Wikipedya
htwiki
https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal
MediaWiki 1.44.0-wmf.3
first-letter
Medya
Espesyal
Diskite
Itilizatè
Diskisyon Itilizatè
Wikipedya
Diskisyon Wikipedya
Fichye
Diskisyon Fichye
MedyaWiki
Diskisyon MedyaWiki
Modèl
Diskisyon Modèl
Èd
Diskisyon Èd
Kategori
Diskisyon Kategori
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Alman
0
12722
855924
850716
2024-11-14T14:58:37Z
Kitanago
19629
855924
wikitext
text/x-wiki
{{infobox}}
{{definisyon
|fanmi=adjektif
|rejis=
|domen=
|sans=
|imaj=
|gade=
|nòt=
|referans=
}}
[[Fichye:Famous Germans collage 2.jpg|alt=|thumb|Alman]]
'''Alman''' se ki soti nan [[Almay]]. [[Lang alman]] se lang ki moun pale nan peyi Almay ak lang natif pèp Alman an.
[[Kategori:Lang]]
[[Kategori:Atik pou rann miyò]]
irteixf56ew1odi2bs2meqwg19jr99a
Gary Victor
0
13229
855964
853463
2024-11-14T18:16:14Z
Geelav
20015
ajoue ekriven
855964
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox ekriven
|non= Gary Victor
|foto= Gary-Victor author full.jpg
|tèks= Gary Victor
|fonksyon=Ekriven
|domèn=Literati, teyat, radyo
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[9 jiyè]] [[1958]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv prensipal=
*''Le diable dans un thé à la citronnelle''.
*''Masi''
|nòt=
}}
'''Gary Victor''', ki fèt [[9 jiyè]] [[1958]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[ekriven]] ayisyen.
== Biyografi ==
Gary Victor se otè youn nan èv ki pi enpòtan nan literati ayisyèn nan.
Li gen yon diplòm nan Agwonomi. Li te travay kòm fonksyonè nan ministè Planifikasyon anvan li vin yon jounalis. Ant 1976 ak 1983, li pibliye nouvèl nan jounal ''Le Nouveau Monde'' ak pita, nan jounal ''Le Nouvelliste'', kote li te kwonikè ant 1983 ak 1990. Li pibliye plis pase yon santèn atik sou kilti, politik ak sosyete. Li te editè-an-chèf jouk mwa jen 2004 nan jounal ''Le Matin'' la.
Nan lane 2000, Gary Victor ekri ''Djamina'', yon seri pou jenès ki pibliye nan jounal ''Le Petit Nouvelliste''.
Gary Victor se tou yon senaris pou televizyon ak radyo. Li fè pyès radyo ak yon fèyton televizyon sou koutim boujwa ayisyen an. Li te tou sekretè jeneral nan [[Sena ayisyen]] ant 1996 ak 2000.
== Zèv li yo ==
=== Woman ===
* 1990 : ''Clair de Manbo''. Pòtoprens : Deschamps, 1990 ; La Roque-d’Anthéron (Frans): Vents d’Ailleurs, 2007.
* 1992 : ''Un octobre d’Élyaniz''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1992; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2016.
* 1996 : ''La piste des sortilèges''. Pòtoprens : Deschamps, 1996; Châteauneuf-le-Rouge: Vents d’Ailleurs, 2002, 2013.
* 1998 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1998.
* 2002 : ''Le cercle des époux fidèles''. P Pòtoprens : Imprimeur II, 2002; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2017.
* 2003 : ''À l'angle des rues parallèles'', Pòtoprens : Imprimeur II, 2000; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d’Ailleurs
* 2004 : ''Je sais quand Dieu vient se promener dans mon jardin'', La Roque-d’Anthéron (Frans) : Vents d’Ailleurs
* 2005 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. La Roque d’Anthéron: Vents d’Ailleurs, 2005.
* 2007 : ''Le Revenant ''1. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2007.
* 2008 : ''Nuit albinos'' (polar fantastik ak sarkastik). Pòtoprens : Deschamps, 2008; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2016.
* 2008 : ''Les cloches de la Brésilienne'', La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs
* 2008 : ''Banal oubli''. La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs, 2008.
* 2009 : ''Le Revenant'' 2, ''La Pierre de Damballah''. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2009.
* 2009 : ''Saison de porcs''. Montréal : Mémoire d’encrier, 2009.
* 2010 : ''Le sang et la mer''. La Roque d’Anthéron : Vents d’ailleurs, 2010.
* 2011 : ''Soro''. Pòtoprens : Imprimeur II, 2011; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2011.
* 2012 : ''Maudite éducation''. Pari : Philippe Rey, 2012. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2012.
* 2012 : ''Le sang et la mer''
* 2013 : ''Collier de débris''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2013 : ''Cures et châtiments''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2014 : ''L’escalier de mes désillusions''. Pari : Philippe Rey, 2014.
* 2016 : ''Le sang et la mer II: Hérodiane''. Pòtoprens : Rhum Barbancourt, 2016.
* 2017 : ''Les temps de la cruauté''. Pari : Philippe Rey, 2017.
* 2018 : ''Masi''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2018.
=== Nouvèl ===
* 1981 : ''Symphonie pour demain''. Pòtoprens : Fardin, 1981.
* 1988 : ''Albert Buron, ou Profil d’une « élite. »'' Tome 1. Pòtoprens : Imprimeur II, 1988; Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Sonson Pipirit, ou profil d’un homme du peuple''. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Nouvelles interdites''. Tòm 1 ak 2. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1995 : ''Le Sorcier qui n’aimait pas la neige''. Montréal: CIDIHCA, 1995.
* 1999 : ''Albert Buron, ou, Profil d’une « élite »'' Tome 2. Pòtoprens : Imprimeur II, 1999.
* 2001 : ''La chorale de sang''. Pòtoprens : Mémoire, 2001.
* 2006 : ''Chroniques d’un leader haïtien comme il faut'' (les meilleures d’Albert Buron). Montréal: Mémoire d’encrier, 2006.
* 2007 : ''Treize nouvelles vaudou''. Prefas pa Alain Mabanckou. Montréal: Mémoire d’encrier, 2007.
* 2012 : ''Quand le jour cède à la nuit''. La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2012.
* 2012 : ''Dossiers interdits'' (tòm 1). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2012.
* 2013 : ''Histoires entendues ou vécues dans un tap-tap''. Petyonvil : C3 Éditions, 2013.
* 2013 : ''Dossiers interdits'' (tòm 2). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2013.
* 2021:Dossiers interdits(tòm 5).Pòtoprens:L’Imprimeur II,2021
* La queue de cornelle soisson suivie de deux autres nouvelles{la piscine}et{les noix de coco}port-au-prince
* Limena port-au-prince:C3 Éditions 2014,2018
* Albert Buron anthologie port-au-prince C3 Éditions,2015
* Albert Buron profil d'une elite.tome 3 Pétion-ville C3 Éditions,2018
* Le rubis de cupidon port-au-prince C3 Éditions2018
=== Teyat ===
* 2001 : ''Le jour où l’on vola ma femme'', pyès jwe nan Pòtoprens.
* 2001 : ''Anastase''. Adaptasyon woman, ''À l’angle des rues parallèles'', jwe nan Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin
* 2003 : ''Nuit publique''. Jwe pa Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin.
* 2005 : ''Défilé'', mis en scène pa Ralf Civil, KTK, Ayiti.
* 2006 : ''La Reine des Masques'', monolog, jwe ak reyalize pa Natacha Jeune Saintil: Ayiti, Frans, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* 2007 : ''Le Douzième Étage'', monolog jwe ak reyalize pa Albert Moléon nan Festival Quatre Chemins, Ayiti.
=== Esè ===
* 2007 : ''Pour une littérature-monde''
=== Imou ak sosyete ===
* 2006 : ''Les Chroniques d'un leader haïtien comme il faut (les meilleurs d'Albert Buron)'', 2006. Recueil des sketches radiophoniques diffusés sur les ondes de Radio Métropole à Port-au-Prince.
=== Senaryo Sinema ===
* 2001 : ''[[Piwouli et le Zenglendo]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2007 : ''[[Le président a-t-il le sida]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2010 : ''[[Les amours d'un zombi]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
=== Tèks pibiye nan travay kolektif: ===
* « La page blanche de la colonisation ! ». ''Dernières nouvelles du colonialisme'' (collectif). La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2006: 229-238.
* « Le programmeur ». ''Nouvelles d’Haïti'' (Collectif). Paris: Magellan & Cie, 2007: 99-126.
* « Poudre d’eau ». ''Mon Roumain à moi''. Port-au-Prince: Presses Nationales d’Haïti, 2007: 41-49.
* « Littérature-monde ou liberté d’être ». ''Pour une littérature-monde'', sous la direction de Michel Le Bris et Jean Rouaud. Paris: Gallimard, 2007: 315-320.
* « L’essayage ». ''Une journée haïtienne'', textes réunis par Thomas C. Spear. Montréal: Mémoire d’encrier / Paris: Présence africaine, 2007: 151-156; Montréal: CIDIHCA, 2020: 159-163.
* « Le doigt ». ''Haiti noir''. Textes présentés par Edwidge Danticat. Paris: Asphalte, 2012: 41-46.
* « Madame Dextra ». ''La vie et ses couleurs; nouvelles et textes courts autour de la « question de couleur »''. Sous la direction de Lyonel Trouillot. Delmas: C3, 2012: 151-163.
* « La piscine ». ''Bonjour Voisine,'' sous la direction de Marie Hélène Poitras. Montréal: Mémoire d’encrier, 2013: 21-35.
* « Rue des arts plastiques ». ''…des maux et des rues'', collectif. Delmas: Legs, 2014: 101-104.
* « Variation sur Amour ». ''En amour avec Marie'', collectif (dirigé par Emmelie Prophète). Port-au-Prince: L’Imprimeur, 2016: 196-200.
* « Le grand frère ». ''Une enfance haïtienne''. Textes recueillis par Guy Régis Jr. Paris: Gallimard: 2017: 127-148.
* « La bibliothèque » ''…des hommes et des ombres''. Textes réunis et présentés par Dieulermesson Petit Frère. Port-au-Prince: Legs Édition, 2018: 135-145.
* « Le fémur ». ''Legs et Littérature'' 15 (janvier-juillet 2020): 311-319.
=== Théâtre: ===
* ''Le jour où l’on vola ma femm''e, pièce jouée à Port-au-Prince en 2001.
* ''Anastase''. Adaptation du roman, ''À l’angle des rues parallèles'', jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin en 2001 à Port-au-Prince.
* ''Nuit publique''. Jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin à Port-au-Prince, janvier et février 2003.
* ''Défilé'', mis en scène par Ralf Civil, KTK, Haïti 2005.
* ''La Reine des Masques'', monologue, joué et mis en scène par Natacha Jeune Saintil: Haiti, France, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* ''Le Douzième Étage'', monologue joué et mis en scène par Albert Moléon au Festival Quatre Chemins, Haïti, 2007.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/victor_gary/ Gary Victor]
** « La ballade volée du rapeur », extrait du roman, ''La piste des sortilèges'', lu par l’auteur.
**
{{DEFAULTSORT:Victor, Gary}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1958]]
[[Kategori:Ayisyen-Ameriken]]
121xy2t5i27un5ifgrblc8gw1ltlmwx
855965
855964
2024-11-14T18:16:47Z
Geelav
20015
lyen sou Otè
855965
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox ekriven
|non= Gary Victor
|foto= Gary-Victor author full.jpg
|tèks= Gary Victor
|fonksyon=Ekriven
|domèn=Literati, teyat, radyo
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[9 jiyè]] [[1958]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv prensipal=
*''Le diable dans un thé à la citronnelle''.
*''Masi''
|nòt=
}}
'''Gary Victor''', ki fèt [[9 jiyè]] [[1958]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[ekriven]] ayisyen.
== Biyografi ==
Gary Victor se [[otè]] youn nan èv ki pi enpòtan nan literati ayisyèn nan.
Li gen yon diplòm nan Agwonomi. Li te travay kòm fonksyonè nan ministè Planifikasyon anvan li vin yon jounalis. Ant 1976 ak 1983, li pibliye nouvèl nan jounal ''Le Nouveau Monde'' ak pita, nan jounal ''Le Nouvelliste'', kote li te kwonikè ant 1983 ak 1990. Li pibliye plis pase yon santèn atik sou kilti, politik ak sosyete. Li te editè-an-chèf jouk mwa jen 2004 nan jounal ''Le Matin'' la.
Nan lane 2000, Gary Victor ekri ''Djamina'', yon seri pou jenès ki pibliye nan jounal ''Le Petit Nouvelliste''.
Gary Victor se tou yon senaris pou televizyon ak radyo. Li fè pyès radyo ak yon fèyton televizyon sou koutim boujwa ayisyen an. Li te tou sekretè jeneral nan [[Sena ayisyen]] ant 1996 ak 2000.
== Zèv li yo ==
=== Woman ===
* 1990 : ''Clair de Manbo''. Pòtoprens : Deschamps, 1990 ; La Roque-d’Anthéron (Frans): Vents d’Ailleurs, 2007.
* 1992 : ''Un octobre d’Élyaniz''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1992; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2016.
* 1996 : ''La piste des sortilèges''. Pòtoprens : Deschamps, 1996; Châteauneuf-le-Rouge: Vents d’Ailleurs, 2002, 2013.
* 1998 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1998.
* 2002 : ''Le cercle des époux fidèles''. P Pòtoprens : Imprimeur II, 2002; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2017.
* 2003 : ''À l'angle des rues parallèles'', Pòtoprens : Imprimeur II, 2000; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d’Ailleurs
* 2004 : ''Je sais quand Dieu vient se promener dans mon jardin'', La Roque-d’Anthéron (Frans) : Vents d’Ailleurs
* 2005 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. La Roque d’Anthéron: Vents d’Ailleurs, 2005.
* 2007 : ''Le Revenant ''1. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2007.
* 2008 : ''Nuit albinos'' (polar fantastik ak sarkastik). Pòtoprens : Deschamps, 2008; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2016.
* 2008 : ''Les cloches de la Brésilienne'', La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs
* 2008 : ''Banal oubli''. La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs, 2008.
* 2009 : ''Le Revenant'' 2, ''La Pierre de Damballah''. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2009.
* 2009 : ''Saison de porcs''. Montréal : Mémoire d’encrier, 2009.
* 2010 : ''Le sang et la mer''. La Roque d’Anthéron : Vents d’ailleurs, 2010.
* 2011 : ''Soro''. Pòtoprens : Imprimeur II, 2011; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2011.
* 2012 : ''Maudite éducation''. Pari : Philippe Rey, 2012. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2012.
* 2012 : ''Le sang et la mer''
* 2013 : ''Collier de débris''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2013 : ''Cures et châtiments''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2014 : ''L’escalier de mes désillusions''. Pari : Philippe Rey, 2014.
* 2016 : ''Le sang et la mer II: Hérodiane''. Pòtoprens : Rhum Barbancourt, 2016.
* 2017 : ''Les temps de la cruauté''. Pari : Philippe Rey, 2017.
* 2018 : ''Masi''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2018.
=== Nouvèl ===
* 1981 : ''Symphonie pour demain''. Pòtoprens : Fardin, 1981.
* 1988 : ''Albert Buron, ou Profil d’une « élite. »'' Tome 1. Pòtoprens : Imprimeur II, 1988; Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Sonson Pipirit, ou profil d’un homme du peuple''. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Nouvelles interdites''. Tòm 1 ak 2. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1995 : ''Le Sorcier qui n’aimait pas la neige''. Montréal: CIDIHCA, 1995.
* 1999 : ''Albert Buron, ou, Profil d’une « élite »'' Tome 2. Pòtoprens : Imprimeur II, 1999.
* 2001 : ''La chorale de sang''. Pòtoprens : Mémoire, 2001.
* 2006 : ''Chroniques d’un leader haïtien comme il faut'' (les meilleures d’Albert Buron). Montréal: Mémoire d’encrier, 2006.
* 2007 : ''Treize nouvelles vaudou''. Prefas pa Alain Mabanckou. Montréal: Mémoire d’encrier, 2007.
* 2012 : ''Quand le jour cède à la nuit''. La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2012.
* 2012 : ''Dossiers interdits'' (tòm 1). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2012.
* 2013 : ''Histoires entendues ou vécues dans un tap-tap''. Petyonvil : C3 Éditions, 2013.
* 2013 : ''Dossiers interdits'' (tòm 2). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2013.
* 2021:Dossiers interdits(tòm 5).Pòtoprens:L’Imprimeur II,2021
* La queue de cornelle soisson suivie de deux autres nouvelles{la piscine}et{les noix de coco}port-au-prince
* Limena port-au-prince:C3 Éditions 2014,2018
* Albert Buron anthologie port-au-prince C3 Éditions,2015
* Albert Buron profil d'une elite.tome 3 Pétion-ville C3 Éditions,2018
* Le rubis de cupidon port-au-prince C3 Éditions2018
=== Teyat ===
* 2001 : ''Le jour où l’on vola ma femme'', pyès jwe nan Pòtoprens.
* 2001 : ''Anastase''. Adaptasyon woman, ''À l’angle des rues parallèles'', jwe nan Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin
* 2003 : ''Nuit publique''. Jwe pa Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin.
* 2005 : ''Défilé'', mis en scène pa Ralf Civil, KTK, Ayiti.
* 2006 : ''La Reine des Masques'', monolog, jwe ak reyalize pa Natacha Jeune Saintil: Ayiti, Frans, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* 2007 : ''Le Douzième Étage'', monolog jwe ak reyalize pa Albert Moléon nan Festival Quatre Chemins, Ayiti.
=== Esè ===
* 2007 : ''Pour une littérature-monde''
=== Imou ak sosyete ===
* 2006 : ''Les Chroniques d'un leader haïtien comme il faut (les meilleurs d'Albert Buron)'', 2006. Recueil des sketches radiophoniques diffusés sur les ondes de Radio Métropole à Port-au-Prince.
=== Senaryo Sinema ===
* 2001 : ''[[Piwouli et le Zenglendo]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2007 : ''[[Le président a-t-il le sida]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2010 : ''[[Les amours d'un zombi]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
=== Tèks pibiye nan travay kolektif: ===
* « La page blanche de la colonisation ! ». ''Dernières nouvelles du colonialisme'' (collectif). La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2006: 229-238.
* « Le programmeur ». ''Nouvelles d’Haïti'' (Collectif). Paris: Magellan & Cie, 2007: 99-126.
* « Poudre d’eau ». ''Mon Roumain à moi''. Port-au-Prince: Presses Nationales d’Haïti, 2007: 41-49.
* « Littérature-monde ou liberté d’être ». ''Pour une littérature-monde'', sous la direction de Michel Le Bris et Jean Rouaud. Paris: Gallimard, 2007: 315-320.
* « L’essayage ». ''Une journée haïtienne'', textes réunis par Thomas C. Spear. Montréal: Mémoire d’encrier / Paris: Présence africaine, 2007: 151-156; Montréal: CIDIHCA, 2020: 159-163.
* « Le doigt ». ''Haiti noir''. Textes présentés par Edwidge Danticat. Paris: Asphalte, 2012: 41-46.
* « Madame Dextra ». ''La vie et ses couleurs; nouvelles et textes courts autour de la « question de couleur »''. Sous la direction de Lyonel Trouillot. Delmas: C3, 2012: 151-163.
* « La piscine ». ''Bonjour Voisine,'' sous la direction de Marie Hélène Poitras. Montréal: Mémoire d’encrier, 2013: 21-35.
* « Rue des arts plastiques ». ''…des maux et des rues'', collectif. Delmas: Legs, 2014: 101-104.
* « Variation sur Amour ». ''En amour avec Marie'', collectif (dirigé par Emmelie Prophète). Port-au-Prince: L’Imprimeur, 2016: 196-200.
* « Le grand frère ». ''Une enfance haïtienne''. Textes recueillis par Guy Régis Jr. Paris: Gallimard: 2017: 127-148.
* « La bibliothèque » ''…des hommes et des ombres''. Textes réunis et présentés par Dieulermesson Petit Frère. Port-au-Prince: Legs Édition, 2018: 135-145.
* « Le fémur ». ''Legs et Littérature'' 15 (janvier-juillet 2020): 311-319.
=== Théâtre: ===
* ''Le jour où l’on vola ma femm''e, pièce jouée à Port-au-Prince en 2001.
* ''Anastase''. Adaptation du roman, ''À l’angle des rues parallèles'', jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin en 2001 à Port-au-Prince.
* ''Nuit publique''. Jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin à Port-au-Prince, janvier et février 2003.
* ''Défilé'', mis en scène par Ralf Civil, KTK, Haïti 2005.
* ''La Reine des Masques'', monologue, joué et mis en scène par Natacha Jeune Saintil: Haiti, France, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* ''Le Douzième Étage'', monologue joué et mis en scène par Albert Moléon au Festival Quatre Chemins, Haïti, 2007.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/victor_gary/ Gary Victor]
** « La ballade volée du rapeur », extrait du roman, ''La piste des sortilèges'', lu par l’auteur.
**
{{DEFAULTSORT:Victor, Gary}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1958]]
[[Kategori:Ayisyen-Ameriken]]
kbo93jczdbohrekpkrbf8sftcufy8cu
855966
855965
2024-11-14T18:17:15Z
Geelav
20015
Lyen sou Agwonom
855966
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox ekriven
|non= Gary Victor
|foto= Gary-Victor author full.jpg
|tèks= Gary Victor
|fonksyon=Ekriven
|domèn=Literati, teyat, radyo
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[9 jiyè]] [[1958]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv prensipal=
*''Le diable dans un thé à la citronnelle''.
*''Masi''
|nòt=
}}
'''Gary Victor''', ki fèt [[9 jiyè]] [[1958]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[ekriven]] ayisyen.
== Biyografi ==
Gary Victor se [[otè]] youn nan èv ki pi enpòtan nan literati ayisyèn nan.
Li gen yon diplòm nan [[Agwonòm|Agwonomi]]. Li te travay kòm fonksyonè nan ministè Planifikasyon anvan li vin yon jounalis. Ant 1976 ak 1983, li pibliye nouvèl nan jounal ''Le Nouveau Monde'' ak pita, nan jounal ''Le Nouvelliste'', kote li te kwonikè ant 1983 ak 1990. Li pibliye plis pase yon santèn atik sou kilti, politik ak sosyete. Li te editè-an-chèf jouk mwa jen 2004 nan jounal ''Le Matin'' la.
Nan lane 2000, Gary Victor ekri ''Djamina'', yon seri pou jenès ki pibliye nan jounal ''Le Petit Nouvelliste''.
Gary Victor se tou yon senaris pou televizyon ak radyo. Li fè pyès radyo ak yon fèyton televizyon sou koutim boujwa ayisyen an. Li te tou sekretè jeneral nan [[Sena ayisyen]] ant 1996 ak 2000.
== Zèv li yo ==
=== Woman ===
* 1990 : ''Clair de Manbo''. Pòtoprens : Deschamps, 1990 ; La Roque-d’Anthéron (Frans): Vents d’Ailleurs, 2007.
* 1992 : ''Un octobre d’Élyaniz''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1992; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2016.
* 1996 : ''La piste des sortilèges''. Pòtoprens : Deschamps, 1996; Châteauneuf-le-Rouge: Vents d’Ailleurs, 2002, 2013.
* 1998 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1998.
* 2002 : ''Le cercle des époux fidèles''. P Pòtoprens : Imprimeur II, 2002; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2017.
* 2003 : ''À l'angle des rues parallèles'', Pòtoprens : Imprimeur II, 2000; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d’Ailleurs
* 2004 : ''Je sais quand Dieu vient se promener dans mon jardin'', La Roque-d’Anthéron (Frans) : Vents d’Ailleurs
* 2005 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. La Roque d’Anthéron: Vents d’Ailleurs, 2005.
* 2007 : ''Le Revenant ''1. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2007.
* 2008 : ''Nuit albinos'' (polar fantastik ak sarkastik). Pòtoprens : Deschamps, 2008; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2016.
* 2008 : ''Les cloches de la Brésilienne'', La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs
* 2008 : ''Banal oubli''. La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs, 2008.
* 2009 : ''Le Revenant'' 2, ''La Pierre de Damballah''. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2009.
* 2009 : ''Saison de porcs''. Montréal : Mémoire d’encrier, 2009.
* 2010 : ''Le sang et la mer''. La Roque d’Anthéron : Vents d’ailleurs, 2010.
* 2011 : ''Soro''. Pòtoprens : Imprimeur II, 2011; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2011.
* 2012 : ''Maudite éducation''. Pari : Philippe Rey, 2012. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2012.
* 2012 : ''Le sang et la mer''
* 2013 : ''Collier de débris''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2013 : ''Cures et châtiments''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2014 : ''L’escalier de mes désillusions''. Pari : Philippe Rey, 2014.
* 2016 : ''Le sang et la mer II: Hérodiane''. Pòtoprens : Rhum Barbancourt, 2016.
* 2017 : ''Les temps de la cruauté''. Pari : Philippe Rey, 2017.
* 2018 : ''Masi''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2018.
=== Nouvèl ===
* 1981 : ''Symphonie pour demain''. Pòtoprens : Fardin, 1981.
* 1988 : ''Albert Buron, ou Profil d’une « élite. »'' Tome 1. Pòtoprens : Imprimeur II, 1988; Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Sonson Pipirit, ou profil d’un homme du peuple''. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Nouvelles interdites''. Tòm 1 ak 2. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1995 : ''Le Sorcier qui n’aimait pas la neige''. Montréal: CIDIHCA, 1995.
* 1999 : ''Albert Buron, ou, Profil d’une « élite »'' Tome 2. Pòtoprens : Imprimeur II, 1999.
* 2001 : ''La chorale de sang''. Pòtoprens : Mémoire, 2001.
* 2006 : ''Chroniques d’un leader haïtien comme il faut'' (les meilleures d’Albert Buron). Montréal: Mémoire d’encrier, 2006.
* 2007 : ''Treize nouvelles vaudou''. Prefas pa Alain Mabanckou. Montréal: Mémoire d’encrier, 2007.
* 2012 : ''Quand le jour cède à la nuit''. La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2012.
* 2012 : ''Dossiers interdits'' (tòm 1). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2012.
* 2013 : ''Histoires entendues ou vécues dans un tap-tap''. Petyonvil : C3 Éditions, 2013.
* 2013 : ''Dossiers interdits'' (tòm 2). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2013.
* 2021:Dossiers interdits(tòm 5).Pòtoprens:L’Imprimeur II,2021
* La queue de cornelle soisson suivie de deux autres nouvelles{la piscine}et{les noix de coco}port-au-prince
* Limena port-au-prince:C3 Éditions 2014,2018
* Albert Buron anthologie port-au-prince C3 Éditions,2015
* Albert Buron profil d'une elite.tome 3 Pétion-ville C3 Éditions,2018
* Le rubis de cupidon port-au-prince C3 Éditions2018
=== Teyat ===
* 2001 : ''Le jour où l’on vola ma femme'', pyès jwe nan Pòtoprens.
* 2001 : ''Anastase''. Adaptasyon woman, ''À l’angle des rues parallèles'', jwe nan Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin
* 2003 : ''Nuit publique''. Jwe pa Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin.
* 2005 : ''Défilé'', mis en scène pa Ralf Civil, KTK, Ayiti.
* 2006 : ''La Reine des Masques'', monolog, jwe ak reyalize pa Natacha Jeune Saintil: Ayiti, Frans, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* 2007 : ''Le Douzième Étage'', monolog jwe ak reyalize pa Albert Moléon nan Festival Quatre Chemins, Ayiti.
=== Esè ===
* 2007 : ''Pour une littérature-monde''
=== Imou ak sosyete ===
* 2006 : ''Les Chroniques d'un leader haïtien comme il faut (les meilleurs d'Albert Buron)'', 2006. Recueil des sketches radiophoniques diffusés sur les ondes de Radio Métropole à Port-au-Prince.
=== Senaryo Sinema ===
* 2001 : ''[[Piwouli et le Zenglendo]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2007 : ''[[Le président a-t-il le sida]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2010 : ''[[Les amours d'un zombi]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
=== Tèks pibiye nan travay kolektif: ===
* « La page blanche de la colonisation ! ». ''Dernières nouvelles du colonialisme'' (collectif). La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2006: 229-238.
* « Le programmeur ». ''Nouvelles d’Haïti'' (Collectif). Paris: Magellan & Cie, 2007: 99-126.
* « Poudre d’eau ». ''Mon Roumain à moi''. Port-au-Prince: Presses Nationales d’Haïti, 2007: 41-49.
* « Littérature-monde ou liberté d’être ». ''Pour une littérature-monde'', sous la direction de Michel Le Bris et Jean Rouaud. Paris: Gallimard, 2007: 315-320.
* « L’essayage ». ''Une journée haïtienne'', textes réunis par Thomas C. Spear. Montréal: Mémoire d’encrier / Paris: Présence africaine, 2007: 151-156; Montréal: CIDIHCA, 2020: 159-163.
* « Le doigt ». ''Haiti noir''. Textes présentés par Edwidge Danticat. Paris: Asphalte, 2012: 41-46.
* « Madame Dextra ». ''La vie et ses couleurs; nouvelles et textes courts autour de la « question de couleur »''. Sous la direction de Lyonel Trouillot. Delmas: C3, 2012: 151-163.
* « La piscine ». ''Bonjour Voisine,'' sous la direction de Marie Hélène Poitras. Montréal: Mémoire d’encrier, 2013: 21-35.
* « Rue des arts plastiques ». ''…des maux et des rues'', collectif. Delmas: Legs, 2014: 101-104.
* « Variation sur Amour ». ''En amour avec Marie'', collectif (dirigé par Emmelie Prophète). Port-au-Prince: L’Imprimeur, 2016: 196-200.
* « Le grand frère ». ''Une enfance haïtienne''. Textes recueillis par Guy Régis Jr. Paris: Gallimard: 2017: 127-148.
* « La bibliothèque » ''…des hommes et des ombres''. Textes réunis et présentés par Dieulermesson Petit Frère. Port-au-Prince: Legs Édition, 2018: 135-145.
* « Le fémur ». ''Legs et Littérature'' 15 (janvier-juillet 2020): 311-319.
=== Théâtre: ===
* ''Le jour où l’on vola ma femm''e, pièce jouée à Port-au-Prince en 2001.
* ''Anastase''. Adaptation du roman, ''À l’angle des rues parallèles'', jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin en 2001 à Port-au-Prince.
* ''Nuit publique''. Jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin à Port-au-Prince, janvier et février 2003.
* ''Défilé'', mis en scène par Ralf Civil, KTK, Haïti 2005.
* ''La Reine des Masques'', monologue, joué et mis en scène par Natacha Jeune Saintil: Haiti, France, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* ''Le Douzième Étage'', monologue joué et mis en scène par Albert Moléon au Festival Quatre Chemins, Haïti, 2007.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/victor_gary/ Gary Victor]
** « La ballade volée du rapeur », extrait du roman, ''La piste des sortilèges'', lu par l’auteur.
**
{{DEFAULTSORT:Victor, Gary}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1958]]
[[Kategori:Ayisyen-Ameriken]]
9zhbbsry9avryq72vg244kueg7cxlbf
855967
855966
2024-11-14T18:17:53Z
Geelav
20015
Lyen sou Literati ayisyen
855967
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox ekriven
|non= Gary Victor
|foto= Gary-Victor author full.jpg
|tèks= Gary Victor
|fonksyon=Ekriven
|domèn=Literati, teyat, radyo
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[9 jiyè]] [[1958]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv prensipal=
*''Le diable dans un thé à la citronnelle''.
*''Masi''
|nòt=
}}
'''Gary Victor''', ki fèt [[9 jiyè]] [[1958]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[ekriven]] ayisyen.
== Biyografi ==
Gary Victor se [[otè]] youn nan èv ki pi enpòtan nan [[literati ayisyèn]] nan.
Li gen yon diplòm nan [[Agwonòm|Agwonomi]]. Li te travay kòm fonksyonè nan ministè Planifikasyon anvan li vin yon jounalis. Ant 1976 ak 1983, li pibliye nouvèl nan jounal ''Le Nouveau Monde'' ak pita, nan jounal ''Le Nouvelliste'', kote li te kwonikè ant 1983 ak 1990. Li pibliye plis pase yon santèn atik sou kilti, politik ak sosyete. Li te editè-an-chèf jouk mwa jen 2004 nan jounal ''Le Matin'' la.
Nan lane 2000, Gary Victor ekri ''Djamina'', yon seri pou jenès ki pibliye nan jounal ''Le Petit Nouvelliste''.
Gary Victor se tou yon senaris pou televizyon ak radyo. Li fè pyès radyo ak yon fèyton televizyon sou koutim boujwa ayisyen an. Li te tou sekretè jeneral nan [[Sena ayisyen]] ant 1996 ak 2000.
== Zèv li yo ==
=== Woman ===
* 1990 : ''Clair de Manbo''. Pòtoprens : Deschamps, 1990 ; La Roque-d’Anthéron (Frans): Vents d’Ailleurs, 2007.
* 1992 : ''Un octobre d’Élyaniz''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1992; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2016.
* 1996 : ''La piste des sortilèges''. Pòtoprens : Deschamps, 1996; Châteauneuf-le-Rouge: Vents d’Ailleurs, 2002, 2013.
* 1998 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1998.
* 2002 : ''Le cercle des époux fidèles''. P Pòtoprens : Imprimeur II, 2002; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2017.
* 2003 : ''À l'angle des rues parallèles'', Pòtoprens : Imprimeur II, 2000; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d’Ailleurs
* 2004 : ''Je sais quand Dieu vient se promener dans mon jardin'', La Roque-d’Anthéron (Frans) : Vents d’Ailleurs
* 2005 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. La Roque d’Anthéron: Vents d’Ailleurs, 2005.
* 2007 : ''Le Revenant ''1. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2007.
* 2008 : ''Nuit albinos'' (polar fantastik ak sarkastik). Pòtoprens : Deschamps, 2008; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2016.
* 2008 : ''Les cloches de la Brésilienne'', La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs
* 2008 : ''Banal oubli''. La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs, 2008.
* 2009 : ''Le Revenant'' 2, ''La Pierre de Damballah''. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2009.
* 2009 : ''Saison de porcs''. Montréal : Mémoire d’encrier, 2009.
* 2010 : ''Le sang et la mer''. La Roque d’Anthéron : Vents d’ailleurs, 2010.
* 2011 : ''Soro''. Pòtoprens : Imprimeur II, 2011; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2011.
* 2012 : ''Maudite éducation''. Pari : Philippe Rey, 2012. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2012.
* 2012 : ''Le sang et la mer''
* 2013 : ''Collier de débris''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2013 : ''Cures et châtiments''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2014 : ''L’escalier de mes désillusions''. Pari : Philippe Rey, 2014.
* 2016 : ''Le sang et la mer II: Hérodiane''. Pòtoprens : Rhum Barbancourt, 2016.
* 2017 : ''Les temps de la cruauté''. Pari : Philippe Rey, 2017.
* 2018 : ''Masi''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2018.
=== Nouvèl ===
* 1981 : ''Symphonie pour demain''. Pòtoprens : Fardin, 1981.
* 1988 : ''Albert Buron, ou Profil d’une « élite. »'' Tome 1. Pòtoprens : Imprimeur II, 1988; Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Sonson Pipirit, ou profil d’un homme du peuple''. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Nouvelles interdites''. Tòm 1 ak 2. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1995 : ''Le Sorcier qui n’aimait pas la neige''. Montréal: CIDIHCA, 1995.
* 1999 : ''Albert Buron, ou, Profil d’une « élite »'' Tome 2. Pòtoprens : Imprimeur II, 1999.
* 2001 : ''La chorale de sang''. Pòtoprens : Mémoire, 2001.
* 2006 : ''Chroniques d’un leader haïtien comme il faut'' (les meilleures d’Albert Buron). Montréal: Mémoire d’encrier, 2006.
* 2007 : ''Treize nouvelles vaudou''. Prefas pa Alain Mabanckou. Montréal: Mémoire d’encrier, 2007.
* 2012 : ''Quand le jour cède à la nuit''. La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2012.
* 2012 : ''Dossiers interdits'' (tòm 1). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2012.
* 2013 : ''Histoires entendues ou vécues dans un tap-tap''. Petyonvil : C3 Éditions, 2013.
* 2013 : ''Dossiers interdits'' (tòm 2). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2013.
* 2021:Dossiers interdits(tòm 5).Pòtoprens:L’Imprimeur II,2021
* La queue de cornelle soisson suivie de deux autres nouvelles{la piscine}et{les noix de coco}port-au-prince
* Limena port-au-prince:C3 Éditions 2014,2018
* Albert Buron anthologie port-au-prince C3 Éditions,2015
* Albert Buron profil d'une elite.tome 3 Pétion-ville C3 Éditions,2018
* Le rubis de cupidon port-au-prince C3 Éditions2018
=== Teyat ===
* 2001 : ''Le jour où l’on vola ma femme'', pyès jwe nan Pòtoprens.
* 2001 : ''Anastase''. Adaptasyon woman, ''À l’angle des rues parallèles'', jwe nan Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin
* 2003 : ''Nuit publique''. Jwe pa Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin.
* 2005 : ''Défilé'', mis en scène pa Ralf Civil, KTK, Ayiti.
* 2006 : ''La Reine des Masques'', monolog, jwe ak reyalize pa Natacha Jeune Saintil: Ayiti, Frans, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* 2007 : ''Le Douzième Étage'', monolog jwe ak reyalize pa Albert Moléon nan Festival Quatre Chemins, Ayiti.
=== Esè ===
* 2007 : ''Pour une littérature-monde''
=== Imou ak sosyete ===
* 2006 : ''Les Chroniques d'un leader haïtien comme il faut (les meilleurs d'Albert Buron)'', 2006. Recueil des sketches radiophoniques diffusés sur les ondes de Radio Métropole à Port-au-Prince.
=== Senaryo Sinema ===
* 2001 : ''[[Piwouli et le Zenglendo]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2007 : ''[[Le président a-t-il le sida]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2010 : ''[[Les amours d'un zombi]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
=== Tèks pibiye nan travay kolektif: ===
* « La page blanche de la colonisation ! ». ''Dernières nouvelles du colonialisme'' (collectif). La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2006: 229-238.
* « Le programmeur ». ''Nouvelles d’Haïti'' (Collectif). Paris: Magellan & Cie, 2007: 99-126.
* « Poudre d’eau ». ''Mon Roumain à moi''. Port-au-Prince: Presses Nationales d’Haïti, 2007: 41-49.
* « Littérature-monde ou liberté d’être ». ''Pour une littérature-monde'', sous la direction de Michel Le Bris et Jean Rouaud. Paris: Gallimard, 2007: 315-320.
* « L’essayage ». ''Une journée haïtienne'', textes réunis par Thomas C. Spear. Montréal: Mémoire d’encrier / Paris: Présence africaine, 2007: 151-156; Montréal: CIDIHCA, 2020: 159-163.
* « Le doigt ». ''Haiti noir''. Textes présentés par Edwidge Danticat. Paris: Asphalte, 2012: 41-46.
* « Madame Dextra ». ''La vie et ses couleurs; nouvelles et textes courts autour de la « question de couleur »''. Sous la direction de Lyonel Trouillot. Delmas: C3, 2012: 151-163.
* « La piscine ». ''Bonjour Voisine,'' sous la direction de Marie Hélène Poitras. Montréal: Mémoire d’encrier, 2013: 21-35.
* « Rue des arts plastiques ». ''…des maux et des rues'', collectif. Delmas: Legs, 2014: 101-104.
* « Variation sur Amour ». ''En amour avec Marie'', collectif (dirigé par Emmelie Prophète). Port-au-Prince: L’Imprimeur, 2016: 196-200.
* « Le grand frère ». ''Une enfance haïtienne''. Textes recueillis par Guy Régis Jr. Paris: Gallimard: 2017: 127-148.
* « La bibliothèque » ''…des hommes et des ombres''. Textes réunis et présentés par Dieulermesson Petit Frère. Port-au-Prince: Legs Édition, 2018: 135-145.
* « Le fémur ». ''Legs et Littérature'' 15 (janvier-juillet 2020): 311-319.
=== Théâtre: ===
* ''Le jour où l’on vola ma femm''e, pièce jouée à Port-au-Prince en 2001.
* ''Anastase''. Adaptation du roman, ''À l’angle des rues parallèles'', jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin en 2001 à Port-au-Prince.
* ''Nuit publique''. Jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin à Port-au-Prince, janvier et février 2003.
* ''Défilé'', mis en scène par Ralf Civil, KTK, Haïti 2005.
* ''La Reine des Masques'', monologue, joué et mis en scène par Natacha Jeune Saintil: Haiti, France, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* ''Le Douzième Étage'', monologue joué et mis en scène par Albert Moléon au Festival Quatre Chemins, Haïti, 2007.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/victor_gary/ Gary Victor]
** « La ballade volée du rapeur », extrait du roman, ''La piste des sortilèges'', lu par l’auteur.
**
{{DEFAULTSORT:Victor, Gary}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1958]]
[[Kategori:Ayisyen-Ameriken]]
mbs9y1l7e9p3viokr2zjooj17yq2l3p
855968
855967
2024-11-14T18:18:30Z
Geelav
20015
Lyen sou diplom
855968
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox ekriven
|non= Gary Victor
|foto= Gary-Victor author full.jpg
|tèks= Gary Victor
|fonksyon=Ekriven
|domèn=Literati, teyat, radyo
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[9 jiyè]] [[1958]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv prensipal=
*''Le diable dans un thé à la citronnelle''.
*''Masi''
|nòt=
}}
'''Gary Victor''', ki fèt [[9 jiyè]] [[1958]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[ekriven]] ayisyen.
== Biyografi ==
Gary Victor se [[otè]] youn nan èv ki pi enpòtan nan [[literati ayisyèn]] nan.
Li gen yon [[diplòm]] nan [[Agwonòm|Agwonomi]]. Li te travay kòm fonksyonè nan ministè Planifikasyon anvan li vin yon jounalis. Ant 1976 ak 1983, li pibliye nouvèl nan jounal ''Le Nouveau Monde'' ak pita, nan jounal ''Le Nouvelliste'', kote li te kwonikè ant 1983 ak 1990. Li pibliye plis pase yon santèn atik sou kilti, politik ak sosyete. Li te editè-an-chèf jouk mwa jen 2004 nan jounal ''Le Matin'' la.
Nan lane 2000, Gary Victor ekri ''Djamina'', yon seri pou jenès ki pibliye nan jounal ''Le Petit Nouvelliste''.
Gary Victor se tou yon senaris pou televizyon ak radyo. Li fè pyès radyo ak yon fèyton televizyon sou koutim boujwa ayisyen an. Li te tou sekretè jeneral nan [[Sena ayisyen]] ant 1996 ak 2000.
== Zèv li yo ==
=== Woman ===
* 1990 : ''Clair de Manbo''. Pòtoprens : Deschamps, 1990 ; La Roque-d’Anthéron (Frans): Vents d’Ailleurs, 2007.
* 1992 : ''Un octobre d’Élyaniz''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1992; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2016.
* 1996 : ''La piste des sortilèges''. Pòtoprens : Deschamps, 1996; Châteauneuf-le-Rouge: Vents d’Ailleurs, 2002, 2013.
* 1998 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1998.
* 2002 : ''Le cercle des époux fidèles''. P Pòtoprens : Imprimeur II, 2002; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2017.
* 2003 : ''À l'angle des rues parallèles'', Pòtoprens : Imprimeur II, 2000; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d’Ailleurs
* 2004 : ''Je sais quand Dieu vient se promener dans mon jardin'', La Roque-d’Anthéron (Frans) : Vents d’Ailleurs
* 2005 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. La Roque d’Anthéron: Vents d’Ailleurs, 2005.
* 2007 : ''Le Revenant ''1. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2007.
* 2008 : ''Nuit albinos'' (polar fantastik ak sarkastik). Pòtoprens : Deschamps, 2008; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2016.
* 2008 : ''Les cloches de la Brésilienne'', La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs
* 2008 : ''Banal oubli''. La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs, 2008.
* 2009 : ''Le Revenant'' 2, ''La Pierre de Damballah''. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2009.
* 2009 : ''Saison de porcs''. Montréal : Mémoire d’encrier, 2009.
* 2010 : ''Le sang et la mer''. La Roque d’Anthéron : Vents d’ailleurs, 2010.
* 2011 : ''Soro''. Pòtoprens : Imprimeur II, 2011; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2011.
* 2012 : ''Maudite éducation''. Pari : Philippe Rey, 2012. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2012.
* 2012 : ''Le sang et la mer''
* 2013 : ''Collier de débris''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2013 : ''Cures et châtiments''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2014 : ''L’escalier de mes désillusions''. Pari : Philippe Rey, 2014.
* 2016 : ''Le sang et la mer II: Hérodiane''. Pòtoprens : Rhum Barbancourt, 2016.
* 2017 : ''Les temps de la cruauté''. Pari : Philippe Rey, 2017.
* 2018 : ''Masi''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2018.
=== Nouvèl ===
* 1981 : ''Symphonie pour demain''. Pòtoprens : Fardin, 1981.
* 1988 : ''Albert Buron, ou Profil d’une « élite. »'' Tome 1. Pòtoprens : Imprimeur II, 1988; Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Sonson Pipirit, ou profil d’un homme du peuple''. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Nouvelles interdites''. Tòm 1 ak 2. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1995 : ''Le Sorcier qui n’aimait pas la neige''. Montréal: CIDIHCA, 1995.
* 1999 : ''Albert Buron, ou, Profil d’une « élite »'' Tome 2. Pòtoprens : Imprimeur II, 1999.
* 2001 : ''La chorale de sang''. Pòtoprens : Mémoire, 2001.
* 2006 : ''Chroniques d’un leader haïtien comme il faut'' (les meilleures d’Albert Buron). Montréal: Mémoire d’encrier, 2006.
* 2007 : ''Treize nouvelles vaudou''. Prefas pa Alain Mabanckou. Montréal: Mémoire d’encrier, 2007.
* 2012 : ''Quand le jour cède à la nuit''. La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2012.
* 2012 : ''Dossiers interdits'' (tòm 1). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2012.
* 2013 : ''Histoires entendues ou vécues dans un tap-tap''. Petyonvil : C3 Éditions, 2013.
* 2013 : ''Dossiers interdits'' (tòm 2). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2013.
* 2021:Dossiers interdits(tòm 5).Pòtoprens:L’Imprimeur II,2021
* La queue de cornelle soisson suivie de deux autres nouvelles{la piscine}et{les noix de coco}port-au-prince
* Limena port-au-prince:C3 Éditions 2014,2018
* Albert Buron anthologie port-au-prince C3 Éditions,2015
* Albert Buron profil d'une elite.tome 3 Pétion-ville C3 Éditions,2018
* Le rubis de cupidon port-au-prince C3 Éditions2018
=== Teyat ===
* 2001 : ''Le jour où l’on vola ma femme'', pyès jwe nan Pòtoprens.
* 2001 : ''Anastase''. Adaptasyon woman, ''À l’angle des rues parallèles'', jwe nan Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin
* 2003 : ''Nuit publique''. Jwe pa Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin.
* 2005 : ''Défilé'', mis en scène pa Ralf Civil, KTK, Ayiti.
* 2006 : ''La Reine des Masques'', monolog, jwe ak reyalize pa Natacha Jeune Saintil: Ayiti, Frans, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* 2007 : ''Le Douzième Étage'', monolog jwe ak reyalize pa Albert Moléon nan Festival Quatre Chemins, Ayiti.
=== Esè ===
* 2007 : ''Pour une littérature-monde''
=== Imou ak sosyete ===
* 2006 : ''Les Chroniques d'un leader haïtien comme il faut (les meilleurs d'Albert Buron)'', 2006. Recueil des sketches radiophoniques diffusés sur les ondes de Radio Métropole à Port-au-Prince.
=== Senaryo Sinema ===
* 2001 : ''[[Piwouli et le Zenglendo]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2007 : ''[[Le président a-t-il le sida]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2010 : ''[[Les amours d'un zombi]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
=== Tèks pibiye nan travay kolektif: ===
* « La page blanche de la colonisation ! ». ''Dernières nouvelles du colonialisme'' (collectif). La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2006: 229-238.
* « Le programmeur ». ''Nouvelles d’Haïti'' (Collectif). Paris: Magellan & Cie, 2007: 99-126.
* « Poudre d’eau ». ''Mon Roumain à moi''. Port-au-Prince: Presses Nationales d’Haïti, 2007: 41-49.
* « Littérature-monde ou liberté d’être ». ''Pour une littérature-monde'', sous la direction de Michel Le Bris et Jean Rouaud. Paris: Gallimard, 2007: 315-320.
* « L’essayage ». ''Une journée haïtienne'', textes réunis par Thomas C. Spear. Montréal: Mémoire d’encrier / Paris: Présence africaine, 2007: 151-156; Montréal: CIDIHCA, 2020: 159-163.
* « Le doigt ». ''Haiti noir''. Textes présentés par Edwidge Danticat. Paris: Asphalte, 2012: 41-46.
* « Madame Dextra ». ''La vie et ses couleurs; nouvelles et textes courts autour de la « question de couleur »''. Sous la direction de Lyonel Trouillot. Delmas: C3, 2012: 151-163.
* « La piscine ». ''Bonjour Voisine,'' sous la direction de Marie Hélène Poitras. Montréal: Mémoire d’encrier, 2013: 21-35.
* « Rue des arts plastiques ». ''…des maux et des rues'', collectif. Delmas: Legs, 2014: 101-104.
* « Variation sur Amour ». ''En amour avec Marie'', collectif (dirigé par Emmelie Prophète). Port-au-Prince: L’Imprimeur, 2016: 196-200.
* « Le grand frère ». ''Une enfance haïtienne''. Textes recueillis par Guy Régis Jr. Paris: Gallimard: 2017: 127-148.
* « La bibliothèque » ''…des hommes et des ombres''. Textes réunis et présentés par Dieulermesson Petit Frère. Port-au-Prince: Legs Édition, 2018: 135-145.
* « Le fémur ». ''Legs et Littérature'' 15 (janvier-juillet 2020): 311-319.
=== Théâtre: ===
* ''Le jour où l’on vola ma femm''e, pièce jouée à Port-au-Prince en 2001.
* ''Anastase''. Adaptation du roman, ''À l’angle des rues parallèles'', jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin en 2001 à Port-au-Prince.
* ''Nuit publique''. Jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin à Port-au-Prince, janvier et février 2003.
* ''Défilé'', mis en scène par Ralf Civil, KTK, Haïti 2005.
* ''La Reine des Masques'', monologue, joué et mis en scène par Natacha Jeune Saintil: Haiti, France, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* ''Le Douzième Étage'', monologue joué et mis en scène par Albert Moléon au Festival Quatre Chemins, Haïti, 2007.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/victor_gary/ Gary Victor]
** « La ballade volée du rapeur », extrait du roman, ''La piste des sortilèges'', lu par l’auteur.
**
{{DEFAULTSORT:Victor, Gary}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1958]]
[[Kategori:Ayisyen-Ameriken]]
facw8ezlh2uhxfxovvu1ds0udzm4sud
855969
855968
2024-11-14T18:19:06Z
Geelav
20015
Lyen sou Le Nouveliste
855969
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox ekriven
|non= Gary Victor
|foto= Gary-Victor author full.jpg
|tèks= Gary Victor
|fonksyon=Ekriven
|domèn=Literati, teyat, radyo
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[9 jiyè]] [[1958]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv prensipal=
*''Le diable dans un thé à la citronnelle''.
*''Masi''
|nòt=
}}
'''Gary Victor''', ki fèt [[9 jiyè]] [[1958]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[ekriven]] ayisyen.
== Biyografi ==
Gary Victor se [[otè]] youn nan èv ki pi enpòtan nan [[literati ayisyèn]] nan.
Li gen yon [[diplòm]] nan [[Agwonòm|Agwonomi]]. Li te travay kòm fonksyonè nan ministè Planifikasyon anvan li vin yon jounalis. Ant 1976 ak 1983, li pibliye nouvèl nan jounal ''Le Nouveau Monde'' ak pita, nan jounal ''[[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]]'', kote li te kwonikè ant 1983 ak 1990. Li pibliye plis pase yon santèn atik sou kilti, politik ak sosyete. Li te editè-an-chèf jouk mwa jen 2004 nan jounal ''Le Matin'' la.
Nan lane 2000, Gary Victor ekri ''Djamina'', yon seri pou jenès ki pibliye nan jounal ''Le Petit Nouvelliste''.
Gary Victor se tou yon senaris pou televizyon ak radyo. Li fè pyès radyo ak yon fèyton televizyon sou koutim boujwa ayisyen an. Li te tou sekretè jeneral nan [[Sena ayisyen]] ant 1996 ak 2000.
== Zèv li yo ==
=== Woman ===
* 1990 : ''Clair de Manbo''. Pòtoprens : Deschamps, 1990 ; La Roque-d’Anthéron (Frans): Vents d’Ailleurs, 2007.
* 1992 : ''Un octobre d’Élyaniz''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1992; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2016.
* 1996 : ''La piste des sortilèges''. Pòtoprens : Deschamps, 1996; Châteauneuf-le-Rouge: Vents d’Ailleurs, 2002, 2013.
* 1998 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1998.
* 2002 : ''Le cercle des époux fidèles''. P Pòtoprens : Imprimeur II, 2002; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2017.
* 2003 : ''À l'angle des rues parallèles'', Pòtoprens : Imprimeur II, 2000; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d’Ailleurs
* 2004 : ''Je sais quand Dieu vient se promener dans mon jardin'', La Roque-d’Anthéron (Frans) : Vents d’Ailleurs
* 2005 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. La Roque d’Anthéron: Vents d’Ailleurs, 2005.
* 2007 : ''Le Revenant ''1. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2007.
* 2008 : ''Nuit albinos'' (polar fantastik ak sarkastik). Pòtoprens : Deschamps, 2008; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2016.
* 2008 : ''Les cloches de la Brésilienne'', La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs
* 2008 : ''Banal oubli''. La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs, 2008.
* 2009 : ''Le Revenant'' 2, ''La Pierre de Damballah''. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2009.
* 2009 : ''Saison de porcs''. Montréal : Mémoire d’encrier, 2009.
* 2010 : ''Le sang et la mer''. La Roque d’Anthéron : Vents d’ailleurs, 2010.
* 2011 : ''Soro''. Pòtoprens : Imprimeur II, 2011; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2011.
* 2012 : ''Maudite éducation''. Pari : Philippe Rey, 2012. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2012.
* 2012 : ''Le sang et la mer''
* 2013 : ''Collier de débris''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2013 : ''Cures et châtiments''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2014 : ''L’escalier de mes désillusions''. Pari : Philippe Rey, 2014.
* 2016 : ''Le sang et la mer II: Hérodiane''. Pòtoprens : Rhum Barbancourt, 2016.
* 2017 : ''Les temps de la cruauté''. Pari : Philippe Rey, 2017.
* 2018 : ''Masi''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2018.
=== Nouvèl ===
* 1981 : ''Symphonie pour demain''. Pòtoprens : Fardin, 1981.
* 1988 : ''Albert Buron, ou Profil d’une « élite. »'' Tome 1. Pòtoprens : Imprimeur II, 1988; Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Sonson Pipirit, ou profil d’un homme du peuple''. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Nouvelles interdites''. Tòm 1 ak 2. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1995 : ''Le Sorcier qui n’aimait pas la neige''. Montréal: CIDIHCA, 1995.
* 1999 : ''Albert Buron, ou, Profil d’une « élite »'' Tome 2. Pòtoprens : Imprimeur II, 1999.
* 2001 : ''La chorale de sang''. Pòtoprens : Mémoire, 2001.
* 2006 : ''Chroniques d’un leader haïtien comme il faut'' (les meilleures d’Albert Buron). Montréal: Mémoire d’encrier, 2006.
* 2007 : ''Treize nouvelles vaudou''. Prefas pa Alain Mabanckou. Montréal: Mémoire d’encrier, 2007.
* 2012 : ''Quand le jour cède à la nuit''. La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2012.
* 2012 : ''Dossiers interdits'' (tòm 1). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2012.
* 2013 : ''Histoires entendues ou vécues dans un tap-tap''. Petyonvil : C3 Éditions, 2013.
* 2013 : ''Dossiers interdits'' (tòm 2). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2013.
* 2021:Dossiers interdits(tòm 5).Pòtoprens:L’Imprimeur II,2021
* La queue de cornelle soisson suivie de deux autres nouvelles{la piscine}et{les noix de coco}port-au-prince
* Limena port-au-prince:C3 Éditions 2014,2018
* Albert Buron anthologie port-au-prince C3 Éditions,2015
* Albert Buron profil d'une elite.tome 3 Pétion-ville C3 Éditions,2018
* Le rubis de cupidon port-au-prince C3 Éditions2018
=== Teyat ===
* 2001 : ''Le jour où l’on vola ma femme'', pyès jwe nan Pòtoprens.
* 2001 : ''Anastase''. Adaptasyon woman, ''À l’angle des rues parallèles'', jwe nan Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin
* 2003 : ''Nuit publique''. Jwe pa Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin.
* 2005 : ''Défilé'', mis en scène pa Ralf Civil, KTK, Ayiti.
* 2006 : ''La Reine des Masques'', monolog, jwe ak reyalize pa Natacha Jeune Saintil: Ayiti, Frans, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* 2007 : ''Le Douzième Étage'', monolog jwe ak reyalize pa Albert Moléon nan Festival Quatre Chemins, Ayiti.
=== Esè ===
* 2007 : ''Pour une littérature-monde''
=== Imou ak sosyete ===
* 2006 : ''Les Chroniques d'un leader haïtien comme il faut (les meilleurs d'Albert Buron)'', 2006. Recueil des sketches radiophoniques diffusés sur les ondes de Radio Métropole à Port-au-Prince.
=== Senaryo Sinema ===
* 2001 : ''[[Piwouli et le Zenglendo]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2007 : ''[[Le président a-t-il le sida]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2010 : ''[[Les amours d'un zombi]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
=== Tèks pibiye nan travay kolektif: ===
* « La page blanche de la colonisation ! ». ''Dernières nouvelles du colonialisme'' (collectif). La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2006: 229-238.
* « Le programmeur ». ''Nouvelles d’Haïti'' (Collectif). Paris: Magellan & Cie, 2007: 99-126.
* « Poudre d’eau ». ''Mon Roumain à moi''. Port-au-Prince: Presses Nationales d’Haïti, 2007: 41-49.
* « Littérature-monde ou liberté d’être ». ''Pour une littérature-monde'', sous la direction de Michel Le Bris et Jean Rouaud. Paris: Gallimard, 2007: 315-320.
* « L’essayage ». ''Une journée haïtienne'', textes réunis par Thomas C. Spear. Montréal: Mémoire d’encrier / Paris: Présence africaine, 2007: 151-156; Montréal: CIDIHCA, 2020: 159-163.
* « Le doigt ». ''Haiti noir''. Textes présentés par Edwidge Danticat. Paris: Asphalte, 2012: 41-46.
* « Madame Dextra ». ''La vie et ses couleurs; nouvelles et textes courts autour de la « question de couleur »''. Sous la direction de Lyonel Trouillot. Delmas: C3, 2012: 151-163.
* « La piscine ». ''Bonjour Voisine,'' sous la direction de Marie Hélène Poitras. Montréal: Mémoire d’encrier, 2013: 21-35.
* « Rue des arts plastiques ». ''…des maux et des rues'', collectif. Delmas: Legs, 2014: 101-104.
* « Variation sur Amour ». ''En amour avec Marie'', collectif (dirigé par Emmelie Prophète). Port-au-Prince: L’Imprimeur, 2016: 196-200.
* « Le grand frère ». ''Une enfance haïtienne''. Textes recueillis par Guy Régis Jr. Paris: Gallimard: 2017: 127-148.
* « La bibliothèque » ''…des hommes et des ombres''. Textes réunis et présentés par Dieulermesson Petit Frère. Port-au-Prince: Legs Édition, 2018: 135-145.
* « Le fémur ». ''Legs et Littérature'' 15 (janvier-juillet 2020): 311-319.
=== Théâtre: ===
* ''Le jour où l’on vola ma femm''e, pièce jouée à Port-au-Prince en 2001.
* ''Anastase''. Adaptation du roman, ''À l’angle des rues parallèles'', jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin en 2001 à Port-au-Prince.
* ''Nuit publique''. Jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin à Port-au-Prince, janvier et février 2003.
* ''Défilé'', mis en scène par Ralf Civil, KTK, Haïti 2005.
* ''La Reine des Masques'', monologue, joué et mis en scène par Natacha Jeune Saintil: Haiti, France, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* ''Le Douzième Étage'', monologue joué et mis en scène par Albert Moléon au Festival Quatre Chemins, Haïti, 2007.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/victor_gary/ Gary Victor]
** « La ballade volée du rapeur », extrait du roman, ''La piste des sortilèges'', lu par l’auteur.
**
{{DEFAULTSORT:Victor, Gary}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1958]]
[[Kategori:Ayisyen-Ameriken]]
pid67j0m7xt8r9z3o6vtfrijs0bcep1
855970
855969
2024-11-14T18:19:44Z
Geelav
20015
lyen sou Atik
855970
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox ekriven
|non= Gary Victor
|foto= Gary-Victor author full.jpg
|tèks= Gary Victor
|fonksyon=Ekriven
|domèn=Literati, teyat, radyo
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[9 jiyè]] [[1958]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv prensipal=
*''Le diable dans un thé à la citronnelle''.
*''Masi''
|nòt=
}}
'''Gary Victor''', ki fèt [[9 jiyè]] [[1958]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[ekriven]] ayisyen.
== Biyografi ==
Gary Victor se [[otè]] youn nan èv ki pi enpòtan nan [[literati ayisyèn]] nan.
Li gen yon [[diplòm]] nan [[Agwonòm|Agwonomi]]. Li te travay kòm fonksyonè nan ministè Planifikasyon anvan li vin yon jounalis. Ant 1976 ak 1983, li pibliye nouvèl nan jounal ''Le Nouveau Monde'' ak pita, nan jounal ''[[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]]'', kote li te kwonikè ant 1983 ak 1990. Li pibliye plis pase yon santèn [[atik]] sou kilti, politik ak sosyete. Li te editè-an-chèf jouk mwa jen 2004 nan jounal ''Le Matin'' la.
Nan lane 2000, Gary Victor ekri ''Djamina'', yon seri pou jenès ki pibliye nan jounal ''Le Petit Nouvelliste''.
Gary Victor se tou yon senaris pou televizyon ak radyo. Li fè pyès radyo ak yon fèyton televizyon sou koutim boujwa ayisyen an. Li te tou sekretè jeneral nan [[Sena ayisyen]] ant 1996 ak 2000.
== Zèv li yo ==
=== Woman ===
* 1990 : ''Clair de Manbo''. Pòtoprens : Deschamps, 1990 ; La Roque-d’Anthéron (Frans): Vents d’Ailleurs, 2007.
* 1992 : ''Un octobre d’Élyaniz''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1992; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2016.
* 1996 : ''La piste des sortilèges''. Pòtoprens : Deschamps, 1996; Châteauneuf-le-Rouge: Vents d’Ailleurs, 2002, 2013.
* 1998 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1998.
* 2002 : ''Le cercle des époux fidèles''. P Pòtoprens : Imprimeur II, 2002; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2017.
* 2003 : ''À l'angle des rues parallèles'', Pòtoprens : Imprimeur II, 2000; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d’Ailleurs
* 2004 : ''Je sais quand Dieu vient se promener dans mon jardin'', La Roque-d’Anthéron (Frans) : Vents d’Ailleurs
* 2005 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. La Roque d’Anthéron: Vents d’Ailleurs, 2005.
* 2007 : ''Le Revenant ''1. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2007.
* 2008 : ''Nuit albinos'' (polar fantastik ak sarkastik). Pòtoprens : Deschamps, 2008; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2016.
* 2008 : ''Les cloches de la Brésilienne'', La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs
* 2008 : ''Banal oubli''. La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs, 2008.
* 2009 : ''Le Revenant'' 2, ''La Pierre de Damballah''. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2009.
* 2009 : ''Saison de porcs''. Montréal : Mémoire d’encrier, 2009.
* 2010 : ''Le sang et la mer''. La Roque d’Anthéron : Vents d’ailleurs, 2010.
* 2011 : ''Soro''. Pòtoprens : Imprimeur II, 2011; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2011.
* 2012 : ''Maudite éducation''. Pari : Philippe Rey, 2012. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2012.
* 2012 : ''Le sang et la mer''
* 2013 : ''Collier de débris''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2013 : ''Cures et châtiments''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2014 : ''L’escalier de mes désillusions''. Pari : Philippe Rey, 2014.
* 2016 : ''Le sang et la mer II: Hérodiane''. Pòtoprens : Rhum Barbancourt, 2016.
* 2017 : ''Les temps de la cruauté''. Pari : Philippe Rey, 2017.
* 2018 : ''Masi''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2018.
=== Nouvèl ===
* 1981 : ''Symphonie pour demain''. Pòtoprens : Fardin, 1981.
* 1988 : ''Albert Buron, ou Profil d’une « élite. »'' Tome 1. Pòtoprens : Imprimeur II, 1988; Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Sonson Pipirit, ou profil d’un homme du peuple''. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Nouvelles interdites''. Tòm 1 ak 2. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1995 : ''Le Sorcier qui n’aimait pas la neige''. Montréal: CIDIHCA, 1995.
* 1999 : ''Albert Buron, ou, Profil d’une « élite »'' Tome 2. Pòtoprens : Imprimeur II, 1999.
* 2001 : ''La chorale de sang''. Pòtoprens : Mémoire, 2001.
* 2006 : ''Chroniques d’un leader haïtien comme il faut'' (les meilleures d’Albert Buron). Montréal: Mémoire d’encrier, 2006.
* 2007 : ''Treize nouvelles vaudou''. Prefas pa Alain Mabanckou. Montréal: Mémoire d’encrier, 2007.
* 2012 : ''Quand le jour cède à la nuit''. La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2012.
* 2012 : ''Dossiers interdits'' (tòm 1). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2012.
