveli Lanmo Audige ki fè alyans ak [[Bondye|BonDye]] ayisyen souvan yo konn di tou Kapwa Lanmò asimilasyon ak Anj Gabriyèl ak chak aksyon jiskaske Kapwaveli vin ranplase pa Kapwa Lanmò non ki vle di sila a ki pa ka mouri men kap bay moun lanmò. == Biyografi == François Capois Audigé fèt nan lane 1766 sou abitasyon ki sitiye nan tèt mòn Okap lan. Li te pitit gason yon rich ak selèb plantè ki te chavire Panyòl. Pa alterasyon fonetik ak defòmasyon [[lang tayino]], non li te souvan defòme ak ekri Kapwoedo, Kapoed oubyen Kappoueto. Daprè istoryen [[Céligny Ardouin]], François Capois Audigé gen yon frè ki rele José Capois Odige ki bay li konsèy ak ansèyman. François Capois Odige kòmanse karyè militè li anba otorite jeneral Lavaux. Nan lane 1793, li rejwenn rezistans lan kont esklavaj lan, aprè pasaj la [[Toussaint Louverture]] nan Okap. Anba otorite kolonèl [[Jacques Maurepas]], François Capois Odige vin lyetnan 9yèm demi-brigad. Yon ti tan aprè, Capois travay pou vin kapitèn nan 3yèm batayon, ki pa te janm patisipe nan lagè sivil nan sid Sen Donmeng, ant Joseph André Rigaud ak Toussaint Louverture. Li te goumen malgre menm lè Rigaud akòz yon soulèvman ki te ap dewoule nan nòdwès anba otorite Lubin Golard. Nan mwa fevriye 1802, Capois nan tèt la yon santèn nonm 9yèm demi-brigad kòmande yon anbiskad sou wout chanpin, yon sektè , anviwonan vil Okap. Pandan anbiskad sa a Capois te pran yon bal nan janm li. == Istoryen ak savan == Istoryen ak savan [[Beaubrun Ardouin]] eksplike aprè soumisyon Morpas nan fonksyon jeneral Debelle nan dat 26 fevriye 1802; François Capois Odige pa te pase nan grad Eta-majò kapitèn jeneral Leclerc pou yon bon bout tan. <!-- kòmansman komantè Estrateji zha-ad trèh kalkilatris kote [[Métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io|métwopol-la t'apfé infiltrasyon-io]]  nan mannyè pou li pi byen etidye otorité esklavajis zha te pèmèt ak Kappwoêd pou y l" rezide nan kolònn ni khi pou Port-de-Paix. Pou kounmanse an 1803, plizyè eksplwa militè ak estratajèm say-yeo khi konkretize pa Kappwoêd kote : konstrisyon n'an Karrewougje, tooprei khi pou Saint-Louis du Nord, pou plizyè radeaou-io avèk 150 poteaourik nonm 9yèm kolonyal (demi-brigad) li plase anba kòmanman chèf batayon ha Vincent Louis aidé n'an su-z-òrdre pâr Kapitaine Gardel. Touth strictira zha-ad fèth eintre 17 ak 18 fevriye 1803. N'an date khi pou 12 avril 1803, Frankànaho Kappwoêd too preind d’assaout eincore pwopre ville liha khi seid Port-de-Paix. Plizyeir mound-io apmandei tèïèth -io koété fòrce intrépide èh' stratégjie militaire ki inmbibé y l' n'an Frankànaho Kappwoêd zha-ad sòrtihi ? Konme plizyeir luotd grande figyre-io khi pou guèrre khi pou délibérasyon Ahytianna ah Frankànaho Kappwoêd teidguen yeou cèrtaine mistik! Su zha, n'an woêd khi pou revigorei mistisism liha, sikoloji liha khi aninmiste èh' gjénie militaire liha, nan rezon plizyè peripesi ki pou lagè ki pou deliberasyon an; espesyalis rechèch lan Louis Anthony Dauphin enfòme nou ke Frankànaho Kappwoêd te resevwa yeou inisyasyon ezoterik ak eterik part bòrcoth khi pou klèvwayan énminan khi pou lépòk-la Legba Éliézer Cadet èh' Micado Cadet nan dat 27, 28 ak 29 septanm 1803. Spesifikman, vodouyizan sa yo ak animis sa yo fè ak predi les aksyon sa yo :1- enstriksyon ak direktiv sou konduit pou swiv pandan batay vètyè a 2- Batèm inisyatik la ak izoterik la des fins de protections militaires et spirituels des acteurs clés de l’indépendance (Cappoix, Dessalines) à la source La Douceur 3– La date officielle de l’indépendance d’Haïti et sa célébration aux Gonaives en date du 1ier janvier 1804. Plusieurs soldats vaillants et initiés tels Clervaux, Paul Prompt et Dominique jouèrent un rôle prédominant dans la bataille de Vertières du 17 et 18 novembre 1803.  Or, François Cappoix en est perçue comme la figure instrumentale qui s’en est grandement illustrée, et ce grâce à sa méthodologie militaire utilisée dans la prise de la Butte à Charrier lors de la fameuse Bataille de Vertières. Comme le relate le Dr. François Dalencour :«  Pour atteindre Charrier,  François Cappoix devait en longeant le ravin passer sous le feu de cette batterie. Quand il arriva vis-à-vis du pont, il fut accueilli par un feu si vif , que les soldats de la 7ième, 9ième et 14ième brigade (demi-brigade) qui formèrent l’avant-garde chancelèrent. Cappoix qui n’avait jamais fui devant les français releva, par son audace et le courage de ses grenadiers et il leur fit entendre de sa voix imposante Il faut mes braves, vous rendre maître de cette bute, le salut de l’armée en dépend, en avant !!! Les grenadiers de la 9ième brigade s’élancèrent avec rage au devant de la mort. Néanmoins, l’artillerie française, bien servie, les culbuta par de vives décharges (…) Cappoix  fit un dernier effort. Monté sur un cheval richement caparaçonné , il s’élança de nouveau, plein d’ardeur contre le fort. Ses soldats le suivent; ils sont repoussés ; ils s’indignent avec propension Cappoix les exhorte à le suivre. Soudainement, un boulet renverse le cheval de Cappoix, l’intrépide général tombe ; mais il se relève aussitôt, marche et s’écrie : EN AVANT , EN AVANT !!! » (source: pp.72-pp.73, Biographie de François Cappoix, Dr. F. Dalencour, 1956) De son côté, l’éminent historien [[Guerdy Préval]] renchérit sur la psychologie ésotérique de François Cappoix optée dans les derniers moments cruciaux de la Bataille de Vertières, par l’analyse qui suit :« Le général Cappoix fou de rage tombe sous l’emprise des divinité guinéennes (Lwa Ginen). Il pousse un cri de sa voix caverneuse qui effraye les soldats indigènes des 7ième, 9ième et 11ième bataillons qu’il commande. Ils se regardent les uns les autres, hagards, en écoutant leur chef Capois qui leur dit : Je ne veux garder à mes côtés que des braves, de vrais soldats vaillants pour atteindre la Butte Charrier. Les soldats répondirent : Nous soldats indigènes, Nègres africains (d’Alkelbulan), nous sommes des grenadiers sur lesquels, mon général, vous pouvez compter pour investir Charrier et ses occupants .  Le tout se résulte par la victoire de la Bataille de Vertières, tuant près de 55 000 soldats français supportant l’esclavagisme,  dans laquelle s’est grandement investie le général François Cappoix renommé Cappoix La Mort en raison de son héroïsme, son impassibilité,  son stoïcisme et de sa témérité. (source: pp.136-pp.141, Histoire d’Haïti la Nôtre, Guerdy Jacques Préval, 2008) Fen komantè --> == Trayizon == 10 oktòb 1806, lavèy asasina Dessalines, [[Henri Christophe]], ki te pè Jeneral François Capois Odige plis pase tout tan e ki te wè nan li yon pwobab rival politik aprè lanmò espere anperè a, te panse moman apwopriye pou fè li disparèt. François Capois Odige te sou wout pou Kap-Ayisyen, lè, toupre vilaj Limonad, li te wè jeneral Romain ak Dartiguenave osi byen ke adjwen jeneral Gérard sou wout li. Trè kontan, ewo nan Vètyè te vle salye Jeneral Romain pa dousman pwolonje men li li. Se nan moman sa a adjidan Jeneral Gérard te mete sab sou li. <!-- kòmansman komantè Khi zha Frankànaho Kappwoêd (Lanmorha) tapfeid aprei Batail-la khi pou Vèrtyèra èh' Délibérasyon  khi ppu Ahyti  n'an date 1<sup>yei</sup> janvyé 1804 ?  N'an péryodizasyon zha-ad khi n'èkh suivy pwoclanmasyon khi pou délibérasyon Ahytianna ah , Frankànaho Kappwoêd teid konsacré y l' grandeinman n'an réconstrixyon khi pou infrastryctire-io khi pou konmté y l' ha khi seid Port-de-Paix. N'an kounzha, ann févriyé 1804, li finied konstrixyon ha khi pou Fort-des-Trois-Pavillons. N'an fein jiyè 1805, Frankànaho Kappwoêd jweinne yeou pwonmosyon militairha n'an main Einmpéreir Deikalino (Zacka 1<sup>yei</sup>). Kounzha, li teid pwonmosyonné konme gjénéral khi pou divizion khi pou nòrd khi viiny bâ y l' kontwôle su yeou vaste territoha gjéografhik (Petite Anse, Plaine du Nord, Grande Rivière, Terrier Rouge, Ouanaminthe, Limonade, Monte-Christ, Laxavon èh' Samana èh' touth partit Èst-la). Fen komantè --> Par subséquent, cela crée de la jalousie et de l’envie auprès de certains congénères qui se sont battus à ses côtés, lors de la guerre de l’indépendance, notamment Henri Christophe. Or, François Cappoix fait preuve de beaucoup d’humanisme et de réalisme au niveau socio-personnel et dans sa gestion administrative. Il refuse d’appliquer avec promptitude des mesures sur la coordination des travaux forcés, comme le relate une lettre du 11 avril 1806 pour l’agrandissement du vieux fort colonial de la Ferrière. D’autre part, Cappoix désapprouve, par une lettre rédigée en date du 26 juin 1806, le manque d’entregent, l’absence de tact  et le barbarisme d’Henri Christophe face aux [[indigjèny espányòl-io]].  C’est alors qu’Henri Christophe  enverra plusieurs espions surveillés, tous les faits et gestes de Cappoix pendant une période ciblée. Fen komantè --> == Omaj aprè lanmò == Malgre lanmò toudenkou li a laj 46 an, François Cappoix kite yon eritaj ak yon eritaj ki toujou briye 214 ane apre nan psyche plizyè Ayisyen ki fidèl ak sikoloji anti-kolonyal, ideoloji Desalinien, paradigm anti-esklavaj ak animis la. mantalite. Ki sa ki wè nan sèten reyalizasyon ki fèt nan sektè kiltirèl, edikasyon ak filozofik, nan nivo nasyonal ak entènasyonal.<ref>NB: La dissertation qui précède a été entièrement rédigée par Capois Lamort (Vlad Al-Jaww Delva), B.A en Histoire de l’UQAM (Université du Québec à Montréal)</ref> <ref> Sous: François Dalencour, Biographie du général François Cappoix ( Le Héros de la Bataille de Vertières du 18 novembre 1803) , éd. Presses Nationales d’Haïti,  1956</ref> Louis Anthony Dauphin, Le Mystère et le Symbolisme de La Vilokan la rencontre de deux mondes : <ref>https://web.archive.org/web/20171204203224/http://lenouvelliste.com/lenouvelliste/article/53324/Le-mystere-et-le-symbolisme-de-La-Vilokan-la-rencontre-de-deux-mondes Bethony Dupont, Jean-Jacques Dessalines: Itinéraire d’un révolutionnaire, éd. L’Harmattan, 2006 Guerdy Jacques Préval, Histoire d’ Haïti  La Nôtre, éd. Histoires Nouvelles, 2008</ref> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == [[kategori:Atik an lòt kreyòl]] [[kategori:Pou tradui]] {{DEFAULTSORT:Capois, François}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Militè]] [[Kategori:Nesans nan lane 1766]] [[Kategori:Lanmò 1806]] dj3miuwq4eukhatjf2wuz7ty0wop321 Emmanuel Macron 0 65904 855414 850340 2024-11-11T16:11:53Z DragonflySixtyseven 713 ([[c:GR|GR]]) [[c:COM:FR|File renamed]]: [[File:Signature EM.svg]] → [[File:Signature de Emmanuel MACRON.svg]] this is not the signature of Emma Marone 855414 wikitext text/x-wiki {{infobox Pèsonalite politik |non=Emmanuel Macron |tèks=Emmanuel Macron an 2023. |fonksyon 1=Prezidan Frans |domèn= |diplòm= |etid= |dat nesans=[[21 desanm]] [[1977]] |lye nesans= Amiens |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite=Franse |relijyon=katolik |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |siyati=Signature de Emmanuel MACRON.svg|imaj=Emmanuel Macron March 2024 (3).jpg}} '''Emmanuel Macron''' (ki fèt [[21 desanm]] [[1977]]), se yon [[politisyen]] [[franse]]. Se 7e [[Prezidan Frans]] depi 14 me [[2017]]. == Biyografi == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Macron, Emmanuel}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Politisyen]] [[Kategori:Politisyen franse]] [[Kategori:Prezidan Frans]] [[Kategori:Nesans nan lane 1977]] mtptaf38izwlrbjl5w9gve0y67jw35b Nicolas Machiavel 0 66103 855500 705272 2024-11-12T08:25:31Z Vargenau 98 855500 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Nicolas Machiavel |foto= Santi di Tito - Niccolo Machiavelli's portrait headcrop.jpg |tèks= |fonksyon=filozof |domèn=filozofi |diplòm= |etid= |dat nesans=3 me 1469 |lye nesans=Florence |peyi nesans=Itali |dat lanmò=21 jen 1527 |lye lanmò=Florence |peyi lanmò=Itali |nasyonalite= |relijyon= |rezidans=Florence |kontak= |Biyografi= |zèv=''[[Le Prince]]''<br />''[[Discours sur la première décade de Tite-Live]]''<br />''[[L'Art de la guerre (Nicolas Machiavel)|L'Art de la guerre]]'' |omaj= |rekonpans= }} '''Niccolò di Bernardo dei Machiavelli''' (ki fèt an 3 me 1469 nan Florence, nan Itali, epi ki mouri 21 juin 1527) se yon filozof italyen. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Machiavel, Nicolas}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Filozof italyen]] l10633tml6xhqp36wipzoh1t2n36z4d Amélie Nothomb 0 66163 855484 849790 2024-11-12T02:59:30Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855484 wikitext text/x-wiki {{moun |non= Amélie Nothomb |foto= Amélie Nothomb 14 mars 2009.jpg |tèks= Amélie Nothomb nan Salon du Livre nan Pari an 14 mas 2009 |fonksyon=ekriven |domèn=Literati |diplòm= |etid= |dat nesans= [[9 jiyè]] [[1966]] |lye nesans= [[Etterbeek]] |peyi nesans=[[Bèljik]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= bèlj |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Fabienne Claire Nothomb''' (ki fèt [[9 jiyè]] [[1966]]), rele '''Amélie Nothomb''', se yon ekriven bèlj. == Biyografi == == Zèv li yo == === Woman === * ''[[Hygiène de l'assassin]]'', ** Albin Michel, [[1992]] ([[René Fallet#Prix René-Fallet|pri René-Fallet]], [[prix Alain-Fournier]]) {{ISBN|2-226-05964-4}} ** Les Saint Pères, 2012 (edisyon limite vèsyon maniskrit) {{ISBN|978-2-9542687-0-5}} * ''[[Le Sabotage amoureux]]'', Albin Michel, [[1993]] ([[Prim literè la Vocation|prix de la Vocation]], [[prix Jacques-Chardonne]]) {{ISBN|978-2-253-13945-4}} * ''[[Les Catilinaires]]'', Albin Michel, [[1995]] {{ISBN|978-2-253-14170-9}}<!-- ISBN edisyon Poche --> * ''[[Péplum (woman)|Péplum]]'', Albin Michel, [[1996]] {{ISBN|978-2-253-14489-2}}<!-- ISBN edisyon Poche --> * ''[[Attentat (woman)|Attentat]]'', Albin Michel, [[1997]] {{ISBN|978-2-253-14688-9}}<!-- ISBN edisyon Poche --> * ''[[Mercure (woman)|Mercure]]'', Albin Michel, [[1998]] {{ISBN|978-2-226-10499-1}} * ''[[Stupeur et Tremblements]]'', Albin Michel, [[1999]] ([[grand prix du roman de l'Académie française]], [[prix des libraires du Québec]]) {{ISBN|978-2-226-10950-7}}<ref>[http://www.alalettre.com/actualite-nothomb-stupeurs.php Alalettre Stupeur et Tremblements]</ref> * ''[[Métaphysique des tubes]]'', Albin Michel, [[2000]] {{ISBN|978-2-226-11668-0}} * ''[[Cosmétique de l'ennemi]]'', Albin Michel, [[2001]] {{ISBN|978-2-226-12657-3}} * ''[[Robert des noms propres]]'', Albin Michel, [[2002]] {{ISBN|978-2-226-13389-2}} * ''[[Antéchrista]]'', Albin Michel, [[2003]] {{ISBN|978-2-253-11339-3}}<!-- ISBN de l’édition Poche --> * ''[[Biographie de la faim]]'', Albin Michel, [[2004]] {{ISBN|978-2-226-15394-4}} * ''[[Acide sulfurique (woman)|Acide sulfurique]]'', Albin Michel, [[2005]] {{ISBN|978-2-226-16722-4}} * ''[[Journal d'Hirondelle]]'', Albin Michel, [[2006]] {{ISBN|978-2-226-17335-5}} * ''[[Ni d'Ève ni d'Adam]]'', Albin Michel, [[2007]] ([[prix de Flore]]) {{ISBN|978-2-226-17964-7}} * ''[[Le Fait du prince]]'', Albin Michel, [[2008]], ([[grand prix Jean-Giono]]) {{ISBN|978-2-226-18844-1}} * ''[[Le Voyage d'hiver]]'', Albin Michel, [[2009]], {{ISBN|978-2-226-19393-3}} * ''[[Une forme de vie]]'', Albin Michel, [[2010]] {{ISBN|978-2-226-21517-8}}<ref>[http://www.lexpress.fr/culture/livre/amelie-nothomb-je-suis-allergique-au-mepris_914413.html L’express Marianne Payot, pibliye 25 out 2010, antretyen avèk Amélie Nothomb "Je suis allergique au mépris" à propos du roman ''Une Forme de vie''].</ref> * ''[[Tuer le père (woman)|Tuer le père]]'', Albin Michel, [[2011]] {{ISBN|978-2-226-22975-5}} * ''[[Barbe-Bleue (woman)|Barbe bleue]]'', Albin Michel, [[2012]] {{ISBN|978-2-226-24296-9}}<ref>[http://www.parismatch.com/Culture/Livres/Amelie-Nothomb-La-stupefiante-157133 Paris Match, Valérie Trierweiller, “Amélie Nothomb. La Stupéfiante”, 12/08/2012 ].</ref>{{,}}<ref>[http://www.elle.fr/Loisirs/Livres/Dossiers/Amelie-Nothomb-Un-secret-me-devore-2153418 Elle- Livres , Amélie Nothomb «Un secret me dévore», 31 out 2012].</ref> * ''[[La Nostalgie heureuse]]'', Albin Michel, [[2013]] {{ISBN|978-2-226-24968-5}}<ref>[http://www.lefigaro.fr/livres/2013/08/22/03005-20130822ARTFIG00159-amelie-nothomb-fait-sa-crise.php Le Figaro - culture: Astrid De Larminat, “Amélie Nothomb fait sa crise” , 22/08/2013].</ref> * ''[[Pétronille (woman)|Pétronille]]'', Albin Michel, [[2014]] {{ISBN|978-2-226-25831-1}}<ref>[http://www.lefigaro.fr/livres/2014/09/04/03005-20140904ARTFIG00037-amelie-nothomb-petronille-le-champagne-de-l-amitie.php Mohammed Aissaoui, “Amélie Nothomb : Pétronille, le champagne de l'amitié”, 04/09/2014].</ref>{{,}}<ref>[https://web.archive.org/web/20161130044108/http://salon-litteraire.linternaute.com/fr/amelie-nothomb/review/1898360-amelie-nothomb-petronille-l-ame-s-ur-et-le-champagne Salon Littéraire, Loïc Di Stefano, “ Amélie Nothomb, "Pétronille", l'âme sœur et le champagne].</ref> * ''Le Crime du comte Neville'', Albin Michel, [[2015]] {{ISBN|978-2-226-31809-1}}<ref>[http://www.lepoint.fr/livres/amelie-nothomb-le-crime-etait-presque-parfait-16-08-2015-1957034_37.php Le Point- Livres, Jérôme Béglé, “Amélie Nothomb : le crime était presque parfait”, 17/08/2015].</ref> * ''Riquet à la houppe'', Albin Michel, [[2016]] {{ISBN|978-2-226-32877-9}} * ''Frappe-toi le cœur'', Albin Michel, [[2017]] {{ISBN|978-2-226-39916-8}}<ref>{{Cite web |url=http://www.albin-michel.fr/ouvrages/frappe-toi-le-coeur-9782226399168 |title=Albin Michel |access-date=2018-01-28 |archive-date=2017-08-13 |archive-url=https://web.archive.org/web/20170813214611/http://www.albin-michel.fr/ouvrages/frappe-toi-le-coeur-9782226399168 |dead-url=yes }}</ref>. * ''Les Prénoms épicènes'', Albin Michel, [[2018]] {{ISBN|978-2-226-43734-1}}. === Pyès teyat === * [[1994]] : ''[[Les Combustibles]]'', Albin Michel, {{ISBN|978-2-253-13946-1}}<ref>[https://www.actualitte.com/article/culture-arts-lettres/les-combustibles-d-amelie-nothomb-sur-les-planches/1699 Actualitte, Clément Solym , « Les combustibles » d'Amélie Nothomb sur les planches, 5 avril 2008].</ref> === Kont ak nouvèl === * ''Légende peut-être un peu chinoise'', kont, nan kolektif ''Le Sable et l’ardoise'', Longue Vue, [[1993]] * ''Électre'', nouvelle, in collectif ''Des plumes au courant'', Stock, [[1996]] * ''L'Existence de Dieu'' , nan ''La Revue Générale'' (volume 3), 1996 * ''Simon Wolff'', nouvelle , nan ''[[La Nouvelle Revue française]]'' n° 519, avril 1996 * ''Généalogie d'un Grand d'Espagne'', nouvèl onz paj, nan ''La Nouvelle Revue française'' n° 527, desanm 1996 * '' Le Mystère par excellence'', nouvèl, opuscule Le Grand livre du mois, septanm 1999 * '' Brillant comme une casserole'', rekèy twa kont<ref>[http://www.lalibre.be/culture/livres-bd/amelie-nothomb-en-contes-51b8892de4b0de6db9abd7f8 La Libre Belgique - culture, Laurence Bertels, "Amélie Nothomb en contes", 1 avril 2005].</ref> illustrés par Kikie Crèvecœur, La Pierre d'Alun, [[1999]] ** '' Légende peut-être un peu chinoise'', kont ** '' Le Hollandais ferroviaire'', kont ** '' De meilleure qualité'', kont * ''Aspirine'', nouvèl, in collectif ''Aspirine : mots de tête'', Albin Michel, [[2001]] * '' [[Sans nom (nouvelle)|Sans nom]]'', nouvèl, opuscule couplé à ''Elle'' n 2900, 30 jiyè 2001 * ''[[L'Entrée du Christ à Bruxelles (nouvèl)|L’Entrée du Christ à Bruxelles]]'', nouvèl, opuscule couplé à ''Elle'', n 3053, 5 jiyè 2004 * ''[[Les Champignons de Paris]]'', nouvèl an nèf epizòd pibliye nan ''Charlie Hebdo'' 4 jiyè - 29 out 2007 * ''Les myrtilles'', nouvèl nan edisyon limite ''Stupeur et tremblements'', Le Livre de poche, 2011 == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.amelie-nothomb.com/ Pajwèb Amélie Nothomb] * [http://www.levif.be/actualite/belgique/amelie-nothomb-les-vertiges-de-l-oiseau-lyre/article-normal-519659.html Le Vif.be, Marina Laurent: «Amélie Nothomb : Les vertiges de l'oiseau lyre» 4 jiyè 16] {{DEFAULTSORT:Nothomb, Amélie}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Ekriven bèlj]] [[Kategori:Nesans nan lane 1966]] 77efy5bq2uj8n2aoorc2qninobyxowo Konfini nan kabann 0 66421 855540 823545 2024-11-12T10:30:22Z Darrelljon 34492 855540 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Charles VI bedridden and his physician.jpg|vignette]] Yo te '''kouche sou yon kabann''' se yon fòm nan imobilizasyon ki ka prezante kòm enkapasite a pou avanse pou pi oswa menm chita mache dwat devan bondye.<ref>{{Cite web|url=https://www.merriam-webster.com/dictionary/bedridden|title=Definition of BEDRIDDEN|website=www.merriam-webster.com|language=en|access-date=2018-02-14}}</ref> Li diferan soti nan kabann-tout rès la, yon fòm nan ki pa-pwogrese tretman ki se nòmalman yon pati nan retablisman oswa limitasyon nan aktivite yo. Kèk nan yo ki pi plis grav konsekans yo nan yo te kouche sou, se la ki gen gwo risk pou yo devlope tronbozi ak gaspiye nan misk (atrofye). Sans li se ki sòti nan yon mwayen la tèm angle (bedrid) ki soti nan yon 1300s tansyon ki sot pase a nan fòm yo nan monte yon kabann.<ref>{{Cite web|url=http://www.dictionary.com/browse/bedridden|title=The definition of bedridden|website=Dictionary.com|access-date=2018-02-14}}</ref> == Rès kabann == Sa a se yon volontè [[Medsin|medikal]] tretman toujou itilize jodi a pou yo ede geri maladi.<ref>{{Cite book|title=Dictionary of Medical Terms|last=Collin|publisher=A&C Black|year=2008}}</ref> Aktyèl opinyon konsènan tretman sa a se ke pa gen okenn benefis pou pifò kondisyon etidye.<ref name="Lancet1999">{{Cite journal|last=Allen|first=C|last2=Glasziou|first2=P|last3=Del Mar|first3=C|date=9 October 1999|title=Bed rest: a potentially harmful treatment needing more careful evaluation.|journal=Lancet|volume=354|issue=9186|pages=1229–33|doi=10.1016/s0140-6736(98)10063-6|pmid=10520630}}</ref> Menm Si bedrest ka toujou preskri pou fanm ansent, li se kounye a konsidere kòm danjere.<ref>[http://www.webmd.com/baby/guide/bed-rest-during-pregnancy Bed Rest During Pregnancy]</ref><ref>{{Cite web |url=http://commonhealth.wbur.org/2013/05/unethical-bed-rest-for-pregnant-women |title=Is It 'Unethical’ To Prescribe Bed Rest For Pregnant Women? {{!}} CommonHealth |access-date=2018-03-12 |archive-date=2013-06-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130616024354/http://commonhealth.wbur.org/2013/05/unethical-bed-rest-for-pregnant-women |dead-url=yes }}</ref><ref>{{Cite web |url=http://arms.evidence.nhs.uk/resources/qipp/664578/attachment |title=Kopi achiv |access-date=2018-03-12 |archive-date=2013-10-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20131004221506/http://arms.evidence.nhs.uk/resources/qipp/664578/attachment |dead-url=yes }}</ref> Moun ki gen kouche sou yon kabann kapab devlope konplikasyon ki gen rapò ak manje. == Konplikasyon == Yo te kouche sou mennen nan konplikasyon anpil tankou pèt nan fòs misk ak andirans. Kontraktur, maladi osteyopowoz la soti nan inutilizasyon ak koripsyon nan jwenti ka rive. Ke yo te nan prizon nan kabann ka ajoute nan la probabilité de devlope yon batman kè ogmante, diminye kadyak pwodiksyon, ipotansyon, ak tronbo.<ref>{{Cite journal|last=Maclin|first=V. M.|last2=Radwanska|first2=E.|last3=Binor|first3=Z.|last4=Dmowski|first4=W. P.|date=August 1990|title=Progesterone:estradiol ratios at implantation in ongoing pregnancies, abortions, and nonconception cycles resulting from ovulation induction|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2379624|journal=Fertility and Sterility|volume=54|issue=2|pages=238–244|issn=0015-0282|pmid=2379624}}</ref> Moun ki gen andikap ki aje yo ki nan risk pou devlope maleng presyon.<ref>{{Cite news|url=https://www.cdc.gov/ncbddd/disabilityandhealth/relatedconditions.html|title=Related Conditions {{!}} Disability and Health {{!}} NCBDDD {{!}} CDC|date=2018-02-06|work=Centers for Disease Control and Prevention|language=en-us|access-date=2018-03-12}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/bed-sores/symptoms-causes/syc-20355893|title=Bedsores (pressure ulcers) - Symptoms and causes|work=Mayo Clinic|language=en|access-date=2018-03-12}}</ref> Moun ki aje yo ki nan risk nan yon dife kay akòz mank yo nan mobilite.<ref>{{Cite news|url=http://www.hawaiinewsnow.com/story/37674354/police-hawaii-recruiter-sexually-assaulted-boy-multiple-times-while-he-was-bedridden|title=Police: Woman who recruited exchange students to Hawaii raped one while he was bedridden|last=Kawano|first=Lynn|language=en|access-date=2018-03-12}}</ref> Douch ka vin enposib.<ref>{{Cite news|url=https://www.channelnewsasia.com/news/world/mexican-man--once-the-world-s-fattest--dreams-of-walking-again-9983670|title=Mexican man, once the world's fattest, dreams of walking again|work=Channel NewsAsia|language=en-US|access-date=2018-03-12|archive-date=2018-03-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20180313031535/https://www.channelnewsasia.com/news/world/mexican-man--once-the-world-s-fattest--dreams-of-walking-again-9983670|dead-url=yes}}</ref> Bedsores devlope si yon moun: ki moun ki depanse pifò oswa pou tout nan jou a nan kabann san li pa chanje pozisyon<ref name=":0">{{Cite web|url=https://medlineplus.gov/ency/article/003976.htm|title=Skin care and incontinence: MedlinePlus Medical Encyclopedia|website=medlineplus.gov|language=en|access-date=2018-03-12}}</ref> Moun ki yo se nan prizon nan kabann ki gen risk ki gen rapò ak tonbe. Tonbe soti nan yon kabann ka rezilta nan aksidan. == Prevansyon == Yon rekòmandasyon pou anpeche konplikasyon ki nan yo te kouche sou, se pou yo manje yon sante, rejim alimantè byen balanse ki gen ase kalori ak pwoteyin ki nesesè pou optimum sante. Si yon moun se nan prizon nan kabann chanje pozisyon omwen chak de zè de tan yo ka ede anpeche konplikasyon ki nan adisyon a chanje kouvèti ak bedclothes imedyatman si yo se sal, ak lè l sèvi avèk atik yo ki ka ede diminye presyon, tankou zòrye oswa padding kim. == Etid == Youn [[End|Ameriken]] yo etid nan swen yo bay pou kouche sou moun nan kay la te jwenn ke manm fanmi yo te fè leve nan 82% nan moun kap bay swen. Yon to wo nan konplikasyon medikal te rapòte, ki gen ladan maladi ilsè presyon ak enfeksyon nan aparèy urin.<ref>{{Cite web|url=http://ijcm.org.in/article.asp?issn=0970-0218;year=2011;volume=36;issue=2;spage=114;epage=119;aulast=Bains|title=Profile of home-based caregivers of bedridden patients in North India|last=Puneet Bains|last2=Amarjeet Singh Minhas|date=22 August 2011|publisher=[[Indian Journal of Community Medicine]]}}</ref> == Referans == {{reflist}} 5d2jcoh30npz8tjoz1jducoz5yjwzms Kategori:Filozof ayisyen 14 66501 855492 795614 2024-11-12T08:14:05Z Vargenau 98 {{delete|doublon de [[:Kategori:Filozòf ayisyen]]}} 855492 wikitext text/x-wiki {{delete|doublon de [[:Kategori:Filozòf ayisyen]]}} 5ptlzysypnlx7mq6ydbdgr1x39p9ujc Modèl:Méta bandeau d'avertissement 10 66982 855517 709230 2024-11-12T08:53:20Z Kitanago 19629 855517 wikitext text/x-wiki <includeonly> <templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" /> {{#invoke:Bandeau|bandeauAvertissement}}</includeonly><noinclude> {{Documentation}} </noinclude> s5aq445ya1xvjy5i8i4jq9s1i867fmf Derek Walcott 0 67869 855489 744130 2024-11-12T08:03:09Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855489 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Derek Walcott |foto=Derek Walcott.jpg |tèks=Derek Walcott (2008) |fonksyon=ekriven, powèt |domèn=literati, teyat |diplòm= |etid= |dat nesans=[[23 janvye]] [[1930]] |lye nesans=[[Kastri]] |peyi nesans=[[Sent Lisi]] |dat lanmò=[[17 mas]] [[2017]] |lye lanmò= |peyi lanmò=[[Sent Lisi]] |nasyonalite= lisyen |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans=Loreya Pri Nobèl nan Literati |remak= |fim= }} '''Derek Alton Walcott''', rele '''Derek Walcott''',<ref>{{en}} {{cite web |title=Derek Walcott {{!