* 2013 : ''Histoires entendues ou vécues dans un tap-tap''. Petyonvil : C3 Éditions, 2013.
* 2013 : ''Dossiers interdits'' (tòm 2). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2013.
* 2021:Dossiers interdits(tòm 5).Pòtoprens:L’Imprimeur II,2021
* La queue de cornelle soisson suivie de deux autres nouvelles{la piscine}et{les noix de coco}port-au-prince
* Limena port-au-prince:C3 Éditions 2014,2018
* Albert Buron anthologie port-au-prince C3 Éditions,2015
* Albert Buron profil d'une elite.tome 3 Pétion-ville C3 Éditions,2018
* Le rubis de cupidon port-au-prince C3 Éditions2018
=== Teyat ===
* 2001 : ''Le jour où l’on vola ma femme'', pyès jwe nan Pòtoprens.
* 2001 : ''Anastase''. Adaptasyon woman, ''À l’angle des rues parallèles'', jwe nan Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin
* 2003 : ''Nuit publique''. Jwe pa Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin.
* 2005 : ''Défilé'', mis en scène pa Ralf Civil, KTK, Ayiti.
* 2006 : ''La Reine des Masques'', monolog, jwe ak reyalize pa Natacha Jeune Saintil: Ayiti, Frans, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* 2007 : ''Le Douzième Étage'', monolog jwe ak reyalize pa Albert Moléon nan Festival Quatre Chemins, Ayiti.
=== Esè ===
* 2007 : ''Pour une littérature-monde''
=== Imou ak sosyete ===
* 2006 : ''Les Chroniques d'un leader haïtien comme il faut (les meilleurs d'Albert Buron)'', 2006. Recueil des sketches radiophoniques diffusés sur les ondes de Radio Métropole à Port-au-Prince.
=== Senaryo Sinema ===
* 2001 : ''[[Piwouli et le Zenglendo]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2007 : ''[[Le président a-t-il le sida]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2010 : ''[[Les amours d'un zombi]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
=== Tèks pibiye nan travay kolektif: ===
* « La page blanche de la colonisation ! ». ''Dernières nouvelles du colonialisme'' (collectif). La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2006: 229-238.
* « Le programmeur ». ''Nouvelles d’Haïti'' (Collectif). Paris: Magellan & Cie, 2007: 99-126.
* « Poudre d’eau ». ''Mon Roumain à moi''. Port-au-Prince: Presses Nationales d’Haïti, 2007: 41-49.
* « Littérature-monde ou liberté d’être ». ''Pour une littérature-monde'', sous la direction de Michel Le Bris et Jean Rouaud. Paris: Gallimard, 2007: 315-320.
* « L’essayage ». ''Une journée haïtienne'', textes réunis par Thomas C. Spear. Montréal: Mémoire d’encrier / Paris: Présence africaine, 2007: 151-156; Montréal: CIDIHCA, 2020: 159-163.
* « Le doigt ». ''Haiti noir''. Textes présentés par Edwidge Danticat. Paris: Asphalte, 2012: 41-46.
* « Madame Dextra ». ''La vie et ses couleurs; nouvelles et textes courts autour de la « question de couleur »''. Sous la direction de Lyonel Trouillot. Delmas: C3, 2012: 151-163.
* « La piscine ». ''Bonjour Voisine,'' sous la direction de Marie Hélène Poitras. Montréal: Mémoire d’encrier, 2013: 21-35.
* « Rue des arts plastiques ». ''…des maux et des rues'', collectif. Delmas: Legs, 2014: 101-104.
* « Variation sur Amour ». ''En amour avec Marie'', collectif (dirigé par Emmelie Prophète). Port-au-Prince: L’Imprimeur, 2016: 196-200.
* « Le grand frère ». ''Une enfance haïtienne''. Textes recueillis par Guy Régis Jr. Paris: Gallimard: 2017: 127-148.
* « La bibliothèque » ''…des hommes et des ombres''. Textes réunis et présentés par Dieulermesson Petit Frère. Port-au-Prince: Legs Édition, 2018: 135-145.
* « Le fémur ». ''Legs et Littérature'' 15 (janvier-juillet 2020): 311-319.
=== Théâtre: ===
* ''Le jour où l’on vola ma femm''e, pièce jouée à Port-au-Prince en 2001.
* ''Anastase''. Adaptation du roman, ''À l’angle des rues parallèles'', jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin en 2001 à Port-au-Prince.
* ''Nuit publique''. Jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin à Port-au-Prince, janvier et février 2003.
* ''Défilé'', mis en scène par Ralf Civil, KTK, Haïti 2005.
* ''La Reine des Masques'', monologue, joué et mis en scène par Natacha Jeune Saintil: Haiti, France, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* ''Le Douzième Étage'', monologue joué et mis en scène par Albert Moléon au Festival Quatre Chemins, Haïti, 2007.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/victor_gary/ Gary Victor]
** « La ballade volée du rapeur », extrait du roman, ''La piste des sortilèges'', lu par l’auteur.
**
{{DEFAULTSORT:Victor, Gary}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1958]]
[[Kategori:Ayisyen-Ameriken]]
tqihn11fcf2hp8tmgkqkg14tgjlgqdx
855973
855970
2024-11-14T18:21:28Z
Geelav
20015
lyen sou Boujw Ayisyen
855973
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox ekriven
|non= Gary Victor
|foto= Gary-Victor author full.jpg
|tèks= Gary Victor
|fonksyon=Ekriven
|domèn=Literati, teyat, radyo
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[9 jiyè]] [[1958]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv prensipal=
*''Le diable dans un thé à la citronnelle''.
*''Masi''
|nòt=
}}
'''Gary Victor''', ki fèt [[9 jiyè]] [[1958]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[ekriven]] ayisyen.
== Biyografi ==
Gary Victor se [[otè]] youn nan èv ki pi enpòtan nan [[literati ayisyèn]] nan.
Li gen yon [[diplòm]] nan [[Agwonòm|Agwonomi]]. Li te travay kòm fonksyonè nan ministè Planifikasyon anvan li vin yon jounalis. Ant 1976 ak 1983, li pibliye nouvèl nan jounal ''Le Nouveau Monde'' ak pita, nan jounal ''[[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]]'', kote li te kwonikè ant 1983 ak 1990. Li pibliye plis pase yon santèn [[atik]] sou kilti, politik ak sosyete. Li te editè-an-chèf jouk mwa jen 2004 nan jounal ''Le Matin'' la.
Nan lane 2000, Gary Victor ekri ''Djamina'', yon seri pou jenès ki pibliye nan jounal ''Le Petit Nouvelliste''.
Gary Victor se tou yon senaris pou televizyon ak radyo. Li fè pyès radyo ak yon fèyton televizyon sou koutim [[boujwa ayisyen]] an. Li te tou sekretè jeneral nan [[Sena ayisyen]] ant 1996 ak 2000.
== Zèv li yo ==
=== Woman ===
* 1990 : ''Clair de Manbo''. Pòtoprens : Deschamps, 1990 ; La Roque-d’Anthéron (Frans): Vents d’Ailleurs, 2007.
* 1992 : ''Un octobre d’Élyaniz''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1992; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2016.
* 1996 : ''La piste des sortilèges''. Pòtoprens : Deschamps, 1996; Châteauneuf-le-Rouge: Vents d’Ailleurs, 2002, 2013.
* 1998 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1998.
* 2002 : ''Le cercle des époux fidèles''. P Pòtoprens : Imprimeur II, 2002; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2017.
* 2003 : ''À l'angle des rues parallèles'', Pòtoprens : Imprimeur II, 2000; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d’Ailleurs
* 2004 : ''Je sais quand Dieu vient se promener dans mon jardin'', La Roque-d’Anthéron (Frans) : Vents d’Ailleurs
* 2005 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. La Roque d’Anthéron: Vents d’Ailleurs, 2005.
* 2007 : ''Le Revenant ''1. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2007.
* 2008 : ''Nuit albinos'' (polar fantastik ak sarkastik). Pòtoprens : Deschamps, 2008; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2016.
* 2008 : ''Les cloches de la Brésilienne'', La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs
* 2008 : ''Banal oubli''. La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs, 2008.
* 2009 : ''Le Revenant'' 2, ''La Pierre de Damballah''. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2009.
* 2009 : ''Saison de porcs''. Montréal : Mémoire d’encrier, 2009.
* 2010 : ''Le sang et la mer''. La Roque d’Anthéron : Vents d’ailleurs, 2010.
* 2011 : ''Soro''. Pòtoprens : Imprimeur II, 2011; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2011.
* 2012 : ''Maudite éducation''. Pari : Philippe Rey, 2012. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2012.
* 2012 : ''Le sang et la mer''
* 2013 : ''Collier de débris''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2013 : ''Cures et châtiments''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2014 : ''L’escalier de mes désillusions''. Pari : Philippe Rey, 2014.
* 2016 : ''Le sang et la mer II: Hérodiane''. Pòtoprens : Rhum Barbancourt, 2016.
* 2017 : ''Les temps de la cruauté''. Pari : Philippe Rey, 2017.
* 2018 : ''Masi''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2018.
=== Nouvèl ===
* 1981 : ''Symphonie pour demain''. Pòtoprens : Fardin, 1981.
* 1988 : ''Albert Buron, ou Profil d’une « élite. »'' Tome 1. Pòtoprens : Imprimeur II, 1988; Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Sonson Pipirit, ou profil d’un homme du peuple''. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Nouvelles interdites''. Tòm 1 ak 2. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1995 : ''Le Sorcier qui n’aimait pas la neige''. Montréal: CIDIHCA, 1995.
* 1999 : ''Albert Buron, ou, Profil d’une « élite »'' Tome 2. Pòtoprens : Imprimeur II, 1999.
* 2001 : ''La chorale de sang''. Pòtoprens : Mémoire, 2001.
* 2006 : ''Chroniques d’un leader haïtien comme il faut'' (les meilleures d’Albert Buron). Montréal: Mémoire d’encrier, 2006.
* 2007 : ''Treize nouvelles vaudou''. Prefas pa Alain Mabanckou. Montréal: Mémoire d’encrier, 2007.
* 2012 : ''Quand le jour cède à la nuit''. La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2012.
* 2012 : ''Dossiers interdits'' (tòm 1). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2012.
* 2013 : ''Histoires entendues ou vécues dans un tap-tap''. Petyonvil : C3 Éditions, 2013.
* 2013 : ''Dossiers interdits'' (tòm 2). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2013.
* 2021:Dossiers interdits(tòm 5).Pòtoprens:L’Imprimeur II,2021
* La queue de cornelle soisson suivie de deux autres nouvelles{la piscine}et{les noix de coco}port-au-prince
* Limena port-au-prince:C3 Éditions 2014,2018
* Albert Buron anthologie port-au-prince C3 Éditions,2015
* Albert Buron profil d'une elite.tome 3 Pétion-ville C3 Éditions,2018
* Le rubis de cupidon port-au-prince C3 Éditions2018
=== Teyat ===
* 2001 : ''Le jour où l’on vola ma femme'', pyès jwe nan Pòtoprens.
* 2001 : ''Anastase''. Adaptasyon woman, ''À l’angle des rues parallèles'', jwe nan Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin
* 2003 : ''Nuit publique''. Jwe pa Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin.
* 2005 : ''Défilé'', mis en scène pa Ralf Civil, KTK, Ayiti.
* 2006 : ''La Reine des Masques'', monolog, jwe ak reyalize pa Natacha Jeune Saintil: Ayiti, Frans, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* 2007 : ''Le Douzième Étage'', monolog jwe ak reyalize pa Albert Moléon nan Festival Quatre Chemins, Ayiti.
=== Esè ===
* 2007 : ''Pour une littérature-monde''
=== Imou ak sosyete ===
* 2006 : ''Les Chroniques d'un leader haïtien comme il faut (les meilleurs d'Albert Buron)'', 2006. Recueil des sketches radiophoniques diffusés sur les ondes de Radio Métropole à Port-au-Prince.
=== Senaryo Sinema ===
* 2001 : ''[[Piwouli et le Zenglendo]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2007 : ''[[Le président a-t-il le sida]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2010 : ''[[Les amours d'un zombi]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
=== Tèks pibiye nan travay kolektif: ===
* « La page blanche de la colonisation ! ». ''Dernières nouvelles du colonialisme'' (collectif). La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2006: 229-238.
* « Le programmeur ». ''Nouvelles d’Haïti'' (Collectif). Paris: Magellan & Cie, 2007: 99-126.
* « Poudre d’eau ». ''Mon Roumain à moi''. Port-au-Prince: Presses Nationales d’Haïti, 2007: 41-49.
* « Littérature-monde ou liberté d’être ». ''Pour une littérature-monde'', sous la direction de Michel Le Bris et Jean Rouaud. Paris: Gallimard, 2007: 315-320.
* « L’essayage ». ''Une journée haïtienne'', textes réunis par Thomas C. Spear. Montréal: Mémoire d’encrier / Paris: Présence africaine, 2007: 151-156; Montréal: CIDIHCA, 2020: 159-163.
* « Le doigt ». ''Haiti noir''. Textes présentés par Edwidge Danticat. Paris: Asphalte, 2012: 41-46.
* « Madame Dextra ». ''La vie et ses couleurs; nouvelles et textes courts autour de la « question de couleur »''. Sous la direction de Lyonel Trouillot. Delmas: C3, 2012: 151-163.
* « La piscine ». ''Bonjour Voisine,'' sous la direction de Marie Hélène Poitras. Montréal: Mémoire d’encrier, 2013: 21-35.
* « Rue des arts plastiques ». ''…des maux et des rues'', collectif. Delmas: Legs, 2014: 101-104.
* « Variation sur Amour ». ''En amour avec Marie'', collectif (dirigé par Emmelie Prophète). Port-au-Prince: L’Imprimeur, 2016: 196-200.
* « Le grand frère ». ''Une enfance haïtienne''. Textes recueillis par Guy Régis Jr. Paris: Gallimard: 2017: 127-148.
* « La bibliothèque » ''…des hommes et des ombres''. Textes réunis et présentés par Dieulermesson Petit Frère. Port-au-Prince: Legs Édition, 2018: 135-145.
* « Le fémur ». ''Legs et Littérature'' 15 (janvier-juillet 2020): 311-319.
=== Théâtre: ===
* ''Le jour où l’on vola ma femm''e, pièce jouée à Port-au-Prince en 2001.
* ''Anastase''. Adaptation du roman, ''À l’angle des rues parallèles'', jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin en 2001 à Port-au-Prince.
* ''Nuit publique''. Jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin à Port-au-Prince, janvier et février 2003.
* ''Défilé'', mis en scène par Ralf Civil, KTK, Haïti 2005.
* ''La Reine des Masques'', monologue, joué et mis en scène par Natacha Jeune Saintil: Haiti, France, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* ''Le Douzième Étage'', monologue joué et mis en scène par Albert Moléon au Festival Quatre Chemins, Haïti, 2007.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/victor_gary/ Gary Victor]
** « La ballade volée du rapeur », extrait du roman, ''La piste des sortilèges'', lu par l’auteur.
**
{{DEFAULTSORT:Victor, Gary}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1958]]
[[Kategori:Ayisyen-Ameriken]]
000yjl655ar0vlqi7xbc3f9tgjobz65
855974
855973
2024-11-14T18:22:20Z
Geelav
20015
lyen sou senaris
855974
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox ekriven
|non= Gary Victor
|foto= Gary-Victor author full.jpg
|tèks= Gary Victor
|fonksyon=Ekriven
|domèn=Literati, teyat, radyo
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[9 jiyè]] [[1958]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv prensipal=
*''Le diable dans un thé à la citronnelle''.
*''Masi''
|nòt=
}}
'''Gary Victor''', ki fèt [[9 jiyè]] [[1958]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[ekriven]] ayisyen.
== Biyografi ==
Gary Victor se [[otè]] youn nan èv ki pi enpòtan nan [[literati ayisyèn]] nan.
Li gen yon [[diplòm]] nan [[Agwonòm|Agwonomi]]. Li te travay kòm fonksyonè nan ministè Planifikasyon anvan li vin yon jounalis. Ant 1976 ak 1983, li pibliye nouvèl nan jounal ''Le Nouveau Monde'' ak pita, nan jounal ''[[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]]'', kote li te kwonikè ant 1983 ak 1990. Li pibliye plis pase yon santèn [[atik]] sou kilti, politik ak sosyete. Li te editè-an-chèf jouk mwa jen 2004 nan jounal ''Le Matin'' la.
Nan lane 2000, Gary Victor ekri ''Djamina'', yon seri pou jenès ki pibliye nan jounal ''Le Petit Nouvelliste''.
Gary Victor se tou yon [[senaris]] pou televizyon ak radyo. Li fè pyès radyo ak yon fèyton televizyon sou koutim [[boujwa ayisyen]] an. Li te tou sekretè jeneral nan [[Sena ayisyen]] ant 1996 ak 2000.
== Zèv li yo ==
=== Woman ===
* 1990 : ''Clair de Manbo''. Pòtoprens : Deschamps, 1990 ; La Roque-d’Anthéron (Frans): Vents d’Ailleurs, 2007.
* 1992 : ''Un octobre d’Élyaniz''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1992; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2016.
* 1996 : ''La piste des sortilèges''. Pòtoprens : Deschamps, 1996; Châteauneuf-le-Rouge: Vents d’Ailleurs, 2002, 2013.
* 1998 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1998.
* 2002 : ''Le cercle des époux fidèles''. P Pòtoprens : Imprimeur II, 2002; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2017.
* 2003 : ''À l'angle des rues parallèles'', Pòtoprens : Imprimeur II, 2000; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d’Ailleurs
* 2004 : ''Je sais quand Dieu vient se promener dans mon jardin'', La Roque-d’Anthéron (Frans) : Vents d’Ailleurs
* 2005 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. La Roque d’Anthéron: Vents d’Ailleurs, 2005.
* 2007 : ''Le Revenant ''1. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2007.
* 2008 : ''Nuit albinos'' (polar fantastik ak sarkastik). Pòtoprens : Deschamps, 2008; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2016.
* 2008 : ''Les cloches de la Brésilienne'', La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs
* 2008 : ''Banal oubli''. La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs, 2008.
* 2009 : ''Le Revenant'' 2, ''La Pierre de Damballah''. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2009.
* 2009 : ''Saison de porcs''. Montréal : Mémoire d’encrier, 2009.
* 2010 : ''Le sang et la mer''. La Roque d’Anthéron : Vents d’ailleurs, 2010.
* 2011 : ''Soro''. Pòtoprens : Imprimeur II, 2011; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2011.
* 2012 : ''Maudite éducation''. Pari : Philippe Rey, 2012. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2012.
* 2012 : ''Le sang et la mer''
* 2013 : ''Collier de débris''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2013 : ''Cures et châtiments''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2014 : ''L’escalier de mes désillusions''. Pari : Philippe Rey, 2014.
* 2016 : ''Le sang et la mer II: Hérodiane''. Pòtoprens : Rhum Barbancourt, 2016.
* 2017 : ''Les temps de la cruauté''. Pari : Philippe Rey, 2017.
* 2018 : ''Masi''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2018.
=== Nouvèl ===
* 1981 : ''Symphonie pour demain''. Pòtoprens : Fardin, 1981.
* 1988 : ''Albert Buron, ou Profil d’une « élite. »'' Tome 1. Pòtoprens : Imprimeur II, 1988; Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Sonson Pipirit, ou profil d’un homme du peuple''. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Nouvelles interdites''. Tòm 1 ak 2. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1995 : ''Le Sorcier qui n’aimait pas la neige''. Montréal: CIDIHCA, 1995.
* 1999 : ''Albert Buron, ou, Profil d’une « élite »'' Tome 2. Pòtoprens : Imprimeur II, 1999.
* 2001 : ''La chorale de sang''. Pòtoprens : Mémoire, 2001.
* 2006 : ''Chroniques d’un leader haïtien comme il faut'' (les meilleures d’Albert Buron). Montréal: Mémoire d’encrier, 2006.
* 2007 : ''Treize nouvelles vaudou''. Prefas pa Alain Mabanckou. Montréal: Mémoire d’encrier, 2007.
* 2012 : ''Quand le jour cède à la nuit''. La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2012.
* 2012 : ''Dossiers interdits'' (tòm 1). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2012.
* 2013 : ''Histoires entendues ou vécues dans un tap-tap''. Petyonvil : C3 Éditions, 2013.
* 2013 : ''Dossiers interdits'' (tòm 2). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2013.
* 2021:Dossiers interdits(tòm 5).Pòtoprens:L’Imprimeur II,2021
* La queue de cornelle soisson suivie de deux autres nouvelles{la piscine}et{les noix de coco}port-au-prince
* Limena port-au-prince:C3 Éditions 2014,2018
* Albert Buron anthologie port-au-prince C3 Éditions,2015
* Albert Buron profil d'une elite.tome 3 Pétion-ville C3 Éditions,2018
* Le rubis de cupidon port-au-prince C3 Éditions2018
=== Teyat ===
* 2001 : ''Le jour où l’on vola ma femme'', pyès jwe nan Pòtoprens.
* 2001 : ''Anastase''. Adaptasyon woman, ''À l’angle des rues parallèles'', jwe nan Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin
* 2003 : ''Nuit publique''. Jwe pa Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin.
* 2005 : ''Défilé'', mis en scène pa Ralf Civil, KTK, Ayiti.
* 2006 : ''La Reine des Masques'', monolog, jwe ak reyalize pa Natacha Jeune Saintil: Ayiti, Frans, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* 2007 : ''Le Douzième Étage'', monolog jwe ak reyalize pa Albert Moléon nan Festival Quatre Chemins, Ayiti.
=== Esè ===
* 2007 : ''Pour une littérature-monde''
=== Imou ak sosyete ===
* 2006 : ''Les Chroniques d'un leader haïtien comme il faut (les meilleurs d'Albert Buron)'', 2006. Recueil des sketches radiophoniques diffusés sur les ondes de Radio Métropole à Port-au-Prince.
=== Senaryo Sinema ===
* 2001 : ''[[Piwouli et le Zenglendo]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2007 : ''[[Le président a-t-il le sida]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2010 : ''[[Les amours d'un zombi]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
=== Tèks pibiye nan travay kolektif: ===
* « La page blanche de la colonisation ! ». ''Dernières nouvelles du colonialisme'' (collectif). La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2006: 229-238.
* « Le programmeur ». ''Nouvelles d’Haïti'' (Collectif). Paris: Magellan & Cie, 2007: 99-126.
* « Poudre d’eau ». ''Mon Roumain à moi''. Port-au-Prince: Presses Nationales d’Haïti, 2007: 41-49.
* « Littérature-monde ou liberté d’être ». ''Pour une littérature-monde'', sous la direction de Michel Le Bris et Jean Rouaud. Paris: Gallimard, 2007: 315-320.
* « L’essayage ». ''Une journée haïtienne'', textes réunis par Thomas C. Spear. Montréal: Mémoire d’encrier / Paris: Présence africaine, 2007: 151-156; Montréal: CIDIHCA, 2020: 159-163.
* « Le doigt ». ''Haiti noir''. Textes présentés par Edwidge Danticat. Paris: Asphalte, 2012: 41-46.
* « Madame Dextra ». ''La vie et ses couleurs; nouvelles et textes courts autour de la « question de couleur »''. Sous la direction de Lyonel Trouillot. Delmas: C3, 2012: 151-163.
* « La piscine ». ''Bonjour Voisine,'' sous la direction de Marie Hélène Poitras. Montréal: Mémoire d’encrier, 2013: 21-35.
* « Rue des arts plastiques ». ''…des maux et des rues'', collectif. Delmas: Legs, 2014: 101-104.
* « Variation sur Amour ». ''En amour avec Marie'', collectif (dirigé par Emmelie Prophète). Port-au-Prince: L’Imprimeur, 2016: 196-200.
* « Le grand frère ». ''Une enfance haïtienne''. Textes recueillis par Guy Régis Jr. Paris: Gallimard: 2017: 127-148.
* « La bibliothèque » ''…des hommes et des ombres''. Textes réunis et présentés par Dieulermesson Petit Frère. Port-au-Prince: Legs Édition, 2018: 135-145.
* « Le fémur ». ''Legs et Littérature'' 15 (janvier-juillet 2020): 311-319.
=== Théâtre: ===
* ''Le jour où l’on vola ma femm''e, pièce jouée à Port-au-Prince en 2001.
* ''Anastase''. Adaptation du roman, ''À l’angle des rues parallèles'', jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin en 2001 à Port-au-Prince.
* ''Nuit publique''. Jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin à Port-au-Prince, janvier et février 2003.
* ''Défilé'', mis en scène par Ralf Civil, KTK, Haïti 2005.
* ''La Reine des Masques'', monologue, joué et mis en scène par Natacha Jeune Saintil: Haiti, France, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* ''Le Douzième Étage'', monologue joué et mis en scène par Albert Moléon au Festival Quatre Chemins, Haïti, 2007.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/victor_gary/ Gary Victor]
** « La ballade volée du rapeur », extrait du roman, ''La piste des sortilèges'', lu par l’auteur.
**
{{DEFAULTSORT:Victor, Gary}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1958]]
[[Kategori:Ayisyen-Ameriken]]
h0mbqqli8r733kbipo6n6ljucvey625
855975
855974
2024-11-14T18:23:01Z
Geelav
20015
lyen sou radyo
855975
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox ekriven
|non= Gary Victor
|foto= Gary-Victor author full.jpg
|tèks= Gary Victor
|fonksyon=Ekriven
|domèn=Literati, teyat, radyo
|diplòm=
|etid=
|dat nesans= [[9 jiyè]] [[1958]]
|lye nesans= [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]]
|peyi nesans= [[Ayiti]]
|dat lanmò=
|lye lanmò=
|peyi lanmò=
|nasyonalite= Ayisyen
|zèv prensipal=
*''Le diable dans un thé à la citronnelle''.
*''Masi''
|nòt=
}}
'''Gary Victor''', ki fèt [[9 jiyè]] [[1958]] nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] ([[Ayiti]]), se yon [[ekriven]] ayisyen.
== Biyografi ==
Gary Victor se [[otè]] youn nan èv ki pi enpòtan nan [[literati ayisyèn]] nan.
Li gen yon [[diplòm]] nan [[Agwonòm|Agwonomi]]. Li te travay kòm fonksyonè nan ministè Planifikasyon anvan li vin yon jounalis. Ant 1976 ak 1983, li pibliye nouvèl nan jounal ''Le Nouveau Monde'' ak pita, nan jounal ''[[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]]'', kote li te kwonikè ant 1983 ak 1990. Li pibliye plis pase yon santèn [[atik]] sou kilti, politik ak sosyete. Li te editè-an-chèf jouk mwa jen 2004 nan jounal ''Le Matin'' la.
Nan lane 2000, Gary Victor ekri ''Djamina'', yon seri pou jenès ki pibliye nan jounal ''Le Petit Nouvelliste''.
Gary Victor se tou yon [[senaris]] pou televizyon ak [[radyo]]. Li fè pyès radyo ak yon fèyton televizyon sou koutim [[boujwa ayisyen]] an. Li te tou sekretè jeneral nan [[Sena ayisyen]] ant 1996 ak 2000.
== Zèv li yo ==
=== Woman ===
* 1990 : ''Clair de Manbo''. Pòtoprens : Deschamps, 1990 ; La Roque-d’Anthéron (Frans): Vents d’Ailleurs, 2007.
* 1992 : ''Un octobre d’Élyaniz''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1992; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2016.
* 1996 : ''La piste des sortilèges''. Pòtoprens : Deschamps, 1996; Châteauneuf-le-Rouge: Vents d’Ailleurs, 2002, 2013.
* 1998 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. Pòtoprens : Imprimeur II, 1998.
* 2002 : ''Le cercle des époux fidèles''. P Pòtoprens : Imprimeur II, 2002; Pétion-Ville: C3 Éditions, 2017.
* 2003 : ''À l'angle des rues parallèles'', Pòtoprens : Imprimeur II, 2000; Châteauneuf-le-Rouge : Vents d’Ailleurs
* 2004 : ''Je sais quand Dieu vient se promener dans mon jardin'', La Roque-d’Anthéron (Frans) : Vents d’Ailleurs
* 2005 : ''Le diable dans un thé à la citronnelle''. La Roque d’Anthéron: Vents d’Ailleurs, 2005.
* 2007 : ''Le Revenant ''1. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2007.
* 2008 : ''Nuit albinos'' (polar fantastik ak sarkastik). Pòtoprens : Deschamps, 2008; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2016.
* 2008 : ''Les cloches de la Brésilienne'', La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs
* 2008 : ''Banal oubli''. La Roque d’Anthéron : Vents d’Ailleurs, 2008.
* 2009 : ''Le Revenant'' 2, ''La Pierre de Damballah''. Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2009.
* 2009 : ''Saison de porcs''. Montréal : Mémoire d’encrier, 2009.
* 2010 : ''Le sang et la mer''. La Roque d’Anthéron : Vents d’ailleurs, 2010.
* 2011 : ''Soro''. Pòtoprens : Imprimeur II, 2011; Monreyal : Mémoire d’encrier, 2011.
* 2012 : ''Maudite éducation''. Pari : Philippe Rey, 2012. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2012.
* 2012 : ''Le sang et la mer''
* 2013 : ''Collier de débris''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2013 : ''Cures et châtiments''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2013.
* 2014 : ''L’escalier de mes désillusions''. Pari : Philippe Rey, 2014.
* 2016 : ''Le sang et la mer II: Hérodiane''. Pòtoprens : Rhum Barbancourt, 2016.
* 2017 : ''Les temps de la cruauté''. Pari : Philippe Rey, 2017.
* 2018 : ''Masi''. Monreyal : Mémoire d’encrier, 2018.
=== Nouvèl ===
* 1981 : ''Symphonie pour demain''. Pòtoprens : Fardin, 1981.
* 1988 : ''Albert Buron, ou Profil d’une « élite. »'' Tome 1. Pòtoprens : Imprimeur II, 1988; Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Sonson Pipirit, ou profil d’un homme du peuple''. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1989 : ''Nouvelles interdites''. Tòm 1 ak 2. Pòtoprens : Deschamps, 1989.
* 1995 : ''Le Sorcier qui n’aimait pas la neige''. Montréal: CIDIHCA, 1995.
* 1999 : ''Albert Buron, ou, Profil d’une « élite »'' Tome 2. Pòtoprens : Imprimeur II, 1999.
* 2001 : ''La chorale de sang''. Pòtoprens : Mémoire, 2001.
* 2006 : ''Chroniques d’un leader haïtien comme il faut'' (les meilleures d’Albert Buron). Montréal: Mémoire d’encrier, 2006.
* 2007 : ''Treize nouvelles vaudou''. Prefas pa Alain Mabanckou. Montréal: Mémoire d’encrier, 2007.
* 2012 : ''Quand le jour cède à la nuit''. La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2012.
* 2012 : ''Dossiers interdits'' (tòm 1). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2012.
* 2013 : ''Histoires entendues ou vécues dans un tap-tap''. Petyonvil : C3 Éditions, 2013.
* 2013 : ''Dossiers interdits'' (tòm 2). Pòtoprens : L’Imprimeur II, 2013.
* 2021:Dossiers interdits(tòm 5).Pòtoprens:L’Imprimeur II,2021
* La queue de cornelle soisson suivie de deux autres nouvelles{la piscine}et{les noix de coco}port-au-prince
* Limena port-au-prince:C3 Éditions 2014,2018
* Albert Buron anthologie port-au-prince C3 Éditions,2015
* Albert Buron profil d'une elite.tome 3 Pétion-ville C3 Éditions,2018
* Le rubis de cupidon port-au-prince C3 Éditions2018
=== Teyat ===
* 2001 : ''Le jour où l’on vola ma femme'', pyès jwe nan Pòtoprens.
* 2001 : ''Anastase''. Adaptasyon woman, ''À l’angle des rues parallèles'', jwe nan Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin
* 2003 : ''Nuit publique''. Jwe pa Petit Conservatoire pa Daniel Marcelin.
* 2005 : ''Défilé'', mis en scène pa Ralf Civil, KTK, Ayiti.
* 2006 : ''La Reine des Masques'', monolog, jwe ak reyalize pa Natacha Jeune Saintil: Ayiti, Frans, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* 2007 : ''Le Douzième Étage'', monolog jwe ak reyalize pa Albert Moléon nan Festival Quatre Chemins, Ayiti.
=== Esè ===
* 2007 : ''Pour une littérature-monde''
=== Imou ak sosyete ===
* 2006 : ''Les Chroniques d'un leader haïtien comme il faut (les meilleurs d'Albert Buron)'', 2006. Recueil des sketches radiophoniques diffusés sur les ondes de Radio Métropole à Port-au-Prince.
=== Senaryo Sinema ===
* 2001 : ''[[Piwouli et le Zenglendo]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2007 : ''[[Le président a-t-il le sida]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
* 2010 : ''[[Les amours d'un zombi]]'', Fim fiksyon [[Arnold Antonin]]
=== Tèks pibiye nan travay kolektif: ===
* « La page blanche de la colonisation ! ». ''Dernières nouvelles du colonialisme'' (collectif). La Roque d’Anthéron: Vents d’ailleurs, 2006: 229-238.
* « Le programmeur ». ''Nouvelles d’Haïti'' (Collectif). Paris: Magellan & Cie, 2007: 99-126.
* « Poudre d’eau ». ''Mon Roumain à moi''. Port-au-Prince: Presses Nationales d’Haïti, 2007: 41-49.
* « Littérature-monde ou liberté d’être ». ''Pour une littérature-monde'', sous la direction de Michel Le Bris et Jean Rouaud. Paris: Gallimard, 2007: 315-320.
* « L’essayage ». ''Une journée haïtienne'', textes réunis par Thomas C. Spear. Montréal: Mémoire d’encrier / Paris: Présence africaine, 2007: 151-156; Montréal: CIDIHCA, 2020: 159-163.
* « Le doigt ». ''Haiti noir''. Textes présentés par Edwidge Danticat. Paris: Asphalte, 2012: 41-46.
* « Madame Dextra ». ''La vie et ses couleurs; nouvelles et textes courts autour de la « question de couleur »''. Sous la direction de Lyonel Trouillot. Delmas: C3, 2012: 151-163.
* « La piscine ». ''Bonjour Voisine,'' sous la direction de Marie Hélène Poitras. Montréal: Mémoire d’encrier, 2013: 21-35.
* « Rue des arts plastiques ». ''…des maux et des rues'', collectif. Delmas: Legs, 2014: 101-104.
* « Variation sur Amour ». ''En amour avec Marie'', collectif (dirigé par Emmelie Prophète). Port-au-Prince: L’Imprimeur, 2016: 196-200.
* « Le grand frère ». ''Une enfance haïtienne''. Textes recueillis par Guy Régis Jr. Paris: Gallimard: 2017: 127-148.
* « La bibliothèque » ''…des hommes et des ombres''. Textes réunis et présentés par Dieulermesson Petit Frère. Port-au-Prince: Legs Édition, 2018: 135-145.
* « Le fémur ». ''Legs et Littérature'' 15 (janvier-juillet 2020): 311-319.
=== Théâtre: ===
* ''Le jour où l’on vola ma femm''e, pièce jouée à Port-au-Prince en 2001.
* ''Anastase''. Adaptation du roman, ''À l’angle des rues parallèles'', jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin en 2001 à Port-au-Prince.
* ''Nuit publique''. Jouée par le Petit Conservatoire dans une mise en scène de Daniel Marcelin à Port-au-Prince, janvier et février 2003.
* ''Défilé'', mis en scène par Ralf Civil, KTK, Haïti 2005.
* ''La Reine des Masques'', monologue, joué et mis en scène par Natacha Jeune Saintil: Haiti, France, Guinée, Burkina, 2006-2007.
* ''Le Douzième Étage'', monologue joué et mis en scène par Albert Moléon au Festival Quatre Chemins, Haïti, 2007.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://ile-en-ile.org/victor_gary/ Gary Victor]
** « La ballade volée du rapeur », extrait du roman, ''La piste des sortilèges'', lu par l’auteur.
**
{{DEFAULTSORT:Victor, Gary}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Literati]]
[[Kategori:Ekriven]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1958]]
[[Kategori:Ayisyen-Ameriken]]
qctzrsrs76m3vu8i6jv9ahrnp35bfau
Kònèy
0
59241
856093
676527
2024-11-15T09:34:50Z
88.119.193.30
Ni
856093
wikitext
text/x-wiki
[[Imaj:Corvus corone cornix (Marek Szczepanek).jpg|thumb|Yon kònèy (''Corvus corone cornix'')]]
{{ebòch}}
{{definisyon
|fanmi=non komen
|rejis=
|domen=
|sans=
|imaj=
|gade=
|nòt=
|referans=
}}
Wctzcyshaw ėrzczwzilodi
[[Kategori:Zwazo]]
thahbrm45dg288dk7clhpch7pc5stkm
856094
856093
2024-11-15T09:39:12Z
Tanbiruzzaman
30567
[[Special:Contributions/ 88.119.193.30 |) te revoke modifye yo 88.119.193.30 ]] ([[Itilizatè a: 88.119.193.30 |diskite]]) jiska dènye revizyon [[Itilizatè a: Legobot | Legobot ]]
676527
wikitext
text/x-wiki
[[Imaj:Corvus corone cornix (Marek Szczepanek).jpg|thumb|Yon kònèy (''Corvus corone cornix'')]]
{{ebòch}}
{{definisyon
|fanmi=non komen
|rejis=
|domen=
|sans=
|imaj=
|gade=
|nòt=
|referans=
}}
'''Kònèy''' se yon [[zwazo]].
[[Kategori:Zwazo]]
hals54igcslkx0l7ne22doowvtv253a
Vincent van Gogh
0
62847
855929
855907
2024-11-14T16:34:30Z
Kitanago
19629
/* Referans */
855929
wikitext
text/x-wiki
{{redirect|Van Gogh}}
{{infobox Atis
|non= Vincent van Gogh
|imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg
|lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci :
# ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ;
# ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980).
Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>.
| non nesans = Vincent Willem van Gogh
|dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}}
| lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]])
| lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]])
| nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]]
|aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]]
|diplòm=
|etid=
|mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]]
|enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr
|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html
|titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888.
|auteur=Vincent van Gogh
|date= 26 août 1888
|éditeur=Van Gogh Museum
|consulté le= 6 juin 2014
}}</ref>
|peyi nesans=[[Peyiba]]
|dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]]
|Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]]
|Peyi lanmò= [[Frans]]
|enfliyanse = [[Ekspresyonis]]
|zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]''
* ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]''
* ''Les Tournesols''
* ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]''
* ''L'Église d'Auvers-sur-Oise''
* ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale''
* ''La Maison blanche, la nuit''
* ''Terrasse du café le soir ''
|nòt=
}}
'''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]].
Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an.
Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl.
Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac.
Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan
== Biyografi ==
=== Fanmi ===
[[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus)
Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]].
Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> .
=== Jenès ===
==== 1853-1869 ====
Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi.
Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert.
==== 1869-1878 ====
{{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}}
Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl.
Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye.
Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant.
Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green.
Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. »
Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref>
====1879-1880====
[[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]]
[[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]]
Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa.
Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane.
Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] .
===Matirite===
[[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]]
<gallery mode="packed" perrow="6">
Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans)
Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881
Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881
Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883
Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883
Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885
Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886
Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888
Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889
Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890
Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò)
</gallery>
Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane.
Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li.
==== La Have ====
[[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]]
Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]].
Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li .
Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent.
Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini.
==== Drenthe ====
Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl.
==== Nuenen ====
[[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]]
Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent.
[[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4 , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]]
Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a.
[[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]]
Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885.
Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo.
An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file.
==== Anvè ====
Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari.
==== Pari ====
Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>.
Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".''
Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887.
Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari.
<gallery mode="packed">
VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021.
Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251).
Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>.
Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886.
</gallery>
==== Arles ====
20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944.
<gallery mode="packed">
WLANL - Pachango - Het gele huis ('De straat'), Vincent van Gogh (1888).jpg|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (« La Rue »)'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|89|cm}}, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).|alt=Kay jòn (« La Rue »), 1888, lwil sou twal, 72 × 89 cm, New Haven, Yale University Art Gallery (F464/JH1589).
Vincent Willem van Gogh 137.jpg|''[[Chanm Van Gogh nan Arles|chanm pou kouche a]]'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|90|cm}}, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F482/JH1608).
Farmhouse in Provence, 1888, Vincent van Gogh, NGA.jpg|Fèm nan Provence, 1888. [[National Gallery of Art]] (1970.17.34)
Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358).
Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Mize Izrayèl]] (F558/JH1481).
P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888.
</gallery>
<gallery mode="packed">
VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691).
Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lila (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]].
Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562).
</gallery>
Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]].
Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye.
[[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]]
Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz.
23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ).
[[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49 ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]]
Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam.
Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen.
==== Saint-Remy-de-Provence ====
[[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]]
8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890.
[[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]]
Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890.
Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l.
Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran.
31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman.
==== Auvers sur Oise ====
[[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtrè Doktè Gachet ak branch dijital|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]]
Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>.
Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba.
===Lanmò Vincent van Gogh===
[[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]]
[[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]]
Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li.
Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914.
An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay.
Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>.
Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>.
===Pwoblèm sante===
Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik.
Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent.
Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la.
==Lèt==
[[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]]
Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye.
===Kontèks===
An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam.
===Istwa piblikasyon an===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]]
Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache.
Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè
Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>.
==Penti==
Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890).
{{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]]
Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] .
===Estil===
Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a.
Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a.
[[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Kay blanch, lannuit|Kay blanch anba yon syèl lannuit]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73 , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]] (F766/JH2031).]]
Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la.
Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a.
==== Otopòtrè ====
{{Atik prensipal|Otopòtrè Vincent van Gogh}}[[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat:
''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]]
Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York .
====Japonis====
[[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat:
* ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298).
* ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296).
* ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]]
[[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> .
Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... »
Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> .
====Kopi zèv yo====
[[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|right|250px|''Semè a'', [[Jean-François Millet]], 1850, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}. </br> ''Semè a'', Vincent van Gogh (daprè Millet), 1889, lwil sou twal, {{dunité|81|65|cm}}, koleksyon prive, F690/JH1837.]]
[[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]]
Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. »
Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike.
====Seri====
[[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]]
Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase.
Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li.
[[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]]
Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la .
[[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]]
Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a.
====Tablo lannuit====
[[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3 , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]]
Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la.
Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè.
Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li.
====Teknik====
Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[Jòn admyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>.
== Van Gogh ak mouvman atistik yo ==
[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]]
Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite.
Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li.
=== Enpresyonis ===
[[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Enpresyon, solèy k ap leve|Impression, soleil levant]]'', 1872, lwil sou twal, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[mize Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]]
Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo.
Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt.
=== Pòs-enpresyonis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5 , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]]
Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo.
Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. »
=== Ekspresyonis ===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]]
Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè: ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref>
Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}}
Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}}
=== Fovis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe lannuit]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]]
[[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[André Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh.
===Senbolis===
[[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45 , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]]
Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan".
Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' .
[[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] .
=== Reprezantasyon kontanporen ===
An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref>
=== Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la ===
Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik.
== Desen ==
Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ([[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]">
Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]] .
Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
</gallery>
=== Yon kaye ke otantisite l pa konfime ===
Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref>
Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref>
== Zèv li yo ==
* Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto.
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>).
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>).
== Galeri penti ==
<center><gallery>
Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg
Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg
Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg
Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg
Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg
Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg
</gallery></center>
== Jenerasyon ==
=== Rekonesans ===
Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè.
[[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]]
Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon.
Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref>
Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè.
===Popilarite ===
Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon.
Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}.
Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize.
== Nan kilti ==
=== Sinema ak televizyon ===
Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim:
* [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]]
* [[1990]] : ''[[Vincent ak Théo|Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]]
* 1990 : ''[[Rèv (fim)|Dreams]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]]
* 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]]
* [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]]
* [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]]
* ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl)
* [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]]
* 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]]
* [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]]
* [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref>
* [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]]
* [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]]
* [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] )
* 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016)
* 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh.
=== Pwezi ===
* 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité
=== Mizik ===
* albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962)
* [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970).
* [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971)
* Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975)
* [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}]
* [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987)
* [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans]
* [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz''
* [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993)
* Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003)
* [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night''
* Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh)
* ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951)
* ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990)
* [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik)
* ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950)
* [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974)
* ''Vincent'', opera (1975-1976)
* [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988)
* [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo
* [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991)
* [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004)
* [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022)
==Nòt ak referans==
=== Nòt ===
<references group=Note />
=== Referans ===
{{références}}
== Lyen deyò ==
{{commonscat|Vincent Van Gogh}}
* [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la
* {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance)
{{Liens}}
{{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Atis]]
[[Kategori:La]]
[[Kategori:Penti]]
[[Kategori:Pent neyèlandè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1853]]
[[Kategori:Lanmò 1890]]
[[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]]
eoucmyulsoqvigswpjq171v6tlalpgy
855956
855929
2024-11-14T17:33:37Z
Kitanago
19629
/* Nan kilti */
855956
wikitext
text/x-wiki
{{redirect|Van Gogh}}
{{infobox Atis
|non= Vincent van Gogh
|imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg
|lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci :
# ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ;
# ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980).
Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>.
| non nesans = Vincent Willem van Gogh
|dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}}
| lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]])
| lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]])
| nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]]
|aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]]
|diplòm=
|etid=
|mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]]
|enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr
|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html
|titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888.
|auteur=Vincent van Gogh
|date= 26 août 1888
|éditeur=Van Gogh Museum
|consulté le= 6 juin 2014
}}</ref>
|peyi nesans=[[Peyiba]]
|dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]]
|Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]]
|Peyi lanmò= [[Frans]]
|enfliyanse = [[Ekspresyonis]]
|zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]''
* ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]''
* ''Les Tournesols''
* ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]''
* ''L'Église d'Auvers-sur-Oise''
* ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale''
* ''La Maison blanche, la nuit''
* ''Terrasse du café le soir ''
|nòt=
}}
'''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]].
Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an.
Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl.
Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac.
Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan
== Biyografi ==
=== Fanmi ===
[[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus)
Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]].
Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> .
=== Jenès ===
==== 1853-1869 ====
Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi.
Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert.
==== 1869-1878 ====
{{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}}
Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl.
Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye.
Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant.
Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green.
Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. »
Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref>
====1879-1880====
[[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]]
[[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]]
Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa.
Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane.
Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] .
===Matirite===
[[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]]
<gallery mode="packed" perrow="6">
Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans)
Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881
Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881
Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883
Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883
Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885
Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886
Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888
Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889
Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890
Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò)
</gallery>
Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane.
Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li.
==== La Have ====
[[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]]
Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]].
Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li .
Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent.
Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini.
==== Drenthe ====
Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl.
==== Nuenen ====
[[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]]
Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent.
[[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4 , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]]
Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a.
[[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]]
Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885.
Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo.
An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file.
==== Anvè ====
Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari.
==== Pari ====
Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>.
Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".''
Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887.
Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari.
<gallery mode="packed">
VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021.
Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251).
Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>.
Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886.
</gallery>
==== Arles ====
20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944.
<gallery mode="packed">
WLANL - Pachango - Het gele huis ('De straat'), Vincent van Gogh (1888).jpg|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (« La Rue »)'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|89|cm}}, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).|alt=Kay jòn (« La Rue »), 1888, lwil sou twal, 72 × 89 cm, New Haven, Yale University Art Gallery (F464/JH1589).
Vincent Willem van Gogh 137.jpg|''[[Chanm Van Gogh nan Arles|chanm pou kouche a]]'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|90|cm}}, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F482/JH1608).
Farmhouse in Provence, 1888, Vincent van Gogh, NGA.jpg|Fèm nan Provence, 1888. [[National Gallery of Art]] (1970.17.34)
Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358).
Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Mize Izrayèl]] (F558/JH1481).
P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888.
</gallery>
<gallery mode="packed">
VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691).
Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lila (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]].
Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562).
</gallery>
Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]].
Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye.
[[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]]
Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz.
23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ).
[[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49 ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]]
Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam.
Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen.
==== Saint-Remy-de-Provence ====
[[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]]
8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890.
[[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]]
Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890.
Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l.
Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran.
31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman.
==== Auvers sur Oise ====
[[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtrè Doktè Gachet ak branch dijital|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]]
Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>.
Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba.
===Lanmò Vincent van Gogh===
[[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]]
[[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]]
Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li.
Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914.
An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay.
Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>.
Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>.
===Pwoblèm sante===
Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik.
Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent.
Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la.
==Lèt==
[[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]]
Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye.
===Kontèks===
An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam.
===Istwa piblikasyon an===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]]
Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache.
Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè
Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>.
==Penti==
Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890).
{{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]]
Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] .
===Estil===
Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a.
Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a.
[[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Kay blanch, lannuit|Kay blanch anba yon syèl lannuit]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73 , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]] (F766/JH2031).]]
Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la.
Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a.
==== Otopòtrè ====
{{Atik prensipal|Otopòtrè Vincent van Gogh}}[[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat:
''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]]
Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York .
====Japonis====
[[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat:
* ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298).
* ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296).
* ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]]
[[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> .
Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... »
Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> .
====Kopi zèv yo====
[[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|right|250px|''Semè a'', [[Jean-François Millet]], 1850, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}. </br> ''Semè a'', Vincent van Gogh (daprè Millet), 1889, lwil sou twal, {{dunité|81|65|cm}}, koleksyon prive, F690/JH1837.]]
[[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]]
Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. »
Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike.
====Seri====
[[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]]
Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase.
Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li.
[[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]]
Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la .
[[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]]
Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a.
====Tablo lannuit====
[[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3 , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]]
Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la.
Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè.
Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li.
====Teknik====
Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[Jòn admyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>.
== Van Gogh ak mouvman atistik yo ==
[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]]
Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite.
Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li.
=== Enpresyonis ===
[[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Enpresyon, solèy k ap leve|Impression, soleil levant]]'', 1872, lwil sou twal, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[mize Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]]
Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo.
Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt.
=== Pòs-enpresyonis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5 , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]]
Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo.
Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. »
=== Ekspresyonis ===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]]
Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè: ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref>
Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}}
Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}}
=== Fovis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe lannuit]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]]
[[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[André Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh.
===Senbolis===
[[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45 , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]]
Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan".
Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' .
[[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] .
=== Reprezantasyon kontanporen ===
An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref>
=== Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la ===
Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik.
== Desen ==
Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ([[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]">
Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]] .
Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
</gallery>
=== Yon kaye ke otantisite l pa konfime ===
Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref>
Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref>
== Zèv li yo ==
* Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto.
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>).
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>).
== Galeri penti ==
<center><gallery>
Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg
Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg
Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg
Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg
Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg
Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg
</gallery></center>
== Jenerasyon ==
=== Rekonesans ===
Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè.
[[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]]
Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon.
Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref>
Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè.
===Popilarite ===
Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon.
Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}.
Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize.
== Nan kilti ==
=== Sinema ak televizyon ===
Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim:
* [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]]
* [[1990]] : ''[[Vincent ak Théo|Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]]
* 1990 : ''[[Rèv (fim)|Rèv]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]]
* 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]]
* [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]]
* [[2009]] : ''[[Mwen menm, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (direktè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]]
* ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl)
* [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]]
* 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]]
* [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]]
* [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref>
* [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]]
* [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]]
* [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] )
* 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016)
* 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh.
=== Pwezi ===
* 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité
=== Mizik ===
* albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962)
* [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970).
* [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971)
* Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975)
* [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}]
* [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987)
* [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans]
* [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz''
* [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993)
* Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003)
* [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night''
* Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh)
* ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951)
* ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990)
* [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik)
* ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950)
* [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974)
* ''Vincent'', opera (1975-1976)
* [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988)
* [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo
* [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991)
* [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004)
* [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022)
==Nòt ak referans==
=== Nòt ===
<references group=Note />
=== Referans ===
{{références}}
== Lyen deyò ==
{{commonscat|Vincent Van Gogh}}
* [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la
* {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance)
{{Liens}}
{{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Atis]]
[[Kategori:La]]
[[Kategori:Penti]]
[[Kategori:Pent neyèlandè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1853]]
[[Kategori:Lanmò 1890]]
[[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]]
kftvav98iec92fy0ilc5yer6rwpbyb1
856009
855956
2024-11-14T20:09:45Z
Kitanago
19629
/* Nan kilti */
856009
wikitext
text/x-wiki
{{redirect|Van Gogh}}
{{infobox Atis
|non= Vincent van Gogh
|imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg
|lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci :
# ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ;
# ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980).
Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>.
| non nesans = Vincent Willem van Gogh
|dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}}
| lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]])
| lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]])
| nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]]
|aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]]
|diplòm=
|etid=
|mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]]
|enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr
|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html
|titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888.
|auteur=Vincent van Gogh
|date= 26 août 1888
|éditeur=Van Gogh Museum
|consulté le= 6 juin 2014
}}</ref>
|peyi nesans=[[Peyiba]]
|dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]]
|Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]]
|Peyi lanmò= [[Frans]]
|enfliyanse = [[Ekspresyonis]]
|zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]''
* ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]''
* ''Les Tournesols''
* ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]''
* ''L'Église d'Auvers-sur-Oise''
* ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale''
* ''La Maison blanche, la nuit''
* ''Terrasse du café le soir ''
|nòt=
}}
'''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]].
Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an.
Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl.
Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac.
Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan
== Biyografi ==
=== Fanmi ===
[[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus)
Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]].
Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> .
=== Jenès ===
==== 1853-1869 ====
Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi.
Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert.
==== 1869-1878 ====
{{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}}
Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl.
Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye.
Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant.
Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green.
Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. »
Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref>
====1879-1880====
[[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]]
[[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]]
Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa.
Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane.
Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] .
===Matirite===
[[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]]
<gallery mode="packed" perrow="6">
Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans)
Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881
Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881
Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883
Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883
Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885
Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886
Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888
Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889
Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890
Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò)
</gallery>
Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane.
Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li.
==== La Have ====
[[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]]
Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]].
Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li .
Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent.
Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini.
==== Drenthe ====
Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl.
==== Nuenen ====
[[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]]
Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent.
[[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4 , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]]
Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a.
[[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]]
Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885.
Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo.
An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file.
==== Anvè ====
Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari.
==== Pari ====
Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>.
Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".''
Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887.
Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari.
<gallery mode="packed">
VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021.
Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251).
Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>.
Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886.
</gallery>
==== Arles ====
20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944.
<gallery mode="packed">
WLANL - Pachango - Het gele huis ('De straat'), Vincent van Gogh (1888).jpg|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (« La Rue »)'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|89|cm}}, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).|alt=Kay jòn (« La Rue »), 1888, lwil sou twal, 72 × 89 cm, New Haven, Yale University Art Gallery (F464/JH1589).
Vincent Willem van Gogh 137.jpg|''[[Chanm Van Gogh nan Arles|chanm pou kouche a]]'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|90|cm}}, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F482/JH1608).
Farmhouse in Provence, 1888, Vincent van Gogh, NGA.jpg|Fèm nan Provence, 1888. [[National Gallery of Art]] (1970.17.34)
Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358).
Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Mize Izrayèl]] (F558/JH1481).
P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888.
</gallery>
<gallery mode="packed">
VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691).
Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lila (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]].
Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562).
</gallery>
Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]].
Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye.
[[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]]
Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz.
23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ).
[[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49 ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]]
Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam.
Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen.
==== Saint-Remy-de-Provence ====
[[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]]
8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890.
[[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]]
Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890.
Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l.
Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran.
31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman.
==== Auvers sur Oise ====
[[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtrè Doktè Gachet ak branch dijital|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]]
Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>.
Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba.
===Lanmò Vincent van Gogh===
[[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]]
[[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]]
Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li.
Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914.
An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay.
Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>.
Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>.
===Pwoblèm sante===
Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik.
Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent.
Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la.
==Lèt==
[[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]]
Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye.
===Kontèks===
An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam.
===Istwa piblikasyon an===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]]
Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache.
Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè
Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>.
==Penti==
Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890).
{{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]]
Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] .
===Estil===
Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a.
Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a.
[[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Kay blanch, lannuit|Kay blanch anba yon syèl lannuit]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73 , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]] (F766/JH2031).]]
Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la.
Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a.
==== Otopòtrè ====
{{Atik prensipal|Otopòtrè Vincent van Gogh}}[[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat:
''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]]
Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York .
====Japonis====
[[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat:
* ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298).
* ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296).
* ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]]
[[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> .
Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... »
Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> .
====Kopi zèv yo====
[[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|right|250px|''Semè a'', [[Jean-François Millet]], 1850, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}. </br> ''Semè a'', Vincent van Gogh (daprè Millet), 1889, lwil sou twal, {{dunité|81|65|cm}}, koleksyon prive, F690/JH1837.]]
[[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]]
Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. »
Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike.
====Seri====
[[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]]
Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase.
Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li.
[[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]]
Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la .
[[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]]
Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a.
====Tablo lannuit====
[[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3 , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]]
Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la.
Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè.
Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li.
====Teknik====
Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[Jòn admyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>.
== Van Gogh ak mouvman atistik yo ==
[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]]
Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite.
Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li.
=== Enpresyonis ===
[[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Enpresyon, solèy k ap leve|Impression, soleil levant]]'', 1872, lwil sou twal, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[mize Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]]
Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo.
Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt.
=== Pòs-enpresyonis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5 , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]]
Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo.
Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. »
=== Ekspresyonis ===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]]
Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè: ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref>
Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}}
Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}}
=== Fovis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe lannuit]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]]
[[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[André Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh.
===Senbolis===
[[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45 , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]]
Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan".
Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' .
[[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] .
=== Reprezantasyon kontanporen ===
An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref>
=== Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la ===
Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik.
== Desen ==
Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ([[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]">
Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]] .
Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
</gallery>
=== Yon kaye ke otantisite l pa konfime ===
Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref>
Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref>
== Zèv li yo ==
* Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto.
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>).
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>).
== Galeri penti ==
<center><gallery>
Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg
Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg
Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg
Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg
Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg
Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg
</gallery></center>
== Jenerasyon ==
=== Rekonesans ===
Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè.
[[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]]
Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon.
Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref>
Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè.
===Popilarite ===
Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon.
Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}.
Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize.
== Nan kilti ==
=== Sinema ak televizyon ===
Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim:
* [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]]
* [[1990]] : ''[[Vincent ak Théo|Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]]
* 1990 : ''[[Rèv (fim)|Rèv]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]]
* 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]]
* [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]]
* [[2009]] : ''[[Moi, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[Francois Bertrand (reyalizatè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]]
* ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl)
* [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]]
* 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]]
* [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]]
* [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref>
* [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]]
* [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]]
* [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] )
* 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016)
* 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh.
=== Pwezi ===
* 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité
=== Mizik ===
* albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962)
* [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970).
* [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971)
* Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975)
* [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}]
* [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987)
* [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans]
* [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz''
* [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993)
* Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003)
* [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night''
* Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh)
* ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951)
* ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990)
* [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik)
* ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950)
* [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974)
* ''Vincent'', opera (1975-1976)
* [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988)
* [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo
* [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991)
* [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004)
* [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022)
==Nòt ak referans==
=== Nòt ===
<references group=Note />
=== Referans ===
{{références}}
== Lyen deyò ==
{{commonscat|Vincent Van Gogh}}
* [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la
* {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance)
{{Liens}}
{{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Atis]]
[[Kategori:La]]
[[Kategori:Penti]]
[[Kategori:Pent neyèlandè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1853]]
[[Kategori:Lanmò 1890]]
[[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]]
8zij0834mijff3b3aa7gxy2i6l57dr0
856010
856009
2024-11-14T20:10:57Z
Kitanago
19629
/* Sinema ak televizyon */
856010
wikitext
text/x-wiki
{{redirect|Van Gogh}}
{{infobox Atis
|non= Vincent van Gogh
|imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg
|lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci :
# ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ;
# ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980).
Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>.
| non nesans = Vincent Willem van Gogh
|dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}}
| lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]])
| lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]])
| nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]]
|aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]]
|diplòm=
|etid=
|mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]]
|enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr
|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html
|titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888.
|auteur=Vincent van Gogh
|date= 26 août 1888
|éditeur=Van Gogh Museum
|consulté le= 6 juin 2014
}}</ref>
|peyi nesans=[[Peyiba]]
|dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]]
|Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]]
|Peyi lanmò= [[Frans]]
|enfliyanse = [[Ekspresyonis]]
|zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]''
* ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]''
* ''Les Tournesols''
* ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]''
* ''L'Église d'Auvers-sur-Oise''
* ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale''
* ''La Maison blanche, la nuit''
* ''Terrasse du café le soir ''
|nòt=
}}
'''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]].
Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an.
Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl.
Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac.
Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan
== Biyografi ==
=== Fanmi ===
[[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus)
Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]].
Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> .
=== Jenès ===
==== 1853-1869 ====
Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi.
Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert.
==== 1869-1878 ====
{{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}}
Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl.
Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye.
Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant.
Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green.
Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. »
Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref>
====1879-1880====
[[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]]
[[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]]
Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa.
Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane.
Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] .
===Matirite===
[[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]]
<gallery mode="packed" perrow="6">
Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans)
Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881
Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881
Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883
Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883
Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885
Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886
Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888
Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889
Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890
Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò)
</gallery>
Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane.
Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li.
==== La Have ====
[[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]]
Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]].
Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li .
Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent.
Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini.
==== Drenthe ====
Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl.
==== Nuenen ====
[[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]]
Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent.
[[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4 , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]]
Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a.
[[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]]
Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885.
Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo.
An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file.
==== Anvè ====
Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari.
==== Pari ====
Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>.
Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".''
Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887.
Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari.
<gallery mode="packed">
VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021.
Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251).
Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>.
Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886.
</gallery>
==== Arles ====
20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944.
<gallery mode="packed">
WLANL - Pachango - Het gele huis ('De straat'), Vincent van Gogh (1888).jpg|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (« La Rue »)'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|89|cm}}, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).|alt=Kay jòn (« La Rue »), 1888, lwil sou twal, 72 × 89 cm, New Haven, Yale University Art Gallery (F464/JH1589).
Vincent Willem van Gogh 137.jpg|''[[Chanm Van Gogh nan Arles|chanm pou kouche a]]'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|90|cm}}, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F482/JH1608).
Farmhouse in Provence, 1888, Vincent van Gogh, NGA.jpg|Fèm nan Provence, 1888. [[National Gallery of Art]] (1970.17.34)
Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358).
Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Mize Izrayèl]] (F558/JH1481).
P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888.
</gallery>
<gallery mode="packed">
VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691).
Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lila (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]].
Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562).
</gallery>
Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]].
Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye.
[[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]]
Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz.
23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ).
[[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49 ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]]
Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam.
Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen.
==== Saint-Remy-de-Provence ====
[[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]]
8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890.
[[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]]
Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890.
Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l.
Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran.
31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman.
==== Auvers sur Oise ====
[[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtrè Doktè Gachet ak branch dijital|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]]
Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>.
Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba.
===Lanmò Vincent van Gogh===
[[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]]
[[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]]
Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li.
Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914.
An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay.
Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>.
Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>.
===Pwoblèm sante===
Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik.
Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent.
Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la.
==Lèt==
[[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]]
Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye.
===Kontèks===
An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam.
===Istwa piblikasyon an===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]]
Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache.
Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè
Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>.
==Penti==
Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890).
{{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]]
Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] .
===Estil===
Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a.
Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a.
[[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Kay blanch, lannuit|Kay blanch anba yon syèl lannuit]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73 , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]] (F766/JH2031).]]
Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la.
Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a.
==== Otopòtrè ====
{{Atik prensipal|Otopòtrè Vincent van Gogh}}[[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat:
''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]]
Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York .
====Japonis====
[[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat:
* ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298).
* ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296).
* ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]]
[[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> .
Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... »
Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> .
====Kopi zèv yo====
[[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|right|250px|''Semè a'', [[Jean-François Millet]], 1850, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}. </br> ''Semè a'', Vincent van Gogh (daprè Millet), 1889, lwil sou twal, {{dunité|81|65|cm}}, koleksyon prive, F690/JH1837.]]
[[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]]
Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. »
Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike.
====Seri====
[[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]]
Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase.
Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li.
[[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]]
Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la .
[[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]]
Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a.
====Tablo lannuit====
[[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3 , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]]
Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la.
Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè.
Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li.
====Teknik====
Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[Jòn admyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>.
== Van Gogh ak mouvman atistik yo ==
[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]]
Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite.
Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li.
=== Enpresyonis ===
[[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Enpresyon, solèy k ap leve|Impression, soleil levant]]'', 1872, lwil sou twal, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[mize Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]]
Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo.
Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt.
=== Pòs-enpresyonis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5 , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]]
Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo.
Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. »
=== Ekspresyonis ===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]]
Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè: ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref>
Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}}
Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}}
=== Fovis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe lannuit]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]]
[[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[André Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh.
===Senbolis===
[[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45 , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]]
Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan".
Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' .
[[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] .
=== Reprezantasyon kontanporen ===
An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref>
=== Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la ===
Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik.
== Desen ==
Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ([[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]">
Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]] .
Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
</gallery>
=== Yon kaye ke otantisite l pa konfime ===
Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref>
Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref>
== Zèv li yo ==
* Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto.
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>).
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>).
== Galeri penti ==
<center><gallery>
Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg
Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg
Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg
Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg
Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg
Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg
</gallery></center>
== Jenerasyon ==
=== Rekonesans ===
Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè.
[[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]]
Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon.
Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref>
Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè.
===Popilarite ===
Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon.
Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}.
Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize.
== Nan kilti ==
=== Sinema ak televizyon ===
Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim:
* [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]]
* [[1990]] : ''[[Vincent ak Théo|Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]]
* 1990 : ''[[Rèv (fim)|Rèv]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]]
* 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]]
* [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]]
* [[2009]] : ''[[Moi, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[François Bertrand (reyalizatè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]]
* ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl)
* [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]]
* 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]]
* [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]]
* [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref>
* [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]]
* [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]]
* [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] )
* 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016)
* 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh.
=== Pwezi ===
* 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité
=== Mizik ===
* albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962)
* [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970).
* [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971)
* Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975)
* [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}]
* [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987)
* [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans]
* [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz''
* [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993)
* Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003)
* [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night''
* Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh)
* ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951)
* ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990)
* [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik)
* ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950)
* [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974)
* ''Vincent'', opera (1975-1976)
* [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988)
* [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo
* [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991)
* [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004)
* [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022)
==Nòt ak referans==
=== Nòt ===
<references group=Note />
=== Referans ===
{{références}}
== Lyen deyò ==
{{commonscat|Vincent Van Gogh}}
* [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la
* {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance)
{{Liens}}
{{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Atis]]
[[Kategori:La]]
[[Kategori:Penti]]
[[Kategori:Pent neyèlandè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1853]]
[[Kategori:Lanmò 1890]]
[[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]]
jscx2q8rmwhge22czr0xwj3iu25ls60
856027
856010
2024-11-15T00:51:42Z
Kitanago
19629
/* Sinema ak televizyon */
856027
wikitext
text/x-wiki
{{redirect|Van Gogh}}
{{infobox Atis
|non= Vincent van Gogh
|imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg
|lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci :
# ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ;
# ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980).
Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>.
| non nesans = Vincent Willem van Gogh
|dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}}
| lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]])
| lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]])
| nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]]
|aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]]
|diplòm=
|etid=
|mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]]
|enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr
|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html
|titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888.
|auteur=Vincent van Gogh
|date= 26 août 1888
|éditeur=Van Gogh Museum
|consulté le= 6 juin 2014
}}</ref>
|peyi nesans=[[Peyiba]]
|dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]]
|Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]]
|Peyi lanmò= [[Frans]]
|enfliyanse = [[Ekspresyonis]]
|zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]''
* ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]''
* ''Les Tournesols''
* ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]''
* ''L'Église d'Auvers-sur-Oise''
* ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale''
* ''La Maison blanche, la nuit''
* ''Terrasse du café le soir ''
|nòt=
}}
'''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]].
Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an.
Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl.
Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac.
Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan
== Biyografi ==
=== Fanmi ===
[[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus)
Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]].
Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> .
=== Jenès ===
==== 1853-1869 ====
Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi.
Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert.
==== 1869-1878 ====
{{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}}
Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl.
Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye.
Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant.
Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green.
Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. »
Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref>
====1879-1880====
[[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]]
[[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]]
Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa.
Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane.
Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] .
===Matirite===
[[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]]
<gallery mode="packed" perrow="6">
Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans)
Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881
Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881
Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883
Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883
Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885
Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886
Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888
Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889
Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890
Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò)
</gallery>
Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane.
Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li.
==== La Have ====
[[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]]
Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]].
Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li .
Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent.
Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini.
==== Drenthe ====
Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl.
==== Nuenen ====
[[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]]
Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent.
[[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4 , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]]
Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a.
[[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]]
Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885.
Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo.
An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file.
==== Anvè ====
Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari.
==== Pari ====
Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>.
Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".''
Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887.
Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari.
<gallery mode="packed">
VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021.
Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251).
Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>.
Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886.
</gallery>
==== Arles ====
20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944.
<gallery mode="packed">
WLANL - Pachango - Het gele huis ('De straat'), Vincent van Gogh (1888).jpg|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (« La Rue »)'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|89|cm}}, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).|alt=Kay jòn (« La Rue »), 1888, lwil sou twal, 72 × 89 cm, New Haven, Yale University Art Gallery (F464/JH1589).
Vincent Willem van Gogh 137.jpg|''[[Chanm Van Gogh nan Arles|chanm pou kouche a]]'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|90|cm}}, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F482/JH1608).
Farmhouse in Provence, 1888, Vincent van Gogh, NGA.jpg|Fèm nan Provence, 1888. [[National Gallery of Art]] (1970.17.34)
Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358).
Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Mize Izrayèl]] (F558/JH1481).
P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888.
</gallery>
<gallery mode="packed">
VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691).
Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lila (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]].
Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562).
</gallery>
Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]].
Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye.
[[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]]
Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz.
23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ).
[[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49 ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]]
Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam.
Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen.
==== Saint-Remy-de-Provence ====
[[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]]
8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890.
[[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]]
Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890.
Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l.
Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran.
31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman.
==== Auvers sur Oise ====
[[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtrè Doktè Gachet ak branch dijital|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]]
Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>.
Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba.
===Lanmò Vincent van Gogh===
[[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]]
[[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]]
Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li.
Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914.
An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay.
Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>.
Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>.
===Pwoblèm sante===
Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik.
Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent.
Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la.
==Lèt==
[[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]]
Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye.
===Kontèks===
An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam.
===Istwa piblikasyon an===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]]
Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache.
Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè
Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>.
==Penti==
Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890).
{{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]]
Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] .
===Estil===
Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a.
Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a.
[[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Kay blanch, lannuit|Kay blanch anba yon syèl lannuit]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73 , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]] (F766/JH2031).]]
Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la.
Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a.
==== Otopòtrè ====
{{Atik prensipal|Otopòtrè Vincent van Gogh}}[[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat:
''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]]
Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York .
====Japonis====
[[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat:
* ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298).
* ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296).
* ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]]
[[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> .
Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... »
Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> .
====Kopi zèv yo====
[[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|right|250px|''Semè a'', [[Jean-François Millet]], 1850, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}. </br> ''Semè a'', Vincent van Gogh (daprè Millet), 1889, lwil sou twal, {{dunité|81|65|cm}}, koleksyon prive, F690/JH1837.]]
[[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]]
Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. »
Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike.
====Seri====
[[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]]
Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase.
Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li.
[[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]]
Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la .
[[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]]
Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a.
====Tablo lannuit====
[[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3 , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]]
Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la.
Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè.
Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li.
====Teknik====
Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[Jòn admyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>.
== Van Gogh ak mouvman atistik yo ==
[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]]
Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite.
Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li.
=== Enpresyonis ===
[[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Enpresyon, solèy k ap leve|Impression, soleil levant]]'', 1872, lwil sou twal, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[mize Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]]
Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo.
Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt.
=== Pòs-enpresyonis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5 , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]]
Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo.
Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. »
=== Ekspresyonis ===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]]
Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè: ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref>
Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}}
Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}}
=== Fovis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe lannuit]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]]
[[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[André Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh.
===Senbolis===
[[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45 , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]]
Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan".
Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' .
[[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] .
=== Reprezantasyon kontanporen ===
An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref>
=== Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la ===
Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik.
== Desen ==
Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ([[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]">
Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]] .
Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
</gallery>
=== Yon kaye ke otantisite l pa konfime ===
Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref>
Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref>
== Zèv li yo ==
* Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto.
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>).
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>).
== Galeri penti ==
<center><gallery>
Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg
Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg
Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg
Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg
Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg
Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg
</gallery></center>
== Jenerasyon ==
=== Rekonesans ===
Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè.
[[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]]
Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon.
Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref>
Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè.
===Popilarite ===
Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon.
Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}.
Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize.
== Nan kilti ==
=== Sinema ak televizyon ===
Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim:
* [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]]
* [[1990]] : ''[[Vincent ak Théo|Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]]
* 1990 : ''[[Rèv (fim)|Rèv]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]]
* 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]]
* [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]]
* [[2009]] : ''[[Moi, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[François Bertrand (reyalizatè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]]
* ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl)
* [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]]
* 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent ak Doktè a|Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]]
* [[2013]] : ''[[Grenn tounsòl]]'' de [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh au [[Borinage]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]]
* [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref>
* [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]]
* [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]]
* [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] )
* 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016)
* 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh.
=== Pwezi ===
* 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité
=== Mizik ===
* albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962)
* [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970).
* [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971)
* Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975)
* [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}]
* [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987)
* [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans]
* [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz''
* [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993)
* Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003)
* [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night''
* Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh)
* ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951)
* ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990)
* [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik)
* ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950)
* [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974)
* ''Vincent'', opera (1975-1976)
* [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988)
* [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo
* [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991)
* [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004)
* [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022)
==Nòt ak referans==
=== Nòt ===
<references group=Note />
=== Referans ===
{{références}}
== Lyen deyò ==
{{commonscat|Vincent Van Gogh}}
* [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la
* {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance)
{{Liens}}
{{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Atis]]
[[Kategori:La]]
[[Kategori:Penti]]
[[Kategori:Pent neyèlandè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1853]]
[[Kategori:Lanmò 1890]]
[[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]]
9fvc7yq85s3urc9kdpqttrqaw3fyyvq
856045
856027
2024-11-15T01:33:13Z
Kitanago
19629
/* Sinema ak televizyon */
856045
wikitext
text/x-wiki
{{redirect|Van Gogh}}
{{infobox Atis
|non= Vincent van Gogh
|imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg
|lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci :
# ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ;
# ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980).
Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>.
| non nesans = Vincent Willem van Gogh
|dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}}
| lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]])
| lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]])
| nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]]
|aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]]
|diplòm=
|etid=
|mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]]
|enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr
|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html
|titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888.
|auteur=Vincent van Gogh
|date= 26 août 1888
|éditeur=Van Gogh Museum
|consulté le= 6 juin 2014
}}</ref>
|peyi nesans=[[Peyiba]]
|dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]]
|Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]]
|Peyi lanmò= [[Frans]]
|enfliyanse = [[Ekspresyonis]]
|zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]''
* ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]''
* ''Les Tournesols''
* ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]''
* ''L'Église d'Auvers-sur-Oise''
* ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale''
* ''La Maison blanche, la nuit''
* ''Terrasse du café le soir ''
|nòt=
}}
'''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]].
Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an.
Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl.
Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac.
Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan
== Biyografi ==
=== Fanmi ===
[[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus)
Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]].
Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> .
=== Jenès ===
==== 1853-1869 ====
Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi.
Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert.
==== 1869-1878 ====
{{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}}
Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl.
Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye.
Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant.
Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green.
Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. »
Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref>
====1879-1880====
[[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]]
[[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]]
Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa.
Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane.
Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] .
===Matirite===
[[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]]
<gallery mode="packed" perrow="6">
Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans)
Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881
Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881
Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883
Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883
Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885
Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886
Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888
Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889
Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890
Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò)
</gallery>
Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane.
Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li.
==== La Have ====
[[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]]
Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]].
Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li .
Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent.
Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini.
==== Drenthe ====
Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl.
==== Nuenen ====
[[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]]
Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent.
[[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4 , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]]
Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a.
[[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]]
Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885.
Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo.
An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file.
==== Anvè ====
Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari.
==== Pari ====
Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>.
Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".''
Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887.
Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari.
<gallery mode="packed">
VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021.
Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251).
Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>.
Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886.
</gallery>
==== Arles ====
20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944.
<gallery mode="packed">
WLANL - Pachango - Het gele huis ('De straat'), Vincent van Gogh (1888).jpg|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (« La Rue »)'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|89|cm}}, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).|alt=Kay jòn (« La Rue »), 1888, lwil sou twal, 72 × 89 cm, New Haven, Yale University Art Gallery (F464/JH1589).
Vincent Willem van Gogh 137.jpg|''[[Chanm Van Gogh nan Arles|chanm pou kouche a]]'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|90|cm}}, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F482/JH1608).
Farmhouse in Provence, 1888, Vincent van Gogh, NGA.jpg|Fèm nan Provence, 1888. [[National Gallery of Art]] (1970.17.34)
Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358).
Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Mize Izrayèl]] (F558/JH1481).
P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888.
</gallery>
<gallery mode="packed">
VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691).
Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lila (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]].
Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562).
</gallery>
Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]].
Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye.
[[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]]
Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz.
23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ).
[[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49 ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]]
Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam.
Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen.
==== Saint-Remy-de-Provence ====
[[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]]
8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890.
[[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]]
Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890.
Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l.
Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran.
31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman.
==== Auvers sur Oise ====
[[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtrè Doktè Gachet ak branch dijital|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]]
Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>.
Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba.
===Lanmò Vincent van Gogh===
[[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]]
[[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]]
Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li.
Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914.
An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay.
Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>.
Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>.
===Pwoblèm sante===
Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik.
Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent.
Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la.
==Lèt==
[[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]]
Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye.
===Kontèks===
An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam.
===Istwa piblikasyon an===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]]
Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache.
Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè
Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>.
==Penti==
Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890).
{{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]]
Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] .
===Estil===
Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a.
Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a.
[[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Kay blanch, lannuit|Kay blanch anba yon syèl lannuit]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73 , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]] (F766/JH2031).]]
Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la.
Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a.
==== Otopòtrè ====
{{Atik prensipal|Otopòtrè Vincent van Gogh}}[[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat:
''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]]
Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York .
====Japonis====
[[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat:
* ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298).
* ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296).
* ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]]
[[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> .
Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... »
Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> .
====Kopi zèv yo====
[[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|right|250px|''Semè a'', [[Jean-François Millet]], 1850, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}. </br> ''Semè a'', Vincent van Gogh (daprè Millet), 1889, lwil sou twal, {{dunité|81|65|cm}}, koleksyon prive, F690/JH1837.]]
[[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]]
Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. »
Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike.
====Seri====
[[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]]
Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase.
Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li.
[[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]]
Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la .
[[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]]
Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a.
====Tablo lannuit====
[[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3 , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]]
Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la.
Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè.
Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li.
====Teknik====
Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[Jòn admyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>.
== Van Gogh ak mouvman atistik yo ==
[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]]
Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite.
Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li.
=== Enpresyonis ===
[[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Enpresyon, solèy k ap leve|Impression, soleil levant]]'', 1872, lwil sou twal, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[mize Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]]
Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo.
Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt.
=== Pòs-enpresyonis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5 , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]]
Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo.
Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. »
=== Ekspresyonis ===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]]
Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè: ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref>
Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}}
Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}}
=== Fovis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe lannuit]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]]
[[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[André Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh.
===Senbolis===
[[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45 , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]]
Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan".
Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' .
[[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] .
=== Reprezantasyon kontanporen ===
An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref>
=== Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la ===
Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik.
== Desen ==
Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ([[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]">
Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]] .
Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
</gallery>
=== Yon kaye ke otantisite l pa konfime ===
Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref>
Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref>
== Zèv li yo ==
* Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto.
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>).
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>).
== Galeri penti ==
<center><gallery>
Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg
Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg
Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg
Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg
Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg
Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg
</gallery></center>
== Jenerasyon ==
=== Rekonesans ===
Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè.
[[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]]
Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon.
Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref>
Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè.
===Popilarite ===
Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon.
Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}.
Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize.
== Nan kilti ==
=== Sinema ak televizyon ===
Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim:
* [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]]
* [[1990]] : ''[[Vincent ak Théo|Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]]
* 1990 : ''[[Rèv (fim)|Rèv]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]]
* 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]]
* [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]]
* [[2009]] : ''[[Moi, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[François Bertrand (reyalizatè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]]
* ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl)
* [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]]
* 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent ak Doktè a|Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]]
* [[2013]] : ''[[Sunflower Seed]]'' [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh nan [[Borinaj]], ak [[Gaetan Wenders|Gaëtan Wenders]]
* [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon|dokufiksyon]] [[Henri de Gerlache]], nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]] . Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref>
* [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]]
* [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]]
* [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] )
* 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016)
* 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh.
=== Pwezi ===
* 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité
=== Mizik ===
* albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962)
* [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970).
* [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971)
* Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975)
* [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}]
* [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987)
* [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans]
* [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz''
* [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993)
* Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003)
* [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night''
* Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh)
* ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951)
* ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990)
* [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik)
* ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950)
* [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974)
* ''Vincent'', opera (1975-1976)
* [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988)
* [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo
* [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991)
* [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004)
* [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022)
==Nòt ak referans==
=== Nòt ===
<references group=Note />
=== Referans ===
{{références}}
== Lyen deyò ==
{{commonscat|Vincent Van Gogh}}
* [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la
* {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance)
{{Liens}}
{{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Atis]]
[[Kategori:La]]
[[Kategori:Penti]]
[[Kategori:Pent neyèlandè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1853]]
[[Kategori:Lanmò 1890]]
[[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]]
my3jedlhhcw89dbmab3acsbu0jefgrh
856064
856045
2024-11-15T02:16:51Z
Kitanago
19629
/* Sinema ak televizyon */
856064
wikitext
text/x-wiki
{{redirect|Van Gogh}}
{{infobox Atis
|non= Vincent van Gogh
|imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg
|lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci :
# ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ;
# ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980).
Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>.
| non nesans = Vincent Willem van Gogh
|dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}}
| lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]])
| lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]])
| nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]]
|aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]]
|diplòm=
|etid=
|mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]]
|enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr
|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html
|titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888.
|auteur=Vincent van Gogh
|date= 26 août 1888
|éditeur=Van Gogh Museum
|consulté le= 6 juin 2014
}}</ref>
|peyi nesans=[[Peyiba]]
|dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]]
|Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]]
|Peyi lanmò= [[Frans]]
|enfliyanse = [[Ekspresyonis]]
|zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]''
* ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]''
* ''Les Tournesols''
* ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]''
* ''L'Église d'Auvers-sur-Oise''
* ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale''
* ''La Maison blanche, la nuit''
* ''Terrasse du café le soir ''
|nòt=
}}
'''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]].
Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an.
Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl.
Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac.
Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan
== Biyografi ==
=== Fanmi ===
[[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus)
Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]].
Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> .
=== Jenès ===
==== 1853-1869 ====
Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi.
Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert.
==== 1869-1878 ====
{{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}}
Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl.
Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye.
Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant.
Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green.
Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. »
Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref>
====1879-1880====
[[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]]
[[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]]
Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa.
Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane.
Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] .
===Matirite===
[[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]]
<gallery mode="packed" perrow="6">
Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans)
Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881
Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881
Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883
Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883
Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885
Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886
Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888
Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889
Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890
Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò)
</gallery>
Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane.
Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li.
==== La Have ====
[[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]]
Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]].
Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li .
Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent.
Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini.
==== Drenthe ====
Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl.
==== Nuenen ====
[[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]]
Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent.
[[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4 , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]]
Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a.
[[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]]
Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885.
Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo.
An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file.
==== Anvè ====
Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari.
==== Pari ====
Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>.
Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".''
Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887.
Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari.
<gallery mode="packed">
VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021.
Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251).
Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>.
Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886.
</gallery>
==== Arles ====
20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944.
<gallery mode="packed">
WLANL - Pachango - Het gele huis ('De straat'), Vincent van Gogh (1888).jpg|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (« La Rue »)'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|89|cm}}, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).|alt=Kay jòn (« La Rue »), 1888, lwil sou twal, 72 × 89 cm, New Haven, Yale University Art Gallery (F464/JH1589).
Vincent Willem van Gogh 137.jpg|''[[Chanm Van Gogh nan Arles|chanm pou kouche a]]'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|90|cm}}, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F482/JH1608).
Farmhouse in Provence, 1888, Vincent van Gogh, NGA.jpg|Fèm nan Provence, 1888. [[National Gallery of Art]] (1970.17.34)
Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358).
Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Mize Izrayèl]] (F558/JH1481).
P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888.
</gallery>
<gallery mode="packed">
VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691).
Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lila (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]].
Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562).
</gallery>
Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]].
Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye.
[[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]]
Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz.
23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ).
[[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49 ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]]
Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam.
Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen.
==== Saint-Remy-de-Provence ====
[[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]]
8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890.
[[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]]
Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890.
Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l.
Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran.
31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman.
==== Auvers sur Oise ====
[[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtrè Doktè Gachet ak branch dijital|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]]
Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>.
Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba.
===Lanmò Vincent van Gogh===
[[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]]
[[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]]
Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li.
Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914.
An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay.
Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>.
Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>.
===Pwoblèm sante===
Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik.
Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent.
Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la.
==Lèt==
[[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]]
Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye.
===Kontèks===
An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam.
===Istwa piblikasyon an===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]]
Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache.
Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè
Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>.
==Penti==
Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890).
{{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]]
Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] .
===Estil===
Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a.
Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a.
[[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Kay blanch, lannuit|Kay blanch anba yon syèl lannuit]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73 , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]] (F766/JH2031).]]
Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la.
Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a.
==== Otopòtrè ====
{{Atik prensipal|Otopòtrè Vincent van Gogh}}[[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat:
''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]]
Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York .
====Japonis====
[[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat:
* ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298).
* ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296).
* ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]]
[[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> .
Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... »
Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> .
====Kopi zèv yo====
[[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|right|250px|''Semè a'', [[Jean-François Millet]], 1850, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}. </br> ''Semè a'', Vincent van Gogh (daprè Millet), 1889, lwil sou twal, {{dunité|81|65|cm}}, koleksyon prive, F690/JH1837.]]
[[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]]
Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. »
Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike.
====Seri====
[[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]]
Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase.
Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li.
[[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]]
Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la .
[[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]]
Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a.
====Tablo lannuit====
[[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3 , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]]
Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la.
Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè.
Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li.
====Teknik====
Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[Jòn admyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>.
== Van Gogh ak mouvman atistik yo ==
[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]]
Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite.
Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li.
=== Enpresyonis ===
[[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Enpresyon, solèy k ap leve|Impression, soleil levant]]'', 1872, lwil sou twal, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[mize Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]]
Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo.
Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt.
=== Pòs-enpresyonis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5 , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]]
Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo.
Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. »
=== Ekspresyonis ===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]]
Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè: ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref>
Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}}
Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}}
=== Fovis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe lannuit]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]]
[[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[André Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh.
===Senbolis===
[[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45 , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]]
Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan".
Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' .
[[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] .
=== Reprezantasyon kontanporen ===
An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref>
=== Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la ===
Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik.
== Desen ==
Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ([[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]">
Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]] .
Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
</gallery>
=== Yon kaye ke otantisite l pa konfime ===
Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref>
Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref>
== Zèv li yo ==
* Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto.
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>).
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>).
== Galeri penti ==
<center><gallery>
Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg
Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg
Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg
Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg
Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg
Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg
</gallery></center>
== Jenerasyon ==
=== Rekonesans ===
Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè.
[[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]]
Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon.
Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref>
Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè.
===Popilarite ===
Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon.
Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}.
Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize.
== Nan kilti ==
=== Sinema ak televizyon ===
Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim:
* [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]]
* [[1990]] : ''[[Vincent ak Théo|Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]]
* 1990 : ''[[Rèv (fim)|Rèv]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]]
* 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]]
* [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]]
* [[2009]] : ''[[Moi, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[François Bertrand (reyalizatè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]]
* ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl)
* [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]]
* 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent ak Doktè a|Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]]
* [[2013]] : ''[[Sunflower Seed]]'' [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh nan [[Borinaj]], ak [[Gaëtan Wenders]]
* [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon]] Henri de Gerlache, nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]]. Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Bartender|Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref>
* [[2017]] : ''[[Passion Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]]
* [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]]
* [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] )
* 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016)
* 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh.
=== Pwezi ===
* 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité
=== Mizik ===
* albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962)
* [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970).
* [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971)
* Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975)
* [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}]
* [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987)
* [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans]
* [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz''
* [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993)
* Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003)
* [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night''
* Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh)
* ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951)
* ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990)
* [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik)
* ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950)
* [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974)
* ''Vincent'', opera (1975-1976)
* [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988)
* [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo
* [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991)
* [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004)
* [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022)
==Nòt ak referans==
=== Nòt ===
<references group=Note />
=== Referans ===
{{références}}
== Lyen deyò ==
{{commonscat|Vincent Van Gogh}}
* [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la
* {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance)
{{Liens}}
{{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Atis]]
[[Kategori:La]]
[[Kategori:Penti]]
[[Kategori:Pent neyèlandè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1853]]
[[Kategori:Lanmò 1890]]
[[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]]
4ykspwhkiarsdn9pa4xpuuyb8gh707w
Revolisyon ayisyen
0
65549
856088
848404
2024-11-15T07:42:51Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856088
wikitext
text/x-wiki
{{Lagè
| name = Revolisyon Ayisyen
| image= [[Fichye:San Domingo.jpg|297px]]
| image_size = 300
|caption=''La Bataille de Saint-Domingue'' (Batay nan Sen Domeng'', yon penti lwil sou twal pa [[January Suchodolski]], ki dekri yon lit ant twoup polonè an franse ak rebèl yo esklav, 1845, Mize Lame polonè, Vasovi.
|date=21 out 1791 - 1e janvye 1804
|place=[[Sen Domeng]]
|casus=
|partof=the [[Revolisyon Atlantik]], [[Lagè nan Revolisyon Franse]], ak [[Lagè Napoleonik]].
|territory=[[Anpi premye Ayiti|Anpi Ayiti]] endepandan etabli
|result=Viktwa ayisyen an
* Gouvènman koloni franse te ekspilse
* [[Masak yo nan 1804 an Ayiti|Masak Fransè]]
|combattants1={{France (1791-1792)}}, epi<br />{{France (1792-1804)}}|
|combattants2=[[Fichye:Flag of Haiti (1791-1789).svg|border|20px]] Esklav nwa ensolan wayalis <small>(1791-1793)</small><br />{{Royaume de Grande-Bretagne}}<br /> {{Espagne bourbonienne}} <small>(1793-1795)</small><br />[[Fichye:Flag of Royalist France.svg|border|20px]] Wayalis franse
----
[[Fichye:Flag of Haiti (1803-1804).svg|border|20px]] Rebèl ayisyen yo <small>(1802-1803)</small> |
commandant1='''1791-1802'''<br />• [[Léger-Félicité Sonthonax]]<br />• [[Étienne Polverel]]<br />• [[Étienne de Lavaux]]<br />• [[Toussaint Louverture]] (1794-1802)<br />• [[André Rigaud]]<br />• [[Jean-Jacques Dessalines]] (1794-1802)<br />• [[Gabriel d'Hédouville]]<br /><br />'''1802-1804''' <br />• [[Charles Victoire Emmanuel Leclerc|Charles Leclerc]] †<br />• [[Donatien de Rochambeau]] <br />• [[Jean-François Joseph Debelle|Jean-François Debelle]] †<br />• [[Edme Étienne Borne Desfourneaux|Edme Desfourneaux]]<br />• [[Jean Joseph Amable Humbert|Jean Humbert]]<br />• [[Charles Dugua]] †<br />• [[Alexandre Pétion]] (1801-1802)<br />• [[Jean Hardÿ (jeneral)|Jean Hardÿ]]<br />• [[François Joseph Pamphile de Lacroix]]<br />• [[Jean Boudet]]<br />• [[Jean-Baptiste Brunet (jeneral)|Jean-Baptiste Brunet]] [[Fichye:White flag icon.svg|10px|Prisonnier en 1803]]<br />• [[François-Marie Perichou de Kerversau]]<br />• [[Jean-Louis Ferrand]]
|commandant2='''1791-1802'''<br /> • [[Boukmann|Dutty Boukman]]<br />• [[Jean-François Papillon|Jean-François]]<br />• [[Georges Biassou]]<br />• [[Toussaint Louverture]] (1791-1794)<br />• [[Jean-Jacques Dessalines]] (1791-1794)<br /><br />
'''1802-1804'''<br />• [[Toussaint Louverture]] [[Fichye:White flag icon.svg|10px|Reddition en 1802]] † <br />• [[Jean-Jacques Dessalines]]<br />• [[Henri Christophe]]<br />• [[Alexandre Pétion]] <br />• [[François Capois]]<br />• [[Jacques Maurepas]] †<br />• [[Charles Belair]] [[Fichye:White flag icon.svg|10px|Redisyon an 1802]] †<br />• [[John Thomas Duckworth|John Duckworth]]<br />• [[John Loring]]|
forces1=60 000 sòlda yo <br /> 86 bato de gè |
forces2=55 000 sòlda regilye <br /> {{formatnum: 100000}} volontè <br /><br /><br /> [[Fichye:Flag of Great Britain (1707-1800).svg|border| 20px]] <br /> {{formatnum: 31000}} moun<ref name="ref-1">[[#Madiou|Thomas Madiou, ''Histoire d'Haïti, Tome I'', {{p.}}313.]]</ref>|
forces3=|
{{Pertes}}|
pertes1='''militè''':<br />{{formatnum:57000}} mouri<br />({{formatnum:37000}} mouri nan aksyon<br />{{formatnum:20000}} ki te tiye pa lafyèv)<br />'''sivil''': <br /> {{formatnum: 25000}} sivil touye |
pertes2='''militè''':<br />enkoni<br />'''sivil''':<br />{{formatnum:100000}} sivil touye <br /><br />[[File:Flag of Great Britain (1707-1800).svg|border|20px]]<br />{{formatnum:23000}} mouri<ref name="ref-1" />.|
|notes=
}}
'''Revolisyon ayisyen''' an se te premye revòlt esklav koloni ki te fè anpil siksè nan mond modèn nan epi li orijinal pa rapò avèk pa fransè epi pa ameriken an. Istoryen yo te sitiye li tradisyonèlman nan [[seremoni-an nan Bwa Kayiman]], yon seremoni vodou ki te fèt nan mwa out 1791. An 1804, yo mete Ayiti kòm premye repiblik nwa nan mond lan ki te lib. Revolisyon sa a te fèt touswit aprè revolisyon fransèz la. Lafrans pwal dakò li pèdi nan dat kite 29 novanm 1803, desizyon sa a te siyen gras avèk Rochambeau kite reprezantan lafrans nan peryòd sila a. Revolisyon ayisyèn lan gen yon aspè enteryè epi eksteryè ki rann li posib. Tankou blokis maritim anglè yo te poze kont lame fransè a.
== Relasyon ant revolisyon fransèz ak Revolisyon ayisyèn ==
=== Rezon pou revolisyon ===
Revolisyon ayisyen an se te yon revolisyon ki te deklare aba a, pa majorite moun ki pa reprezante popilasyon an.<ref>Fick, Carolyn E. "Preface." In The Making of Haiti: The Saint Domingue Revolution from below. Knoxville: University of Tennessee Press, 1990.</ref> Yon majorite gwo sipòtè revolisyon ayisyen an te esklav e li te libere Afriken ki te trete pa sosyete ak lwa yo egalman.<ref>Akamefula, Tiye, Camille Newsom, Burgey Marcos, and Jong Ho. "Causes of the Haitian Revolution." Haitian Revolution. September 1, 2012. Accessed March 25, 2015. http://haitianrevolutionfblock.weebly.com/causes-of-the-haitian-revolution.html./</ref>
== Enfliyans nan Syèk Limyè te panse ==
Ekriven fransè [[Guillaume-Thomas Raynal]] atake esklavaj nan istwa kolonizasyon ewopeyen an. Li avèti, "Afriken yo sèlman vle yon chèf, ase vanyan gason, pou yo dirije yo sou tire revanj ak touye."<ref>"Antislavery Agitation: Abbe Raynal," Philosophical and Political History of the Settlements and Trade of the East and West Indies (1770), 8 me 2014, http://chnm.gmu.edu/revolution/d/278/.</ref> Filozofi Enstityasyon Raynal te ale pi fon pase yon prediksyon ak reflete anpil filozofi Enstiti fransè ki gen ladan sa yo ki nan [[Jean-Jacques Rousseau]] ak [[Denis Diderot]], menm si li te ekri trèzan anvan "Deklarasyon Dwa Moun ak Sitwayen an." Deklarasyon an, nan kontras, make libète ak libète men yo toujou pèmèt esklav yo dwe karakterize kòm pwopriyete.
Anplis enfliyans Raynal a, [[Toussaint Louverture]] se te yon aktè enpòtan nan revolisyon ayisyen an. Panse te divize mond lan nan "lidè eklere" ak "mas inyoran";<ref>Goldmann, Lucien. The philosophy of the Enlightenment: the Christian burgess and the Enlightenment. Cambridge, MA: MIT Press, 1973.</ref> Louvèti te eseye ponp divize sa a ant mas popilè yo ak kèk klere.<ref>Paul B. Miller, "Enlightened Hesitations: Black Masses and Tragic Heroes in C.L.R. James's The Black Jacobins." MLN 116: 1069–1090. (accessed May 8, 2014).</ref> Louvèti te abitye ak lide Enlightenment nan kontèks Ewopeyen an enperyalis. Li te eseye fè grèv yon balans ant panse Larisi te soulve kòm yon mwayen ki nesesè pou genyen liberasyon, epi yo pa pwopagasyon nosyon ke li te moralman siperyè eksperyans ak konesans moun nan koulè nan Sent Domeng.<ref>C. L. R. James, The Black Jacobins; Toussaint Louverture and the San Domingo Revolution. 1st ed. New York: Vintage Books, 1963.</ref> Kòm yon ekstansyon pou tèt li ak edikasyon élite l 'yo, Louvèti te ekri yon Konstitisyon pou yon sosyete nouvo nan Sen Domeng ki aboli esklavaj. Egzistans lan nan esklavaj nan Sosyete Enskri te yon incongruity ki te kite unaddressed pa entelektyèl Ewopeyen an. Louvèti te pran sou enkonsistans sa a dirèkteman nan konstitisyon li. Anplis de sa, Louverture te ekspoze yon koneksyon sou entelektif Enlightenment nan stil, lang ak aksan nan tèks sa a.<ref>Miller, 1069–1090.</ref>
Menm jan ak Louvèti, [[Jean-Baptiste Belley]] te tou yon patisipan aktif nan rezistans koloni an. Pòtrè Belley pa Anne-Louis Girodet de Roussy-Trioson pentire yon nonm ki anglobe gade nan fransè nan koloni li yo. Pòtrè a kreye yon dikotomi stark ant revizyon an nan panse Syèk Limyè fransè ak reyalite a nan sitiyasyon an nan Sen Domeng, nan jarèt nan Raynald ak figi a nan Belley, respektivman. Pandan ke distenge, pòtrè a toujou montre yon nonm kwense pa limit yo nan ras. Peryòd Girodet a nan depite ansyen Nasyonal Konvansyon an ap di nan opinyon an fransè nan sitwayen kolonyal pa mete aksan sou seksyalite sijè a ak ki gen ladan yon zanno. Tou de nan sa yo senbòl rasyalman chaje revele dezi a mine tantativ koloni an nan lejitimite endepandan, kòm sitwayen nan koloni yo pa t kapab jwenn aksè nan klas elit nan Revolisyonè fransè paske nan ras yo.<ref>Sylvia Musto, "Portraiture, Revolutionary Identity and Subjugation": Anne-Louis Girodet's Citizen Belley, RACAR: Revue d'Art Canadienne / Canadian Art Review 20 (1993): 60–71.</ref>
== Lidèchip Louvèti ==
Youn nan chèf ki gen plis siksè nwa yo te [[Tousen Louvèti]], yon antrenè domestik pwòp tèt ou-edike domestik. Tankou Jan Franswa ak [[Georges Biassou|Byasou]], li okòmansman te goumen pou kouwòn panyòl la nan peryòd sa a. Aprè Britanik la te anvayi Sen Domeng, Louvèti deside pou goumen pou Fransè yo si yo ta dakò pou libere tout esklav yo. Li te dwe pwoklame yon fen nan esklavaj sou 29 out 1792. Louvèti te travay ak yon fransè jeneral, Etyè Lavo, asire ke tout esklav ta dwe libere. Louvèti abandone lame panyòl la nan bò solèy leve a, li pote fòs li yo bò lanmè a nan 6 oktòb 1794, apre panyòl yo te refize pran mezi pou mete fen nan esklavaj la{{sfn|Bryan|1984|p=23}}.
Anba lidèchip militè Tousen, fòs yo te leve soti nan esklavaj yo nan siksè nan konsesyon yo nan Britanik ak ekspilse fòs Panyòl yo. Nan fen ane, Tousen sitou retabli kontwòl Sen Domeng nan Lafrans. Louvèti te trè entelijan, òganize ak atikile. Èske w te fè tèt li mèt nan zile a, sepandan, Tousen pa t vle rann tèt twòp pouvwa a Lafrans. Li te kòmanse kòmande sou peyi a kòm yon antite efikas otonòm. Louvèti te bat yon siksesyon nan rival lokal yo, tankou: Komisyonè Sonntonaks, yon fransè moun blan ki te jwenn sipò nan anpil Ayisyen, fache Louvèti; Andre Rigo, yon nonm gratis nan koulè ki te goumen kenbe kontwòl Sid la nan lagè a nan kouto; ak Earl nan Hédouville, ki te fòse yon gwo fatra ant Rigo ak Louvèti anvan yo te chape nan Lafrans. Tousen te bat yon fòs ekspedisyon Britanik nan 1798. Anplis de sa, li te mennen yon envazyon nan vwazinaj Sen Domeng (Desanm 1800), e li te libere esklav yo gen 3 janvye 1801.
Nan lane 1801, Louverture te pibliye yon konstitisyon pou Sen Domeng ki te deside li ta gouvènè-pou-lavi e li te rele pou otonomi nwa ak yon eta souveren nwa. Nan repons, Napoléon Bonaparte voye yon gwo fòs ekspedisyonè nan sòlda fransè yo ak bato de gè nan zile a, ki te dirije pa frè Lepek Bonapat, pou retabli règ fransè.{{sfn|Perry|2005|p=78}} Yo te anba enstriksyon sekrè retabli esklavaj, omwen nan pati a ansyen Panyòl-kenbe nan zile a. Bonapat te bay lòd pou Tousen te trete avèk respè jiskaske fòs fransè yo te etabli; Yon fwa ke yo te fè, Tousen te rele Okap epi yo dwe arete; si li te echwe pou l montre, Leklè te bay "yon lagè nan lanmò a" ki pa gen pitye ak tout disip Tousen yo dwe tire lè yo te kaptire{{sfn|Perry|2005|pp=78–79}}. Yon fwa ke yo te fini, esklavaj ta finalman retabli. {{sfn|Perry|2005|p=78}} Anpil sòlda fransè te akonpaye pa twoup milat ki te dirije pa Aleksand Petyon ak André Rigaud, lidè milat ki te bat Tousen twa (3) ane pi bonè.
Fransè a te rive 2 fevriye 1802 nan Okap ak kòmandan ayisyen Anri Kristòf ke yo te bay lòd Leklè pou yo vire sou lavil la nan franè a{{sfn|Perry|2005|p=79}}. Lè Kristòf te refize, fransè a te atake Okap Ayisyen, yo mete vil la afire olye ke rann tèt li. {{sfn|Perry|2005|p=79}}Leklè te voye lèt Tousen pwomèt li: "Pa gen okenn enkyetid sou fòtin pèsonèl ou{{sfn|Perry|2005|pp=79–80}} . Li pral pwoteje pou ou, paske li te sèlman twò byen touche pa efò pwòp ou yo.pa enkyete w sou libète a nan sitwayen parèy ou". Lè Tousen toujou echwe pou parèt nan Okap, Leklè te pibliye yon pwoklamasyon sou 17 fevriye 1802: "Jeneral Tousen ak Jeneral Kristòf yo aboli; tout sitwayen yo bay lòd pou yo chase yo desann, epi trete yo kòm rebèl kont Repiblik fransè a." ] Kapitèn Marcus Rainsford, yon ofisye Lame Britanik ki te vizite Sen Domeng obsève fòmasyon Lame Ayisyen an, ekri: "Nan yon siflèt, yon brigad antye kouri twa oswa kat san yad, ak Lè sa a, separe, jete tèt yo plat sou tè a, chanje nan do yo ak kote yo, ak tout tan tout tan an kenbe yon gwo dife jiskaske raple . Mouvman sa a egzekite ak enstalasyon sa yo ak presizyon kòm totalman yo anpeche kavalye soti nan chaje yo nan peyi BUSHY ak aksidante ". [102] Nan yon lèt bay Jan Jak Desalin, Tousen dekri plan li pou defann fransè a: "pa bliye, pandan y ap tann pou rezon lapli a ki pral debarase nou de lènmi nou yo, ke nou pa gen okenn lòt resous pase destriksyon ak dife. Lide tè a benyen ak swe nou an pa dwe founi lènmi nou yo ak alimantasyon ki pi piti a. Chire wout yo avèk piki; jete kadav yo ak tout chwal yo nan tout fondasyon yo, boule yo epi dekouraje tout bagay nan lòd ke moun ki te vin redwi nou nan esklavaj pouvwa gen devan je yo imaj la nan lanfè a ki yo merite ". [102] Desalin pa janm resevwa lèt la jan li te deja pran nan jaden an, evade yon kolòn fransè voye nan kaptire l ', li tanpèt Leyogane. [102] Ayisyen yo te boule Leyogane epi yo te touye tout fransè yo ak ekriven trinidaden CLR Jenmss nan aksyon Desalin nan Lyeogane: "Gason, fanm ak timoun, tout bon blan yo ki te antre nan men l, li masakre. pil nan kadav pouri nan solèy la frape laterè nan detachman yo franse jan yo teiled dèyè kolòn vole li yo. "[102] Fransè yo te espere Ayisyen yo pou yo tounen yo nan esklavaj, paske yo te kwè li te natirèl pou nwa yo se esklav blan yo, epi yo te etoudi pou yo aprann kijan Ayisyen yo te rayi yo pou vle redwi yo tounen nan yon lavi nan chenn. [102] Yon vizib choke Jeneral Pamphile de Lacroix apre yo fin wè kraze yo nan Leyogane te ekri: "Yo ante kò yo" ki "toujou gen atitid yo; yo te bese sou yo, men yo eksprime ak prese; glas la nan lanmò pat efase gade nan sou yo ap fè fas ". [102]
== Revòlt nwa yo ak finisman esklavaj ==
Gwo tèt mòn ki te gen nan [[Saint-Domingue|Sendomeng]] yo te pèmèt esklav ki te sove ale nan [[:fr:Marronnage_(esclavage)|mawon]] yo jwenn kote pou yo rete. Nwa yo te rive mete yo an gwoup pou viv nan forè yo. Yo devlope relijyon [[vodou]]<ref>{{Cite journal|date=2022-10-21|title=Vaudou|url=https://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Vaudou&oldid=197992371|language=fr}}</ref> a ki soti nan kwayans afrikèn. Fenomèn mawonaj la te pran anpil tan malgre te gen aksyon gwo ponyèt ki te poze pou anpeche sa kontinye. Blan yo te vin gen kè pa poze paske pafwa mawon yo te konn mete pwazon<ref>{{Cite journal|last=Leti|first=Geneviève|date=2019-10-18|editor-last=Hroděj|editor-first=Philippe|title=L’empoisonnement aux Antilles françaises à l’époque de l’esclavage (1724-1848)|url=http://books.openedition.org/pur/97676|journal=L'esclave et les plantations : de l'établissement de la servitude à son abolition. Hommage à Pierre Pluchon|series=Histoire|location=Rennes|publisher=Presses universitaires de Rennes|pages=209–227|isbn=978-2-7535-6637-8}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://blog.manioc.org/2019/02/le-crime-dempoisonnement-dans-les.html|title=Le crime d'empoisonnement dans les Antilles françaises|last=Manioc|first=Publié par le Blog|access-date=2022-11-04|archive-date=2022-11-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20221104194721/http://blog.manioc.org/2019/02/le-crime-dempoisonnement-dans-les.html|dead-url=yes}}</ref> pou yo epi mete dife nan chan yo<ref>https://www.cairn.info/plus-jamais-esclaves--9782707188656-page-113.htm</ref>.
[[Fichye:Copie_d'une_lettre_d'un_capitaine_présentement_au_Cap_François.djvu|vignette|Kopi lèt yon kapitèn fransè]]
Nan dat 14 out 1791<ref>{{Cite web|url=https://ifcinema.institutfrancais.com/fr/movie?id=ba503e32-3ce7-6bd4-2c69-d35de43d0e5b|title=IFcinéma - Le Serment du bois caiman|access-date=2022-11-04}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://l-express.ca/hommage-au-bois-caiman-source-de-lindependance-haitienne/|title=Hommage au Bois Caïman, source de l'indépendance haïtienne|last=Régis|first=Jessica|date=2020-08-24|website=l-express.ca|language=fr-CA|access-date=2022-11-04}}</ref>, nan [[Bwa kayiman|Bwa Kayiman]] ki nan Plèn di Nò (en français: [[:fr:Plaine-du-Nord|Plaine du Nord]]), anba otorite [[Boukmann|Boukman]] anpil esklav deside leve kanpe. Boukman te gen ak li [[:fr:Jean-François_(esclave_de_Saint-Domingue)|Jean-François Papillon]] ak [[:fr:Georges_Biassou|Georges Biassou]]. Premye aksyon sa ki te poze nan revolisyon esklav yo te pran fòm yon seremoni vodou kote yo te touye yon kochon kreyòl. Esklav yo te sèvi ak san kochon an pou siyen yon alyans an prezans [[:fr:Mambo_(vaudou)|manbo Cécile Fatima]]. Nan kèk jou, esklav yo mete dife nan tout plantasyon nan Nò yo epi yo masakre yon milye blan. Malgre te gen represyon kote yo te touye Boukman, esklav yo pat bat ba. Yo te kontinye batay nan plèn ak nan mòn yo. Nan lòt kote nan peyi, sanzatann gen anpil leve kanpe ki fèt. Depi nan koumansman revolisyon an, sila yo ki te patisipe nan soulèvman esklav yo, ki te koumanse an 1791 nan Sendomeng, pran desizyon pou respekte angajman yo anvè wa ak relijyon. Nan lannwit 22 pou rive [[:fr:23_août|23 out]], esklav yo pran zam. Tout sa k te leve kanpe yo te kontinye ap avanse nan batay la. Te gen anpil brav nan mitan yo men yo pa t gen okenn eksperyans nan egzèsis pouvwa.
== Istoryografi ==
Selon jounalis Jean-Michel Caroit anpil politisyen ak istoryen te fè anpil tan yo pa janm pale de revolisyon ayisyèn nan sitou nan peyi Lafrans. Poutan inivèsitè Michael Dash pa wè bagay yo menm jan. Selon li menm, revolisyon ayisyèn nan te pwodui yon konsyans kolektiv, yon lòt fason pou panse kesyon ras la ak kreye idantite nasyonal. Sou bò pa l, istoryen [https://www.pulaval.com/autrices-et-auteurs/jean-pierre-le-glaunec#:~:text=Jean%2DPierre%20Le%20Glaunec%20est,auteur%20de%20L'arm%C3%A9e%20indig%C3%A8ne. Jean-Pierre Le Glaunec]<ref>{{Cite web|url=http://www.grhs.uqam.ca/jean-pierre-le-glaunec/|title=Jean-Pierre Le Glaunec – GRHS|language=fr-FR|access-date=2022-11-04}}</ref> di se bagay moun pa t janm wè pandan 18è syèk. Yon fason osinon yon lòt, revolisyon ayisyèn nan te gen yon wòl nan kontinye ak fini travay revolisyon fransèz ak amerikèn nan.
Matinikè [[Aimé Césaire]], Trinidadyen Cyril Lionel Robert James, Kiben Alejo Carpenter ak Afriken-Ameriken Frederick Douglass se te premye otè nan tan modèn nan ki te evoke gwo enpòtans istorik revolisyon ayisyèn nan.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.potomitan.info/vedrine/revolisyon.php Revolisyon Ayiti : Benefis Pou Kilès?] sou potomitan.info
{{Revolisyon Ayisyen}}
[[Kategori:Revolisyon Ayisyen]]
[[Kategori:Pou reli]]
3wc56rsqeph1gm0sxenc32n4gzdh6bd
Alfred Hitchcock
0
65669
856097
809523
2024-11-15T10:51:07Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856097
wikitext
text/x-wiki
{{moun
|non=Alfred Hitchcock
|foto=Hitchcock, Alfred 02.jpg
|tèks=Alfred Hitchcock an 1955
|fonksyon=reyalizatè, pwodiktè, senaris
|domèn=
|diplòm=
|etid=
|dat nesans=[[13 out]] [[1899]]
|lye nesans=[[Leytonstone]], [[Lond]]
|peyi nesans=[[Angletè]]
|dat lanmò=[[29 avril]] [[1980]]
|lye lanmò=[[Los Angeles]]
|peyi lanmò=[[Etazini]]
|nasyonalite=britanik epi ameriken
|relijyon=
|rezidans=
|kontak=
|Biyografi=
|zèv=
|omaj=
|rekonpans=
|remak=
|fim=
}}
'''Alfred Hitchcock''' se yon reyalizatè, pwodiktè, senaris sinema ak televizyon.
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Televizyon ===
* 1955–1962 ː ''[[Alfred Hitchcock Presents]]''<ref name="DL">{{cite book
|url=https://books.google.co.uk/books?id=2G5YBywx7UUC
|last1=McGilligan |first1=Patrick
|title=Alfred Hitchcock: A Life in Darkness and Light|format=Google eBook
|date=2010-10-19
|publisher=Harper-Collins
|location=New York
|isbn=978-0-06-202864-8
|pages=98, 764–777, 808}}</ref>
* 1962–1965 ː ''[[Alfred Hitchcock Presents|The Alfred Hitchcock Hour]]''<ref name="DL"></ref>
* 1957 ː ''[[Suspicion (seri)|Suspicion]]''<ref name="DL"></ref>
* 1960 ː ''[[Startime (seri)|Startime]]''<ref name="DL"></ref><ref>{{cite web
|title=Museum Of Television & Radio Screening Series, The: Murder In The Living Room: Hitchcock By Hitchcock, Package 1: Unveiling Vera Miles
|url=https://www.paleycenter.org/collection/item/?q=alfred+hitchcock+presents&p=2&item=T:48666
|publisher=paleycenter.org |archivedate=2016-05-08
|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160508115307/https://www.paleycenter.org/collection/item/?q=alfred+hitchcock+presents&p=2&item=T%3A48666
|deadurl=yes }}</ref>
* 1962 ː ''[[Alcoa Premiere]]''<ref>{{cite web
|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160414141406/https://www.paleycenter.org/2014-hitchcock-television-2
|archivedate=2016-04-14
|url=http://www.paleycenter.org/2014-hitchcock-television-2
|title=The Complete Hitchcock: Television
|publisher=Paley Center for Media}}</ref><ref>{{cite news
|title=Tele-Vues
|url=https://www.newspapers.com/image/?spot=2534627
|newspaper=Long Beach Independent
|date=1962-02-06
|last=Vernon|first=Terry|page=30
|publisher = Newspapers.com
|access-date =2015-06-01}}</ref>
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://www.imdb.com/name/nm33/ Alfred Hitchcock] IMDB
* [http://hitchcock.alienor.fr/ Sit sou Hitchcock] avèk yon lis [https://web.archive.org/web/20111103035836/http://hitchcock.alienor.fr/apparition.html aparisyon li yo] nan fim
* [https://web.archive.org/web/20170504111921/http://www.cineclubdecaen.com/realisat/hitchcock/hitchcock.htm Fich Alfred Hitchcock] sou sit Ciné-club Caen
* [http://cinemaclassic.free.fr/hollywood/hitchcock.htm Biyografi detaye Alfred Hitchcock]
* [http://www.ina.fr/art-et-culture/cinema/dossier/1716/alfred-hitchcock.20090331.fr.html Alfred Hitchcock sou ''Les Oiseaux''] sou ina.fr
* [http://www.pileface.com/sollers/article.php3?id_article=1132 Le cinéma ? Hitchcock suffit.]
* [http://www.cinematheque.fr/fr/dans-salles/rencontres-conferences/parlons-cinema-video/alfred-hitchcock-presents-entre-television-cinema-invention-forme,100.html Alfred Hitchcock, ant televizyon ak sinema - video Jean-François Rauger]
{{DEFAULTSORT:Hitchcock, Alfred}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori::Reyalizatè ameriken]]
[[Kategori:Reyalizatè sinema]]
[[Kategori:Reyalizatè televizyon]]
[[Kategori:Ameriken]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1899]]
[[kategori:lanmò 1980]]
r5q3w5lvum0lyrzflhgzl9j3t4t3588
Lis fim dominiken
0
67259
856083
842516
2024-11-15T04:33:00Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856083
wikitext
text/x-wiki
Anba yon lis fim pwodui, tire oubyen soti nan [[Repiblik dominikèn]] pa òd kwonolojik.
== Ane 1920 yo ==
* [[1923]] : ''Leyenda de Nuestra Señora de Altagracia, La''<ref name="Francisco Arturo Palau">{{cite web
|title=History of Cinema in dominican Republic
|url=http://www.filmbirth.com/dominican_republic.html
|publisher=Film Birth
|access-date=20 desanm 2010
|archive-date=2011-07-11
|archive-url=https://web.archive.org/web/20110711001947/http://www.filmbirth.com/dominican_republic.html
|dead-url=yes
}}</ref>, reyalizatè Francisco Arturo Palau
* [[1924]] : ''Emboscadas de Cupido, La''<ref name="Francisco Arturo Palau"/>, reyalizatè Francisco Arturo Palau, dokimantè
* [[1924]] : ''República Dominicana, La''<ref name="Francisco Arturo Palau"/>, reyalizatè Francisco Arturo Palau, dokimantè
== Ane 1930 yo ==
== Ane 1940 yo ==
== Ane 1950 yo ==
* [[1951]] : ''Excursión de José de Diego en Santo Domingo'', reyalizatè Rafael Colorado
== Ane 1960 yo ==
* [[1961]] : ''Gesta Libertadora del 30 de Mayo, La'', reyalizatè Hugo Mateo, Dokimantè
* [[1963]] : ''Silla, La''<ref name="Francisco Arturo Palau"/>, reyalizatè Franklin Domínguez avèk Camilo Carrau, Dokimantè
== Ane 1970 yo ==
* [[1973]] : ''La Serpiente de la luna de los piratas'', reyalizatè Jean-Louis Jorge avèk Sylvia Morales, Sahdji ak Jean-Phillippe Carso ewn, Dram
* [[1974]] : ''[[The Godfather Part II|Godfather: Part II, The]]'', reyalizatè [[Francis Ford Coppola]] avèk [[Al Pacino]], [[Robert De Niro]] ak [[Robert Duvall]], Dram, Sèn ki soti nan Kiba te filme-li nan Repiblik Dominikèn.<ref>{{cite web
|title=The Godfather Part 2 film locations
|url=http://www.movie-locations.com/movies/g/godfather2.html
|publisher=movie-locations.com
|access-date=20 desanm 2010
|archive-date=2013-09-22
|archive-url=https://web.archive.org/web/20130922171520/http://www.movie-locations.com/movies/g/godfather2.html
|dead-url=yes
}}</ref>
* [[1975]] : ''El Clan de los Inmorales'', reyalizatè José Gutiérrez Maesso avèk [[Helmut Berger]], [[Sydne Rome]] ak [[Kevin McCarthy (aktè)|Kevin McCarthy]], Dram
* [[1975]] : ''Pantaleón y las visitadoras'', reyalizatè José María Gutiérrez Santos ak Mario Vargas Llosa avèk José Sacristán, Rafaela Aparicio ak Rosa Carmina
* [[1977]] : ''[[Sorcerer (fim)|Sorcerer]]'', reyalizatè [[William Friedkin]] avèk [[Roy Scheider]], [[Bruno Cremer]] ak [[Francisco Rabal]], Thriller
* [[1979]] : ''[[Apocalypse Now]]'', reyalizatè [[Francis Ford Coppola]] avèk [[Martin Sheen]], [[Marlon Brando]] ak [[Robert Duvall]], Dram gè
== Ane 1980 yo ==
* [[1983]] : ''[[Guaguasi]]'', reyalizatè Jorge Ulla avèk Orestes Matacena, Marilyn Pupo, ak Raimundo Hidalgo-Gato, Dram gè
* [[1985]] : ''Tras las huellas de Palau'', reyalizatè [[René Fortunato]] avèk Francisco Arturo Palau, dokimantè
* [[1988]] : ''Abril: La trinchera del honor'', reyalizatè [[René Fortunato]], dokimantè
* 1988 : ''[[One Way Ticket (1988, fim)|Pasaje de Ida, Un]]'', reyalizatè [[Agliberto Meléndez]] avèk Carlos Alfredo, Ángel Muñiz ak Ángel Haché, Dram
* [[1989]] : ''[[Cat Chaser]]'', reyalizatè [[Abel Ferrara]] avèk Peter Weller ak Kelly McGillis, Dram
== Ane 1990 yo ==
* [[1990]] : ''Caribe'', reyalizatè René Fortunato
* [[1991]] : ''Trujillo: El Poder del Jefe'', reyalizatè [[René Fortunato]] avèk René Alfonso, dokimantè
* [[1993]] : ''Fuga o Muerte'', reyalizatè José "Pinky" Pintor
* [[1994]] : ''Trujillo: El Poder del Jefe II'', reyalizatè [[René Fortunato]] avèk René Alfonso, dokimantè
* [[1995]] : ''[[Nueba Yol|Nueba Yol: ¡Por Fin Llegó Balbuena!]]'', reyalizatè Ángel Muñiz avèk Luisito Marti, Caridad Ravelo ak [[Raúl Carbonell]], komedi
* [[1995]] : ''Victor'', reyalizatè Freddy Vargas, dokimantè
* [[1996]] : ''Azúcar amarga'', reyalizatè [[Leon Ichaso]]
* [[1996]] : ''Cuatro Hombres y Un Ataúd'', reyalizatè Pericles Mejía avèk Cuquín Victoria, Géraldine Danon ak Rafael Villalona, komedi
* [[1996]] : ''Para Vivir o Morir'', reyalizatè Pepe Romay ak Radel Villalona avèk Miguel Bucarelly, María Castillo ak Giovanny Cruz, Dram
* [[1996]] : ''Trujillo: El Poder del Jefe III'', reyalizatè [[René Fortunato]] avèk René Alfonso, dokimantè
* [[1997]] : ''Buscando Un Sueño'', reyalizatè Joseph Medina avèk Victor Checo, Rafael Decen, [[Lauren Vélez]] ak Kamar De Los Reyes, Dram
* [[1997]] : ''Nueba Yol 3: Bajo la Nueva Ley'', reyalizatè Ángel Muñiz avèk Luisito Marti, [[Raúl Carbonell]], Graciela Mas, Jorge Pupo, komedi
* [[1998]] : ''Balaguer: La Herencia del Tirano'', reyalizatè [[René Fortunato]] , dokimantè
== Ane 2000 yo ==
* [[2001]] : ''[[In the Time of the Butterflies (fim)|In the Time of the Butterflies]]'', reyalizatè Mariano Barroso avèk [[Salma Hayek]], [[Lumi Cavazos]], [[Marc Anthony]] ak [[Edward James Olmos]], Dram <ref>{{cite news|title=In the Time of the Butterflies: feisty but it doesn't really fly|url=https://www.theguardian.com/film/2010/mar/18/reel-history-salma-hayek|publisher=Guardian News and Media Limited 2010|access-date=19 desanm 2010|location=London|date=18 mas 2010}}</ref>
* [[2001]] : ''[[Piñero]]'', reyalizatè [[Leon Ichaso]] avèk [[Benjamin Bratt]], Giancarlo Esposito ak Talisa Soto, Dram
* [[2002]] : ''Washington Heights'', reyalizatè Alfredo De Villa avèk Tomas Milian, [[Manny Pérez]] ak Danny Hoch, Dram<ref>{{cite news|title=Washington Heights (2002)|url=https://movies.nytimes.com/movie/263760/Washington-Heights/details|publisher=New York Times|accessdate=20 desanm 2010|archive-date=2012-06-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20120623041515/http://movies.nytimes.com/movie/263760/Washington-Heights/details|dead-url=yes}}</ref>
* [[2003]] : ''Círculo Vicioso, El'', reyalizatè Nelson Peña avèk Rafael Decena, Felix Solis ak Mickey Albuquerque
* [[2003]] : ''[[Dreaming of Julia]]'', reyalizatè Juan Gerard avèk [[Harvey Keitel]], [[Gael García Bernal]], [[Iben Hjejle]] ak [[Diana Bracho]],Dram
* [[2003]] : ''Éxito Por Intercambio'', reyalizatè Miguel Vásquez avèk Rafael Alduey, Anthony Alvarez ak Georgina Duluc, Dram
* [[2003]] : ''Galindez File, The'', reyalizatè Gerardo Herrero avèk Saffron Burrows, Harvey Keitel, Eduard Fernández, [[Reynaldo Miravalles]], Guillermo Toledo, Robert Tinkler, Chete Lera, Gerard Barray, Ben Temple ak Txema Blasco, Dram politik
* [[2003]] : ''Luis Vargas: Santo Domingo Blues'', reyalizatè Alex Wolfe avèk Luis Vargas, Dokimantè
* [[2003]] : ''Pasaporte Rojo'', reyalizatè Albert Xavier avèk José Alvarez, [[Sharon Angela]] ak Leila Arias, Dram
* [[2003]] : ''Perico Ripiao'', reyalizatè Ángel Muñiz avèk [[Raymond Pozo]], [[Manolo Ozuna]] ak [[Phillip Rodríguez]], komedi
* [[2003]] : ''[[Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl]]''<ref>{{cite web|title=Filming locations for Pirates of the Caribbean: The Curse of the Black Pearl|url=http://www.imdb.com/title/tt0325980/locations|publisher=IMDb|accessdate=20 desanm 2010}}</ref><ref>{{cite web|title=Movies Shot in the Caribbean|url=http://www.caribbeanedge.com/blog/2010/02/15/movies-shot-in-the-caribbean/|publisher=caribbeanedge.com|accessdate=20 desanm 2010|archive-date=2016-04-15|archive-url=https://web.archive.org/web/20160415020422/http://www.caribbeanedge.com/blog/2010/02/15/movies-shot-in-the-caribbean/|dead-url=yes}}</ref> reyalizatè [[Gore Verbinski]] avèk [[Johnny Depp]], Geoffrey Rush and Orlando Bloom, fim aksyon
* [[2004]] : ''Cárcel de La Victoria: El Cuarto Hombre, La'', reyalizatè [[José Enrique Pintor]] avèk Miguel Bucarelly, Ramsés Cairo ak Fausto Cepeda, Dram
* [[2004]] : ''Different Man, A'', reyalizatè Albert Xavier avèk [[Amarfis]], Michelle Méndez ak Kelvin Vargas, komedi
* [[2004]] : ''Negocios Son Negocios'', reyalizatè Jorge De Bernardi avèk [[Irving Alberti]], [[Nuryn Sanlley]] ak [[Karina Larrauri]], komedi
* [[2004]] : ''Quarter to Ten'', reyalizatè Albert Xavier avèk Mariluz Acosta, David Matos ak [[Frank Perozo]], Dram
* [[2004]] : ''Ruta, La'', reyalizatè David Cavada Oruña avèk Pablo Ferrer, Henry Mercedes ak Johnie Mercedes, kout fim
* [[2004]] : ''Soy: Johnny Ventura'', reyalizatè Guillermo Cordero avèk Johnny Ventura, mizikal
* [[2005]] : ''Andrea: The Revenge of the Spirit'', reyalizatè Rogert Bencosme avèk Frankeli Bencosme, Priamo A. Bencosmo ak Anny Ferreiras
* [[2005]] : ''[[El Delivery|Delivery, El]]''<ref>{{cite web|title=El Delivery {{!}} Reel New York Film Festival|url=http://www.thirteen.org/reelny/films/el-delivery/13/|publisher=thirteen.org|accessdate=13 May 2011|archive-date=5 June 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20110605140312/http://www.thirteen.org/reelny/films/el-delivery/13/|dead-url=yes}}</ref>, reyalizatè [[Juan Castillo (reyalizatè)|Juan Castillo]] avèk Chayanne Rodriguez, Marilyn Beck and Francesca Alvarez, Dram
* [[2005]] : ''Feast of the Goat, The'', reyalizatè Luis Llosa avèk Tomas Milian, Isabella Rossellini ak Paul Freeman, Dram
* [[2005]] : ''Locos también piensan, Los'', reyalizatè Humberto Castellanos avèk Luisito Marti, [[Celines Toribio]], ak Felipe Polanco , fim aksyon
* [[2005]] : ''Maldición del Padre Cardona, La'', reyalizatè Félix Germán avèk Anthony Alvarez, Pedro Abreu ak Lidia Ariza, womans
* [[2005]] : ''Princesas'', reyalizatè Fernando Leon de Aranoa avèk Candela Peña, Mariana Cordero, Micaela Nevárez, Llum Barrera, Violeta Pérez, Mònica Van Campen, Flora Álvarez, María Ballesteros, Alejandra Llorente, Luis Callejo, Dram
* [[2005]] : ''Secreto de Neguri, El'', reyalizatè Luis [[Arambilet]], Pedro Guzman ak Esteban Martin avèk Luis Arambilet, Patricia Ascuasiati ak Esperanza De Alvarez, Dram
* [[2005]] : ''[[Secuestro]]'', reyalizatè [[Juan Castillo (reyalizatè)|Juan Castillo]] avèk Orestes Amador, Leidi Luna ak Elvis Nolasco, kout fim
* [[2005]] : ''Universidad de Santo Domingo, Primada de América'', reyalizatè Angel Ruiz Bazan, dokimantè
* [[2005]] : ''Where There Is No Water'', reyalizatè Jonathan Muller, Dokimantè
* [[2006]] : ''[[The Good Shepherd (fim)|Good Shepherd, The]]''|, reyalizatè [[Robert De Niro]] avèk [[Matt Damon]], [[Angelina Jolie]], [[William Hurt]], [[Alec Baldwin]], [[Robert De Niro]], [[Billy Crudup]], [[Michael Gambon]], [[Timothy Hutton]] ak [[Joe Pesci]], Dram/Thriller
* [[2006]] : ''Luciérnagas, Las'', reyalizatè Gabriel Stagnaro
* [[2006]] : ''Macho de Mujer, Un'', reyalizatè Alfonso Rodríguez avèk Roberto Angel Salcedo, Anabell Alberto ak Tania Báez, komedi
* [[2006]] : ''[[Miami Vice (fim)|Miami Vice]]'', reyalizatè [[Michael Mann (reyalizatè)|Michael Mann]] avèk [[Colin Farrell]], [[Jamie Foxx]] ak [[Gong Li]], Dram
* [[2006]] : ''Patricia y El Regreso del Sueño''|| René Fortunato || Juan Maria Almonte, Augusto Feria and Miguel Pérez Santana, Dram
* [[2006]] : ''Sofa, El'', reyalizatris Nathalie Pérez avèk Amauta Di Marco, Lorraine Ferrand ak Esar Simo, kout fim
* [[2006]] : ''Tragedia llenas: Un código 666, La'', reyalizatè Elias Acosta avèk Orestes Amador, Yorlla Lina Castillo ak Josue Guerrero, Dram
* [[2006]] : ''Vals'', reyalizatè Luis [[Arambilet]], Mizikal
* [[2006]] : ''Suerte, La'', reyalizatè Luis [[Arambilet]], Dram
* [[2006]] : ''Viajeros'', reyalizatè Carlos Bidó avèk Sonia Alfonso, Carlos Alfredo ak Fifi Almonte, Dram
* [[2007]] : ''Angel of Death 2'', reyalizatè [[Andreas Bethmann]] avèk Erich Amerkamp, Christian Bau ak Heiko Bender
* [[2007]] : ''Chocolate Country'', reyalizatè Robin Blotnick, Dokimantè
* [[2007]] : ''[[Love Wrecked]]'', reyalizatè [[Randal Kleiser]] avèk [[Amanda Bynes]], [[Chris Carmack]], [[Jonathan Bennett (aktè)|Jonathan Bennett]] ak [[Jamie-Lynn Sigler]], komedi womantik
* [[2007]] : ''Mi Novia Está De Madre'', reyalizatè [[Archie Lopez]] avèk Roberto Angel Salcedo, Patricia Manterola and Cuquín Victoria, komedi
* [[2007]] : ''[[Sanky Panky (fim)|Sanky Panky]]'', reyalizatè [[José Enrique Pintor]] avèk [[Fausto Mata]], Zdenka Kalina ak Tony Pascual, komedi<ref>{{cite web|title=Sanky Panky|url=http://www.chicagoreader.com/chicago/sanky-panky/Film?oid=1072437|publisher=Chicago Reader|access-date=19 desanm 2010}}</ref>
* [[2007]] : ''Yuniol'', reyalizatè Alfonso Rodríguez avèk [[Shalim Ortiz]], [[Frank Perozo]] ak Hemky Madera, Dram
* [[2007]] : ''Hispaniola'', reyalizatè Freddy Vargas avèk Sharlene Taule, Sergio Bosi, Jhonmerie Marion, Henssy Pichardo, Dram
* [[2007]] : ''''La Mujer de Columbus Circle'', reyalizatè Freddy Vargas avèk Romi Dias, Fidel Vicioso, Mateo Gomez, Sipènatiral Thriller
* [[2008]] : ''Al Fin y Al Cabo'', reyalizatè Alfonso Rodríguez avèk Marcos Bonetti, Miguel Céspedes ak Francisco Cruz
* [[2008]] : ''Brigada Explosiva: Misión Pirata'', reyalizatè Rodolfo Ledo, Mistè
* [[2008]] : ''Caballero de la Media Noche, El''<ref>{{cite web |title=Estreno de "El Caballero de la medianoche" en imágenes |url=http://cinedominicano.net/content/view/493/1/ |publisher=CineDominicano.net |accessdate=19 desanm 2010 |archive-date=2011-07-23 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110723042215/http://cinedominicano.net/content/view/493/1/ |dead-url=yes }}</ref>, reyalizatè Jimmy Sierra avèk Georges Frederick Ambroise, Odalis Bergés ak Luís De Los Santos, Mistè
* [[2008]] : ''Enigma'', reyalizatè Robert Cornelio avèk Fifi Almonte, Iliá Aponte ak [[Nashla Bogaert]], laterè
* [[2008]] : ''Excexos'', reyalizatè [[José María Cabral (reyalizatè)|José María Cabral]] avèk César León López, Laura García ak Henry Hidalgo, Dram
* [[2008]] : ''Ladrones a Domicilio''<ref>{{cite web|title=Ladrones a Domicilio|url=http://www.ladronesadomicilio.com/|publisher=Estudio Quita Sueno|accessdate=19 desanm 2010|archive-date=2011-07-13|archive-url=https://web.archive.org/web/20110713180853/http://www.ladronesadomicilio.com/|dead-url=yes}}</ref>, reyalizatè Ángel Muñiz avèk Rafael Alduey, Juan Maria Almonte ak Miguel Bucarelly, Avanti
* [[2008]] : ''Pinchos y Rolos'', reyalizatè Freddy Vargas, avèk Laura Gomez, Fidel Vicioso, Mateo Gomez, Anthony Alvarez, Sandie Luna, komedi mizikal
* [[2008]] : ''Playball'', reyalizatè Alfonso Rodríguez avèk Luis Jose Lopez, Marlene Favela ak Hemky Madera, Dram<ref>{{cite web|title=News|url=http://www.drglobalfilmfestival.org/drgff2007/news05.asp|publisher=Dominican Republic Global Film Festival|access-date=19 desanm 2010|archive-date=2012-03-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20120316112314/http://www.drglobalfilmfestival.org/drgff2007/news05.asp|dead-url=yes}}</ref>
* [[2008]] : ''[[Road to the Big Leagues]]'', reyalizatè Jared Goodman avèk [[David Ortiz]], [[Vladimir Guerrero]], ak Jesús Alou, Dokimantè
* [[2008]] : ''Santi Clo'', reyalizatè [[José Enrique Pintor]] avèk Aquiles Correa, [[Manolo Ozuna]] ak Elisa Abreu, komedi
* [[2008]] : ''[[Sugar (2008, fim)|Sugar]]'', reyalizatris Anna Boden ak Ryan Fleck avèk Algenis Pérez Soto, Rayniel Rufino ak Andre Holland, Dram<ref>{{cite news|title=Diamond in the Rough|url=https://movies.nytimes.com/2009/04/03/movies/03suga.html|publisher=New York Times|accessdate=19 December 2010|first=A. O.|last=Scott|date=3 avril 2009}}</ref>
* [[2009]] : ''Cristiano de la Secreta'', reyalizatè [[Archie López]] avèk [[Raymond Pozo]], [[Nashla Bogaert]] ak Luis José Germán komedi
* [[2009]] : ''[[Los Bandoleros (fim)|Bandoleros, Los]]'', reyalizatè Vin Diesel avèk [[Vin Diesel]], [[Sung Kang]], [[Michelle Rodriguez]], [[F. Valentino Morales]] ak [[Celines Toribio]], fim aksyon
* [[2009]] : ''[[Fast & Furious (2009, fim)|Fast & Furious]]''<ref>{{cite web|title=Vin Diesel "adores" Dominicans, presents ‘Los Bandoleros’|url=http://www.dominicantoday.com/dr/this-and-that/2009/7/30/32762/Vin-Diesel-adores-Dominicans-presents-Los-Bandoleros|publisher=dominicantoday.com|accessdate=19 me 2011|deadurl=yes|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141207155144/http://www.dominicantoday.com/dr/this-and-that/2009/7/30/32762/Vin-Diesel-adores-Dominicans-presents-Los-Bandoleros|archivedate=7 desanm 2014|df=dmy-all}}</ref>
* [[2009]] : ''[[Extraordinary Women (2009, fim)|Extraordinary Women]]'', reyalizatè Yildalina Tatem Brache avèk Gladys Gutiérrez, Josefina Padilla, Sina Cabral, Dedé Mirabal, Mary Marranzini, Ivelisse Prats ak Rosaflor Tatem, Dokimantè<ref>{{cite web|title=Repeating Islands|url=http://repeatingislands.com/2009/08/17/new-documentary-film-on-extraordinary-women-of-the-dominican-republic/|accessdate=19 desanm 2010|archive-date=2016-06-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20160624013439/https://repeatingislands.com/2009/08/17/new-documentary-film-on-extraordinary-women-of-the-dominican-republic/|dead-url=yes}}</ref>{{,}}<ref>{{cite web|title=Documental "Mujeres extraordinarias" es presentado en TN|url=http://www.hoy.com.do/alegria/2009/8/21/290348/|publisher=Hoy|access-date=19 desanm 2010|archive-date=2012-03-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20120305013334/http://www.hoy.com.do/alegria/2009/8/21/290348/|dead-url=yes}}</ref>
* [[2009]] : ''[[Fast & Furious (2009, fim)|Fast & Furious]]'', reyalizatè Justin Lin avèk [[Vin Diesel]], [[Paul Walker]], [[Michelle Rodriguez]], [[Jordana Brewster]], [[John Ortiz]], ak [[Laz Alonso]], fim Aksyon
* [[2009]] : ''[[La Soga]]'', reyalizatè Josh Crook avèk Manny Pérez, [[Denise Quiñones]] ak Juan Fernández, Crim<ref>{{cite news|title=Movie Review La Soga A Raw Look at Corruption in the Dominican Republic|url=https://movies.nytimes.com/2010/08/13/movies/13soga.html|publisher=New York Times|access-date=19 desanm 2010|first=Jeannette|last=Catsoulis|date=12 out 2010}}</ref>
== Ane 2010 yo ==
* [[2010]] : ''[[La hija natural]]'', reyalizatè [[Leticia Tonos]] avèk [[Frank Perozo]], [[Kalent Zaiz]] ak [[Héctor Sierra]], Dram<ref>{{cite web|title=Caribbean movie being filmed in the Dominican Republic|url=http://www.prdailysun.com/?page=news.article&id=1267569649|publisher=prdailysun.com|accessdate=20 desanm 2010}}</ref>
* [[2010]] : ''[[Trópico de Sangre]]'', reyalizatè [[Juan Delancer]] avèk [[Michelle Rodriguez]], Juan Fernández ak [[Sergio Carlo]], Dram istorik
* [[2010]] : ''[[Cristo Rey (fim)|Cristo Rey]]'', reyalizatris [[Leticia Tonos]]
* [[2014]] : ''[[Sand Dollars (fim)|Sand Dollars]]'', reyalizatris Laura Amelia Guzman ak Israel Cardenas avèk Geraldine Chaplin, Dram - Fiksyon
* [[2014]] : ''El Seno de la Esperanza'', reyalizatè Freddy Vargas avèk Cheddy Garcia, Dram
* [[2015]] : ''Los Paracaidistas'', reyalizatè [[Archie López]] avèk [[Fausto Mata]], [[Irving Alberti]], [[Cheddy Garcia]] ak [[Daniel Sarcos]], komedi
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [http://www.imdb.com/country/do Fim dominiken] sou IMDb
[[Kategori:Lis]]
[[Kategori:Fim]]
[[Kategori:Fim dominiken]]
te9qpmpor4pbykuwqcx6665mg26ei56
Modèl:Bwat Sinema (fim)
10
70614
855959
806924
2024-11-14T17:43:11Z
Kitanago
19629
Redireksyon sou [[Modèl:Infobox sinema (fim)]]
855959
wikitext
text/x-wiki
#Redirect[[Modèl:Infobox sinema (fim)]]{{Redireksyon modèl}}
2x6lw5nf5yvc5c3ex1wmp3ex0r97682
Oméga David
0
71929
856086
809959
2024-11-15T06:37:52Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856086
wikitext
text/x-wiki
'''Coulibaly Daouda''', rele '''Oméga David''', se yon aktè orijinè [[Kòt divwa]].