}} West Indian poet |website=britannica.com |date=2017|issn= |url=https://www.britannica.com/biography/Derek-Walcott |access-date=6 janvye 2018}}</ref>, ki fèt [[23 janvye]] [[1930]] nan [[Kastri]]<ref>{{en}} {{cite web |title=Derek Walcott |url=https://www.poetryfoundation.org/poets/derek-walcott |website=Poetry Foundation |date=5 janvye 2018 |access-date=6 janvye 2018}}</ref> epi ki mouri [[17 mas]] [[2017]] nan [[Sent Lisi]]<ref>{{en}} {{cite web |author=Lisa Paravisini |title=Derek Walcott Has Passed Away at 87 |url=https://repeatingislands.com/2017/03/17/derek-walcott-has-passed-away-at-87/ |website=repeatingislands.com |date=3 mas 2017 |access-date=3 mas 2017 |archive-date=2019-07-26 |archive-url=https://web.archive.org/web/20190726215927/https://repeatingislands.com/2017/03/17/derek-walcott-has-passed-away-at-87/ |dead-url=yes }}</ref> se yon [[powèt]], otè teyat ak [[atis]] [[Sent Lisi|lisyen]] nan lang anglè. == Biyografi == == Zèv li yo == === Pwezi === * 1948 : ''25 Poems'' * 1949 : ''Epitaph for the Young: Xll Cantos'' * 1951 : ''Poems'' * 1962 : ''In a Green Night: Poems 1948–60'' * 1964 : ''Selected Poems'' * 1965 : ''The Castaway and Other Poems'' * 1969 : ''The Gulf and Other Poems'' * 1973 : ''Another Life'', pibliye nan franse avèk tit la ''Une autre vie'', tradwi pa Claire Malroux, Paris, Gallimard, {{coll|[[Du monde entier (collection)|Du monde entier]]}}, 2002 {{ISBN|2-07-076139-8}} * 1976 : ''Sea Grapes'', pibliye nan franse avèk tit la ''Raisins de mer'', tradwi pa Claire Malroux, Essertines-sur-Rolle, Éditions Demoures, 1999 {{ISBN|2-940244-03-0}} * 1979 : ''The Star-Apple Kingdom'', pibliye nan franse avèk tit la ''Le Royaume du fruit-étoile'', tradwi pa [[Claire Malroux]], édition bilingue, Saulxures, Circé, 1992 {{ISBN|2-908024-37-3}} * 1981 : ''Selected Poetry'' * 1981 : ''The Fortunate Traveller'', pibliye nan franse avèk tit la ''Heureux le voyageur'', traduit par Claire Malroux, édition bilingue, Saulxures, Circé, 1993 {{ISBN|2-908024-53-5}} * ''The Caribbean Poetry of Derek Walcott and the Art of Romare Bearden'' (1983) * 1984 : ''Midsummer'' * 1986 : ''Collected Poems, 1948-1984'' * 1987 : ''The Arkansas Testament'', pibliye nan franse avèk tit la ''La Lumière du monde'', tradwi paThierry Gillyboeuf, édition bilingue, Belval, Circé, 2005 {{ISBN|2-84242-206-6}} * 1990 : ''Omeros'' * 1997 : ''The Bounty'' * 2000 : ''Tiepolo's Hound'', pibliye nan franse avèk tit la ''Le Chien de Tiepolo'', traduit par Marie-Claude Peugeot, Monaco, Edisyon Rocher, {{coll|Anatolia}}, 2004 {{ISBN|2-268-05100-5}} * 2004 : ''The Prodigal'' * 2010 : ''White Egrets'' === Teyat === * 1949 : ''Henri Christophe: A Chronicle in Seven Scenes'' * 1953 : ''Wine of the Country'' * 1954 : ''The Sea at Dauphin'' * 1957 : ''Ione'' * 1958 : ''Drums and Colours'' * 1958 : ''Ti-Jean and His Brothers'', pibliye nan franse avèk tit la ''Ti-Jean et ses frères'', texte français de Paol Keineg, Belfort, Circé, {{coll|Théâtre}} {{n°|4}}, 1997 {{ISBN|2-84242-007-1}} * 1966 : ''Malcochon: or, Six in the Rain'' * 1967 : ''Dream on Monkey Mountain'', pibliye nan franse avèk tit la ''Rêve sur la montagne au singe'', Essertines-sur-Rolle (Swis), Demoures, 2000 {{ISBN|2-940244-12-X}} * 1970 : ''In a Fine Castle'' * 1974 : ''The Joker of Seville'' * 1974 : ''The Charlatan'' * 1976 : ''O Babylon!'' * 1977 : ''Remembrance'' * 1978 : ''Pantomime'' * 1982 : ''The Isle Is Full of Noises'' * 1984 : ''The Haitian Earth'' * 1986 : ''Three Plays: The Last Carnival, Beef, No Chicken, and A Branch of the Blue Nile'' * 1991 : ''Steel'' * 1993 : ''Odyssey: a Stage Version'' * 1997 : ''The Capeman'', (liv), komedi mizikal [[Paul Simon (chantè)|Paul Simon]] avèk CD ''[[Songs from The Capeman]]'' * 2002 : ''Walker and The Ghost Dance'' * 2011 : ''Moon-Child'' * 2014 : ''O Starry Starry Night'' === Pyès radyo === * 1951 : ''Harry Dernier'' === Esè === * 1990 : ''The Poet in the Theatre'' * 1970 : ''What the Twilight Says'', pibliye avèk tit ''Café Martinique'', tradwi pa Béatrice Dunner, Monaco, Edisyon Rocher, Koleksyon Anatolia, 2004 {{ISBN|2-268-05099-8}} == Rekonpans == * 1992 ː Pri Nobèl nan Literati == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Walcott, Derek}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Powèt]] [[Kategori:Powèt lisyen]] [[Kategori:Loreya Pri Nobèl nan Literati]] [[Kategori:Nesans nan lane 1930]] [[Kategori:lanmò 2017]] fml5njmcqp2n6ffzg3xeft54q2hiz64 Friedrich Engels 0 67930 855503 833104 2024-11-12T08:26:37Z Vargenau 98 [[Kategori:Filozòf]] 855503 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Friedrich Engels |foto=Friedrich_Engels_portrait_(cropped).jpg |tèks=Friedrich Engels |fonksyon=filozòf, ekonomis |domèn=filozofi, ekonomi |diplòm= |etid= |dat nesans= |lye nesans= |peyi nesans=[[Meksik]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= |nasyonalite= meksiken |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} [[Fichye:Friedrich_Engels_Signature.svg|thumb|Friedrich Engels]] '''Friedrich Engels''', ki fèt [[28 novanm]] [[1820]] nan [[Wuppertal|Barmen]] (yon vil ansyen kounye a vin youn nan katye yo nan vil la [[Wuppertal]]) epi ki mouri [[5 out]] [[1895]] nan [[Lonn]], se yon [[filozòf]] ak teyorisyen [[sosyalis]] ak kominis [[Almay|alman]], gran zanmi [[Karl Marx]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Engels ak Marx === * 1844-1845 : ''[[La Sainte Famille (Marx, Engels)|La Sainte Famille]]'' * 1845-1846 : ''[[L'Idéologie allemande]]'' (Premyè pati) * 1847 : ''[[Statuts de la Ligue des communistes]]'' * 1848 : ''[[Manifeste du parti communiste]]''<ref>{{fr}} {{cite web |url=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k552462 |title=Le Manifeste du parti communiste (edisyon 1901) |website=gallica.bnf.fr |access-date=31 out 2018}}</ref>) * 1849 : ''[[La Nouvelle Gazette rhénane]]'' * 1850 : ''[[Adresse du Comité central à la ligue des communistes]]'' * 1850 : ''[[Statuts de la Société universelle des communistes révolutionnaires]]'' * 1859 : ''[[Abd El Kader ; Bugeaud ; Aljeri (atik nan New American Cyclopedia)|Abd El Kader ; Bugeaud ; Aljeri]]'' (atik nan ''[[New American Cyclopedia]]'') * 2008 : ''Inventer l'inconnu, textes et correspondance autour de la Commune'', edisyon La Fabrique === Engels === * 1839 : ''[[Lettres de Wuppertal]]'' * 1845 : ''[[Description de colonies communistes surgies ces derniers temps et encore existantes]]'' * 1845 : ''[[La situation de la classe laborieuse en Angleterre]]'' * 1847 : ''[[Principes du communisme]]'' * 1848 : ''[[Discours sur la Pologne]]'' * 1848 : ''[[Les Journées de juin 1848]]'' * 1850 : ''[[Le Panslavisme démocratique]]'' * 1850 : ''[[La Guerre des paysans en Allemagne]]'' * 1852 : ''[[Révolution et Contre-révolution en Allemagne]]''<ref>{{fr}} [http://www.marxists.org/francais/engels/works/1852/00/index.htm Révolution et Contre-révolution en Allemagne, texte complet traduit en français].</ref> * 1856 : ''[[Le procès des communistes à Cologne]]'' * 1857 : ''[[L'Afghanistan]]'' * 1873 : ''[[La question du logement]]'' * 1875 : ''[[Le programme des émigrés blanquistes de la Commune]]'' * 1878 : ''[[Le Rôle du travail dans la transformation du singe en Homme]]'' * 1878-1880 : ''[[Anti-Dühring]]''<ref>{{fr}} [http://www.marxists.org/francais/engels/works/1878/06/fe18780611.htm Anti-Dühring, Monsieur Eugen Dühring bouleverse la science].</ref> * 1880-1882 : ''[[Socialisme utopique et socialisme scientifique]]'' * 1882 : ''[[Sur l'histoire des anciens Germains]]'' * 1883 : ''[[Bruno Bauer et le christianisme primitif]]'' * 1883 : ''[[La Marche (liv)|La Marche]]'' * 1884 : ''[[Dialectique de la nature]]'' * 1884 : ''[[L'origine de la famille, de la propriété privée et de l'État]]'' * 1885 : ''[[La décadence de la féodalité et l'essor de la bourgeoisie]]'' * 1886 : ''[[Quelques mots sur l'histoire de la Ligue des communistes]]'' * 1888 : ''[[Discours pour le XVe anniversaire de la Commune|Discours pour le XVe anniversaire de la Commune]]'' * 1890 : ''[[Ludwig Feuerbach et la fin de la philosophie classique allemande]]'' * 1890 : ''[[Sur l'antisémitisme (Engels)|Sur l'antisémitisme]]'', edisyon bileng nan revi ''[[Gruppen]]'' N 3, 2011. * 1891 : Introdiksyon nan ''[[La Guerre civile en France]]'' * 1892 : ''Critique du Projet de Programme d'Erfurt'' * 1894 : ''Fragment d'un projet d'appel pour le XXIe anniversaire de la Commune'' == Pòtrè == <gallery> Fichye:Friedrich Engels-1840-cropped.jpg|Friedrich Engels nan lane [[1840]]. Fichye:Engels1862.jpg|Friedrich Engels nan lane [[1862]]. Fichye:Friedrich Engels (1891).jpg|Friedrich Engels nan lane [[1891]]. </gallery> == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [http://www.marxists.org/francais/marx/works.htm Liv, atik ak korespondans] sou sitwèb Achiv Entènet marksis. * [http://classiques.uqac.ca/classiques/Engels_friedrich/engels_friedrich.html Kèk liv Friedrich Engels] sou classiques.uqac.ca * [[wikilivres:Friedrich Engels|Zèv Friedrich Engels]] sou Wikilivres {{DEFAULTSORT:Engels, Friedrich}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Filozòf]] [[Kategori:Ekonomis]] [[Kategori:Ekonomis alman]] [[Kategori:Nesans nan lane 1820]] [[Kategori:lanmò 1895]] 3zi2ck828fnrgexfhirz8ew77kwm9kt Kategori:Premye minis 14 69622 855419 722094 2024-11-11T18:18:17Z Vargenau 98 {{delete|doublon de [[:Kategori:Premye Minis]]}} 855419 wikitext text/x-wiki {{delete|doublon de [[:Kategori:Premye Minis]]}} gz6tvt2eghderc8htukr3aef94db72l Voltaire 0 69904 855495 848360 2024-11-12T08:22:50Z Vargenau 98 855495 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Voltaire |foto=François de Voltaire porträtterad av Nicolas de Largillière.jpg |tèks=Voltaire |fonksyon=Ekriven, filozòf |domèn=Literati, filozofi |diplòm= |etid= |dat nesans=[[21 novanm]] [[1694]] |lye nesans=[[Pari]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò=[[30 me]] [[1778]] |lye lanmò=[[Pari]] |peyi lanmò=[[Frans]] |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''François-Marie Arouet''', rele '''Voltaire''', ki fèt [[21 novanm]] [[1694]] nan [[Pari]] ([[Frans]]) epi ki mouri nan menm vil [[30 me]] [[1778]], se yon [[ekriven]] ak [[filozòf]] franse. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://web.archive.org/web/20110411045242/http://societe-voltaire.org/ Sosyete Voltaire (Ferney)]. Sosyete Voltaire òganize chak ane nan Ferney jounen echanj jèn chèchè ak pibliye plizyè fwa pa ane yon ''Bulletin de la Société Voltaire''. * [http://voltaire.lire.ish-lyon.cnrs.fr Sosyete Études voltairiennes (Sorbonne)]. Sosyete des études voltairiennes, avèk sièj sosyal nan Sant "Étude de la Littérature et de la Langue Françaises des XVIIe et XVIIIe siècle", Inivèsite Sorbonne – Pari IV, kowòdone etid, rechèch ak evènman anlè Voltaire. Li travay avèk inivèsite lòt, Lyon II ak Oxford, pwodui edisyon an kritik ''Œuvres complètes de Voltaire''. Li òganize chak ane nan Pari "Jounen Voltaire" ak pibliye yon revi anyèl, ''Revue Voltaire'', nan "Presses Universitaires de la Sorbonne". * [http://athena.unige.ch/athena/voltaire/voltaire.html Tèks Voltaire edite] sou athena.unige.ch * {{cite web |url=http://www.voltaire.ox.ac.uk/www_vf/default.ssi |title=Voltaire Foundation |editor=[[Université d'Oxford]] |access-date=2019-02-03 |archive-date=2013-06-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130602232757/http://www.voltaire.ox.ac.uk/www_vf/default.ssi |dead-url=yes }} * [https://web.archive.org/web/20101230181107/http://www.litteratureaudio.com/livres-audio-gratuits-mp3/tag/voltaire Voltaire, zèv li nan vèsyon odiyo] [[Imaj:Speaker Icon.svg|20px]] * [http://institutions.ville-geneve.ch/fr/bge/bge-numerique/personnalites/voltaire Voltaire (1694-1778), Ekriven, nonm teyat ak filosòf] sou Bibliothèque numérique de Genève {{DEFAULTSORT:Voltaire}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven franse]] [[Kategori:Filozof franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1694]] [[Kategori:Lanmò 1778]] 3bh12hp90sf1hns0rb6q5tvcyd74qa4 855512 855495 2024-11-12T08:39:05Z Vargenau 98 [[Kategori:Filozòf franse]] 855512 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Voltaire |foto=François de Voltaire porträtterad av Nicolas de Largillière.jpg |tèks=Voltaire |fonksyon=Ekriven, filozòf |domèn=Literati, filozofi |diplòm= |etid= |dat nesans=[[21 novanm]] [[1694]] |lye nesans=[[Pari]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò=[[30 me]] [[1778]] |lye lanmò=[[Pari]] |peyi lanmò=[[Frans]] |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''François-Marie Arouet''', rele '''Voltaire''', ki fèt [[21 novanm]] [[1694]] nan [[Pari]] ([[Frans]]) epi ki mouri nan menm vil [[30 me]] [[1778]], se yon [[ekriven]] ak [[filozòf]] franse. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://web.archive.org/web/20110411045242/http://societe-voltaire.org/ Sosyete Voltaire (Ferney)]. Sosyete Voltaire òganize chak ane nan Ferney jounen echanj jèn chèchè ak pibliye plizyè fwa pa ane yon ''Bulletin de la Société Voltaire''. * [http://voltaire.lire.ish-lyon.cnrs.fr Sosyete Études voltairiennes (Sorbonne)]. Sosyete des études voltairiennes, avèk sièj sosyal nan Sant "Étude de la Littérature et de la Langue Françaises des XVIIe et XVIIIe siècle", Inivèsite Sorbonne – Pari IV, kowòdone etid, rechèch ak evènman anlè Voltaire. Li travay avèk inivèsite lòt, Lyon II ak Oxford, pwodui edisyon an kritik ''Œuvres complètes de Voltaire''. Li òganize chak ane nan Pari "Jounen Voltaire" ak pibliye yon revi anyèl, ''Revue Voltaire'', nan "Presses Universitaires de la Sorbonne". * [http://athena.unige.ch/athena/voltaire/voltaire.html Tèks Voltaire edite] sou athena.unige.ch * {{cite web |url=http://www.voltaire.ox.ac.uk/www_vf/default.ssi |title=Voltaire Foundation |editor=[[Université d'Oxford]] |access-date=2019-02-03 |archive-date=2013-06-02 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130602232757/http://www.voltaire.ox.ac.uk/www_vf/default.ssi |dead-url=yes }} * [https://web.archive.org/web/20101230181107/http://www.litteratureaudio.com/livres-audio-gratuits-mp3/tag/voltaire Voltaire, zèv li nan vèsyon odiyo] [[Imaj:Speaker Icon.svg|20px]] * [http://institutions.ville-geneve.ch/fr/bge/bge-numerique/personnalites/voltaire Voltaire (1694-1778), Ekriven, nonm teyat ak filosòf] sou Bibliothèque numérique de Genève {{DEFAULTSORT:Voltaire}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven franse]] [[Kategori:Filozòf franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1694]] [[Kategori:Lanmò 1778]] r1dxy69f7tbyf3ku0c3l4b4yuxm4yeb Simone Weil 0 70468 855494 725512 2024-11-12T08:22:25Z Vargenau 98 855494 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Simone Weil |foto=Simone Weil Baden-Baden(1921).jpg |tèks=Simone Weil (1921) |fonksyon=filozòf, imanis, pwofesè, ekriven |domèn=filozofi, edikasyon |diplòm= |etid=Lise Henri-IV, lekòl nòmal siperyè, inivèsite de Pari |dat nesans=[[3 fevriye]] [[1909]] |lye nesans=[[Pari]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò=[[24 out]] [[1943]] |lye lanmò=[[Ashford]] |peyi lanmò=[[Angletè]] |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Simone Adolphine Weil''', rele '''Simone Weil''', ki fèt [[3 fevriye [[1909]] nan [[Pari]] ([[Frans]]) epi ki mouri [[24 out]] [[1943]] nan [[Ashford]] ([[Angletè]]), se yon fanm [[filozòf]] [[imanis]], pwofesè, [[ekriven]]. == Biyografi == Frè li se [[André Weil]], yon matematisyen manm fondatè [[Nicolas Bourbaki]]. Nyès li, [[Sylvie Weil]], se yon fanm ekriven. == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Weil, Simone}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Filozof franse]] [[Kategori:Pwofesè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1909]] [[Kategori:Lanmò 1943]] cy1vjtevyfl39yd1xox73avk3esuk84 855511 855494 2024-11-12T08:38:32Z Vargenau 98 [[Kategori:Filozòf franse]] 855511 wikitext text/x-wiki {{moun |non=Simone Weil |foto=Simone Weil Baden-Baden(1921).jpg |tèks=Simone Weil (1921) |fonksyon=filozòf, imanis, pwofesè, ekriven |domèn=filozofi, edikasyon |diplòm= |etid=Lise Henri-IV, lekòl nòmal siperyè, inivèsite de Pari |dat nesans=[[3 fevriye]] [[1909]] |lye nesans=[[Pari]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò=[[24 out]] [[1943]] |lye lanmò=[[Ashford]] |peyi lanmò=[[Angletè]] |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''Simone Adolphine Weil''', rele '''Simone Weil''', ki fèt [[3 fevriye [[1909]] nan [[Pari]] ([[Frans]]) epi ki mouri [[24 out]] [[1943]] nan [[Ashford]] ([[Angletè]]), se yon fanm [[filozòf]] [[imanis]], pwofesè, [[ekriven]]. == Biyografi == Frè li se [[André Weil]], yon matematisyen manm fondatè [[Nicolas Bourbaki]]. Nyès li, [[Sylvie Weil]], se yon fanm ekriven. == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Weil, Simone}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Filozòf franse]] [[Kategori:Pwofesè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1909]] [[Kategori:Lanmò 1943]] qmqxdqgzps1z05eeeqs5ygtet65f7dm Kategori:Filozòf franse 14 70469 855493 725513 2024-11-12T08:21:23Z Vargenau 98 [[Kategori:Filozòf]] 855493 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Filozòf]] [[Kategori:Franse]] 9qd8657birpbol9wi2r939sy9xxwoui 855509 855493 2024-11-12T08:37:53Z Vargenau 98 Vargenau a déplacé la page [[Kategori:Filozof franse]] vers [[Kategori:Filozòf franse]] 855493 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Filozòf]] [[Kategori:Franse]] 9qd8657birpbol9wi2r939sy9xxwoui William Petty 0 70529 855497 821907 2024-11-12T08:24:08Z Vargenau 98 [[Kategori:Filozòf britanik]] 855497 wikitext text/x-wiki '''William Petty''', ki fèt [[27 me]] [[1623]] nan Romsey, nan [[Hampshire (Angletè)|Hampshire]] ([[Angletè]]) epi ki mouri [[16 desanm]] [[1687]] nan [[Lond]], se yon [[polimat]] (ekonomis, syantifik, medsen, filozòf, bizinèsman, manm palman ak Sosyete Wayal...) britanik. == Biyografi == == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * {{en}} [https://web.archive.org/web/20171105053842/http://socserv2.socsci.mcmaster.ca/~econ/ugcm/3ll3/petty/index.html William Petty] sou History of Economic Thought * {{en}} [http://www.gutenberg.org/browse/authors/p#a1815 Travay William Petty], sou Projet Gutenberg {{DEFAULTSORT:Petty, William}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Ekonomis britanik]] [[Kategori:Filozòf britanik]] [[Kategori:Nesans nan lane 1623]] [[Kategori:Lanmò 1687]] ns2u19kyq462mg10o2z74s7e2qrkqia Ayizan 0 70551 855486 808045 2024-11-12T04:02:54Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855486 wikitext text/x-wiki [[Fichye:VeveAyizan.svg|thumb|300px|[[Veve]] Ayizan]] Nan [[vodou]], espesyalman nan [[Ayiti]], '''Ayizan''' (ou '''Grande Ai-Zan''', '''Aizan''', ou anko '''Ayizan Velekete''') se [[lwa]] marhe ak komès. Li se youn nan lwa-rasin lan, ak non li ta vle di "Tè Sakre" oswa "Peyi Sakre".<ref>Daprè [https://web.archive.org/web/20060517074326/http://www.haitianinternet.com/resources.php/10 Max Beauvoir]</ref> Li envoke pandan rit [[ounsi|inisyasyon]] vodou (rele kanzo). Mari li se Loko Atisou, ki konnen bèl kalite plant yo ak inisye a « doktè-fèy » , pandan y ap Ayizan pwoteje kont òneman sa ki mal. Senbòl li se [[fèy palmis]]. [[Veve]] li montre kat (4) liy ki fòme yon [[lozanj]] santral achire ki reprezante fèy palmis la, oswa yon palmis estilize pye bwa. Li pa bwè alkòl. Doublè katolik li se Sen Claire. Koulè li se blan ak jòn klè. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://web.archive.org/web/20180815202626/http://www.gede.org/lwas/ayizan.html Ayizan] sou gede.org [[Kategori:Vodou]] ofsbmkolnaehkpj12fsjih9gkvp6z4h André Breton 0 70967 855485 842312 2024-11-12T03:13:24Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855485 wikitext text/x-wiki {{Infobox ekriven |non=André Breton |foto=André_Breton_-_photo_Henri_Manuel.jpg |lejand=André Breton fotografye pa [[Henri Manuel]] an 1927 |fonksyon=powèt, ekriven |domèn=pwezi, literati, sireyalis |diplòm= |etid= |dat nesans=[[19 fevriye]] [[1896]] |lye nesans=[[Orne (depatman)|Orne]] |peyi nesans=[[Frans]] |dat lanmò=[[28 septanm]] [[1966]] |lye lanmò=[[Pari]] |peyi lanmò=[[Frans]] |nasyonalite= franse |relijyon= |rezidans= |kontak= |Biyografi= |zèv= |omaj= |rekonpans= |remak= |fim= }} '''André Breton''', ki fèt [[19 fevriye]] [[1896]] nan [[Tinchebray]] nan [[Orne (depatman)|Orne]] ([[Frans]]) epi ki mouri [[28 septanm]] [[1966]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[powèt]] ak [[ekriven]] [[Frans|fransè]]. Li prensipal animatè ak [[Teyori|teyorisyen]] nan [[sireyalis]]. == Biyografi == André Breton se sèl pitit gason yon fanmi modès ki soti nan Tinchebray (Orne) nan Nòmandi. Papa li, Louis-Justin Breton, se yon ofisye lapolis ak [[Ateyis|ate]], ak manman li, Marguerite-Marie-Eugénie Le Gouguès, se yon ansyen koutitè. Breton te ale nan lekòl medikal, kote li te devlope yon enterè patikilye nan maladi mantal. Edikasyon li te entèwonp lè li te ekri nan [[Premye Gè mondyal]] la. Pandan Premye Gè Mondyal la, li te travay nan yon depatman newoloji nan Nant, kote li te rankontre Jacques Vaché, yon devote Alfred Jarry, ki gen atitid antisosyal ak deden pou tradisyon atistik etabli konsiderableman enfliyanse Breton. Vaché te komèt swisid nan laj 23 zan, epi lèt li te bay Breton ak lòt moun pandan lagè yo te pibliye nan yon volim ki te rele Lettres de guerre (23), pou ki Breton te ekri kat redaksyon entwodiksyon. [1919] (an angle sèlman). Breton te marye ak premye madanm li, Simone Kahn, nan dat 15 septanm 1921. Koup la demenaje ale rete nan rue Fontaine n° 42 nan Pari nan dat 1e janvye 1922. Apatman nan rue Fontaine (nan katye Pigalle a) kay koleksyon Breton an plis pase 5 == Zèv li yo == === Pwezi ak resi === * 1919 : ''Mont de piété (1913-1919)'', avèk de (2) desen d'[[André Derain]], Pari, edisyon Au sans pareil, coll. Littérature * 1920 : ''[[Les Champs magnétiques]]'', avèk [[Philippe Soupault]], ekri an 1919 * 1923 : ''[[Clair de terre (André Breton)|Clair de terre]]'' * 1928: ''[[Nadja (André Breton)|Nadja]]'' ; reedisyon 1963 * 1929 : ''Le Trésor des jésuites'', nan kolaborasyon avèk [[Louis Aragon]] * 1930 : ** ''Ralentir travaux'', nan kolaborasyon avèk [[René Char]] ak [[Paul Éluard]] ** ''L’Immaculée conception'', nan kolaborasyon avèk [[Paul Éluard]] * 1931 : ''[[L'Union libre]]'' * 1932 : ''Le Revolver à cheveux blancs''<ref>{{cite book|author1=André Breton|author2=Salvador Dalí|author3=Roger Lacourière|title=Le revolver à cheveux blancs|editor=Éditions des Cahiers libres, [[Imprimerie Union]]|location=Paris|year=1932|pages=173|oclc=657406213}}</ref> * 1934 : ** ''L'Air de l'eau'' ** ''Point du jour'' * 1936 : ''Au lavoir noir'' * 1937 : ** ''Le Château étoilé'' ** ''[[L'Amour fou]]'' * 1940 : ''Fata morgana'' * 1943 : ''Pleine marge'' * 1944-1947 : ''[[Arcane 17 (André Breton)|Arcane 17]]'' * 1946 : ''Young cherry trees secured against hares'' / ''Jeunes cerisiers garantis contre les lièvres'' * 1947 : ''Signe ascendant'' * 1948 : ** ''Martinique, charmeuse de serpents'', avèk desen [[André Masson (atis)|André Masson]] ** ''La Lampe dans l'horloge'' * 1949 : ''Au regard des divinités'' * 1954 : ''Adieu ne plaise'' * 1959 : ''Constellations'', 22 tèks ak 22 gwach [[Joan Miró]] * 1961 : ''Le La'' == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://web.archive.org/web/20140327145539/http://www.galerie-alain-paire.com/index.php?option=com_content&view=article&id=120:andre-breton-et-claude-levi-strauss-marseille-new-york&catid=7:choses-lues-choses-vues&Itemid=6. André Breton et Claude Levi-Strauss, Marseille- New York] * [https://web.archive.org/web/20190424183946/https://www.larevuedesressources.org/rubrique.php3?id_rubrique=30/ Rue Fontaine : sur André Breton et la vente de la rue Fontaine] * [http://www.andrebreton.fr/ Site comportant d'importantes archives sur André Breton] * [https://web.archive.org/web/20190424183936/http://www.manioc.org/fichiers/V15124 ''André Breton en Haïti, l'imprévisible force des mots''] sou manioc.org {{DEFAULTSORT:Breton, André}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Powèt]] [[Kategori:Powèt franse]] [[Kategori:Literati]] [[Kategori:Ekriven]] [[Kategori:Ekriven franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1896]] [[Kategori:Lanmò 1966]] 0938gxnhhyjpffmmq2fpkjg650q96y8 Elsa Lunghini 0 71461 855531 729331 2024-11-12T09:31:38Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855531 wikitext text/x-wiki '''Elsa Lunghini''', ki fèt [[20 me]] [[1973]] nan [[Pari]], se yon [[Chantè|chantèz]] ak [[Aktè|aktris]] [[Frans|fransèz]]. == Biyografi == == Zèv li yo == === Sinema === * [[1981]] : ''[[Garde à vue (fim)|Garde à vue]]'' de [[Claude Miller]] : Camille (timoun) * [[1984]] : ''[[Train d'enfer (fim, 1984)|Train d'enfer]]'' de [[Roger Hanin]] * [[1985]] : ''[[Rouge Baiser]]'' de [[Véra Belmont]] : Rosa * [[1986]] : ''[[La Femme de ma vie]]'' de [[Régis Wargnier]] : Éloïse * [[1987]] : ''[[Où que tu sois]]'' d'[[Alain Bergala]] : Anne * [[1991]] : ''[[Le Retour de Casanova]]'' d'[[Édouard Niermans]] : Marcolina * [[2009]] : ''Le Portail'', court-métrage de [[Liam Engle]] : manmab<ref>[https://vimeo.com/96299352 ''Le portail''], sur ''vimeo.com'' (18 fevriye 2016).</ref> * [[2011]] : ''Block 66'', court-métrage de [[Patrice Gablin]] : Handi<ref>[https://vimeo.com/96299352 ''Block 66''], sur ''vimeo.com'' (18 fevriye 2016).</ref> * [[2013]] : ''[[Pauvre Richard (fim)|Pauvre Richard]]'' de [[Malik Chibane]] * 2013 : ''Une vie déportée'', kout fim [[Marie-Hélène Roux]] === Televizyon === [[Fichye:Trois jours en juin - Elsa.jpg|thumb|redresse=0.6|Elsa pandan anrejistreman ''[[Trois jours en juin]]'' (2005).]] * [[2002]] : ''[[La Mort est rousse]]'' de [[Christian Faure (reyalizatè)|Christian Faure]] : Charlotte * [[2005]] : ''[[Trois jours en juin]]'' de [[Philippe Venault]] : Sylvie * [[2008]] : ''[[Où es-tu ?]]'' (daprè woman ekri pa [[Marc Levy]]) de [[Miguel Courtois]] : Suzanne * [[2009]] : ''[[Aveugle, mais pas trop]]'' de [[Charlotte Brandström]] : Emma * [[2010]] : ''[[La Maison des Rocheville]]'' de [[Jacques Otmezguine]] : Sylvana * [[2011]] : ''[[Les Nuits d'Alice]]'' de [[Williams Crepin]] : Alice * [[2012]] : ''[[Section de recherches (seri)|Section de recherches]]'' (saison 6, épisode 5, « Les mailles du filet ») : Karine Lalande * [[2013]] : ''[[Famille d'accueil (série télévisée)|Famille d'accueil]]'' (saison 11, épisode 1, « Akecheta ») : Marie Freyssinet / Solenne * 2013 : ''[[Enquêtes réservées]]'' - La belle endormie, (saison 6, épisode 5) : Maryse & Béatrice Guérand * [[2014]] : ''[[Liste des épisodes de Louis la Brocante|Louis la Brocante]]'' (épisode 44) : Garance * 2014 : ''[[Commissaire Magellan]]'' (épisode « Régime mortel ») : Justine Reynal * [[2016]] : ''[[Mon frère bien-aimé]]'' de [[Denis Malleval]] * [[2017]] : ''[[Cherif (seri)|Cherif]]'' (saison 4) : Justine, la compagne de Cherif * 2017 : ''[[Parole contre parole]]'' de [[Didier Bivel]] : Laura * 2017 : ''[[Vestiaires (seri)|Vestiaires]]'' (saison 7) * [[2018]] : ''[[On va s'aimer un peu, beaucoup...]]'', (saison 2, épisode « Antoine ») : Diane * 2018 : ''[[Meurtres à...