== Biyografi ==
Li se yon elèv nan Lise 3 nan Daloa. Li vin manm nan twoup teyat lekòl li. Nan lane 1984, li te patisipe avèk kamarad li nan Festival la teyat lekòl la kote li te genyen meday an ajan pou pi bon aktè. Li te deside, kèk ane pita, prezante konkou an antre nan INA a (Enstiti Nasyonal nan Atizay, aktyèl INSAAC).
Ay, li pa kenbe. Men, li rankontre Adama Dolo ki rele pita Dahico. Yo kreye yon gwoup : "Les rigolos d'Abobo" avèk kèk zanmi. Yo jwe sou plizyè sèn nan [[Abidjan]] nan Sant la Aksyon Kiltirèl nan Abobo.<ref>{{cite web
|url=https://fr.allafrica.com/stories/200309291138.html
|title=Côte d'Ivoire: Portrait-Oméga David (Humoriste) : la petite silhouette au rictus artistique
|website=allafrica.com
|author=Y. Sangaré
|access-date=13 jiyè 2019}}</ref>
Li te kòmanse karyè li avèk ''Rigolos d’Abobo'' epi ''[[Faut pas fâcher]]''.
Nan lane 2017, li gen 35 ane nan karyè nan teyat, endistri a fim ak imou ivwaryen.<ref>{{cite web
|url=https://lifemag-ci.com/omega-david-cest-35-ans-de-carriere/
|title=Omega David, c’est 35 ans de carrière !
|website=lifemag-ci.com
|author=Rolyvan Kotto
|date=14 mas 2017
|access-date=13 jiyè 2019
|archive-date=2019-07-13
|archive-url=https://web.archive.org/web/20190713184335/https://lifemag-ci.com/omega-david-cest-35-ans-de-carriere/
|dead-url=yes
}}</ref>
Oméga David gen li gen de (2) mennaj epi li deklare li akomode nan pwòp fason li<ref>{{fr}} {{Cite web
|url=http://www.topvisages.net/causerie/17-07-08.php
|title=J’ai deux femmes et alors ?
|author=François Yéo
|year=2008
|publisher=Top visages
|access-date=2019-07-13
|archive-date=2016-03-03
|archive-url=https://web.archive.org/web/20160303183334/http://www.topvisages.net/causerie/17-07-08.php
|dead-url=yes
}}</ref>.
== Zèv li yo ==
* ''Rigolos d’Abobo''
* 1993 ː ''[[Faut pas fâcher]]'' (seri tv)
* 2007 ː ''[[Un homme pour deux sœurs]]'' ː yon nonm bwè / Achille
* 2008 ː ''[[Docteur Boris]]'' (seri tv) ː pasyan David
== Rekonpans ==
* 2017 ː Meyè komedyen ane 2017 Abidjan "Capitale du rire"<ref>{{cite web
|url=https://radiojam.biz/news/omega-david-meilleur-comedien-de-l-annee-358
|title=Meilleur comédien de l'année 2017
|website=radiojam.biz
|date=2015-05-16
|access-date=13 jiyè 2019}}</ref>
== Gade tou ==
* [[Jimmy Danger]]
* [[Digbeu Cravate]]
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm10752743/ Oméga David] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:David, Oméga}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè ivwaryen]]
j6ey8f8vvkhyw0xru1u0utcy93ijebt
Bambi (fim, 1942)
0
72049
855963
807630
2024-11-14T17:48:14Z
Kitanago
19629
855963
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| tit = ''Bambi''
| tit orijinal = ''Bambi''
| imaj =
| tèks =
| reyalizasyon = [[David Hand]]
| pwodiksyon = [[Walt Disney]]
| senaryo =
| aktè =
| mizik = [[Frank Churchill]]
| sosyete pwodiksyon = Walt Disney Productions
| sosyete distribisyon = RKO Radio Pictures
| peyi orijin = [[Etazini]]
| lang = [[Lang angle|angle]]
| fòma = Koulè
| jan = Dram
| dire = 70 minit
| ane soti = 9 out 1942
| bidjè =
}}
'''''Bambi''''' se yon [[sinema ameriken|fim animasyon ameriken]] reyalize pa [[David Hand]] ak sòti an [[1942]].
== Rezime ==
== Ekip teknik ==
* Reyalizatè ː [[David Hand]]
* Reyalizatè sezon ː [[James Algar]], Samuel Armstrong, Graham Heid, [[Bill Roberts]], Paul Satterfield, Norman Wright
* Mizik ː [[Frank Churchill]], [[Edward H. Plumb]]
* Pwodiktè : [[Walt Disney]]
* Konpayi pwodiksyon : Walt Disney Productions
* Konpayi distribisyon : RKO Radio Pictures
* Bidjè : 858,000 dola
* Peyi orijin ː [[Etazini]]
* Lang orijinal : [[lang angle|angle]]
* Jan ː dram
* fòma ː Koulè
* Dire ː 70 minit
* Sòti ː [[Etazini]] ː 9 out 1942
== Aktè ==
=== Vwa orijinal ===
* Bobby Stewart kòm Bambi bebe
* [[Donnie Dunagan]] kòm Bambi (jèn)
* [[Hardie Albright]] kòm Bambi (adolesan)
* [[John Sutherland (pwodiktè)|John Sutherland]] kòm Bambi (granmoun)
* [[Paula Winslowe]] kòm Manman Bambi
* [[Cammie King]] kòm Féline (jèn)
* [[Ann Gillis]] kòm Féline (granmoun)
* Mary Lansing kòm Matant Ena / Madanm Opossum
* Fred Shields kòm Gran Prens nan Forè
* [[Will Wright (aktè)|Will Wright]] kòm zanmi Owl (Misye Hibou)
* Stan Alexander kòm Fleur (jèn)
* [[Sterling Holloway]] kòm Fleur (granmoun)
* Peter Behn kòm Panpan (jèn)
* [[Sam Edwards]] kòm Panpan (adolesan)
* Tim Davis kòm Panpan (granmoun) / Fleur (adolesan)
* [[Thelma Boardman]] kòm Madanm Caille / Pitit Lapin / Fezan fimèl
* Margaret Lee kòm Manman Panpan
* [[Marion Darlington]] kòm zwazo
* Thelma Hubbard
* [[Otis Harlan]] kòm Top
* Jeanne Christy
* Janet Chapman
* Bobette Audrey
* Jack Horner
* Francesca Santoro
* Babs Nelsob
* Sandra Lee Richards
* Dolyn Bramston Cook
* Elouise Wohlwend
* [[Clarence Nash]] kòm Krapo
=== Vwa fransèz ===
==== 1ye doublaj (1945) ====
* Gilles kòm Bambi (jèn)
* Maurice Porterat kòm Bambi (granmoun)
* [[Hélène Tossy]] kòm Manman Bambi
* Marie-Claire Marty kòm Féline (timoun)
* [[Lucien Blondeau]] kòm Mèt Chwèt
* [[Maurice Nasil]] kòm Fleur
* [[Lita Recio]] kòm Manman Panpan
==== 2yèm doublaj (1978) ====
* Franck Baugin kòm Bambi (jèn)
* [[Bernard Alane]] kòm Bambi (granmoun)
* [[Liliane Patrick]] kòm Manman Bambi
* [[Aurélia Bruno]] kòm Panpan (jèn)
* Jean-François Duhamel kòm Panpan (granmoun)
* [[Gérard Hernandez]] kòm Misye Hibou
* Marie-Françoise Sillière kòm Fleur (jèn)
* [[William Coryn]] kòm Fleur (granmoun)
* [[Monique Thierry]] kòm Féline (granmoun)
* [[Béatrice Delfe]] kòm Manman Féline
* [[Jane Val]] kòm maman Zòtolan
==== 3yèm doublaj (1993) ====
* Célim Mouhoubi kòm Bambi (jèn)
* [[Bernard Gabay]] kòm Bambi (granmoun)
* [[Dimitri Rougeul]] kòm Panpan (jèn)
* [[Emmanuel Karsen]] kòm Panpan (granmoun)
* Jehan Pagès kòm Fleur (jèn)
* [[Emmanuel Curtil]] kòm Fleur (granmoun)
* Morgan Flahault kòm Féline (jèn)
* Aurélia Dausse kòm Féline (granmoun)
* [[François Marthouret]] kòm Grand Prens nan Forè
* [[Maïk Darah]] kòm Manman Bambi
* Édith Barijoane kòm Madanm Lapen
* [[Gérard Hernandez]] kòm Misye Hibou
* [[Bénédicte Lécroart]] kòm Solis chanson
* [[Jean-Claude Corbel]] kòm Solis chanson
== Nòt ==
Fim sa a se sizyèm fim animasyon ak senkyèm « Klasik animasyon » nan estidyo Disney.
Fim sa a se yon adaptasyon woman ''Bambi, Eine Lebensgeschichte aus dem Walde'' (''Bambi, l'histoire d'une vie dans les bois'') ekri pa [[Felix Salten]] ak pibliye an 1923.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/title/tt0034492/ ''Bambi''] sou IMDb
[[Kategori:1942]]
[[Kategori:Sinema]]
[[Kategori:Fim]]
[[Kategori:Fim ameriken]]
hf183ubaoyvs3m995cqxbmew763u2hz
Aurélie Matéo
0
73473
856022
849495
2024-11-15T00:42:32Z
Dade70
27764
ajoure kontni
856022
wikitext
text/x-wiki
Aurélie Matéo Li te fèt nan Pari sou 27 desanm 1983
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis versatile, rekonèt pou travay li nan modèl, sinema, ak televizyon. Depi yon ane, li prete imaj li nan plizyè piblikasyon prestijye, tankou Paran, Marie France, ak Lamòd, gras ak ajans Frimousse ak Success.
g5atj9ve1dc95kltuk7g8vpdccaabtq
856023
856022
2024-11-15T00:44:25Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856023
wikitext
text/x-wiki
Aurélie Matéo, li te fèt nan Pari nan dat kite 27 desanm 1983, li se yon atis versatile.
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis versatile, rekonèt pou travay li nan modèl, sinema, ak televizyon. Depi yon ane, li prete imaj li nan plizyè piblikasyon prestijye, tankou Paran, Marie France, ak Lamòd, gras ak ajans Frimousse ak Success.
tr3j97weku2jahzws1xo3yymb9l3nap
856024
856023
2024-11-15T00:45:21Z
Dade70
27764
ajoute sous
856024
wikitext
text/x-wiki
Aurélie Matéo, li te fèt nan Pari nan dat kite 27 desanm 1983, li se yon atis versatile.
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis versatile, rekonèt pou travay li nan modèl, sinema, ak televizyon. Depi yon ane, li prete imaj li nan plizyè piblikasyon prestijye, tankou Paran, Marie France, ak Lamòd, gras ak ajans Frimousse ak Success<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=179220.html|title=Aurélie Matéo|last=AlloCine|language=fr|access-date=2024-11-15}}</ref>.
lippjwj5cp1uh98m3z9e368pxpbe30u
856025
856024
2024-11-15T00:45:51Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856025
wikitext
text/x-wiki
Aurélie Matéo, li te fèt nan Pari nan dat kite 27 desanm 1983, li se yon atis versatile.
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis versatile, rekonèt pou travay li nan modèl, sinema, ak televizyon. Depi yon ane, li prete imaj li nan plizyè piblikasyon prestijye, tankou Paran, Marie France, ak Lamòd, gras ak ajans Frimousse ak Success<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=179220.html|title=Aurélie Matéo|last=AlloCine|language=fr|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Referans ==
3hbqa39tk0uzfikdstz14rxu11x06xk
856026
856025
2024-11-15T00:48:51Z
Dade70
27764
ajoure kontni
856026
wikitext
text/x-wiki
Aurélie Matéo, li te fèt nan Pari nan dat kite 27 desanm 1983, li se yon atis versatile.
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis versatile, rekonèt pou travay li nan modèl, sinema, ak televizyon. Depi yon ane, li prete imaj li nan plizyè piblikasyon prestijye, tankou Paran, Marie France, ak Lamòd, gras ak ajans Frimousse ak Success<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=179220.html|title=Aurélie Matéo|last=AlloCine|language=fr|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Fòmasyon atistik ==
Pou pèfeksyone konpetans li aji, Aurélie te swiv fòmasyon nan lekòl ki renome, tankou:
Simon kou
Aji Entènasyonal
Studio Pygmalion
Kou Florent
Karyè aji
Televizyon
Aurélie te jwe divès pèsonaj nan plizyè seri televizyon popilè, tankou:
Lavi devan nou
Profilage
Jij la se yon fanm
== Sal sinema ==
Li te tou distenge tèt li nan sinema a nan fim ki dirije pa registè ki renome:
Bon vwayaj pa Jean-Paul Rappeneau
Ti jwè yo pa Guillaume Breton
Kwazyè Pascale Pouzadoux
Low Cost pa Maurice Barthélemy
Moun de moun pa Nicolas Charlet ak Bruno Lavaine
Fanm envizib la pa Agathe Teyssier
== Lòt pwojè ==
Andeyò sinema ak televizyon, Aurélie te patisipe tou nan videyo mizik (Make Your Own Kind of Music, Le Jour Perfect) ansanm ak piblisite, konsa afime adaptabilite li nan anviwònman atistik la.
== Referans ==
d42ydu46vep8rkdwig9je4ajxoq4qe2
856036
856026
2024-11-15T01:16:34Z
Dade70
27764
ajout infobox
856036
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q131189242}}
Aurélie Matéo, li te fèt nan Pari nan dat kite 27 desanm 1983, li se yon atis versatile.
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis versatile, rekonèt pou travay li nan modèl, sinema, ak televizyon. Depi yon ane, li prete imaj li nan plizyè piblikasyon prestijye, tankou Paran, Marie France, ak Lamòd, gras ak ajans Frimousse ak Success<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=179220.html|title=Aurélie Matéo|last=AlloCine|language=fr|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Fòmasyon atistik ==
Pou pèfeksyone konpetans li aji, Aurélie te swiv fòmasyon nan lekòl ki renome, tankou:
Simon kou
Aji Entènasyonal
Studio Pygmalion
Kou Florent
Karyè aji
Televizyon
Aurélie te jwe divès pèsonaj nan plizyè seri televizyon popilè, tankou:
Lavi devan nou
Profilage
Jij la se yon fanm
== Sal sinema ==
Li te tou distenge tèt li nan sinema a nan fim ki dirije pa registè ki renome:
Bon vwayaj pa Jean-Paul Rappeneau
Ti jwè yo pa Guillaume Breton
Kwazyè Pascale Pouzadoux
Low Cost pa Maurice Barthélemy
Moun de moun pa Nicolas Charlet ak Bruno Lavaine
Fanm envizib la pa Agathe Teyssier
== Lòt pwojè ==
Andeyò sinema ak televizyon, Aurélie te patisipe tou nan videyo mizik (Make Your Own Kind of Music, Le Jour Perfect) ansanm ak piblisite, konsa afime adaptabilite li nan anviwònman atistik la.
== Referans ==
ebl2q265vf37uy5j0d2vyahxrqzzycb
856038
856036
2024-11-15T01:18:11Z
Dade70
27764
ajoure kontni
856038
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q131189242}}
Aurélie Matéo, li te fèt nan Pari nan dat kite 27 desanm 1983, li se yon atis versatile.
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis franse ki te kaptive mond lan nan modèl ak sèn depi byen bonè li. Takte nan laj yon sèl, li te antre nan mond lan nan mòd atravè ajans yo Frimousse ak Success, konsa make kòmansman an nan yon karyè atistik pwomèt<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=179220.html|title=Aurélie Matéo|last=AlloCine|language=fr|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Premye etap nan modèl ==
Depi yon laj trè jèn, Aurélie poze pou magazin prestijye tankou Paran, La Redoute, Marie France, ak Lamòd, kote li enkòpore imaj yon "ti zanj" ki sedui lantiy la. Eksperyans sa yo byen bonè nan modèl te mennen li nan travay pou gwo mak ak piblikasyon, konsa bati yon fondasyon solid nan endistri alamòd la..
== Sal sinema ==
Li te tou distenge tèt li nan sinema a nan fim ki dirije pa registè ki renome:
Bon vwayaj pa Jean-Paul Rappeneau
Ti jwè yo pa Guillaume Breton
Kwazyè Pascale Pouzadoux
Low Cost pa Maurice Barthélemy
Moun de moun pa Nicolas Charlet ak Bruno Lavaine
Fanm envizib la pa Agathe Teyssier
== Lòt pwojè ==
Andeyò sinema ak televizyon, Aurélie te patisipe tou nan videyo mizik (Make Your Own Kind of Music, Le Jour Perfect) ansanm ak piblisite, konsa afime adaptabilite li nan anviwònman atistik la.
== Referans ==
a0xjw4pc4sn168oh2k19e2064swdq2p
856039
856038
2024-11-15T01:19:34Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856039
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q131189242}}
Aurélie Matéo, li te fèt nan Pari nan dat kite 27 desanm 1983, li se yon atis versatile.
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis franse ki te kaptive mond lan nan modèl ak sèn depi byen bonè li. Takte nan laj yon sèl, li te antre nan mond lan nan mòd atravè ajans yo Frimousse ak Success, konsa make kòmansman an nan yon karyè atistik pwomèt<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=179220.html|title=Aurélie Matéo|last=AlloCine|language=fr|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Premye etap nan modèl ==
Depi yon laj trè jèn, Aurélie poze pou magazin prestijye tankou Paran, La Redoute, Marie France, ak Lamòd, kote li enkòpore imaj yon "ti zanj" ki sedui lantiy la. Eksperyans sa yo byen bonè nan modèl te mennen li nan travay pou gwo mak ak piblikasyon, konsa bati yon fondasyon solid nan endistri alamòd la.
== Fòmasyon ak karyè akademik ==
Aurélie te grandi nan yon anviwònman kote yo te ankouraje kreyativite ak aprantisaj. Pasyone sou boza pèfòmans, li te jwe wòl Alice nan Alice nan peyi meservey a laj 8 an, yon premye eksperyans teyat ki te revele potansyèl atistik li.
== Sal sinema ==
Li te tou distenge tèt li nan sinema a nan fim ki dirije pa registè ki renome:
Bon vwayaj pa Jean-Paul Rappeneau
Ti jwè yo pa Guillaume Breton
Kwazyè Pascale Pouzadoux
Low Cost pa Maurice Barthélemy
Moun de moun pa Nicolas Charlet ak Bruno Lavaine
Fanm envizib la pa Agathe Teyssier
== Lòt pwojè ==
Andeyò sinema ak televizyon, Aurélie te patisipe tou nan videyo mizik (Make Your Own Kind of Music, Le Jour Perfect) ansanm ak piblisite, konsa afime adaptabilite li nan anviwònman atistik la.
== Referans ==
ijpxz2837931zvhve8jf0oeqb5pf6v7
856040
856039
2024-11-15T01:20:29Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856040
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q131189242}}
Aurélie Matéo, li te fèt nan Pari nan dat kite 27 desanm 1983, li se yon atis versatile.
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis franse ki te kaptive mond lan nan modèl ak sèn depi byen bonè li. Takte nan laj yon sèl, li te antre nan mond lan nan mòd atravè ajans yo Frimousse ak Success, konsa make kòmansman an nan yon karyè atistik pwomèt<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=179220.html|title=Aurélie Matéo|last=AlloCine|language=fr|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Premye etap nan modèl ==
Depi yon laj trè jèn, Aurélie poze pou magazin prestijye tankou Paran, La Redoute, Marie France, ak Lamòd, kote li enkòpore imaj yon "ti zanj" ki sedui lantiy la. Eksperyans sa yo byen bonè nan modèl te mennen li nan travay pou gwo mak ak piblikasyon, konsa bati yon fondasyon solid nan endistri alamòd la.
== Fòmasyon ak karyè akademik ==
Aurélie te grandi nan yon anviwònman kote yo te ankouraje kreyativite ak aprantisaj. Pasyone sou boza pèfòmans, li te jwe wòl Alice nan Alice nan peyi meservey a laj 8 an, yon premye eksperyans teyat ki te revele potansyèl atistik li.
Li te kontinye etid li nan yon klas Ewopeyen an epi li te jwenn bakaloreya li nan sektè ES (ekonomik ak sosyal), pandan y ap devlope metriz li nan angle, ke li te pale byen. Ansanm ak etid li, li te swiv fòmasyon solid nan plizyè lekòl teyat prestijye:
== Sal sinema ==
Li te tou distenge tèt li nan sinema a nan fim ki dirije pa registè ki renome:
Bon vwayaj pa Jean-Paul Rappeneau
Ti jwè yo pa Guillaume Breton
Kwazyè Pascale Pouzadoux
Low Cost pa Maurice Barthélemy
Moun de moun pa Nicolas Charlet ak Bruno Lavaine
Fanm envizib la pa Agathe Teyssier
== Lòt pwojè ==
Andeyò sinema ak televizyon, Aurélie te patisipe tou nan videyo mizik (Make Your Own Kind of Music, Le Jour Perfect) ansanm ak piblisite, konsa afime adaptabilite li nan anviwònman atistik la.
== Referans ==
okf4krdfixpyhs080s5v5phou5mdzgd
856041
856040
2024-11-15T01:22:39Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856041
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q131189242}}
Aurélie Matéo, li te fèt nan Pari nan dat kite 27 desanm 1983, li se yon atis versatile.
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis franse ki te kaptive mond lan nan modèl ak sèn depi byen bonè li. Takte nan laj yon sèl, li te antre nan mond lan nan mòd atravè ajans yo Frimousse ak Success, konsa make kòmansman an nan yon karyè atistik pwomèt<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=179220.html|title=Aurélie Matéo|last=AlloCine|language=fr|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Premye etap nan modèl ==
Depi yon laj trè jèn, Aurélie poze pou magazin prestijye tankou Paran, La Redoute, Marie France, ak Lamòd, kote li enkòpore imaj yon "ti zanj" ki sedui lantiy la. Eksperyans sa yo byen bonè nan modèl te mennen li nan travay pou gwo mak ak piblikasyon, konsa bati yon fondasyon solid nan endistri alamòd la.
== Fòmasyon ak karyè akademik ==
Aurélie te grandi nan yon anviwònman kote yo te ankouraje kreyativite ak aprantisaj. Pasyone sou boza pèfòmans, li te jwe wòl Alice nan Alice nan peyi meservey a laj 8 an, yon premye eksperyans teyat ki te revele potansyèl atistik li.
Li te kontinye etid li nan yon klas Ewopeyen an epi li te jwenn bakaloreya li nan sektè ES (ekonomik ak sosyal), pandan y ap devlope metriz li nan angle, ke li te pale byen. Ansanm ak etid li, li te swiv fòmasyon solid nan plizyè lekòl teyat prestijye:
* Simon kou
* Aji Entènasyonal
* Studio Pygmalion
* Kou Florent
== Sal sinema ==
Li te tou distenge tèt li nan sinema a nan fim ki dirije pa registè ki renome:
Bon vwayaj pa Jean-Paul Rappeneau
Ti jwè yo pa Guillaume Breton
Kwazyè Pascale Pouzadoux
Low Cost pa Maurice Barthélemy
Moun de moun pa Nicolas Charlet ak Bruno Lavaine
Fanm envizib la pa Agathe Teyssier
== Lòt pwojè ==
Andeyò sinema ak televizyon, Aurélie te patisipe tou nan videyo mizik (Make Your Own Kind of Music, Le Jour Perfect) ansanm ak piblisite, konsa afime adaptabilite li nan anviwònman atistik la.
== Referans ==
5yhls66m1q8woykkx3m700ngltdthct
856042
856041
2024-11-15T01:24:29Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856042
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q131189242}}
Aurélie Matéo, li te fèt nan Pari nan dat kite 27 desanm 1983, li se yon atis versatile.
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis franse ki te kaptive mond lan nan modèl ak sèn depi byen bonè li. Takte nan laj yon sèl, li te antre nan mond lan nan mòd atravè ajans yo Frimousse ak Success, konsa make kòmansman an nan yon karyè atistik pwomèt<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=179220.html|title=Aurélie Matéo|last=AlloCine|language=fr|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Premye etap nan modèl ==
Depi yon laj trè jèn, Aurélie poze pou magazin prestijye tankou Paran, La Redoute, Marie France, ak Lamòd, kote li enkòpore imaj yon "ti zanj" ki sedui lantiy la. Eksperyans sa yo byen bonè nan modèl te mennen li nan travay pou gwo mak ak piblikasyon, konsa bati yon fondasyon solid nan endistri alamòd la.
== Fòmasyon ak karyè akademik ==
Aurélie te grandi nan yon anviwònman kote yo te ankouraje kreyativite ak aprantisaj. Pasyone sou boza pèfòmans, li te jwe wòl Alice nan Alice nan peyi meservey a laj 8 an, yon premye eksperyans teyat ki te revele potansyèl atistik li.
Li te kontinye etid li nan yon klas Ewopeyen an epi li te jwenn bakaloreya li nan sektè ES (ekonomik ak sosyal), pandan y ap devlope metriz li nan angle, ke li te pale byen. Ansanm ak etid li, li te swiv fòmasyon solid nan plizyè lekòl teyat prestijye:
* Simon kou
* Aji Entènasyonal
* Studio Pygmalion
* Kou Florent
== Karyè bonè sou sèn ak ekran ==
Nan laj 17 an, Aurélie te ateri yon wòl remakab nan pyès teyat Crime et Châtiment, ki te dirije pa Robert Hossein nan Théâtre Marigny an 2001. Premye gwo wòl sa a nan yon pwodiksyon teyat prestijye vrèman te lanse karyè aktè li.Soti nan 2002, li te kòmanse parèt nan seri televizyon, ak nan 2003, li te fè premye fim li, miltipliye wòl ak anrichi eksperyans aji li. Piblisite ak kolaborasyon ak gwo makAnplis karyè li aji, Aurélie kanpe deyò tou nan piblisite. Li patisipe nan kanpay pou mak ak pwodwi ki renome: Bote nan plon pou pafen Sephora, ki te pwodwi pa Raynal Pellicer pou TF1 Yon ti klik pi bon pase yon gwo kalòt sou Paris Première, ki te pwodwi pa Thierry Teston Parrot Awkeye, ki te dirije pa Ludovic VeltzLi pouswiv tou kolaborasyon ak gwo mak tankou Garnier, France Telecom, L'Oréal, Fashion TV, Girl Power, QVC, ak L'Ambassade de la Beauté, konsa elaji vizibilite li ak notoryete.
== Sal sinema ==
Li te tou distenge tèt li nan sinema a nan fim ki dirije pa registè ki renome:
Bon vwayaj pa Jean-Paul Rappeneau
Ti jwè yo pa Guillaume Breton
Kwazyè Pascale Pouzadoux
Low Cost pa Maurice Barthélemy
Moun de moun pa Nicolas Charlet ak Bruno Lavaine
Fanm envizib la pa Agathe Teyssier
== Lòt pwojè ==
Andeyò sinema ak televizyon, Aurélie te patisipe tou nan videyo mizik (Make Your Own Kind of Music, Le Jour Perfect) ansanm ak piblisite, konsa afime adaptabilite li nan anviwònman atistik la.
== Referans ==
fpis8mccnk4wiugmfi8yah36oiyxu2f
856043
856042
2024-11-15T01:26:37Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856043
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q131189242}}
Aurélie Matéo, li te fèt nan Pari nan dat kite 27 desanm 1983, li se yon atis versatile.
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis franse ki te kaptive mond lan nan modèl ak sèn depi byen bonè li. Takte nan laj yon sèl, li te antre nan mond lan nan mòd atravè ajans yo Frimousse ak Success, konsa make kòmansman an nan yon karyè atistik pwomèt<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=179220.html|title=Aurélie Matéo|last=AlloCine|language=fr|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Premye etap nan modèl ==
Depi yon laj trè jèn, Aurélie poze pou magazin prestijye tankou Paran, La Redoute, Marie France, ak Lamòd, kote li enkòpore imaj yon "ti zanj" ki sedui lantiy la. Eksperyans sa yo byen bonè nan modèl te mennen li nan travay pou gwo mak ak piblikasyon, konsa bati yon fondasyon solid nan endistri alamòd la.
== Fòmasyon ak karyè akademik ==
Aurélie te grandi nan yon anviwònman kote yo te ankouraje kreyativite ak aprantisaj. Pasyone sou boza pèfòmans, li te jwe wòl Alice nan Alice nan peyi meservey a laj 8 an, yon premye eksperyans teyat ki te revele potansyèl atistik li.
Li te kontinye etid li nan yon klas Ewopeyen an epi li te jwenn bakaloreya li nan sektè ES (ekonomik ak sosyal), pandan y ap devlope metriz li nan angle, ke li te pale byen. Ansanm ak etid li, li te swiv fòmasyon solid nan plizyè lekòl teyat prestijye:
* Simon kou
* Aji Entènasyonal
* Studio Pygmalion
* Kou Florent
== Karyè bonè sou sèn ak ekran ==
Nan laj 17 an, Aurélie te ateri yon wòl remakab nan pyès teyat Crime et Châtiment, ki te dirije pa Robert Hossein nan Théâtre Marigny an 2001. Premye gwo wòl sa a nan yon pwodiksyon teyat prestijye vrèman te lanse karyè aktè li.Soti nan 2002, li te kòmanse parèt nan seri televizyon, ak nan 2003, li te fè premye fim li, miltipliye wòl ak anrichi eksperyans aji li. Piblisite ak kolaborasyon ak gwo makAnplis karyè li aji, Aurélie kanpe deyò tou nan piblisite. Li patisipe nan kanpay pou mak ak pwodwi ki renome: Bote nan plon pou pafen Sephora, ki te pwodwi pa Raynal Pellicer pou TF1 Yon ti klik pi bon pase yon gwo kalòt sou Paris Première, ki te pwodwi pa Thierry Teston Parrot Awkeye, ki te dirije pa Ludovic VeltzLi pouswiv tou kolaborasyon ak gwo mak tankou Garnier, France Telecom, L'Oréal, Fashion TV, Girl Power, QVC, ak L'Ambassade de la Beauté, konsa elaji vizibilite li ak notoryete.
== Televizyon ak fim karyè ==
Aurélie jwe wòl nan plizyè seri televizyon popilè an Frans, tankou:
* R.I.S. Polis syantifik (TF1)
* Lavi devan nou
* Profilage
* Jij la se yon fanm
== Lòt pwojè ==
Andeyò sinema ak televizyon, Aurélie te patisipe tou nan videyo mizik (Make Your Own Kind of Music, Le Jour Perfect) ansanm ak piblisite, konsa afime adaptabilite li nan anviwònman atistik la.
== Referans ==
alpbutlyesirdktj0kyg1pobk0giskv
856044
856043
2024-11-15T01:28:37Z
Dade70
27764
mwen sot ajoute sous ak kontni
856044
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q131189242}}
Aurélie Matéo, li te fèt nan Pari nan dat kite 27 desanm 1983, li se yon atis versatile.
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis franse ki te kaptive mond lan nan modèl ak sèn depi byen bonè li. Takte nan laj yon sèl, li te antre nan mond lan nan mòd atravè ajans yo Frimousse ak Success, konsa make kòmansman an nan yon karyè atistik pwomèt<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=179220.html|title=Aurélie Matéo|last=AlloCine|language=fr|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Premye etap nan modèl ==
Depi yon laj trè jèn, Aurélie poze pou magazin prestijye tankou Paran, La Redoute, Marie France, ak Lamòd, kote li enkòpore imaj yon "ti zanj" ki sedui lantiy la. Eksperyans sa yo byen bonè nan modèl te mennen li nan travay pou gwo mak ak piblikasyon, konsa bati yon fondasyon solid nan endistri alamòd la<ref>{{Cite web|url=https://nawak.com/book/aureliemateo|title=Aurélie Matéo|language=fr-FR|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Fòmasyon ak karyè akademik ==
Aurélie te grandi nan yon anviwònman kote yo te ankouraje kreyativite ak aprantisaj. Pasyone sou boza pèfòmans, li te jwe wòl Alice nan Alice nan peyi meservey a laj 8 an, yon premye eksperyans teyat ki te revele potansyèl atistik li.
Li te kontinye etid li nan yon klas Ewopeyen an epi li te jwenn bakaloreya li nan sektè ES (ekonomik ak sosyal), pandan y ap devlope metriz li nan angle, ke li te pale byen. Ansanm ak etid li, li te swiv fòmasyon solid nan plizyè lekòl teyat prestijye:
* Simon kou
* Aji Entènasyonal
* Studio Pygmalion
* Kou Florent
== Karyè bonè sou sèn ak ekran ==
Nan laj 17 an, Aurélie te ateri yon wòl remakab nan pyès teyat Crime et Châtiment, ki te dirije pa Robert Hossein nan Théâtre Marigny an 2001. Premye gwo wòl sa a nan yon pwodiksyon teyat prestijye vrèman te lanse karyè aktè li.Soti nan 2002, li te kòmanse parèt nan seri televizyon, ak nan 2003, li te fè premye fim li, miltipliye wòl ak anrichi eksperyans aji li. Piblisite ak kolaborasyon ak gwo makAnplis karyè li aji, Aurélie kanpe deyò tou nan piblisite. Li patisipe nan kanpay pou mak ak pwodwi ki renome: Bote nan plon pou pafen Sephora, ki te pwodwi pa Raynal Pellicer pou TF1 Yon ti klik pi bon pase yon gwo kalòt sou Paris Première, ki te pwodwi pa Thierry Teston Parrot Awkeye, ki te dirije pa Ludovic VeltzLi pouswiv tou kolaborasyon ak gwo mak tankou Garnier, France Telecom, L'Oréal, Fashion TV, Girl Power, QVC, ak L'Ambassade de la Beauté, konsa elaji vizibilite li ak notoryete.
== Televizyon ak fim karyè ==
Aurélie jwe wòl nan plizyè seri televizyon popilè an Frans, tankou:
* R.I.S. Polis syantifik (TF1)
* Lavi devan nou
* Profilage
* Jij la se yon fanm
== Lòt pwojè ==
Andeyò sinema ak televizyon, Aurélie te patisipe tou nan videyo mizik (Make Your Own Kind of Music, Le Jour Perfect) ansanm ak piblisite, konsa afime adaptabilite li nan anviwònman atistik la.
== Referans ==
tp81huy0kwj9fyovecm8zykrv3tfqn9
856046
856044
2024-11-15T01:34:06Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856046
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q131189242}}
Aurélie Matéo, li te fèt nan Pari nan dat kite 27 desanm 1983, li se yon atis versatile.
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis franse ki te kaptive mond lan nan modèl ak sèn depi byen bonè li. Takte nan laj yon sèl, li te antre nan mond lan nan mòd atravè ajans yo Frimousse ak Success, konsa make kòmansman an nan yon karyè atistik pwomèt<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=179220.html|title=Aurélie Matéo|last=AlloCine|language=fr|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Premye etap nan modèl ==
Depi yon laj trè jèn, Aurélie poze pou magazin prestijye tankou Paran, La Redoute, Marie France, ak Lamòd, kote li enkòpore imaj yon "ti zanj" ki sedui lantiy la. Eksperyans sa yo byen bonè nan modèl te mennen li nan travay pou gwo mak ak piblikasyon, konsa bati yon fondasyon solid nan endistri alamòd la<ref>{{Cite web|url=https://nawak.com/book/aureliemateo|title=Aurélie Matéo|language=fr-FR|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Fòmasyon ak karyè akademik ==
Aurélie te grandi nan yon anviwònman kote yo te ankouraje kreyativite ak aprantisaj. Pasyone sou boza pèfòmans, li te jwe wòl Alice nan Alice nan peyi meservey a laj 8 an, yon premye eksperyans teyat ki te revele potansyèl atistik li.
Li te kontinye etid li nan yon klas Ewopeyen an epi li te jwenn bakaloreya li nan sektè ES (ekonomik ak sosyal), pandan y ap devlope metriz li nan angle, ke li te pale byen. Ansanm ak etid li, li te swiv fòmasyon solid nan plizyè lekòl teyat prestijye:
* Simon kou
* Aji Entènasyonal
* Studio Pygmalion
* Kou Florent
== Karyè bonè sou sèn ak ekran ==
Nan laj 17 an, Aurélie te ateri yon wòl remakab nan pyès teyat Crime et Châtiment, ki te dirije pa Robert Hossein nan Théâtre Marigny an 2001. Premye gwo wòl sa a nan yon pwodiksyon teyat prestijye vrèman te lanse karyè aktè li.Soti nan 2002, li te kòmanse parèt nan seri televizyon, ak nan 2003, li te fè premye fim li, miltipliye wòl ak anrichi eksperyans aji li. Piblisite ak kolaborasyon ak gwo makAnplis karyè li aji, Aurélie kanpe deyò tou nan piblisite. Li patisipe nan kanpay pou mak ak pwodwi ki renome: Bote nan plon pou pafen Sephora, ki te pwodwi pa Raynal Pellicer pou TF1 Yon ti klik pi bon pase yon gwo kalòt sou Paris Première, ki te pwodwi pa Thierry Teston Parrot Awkeye, ki te dirije pa Ludovic VeltzLi pouswiv tou kolaborasyon ak gwo mak tankou Garnier, France Telecom, L'Oréal, Fashion TV, Girl Power, QVC, ak L'Ambassade de la Beauté, konsa elaji vizibilite li ak notoryete.
== Televizyon ak fim karyè ==
Aurélie jwe wòl nan plizyè seri televizyon popilè an Frans, tankou:
* R.I.S. Polis syantifik (TF1)
* Lavi devan nou
* Profilage
* Jij la se yon fanm
Nan sinema a, li kolabore ak direktè ki renome epi li patisipe nan divès fim, tankou:
* Bon vwayaj pa Jean-Paul Rappeneau
* Ti jwè yo pa Guillaume Breton
* Kwazyè Pascale Pouzadoux
* Low Cost pa Maurice Barthélemy
* Moun de moun pa Nicolas Charlet ak Bruno Lavaine
* Fanm envizib la pa Agathe Teyssier
* Head in the Clouds pa John Duigan
== Videyo mizik ak plizyè pwojè ==
Aurélie te patisipe tou nan plizyè videyo mizik, afime adaptabilite atistik li:
* Mwen se Mizik pa Marc Cerrone
* Jounen pafè a pa Emmanuelle Seigner, ki dirije pa Dusan Reljin
* Fè pwòp kalite mizik ou apati album Mathieu Bouthier & Muttonheads, ki te pwodwi pa Pascal Guerin ak Frédéric Poulain.
Li parèt tou nan pwodiksyon estidyo tankou Chez Jean, Les Artistes d'Arte sont bien vivant, Radio Nova, Bonnie & Clyde, Roméo & Juliette, ak lòt pwojè enstitisyonèl oswa dokimantè tankou Innocence in Danger.
== Lòt pwojè ==
Andeyò sinema ak televizyon, Aurélie te patisipe tou nan videyo mizik (Make Your Own Kind of Music, Le Jour Perfect) ansanm ak piblisite, konsa afime adaptabilite li nan anviwònman atistik la.
== Referans ==
pc4pky0wpkw4zgzpnlz7wwhrud6wjx9
856047
856046
2024-11-15T01:34:58Z
Dade70
27764
/* Videyo mizik ak plizyè pwojè */modifye kontni
856047
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q131189242}}
Aurélie Matéo, li te fèt nan Pari nan dat kite 27 desanm 1983, li se yon atis versatile.
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis franse ki te kaptive mond lan nan modèl ak sèn depi byen bonè li. Takte nan laj yon sèl, li te antre nan mond lan nan mòd atravè ajans yo Frimousse ak Success, konsa make kòmansman an nan yon karyè atistik pwomèt<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=179220.html|title=Aurélie Matéo|last=AlloCine|language=fr|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Premye etap nan modèl ==
Depi yon laj trè jèn, Aurélie poze pou magazin prestijye tankou Paran, La Redoute, Marie France, ak Lamòd, kote li enkòpore imaj yon "ti zanj" ki sedui lantiy la. Eksperyans sa yo byen bonè nan modèl te mennen li nan travay pou gwo mak ak piblikasyon, konsa bati yon fondasyon solid nan endistri alamòd la<ref>{{Cite web|url=https://nawak.com/book/aureliemateo|title=Aurélie Matéo|language=fr-FR|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Fòmasyon ak karyè akademik ==
Aurélie te grandi nan yon anviwònman kote yo te ankouraje kreyativite ak aprantisaj. Pasyone sou boza pèfòmans, li te jwe wòl Alice nan Alice nan peyi meservey a laj 8 an, yon premye eksperyans teyat ki te revele potansyèl atistik li.
Li te kontinye etid li nan yon klas Ewopeyen an epi li te jwenn bakaloreya li nan sektè ES (ekonomik ak sosyal), pandan y ap devlope metriz li nan angle, ke li te pale byen. Ansanm ak etid li, li te swiv fòmasyon solid nan plizyè lekòl teyat prestijye:
* Simon kou
* Aji Entènasyonal
* Studio Pygmalion
* Kou Florent
== Karyè bonè sou sèn ak ekran ==
Nan laj 17 an, Aurélie te ateri yon wòl remakab nan pyès teyat Crime et Châtiment, ki te dirije pa Robert Hossein nan Théâtre Marigny an 2001. Premye gwo wòl sa a nan yon pwodiksyon teyat prestijye vrèman te lanse karyè aktè li.Soti nan 2002, li te kòmanse parèt nan seri televizyon, ak nan 2003, li te fè premye fim li, miltipliye wòl ak anrichi eksperyans aji li. Piblisite ak kolaborasyon ak gwo makAnplis karyè li aji, Aurélie kanpe deyò tou nan piblisite. Li patisipe nan kanpay pou mak ak pwodwi ki renome: Bote nan plon pou pafen Sephora, ki te pwodwi pa Raynal Pellicer pou TF1 Yon ti klik pi bon pase yon gwo kalòt sou Paris Première, ki te pwodwi pa Thierry Teston Parrot Awkeye, ki te dirije pa Ludovic VeltzLi pouswiv tou kolaborasyon ak gwo mak tankou Garnier, France Telecom, L'Oréal, Fashion TV, Girl Power, QVC, ak L'Ambassade de la Beauté, konsa elaji vizibilite li ak notoryete.
== Televizyon ak fim karyè ==
Aurélie jwe wòl nan plizyè seri televizyon popilè an Frans, tankou:
* R.I.S. Polis syantifik (TF1)
* Lavi devan nou
* Profilage
* Jij la se yon fanm
Nan sinema a, li kolabore ak direktè ki renome epi li patisipe nan divès fim, tankou:
* Bon vwayaj pa Jean-Paul Rappeneau
* Ti jwè yo pa Guillaume Breton
* Kwazyè Pascale Pouzadoux
* Low Cost pa Maurice Barthélemy
* Moun de moun pa Nicolas Charlet ak Bruno Lavaine
* Fanm envizib la pa Agathe Teyssier
* Head in the Clouds pa John Duigan
== Videyo mizik ak plizyè pwojè ==
Aurélie te patisipe tou nan plizyè videyo mizik, afime adaptabilite atistik li:
* Mwen se Mizik pa Marc Cerrone
* Jounen pafè a pa Emmanuelle Seigner, ki dirije pa Dusan Reljin
* Fè pwòp kalite mizik ou apati album Mathieu Bouthier & Muttonheads, ki te pwodwi pa Pascal Guerin ak Frédéric Poulain.
Li parèt tou nan pwodiksyon estidyo tankou Chez Jean, Les Artistes d'Arte sont bien vivant, Radio Nova, Bonnie & Clyde, Roméo & Juliette, ak lòt pwojè enstitisyonèl oswa dokimantè tankou Innocence in Danger.
== Referans ==
dfrm7xqla7j6shryon5w0n4o78qzfsn
856085
856047
2024-11-15T06:00:39Z
Kitanago
19629
856085
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q131189242}}
'''Aurélie Matéo''', li te fèt nan Pari nan dat kite 27 desanm 1983, li se yon atis versatile.
== biyografi ==
Aurélie Matéo se yon atis franse ki te kaptive mond lan nan modèl ak sèn depi byen bonè li. Takte nan laj yon sèl, li te antre nan mond lan nan mòd atravè ajans yo Frimousse ak Success, konsa make kòmansman an nan yon karyè atistik pwomèt<ref>{{Cite web|url=https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=179220.html|title=Aurélie Matéo|last=AlloCine|language=fr|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Premye etap nan modèl ==
Depi yon laj trè jèn, Aurélie poze pou magazin prestijye tankou Paran, La Redoute, Marie France, ak Lamòd, kote li enkòpore imaj yon "ti zanj" ki sedui lantiy la. Eksperyans sa yo byen bonè nan modèl te mennen li nan travay pou gwo mak ak piblikasyon, konsa bati yon fondasyon solid nan endistri alamòd la<ref>{{Cite web|url=https://nawak.com/book/aureliemateo|title=Aurélie Matéo|language=fr-FR|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Fòmasyon ak karyè akademik ==
Aurélie te grandi nan yon anviwònman kote yo te ankouraje kreyativite ak aprantisaj. Pasyone sou boza pèfòmans, li te jwe wòl Alice nan Alice nan peyi meservey a laj 8 an, yon premye eksperyans teyat ki te revele potansyèl atistik li.
Li te kontinye etid li nan yon klas Ewopeyen an epi li te jwenn bakaloreya li nan sektè ES (ekonomik ak sosyal), pandan y ap devlope metriz li nan angle, ke li te pale byen. Ansanm ak etid li, li te swiv fòmasyon solid nan plizyè lekòl teyat prestijye:
* Simon kou
* Aji Entènasyonal
* Studio Pygmalion
* Kou Florent
== Karyè bonè sou sèn ak ekran ==
Nan laj 17 an, Aurélie te ateri yon wòl remakab nan pyès teyat Crime et Châtiment, ki te dirije pa Robert Hossein nan Théâtre Marigny an 2001. Premye gwo wòl sa a nan yon pwodiksyon teyat prestijye vrèman te lanse karyè aktè li.Soti nan 2002, li te kòmanse parèt nan seri televizyon, ak nan 2003, li te fè premye fim li, miltipliye wòl ak anrichi eksperyans aji li. Piblisite ak kolaborasyon ak gwo makAnplis karyè li aji, Aurélie kanpe deyò tou nan piblisite. Li patisipe nan kanpay pou mak ak pwodwi ki renome: Bote nan plon pou pafen Sephora, ki te pwodwi pa Raynal Pellicer pou TF1 Yon ti klik pi bon pase yon gwo kalòt sou Paris Première, ki te pwodwi pa Thierry Teston Parrot Awkeye, ki te dirije pa Ludovic VeltzLi pouswiv tou kolaborasyon ak gwo mak tankou Garnier, France Telecom, L'Oréal, Fashion TV, Girl Power, QVC, ak L'Ambassade de la Beauté, konsa elaji vizibilite li ak notoryete.
== Televizyon ak fim karyè ==
Aurélie jwe wòl nan plizyè seri televizyon popilè an Frans, tankou:
* R.I.S. Polis syantifik (TF1)
* Lavi devan nou
* Profilage
* Jij la se yon fanm
Nan sinema a, li kolabore ak direktè ki renome epi li patisipe nan divès fim, tankou:
* Bon vwayaj pa Jean-Paul Rappeneau
* Ti jwè yo pa Guillaume Breton
* Kwazyè Pascale Pouzadoux
* Low Cost pa Maurice Barthélemy
* Moun de moun pa Nicolas Charlet ak Bruno Lavaine
* Fanm envizib la pa Agathe Teyssier
* Head in the Clouds pa John Duigan
== Videyo mizik ak plizyè pwojè ==
Aurélie te patisipe tou nan plizyè videyo mizik, afime adaptabilite atistik li:
* Mwen se Mizik pa Marc Cerrone
* Jounen pafè a pa Emmanuelle Seigner, ki dirije pa Dusan Reljin
* Fè pwòp kalite mizik ou apati album Mathieu Bouthier & Muttonheads, ki te pwodwi pa Pascal Guerin ak Frédéric Poulain.
Li parèt tou nan pwodiksyon estidyo tankou Chez Jean, Les Artistes d'Arte sont bien vivant, Radio Nova, Bonnie & Clyde, Roméo & Juliette, ak lòt pwojè enstitisyonèl oswa dokimantè tankou Innocence in Danger.
== Referans ==
g4b3fe993qpm8gly46mg75ebm3if1u3
Louise Portal
0
77302
855926
808361
2024-11-14T16:18:27Z
Kitanago
19629
855926
wikitext
text/x-wiki
{{ale menm non|Portal}}
{{Infobox|wikidata=Q510227}}
'''Louise Lapointe''', rele '''Louise Portal''', ki fèt [[12 me]] [[1950]] nan [[Chicoutimi]], se yon aktris, ekriven ak chantèz<ref name="TQ">{{cite web |url=http://cinemaquebecois.telequebec.tv/#/Artisans/166/Clips/166/Default.aspx |title=Louise Portal (au cinéma québécois) |author= |year=2009 |editor=Télé-Québec (cinemaquebecois.telequebec.tv) |accessdate=11 septanm 2010 |archive-date=2012-05-01 |archive-url=https://web.archive.org/web/20120501125224/http://cinemaquebecois.telequebec.tv/#/Artisans/166/Clips/166/Default.aspx |dead-url=yes }}</ref> [[Kanada|kanadyèn]].
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
=== Sinema ===
==== Fim ====
* [[1972]] : ''[[La Vie rêvée]]'' de [[Mireille Dansereau]] : Andrée
* [[1973]] : ''[[Taureau (fim)|Taureau]]'' de [[Clément Perron]] : Gigi Gilbert
* [[1974]] : ''[[Les Deux pieds dans la même bottine]]'' de [[Pierre Rose]] : Martine
* [[1974]] : ''[[Les Beaux Dimanches (fim)|Les Beaux Dimanches]]'' de [[Richard Martin (télévision)|Richard Martin]] : Dominique
* [[1979]] : ''[[Mourir à tue-tête]]'' de [[Anne Claire Poirier]] : La comédienne
* [[1980]] : ''[[Cordélia (fim)|Cordélia]]'' de [[Jean Beaudin]] : Cordélia Viau
* [[1982]] : ''[[Larose, Pierrot et la Luce]]'' de [[Claude Gagnon (pwodiktè)|Claude Gagnon]] : Luse
* [[1984]] : ''[[Les Fauves (fim, 1984)|Les Fauves]]'' de [[Jean-Louis Daniel]] : Dany
* [[1986]] : ''[[Exit (fim, 1986)|Exit]]'' de [[Robert Ménard (reyalizatè)|Robert Ménard]] : Jeanne
* [[1986]] : ''[[Le Déclin de l'empire américain]]'' de [[Denys Arcand]] : Diane Léonard
* [[1987]] : ''[[Histoire infâme]]'' de [[Nicole Giguère]]
* [[1987]] : ''[[Tinamer]]'' de [[Jean-Guy Noël]]
* [[1989]] : ''[[Mes meilleurs copains]]'' de [[Jean-Marie Poiré]] : Bernadette Legranbois
* [[1993]] : ''[[Les Amoureuses]]'' de [[Johanne Prégent]] : Léa
* [[1996]] : ''[[Sous-sol (fim)|Sous-sol]]'' de [[Pierre Gang]] : Reine
* [[1999]] : ''[[Full Blast (fim, 1999)|Full Blast]]'' de [[Rodrigue Jean]] : Rose
* [[1999]] : ''[[Le Grand serpent du monde]]'' de [[Yves Dion]]
* [[1999]] : ''[[Souvenirs intimes]]'' de [[Jean Beaudin]] : Pauline
* [[2000]] : ''[[Les Muses orphelines]]'' de [[Robert Favreau (réalisateur)|Robert Favreau]] : Jacqueline Tanguay
* [[2000]] : ''[[Saint Jude (fim)|Saint Jude]]'' de [[John L'Ecuyer]] : Georgie's Mother
* [[2002]] : ''[[Les Dangereux]]'' de [[Louis Saïa]] : Johanne
* [[2002]] : ''[[L'Odyssée d'Alice Tremblay]]'' de [[Denise Filiatrault]] : Blanche-Neige
* [[2002]] : ''[[Séraphin : Un homme et son péché]]'' de [[Charles Binamé]] : Delphine Lacoste
* [[2003]] : ''[[Les Invasions barbares]]'' de [[Denys Arcand]] : Diane Léonard an 1986
* [[2004]] : ''[[Elles étaient cinq]]'' de [[Ghyslaine Côté]] : Claire
* [[2005]] : ''[[Vers le sud]]'' de [[Laurent Cantet]] : Sue
* [[2006]] : ''[[De ma fenêtre sans maison...]]'' de [[Maryanne Zéhil]] : Sana
* [[2008]] : ''[[Les Ennemis du cinéma]]'' de [[Karl Parent]] : narratrice
* [[2009]] : ''[[Le Bonheur de Pierre]]'' de [[Robert Ménard (reyalizatè)|Robert Ménard]] : Louise Dolbec
* [[2009]] : ''[[Un ange à la mer]]'' de Frédéric Dumont : Jacqueline
* [[2010]] : ''[[Lance et compte]]'' de [[Frédéric D'Amours]] : Mireille Bellavance
* [[2011]] : ''[[Le Bonheur des autres (fim, 2011)|Le Bonheur des autres]]'' de [[Jean-Philippe Pearson]] : Louise
* [[2015]] : ''[[Paul à Québec (fim)|Paul à Québec]]'' de [[François Bouvier (cinéma)|François Bouvier]]
* 2015 : ''De douces paroles'' de Shemi Zarhin
==== Kout fim ====
* [[1974]] : ''[[Élisa 4 ou les feux de la rampe]]'' de [[Jean Leclerc (aktè)|Jean Leclerc]] : konsolatris
* [[1983]] : ''[[Les trois cerveaux]]'' de [[Gilles Thérien]]
* [[1997]] : ''[[Nos amours]]'' de [[Diane Beaudry]]
* [[2000]] : ''[[Romain et Juliette]]'' de [[Frédéric Lapierre]]
* [[2005]] : ''[[Au cœur brisé]]'' de [[Antoinette Karuna]]
* [[2007]] : ''[[Turbulence à la périphérie d'une rencontre]]'' de [[Jeannine Gagné]]
=== Televizyon ===
* [[1973]]-[[1976]] : ''[[La P'tite Semaine]]'' de [[Claude Desorcy]] ak [[Rolland Guay]] : Nicole Lajoie
* [[1975]]-[[1977]] : ''[[Y'a pas de problème]]'' de [[Jean Gaumont]], [[Guy Hoffman]] ak [[René Verne]] : Jocelyne
* [[1979]]-[[1982]] : ''[[Du tac au tac]]'' de [[Lise Chayer]] ak [[Maurice Falardeau]] : Patsy
* [[1987]] : ''[[Bonjour docteur]]'' de [[Michel Bériault]] ak [[Louis Plamondon (réalisateur)|Louis Plamondon]] : Julie
* [[1992]] - [[1995 à la télévision|1995]] : ''[[Graffiti (seri)|Graffiti]]'' de [[Pierre-Yvan Dubuc]] et Yvon Trudel : Chantal
* 1994: Les intrépides (2e saison): épisode Un homme: Maggie
* [[1995]] : ''[[Les Grands Procès]] (Affaire Nogaret)'' de [[Johanne Prégent]]
* [[1995]] : ''[[Mayday : Alerte maximum]]'' de [[Jean-Louis Daniel]] : Julie Roussel
* [[1997]] : ''[[Le Volcan tranquille]]'' : Françoise Dessables
* [[1997]] : ''[[Lobby (seri)|Lobby]]'' de [[Jean-Claude Lord]]
* [[1997]] : ''[[Diva (seri)|Diva]]'' de [[Jean-Claude Lord]] : Doris Tremblay
* [[2001]] : ''[[Emma (seri, 2001)|Emma]]'' de [[Stéphane Joly]] : Madeleine Miro
* [[2001]] : ''[[Fortier (seri)|Fortier]]'' de [[Érik Canuel]] et [[François Gingras]] : Esther Charest
* [[2001]] : ''[[Rivière-des-Jérémie]]'' de [[Bruno Carrière]] et [[Jean-Paul Lebourhis]] : Ginette Lalande
* [[2002]] : ''[[Tabou (seri)|Tabou]]'' de [[Lyne Charlebois]], [[Louis Choquette]] ak [[Claude Desrosiers]] : Manon
* [[2004]] : ''[[:en:H2O_(miniseries)|H2O]]'' de [[Charles Binamé]] : Marie Lavigne
* [[2008]] : ''[[Nos étés]]'' de [[Lyne Charlebois]] ak [[Francis Leclerc]] : Laure-Lou Meunier
* [[2010]] : ''[[Toute la vérité (seri)|Toute la vérité]]'' de [[Annie Piérard]] et [[Bernard Dansereau]] : Marie-Louise Régimbald
* [[2011]]-[[2015]] : ''[[19-2]]'' de [[Podz]] : Marie-Louise
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/&id=nm0691925 Louise Portal] sou IMDb
{{DEFAULTSORT:Portal, Louise}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Fanm]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè televizyon]]
[[Kategori:Aktè kanadyen]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1950]]
n24fjgoizwcbsid1uf00a1kvbbrojk6
Sapeurs-Pompiers
0
80745
856090
794879
2024-11-15T08:14:00Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856090
wikitext
text/x-wiki
'''''Sapeurs-Pompiers'''''<ref>{{Cite web |url=https://cineday.orange.fr/films/sapeurs-pompiers-CNT000001r7H6r/ |title=Kopi achiv |access-date=2021-12-29 |archive-date=2021-12-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20211229124201/https://cineday.orange.fr/films/sapeurs-pompiers-CNT000001r7H6r/ |dead-url=yes }}</ref> se yon [[Sinema franse|fim franse]] pwodui ak reyalize pa [[Emmanuel Buriez]] e soti an [[2021]].