|Meurtres à Lille]]'' de [[Laurence Katrian]] : Astrid D'Armentières * 2018 : ''[[Les Bracelets rouges (seri)|Les Bracelets rouges]]'' (sezon 2) * [[2019]] : ''[[Puzzle (fim, 2019)|Puzzle]]'' de [[Laurence Katrian]] : Olivia Sysman * [[2020]] : ''[[Caïn (seri)|Caïn]]'', (saison 8) : Marie Charlotte St Hilaire Li sèvi tou « modèl » pou pèsonaj [[Zaza (Les Minikeums)|Zaza]] nan seri ''[[Les Minikeums]]''. === Teyat === * [[2019]] : ''2+2'' de [[Cyril Gély]] ak [[Eric Rouquette]], mise en scène de Jeoffrey Bourdenet, [[Théâtre Tristan Bernard]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0526729/ Elsa Lunghini] sou IMDb * [https://web.archive.org/web/20190609002541/http://e-lunghini.com/ Sitwèb ofisyèl Elsa Lunghini] {{DEFAULTSORT:Lunghini, Elsa}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1973]] n8i8av70ln1hq493qlx6iuitg9m2dg8 Tricia Evy 0 72228 855478 834727 2024-11-11T23:33:15Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855478 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{moun |non =Tricia Evy |foto = Tricia Evy Quartet@51. Heineken Jazzaldia (28456628146).jpg |tèks = Tricia Evy (2016) |fonksyon= chantèz |dat nesans = |lye nesans = [[Bondy]] |peyi nesans = [[Gwadloup]] |dat lanmò = |lye lanmò = |peyi lanmò = |nasyonalite = fransèz |zèv = |nòt = |domèn=Mizik}}''' '''Tricia Evy''' se yon [[chantè|chantèz]] franse ki te fèt nan Bondy. == Biyografi == Tricia te fèt nan Bondy epi li te leve nan [[Gwadloup]]. Li te dekouvri yon pasyon pou mizik ak chante nan koute [[Patrick Saint-Eloi|Patrick Saint-Éloi]] (Kassav) ak [[Georges Brassens]], li te retounen an Frans an 2006<ref>{{Cite web|url=http://www.andernos-jazz-festival.fr/programmation-2022/tricia-evy/|title=TRICIA EVY|language=fr-FR|access-date=2023-02-26|archive-date=2022-12-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20221206062518/https://www.andernos-jazz-festival.fr/programmation-2022/tricia-evy/|dead-url=yes}}</ref>. == Zèv li yo == == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://web.archive.org/web/20190906171226/http://www.triciaevy.com/bio Sitwèb ofisyèl Tricia Evy] {{DEFAULTSORT:Evy, Tricia}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Fanm]] [[Kategori:Chantè]] [[Kategori:Chantè franse]] hph5kolxivbyb7pjy5iyo0f2pl7sy6u Alexandre Tarasov 0 77869 855496 780603 2024-11-12T08:23:17Z Vargenau 98 [[Kategori:Filozòf]] 855496 wikitext text/x-wiki {{ebòch}} {{moun |non= Alexandre Tarasov |foto= Tarasov.jpg |tèks=Alexandre Tarasov |fonksyon= |domèn= |diplòm= |etid= |dat nesans= [[8 mas]] [[1958]] |lye nesans= [[Moskou]] |peyi nesans=[[Risi]] |dat lanmò= |lye lanmò= |peyi lanmò= [[Risi]] |nasyonalite= Ris |zèv= |nòt= }} '''Alexandre Tarasov''' (an [[ris]] : Александр Николаевич Тарасов, ki fèt [[8 mas]] [[1958]] nan [[Moskou]] ([[Risi]]), se yon [[Sosyoloji|sosyològ]], [[istoryen]], [[Filozofi|filozòf]], [[ekriven]] ak teyorisyen maksis sovyetik ak [[Risi|ris]]. == Biyografi == Nan lane 1974 li te kreye Pati Neyo-kominis la. == Zèv li yo == * {{fr}} ''Le rouge et le noir. Extrême droite et nationalisme en Russie.'' — P.: CNRS Editions, 2007. {{ISBN|978-2-271-06505-6}}. == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == {{DEFAULTSORT:Tarasov, Alexandre}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Filozòf]] [[Kategori:Politisyen ris]] [[Kategori:Nesans nan lane 1958]] 1005hcs5x2van3etz75hrxcyeklq866 Romain Gavras 0 79415 855413 788037 2024-11-11T14:25:00Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855413 wikitext text/x-wiki '''Romain Gavras''', ki fèt [[4 jiyè]] [[1981]] nan [[Pari]] ([[Frans]]), se yon [[reyalizatè]] [[Frans|franse]]. == Biyografi == Li se pitit gason reyalizatè [[Costa-Gavras]] ak pwodiktris [[Michèle Ray-Gavras]], e frè [[Alexandre Gavras]] ak [[Julie Gavras]]. == Zèv li yo == === Tankou reyalizatè === ==== Fim ==== * [[2010]] : ''[[Notre jour viendra]]'' * [[2018]] : ''[[Le Monde est à toi]]''<ref>{{fr}} {{cite news|author1=|title=Isabelle Adjani célibataire : « Où installerais-je aujourd'hui cet éventuel amoureux » ? - Gala|website=Gala.fr|date=9 novanm 2017|issn=|url=http://www.gala.fr/l_actu/news_de_stars/isabelle_adjani_celibataire_ou_installerais-je_aujourd_hui_cet_eventuel_amoureux_408426|accessdate=9 novanm 2017|pages=}}</ref> ==== Seri televizyon ==== * [[2014]] : ''[[Pink Panthers aka Barbarian's]]'' ==== Kout fim ==== * [[1994]] : ''Paradoxe perdu''<ref>{{Cite web |url=http://www.kourtrajme.com/laclique/real/real.swf |title=kourtrajme.com |access-date=2021-07-03 |archive-date=2022-04-16 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220416104556/http://www.kourtrajme.com/laclique/real/real.swf |dead-url=yes }}</ref> * [[2002]] : ''Les Frères Wanted II : La Barbichette'' * [[2001]] : ''The Funk Hunt'' * [[2005]] : ''Megalopolis & [[Des friandises pour ta bouche]]'' (avèk [[DJ Mehdi]]) ==== Videyoklip ==== * [[2002]] : ''[[Changer le monde]]'' de [[Rocé (chantè)|Rocé]] * [[2003]] : ''[[Pour ceux]]'' de [[Mafia K'1 Fry]] * [[2004]] : ''[[Y'en a des biens]]'' de [[Didier Super]] * [[2007]] : ''[[I Believe]]'' de [[Simian Mobile Disco]] * [[2007]] : ''[[Stress (Justice)|Stress]]'' de [[Justice (gwoup)|Justice]] * [[2007]] : ''Trankillement'' de [[Fatal Bazooka]] * [[2007]] : ''[[Signatune]]'' de [[DJ Mehdi]] * [[2008]] : ''The Age of The Understatement'' de [[The Last Shadow Puppets]] * [[2010]] : ''[[Born Free]]'' de [[M.I.A.]] * [[2012]] : ''[[Bad Girls (chanson M.I.A.)|Bad Girls]]'' de [[M.I.A.]] * [[2012]] : ''[[No Church in the Wild]]'' de [[Jay-Z]] ak [[Kanye West]] * [[2016]] : ''Gosh'' de [[Jamie xx]] * [[2018]] : ''Nothing Breaks Like a Heart'' de [[Mark Ronson]] (ko-pwodiktè) ==== Dokimantè ==== * [[2005]] : ''[[Les Mathématiques du Roi Heenok]]'' * [[2008]] : ''[[A Cross the Universe]]'' ==== Piblisite ==== * [[2010]] : ''Belle d'Opium'' pou [[Yves Saint Laurent]] * [[2011]] : ''All In'' pou [[Adidas]] * [[2011]] : ''Opium'' pou [[Yves Saint Laurent]] * [[2011]] : ''Trilogy'' pou [[Lancia Ypsilon]] * [[2013]] : ''Charge'' pou [[Samsung Electronics|Samsung]]<ref>{{cite news|author1=|title=Prisma|publisher=la Réclame|date=2013|issn=|url=http://lareclame.fr/54290+romain+gavras+samsung|accessdate=13 me 2017|pages=}}</ref> * [[2013]] : ''The Film'' pou [[Dior Homme]] * [[2013]] : ''L'invitation au voyage, Venice'' pour [[Louis Vuitton]] * [[2016]] : ''The Corner'' pou [[Powerade]] * [[2018]] : ''J'adore, the New Absolu'' pou [[Parfums Christian Dior]] * [[2019]] : ''Les Parfums Louis Vuitton - Cœur battant'' pou [[Louis Vuitton]] * [[2020]] : ''Feel The Power'' pou [[PlayStation 4]] == Referans == {{referans}} == Lyen deyò == * [https://www.imdb.com/name/nm0310615/ Romain Gavras] sou IMDb {{DEFAULTSORT:Gavras, Romain}} [[Kategori:Moun]] [[Kategori:Aktè]] [[Kategori:Aktè sinema]] [[Kategori:Aktè televizyon]] [[Kategori:Aktè franse]] [[Kategori:Nesans nan lane 1981]] 6a4swt6z3sdihdgw7g3wmy61qvxjakr Ricarson Dorcé 0 81628 855412 855034 2024-11-11T12:38:19Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855412 wikitext text/x-wiki {{Infobox Biyografi}} '''Ricarson Dorcé,''' ki fèt nan [[Tigwav (komin)|Tigwav]] 23 mai 1987, se [[Powèt|yon powèt]], jounalis, ekriven<ref>{{Cite web|url=http://classiques.uqac.ca/contemporains/Dorce_ricarson/auteur_photo/dorce_ricarson_photo.html|title=Ricarson DORCE journaliste et écrivain, Haïti.|last=Tremblay|first=Jean-Marie|date=2005-02-02|website=texte|access-date=2020-01-22}}</ref>. Li se yon espesyalis nan eritaj kiltirèl immatériel. Li se yon doktè nan etnoloji ak eritaj, manm nan chèz la rechèch nan eritaj etnolojik nan Kanada epi tou pwofesè nan [[Université d'Etat d'Haiti (UEH)|Inivèsite Leta d Ayiti (ILA)]]. Li te travay tou nan [[INESKO|UNESCO]]. Li se Direktè kabinè nan [[Ministère des Affaires Etrangères (MAE)|ministè afè etranjè (MAE)]] depi 17 jen 2024, ki gen Minis [[Dominique Dupuy (politisyen)|Dominique Dupuy]]<ref>{{Cite web|url=https://presslakay.net/haiti-ricarson-dorce-installe-comme-directeur-de-cabinet-de-lactuelle-ministre-des-affaires-etrangeres/|title=Haïti: Ricarson Dorcé installé comme Directeur de Cabinet de l’actuelle Ministre des Affaires étrangères|last=Redaction|first=La|date=2024-06-18|website=PRESSLAKAY|language=fr-FR|access-date=2024-10-19}}</ref> . == Biyografi == Ricarson Dorcé, se moun [[Tigwav (komin)|Tigwav]] nan Depatman Lwès la. Li te soti nan yon fanmi kretyen, li te pase tout anfans li toujou nan vil la. Li te kontribye pou mete plizyè eleman kiltirèl ayisyen sou lis Eritaj Immaterial la ki gen ladan "Soup joumou", Casav ak Konpa. === Karyè akademik === Li resevwa fòmasyon nan [[Lwa (dwa)|Dwa]] ak Kominikasyon Sosyal epi sikoloji. Epitou li fè metriz li nan Istwa, memwa ak eritaj ak nan Syans Devlopman. Li fè li Doktora nan Etnoloji ak Patrimwan nan Inivèsite Laval . === Karyè === Ricarson Dorcé se yon ekriven ak powèt ayisyen ki aktif nan divès kolektif literè ak akademik. Li se manm Kolektif Akademisyen Sitwayen yo ak Atelye Jeudi Soir. Tèks li yo pibliye nan magazin ak edisyon ayisyen ak etranje <ref name=":0">{{Cite web|url=http://jebcaeditions.org/ricarson-dorce.html|title=Ricarson DORCE|website=JEBCA EDITIONS|language=en|access-date=2020-01-22}}</ref> . Premye travay li se " ''Jounal yon kominis ki renmen'' " <ref>{{Cite web|url=http://www.rfi.fr/emission/20190106-ricarson-dorce-le-journal-communiste-amoureux|title=Koze kilti - Ricarson Dorcé: le «Journal d'un communiste amoureux»|date=2019-01-06|website=RFI|language=fr|access-date=2020-01-22}}</ref> make kòmansman karyè literè li. Nan août 2014, Dorcé te rezidan nan Château du Pont Oye nan [[Bèljik]]<ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/134603/dorce-en-residence-dauteurs|title=Dorcé en résidence d'auteurs|website=Le Nouvelliste|access-date=2020-01-22}}</ref>. Li te dirije pwojè "Liv patisipatif sou fanm ayisyèn nan listwa" konsa kontribye nan pwomosyon memwa fanm nan sosyete ayisyen an. Li te patisipe tou nan kèk travay kolektif, tankou ''Écrits pour conjure la shame'' ki te pibliye an 2013 sou direksyon Lyonel Trouillot<ref>{{Cite web|url=https://larevuetroiscentsoixante.com/fr/nos-contributeurs-moun-pa-nou/ricarson-dorce/|title=Ricarson Dorcé|date=2016-06-29|website=La revue 360|language=fr-FR|access-date=2021-04-11|archive-date=2021-05-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20210511015150/https://larevuetroiscentsoixante.com/fr/nos-contributeurs-moun-pa-nou/ricarson-dorce/|dead-url=yes}}</ref> . Li se otè « Briganday Lakansyèl » ke l'Atelier Jedi swa te pibliye. Liv sa a te soti nan 22 octobre 2013 nan okazyon jounen entènasyonal lang kreyòl la<ref name=":1">{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/178525/briganday-lakansyel-de-ricarson-dorce|title=« Briganday Lakansyèl » de Ricarson Dorcé|website=Le Nouvelliste|access-date=2021-04-10}}</ref> . Nan novembre 2020, menm tit sa a "Briganday Lakansyèl" se te youn nan liv ki te sou plas nan setyèm edisyon [[Marathon du Livre]] nan Petit-Goâve<ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/public/article/223251/la-7e-edition-du-marathon-du-livre-dans-14-communes-dhaiti|title=La 7e édition du Marathon du livre dans 14 communes d’Haïti|website=Le Nouvelliste|access-date=2021-04-10}}</ref>. Nan koleksyon sa a, otè a mete aksan sou lanmou li pou vodou ak rayisman pou esklavaj oswa kolonyalis epi revele lit lavi a nan diferan koulè li yo. Nan travay sa a, Dorcé eksprime lanmou li pou vodou ak revòlt li kont esklavaj ak kolonyalis, abòde lit lavi a nan plizyè aspè li yo epi denonse "briganday" kèk moun nan pèp la <ref name=":1"/> . == Travay li yo == * ''Yon powèt se yon chen'', ed. Edilivre, Frans, 2012 * ''Jounal yon kominis damou, JEBCA Editions.'' <ref name=":0"/> * ''Pwostitisyon literalman ak senbolikman,'' ed. Edilivre, Frans, 2012. * ''Mwen se yon powèt Afro-Karayib la,'' Editè a chasè abstrè,mai 2013 {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://www.lechasseurabstrait.com/chasseur/spip.php?page=ouvrages&auteur=Ricarson%20DORCE|title=Le chasseur abstrait éditeur|last=Cintas|first=Patrick|website=www.lechasseurabstrait.com|language=fr|access-date=2020-01-22}}</ref> * ''Tchaka Gede'', ed. Pearl Of The Antilles, Etazini, 2014. * ''Sezon yo nan mitan lannwit lan'', ed. dhArt, Quebec/Kanada, 2014 * “ ''Briganday Lakansyè'' l”, Atelye Jedi aswè * Ko-direktè pòtrè fanm ayisyen aktivis yo === Kolektif === * ''Ekri pou evite wont,'' sou direksyon Lyonel Trouillot, Atelye Jedi aswè, 2013 . * ''Kominikasyon politik ak Palman ayisyen an'' . ''CPP a, senk ane pita'', anba direksyon sosyològ Hérold TOUSSAINT * ''Petit-Goâve (Ayiti), 350 ane ak plis ankò : yon antoloji'' » anba kowòdinasyon li ak sipò sikyat Gérard Serge HYACINTHE == Prim li yo == * Liv li a "Briganday Lakansyèl" se te youn nan liv ki te nan dokiman Pwen Enpòtan an nan setyèm edisyon [[Marathon du Livre]] nan novembre 2020{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://livreshaiti.com/un-deux-trois-et-enfin-sept-tours-pour-le-marathon-du-livre/|title=Un, deux, trois… et enfin sept tours pour le Marathon du livre!|last=livreshaiti|date=2020-10-01|website=Livres Haïti|language=fr-FR|access-date=2021-04-10|archive-date=2021-04-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20210421013423/https://livreshaiti.com/un-deux-trois-et-enfin-sept-tours-pour-le-marathon-du-livre/|dead-url=yes}}</ref> . == Nòt ak referans == <references /> == Lyen ekstèn yo == # [https://web.archive.org/web/20210411014826/http://lenational.org/post_free.php?elif=1_CONTENUE/culture&rebmun=4688 Covid19-Kilti-Ayiti : ant menas ak fòs relansman, pwennvi Ricarson Dorcé, espesyalis nan eritaj immatériel] # [https://www.acfas.ca/publications/magazine/2019/12/engagement-social-universitaire-citoyen-haiti Sitwayen-akademisyen Ayiti] [[Kategori:Powèt ayisyen]] [[Kategori:Jounalis ayisyen]] [[Kategori:Politisyen ayisyen]] mmf9ewxtfdcy92wnoqcf44j2frhfir9 Modèl:Kategori Wikipedya 10 86025 855518 832366 2024-11-12T08:53:53Z Kitanago 19629 855518 wikitext text/x-wiki {{Méta bandeau d'avertissement |icône={{{icône|Circle-icons-tools.svg}}} |niveau=information |titre={{{titre|Kategori sa a la pou travay pase men nan Wikipedya}}} |texte={{{texte| [[Èd:Kategori|Kategori]] sa a anndan [[Èd:Espas ansiklopedik|espas ansiklopedik la]] nan Wikipedya, Paj li montre yo pa [[Èd:Wikipedya jagon#Atik|atik ansiklopedi]] oswa yo ka òganize dapre kritè (eta pwogrè, kantite lyen, etc olye ke pa tit. {{ #if: {{{racine|}}} | <br/>Kategori sa a se youn nan kategori rasin yo, kidonk li ta dwe genyen sèlman sou-kategori e petèt kèk paj ki pa ansiklopedi ki gen rapò. }}}}} |supplément={{{1|}}} }}</div><noinclude><!-- Pou limite kantite chanjman nan paj sa a, tanpri mete meta-enfòmasyon (kategori, interwikis) konsènan modèl sa a nan yon seksyon <includeonly> sou-paj dokimantasyon l olye isi a. -->{{Documentation}} </noinclude> oqj83xm6im2cuc9yd76bdldfx8wjtc1 Modèl:Atik detaye 10 86055 855515 844739 2024-11-12T08:49:53Z Kitanago 19629 855515 wikitext text/x-wiki {{Méta bandeau de section | niveau = information | icône = Gnome-zoom-in.svg | texte = {{#if:{{{kontni|}}}<!-- -->|{{{kontni}}}{{#switch:{{#invoke:String|pos|{{{kontni}}}|-1}}|.|!|?=|.}}<!-- -->|{{#if:{{{1|}}}<!-- -->|{{#if:{{{amorce|}}}<!-- -->|{{{amorce}}}<!-- -->|{{#if:{{{2|}}}|Atik detaye|Atik detaye}}<!-- -->}} : {{Multiparamètres-Lien|{{{1|}}}|{{{2|}}}|{{{3|}}}|{{{4|}}}|{{{5|}}}|{{{6|}}}|{{{7|}}}|{{{8|}}}|{{{9|}}}|{{{10|}}}|{{{11|}}}|{{{12|}}}|{{{13|}}}|{{{14|}}}|{{{15|}}}|{{{16|}}}}}.<!-- -->|<!--ERREUR DE SYNTAXE:--> <span class="error">Erreur de paramétrage de {{m|Atik detaye}} : le paramètre <code>1</code> est obligatoire.</span> {{#if:{{NAMESPACE}}||[[kategori:Paj ki itilize yon modèl avec une syntaks ki pase mòd|Atik detaye]]}}<!-- -->}}<!-- -->}} }}</div></includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude> lyvddfocnv76pkscb3hbwnpw1lg6bup Modèl:Méta bandeau de section 10 86056 855516 812790 2024-11-12T08:51:21Z Kitanago 19629 855516 wikitext text/x-wiki <includeonly> <templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" /> {{#invoke:Bandeau|bandeauSection}}</includeonly><noinclude> {{Documentation}} </noinclude> l5322tvlbigniq9ukq2bj0b8iugfd8t Modèl:Méta bandeau de note 10 86072 855522 854182 2024-11-12T09:06:27Z Kitanago 19629 855522 wikitext text/x-wiki <templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" /> {{Méta bandeau | forme = note | niveau = aucun | class = hatnote {{{class|}}} | id = {{{id|}}} | style = | icône = {{#switch: {{{icône|}}} | confusion = [[Fichye:Confusion colour.svg|20px|link={{{link|Aide:Homonymie}}}|alt={{{alt|Page d’aide sur l’homonymie}}}|class=noviewer]] | homonymie = [[Fichye:Logo disambig.svg|20px|link={{{link|Aide:Homonymie}}}|alt={{{alt|Page d’aide sur l’homonymie}}}|class=noviewer]] | homophonie = [[Fichye:New homoph.svg|20px|link={{{link|Aide:Homonymie}}}|alt={{{alt|Page d’aide sur l’homonymie}}}|class=noviewer]] | paronymie = [[Fichye:Logo disambig.svg|20px|link={{{link|Aide:Paronymie}}}|alt={{{alt|Page d’aide sur la paronymie}}}|class=noviewer]] | redirection = [[Fichye:Arrows-move.svg|20px|link={{{link|Aide:Redirection}}}|alt={{{alt|Page d’aide sur les redirections}}}|class=noviewer]] | redirection homophonie = [[Fichye:Arrows-move-homoph.svg|20px|link={{{link|Aide:Redirection}}}|alt={{{alt|Page d’aide sur les redirections}}}|class=noviewer]] | stylo = [[Fichye:stylo.svg|12px|link={{{link|}}}|alt={{{alt|}}}|class=noviewer]] | unicode = [[Fichye:OOjs UI icon language-ltr.svg|20px|link={{{link|Aide:Unicode}}}|alt={{{alt|Page d’aide sur la police de caractères Unicode}}}|class=noviewer]] | important = [[Fichye:OOjs UI icon alert-destructive.svg|20px|link={{{link|}}}|alt=Important}}}|class=noviewer]] | {{{icône|}}} }} | texte = {{{1|{{{texte}}}}}} }}</div></includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude> eh25dyxtruy4xvg8pv469d13rekht77 Modèl:Palèt 10 86375 855525 817176 2024-11-12T09:16:41Z Kitanago 19629 855525 wikitext text/x-wiki <templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" /> {{#invoke:Palèt | lisPalet| maxPalet = 20 |{{Palèt {{{1}}} |{{{parametre palet1|}}}| nocat={{{nocat1|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{2}}} |{{{parametre palet2|}}}| nocat={{{nocat2|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{3}}} |{{{parametre palet3|}}}| nocat={{{nocat3|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{4}}} |{{{parametre palet4|}}}| nocat={{{nocat4|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{5}}} |{{{parametre palet5|}}}| nocat={{{nocat5|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{6}}} |{{{parametre palet6|}}}| nocat={{{nocat6|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{7}}} |{{{parametre palet7|}}}| nocat={{{nocat7|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{8}}} |{{{parametre palet8|}}}| nocat={{{nocat8|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{9}}} |{{{parametre palet9|}}}| nocat={{{nocat9|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{10}}} |{{{parametre palet10|}}}| nocat={{{nocat10|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{11}}} |{{{parametre palet11|}}}| nocat={{{nocat11|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{12}}} |{{{parametre palet12|}}}| nocat={{{nocat12|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{13}}} |{{{parametre palet13|}}}| nocat={{{nocat13|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{14}}} |{{{parametre palet14|}}}| nocat={{{nocat14|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{15}}} |{{{parametre palet15|}}}| nocat={{{nocat15|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{16}}} |{{{parametre palet16|}}}| nocat={{{nocat16|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{17}}} |{{{parametre palet17|}}}| nocat={{{nocat17|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{18}}} |{{{parametre palet18|}}}| nocat={{{nocat18|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{19}}} |{{{parametre palet19|}}}| nocat={{{nocat19|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} |{{Palèt {{{20}}} |{{{parametre palet20|}}}| nocat={{{nocat20|{{{nocat|}}}}}} | parent=bandeau}} }}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude> nm3dcwxgkij9zce2h8k24chp263xoz5 Modèl:Meta palèt navigasyon 10 86378 855524 848173 2024-11-12T09:14:26Z Kitanago 19629 855524 wikitext text/x-wiki <templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" /> <!-- Chers contributeurs, ce méta-modèle est la source de plusieurs autres modèles qui l'incluent. À moins d'être bien sûr de ce que vous faites, vous ne devriez pas avoir à le modifier. En cas de doute, veuillez demander à un administrateur de vous aiguiller. --><includeonly><!-- Début test nécessaire au modèle Palette -->{{#ifeq:{{{parent|}}}|bandeau|{{#ifeq:{{{paramètre|}}}|oui|palette avec paramètres}} |{{#switch:{{{bordure|{{{1|}}}}}}|sous-groupe|fille=</div>|none=|#default=}}<!-- --><table class="navbox collapsible noprint {{#if:{{{étatboîte|}}}|{{{étatboîte}}}|autocollapse}}" style="{{#if:{{{style|}}}|{{{style|}}};}} {{{stylecorps|}}}"> <tr><!-- ---------------------------------------- Barre Titre ----------------------------------------- --><th style="background: #ccf;padding-left: 1em;padding-right: 1em;" colspan="{{#if:{{{image|}}}|3|2}}" "{{{styletitre|}}}"><div style="float:left; width:6em; text-align:left">{{Tnavbar|{{{modèl<noinclude>|Meta palèt navigasyon</noinclude>}}}|{{#ifeq:{{{paramètre|}}}|oui|voir|vm}}=1|mini=1}}</div><div style="font-size:110%">{{{titre}}}</div>{{#if:{{{sous-titre|}}}|{{Clr}}<small>{{{sous-titre}}}</small>}}</th> </tr> <!-- ----------------------- Dessus (groupes optionnels du dessus) ----------------------- -->{{#if:{{{dessus|}}} |<tr> <td style="background: #ddf;vertical-align: middle;padding-left: 1em;padding-right: 1em; {{{styledessus|}}}" colspan="{{#if:{{{image|}}}|3|2}}">{{{dessus|}}}</td> </tr>}} <!-- ----------------------------------------- Groupes ---------------------------------------- -->{{#if:{{{liste1|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe1|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe1}}}</th>}} <td class="navbox-list" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{styleimpair|}}}" {{#if:{{{groupe1|}}}||colspan="2"}}>{{{liste1}}}</td> {{#if:{{{image|}}}|<td class="navbox-image" rowspan="{{#expr: {{#if:{{{liste1|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste2|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste3|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste4|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste5|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste6|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste7|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste8|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste9|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste10|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste11|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste12|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste13|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste14|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste15|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste16|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste17|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste18|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste19|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste20|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste21|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste22|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste23|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste24|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste25|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste26|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste27|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste28|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste29|}}}|1|0}} +{{#if:{{{liste30|}}}|1|0}}}}" style="{{#if:{{{styleimage|}}} |{{{styleimage|}}} |vertical-align:middle;padding-left:7px}}">{{{image}}}</td>}} </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste2|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe2|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe2}}}</th>}} <td class="navbox-list navbox-even" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{stylepair|}}}" {{#if:{{{groupe2|}}}||colspan="2"}}>{{{liste2}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste3|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe3|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe3}}}</th>}} <td class="navbox-list" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{styleimpair|}}}" {{#if:{{{groupe3|}}}||colspan="2"}}>{{{liste3}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste4|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe4|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe4}}}</th>}} <td class="navbox-list navbox-even" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{stylepair|}}}" {{#if:{{{groupe4|}}}||colspan="2"}}>{{{liste4}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste5|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe5|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe5}}}</th>}} <td class="navbox-list" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{styleimpair|}}}" {{#if:{{{groupe5|}}}||colspan="2"}}>{{{liste5}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste6|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe6|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe6}}}</th>}} <td class="navbox-list navbox-even" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{stylepair|}}}" {{#if:{{{groupe6|}}}||colspan="2"}}>{{{liste6}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste7|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe7|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe7}}}</th>}} <td class="navbox-list" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{styleimpair|}}}" {{#if:{{{groupe7|}}}||colspan="2"}}>{{{liste7}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste8|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe8|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe8}}}</th>}} <td class="navbox-list navbox-even" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{stylepair|}}}" {{#if:{{{groupe8|}}}||colspan="2"}}>{{{liste8}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste9|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe9|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe9}}}</th>}} <td class="navbox-list" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{styleimpair|}}}" {{#if:{{{groupe9|}}}||colspan="2"}}>{{{liste9}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste10|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe10|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe10}}}</th>}} <td class="navbox-list navbox-even" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{stylepair|}}}" {{#if:{{{groupe10|}}}||colspan="2"}}>{{{liste10}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste11|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe11|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe11}}}</th>}} <td class="navbox-list" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{styleimpair|}}}" {{#if:{{{groupe11|}}}||colspan="2"}}>{{{liste11}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste12|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe12|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe12}}}</th>}} <td class="navbox-list navbox-even" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{stylepair|}}}" {{#if:{{{groupe12|}}}||colspan="2"}}>{{{liste12}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste13|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe13|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe13}}}</th>}} <td class="navbox-list" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{styleimpair|}}}" {{#if:{{{groupe13|}}}||colspan="2"}}>{{{liste13}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste14|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe14|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe14}}}</th>}} <td class="navbox-list navbox-even" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{stylepair|}}}" {{#if:{{{groupe14|}}}||colspan="2"}}>{{{liste14}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste15|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe15|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe15}}}</th>}} <td class="navbox-list" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{styleimpair|}}}" {{#if:{{{groupe15|}}}||colspan="2"}}>{{{liste15}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste16|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe16|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe16}}}</th>}} <td class="navbox-list navbox-even" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{stylepair|}}}" {{#if:{{{groupe16|}}}||colspan="2"}}>{{{liste16}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste17|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe17|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe17}}}</th>}} <td class="navbox-list" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{styleimpair|}}}" {{#if:{{{groupe17|}}}||colspan="2"}}>{{{liste17}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste18|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe18|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe18}}}</th>}} <td class="navbox-list navbox-even" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{stylepair|}}}" {{#if:{{{groupe18|}}}||colspan="2"}}>{{{liste18}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste19|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe19|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe19}}}</th>}} <td class="navbox-list" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{styleimpair|}}}" {{#if:{{{groupe19|}}}||colspan="2"}}>{{{liste19}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste20|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe20|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe20}}}</th>}} <td class="navbox-list navbox-even" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{stylepair|}}}" {{#if:{{{groupe20|}}}||colspan="2"}}>{{{liste20}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste21|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe21|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe21}}}</th>}} <td class="navbox-list" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{styleimpair|}}}" {{#if:{{{groupe21|}}}||colspan="2"}}>{{{liste21}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste22|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe22|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe22}}}</th>}} <td class="navbox-list navbox-even" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{stylepair|}}}" {{#if:{{{groupe22|}}}||colspan="2"}}>{{{liste22}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste23|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe23|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe23}}}</th>}} <td class="navbox-list" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{styleimpair|}}}" {{#if:{{{groupe23|}}}||colspan="2"}}>{{{liste23}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste24|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe24|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe24}}}</th>}} <td class="navbox-list navbox-even" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{stylepair|}}}" {{#if:{{{groupe24|}}}||colspan="2"}}>{{{liste24}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste25|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe25|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe25}}}</th>}} <td class="navbox-list" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{styleimpair|}}}" {{#if:{{{groupe25|}}}||colspan="2"}}>{{{liste25}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste26|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe26|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe26}}}</th>}} <td class="navbox-list navbox-even" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{stylepair|}}}" {{#if:{{{groupe26|}}}||colspan="2"}}>{{{liste26}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste27|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe27|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe27}}}</th>}} <td class="navbox-list" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{styleimpair|}}}" {{#if:{{{groupe27|}}}||colspan="2"}}>{{{liste27}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste28|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe28|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe28}}}</th>}} <td class="navbox-list navbox-even" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{stylepair|}}}" {{#if:{{{groupe28|}}}||colspan="2"}}>{{{liste28}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste29|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe29|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe29}}}</th>}} <td class="navbox-list" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{styleimpair|}}}" {{#if:{{{groupe29|}}}||colspan="2"}}>{{{liste29}}}</td> </tr>}} <!-- -->{{#if:{{{liste30|}}} |<tr> {{#if:{{{groupe30|}}} |<th class="navbox-group" style="{{{stylegroupe|}}}">{{{groupe30}}}</th>}} <td class="navbox-list navbox-even" style="{{#if:{{{styleliste|}}}|{{{styleliste|}}};}} {{{stylepair|}}}" {{#if:{{{groupe30|}}}||colspan="2"}}>{{{liste30}}}</td> </tr>}} <!-- ----------------------- Dessous (groupes optionnels du dessous)----------------------- -->{{#if:{{{dessous|}}} |<tr> <td class="navbox-banner" style="{{{styledessous|}}}" colspan="{{#if:{{{image|}}}|3|2}}">{{{dessous|}}}</td></tr>}}</table>{{#switch:{{{bordure|{{{1|}}}}}}|sous-groupe|fille=<div>|none=|#default=}}<!-- Catégories / état -->{{#ifeq:{{{nocat|}}}|oui||{{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:10}}|{{#switch:{{{étatboîte|autocollapse}}} |collapsed=[[Kategori:Palette avec paramètre état à collapsed]] |uncollapsed=[[Kategori:Palette avec paramètre état à uncollapsed]] | |autocollapse=[[Kategori:Palette avec paramètre état ignoré ou à autocollapse]] |[[Kategori:Palette avec paramètre état non reconnu]] }}<!-- Catégorie / modèle -->{{#ifeq:{{BASEPAGENAME}}|{{PAGENAME}}<!-- on ignore les sous-pages -->|<!-- -->{{#ifeq: {{localurl:{{{modèl|}}}}} | {{localurl:{{PAGENAME}}}}||[[Kategori:Palette avec paramètre modèle mal renseigné]]}}}}}}}}<!-- Fin catégories -->}}<!-- Fin test nécessaire au modèle Palette --></includeonly><noinclude>{{Documentation}}<!-- SVP ajoutez les catégories et les interwikis dans la sous-page /Documentation, pas ici ! --></noinclude> 2esauq35tcczjjhmqq79nwmwcuo2jhl Modèl:Koreksyon atik 10 87928 855519 832369 2024-11-12T08:54:19Z Kitanago 19629 855519 wikitext text/x-wiki {{Méta bandeau d'avertissement |icône= |niveau=information |titre=Atik sa ap reli kounye a. Se yon patisipan nan [[Wikipedya:Atelye relekti|atelye relekti]] a k ap fè entèvansyon sa a pou pote koreksyon.|texte=San li pa chanje nan fon, li riske chanje nan fòm li ye kounye pandan entèvansyon an}}[[Kategori:Atik ki nan koreksyon]] </div> lhdus8bn5kqvu01hlxd4mo9q0auocva Modèl:Méta bandeau de clôture 10 88187 855523 827514 2024-11-12T09:09:13Z Kitanago 19629 855523 wikitext text/x-wiki <includeonly><div class="boite-invisible" style="width:fit-content; max-width:85%; font-size:110%; margin:0px; text-align:left; border-style:none">{{Bwat onbraje|contenu-couleur-fond={{#switch:{{{issue|attente}}}|conservation=var(--background-color-success-subtle, #d5fdf4)|suppression|redirection|attente=var(--background-color-destructive-subtle, #fee7e6)|fusion=var(--background-color-progressive-subtle, #eaf3ff)}};color:inherit|contenu=[[Fichye:{{{icône|}}}|17px|alt={{{alt icône}}}]]&nbsp;{{{texte|}}}}}</div></includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude> mm5fzfzkgrhrt0gb4s11b4wyvthpcav Modèl:MetaCat 10 88665 855520 849061 2024-11-12T08:55:00Z Kitanago 19629 855520 wikitext text/x-wiki {{Méta bandeau d'avertissement | niveau = information | icône = Circle-icons-chat.svg | titre = Sa a se yon kategori meta ki ta dwe genyen sèlman sou-kategori. | texte = Tout fichye, atik oswa modèl yo jwenn isit la ta dwe rekategorize nan youn nan [[Èd:Kategori|sous-catégories]] yo. Si sa nesesè, nouvo sou-kategori yo ka kreye.}}</div><noinclude> {{Documentation modèle sans paramètre|thème=}} [[Kategori:Modèl banyè kategori]]</noinclude> o5v2ezokuzsryvrofa7f4psphhs290b Modèl:Redirect 10 89459 855508 855170 2024-11-12T08:36:59Z Kitanago 19629 855508 wikitext text/x-wiki <includeonly> <templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" /> {{Méta bandeau |forme = {{#ifeq:{{{position|}}}|section|section|note}} |niveau = {{#ifeq:{{{position|}}}|section|information|aucun}} |icône = [[Fichye:Arrows-move.svg|20px|link={{{link|Èd:Redireksyon}}}|alt={{{alt|Paj èd sou redireksyon}}}|class=noviewer]] |class = hatnote |texte = « {{{1|}}} » redirije isit la. Pou {{{lòt|{{{lòt|lòt siyifikasyon yo}}}}}}, gade <!-- - emploi de {{Multiparamètres-Lien}} avec une valeur par défaut pour le premier paramètre -->{{Multiparamètres-Lien|{{{omonimi|{{{omofobi|{{{1}}} (omonimi)}}}}}}|{{{2|}}}|{{{3|}}}|{{{4|}}}|{{{5|}}}|{{{6|}}}|{{{7|}}}|{{{8|}}}|{{{9|}}}|{{{10|}}}}}. }}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude> il0xqyswanypq73ntdh97f1350pb722 855514 855508 2024-11-12T08:48:14Z Kitanago 19629 855514 wikitext text/x-wiki <includeonly> {{Méta bandeau |forme = {{#ifeq:{{{position|}}}|section|section|note}} |niveau = {{#ifeq:{{{position|}}}|section|information|aucun}} |icône = [[Fichye:Arrows-move.svg|20px|link={{{link|Èd:Redireksyon}}}|alt={{{alt|Paj èd sou redireksyon}}}|class=noviewer]] |class = hatnote |texte = « {{{1|}}} » redirije isit la. Pou {{{lòt|{{{lòt|lòt siyifikasyon yo}}}}}}, gade <!-- - emploi de {{Multiparamètres-Lien}} avec une valeur par défaut pour le premier paramètre -->{{Multiparamètres-Lien|{{{omonimi|{{{omofobi|{{{1}}} (omonimi)}}}}}}|{{{2|}}}|{{{3|}}}|{{{4|}}}|{{{5|}}}|{{{6|}}}|{{{7|}}}|{{{8|}}}|{{{9|}}}|{{{10|}}}}}. }}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude> n0l60i3gqa907ym5infi0980kkccgi4 Claude Cahun 0 89513 855488 843233 2024-11-12T06:31:18Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855488 wikitext text/x-wiki {{Infobox ekriven | lejand = Self-portrait, 1930. }} '''Claude Cahun''', ki te fèt kòm '''Lucy Schwob''' nan {{Dat nesans|25|Oktòb|1894}} nan [[Nantes]], te mouri nan {{Dat lanmò|8| Desanm|1954}} nan [[Saint-Hélier]] ([[Jersey]]), se yon pèsonalite atistik [[Frans|fransè]], [[ekriven|ekri]], pratike [[ati plastik]] ak [[fotografi a]]. Lavi li byen lye ak [[Suzanne Malherbe]] (Marcel Moore), yon lòt atis orijin nan Nantes, patnè li. An koneksyon avèk mouvman [[siréyalis|surrealis]], Claude Cahun te enplike tou nan lavi politik [[periode entè-gè a]] answit nan [[Rezistans an Ewòp te okipe pa Twazyèm Reich |Rezistans]] pandan [[Ewòp anba dominasyon Nazi|Okipasyon Alman]] Jersey. Travay li gen ladann anpil liv, atik, foto, sitou [[Otobiyografi|otobiyografik]], epi pibliye sou plizyè non. Cahun ap mande [[Netralite sèks|sèks net]] depi 1930 e li aktif nan sèks [[Masisi (envèrsyon)|masisi]] ​​ak [[Lesbyanism|madivin]]. == Biyografi == === Orijin ak anfans === Lucy Schwob te fèt nan {{Dat nesans|25|Oktòb|1894}} nan [[Nantes]]<ref>Bètistè Lucy Renée Mathilde Schwob: Nantes, 1894, 5yèm kanton, gade 39, cf. [https://web.archive.org/web/20110904023543/http://www.archives.nantes.fr/PAGES/ENLIGNE/etat_civil/etat_civil.htm achiv minisipal Nantes].</ref>. Papa l se [[Maurice Schwob]], pwopriyetè, direktè ak editè jounal repibliken nan Nantes ''[[Le Phare de la Loire]]'', granpapa li [[George Schwob]] te achte an 1876. Malgre richès materyèl fanmi li, premye timoun li te kontan akòz eta sante manman l, Marie-Antoinette Courbebaisse, ki te tonbe nan demans<ref name=":0" />. Ekriven [[Marcel Schwob]] se tonton li e ekriven [[Léon Cahun]] grantonton li<ref name=LM1993>{{atik | lang=en | title=Pitit fi Cahun | peryodik=[[Mond lan]] | jou=14 | mwa=Me | ane=1993 | text url=https://www.lemonde.fr/archives/article/1993/05/14/fille-de-cahun_3945445_1819218.html}}</ref>{{,}}<ref name=dico2013>{{chapit | lang=en | otè1= Anne Reverseau | tit chapit=Cahun, Claude (Lucy Schwob, ke yo rekonèt kòm) [Nantes 1894 - Saint-Hélier, Island of Jersey 1954] | tit liv=[[Universal Dictionary of Women Designers]] | otè travay=[[Béatrice Didier]], [[Antoinette Fouque]] ak [[Mireille Calle-Gruber]] (dir.) | publisher=[[Éditions Des femmes]] | ane=2013 | pasaj=723}}</ref>. Schwob se yon etidyan nan [[Lycée Gabriel-Guist'hau|lekòl segondè pou jèn fi Nantes]]. Pandan ane 1905-1906 ak 1906-1907, kèk etidyan parèy yo te pèsekite l akoz [[Jwif li]]. Pèsekisyon sa yo te vin pi grav paske se te moman yo t ap diskite sou kesyon reyabilitasyon [[Alfred Dreyfus]]. An jeneral, timoun nan pa rapòte sitiyasyon sa a nan fanmi li. An 1907, li te mare nan yon pye bwa anvan yo te kòmanse yon kout wòch, byen vit entèwonp pa sipèvizè yo<ref>{{atik | lang=en | title=Claude Cahun souke estil nan Jeu de Paume jou=24 | mwa=Me | ane= 2011 | otè1=Bérénice Clercx | peryodik= Tout Kilti | tèks url=https://toutelaculture.com/arts/claude-cahun-bouscule-les-genres-au-jeu-de-paume/}}</ref>. Pandan distribisyon pri, ostilite nan sal la vin aparan Maurice Schwob, ki moun ki deside retire pitit li nan lekòl segondè. An 1907-1908, Schwob te antre nan yon enstitisyon angle nan [[Kent]], nan Parson's Mead School nan [[Ashtead]]<ref name="DoyGen">{{ouvraj| language=en |title=Claude Cahun: Yon politik sensuel nan fotografi | otè1=Jen Doy| editè=I.B. Tauris| ane=2007|isbn=9781845115517| location=London/New York|pages=xv–xvi}}</ref>{{,}}<ref>{{liv | lang=en | otè1=Marcus Williamson | title= Claude Cahun nan lekòl nan Angletè | ane=2011 | Piblikatè=Marcus Williamson|isbn=978-1257639526}}</ref>. An 1908-1909, Schwob te ankò nan lekòl segondè Nantes, men sèlman te pran yon pati nan kou yo. === Ane 1909-1918 === Se pandan ane lekòl sa a ke Schwob te renmen [[Suzanne Malherbe]]. De yo te konnen youn ak lòt pou anviwon dis ane, depi Malherbes yo se zanmi Schwobs yo. Relasyon yo te kache jouk 1917. Ane sa a, de yo te vin "sè pa maryaj" lè Maurice Schwob, divòse ak Marie-Antoinette, remarye ak manman Suzanne, Marie Rondet, yon vèv depi 1915. Depi lè sa a, Malherbe ak Schwob viv ansanm nan yon apatman nan bilding ''Phare de la Loire'', [[Place du Commerce (Nantes)|place du Commerce]]. Lè sa a, Malherbe te enskri nan [[École supérieure des beaux-arts de Nantes Métropole|École des beaux-arts de Nantes]] (soti nan 1915 rive 1918). Nan [[1914]], ''[[Mercure de France]]'' te pibliye premye tèks li yo anba psedonim Claude Courlis e apre Claude Cahun (anviwon 1917), pran non grann patènèl li, Mathilde Cahun<ref name=LM2002>{{atik | lang=en | title=Claude Cahun, enklasyab la | otè1= Claire Paulhan | peryodik=[[Mond lan]] | jou=26 | mwa=Jiyè | ane=2002 | text url=https://www.lemonde.fr/archives/article/2002/07/26/claude-cahun-l-inclassable_4257342_1819218.html}}</ref>. Nouvo non sa a se yon pati nan dezi li pou flou idantite sèks li (Claude ranplase Lucy kòm Marcel ranplase, pafwa, Suzanne, pou Malherbe) pandan li afime orijin jwif li, nan liy patènèl la (Cahun ranplase Schwob). Cahun tou pibliye tèks nan ''Le Phare de la Loire'', ilistre pa Suzanne Malherbe, sou non Moore. Nan lane 1918, Claude Cahun te kite Pari al etidye literati e Suzanne Malherbe te vin jwenn li yon ti kras pita. Suzanne Malherbe, pent, graveur ak atis kolaj, te chwazi non atis (Marcel) Moore e li te konpayon Claude Cahun jouk li mouri<ref name=dico2013 />. === Pari (1918-1937) === Claude Cahun te rete pèmanan nan Pari apati 1922<ref name=":0" /> ak Marcel; de yo ap viv nan 70, bis [[rue Notre-Dame-des-Champs]] nan distri Montparnasse<ref name=":0">{{Web link|title=Nouvo edisyon Jean-Michel Place|url= http ://www.jeanmichelplace.com/fr/livres/detail.cfm?ProduitID=859| sit=www.jeanmichelplace.com| jwenn aksè nan=2017-03-01}}</ref>. Nan [[1925]], Cahun pibliye nan magazin ''[[Mercure de France]]'' ''Les Héroines'', tèks sou Èv, Dalila, Judith, Sapneho<ref name=HistPhoto>{{chapit | lang=en | tit chapit=Claude Cahun (1894, Frans- 1954, Jersey) | otè1=Sophie Hackett | tit liv=Yon istwa mondyal fanm fotograf | otè liv=Luce Lebart ak Marie Robert (dir.) |piblikatè=[[Éditions Textuel]] | ane = 2020 | pasaj=137 }}</ref>… Nan [[1928]], Cahun te rantre nan gwoup teyat ''Le Plateau'', ki te dirije pa [[Pierre Albert-Birot]] e li te fè pwodiksyon barok<ref name=dico2013 />. Se la Cahun rankontre [[Henri Michaux]], [[Pierre Morhange]] ak [[Robert Desnos]]<ref name=HistPhoto />. An [[1929]], Cahun te jwe nan pyès teyat ''Barbe-Bleue'' pa Pierre Albert-Birot. Cahun antreprann tradiksyon yon etid sikoloji sosyal pa "doktè-filozòf-powèt" [[Havelock Ellis]] (Mercure de France). Cahun te kolabore ak magazin ''Bifur'' ki te pibliye youn nan foto li yo e ki te vin zanmi ak ekriven [[Georges Ribemont-Dssaisignes]]. An [[1930]], Cahun te pibliye ''Aveux non avenus'' (Éditions du Carrefour), tèks otobyografik ilistre ak [[photomontage]]s<ref name="Colvile, page 51">{{harvsp|Colvile|1999 |p=51}}</ref>, ak sipò machann liv [[Adrienne Monnier]]<ref>{{Lyen web |langue=fr-FR |prenon=Alexandre |ti non=Gefen |tit=Claude Cahun, exoticism enteryè |url=https://www.fabula.org/actualites/claude-cahun-l-exotisme-interieur_14924.php |site=Lhermitte Agnès}}</ref>. {{Quote|Mwen santi mwen tankou si mwen te wè yo, kwis mwen pèdi pwa ak yon swe lafyèv, yon douch pafwa cho, pafwa glas, toujou inatandi. Jenou vid mwen yo, zo ki fonn, abiye ak parchemin lisid, anfle, blad pipi kochon k ap flote. Kè mwen ralanti son yon kantite lajan antèman, Lè sa a, bat byen fò tankou yon tocsin. Li vin mobil, li mache nan vant mwen, li pete nan gwo kolik. Avèk chak chòk, yon konsyans tonbe, pulverize. Ti kras pa ti kras, mwen aleje. Brèf relèv! Kè mwen anfle yon fason ekzòbitan epi li ranpli ak idwojèn. Yon gwo balon wouj ak ble, li monte nan fen yon fil.<br />Nan lòt bout la, se yon gèp kwense, ki frape ak souflèt venen sou mi yo nan pwatrin mwen. E si mwen te ede l soti? Epi zong mwen san ezitasyon ta pratike yon jou ki gide chape nan kè sa a si li pa t 'dezespereman fè nwa deyò.<br />O nuit san sòti ki jwe nan sèk yo nan mitan lannwit mizik la, sèpan infernal ki te dekapite nan vale li. ke, braslè ak sèt chenn hermetic...}}<ref name="Colvile, page 56">{{harvsp|Covile|1999|p=56}}</ref> An 1932, Malherbe ak Cahun te rantre nan [[Asosyasyon Ekriven ak Atis Revolisyonè yo]] (AEAR)<ref>Asosyasyon [[André Breton]] ak [[André Thirion]] ki te fèt men yo te konstitye efektivman anba [[ la. Pati Kominis Fransè]].</ref>. Claude Cahun rankontre [[André Breton]] ak [[René Crevel (ekriven)|René Crevel]] epi li frekante gwoup [[sireyalis]]<ref name=":1" />. Li lye tou ak "Gwoup Brunèt" ki te fonde pa [[Jean Legrand]]. An [[1934]], Cahun te pibliye yon trak ''Paris yo ouvè'' sou edisyon [[José Corti]], ki te denonse pozisyon [[Louis Aragon]], ki te fèk kite mouvman surrealist la pou l te fonn doktrin [[Pati Kominis franse a]]<ref name=":0" />{{,}}<ref name=dico2013 />. Nan lane [[1935]], ansanm ak André Breton ak [[Georges Bataille]], Cahun te patisipe nan gwoup (kout lavi) ''Contre Attaque''<ref name=dico2013 />. An [[1936]], Cahun te ekspoze nan premye ''Egzibisyon Surrealist nan objè''<ref>{{harvsp|Covile|1999|p=50}}</ref> (Galerie [[Charles Ratton]] nan Pari. , soti 22 pou rive 29 me) epi, nan Lond, nan {{'}}''International Surrealist Exhibition'' ({{lang|en|texte=New Burlington Galleries}}). Nan {{dat|Jiyè 1937}}, Cahun ilistre ak ven foto powèm [[Lise Deharme]] ''Le Cœur de pic'' ([[José Corti]])<ref name=dico2013 />. === Jersey (1937-1954) === [[Fichye:Plage de St Brelade, Jersey.jpg|vignette|Kote Kay ak Legliz St Brelade, ki bay sou plaj la, Jersey]] Nan {{dat|Jiyè 1937}}, Claude Cahun ak Marcel Moore te achte yon fèm nan [[Jersey]], ''La Rocquaise''<ref>{{Lyen entènèt |otè=sous: Bibliyotèk Minisipal Nantes |title = View nan kay la, Jersey, La Rocquaise |url=https://www.navigart.fr/nantes-cahun/artwork/claude-cahun-lucy-schwob-dit-110000000123317?filters=&page=17&layout=grid&sort=random }}</ref>, ki bay sou plaj la toupre Legliz St Brélade, epi li rete la nan {{dat|Me 1938}}. Ant [[1940]] ak [[1945]], [[Okipasyon Zile Chèn yo|Jersey okipe pa Alman yo]]. De atis yo te patisipe nan [[Rezistans Entèn Fransè|Rezistans]] lè yo ekri epi distribye feyè an Alman pou sòlda [[Wehrmacht]] yo, ki te siyen ''Sòlda San Yon Non''<ref>{{ Web link |otè=Christine Bernard (Kowòdinasyon), Veronique Lamendour (Pwodiksyon) |tit=Seri "Claude Cahun ak Marcel Moore: yon rezistans surrealist" Epizod 1/2: Sòlda a san non |url=https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/une-histoire-particuliere-un-recit-documentaire-en-deux-parties/le-soldat-sans-nom-8310199 |sit=Radio France - France Culture |dat=12 jen 2021}} </ref>. Cahun ak Moore te pran avantaj an patikilye nan seremoni fineray militè yo, paske simityè Alman yo te itilize toupre lakay yo. Idantifikasyon yo kòm yo te nan orijin nan feyè sa yo te sèlman rive an reta, apre yon premye entèwogasyon an mas 1943. Arestasyon yo te fèt nan {{dat-|25 jiyè 1944}} epi yo te swiv pa yon santans lanmò nan {{dat |16 novanm}}. Yo te chanje santans yo nan mwa fevriye 1945, nan yon moman kote Lafrans te prèske libere nèt, pandan y ap Chèn Zile yo te rete okipe, Jersey jiska {{dat-|9 me 1945}}. Cahun ak Moore te sèlman lage nan moman sa a epi yo te jwenn kay yo piye. Pandan tout lagè a, Claude Cahun te kenbe yon kaye, 'scrap-book' la. Afekte pa ane lagè yo, sante Claude Cahun te deteryore. Soti 1949 pou rive 1953, li te pwodui yon seri foto ki gen tit ''Le chemin des chats''<ref>{{Lyen web |otè=Christine Bernard (Kowòdinasyon) Veronique Lamendour (Pwodiksyon) |tit=Seri "Claude Cahun ak Marcel Moore : yon rezistans surrealist » Episode 2/2: Verite a enkwayab |url=https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/une-histoire-particuliere-un-recit-documentaire-en-deux-parties/l - incredible-verite-4791323 |sit=Radyo Lafrans - Kilti Lafrans |dat=12 jen 2021}}</ref>, nan ''La Rocquaise'', oswa sou [[Mi Atlantik la]] oswa ''Atlantik Wahl' ' Alman yo te konstwi sou plaj St Brelade, toujou vizib<ref>{{Lyen entènèt |title=Atlantik-wahl, Jersey, St Belade |url=http://www.atlantik-wahl.com/atlantic-wall/the -channel-islands/jersey}}</ref>. Pandan ane [[1953]], Cahun te eseye rekonekte ak zanmi surrealis li yo ([[André Breton]], [[Meret Oppenheim]], [[Benjamin Péret]], [[Toyen]]), li te panse pou yo ta rete. Paris, te chèche yon akomodasyon la, men finalman te retounen Jersey pou l te mouri la kèk mwa apre, nan {{Dat lanmò|8 desanm|1954}} nan [[Saint-Helier]]. [[File:Eglise de St Brelade, Jersey.jpg|thumbnail|Legliz St Brelade, Jersey]] Claude Cahun ak Marcel Moore repoze nan yon kavo komen, ki chita nan simityè Legliz St Brelade, toupre ansyen kay komen yo. Yo te konsève achiv pèsonèl yo epi yo ka konsilte yo nan Achiv Jersey yo<ref>{{Lien web |langue=en |title=Claude Cahun, HighLights Collection, Jersey Heritage |url=https://catalogue.jerseyheritage.org/claude - cahun/ |sit=Jersey Eritaj}}</ref>. == Travay li == === Prezantasyon travay la === Trè entim, powetik ak lajman otobyografik, travay li, patikilyèman fotografi, se trè pèsonèl epi chape anba tantativ nan klasifikasyon oswa konparezon. Se yon enspirasyon trè [[Charles Baudelaire|Baudelairyen]] ak rechèch pou yon mit pèsonèl simonte manm li nan mouvman surrealist la. Cahun pa chèche ni pwovoke ni pou l "espektakilè". Se pwòp tèt ou ke yo chèche, nan yon jwèt pèmanan nan miwa ak metamòfoz, ant fasinasyon ak repouse nan yon travay ki konpoze lajman de [[otopòtrè]] yo. Soti nan gou li pou [[teyat]], yon pasyon reyèl pou sèn parèt, soti nan atis la osi byen ke objè yo. Kidonk, nou remake itilizasyon degizman, makiyaj, tèt kale ak sousi Enpòtans enstalasyon li yo nan fotograf kontanporen tankou [[Alain Fleischer|Alain Flescher]] oswa atis vizyèl tankou [[Christian Boltanski]] prefigire li. travay ki souvan konpare ak travay [[Cindy Sherman]] (prezantasyon pwòp tèt ou, degize...)<ref>{{chapit | lang=en | titre chapitre=Ikon Feminin | otè1= Patricia Brignone | tit liv=Fanm ak Atizay nan 20yèm syèk la: yon tan nan defi | otè travay=[[Marie-Hélène Dumas]] (dir.) | ane=2000 | publisher=Editions Lunes | pasaj=121-123}}</ref>. Otobiyografi li atravè imaj bay [[idantite sèks]] yon gwo plas: Cahun te favorize [[Non-binarite|sèks net]]<ref>{{atik | lang=en | title=Suzanne Malherbe ak Claude Cahun, pasyon net | peryodik=[[Release (newspaper)|Release]] | otè1= Virginie Bloch-Lainé | jou= 15 | mwa=Novanm | ane=2019 | url text= https://www.liberation.fr/livres/2019/11/15/suzanne-malherbe-et-claude-cahun-passion-neutre_1763669/}}</ref>. "Tout kreyasyon se pwòp tèt ou kreyasyon," di atis la, revòlte kont nenpòt idantifikasyon epi konsidere ke "etikèt yo meprize." Cahun jwe ak [[ekspresyon sèks|aparans li]] atravè konpòtman li, pozisyon, rad, Pwodwi pou Telefòn, ak cheve. Atravè zèv li yo, ni sèks fanm ni gason an pa evoke, dikte pa kòd abiman yo nan kòmansman {{s-|XX}} la. Anplis de sa, non atis li "Claude" se toude yon premye non maskilen ak fanm<ref>{{Atik| lang=Fransè |otè1=Julie Creen| title=Ahora que Estas Pelona. Frida Kahlo: Anbigwite Sèks|periodik=Clio. Fanm, Sèks, Istwa|dat=31 desanm 2014|li sou entènèt=https://clio.revues.org/10836|paj=}}</ref>{{,}}<ref>{{Atik|lang= Franse|otè1=Diane Watteau|tit=chanje sèks: nouvo jwèt atizay kontanporen|periodik=Savoir et Clinique|dat=2003|li sou entènèt=http://www.cairn.info/revue-savoirs- et-cliniques- 2003-1-page-89.htm|paj=}}</ref>. Pi lwen pase pwòp moun li, Cahun te kreye plizyè pòtrè Suzanne Malherbe ak zanmi pwòch li yo, [[Sylvia Beach]], [[Henri Michaux]], [[Robert Desnos]]<ref name=dico2013 />, André Breton ak Jacqueline Lamba. . Claude Cahun konstwi yon travay sekrè ak sansib, li pa t konnen nan tan li. Powèm vizyèl li yo ("Le Cœur de Pic", "Aveux non avenus") konstitye yon travay trè orijinal, inik nan kalite li, distribisyon an te trè limite. Nou te oblije tann travay [[Man Ray]], yon zanmi, e sitou [[Hans Bellmer|Bellmer]] pou kalite travay sa a rive jwenn piblik la. Cahun sèlman vrèman te genyen rekonesans an 1992, 38 ane apre lanmò li. Se an pati volontèman ke Claude Cahun rete lwen pandan l ap patisipe aktivman nan aksyon pou emansipasyon moral, pou pwogrè sosyal oswa batay anti-Nazi. Vwayaj atistik li se pi wo a tout jaden presye sekrè l 'yo, te reklame kòm "avanti envizib li". Sepandan, yon pati enpòtan nan travay li te pèdi, sitou apre arestasyon li sou zile Jersey pa [[Gestapo]] an 1944<ref name=dico2013 />. === Travay li pou magazin ''Inversions'' === Claude Cahun goumen pou dwa moun [[masisi (envèrsyon)|omoseksyèl]] ak [[madivinis|madivin]] epi mande pou "libète jeneral moral". Claude Cahun te patisipe nan ekri magazin ''[[Inversions]]'', ki te kreye an Novanm 1924, ak ''Amitié'', ki te pibliye an 1925. Anvan li te travay pou ''[[Inversions]]'', Claude Cahun te pibliye tèks nan magazin ''[[La Gerbe (revizyon chak mwa)|La Gerbe]]'' ak ''[[Le Phare de la Loire ]] ''. Kidonk, eksperyans li nan mond lan nan laprès pral ede anpil kreyatè magazin an. Patnè li a, Marcel Moore, te patisipe tou nan kreyasyon ''Inversions''. Marcel Moore te travay tou nan anviwònman jounalis la. Li te responsab seksyon mòd nan jounal ''[[Le Phare de la Loire]]''. Nan tou de magazin, Claude Cahun ekri sou psedonim Clarens epi ekri, an total, twa tèks : youn nan katriyèm nimewo ''[[Inversions]]'' ak de lòt nan yon sèl nimewo nan ''Amitié''. Moun li te gen anpil enfliyans pou tou de magazin. Tèks li ki gen tit "''Amitié''", ki te pibliye nan "'Inversion'', yo itilize pou bay tit la nan magazin ''Amitié''. Nan lèt la, Cahun pibliye lèt sipò, ekri pou sipòte kreyatè ''[[Inversions]]'' ki nan jijman<ref>{{Web link|language=fr-CA|title=Claude Cahun ak Havelock Ellis. nan ''Inversions'' ak L'Amitié {{!