[[Fichye:Sapeurs-Pompiers film.jpg|vignette|droite|Sapeurs-Pompiers fim Emmanuel Buriez 2021]]
== Rezime ==
== Ekip teknik ==
== Aktè ==
* [[Emmanuel Buriez]] kòm Judicaël
* Manda Touré kòm Jounalis
* Sébastien Chabal kòm Majò / Lyetnan Charles Nestor
* Élodie Clouvel kòm Léka
* Marie Beaumont kòm Raphaellie
* Rawling R.K. kòm Kòmandan Simpson
* Marie Buriez kòm Chloé
* Patrick Delandtsheer kòm Pwokirè Repiblik
* Fanny Féret kòm Jij Dannie
* Julien Celette kòm ponpye
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/title/tt12554252/''Sapeurs-Pompiers''] sou IMDb
* [https://www.allocine.fr/film/fichefilm_gen_cfilm=284889.html ''Sapeurs-Pompiers''] sou allocine.fr
[[Kategori:2019]]
[[Kategori:Sinema]]
[[Kategori:Fim]]
[[Kategori:Fim franse]]
gqr0dxvcnpxkxzxtxouxq5rlokavgky
Revolisyon kafe nan Sen Domeng
0
86505
856089
816499
2024-11-15T07:42:58Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856089
wikitext
text/x-wiki
[[Premye anpi kolonyal franse|Anpi kolonyal fransè a]] fè eksperyans yon "revolisyon kafe" serye nan [[Saint-Domingue|Sendomeng]] ant [[1755 (almanak gregoryen)|1755]] ak [[1789 (almanak gregoryen)|1789]], dapre istoryen yo, 34 ane ki te wè pwodiksyon an miltipliye pa onz nan pati fransè zile a, soti nan 7 a 77 milyon liv (an pwa), yo reprezante plis pase mwatye nan rezèv mondyal la <ref name="SIe2E8EC PP1">{{Ouvrage|langue=fr|auteur1=Philip P. Boucher|titre=Les Nouvelles-Frances|sous-titre=la France en Amérique, 1500-1815|éditeur=|année=2004|pages totales=183|isbn=978-2-89448-375-6|lire en ligne=https://books.google.fr/books?id=gthmSIe2E8EC&pg=PP1&dq=%22nombre+d%27esclaves%22+martinique+1659}}.</ref> . Nan ane 1789 sèlman, pwodiksyon an te ogmante pa 15% <ref>{{Ouvrage|langue=fr|auteur1=Philip P. Boucher|titre=Les Nouvelles-Frances|sous-titre=la France en Amérique, 1500-1815|éditeur=|année=2004|pages totales=183|isbn=978-2-89448-375-6|lire en ligne=https://books.google.fr/books?id=gthmSIe2E8EC&pg=PP1&dq=%22nombre+d%27esclaves%22+martinique+1659}}.</ref> . Pwogrè sa a fèt antyèman nan debwazman paske lòt tè ki kiltivab yo te okipe ak kiltivasyon sik ak koton, ki tou de te ap monte tou.
== Anvan sa na La Reyinyon ==
Prèske 80 ane anvan Revolisyon kafe nan Sendomeng, ansanm ak [[Revolisyon koton nan Santo Domingo|Revolisyon Koton nan Sendomeng]], te gen yon " [[revolisyon sik nan Jamayik|Revolisyon sik nan Jamayik]] " yon syèk anvan sa te fèt sou yon zile vwazen an. anvan sa nan sektè kafe a, nan ki pi pre a nan [[La Reyinyon]]. Apre siksè twazyèm [[Ekspedisyon moka|Ekspedisyon Moka]] a nan ane 1715, kafe a te grandi nan kantite komèsyal nan La [[La Reyinyon|Reyinyon]], depi nan 1721, lè pil enpòtasyon esklav yo te kòmanse nan 1500 moun pa ane, pandan ke pye kafe a t ap parèt [[Matinik]] nan ane 1721. Nan ane 1754, [[La Reyinyon|zile La Reyinyon]] te gen 17 000 moun konpare ak 734 nan ane 1704. Jiska 1735, ekspòtasyon anyèl kafe a te rive nan 100 000 liv chak ane, Lè sa a, li te monte a 2 500 000 liv an 1744.
nan zòn 1730, revokasyon privilèj yo nan Konpayi ès End la te vrèman akselere kilti kafe nan zile yo <ref>{{Cite web |url=http://www.unesco.lacult.org/docc/BULLETIN_DE_LISPAN_No_18.pdf |title=Kopi achiv |access-date=2022-10-31 |archive-date=2022-10-31 |archive-url=https://web.archive.org/web/20221031051737/http://www.unesco.lacult.org/docc/BULLETIN_DE_LISPAN_No_18.pdf |dead-url=yes }}</ref> .
Pi jeneralman, dinamis ak [[Rivalite nan pò franse nan 18tyèm syèk la|rivalite pò fransè yo nan 18tyèm syèk la]], espesyalman nan peryòd 1730-1740, te pèmèt Lafrans jwenn tè sou mache a pou reekspòtasyon manje kolonyal nan tout Ewòp, gras ak tou yon taksasyon pi favorab pase sa ki te enpoze sou koloni Anpi Britanik yo . Lè sa a, Compagnie des Indes te voye 10 a 11 bato pou chak ane nan peyi Zend sou peryòd 1720-1770, kont sèlman 3 oswa 4 sou peryòd 1664-1719. Prèske mwatye nan pwodwi yo ki retounen soti nan Lès la, nan valè, se metal presye, ki resikle nan kous ekonomik la<ref>From Louis XIV to Napoleon: ''the fate of a great power,'' par Jeremy Black, page 91</ref>.
Nan pati santral Santo Domingo, toupre fwontyè Espayòl la, yon nouvo jenerasyon plantè dinamik ak travayè t ap debwaze forè yo. Yo te debwaze tèt mòn yo pou yo plante anpil kafe, sa ki te rann tè a vin pòv epi ki te pèmèt dlo koule <ref>{{Ouvrage |langue=fr |titre=L'Amérique Septentrionale et Méridionale |éditeur= |année=1835 |pages totales=657 |passage=244 |lire en ligne=https://books.google.fr/books?id=U9N4klnqs7sC&pg=PA244&dq=%22histoire+de+Pernambouc%22}}</ref>. Kolon sa yo te kòmanse vann plantasyon sik yo ak èspayol yo anvan ak apre Lagè Sèt Ane, ki te paralize komès mondyal la, ki te kreye ensètitid politik, epi ki te mennen nan redefinisyon fwontyè yo. Lè sa a, yo te itilize lajan an pou achte nouvo tè, ki mwens chè paske mwens byen lokalize, men ki te gen pou apresye nan pi devan<ref>{{Ouvrage |langue=fr |auteur1=Paul Butel |titre=Européens et espaces maritimes |sous-titre=vers 1690-vers 1790 |éditeur= |année=1997 |pages totales=241 |passage=84 |isbn=978-2-86781-194-4 |lire en ligne=https://books.google.fr/books?id=-raLpbD-7twC&pg=PA84&dq=saint-domingue+coton+butel}}.</ref>.. Depi 1770, kafe te reprezante yon ka nan valè ekspòtasyon ki soti nan pati fransè ès End la<ref>Européens et espaces maritimes: vers 1690-vers 1790, par Paul Butel, page 83</ref> .
== Yon estati sosyal ki gen mwens valè ke pou sik la ==
Rive pi ta pase plantè [[Sik (materyo)|sik]] yo, konsidere depi nan konmansman kòm yon "elit aristokratik", plantè [[kafe]] yo te souvan mwens rich epi yo pa t jwi yon estati wo konsa. Men, sa pa fè yo mwens rich. Nan fen peryòd kolonyal la, ekspòtasyon kafe te reprezante sòm ki ekivalan oswa ki pi gran pase ekspòtasyon sik, ak respektivman 71 milyon ak 75 milyon liv an [[1787 (almanak gregoryen)|1787]], 75 milyon ak 67 milyon liv an [[1788 (almanak gregoryen)|1788]], apre sa 51 milyon liv ak 122 milyon liv nan [[1789 (almanak gregoryen)|1789]] , yon ane se vre ki make ak yon ouvèti eksepsyonèl kèk 317 plantasyon kafe.
Gen " revolisyon [[kafe]] santo [[Saint-Domingue|domingo]] se tou yon opòtinite pou nouvo jwè yo etabli tèt yo. Pami yo, pwopriyetè bato nan [[Nant|Nantes]] Louis Drouin, ki te kenbe kontak komèsyal ak plantè nan pati sid Sendomeng, kote lòt komèsan pa t ale, epi kote kiltivasyon kafe ap devlope trè vit. Rejyon sid la tou kondwi pa kwasans trè fò nan zòn kiltive ak koton, soti nan [[1730 (almanak gregoryen)|1730]]. 38 300 pye koton pou lwès ak sid ansanm, Lè sa a, 2.2 milyon pye soti nan [[1739 (almanak gregoryen)|1739]] ak 6.5 milyon pye nan [[1751 (almanak gregoryen)|1751]], sa vle di nan chak peryòd zòn apeprè dis fwa pi gwo pase nan nò a <ref>Percée de l'Europe sur les océans vers 1690-vers 1790, par Étienne Taillemite, Denis Lieppe, page 210</ref> .
== Appauvrissement tè ak ewozyon ravin ==
Syantis Justin Girod-Chantrans, ki te rete nan [[Plèn dinò (komin)|Plaine-du-Nord]] an [[1782 (almanak gregoryen)|1782]], te bay yon istwa alarmant sou pòv tè a <ref>[[Haïti]], de l'indépendance à la dépendance, par Frantz Douyon, page 29</ref> . "Depi debarase mòn yo ap pwolonje chak jou nan [[Saint-Domingue|Santo Domingo]], ou ka imajine ke pa gen anyen ki rete pou fè nan plenn yo", li enkyete. Apre sa, pwoblèm debwazman ann Ayiti ap rete domine, sitou apre vag debwazman ki te vin apre ane 1923 la.
Kalkile nan kint, pwodiksyon kafe nan pati franse zile a te rive nan [[1789 (almanak gregoryen)|1789]] 950 000 kint, oswa 95 000 tòn, sitou re-ekspòte. Nan [[Masèy|Marseille]], 90 % nan kafe re-ekspòte ale nan Turkey . An [[1789 (almanak gregoryen)|1789]], sou 39 000 000 tòn kafe ki te enpòte an Frans, 34 000 te soti Sendomeng, pwodiksyon kafe li te pote prèske menm jan ak sik . Pwodiksyon koton, tou en, pote nan 16.5 milyon liv, oswa 60 % plis pase sa ki nan indigo . De kilti yo, sibi an menm tan ak yon demann trè fò, te fè konpetisyon youn kont lòt lè tè a te vin ra ak rivalite ekonomik ak angle yo anpeche, jouk trete komès lib la nan [[1780 (almanak gregoryen)|1780]], nan pote nan jwèt kapasite yo nan pwodiksyon soti nan angle yo. Isles.
Soti nan sis milyon liv (pa pwa) an [[1789 (almanak gregoryen)|1789]], pwodiksyon koton Sendomeng te tonbe nan 1830 a sèlman yon milyon <ref>Haïti, de l'indépendance à la dépendance, par Frantz Douyon, page 41</ref> .
== Yon enpak enpòtan sou komès esklav la ==
Tèm "revolisyon kafe" yo itilize pa kontanporen, tankou Michel René Hilliard d'Auberteuil, ki te etabli an 1773 yon trete konplè sou ekonomi Sendomeng ki dekri tout kilti ak presizyon .
« Vil Grande Anse oswa Jérémie bati sou tè wo, lè a trè an sante, anviwonman an byen kiltive. ; nan dènye ane yo, anpil kafe, kakawo, yon ti koton ak anpil ti indigo yo te ranmase la. ; men revolisyon kafe a bay rezon pou nou kwè ke lòt kilti yo pral byento ogmante la”. Siksè kafe sa a, osi masiv ke li te rapid, transfòme zile a ak eksploze figi yo pou komès esklav la, kèk nan yo ki te maske an tèm de konte a nan popilasyon lokal la, pou rezon taks. Nan 5 ane anvan revolisyon an, Sendomeng te enpòte 28 000 esklav pa ane, de fwa plis pase nan peryòd 1766-1771 . A vas majorite nan esklav nan Sendomeng te soti nan jis twa pwen nan Lafrik, ki te fasilite lyen ki genyen ant diferan revòlt pandan insirèksyon an 1791.
== Nòt ak referans ==
<references responsive="1" group="">
</references>
== Gade tou ==
=== Atik ki gen rapò ===
* Istwa nan kiltivasyon kafe
* Revolisyon koton nan Santo Domingo
=== lyen ekstèn ===
* [https://books.google.fr/books?id=R2AHcZ2BJKYC&pg=PA34&dq=%22Tarin+de+Cussy%22&hl=fr&ei=iIm_S5bYAsHm-Qa087j_CA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=3&ved=0CDgQ6AEwAg#v=onepage&q=sambre&f=false Dekouvèt Ewòp sou oseyan yo alantou 1690-alantou 1790, pa Étienne Taillemite, Denis Lieppe]
[[Kategori:Istwa Ayiti]]
[[Kategori:Istwa kolonyal nan Lafrans]]
cg0w6bo8hu0qvm0u0fdx3a21mheg56z
Marie Vieux Chauvet
0
86539
856084
824741
2024-11-15T05:16:14Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856084
wikitext
text/x-wiki
'''Marie Vieux-Chauve'''t<ref>{{Cite web|url=https://www.babelio.com/auteur/Marie-Vieux-Chauvet/182991|title=Marie Vieux-Chauvet|language=fr|access-date=2022-11-02}}</ref> se yon ayisyèn ki te fèt nan dat 16 septanm 1916 nan vil Pòtoprens, Ayiti. Li mouri a 56 zan Nouyòk (New-York) nan peyi Etazini (Etats-Unis) nan dat 19 jen 1973. Se te yon fanm ki te konn ekri zèv literè<ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/157153/limmense-marie-vieux-chauvet|title=L'immense Marie Vieux Chauvet|language=en|access-date=2022-11-02}}</ref>, pyès teyat ak woman<ref>{{Cite web|url=http://www.littafcar.org/auteurs/86/chauvet-marie|title=Littafcar - Intersections littéraires d'Afrique et des Caraïbes|access-date=2022-11-02}}</ref>.
== '''Biyografi''' ==
'''Marie Vieux-Chauvet''' te fèt Pòtoprens nan dat 16 septanm 1916. Li se pitit Constant Vieux, yon òm politik. Papa l te senatè epi anbasadè. Li fè etid li yo nan anèks Lekòl Siperyè Enstititris yo (Ecole Supérieure d'Institutrices). Li te renmen defann dwa moun. Pandan tout lavi l, li te toujou goumen kont tout sòt abi k ap fèt sou fanm ak moun ki pi fèb yo nan sosyete a.
== '''Distenksyon li resevwa''' ==
* '''[[1954 (almanak gregoryen)|1954]]''': Pri Alyans Fransèz pou woman "Fille d'Haïti"
* '''[[:fr:1960|1960]]''': Pri Frans-Antiy ([[:fr:France-Antilles|France-Antilles]]) pou woman Fondènèg.
* '''[[:fr:1986|1986]]''': Pri Deschamps (apre lanmò li) pour woman Amour, colère et folie.
== '''Zèv li yo''' ==
=== '''Woman''' ===
* ''Fi Dayiti'' ''(Fille d'Haïti''<ref>{{Cite web|url=https://fr.wikipedia.org/wiki/Sp%C3%A9cial:Ouvrages_de_r%C3%A9f%C3%A9rence/9782914773638|title=Ouvrages de référence — Wikipédia|language=fr|access-date=2022-11-02}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/159052/marie-vieux-chauvet-la-fille-dhaiti|title=Marie Vieux-Chauvet, la fille d'Haïti|language=en|access-date=2022-11-02}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.zellige.fr/collections/ayiti/ayiti/Marie-VIEUX-CHAUVET-Fille-d-Haiti.html|title=Fille d'Haïti - Marie VIEUX-CHAUVET|last=Zellige|access-date=2022-11-02}}</ref>) ki te soti nan lane 1954 - rééd. Zellige, 2014, ISBN 978-2-914773-63-8
* ''Danse sou volkan'' (''La Danse sur le volcan''<ref>{{Cite web|url=https://editions.leve.ht/store/product/la-danse-sur-le-volcan|title=La Danse sur le volcan|language=ht|access-date=2022-11-02}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.vers-les-iles.fr/livres/Haiti/Chauvet_2.html|title=Marie Vieux-Chauvet : La danse sur le volcan|access-date=2022-11-02}}</ref><ref>{{Cite journal|last=Gottin|first=Katia|date=2019|title=La Danse sur le volcan de Marie Vieux-Chauvet: Un roman historique écrit par une femme|url=https://muse.jhu.edu/article/751305|journal=Nouvelles Études Francophones|volume=34|issue=2|pages=26–40|doi=10.1353/nef.2019.0036|issn=2156-9428}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://zellige.fr/collections/ayiti/ayiti/Marie-VIEUX-CHAUVET-la-Danse-sur-le-volcan.html|title=la Danse sur le volcan - Marie VIEUX-CHAUVET|last=Zellige|access-date=2022-11-02}}</ref>) ki te soti a Pari nan Peyi Lafrans nan lane 1957 nan mezon edisyon [[:fr:Plon|Plon]]<ref>{{Cite journal|date=2022-07-04|title=Plon|url=https://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Plon&oldid=195058449|language=fr}}</ref> ak [[:fr:Maisonneuve_et_Larose|Maisonneuve & Larose]]<ref>{{Cite journal|date=2020-02-23|title=Maisonneuve et Larose|url=https://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Maisonneuve_et_Larose&oldid=167742532|language=fr}}</ref>.
* ''Fondènèg'' (''Fonds des Nègres''<ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/165937/fonds-des-negres-de-marie-vieux-chauvet|title=Fonds-des-Nègres de Marie Vieux-Chauvet|language=en|access-date=2022-11-02}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://zellige.fr/collections/ayiti/ayiti/Marie-VIEUX-CHAUVET-Fonds-des-negres.html|title=Fonds des nègres - Marie VIEUX-CHAUVET|last=Zellige|access-date=2022-11-02}}</ref><ref>978-2-914773-69-0</ref>), Port-au-Prince (Edisyon Henri Deschamps, 1960).
* [[:fr:Amour,_Colère_et_Folie|Amour, colère et folie]], Paris, Gallimard, 1968; Paris / Léchelle, Maisonneuve & Larose / Rééditions Emina Soleil, 2005 / rééd. Éditions Zulma, coll. Z/a, 2015, postface de Dany Laferrière, ISBN 978-2-84304-738-1.
* ''Rapas'' yo (''Les rapaces''<ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/158768/les-rapaces-de-marie-vieux-chauvet|title=« Les rapaces » de Marie Vieux-Chauvet|language=en|access-date=2022-11-02}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.leslibraires.ca/livres/les-rapaces-marie-vieux-chauvet-9782914773768.html|title=Les rapaces par Marie Vieux-chauvet, Michaëlle Jean {{!}} Littérature {{!}} Roman canadien et étranger {{!}} Leslibraires.ca|last=Jean|first=Michaëlle|language=fr|access-date=2022-11-02}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://editions.leve.ht/store/product/les-rapaces|title=Les rapaces|language=ht|access-date=2022-11-02}}</ref>), Pòtoprens, Edisyon Deschamps, 1986.
==== Teyat ====
* ''La Légende des fleurs''<ref>{{Cite web|url=https://alalettre.mondoblog.org/2016/05/10/la-legende-de-marie-vieux-chauvet/|title=La légende de Marie Vieux-Chauvet|date=2016-05-10|language=fr-FR|access-date=2022-11-02}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://repeatingislands.com/2009/09/03/new-edition-marie-chauvet%e2%80%99s-la-legende-des-fleurs/|title=New Edition: Marie Chauvet’s La légende des fleurs|last=ivetteromero|date=2009-09-03|website=Repeating Islands|language=en|access-date=2022-11-02|archive-date=2022-11-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20221102225446/https://repeatingislands.com/2009/09/03/new-edition-marie-chauvet%E2%80%99s-la-legende-des-fleurs/|dead-url=yes}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://ile-en-ile.org/chauvet/|title=Marie Vieux Chauvet|date=1999-05-11|language=fr-FR|access-date=2022-11-02}}</ref>. Port-au-Prince: Henri Deschamps, 1947; Port-au-Prince: Rééditions Marie Vieux, 2009.
* ''Samba''. Mise en scène vers 1948 à Port-au-Prince. Inédit.
* ''Amour, colère et folie'', adaptation de José Pliya. Paris: Avant-Scène Théâtre, 2008.
== '''Nòt ak referans yo''' ==
# [http://www.lehman.cuny.edu/ile.en.ile/paroles/chauvet.html Biographie et bibliographie de Marie Vieux-Chauvet <small><nowiki>[archive]</nowiki></small>]
# [https://web.archive.org/web/20160303190804/http://jacbayle.perso.neuf.fr/livres/Haiti/Chauvet_2.html Analyse critique de ''La danse sur le volcan'' <small><nowiki>[archive]</nowiki></small>]
# Association pour la connaissance des littératures antillaises, , Association pour la connaissance des littératures antillaises, 2001, 399 <abbr>p.</abbr> <small>([[:fr:International_Standard_Book_Number|ISBN]] [[:fr:Spécial:Ouvrages_de_référence/2-9516556-0-6|2-9516556-0-6]] et [[:fr:Spécial:Ouvrages_de_référence/978-2-9516556-0-7|978-2-9516556-0-7]], [[:fr:Online_Computer_Library_Center|OCLC]] [https://worldcat.org/fr/title/48094249 48094249], [https://www.worldcat.org/oclc/48094249 lire en ligne] [[https://archive.wikiwix.com/cache/?url=https%3A%2F%2Fwww.worldcat.org%2Foclc%2F48094249 archive]]), <abbr>p.</abbr> 159-160</small>
== '''Referans''' ==
34sqdvuizexto0az6ncksd77au76t31
Ajan ekonomik
0
90217
856095
851141
2024-11-15T10:36:22Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856095
wikitext
text/x-wiki
Yon '''ajan ekonomik''' se, nan [[Ekonomi (disiplin)|ekonomi]], yon moun natirèl oswa legal ki pran desizyon pou l patisipe nan yon aktivite ekonomik. Li se prensipal aktè ekonomik lan pou modèl ekonomik yo . Dimansyon ki enpòtan nan definisyon ajan ekonomik la depann de konsepsyon ekonomi an : [[lekòl ekonomik]] yo nan panse defini yo nan diferan fason, osi byen ke kontablite nasyonal .
== Apwòch teyorik ==
=== Ansyen apwòch ekonomik ===
Kesyon definisyon ajan ekonomik la se nan sant konfli ekonomik {{18yèm syèk}} la. Nan [[Fizyokrasi|lekòl fizyokratik la]], [[François Quesnay]] te kreye yon sistèm panse kote li te defini ekonomi nasyonal la kòm peple pa twa ajan ekonomik: kiltivatè, pwopriyetè tè ak atizan. Li dekri dènye a kòm {{Sitasyon|klas esteril}}<ref>{{Ouvraj|lang=Fransè|otè1=François Quesnay|title=ANALIZ fòmil aritmetik tab ekonomik distribisyon depans anyèl yon agrikòl. Nasyon |piblikatè=|ane=1766|isbn=|li sou entènèt=http://www.taieb.net/auteurs/Quesnay/t1766.html}}</ref>. [[Adam Smith]] te kritike KONSEPSYON sa a pita, ki te konsidere travayè ak komèsan yo kòm pi gwo ajan ekonomik yo<ref>{{Ouvraj|language=English|author1=Adam Smith|title=Richès Nasyon yo|pasaj =IV. 9.29|piblikatè=|ane=1776|isbn=|li sou entènèt=http://www.econlib.org/library/Smith/smWN.html}}</ref>.
[[Maksis]] tou fonde sou yon kesyone nan definisyon ajan ekonomik yo. [[Karl Marx]] ofri yon analiz de ekonomi an ak yon bipatisyon sosyal, ant kapitalis yo yon bò, ak travayè yo sou lòt, reprezantan [[boujwazi a]] ak [[proletariat la]]<ref>{{Ouvraj|language=fr|name1=Kolektif|title=The Presupposed Man|editè=Presses Universitaires de Provence|date=2020-11-19|isbn=979-10-365-6151-1|li nan ligne=https://books.google.com/books?id=2T4KEAAAQBAJ&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PA92&dq=agent+%C3%A9conomique+marx+prol%C3%A9tariat&hl=en|accessed on=2021-05-27}} </ref> . Poutan, nan klas kapitalis yo, Marx fè distenksyon ant de kategori ajan ekonomik yo: moun ki pwodui machandiz pwodiksyon ak moun ki pwodui [[biens de consommation]]<ref>{{Ouvraj|lang=Fransè|otè1 =[[Frédéric Poulon]] |tit=Ekonomi Jeneral|pasaj=78|location=Paris|editè=[[Dunod]]|date=1996|total paj=423|isbn=2-10-002914-2}}</ref>.
Pou [[sikwi lekòl la]], ajan ekonomik yo dwe defini yon fason ki pwòch ak definisyon kontablite nasyonal la, sa vle di yo gwoupe yo an poto fonksyonèl. Kidonk lekòl sa a konsidere pi gwo ajan ekonomik yo se [[Enstitisyon finansye|enstitisyon finansye]] (e an patikilye [[Labank|bank]]), [[Konpayi|konpayi yo]], kay ak [[Administrasyon piblik la. |administrasyon piblik]]<ref>{{Ouvraj|lang=fr|prenon1=Mokhtar|ti non1=Lakehal|tit=Gran liv ekonomi kontanporen ak reyalite prensipal sosyete a|piblikatè=Eyrolles|date=2012|isbn =978-2-212-55308-6|li sou entènèt=https://books.google.com/books?id=rmXm8fX5jKYC&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PA257&dq=%C3%A9cole+du+circuit+agent+%C3% A9conomique& =en|accessed on=2021-05-27}}</ref>. Pami [[Keynezyen yo]], yo klase chak ajan ekonomik dapre fonksyon prensipal li nan [[Ekonomi (aktivite imen)|ekonomi]]<ref name=":1">[[Frédéric Poulon]], . ., p. 79 ak 80</ref>. Yon apatman [[antreprenè]] nan ajan "[[konpayi]] yo" akòz fonksyon debaz li byenke li ka fè operasyon aktyèl konsomatè yo, sou yon baz segondè, ki konsène ajan "[[kay]]". Yon [[bank]] prensipalman fè [[operasyon finansye]] se poutèt sa klase nan ajan "bank" byenke li ka fè operasyon, sou yon baz segondè, tonbe anba "kay la" oswa "biznis" ajan ". Nou ka sèvi ak rezònman menm jan an pou demontre ke moun yo fè pati ajan "kay la"<ref name=":1" />.
=== Apwòch makwoekonomik modèn ===
[[Makroekonomi]] konsidere ke ajan ekonomik ki enpòtan an kapab swa yon [[Ajan Reprezantan (ekonomi)|ajan reprezantan]] (mwayèn oswa medyàn [[Fanj (ekonomi)|kay la]]), oswa yon lòt ajan ekonomik. , oswa, nan kontèks yon etid sektè, yon gwoup omojèn<ref name=":0">{{Atik |language=Anglè |otè1=Duncan K. Foley |title=Istwa etranj ajan ekonomik la |periodical= New School Economic Review |nimewo=1(1) |ane=2004 |li sou entènèt=http://www.newschooljournal.com/files/NSER01/82-94.pdf |paj= 82-94 }}</ref> . Nan tout ka, ajan ekonomik yo se ajan paske yo aji nan kad echanj ekonomik ak lòt ajan yo<ref>{{ouvraj|language=fr|first name1=Mokhtar|sty name1=Lakehal|title=Gran liv ekonomi kontanporen an. reyalite prensipal yo nan sosyete a|piblikatè=Eyrolles|date=2012|isbn=978-2-212-55308-6|li sou entènèt=https://books.google.com/books?id=rmXm8fX5jKYC&newbks =0&printsec=frontcover&pg=PA20&dq =Ajan+%C3%A9conomique&hl=en|accessed on=2021-05-27}}</ref>{{,}}<ref>{{ouvraj|langue=fr|prenon1=Asosyasyon franse pou avansman|non1 =syans|tit=Rechèch ekonomik: apèsi sou kèk travay resan|editè=SEDES|dat=1956|li sou entènèt=https://books.google.com/books?id=ADRBAAAAIAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&dq=Agent+%C3%A9conomique&q=Agent+%C3%A9conomique&hl=en|accessed on=2021-05-27}} </ref>.
Objektif etid ekonomis la fè gide chwa li nan definisyon ajan ekonomik li vle etidye<ref name=":0" />.
=== Apwòch mikroekonomik modèn ===
[[Mikwoekonomi]] enterese nan desizyon ajan ekonomik yo pran. Chak ajan gen karakteristik patikilye ki pèmèt ekonomis yo predi desizyon li yo<ref>{{ouvraj|non1=David|non1=Mourey|non2=Patrick|non2=Artus|non3=Agnès|non3=Bénassy-Quéré |title=Ekonomi : Fondamantal|date=2019|isbn=978-2-8073-1449-8|isbn2=2-8073-1449-X|oclc=1105734457|li sou entènèt=https://www.worldcat.org/oclc/ 1105734457|accessed on=2021-11-04}}</ref>. Olye ke li se yon senp reprezantan klas li oswa gwoup li fè pati, ajan mikwo-ekonomik la abitye ant chwa posib, pou maksimize [[Itilite (ekonomi)|utilite li]]. Ipotèz ki kache nan konsepsyon sa a se sa ki nan [[Rasyonalite Ekonomik|Rasyonèl]] ajan yo, ki sipoze fè chwa optimal ki baze sou yon [[Analiz pri benefis|kalkil pri-benefis]]<ref>{{ouvraj|lang =fr|non1=Olivier|ti non1=Boissin (ekonomis).)|title=Konprann ekonomi kontanporen an: yon analiz ekonomik ak monetè|editè=Editions Campus Ouvert|date=2020|isbn=979 -10-90293-68 -7|read online=https://books.google.com/books?id=oRj9DwAAQBAJ&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PA24&dq=agent+%C3%A9conomique+micro%C3%A9conomie&hl=en|consulted le=2021-05-27 }}</ref>.
[[Lekòl Neyoklasik|Neyoklasik yo]] konsidere ke nou dwe enterese nan de kalite ajan ekonomik: Konsomatè a ak pwodiktè a. Konsomatè a ofri travay li an echanj pou yon salè, ke li pral konsome sou mache a pou machandiz ak sèvis. Pwodiktè a achte fòs travay ak kapital ki nesesè pou pwodiksyon an, epi li vann li sou mache a pou machandiz ak sèvis<ref name=":0" />. Jan [[Direksyon Jeneral Trezò a]] te note nan yon nòt long ki soti nan ane 2021, {{Sitasyon|modèl yo trete kay ak biznis nan yon fason prèske simetrik malgre diferans pwofon yo nan lanati, nan pote yo ansanm nan konsèp nan. 'agents ekonomik yo}}<ref>{{Lien web |language=fr |premye non=Direksyon Jeneral la |non=Tresor |tit=Kapitalis anvan kriz Covid la |url=https://www.tresor.economie.gouv .fr/Articles/2021/09/24/le-capitalisme-avant-la-crise-du-covid |sit=Direksyon Jeneral Trezò a |dat=2021-09-24 |accessed on=2021-10-18}} </ref>.
== Referans ==
=== Nòt ===
{{Références}}
=== Lyen deyò ===
* {{pdf}} https://web.archive.org/web/20160303204501/http://www.newschooljournal.com/files/NSER01/82-94.pdf Duncan Foley, ''The strange history of the economic agent'', [[2002]]
[[Kategori:Mikwoekonomi]]
[[Kategori:Makwoekonomi]]
[[Kategori:Kontabilite nasyonal]]
[[kategori:pou reli]]
cjnaprq94f8elwvd3vyx03cyrejum4k
Modèl:Infobox sinema (fim)
10
93263
855933
853188
2024-11-14T16:44:12Z
Kitanago
19629
855933
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{Infobox V3/Début
|class=large
|icon=cinema
|width=25
|background=#09c8bd
|text={{#if:{{{tit|}}}|{{PAGENAME}}|{{Titre sans précision}}}}
|lang={{{langue du titre|}}}
|italic={{non vide|{{{titre en italique|}}}|1}}
|setdisplaytitle={{non vide|{{{titre article en italique|}}}|1}}
}}
{{Infobox V3/Imaj|imaj={{{imaj|}}}|lejand={{{lejand|}}}|alt={{{alternative|}}}|upright={{{upright|}}}|thumbtime={{{thumbtime|}}}|background={{{couleur fond image|}}}}}
{{Infobox V3/Séparateur|background=#aaa|height=1|if={{{imaj|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau début|class=hidden}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Titre québécois|<cite>{{{titre québécois|}}}</cite>|width=8|if={{{titre québécois|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Titre original|{{{titre original non latin|}}}{{#if:{{{titre original|}}}|{{#if:{{{titre original non latin|}}}|<br>}}<cite>{{{titre original}}}</cite>}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Reyalizasyon|{{{reyalizasyon|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Senaryo|{{{senaryo|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Mizik|{{{mizik|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Aktè prinsipal|<div>
{{{aktè|}}}
</div>|width=8|if={{{aktè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Sosyete pwodiksyon|{{{pwodiksyon|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Peyi pwodiksyon|{{{peyi|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Jan|{{{jan|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Dire|{{{dire|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Soti|{{{sòti|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Soti|[[{{{ane soti|}}} nan sinema|{{{ane soti|}}}]]|width=8|if={{{ane soti|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Premye difizyon|{{{premye difizyon|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau fin}}
{{#if:{{{aprè|}}}{{{anvan|}}}{{{seri|}}}
|{{Infobox V3/Titre Bloc|text={{#if:{{{seri|}}}|Seri ''{{{seri|}}}''|Seri}}|background=#09c8bd}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{anvan|}}}''{{#if:{{{dat anvan|}}}|<br>({{{dat anvan|}}})}}|next=''{{{aprè|}}}''{{#if:{{{dat aprè|}}}|<br>({{{dat aprè|}}})}}|prev if={{{anvan|}}}|next if={{{aprè|}}}|link=yes}}
|<nowiki />}}
{{#if:{{{anvan2|}}}{{{aprè2|}}}{{{seri2|}}}
|{{Infobox V3/Titre Bloc|text={{#if:{{{seri2|}}}|Seri ''{{{seri2|}}}''|Seri}}|background=#09c8bd}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{anvan2|}}}''{{#if:{{{dat anvan2|}}}|<br>({{{dat anvan2|}}})}}|next=''{{{aprè2|}}}''{{#if:{{{dat aprè2|}}}|<br>({{{dat aprè2|}}})}}|prev if={{{anvan2|}}}|next if={{{aprè2|}}}|link=yes}}
|<nowiki />}}
{{Infobox V3/Séparateur|background=#aaa|height=1}}
<p style="font-size: 75%; text-align: center; color: #808080;">Pou plis detay, gade <cite>[[#Fich teknik|Fich teknik]]</cite> et <cite>[[#Distribisyon|Distribisyon]].</cite></p>
{{Infobox V3/Fin|Modèl:Infobox sinema (fim)|border-color=#aaa}}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
7lif7fp4bo8re4knc44rmcm749ypl7i
855935
855933
2024-11-14T16:45:09Z
Kitanago
19629
855935
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{Infobox V3/Début
|class=large
|icon=cinema
|width=25
|background=#09c8bd
|text={{#if:{{{tit|}}}|{{{}}}|{{Titre sans précision}}}}
|lang={{{langue du titre|}}}
|italic={{non vide|{{{titre en italique|}}}|1}}
|setdisplaytitle={{non vide|{{{titre article en italique|}}}|1}}
}}
{{Infobox V3/Imaj|imaj={{{imaj|}}}|lejand={{{lejand|}}}|alt={{{alternative|}}}|upright={{{upright|}}}|thumbtime={{{thumbtime|}}}|background={{{couleur fond image|}}}}}
{{Infobox V3/Séparateur|background=#aaa|height=1|if={{{imaj|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau début|class=hidden}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Titre québécois|<cite>{{{titre québécois|}}}</cite>|width=8|if={{{titre québécois|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Titre original|{{{titre original non latin|}}}{{#if:{{{titre original|}}}|{{#if:{{{titre original non latin|}}}|<br>}}<cite>{{{titre original}}}</cite>}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Reyalizasyon|{{{reyalizasyon|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Senaryo|{{{senaryo|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Mizik|{{{mizik|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Aktè prinsipal|<div>
{{{aktè|}}}
</div>|width=8|if={{{aktè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Sosyete pwodiksyon|{{{pwodiksyon|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Peyi pwodiksyon|{{{peyi|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Jan|{{{jan|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Dire|{{{dire|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Soti|{{{sòti|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Soti|[[{{{ane soti|}}} nan sinema|{{{ane soti|}}}]]|width=8|if={{{ane soti|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Premye difizyon|{{{premye difizyon|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau fin}}
{{#if:{{{aprè|}}}{{{anvan|}}}{{{seri|}}}
|{{Infobox V3/Titre Bloc|text={{#if:{{{seri|}}}|Seri ''{{{seri|}}}''|Seri}}|background=#09c8bd}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{anvan|}}}''{{#if:{{{dat anvan|}}}|<br>({{{dat anvan|}}})}}|next=''{{{aprè|}}}''{{#if:{{{dat aprè|}}}|<br>({{{dat aprè|}}})}}|prev if={{{anvan|}}}|next if={{{aprè|}}}|link=yes}}
|<nowiki />}}
{{#if:{{{anvan2|}}}{{{aprè2|}}}{{{seri2|}}}
|{{Infobox V3/Titre Bloc|text={{#if:{{{seri2|}}}|Seri ''{{{seri2|}}}''|Seri}}|background=#09c8bd}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{anvan2|}}}''{{#if:{{{dat anvan2|}}}|<br>({{{dat anvan2|}}})}}|next=''{{{aprè2|}}}''{{#if:{{{dat aprè2|}}}|<br>({{{dat aprè2|}}})}}|prev if={{{anvan2|}}}|next if={{{aprè2|}}}|link=yes}}
|<nowiki />}}
{{Infobox V3/Séparateur|background=#aaa|height=1}}
<p style="font-size: 75%; text-align: center; color: #808080;">Pou plis detay, gade <cite>[[#Fich teknik|Fich teknik]]</cite> et <cite>[[#Distribisyon|Distribisyon]].</cite></p>
{{Infobox V3/Fin|Modèl:Infobox sinema (fim)|border-color=#aaa}}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
kc0v9wuf1r8l6h40c4pj937kydm22km
855940
855935
2024-11-14T16:49:32Z
Kitanago
19629
855940
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{Infobox V3/Début
|class=large
|icon=cinema
|width=25
|background=#09c8bd
|text={{#if:{{{tit|}}}|{{{tit}}}|{{Titre sans précision}}}}
|lang={{{langue du titre|}}}
|italic={{non vide|{{{titre en italique|}}}|1}}
|setdisplaytitle={{non vide|{{{titre article en italique|}}}|1}}
}}
{{Infobox V3/Imaj|imaj={{{imaj|}}}|lejand={{{lejand|}}}|alt={{{alternative|}}}|upright={{{upright|}}}|thumbtime={{{thumbtime|}}}|background={{{couleur fond image|}}}}}
{{Infobox V3/Séparateur|background=#aaa|height=1|if={{{imaj|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau début|class=hidden}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Titre québécois|<cite>{{{titre québécois|}}}</cite>|width=8|if={{{titre québécois|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Titre original|{{{titre original non latin|}}}{{#if:{{{titre original|}}}|{{#if:{{{titre original non latin|}}}|<br>}}<cite>{{{titre original}}}</cite>}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Reyalizasyon|{{{reyalizasyon|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Senaryo|{{{senaryo|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Mizik|{{{mizik|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Aktè prinsipal|<div>
{{{aktè|}}}
</div>|width=8|if={{{aktè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Sosyete pwodiksyon|{{{pwodiksyon|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Peyi pwodiksyon|{{{peyi|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Jan|{{{jan|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Dire|{{{dire|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Soti|{{{sòti|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Soti|[[{{{ane soti|}}} nan sinema|{{{ane soti|}}}]]|width=8|if={{{ane soti|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Premye difizyon|{{{premye difizyon|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau fin}}
{{#if:{{{aprè|}}}{{{anvan|}}}{{{seri|}}}
|{{Infobox V3/Titre Bloc|text={{#if:{{{seri|}}}|Seri ''{{{seri|}}}''|Seri}}|background=#09c8bd}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{anvan|}}}''{{#if:{{{dat anvan|}}}|<br>({{{dat anvan|}}})}}|next=''{{{aprè|}}}''{{#if:{{{dat aprè|}}}|<br>({{{dat aprè|}}})}}|prev if={{{anvan|}}}|next if={{{aprè|}}}|link=yes}}
|<nowiki />}}
{{#if:{{{anvan2|}}}{{{aprè2|}}}{{{seri2|}}}
|{{Infobox V3/Titre Bloc|text={{#if:{{{seri2|}}}|Seri ''{{{seri2|}}}''|Seri}}|background=#09c8bd}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{anvan2|}}}''{{#if:{{{dat anvan2|}}}|<br>({{{dat anvan2|}}})}}|next=''{{{aprè2|}}}''{{#if:{{{dat aprè2|}}}|<br>({{{dat aprè2|}}})}}|prev if={{{anvan2|}}}|next if={{{aprè2|}}}|link=yes}}
|<nowiki />}}
{{Infobox V3/Séparateur|background=#aaa|height=1}}
<p style="font-size: 75%; text-align: center; color: #808080;">Pou plis detay, gade <cite>[[#Fich teknik|Fich teknik]]</cite> et <cite>[[#Distribisyon|Distribisyon]].</cite></p>
{{Infobox V3/Fin|Modèl:Infobox sinema (fim)|border-color=#aaa}}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
co9l2qe4et7efkcb6lp8mfewrur41mf
856051
855940
2024-11-15T01:41:11Z
Kitanago
19629
856051
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{Infobox V3/Début
|class=large
|icon=cinema
|width=25
|background=#09c8bd
|text={{#if:{{{tit|}}}|{{{tit}}}|{{Titre sans précision}}}}
|langue={{{langue du titre|}}}
|italic={{non vide|{{{titre en italique|}}}|1}}
|setdisplaytitle={{non vide|{{{titre article en italique|}}}|1}}
}}
{{Infobox V3/Imaj|imaj={{{imaj|}}}|lejand={{{lejand|}}}|alt={{{alternative|}}}|upright={{{upright|}}}|thumbtime={{{thumbtime|}}}|background={{{couleur fond image|}}}}}
{{Infobox V3/Séparateur|background=#aaa|height=1|if={{{imaj|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau début|class=hidden}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Titre québécois|<cite>{{{titre québécois|}}}</cite>|width=8|if={{{titre québécois|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Titre original|{{{titre original non latin|}}}{{#if:{{{titre original|}}}|{{#if:{{{titre original non latin|}}}|<br>}}<cite>{{{titre original}}}</cite>}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Reyalizasyon|{{{reyalizasyon|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Senaryo|{{{senaryo|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Mizik|{{{mizik|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Aktè prinsipal|<div>
{{{aktè|}}}
</div>|width=8|if={{{aktè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Sosyete pwodiksyon|{{{pwodiksyon|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Peyi pwodiksyon|{{{peyi|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Jan|{{{jan|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Dire|{{{dire|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Soti|{{{sòti|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Soti|[[{{{ane soti|}}} nan sinema|{{{ane soti|}}}]]|width=8|if={{{ane soti|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|Premye difizyon|{{{premye difizyon|}}}|width=8}}
{{Infobox V3/Tableau fin}}
{{#if:{{{aprè|}}}{{{anvan|}}}{{{seri|}}}
|{{Infobox V3/Titre Bloc|text={{#if:{{{seri|}}}|Seri ''{{{seri|}}}''|Seri}}|background=#09c8bd}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{anvan|}}}''{{#if:{{{dat anvan|}}}|<br>({{{dat anvan|}}})}}|next=''{{{aprè|}}}''{{#if:{{{dat aprè|}}}|<br>({{{dat aprè|}}})}}|prev if={{{anvan|}}}|next if={{{aprè|}}}|link=yes}}
|<nowiki />}}
{{#if:{{{anvan2|}}}{{{aprè2|}}}{{{seri2|}}}
|{{Infobox V3/Titre Bloc|text={{#if:{{{seri2|}}}|Seri ''{{{seri2|}}}''|Seri}}|background=#09c8bd}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{anvan2|}}}''{{#if:{{{dat anvan2|}}}|<br>({{{dat anvan2|}}})}}|next=''{{{aprè2|}}}''{{#if:{{{dat aprè2|}}}|<br>({{{dat aprè2|}}})}}|prev if={{{anvan2|}}}|next if={{{aprè2|}}}|link=yes}}
|<nowiki />}}
{{Infobox V3/Séparateur|background=#aaa|height=1}}
<p style="font-size: 75%; text-align: center; color: #808080;">Pou plis detay, gade <cite>[[#Fich teknik|Fich teknik]]</cite> et <cite>[[#Distribisyon|Distribisyon]].</cite></p>
{{Infobox V3/Fin|Modèl:Infobox sinema (fim)|border-color=#aaa}}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
t8v63f1or6ndrc7f6aty6ai4li1k73x
Ansky Hillaire
0
93378
856098
854612
2024-11-15T11:13:08Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856098
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox ekriven}}'''Ansky Hilaire fèt yon 22 jiyè nan lane 1995 nan lewogann depatmam lwes la ayiti,li se yon ekriven powet ayisyen.Li enterese nan reyalite sosyal ak kiltirèl Ayiti atravè aktivite powetik ak literè.'''
== Biyografi ==
=== Jèn ak fòmasyon ===
Hansky Hilaire fèt nan lewogann,yon vil ki nan depatmam lwes la ayiti a.li dekouvri pasyon li pou ekriti ak pwezi byen bone,ki li kiltive pandan ane yo.Apre etid segondè li,li kontinye etid segondè nan fakilte dwa ak syans ekonomik (FDSE) nan Inivèsite leta ayiti (UEH).
Hilaire pibliye plizyè koleksyon pwezi ak womam ki fè li koni nasyonal ak entènasyonal.Style li make pa entwospeksyon pwofon ak kritik nan enjistis sosyal.
== Resepsyon kritik ==
zev li yo te byen resevwa kritik yo,ki mete aksan sou pouvwa li nan ekri li yo ak angajman li nan kòz sosyal. li souvan envite nan salon literè yo ak emisyon radyo pou pale de travay li ak inspirasyon li yo.
=== Angajman ===
Ansky Hilaire konnenn tou pou inplikasyon li nan inisyativ kiltirèl yo vize pou pwomote literati a ak kilti ayisyen an.li lanse mak ZANDO ki konbine pwezi ak mòd, epi li patisipe aktivman nan evènman literè ak kiltirèl.
== Prim ak distenksyon ==
* Palmes Magazine Pri Literati 2020: Gayan
* Pri René Depeste 2024: Chwazi <ref>{{Cite web|url=https://letemoinhaiti.com/home/article/la-liste-des-oeuvres-retenues-pour-le-prix-rene-depestre-devoilee/|title=La liste des œuvres retenues pour le prix René Depestre dévoilée|last=Élie|first=Xaviera Raphaëlla|date=2023-09-14|website=Le Témoin|language=fr-FR|access-date=2024-08-07}}</ref>
* Pri Jean Metellus 2024: Chwazi <ref>{{Cite web|url=https://hpost5.com/le-prix-litteraire-jean-metellus-annonce-la-premiere-selection-pour-sa-deuxieme-edition/|title=Le Prix Littéraire Jean Métellus annonce la première sélection pour sa deuxième édition -|last=rédaction|first=La|date=2024-06-21|website=HPOST5|language=en-US|access-date=2024-08-07}}</ref>
== Travay ==
=== Pwezi ===
* ''Kan n ale'', koleksyon powèm kolektif, atelye PIKLIZ, 2018
* ''Lakou Zando'' (2020) <ref name="LN2">{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/224115/le-talentueux-poete-ansky-hilaire-en-signature-avec-son-recueil-lakou-zando|title=Le talentueux poète Ansky Hilaire en signature avec son recueil Lakou Zando|date=|website=Le Nouvelliste}}</ref> {{,}} <ref name="kapzy1">{{Cite web|url=https://kapzynews.com/ansky-hilaire-un-jeune-plein-de-talent-exemple-pour-toute-une-jeunesse/|title=Ansky Hilaire, un jeune plein de talent, exemple pour toute une jeunesse|date=|website=Kapzy News}}</ref> {{,}} <ref name="kapzy2">{{Cite web|url=https://kapzynews.com/premye-zetwal-mwen-swiv-des-vers-qui-coulent-a-flots-dans-la-voix-du-poete-ansky-hilaire/|title=Premye zetwal mwen suiv, des vers qui coulent à flots dans la voix du poète Ansky Hilaire|date=|website=Kapzy News}}</ref>
* ''Les Fêlures ak senk lòt powèm'' (2022) <ref name="LN3">{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/236692/windsor-b-hector-et-ansky-hilaire-signent-les-felures-et-cinq-autres-poemes|title=Windsor B. Hector et Ansky Hilaire signent Les Fêlures et cinq autres poèmes|date=|website=Le Nouvelliste}}</ref> {{,}} <ref name="lefilet">{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/ansky-hilaire-en-signature-avec-windsor-b-hector/|title=Ansky Hilaire en signature avec Windsor B. Hector|date=|website=Le Filet Info}}</ref>
=== womam ===
* ''The Convergence of Love'', roman, ki te pibliye pwòp tèt ou, 2018
* ''The Condemned'' (2021) <ref name="palmes">{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/le-condamne-le-dernier-roman-de-ansky-hilaire/|title=Le condamné, le dernier roman de Ansky Hilaire|date=|website=Palmes Magazine|access-date=2024-10-31|archive-date=2023-12-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20231223183819/https://palmes-magazine.com/le-condamne-le-dernier-roman-de-ansky-hilaire/|dead-url=yes}}</ref> {{,}} <ref name="dgd">{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2020/01/26/le-condamne-un-livre-qui-relate-le-quotidien-haitien-fera-sa-grande-apparition-le-16-fevrierdgd-tv/|title=Le condamné, un livre qui relate le quotidien haïtien fera sa grande apparition le 16 février|date=26 janvier 2020|website=DGD TV}}</ref>
== Referans ==
{{Referans}}{{Portail|Littérature haïtienne}}
0u10sjpg5one4qcg83rhx6gyntmcd1d
Module:Infobox/Footballeur
828
93432
855925
855809
2024-11-14T15:17:28Z
Kitanago
19629
855925
Scribunto
text/plain
local p = {}
local wd = require "Module:Wikidata"
local countrymod = require "Module:Country data"
local frame = mw.getCurrentFrame()
function p._teams(teamtype, headers)
-- récup des données
local claims = wd.getClaims{
rank = 'valid',
property = 'P54',
sorttype = 'chronological',
condition = function(claim)
local v = wd.getMainId(claim)
return wd.isInstance(teamtype, v, 3)
end,
}
if not claims then
return nil
end
-- Création de la table et des en-têtes
local tab = mw.html.create("")
local tab1 = mw.html.create("tr")
headers = headers or {"Sezon", "Klèb", "M (G.)[[Category:Paj ki itilize P54]]"}
for i, j in pairs(headers) do
tab1:tag("th"):wikitext(j):done()
end
tab:node(tab1):done()
-- Intégration des données
local function cleanLabel(id)
local label = wd.getLabel(id)
if not label then
return nil
end
local patterns = {
["[Ee]kip"] = "",
["mwens "] = "-",
["soccer"] = "",
["foutbòl"] = "",
[" feminin "] = " fem. ",
["[Aa]sosyasyon [Ff]outbòl [Kk]lèb"] = "AFC",
["[Ff]ootball [Cc]lub ?d?e?u?'?"] = "FC ",
["Sporting Clube? ?d?e?u?"] = "SC ",
["Sports Club"] = "SC",
["Club Atlético "] = "CA ",
["Club Deportivo "] = "CD ",
["Associação Atlética "] = "AA ",
["Futebol Clube"] = "FC",
["Fútbol Club"] = "FC",
["Associação Desportiva "] = "AD ",
["Clube Desportivo "] = "CD ",
["Club de Deportes "] = "CD ",
["Association Sportive ?d?e?u?'?"] = "AS ",
["Associazione Sportiva ?d?e?u?'?"] = "AS ",
["Union Sportive ?d?e?u?'?"] = "US ",
["Unione Sportiva ?d?e?u?'?"] = "US ",
}
for i, j in pairs(patterns) do
label = mw.ustring.gsub(label, i, j)
end
return label
end
for i, j in pairs(claims) do
local teamid = wd.getMainId(j)
local period = wd.getFormattedDate(j, {precision = 'year', textformat = 'infobox', linktopic = 'football'})
local matches = wd.getFormattedQualifiers(j, {'P1350'})
local goals = wd.getFormattedQualifiers(j, {'P1351'})
local condition = wd.getFormattedQualifiers(j, {'P1642'})
local teamname = wd.formatEntity(teamid, {labelformat = function(id) return cleanLabel(teamid) end} )
local atdate = wd.getFormattedQualifiers(j, {'P580'}, {displayformat = 'raw'}) -- date en forme -- pour adapter le drapeau en fonction de la date
local teamcountry = wd.formatStatements{entity = teamid, property = 'P1532', displayformat = 'raw'} -- nationalité sportive de l'équipe, pour le drapeau (sélection)
if teamcountry == nil then -- si pas de nationalité sportive, on cherche le pays (cas général)
teamcountry = wd.formatStatements{entity = teamid, property = 'P17', displayformat = 'raw'}
end
if teamcountry == "Q145" then -- si pays=Royaume-Uni, on cherche la zone opérationnelle du championnat du club, pour adapter le drapeau
local championnat = wd.formatStatements{entity = teamid, property = 'P118', displayformat = 'raw', numval = 1}
local zone = wd.formatStatements{entity = championnat, property = 'P2541', displayformat = 'raw', numval = 1}
if zone ~= nil then
teamcountry = zone
end
end
local flag = countrymod.standarddisplay(teamcountry, {label = '-', date = atdate or 'default'}) or ''
local formattedteam = flag .. ' ' .. teamname
if condition then
if string.find (condition, 'prêt') then
formattedteam = frame:expandTemplate{ title = 'prêt'} .. ' ' .. formattedteam
else
formattedteam = formattedteam .. ' <small>(' .. condition .. ')</small>'
end
end
local stats = matches
if stats and goals then
goals = mw.text.trim(goals) -- bug d'affichage dans Module:Wikidata apparemment
stats = stats .. " (" .. goals .. ")"
end
tab :tag('tr')
:tag('td'):addClass('data'):wikitext(period):done()
:tag('td'):addClass('data'):wikitext(formattedteam):done()
:tag('td'):addClass('data'):cssText( 'white-space:nowrap; text-align:center'):wikitext(stats):done()
:done()
end
return tostring(tab)
end
function p.teams(frame) -- pour les clubs de football uniquement ce serait Q476028, mais en attendant que wikidata soit complétement parfait...
return p._teams('Q847017')
end
function p.selections(frame) -- pour les sélections géographiques
return p._teams('Q6979593', {"Ane", "Seleksyon", "M (G.)"})
end
return p
6kr9jr7ofs5c58g9k5z3uczpmjycd2m
Albert Boime
0
93580
856096
855117
2024-11-15T10:41:46Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856096
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biyografi}}
'''Albert Isaac Boime''', fèt 17 mas 1933 nan [[Saint Louis, Missouri|Saint-Louis]] [[Etazini]] e ki te mouri 18 oktòb 2008 nan [[Los Angeles, Kalifòni|Los Angeles]] tou nan Etazini, se yon inivèsitè ak istoryen atizay [[Etazini|ameriken]]. Li te yon pwofesè nan istwa atizay e li te travay nan University of California, Los Angeles pou twa deseni jouk li mouri.
== Biyografi ==
Albert Boime te yon rezidan depi lontan nan [[Los Angeles, Kalifòni|Los Angeles]] . Li te mouri ak 75 lakay li ak maladi mwèl zo yo rele myeloid splenomegali <ref name="NYTObit">{{En}} Fox, Margalit. [https://www.nytimes.com/2008/11/02/arts/design/02boime.html "Albert Boime, Leading Art Historian, Dies at 75"], ''[[The New York Times]]'', November 1, 2008. Accessed November 2, 2008.</ref> .
== Nòt ak referans ==
{{referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{Autorité}}
* {{En}} [https://web.archive.org/web/20081028181906/http://www.humnet.ucla.edu/humnet/arthist/cv/boime.htm Albert I. Boime: Publications and Papers], [[Université de Californie à Los Angeles|University of California, Los Angeles]]
* {{En}} [http://www.albertboime.com/ Albert Boime]
[[Kategori:Pwofesè ameriken]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
pi7bmcdqtrotzv925pzq87sozhk9cj4
Sipò penti
0
93618
856091
855234
2024-11-15T08:29:39Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856091
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Workshop_of_Gerard_Terborch_II_-_A_Glass_Of_Lemonade_-_Walters_37341_-_Back.jpg|vignette| [[Twal (penti)|Twal]] la lonje sou yon ankadreman, sipò [[Penti|penti atistik]] .]]
'''Sipò pou penti''' oswa '''sipò penti''' a se materyèl oswa objè ki itilize pou fè [[penti]] sou li. Li pafwa refere kòm sibjektil, yon tèm teknik jeneral ki konsène tout materyo pent yo, itil lè '''sipò''' a ta ka aparèy ki kenbe travay la an plas ak [[Ankadreman (atizay)|ankadreman]] li yo si sa nesesè, nan plas la nan ekspozisyon nan {{harv|Béguin|1990}}.
== Lyen ekstèn ==
* {{Cite web|url=http://museefabre.montpellier3m.fr/pdf.php/?filePath=var/storage/original/application/22337d7b1c5d01ada097da7f71d21087|title=Les supports|last=Musée Fabre|year=2006|location=Montpellier|access-date=20 out 2018|archive-date=2022-06-26|archive-url=https://web.archive.org/web/20220626102315/https://museefabre.montpellier3m.fr/pdf.php/?filePath=var/storage/original/application/22337d7b1c5d01ada097da7f71d21087|dead-url=yes}} [PDF]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Sipò penti]]
o8qgdztors8nvgkdtvyvdlwiiaadmoe
Enstiti Courtauld
0
93775
856072
855659
2024-11-15T02:49:50Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 2 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856072
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Somerset_House_Strand_Block.JPG|vignette| Enstiti Courtauld, Somerset House.]]
'''Enstiti Courtauld''' ''{{Lang|en|Courtauld Institute of Art}}'' se yon òganizasyon ki afilye ak University of London <ref>{{En}} [https://web.archive.org/web/20110429071950/http://www.london.ac.uk/2382.html university of london University of London]</ref> epi ki espesyalize nan etid [[istwa atizay]]. Li konte pami enstitisyon yo ki pi prestijye nan mond lan nan disiplin sa a epi li rekonèt pou gwo kantite direktè gwo mize nan ti gwoup ansyen elèv li yo.
== Deskripsyon ==
Li te fonde an 1932 pa endistriyèl ak koleksyonè atizay Samuel Courtauld, li rekonèt pou ekselans akademik ak rechèch li <ref>{{En}} [https://www.theguardian.com/education/2009/may/10/universityguide-courtauld-institute-art The Guardian University Guide 2018 The Guardian University Guide 2018].</ref>, Enstiti Courtauld te fòme anpil ekspè nan mond atizay la <ref>{{En}} [https://www.spectator.co.uk/2007/09/masters-of-the-artistic-universe/ Spectator, Masters of the artistic universe]</ref>, ki gen ladan yo direktè Metropolitan Museum of Art, Victoria Albert Museum, [[National Gallery]] ak Tate <ref>{{Cite web|url=http://www.courtauld.ac.uk/alumni/profile/who.shtml|title=Alumni : Who We Are|date=|website=The Courtauld Institute of Art|language=Anglais|access-date=06/03/2015|archive-date=2015-04-02|archive-url=https://web.archive.org/web/20150402144059/http://www.courtauld.ac.uk/alumni/profile/who.shtml|dead-url=yes}}</ref> . Anthony Blunt te direktè li. An kolaborasyon ak Enstiti Warburg, enstiti a pibliye chak ane ''The Journal of the Warburg and Courtauld Institutes'', yon dokiman ki gen apeprè {{Unité|300|paj}} .
== Referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{Autorité}}
* [http://courtauld.ac.uk/about/history sit entènèt ofisyèl]
* [http://www.artandarchitecture.org.uk/about.html Sit entènèt Atizay ak Achitekti]
[[Kategori:Òganis fonde an 1932]]
exei332k2hxbajbdir9c6x2i9eanw86
Kategori:Paj ki itilize P27
14
93857
855921
2024-11-14T14:54:09Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
855921
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Kategori:Paj ki itilize P641
14
93858
855922
2024-11-14T14:55:30Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwpriyete}} "
855922
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwpriyete}}
jd22q48c8b3hxvhe1x09p9zujtbvcz5
855923
855922
2024-11-14T14:55:47Z
Kitanago
19629
855923
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Patwonaj
0
93859
855927
2024-11-14T16:30:49Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/218895546|Mécénat]] »
855927
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Benozzo_Gozzoli,_lorenzo_il_magnifico,_cappella_dei_Magi.jpg|vignette| Laurent de Medici, ke yo rekonèt kòm Laurent Magnificent, youn nan premye kliyan yo. Detay nan yon frèsk pa Benozzo Gozzoli .]]
'''Mesena''' oswa '''Patwonaj''' refere a lefèt nan ede e petèt apre sa pwomouvwa [[atizay]] ak lèt avèk kòmand oswa èd finansye prive, kit '''patwon''' an se yon moun natirèl oswa yon antite legal, tankou yon [[Antrepriz|konpayi]]. Nan yon sans pi laj, li ka aplike tou nan nenpòt zòn nan enterè jeneral: rechèch, edikasyon, anviwònman, espò, solidarite, inovasyon, elatriye. <ref>François Debiesse, ''Le Mécénat'', [[Presses universitaires de France]], {{coll.|[[Que sais-je ?]]}}, 2007. </ref> {{,}} <ref>[[Valérie Pécresse]] parle ainsi d'introduction du mécénat à propos de la possibilité introduite pour les entreprises dans la [[Loi relative aux libertés et responsabilités des universités]] de financer des fondations d'université. </ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
* [http://www.fondations.org/ Portail des Fondations et du mécénat]
* [http://www.koeo.net/ Plateforme du mécénat de compétences]
* [http://www.mecenatdentreprise.be Plateforme Mécénat d’Entreprise en Belgique]
* [http://www.culturecommunication.gouv.fr/Regions/Drac-Languedoc-Roussillon/Demarches-et-ressources/Mecenat/Qu-est-ce-que-le-mecenat/(language)/fre-FR DRAC du Languedoc-Roussillon] Qu'est-ce que le mécénat ?
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Pawonaj]]
bx10ta9gq6uufwd1o6eplnaaqdv841n
856087
855927
2024-11-15T06:59:06Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856087
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Benozzo_Gozzoli,_lorenzo_il_magnifico,_cappella_dei_Magi.jpg|vignette| Laurent de Medici, ke yo rekonèt kòm Laurent Magnificent, youn nan premye kliyan yo. Detay nan yon frèsk pa Benozzo Gozzoli .]]
'''Mesena''' oswa '''Patwonaj''' refere a lefèt nan ede e petèt apre sa pwomouvwa [[atizay]] ak lèt avèk kòmand oswa èd finansye prive, kit '''patwon''' an se yon moun natirèl oswa yon antite legal, tankou yon [[Antrepriz|konpayi]]. Nan yon sans pi laj, li ka aplike tou nan nenpòt zòn nan enterè jeneral: rechèch, edikasyon, anviwònman, espò, solidarite, inovasyon, elatriye. <ref>François Debiesse, ''Le Mécénat'', [[Presses universitaires de France]], {{coll.|[[Que sais-je ?]]}}, 2007. </ref> {{,}} <ref>[[Valérie Pécresse]] parle ainsi d'introduction du mécénat à propos de la possibilité introduite pour les entreprises dans la [[Loi relative aux libertés et responsabilités des universités]] de financer des fondations d'université. </ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
* [http://www.fondations.org/ Portail des Fondations et du mécénat]
* [http://www.koeo.net/ Plateforme du mécénat de compétences]
* [http://www.mecenatdentreprise.be Plateforme Mécénat d’Entreprise en Belgique]
* [https://web.archive.org/web/20150923230644/http://www.culturecommunication.gouv.fr/Regions/Drac-Languedoc-Roussillon/Demarches-et-ressources/Mecenat/Qu-est-ce-que-le-mecenat/(language)/fre-FR DRAC du Languedoc-Roussillon] Qu'est-ce que le mécénat ?
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Pawonaj]]
ldkzepowhe5p7r9agqty7jcda6qn40j
Mesena
0
93860
855928
2024-11-14T16:31:28Z
Kitanago
19629
Redireksyon sou [[Patwonaj]]
855928
wikitext
text/x-wiki
#redirect[[Patwonaj]]
oejpc56qoreiafmhlueek7cu2899g39
Rèv (fim)
0
93861
855930
2024-11-14T16:39:59Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216626916|Rêves (film)]] »
855930
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)}}
[[Fichye:Prunus_persica(花桃)4035837.JPG|vignette| Pèch nan fleri.]]
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_-_Pont_de_Langlois_-_Kröller-Müller.jpg|vignette| ''Pon Langlois'', [[Vincent van Gogh]] te pentire, parèt nan ''Ravens yo'' .]]
[[Fichye:Red_Fuji_southern_wind_clear_morning.jpg|vignette| Mòn Fuji an wouj, ''trant-sis opinyon sou mòn Fuji'', [[Hokusai]] .]]
[[Fichye:Daio_wasabi_farm02c.jpg|vignette| ''Daio wasabi farm'', kote tal filme nan dènye chema an.]]
Rèv (夢, Yume?) se yon [[Cinéma japonais|fim]] [[Sinema japonè|japonè]] ki reyalize pa [[Akira Kurosawa]], ki soti an 1990. [[Ishirō Honda]] te kredite an ke konsiltan nan kreyasyon an.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''rèv''
* Tit orijinal la: 夢 ( ''Yume'' )
* Reyalizasyon: Akira Kurosawa ak Ishirō Honda (konsiltan kreyatif)
* Senaryo: Akira Kurosawa ak Ishirô Honda
* Pwodiksyon: [[Seikichi Iizumi]], [[Mike Y. Inoue|Mike Y.]] [[Mike Y. Inoue|Inoue]], [[Hisao Kurosawa]], [[Allan H. Liebert|Allan H.]] [[Allan H. Liebert|Liebert]] ak [[Steven Spielberg]]
* Mizik: Shin'ichirō Ikebe
* Fotografi: Takao Saitō ak Masaharu Ueda
* Asanble: [[Tome Minami]]
* Dekorasyon: Yoshirō Muraki ak [[Akira Sakuragi]]
* Kostim: Emi Wada
* Konpayi pwodiksyon: Akira Kurosawa USA
* Konpayi distribisyon: [[Warner Bros.]] [[Warner Bros.|Divètisman]]
* Peyi orijin: [[Japon]] - [[Etazini]]
* Lang: [[Lang japonè|Japonè]], [[Lang franse|franse]] ak [[Lang angle|angle]]
* Fòma: Koulè - Dolby - 35 mm - 1.85:1
* Dire: 119 minit
* Dat lage:1111 me 1990 (Frans)
3f4o2n7m4vxd15cgzk32tv03yx27mhv
855931
855930
2024-11-14T16:41:20Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216626916|Rêves (film)]] »
855931
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)}}
[[Fichye:Prunus_persica(花桃)4035837.JPG|vignette| Pèch nan fleri.]]
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_-_Pont_de_Langlois_-_Kröller-Müller.jpg|vignette| ''Pon Langlois'', [[Vincent van Gogh]] te pentire, parèt nan ''Ravens yo'' .]]
[[Fichye:Red_Fuji_southern_wind_clear_morning.jpg|vignette| Mòn Fuji an wouj, ''trant-sis opinyon sou mòn Fuji'', [[Hokusai]] .]]
[[Fichye:Daio_wasabi_farm02c.jpg|vignette| ''Daio wasabi farm'', kote tal filme nan dènye chema an.]]
Rèv (夢, Yume?) se yon [[Cinéma japonais|fim]] [[Sinema japonè|japonè]] ki reyalize pa [[Akira Kurosawa]], ki soti an 1990. [[Ishirō Honda]] te kredite an ke konsiltan nan kreyasyon an.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''rèv''
* Tit orijinal la: 夢 ( ''Yume'' )
* Reyalizasyon: Akira Kurosawa ak Ishirō Honda (konsiltan kreyatif)
* Senaryo: Akira Kurosawa ak Ishirô Honda
* Pwodiksyon: [[Seikichi Iizumi]], [[Mike Y. Inoue|Mike Y.]] [[Mike Y. Inoue|Inoue]], [[Hisao Kurosawa]], [[Allan H. Liebert|Allan H.]] [[Allan H. Liebert|Liebert]] ak [[Steven Spielberg]]
* Mizik: Shin'ichirō Ikebe
* Fotografi: Takao Saitō ak Masaharu Ueda
* Asanble: [[Tome Minami]]
* Dekorasyon: Yoshirō Muraki ak [[Akira Sakuragi]]
* Kostim: Emi Wada
* Konpayi pwodiksyon: Akira Kurosawa USA
* Konpayi distribisyon: [[Warner Bros.]] [[Warner Bros.|Divètisman]]
* Peyi orijin: [[Japon]] - [[Etazini]]
* Lang: [[Lang japonè|Japonè]], [[Lang franse|franse]] ak [[Lang angle|angle]]
* Fòma: Koulè - Dolby - 35 mm - 1.85:1
* Dire: 119 minit
* Dat lage:1111 me 1990 (Frans)
== Distribisyon ==
* Akira Terao: " Mwen »
* <small>Mitsuko</small> Baishō<small>: Martine Irzenski )</small> <ref>{{Cite web|url=http://www.rsdoublage.com/film-3262-R%C3%AAves.html|title=''Rêves''|date=|year=|website=www.rsdoublage.com|publisher=|month=|access-date=6 mars 2012}}.</ref> : manman " Mwen »
* Toshie Negishi: manman ki pote pitit li
* Mieko Harada: Fairy nèj la
* [[Mitsunori Isaki]]: " Mwen " pitit
* [[Toshihiko Nakano]]: " Mwen » jèn timoun
* Yoshitaka Zushi: sòlda Noguchi
* Hisashi Igawa: travayè plant nikleyè
* [[Chosuke Ikariya]]: gwo demon
* Chishu Ryū: granmoun gason
* Martin Scorsese: [[Vincent van Gogh]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
* {{Cite web|url=https://cinefiles.bampfa.berkeley.edu/catalog/2622|title=Press kit : Akira Kurosawa's Dreams|last=Warner Bros.|date=1990|website=cinefiles.bampfa.berkeley.edu|language=en|access-date=26 janvier 2022}}
* {{Cite web|url=https://goodtime-webzine.com/2021/10/18/introduction-a-reves-de-kurosawa-filmer-comme-un-peintre-rever-comme-un-enfant/|title=Introduction à Rêves de Kurosawa : Filmer comme un peintre, rêver comme un enfant|last=Robin Bertrand|date=18 octobre 2010|website=goodtime-webzine.com|language=fr|access-date=26 janvier 2022}}
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** AllMovie
** Allociné
** American Film Institute
** Ciné-Ressources
** Cinémathèque québécoise
** Filmweb.pl
** IMDb
** Japanese Movie Database
** LUMIERE
** Movie Review Query Engine
** OFDb
** Rotten Tomatoes
** The Movie Database
8va2ohiqhx95hxpmu3sldgmkk5pevae
855932
855931
2024-11-14T16:42:55Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216626916|Rêves (film)]] »
855932
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)}}
[[Fichye:Prunus_persica(花桃)4035837.JPG|vignette| Pèch an flè.]]
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_-_Pont_de_Langlois_-_Kröller-Müller.jpg|vignette| ''Pon Langlois'', [[Vincent van Gogh]] te pentire, parèt nan ''Ravens yo'' .]]
[[Fichye:Red_Fuji_southern_wind_clear_morning.jpg|vignette| Mòn Fuji an wouj, ''trant-sis opinyon sou mòn Fuji'', [[Hokusai]] .]]
[[Fichye:Daio_wasabi_farm02c.jpg|vignette| ''Daio wasabi farm'', kote tal filme nan dènye chema an.]]
Rèv (夢, Yume?) se yon [[Cinéma japonais|fim]] [[Sinema japonè|japonè]] ki reyalize pa [[Akira Kurosawa]], ki soti an 1990. [[Ishirō Honda]] te kredite an ke konsiltan nan kreyasyon an.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''rèv''
* Tit orijinal la: 夢 ( ''Yume'' )
* Reyalizasyon: Akira Kurosawa ak Ishirō Honda (konsiltan kreyatif)
* Senaryo: Akira Kurosawa ak Ishirô Honda
* Pwodiksyon: [[Seikichi Iizumi]], [[Mike Y. Inoue|Mike Y.]] [[Mike Y. Inoue|Inoue]], [[Hisao Kurosawa]], [[Allan H. Liebert|Allan H.]] [[Allan H. Liebert|Liebert]] ak [[Steven Spielberg]]
* Mizik: Shin'ichirō Ikebe
* Fotografi: Takao Saitō ak Masaharu Ueda
* Asanble: [[Tome Minami]]
* Dekorasyon: Yoshirō Muraki ak [[Akira Sakuragi]]
* Kostim: Emi Wada
* Konpayi pwodiksyon: Akira Kurosawa USA
* Konpayi distribisyon: [[Warner Bros.]] [[Warner Bros.|Divètisman]]
* Peyi orijin: [[Japon]] - [[Etazini]]
* Lang: [[Lang japonè|Japonè]], [[Lang franse|franse]] ak [[Lang angle|angle]]
* Fòma: Koulè - Dolby - 35 mm - 1.85:1
* Dire: 119 minit
* Dat lage:1111 me 1990 (Frans)
== Distribisyon ==
* Akira Terao: " Mwen »
* <small>Mitsuko</small> Baishō<small>: Martine Irzenski )</small> <ref>{{Cite web|url=http://www.rsdoublage.com/film-3262-R%C3%AAves.html|title=''Rêves''|date=|year=|website=www.rsdoublage.com|publisher=|month=|access-date=6 mars 2012}}.</ref> : manman " Mwen »
* Toshie Negishi: manman ki pote pitit li
* Mieko Harada: Fairy nèj la
* [[Mitsunori Isaki]]: " Mwen " pitit
* [[Toshihiko Nakano]]: " Mwen » jèn timoun
* Yoshitaka Zushi: sòlda Noguchi
* Hisashi Igawa: travayè plant nikleyè
* [[Chosuke Ikariya]]: gwo demon
* Chishu Ryū: granmoun gason
* Martin Scorsese: [[Vincent van Gogh]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
* {{Cite web|url=https://cinefiles.bampfa.berkeley.edu/catalog/2622|title=Press kit : Akira Kurosawa's Dreams|last=Warner Bros.|date=1990|website=cinefiles.bampfa.berkeley.edu|language=en|access-date=26 janvier 2022}}
* {{Cite web|url=https://goodtime-webzine.com/2021/10/18/introduction-a-reves-de-kurosawa-filmer-comme-un-peintre-rever-comme-un-enfant/|title=Introduction à Rêves de Kurosawa : Filmer comme un peintre, rêver comme un enfant|last=Robin Bertrand|date=18 octobre 2010|website=goodtime-webzine.com|language=fr|access-date=26 janvier 2022}}
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** AllMovie
** Allociné
** American Film Institute
** Ciné-Ressources
** Cinémathèque québécoise
** Filmweb.pl
** IMDb
** Japanese Movie Database
** LUMIERE
** Movie Review Query Engine
** OFDb
** Rotten Tomatoes
** The Movie Database
[[Kategori:Fim an japonè]]
l8v7g5s7phrdzxb7a8jb1ija03fkmrt
855934
855932
2024-11-14T16:44:29Z
Kitanago
19629
855934
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)}}
[[Fichye:Prunus_persica(花桃)4035837.JPG|vignette| Pèch an flè.]]
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_-_Pont_de_Langlois_-_Kröller-Müller.jpg|vignette| ''Pon Langlois'', [[Vincent van Gogh]] te pentire, parèt nan ''Ravens yo'' .]]
[[Fichye:Red_Fuji_southern_wind_clear_morning.jpg|vignette| Mòn Fuji an wouj, ''trant-sis opinyon sou mòn Fuji'', [[Hokusai]] .]]
[[Fichye:Daio_wasabi_farm02c.jpg|vignette| ''Daio wasabi farm'', kote tal filme nan dènye chema an.]]
Rèv (夢, Yume?) se yon [[Cinéma japonais|fim]] [[Sinema japonè|japonè]] ki reyalize pa [[Akira Kurosawa]], ki soti an 1990. [[Ishirō Honda]] te kredite an ke konsiltan nan kreyasyon an.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''rèv''
* Tit orijinal la: 夢 ( ''Yume'' )
* Reyalizasyon: Akira Kurosawa ak Ishirō Honda (konsiltan kreyatif)
* Senaryo: Akira Kurosawa ak Ishirô Honda
* Pwodiksyon: [[Seikichi Iizumi]], [[Mike Y. Inoue|Mike Y.]] [[Mike Y. Inoue|Inoue]], [[Hisao Kurosawa]], [[Allan H. Liebert|Allan H.]] [[Allan H. Liebert|Liebert]] ak [[Steven Spielberg]]
* Mizik: Shin'ichirō Ikebe
* Fotografi: Takao Saitō ak Masaharu Ueda
* Asanble: [[Tome Minami]]
* Dekorasyon: Yoshirō Muraki ak [[Akira Sakuragi]]
* Kostim: Emi Wada
* Konpayi pwodiksyon: Akira Kurosawa USA
* Konpayi distribisyon: [[Warner Bros.]] [[Warner Bros.|Divètisman]]
* Peyi orijin: [[Japon]] - [[Etazini]]
* Lang: [[Lang japonè|Japonè]], [[Lang franse|franse]] ak [[Lang angle|angle]]
* Fòma: Koulè - Dolby - 35 mm - 1.85:1
* Dire: 119 minit
* Dat lage:1111 me 1990 (Frans)
== Distribisyon ==
* Akira Terao: " Mwen »
* <small>Mitsuko</small> Baishō<small>: Martine Irzenski )</small> <ref>{{Cite web|url=http://www.rsdoublage.com/film-3262-R%C3%AAves.html|title=''Rêves''|date=|year=|website=www.rsdoublage.com|publisher=|month=|access-date=6 mars 2012}}.</ref> : manman " Mwen »
* Toshie Negishi: manman ki pote pitit li
* Mieko Harada: Fairy nèj la
* [[Mitsunori Isaki]]: " Mwen " pitit
* [[Toshihiko Nakano]]: " Mwen » jèn timoun
* Yoshitaka Zushi: sòlda Noguchi
* Hisashi Igawa: travayè plant nikleyè
* [[Chosuke Ikariya]]: gwo demon
* Chishu Ryū: granmoun gason
* Martin Scorsese: [[Vincent van Gogh]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
* {{Cite web|url=https://cinefiles.bampfa.berkeley.edu/catalog/2622|title=Press kit : Akira Kurosawa's Dreams|last=Warner Bros.|date=1990|website=cinefiles.bampfa.berkeley.edu|language=en|access-date=26 janvier 2022}}
* {{Cite web|url=https://goodtime-webzine.com/2021/10/18/introduction-a-reves-de-kurosawa-filmer-comme-un-peintre-rever-comme-un-enfant/|title=Introduction à Rêves de Kurosawa : Filmer comme un peintre, rêver comme un enfant|last=Robin Bertrand|date=18 octobre 2010|website=goodtime-webzine.com|language=fr|access-date=26 janvier 2022}}
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** AllMovie
** Allociné
** American Film Institute
** Ciné-Ressources
** Cinémathèque québécoise
** Filmweb.pl
** IMDb
** Japanese Movie Database
** LUMIERE
** Movie Review Query Engine
** OFDb
** Rotten Tomatoes
** The Movie Database
[[Kategori:Fim an japonè]]
khqrdt391gf3a9mjtxe1m2r9i9l711u
855936
855934
2024-11-14T16:45:36Z
Kitanago
19629
855936
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox}}
[[Fichye:Prunus_persica(花桃)4035837.JPG|vignette| Pèch an flè.]]
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_-_Pont_de_Langlois_-_Kröller-Müller.jpg|vignette| ''Pon Langlois'', [[Vincent van Gogh]] te pentire, parèt nan ''Ravens yo'' .]]
[[Fichye:Red_Fuji_southern_wind_clear_morning.jpg|vignette| Mòn Fuji an wouj, ''trant-sis opinyon sou mòn Fuji'', [[Hokusai]] .]]
[[Fichye:Daio_wasabi_farm02c.jpg|vignette| ''Daio wasabi farm'', kote tal filme nan dènye chema an.]]
Rèv (夢, Yume?) se yon [[Cinéma japonais|fim]] [[Sinema japonè|japonè]] ki reyalize pa [[Akira Kurosawa]], ki soti an 1990. [[Ishirō Honda]] te kredite an ke konsiltan nan kreyasyon an.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''rèv''
* Tit orijinal la: 夢 ( ''Yume'' )
* Reyalizasyon: Akira Kurosawa ak Ishirō Honda (konsiltan kreyatif)
* Senaryo: Akira Kurosawa ak Ishirô Honda
* Pwodiksyon: [[Seikichi Iizumi]], [[Mike Y. Inoue|Mike Y.]] [[Mike Y. Inoue|Inoue]], [[Hisao Kurosawa]], [[Allan H. Liebert|Allan H.]] [[Allan H. Liebert|Liebert]] ak [[Steven Spielberg]]
* Mizik: Shin'ichirō Ikebe
* Fotografi: Takao Saitō ak Masaharu Ueda
* Asanble: [[Tome Minami]]
* Dekorasyon: Yoshirō Muraki ak [[Akira Sakuragi]]
* Kostim: Emi Wada
* Konpayi pwodiksyon: Akira Kurosawa USA
* Konpayi distribisyon: [[Warner Bros.]] [[Warner Bros.|Divètisman]]
* Peyi orijin: [[Japon]] - [[Etazini]]
* Lang: [[Lang japonè|Japonè]], [[Lang franse|franse]] ak [[Lang angle|angle]]
* Fòma: Koulè - Dolby - 35 mm - 1.85:1
* Dire: 119 minit
* Dat lage:1111 me 1990 (Frans)
== Distribisyon ==
* Akira Terao: " Mwen »
* <small>Mitsuko</small> Baishō<small>: Martine Irzenski )</small> <ref>{{Cite web|url=http://www.rsdoublage.com/film-3262-R%C3%AAves.html|title=''Rêves''|date=|year=|website=www.rsdoublage.com|publisher=|month=|access-date=6 mars 2012}}.</ref> : manman " Mwen »
* Toshie Negishi: manman ki pote pitit li
* Mieko Harada: Fairy nèj la
* [[Mitsunori Isaki]]: " Mwen " pitit
* [[Toshihiko Nakano]]: " Mwen » jèn timoun
* Yoshitaka Zushi: sòlda Noguchi
* Hisashi Igawa: travayè plant nikleyè
* [[Chosuke Ikariya]]: gwo demon
* Chishu Ryū: granmoun gason
* Martin Scorsese: [[Vincent van Gogh]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
* {{Cite web|url=https://cinefiles.bampfa.berkeley.edu/catalog/2622|title=Press kit : Akira Kurosawa's Dreams|last=Warner Bros.|date=1990|website=cinefiles.bampfa.berkeley.edu|language=en|access-date=26 janvier 2022}}
* {{Cite web|url=https://goodtime-webzine.com/2021/10/18/introduction-a-reves-de-kurosawa-filmer-comme-un-peintre-rever-comme-un-enfant/|title=Introduction à Rêves de Kurosawa : Filmer comme un peintre, rêver comme un enfant|last=Robin Bertrand|date=18 octobre 2010|website=goodtime-webzine.com|language=fr|access-date=26 janvier 2022}}
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** AllMovie
** Allociné
** American Film Institute
** Ciné-Ressources
** Cinémathèque québécoise
** Filmweb.pl
** IMDb
** Japanese Movie Database
** LUMIERE
** Movie Review Query Engine
** OFDb
** Rotten Tomatoes
** The Movie Database
[[Kategori:Fim an japonè]]
hno8pfwvwxp7le5p9qbwonj1r0zstjw
855937
855936
2024-11-14T16:46:16Z
Kitanago
19629
855937
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox sinema (fim)}}
[[Fichye:Prunus_persica(花桃)4035837.JPG|vignette| Pèch an flè.]]
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_-_Pont_de_Langlois_-_Kröller-Müller.jpg|vignette| ''Pon Langlois'', [[Vincent van Gogh]] te pentire, parèt nan ''Ravens yo'' .]]
[[Fichye:Red_Fuji_southern_wind_clear_morning.jpg|vignette| Mòn Fuji an wouj, ''trant-sis opinyon sou mòn Fuji'', [[Hokusai]] .]]
[[Fichye:Daio_wasabi_farm02c.jpg|vignette| ''Daio wasabi farm'', kote tal filme nan dènye chema an.]]
Rèv (夢, Yume?) se yon [[Cinéma japonais|fim]] [[Sinema japonè|japonè]] ki reyalize pa [[Akira Kurosawa]], ki soti an 1990. [[Ishirō Honda]] te kredite an ke konsiltan nan kreyasyon an.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''rèv''
* Tit orijinal la: 夢 ( ''Yume'' )
* Reyalizasyon: Akira Kurosawa ak Ishirō Honda (konsiltan kreyatif)
* Senaryo: Akira Kurosawa ak Ishirô Honda
* Pwodiksyon: [[Seikichi Iizumi]], [[Mike Y. Inoue|Mike Y.]] [[Mike Y. Inoue|Inoue]], [[Hisao Kurosawa]], [[Allan H. Liebert|Allan H.]] [[Allan H. Liebert|Liebert]] ak [[Steven Spielberg]]
* Mizik: Shin'ichirō Ikebe
* Fotografi: Takao Saitō ak Masaharu Ueda
* Asanble: [[Tome Minami]]
* Dekorasyon: Yoshirō Muraki ak [[Akira Sakuragi]]
* Kostim: Emi Wada
* Konpayi pwodiksyon: Akira Kurosawa USA
* Konpayi distribisyon: [[Warner Bros.]] [[Warner Bros.|Divètisman]]
* Peyi orijin: [[Japon]] - [[Etazini]]
* Lang: [[Lang japonè|Japonè]], [[Lang franse|franse]] ak [[Lang angle|angle]]
* Fòma: Koulè - Dolby - 35 mm - 1.85:1
* Dire: 119 minit
* Dat lage:1111 me 1990 (Frans)
== Distribisyon ==
* Akira Terao: " Mwen »
* <small>Mitsuko</small> Baishō<small>: Martine Irzenski )</small> <ref>{{Cite web|url=http://www.rsdoublage.com/film-3262-R%C3%AAves.html|title=''Rêves''|date=|year=|website=www.rsdoublage.com|publisher=|month=|access-date=6 mars 2012}}.</ref> : manman " Mwen »
* Toshie Negishi: manman ki pote pitit li
* Mieko Harada: Fairy nèj la
* [[Mitsunori Isaki]]: " Mwen " pitit
* [[Toshihiko Nakano]]: " Mwen » jèn timoun
* Yoshitaka Zushi: sòlda Noguchi
* Hisashi Igawa: travayè plant nikleyè
* [[Chosuke Ikariya]]: gwo demon
* Chishu Ryū: granmoun gason
* Martin Scorsese: [[Vincent van Gogh]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
* {{Cite web|url=https://cinefiles.bampfa.berkeley.edu/catalog/2622|title=Press kit : Akira Kurosawa's Dreams|last=Warner Bros.|date=1990|website=cinefiles.bampfa.berkeley.edu|language=en|access-date=26 janvier 2022}}
* {{Cite web|url=https://goodtime-webzine.com/2021/10/18/introduction-a-reves-de-kurosawa-filmer-comme-un-peintre-rever-comme-un-enfant/|title=Introduction à Rêves de Kurosawa : Filmer comme un peintre, rêver comme un enfant|last=Robin Bertrand|date=18 octobre 2010|website=goodtime-webzine.com|language=fr|access-date=26 janvier 2022}}
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** AllMovie
** Allociné
** American Film Institute
** Ciné-Ressources
** Cinémathèque québécoise
** Filmweb.pl
** IMDb
** Japanese Movie Database
** LUMIERE
** Movie Review Query Engine
** OFDb
** Rotten Tomatoes
** The Movie Database
[[Kategori:Fim an japonè]]
mihi2jrdvyh07s9mk6if0h1gx3au51h
855938
855937
2024-11-14T16:48:08Z
Kitanago
19629
855938
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox sinema (fim)
| tit = rèv
| foto =
| lejand =
| Tit Quebec =
| tit orijinal ki pa Latin = {{lang|ja|夢}}
| tit orijinal = Yume
| pwodiksyon = [[Akira Kurosawa]]<br>[[Ishirō Honda]] (konsiltan kreyatif)
| senaryo = Akira Kurosawa
| aktè = [[Akira Terao]]<br />[[Martin Scorsese]]<br />[[Mitsunori Isaki]]<br />[[Chishū Ryū]]<br />[[Mieko Harada]]
| pwodiksyon = Akira Kurosawa USA
| peyi = {{Japon}}<br />{{Etazini}}
| jan = [[Dram (sinema)|Dram]]
| dire = {{inite|119|minit}}
| ane soti = 1990
}}}}
[[Fichye:Prunus_persica(花桃)4035837.JPG|vignette| Pèch an flè.]]
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_-_Pont_de_Langlois_-_Kröller-Müller.jpg|vignette| ''Pon Langlois'', [[Vincent van Gogh]] te pentire, parèt nan ''Ravens yo'' .]]
[[Fichye:Red_Fuji_southern_wind_clear_morning.jpg|vignette| Mòn Fuji an wouj, ''trant-sis opinyon sou mòn Fuji'', [[Hokusai]] .]]
[[Fichye:Daio_wasabi_farm02c.jpg|vignette| ''Daio wasabi farm'', kote tal filme nan dènye chema an.]]
Rèv (夢, Yume?) se yon [[Cinéma japonais|fim]] [[Sinema japonè|japonè]] ki reyalize pa [[Akira Kurosawa]], ki soti an 1990. [[Ishirō Honda]] te kredite an ke konsiltan nan kreyasyon an.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''rèv''
* Tit orijinal la: 夢 ( ''Yume'' )
* Reyalizasyon: Akira Kurosawa ak Ishirō Honda (konsiltan kreyatif)
* Senaryo: Akira Kurosawa ak Ishirô Honda
* Pwodiksyon: [[Seikichi Iizumi]], [[Mike Y. Inoue|Mike Y.]] [[Mike Y. Inoue|Inoue]], [[Hisao Kurosawa]], [[Allan H. Liebert|Allan H.]] [[Allan H. Liebert|Liebert]] ak [[Steven Spielberg]]
* Mizik: Shin'ichirō Ikebe
* Fotografi: Takao Saitō ak Masaharu Ueda
* Asanble: [[Tome Minami]]
* Dekorasyon: Yoshirō Muraki ak [[Akira Sakuragi]]
* Kostim: Emi Wada
* Konpayi pwodiksyon: Akira Kurosawa USA
* Konpayi distribisyon: [[Warner Bros.]] [[Warner Bros.|Divètisman]]
* Peyi orijin: [[Japon]] - [[Etazini]]
* Lang: [[Lang japonè|Japonè]], [[Lang franse|franse]] ak [[Lang angle|angle]]
* Fòma: Koulè - Dolby - 35 mm - 1.85:1
* Dire: 119 minit
* Dat lage:1111 me 1990 (Frans)
== Distribisyon ==
* Akira Terao: " Mwen »
* <small>Mitsuko</small> Baishō<small>: Martine Irzenski )</small> <ref>{{Cite web|url=http://www.rsdoublage.com/film-3262-R%C3%AAves.html|title=''Rêves''|date=|year=|website=www.rsdoublage.com|publisher=|month=|access-date=6 mars 2012}}.</ref> : manman " Mwen »
* Toshie Negishi: manman ki pote pitit li
* Mieko Harada: Fairy nèj la
* [[Mitsunori Isaki]]: " Mwen " pitit
* [[Toshihiko Nakano]]: " Mwen » jèn timoun
* Yoshitaka Zushi: sòlda Noguchi
* Hisashi Igawa: travayè plant nikleyè
* [[Chosuke Ikariya]]: gwo demon
* Chishu Ryū: granmoun gason
* Martin Scorsese: [[Vincent van Gogh]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
* {{Cite web|url=https://cinefiles.bampfa.berkeley.edu/catalog/2622|title=Press kit : Akira Kurosawa's Dreams|last=Warner Bros.|date=1990|website=cinefiles.bampfa.berkeley.edu|language=en|access-date=26 janvier 2022}}
* {{Cite web|url=https://goodtime-webzine.com/2021/10/18/introduction-a-reves-de-kurosawa-filmer-comme-un-peintre-rever-comme-un-enfant/|title=Introduction à Rêves de Kurosawa : Filmer comme un peintre, rêver comme un enfant|last=Robin Bertrand|date=18 octobre 2010|website=goodtime-webzine.com|language=fr|access-date=26 janvier 2022}}
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** AllMovie
** Allociné
** American Film Institute
** Ciné-Ressources
** Cinémathèque québécoise
** Filmweb.pl
** IMDb
** Japanese Movie Database
** LUMIERE
** Movie Review Query Engine
** OFDb
** Rotten Tomatoes
** The Movie Database
[[Kategori:Fim an japonè]]
e70j172rkdrdmoyn6spk0oequnmpit7
855939
855938
2024-11-14T16:48:25Z
Kitanago
19629
855939
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox sinema (fim)
| tit = rèv
| foto =
| lejand =
| Tit Quebec =
| tit orijinal ki pa Latin = {{lang|ja|夢}}
| tit orijinal = Yume
| pwodiksyon = [[Akira Kurosawa]]<br>[[Ishirō Honda]] (konsiltan kreyatif)
| senaryo = Akira Kurosawa
| aktè = [[Akira Terao]]<br />[[Martin Scorsese]]<br />[[Mitsunori Isaki]]<br />[[Chishū Ryū]]<br />[[Mieko Harada]]
| pwodiksyon = Akira Kurosawa USA
| peyi = {{Japon}}<br />{{Etazini}}
| jan = [[Dram (sinema)|Dram]]
| dire = {{inite|119|minit}}
| ane soti = 1990
}}
[[Fichye:Prunus_persica(花桃)4035837.JPG|vignette| Pèch an flè.]]
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_-_Pont_de_Langlois_-_Kröller-Müller.jpg|vignette| ''Pon Langlois'', [[Vincent van Gogh]] te pentire, parèt nan ''Ravens yo'' .]]
[[Fichye:Red_Fuji_southern_wind_clear_morning.jpg|vignette| Mòn Fuji an wouj, ''trant-sis opinyon sou mòn Fuji'', [[Hokusai]] .]]
[[Fichye:Daio_wasabi_farm02c.jpg|vignette| ''Daio wasabi farm'', kote tal filme nan dènye chema an.]]
Rèv (夢, Yume?) se yon [[Cinéma japonais|fim]] [[Sinema japonè|japonè]] ki reyalize pa [[Akira Kurosawa]], ki soti an 1990. [[Ishirō Honda]] te kredite an ke konsiltan nan kreyasyon an.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''rèv''
* Tit orijinal la: 夢 ( ''Yume'' )
* Reyalizasyon: Akira Kurosawa ak Ishirō Honda (konsiltan kreyatif)
* Senaryo: Akira Kurosawa ak Ishirô Honda
* Pwodiksyon: [[Seikichi Iizumi]], [[Mike Y. Inoue|Mike Y.]] [[Mike Y. Inoue|Inoue]], [[Hisao Kurosawa]], [[Allan H. Liebert|Allan H.]] [[Allan H. Liebert|Liebert]] ak [[Steven Spielberg]]
* Mizik: Shin'ichirō Ikebe
* Fotografi: Takao Saitō ak Masaharu Ueda
* Asanble: [[Tome Minami]]
* Dekorasyon: Yoshirō Muraki ak [[Akira Sakuragi]]
* Kostim: Emi Wada
* Konpayi pwodiksyon: Akira Kurosawa USA
* Konpayi distribisyon: [[Warner Bros.]] [[Warner Bros.|Divètisman]]
* Peyi orijin: [[Japon]] - [[Etazini]]
* Lang: [[Lang japonè|Japonè]], [[Lang franse|franse]] ak [[Lang angle|angle]]
* Fòma: Koulè - Dolby - 35 mm - 1.85:1
* Dire: 119 minit
* Dat lage:1111 me 1990 (Frans)
== Distribisyon ==
* Akira Terao: " Mwen »
* <small>Mitsuko</small> Baishō<small>: Martine Irzenski )</small> <ref>{{Cite web|url=http://www.rsdoublage.com/film-3262-R%C3%AAves.html|title=''Rêves''|date=|year=|website=www.rsdoublage.com|publisher=|month=|access-date=6 mars 2012}}.</ref> : manman " Mwen »
* Toshie Negishi: manman ki pote pitit li
* Mieko Harada: Fairy nèj la
* [[Mitsunori Isaki]]: " Mwen " pitit
* [[Toshihiko Nakano]]: " Mwen » jèn timoun
* Yoshitaka Zushi: sòlda Noguchi
* Hisashi Igawa: travayè plant nikleyè
* [[Chosuke Ikariya]]: gwo demon
* Chishu Ryū: granmoun gason
* Martin Scorsese: [[Vincent van Gogh]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
* {{Cite web|url=https://cinefiles.bampfa.berkeley.edu/catalog/2622|title=Press kit : Akira Kurosawa's Dreams|last=Warner Bros.|date=1990|website=cinefiles.bampfa.berkeley.edu|language=en|access-date=26 janvier 2022}}
* {{Cite web|url=https://goodtime-webzine.com/2021/10/18/introduction-a-reves-de-kurosawa-filmer-comme-un-peintre-rever-comme-un-enfant/|title=Introduction à Rêves de Kurosawa : Filmer comme un peintre, rêver comme un enfant|last=Robin Bertrand|date=18 octobre 2010|website=goodtime-webzine.com|language=fr|access-date=26 janvier 2022}}
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** AllMovie
** Allociné
** American Film Institute
** Ciné-Ressources
** Cinémathèque québécoise
** Filmweb.pl
** IMDb
** Japanese Movie Database
** LUMIERE
** Movie Review Query Engine
** OFDb
** Rotten Tomatoes
** The Movie Database
[[Kategori:Fim an japonè]]
cqeabpbcdj2ernrt7us0wvdaoirqrsi
Modèl:Japon
10
93862
855941
2024-11-14T16:50:50Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Peyi yo|Japon}}<noinclude> {{Èd peyi ak drapo}} [[Kategori:Modèl peyi ak drapo]] [[Kategori:Modèl Japon|*]] </noinclude> "
855941
wikitext
text/x-wiki
{{Peyi yo|Japon}}<noinclude>
{{Èd peyi ak drapo}}
[[Kategori:Modèl peyi ak drapo]]
[[Kategori:Modèl Japon|*]]
</noinclude>
ij1sv8c6dind4sem4czrfjx41podrgb
Modèl:Country data Japon
10
93863
855942
2024-11-14T16:51:35Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}} | alias = Japon | alt attribute = Drapo Japon | flag alias = Flag of Japan.svg | flag alias-alt = Flag of Japan (1870-1999).svg | flag alias-1945 = Flag of Allied Occupied Japan.svg | flag alias-ryukyu = Flag of US Occupied Ryukyu Islands.svg | flag alias-naval = Naval Ensign of Japan.svg | link alias-naval = Force maritime d'autodéfense japonaise | link alias-army = Force terrestre d'autodéfense japonaise | flag alias... "
855942
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = Japon
| alt attribute = Drapo Japon
| flag alias = Flag of Japan.svg
| flag alias-alt = Flag of Japan (1870-1999).svg
| flag alias-1945 = Flag of Allied Occupied Japan.svg
| flag alias-ryukyu = Flag of US Occupied Ryukyu Islands.svg
| flag alias-naval = Naval Ensign of Japan.svg
| link alias-naval = Force maritime d'autodéfense japonaise
| link alias-army = Force terrestre d'autodéfense japonaise
| flag alias-army = Flag of the Japan Self-Defense Forces.svg
| link alias-air force = Force aérienne d'autodéfense japonaise
| flag alias-air force = Flag of the Japan Air Self-Defense Force.svg
| size = {{{size|}}}
| name = {{{name|}}}
| border-1945 =
| border-ryukyu =
| altlink = {{{altlink|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| var1 = alt
| var2 = 1945
| var3 = ryukyu
| redir1 = JPN
| redir2 = JAP
| related1 = Anpi Japon
| related2 =
| cat = Country data Japon
</noinclude>
}}
tettce22vv95w0mgnq2ujrndffzzrhl
Modèl:Country data JPN
10
93864
855943
2024-11-14T16:51:57Z
Kitanago
19629
Redireksyon sou [[Modèl:Country data Japon]]
855943
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT[[Modèl:Country data Japon]]<noinclude>{{Redireksyon modèl|type=country data}}</noinclude>
k1cmvpg00nizcmzp2vulj6i1ytm4d0h
Modèl:Country data JAP
10
93865
855944
2024-11-14T16:52:26Z
Kitanago
19629
Redireksyon sou [[Modèl:Country data Japon]]
855944
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT[[Modèl:Country data Japon]]<noinclude>{{Redireksyon modèl|type=country data}}</noinclude>
k1cmvpg00nizcmzp2vulj6i1ytm4d0h
Modèl:Country data Anpi Japon
10
93866
855945
2024-11-14T16:53:22Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}} | alias = Anpi Japon | alt attribute = Drapo Anpi Japon | flag alias = Merchant flag of Japan (1870).svg | flag alias-naval = Naval Ensign of Japan.svg | link alias-naval = Marine impériale japonaise | flag alias-army = War flag of the Imperial Japanese Army.svg | link alias-army = Armée impériale japonaise | flag alias-air force = War flag of the Imperial Japanese Army.svg | link alias-air force = Service aérien de... "
855945
wikitext
text/x-wiki
{{ {{{1<noinclude>|country showdata</noinclude>}}}
| alias = Anpi Japon
| alt attribute = Drapo Anpi Japon
| flag alias = Merchant flag of Japan (1870).svg
| flag alias-naval = Naval Ensign of Japan.svg
| link alias-naval = Marine impériale japonaise
| flag alias-army = War flag of the Imperial Japanese Army.svg
| link alias-army = Armée impériale japonaise
| flag alias-air force = War flag of the Imperial Japanese Army.svg
| link alias-air force = Service aérien de l'Armée impériale japonaise{{!}}Armée de l'air impériale japonaise
| sortkey = Japon empire
| size = {{{size|}}}
| name = {{{name|}}}
| variant = {{{variant|}}}
<noinclude>
| related1 = Japon
| cat = Country data Japon
</noinclude>
}}
5yq6knwfry03ym8kgj9viuyjzfrqhcg
Dram (sinema)
0
93867
855946
2024-11-14T16:57:09Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219444947|Drame (cinéma)]] »
855946
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Gary_Cooper_in_Mr._Deeds_Goes_to_Town_trailer.JPG|vignette| [[Gary Cooper]] ak Jean Arthur nan fim ''nan extravagant Mr.'' ''Deeds'' (1936).]]
'''Dram''' se yon [[jan sinematografik]] ki fè fas ak sitiyasyon jeneralman [[Epope|ki pa]] epik nan yon kontèks grav, nan yon ton ki gen plis chans pou enspire tristès pase ri. Istorikman, dram se te yon jan literè ki gen tout travay ki konpoze pou teyat.
Dram ka trè pre sinema katastwòf (pa egzanp: ''Tower nan infernal'', ''[[Titanic (fim, 1997)|Titanic]]'', ''Poseidon'' ).
[[Kategori:Fim dramatik]]
[[Kategori:Jan sinematografik]]
7u1nb3pvyoz4iy1npclbdi48zuqfu0s
855947
855946
2024-11-14T16:58:19Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219444947|Drame (cinéma)]] »
855947
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Gary_Cooper_in_Mr._Deeds_Goes_to_Town_trailer.JPG|vignette| [[Gary Cooper]] ak Jean Arthur nan fim ''nan extravagant Mr.'' ''Deeds'' (1936).]]
'''Dram''' se yon [[jan sinematografik]] ki fè fas ak sitiyasyon jeneralman [[Epope|ki pa]] epik nan yon kontèks grav, nan yon ton ki gen plis chans pou enspire tristès pase ri. Istorikman, dram se te yon jan literè ki gen tout travay ki konpoze pou teyat.
Dram ka trè pre sinema katastwòf (pa egzanp: ''Tower nan infernal'', ''[[Titanic (fim, 1997)|Titanic]]'', ''Poseidon'' ).
== Sou-jan ==
=== Dokidram ===
=== Dram komedyen ===
=== Dram sikolojik ===
=== Dram adolesan ===
[[Kategori:Fim dramatik]]
[[Kategori:Jan sinematografik]]
thgal8kyr9z2hvdjf6eznw1r2vtfjxp
Akira Kurosawa
0
93868
855948
2024-11-14T17:04:39Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/220224777|Akira Kurosawa]] »
855948
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)|upright=}}'''Akira Kurosawa''' (黒澤 明, Kurosawa Akira?) se yon [[reyalizatè]], [[pwodiktè]], [[Scénariste|senaris]] ak [[Monteur|montè]] [[Japon|japonè]], ki fèt 23 mas 1910 nan [[Tokyo]], kote li mouri 6 septanm 1998. Li konsidere kòm youn nan pyonye sineyas ki pi popilè ak enfliyan nan istwa sinema. An senkant-set an karyè sinematografik, li reyalize pil ke trant fim.
An janvye 1985, madanm Kurosawa, Yōko, te tonbe malad, e pwodiksyon ''Ran'' te sispann. Yōko te mouri 1ye fevriye a laj 64 an. Premye fim nan te reyalize 31 me 1985 nan Tokyo International Film Festival. Fim nan te yon siksè finansye modès nan Japon, men pi gwo lòt bò dlo. Kòm deja ak ''Kagemusha'', Kurosawa te kòmanse yon toune nan Ewòp pou ankouraje fim li jouk nan fen ane a {{Sfn|Galbraith|2002|p=576-583}}.
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
100foxeanfpieh8cwx0jls7c58qus6b
855949
855948
2024-11-14T17:06:53Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/220224777|Akira Kurosawa]] »
855949
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)|upright=}}'''Akira Kurosawa''' (黒澤 明, Kurosawa Akira?) se yon [[reyalizatè]], [[pwodiktè]], [[Scénariste|senaris]] ak [[Monteur|montè]] [[Japon|japonè]], ki fèt 23 mas 1910 nan [[Tokyo]], kote li mouri 6 septanm 1998. Li konsidere kòm youn nan pyonye sineyas ki pi popilè ak enfliyan nan istwa sinema. An senkant-set an karyè sinematografik, li reyalize pil ke trant fim.
== Biyografi ==
An janvye 1985, madanm Kurosawa, Yōko, te tonbe malad, e pwodiksyon ''Ran'' te sispann. Yōko te mouri 1ye fevriye a laj 64 an. Premye fim nan te reyalize 31 me 1985 nan Tokyo International Film Festival. Fim nan te yon siksè finansye modès nan Japon, men pi gwo lòt bò dlo. Kòm deja ak ''Kagemusha'', Kurosawa te kòmanse yon toune nan Ewòp pou ankouraje fim li jouk nan fen ane a {{Sfn|Galbraith|2002|p=576-583}}.
== Nòt ak referans ==
{{Traduction/Référence|lang1=en|art1=Akira Kurosawa|id1=448652846|lang2=en|art2=Filmmaking technique of Akira Kurosawa|id2=1076209343|lang3=ja|art3=黒澤明|id3=82833579}}
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Apendis ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:Akira Kurosawa}}{{Kategori prensipal}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Nesans an mas 1910]]
[[Kategori:Oska donè]]
[[Kategori:Montè japonè]]
l87wwo2nwbxl6w3wiksz2wqtridk33l
855950
855949
2024-11-14T17:12:23Z
Kitanago
19629
855950
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)|upright=}}
'''Akira Kurosawa''' (黒澤 明, Kurosawa Akira?) se yon [[reyalizatè]], [[pwodiktè]], [[Scénariste|senaris]] ak [[Monteur|montè]] [[Japon|japonè]], ki fèt 23 mas 1910 nan [[Tokyo]], kote li mouri 6 septanm 1998. Li konsidere kòm youn nan pyonye sineyas ki pi popilè ak enfliyan nan istwa sinema. An senkant-set an karyè sinematografik, li reyalize pil ke trant fim.
== Biyografi ==
An janvye 1985, madanm Kurosawa, Yōko, te tonbe malad, e pwodiksyon ''Ran'' te sispann. Yōko te mouri 1ye fevriye a laj 64 an. Premye fim nan te reyalize 31 me 1985 nan Tokyo International Film Festival. Fim nan te yon siksè finansye modès nan Japon, men pi gwo lòt bò dlo. Kòm deja ak ''Kagemusha'', Kurosawa te kòmanse yon toune nan Ewòp pou ankouraje fim li jouk nan fen ane a {{Sfn|Galbraith|2002|p=576-583}}.
== Nòt ak referans ==
{{Traduction/Référence|lang1=en|art1=Akira Kurosawa|id1=448652846|lang2=en|art2=Filmmaking technique of Akira Kurosawa|id2=1076209343|lang3=ja|art3=黒澤明|id3=82833579}}
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Apendis ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:Akira Kurosawa}}{{Kategori prensipal}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Nesans an mas 1910]]
[[Kategori:Oska donè]]
[[Kategori:Montè japonè]]
o9bjxn2ll6d14xu48pj4exoe72pleo9
Martin Scorsese
0
93869
855951
2024-11-14T17:27:58Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219946117|Martin Scorsese]] »
855951
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=réalisateur|image=Martin Scorsese Berlinale 2010 (cropped2).jpg|légende=Martin Scorsese en 2010.|nationalité=[[États-Unis|Américaine]]<br>[[Italie]]nne|films notables=[[#Filmographie|Voir ''filmographie'']]<!-- En l'absence de consensus, renvoyer vers la section Filmographie sous la forme [[#Filmographie|''voir filmographie'']]. -->}}'''Martin Scorsese''' ( <small>pwononse nan lang angle :</small> {{MSAPI|/ˈmɑɹtɪn skɔːɹˈsɛsi/}} <ref>[[Prononciation de l'anglais|Prononciation]] en [[anglais américain]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]]. </ref>; <small>an [[Lang italyen|Italyen]]:</small>{{MSAPI|ˈmartin skorˈseːze}}<ref>[[Prononciation de l'italien|Prononciation]] en [[Italien|italien standard]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]]. </ref> ), ki fèt 17 novanm 1942 nan [[Nouyòk|New York]] ( [[Nou Yòk (eta)|Eta New York]] ), se yon [[Reyalizatè|direktè]], [[aktè]], [[senaris]] ak pwodiktè sinema ameriken. .
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Reyalizatè ameriken]]
[[Kategori:Aktè ameriken nan sinema]]
rqu6iqu6d1lhps4bwdh5r9f0k5hkm1a
855952
855951
2024-11-14T17:31:08Z
Kitanago
19629
855952
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=réalisateur|imaj=Martin Scorsese Berlinale 2010 (cropped2).jpg|lejand=Martin Scorsese en 2010.|nasyonalite=[[Etazini|Ameriken]]<br>[[Itali|Italyèn]]|fim notab=[[#Filmografi|Gade ''filmografi'']]<!-- En l'absence de consensus, renvoyer vers la section Filmographie sous la forme [[#Filmographie|''voir filmographie'']]. -->}}'''Martin Scorsese''' ( <small>pwononse nan lang angle :</small> {{MSAPI|/ˈmɑɹtɪn skɔːɹˈsɛsi/}} <ref>[[Prononciation de l'anglais|Prononciation]] en [[anglais américain]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]]. </ref>; <small>an [[Lang italyen|Italyen]]:</small>{{MSAPI|ˈmartin skorˈseːze}}<ref>[[Prononciation de l'italien|Prononciation]] en [[Italien|italien standard]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]]. </ref> ), ki fèt 17 novanm 1942 nan [[Nouyòk|New York]] ( [[Nou Yòk (eta)|Eta New York]] ), se yon [[Reyalizatè|direktè]], [[aktè]], [[senaris]] ak pwodiktè sinema ameriken. .
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Reyalizatè ameriken]]
[[Kategori:Aktè ameriken nan sinema]]
rkr7medfb6cfsprotpp3cexvnpynhea
Kategori:Paj ki itilize P1327
14
93870
855953
2024-11-14T17:31:51Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
855953
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Kategori:Paj ki itilize P737
14
93871
855954
2024-11-14T17:32:15Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
855954
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Kategori:Paj ki itilize P800
14
93872
855955
2024-11-14T17:32:30Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
855955
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Vincent et moi
0
93873
855957
2024-11-14T17:41:07Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216681071|Vincent et moi]] »
855957
wikitext
text/x-wiki
'''''Vincent et moi''''' se yon [[fim avanti]] [[Frans|franko]]- [[kanada]] pa Michael Rubbo ki te pibliye an 1990. Li fè pati seri fim pou jèn Rock Demers ki te pwodui ''Contes pour tous'' .
== Fèy teknik ==
* Reyalizasyon: Michael Rubbo
* Senaryo: Michael Rubbo
* Mizik: Pierick Houdy
* Fotografi: [[Andreas Poulsson]]
* Direksyon atistik: Violette Daneau
* Kostim: Huguette Gagné
* Li: Yvon Benoît, Claude Langlois
* Asanble: André Corriveau
* Pwodiksyon: Rock Demers ak Claude Nedjar
* Konpayi pwodiksyon yo: [[BLM Productions]], [[Les Production La Fête]] (Montréal), Super Écran (Montréal), Telefilm Canada
* Konpayi distribisyon: Claire Films (Frans)
* Peyi orijin:{{Kanada}} ak {{Frans}}
* Lang orijinal yo: [[Lang franse|fransè]] ak [[Lang angle|anglè]]
* Fòma : koulè ( Eastmancolor )
* Sèks: avanti
* Dire: 100 minit
* Dat lage:
** [[Kanada]]:13 desanm 1990
** [[Frans|Lafrans]]:13 fevriye 1991
== Distribisyon ==
{{début de colonnes|nombre=2}}
* [[Tchéky Karyo]] : [[Vincent van Gogh]]
* [[Nina Petronzio]] : Joséphine (« Jo »)
* [[Christopher Forrest]] : Félix
* [[Paul Klerk]] : Joris
* [[Vernon Dobtcheff]] : Dr Winkler
* [[Andrée Pelletier]] : Madame Wallis
* [[Anna-Maria Giannotti]] : Grain
* Matthew Mabe : Tom Mainfield
* Wally Martin : Burt
* Michel Maillot : M. Carruthers
* Vittorio Rossi : le père de Jo
* [[Jeanne Calment]] : elle-même
{{fin de colonnes}}
[[Kategori:Vincent van Gogh nan sinema]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
db8wlbkj70hfpe436keg25yyndraczq
855958
855957
2024-11-14T17:41:18Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216681071|Vincent et moi]] »
855958
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)}}'''''Vincent et moi''''' se yon [[fim avanti]] [[Frans|franko]]- [[kanada]] pa Michael Rubbo ki te pibliye an 1990. Li fè pati seri fim pou jèn Rock Demers ki te pwodui ''Contes pour tous'' .
== Fèy teknik ==
* Reyalizasyon: Michael Rubbo
* Senaryo: Michael Rubbo
* Mizik: Pierick Houdy
* Fotografi: [[Andreas Poulsson]]
* Direksyon atistik: Violette Daneau
* Kostim: Huguette Gagné
* Li: Yvon Benoît, Claude Langlois
* Asanble: André Corriveau
* Pwodiksyon: Rock Demers ak Claude Nedjar
* Konpayi pwodiksyon yo: [[BLM Productions]], [[Les Production La Fête]] (Montréal), Super Écran (Montréal), Telefilm Canada
* Konpayi distribisyon: Claire Films (Frans)
* Peyi orijin:{{Kanada}} ak {{Frans}}
* Lang orijinal yo: [[Lang franse|fransè]] ak [[Lang angle|anglè]]
* Fòma : koulè ( Eastmancolor )
* Sèks: avanti
* Dire: 100 minit
* Dat lage:
** [[Kanada]]:13 desanm 1990
** [[Frans|Lafrans]]:13 fevriye 1991
== Distribisyon ==
{{début de colonnes|nombre=2}}
* [[Tchéky Karyo]] : [[Vincent van Gogh]]
* [[Nina Petronzio]] : Joséphine (« Jo »)
* [[Christopher Forrest]] : Félix
* [[Paul Klerk]] : Joris
* [[Vernon Dobtcheff]] : Dr Winkler
* [[Andrée Pelletier]] : Madame Wallis
* [[Anna-Maria Giannotti]] : Grain
* Matthew Mabe : Tom Mainfield
* Wally Martin : Burt
* Michel Maillot : M. Carruthers
* Vittorio Rossi : le père de Jo
* [[Jeanne Calment]] : elle-même
{{fin de colonnes}}
[[Kategori:Vincent van Gogh nan sinema]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
9gny06sf2x4e0qf0el6fd4v4zoay9ye
855960
855958
2024-11-14T17:44:47Z
Kitanago
19629
855960
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| tit = Vincent et moi
| foto =
| lejand =
| Tit Quebec =
| tit orijinal =
| realizasyon = [[Michael Rubbo]]
| senaryo = [[Michael Rubbo]]
| mizik = [[Pierick Houdy]]
| aktè = [[Tchéky Karyo]]<br>[[Nina Petronzio]]<br> [[Christopher Forrest]]
| pwodiksyon = [[Les Productions La Fête]]
| peyi = {{Kanada}}<br> {{Frans}}
| jan = [[Film avanti|Avanti]]
| dire = 100 minit
| ane soti = 1990}}
'''''Vincent et moi''''' se yon [[fim avanti]] [[Frans|franko]]- [[kanada]] pa Michael Rubbo ki te pibliye an 1990. Li fè pati seri fim pou jèn Rock Demers ki te pwodui ''Contes pour tous'' .
== Fèy teknik ==
* Reyalizasyon: Michael Rubbo
* Senaryo: Michael Rubbo
* Mizik: Pierick Houdy
* Fotografi: [[Andreas Poulsson]]
* Direksyon atistik: Violette Daneau
* Kostim: Huguette Gagné
* Li: Yvon Benoît, Claude Langlois
* Asanble: André Corriveau
* Pwodiksyon: Rock Demers ak Claude Nedjar
* Konpayi pwodiksyon yo: [[BLM Productions]], [[Les Production La Fête]] (Montréal), Super Écran (Montréal), Telefilm Canada
* Konpayi distribisyon: Claire Films (Frans)
* Peyi orijin:{{Kanada}} ak {{Frans}}
* Lang orijinal yo: [[Lang franse|fransè]] ak [[Lang angle|anglè]]
* Fòma : koulè ( Eastmancolor )
* Sèks: avanti
* Dire: 100 minit
* Dat lage:
** [[Kanada]]:13 desanm 1990
** [[Frans|Lafrans]]:13 fevriye 1991
== Distribisyon ==
{{début de colonnes|nombre=2}}
* [[Tchéky Karyo]] : [[Vincent van Gogh]]
* [[Nina Petronzio]] : Joséphine (« Jo »)
* [[Christopher Forrest]] : Félix
* [[Paul Klerk]] : Joris
* [[Vernon Dobtcheff]] : Dr Winkler
* [[Andrée Pelletier]] : Madame Wallis
* [[Anna-Maria Giannotti]] : Grain
* Matthew Mabe : Tom Mainfield
* Wally Martin : Burt
* Michel Maillot : M. Carruthers
* Vittorio Rossi : le père de Jo
* [[Jeanne Calment]] : elle-même
{{fin de colonnes}}
[[Kategori:Vincent van Gogh nan sinema]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
5lvpxfvyq4vg8baweyb0vm42tlcfsak
855961
855960
2024-11-14T17:45:21Z
Kitanago
19629
/* Distribisyon */
855961
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| tit = Vincent et moi
| foto =
| lejand =
| Tit Quebec =
| tit orijinal =
| realizasyon = [[Michael Rubbo]]
| senaryo = [[Michael Rubbo]]
| mizik = [[Pierick Houdy]]
| aktè = [[Tchéky Karyo]]<br>[[Nina Petronzio]]<br> [[Christopher Forrest]]
| pwodiksyon = [[Les Productions La Fête]]
| peyi = {{Kanada}}<br> {{Frans}}
| jan = [[Film avanti|Avanti]]
| dire = 100 minit
| ane soti = 1990}}
'''''Vincent et moi''''' se yon [[fim avanti]] [[Frans|franko]]- [[kanada]] pa Michael Rubbo ki te pibliye an 1990. Li fè pati seri fim pou jèn Rock Demers ki te pwodui ''Contes pour tous'' .
== Fèy teknik ==
* Reyalizasyon: Michael Rubbo
* Senaryo: Michael Rubbo
* Mizik: Pierick Houdy
* Fotografi: [[Andreas Poulsson]]
* Direksyon atistik: Violette Daneau
* Kostim: Huguette Gagné
* Li: Yvon Benoît, Claude Langlois
* Asanble: André Corriveau
* Pwodiksyon: Rock Demers ak Claude Nedjar
* Konpayi pwodiksyon yo: [[BLM Productions]], [[Les Production La Fête]] (Montréal), Super Écran (Montréal), Telefilm Canada
* Konpayi distribisyon: Claire Films (Frans)
* Peyi orijin:{{Kanada}} ak {{Frans}}
* Lang orijinal yo: [[Lang franse|fransè]] ak [[Lang angle|anglè]]
* Fòma : koulè ( Eastmancolor )
* Sèks: avanti
* Dire: 100 minit
* Dat lage:
** [[Kanada]]:13 desanm 1990
** [[Frans|Lafrans]]:13 fevriye 1991
== Distribisyon ==
{{anvan kolòn|nombre=2}}
* [[Tchéky Karyo]] : [[Vincent van Gogh]]
* [[Nina Petronzio]] : Joséphine (« Jo »)
* [[Christopher Forrest]] : Félix
* [[Paul Klerk]] : Joris
* [[Vernon Dobtcheff]] : Dr Winkler
* [[Andrée Pelletier]] : Madame Wallis
* [[Anna-Maria Giannotti]] : Grain
* Matthew Mabe : Tom Mainfield
* Wally Martin : Burt
* Michel Maillot : M. Carruthers
* Vittorio Rossi : le père de Jo
* [[Jeanne Calment]] : elle-même
{{fini kolòn}}
[[Kategori:Vincent van Gogh nan sinema]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
25jf6pac23nyqwxv7h4k9ys0oga65y5
855962
855961
2024-11-14T17:45:45Z
Kitanago
19629
855962
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| tit = Vincent et moi
| foto =
| lejand =
| Tit Quebec =
| tit orijinal =
| realizasyon = [[Michael Rubbo]]
| senaryo = [[Michael Rubbo]]
| mizik = [[Pierick Houdy]]
| aktè = [[Tchéky Karyo]]<br>[[Nina Petronzio]]<br> [[Christopher Forrest]]
| pwodiksyon = [[Les Productions La Fête]]
| peyi = {{Kanada}}<br> {{Frans}}
| jan = [[Film avanti|Avanti]]
| dire = 100 minit
| ane soti = 1990}}
'''''Vincent et moi''''' se yon [[fim avanti]] [[Frans|franko]]- [[kanada]] pa Michael Rubbo ki te pibliye an 1990. Li fè pati seri fim pou jèn Rock Demers ki te pwodui ''Contes pour tous'' .
== Fèy teknik ==
* Reyalizasyon: Michael Rubbo
* Senaryo: Michael Rubbo
* Mizik: Pierick Houdy
* Fotografi: [[Andreas Poulsson]]
* Direksyon atistik: Violette Daneau
* Kostim: Huguette Gagné
* Li: Yvon Benoît, Claude Langlois
* Asanble: André Corriveau
* Pwodiksyon: Rock Demers ak Claude Nedjar
* Konpayi pwodiksyon yo: [[BLM Productions]], [[Les Production La Fête]] (Montréal), Super Écran (Montréal), Telefilm Canada
* Konpayi distribisyon: Claire Films (Frans)
* Peyi orijin:{{Kanada}} ak {{Frans}}
* Lang orijinal yo: [[Lang franse|fransè]] ak [[Lang angle|anglè]]
* Fòma : koulè ( Eastmancolor )
* Sèks: avanti
* Dire: 100 minit
* Dat lage:
** [[Kanada]]:13 desanm 1990
** [[Frans|Lafrans]]:13 fevriye 1991
== Distribisyon ==
{{anvan kolòn|nombre=2}}
* [[Tchéky Karyo]] : [[Vincent van Gogh]]
* [[Nina Petronzio]] : Joséphine (« Jo »)
* [[Christopher Forrest]] : Félix
* [[Paul Klerk]] : Joris
* [[Vernon Dobtcheff]] : Dr Winkler
* [[Andrée Pelletier]] : Madame Wallis
* [[Anna-Maria Giannotti]] : Grain
* Matthew Mabe : Tom Mainfield
* Wally Martin : Burt
* Michel Maillot : M. Carruthers
* Vittorio Rossi : le père de Jo
* [[Jeanne Calment]] : elle-même
{{fini kolòn}}
[[Kategori:Vincent van Gogh nan sinema]]
839lw4jzni672ujtufja5j8lg14ygj3
Michael Rubbo
0
93874
855971
2024-11-14T18:20:48Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/189565062|Michael Rubbo]] »
855971
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)}}'''Michael Rubbo''', ki fèt 31 desanm 1938 nan Melbourne ( [[Ostrali]] ), se yon direktè, senaris ak pwodiktè ostralyen.
== Ofis nasyonal fim Kanada ==
Apre etid li yo, li te anboche pa Ofis nasyonal fim Kanada (NFB) kòm yon reyalizatè pwodiksyon ki vize pou timoun yo. Direktè sektè fim jèn odyans lan nan NFB a, Rubbo ap vwayaje nan [[Vyetnam]] pou dokimante Plan parennaj Kanada a. Konfwonte pa lagè sa a, li te kite chemen dokimantè konvansyonèl yo e li te fè ''Le Jaune en péril (en)'' (1970). Nan ane sa yo, li te fè plizyè fim ak NFB, sitou ''{{Lien|Waiting for Fidel}}'' (1974), ''[[Je déteste perdre|Mwen rayi pèdi]]'' (1977) ak ''[[Yes or No, Jean-Guy Moreau|Wi oswa non, Jean-Guy Moreau]]'' (1979). Li te kite NFB an 1984 <ref>{{Cite web|url=http://www.onf-nfb.gc.ca/fra/portraits/michael_rubbo/|title=Artisans de l’ONF|website=Office national du film du Canada|access-date=3 juin 2011}}</ref> .
== Filmografi ==
=== Kòm reyalizatè ===
* 1985: ''operasyon bè Pinotte''
* 1988: ''Avanturyé nan koupon pou achte a pèdi''
* 1991: ''[[Vincent et moi|Vincent ak mwen]]''
* 1994: ''Retounen nan Avanturyé yo nan koupon pou achte a pèdi''
== Referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{autorité}}
*
*
*
*
*
[[Catégorie:Article de Wikipédia avec notice d'autorité]]
* Ressources relatives à l'audiovisuel</img>Ressources relatives à l'audiovisuel:
** AllMovie
** Allociné
** Filmweb.pl
** IMDb
** Office national du film du Canada
[[Kategori:Reyalizatè ostralyen]]
8ssxnpv23tqvc60w0kd9e6a03a0n12h
855972
855971
2024-11-14T18:21:09Z
Kitanago
19629
/* Lyen ekstèn */
855972
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)}}'''Michael Rubbo''', ki fèt 31 desanm 1938 nan Melbourne ( [[Ostrali]] ), se yon direktè, senaris ak pwodiktè ostralyen.
== Ofis nasyonal fim Kanada ==
Apre etid li yo, li te anboche pa Ofis nasyonal fim Kanada (NFB) kòm yon reyalizatè pwodiksyon ki vize pou timoun yo. Direktè sektè fim jèn odyans lan nan NFB a, Rubbo ap vwayaje nan [[Vyetnam]] pou dokimante Plan parennaj Kanada a. Konfwonte pa lagè sa a, li te kite chemen dokimantè konvansyonèl yo e li te fè ''Le Jaune en péril (en)'' (1970). Nan ane sa yo, li te fè plizyè fim ak NFB, sitou ''{{Lien|Waiting for Fidel}}'' (1974), ''[[Je déteste perdre|Mwen rayi pèdi]]'' (1977) ak ''[[Yes or No, Jean-Guy Moreau|Wi oswa non, Jean-Guy Moreau]]'' (1979). Li te kite NFB an 1984 <ref>{{Cite web|url=http://www.onf-nfb.gc.ca/fra/portraits/michael_rubbo/|title=Artisans de l’ONF|website=Office national du film du Canada|access-date=3 juin 2011}}</ref> .
== Filmografi ==
=== Kòm reyalizatè ===
* 1985: ''operasyon bè Pinotte''
* 1988: ''Avanturyé nan koupon pou achte a pèdi''
* 1991: ''[[Vincent et moi|Vincent ak mwen]]''
* 1994: ''Retounen nan Avanturyé yo nan koupon pou achte a pèdi''
== Referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{autorité}}
* Ressources relatives à l'audiovisuel</img>Ressources relatives à l'audiovisuel:
** AllMovie
** Allociné
** Filmweb.pl
** IMDb
** Office national du film du Canada
[[Kategori:Reyalizatè ostralyen]]
c5herqoia4nwl6l0jjg29vmf08vbsno
855976
855972
2024-11-14T18:23:24Z
Kitanago
19629
855976
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)
| couleur = artiste
| non = Michael Rubbo
| imaj = Michael Rubbo.jpg
| gwosè imaj =
| lejand = Michael Rubbo nan mwa Oktòb 2017.
| non nesans =
| tinon =
| dat nesans = 31 desanm [[1938]]
| lye nesans = [[Melbourne]]
| nasyonalite = Ostrali
| dat lanmò =
| kote lanmò =
| profession(s) = direktè, senarist ak pwodiktè
| fim notab = [[Vincent et moi]]
| mari oswa madanm = <!-- sèlman si pi popilè -->
| pitit = <!-- sèlman si pi popilè -->
| sit entènèt =
| imdb = 0747808
| rekonpans}}
'''Michael Rubbo''', ki fèt 31 desanm 1938 nan Melbourne ( [[Ostrali]] ), se yon direktè, senaris ak pwodiktè ostralyen.