}} Héritages de Claude Cahun et Marcel Moore|url=http://cahun-moore.com/collectif-heritages-partages-de-claude-cahun-et -marcel -moore/claude-cahun-et-havelock-ellis-dans-inversions-et-lamitie/|site=cahun-moore.com|accessed on=2017-04-16}}</ref>. === Travay === Ekstrè<ref>Cf. [https://web.archive.org/web/20120128070506/http://www.sudoc.abes.fr/xslt/COOKIE=U10178,Klecteurweb,D2.1,Ec21c4616-1,I250,B341720009%2B,SY,A%255C9008%2B1,,J,H2-26,,29,,34,,39,,44,,49-50,,53-78,,80-87,NLECTEUR%2BPSI,R10.52.26.27,FN/DB=2.1/LIBID=341720009%2B/LNG=FR/SID=c21c4616-1/XSLBASE=http%253A%252F%252F10.52.26.28%253A80%252Fpsi_gui/XSLFILE=%25253Fid%25253D%24c%252526db%25253D%24d/CMD?ACT=SRCHA&IKT=1004&SRT=RLV&TRM=Claude+Cahun SUDOC katalòg]</ref>. ==== Liv ==== * ''Opinyon ak vizyon'', koleksyon powèm, Paris, Mercure de France, 1914; repibliye an 1919 pa Georges Crès, ak ilistrasyon pa Marcel Moore. * ''Aveux non avenus'', Éditions du Carrefour, Paris, 1930, 238 p, "illustre ak elyogravure ki konpoze pa Moore dapre pwojè otè a". Prefas [[Pierre Mac Orlan]] (reedisyon: Mille et une Nuits, Paris, 2011, 253 p. Prefas Pierre Mac Orlan, postfaz François Leperlier. {{ISBN|978-2-7555-0581-8}} ) * ''Parye yo louvri. Ki bò ou pran pou mete fen nan eksplwatasyon moun pa moun ak pwòp dilèm ou: eksplwate eksplwate? eksplwate eksplwatè menm nan pwezi renmen ak defans kòz pwoletè a'', José Corti, Paris, 1934, 32 p. Redaksyon politik. * ''Scrap-book'', 1940-1945 * ''[[Ewoyin (koleksyon)|Ewoyin]]'', 1920-1924, (edisyon: Mille et une nuits, 2006, 127 p. pa François Leperlier. {{ISBN|978-2-84205-927-9 }}) ==== Atik ==== * “La Salomé de Oscar Wilde” ak “The Billing Trial and the {{nb|47000}} perverts of the Black Book”, nan ''Mercure de France'', {{nimewo|481}}, {{dat |1|jiyè|1918}} * "The Heroines", nan ''Mercure de France'', 1925 (reedisyon François Leperlier, Mille et une nuits, Paris, 2006, 126 p. {{ISBN|2-8420-5927-1}} * "Pran swen objè domestik", nan "Cahiers d'art", 1936 ==== Tradiksyon ==== * Havelock Ellis, '' Etid nan sikoloji sosyal. I: Women in society'', Mercure de France, Paris, 1929, 284 p. (WORLDCAT [http://www.worldcat.org/search?q=no%3A493886030]) ==== Foto ==== * Seri ''Otopòtrè'': Claude Cahun te pran foto tèt li regilyèman depi 1915<ref>Cf. katalòg egzibisyon 2011 la</ref>, ki pa gen okenn pwospè pou yon piblikasyon jeneral. Nou ka site ** otopòtrè 1919 la<ref>{{harvsp|Colvile|1999|p=49}}</ref>, ** sa ki an 1926 ([[Enstiti Valencià pou Atizay modèn|Enstiti Valencià pou Atizay modèn]]) ** sa ki an 1928 (Koleksyon Eritaj Jersey) ** sa ki nan 1929, nan kostim nan pyès teyat ''Bluebeard''<ref>{{harvsp|Colvile|1999|p=52}}</ref> ([[Mize Fine Arts nan Nantes |Mize Fine Arts nan Nantes]]) * ''Aveux non avenus'', 1930, fotomontaj an kolaborasyon ak [[Suzanne Malherbe]]<ref name="Colvile, page 51"/> * [[Lise Deharme]] ak Claude Cahun, ''Le Cœur de pic'', José Corti, 1937. 32 powèm pou timoun ilistre ak 20 foto Claude Cahun (reedisyon: MeMo, Nantes, 2004, 52 p. Fac - simil {{ISBN|2-910391-52-3}}) * ''Pope'', 1936, seri foto objè<ref>Laura Cottingham, ''Cherchez Claude Cahun'', paj 46 ak 47</ref> * ''[[Jacqueline Lamba]]'', pòtrè, 1939<ref>{{harvsp|Colvile|1999|p=53}}</ref> ==== Antoloji ==== * François Leperlier (ed.), ''Claude Cahun fotograf'', Nathan, kol. Pocket Photo, Paris, 1999, san paj (150 paj). Entwodiksyon François Leperlier. {{ISBN|2-09-754136-4}} * François Leperlier (ed.), ''Claude Cahun, Écrits'', Éditions Jean Michel Place, Paris, 2002, 786 p. {{ISBN|2-85893-616-1}} === Koleksyon ak Achiv Claude Cahun === * [[Nantes Museum of Fine Arts]]<ref>{{Web link |title=Dekouvri lavi ak travay Claude Cahun |url=https://www.culture.gouv.fr/Thematiques/Musees /The-museums -an-Frans/Koleksyon-mize-la-frans/Dekouvri-koleksyon-yo/Fanm-atis-soti-de-rezev-yo/Ikon/Cahun-Claude |sit=Mize yo nan Lafrans - Ministè Kilti |dat=05.07.2018}}</ref> * [[Jersey Heritage|Jersey Museum]], Achiv, Jersey Heritage Trust<ref>{{Lyen entènèt |language=en |title=Claude Cahun and Jersey |url=https://www.jerseyheritage.org/history/ claude -cahun-and-jersey/ |sit=eritaj Jersey}}</ref> * [[Bibliyotèk Minisipal Nantes]] <ref>{{Web link |langue=fr |title=Nantes: Koleksyon atis Claude Cahun la te ekspoze pou premye fwa |url=https://nantes.maville.com/actu /actudet_-nantes-the-fonds-of-the-artist-claude-cahun-for-the-first-time-exhibited_52716-2803752_actu.Htm |site=nantes.maville.com}}</ref>{{ ,}} <ref>{{Atik|title=Achizisyon etonan nan bibliyotèk la|peryodik=Ouest France|dat=25 avril 2014|li sou entènèt=https://www.ouest-france.fr/pays-de-la-loire /nantes-44000/detonnantes-acquisitions-la-bibliotheque-2418317}}</ref> === Ekspozisyon === * Depi 1992, gwo mize atravè mond lan ([[mize nasyonal atizay modèn]] nan Pari, [[Institute of Contemporary Arts]], [[Tate Modern]] nan Lond, ''Grey Art Gallery'' nan New York ) te konsakre retrospektiv nan travay li<ref name="dico2013" />. * Travay fotografi li prezante nan [[Jeu de Paume (sant atizay)|Mize Jeu de Paume]] nan Pari, soti 24 me rive 25 septanm 2011<ref>{{atik | lang=en | title=Claude Cahun, foto idantite | otè1=Brigitte Ollier | peryodik=[[Release (newspaper)|Release]] | jou=14 | mwa=Jiyè | ane=2011 | tèks url=https://www.liberation.fr/arts/2011/07/14/claude-cahun-photo-d-identites_749175/}}</ref>{{,}}<ref>[http:// www.jeudepaume.org/index.php?page=article&idArt=1397&lieu=1&PHPSESSID=81e1879f2820a693301844861661cf1d Gade sou jeuxdepaume.org.]</ref>. * Egzibisyon ''Koup modèn yo'', nan [[Centre Pompidou-Metz|Centre-Pompidou-Metz]] an 2018, prezante travay Claude Cahun ak Marcel Moore<ref>{{Web link |title=Centre Pompidou Metz , Egzibisyon Couples Modernes (2018) |url=https://www.centrepompidou-metz.fr/couples-modernes-0}}</ref>. * [[Kunsthal]] nan [[Rotterdam]] ap ofri nan 2022 egzibisyon ''Claude Cahun, anba po a'', sou lavi li ak travay li, bay ase espas nan travay ansanm devlope ak Marcel Moore<ref > {{Lyen entènèt |language=en |title=Claude Cahun - Kunsthal |url=https://www.kunsthal.nl/en/plan-your-visit/exhibitions/claudecahun/ |site=www.kunsthal.nl | aksè on=2022-05-29}}</ref>. == Omaj == [[Fichye:Plaque allée Claude-Cahun-Marcel-Moore, Paris 6e.jpg|left|vignette|[[Allée Claude-Cahun-Marcel-Moore]], nan [[6yèm awondisman Paris]].]] * Tonm Claude Cahun ak Suzanne Malherbe nan [[Jersey]] * Allée Claude-Cahun nan [[Nantes]] ([[Bellevue - Chantenay - Sainte-Anne distri]]) * [[Allée Claude-Cahun-Marcel-Moore|Allée Claude Cahun - Marcel Moore]] nan Pari<ref>{{Cite web |url=http://a06.apps.paris.fr/a06/jsp/site/plugins/solr/modules/ods/DoDownload.jsp?id_document=144541&items_per_page=20&sort_name=&sort_order=&terms=cahun&query=cahun |title=Délibération du Conseil de Paris |access-date=2024-04-01 |archive-date=2020-11-17 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201117022515/http://a06.apps.paris.fr/a06/jsp/site/plugins/solr/modules/ods/DoDownload.jsp?id_document=144541&items_per_page=20&sort_name=&sort_order=&terms=cahun&query=cahun |dead-url=yes }}</ref>(ant distri [[Quartier Saint-Germain-des-Prés-des-Prés-des-Saint-Germain - Toupre]] ak [[Quartier du Montparnasse|Montparnasse]], toupre [[rue Notre-Dame-des-Champs]] kote te rete. koup la). An 2018, sou pwopozisyon Fadila Mehal ak Julien Bargeton (Gwoup Demokrat ak Pwogresis), Konsèy Paris te adopte non yon wout piblik nan omaj a Claude Cahun<ref>{{Lyen web |title=Vwa ki gen rapò ak yon non. an omaj bay Claude Cahun (Gwoup Demokrat ak Pwogresis) |url=https://a06-v7.apps.paris.fr/a06/jsp/site/plugins/solr/modules/ods/DoDownload.jsp?id_document=140368&items_per_page= 20&sort_name=&sort_order=&terms=claude%20cahun&query=claude%20cahun}}</ref>. * Nan dat {{dat-|25 oktòb 2021}}, pou selebre 127yèm anivèsè nesans li, yo selebre Claude Cahun ak yon [[Google Doodle]] anime sou paj lakay [[Google]]<ref>{{ Web link|url=https://www.sudouest.fr/culture/litterature/video-google-lui-rend-hommage-ce-lundi-qui-etait-claude-cahun-6707510.php |title =Videyo. Google rann li omaj lendi sa a: ki moun ki te Claude Cahun? |dat=25 oktòb 2021 |otè=Cathy Lafon |accessed=28 oktòb 2021|sit=[[Sud Ouest]]}}.</ref>{{,}}<ref>{{Lyen entènèt|url= https://www.google.com/doodles/claude-cahuns-127th-birthday|title=Google Animated Doudle|accessed=11 oktòb 2022}}.</ref>. == Gade tou == {{Lòt pwojè|Commons=Kategori:Claude Cahun}} === Bibliyografi === ==== Liv ==== * François Leperlier, ''Claude Cahun. The gap and the metamorphosis'', Paris, Jean-Michel Place, 1992, 314 p <ref name=":1">{{Web link |langue=fr-FR |title=Claude Cahun (1894-1954) ak Marcel Moore (1892-1972) – Konstelasyon kase |url=https://constellationsbrisees.net/portfolio/claude-cahun-1894-1954-et-marcel-moore-1892-1972/ |accessed on=2021-01-27 }}</ref>. * {{Liv|non=Colvile|premye non=Georgiana M. M.|tit=Yon eskandal: trant-kat fanm surrealis|editè=J.-M. Kote|dat=1999|isbn=2-85893-496-7|isbn2=978-2-85893-496-6|oclc=42974962|li sou entènèt=https://www.worldcat.org/oclc/42974962| aksè le=2020-06-14}} * {{lien|fr=Laura Cottingham|lang=en}}, ''Cherchez Claude Cahun'', Carobella ex-natura edisyon, Lyon, 2002, 60 p. {{ISBN|9782914791014}} * François Leperlier, ''Claude Cahun: enteryè ekzotik'', Fayard, Paris, 2006. * Andrea Oberhuber (dir.), ''Claude Cahun: kontèks, pwèstans, filyasyon. Pou yon ayestetik nan mitan yo, Inivèsite Monreyal, depatman literati nan lang franse, koleksyon "Paragraf", Monreyal, 2007. * Anne Egger, ''Claude Cahun, the antimuse'', prefas Richard Walter, Les Hauts-Fonds, Brest, 2015. {{ISBN|9782919171125}} * Federica Muzarelli, ''Fanm fotograf, emansipasyon ak pèfòmans (1850-1940)'', Hazan editions, 2009. {{isbn|9782754103473}} * Rupert Thomson, ''Never other than you'', Actes Sud editions, 2019. {{isbn|9782330128609}} * ''Pou yon estetik emansipasyon'' pa Isabelle Alfonsi ==== Atik ==== * Andrea Oberhuber, "Claude Cahun, Marcel Moore, Lise Deharme and the Surrealist Book", nan "Istwa fotografi", London, 2007, vol. 31, non. 1, {{p.|40-56}}. * Christy Wampole, [http://muse.jhu.edu/login?auth=0&type=summary&url=/journals/lesprit_createur/v053/53.1.wampole.pdf “Enpidans Claude Cahun”], nan ''L'Esprit kreyatè, ''vol. 53, non. 1 (prentan 2013), {{p.|101-113}}. * Joël Gayraud, “Lucy Schwob, rebel”, nan ''Empreintes'', n° 26, revizyon Galerie l'Usine, Pari, Oktòb 2015. ==== Katalòg egzibisyon ==== * François Leperlier ak Elisabeth Lebovici, ''Claude Cahun fotograf'', Museum of Modern Art of the City of Paris, 1995, 169 p. Egzibisyon soti jen jiska septanm 1995. * [[Juan Vicente Aliaga]], Patrice Allain, Tirza Latimer ak François Leperlier, ''Claude Cahun'', Hazan/ éditions du Jeu de Paume, Paris, 2011, 240 pp. Egzibisyon soti me jiska septanm 2011. === Odyovizyèl === * ''Jwe yon pati: Istwa Claude Cahun'', pa Lizzie Thynne, Beta (UK), 2004, 45 min<ref>Cf. sit sa yo [http://www.objectif-cinema.com/spip.php?article5322 Objectif Cinéma] ak [http://www.filmsdefemmes.com/Playing-a-Part-The-story-of-Claude.html Films de femmes°] ak [https://lizziethynne.co.uk/playing-a-part/ Lizziethynne] </ref> Prezante nan festival Films de femmes nan Créteil an 2006. Gen kèk sèn nan lavi Claude Cahun. dramatize. * ''Lover Other – Istwa Claude Cahun'' ''et Marcel Moore'' pa Barbara Hammer, 2006<ref> {{Lyen web |langue=fr-FR |title=Lover Other - Istwa Claude Cahun ak Marcel Moore |url=https://www.centre-simone-de-beauvoir.com/produit/lover-other-the-story-of-claude-cahun-and-marcel-moore/ |site=Centre Simone de Beauvoir |accessed on=2021-01-27}} </ref>. * '' Claude Cahun. Elle et Suzanne'', fim pa Fabrice Maze, 2015. * ''Claude Cahun and Marcel Moore: a surrealist resistance'', [[Kilti Frans]], {{Dat-|12 jen 2021}}<ref>{{Lyen web |language=fr |title=Sòlda a san yon non : Episode 1/2 nan podcast Claude Cahun ak Marcel Moore: yon rezistans surrealist |url=https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/une-histoire-particuliere-un-recit-documentaire-en- deux-parties /solda-a-san-non-8310199 |sit=Lafrans Kilti |konsil t le=2023-03-25}}</ref>. === Atik ki gen rapò === * [[Fanm atis|Kote fanm nan atizay]] Peryòd kontanporen - {{s-|XX|e}} * [[Fanmi Schwob]] === Lyen ekstèn === * [http://www.connectotel.com/cahun ''Claude Cahun Home Page''] * [https://web.archive.org/web/20120109024923/http://www.larevuedesressources.org/article.php3?id_article=659 Atik sou nouvo biyografi Claude Cahun pa François Leperlier, pibliye pa Edisyon Fayard nan mwa me 2006] * [http://poezibao.typepad.com/poezibao/2007/01/claude_cahun.html ''Claude Cahun nan antoloji pèmanan blog Poezibao''] *[https://www.youtube.com/watch?v=QDUTQ4cxCX8 <nowiki>Breton ki enfliyan. Claude Cahun, surrealist la [Podcast]</nowiki>] *[https://www.blog-nouvelles-technologies.fr/215013/claude-cahun-google-celebre-127e-anniversary-photographe-francaise-avec-doodle/ ''Google Doodle nan 127th}} anivèsè nesans Claude Cahun''] {{Liens}} == Nòt ak referans == {{Anpil referans|taille=25}} {{CLEDETRI:Cahun, Claude}} [[Kategori:Nesans nan mwa Oktòb 1894]] [[Kategori:Atis sireyalis]] [[Kategori:Feminis fransèz]] [[Kategori:Atis feminis]] j7jzzhfbqt8o56hmd5zzcan97smu61z Modèl:Kategori yon pwopriyete 10 89709 855529 853570 2024-11-12T09:29:45Z Kitanago 19629 855529 wikitext text/x-wiki <includeonly>__HIDDENCAT__ __EXPECTUNUSEDCATEGORY__ {{Méta bandeau d'avertissement | niveau = information | icône = Nuvola wikidata icon.png | titre = Paj ki itilize [[D:P:{{#invoke:String|sub|{{{1|{{PAGENAME}}}}}|16}}|{{#invoke:String|sub|{{{1|{{PAGENAME}}}}}|16}}]]. | texte = Kategori sa a rasanble {{Pagesincat|{{{1|{{PAGENAME}}}}}|mise en forme=oui}} paj [[Wikipedya kreyòl ayisyen]] ki itilize pwopriyete [[Wikidata]] ki rele [[D:P:{{#invoke:String|sub|{{{1|{{PAGENAME}}}}}|16}}|{{#invoke:String|sub|{{{1|{{PAGENAME}}}}}|16}}]] e ki pote non « '''{{libellé Wikidata|{{#invoke:String|sub|{{{1|{{PAGENAME}}}}}|16}}|defaultlink=-}}''' ».<br />Yo ka ajoute kategori sa a sèlman si yo te mande l ekspreseman nan yon modil oswa yon modèl: sèten itilizasyon ka pa detekte.}}{{#if:{{{nocat|}}}||[[Kategori:Paj ki itilize Wikidata pa pwopriyete|{{#expr:{{#invoke:String|len|{{#invoke:String|sub|{{{1|{{PAGENAME}}}}}|17}}}}*10000+{{#invoke:String|sub|{{{1|{{PAGENAME}}}}}|17}}}}]]}}</div></includeonly><noinclude> {{Documentation|content= == Itilizasyon == Modèl sa ajoute nan kategori yo kòm {{K|Paj ki itilize P641}} san okenn paramèt, swa nan fason sa a : <code><nowiki>{{Kategori yon pwopriyete}}</nowiki></code>. == Egzanp == {{Kategori yon pwopriyete|Paj ki itilize P641|nocat=oui}} }} [[Kategori:Modèl pwopriyete Wikidata]] [[Kategori:Modèl banyè kategori|pwopriyete]] </noinclude> t4pn322kve34yxwim7vqal7j95ojjrp Modèl:Avètisman peyi ak drapo 10 89921 855521 840652 2024-11-12T09:01:39Z Kitanago 19629 855521 wikitext text/x-wiki {{Méta bandeau d'avertissement | niveau = information | icône = Circle-icons-flag.svg | titre = Peyi ak drapo | texte = Pou evite [[Anakwonis|anakwonis]], tanpri konsilte {{#if:{{{1|}}}|[[Èd:Modèl peyi ak drapo#{{{1|}}}|èd sou modèl drapo yo]]|[[Èd:Modèl peyi ak drapo|èd sou modèl drapo yo]]}} pou yon pi bon itilizasyon modèl yo. }}</div><noinclude> {{Documentation}} [[Kategori:Modèl banyè dokimantasyon modèl]] [[Kategori:Modèl avètisman pèmanan]] </noinclude> 4ysp3cocwizakydm6xxjbbqbzwkrvv1 Germinal (woman) 0 93340 855544 853541 2024-11-12T11:25:34Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855544 wikitext text/x-wiki {{Infobox Liv|tit=Germinal|otè=[[Émile Zola]]|jan=[[Woman (literati)|Woman]]|peyi={{frans}}|editè=''[[Gil Blas]]''|datparisyon=[[1885 nan literati|1885]]|imaj=Gil Blas - Germinal.jpg|lejand=Annonce de la parution de ''Germinal'' dans le magazine ''Gil Blas'' du 25 novembre 1884.|desinatè=|atis_kouvèti=|seri=|collection=|tip_medya=Liv|paj=|isbn=|anvan=[[La Joie de vivre]]|aprè=[[L'Œuvre (Émile Zola)|L'Œuvre]]}} [[Fichye:Germinal_01_zola_128kb.mp3|droite|vignette| ''Germinal'', pa Émile Zola. Pati I - Chapit 1. Anrejistreman LibriVox pa Françoise.]] '''''Germinal''''' se yon [[woman]] [[Émile Zola]] pibliye an [[1885 nan literati|1885]]. Ekri soti mwa avril 1884 pou rive janvye 1885, trèzyèm woman nan seri <i id="mwFQ">Rougon-Macquart</i>la te parèt dabò sou fòm seri ant novanm 1884 ak fevriye 1885 nan ''Gil Blas'', ane gwo grèv minè Anzin ki te kòmanse 2 mas 1884 ak yon grèv nan istwa a nan basen min Nord-Pas-de-Calais, kote otè a te ale nan enspire entrig la. Apre premye edisyon li nan mas 1885, woman an te pibliye nan plis pase yon santèn peyi ak adapte pou fim ak televizyon. == Nòt ak referans == ; Referans {{Referans}} ; Referans Guy Dubois ak Jean Marie Minot, Istwa min nan Nò ak Pas-de-Calais. Volim I, 1991 == Gade tou == {{Lòt pwojè|wikisource=Germinal|wikisource titre=Germinal|wikiquote=Germinal (roman)}} === Lyen ekstèn === * {{Cite web|url=http://www.cairn.info/revue-travailler-2002-1-page-37.htm|title=''Zola à Anzin : Les mineurs de Germinal''}} Article de [[Henri Mitterand]] dans le dossier ''Le Travail dans les fictions littéraires'', revue Travailler no 7 2002/1. * {{Cite web|url=http://www.persee.fr/web/revues/home/prescript/article/litt_0047-4800_1976_num_22_2_2047|title=''Discours social et littérature dans Germinal''}} Article de [[Sandy Petrey]] in Littérature, no 22, 1976. p. 59–74. * [https://web.archive.org/web/20231001154614/https://www.rougon-macquart.fr/les-20-romans/germinal/ ''Germinal'' sur Le Compagnon des Rougon-Macquart]. * {{Autorité}} [[Kategori:Woman fransè ki parèt an 1885]] frurecfl6rsyk0c47nwropnbfvh1y5n Sophie Cross 0 93522 855458 854685 2024-11-11T21:22:27Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855458 wikitext text/x-wiki '''''Sophie Cross''''', emisyon nan peyi [[Almay]] ki gen Pou tit '''''Gefährliche Dünen''''' ( ''Dun Danjre'' ), se yon seri televizyon [[Frans|franse]] -alman- [[Bèljik|bèlj]] ki te dirije pa Frank Van Mechelen sou yon scrip ke Paul Piedfort anime epi emisyon an [[Almay]] sou Das Erste apati 23 mai 2021, nan peyi [[Bèljik]] sou La Une soti 7 novembre 2021 ak an [[Frans]] sou Lafrans 3 soti nan 9 novembre 2021<ref name="Jadoulle">{{Cite web|url=https://www.rtbf.be/tv/detail_sophie-cross-une-nouvelle-serie-inedite-tournee-a-la-cote-belge?id=10868332|title=''Sophie Cross'' : une nouvelle série inédite tournée à la côte belge|last=Noémie Jadoulle|date=1er novembre 2021|publisher=''[[RTBF]]''}}</ref>{{,}}<ref name="DasErste">{{Cite web|url=https://www.daserste.de/unterhaltung/film/filme-im-ersten/sendung/sophie-cross-gefaehrliche-duenen-teuflischer-plan-folge-1-100.html|title=''Sophie Cross'' – Gefährliche Dünen (1): Teuflischer Plan|date=23 mai 2021|website=''Das Erste''|language=de}}</ref>. Fiksyon sa a se yon ko-pwodiksyon nan estidyo France.tv, "''Les Gens''" (divizyon ki pale fransè nan kay pwodiksyon flamand De Mensen), ndF International Production, Gardner & Domm, ARD Degeto ak RTBF (televizyon Bèlj), ak patisipasyon l nan France Télévisions ak sipò finansye nan men Screen Flanders<ref name="DeMensen">{{Cite web|url=https://www.demensen.be/nl/nieuws/de-mensen-maakt-dramaserie-voor-grote-franse-en-duitse-zenders|title=De Mensen maakt dramaserie voor grote franse en duitse zenders|website=''De Mensen''|language=nl|access-date=2024-10-31|archive-date=2023-09-28|archive-url=https://web.archive.org/web/20230928192820/https://www.demensen.be/nl/nieuws/de-mensen-maakt-dramaserie-voor-grote-franse-en-duitse-zenders|dead-url=yes}}</ref>{{,}}<ref name="Season1">{{Cite web|url=https://www.season1.be/nieuws/belgische-crew-maakt-internationale-crime-serie-4684/|title=Belgische crew maakt internationale crime serie|date=29 mai 2021|website=''Season 1''|language=nl}}</ref>{{,}}<ref name="Pascal">{{Cite web|url=https://www.leblogtvnews.com/2021/10/la-serie-inedite-sophie-cross-avec-alexia-barlier-et-thomas-jouannet-diffusee-des-le-9-novembre-sur-france-3.html|title=La série inédite Sophie cross, avec Alexia Barlier et Thomas Jouannet diffusée dès le 9 novembre sur France 3|last=Pascal|date=19 octobre 2021|website=''Le Blog TV News''}}</ref>{{,}}<ref name="VLMedia">{{Cite web|url=https://vl-media.fr/tournage-thomas-jouannet-et-alexia-barlier-reunis-dans-crossroads-pour-france-3/|title=Tournage|last=Alexandre Letren|date=10 août 2020|website=''VL-Media''|Thomas Jouannet et Alexia Barlier réunis dans ''Crossroads'' pour France 3}}</ref>{{,}}<ref name="Nieuwsblad">{{Cite web|url=https://www.nieuwsblad.be/cnt/dmf20200611_04988653|title=Buitenlandse filmploegen komen weer naar Antwerpen|last=Tove|date=12 juin 2020|publisher=''Het Nieuwsblad''|language=nl}}</ref> .{{Referans}} blxdhc9tejffrqhz3nwucgnq11kzvys Alexis de Tocqueville 0 93562 855483 855063 2024-11-12T02:31:50Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855483 wikitext text/x-wiki {{Infobox ekriven|charte=écrivain|lye nesans=[[Pari]]}} '''Alexis-Charles-Henri Clérel,''' '''Kont Tocqueville''', ke nou konnen sou non '''Alexis de Tocqueville''', ki fèt 29 juillet 1805 nan [[Pari]] epi ki mouri 16 avril 1859 nan Cannes, se yon majistra, [[ekriven]], istoryen, akademisyen, se yon vwayajè, politisyen, epi yon prekisè nan [[sosyoloji]] ak [[politisyen]] fransè. Li te fèt nan yon fanmi nòblès Normandy, li te etidye dwa epi li te vin majistra an 1827. Soti nan 1825, li te konvenki Pou pouse demokratik la an Frans te inevitab. Nan 1831, li te jwenn yon misyon nan men ministè a pou etidye sistèm penitansye Ameriken an, ki te konstitye paspò li pou dekouvri [[Etazini]] ak konprann sa li konsidere kòm pi bon egzanp [[demokrasi]] ki disponib. Soti nan sejou sa a ki te dire prèske dis mwa, li te tire ''From Democracy in America'', yon analiz sou sistèm demokratik la an jeneral (vèti li yo, risk li yo ak dinamik li yo) ak ilistrasyon patikilye Ameriken li yo, ki te jwi anpil siksè lè li pibliye an 1835 rive 1840. Sa a te mennen l 'yo te eli nan Akademi an nan syans moral ak politik nan jis tranntwa ane lane li, lè sa a, nan Akademi franse a trannsis lane. Li te patisipe nan eleksyon lejislatif 1839 epi li te bon pou depite nan Valognes, nan Manche kote chato fanmi Tocqueville li te ye epi kote li te vin rebon jiskaske li te vin pran koudeta Louis-Napoléon Bonaparte an desanm 1851. Li pozisyone li nan sant goch. Li te swete jwe wol wòl dirijan, men li pat janm yon "oratè ki te kapab enpwovize, ni yon lidè ki kapab enpoze tèt li nan Chanm nan". « Mwen pi bon nan panse pase Pou m poze aksyon[7] », li te di Apre revolisyon 1848 la, li te rive pran pouvwa a pa vòt inivèsèl nan Asanble Konstitiyan an ki te chaje li, ak 17 lòt manm, pou li ekri konstitisyon an nan Dezyèm Repiblik la. Li te pran pouvwa nan Asanble Lejislatif la nan lane 1849 kote li te Minis Afè Etranjè nan dezyèm gouvènman Barrot ki te soti mwa jen rive oktòb. Li te eli tou prezidan Konsèy Jeneral La Manche, nan tèt kote li te rete jiska 1852, lè li te demisyone, li refize fè sèman pou nouvo anperè a. Yon opozan ki te detèmine nan rejim nan ki soti nan koudeta Louis-Napoléon Bonaparte, li te pran retrèt nan lavi politik ak konsakre senk dènye ane yo nan lavi li nan rechèch ki te mennen nan dezyèm gwo travay li a, ''Ancien Régime et la Révolution'', kote li chèche konprann orijin ak sekans evènman ki te mennen nan Revolisyon an. Li wè nan [[Revolisyon franse|Revolisyon]] an akselerasyon yon evolisyon ki deja fèt anba Ansyen Réjim ki kontinye. == Biyografi == === Orijin fanmi yo === Li te fèt nan Pari sou 29 juillet 1805 nan yon fanmi lejitim nan ansyen nòblès Norman, Alexis de Tocqueville gen plizyè zansèt illustre. Atravè papa l 'li fè pati noblès la epe — youn nan zansèt li yo, Guillaume Clarel, se youn nan , pa manman l 'ki se pitit fi Malesherbes, minis ak avoka nan Louis XVI, nan noblès nan rad . Sè manman l te marye ak Jean-Baptiste de Chateaubriand, gran frè ekriven [[François-René de Chateaubriand]] ( yo ta pral koupe tèt koupe la pandan Laterè a<ref>{{Cite web|url=http://www.la-croix.com/Culture/Livres-Idees/Livres/Tocqueville-_NG_-2008-03-19-669514|title=Tocqueville|date=2008-3-19|website=La Croix|access-date=2016-5-14}}.</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=http://maison-de-chateaubriand.hauts-de-seine.fr/web/chateaubriand/chronologie-chd|title=Chronologie détaillée établie par Jean-Claude Berchet|website=Maison de Chateaubriand|access-date=2016-5-14|archive-date=2016-05-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20160523052842/http://maison-de-chateaubriand.hauts-de-seine.fr/web/chateaubriand/chronologie-chd|dead-url=yes}}.</ref> kite de òfelen ki t ap leve pa Hervé de Tocqueville ak madanm li). Alexis se timoun ki pi piti nan fanmi an: de frè li yo, Hippolyte (1797-1877) ak Édouard (1800-1874), tou d te genyen menm karyè militè epi apre sa politik. Paran li yo, Hervé Clérel de Tocqueville, Kont Tocqueville, kavalye ki tap fè gad konstitisyonèl wa a. Louis XVI, ak Louise Madeleine Le Peletier de Rosanbo, te refize emigre epi yo te nan prizon anba Laterè a . Yo te evite guillotine nan dènye minit gras a tonbe Robespierre nan 9 Thermidor ane II, jou anvan dat yo te pwograme pou ekzekisyon yo. Manman li te rete atache avè li anpil. Hervé de Tocqueville te deplase an premye nan Malesherbes epi ann mai 1794 nan chato Verneuil-sur-Seine, « eritaj echafodaj » ki te pou Madame de Sénozan, sè Malesherbes, egzekite an menm tan ak li. Li se titè pitit Jean-Baptiste de Chateaubriand ke li leve ansanm ak fanmi l <ref>{{Cite web|url=http://rddm.revuedesdeuxmondes.fr/archive/article.php?code=6227|title=Chateaubriand et Tocqueville|last=[[Marc Fumaroli]]|date=janvier 2003|website=Revue des Deux Mondes|access-date=2016-5-14|archive-date=2016-06-17|archive-url=https://web.archive.org/web/20160617170459/http://rddm.revuedesdeuxmondes.fr/archive/article.php?code=6227|dead-url=yes}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://fr.wikisource.org/wiki/Page:Chateaubriand_-_M%C3%A9moires_d%E2%80%99outre-tombe_t2.djvu/497|title=Mémoires d'outre-tombe|last=[[François-René de Chateaubriand]]|page=467|access-date=2016-5-14}}.</ref> . 