== Ofis nasyonal fim Kanada ==
Apre etid li yo, li te anboche pa Ofis nasyonal fim Kanada (NFB) kòm yon reyalizatè pwodiksyon ki vize pou timoun yo. Direktè sektè fim jèn odyans lan nan NFB a, Rubbo ap vwayaje nan [[Vyetnam]] pou dokimante Plan parennaj Kanada a. Konfwonte pa lagè sa a, li te kite chemen dokimantè konvansyonèl yo e li te fè ''Le Jaune en péril (en)'' (1970). Nan ane sa yo, li te fè plizyè fim ak NFB, sitou ''{{Lien|Waiting for Fidel}}'' (1974), ''[[Je déteste perdre|Mwen rayi pèdi]]'' (1977) ak ''[[Yes or No, Jean-Guy Moreau|Wi oswa non, Jean-Guy Moreau]]'' (1979). Li te kite NFB an 1984 <ref>{{Cite web|url=http://www.onf-nfb.gc.ca/fra/portraits/michael_rubbo/|title=Artisans de l’ONF|website=Office national du film du Canada|access-date=3 juin 2011}}</ref> .
== Filmografi ==
=== Kòm reyalizatè ===
* 1985: ''operasyon bè Pinotte''
* 1988: ''Avanturyé nan koupon pou achte a pèdi''
* 1991: ''[[Vincent et moi|Vincent ak mwen]]''
* 1994: ''Retounen nan Avanturyé yo nan koupon pou achte a pèdi''
== Referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{autorité}}
* Ressources relatives à l'audiovisuel</img>Ressources relatives à l'audiovisuel:
** AllMovie
** Allociné
** Filmweb.pl
** IMDb
** Office national du film du Canada
[[Kategori:Reyalizatè ostralyen]]
efnhfx77jccw1vrfg6l614r163qo0q5
855977
855976
2024-11-14T18:24:22Z
Kitanago
19629
/* Ofis nasyonal fim Kanada */
855977
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)
| couleur = artiste
| non = Michael Rubbo
| imaj = Michael Rubbo.jpg
| gwosè imaj =
| lejand = Michael Rubbo nan mwa Oktòb 2017.
| non nesans =
| tinon =
| dat nesans = 31 desanm [[1938]]
| lye nesans = [[Melbourne]]
| nasyonalite = Ostrali
| dat lanmò =
| kote lanmò =
| profession(s) = direktè, senarist ak pwodiktè
| fim notab = [[Vincent et moi]]
| mari oswa madanm = <!-- sèlman si pi popilè -->
| pitit = <!-- sèlman si pi popilè -->
| sit entènèt =
| imdb = 0747808
| rekonpans}}
'''Michael Rubbo''', ki fèt 31 desanm 1938 nan Melbourne ( [[Ostrali]] ), se yon direktè, senaris ak pwodiktè ostralyen.
== Ofis nasyonal fim Kanada ==
Apre etid li yo, li te anboche pa Ofis nasyonal fim Kanada (NFB) kòm yon reyalizatè pwodiksyon ki vize pou timoun yo. Direktè sektè fim jèn odyans lan nan NFB a, Rubbo ap vwayaje nan [[Vyetnam]] pou dokimante Plan parennaj Kanada a. Konfwonte pa lagè sa a, li te kite chemen dokimantè konvansyonèl yo e li te fè ''Le Jaune en péril (en)'' (1970). Nan ane sa yo, li te fè plizyè fim ak NFB, sitou ''{{Lien|Waiting for Fidel}}'' (1974), ''[[Je déteste perdre|Mwen rayi pèdi]]'' (1977) ak ''[[Yes or No, Jean-Guy Moreau|Wi oswa non, Jean-Guy Moreau]]'' (1979). Li te kite NFB an 1984 <ref>{{Cite web|url=http://www.onf-nfb.gc.ca/fra/portraits/michael_rubbo/|title=Artisans de l’ONF|website=Office national du film du Canada|access-date=3 jen 2011}}</ref> .
== Filmografi ==
=== Kòm reyalizatè ===
* 1985: ''operasyon bè Pinotte''
* 1988: ''Avanturyé nan koupon pou achte a pèdi''
* 1991: ''[[Vincent et moi|Vincent ak mwen]]''
* 1994: ''Retounen nan Avanturyé yo nan koupon pou achte a pèdi''
== Referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{autorité}}
* Ressources relatives à l'audiovisuel</img>Ressources relatives à l'audiovisuel:
** AllMovie
** Allociné
** Filmweb.pl
** IMDb
** Office national du film du Canada
[[Kategori:Reyalizatè ostralyen]]
4vnu2rysjgxkqvci6tk2g1wtfxswwp3
Van Gogh (fim, 1991)
0
93875
855978
2024-11-14T18:29:52Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216009746|Van Gogh (film, 1991)]] »
855978
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| titre = Van Gogh
| image = Van Gogh (film, 1991).png
| légende =
| titre québécois =
| titre original =
| réalisation = [[Maurice Pialat]]
| scénario = [[Maurice Pialat]]
| acteur = [[Jacques Dutronc]]<br>[[Alexandra London]]<br> [[Bernard Le Coq]] <br> [[Gérard Séty]] <br> [[Elsa Zylberstein]]
| production = <!-- Principale(s) société(s) de production -->
| pays = {{France}}
| genre = [[Drame (cinéma)|Drame]] [[film biographique|biographique]]
| durée = {{unité|158|minutes}}
| année de sortie = 1991
}}
'''''Van Gogh''''' se yon fim fransè [[Maurice Pialat]] te pibliye an 1991. Sa a se yon [[fim biyografik]] " [[Biyografi womanse|womans]] » sou dènye 67 jou yo <ref group="Note">Soti 20 me rive {{date-|29 juillet 1890}}.</ref> lavi pent [[Pòs-enpresyonis|post-enpresyonis]] [[Vincent van Gogh]] <ref name="secrets-tournage">[http://www.allocine.fr/film/fichefilm-7171/secrets-tournage/ Secrets de tournage] - [[Allociné]]. </ref>.
Fim nan te prezante nan konpetisyon ofisyèl nan Festival Cannes 1991.
dmc1mm14pdgfz28tujp7orbmezjml81
855979
855978
2024-11-14T18:34:53Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216009746|Van Gogh (film, 1991)]] »
855979
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| titre = Van Gogh
| image = Van Gogh (film, 1991).png
| légende =
| titre québécois =
| titre original =
| réalisation = [[Maurice Pialat]]
| scénario = [[Maurice Pialat]]
| acteur = [[Jacques Dutronc]]<br>[[Alexandra London]]<br> [[Bernard Le Coq]] <br> [[Gérard Séty]] <br> [[Elsa Zylberstein]]
| production = <!-- Principale(s) société(s) de production -->
| pays = {{France}}
| genre = [[Drame (cinéma)|Drame]] [[film biographique|biographique]]
| durée = {{unité|158|minutes}}
| année de sortie = 1991
}}
'''''Van Gogh''''' se yon fim fransè [[Maurice Pialat]] te pibliye an 1991. Sa a se yon [[fim biyografik]] " [[Biyografi womanse|womans]] » sou dènye 67 jou yo <ref group="Note">Soti 20 me rive {{date-|29 juillet 1890}}.</ref> lavi pent [[Pòs-enpresyonis|post-enpresyonis]] [[Vincent van Gogh]] <ref name="secrets-tournage">[http://www.allocine.fr/film/fichefilm-7171/secrets-tournage/ Secrets de tournage] - [[Allociné]]. </ref>.
Fim nan te prezante nan konpetisyon ofisyèl nan Festival Cannes 1991.
== Fèy teknik ==
* Tit orijinal la: ''Van Gogh''
* Direksyon ak senaryo: [[Maurice Pialat]]
* Asistan direktè: [[Alain Olivieri]]
* Dekorasyon: [[Philippe Pallut]] ak Katia Wyszkop
* Kostim: Edith Vesperini
* Fotografi: Gilles Henry ak Emmanuel Machuel
* Asanble: Yann Dedet, Nathalie Hubert ak Hélène Viard
* Son: Jean-Pierre Duret
* Pwodiktè egzekitif: Daniel Toscan du Plantier
* Konpayi pwodiksyon franse : Erato Films, CNC, [[Cofimages 2]], Films A2, Studiocanal, Sofica Investimage 3, Sofica Investimage 2
* Distribisyon: Gaumont (Frans)
* Peyi orijin:{{Frans}}
* Lang orijinal: [[Lang franse|fransè]]
* Sèks: [[Dram (sinema)|dram]], biopic «Woman»
* Dire: {{Lè||158|durée=oui}}
* Dat lage:
** [[Frans|Lafrans]]:Me 1991 ( Festival Cannes - konpetisyon ofisyèl)
** [[Frans|Lafrans]]:30 oktòb 1991
== Distribisyon ==
* Jacques Dutronc: [[Vincent van Gogh]]
* [[Alexandra London]]: Marguerite Clémentine Élisa Gachet
* [[Bernard Le Coq]]: Theo van Gogh
* Gérard Séty: D [[Paul Gachet]]
* [[Corinne Bourdon]]: [[Johanna van Gogh|Jo]]
* [[Elsa Zylberstein]]: Cathy
* Leslie Azzoulai: Adeline Ravoux
* [[Chantal Barbarit]]: M Chevalier
* Jacques Vidal: Mesye Ravoux
* [[Frédéric Bonpart]]: vole a
* [[Lise Lamétrie]]: Madame Ravoux
* Kretyen Maes: akòdeyonis la
* [[Gilbert Pignol]]: Gilbert
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
[[Kategori:Biyografi womanse]]
c6yrj5dt0rcifqo7l2w6mu7evht5mor
855980
855979
2024-11-14T18:38:42Z
Kitanago
19629
855980
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| tit = Van Gogh
| imaj =Van Gogh (film, 1991).png
| lejand = Van Gogh (film, 1991
| titre québécois =
| titre original =
| reyalizasyon = [[Maurice Pialat]]
| senaryo = [[Maurice Pialat]]
| aktè = [[Jacques Dutronc]]<br>[[Alexandra London]]<br> [[Bernard Le Coq]] <br> [[Gérard Séty]] <br> [[Elsa Zylberstein]]
| production = <!-- Principale(s) société(s) de production -->
| peyi = {{Frans}}
| jan = [[Dram (sinema)|Dram]] [[fim biyografik|biyografik]]
| dire = {{unité|158|minit}}
| ane soti = 1991
}}
'''''Van Gogh''''' se yon fim fransè [[Maurice Pialat]] te pibliye an 1991. Sa a se yon [[fim biyografik]] " [[Biyografi womanse|womans]] » sou dènye 67 jou yo <ref group="Note">Soti 20 me rive {{date-|29 juillet 1890}}.</ref> lavi pent [[Pòs-enpresyonis|post-enpresyonis]] [[Vincent van Gogh]] <ref name="secrets-tournage">[http://www.allocine.fr/film/fichefilm-7171/secrets-tournage/ Secrets de tournage] - [[Allociné]]. </ref>.
Fim nan te prezante nan konpetisyon ofisyèl nan Festival Cannes 1991.
== Fèy teknik ==
* Tit orijinal la: ''Van Gogh''
* Direksyon ak senaryo: [[Maurice Pialat]]
* Asistan direktè: [[Alain Olivieri]]
* Dekorasyon: [[Philippe Pallut]] ak Katia Wyszkop
* Kostim: Edith Vesperini
* Fotografi: Gilles Henry ak Emmanuel Machuel
* Asanble: Yann Dedet, Nathalie Hubert ak Hélène Viard
* Son: Jean-Pierre Duret
* Pwodiktè egzekitif: Daniel Toscan du Plantier
* Konpayi pwodiksyon franse : Erato Films, CNC, [[Cofimages 2]], Films A2, Studiocanal, Sofica Investimage 3, Sofica Investimage 2
* Distribisyon: Gaumont (Frans)
* Peyi orijin:{{Frans}}
* Lang orijinal: [[Lang franse|fransè]]
* Sèks: [[Dram (sinema)|dram]], biopic «Woman»
* Dire: {{Lè||158|durée=oui}}
* Dat lage:
** [[Frans|Lafrans]]:Me 1991 ( Festival Cannes - konpetisyon ofisyèl)
** [[Frans|Lafrans]]:30 oktòb 1991
== Distribisyon ==
* Jacques Dutronc: [[Vincent van Gogh]]
* [[Alexandra London]]: Marguerite Clémentine Élisa Gachet
* [[Bernard Le Coq]]: Theo van Gogh
* Gérard Séty: D [[Paul Gachet]]
* [[Corinne Bourdon]]: [[Johanna van Gogh|Jo]]
* [[Elsa Zylberstein]]: Cathy
* Leslie Azzoulai: Adeline Ravoux
* [[Chantal Barbarit]]: M Chevalier
* Jacques Vidal: Mesye Ravoux
* [[Frédéric Bonpart]]: vole a
* [[Lise Lamétrie]]: Madame Ravoux
* Kretyen Maes: akòdeyonis la
* [[Gilbert Pignol]]: Gilbert
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
[[Kategori:Biyografi womanse]]
e6tlqqgy3wziy80yenpsqaoifremk8r
855981
855980
2024-11-14T18:39:03Z
Kitanago
19629
/* Nòt ak referans */
855981
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| tit = Van Gogh
| imaj =Van Gogh (film, 1991).png
| lejand = Van Gogh (film, 1991
| titre québécois =
| titre original =
| reyalizasyon = [[Maurice Pialat]]
| senaryo = [[Maurice Pialat]]
| aktè = [[Jacques Dutronc]]<br>[[Alexandra London]]<br> [[Bernard Le Coq]] <br> [[Gérard Séty]] <br> [[Elsa Zylberstein]]
| production = <!-- Principale(s) société(s) de production -->
| peyi = {{Frans}}
| jan = [[Dram (sinema)|Dram]] [[fim biyografik|biyografik]]
| dire = {{unité|158|minit}}
| ane soti = 1991
}}
'''''Van Gogh''''' se yon fim fransè [[Maurice Pialat]] te pibliye an 1991. Sa a se yon [[fim biyografik]] " [[Biyografi womanse|womans]] » sou dènye 67 jou yo <ref group="Note">Soti 20 me rive {{date-|29 juillet 1890}}.</ref> lavi pent [[Pòs-enpresyonis|post-enpresyonis]] [[Vincent van Gogh]] <ref name="secrets-tournage">[http://www.allocine.fr/film/fichefilm-7171/secrets-tournage/ Secrets de tournage] - [[Allociné]]. </ref>.
Fim nan te prezante nan konpetisyon ofisyèl nan Festival Cannes 1991.
== Fèy teknik ==
* Tit orijinal la: ''Van Gogh''
* Direksyon ak senaryo: [[Maurice Pialat]]
* Asistan direktè: [[Alain Olivieri]]
* Dekorasyon: [[Philippe Pallut]] ak Katia Wyszkop
* Kostim: Edith Vesperini
* Fotografi: Gilles Henry ak Emmanuel Machuel
* Asanble: Yann Dedet, Nathalie Hubert ak Hélène Viard
* Son: Jean-Pierre Duret
* Pwodiktè egzekitif: Daniel Toscan du Plantier
* Konpayi pwodiksyon franse : Erato Films, CNC, [[Cofimages 2]], Films A2, Studiocanal, Sofica Investimage 3, Sofica Investimage 2
* Distribisyon: Gaumont (Frans)
* Peyi orijin:{{Frans}}
* Lang orijinal: [[Lang franse|fransè]]
* Sèks: [[Dram (sinema)|dram]], biopic «Woman»
* Dire: {{Lè||158|durée=oui}}
* Dat lage:
** [[Frans|Lafrans]]:Me 1991 ( Festival Cannes - konpetisyon ofisyèl)
** [[Frans|Lafrans]]:30 oktòb 1991
== Distribisyon ==
* Jacques Dutronc: [[Vincent van Gogh]]
* [[Alexandra London]]: Marguerite Clémentine Élisa Gachet
* [[Bernard Le Coq]]: Theo van Gogh
* Gérard Séty: D [[Paul Gachet]]
* [[Corinne Bourdon]]: [[Johanna van Gogh|Jo]]
* [[Elsa Zylberstein]]: Cathy
* Leslie Azzoulai: Adeline Ravoux
* [[Chantal Barbarit]]: M Chevalier
* Jacques Vidal: Mesye Ravoux
* [[Frédéric Bonpart]]: vole a
* [[Lise Lamétrie]]: Madame Ravoux
* Kretyen Maes: akòdeyonis la
* [[Gilbert Pignol]]: Gilbert
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Références|groupe=Note}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
[[Kategori:Biyografi womanse]]
s9kcsx1jisdeqyueot5v2qewemdqril
Kategori:Paj ki itilize P1265
14
93876
855982
2024-11-14T18:39:28Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
855982
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Kategori:Paj ki itilize P2755
14
93877
855983
2024-11-14T18:39:44Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
855983
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Kategori:Paj ki itilize P3203
14
93878
855984
2024-11-14T18:39:57Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
855984
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Kategori:Paj ki itilize P4276
14
93879
855985
2024-11-14T18:40:11Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
855985
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Kategori:Paj ki itilize P5032
14
93880
855986
2024-11-14T18:40:24Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
855986
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Kategori:Paj ki itilize P3961
14
93881
855987
2024-11-14T18:40:40Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
855987
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Kategori:Paj ki itilize P1562
14
93882
855988
2024-11-14T18:40:55Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
855988
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Kategori:Paj ki itilize P4282
14
93883
855989
2024-11-14T18:41:17Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
855989
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Jacques Dutronc
0
93884
855990
2024-11-14T19:33:18Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219886601|Jacques Dutronc]] »
855990
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|image=P2NDutronc 5.jpg|légende=Jacques Dutronc au [[festival Papillons de nuit]] 2022 à Saint-Laurent de Cuves, Manche, Normandie.|nationalité=Française}}'''Jacques Dutronc''', fèt 28 avril 1943 [[Pari]], se yon [[chantè]] [[Frans|fransè]], [[Otè-konpozitè|konpozitè]] ak [[aktè]].
Li marye ak Françoise Hardy, e li se papa chantè ak mizisyen [[Thomas Dutronc]] .
== Biyografi ==
Li se konnen tou paske l konn fimen siga, menm pandan entèvyou, ak pou kache je li ki sansib ak limyè dèyè Ray-Ban Pilots <ref name="Jean-Jean">[[Éric Jean-Jean]] dans l'émission du 2 mars 2015 « La curiosité est un vilain défaut » animée par Sidonie Bonnec et Thomas Hugues sur [[RTL]] et ayant pour thème la carrière de Jacques Dutronc. </ref>.
Pandan eleksyon prezidansyèl 2007 la, li te vote pou [[Nicolas Sarkozy]] <ref>[https://www.parismatch.com/Culture/Musique/Jacques-Dutronc-Emois-emois-et-moi-143452 Voir sur ''Paris Match''.] </ref>.
Li te sipòte Fabien Roussel, kandida Pati Kominis Fransè a, pandan eleksyon prezidansyèl 2022 <ref>{{Article|auteur1=Sonia Ouadhi|titre=Présidentielle 2022 : Jean-Luc Mélenchon, Emmanuel Macron… Qui sont les stars qui les soutiennent ?|périodique=[[Voici|voici.fr]]|date=6 avril 2022|lire en ligne=https://www.voici.fr/news-people/photos-presidentielle-2022-jean-luc-melenchon-emmanuel-macron-qui-sont-les-stars-qui-les-soutiennent-726656|consulté le=21 juillet 2022}}.</ref>.
Nan mwa novanm 2023, li te kalifye kòm "ana dwat» <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/musique/jacques-dutronc-on-a-tout-dit-de-moi-anar-de-droite-ca-me-plait-bien-20231103|title=Jacques Dutronc : «On a tout dit de moi. Anar de droite, ça me plaît bien»|date=2023-11-03|website=Le Figaro|language=fr|access-date=2024-06-12}}</ref>
4u8d1pone1dbzgz82ecwujjqwctow71
855991
855990
2024-11-14T19:36:35Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219886601|Jacques Dutronc]] »
855991
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|image=P2NDutronc 5.jpg|légende=Jacques Dutronc au [[festival Papillons de nuit]] 2022 à Saint-Laurent de Cuves, Manche, Normandie.|nationalité=Française}}'''Jacques Dutronc''', fèt 28 avril 1943 [[Pari]], se yon [[chantè]] [[Frans|fransè]], [[Otè-konpozitè|konpozitè]] ak [[aktè]].
Li marye ak Françoise Hardy, e li se papa chantè ak mizisyen [[Thomas Dutronc]] .
== Biyografi ==
Li se konnen tou paske l konn fimen siga, menm pandan entèvyou, ak pou kache je li ki sansib ak limyè dèyè Ray-Ban Pilots <ref name="Jean-Jean">[[Éric Jean-Jean]] dans l'émission du 2 mars 2015 « La curiosité est un vilain défaut » animée par Sidonie Bonnec et Thomas Hugues sur [[RTL]] et ayant pour thème la carrière de Jacques Dutronc. </ref>.
Pandan eleksyon prezidansyèl 2007 la, li te vote pou [[Nicolas Sarkozy]] <ref>[https://www.parismatch.com/Culture/Musique/Jacques-Dutronc-Emois-emois-et-moi-143452 Voir sur ''Paris Match''.] </ref>.
Li te sipòte Fabien Roussel, kandida Pati Kominis Fransè a, pandan eleksyon prezidansyèl 2022 <ref>{{Article|auteur1=Sonia Ouadhi|titre=Présidentielle 2022 : Jean-Luc Mélenchon, Emmanuel Macron… Qui sont les stars qui les soutiennent ?|périodique=[[Voici|voici.fr]]|date=6 avril 2022|lire en ligne=https://www.voici.fr/news-people/photos-presidentielle-2022-jean-luc-melenchon-emmanuel-macron-qui-sont-les-stars-qui-les-soutiennent-726656|consulté le=21 juillet 2022}}.</ref>.
Nan mwa novanm 2023, li te kalifye kòm "ana dwat» <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/musique/jacques-dutronc-on-a-tout-dit-de-moi-anar-de-droite-ca-me-plait-bien-20231103|title=Jacques Dutronc : «On a tout dit de moi. Anar de droite, ça me plaît bien»|date=2023-11-03|website=Le Figaro|language=fr|access-date=2024-06-12}}</ref>
== Diskografi ==
=== Televizyon ===
* 1973: ''Temwayaj'', seri, epizòd 10, ''Nonm ki chita a''
* 1978: ''Pierrot mon ami'', fim televizyon [[François Leterrier]]: Pierrot
== Biwo bwat ==
{| class="wikitable alternance sortable"
|+Fim ak Jacques Dutronc ki te atire plis pase yon milyon espektatè an [[Frans]]
! scope="col" | N
! scope="col" | Fim
! scope="col" | Direktè
! scope="col" | Ane
! scope="col" | Kòmanse{{Frans}}
|-
| align="center" | 1
| ''Sa ki enpòtan se renmen''
| align="center" | [[Andrzej Żuławski]]
| align="center" | 1974
| align="center" | 1 544 986
|-
| align="center" | 2
| ''[[Embrassez qui vous voudrez|Bo moun ou vle]]''
| align="center" | [[Michel Blanc]]
| align="center" | 2001
| align="center" | 1 528 784
|-
| align="center" | 3
| ''Malevil''
| align="center" | Kretyen de Chalonge
| align="center" | 1981
| align="center" | 1 432 881
|-
| align="center" | 4
| ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]''
| align="center" | [[Maurice Pialat]]
| align="center" | 1991
| align="center" | 1 307 437
|-
| align="center" | 5
| ''Bon ak move''
| align="center" | [[Claude Lelouch]]
| align="center" | 1976
| align="center" | 1 090 678
|-
| align="center" | 6
| ''Mado''
| align="center" | [[Claude Sautet]]
| align="center" | 1976
| align="center" | 1 024 625
|}
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Autres projets|Commons=Category:Jacques Dutronc}}
=== Lyen ekstèn ===
[[Kategori:Chantè fransè XXe syèk]]
8n5gkhsx5gmqp1kyls9wlwm1fotnlr9
855992
855991
2024-11-14T19:37:13Z
Kitanago
19629
/* Biyografi */
855992
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|image=P2NDutronc 5.jpg|légende=Jacques Dutronc au [[festival Papillons de nuit]] 2022 à Saint-Laurent de Cuves, Manche, Normandie.|nationalité=Française}}'''Jacques Dutronc''', fèt 28 avril 1943 [[Pari]], se yon [[chantè]] [[Frans|fransè]], [[Otè-konpozitè|konpozitè]] ak [[aktè]].
Li marye ak Françoise Hardy, e li se papa chantè ak mizisyen [[Thomas Dutronc]] .
== Biyografi ==
Li se konnen tou paske l konn fimen siga, menm pandan entèvyou, ak pou kache je li ki sansib ak limyè dèyè Ray-Ban Pilots <ref name="Jean-Jean">[[Éric Jean-Jean]] dans l'émission du 2 mars 2015 « La curiosité est un vilain défaut » animée par Sidonie Bonnec et Thomas Hugues sur [[RTL]] et ayant pour thème la carrière de Jacques Dutronc. </ref>.
Pandan eleksyon prezidansyèl 2007 la, li te vote pou [[Nicolas Sarkozy]] <ref>[https://www.parismatch.com/Culture/Musique/Jacques-Dutronc-Emois-emois-et-moi-143452 Voir sur ''Paris Match''.] </ref>.
Li te sipòte Fabien Roussel, kandida Pati Kominis Fransè a, pandan eleksyon prezidansyèl 2022 <ref>{{Atik|auteur1=Sonia Ouadhi|titre=Présidentielle 2022 : Jean-Luc Mélenchon, Emmanuel Macron… Qui sont les stars qui les soutiennent ?|périodique=[[Voici|voici.fr]]|date=6 avril 2022|lire en ligne=https://www.voici.fr/news-people/photos-presidentielle-2022-jean-luc-melenchon-emmanuel-macron-qui-sont-les-stars-qui-les-soutiennent-726656|consulté le=21 jiyè 2022}}.</ref>.
Nan mwa novanm 2023, li te kalifye kòm "ana dwat» <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/musique/jacques-dutronc-on-a-tout-dit-de-moi-anar-de-droite-ca-me-plait-bien-20231103|title=Jacques Dutronc : «On a tout dit de moi. Anar de droite, ça me plaît bien»|date=2023-11-03|website=Le Figaro|language=fr|access-date=2024-06-12}}</ref>
== Diskografi ==
=== Televizyon ===
* 1973: ''Temwayaj'', seri, epizòd 10, ''Nonm ki chita a''
* 1978: ''Pierrot mon ami'', fim televizyon [[François Leterrier]]: Pierrot
== Biwo bwat ==
{| class="wikitable alternance sortable"
|+Fim ak Jacques Dutronc ki te atire plis pase yon milyon espektatè an [[Frans]]
! scope="col" | N
! scope="col" | Fim
! scope="col" | Direktè
! scope="col" | Ane
! scope="col" | Kòmanse{{Frans}}
|-
| align="center" | 1
| ''Sa ki enpòtan se renmen''
| align="center" | [[Andrzej Żuławski]]
| align="center" | 1974
| align="center" | 1 544 986
|-
| align="center" | 2
| ''[[Embrassez qui vous voudrez|Bo moun ou vle]]''
| align="center" | [[Michel Blanc]]
| align="center" | 2001
| align="center" | 1 528 784
|-
| align="center" | 3
| ''Malevil''
| align="center" | Kretyen de Chalonge
| align="center" | 1981
| align="center" | 1 432 881
|-
| align="center" | 4
| ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]''
| align="center" | [[Maurice Pialat]]
| align="center" | 1991
| align="center" | 1 307 437
|-
| align="center" | 5
| ''Bon ak move''
| align="center" | [[Claude Lelouch]]
| align="center" | 1976
| align="center" | 1 090 678
|-
| align="center" | 6
| ''Mado''
| align="center" | [[Claude Sautet]]
| align="center" | 1976
| align="center" | 1 024 625
|}
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Autres projets|Commons=Category:Jacques Dutronc}}
=== Lyen ekstèn ===
[[Kategori:Chantè fransè XXe syèk]]
j33pcwwhxgkirishszbvyjck7kejmmg
855996
855992
2024-11-14T19:40:07Z
Kitanago
19629
/* Biwo bwat */
855996
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|image=P2NDutronc 5.jpg|légende=Jacques Dutronc au [[festival Papillons de nuit]] 2022 à Saint-Laurent de Cuves, Manche, Normandie.|nationalité=Française}}'''Jacques Dutronc''', fèt 28 avril 1943 [[Pari]], se yon [[chantè]] [[Frans|fransè]], [[Otè-konpozitè|konpozitè]] ak [[aktè]].
Li marye ak Françoise Hardy, e li se papa chantè ak mizisyen [[Thomas Dutronc]] .
== Biyografi ==
Li se konnen tou paske l konn fimen siga, menm pandan entèvyou, ak pou kache je li ki sansib ak limyè dèyè Ray-Ban Pilots <ref name="Jean-Jean">[[Éric Jean-Jean]] dans l'émission du 2 mars 2015 « La curiosité est un vilain défaut » animée par Sidonie Bonnec et Thomas Hugues sur [[RTL]] et ayant pour thème la carrière de Jacques Dutronc. </ref>.
Pandan eleksyon prezidansyèl 2007 la, li te vote pou [[Nicolas Sarkozy]] <ref>[https://www.parismatch.com/Culture/Musique/Jacques-Dutronc-Emois-emois-et-moi-143452 Voir sur ''Paris Match''.] </ref>.
Li te sipòte Fabien Roussel, kandida Pati Kominis Fransè a, pandan eleksyon prezidansyèl 2022 <ref>{{Atik|auteur1=Sonia Ouadhi|titre=Présidentielle 2022 : Jean-Luc Mélenchon, Emmanuel Macron… Qui sont les stars qui les soutiennent ?|périodique=[[Voici|voici.fr]]|date=6 avril 2022|lire en ligne=https://www.voici.fr/news-people/photos-presidentielle-2022-jean-luc-melenchon-emmanuel-macron-qui-sont-les-stars-qui-les-soutiennent-726656|consulté le=21 jiyè 2022}}.</ref>.
Nan mwa novanm 2023, li te kalifye kòm "ana dwat» <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/musique/jacques-dutronc-on-a-tout-dit-de-moi-anar-de-droite-ca-me-plait-bien-20231103|title=Jacques Dutronc : «On a tout dit de moi. Anar de droite, ça me plaît bien»|date=2023-11-03|website=Le Figaro|language=fr|access-date=2024-06-12}}</ref>
== Diskografi ==
=== Televizyon ===
* 1973: ''Temwayaj'', seri, epizòd 10, ''Nonm ki chita a''
* 1978: ''Pierrot mon ami'', fim televizyon [[François Leterrier]]: Pierrot
== Biwo bwat ==
{| class="wikitable alternance sortable"
|+Fim ak Jacques Dutronc ki te atire plis pase yon milyon espektatè an [[Frans]]
! scope="col" | N
! scope="col" | Fim
! scope="col" | Direktè
! scope="col" | Ane
! scope="col" | Kòmanse{{drapo|Frans}}
|-
| align="center" | 1
| ''Sa ki enpòtan se renmen''
| align="center" | [[Andrzej Żuławski]]
| align="center" | 1974
| align="center" | 1 544 986
|-
| align="center" | 2
| ''[[Embrassez qui vous voudrez|Bo moun ou vle]]''
| align="center" | [[Michel Blanc]]
| align="center" | 2001
| align="center" | 1 528 784
|-
| align="center" | 3
| ''Malevil''
| align="center" | Kretyen de Chalonge
| align="center" | 1981
| align="center" | 1 432 881
|-
| align="center" | 4
| ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]''
| align="center" | [[Maurice Pialat]]
| align="center" | 1991
| align="center" | 1 307 437
|-
| align="center" | 5
| ''Bon ak move''
| align="center" | [[Claude Lelouch]]
| align="center" | 1976
| align="center" | 1 090 678
|-
| align="center" | 6
| ''Mado''
| align="center" | [[Claude Sautet]]
| align="center" | 1976
| align="center" | 1 024 625
|}
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Autres projets|Commons=Category:Jacques Dutronc}}
=== Lyen ekstèn ===
[[Kategori:Chantè fransè XXe syèk]]
d2lirizw69rm312x659rbgitaf9o7y6
855997
855996
2024-11-14T19:40:32Z
Kitanago
19629
/* Lyen ekstèn */
855997
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|image=P2NDutronc 5.jpg|légende=Jacques Dutronc au [[festival Papillons de nuit]] 2022 à Saint-Laurent de Cuves, Manche, Normandie.|nationalité=Française}}'''Jacques Dutronc''', fèt 28 avril 1943 [[Pari]], se yon [[chantè]] [[Frans|fransè]], [[Otè-konpozitè|konpozitè]] ak [[aktè]].
Li marye ak Françoise Hardy, e li se papa chantè ak mizisyen [[Thomas Dutronc]] .
== Biyografi ==
Li se konnen tou paske l konn fimen siga, menm pandan entèvyou, ak pou kache je li ki sansib ak limyè dèyè Ray-Ban Pilots <ref name="Jean-Jean">[[Éric Jean-Jean]] dans l'émission du 2 mars 2015 « La curiosité est un vilain défaut » animée par Sidonie Bonnec et Thomas Hugues sur [[RTL]] et ayant pour thème la carrière de Jacques Dutronc. </ref>.
Pandan eleksyon prezidansyèl 2007 la, li te vote pou [[Nicolas Sarkozy]] <ref>[https://www.parismatch.com/Culture/Musique/Jacques-Dutronc-Emois-emois-et-moi-143452 Voir sur ''Paris Match''.] </ref>.
Li te sipòte Fabien Roussel, kandida Pati Kominis Fransè a, pandan eleksyon prezidansyèl 2022 <ref>{{Atik|auteur1=Sonia Ouadhi|titre=Présidentielle 2022 : Jean-Luc Mélenchon, Emmanuel Macron… Qui sont les stars qui les soutiennent ?|périodique=[[Voici|voici.fr]]|date=6 avril 2022|lire en ligne=https://www.voici.fr/news-people/photos-presidentielle-2022-jean-luc-melenchon-emmanuel-macron-qui-sont-les-stars-qui-les-soutiennent-726656|consulté le=21 jiyè 2022}}.</ref>.
Nan mwa novanm 2023, li te kalifye kòm "ana dwat» <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/musique/jacques-dutronc-on-a-tout-dit-de-moi-anar-de-droite-ca-me-plait-bien-20231103|title=Jacques Dutronc : «On a tout dit de moi. Anar de droite, ça me plaît bien»|date=2023-11-03|website=Le Figaro|language=fr|access-date=2024-06-12}}</ref>
== Diskografi ==
=== Televizyon ===
* 1973: ''Temwayaj'', seri, epizòd 10, ''Nonm ki chita a''
* 1978: ''Pierrot mon ami'', fim televizyon [[François Leterrier]]: Pierrot
== Biwo bwat ==
{| class="wikitable alternance sortable"
|+Fim ak Jacques Dutronc ki te atire plis pase yon milyon espektatè an [[Frans]]
! scope="col" | N
! scope="col" | Fim
! scope="col" | Direktè
! scope="col" | Ane
! scope="col" | Kòmanse{{drapo|Frans}}
|-
| align="center" | 1
| ''Sa ki enpòtan se renmen''
| align="center" | [[Andrzej Żuławski]]
| align="center" | 1974
| align="center" | 1 544 986
|-
| align="center" | 2
| ''[[Embrassez qui vous voudrez|Bo moun ou vle]]''
| align="center" | [[Michel Blanc]]
| align="center" | 2001
| align="center" | 1 528 784
|-
| align="center" | 3
| ''Malevil''
| align="center" | Kretyen de Chalonge
| align="center" | 1981
| align="center" | 1 432 881
|-
| align="center" | 4
| ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]''
| align="center" | [[Maurice Pialat]]
| align="center" | 1991
| align="center" | 1 307 437
|-
| align="center" | 5
| ''Bon ak move''
| align="center" | [[Claude Lelouch]]
| align="center" | 1976
| align="center" | 1 090 678
|-
| align="center" | 6
| ''Mado''
| align="center" | [[Claude Sautet]]
| align="center" | 1976
| align="center" | 1 024 625
|}
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Autres projets|Commons=Category:Jacques Dutronc}}
=== Lyen ekstèn ===
{{liens}}
[[Kategori:Chantè fransè XXe syèk]]
mmtfw3h3tub1jkpdyzxforuqj1o6gzc
Kategori:Paj ki itilize P1303
14
93885
855993
2024-11-14T19:37:48Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
855993
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Kategori:Paj ki itilize P264
14
93886
855994
2024-11-14T19:38:40Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
855994
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Kategori:Paj ki itilize P358
14
93887
855995
2024-11-14T19:38:54Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
855995
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Moi, Van Gogh
0
93888
855998
2024-11-14T19:48:02Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/214730284|Moi, Van Gogh]] »
855998
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| titre = Moi, Van Gogh
| image =
| légende =
| titre original =
| réalisation = [[François Bertrand (réalisateur)|François Bertrand]]<br />[[Peter Knapp]]
| scénario = [[François Bertrand (réalisateur)|François Bertrand]]
| acteur = [[Jacques Gamblin]]<br />[[Peter Knapp]]<br />[[Hélène Seuzaret]]
| production = [[Camera Lucida Productions]]<br />[[Les Productions de la Géode]]<br />[[Ouille Productions]]
| pays = {{France}}
| genre = [[Documentaire]]
| durée = 40 minutes
| année de sortie = 2009
}}
'''''Moi, Van Gogh''''' se yon [[Documentaries|dokimantè]] amerikena-fransè ki te reyalize pa François Bertrand ak Peter Knapp, ki te pibliye an 2009.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''Moi, Van Gogh''
* Reyalizasyon: François Bertrand ak Peter Knapp
* Mizik: Armand Amar
* Dire: 40 minit
* Peyi: {{Etazini}} ak {{Frans}}
* Sosyete distribisyon:{{Frans}}: [[Les Productions de la Géode]] <ref> [http://www.allocine.fr/film/fichefilm_gen_cfilm=142074&nopub=1.html ''Moi, Van Gogh''] sur [[AlloCiné]] - Consulté le {{Date|28|février|2009}}. </ref>, Oouille Productions
* Lokal filmasyon: [[Auvers-sur-Oise]]
* Dat lage: [[Frans|Lafrans]]:25 mas 2009
== Distribisyon ==
* [[Jacques Gamblin]]: [[Vincent van Gogh]]
* [[Hélène Seuzaret]]: Konsèvatè a
* Pyè Knapp: li menm
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
[[Kategori:Fim dokimantè fransè]]
bu9dfw0u72bmo5boe6dmedg48v8pvcu
855999
855998
2024-11-14T19:48:35Z
Kitanago
19629
/* Fèy teknik */
855999
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| titre = Moi, Van Gogh
| image =
| légende =
| titre original =
| réalisation = [[François Bertrand (réalisateur)|François Bertrand]]<br />[[Peter Knapp]]
| scénario = [[François Bertrand (réalisateur)|François Bertrand]]
| acteur = [[Jacques Gamblin]]<br />[[Peter Knapp]]<br />[[Hélène Seuzaret]]
| production = [[Camera Lucida Productions]]<br />[[Les Productions de la Géode]]<br />[[Ouille Productions]]
| pays = {{France}}
| genre = [[Documentaire]]
| durée = 40 minutes
| année de sortie = 2009
}}
'''''Moi, Van Gogh''''' se yon [[Documentaries|dokimantè]] amerikena-fransè ki te reyalize pa François Bertrand ak Peter Knapp, ki te pibliye an 2009.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''Moi, Van Gogh''
* Reyalizasyon: François Bertrand ak Peter Knapp
* Mizik: Armand Amar
* Dire: 40 minit
* Peyi: {{Etazini}} ak {{Frans}}
* Sosyete distribisyon:{{Frans}}: [[Les Productions de la Géode]] <ref> [http://www.allocine.fr/film/fichefilm_gen_cfilm=142074&nopub=1.html ''Moi, Van Gogh''] sur [[AlloCiné]] - Consulté le {{Date|28|fevriye|2009}}. </ref>, Oouille Productions
* Lokal filmasyon: [[Auvers-sur-Oise]]
* Dat lage: [[Frans|Lafrans]]:25 mas 2009
== Distribisyon ==
* [[Jacques Gamblin]]: [[Vincent van Gogh]]
* [[Hélène Seuzaret]]: Konsèvatè a
* Pyè Knapp: li menm
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
[[Kategori:Fim dokimantè fransè]]
80cbfjkinueie196n1ux06zksud6j88
856000
855999
2024-11-14T19:48:50Z
Kitanago
19629
856000
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| titre = Moi, Van Gogh
| image =
| légende =
| titre original =
| réalisation = [[François Bertrand (réalisateur)|François Bertrand]]<br />[[Peter Knapp]]
| scénario = [[François Bertrand (réalisateur)|François Bertrand]]
| acteur = [[Jacques Gamblin]]<br />[[Peter Knapp]]<br />[[Hélène Seuzaret]]
| production = [[Camera Lucida Productions]]<br />[[Les Productions de la Géode]]<br />[[Ouille Productions]]
| pays = {{France}}
| genre = [[Documentaire]]
| durée = 40 minutes
| année de sortie = 2009
}}
'''''Moi, Van Gogh''''' se yon [[Documentaries|dokimantè]] amerikena-fransè ki te reyalize pa François Bertrand ak Peter Knapp, ki te pibliye an 2009.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''Moi, Van Gogh''
* Reyalizasyon: François Bertrand ak Peter Knapp
* Mizik: Armand Amar
* Dire: 40 minit
* Peyi: {{Etazini}} ak {{Frans}}
* Sosyete distribisyon:{{Frans}}: [[Les Productions de la Géode]] <ref> [http://www.allocine.fr/film/fichefilm_gen_cfilm=142074&nopub=1.html ''Moi, Van Gogh''] sur [[AlloCiné]] - Consulté le {{Dat|28|fevriye|2009}}. </ref>, Oouille Productions
* Lokal filmasyon: [[Auvers-sur-Oise]]
* Dat lage: [[Frans|Lafrans]]:25 mas 2009
== Distribisyon ==
* [[Jacques Gamblin]]: [[Vincent van Gogh]]
* [[Hélène Seuzaret]]: Konsèvatè a
* Pyè Knapp: li menm
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
[[Kategori:Fim dokimantè fransè]]
bhxs19kwbcg8yynaulv5vud9veywd6k
856001
856000
2024-11-14T19:49:52Z
Kitanago
19629
856001
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| tit = Moi, Van Gogh
| image =
| légende =
| titre original =
| reyalizasyon = [[François Bertrand (réalisateur)|François Bertrand]]<br />[[Peter Knapp]]
| senaryo = [[François Bertrand (réalisateur)|François Bertrand]]
| aktè = [[Jacques Gamblin]]<br />[[Peter Knapp]]<br />[[Hélène Seuzaret]]
| pwodiksyon = [[Camera Lucida Productions]]<br />[[Les Productions de la Géode]]<br />[[Ouille Productions]]
| peyi = {{Frans}}
| jan = [[Dokimantè]]
| dire = 40 minutes
| ane soti = 2009
}}
'''''Moi, Van Gogh''''' se yon [[Documentaries|dokimantè]] amerikena-fransè ki te reyalize pa François Bertrand ak Peter Knapp, ki te pibliye an 2009.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''Moi, Van Gogh''
* Reyalizasyon: François Bertrand ak Peter Knapp
* Mizik: Armand Amar
* Dire: 40 minit
* Peyi: {{Etazini}} ak {{Frans}}
* Sosyete distribisyon:{{Frans}}: [[Les Productions de la Géode]] <ref> [http://www.allocine.fr/film/fichefilm_gen_cfilm=142074&nopub=1.html ''Moi, Van Gogh''] sur [[AlloCiné]] - Consulté le {{Dat|28|fevriye|2009}}. </ref>, Oouille Productions
* Lokal filmasyon: [[Auvers-sur-Oise]]
* Dat lage: [[Frans|Lafrans]]:25 mas 2009
== Distribisyon ==
* [[Jacques Gamblin]]: [[Vincent van Gogh]]
* [[Hélène Seuzaret]]: Konsèvatè a
* Pyè Knapp: li menm
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
[[Kategori:Fim dokimantè fransè]]
0cw72pxmej8weehq0uou69hlrk5by2m
856004
856001
2024-11-14T19:51:45Z
Kitanago
19629
856004
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| tit = Moi, Van Gogh
| image =
| légende =
| titre original =
| reyalizasyon = [[François Bertrand (réalisateur)|François Bertrand]]<br />[[Peter Knapp]]
| senaryo = [[François Bertrand (réalisateur)|François Bertrand]]
| aktè = [[Jacques Gamblin]]<br />[[Peter Knapp]]<br />[[Hélène Seuzaret]]
| pwodiksyon = [[Camera Lucida Productions]]<br />[[Les Productions de la Géode]]<br />[[Ouille Productions]]
| peyi = {{Frans}}
| jan = [[Dokimantè]]
| dire = 40 minutes
| ane soti = 2009
}}
'''''Moi, Van Gogh''''' se yon [[Documentaries|dokimantè]] amerikano-fransè ki te reyalize pa François Bertrand ak Peter Knapp, ki te pibliye an 2009.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''Moi, Van Gogh''
* Reyalizasyon: François Bertrand ak Peter Knapp
* Mizik: Armand Amar
* Dire: 40 minit
* Peyi: {{Etazini}} ak {{Frans}}
* Sosyete distribisyon:{{Frans}}: [[Les Productions de la Géode]] <ref> [http://www.allocine.fr/film/fichefilm_gen_cfilm=142074&nopub=1.html ''Moi, Van Gogh''] sur [[AlloCiné]] - Consulté le {{Dat|28|fevriye|2009}}. </ref>, Oouille Productions
* Lokal filmasyon: [[Auvers-sur-Oise]]
* Dat lage: [[Frans|Lafrans]]:25 mas 2009
== Distribisyon ==
* [[Jacques Gamblin]]: [[Vincent van Gogh]]
* [[Hélène Seuzaret]]: Konsèvatè a
* Pyè Knapp: li menm
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
[[Kategori:Fim dokimantè fransè]]
evrcnx6th5nf7rrlsz24f9g4208bwrh
Kategori:Paj ki itilize P3673
14
93889
856002
2024-11-14T19:50:19Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
856002
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Kategori:Paj ki itilize P4947
14
93890
856003
2024-11-14T19:50:34Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
856003
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
François Bertrand (reyalizatè)
0
93891
856005
2024-11-14T19:57:41Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216413146|François Bertrand (réalisateur)]] »
856005
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)|upright=}}'''François Bertrand''' se yon pwodiktè televizyon ak sinema ak reyalizatè fransè.
== Biyografi ==
François Bertrand, prezidan sosyete ''Camera Lucida Productions'' ke li te fonde an [[1995 (almanak gregoryen)|1995]] <ref>[http://www.cameralucida.fr/fr/a-propos#notre-histoire-cl Site de la société] </ref>, pwodui fim pou televizyon ak sinema. Li se patikilyèman enterese ak tèm kiltirèl, kolabore ak anpil mize <ref>[http://evene.lefigaro.fr/celebre/biographie/francois-bertrand-40959.php Biographie sur ''lefigaro.fr''] </ref>.
Li te reyalize tou plizyè dokimantè emisyon sou chèn televizyon.
== Filmografi (reyalizatè) ==
* 1993: ''BKW, Leviatan nan peyi yo''
* 2009: ''[[Moi, Van Gogh|mwen menm, Van Gogh]]''
* 2012: ''Yon ane refleksyon'' <ref>Mention spéciale du jury jeune aux ''Escales documentaires'' de La Rochelle 2013 </ref>
* 2016: ''Verdon sekrè'' <ref>[https://verdonsecret.com/lequipe-du-film/ Présentation du documentaire et interview de François Bertrand] </ref>
* 2019: ''Leonardo da Vinci, nonm inivèsèl la'', ak Serge Bramly <ref>Film sélectionné au [[Festival des créations télévisuelles de Luchon]] 2020 </ref>
== Distenksyon ==
* Prim pwodiktè fransè televizyon 2011 <ref>[https://top10entreprises.fr/0414553/Camera_lucida_productions Top 10 Entreprises] </ref>
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
* [http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_liste_generique/C_1698_F Filmographie] sur ''film-documentaire''
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
eulst5xxh3xvqki93d6lubd9flo0jc5
856006
856005
2024-11-14T20:02:49Z
Kitanago
19629
856006
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)|| nasyonalite = {{drapo|Frans}} [[Frans|Fransèz]]
| pwofesyon = [[Reyalizatè]], [[pwodiktè sinema|pwodiktè]]
}}
'''François Bertrand''' se yon pwodiktè televizyon ak sinema ak reyalizatè fransè.
== Biyografi ==
François Bertrand, prezidan sosyete ''Camera Lucida Productions'' ke li te fonde an [[1995 (almanak gregoryen)|1995]] <ref>[http://www.cameralucida.fr/fr/a-propos#notre-histoire-cl Site de la société] </ref>, pwodui fim pou televizyon ak sinema. Li se patikilyèman enterese ak tèm kiltirèl, kolabore ak anpil mize <ref>[http://evene.lefigaro.fr/celebre/biographie/francois-bertrand-40959.php Biographie sur ''lefigaro.fr''] </ref>.
Li te reyalize tou plizyè dokimantè emisyon sou chèn televizyon.
== Filmografi (reyalizatè) ==
* 1993: ''BKW, Leviatan nan peyi yo''
* 2009: ''[[Moi, Van Gogh|mwen menm, Van Gogh]]''
* 2012: ''Yon ane refleksyon'' <ref>Mention spéciale du jury jeune aux ''Escales documentaires'' de La Rochelle 2013 </ref>
* 2016: ''Verdon sekrè'' <ref>[https://verdonsecret.com/lequipe-du-film/ Présentation du documentaire et interview de François Bertrand] </ref>
* 2019: ''Leonardo da Vinci, nonm inivèsèl la'', ak Serge Bramly <ref>Film sélectionné au [[Festival des créations télévisuelles de Luchon]] 2020 </ref>
== Distenksyon ==
* Prim pwodiktè fransè televizyon 2011 <ref>[https://top10entreprises.fr/0414553/Camera_lucida_productions Top 10 Entreprises] </ref>
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
* [http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_liste_generique/C_1698_F Filmographie] sur ''film-documentaire''
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
fnn4corrkdvyx3rrpa1si4h2hlfr2gu
856007
856006
2024-11-14T20:04:05Z
Kitanago
19629
856007
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)|| nasyonalite = {{drapo|Frans}} [[Frans|Fransèz]]
| pwofesyon = [[Reyalizatè]], [[pwodiktè sinema|pwodiktè]]
}}
'''François Bertrand''' se yon pwodiktè televizyon ak sinema ak reyalizatè fransè.
== Biyografi ==
François Bertrand, prezidan sosyete ''Camera Lucida Productions'' ke li te fonde an [[1995 (almanak gregoryen)|1995]] <ref>[http://www.cameralucida.fr/fr/a-propos#notre-histoire-cl Site de la société] </ref>, pwodui fim pou televizyon ak sinema. Li se patikilyèman enterese ak tèm kiltirèl, kolabore ak anpil mize <ref>[http://evene.lefigaro.fr/celebre/biographie/francois-bertrand-40959.php Biographie sur ''lefigaro.fr''] </ref>.
Li te reyalize tou plizyè dokimantè emisyon sou chèn televizyon.
== Filmografi (reyalizatè) ==
* 1993: ''BKW, Leviatan nan peyi yo''
* 2009: ''[[Moi, Van Gogh|mwen menm, Van Gogh]]''
* 2012: ''Yon ane refleksyon'' <ref>Mention spéciale du jury jeune aux ''Escales documentaires'' de La Rochelle 2013 </ref>
* 2016: ''Verdon sekrè'' <ref>[https://verdonsecret.com/lequipe-du-film/ Présentation du documentaire et interview de François Bertrand] </ref>
* 2019: ''Leonardo da Vinci, nonm inivèsèl la'', ak Serge Bramly <ref>Film sélectionné au [[Festival des créations télévisuelles de Luchon]] 2020 </ref>
== Distenksyon ==
* Prim pwodiktè fransè televizyon 2011 <ref>[https://top10entreprises.fr/0414553/Camera_lucida_productions Top 10 Entreprises] </ref>
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
* [http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_liste_generique/C_1698_F Filmographie] sur ''film-documentaire''
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
dukt5jgekvvf94m6b8nmwflutvkd78z
856008
856007
2024-11-14T20:06:39Z
Kitanago
19629
856008
wikitext
text/x-wiki
{{Ebòch|pwodiktè|reyalizatè fransè}}
{{Gade omonim|Bertrand|François Bertrand (omonimi)}}
{{Infobox Sinema (pèsonalite)|| nasyonalite = {{drapo|Frans}} [[Frans|Fransèz]]
| pwofesyon = [[Reyalizatè]], [[pwodiktè sinema|pwodiktè]]
}}
'''François Bertrand''' se yon pwodiktè televizyon ak sinema ak reyalizatè fransè.
== Biyografi ==
François Bertrand, prezidan sosyete ''Camera Lucida Productions'' ke li te fonde an [[1995 (almanak gregoryen)|1995]] <ref>[http://www.cameralucida.fr/fr/a-propos#notre-histoire-cl Site de la société] </ref>, pwodui fim pou televizyon ak sinema. Li se patikilyèman enterese ak tèm kiltirèl, kolabore ak anpil mize <ref>[http://evene.lefigaro.fr/celebre/biographie/francois-bertrand-40959.php Biographie sur ''lefigaro.fr''] </ref>.
Li te reyalize tou plizyè dokimantè emisyon sou chèn televizyon.
== Filmografi (reyalizatè) ==
* 1993: ''BKW, Leviatan nan peyi yo''
* 2009: ''[[Moi, Van Gogh|mwen menm, Van Gogh]]''
* 2012: ''Yon ane refleksyon'' <ref>Mention spéciale du jury jeune aux ''Escales documentaires'' de La Rochelle 2013 </ref>
* 2016: ''Verdon sekrè'' <ref>[https://verdonsecret.com/lequipe-du-film/ Présentation du documentaire et interview de François Bertrand] </ref>
* 2019: ''Leonardo da Vinci, nonm inivèsèl la'', ak Serge Bramly <ref>Film sélectionné au [[Festival des créations télévisuelles de Luchon]] 2020 </ref>
== Distenksyon ==
* Prim pwodiktè fransè televizyon 2011 <ref>[https://top10entreprises.fr/0414553/Camera_lucida_productions Top 10 Entreprises] </ref>
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
* [http://www.film-documentaire.fr/4DACTION/w_liste_generique/C_1698_F Filmographie] sur ''film-documentaire''
[[Kategori:Reyalizatè franse]]
5omt7f6moxrn36nlorkeh0yzogkfoe8
Benedict Cumberbatch
0
93892
856011
2024-11-14T20:22:10Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216682639|Benedict Cumberbatch]] »
856011
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)|upright=}}'''Benedict Cumberbatch''' ( {{MSAPI|/ˈbɛnədɪkt ˈkʌmbəbæt͡ʃ/}} <ref>[[Prononciation de l'anglais|Prononciation]] en [[anglais britannique]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]]. </ref> ), fèt 19 jiyè 1976 nan Hammersmith ([[Lonn|Lond]]), se yon [[aktè]] ak pwodiktè [[Wayòm Ini|britanik]].
== Biyografi ==
An 2017, Benedict Cumberbatch entèprete ankò pèsonaj prensipal nan seri ''Sherlock'' pou katriyèm sezon seri a <ref>{{Cite web|url=https://www.netflix.com/title/70202589|title=Netflix|website=[[Netflix]] plateforme de streaming|language=français|access-date=9 juillet 2024}}</ref>.
SunnyMarch lanse tou nan kreyasyon fim long e li gen anpil fim k ap vini planifye, tankou ''Rio'' kounye a nan pre-pwodiksyon <ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2018/film/news/benedict-cumberbatchs-sunnymarch-banner-taps-leah-clarke-head-of-film-1202712589/|title=Benedict Cumberbatch’s SunnyMarch Banner Taps Leah Clarke as Head of Film (EXCLUSIVE)|last=Justin Kroll|date=27 Février 2018|website=variety.com|language=en}}</ref>.
Lendi 28 fevriye 2022, li te inogire zetwal li sou Walk of Fame nan [[Oliwoud|Hollywood]] <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/cinema/benedict-cumberbatch-inaugure-son-etoile-a-hollywood-20220228|title=Benedict Cumberbatch inaugure son étoile à Hollywood|date=2022-02-28|website=LEFIGARO|language=fr|access-date=2022-03-01}}</ref>.
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans Anpil}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Nesans an jiyè 1976]]
[[Kategori:Aktè radyo]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
s2x5dx62epwokqkke1jzkeaml5nhkn5
856012
856011
2024-11-14T20:23:37Z
Kitanago
19629
856012
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)|upright=}}
'''Benedict Cumberbatch''' ( {{MSAPI|/ˈbɛnədɪkt ˈkʌmbəbæt͡ʃ/}} <ref>[[Prononciation de l'anglais|Prononciation]] en [[anglais britannique]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]]. </ref> ), fèt 19 jiyè 1976 nan Hammersmith ([[Lonn|Lond]]), se yon [[aktè]] ak pwodiktè [[Wayòm Ini|britanik]].
== Biyografi ==
An 2017, Benedict Cumberbatch entèprete ankò pèsonaj prensipal nan seri ''Sherlock'' pou katriyèm sezon seri a <ref>{{Cite web|url=https://www.netflix.com/title/70202589|title=Netflix|website=[[Netflix]] plateforme de streaming|language=français|access-date=9 juillet 2024}}</ref>.
SunnyMarch lanse tou nan kreyasyon fim long e li gen anpil fim k ap vini planifye, tankou ''Rio'' kounye a nan pre-pwodiksyon <ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2018/film/news/benedict-cumberbatchs-sunnymarch-banner-taps-leah-clarke-head-of-film-1202712589/|title=Benedict Cumberbatch’s SunnyMarch Banner Taps Leah Clarke as Head of Film (EXCLUSIVE)|last=Justin Kroll|date=27 Février 2018|website=variety.com|language=en}}</ref>.
Lendi 28 fevriye 2022, li te inogire zetwal li sou Walk of Fame nan [[Oliwoud|Hollywood]] <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/cinema/benedict-cumberbatch-inaugure-son-etoile-a-hollywood-20220228|title=Benedict Cumberbatch inaugure son étoile à Hollywood|date=2022-02-28|website=LEFIGARO|language=fr|access-date=2022-03-01}}</ref>.
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans Anpil}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Nesans an jiyè 1976]]
[[Kategori:Aktè radyo]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
arwbpaspb6twu30yvy2scoitzgxidv3
856013
856012
2024-11-14T20:23:50Z
Kitanago
19629
/* Referans */
856013
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)|upright=}}
'''Benedict Cumberbatch''' ( {{MSAPI|/ˈbɛnədɪkt ˈkʌmbəbæt͡ʃ/}} <ref>[[Prononciation de l'anglais|Prononciation]] en [[anglais britannique]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]]. </ref> ), fèt 19 jiyè 1976 nan Hammersmith ([[Lonn|Lond]]), se yon [[aktè]] ak pwodiktè [[Wayòm Ini|britanik]].
== Biyografi ==
An 2017, Benedict Cumberbatch entèprete ankò pèsonaj prensipal nan seri ''Sherlock'' pou katriyèm sezon seri a <ref>{{Cite web|url=https://www.netflix.com/title/70202589|title=Netflix|website=[[Netflix]] plateforme de streaming|language=français|access-date=9 juillet 2024}}</ref>.
SunnyMarch lanse tou nan kreyasyon fim long e li gen anpil fim k ap vini planifye, tankou ''Rio'' kounye a nan pre-pwodiksyon <ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2018/film/news/benedict-cumberbatchs-sunnymarch-banner-taps-leah-clarke-head-of-film-1202712589/|title=Benedict Cumberbatch’s SunnyMarch Banner Taps Leah Clarke as Head of Film (EXCLUSIVE)|last=Justin Kroll|date=27 Février 2018|website=variety.com|language=en}}</ref>.
Lendi 28 fevriye 2022, li te inogire zetwal li sou Walk of Fame nan [[Oliwoud|Hollywood]] <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/cinema/benedict-cumberbatch-inaugure-son-etoile-a-hollywood-20220228|title=Benedict Cumberbatch inaugure son étoile à Hollywood|date=2022-02-28|website=LEFIGARO|language=fr|access-date=2022-03-01}}</ref>.
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans }}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Nesans an jiyè 1976]]
[[Kategori:Aktè radyo]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
i5nskbju0pbjm5j32a3h9oumngj8w1c
856056
856013
2024-11-15T01:59:37Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856056
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)|upright=}}
'''Benedict Cumberbatch''' ( {{MSAPI|/ˈbɛnədɪkt ˈkʌmbəbæt͡ʃ/}} <ref>[[Prononciation de l'anglais|Prononciation]] en [[anglais britannique]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]]. </ref> ), fèt 19 jiyè 1976 nan Hammersmith ([[Lonn|Lond]]), se yon [[aktè]] ak pwodiktè [[Wayòm Ini|britanik]].
== Biyografi ==
An 2017, Benedict Cumberbatch entèprete ankò pèsonaj prensipal nan seri ''Sherlock'' pou katriyèm sezon seri a <ref>{{Cite web|url=https://www.netflix.com/title/70202589|title=Netflix|website=[[Netflix]] plateforme de streaming|language=français|access-date=9 juillet 2024|archive-date=2012-11-16|archive-url=https://web.archive.org/web/20121116042941/http://movies.netflix.com/WiMovie/Sherlock/70202589?locale=en-US|dead-url=yes}}</ref>.
SunnyMarch lanse tou nan kreyasyon fim long e li gen anpil fim k ap vini planifye, tankou ''Rio'' kounye a nan pre-pwodiksyon <ref>{{Cite web|url=https://variety.com/2018/film/news/benedict-cumberbatchs-sunnymarch-banner-taps-leah-clarke-head-of-film-1202712589/|title=Benedict Cumberbatch’s SunnyMarch Banner Taps Leah Clarke as Head of Film (EXCLUSIVE)|last=Justin Kroll|date=27 Février 2018|website=variety.com|language=en}}</ref>.
Lendi 28 fevriye 2022, li te inogire zetwal li sou Walk of Fame nan [[Oliwoud|Hollywood]] <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/cinema/benedict-cumberbatch-inaugure-son-etoile-a-hollywood-20220228|title=Benedict Cumberbatch inaugure son étoile à Hollywood|date=2022-02-28|website=LEFIGARO|language=fr|access-date=2022-03-01}}</ref>.
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans }}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Nesans an jiyè 1976]]
[[Kategori:Aktè radyo]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
crekjqoiwjdsqbbeln0ews46uyasrns
Doctor Who
0
93893
856014
2024-11-14T21:04:37Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/220261769|Doctor Who]] »
856014
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Série télévisée|image=Logo Doctor Who (2023-présent).png|upright=1.2|légende=Logo de la série (depuis [[2023]])|titre=Doctor Who|langue du titre=en-GB|type=[[Série télévisée]]|titre original=|autres titres francophones=''Docteur Who'' <small>([[TF1]], [[Société Radio-Canada|Radio-Canada]])</small>|genre=Série de [[science-fiction]]|créateur='''Première série''' : {{clr}} [[Sydney Newman]] {{clr}} [[Donald Wilson (producteur)|Donald Wilson]] {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]]{{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]]|producteur='''Première série''' : {{clr}} [[Verity Lambert]] <small>(1963-1965)</small>{{clr}} [[John Wiles]]<small>(1965-1966)</small> {{clr}} [[Innes Lloyd]] <small>(1966-1968)</small>{{clr}} [[Barry Letts]] <small>(1970-1975)</small> {{clr}} [[Philip Hinchcliffe]] <small>(1975-1977)</small> {{clr}} [[Graham Williams]]<small>(1977-1979)</small> {{clr}} [[John Nathan-Turner]] <small>(1979-1989)</small>{{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Phil Collinson]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Julie Gardner]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Steven Moffat]] <small>(2010-2017)</small> {{clr}} [[Chris Chibnall]] <small>(2017-2022)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]] <small>(2023-...)</small> {{clr}} [[Phil Collinson]] <small>(2023-...)</small> {{clr}} [[Julie Gardner]] <small>(2023-...)</small>|acteur='''Plusieurs interprètes du [[Le Docteur (Doctor Who)|Docteur]]'''<br/>(actuellement [[Ncuti Gatwa]])<br />
'''Plusieurs [[Liste des compagnons du Docteur|compagnons]]'''<br/>(actuellement [[Millie Gibson]])|pays={{Royaume-Uni}}|chaîne=[[BBC One]]|musique='''Première série''' : {{clr}} [[Ron Grainer]] et [[Delia Derbyshire]] (générique), Norman Kay {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Murray Gold]] <small>(2005-2017)</small> {{clr}} [[Segun Akinola]] <small>(2018-2022)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Murray Gold]] <small>(2023-...)</small>.|nb saisons='''Première série''' : {{clr}} 26 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (1963–1989)|Liste]])</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} 13 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (2005-2022)|Liste]])</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} 1 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (depuis 2023)|Liste]])</small> {{clr}} '''Total des saisons''' : {{clr}} 40|nb épisodes='''Première série''' : {{clr}} 700 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (1963–1989)|Liste]])</small> {{clr}}
'''Spécial 20 ans''' : {{clr}} 1 ''<small>([[The Five Doctors]])</small>'' {{clr}}
'''Téléfilm de 1996''' : {{clr}} 1 ''<small>([[Le Seigneur du Temps]])</small>'' {{clr}}
'''Seconde série''' : {{clr}} 153 + 22 épisodes spéciaux <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (2005-2022)|Liste]])</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} 8 + 4 épisodes spéciaux <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (depuis 2023)|Liste]])</small> {{clr}}
'''Total des épisodes''' : {{clr}} 889|durée='''Première série''' : {{clr}} {{Dunité|685|25|minutes}} {{clr}} {{Dunité|15|45|minutes}} {{clr}} '''Spécial 20 ans''' : {{clr}} {{Dunité|1|90|minutes}} {{clr}}
'''Téléfilm''' : {{clr}} 85 minutes <small>(Royaume-Uni/France)</small> {{clr}} 89 minutes <small>(États-Unis)</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} {{Dunité|153|45-70|minutes}} {{clr}} {{Dunité|22|47-89|minutes}} <small>(épisodes spéciaux)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} {{Dunité|8|45-55|minutes}} {{clr}} {{Dunité|4|54-61|minutes}} <small>(épisodes spéciaux)</small>|début='''Première série''' : {{clr}} {{Date|23|novembre|1963|à la télévision}} – {{Date|6|décembre|1989|à la télévision}} {{clr}} '''Téléfilm''' :{{clr}} {{Date|12|mai|1996|à la télévision}} <small>(Canada)</small> {{clr}} {{clr}} {{Date|14|mai|1996|à la télévision}} <small>(États-Unis)</small> {{clr}} {{Date|27|mai|1996|à la télévision}} <small>(Royaume-Uni)</small> {{clr}} {{date|18|mars|1997|à la télévision}} <small>(France)</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} {{Date|26|mars|2005|à la télévision}} – {{Date|23|octobre|2022|à la télévision}} {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} {{Date|25|novembre|2023|à la télévision}}|fin=[[Production audiovisuelle|en production]]|site web={{URL|http://www.bbc.co.uk/doctorwho|bbc.co.uk/doctorwho}}<br/>{{URL|http://www.doctorwho.tv|doctorwho.tv}}}}'''''{{Lang|en|Doctor Who}}''''' ( {{Abréviation discrète|trad. litt.|traduction littérale}}: "Doktè kilès?») se yon seri televize britanik [[Syans-fiksyon|syans fiksyon]], ki te kreye pa Sydney Newman, Donald Wilson ak Verity Lambert, emisyon soti 23 novanm 1963 sou BBC One. Li rakonte avanti Doktè a, yon pèsonaj ki gen anpil figi ki vwayaje nan espas ak [[tan]] abò yon veso espas-tan ki gen aparans deyò nan yon bwat apèl nan telefòn lapolis britanik, TARDIS la ( ''{{Lang|en|Time And Relative Dimension In Space}}'', ki kapab tou. jwenn tradui an franse kòm « Tan relativite dimansyon entè-espasyal » ). Lè Doktè a blese mòtèl, li ka siviv pa rejenerasyon; Lè sa a, li chanje aparans li ak, nan yon sèten limit, pèsonalite li, men pandan y ap kenbe memwa nan lavi anvan li.