10 septembre 1804, li te nonmen majistra Nan Retablisman an, li te kòmanse yon karyè prefektiral favorize pa pwoksimite li ak pati ultra-reyalis la e ki te fini an 1828, lè li te vin yon kanmarad nan Lafrans . === Fòmasyon === Papa li te nonmen prefè Moselle an 1817, Alexis te ale nan Kolèj Royal Metz. Li te kontinye etid li la jiskaske li te jwenn bakaloreya li an 1823. Nan disèt, li te gen yon timoun ilejitim ak koutiryè prefekti a. [[Fichye:Alexis_Charles_Henry_de_Tocqueville.jpg|vignette| ''Alexis Charles Henry de Tocqueville, Reprezantan Pèp la'' pa Théodore Chassériau .]] Li te fini ak etid klasik li nan lane 1823. Li te gen yon diplòm nan dwa nan lane 1826. Li te asiste konferans François Guizot yo soti 1828 rive 1830 epi, sou enfliyans li, li te vin pi pre liberal yo. === Etid demokrasi nan Amerik la === Li te li te vini jij odyans nan dat 5 avril 1827 nan tribinal Versailles la, kote li te rankontre Gustave de Beaumont, kom ranplasan li. An 1830, apre yo te fin fè sèman kòm majistra avèk repiyans anba nouvo rejim Monachi Jiyè a, yo te voye toulede Ozetazini an 1831 pou yo etidye sistèm prizon Ameriken an. Pou Tocqueville, li te sitou fokis sou kesyon etidye demokrasi Ameriken an jan li ekri nan entwodiksyon premye ''Demokrasi'' a. Tocqueville se patikilyèman anvi rankontre yon "gwo repiblik », liberal ak federal. Yo te pase pa Le Havre le 2 avril 1831 ak konpayon vwayaje sitou Ameriken yo epi yo te rete pou prèske {{Unité|10 mwa}}, yo te re-angaje [[Nouyòk|New York]] sou 20 février 1832 . Se la yo te rankontre manm sosyete Ameriken an, fransè ki soti nan [[Kanada]] ak [[Misisipi (eta)|Mississippi]], ak anpil pèsonalite, tankou Pwokirè Jeneral [[Lwizyàn|Eta Lwizyana a]], Étienne Mazureau, ki te bay yo yon gwo kantite enfòmasyon sou plan an, men tou, sosyolojik, demografik ak lengwistik. Yo te rive fe yon rapò ki te rele ''Sou sistèm penitansye Ozetazini ak aplikasyon li'', ki te parèt an 1833, kote yo te fè yon jijman jeneral sou kapasite penitansye yo pou yo refòme kriminèl yo te fèmen laba yo. Gustave de Beaumont te ekri tou yon woman nan li, ''Marie oswa esklavaj nan Etazini'', ki te pibliye an 1835. Nan kòmansman septembre 1836, Alexis de Tocqueville te vwayaje ak madanm li nan [[Swis]] ''atravè'' Metz, [[Estrasbou]] ak Basel . Yo te rive nan [[Bèn|Bern]] nan moman rejim federal la te rankontre (24 jiye), ki te pèmèt li konplete obsèvasyon li sou federalis. Apre yon sejou nan resort nan spa nan Baden, yo te ale nan Lafrans ''atravè'' Lucerne, Interlaken ak Jenèv. Tocqueville te kòmanse ekri premye nan de gwo zèv li yo, ''On Democracy in America'', premye volim nan ki te parèt an 1835 epi dezyèm lan an 1840. Liv la te yon gwo siksè depi premye volim la fè li yon chevalye nan Rejiyon Onè nan 1837, epi yo te eli nan Akademi an nan syans moral ak politik nan 1838 ak Lè sa a, nan Akademi franse a nan 1841, nan sèlman trant-sis ane fin vye granmoun. === Karyè politik === Nan menm epok la, li te kòmanse yon karyè politik lè yo te eli depite pou Manche ( Valognes ) an 1839, yon pouvwa li te kenbe jiska 1851. Okòmansman pozisyone tèt li sou bò gòch li te defann pozisyon anti-esklavaj ak komès lib li nan Palman an, epi li te kesyone kolonizasyon, patikilyèman nan Aljeri. Li sipòte antrepriz sa a pandan l ap fikse kondisyon pou "kolonizasyon dirab ak satisfezan" . Sa a" liberal-konsèvatif » pral tou temwen “ inivèsèl kontraksyon » te pote ale nan pwomosyon nan pouvwa nan yon klas mwayèn « diman panse sou zafè piblik eksepte vire yo pou benefis nan zafè prive li » ( ''Memwa'' ) . Li te fè pati tou Sosyete Ekonomi Charitab, yon reyinyon depite sosyal Katolik, pi fò nan yo lejitim. Nan 1842, li te eli konseye jeneral nan Manche pa kanton jimo nan Montebourg / Sainte-Mère-Église, ki li reprezante jiska 1852. An 1846 li te patisipe nan fondasyon gwoup ''Young Left'' lè li ekri pati ekonomik ak sosyal pwogram nan . Gwoup sa a reprezante yon mouvman refòmis nan Monachi Jiyè a ki pral avòte. Nan dat6 août 1849 li te eli nan dezyèm tou nan vòt (pa {{Nowrap|24 voix}} sou {{Nowrap|44 votants}} ) prezidan konsèy jeneral la , yon pozisyon li te kenbe jiska [[1851 (almanak gregoryen)|1851]]. ==Referans== {{Referans|taille=25}} * Serge Audier, ''Tocqueville jwenn : Jenèz ak defi renesans Tocquevillian'', Paris, Vrin, 2004, ( ISBN 2-7116-1630-4 ) . * Benjamin Barber, ''Strong Democracy'', Paris, Desclée de Brouwer, 1997, trad. pa Piningre J. -L. * Jean-Louis Benoît, Nicole Fréret ak Christian Lippi, [http://classiques.uqac.ca/contemporains/benoit_jean_louis/Memoires_Herve_Clerel/Memoires_Herve_Clerel.html ''Memwa Hervé Clérel, Konte Tocqueville''], Achiv Depatmantal yo, Kay Istwa Manch, Konsèy Depatmantal Manch, 2019. * Jean-Louis Benoît, Nicole Fréret ak Christian Lippi, [http://classiques.uqac.ca/contemporains/benoit_jean_louis/Tocqueville_et_les_siens/Tocqueville_et_les_siens.html ''Tocqueville et les siens''], Éditions tocquevillians, Chicoutimi (Québec), 2019. * John Patrick Diggins, ''Nanm pèdi nan politik Ameriken an.'' ''Vèti, enterè pwòp tèt ou, ak fondasyon liberalis yo'' . * Jon Elster, ''Sikoloji Politik'', Paris, Minuit, 1990. * Robert Legros, ''Lide a nan limanite.'' ''Entwodiksyon nan fenomenoloji'', Laval teyolojik ak filozofik, vol. 46, n. 3, 1990, p.&nbsp;<span class="nowrap">419-420</span> . * Claude Lefort, ''Esè sou politik ; Ekri'', Pari, 1992. * Michael Hereth, ''Die Gefährdung der Freiheit in der Democracy'' . * Gilles Lipovetsky, ''Laj vid la'', (1983), Paris, Gallimard, 1993. * Robert Nisbet, ''Tradisyon sosyolojik la'' . * Alain Renaut, ''Laj moun nan'', (1989), Paris, Gallimard, 1991. * Sandel, ''Democracy's Discontent'', Cambridge, Harvard University Press, 1996 ''Complete Works'', {{Unité|18|t}} . Pari, Gallimard, 1951-1983. ==== Atik ansiklopedi ==== * Philippe Raynaud, " Tocqueville », nan Philippe Raynaud ak Stéphane Rials (dir.), ''Diksyonè filozofi politik'', Paris, PUF, coll.&nbsp;<span>" Gwo diksyonè »</span>, 1998. Reemèt 2003. * André Enegren, " Tocqueville, Alexis, soti 1805-1859 », nan Denis Huisman (dir.), ''Dictionary of Philosophers'', Paris, PUF, coll.&nbsp;<span>" Quadrige pòch dicos »</span>, 2009. * Serge Audier, " Alexis de Tocqueville », nan Sylvie Mesure, Patrick Savidan (dir.), PUF, coll.&nbsp;<span>" Quadrige pòch dicos »</span>, 2006. * Georges Burdeau, Atik « Tocqueville » nan ''Ansiklopedi Universalis'' * Éric Letonturier, " ''Sou Demokrasi nan Amerik'', Alexis de Tocqueville » nan ''Ansiklopedi Universalis'' * François Furet : Avi « ''Demokrasi nan Amerik la'' » nan Olivier Duhamel, ''Diksyonè travay politik'', PUF, coll.&nbsp;<span>" Quadrige pòch dicos »</span>, 2001 ==== Atik nan yon revi syantifik yon komite lekti ==== * Raymond Aron , Tocqueville jwenn » ; " Definisyon liberal libète : A. de Tocqueville ak K. Marx », ''Achiv Ewopeyen an Sosyoloji'', 1964 * Jean-Philippe Feldman, [http://www.lextenso.fr/weblextenso/article/afficher?id=RDP2006-4-003&d=3545644459371 " Alexis de Tocqueville ak federalis Ameriken »], ''Revizyon lwa piblik ak syans politik an Frans ak aletranje'', n° 4 (20 jen 2006) : 879-901. * Marcel Gauchet, " Alexis de Tocqueville, Amerik ak nou », ''Gratis.'' ''Politik - antwopoloji - filozofi'', n 7, mars 1980, p.&nbsp;<span class="nowrap">43-120</span> . * Claude Lefort, " Soti nan egalite rive nan libète. Fragman nan entèpretasyon demokrasi nan Amerik la », ''Libres'', n 3 . * James T. Schleifer, " Alexis de Tocqueville », ''International Review of Philosophy'', n 49, 1959. * Laurence Guellec (editè), " Tocqueville ak lespri demokrasi a », ''La Revue Tocqueville'', nimewo espesyal bisantnè 1805-2005, vol. 26, Paris, Presses de Sciences Po, 2005, 531 p. * [http://www.tocqueville-review.org ''La Revue Tocqueville''], depi 1979, semi-anyèl (1979-1984, 1992-), bisanyèl (1985-1991), Tocqueville Society, Rochester, MN. ==== Atik popilè ==== * Kolektif, ''Magazin Literè'', nimewo espesyal « Tocqueville », décembre 1986 . * [https://cdn.reseau-canope.fr/archivage/valid/contenus-associes-tocqueville-N-14184-21501.pdf " Tocqueville ou kijan pou anvizaje avni demokrasi »], konferans Madam Brigitte Krulic (rapò Jean-François Bacot te pwodwi) nan ''Lide Ekonomik ak Sosyal'', n° 189, Septanm. 2017. ==== Komik yo ==== * ''Tocqueville in America'' (Lulu, 2015) pa Jérôme Blanc. * ''Tocqueville versus a new world'' (Casterman) pa Kévin Bazot (2016) se yon adaptasyon komik nan istwa Tocqueville ''Fifteen Days in the Desert'', pibliye dezan apre lanmò li. [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] sqvbv587p8xnd7jcut28aqvnfbo5ytg Gabriel-Albert Aurier 0 93578 855543 855097 2024-11-12T11:14:46Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855543 wikitext text/x-wiki {{Gade omonim|Aurier}} {{Infobox Biyografi |imaj=Aurier, Albert, BNF Gallica.jpg |lejand= Albert Aurier }} [[Fichye:Albert Aurier by Vallotton.jpg|thumb|dwat|Portre Albert Aurier<br>pa [[Félix Vallotton]]<br>pibliye nan ''The Book of Masks''<br>pa [[Remy de Gourmont]] (vol. II, 1898).]] '''Gabriel-Albert Aurier'''<ref>Li te siyen swa Albert Aurier oswa G. Albert Aurier. Premye non li, dapre batistè li, se te Gabriel (katalòg Bibliothèque nationale de France).</ref>, li te fèt nan [[Châteauroux]] ([[Indre (depatman)|Indre]]) nan {{ dat nesans|5|me|1865}} ak mouri nan [[Pari]] nan {{Dat lanmò|5|oktòb|1892}}, se yon [[ekriven]], powèt, ak [[kritik atizay| kritik]] ak [[teorisyen atizay]] franse depi nan fen {{s|19yèm}}. == Biyografi == Pitit yon notè nan [[Châteauroux]], Gabriel Aurier te vin [[Pari]] an [[1883]] pou l etidye dwa, e finalman vin pasyone [[atizay]] ak [[literati]]. Premye non li se Gabriel jan sa ekri sou batistè li ak sou tonm li nan simityè Châteauroux. (Gen kèk travay ki rele l "George" men sa se yon erè.) Pandan lavi li, li te pibliye yon koleksyon [[pwezi]] ''L'Œuvre maudite'' ak yon woman ''Vieux''. Manman l te rasanble ekriti li yo nan ''Travay Posthumous'' ([[1893]]), ki te prefas pa [[Remy de Gourmont]]<ref>Travay Posthumous G.-Albert Aurier, Mercure de France, Paris, 1893. </ref>. Travay la gen yon chwa powèm, yon melanj de pwoz, kèk zak teyat, desen, desen, yon woman ("Ailleurs"), osi byen ke atik prensipal yo nan kritik atizay ki te fè repitasyon nan jèn Berrichon an. == Bibliyografi == * {{Numéro avec majuscule|15}} des ''Dossiers du Collège de Pataphysique'', numéro consacré à George-Albert Aurier, 96 pages, 1961 * Sophie Monneret, ''L'impressionnisme et son époque, dictionnaire international'', Denoël, Paris, 1979 {{ISBN|2-221-05222-6}} * Patricia Mathews, ''Aurier and Van Gogh : Criticism and Response'', The Art Bulletin, Vol. 68, {{n°|1}} ({{date-|mars 1986}}), {{p.|94–104}} *Pierre Remérand, « Van Gogh, Gauguin et la critique berrichonne » in ''Berry magazine'', {{n°|62}}, été 2002, {{p.|54-58}} *Pierre Remérand, « Albert Aurier, critique d'art (1865-1892) » in ''Personnalités du passé en Région Centre, quatrième rencontre des Académies de la Région Centre, Acte du colloque de Châteauroux'', samedi 13 octobre 2012, {{p.|20-28}}. == Lyen ekstèn == {{Bases}} * {{en}} [http://www.vggallery.com/misc/archives/aurier.htm Les Isolés : « Vincent van Gogh » in ''Mercure de France'', janvier 1890, p. 24-29] * {{cs}} [https://web.archive.org/web/20070622172910/http://www.intimate.cz/bazar/bric/2000_01/aurier.asp?zpet=..%2Fcz%2Fmain.asp Notice biographique par Pavla Tomšíková] == Nòt ak referans == {{Références}} {{DEFAULTSORT:Aurier, Gabriel-Albert}} [[Kategori:Nesans nan Châteauroux]] [[Kategori:Ekriven fransè XIXe syèk]] [[Kategori:powèt fransè XIXe syèk ]] [[Kategori:kritik atizay fransè]] [[Kategori:Pèsonalite lye ak senbolis]] [[Kategori:Nesans an me 1865]] [[Kategori:Lamò an oktòb 1892]] [[Kategori:Dekadantis]] jrhmz51tli7tty6elenkmm8ok3go5sz Nuit zetwal (1889) 0 93631 855430 855262 2024-11-11T19:57:36Z Kitanago 19629 Kitanago a déplacé la page [[Nwit zetwal (1889)]] vers [[Nuit zetwal (1889)]] : Tit la mal òtografye 855262 wikitext text/x-wiki '''''Nwit zetwal ('''''{{Lang-fr|Nuit étoilée}} ak Olandè {{Lang|nl|''De sterrennacht''}} ) se yon [[Tablo (boza)|penti atis pent]] [[pòs-enpresyonis]] [[Atis pent|neyèlandè]] [[Vincent van Gogh]] . == Jenèz travay la == Pou pent la, "lannwit lan pi vivan ak koulè rich pase jounen an» <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.moma.org/learn/moma_learning/vincent-van-gogh-the-starry-night-1889|title=MoMA {{!}} Vincent van Gogh. The Starry Night. 1889|website=www.moma.org|access-date=2017-11-15}}</ref> . Syèl ki reprezante nan tablo a ta koresponn ak konfigirasyon selès ki vizib nan Saint-Rémy-de-Provence, 25 me 1889, a egzakteman 4:40 a.m. <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=2E5K_88a-zo|title=Extrait du documentaire Art et Astronomie au {{s-|XIX}} (3{{e}} partie), par Jean-Pierre Luminet|date=|website=youtube.com|language=|access-date=}}</ref>. == Deskripsyon == Zèv la rasanble alafwa yon obsèvasyon dirèk nan sijè a ak adisyon eleman pou konpozisyon an <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.moma.org/learn/moma_learning/vincent-van-gogh-the-starry-night-1889|title=MoMA {{!}} Vincent van Gogh. The Starry Night. 1889|website=www.moma.org|access-date=2017-11-15}}</ref>. Syèl la okipe majorite nan tablo a epi li konpoze de vout ak toubiyon okoumansman de [[Nebilez|nebule]]. Zetwal yo ak Lalin nan antoure pa touch penti, ki kreye yon halo <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.moma.org/learn/moma_learning/vincent-van-gogh-the-starry-night-1889|title=MoMA {{!}} Vincent van Gogh. The Starry Night. 1889|website=www.moma.org|access-date=2017-11-15}}</ref> . [[Lalin]] nan vizib anwo adwat, ak [[Venis (planèt)|Venis]] parèt adwat pichpen <ref name=":1" /> .<gallery mode="packed" caption="Detay travay la."> Fichye:Detail_Nuit_Etoilée_Van_Gogh.jpg|lien=Fichier:Detail_Nuit_Etoilée_Van_Gogh.jpg|alt=Lune.| Lalin. Fichye:Starry_night_Van_Gogh_detail_2.jpg|lien=Fichier:Starry_night_Van_Gogh_detail_2.jpg|alt=Vénus| [[Venis (planèt)|Venis]] <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.moma.org/learn/moma_learning/vincent-van-gogh-the-starry-night-1889|title=MoMA {{!}} Vincent van Gogh. The Starry Night. 1889|website=www.moma.org|access-date=2017-11-15}}</ref> Fichye:Starry_night_Van_Gogh_detail_hills.jpg|lien=Fichier:Starry_night_Van_Gogh_detail_hills.jpg|alt=Collines et ciel.| Hills ak syèl la. Fichye:Starry_night_Van_Gogh_details_left_part_of_canevas.jpg|lien=Fichier:Starry_night_Van_Gogh_details_left_part_of_canevas.jpg|alt=Partie gauche de la toile et encadrement.| Pati gòch nan twal la ak ankadreman. Fichye:The_Starry_night_by_Van_Gogh,_detail_of_the_sky.jpg|lien=Fichier:The_Starry_night_by_Van_Gogh,_detail_of_the_sky.jpg|alt=Le ciel étoilé.| Syèl la zetwal. </gallery> == Nòt ak referans == {{Referans}} == Lyen ekstèn == {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Legliz nan penti]] [[Kategori:1889 an Frans]] [[Kategori:Tablo reyalize an 1889]] [[Kategori:Tablo Vincent van Gogh]] 3ji6r4an5lwgb5wou7xg2lmi41v5chm 855432 855430 2024-11-11T19:57:50Z Kitanago 19629 855432 wikitext text/x-wiki '''''Nuit zetwal ('''''{{Lang-fr|Nuit étoilée}} ak Olandè {{Lang|nl|''De sterrennacht''}} ) se yon [[Tablo (boza)|penti atis pent]] [[pòs-enpresyonis]] [[Atis pent|neyèlandè]] [[Vincent van Gogh]] . == Jenèz travay la == Pou pent la, "lannwit lan pi vivan ak koulè rich pase jounen an» <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.moma.org/learn/moma_learning/vincent-van-gogh-the-starry-night-1889|title=MoMA {{!}} Vincent van Gogh. The Starry Night. 1889|website=www.moma.org|access-date=2017-11-15}}</ref> . Syèl ki reprezante nan tablo a ta koresponn ak konfigirasyon selès ki vizib nan Saint-Rémy-de-Provence, 25 me 1889, a egzakteman 4:40 a.m. <ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=2E5K_88a-zo|title=Extrait du documentaire Art et Astronomie au {{s-|XIX}} (3{{e}} partie), par Jean-Pierre Luminet|date=|website=youtube.com|language=|access-date=}}</ref>. == Deskripsyon == Zèv la rasanble alafwa yon obsèvasyon dirèk nan sijè a ak adisyon eleman pou konpozisyon an <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.moma.org/learn/moma_learning/vincent-van-gogh-the-starry-night-1889|title=MoMA {{!}} Vincent van Gogh. The Starry Night. 1889|website=www.moma.org|access-date=2017-11-15}}</ref>. Syèl la okipe majorite nan tablo a epi li konpoze de vout ak toubiyon okoumansman de [[Nebilez|nebule]]. Zetwal yo ak Lalin nan antoure pa touch penti, ki kreye yon halo <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.moma.org/learn/moma_learning/vincent-van-gogh-the-starry-night-1889|title=MoMA {{!}} Vincent van Gogh. The Starry Night. 1889|website=www.moma.org|access-date=2017-11-15}}</ref> . [[Lalin]] nan vizib anwo adwat, ak [[Venis (planèt)|Venis]] parèt adwat pichpen <ref name=":1" /> .<gallery mode="packed" caption="Detay travay la."> Fichye:Detail_Nuit_Etoilée_Van_Gogh.jpg|lien=Fichier:Detail_Nuit_Etoilée_Van_Gogh.jpg|alt=Lune.| Lalin. Fichye:Starry_night_Van_Gogh_detail_2.jpg|lien=Fichier:Starry_night_Van_Gogh_detail_2.jpg|alt=Vénus| [[Venis (planèt)|Venis]] <ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.moma.org/learn/moma_learning/vincent-van-gogh-the-starry-night-1889|title=MoMA {{!}} Vincent van Gogh. The Starry Night. 1889|website=www.moma.org|access-date=2017-11-15}}</ref> Fichye:Starry_night_Van_Gogh_detail_hills.jpg|lien=Fichier:Starry_night_Van_Gogh_detail_hills.jpg|alt=Collines et ciel.| Hills ak syèl la. Fichye:Starry_night_Van_Gogh_details_left_part_of_canevas.jpg|lien=Fichier:Starry_night_Van_Gogh_details_left_part_of_canevas.jpg|alt=Partie gauche de la toile et encadrement.| Pati gòch nan twal la ak ankadreman. Fichye:The_Starry_night_by_Van_Gogh,_detail_of_the_sky.jpg|lien=Fichier:The_Starry_night_by_Van_Gogh,_detail_of_the_sky.jpg|alt=Le ciel étoilé.| Syèl la zetwal. </gallery> == Nòt ak referans == {{Referans}} == Lyen ekstèn == {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Legliz nan penti]] [[Kategori:1889 an Frans]] [[Kategori:Tablo reyalize an 1889]] [[Kategori:Tablo Vincent van Gogh]] 8ty082h3pidcun9oc7s7vvsid742f0v Galri Bernheim-Jeune 0 93710 855417 2024-11-11T17:15:26Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219539071|Galerie Bernheim-Jeune]] » 855417 wikitext text/x-wiki '''Galri Bernheim-Jeune''' se youn nan [[Galri Da|galri atizay]] parizyèn istorik yo, yon gwo figi nan atizay modèn. Alexandre Bernheim te louvri an 1863 nan [[Pari]], li te ankouraje, pami lòt, pent [[Reyalis (penti)|reyalis]], [[enpresyonis]] ak, nan premye moman yo, [[pòs-enpresyonis]] <ref>[http://www.larousse.fr/encyclopedie/groupe-personnage/Bernheim-Jeune/108573 « Bernheim-Jeune », in ''Encyclopédie Larousse'']. </ref> . Li te fèmen an 2019 <ref>''Le Journal des arts'' du 27 février 2019, par Marie Potard : [https://www.lejournaldesarts.fr/marche/fermeture-de-la-galerie-bernheim-jeune-143022 « Fermeture de la galerie Bernheim-Jeune ».] </ref> . [[Fichye:Bernheim_Jeune,_Paris,_1910.jpg|vignette| Galeri Bernheim Jeune nan Pari an 1912, 25 Boulevard de la Madeleine]] == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == {{Lòt pwojè|commons=Category:Galerie Bernheim-Jeune}} === Lyen ekstèn === {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Galri da nan Pari]] [[Kategori:Antrepriz fonde an 1863]] 43n8lsv1v28x2xwdqnf26foes2r31x3 855418 855417 2024-11-11T17:15:50Z Kitanago 19629 855418 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Bernheim_Jeune,_Paris,_1910.jpg|vignette| Galeri Bernheim Jeune nan Pari an 1912, 25 Boulevard de la Madeleine]] '''Galri Bernheim-Jeune''' se youn nan [[Galri Da|galri atizay]] parizyèn istorik yo, yon gwo figi nan atizay modèn. Alexandre Bernheim te louvri an 1863 nan [[Pari]], li te ankouraje, pami lòt, pent [[Reyalis (penti)|reyalis]], [[enpresyonis]] ak, nan premye moman yo, [[pòs-enpresyonis]] <ref>[http://www.larousse.fr/encyclopedie/groupe-personnage/Bernheim-Jeune/108573 « Bernheim-Jeune », in ''Encyclopédie Larousse'']. </ref> . Li te fèmen an 2019 <ref>''Le Journal des arts'' du 27 février 2019, par Marie Potard : [https://www.lejournaldesarts.fr/marche/fermeture-de-la-galerie-bernheim-jeune-143022 « Fermeture de la galerie Bernheim-Jeune ».] </ref> . == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == {{Lòt pwojè|commons=Category:Galerie Bernheim-Jeune}} === Lyen ekstèn === {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Galri da nan Pari]] [[Kategori:Antrepriz fonde an 1863]] hd03p75bmdyddhoklbgfa75xmkf7pu3 Trizomi 16 0 93711 855420 2024-11-11T19:07:47Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:en:Special:Redirect/revision/1252206380|Trisomy 16]] » 855420 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Chromosome_16.svg|vignette| Kwomozòm 16]] == Referans == {{Referans|2}} q13qy3u8235fi95basrlmejsif6kztb Stedelijk Museum Amsterdam 0 93712 855421 2024-11-11T19:37:03Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216641504|Stedelijk Museum Amsterdam]] » 855421 wikitext text/x-wiki '''Stedelijk Museum Amsterdam''' (oswa '''Het Stedelijk''' ) se yon fondasyon atizay [[Atizay modèn|modèn]] ak kontanporen nan [[kapital]] neyèlandè [[Amstèdam]]. Li sitiye tou pre Rijksmuseum, [[Mize Van-Gogh|Van Gogh Museum]] ak Concertgebouw, nan katye Oud-Zuid Amstèdam. Koleksyon an gen ladan sitou zèv atizay modèn ak kontanporen ak dizay ki date depi kòmansman XXe syèk la. syèk jiska prezan, pami ki gen travay [[Vincent van Gogh]], Wassily Kandinsky, Piet Mondrian, [[Ernst Ludwig Kirchner]], Marc Chagall, [[Henri Matisse]], Jackson Pollock, Karel Appel, [[Andy Warhol]], Willem de Kooning, Armando Reverón, Marlene Dumas, Lucio. Fontana, ak Gilbert &amp;amp; George . == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == === Lyen ekstèn === {{Lòt pwojè|commons=Category:Stedelijk Museum Amsterdam}} * {{Nl}} [http://www.stedelijk.nl Site officiel du Stedelijk Museum Amsterdam] * [https://www.travelguide.amsterdam/fr/museum-fr/stedilijkmuseum_het_stedelijk/stedelijk-museum-musee/ Informations pour les visiteurs - Guide de voyage] [[Kategori:Stedelijk Museum Amsterdam]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 2nyt2ex25h05kke72uo3x52wqu4oipb 855422 855421 2024-11-11T19:37:32Z Kitanago 19629 855422 wikitext text/x-wiki '''Stedelijk Museum Amsterdam''' (oswa '''Het Stedelijk''' ) se yon fondasyon atizay [[Atizay modèn|modèn]] ak kontanporen nan [[kapital]] neyèlandè [[Amstèdam]]. Li sitiye tou pre Rijksmuseum, [[Mize Van-Gogh|Van Gogh Museum]] ak Concertgebouw, nan katye Oud-Zuid Amstèdam. Koleksyon an gen ladan sitou zèv atizay modèn ak kontanporen ak dizay ki date depi kòmansman XXe syèk la. syèk jiska prezan, pami ki gen travay [[Vincent van Gogh]], Wassily Kandinsky, Piet Mondrian, [[Ernst Ludwig Kirchner]], Marc Chagall, [[Henri Matisse]], Jackson Pollock, Karel Appel, [[Andy Warhol]], Willem de Kooning, Armando Reverón, Marlene Dumas, Lucio. Fontana, ak Gilbert &amp;amp; George . == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == === Lyen ekstèn === {{Lòt pwojè|commons=Category:Stedelijk Museum Amsterdam}} * {{Nl}} [http://www.stedelijk.nl Site officiel du Stedelijk Museum Amsterdam] * [https://www.travelguide.amsterdam/fr/museum-fr/stedilijkmuseum_het_stedelijk/stedelijk-museum-musee/ Informations pour les visiteurs - Guide de voyage] [[Kategori:Stedelijk Museum Amsterdam]] g9vo4pnbrjhqj4pgodcb5zkec4owpfi National Gallery 0 93713 855423 2024-11-11T19:44:47Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219059958|National Gallery]] » 855423 wikitext text/x-wiki [[Fichye:National_Gallery_and_Nelsons_Column.jpg|vignette| Refleksyon Kolòn Nelson sou antre prensipal la.]] '''National Gallery''' (an kreyòl ayisyen '''Galri nasyonal''', oswa an fransè, la '''Galerie nationale''' ) te fonde an 1824, se yon [[mize]] ki sitiye nan [[Lonn|Lond]], [[Angletè]] e ki okipe nò Trafalgar Square depi 1838. Li kenbe yon eritaj [[Atizay|atistik]] sitou ki konpoze de penti ki date soti [[1250 (almanak jilyen)|1250]] pou rive [[1900 (almanak gregoryen)|1900]], ak travay ki pi resan yo te loje nan Tate Modern la. Koleksyon pèmanan {{Unité|2300|[[Penti (atizay)|penti]]}} ki se pwopriyete Leta Britanik la epi aksè gratis. Se sèlman ekspozisyon tanporè ki sijè a yon frè antre. ''Galeri'' a se yon "enstitisyon piblik ki pa ministeryèl» tache ak Depatman Digital, Kilti, Medya ak Espò Britanik la. == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou ==  {{Autres projets|Commons=Category:National Gallery, London|commons titre=La National Gallery}}{{Kategori prensipal}} === Lyen ekstèn === {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Mize fonde an 1824]] mdyimua5m0wyfala7miwk43qj481b39 Kategori:Paj ki itilize P6334 14 93714 855424 2024-11-11T19:45:23Z Kitanago 19629 Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} " 855424 wikitext text/x-wiki {{Kategori yon pwopriyete}} 6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1 Kategori:Paj ki itilize P1602 14 93715 855425 2024-11-11T19:46:12Z Kitanago 19629 Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} " 855425 wikitext text/x-wiki {{Kategori yon pwopriyete}} 6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1 Kategori:Paj ki itilize P1751 14 93716 855426 2024-11-11T19:46:29Z Kitanago 19629 Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} " 855426 wikitext text/x-wiki {{Kategori yon pwopriyete}} 6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1 Kategori:Paj ki itilize P1216 14 93717 855427 2024-11-11T19:46:38Z Kitanago 19629 Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} " 855427 wikitext text/x-wiki {{Kategori yon pwopriyete}} 6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1 Nwit zetwal (1889) 0 93718 855431 2024-11-11T19:57:36Z Kitanago 19629 Kitanago a déplacé la page [[Nwit zetwal (1889)]] vers [[Nuit zetwal (1889)]] : Tit la mal òtografye 855431 wikitext text/x-wiki #REDIRECTION [[Nuit zetwal (1889)]] szp2up1rn9znctw5t4j9gpc8zzm4c4n Akademi boza 0 93719 855436 2024-11-11T20:12:11Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219183079|Académie des beaux-arts]] » 855436 wikitext text/x-wiki Yon '''akademi boza''' se yon enstitisyon ki fèt pou ansèyman [[Boza|atizay vizyèl,]] okòmansman ki etann nan kèk etablisman nan atizay lirik. == Bèljik == * * [[Akademi wayal boza Briksèl]] == Lafrans == * [[Akademi boza (Frans)|Akademi boza,]] youn nan senk akademi yo nan Institut de France 9vsqsy9hds6ovbqs5s7ba2kcff02j4c 855437 855436 2024-11-11T20:13:06Z Kitanago 19629 855437 wikitext text/x-wiki {{Omonimi}} {{Gade omonim|Boza}} Yon '''akademi boza''' se yon enstitisyon ki fèt pou ansèyman [[Boza|atizay vizyèl,]] okòmansman ki etann nan kèk etablisman nan atizay lirik. == Bèljik == * * [[Akademi wayal boza Briksèl]] == Lafrans == * [[Akademi boza (Frans)|Akademi boza,]] youn nan senk akademi yo nan Institut de France 7dpy4o6b4s8gh99nwa3x46qm5whrjlt Akademi wayal boza Briksèl 0 93720 855438 2024-11-11T20:17:49Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/217679567|Académie royale des beaux-arts de Bruxelles]] » 855438 wikitext text/x-wiki '''Akademi wayal boza Briksèl''' (ArBA-EsA) se yon lekòl atizay siperyè ki te fonde an 1711 nan [[Briksèl|Biksèl]] <ref>[[Victor-Gaston Martiny]], ''À propos d'un double anniversaire. Abrégé historique de la formation des architectes par l'Académie des Beaux-Arts de Bruxelles et résumé chronologique de l'action entreprise, depuis sa fondation en 1936, par la Société des architectes diplômés de cette institution'', Bruxelles, 1961, {{p.|3}} : {{citation|''Alors que l'Académie Royale des Beaux-Arts de Bruxelles commémore cette année le {{250e|anniversaire}} de sa fondation....''}}. </ref>, k ap anseye atizay vizyèl epi, jiska 1980, achitekti <ref>Au sein de l'École d'Architecture devenue "Institut supérieur d'Architecture intercommunal Victor Horta", fusionnée pour le moment administrativement avec l'[[ULB]]. </ref>. [[Fichye:Académie_Royale_des_Beaux-Arts,_Bruxelles,_13_juin_1935.jpg|vignette|400x400px| Akademi wayal boza Briksè, ri Midi, 13 jen 1935. Devan akademi an gen yon gwoup etidyan fransè. Machin ki pake a se pa elèv Robert Schuiten (Foto Léon van Dievoet ).]] == Nòt ak referans == {{Referans}} == Apendis ==  {{Autres projets|commons=Category:Académie royale des beaux-arts de Bruxelles}} === Lyen ekstèn === {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Batiman nan Briksèl]] 3gt8p1vo2nbtvesi0l9p9cp5g2g9aam Sien (seri Van Gogh) 0 93721 855443 2024-11-11T20:35:19Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:en:Special:Redirect/revision/1246799786|Sien (Van Gogh series)]] » 855443 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Sorrow.jpg|vignette| ''Chagren'', desen ak lakre, Koleksyon Garman Ryan, nan New Art Gallery Walsall (F929a)]] [[Vincent van Gogh]] te desine ak pentire yo seri travay metrès ak '''Sien''' pandan tan yo ansanm nan [[Peyiba]]. An patikilye, Desen l ''[[Lapenn (Van Gogh)|lapenn]]'' te lajman rekonèt kòm yon mèt nan desen, akimilasyon nan yon aprantisaj long epi pafwa ensèten nan aprann atizana li. <ref name="Hulsker_42">Hulsker (1980) p. 42 </ref> <ref>{{cite news|last=Hughes|first=Robert|title=The genius of Crazy Vinnie|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2005/oct/27/art|access-date=23 February 2012|newspaper=[[The Guardian]]|date=27 October 2005}}</ref> Souvan yo rele l '''Sien Hoornik''', Clasina Maria Hoornik (1850–1904) te viv ak Van Gogh pandan anpil tan li nan [[Layè|La Haye]] soti nan 1881 a 1883. Van Gogh te itilize Sien, yon bouzen ki ansent, kòm yon modèl pou travay li epi pita te konsidere Sien ak pitit fi li lakay li. Van Gogh te fè desen ak penti Sien ak pitit fi li, ti bebe ak manman l pandan peryòd sa a, ki te reflete lavi domestik ak difikilte travay pòv yo. Fanmi li pa t aksepte relasyon an oswa sipòte yo, byenke Theo, frè l yo pa t sispann sipòte li. <ref>Hulsker (1980) p. 36 </ref> Sepandan, li te enplike nan yon divizyon ak [[Anton Mauve]], yon kouzen pa alyans ak te note pent nan Lekòl La Haye, ki te inisye Van Gogh nan penti byen ke li te sipòte l finansyèman, ak moun Van Gogh te venere. <ref>Pomerans (2003) p. 149 </ref> <ref name="Letter 224">{{Cite web|url=http://www.vangoghletters.org/vg/letters/let224/letter.html|title=Letter 224: To Theo van Gogh. The Hague, on or about Sunday, 7 May 1882|website=Vincent van Gogh: The Letters|publisher=[[Van Gogh Museum]]|quote=Today I met Mauve and had a very regrettable conversation with him which made it clear to me that Mauve and I have parted ways for ever.}}</ref> Sou demand, frè l Theo, Van Gogh te kite Sien an 1883 pou l te pentire nan [[Drent|Drenthe]], sa ki te fini sèlman relasyon domestik li t ap genyen. <ref>Naifeh and Smith (2011) pp. 281-285 ''ff.'' </ref> 21f3mvjear6i2lnjuf4t8y59tr6il01 855444 855443 2024-11-11T20:37:04Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:en:Special:Redirect/revision/1246799786|Sien (Van Gogh series)]] » 855444 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Sorrow.jpg|vignette| ''Chagren'', desen ak lakre, Koleksyon Garman Ryan, nan New Art Gallery Walsall (F929a)]] [[Vincent van Gogh]] te desine ak pentire yo seri travay metrès ak '''Sien''' pandan tan yo ansanm nan [[Peyiba]]. An patikilye, Desen l ''[[Lapenn (Van Gogh)|lapenn]]'' te lajman rekonèt kòm yon mèt nan desen, akimilasyon nan yon aprantisaj long epi pafwa ensèten nan aprann atizana li. <ref name="Hulsker_42">Hulsker (1980) p. 42 </ref> <ref>{{cite news|last=Hughes|first=Robert|title=The genius of Crazy Vinnie|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2005/oct/27/art|access-date=23 February 2012|newspaper=[[The Guardian]]|date=27 October 2005}}</ref> Souvan yo rele l '''Sien Hoornik''', Clasina Maria Hoornik (1850–1904) te viv ak Van Gogh pandan anpil tan li nan [[Layè|La Haye]] soti nan 1881 a 1883. Van Gogh te itilize Sien, yon bouzen ki ansent, kòm yon modèl pou travay li epi pita te konsidere Sien ak pitit fi li lakay li. Van Gogh te fè desen ak penti Sien ak pitit fi li, ti bebe ak manman l pandan peryòd sa a, ki te reflete lavi domestik ak difikilte travay pòv yo. Fanmi li pa t aksepte relasyon an oswa sipòte yo, byenke Theo, frè l yo pa t sispann sipòte li. <ref>Hulsker (1980) p. 36 </ref> Sepandan, li te enplike nan yon divizyon ak [[Anton Mauve]], yon kouzen pa alyans ak te note pent nan Lekòl La Haye, ki te inisye Van Gogh nan penti byen ke li te sipòte l finansyèman, ak moun Van Gogh te venere. <ref>Pomerans (2003) p. 149 </ref> <ref name="Letter 224">{{Cite web|url=http://www.vangoghletters.org/vg/letters/let224/letter.html|title=Letter 224: To Theo van Gogh. The Hague, on or about Sunday, 7 May 1882|website=Vincent van Gogh: The Letters|publisher=[[Van Gogh Museum]]|quote=Today I met Mauve and had a very regrettable conversation with him which made it clear to me that Mauve and I have parted ways for ever.}}</ref> Sou demand, frè l Theo, Van Gogh te kite Sien an 1883 pou l te pentire nan [[Drent|Drenthe]], sa ki te fini sèlman relasyon domestik li t ap genyen. <ref>Naifeh and Smith (2011) pp. 281-285 ''ff.'' </ref> == Referans == {{Referans|30em}} == Bibliyografi == * Hulsker, Jan. ''Van Gogh konplè a'' . Oxford: Phaidon, 1980. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0-7148-2028-8|0-7148-2028-8]] * Naifeh, Steven ; Smith, Gregory White . ''Van Gogh: lavi a'' . Profile Books, 2011. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-1-84668-010-6|978-1-84668-010-6]] * Pomerans, Arnold . ''Lèt Vincent van Gogh'' . Penguin Classics, 2003. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-0-14-044674-6|978-0-14-044674-6]] * Sweetman, David . ''Lanmou anpil bagay: yon lavi Vincent van Gogh'' . Hodder & Stoughton Ltd., 1990. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-0-340-50372-0|978-0-340-50372-0]] * Zemel, C (1997). ''Pwogrè Van Gogh a: Utopi, Modernite, ak Atizay nan fen diznevyèm syèk la'' . Berkeley: University of California Press. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0-520-08849-2|0-520-08849-2]] . [[Kategori:Vincent van Gogh]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 81ngqwqw136jvb31jqwtj6utnh2jzii 855445 855444 2024-11-11T20:37:28Z Kitanago 19629 855445 wikitext text/x-wiki [[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Sorrow.jpg|vignette| ''Chagren'', desen ak lakre, Koleksyon Garman Ryan, nan New Art Gallery Walsall (F929a)]] [[Vincent van Gogh]] te desine ak pentire yo seri travay metrès ak '''Sien''' pandan tan yo ansanm nan [[Peyiba]]. An patikilye, Desen l ''[[Lapenn (Van Gogh)|lapenn]]'' te lajman rekonèt kòm yon mèt nan desen, akimilasyon nan yon aprantisaj long epi pafwa ensèten nan aprann atizana li. <ref name="Hulsker_42">Hulsker (1980) p. 42 </ref> <ref>{{cite news|last=Hughes|first=Robert|title=The genius of Crazy Vinnie|url=https://www.theguardian.com/artanddesign/2005/oct/27/art|access-date=23 February 2012|newspaper=[[The Guardian]]|date=27 October 2005}}</ref> Souvan yo rele l '''Sien Hoornik''', Clasina Maria Hoornik (1850–1904) te viv ak Van Gogh pandan anpil tan li nan [[Layè|La Haye]] soti nan 1881 a 1883. Van Gogh te itilize Sien, yon bouzen ki ansent, kòm yon modèl pou travay li epi pita te konsidere Sien ak pitit fi li lakay li. Van Gogh te fè desen ak penti Sien ak pitit fi li, ti bebe ak manman l pandan peryòd sa a, ki te reflete lavi domestik ak difikilte travay pòv yo. Fanmi li pa t aksepte relasyon an oswa sipòte yo, byenke Theo, frè l yo pa t sispann sipòte li. <ref>Hulsker (1980) p. 36 </ref> Sepandan, li te enplike nan yon divizyon ak [[Anton Mauve]], yon kouzen pa alyans ak te note pent nan Lekòl La Haye, ki te inisye Van Gogh nan penti byen ke li te sipòte l finansyèman, ak moun Van Gogh te venere. <ref>Pomerans (2003) p. 149 </ref> <ref name="Letter 224">{{Cite web|url=http://www.vangoghletters.org/vg/letters/let224/letter.html|title=Letter 224: To Theo van Gogh. The Hague, on or about Sunday, 7 May 1882|website=Vincent van Gogh: The Letters|publisher=[[Van Gogh Museum]]|quote=Today I met Mauve and had a very regrettable conversation with him which made it clear to me that Mauve and I have parted ways for ever.}}</ref> Sou demand, frè l Theo, Van Gogh te kite Sien an 1883 pou l te pentire nan [[Drent|Drenthe]], sa ki te fini sèlman relasyon domestik li t ap genyen. <ref>Naifeh and Smith (2011) pp. 281-285 ''ff.'' </ref> == Referans == {{Referans|30em}} == Bibliyografi == * Hulsker, Jan. ''Van Gogh konplè a'' . Oxford: Phaidon, 1980. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0-7148-2028-8|0-7148-2028-8]] * Naifeh, Steven ; Smith, Gregory White . ''Van Gogh: lavi a'' . Profile Books, 2011. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-1-84668-010-6|978-1-84668-010-6]] * Pomerans, Arnold . ''Lèt Vincent van Gogh'' . Penguin Classics, 2003. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-0-14-044674-6|978-0-14-044674-6]] * Sweetman, David . ''Lanmou anpil bagay: yon lavi Vincent van Gogh'' . Hodder & Stoughton Ltd., 1990. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/978-0-340-50372-0|978-0-340-50372-0]] * Zemel, C (1997). ''Pwogrè Van Gogh a: Utopi, Modernite, ak Atizay nan fen diznevyèm syèk la'' . Berkeley: University of California Press. [[ISBN (identifier)|ISBN]]&nbsp;[[Special:BookSources/0-520-08849-2|0-520-08849-2]] . [[Kategori:Vincent van Gogh]] cxc9glt0yc1s0ekv6psc78on19zenhp Akademi boza (Frans) 0 93722 855447 2024-11-11T20:52:18Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/220077735|Académie des beaux-arts (France)]] » 855447 wikitext text/x-wiki '''Akademi boza''' se yon [[Akademi|enstitisyon atistik]], manb Institut de France, ki te kreye pa òdonans 21 mas 1816. Li se eritye Akademi Wayal nan [[Akademi wayal penti ak atizay|penti ak eskilti]], ki te kreye an 1648, nan mizik, ki date soti nan 1669, ak nan achitekti, ki te fonde an 1671. == Nòt ak referans == === Nòt === <references responsive="0" group="n"></references> === Referans === {{Referans}} == Gade tou == === Lyen ekstèn === {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Akademi boza (Frans)]] fpk1fjv8qpc7l2f0wthkqaplo58gq8a 855448 855447 2024-11-11T20:52:39Z Kitanago 19629 Kitanago a déplacé la page [[Akademi Fine Arts (Frans)]] vers [[Akademi boza (Frans)]] 855447 wikitext text/x-wiki '''Akademi boza''' se yon [[Akademi|enstitisyon atistik]], manb Institut de France, ki te kreye pa òdonans 21 mas 1816. Li se eritye Akademi Wayal nan [[Akademi wayal penti ak atizay|penti ak eskilti]], ki te kreye an 1648, nan mizik, ki date soti nan 1669, ak nan achitekti, ki te fonde an 1671. == Nòt ak referans == === Nòt === <references responsive="0" group="n"></references> === Referans === {{Referans}} == Gade tou == === Lyen ekstèn === {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Akademi boza (Frans)]] fpk1fjv8qpc7l2f0wthkqaplo58gq8a Akademi Fine Arts (Frans) 0 93723 855449 2024-11-11T20:52:39Z Kitanago 19629 Kitanago a déplacé la page [[Akademi Fine Arts (Frans)]] vers [[Akademi boza (Frans)]] 855449 wikitext text/x-wiki #REDIRECTION [[Akademi boza (Frans)]] 2y0zzbiqmkwq2z4hr42f47lr20376fg Manjè pòmdetè yo 0 93724 855450 2024-11-11T21:00:51Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/218865137|Les Mangeurs de pommes de terre]] » 855450 wikitext text/x-wiki '''''Manjè pòmdetè yo''''' ( an {{Lang-fr|Les mangeurs de pomme de terre}} oswa an neyèlandè, {{Lang|nl|''De Aardappeleters''}} ) se yon tablo [[Vincent van Gogh]] te pentire an avril 1885 nan [[Nuenen]], [[Peyiba]] . == Vèsyon == <gallery mode="packed" heights="200"> Fichye:Van_Gogh_-_Vier_Bauern_beim_Essen_(Erste_Studie_zu_den_"Karoffelessern").jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Vier_Bauern_beim_Essen_(Erste_Studie_zu_den_"Karoffelessern").jpeg|alt=Première étude pour Les Mangeurs de pommes de terre, fév.-mars 1885. Musée Van-Gogh (s0135V1962r).| Premye etid pou ''The Potato Eaters'', fevriye-mas 1885. Van-Gogh Museum (s0135V1962r). Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_De_aardappeleters_(tweede_voorstudie)_Kröller-Müller_Museum_Otterlo_23-8-2016_13-40-54.JPG|lien=Fichier:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_De_aardappeleters_(tweede_voorstudie)_Kröller-Müller_Museum_Otterlo_23-8-2016_13-40-54.JPG|alt=Deuxième étude pour Les Mangeurs de pommes de terre, avril 1885. Musée Kröller-Müller (KM 109.982).| Dezyèm etid pou ''The Potato Eaters'', Avril 1885. Kröller-Müller Museum (KM 109.982). </gallery> [[Fichye:Van-willem-vincent-gogh-die-kartoffelesser-03850.jpg|centré|vignette| ''The Potato Eaters'', Avril 1885, vèsyon final la. Mize Van Gogh (s0005V1962).]] == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == {{Lòt pwojè|Category:Vincent van Gogh}} * Lis penti Vincent van Gogh * [[Lèt Vincent pou Théo]] * [[Mize Van-Gogh|Van Gogh mize]] === Lyen ekstèn === {{Liens}} * [http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=1303&collection=619&lang=fr Le tableau sur le site officiel du musée Van Gogh] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Tablo reyalize an 1885]] [[Kategori:Tablo Vincent van Gogh]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 16bgtppdah1i92zmr81udq0grn8pwhh 855451 855450 2024-11-11T21:03:17Z Kitanago 19629 /* Gade tou */ 855451 wikitext text/x-wiki '''''Manjè pòmdetè yo''''' ( an {{Lang-fr|Les mangeurs de pomme de terre}} oswa an neyèlandè, {{Lang|nl|''De Aardappeleters''}} ) se yon tablo [[Vincent van Gogh]] te pentire an avril 1885 nan [[Nuenen]], [[Peyiba]] . == Vèsyon == <gallery mode="packed" heights="200"> Fichye:Van_Gogh_-_Vier_Bauern_beim_Essen_(Erste_Studie_zu_den_"Karoffelessern").jpeg|lien=Fichier:Van_Gogh_-_Vier_Bauern_beim_Essen_(Erste_Studie_zu_den_"Karoffelessern").jpeg|alt=Première étude pour Les Mangeurs de pommes de terre, fév.-mars 1885. Musée Van-Gogh (s0135V1962r).| Premye etid pou ''The Potato Eaters'', fevriye-mas 1885. Van-Gogh Museum (s0135V1962r). Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_De_aardappeleters_(tweede_voorstudie)_Kröller-Müller_Museum_Otterlo_23-8-2016_13-40-54.JPG|lien=Fichier:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_De_aardappeleters_(tweede_voorstudie)_Kröller-Müller_Museum_Otterlo_23-8-2016_13-40-54.JPG|alt=Deuxième étude pour Les Mangeurs de pommes de terre, avril 1885. Musée Kröller-Müller (KM 109.982).| Dezyèm etid pou ''The Potato Eaters'', Avril 1885. Kröller-Müller Museum (KM 109.982). </gallery> [[Fichye:Van-willem-vincent-gogh-die-kartoffelesser-03850.jpg|centré|vignette| ''The Potato Eaters'', Avril 1885, vèsyon final la. Mize Van Gogh (s0005V1962).]] == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == {{Lòt pwojè|Category:Vincent van Gogh}} * [[Lis penti Vincent van Gogh]] * [[Lèt Vincent pou Théo]] * [[Mize Van-Gogh|Van Gogh mize]] === Lyen ekstèn === {{Liens}} * [http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=1303&collection=619&lang=fr Le tableau sur le site officiel du musée Van Gogh] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Tablo reyalize an 1885]] [[Kategori:Tablo Vincent van Gogh]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] jv6ntgk533e8lgpzwdniss0c6hlj9cv Mize wayal Boza Bèljik 0 93725 855454 2024-11-11T21:14:11Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219022220|Musées royaux des Beaux-Arts de Belgique]] » 855454 wikitext text/x-wiki [[Fichye:0_Le_Massacre_des_Innocents_d'après_P.P._Rubens_-_Musées_royaux_des_beaux-arts_de_Belgique_(2).JPG|vignette| ''Masak inosan yo'' (1611-1612) apre [[Peter Paul Rubens|Rubens]] .]] [[Fichye:0_La_Sagesse_victorieuse_de_la_guerre_et_de_la_discorde_-_Rubens_-_Musée_royaux_des_Beaux-Arts_de_Belgique_(2).JPG|vignette| ''Sajès viktorye sou lagè ak dezakò anba gouvènman Jacques I nan Angletè'' (1632-1633) pa [[Peter Paul Rubens|Rubens]] .]] '''Mize wayal Boza Bèljik (an''' {{Lang-fr|musées royaux des Beaux-Arts de Belgique (MRBAB)}}), ki sitiye nan [[Briksèl]], prezève kèk ven mil zèv, penti, eskilti ak desen. Yo genyen sis mize: mize Oldmasters, ki te deja rele "mize wayal atizay ansyen ({{Sp-|XV|-|XVIII}}); mize Magritte; Mize Wiertz la; mize Meunier; mize Fin de syèk la; Mize a XIX Atizay modèn ({{Sp-|XIX|-|XX}}). == Lyen ekstèn == {{Lòt pwojè|commons=Category:Royal Museums of Fine Arts of Belgium|commons titre=Les musées royaux des Beaux-Arts de Belgique}} * Site officiel * [http://www.opac-fabritius.be/fr/F_database.htm Catalogue des musées royaux des Beaux-Arts de Belgique] == Nòt ak referans == {{Referans}} [[Kategori:Mize fonde an 1803]] t9v3oltdg3vsxbe2q213fk9nqt7lo26 Clark Art Institute 0 93726 855462 2024-11-11T21:43:09Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/211393454|Clark Art Institute]] » 855462 wikitext text/x-wiki '''Sterling & Francine Clark Art Institute''', ke yo rekonèt sou non '''Clark Art Institute''', se yon mize atizay ki sitiye nan [[Williamstown, Massachusetts|Williamstown]], [[Masachosèt|Massachusetts]] ([[Etazini]]). Li genyen tou yon sant rechèch, Pwogram Rechèch ak Akademik <ref>{{Cite web|url=http://www.clarkart.edu/rap/about|title=The Clark - About the RAP|date=|website=clarkart.edu|language=anglais|access-date=29/09/2017}}</ref>, ak yon pwogram metriz, Pwogram mastè Williams College nan Istwa atizay, an koperasyon avèk Williams College <ref>{{Cite web|url=http://www.clarkart.edu/rap/gradprogram|title=Williams College Graduate Program in the History of Art|date=|website=clarart.edu|language=anglais|access-date=29/09/2017}}</ref>. Koleksyon li yo konpoze de penti ewopeyèn ak ameriken, eskilti, enprime, desen, foto ak atizay dekoratif ki soti nan XVIe syèk la. jiska kòmansman XXe syèk la. Li antrene ak Massachusetts Museum of Contemporary Art (MassMoCA), Williams College Museum of Art ak {{Lien|Bennington Museum|lang=en}}, katyò Berkshire a nan mize, yon gwo eleman kiltirèl nan rejyon an. Olivier Meslay te asire jesyon enstitisyon an depi Out 2016 <ref>{{Cite web|url=http://www.clarkart.edu/About/Press-Room/Press-Releases/2016/Director|title=Clark Art - Director|website=www.clarkart.edu|access-date=2017-12-11}}</ref> (Hardymon Director se non ofisyèl la). {{Lòt pwojè|commons=Category:Sterling and Francine Clark Art Institute}} == Zèv chwazi nan koleksyon an == <gallery widths="180" heights="180" perrow="4"> Fichye:VanDerZee_Wedding_Day.tif|lien=Fichier:VanDerZee_Wedding_Day.tif|alt=James Van Der Zee, Wedding Day, Harlem, 1926, imprimé en 1974, Tirage argentique. Don de Frank et Katherine Martucci| James Van Der Zee, ''Jou maryaj, Harlem'', 1926, enprime an 1974, tiraj anjantik. Kado Frank ak Katherine Martucci Fichye:Edgar_Degas,_Little_Dancer_Aged_Fourteen,_1878-1881,_NGA_110292.jpg|lien=Fichier:Edgar_Degas,_Little_Dancer_Aged_Fourteen,_1878-1881,_NGA_110292.jpg|alt=Edgar Degas, La Petite Danseuse de quatorze ans, modelé 1879-81, coulé 1919-21| Edgar Degas, ''ti dansè nan katòz ane'', modèl 1879-81, jete 1919-21 Fichye:Portrait_of_a_Man-_Erich_Heckel.jpg|lien=Fichier:Portrait_of_a_Man-_Erich_Heckel.jpg|alt=Erich Heckel, Portrait d'un homme, 1918, gravure sur bois en couleurs, sur zincograph, en vert, bleu, ocre et noir sur le papier| Erich Heckel, ''Portrait of a Man'', 1918, gravi sou bwa an koulè, sou zenkograf, an vèt, ble, òk ak nwa sou papye. Fichye:Winslow_Homer_West_Point,_Prouts_Neck.jpg|lien=Fichier:Winslow_Homer_West_Point,_Prouts_Neck.jpg|alt=Winslow Homer, West Point, Prout's Neck, 1900, huile sur toile| Winslow Homer, ''West Point, Prout's Neck'', 1900, lwil sou twal Fichye:Stieglitz,_Terminal,_1892.jpg|lien=Fichier:Stieglitz,_Terminal,_1892.jpg|alt=Alfred Stieglitz, The Terminal, 1893; imprimé c. 1910, don de Penelope Tyson Adams en mémoire de son mari, John Barclay Adams| Alfred Stieglitz, ''Tèminal la'', 1893; enprime c. 1910, kado Penelope Tyson Adams nan memwa mari l, John Barclay Adams. Fichye:Claude_Monet,_Rouen_Cathedral,_the_Façade_in_Sunlight.jpg|lien=Fichier:Claude_Monet,_Rouen_Cathedral,_the_Façade_in_Sunlight.jpg|alt=Claude Monet, La Façade de la cathédrale de Rouen au soleil, c. 1892–94, huile sur toile. Acquis en mémoire d'Anne Strang Baxter| Claude Monet, ''Fasad la nan katedral Rouen nan solèy la'', c. 1892–94, lwil sou twal. Akeri nan memwa Anne Strang Baxter Fichye:George_Inness_-_Home_at_Montclair_(1892).jpg|lien=Fichier:George_Inness_-_Home_at_Montclair_(1892).jpg|alt=George Inness, Maison à Montclair, 1892, huile sur toile| George Inness, ''House at Montclair'', 1892, lwil oliv sou twal Fichye:Women_of_Amphissa.jpg|lien=Fichier:Women_of_Amphissa.jpg|alt=Sir Lawrence Alma-Tadema, Les Femmes d'Amphissa, 1887, huile sur toile| Sir Lawrence Alma-Tadema, ''The Women of Amphissa'', 1887, lwil sou twal Fichye:Claude_Monet_The_Cliffs_at_Etretat.jpg|lien=Fichier:Claude_Monet_The_Cliffs_at_Etretat.jpg|alt=Claude Monet, Les falaises à Étretat, 1885, huile sur toile| Claude Monet, ''Falèz nan Étretat yo'', 1885, lwil sou twal Fichye:RodinManwithserpent.tif|lien=Fichier:RodinManwithserpent.tif|alt=Auguste Rodin, L’Homme au serpent, 1885, plâtre| Auguste Rodin, ''Nonm ak sèpan an'', 1885, andui Fichye:Renoir_Blond_Bather.jpg|lien=Fichier:Renoir_Blond_Bather.jpg|alt=Pierre-Auguste Renoir, Baigneuse blonde, 1881, huile sur toile| Pierre-Auguste Renoir, ''Blonde Bather'', 1881, lwil oliv twal Fichye:Jean-Léon_Gérôme_-_Le_charmeur_de_serpents.jpg|lien=Fichier:Jean-Léon_Gérôme_-_Le_charmeur_de_serpents.jpg|alt=Jean-Léon Gérôme, Le Charmeur de serpent, 1879, huile sur toile| Jean-Léon Gérôme, ''The Snake Charmer'', 1879, lwil sou twal Fichye:Offering_the_Panal_to_the_Bullfighter,_Mary_Cassatt.jpg|lien=Fichier:Offering_the_Panal_to_the_Bullfighter,_Mary_Cassatt.jpg|alt=Mary Cassatt, Offrant le panal au torero, 1873, huile sur toile| Mary Cassatt, ''Ofri Panal to the Bullfighter'', 1873, lwil sou twal Fichye:Joseph_Mallord_William_Turner_053.jpg|lien=Fichier:Joseph_Mallord_William_Turner_053.jpg|alt=Joseph Mallord William Turner, Fusées et lumières bleues, 1840, huile sur toile| Joseph Mallord William Turner, ''Wòkèt ak limyè ble'', 1840, lwil sou twal Fichye:Albrecht_Dürer,_Adam_and_Eve,_1504,_Engraving.jpg|lien=Fichier:Albrecht_Dürer,_Adam_and_Eve,_1504,_Engraving.jpg|alt=Après Albrecht Dürer, Adam et Eve, 1787–1887, gravure sur papier| Apre Albrecht Dürer, ''Adan ak Èv'', 1787–1887, gravi sou papye Fichye:Piero,_madonna_col_bambino_e_4_angeli,_clark_art_institute.jpg|lien=Fichier:Piero,_madonna_col_bambino_e_4_angeli,_clark_art_institute.jpg|alt=Piero della Francesca, Vierge et l'Enfant avec quatre anges, c. 1460–70| Piero della Francesca, ''Vyèj ak timoun ak kat zanj'', c. 1460–70 </gallery> == Nòt ak referans == {{Referans}} == Lyen ekstèn == {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Clark Art Institute]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 1wlyotzfa26yf0tf1dsokbrdqguf7yl 855487 855462 2024-11-12T06:28:49Z InternetArchiveBot 25431 Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 855487 wikitext text/x-wiki '''Sterling & Francine Clark Art Institute''', ke yo rekonèt sou non '''Clark Art Institute''', se yon mize atizay ki sitiye nan [[Williamstown, Massachusetts|Williamstown]], [[Masachosèt|Massachusetts]] ([[Etazini]]). Li genyen tou yon sant rechèch, Pwogram Rechèch ak Akademik <ref>{{Cite web|url=http://www.clarkart.edu/rap/about|title=The Clark - About the RAP|date=|website=clarkart.edu|language=anglais|access-date=29/09/2017}}</ref>, ak yon pwogram metriz, Pwogram mastè Williams College nan Istwa atizay, an koperasyon avèk Williams College <ref>{{Cite web|url=http://www.clarkart.edu/rap/gradprogram|title=Williams College Graduate Program in the History of Art|date=|website=clarart.edu|language=anglais|access-date=29/09/2017|archive-date=2017-10-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20171009180136/http://www.clarkart.edu/rap/gradprogram|dead-url=yes}}</ref>. Koleksyon li yo konpoze de penti ewopeyèn ak ameriken, eskilti, enprime, desen, foto ak atizay dekoratif ki soti nan XVIe syèk la. jiska kòmansman XXe syèk la. Li antrene ak Massachusetts Museum of Contemporary Art (MassMoCA), Williams College Museum of Art ak {{Lien|Bennington Museum|lang=en}}, katyò Berkshire a nan mize, yon gwo eleman kiltirèl nan rejyon an. Olivier Meslay te asire jesyon enstitisyon an depi Out 2016 <ref>{{Cite web|url=http://www.clarkart.edu/About/Press-Room/Press-Releases/2016/Director|title=Clark Art - Director|website=www.clarkart.edu|access-date=2017-12-11|archive-date=2017-12-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20171212033151/http://www.clarkart.edu/About/Press-Room/Press-Releases/2016/Director|dead-url=yes}}</ref> (Hardymon Director se non ofisyèl la). {{Lòt pwojè|commons=Category:Sterling and Francine Clark Art Institute}} == Zèv chwazi nan koleksyon an == <gallery widths="180" heights="180" perrow="4"> Fichye:VanDerZee_Wedding_Day.tif|lien=Fichier:VanDerZee_Wedding_Day.tif|alt=James Van Der Zee, Wedding Day, Harlem, 1926, imprimé en 1974, Tirage argentique. Don de Frank et Katherine Martucci| James Van Der Zee, ''Jou maryaj, Harlem'', 1926, enprime an 1974, tiraj anjantik. Kado Frank ak Katherine Martucci Fichye:Edgar_Degas,_Little_Dancer_Aged_Fourteen,_1878-1881,_NGA_110292.jpg|lien=Fichier:Edgar_Degas,_Little_Dancer_Aged_Fourteen,_1878-1881,_NGA_110292.jpg|alt=Edgar Degas, La Petite Danseuse de quatorze ans, modelé 1879-81, coulé 1919-21| Edgar Degas, ''ti dansè nan katòz ane'', modèl 1879-81, jete 1919-21 Fichye:Portrait_of_a_Man-_Erich_Heckel.jpg|lien=Fichier:Portrait_of_a_Man-_Erich_Heckel.jpg|alt=Erich Heckel, Portrait d'un homme, 1918, gravure sur bois en couleurs, sur zincograph, en vert, bleu, ocre et noir sur le papier| Erich Heckel, ''Portrait of a Man'', 1918, gravi sou bwa an koulè, sou zenkograf, an vèt, ble, òk ak nwa sou papye. Fichye:Winslow_Homer_West_Point,_Prouts_Neck.jpg|lien=Fichier:Winslow_Homer_West_Point,_Prouts_Neck.jpg|alt=Winslow Homer, West Point, Prout's Neck, 1900, huile sur toile| Winslow Homer, ''West Point, Prout's Neck'', 1900, lwil sou twal Fichye:Stieglitz,_Terminal,_1892.jpg|lien=Fichier:Stieglitz,_Terminal,_1892.jpg|alt=Alfred Stieglitz, The Terminal, 1893; imprimé c. 1910, don de Penelope Tyson Adams en mémoire de son mari, John Barclay Adams| Alfred Stieglitz, ''Tèminal la'', 1893; enprime c. 1910, kado Penelope Tyson Adams nan memwa mari l, John Barclay Adams. Fichye:Claude_Monet,_Rouen_Cathedral,_the_Façade_in_Sunlight.jpg|lien=Fichier:Claude_Monet,_Rouen_Cathedral,_the_Façade_in_Sunlight.jpg|alt=Claude Monet, La Façade de la cathédrale de Rouen au soleil, c. 1892–94, huile sur toile. Acquis en mémoire d'Anne Strang Baxter| Claude Monet, ''Fasad la nan katedral Rouen nan solèy la'', c. 1892–94, lwil sou twal. Akeri nan memwa Anne Strang Baxter Fichye:George_Inness_-_Home_at_Montclair_(1892).jpg|lien=Fichier:George_Inness_-_Home_at_Montclair_(1892).jpg|alt=George Inness, Maison à Montclair, 1892, huile sur toile| George Inness, ''House at Montclair'', 1892, lwil oliv sou twal Fichye:Women_of_Amphissa.jpg|lien=Fichier:Women_of_Amphissa.jpg|alt=Sir Lawrence Alma-Tadema, Les Femmes d'Amphissa, 1887, huile sur toile| Sir Lawrence Alma-Tadema, ''The Women of Amphissa'', 1887, lwil sou twal Fichye:Claude_Monet_The_Cliffs_at_Etretat.jpg|lien=Fichier:Claude_Monet_The_Cliffs_at_Etretat.jpg|alt=Claude Monet, Les falaises à Étretat, 1885, huile sur toile| Claude Monet, ''Falèz nan Étretat yo'', 1885, lwil sou twal Fichye:RodinManwithserpent.tif|lien=Fichier:RodinManwithserpent.tif|alt=Auguste Rodin, L’Homme au serpent, 1885, plâtre| Auguste Rodin, ''Nonm ak sèpan an'', 1885, andui Fichye:Renoir_Blond_Bather.jpg|lien=Fichier:Renoir_Blond_Bather.jpg|alt=Pierre-Auguste Renoir, Baigneuse blonde, 1881, huile sur toile| Pierre-Auguste Renoir, ''Blonde Bather'', 1881, lwil oliv twal Fichye:Jean-Léon_Gérôme_-_Le_charmeur_de_serpents.jpg|lien=Fichier:Jean-Léon_Gérôme_-_Le_charmeur_de_serpents.jpg|alt=Jean-Léon Gérôme, Le Charmeur de serpent, 1879, huile sur toile| Jean-Léon Gérôme, ''The Snake Charmer'', 1879, lwil sou twal Fichye:Offering_the_Panal_to_the_Bullfighter,_Mary_Cassatt.jpg|lien=Fichier:Offering_the_Panal_to_the_Bullfighter,_Mary_Cassatt.jpg|alt=Mary Cassatt, Offrant le panal au torero, 1873, huile sur toile| Mary Cassatt, ''Ofri Panal to the Bullfighter'', 1873, lwil sou twal Fichye:Joseph_Mallord_William_Turner_053.jpg|lien=Fichier:Joseph_Mallord_William_Turner_053.jpg|alt=Joseph Mallord William Turner, Fusées et lumières bleues, 1840, huile sur toile| Joseph Mallord William Turner, ''Wòkèt ak limyè ble'', 1840, lwil sou twal Fichye:Albrecht_Dürer,_Adam_and_Eve,_1504,_Engraving.jpg|lien=Fichier:Albrecht_Dürer,_Adam_and_Eve,_1504,_Engraving.jpg|alt=Après Albrecht Dürer, Adam et Eve, 1787–1887, gravure sur papier| Apre Albrecht Dürer, ''Adan ak Èv'', 1787–1887, gravi sou papye Fichye:Piero,_madonna_col_bambino_e_4_angeli,_clark_art_institute.jpg|lien=Fichier:Piero,_madonna_col_bambino_e_4_angeli,_clark_art_institute.jpg|alt=Piero della Francesca, Vierge et l'Enfant avec quatre anges, c. 1460–70| Piero della Francesca, ''Vyèj ak timoun ak kat zanj'', c. 1460–70 </gallery> == Nòt ak referans == {{Referans}} == Lyen ekstèn == {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Clark Art Institute]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] fvuith4c6muq1mxtjbuwmadg5rxgwav Mize Orsay 0 93727 855463 2024-11-11T21:54:16Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/220174319|Musée d'Orsay]] » 855463 wikitext text/x-wiki '''Mize Orsay''' (ofisyèlman "etablisman piblik Mize Orsay ak Mize Oranjri - Valéry Giscard d'Estaing» depi 2021) se yon [[mize]] nasyonal [[Frans|fransè]] ki te inogire an [[1986 (almanak gregoryen)|1986]]. == Orijin nan non an == Mize a, ansanm ak tout batiman ki sitiye anvan li an, pran non li sou waf adjasan an: Waf Orsay. Yo bay non sa a nan onè Charles Boucher Orsay, prevo machann ki te fè l bati <ref>{{ouvrage|langue=fr|prénom=Charles|nom=Duplomb|titre=La rue du Bac : monographie parisienne|éditeur=J. Mersch (Paris)|année=1894|pages totales=192|lire en ligne=https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k64648655/f26}}</ref> . [[Fichye:MuseeDOrsay.jpg|centré|vignette| Fasad Mize Orsay]] ==== Atis ==== <gallery mode="packed" heights="160"> Fichye:Réunion_de_famille_-_Frédéric_Bazille_-_musée_d'Orsay_RF_2749.jpg|lien=Fichier:Réunion_de_famille_-_Frédéric_Bazille_-_musée_d'Orsay_RF_2749.jpg|alt=Frédéric Bazille, Réunion de famille, 1867| Frédéric Bazille, ''Reyinyon lafami'', 1867 Fichye:Boldini_-_Henri_Rochefort.jpg|lien=Fichier:Boldini_-_Henri_Rochefort.jpg|alt=Giovanni Boldini, Portrait d'Henri Rochefort, 1880| Giovanni Boldini, ''Pòtrè Henri Rochefort'', 1880 Fichye:Pierre_Bonnard,_1908_-_La_loge.jpg|lien=Fichier:Pierre_Bonnard,_1908_-_La_loge.jpg| Pierre Bonnard, ''<nowiki>La Loge]</nowiki>'' (1908) </gallery> == Nòt ak referans == == Gade tou == {{Lòt pwojè|Category:Paintings in the Musée d'Orsay}}{{Kategori prensipal}} === Lyen ekstèn === {{Liens}} * [http://www.amis-musee-orsay.org Site officiel de la Société des Amis du Musée d'Orsay] * [http://www.ina.fr/art-et-culture/musees-et-expositions/dossier/126/le-musee-d-orsay.20090331.fr.html Le musée d'Orsay - Histoire], archives de l’[[Institut national de l'audiovisuel|INA]] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Mize enpresyonis]] [[Kategori:Mize nasyonal an Frans]] [[Kategori:Mize fonde an 1986]] 7ddjrj8tews2nr4uliojtku1kodidoj Asnières-sur-Seine 0 93728 855464 2024-11-11T22:00:31Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219628546|Asnières-sur-Seine]] » 855464 wikitext text/x-wiki '''Asnières-sur-Seine''' ( pwononse /a.njɛʁ.syʁ.sɛn/ ), ansyen <nowiki><b id="mwEA">Asnyè</b></nowiki> jiska 15 février 1968, se yon komin fransè nan depatman Hauts-de-Seine nan rejyon ile de-France .{{Somè}} == Jewografi == Komin nan sitiye sou bò gòch Seine nan katye nòdwès yo nan [[Pari]].{{Communes limitrophes|commune=Asnières-sur-Seine|élision=d|nord=[[Gennevilliers]]|nord-est=|est=[[Saint-Ouen-sur-Seine]]|sud-est=[[Clichy]]|sud=[[Levallois-Perret]]|sud-ouest=[[Courbevoie]]|ouest=[[Bois-Colombes]]|nord-ouest=[[Colombes]]}} == Nòt ak referans == === Nòt === {{Referans}} === Referans === {{Referans}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] oajzf7utw1d2l9uwzyt434bmfx44a75 855465 855464 2024-11-11T22:01:42Z Kitanago 19629 855465 wikitext text/x-wiki {{infobox kolektivite tèritoryal}} '''Asnières-sur-Seine''' ( pwononse /a.njɛʁ.syʁ.sɛn/ ), ansyen <nowiki><b id="mwEA">Asnyè</b></nowiki> jiska 15 février 1968, se yon komin fransè nan depatman Hauts-de-Seine nan rejyon ile de-France .{{Somè}} == Jewografi == Komin nan sitiye sou bò gòch Seine nan katye nòdwès yo nan [[Pari]].{{Communes limitrophes|commune=Asnières-sur-Seine|élision=d|nord=[[Gennevilliers]]|nord-est=|est=[[Saint-Ouen-sur-Seine]]|sud-est=[[Clichy]]|sud=[[Levallois-Perret]]|sud-ouest=[[Courbevoie]]|ouest=[[Bois-Colombes]]|nord-ouest=[[Colombes]]}} == Nòt ak referans == === Nòt === {{Referans}} === Referans === {{Referans}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] kqkndcuecxl87uavdcjr4wy20ipse0n 855466 855465 2024-11-11T22:02:02Z Kitanago 19629 855466 wikitext text/x-wiki {{infobox kolektivite tèritoryal}} '''Asnières-sur-Seine''' ( pwononse /a.njɛʁ.syʁ.sɛn/ ), ansyen<b id="mwEA">Asnyè</b> jiska 15 février 1968, se yon komin fransè nan depatman Hauts-de-Seine nan rejyon ile de-France .{{Somè}} == Jewografi == Komin nan sitiye sou bò gòch Seine nan katye nòdwès yo nan [[Pari]].{{Communes limitrophes|commune=Asnières-sur-Seine|élision=d|nord=[[Gennevilliers]]|nord-est=|est=[[Saint-Ouen-sur-Seine]]|sud-est=[[Clichy]]|sud=[[Levallois-Perret]]|sud-ouest=[[Courbevoie]]|ouest=[[Bois-Colombes]]|nord-ouest=[[Colombes]]}} == Nòt ak referans == === Nòt === {{Referans}} === Referans === {{Referans}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] bzmicniq9i30zr17o3329ctq9yyo786 855467 855466 2024-11-11T22:03:46Z Kitanago 19629 /* Jewografi */ 855467 wikitext text/x-wiki {{infobox kolektivite tèritoryal}} '''Asnières-sur-Seine''' ( pwononse /a.njɛʁ.syʁ.sɛn/ ), ansyen<b id="mwEA">Asnyè</b> jiska 15 février 1968, se yon komin fransè nan depatman Hauts-de-Seine nan rejyon ile de-France .{{Somè}} == Jewografi == Komin nan sitiye sou bò gòch Seine nan katye nòdwès yo nan [[Pari]].{{Komin limitwòf|komin=Asnières-sur-Seine|élision=d|nò=[[Gennevilliers]]|nòdès=|lès=[[Saint-Ouen-sur-Seine]]|sidès=[[Clichy]]|sid=[[Levallois-Perret]]|sidwès=[[Courbevoie]]|lwès=[[Bois-Colombes]]|nòdwès=[[Colombes]]}} == Nòt ak referans == === Nòt === {{Referans}} === Referans === {{Referans}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] 0ghwbtw8hnqbuzxpgzulgsqwx0kpicy 855468 855467 2024-11-11T22:04:16Z Kitanago 19629 855468 wikitext text/x-wiki {{infobox kolektivite tèritoryal}} '''Asnières-sur-Seine''' ( pwononse /a.njɛʁ.syʁ.sɛn/ ), ansyen <b id="mwEA">Asnyè</b> jiska 15 février 1968, se yon komin fransè nan depatman Hauts-de-Seine nan rejyon ile de-France .{{Somè}} == Jewografi == Komin nan sitiye sou bò gòch Seine nan katye nòdwès yo nan [[Pari]].{{Komin limitwòf|komin=Asnières-sur-Seine|élision=d|nò=[[Gennevilliers]]|nòdès=|lès=[[Saint-Ouen-sur-Seine]]|sidès=[[Clichy]]|sid=[[Levallois-Perret]]|sidwès=[[Courbevoie]]|lwès=[[Bois-Colombes]]|nòdwès=[[Colombes]]}} == Nòt ak referans == === Nòt === {{Referans}} === Referans === {{Referans}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] dpse0zak6nmv3a7oe5aevzmp1j4funz Restoran Sirèn nan Asnyè 0 93729 855469 2024-11-11T22:12:20Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/207643605|Le Restaurant de la Sirène à Asnières]] » 855469 wikitext text/x-wiki '''''Restoran Sirène nan Asnyè''''' se yon lwil sou twal pa [[Vincent van Gogh]] (1853-1890) konsève [[Pari]] nan Musée d'Orsay, sou nimewo envantè RF 2325. Li te konpoze pandan ete 1887 <ref>{{En}} [http://www.vggallery.com/painting/p_0313.htm Van Gogh Gallery]</ref> e li mezire 54,5 × 65,5  <ref name="Fiche du musée d'Orsay">[http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/oeuvres-commentees/peinture/commentaire_id/le-restaurant-de-la-sirene-11414.html?tx_commentaire_pi1%5BpidLi%5D=509&tx_commentaire_pi1%5Bfrom%5D=841&cHash=a54f6adc6b Fiche du musée d'Orsay]</ref>. == Istwa ak deskripsyon == Twal sa a lè te pentire Vincent van Gogh t ap rete ak [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|frè l Théo]] nan [[Pari]], ri Lepic <ref>A pati de jen 1886 jiska fevriye 1888; oparavan li te abite depi mas rive jen 1886 [[Rue Laval|ri Laval]]. </ref>. Li reprezante restoran Sirèn nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]], yon ti vil toupre Pari, nan nòdwès kapital la ki sitiye sou bò Seine. Etablisman sa a te chita nan nimewo 7 Boulva Seine (jodi a Quai du Docteur-Dervaux ), toupre pon Asnières la. == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == * [[Lis tablo Vincent van Gogh|Lis penti Vincent van Gogh]] [[Kategori:Tablo reyalize an 1887]] [[Kategori:Tablo Vincent van Gogh]] rgngj57wicv4j92bo5go1a8i8quqqtx 855472 855469 2024-11-11T22:25:16Z Kitanago 19629 Kitanago a déplacé la page [[Restoran Sirène nan Asnyè]] vers [[Restoran Sirèn nan Asnyè]] 855469 wikitext text/x-wiki '''''Restoran Sirène nan Asnyè''''' se yon lwil sou twal pa [[Vincent van Gogh]] (1853-1890) konsève [[Pari]] nan Musée d'Orsay, sou nimewo envantè RF 2325. Li te konpoze pandan ete 1887 <ref>{{En}} [http://www.vggallery.com/painting/p_0313.htm Van Gogh Gallery]</ref> e li mezire 54,5 × 65,5  <ref name="Fiche du musée d'Orsay">[http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/oeuvres-commentees/peinture/commentaire_id/le-restaurant-de-la-sirene-11414.html?tx_commentaire_pi1%5BpidLi%5D=509&tx_commentaire_pi1%5Bfrom%5D=841&cHash=a54f6adc6b Fiche du musée d'Orsay]</ref>. == Istwa ak deskripsyon == Twal sa a lè te pentire Vincent van Gogh t ap rete ak [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|frè l Théo]] nan [[Pari]], ri Lepic <ref>A pati de jen 1886 jiska fevriye 1888; oparavan li te abite depi mas rive jen 1886 [[Rue Laval|ri Laval]]. </ref>. Li reprezante restoran Sirèn nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]], yon ti vil toupre Pari, nan nòdwès kapital la ki sitiye sou bò Seine. Etablisman sa a te chita nan nimewo 7 Boulva Seine (jodi a Quai du Docteur-Dervaux ), toupre pon Asnières la. == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == * [[Lis tablo Vincent van Gogh|Lis penti Vincent van Gogh]] [[Kategori:Tablo reyalize an 1887]] [[Kategori:Tablo Vincent van Gogh]] rgngj57wicv4j92bo5go1a8i8quqqtx 855474 855472 2024-11-11T22:25:27Z Kitanago 19629 855474 wikitext text/x-wiki '''''Restoran Sirèn nan Asnyè''''' se yon lwil sou twal pa [[Vincent van Gogh]] (1853-1890) konsève [[Pari]] nan Musée d'Orsay, sou nimewo envantè RF 2325. Li te konpoze pandan ete 1887 <ref>{{En}} [http://www.vggallery.com/painting/p_0313.htm Van Gogh Gallery]</ref> e li mezire 54,5 × 65,5  <ref name="Fiche du musée d'Orsay">[http://www.musee-orsay.fr/fr/collections/oeuvres-commentees/peinture/commentaire_id/le-restaurant-de-la-sirene-11414.html?tx_commentaire_pi1%5BpidLi%5D=509&tx_commentaire_pi1%5Bfrom%5D=841&cHash=a54f6adc6b Fiche du musée d'Orsay]</ref>. == Istwa ak deskripsyon == Twal sa a lè te pentire Vincent van Gogh t ap rete ak [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|frè l Théo]] nan [[Pari]], ri Lepic <ref>A pati de jen 1886 jiska fevriye 1888; oparavan li te abite depi mas rive jen 1886 [[Rue Laval|ri Laval]]. </ref>. Li reprezante restoran Sirèn nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]], yon ti vil toupre Pari, nan nòdwès kapital la ki sitiye sou bò Seine. Etablisman sa a te chita nan nimewo 7 Boulva Seine (jodi a Quai du Docteur-Dervaux ), toupre pon Asnières la. == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == * [[Lis tablo Vincent van Gogh|Lis penti Vincent van Gogh]] [[Kategori:Tablo reyalize an 1887]] [[Kategori:Tablo Vincent van Gogh]] nyc7mwe8wc4alndt6puu6u1e6pm9ph7 Moulen Galèt 0 93730 855470 2024-11-11T22:23:00Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216034186|Moulin de la Galette]] » 855470 wikitext text/x-wiki '''Moulen Galèt''' a se yon ekspresyon jenerik: li deziyen de [[moulen]] , kounye a, sèl [[moulen ak van]] ki an fonksyon sou [[Montmartre|Bit Monmat]] nan 18e awondisman Pari a (Frans), ki sitiye ri Lepic osi byen ke moulen frè li vizib nan kwen an nan ri Lepic ak ri Girardon . Yo tout yon fwa te prezante yon [[bal]] piblik pi popilè louvri pa fanmi an [[Moulen|Millers]] Debray, depi XIXe syèk. == Istorik == De moulen yo - oswa menm twa ak sa ki nan Pwavryè nan nò a (kote pwav yo te kraze) <ref>{{Cite web|url=http://vergue.com/post/220/Le-moulin-de-la-Galette|title=Le moulin de la Galette, 1899 {{!}} Vergue|last=Laurent Gloaguen|date=2013|website=vergue.com|access-date=2023-02-25}}</ref> {{,}} <ref name=":11">« Au début du {{XXe}} siècle, le troisième des derniers moulins que la Butte possédait encore était situé dans le petit jardin privé de la famille Debray ; mais il était beaucoup plus petit que les deux autres. En revanche, il avait été aussi nomade que le précédent, car il venait de [[Montrouge]]. Son arrivée à Montmartre ne datait guère que de 1830). ». [http://www.cosmovisions.com/monuParisMoulins.htm Lire en ligne] </ref> - yo chita sou yon ti mòn nan mitan Maki [[Montmartre]], kote [[Wòm ansyen|Women]] yo te etabli yon [[Tanp women|tanp.]] dedye a dye Mas ( ''mens Marlis'': mòn Mas) ki toupre yon lòt ki dedye a [[Mèki (mitoloji)|Mèki]] <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.parisladouce.com/2020/04/paris-les-artistes-au-moulin-de-la.html|title=Paris : Les artistes au Moulin de la Galette - {{XVIIIe}} - Paris la douce, magazine parisien lifestyle, culture, sorties, street art|last=Caroline Hauer|date=01/04/2020|access-date=2021-03-20}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.paris-pittoresque.com/rues/96.htm|title=Montmartre|website=www.paris-pittoresque.com|access-date=2021-04-07}}</ref> {{,}} <ref name=":12">Ce temple figurait sur le lieu-dit que les anciens titres de l'[[abbaye de Montmartre]] appelaient tantôt « terres du Mont de [[Mercure (mythologie)|Mercure]] », tantôt « terres du Temple de Mercure » ou « terres du Temple », et qui avait pris plus tard le nom de « terres du Palais », « par un effet du zèle [[Falsification des écritures|falsificateur]] des religieuses, qui pensaient effacer de leur montagne cette dernière trace d'une histoire qui leur déplaisait, en substituant le mot palais au mot temple ». Lire [http://www.cosmovisions.com/monuParisMoulins.htm en ligne] </ref>. Kote sa a kapab lye tou ak ''mons Martyrum'' la, " Mòn mati yo» ( ri des Martyrs mennen la a) pou viktim pèsekisyon anti-kretyen yo <ref>Lire en ligne ''[https://archive.org/stream/lesnomsdelieudel01long#page/378/mode/2up Les lieux des noms de France]'' et [https://www.paris-pittoresque.com/rues/96.htm ''Les environs de Paris illustrés'' (1856)] </ref> (Denis ak de konpayon li yo Ristik ak Éleuthère ). [[Fichye:Moulin_de_la_Galette_foto.jpg|centré|vignette| View de moulen orijinal yo ak antre nan sant la " Galette Mill » (anviwon 1885).]] {{Lòt pwojè|commons=Category:Moulin de la Galette|commons titre=Le moulin de la galette}} == Referans == {{Referans}} [[Kategori:Patrimwàn XIXe syèk]] 901ymohg2w8l9njkjkhno2tzm1xsfli Restoran Sirène nan Asnyè 0 93731 855473 2024-11-11T22:25:16Z Kitanago 19629 Kitanago a déplacé la page [[Restoran Sirène nan Asnyè]] vers [[Restoran Sirèn nan Asnyè]] 855473 wikitext text/x-wiki #REDIRECTION [[Restoran Sirèn nan Asnyè]] 00nffenzakhsollmw71jnpkwwncg61l Kategori:Filozof italyen 14 93732 855507 2024-11-12T08:34:38Z Vargenau 98 Paj ki kreye ak " [[Kategori:Filozòf]] [[Kategori:Italyen]] " 855507 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Filozòf]] [[Kategori:Italyen]] gvtykhgjyrq5j6ryg3qrg40j8jupn6k Kategori:Filozof franse 14 93733 855510 2024-11-12T08:37:53Z Vargenau 98 Vargenau a déplacé la page [[Kategori:Filozof franse]] vers [[Kategori:Filozòf franse]] 855510 wikitext text/x-wiki #REDIRECTION [[:Kategori:Filozòf franse]] iup4a1uzlkrlgxlos3dxypcj06z1t1y 855513 855510 2024-11-12T08:40:18Z Vargenau 98 {{delete|doublon de [[:Kategori:Filozòf franse]]}} 855513 wikitext text/x-wiki {{delete|doublon de [[:Kategori:Filozòf franse]]}} n4xf1u8rjyj9w13stlgafxty1cpqagl National Gallery of Art 0 93734 855526 2024-11-12T09:28:13Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/220037846|National Gallery of Art]] » 855526 wikitext text/x-wiki '''National Gallery of Art''' ( '''NGA''' ; an [[kreyòl ayisyen]]: Galri nasyonal atizay), se yon [[mize]] [[Etazini|ameriken]] ki sitiye nan [[Wachintòn|Washington]], youn nan pi gwo nan mond lan. Se gouvènman federal Etazini ki administre li epi li gratis pou antre. == Istwa == Galeri Nasyonal Atizay la se sèl mize ameriken ki sibvansyone dirèkteman pa gouvènman federal la nan yon kantite {{Nowrap|111 milyon}} dola <ref name="martel413">Martel, {{p.|413}}. </ref>. Dotasyon mize a se prèske {{Nowrap|600 milyon}} dola <ref name="martel414">Martel, {{p.|414}} </ref>. Aksè nan mize a gratis <ref name="martel414" /> . == Gade tou == {{Lòt pwojè|Category:National Gallery of Art, Washington}}{{Kategori prensipal}} === Lyen ekstèn === {{Liens}} * [http://www.nga.gov/home.htm Site de la National Gallery of Art] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Mize fonde an 1937]] [[Kategori:Patrimwàn XXe syèk]] [[Kategori:National Gallery of Art]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] 5umhs6ga1jn8m6xxvz4i0uhe9t69m41 855530 855526 2024-11-12T09:30:17Z Kitanago 19629 855530 wikitext text/x-wiki '''National Gallery of Art''' ( '''NGA''' ; an [[kreyòl ayisyen]]: Galri nasyonal atizay), se yon [[mize]] [[Etazini|ameriken]] ki sitiye nan [[Wachintòn|Washington]], youn nan pi gwo nan mond lan. Se gouvènman federal Etazini ki administre li epi li gratis pou antre. == Istwa == Galeri Nasyonal Atizay la se sèl mize ameriken ki sibvansyone dirèkteman pa gouvènman federal la nan yon kantite {{Nowrap|111 milyon}} dola <ref name="martel413">Martel, {{p.|413}}. </ref>. Dotasyon mize a se prèske {{Nowrap|600 milyon}} dola <ref name="martel414">Martel, {{p.|414}} </ref>. Aksè nan mize a gratis <ref name="martel414" /> . == Gade tou == {{Lòt pwojè|Category:National Gallery of Art, Washington}}{{Kategori prensipal}} === Lyen ekstèn === {{Liens}} * [http://www.nga.gov/home.htm Site de la National Gallery of Art] [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Mize fonde an 1937]] [[Kategori:Patrimwàn XXe syèk]] [[Kategori:National Gallery of Art]] 5vxfoco14kdse286d3mu2iwnkf2gsf7 Kategori:Paj ki itilize P590 14 93735 855527 2024-11-12T09:28:54Z Kitanago 19629 Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} " 855527 wikitext text/x-wiki {{Kategori yon pwopriyete}} 6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1 Kategori:Paj ki itilize P3040 14 93736 855528 2024-11-12T09:29:18Z Kitanago 19629 Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} " 855528 wikitext text/x-wiki {{Kategori yon pwopriyete}} 6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1 Kay jòn (Van Gogh) 0 93737 855532 2024-11-12T09:37:14Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/218924071|La Maison jaune (Van Gogh)]] » 855532 wikitext text/x-wiki '''''Kay jòn''''' se non jeneralman yo bay yon [[penti ak lwil]] ki te kreye an septanm [[1888 (almanak gregoryen)|1888]] pa pent [[Peyiba|neyèlandè]] [[Vincent van Gogh]] la. == Kay jòn ak istwa li == [[Fichye:Paul_Signac_Maison_de_Van_Gogh_Arles_1933.jpg|gauche|vignette|255x255px| Kay jòn ki te pentire pa [[Paul Signac]] an 1933, nan omaj a Van Gogh]] Tablo a reprezante yon kay nan katye kavalri ki sitiye nan 2 plas Lamartine nan [[Arles]], nan sid [[Frans|Lafrans]]. Van Gogh te lwe 1ye me 1888 kat chanm, de gwo nan etaj la sèvi kòm yon atelye ak kizin epi, nan premye etaj la, de ki pi piti fè fas a Place Lamartine. Fenèt kwen premye etaj la se chanm envite Van Gogh la, kote [[Paul Gauguin]] te rete pandan nèf semèn apati 23 oktòb 1888. Batiman an te sibi plizyè rekonstriksyon anvan yon bonbadman fòs alye yo te domaje anpil nan 25 jen 1944. Li te imedyatman demoli. == Tab la == Tablo sa a se yon penti ak lwil ki itilize anpil nan koulè jòn ak ble ki se koulè ki pito cho ak vivan. Travay la distribye egalman sou tout espas ki disponib. == Nòt ak referans == <references /> == Bibliyografi == * [[Jacob Baart de la Faille]], ''Zèv Vincent van Gogh, katalòg rezone, tliv ki te akonpaye pa repwodiksyon plis pase {{Unité|1600}} penti, desen, akwarèl ak gravi mèt la'', 6 volim, edisyon G. van Oest, Pari & Briksèl, 1928 == Lyen ekstèn == * Ressources relatives aux beaux-arts : ** Google Arts & Culture ** RKDimages   [[Kategori:1888 an Frans]] [[Kategori:Tablo reyalize an 1888]] [[Kategori:Tablo Vincent van Gogh]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] g39to0jy1rxb0mhudgo9qwht5cz58y3 855533 855532 2024-11-12T09:37:30Z Kitanago 19629 855533 wikitext text/x-wiki '''''Kay jòn''''' se non jeneralman yo bay yon [[penti ak lwil]] ki te kreye an septanm [[1888 (almanak gregoryen)|1888]] pa pent [[Peyiba|neyèlandè]] [[Vincent van Gogh]] la. == Kay jòn ak istwa li == [[Fichye:Paul_Signac_Maison_de_Van_Gogh_Arles_1933.jpg|gauche|vignette|255x255px| Kay jòn ki te pentire pa [[Paul Signac]] an 1933, nan omaj a Van Gogh]] Tablo a reprezante yon kay nan katye kavalri ki sitiye nan 2 plas Lamartine nan [[Arles]], nan sid [[Frans|Lafrans]]. Van Gogh te lwe 1ye me 1888 kat chanm, de gwo nan etaj la sèvi kòm yon atelye ak kizin epi, nan premye etaj la, de ki pi piti fè fas a Place Lamartine. Fenèt kwen premye etaj la se chanm envite Van Gogh la, kote [[Paul Gauguin]] te rete pandan nèf semèn apati 23 oktòb 1888. Batiman an te sibi plizyè rekonstriksyon anvan yon bonbadman fòs alye yo te domaje anpil nan 25 jen 1944. Li te imedyatman demoli. == Tab la == Tablo sa a se yon penti ak lwil ki itilize anpil nan koulè jòn ak ble ki se koulè ki pito cho ak vivan. Travay la distribye egalman sou tout espas ki disponib. == Nòt ak referans == <references /> == Bibliyografi == * [[Jacob Baart de la Faille]], ''Zèv Vincent van Gogh, katalòg rezone, tliv ki te akonpaye pa repwodiksyon plis pase {{Unité|1600}} penti, desen, akwarèl ak gravi mèt la'', 6 volim, edisyon G. van Oest, Pari & Briksèl, 1928 == Lyen ekstèn == * Ressources relatives aux beaux-arts : ** Google Arts & Culture ** RKDimages   [[Kategori:1888 an Frans]] [[Kategori:Tablo reyalize an 1888]] [[Kategori:Tablo Vincent van Gogh]] d3mw7jei0rkg84q1lt1ybcx4rlpthos Mize Izrayèl 0 93738 855534 2024-11-12T09:41:53Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/211397650|Musée d'Israël]] » 855534 wikitext text/x-wiki '''Mize Izrayèl''' la (nan lang ebre: ''מוזיאון ישראל'' ) se yon mize ki sitiye sou Givat Ram Hill nan [[Jerizalèm]], tou pre [[Knesset]], Tribinal Siprèm Izrayèl la, [[Inivèsite ebrayik Jerizalèm|Inivèsite Ebre Jerizalèm]], [[Campus national pour l'archéologie d'Israël|Kanpis Nasyonal pou Akeoloji pèp Izrayèl la]] ak nan [[Mize Peyi Bib|Bible Lands Museum]] . Li te fonde an [[1965 (almanak gregoryen)|1965]], li se mize nasyonal [[Izrayèl]], byenke finansman li te asire lajman ak fon prive. Li se youn nan pi gwo mize nan Mwayen Oryan an. == Nòt ak referans == <references /> == Gade tou == {{Lòt pwojè|commons=Category:Israel museum, Jerusalem}} === Lyen ekstèn === * {{Autorité}} * * * * * * * * * * * * [[Catégorie:Article de Wikipédia avec notice d'autorité]] </link> * {{En}} [http://www.english.imjnet.org.il/ Sit entènèt Mize Izrayèl la] * [http://kefisrael.com/2010/08/11/une-journee-au-musee-disrael/ Yon jou nan mize pèp Izrayèl la] [[Kategori:Mize nasyonal]] [[Kategori:Mize jwif]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] rxh6ei6gt1l1xgr07f41tnmoqmp9rau 855535 855534 2024-11-12T09:42:17Z Kitanago 19629 855535 wikitext text/x-wiki '''Mize Izrayèl''' la (nan lang ebre: ''מוזיאון ישראל'' ) se yon mize ki sitiye sou Givat Ram Hill nan [[Jerizalèm]], tou pre [[Knesset]], Tribinal Siprèm Izrayèl la, [[Inivèsite ebrayik Jerizalèm|Inivèsite Ebre Jerizalèm]], [[Campus national pour l'archéologie d'Israël|Kanpis Nasyonal pou Akeoloji pèp Izrayèl la]] ak nan [[Mize Peyi Bib|Bible Lands Museum]] . Li te fonde an [[1965 (almanak gregoryen)|1965]], li se mize nasyonal [[Izrayèl]], byenke finansman li te asire lajman ak fon prive. Li se youn nan pi gwo mize nan Mwayen Oryan an. == Nòt ak referans == <references /> == Gade tou == {{Lòt pwojè|commons=Category:Israel museum, Jerusalem}} === Lyen ekstèn === * {{Autorité}} * {{En}} [http://www.english.imjnet.org.il/ Sit entènèt Mize Izrayèl la] * [http://kefisrael.com/2010/08/11/une-journee-au-musee-disrael/ Yon jou nan mize pèp Izrayèl la] [[Kategori:Mize nasyonal]] [[Kategori:Mize jwif]] [[Kategori:Pages avec des traductions non relues]] baj3rksxw92a1l50wascml0cgob168d Yale University Art Gallery 0 93739 855536 2024-11-12T09:48:15Z Kitanago 19629 Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/212428047|Yale University Art Gallery]] » 855536 wikitext text/x-wiki '''{{Lang|en|Yale University Art Gallery}}''' se yon mize [[Etazini|ameriken]] ki gen yon koleksyon ansiklopedi ak siyifikatif zèv atizay nan plizyè batiman nan kanpis Yale University nan [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Konèktikòt|Connecticut]] <ref>{{Cite web|url=http://artgallery.yale.edu/about/architecture|title=l'architecture de la Yale University Art Gallery|website=artgallery.yale.edu}}</ref>. Li se pi ansyen mize atizay inivèsite nan [[Etazini|Ozetazini]]. == Nòt ak referans == {{Referans}} == Gade tou == {{Lòt pwojè|commons=Yale University Art Gallery}} === Lyen ekstèn === {{Liens}} [[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]] [[Kategori:Yale University Art Gallery]] qhtfxxjd1lulk5ug9dtyvtmi29nlcmx Kategori:Paj ki itilize P5050 14 93740 855537 2024-11-12T09:49:08Z Kitanago 19629 Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} " 855537 wikitext text/x-wiki {{Kategori yon pwopriyete}} 6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1 Kategori:Paj ki montre baz ki gen rapò ak touris 14 93741 855538 2024-11-12T09:51:58Z Kitanago 19629 Paj ki kreye ak " __HIDDENCAT__ {{ Kategori touris }} [[Kategori:Paj ki itilize Wikidata pa modèl Baz|Touris]] " 855538 wikitext text/x-wiki __HIDDENCAT__ {{ Kategori touris }} [[Kategori:Paj ki itilize Wikidata pa modèl Baz|Touris]] 3p2nccnt5sxxbs006v6ctou4upszwv9