== Nòt ak referans ==
{{Referans Anpil|taille=24|références=<ref name="3avril2013_gallifreybase.com">{{Lien web|url=http://gallifreybase.com/w/index.php/France|titre=SELLING DOCTOR WHO TO FRANCE|éditeur=Gallifrance|date=3 avril 2013|consulté le=30 novembre 2013}}</ref>}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:Doctor Who|wikiquote=Doctor Who|wikinews=Category:Doctor Who}}
=== Lyen ekstèn ===
* (en) Site officiel
* {{En}} [http://bbc.co.uk/doctorwho ''Doctor Who''] sur le site de la [[BBC One]]
* [https://www.france.tv/france-4/doctor-who/ ''Doctor Who''] sur le site de France 4
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** AllMovie
** Allociné
** OFDb
** Rotten Tomatoes
* {{Autorité}}
[[Kategori:Seri televizee anglè]]
09oy9okrmdc1fn0ysu15f0dudaozp6a
856015
856014
2024-11-14T21:04:59Z
Kitanago
19629
856015
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Série télévisée|image=Logo Doctor Who (2023-présent).png|upright=1.2|légende=Logo de la série (depuis [[2023]])|titre=Doctor Who|langue du titre=en-GB|type=[[Série télévisée]]|titre original=|autres titres francophones=''Docteur Who'' <small>([[TF1]], [[Société Radio-Canada|Radio-Canada]])</small>|genre=Série de [[science-fiction]]|créateur='''Première série''' : {{clr}} [[Sydney Newman]] {{clr}} [[Donald Wilson (producteur)|Donald Wilson]] {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]]{{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]]|producteur='''Première série''' : {{clr}} [[Verity Lambert]] <small>(1963-1965)</small>{{clr}} [[John Wiles]]<small>(1965-1966)</small> {{clr}} [[Innes Lloyd]] <small>(1966-1968)</small>{{clr}} [[Barry Letts]] <small>(1970-1975)</small> {{clr}} [[Philip Hinchcliffe]] <small>(1975-1977)</small> {{clr}} [[Graham Williams]]<small>(1977-1979)</small> {{clr}} [[John Nathan-Turner]] <small>(1979-1989)</small>{{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Phil Collinson]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Julie Gardner]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Steven Moffat]] <small>(2010-2017)</small> {{clr}} [[Chris Chibnall]] <small>(2017-2022)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]] <small>(2023-...)</small> {{clr}} [[Phil Collinson]] <small>(2023-...)</small> {{clr}} [[Julie Gardner]] <small>(2023-...)</small>|acteur='''Plusieurs interprètes du [[Le Docteur (Doctor Who)|Docteur]]'''<br/>(actuellement [[Ncuti Gatwa]])<br />
'''Plusieurs [[Liste des compagnons du Docteur|compagnons]]'''<br/>(actuellement [[Millie Gibson]])|pays={{Royaume-Uni}}|chaîne=[[BBC One]]|musique='''Première série''' : {{clr}} [[Ron Grainer]] et [[Delia Derbyshire]] (générique), Norman Kay {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Murray Gold]] <small>(2005-2017)</small> {{clr}} [[Segun Akinola]] <small>(2018-2022)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Murray Gold]] <small>(2023-...)</small>.|nb saisons='''Première série''' : {{clr}} 26 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (1963–1989)|Liste]])</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} 13 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (2005-2022)|Liste]])</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} 1 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (depuis 2023)|Liste]])</small> {{clr}} '''Total des saisons''' : {{clr}} 40|nb épisodes='''Première série''' : {{clr}} 700 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (1963–1989)|Liste]])</small> {{clr}}
'''Spécial 20 ans''' : {{clr}} 1 ''<small>([[The Five Doctors]])</small>'' {{clr}}
'''Téléfilm de 1996''' : {{clr}} 1 ''<small>([[Le Seigneur du Temps]])</small>'' {{clr}}
'''Seconde série''' : {{clr}} 153 + 22 épisodes spéciaux <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (2005-2022)|Liste]])</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} 8 + 4 épisodes spéciaux <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (depuis 2023)|Liste]])</small> {{clr}}
'''Total des épisodes''' : {{clr}} 889|durée='''Première série''' : {{clr}} {{Dunité|685|25|minutes}} {{clr}} {{Dunité|15|45|minutes}} {{clr}} '''Spécial 20 ans''' : {{clr}} {{Dunité|1|90|minutes}} {{clr}}
'''Téléfilm''' : {{clr}} 85 minutes <small>(Royaume-Uni/France)</small> {{clr}} 89 minutes <small>(États-Unis)</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} {{Dunité|153|45-70|minutes}} {{clr}} {{Dunité|22|47-89|minutes}} <small>(épisodes spéciaux)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} {{Dunité|8|45-55|minutes}} {{clr}} {{Dunité|4|54-61|minutes}} <small>(épisodes spéciaux)</small>|début='''Première série''' : {{clr}} {{Date|23|novembre|1963|à la télévision}} – {{Date|6|décembre|1989|à la télévision}} {{clr}} '''Téléfilm''' :{{clr}} {{Date|12|mai|1996|à la télévision}} <small>(Canada)</small> {{clr}} {{clr}} {{Date|14|mai|1996|à la télévision}} <small>(États-Unis)</small> {{clr}} {{Date|27|mai|1996|à la télévision}} <small>(Royaume-Uni)</small> {{clr}} {{date|18|mars|1997|à la télévision}} <small>(France)</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} {{Date|26|mars|2005|à la télévision}} – {{Date|23|octobre|2022|à la télévision}} {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} {{Date|25|novembre|2023|à la télévision}}|fin=[[Production audiovisuelle|en production]]|site web={{URL|http://www.bbc.co.uk/doctorwho|bbc.co.uk/doctorwho}}<br/>{{URL|http://www.doctorwho.tv|doctorwho.tv}}}}'''''{{Lang|en|Doctor Who}}''''' ( {{Abréviation discrète|trad. litt.|traduction littérale}}: "Doktè kilès?») se yon seri televize britanik [[Syans-fiksyon|syans fiksyon]], ki te kreye pa Sydney Newman, Donald Wilson ak Verity Lambert, emisyon soti 23 novanm 1963 sou BBC One. Li rakonte avanti Doktè a, yon pèsonaj ki gen anpil figi ki vwayaje nan espas ak [[tan]] abò yon veso espas-tan ki gen aparans deyò nan yon bwat apèl nan telefòn lapolis britanik, TARDIS la ( ''{{Lang|en|Time And Relative Dimension In Space}}'', ki kapab tou. jwenn tradui an franse kòm « Tan relativite dimansyon entè-espasyal » ). Lè Doktè a blese mòtèl, li ka siviv pa rejenerasyon; Lè sa a, li chanje aparans li ak, nan yon sèten limit, pèsonalite li, men pandan y ap kenbe memwa nan lavi anvan li.
== Nòt ak referans ==
{{Referans|taille=24|références=<ref name="3avril2013_gallifreybase.com">{{Lien web|url=http://gallifreybase.com/w/index.php/France|titre=SELLING DOCTOR WHO TO FRANCE|éditeur=Gallifrance|date=3 avril 2013|consulté le=30 novembre 2013}}</ref>}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:Doctor Who|wikiquote=Doctor Who|wikinews=Category:Doctor Who}}
=== Lyen ekstèn ===
* (en) Site officiel
* {{En}} [http://bbc.co.uk/doctorwho ''Doctor Who''] sur le site de la [[BBC One]]
* [https://www.france.tv/france-4/doctor-who/ ''Doctor Who''] sur le site de France 4
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** AllMovie
** Allociné
** OFDb
** Rotten Tomatoes
* {{Autorité}}
[[Kategori:Seri televizee anglè]]
no7ieq3an6dkyawz38ms1vxehmbxe58
856016
856015
2024-11-14T21:05:23Z
Kitanago
19629
856016
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox sinema (fim)|image=Logo Doctor Who (2023-présent).png|upright=1.2|légende=Logo de la série (depuis [[2023]])|titre=Doctor Who|langue du titre=en-GB|type=[[Série télévisée]]|titre original=|autres titres francophones=''Docteur Who'' <small>([[TF1]], [[Société Radio-Canada|Radio-Canada]])</small>|genre=Série de [[science-fiction]]|créateur='''Première série''' : {{clr}} [[Sydney Newman]] {{clr}} [[Donald Wilson (producteur)|Donald Wilson]] {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]]{{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]]|producteur='''Première série''' : {{clr}} [[Verity Lambert]] <small>(1963-1965)</small>{{clr}} [[John Wiles]]<small>(1965-1966)</small> {{clr}} [[Innes Lloyd]] <small>(1966-1968)</small>{{clr}} [[Barry Letts]] <small>(1970-1975)</small> {{clr}} [[Philip Hinchcliffe]] <small>(1975-1977)</small> {{clr}} [[Graham Williams]]<small>(1977-1979)</small> {{clr}} [[John Nathan-Turner]] <small>(1979-1989)</small>{{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Phil Collinson]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Julie Gardner]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Steven Moffat]] <small>(2010-2017)</small> {{clr}} [[Chris Chibnall]] <small>(2017-2022)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]] <small>(2023-...)</small> {{clr}} [[Phil Collinson]] <small>(2023-...)</small> {{clr}} [[Julie Gardner]] <small>(2023-...)</small>|acteur='''Plusieurs interprètes du [[Le Docteur (Doctor Who)|Docteur]]'''<br/>(actuellement [[Ncuti Gatwa]])<br />
'''Plusieurs [[Liste des compagnons du Docteur|compagnons]]'''<br/>(actuellement [[Millie Gibson]])|pays={{Royaume-Uni}}|chaîne=[[BBC One]]|musique='''Première série''' : {{clr}} [[Ron Grainer]] et [[Delia Derbyshire]] (générique), Norman Kay {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Murray Gold]] <small>(2005-2017)</small> {{clr}} [[Segun Akinola]] <small>(2018-2022)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Murray Gold]] <small>(2023-...)</small>.|nb saisons='''Première série''' : {{clr}} 26 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (1963–1989)|Liste]])</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} 13 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (2005-2022)|Liste]])</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} 1 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (depuis 2023)|Liste]])</small> {{clr}} '''Total des saisons''' : {{clr}} 40|nb épisodes='''Première série''' : {{clr}} 700 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (1963–1989)|Liste]])</small> {{clr}}
'''Spécial 20 ans''' : {{clr}} 1 ''<small>([[The Five Doctors]])</small>'' {{clr}}
'''Téléfilm de 1996''' : {{clr}} 1 ''<small>([[Le Seigneur du Temps]])</small>'' {{clr}}
'''Seconde série''' : {{clr}} 153 + 22 épisodes spéciaux <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (2005-2022)|Liste]])</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} 8 + 4 épisodes spéciaux <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (depuis 2023)|Liste]])</small> {{clr}}
'''Total des épisodes''' : {{clr}} 889|durée='''Première série''' : {{clr}} {{Dunité|685|25|minutes}} {{clr}} {{Dunité|15|45|minutes}} {{clr}} '''Spécial 20 ans''' : {{clr}} {{Dunité|1|90|minutes}} {{clr}}
'''Téléfilm''' : {{clr}} 85 minutes <small>(Royaume-Uni/France)</small> {{clr}} 89 minutes <small>(États-Unis)</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} {{Dunité|153|45-70|minutes}} {{clr}} {{Dunité|22|47-89|minutes}} <small>(épisodes spéciaux)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} {{Dunité|8|45-55|minutes}} {{clr}} {{Dunité|4|54-61|minutes}} <small>(épisodes spéciaux)</small>|début='''Première série''' : {{clr}} {{Date|23|novembre|1963|à la télévision}} – {{Date|6|décembre|1989|à la télévision}} {{clr}} '''Téléfilm''' :{{clr}} {{Date|12|mai|1996|à la télévision}} <small>(Canada)</small> {{clr}} {{clr}} {{Date|14|mai|1996|à la télévision}} <small>(États-Unis)</small> {{clr}} {{Date|27|mai|1996|à la télévision}} <small>(Royaume-Uni)</small> {{clr}} {{date|18|mars|1997|à la télévision}} <small>(France)</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} {{Date|26|mars|2005|à la télévision}} – {{Date|23|octobre|2022|à la télévision}} {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} {{Date|25|novembre|2023|à la télévision}}|fin=[[Production audiovisuelle|en production]]|site web={{URL|http://www.bbc.co.uk/doctorwho|bbc.co.uk/doctorwho}}<br/>{{URL|http://www.doctorwho.tv|doctorwho.tv}}}}'''''{{Lang|en|Doctor Who}}''''' ( {{Abréviation discrète|trad. litt.|traduction littérale}}: "Doktè kilès?») se yon seri televize britanik [[Syans-fiksyon|syans fiksyon]], ki te kreye pa Sydney Newman, Donald Wilson ak Verity Lambert, emisyon soti 23 novanm 1963 sou BBC One. Li rakonte avanti Doktè a, yon pèsonaj ki gen anpil figi ki vwayaje nan espas ak [[tan]] abò yon veso espas-tan ki gen aparans deyò nan yon bwat apèl nan telefòn lapolis britanik, TARDIS la ( ''{{Lang|en|Time And Relative Dimension In Space}}'', ki kapab tou. jwenn tradui an franse kòm « Tan relativite dimansyon entè-espasyal » ). Lè Doktè a blese mòtèl, li ka siviv pa rejenerasyon; Lè sa a, li chanje aparans li ak, nan yon sèten limit, pèsonalite li, men pandan y ap kenbe memwa nan lavi anvan li.
== Nòt ak referans ==
{{Referans|taille=24|références=<ref name="3avril2013_gallifreybase.com">{{Lien web|url=http://gallifreybase.com/w/index.php/France|titre=SELLING DOCTOR WHO TO FRANCE|éditeur=Gallifrance|date=3 avril 2013|consulté le=30 novembre 2013}}</ref>}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:Doctor Who|wikiquote=Doctor Who|wikinews=Category:Doctor Who}}
=== Lyen ekstèn ===
* (en) Site officiel
* {{En}} [http://bbc.co.uk/doctorwho ''Doctor Who''] sur le site de la [[BBC One]]
* [https://www.france.tv/france-4/doctor-who/ ''Doctor Who''] sur le site de France 4
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** AllMovie
** Allociné
** OFDb
** Rotten Tomatoes
* {{Autorité}}
[[Kategori:Seri televizee anglè]]
e6qubj0i213i4tsus5ygcmoe8tbexh8
856017
856016
2024-11-14T21:06:03Z
Kitanago
19629
856017
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox sinema (fim)|imaj=Logo Doctor Who (2023-présent).png|upright=1.2|lejand=Logo de la série (depuis [[2023]])|tit=Doctor Who|langue du titre=en-GB|type=[[Série télévisée]]|titre original=|autres titres francophones=''Docteur Who'' <small>([[TF1]], [[Société Radio-Canada|Radio-Canada]])</small>|genre=Série de [[science-fiction]]|créateur='''Première série''' : {{clr}} [[Sydney Newman]] {{clr}} [[Donald Wilson (producteur)|Donald Wilson]] {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]]{{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]]|producteur='''Première série''' : {{clr}} [[Verity Lambert]] <small>(1963-1965)</small>{{clr}} [[John Wiles]]<small>(1965-1966)</small> {{clr}} [[Innes Lloyd]] <small>(1966-1968)</small>{{clr}} [[Barry Letts]] <small>(1970-1975)</small> {{clr}} [[Philip Hinchcliffe]] <small>(1975-1977)</small> {{clr}} [[Graham Williams]]<small>(1977-1979)</small> {{clr}} [[John Nathan-Turner]] <small>(1979-1989)</small>{{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Phil Collinson]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Julie Gardner]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Steven Moffat]] <small>(2010-2017)</small> {{clr}} [[Chris Chibnall]] <small>(2017-2022)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]] <small>(2023-...)</small> {{clr}} [[Phil Collinson]] <small>(2023-...)</small> {{clr}} [[Julie Gardner]] <small>(2023-...)</small>|acteur='''Plusieurs interprètes du [[Le Docteur (Doctor Who)|Docteur]]'''<br/>(actuellement [[Ncuti Gatwa]])<br />
'''Plusieurs [[Liste des compagnons du Docteur|compagnons]]'''<br/>(actuellement [[Millie Gibson]])|pays={{Royaume-Uni}}|chaîne=[[BBC One]]|musique='''Première série''' : {{clr}} [[Ron Grainer]] et [[Delia Derbyshire]] (générique), Norman Kay {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Murray Gold]] <small>(2005-2017)</small> {{clr}} [[Segun Akinola]] <small>(2018-2022)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Murray Gold]] <small>(2023-...)</small>.|nb saisons='''Première série''' : {{clr}} 26 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (1963–1989)|Liste]])</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} 13 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (2005-2022)|Liste]])</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} 1 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (depuis 2023)|Liste]])</small> {{clr}} '''Total des saisons''' : {{clr}} 40|nb épisodes='''Première série''' : {{clr}} 700 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (1963–1989)|Liste]])</small> {{clr}}
'''Spécial 20 ans''' : {{clr}} 1 ''<small>([[The Five Doctors]])</small>'' {{clr}}
'''Téléfilm de 1996''' : {{clr}} 1 ''<small>([[Le Seigneur du Temps]])</small>'' {{clr}}
'''Seconde série''' : {{clr}} 153 + 22 épisodes spéciaux <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (2005-2022)|Liste]])</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} 8 + 4 épisodes spéciaux <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (depuis 2023)|Liste]])</small> {{clr}}
'''Total des épisodes''' : {{clr}} 889|durée='''Première série''' : {{clr}} {{Dunité|685|25|minutes}} {{clr}} {{Dunité|15|45|minutes}} {{clr}} '''Spécial 20 ans''' : {{clr}} {{Dunité|1|90|minutes}} {{clr}}
'''Téléfilm''' : {{clr}} 85 minutes <small>(Royaume-Uni/France)</small> {{clr}} 89 minutes <small>(États-Unis)</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} {{Dunité|153|45-70|minutes}} {{clr}} {{Dunité|22|47-89|minutes}} <small>(épisodes spéciaux)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} {{Dunité|8|45-55|minutes}} {{clr}} {{Dunité|4|54-61|minutes}} <small>(épisodes spéciaux)</small>|début='''Première série''' : {{clr}} {{Date|23|novembre|1963|à la télévision}} – {{Date|6|décembre|1989|à la télévision}} {{clr}} '''Téléfilm''' :{{clr}} {{Date|12|mai|1996|à la télévision}} <small>(Canada)</small> {{clr}} {{clr}} {{Date|14|mai|1996|à la télévision}} <small>(États-Unis)</small> {{clr}} {{Date|27|mai|1996|à la télévision}} <small>(Royaume-Uni)</small> {{clr}} {{date|18|mars|1997|à la télévision}} <small>(France)</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} {{Date|26|mars|2005|à la télévision}} – {{Date|23|octobre|2022|à la télévision}} {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} {{Date|25|novembre|2023|à la télévision}}|fin=[[Production audiovisuelle|en production]]|site web={{URL|http://www.bbc.co.uk/doctorwho|bbc.co.uk/doctorwho}}<br/>{{URL|http://www.doctorwho.tv|doctorwho.tv}}}}'''''{{Lang|en|Doctor Who}}''''' ( {{Abréviation discrète|trad. litt.|traduction littérale}}: "Doktè kilès?») se yon seri televize britanik [[Syans-fiksyon|syans fiksyon]], ki te kreye pa Sydney Newman, Donald Wilson ak Verity Lambert, emisyon soti 23 novanm 1963 sou BBC One. Li rakonte avanti Doktè a, yon pèsonaj ki gen anpil figi ki vwayaje nan espas ak [[tan]] abò yon veso espas-tan ki gen aparans deyò nan yon bwat apèl nan telefòn lapolis britanik, TARDIS la ( ''{{Lang|en|Time And Relative Dimension In Space}}'', ki kapab tou. jwenn tradui an franse kòm « Tan relativite dimansyon entè-espasyal » ). Lè Doktè a blese mòtèl, li ka siviv pa rejenerasyon; Lè sa a, li chanje aparans li ak, nan yon sèten limit, pèsonalite li, men pandan y ap kenbe memwa nan lavi anvan li.
== Nòt ak referans ==
{{Referans|taille=24|références=<ref name="3avril2013_gallifreybase.com">{{Lien web|url=http://gallifreybase.com/w/index.php/France|titre=SELLING DOCTOR WHO TO FRANCE|éditeur=Gallifrance|date=3 avril 2013|consulté le=30 novembre 2013}}</ref>}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:Doctor Who|wikiquote=Doctor Who|wikinews=Category:Doctor Who}}
=== Lyen ekstèn ===
* (en) Site officiel
* {{En}} [http://bbc.co.uk/doctorwho ''Doctor Who''] sur le site de la [[BBC One]]
* [https://www.france.tv/france-4/doctor-who/ ''Doctor Who''] sur le site de France 4
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** AllMovie
** Allociné
** OFDb
** Rotten Tomatoes
* {{Autorité}}
[[Kategori:Seri televizee anglè]]
clvhtw2ggkq10uifor4yaar4z3i4zxv
856018
856017
2024-11-14T21:06:46Z
Kitanago
19629
856018
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox sinema (fim)|imaj=Logo Doctor Who (2023-présent).png|upright=1.2|lejand=Logo de la série (depuis [[2023]])|tit=Doctor Who|langue du titre=en-GB|tip=[[Seri televize]]|tit orijinal=|autres titres francophones=''Docteur Who'' <small>([[TF1]], [[Société Radio-Canada|Radio-Canada]])</small>|genre=Série de [[science-fiction]]|créateur='''Première série''' : {{clr}} [[Sydney Newman]] {{clr}} [[Donald Wilson (producteur)|Donald Wilson]] {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]]{{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]]|producteur='''Première série''' : {{clr}} [[Verity Lambert]] <small>(1963-1965)</small>{{clr}} [[John Wiles]]<small>(1965-1966)</small> {{clr}} [[Innes Lloyd]] <small>(1966-1968)</small>{{clr}} [[Barry Letts]] <small>(1970-1975)</small> {{clr}} [[Philip Hinchcliffe]] <small>(1975-1977)</small> {{clr}} [[Graham Williams]]<small>(1977-1979)</small> {{clr}} [[John Nathan-Turner]] <small>(1979-1989)</small>{{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Phil Collinson]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Julie Gardner]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Steven Moffat]] <small>(2010-2017)</small> {{clr}} [[Chris Chibnall]] <small>(2017-2022)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]] <small>(2023-...)</small> {{clr}} [[Phil Collinson]] <small>(2023-...)</small> {{clr}} [[Julie Gardner]] <small>(2023-...)</small>|acteur='''Plusieurs interprètes du [[Le Docteur (Doctor Who)|Docteur]]'''<br/>(actuellement [[Ncuti Gatwa]])<br />
'''Plusieurs [[Liste des compagnons du Docteur|compagnons]]'''<br/>(actuellement [[Millie Gibson]])|pays={{Royaume-Uni}}|chaîne=[[BBC One]]|musique='''Première série''' : {{clr}} [[Ron Grainer]] et [[Delia Derbyshire]] (générique), Norman Kay {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Murray Gold]] <small>(2005-2017)</small> {{clr}} [[Segun Akinola]] <small>(2018-2022)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Murray Gold]] <small>(2023-...)</small>.|nb saisons='''Première série''' : {{clr}} 26 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (1963–1989)|Liste]])</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} 13 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (2005-2022)|Liste]])</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} 1 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (depuis 2023)|Liste]])</small> {{clr}} '''Total des saisons''' : {{clr}} 40|nb épisodes='''Première série''' : {{clr}} 700 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (1963–1989)|Liste]])</small> {{clr}}
'''Spécial 20 ans''' : {{clr}} 1 ''<small>([[The Five Doctors]])</small>'' {{clr}}
'''Téléfilm de 1996''' : {{clr}} 1 ''<small>([[Le Seigneur du Temps]])</small>'' {{clr}}
'''Seconde série''' : {{clr}} 153 + 22 épisodes spéciaux <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (2005-2022)|Liste]])</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} 8 + 4 épisodes spéciaux <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (depuis 2023)|Liste]])</small> {{clr}}
'''Total des épisodes''' : {{clr}} 889|durée='''Première série''' : {{clr}} {{Dunité|685|25|minutes}} {{clr}} {{Dunité|15|45|minutes}} {{clr}} '''Spécial 20 ans''' : {{clr}} {{Dunité|1|90|minutes}} {{clr}}
'''Téléfilm''' : {{clr}} 85 minutes <small>(Royaume-Uni/France)</small> {{clr}} 89 minutes <small>(États-Unis)</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} {{Dunité|153|45-70|minutes}} {{clr}} {{Dunité|22|47-89|minutes}} <small>(épisodes spéciaux)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} {{Dunité|8|45-55|minutes}} {{clr}} {{Dunité|4|54-61|minutes}} <small>(épisodes spéciaux)</small>|début='''Première série''' : {{clr}} {{Date|23|novembre|1963|à la télévision}} – {{Date|6|décembre|1989|à la télévision}} {{clr}} '''Téléfilm''' :{{clr}} {{Date|12|mai|1996|à la télévision}} <small>(Canada)</small> {{clr}} {{clr}} {{Date|14|mai|1996|à la télévision}} <small>(États-Unis)</small> {{clr}} {{Date|27|mai|1996|à la télévision}} <small>(Royaume-Uni)</small> {{clr}} {{date|18|mars|1997|à la télévision}} <small>(France)</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} {{Date|26|mars|2005|à la télévision}} – {{Date|23|octobre|2022|à la télévision}} {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} {{Date|25|novembre|2023|à la télévision}}|fin=[[Production audiovisuelle|en production]]|site web={{URL|http://www.bbc.co.uk/doctorwho|bbc.co.uk/doctorwho}}<br/>{{URL|http://www.doctorwho.tv|doctorwho.tv}}}}'''''{{Lang|en|Doctor Who}}''''' ( {{Abréviation discrète|trad. litt.|traduction littérale}}: "Doktè kilès?») se yon seri televize britanik [[Syans-fiksyon|syans fiksyon]], ki te kreye pa Sydney Newman, Donald Wilson ak Verity Lambert, emisyon soti 23 novanm 1963 sou BBC One. Li rakonte avanti Doktè a, yon pèsonaj ki gen anpil figi ki vwayaje nan espas ak [[tan]] abò yon veso espas-tan ki gen aparans deyò nan yon bwat apèl nan telefòn lapolis britanik, TARDIS la ( ''{{Lang|en|Time And Relative Dimension In Space}}'', ki kapab tou. jwenn tradui an franse kòm « Tan relativite dimansyon entè-espasyal » ). Lè Doktè a blese mòtèl, li ka siviv pa rejenerasyon; Lè sa a, li chanje aparans li ak, nan yon sèten limit, pèsonalite li, men pandan y ap kenbe memwa nan lavi anvan li.
== Nòt ak referans ==
{{Referans|taille=24|références=<ref name="3avril2013_gallifreybase.com">{{Lien web|url=http://gallifreybase.com/w/index.php/France|titre=SELLING DOCTOR WHO TO FRANCE|éditeur=Gallifrance|date=3 avril 2013|consulté le=30 novembre 2013}}</ref>}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:Doctor Who|wikiquote=Doctor Who|wikinews=Category:Doctor Who}}
=== Lyen ekstèn ===
* (en) Site officiel
* {{En}} [http://bbc.co.uk/doctorwho ''Doctor Who''] sur le site de la [[BBC One]]
* [https://www.france.tv/france-4/doctor-who/ ''Doctor Who''] sur le site de France 4
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** AllMovie
** Allociné
** OFDb
** Rotten Tomatoes
* {{Autorité}}
[[Kategori:Seri televizee anglè]]
4a53y4ty3iuxyvdfv6a99z46zacf7ci
856019
856018
2024-11-14T21:10:08Z
Kitanago
19629
856019
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox sinema (fim)|imaj=Logo Doctor Who (2023-présent).png|upright=1.2|lejand=Logo seri (depi [[2023]])|tit=Doctor Who|langue du titre=en-GB|tip=[[Seri televize]]|tit orijinal=|lòt tit=''Docteur Who'' <small>([[TF1]], [[Sosyete Radyo-Kanada|Radyo-Kanada]])</small>|jan=Seri [[syans-fiksyon]]|kreyatè='''Première série''' : {{clr}} [[Sydney Newman]] {{clr}} [[Donald Wilson (producteur)|Donald Wilson]] {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]]{{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]]|producteur='''Première série''' : {{clr}} [[Verity Lambert]] <small>(1963-1965)</small>{{clr}} [[John Wiles]]<small>(1965-1966)</small> {{clr}} [[Innes Lloyd]] <small>(1966-1968)</small>{{clr}} [[Barry Letts]] <small>(1970-1975)</small> {{clr}} [[Philip Hinchcliffe]] <small>(1975-1977)</small> {{clr}} [[Graham Williams]]<small>(1977-1979)</small> {{clr}} [[John Nathan-Turner]] <small>(1979-1989)</small>{{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Phil Collinson]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Julie Gardner]] <small>(2005-2010)</small> {{clr}} [[Steven Moffat]] <small>(2010-2017)</small> {{clr}} [[Chris Chibnall]] <small>(2017-2022)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Russell T Davies]] <small>(2023-...)</small> {{clr}} [[Phil Collinson]] <small>(2023-...)</small> {{clr}} [[Julie Gardner]] <small>(2023-...)</small>|acteur='''Plusieurs interprètes du [[Le Docteur (Doctor Who)|Docteur]]'''<br/>(actuellement [[Ncuti Gatwa]])<br />
'''Plusieurs [[Liste des compagnons du Docteur|compagnons]]'''<br/>(actuellement [[Millie Gibson]])|pays={{Royaume-Uni}}|chaîne=[[BBC One]]|musique='''Première série''' : {{clr}} [[Ron Grainer]] et [[Delia Derbyshire]] (générique), Norman Kay {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} [[Murray Gold]] <small>(2005-2017)</small> {{clr}} [[Segun Akinola]] <small>(2018-2022)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} [[Murray Gold]] <small>(2023-...)</small>.|nb saisons='''Première série''' : {{clr}} 26 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (1963–1989)|Liste]])</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} 13 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (2005-2022)|Liste]])</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} 1 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (depuis 2023)|Liste]])</small> {{clr}} '''Total des saisons''' : {{clr}} 40|nb épisodes='''Première série''' : {{clr}} 700 <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (1963–1989)|Liste]])</small> {{clr}}
'''Spécial 20 ans''' : {{clr}} 1 ''<small>([[The Five Doctors]])</small>'' {{clr}}
'''Téléfilm de 1996''' : {{clr}} 1 ''<small>([[Le Seigneur du Temps]])</small>'' {{clr}}
'''Seconde série''' : {{clr}} 153 + 22 épisodes spéciaux <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (2005-2022)|Liste]])</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} 8 + 4 épisodes spéciaux <small>([[Liste des épisodes de Doctor Who (depuis 2023)|Liste]])</small> {{clr}}
'''Total des épisodes''' : {{clr}} 889|durée='''Première série''' : {{clr}} {{Dunité|685|25|minutes}} {{clr}} {{Dunité|15|45|minutes}} {{clr}} '''Spécial 20 ans''' : {{clr}} {{Dunité|1|90|minutes}} {{clr}}
'''Téléfilm''' : {{clr}} 85 minutes <small>(Royaume-Uni/France)</small> {{clr}} 89 minutes <small>(États-Unis)</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} {{Dunité|153|45-70|minutes}} {{clr}} {{Dunité|22|47-89|minutes}} <small>(épisodes spéciaux)</small> {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} {{Dunité|8|45-55|minutes}} {{clr}} {{Dunité|4|54-61|minit}} <small>(épisodes spéciaux)</small>|début='''Première série''' : {{clr}} {{Date-|23|novanm|1963|à la télévision}} – {{Date|6|décembre|1989|à la télévision}} {{clr}} '''Téléfilm''' :{{clr}} {{Date-|12|me|1996|à la télévision}} <small>(Canada)</small> {{clr}} {{clr}} {{Date|14|mai|1996|à la télévision}} <small>(États-Unis)</small> {{clr}} {{Date|27|mai|1996|à la télévision}} <small>(Royaume-Uni)</small> {{clr}} {{date|18|mars|1997|à la télévision}} <small>(France)</small> {{clr}} '''Seconde série''' : {{clr}} {{Date-|26|mas|2005|à la télévision}} – {{Date|23|octobre|2022|à la télévision}} {{clr}} '''Troisième série''' : {{clr}} {{Dat|25|novanm|2023|à la télévision}}|fin=[[Production audiovisuelle|en production]]|site web={{URL|http://www.bbc.co.uk/doctorwho|bbc.co.uk/doctorwho}}<br/>{{URL|http://www.doctorwho.tv|doctorwho.tv}}}}
'''''{{Lang|en|Doctor Who}}''''' ( {{Abréviation discrète|trad. litt.|traduction littérale}}: "Doktè kilès?») se yon seri televize britanik [[Syans-fiksyon|syans fiksyon]], ki te kreye pa Sydney Newman, Donald Wilson ak Verity Lambert, emisyon soti 23 novanm 1963 sou BBC One. Li rakonte avanti Doktè a, yon pèsonaj ki gen anpil figi ki vwayaje nan espas ak [[tan]] abò yon veso espas-tan ki gen aparans deyò nan yon bwat apèl nan telefòn lapolis britanik, TARDIS la ( ''{{Lang|en|Time And Relative Dimension In Space}}'', ki kapab tou. jwenn tradui an franse kòm « Tan relativite dimansyon entè-espasyal » ). Lè Doktè a blese mòtèl, li ka siviv pa rejenerasyon; Lè sa a, li chanje aparans li ak, nan yon sèten limit, pèsonalite li, men pandan y ap kenbe memwa nan lavi anvan li.
== Nòt ak referans ==
{{Referans|taille=24|références=<ref name="3avril2013_gallifreybase.com">{{Lien web|url=http://gallifreybase.com/w/index.php/France|titre=SELLING DOCTOR WHO TO FRANCE|éditeur=Gallifrance|date=3 avril 2013|consulté le=30 novembre 2013}}</ref>}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:Doctor Who|wikiquote=Doctor Who|wikinews=Category:Doctor Who}}
=== Lyen ekstèn ===
* (en) Site officiel
* {{En}} [http://bbc.co.uk/doctorwho ''Doctor Who''] sur le site de la [[BBC One]]
* [https://www.france.tv/france-4/doctor-who/ ''Doctor Who''] sur le site de France 4
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** AllMovie
** Allociné
** OFDb
** Rotten Tomatoes
* {{Autorité}}
[[Kategori:Seri televizee anglè]]
6rxtadybq0q5s9cwpsa2in2saop4xl1
Vincent ak Doktè a
0
93894
856020
2024-11-15T00:41:36Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/209365903|Vincent et le Docteur]] »
856020
wikitext
text/x-wiki
'''''Vincent ak Doktè a'''''<ref name="france4">{{PDF}}[http://www.france4.fr/pdf/2011mars_du5au11_hebdo2.pdf Hebdo France 4 du samedi 5 au vendredi 11 mars 2011] France 4 </ref> ( ''Vincent and the Doctor'' ) se 10e epizòd nan senkyèm sezon dezyèm seri [[seri televize]] britanik syans fiksyon ''[[Doctor Who]]''. Ekri pa Richard Curtis, li te difize premye fwa 5 jen 2010 sou [[BBC One]]. Doktè a ak konpayon li Amy Pond goumen ansanm ak [[Vincent van Gogh]] yon mons ke sèlman pent la ka wè.
[[Fichye:L'église_d'Auvers-sur-Oise.jpg|gauche|vignette|201x201px| Yon figi move parèt nan youn nan fenèt yo nan ''Legliz la nan Auvers-sur-Oise'']]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Vincent van Gogh]]
[[Kategori:Mize Orsay]]
dk7stcbvo0f6207i0d19c3kwolvs2ng
856021
856020
2024-11-15T00:42:04Z
Kitanago
19629
856021
wikitext
text/x-wiki
{{infobox}}
'''''Vincent ak Doktè a'''''<ref name="france4">{{PDF}}[http://www.france4.fr/pdf/2011mars_du5au11_hebdo2.pdf Hebdo France 4 du samedi 5 au vendredi 11 mars 2011] France 4 </ref> ( ''Vincent and the Doctor'' ) se 10e epizòd nan senkyèm sezon dezyèm seri [[seri televize]] britanik syans fiksyon ''[[Doctor Who]]''. Ekri pa Richard Curtis, li te difize premye fwa 5 jen 2010 sou [[BBC One]]. Doktè a ak konpayon li Amy Pond goumen ansanm ak [[Vincent van Gogh]] yon mons ke sèlman pent la ka wè.
[[Fichye:L'église_d'Auvers-sur-Oise.jpg|gauche|vignette|201x201px| Yon figi move parèt nan youn nan fenèt yo nan ''Legliz la nan Auvers-sur-Oise'']]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Vincent van Gogh]]
[[Kategori:Mize Orsay]]
fuuynd1fhllt64km4e9gburqzhohr66
856028
856021
2024-11-15T00:52:28Z
Kitanago
19629
Kitanago a déplacé la page [[Vincent ak doktè a]] vers [[Vincent ak Doktè a]]
856021
wikitext
text/x-wiki
{{infobox}}
'''''Vincent ak Doktè a'''''<ref name="france4">{{PDF}}[http://www.france4.fr/pdf/2011mars_du5au11_hebdo2.pdf Hebdo France 4 du samedi 5 au vendredi 11 mars 2011] France 4 </ref> ( ''Vincent and the Doctor'' ) se 10e epizòd nan senkyèm sezon dezyèm seri [[seri televize]] britanik syans fiksyon ''[[Doctor Who]]''. Ekri pa Richard Curtis, li te difize premye fwa 5 jen 2010 sou [[BBC One]]. Doktè a ak konpayon li Amy Pond goumen ansanm ak [[Vincent van Gogh]] yon mons ke sèlman pent la ka wè.
[[Fichye:L'église_d'Auvers-sur-Oise.jpg|gauche|vignette|201x201px| Yon figi move parèt nan youn nan fenèt yo nan ''Legliz la nan Auvers-sur-Oise'']]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Vincent van Gogh]]
[[Kategori:Mize Orsay]]
fuuynd1fhllt64km4e9gburqzhohr66
Vincent ak doktè a
0
93895
856029
2024-11-15T00:52:28Z
Kitanago
19629
Kitanago a déplacé la page [[Vincent ak doktè a]] vers [[Vincent ak Doktè a]]
856029
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECTION [[Vincent ak Doktè a]]
kt0038xttjyrhlxngydp69f6ber7e2u
Sezon 5 nan Doctor Who
0
93896
856030
2024-11-15T00:58:34Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216072738|Saison 5 de Doctor Who]] »
856030
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Saison de série télévisée|nom=Saison 5 de ''{{Langue|en|Doctor Who}}''<br/>''<small>Deuxième Série</small>''|image=Doctor-Who-Logo-2010.jpg|légende=|série=[[Doctor Who|{{Langue|en|Doctor Who}}]]|pays={{Royaume-Uni}}|chaine=[[BBC One|{{Langue|en|BBC One}}]]|première diffusion={{Date|3|avril|2010|à la télévision}}|dernière diffusion={{Date|26|juin|2010|à la télévision}}|nombre épisodes=13|saison précédente=[[Saison 4 de Doctor Who - Épisodes spéciaux|Saison 4 - Spéciaux]]|saison suivante=[[Saison 6 de Doctor Who|Saison 6]]|liste des épisodes=[[Liste des épisodes de Doctor Who (2005-2022)|Liste des épisodes de ''{{Langue|en|Doctor Who}}'']]}}Atik sa a prezante epizòd '''senkyèm sezon''' dezyèm seri televizyon '''''[[Doctor Who|{{Lang|en|Doctor Who}}]]'''''.
== Rezime sezon an ==
Apre rejenerasyon eksplozif li a, onzyèm doktè a tonbe nan vilaj Leadworth [[Angletè]] an 1996. Li rankontre yon ti fi, Amelia (Amy) Pond, ke li aksidantèlman abandone pandan douz an anvan li retounen al chèche l. Pi devan ansanm ak Rory Williams, fiyanse li a, te vin konfwonte ak omniprezans nan defo espasyo-tanporèl ki menase linivè a tout antye.
== Distribisyon ==
=== Aktè prensipal yo ===
* Matt Smith: Onzyèm Doktè
* [[Karen Gillan]]: Amy Pond
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Seri televizyon]]
dyazmw2argsu9zk6ogf7k13shwiumm1
856031
856030
2024-11-15T01:02:49Z
Kitanago
19629
856031
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox |charte=Saison de série télévisée|nom=Saison 5 de ''{{Lang|en|Doctor Who}}''<br/>''<small>Deuxième Série</small>''|imaj=Doctor-Who-Logo-2010.jpg|lejand=|seri=[[Doctor Who|{{Langue|en|Doctor Who}}]]|peyi={{Wayòm-Ini}}|chèn=[[BBC One|{{Lang|en|BBC One}}]]|premye difizyon={{Date-|3|avril|2010|nan televizyon}}|dènye difizyon={{Date-|26|ein|2010|nan televizyon }}|kantite epizòd=13|ssezon anvan=[[Saison 4 de Doctor Who - Épisodes spéciaux|Saison 4 - Spéciaux]]|sezon aprè=[[Saison 6 de Doctor Who|Saison 6]]|liste des épisodes=[[Liste des épisodes de Doctor Who (2005-2022)|Liste des épisodes de ''{{Lang|en|Doctor Who}}'']]}}
Atik sa a prezante epizòd '''senkyèm sezon''' dezyèm seri televizyon '''''[[Doctor Who|{{Lang|en|Doctor Who}}]]'''''.
== Rezime sezon an ==
Apre rejenerasyon eksplozif li a, onzyèm doktè a tonbe nan vilaj Leadworth [[Angletè]] an 1996. Li rankontre yon ti fi, Amelia (Amy) Pond, ke li aksidantèlman abandone pandan douz an anvan li retounen al chèche l. Pi devan ansanm ak Rory Williams, fiyanse li a, te vin konfwonte ak omniprezans nan defo espasyo-tanporèl ki menase linivè a tout antye.
== Distribisyon ==
=== Aktè prensipal yo ===
* Matt Smith: Onzyèm Doktè
* [[Karen Gillan]]: Amy Pond
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Seri televizyon]]
kdaoglmlmp8twgsbgge8sgiyi3vc8uk
856032
856031
2024-11-15T01:03:13Z
Kitanago
19629
856032
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox |charte=série télévisée|nom=Saison 5 de ''{{Lang|en|Doctor Who}}''<br/>''<small>Deuxième Série</small>''|imaj=Doctor-Who-Logo-2010.jpg|lejand=|seri=[[Doctor Who|{{Langue|en|Doctor Who}}]]|peyi={{Wayòm-Ini}}|chèn=[[BBC One|{{Lang|en|BBC One}}]]|premye difizyon={{Date-|3|avril|2010|nan televizyon}}|dènye difizyon={{Date-|26|ein|2010|nan televizyon }}|kantite epizòd=13|ssezon anvan=[[Saison 4 de Doctor Who - Épisodes spéciaux|Saison 4 - Spéciaux]]|sezon aprè=[[Saison 6 de Doctor Who|Saison 6]]|liste des épisodes=[[Liste des épisodes de Doctor Who (2005-2022)|Liste des épisodes de ''{{Lang|en|Doctor Who}}'']]}}
Atik sa a prezante epizòd '''senkyèm sezon''' dezyèm seri televizyon '''''[[Doctor Who|{{Lang|en|Doctor Who}}]]'''''.
== Rezime sezon an ==
Apre rejenerasyon eksplozif li a, onzyèm doktè a tonbe nan vilaj Leadworth [[Angletè]] an 1996. Li rankontre yon ti fi, Amelia (Amy) Pond, ke li aksidantèlman abandone pandan douz an anvan li retounen al chèche l. Pi devan ansanm ak Rory Williams, fiyanse li a, te vin konfwonte ak omniprezans nan defo espasyo-tanporèl ki menase linivè a tout antye.
== Distribisyon ==
=== Aktè prensipal yo ===
* Matt Smith: Onzyèm Doktè
* [[Karen Gillan]]: Amy Pond
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Seri televizyon]]
tjogx09pfj67eri6bcjvi3rf6eao6va
Tony Curran
0
93897
856033
2024-11-15T01:09:48Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216452974|Tony Curran]] »
856033
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)}}'''Tony Curran''', fèt 13 desanm 1969 nan Glasgow ( [[Ekòs]] ), se yon aktè [[Wayòm Ini|Britanik]].
Nan televizyon, li te fè aparisyon nan seri: ''Medium, Mentalist, Sons of Anarchy'', ''[[Doctor Who|Doktè Who]]'' ak ''Daredevil.'' Epi li jwe wòl Datak Tarr nan seri ''Defiance.''
== Biyografi ==
Li etidye nan Royal Conservatoire of Scotland.
=== Lavi prive ===
Li te marye ak Mai Nguyen depi 2012. Yo gen yon pitit fi, Beau Curran, ki fèt an [[2013 (almanak gregoryen)|2013]].
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
[[Kategori:Aktè ekosè]]
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
ed2kob2b0e058tu4x5om7n5r22mjrhp
856034
856033
2024-11-15T01:14:05Z
Kitanago
19629
856034
wikitext
text/x-wiki
{{gade omonim|Curran}}
{{Ebòch|aktè ekosè}}
{{Infobox Sinema (pèsonalite)
| couleur = artiste
| nom = Tony Curran
| imaj = Tony Curran - Defiance Panel (cropped).jpg
| taille image = 200 px
| lejand = Tony Curran en 2013.
| non nesans = Anthony Curran
| dat nesans = {{Date de naissance|13|12|1969|âge=oui}}
| lye nesans = [[Glasgow]], [[Ekòs]], [[Wayòm-Ini]]
| date de mort =
| lieu de mort =
| nasyonalite = {{drapo|Wayòm-Ini}} [[Wayòm-Ini|britannik]]
| taille =
| surnom =
| religion =
| pwofesyon = [[Aktè]]
| fim notab = ''[[Pearl Harbor (film)|Pearl Harbor]]''<br/>''[[La Ligue des gentlemen extraordinaires (film)|La Ligue des gentlemen extraordinaires]]''<br/>''[[Underworld 2 : Evolution]]''
| seri notab = ''[[Defiance (série télévisée)|Defiance]]''}}'''Tony Curran''', fèt 13 desanm 1969 nan Glasgow ( [[Ekòs]] ), se yon aktè [[Wayòm Ini|Britanik]].
Nan televizyon, li te fè aparisyon nan seri: ''Medium, Mentalist, Sons of Anarchy'', ''[[Doctor Who|Doktè Who]]'' ak ''Daredevil.'' Epi li jwe wòl Datak Tarr nan seri ''Defiance.''
== Biyografi ==
Li etidye nan Royal Conservatoire of Scotland.
=== Lavi prive ===
Li te marye ak Mai Nguyen depi 2012. Yo gen yon pitit fi, Beau Curran, ki fèt an [[2013 (almanak gregoryen)|2013]].
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
[[Kategori:Aktè ekosè]]
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
3jh9o19k91ci7lofya1lcsrco7p418e
856035
856034
2024-11-15T01:15:16Z
Kitanago
19629
856035
wikitext
text/x-wiki
{{gade omonim|Curran}}
{{Ebòch|aktè ekosè}}
{{Infobox Sinema (pèsonalite)
| couleur = artiste
| nom = Tony Curran
| imaj = Tony Curran - Defiance Panel (cropped).jpg
| taille image = 200 px
| lejand = Tony Curran en 2013.
| non nesans = Anthony Curran
| dat nesans = {{Dat nesans|13|12|1969|âge=oui}}
| lye nesans = [[Glasgow]], [[Ekòs]], [[Wayòm-Ini]]
| date de mort =
| lieu de mort =
| nasyonalite = {{drapo|Wayòm-Ini}} [[Wayòm-Ini|britannik]]
| taille =
| surnom =
| religion =
| pwofesyon = [[Aktè]]
| fim notab = ''[[Pearl Harbor (film)|Pearl Harbor]]''<br/>''[[La Ligue des gentlemen extraordinaires (film)|La Ligue des gentlemen extraordinaires]]''<br/>''[[Underworld 2 : Evolution]]''
| seri notab = ''[[Defiance (série télévisée)|Defiance]]''}}'''Tony Curran''', fèt 13 desanm 1969 nan Glasgow ( [[Ekòs]] ), se yon aktè [[Wayòm Ini|Britanik]].
Nan televizyon, li te fè aparisyon nan seri: ''Medium, Mentalist, Sons of Anarchy'', ''[[Doctor Who|Doktè Who]]'' ak ''Daredevil.'' Epi li jwe wòl Datak Tarr nan seri ''Defiance.''
== Biyografi ==
Li etidye nan Royal Conservatoire of Scotland.
=== Lavi prive ===
Li te marye ak Mai Nguyen depi 2012. Yo gen yon pitit fi, Beau Curran, ki fèt an [[2013 (almanak gregoryen)|2013]].
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
[[Kategori:Aktè ekosè]]
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
9z9hjzyqdqbajm5siliq7kezwm1bmyk
Kategori:Paj ki itilize P5033
14
93898
856037
2024-11-15T01:16:47Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
856037
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Sunflower Seed
0
93899
856048
2024-11-15T01:36:41Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/201739041|Sunflower Seed]] »
856048
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| titre = Sunflower Seed
| langue du titre = en
| image =
| légende =
| titre québécois =
| titre original =
| réalisation = [[Pascal Adant]]
| scénario = [[Pascal Adant]]
| acteur = [[Gaëtan Wenders]]<br />[[Fabrice Boutique]]<br />[[Françoise Oriane]]
| production = Climax Films
| pays = {{Belgique}}
| genre = [[Film biographique|Biographique]]
| durée = {{unité|18|minutes}}
| année de sortie = 2013
}}
'''''{{Lang|en|Sunflower Seed}}''''' se yon kout metraj bèlj ki te dirije pa Pascal Adant e ki te pibliye an [[2013 (almanak gregoryen)|2013]] <ref>[http://sub.festival-cannes.fr/SfcCatalogue/MovieDetail/a5dd9fb3-2c85-4e69-9127-2dbcd2fb0f27 Catalogue du court] </ref>.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''{{Lang|en|Sunflower Seed}}''
* Reyalizasyon: Pascal Adant
* Senaryo: Pascal Adant
* Pwodiksyon: Olivier Rausin
* Mizik orijinal: Pascal Adant
* Fotografi: Vincent "Max" Fauvelle
* Asanble: Pascal Adant
* Dekorasyon: Julien Dubourg
* Kostim: Marie Davin
* Lokal filmasyon: Ekomize Bois-du-Luc
* Dire: 18 minit
* Peyi:{{Bèljik}}
* Lang: [[Lang franse|franse]], borain
* Fòma: Nwa ak blan, [[Koulè]]
== Distribisyon ==
* Gaëtan Wenders: [[Vincent van Gogh|Vincent Van Gogh]]
* Fabrice Boutique: Louis
* Françoise Oriane: Manman Laplebe
* [[Chloé Petit|Chloe Petit]]: kiltivatè a
* [[Lisa Debauche]]: Jenn fanm nan min lan
* [[Simon André|Simon Andre]]: Ansyen kiltivatè a
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
t67pbw9djonknka8lj48ex60ksad1sh
856049
856048
2024-11-15T01:37:21Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/201739041|Sunflower Seed]] »
856049
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| titre = Sunflower Seed
| langue du titre = en
| image =
| légende =
| titre québécois =
| titre original =
| réalisation = [[Pascal Adant]]
| scénario = [[Pascal Adant]]
| acteur = [[Gaëtan Wenders]]<br />[[Fabrice Boutique]]<br />[[Françoise Oriane]]
| production = Climax Films
| pays = {{Belgique}}
| genre = [[Film biographique|Biographique]]
| durée = {{unité|18|minutes}}
| année de sortie = 2013
}}
'''''{{Lang|en|Sunflower Seed}}''''' se yon kout metraj bèlj ki te dirije pa Pascal Adant e ki te pibliye an [[2013 (almanak gregoryen)|2013]] <ref>[http://sub.festival-cannes.fr/SfcCatalogue/MovieDetail/a5dd9fb3-2c85-4e69-9127-2dbcd2fb0f27 Catalogue du court] </ref>.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''{{Lang|en|Sunflower Seed}}''
* Reyalizasyon: Pascal Adant
* Senaryo: Pascal Adant
* Pwodiksyon: Olivier Rausin
* Mizik orijinal: Pascal Adant
* Fotografi: Vincent "Max" Fauvelle
* Asanble: Pascal Adant
* Dekorasyon: Julien Dubourg
* Kostim: Marie Davin
* Lokal filmasyon: Ekomize Bois-du-Luc
* Dire: 18 minit
* Peyi:{{Bèljik}}
* Lang: [[Lang franse|franse]], borain
* Fòma: Nwa ak blan, [[Koulè]]
== Distribisyon ==
* Gaëtan Wenders: [[Vincent van Gogh|Vincent Van Gogh]]
* Fabrice Boutique: Louis
* Françoise Oriane: Manman Laplebe
* [[Chloé Petit|Chloe Petit]]: kiltivatè a
* [[Lisa Debauche]]: Jenn fanm nan min lan
* [[Simon André|Simon Andre]]: Ansyen kiltivatè a
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** Filmweb.pl
** IMDb
** The Movie Database
* [http://climaxfilms.be/Flim/sunflower-seed/ Le site du film]
* [https://www.youtube.com/watch?v=SimpPRbhd90&list=UUJtP8oufpR2cujS0DZr70FQ/ Sunflower Seed] sur [[YouTube]]
* [https://vimeo.com/129958257 Le film] sur Vimeo
[[Kategori:Vincent van Gogh nan sinema]]
[[Kategori:Fim biyografik bèlj]]
gzlfg6jdi1z9dihwh3rx92d5vx3v3a8
856050
856049
2024-11-15T01:39:03Z
Kitanago
19629
856050
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| tit = Sunflower Seed
| langue du titre = en
| image =
| légende =
| titre québécois =
| titre original =
| reyalizasyon = [[Pascal Adant]]
| senaryo = [[Pascal Adant]]
| aktè = [[Gaëtan Wenders]]<br />[[Fabrice Boutique]]<br />[[Françoise Oriane]]
| pwodiksyon = Climax Films
| peyi = {{Bèljik}}
| jan = [[Fim biyographik|Biyografik]]
| dire = {{unité|18|minutes}}
| ane soti = 2013
}}
'''''{{Lang|en|Sunflower Seed}}''''' se yon kout metraj bèlj ki te dirije pa Pascal Adant e ki te pibliye an [[2013 (almanak gregoryen)|2013]] <ref>[http://sub.festival-cannes.fr/SfcCatalogue/MovieDetail/a5dd9fb3-2c85-4e69-9127-2dbcd2fb0f27 Catalogue du court] </ref>.
== Fèy teknik ==
* Tit: ''{{Lang|en|Sunflower Seed}}''
* Reyalizasyon: Pascal Adant
* Senaryo: Pascal Adant
* Pwodiksyon: Olivier Rausin
* Mizik orijinal: Pascal Adant
* Fotografi: Vincent "Max" Fauvelle
* Asanble: Pascal Adant
* Dekorasyon: Julien Dubourg
* Kostim: Marie Davin
* Lokal filmasyon: Ekomize Bois-du-Luc
* Dire: 18 minit
* Peyi:{{Bèljik}}
* Lang: [[Lang franse|franse]], borain
* Fòma: Nwa ak blan, [[Koulè]]
== Distribisyon ==
* Gaëtan Wenders: [[Vincent van Gogh|Vincent Van Gogh]]
* Fabrice Boutique: Louis
* Françoise Oriane: Manman Laplebe
* [[Chloé Petit|Chloe Petit]]: kiltivatè a
* [[Lisa Debauche]]: Jenn fanm nan min lan
* [[Simon André|Simon Andre]]: Ansyen kiltivatè a
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** Filmweb.pl
** IMDb
** The Movie Database
* [http://climaxfilms.be/Flim/sunflower-seed/ Le site du film]
* [https://www.youtube.com/watch?v=SimpPRbhd90&list=UUJtP8oufpR2cujS0DZr70FQ/ Sunflower Seed] sur [[YouTube]]
* [https://vimeo.com/129958257 Le film] sur Vimeo
[[Kategori:Vincent van Gogh nan sinema]]
[[Kategori:Fim biyografik bèlj]]
oqggjg7tgd7w8i6h6da4qfqfckkl47w
Pascal Adant
0
93900
856052
2024-11-15T01:47:03Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/217592040|Pascal Adant]] »
856052
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=réalisateur}}'''Pascal Adant''', fèt 8 jiyè 1971 nan Soignies (pwovens Hainaut), se yon direktè ak senarist Bèlj.
== Biyografi ==
An 2010, li te dirije {{Nowrap|15 epizòd}} nan yon seri televize nouvo ki te pwodui pa MTV Networks emisyon sou Nickelodeon <ref>[http://www.mon-programme-tv.be/actu/19600 Un dessin anime belge sur Nickelodeon.html] </ref>, ak nan 2012 siyen ''[[Sunflower Seed]]'', yon fim sou jèn [[Atis pent|pent]] [[Vincent van Gogh]] nan [[Borinaj]] <ref>[http://www.wbimages.be/index.php?id=8973&tx_cfwbavmsearch_pi1%5Buid%5D=19063 Sunflower Seed] </ref>.
Pwochen fim li an, ''The Trial'', te nan preparasyon <ref>[https://variety.com/2015/film/markets-festivals/rome-festival-new-cinema-netwok-mia1201619188-1201619188/] </ref> .
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
* [https://variety.com/2015/film/markets-festivals/rome-festival-new-cinema-netwok-mia1201619188-1201619188/] sou Varyete
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Nesans an jiyè 1971]]
j49c7cf3kw93fhrr926qn09tbtntnno
Gaëtan Wenders
0
93901
856053
2024-11-15T01:56:04Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/212337204|Gaëtan Wenders]] »
856053
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)}}'''Gaëtan Wenders''' se yon [[aktè]] [[Bèljik|Bèlj]] ki fèt nan [[Briksèl]].
== Biyografi ==
Li te fèt [[Briksèl]] ak yon manman Nòvejyèn ak yon papa Bèlj.
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
* [https://www.youtube.com/watch?v=807w3ihXdis Youtube]
[[Kategori:Aktè bèlj]]
[[Kategori:Nesans an avril 1968]]
ae94i5sdty1a8rnyzekrqon9bkvmgg3
856054
856053
2024-11-15T01:56:24Z
Kitanago
19629
856054
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)}}
'''Gaëtan Wenders''' se yon [[aktè]] [[Bèljik|Bèlj]] ki fèt nan [[Briksèl]].
== Biyografi ==
Li te fèt [[Briksèl]] ak yon manman Nòvejyèn ak yon papa Bèlj.
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
* [https://www.youtube.com/watch?v=807w3ihXdis Youtube]
[[Kategori:Aktè bèlj]]
[[Kategori:Nesans an avril 1968]]
h4cxsi38xvjnj632psgbjkh8eavjdn9
856055
856054
2024-11-15T01:57:06Z
Kitanago
19629
856055
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)
|nasyonalite=[Bèljik|Bèlj]]}}
'''Gaëtan Wenders''' se yon [[aktè]] [[Bèljik|Bèlj]] ki fèt nan [[Briksèl]].
== Biyografi ==
Li te fèt [[Briksèl]] ak yon manman Nòvejyèn ak yon papa Bèlj.
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
* [https://www.youtube.com/watch?v=807w3ihXdis Youtube]
[[Kategori:Aktè bèlj]]
[[Kategori:Nesans an avril 1968]]
caj1m8g7a3xl3djo2gm0z6389i2l2op
856057
856055
2024-11-15T01:59:42Z
Kitanago
19629
856057
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)
| non = Gaëtan Wenders
| imaj = Wenders Gaetan picture 2017.jpg
| lejand = Gaëtan Wenders nan 2016
| non nesans =
| kote nesans = [[Briksèl]], [[Bèljik]]
| dat lanmò =
| kote lanmò =
| nasyonalite = {{drapo|Bèljik}} [[Bèljik|Bèljik]]
| pwofesyon = [[Aktè]]
| fim notab = ''[[A Chain for Two]]''<br>''[[Pilgrimage (film, 2016)|Pilgrimage]]''<br>''[[Sunflower Seed]]''<br> ''[[Iron Sky 2]]''
| seri notab = ''[[Versailles (seri TV)]]'' <br> ''[[Plus belle la vie]]'' <br> ''[[New Look]]''
}}
}}
'''Gaëtan Wenders''' se yon [[aktè]] [[Bèljik|Bèlj]] ki fèt nan [[Briksèl]].
== Biyografi ==
Li te fèt [[Briksèl]] ak yon manman Nòvejyèn ak yon papa Bèlj.
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
* [https://www.youtube.com/watch?v=807w3ihXdis Youtube]
[[Kategori:Aktè bèlj]]
[[Kategori:Nesans an avril 1968]]
37sdfxyi0tx8x077hxns36l3kas1rhr
856058
856057
2024-11-15T01:59:55Z
Kitanago
19629
856058
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)
| non = Gaëtan Wenders
| imaj = Wenders Gaetan picture 2017.jpg
| lejand = Gaëtan Wenders nan 2016
| non nesans =
| kote nesans = [[Briksèl]], [[Bèljik]]
| dat lanmò =
| kote lanmò =
| nasyonalite = {{drapo|Bèljik}} [[Bèljik|Bèljik]]
| pwofesyon = [[Aktè]]
| fim notab = ''[[A Chain for Two]]''<br>''[[Pilgrimage (film, 2016)|Pilgrimage]]''<br>''[[Sunflower Seed]]''<br> ''[[Iron Sky 2]]''
| seri notab = ''[[Versailles (seri TV)]]'' <br> ''[[Plus belle la vie]]'' <br> ''[[New Look]]''
}}
'''Gaëtan Wenders''' se yon [[aktè]] [[Bèljik|Bèlj]] ki fèt nan [[Briksèl]].
== Biyografi ==
Li te fèt [[Briksèl]] ak yon manman Nòvejyèn ak yon papa Bèlj.
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
* [https://www.youtube.com/watch?v=807w3ihXdis Youtube]
[[Kategori:Aktè bèlj]]
[[Kategori:Nesans an avril 1968]]
p5gejtqru6vw1d5odrgwqa5syc9ijc0
856059
856058
2024-11-15T02:00:18Z
Kitanago
19629
856059
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)
| non = Gaëtan Wenders
| imaj = Wenders Gaetan picture 2017.jpg
| lejand = Gaëtan Wenders nan 2016
| non nesans =
| kote nesans = [[Briksèl]], [[Bèljik]]
| dat lanmò =
| kote lanmò =
| nasyonalite = {{drapo|Bèljik}} [[Bèljik|Bèlj]]
| pwofesyon = [[Aktè]]
| fim notab = ''[[A Chain for Two]]''<br>''[[Pilgrimage (film, 2016)|Pilgrimage]]''<br>''[[Sunflower Seed]]''<br> ''[[Iron Sky 2]]''
| seri notab = ''[[Versailles (seri TV)]]'' <br> ''[[Plus belle la vie]]'' <br> ''[[New Look]]''
}}
'''Gaëtan Wenders''' se yon [[aktè]] [[Bèljik|Bèlj]] ki fèt nan [[Briksèl]].
== Biyografi ==
Li te fèt [[Briksèl]] ak yon manman Nòvejyèn ak yon papa Bèlj.
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
* [https://www.youtube.com/watch?v=807w3ihXdis Youtube]
[[Kategori:Aktè bèlj]]
[[Kategori:Nesans an avril 1968]]
akqfci30zmxym8uiw3wl8ylb5ohhc7o
856060
856059
2024-11-15T02:00:41Z
Kitanago
19629
856060
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Sinema (pèsonalite)
| non = Gaëtan Wenders
| imaj = Wenders Gaetan picture 2017.jpg
| lejand = Gaëtan Wenders an 2016
| non nesans =
| kote nesans = [[Briksèl]], [[Bèljik]]
| dat lanmò =
| kote lanmò =
| nasyonalite = {{drapo|Bèljik}} [[Bèljik|Bèlj]]
| pwofesyon = [[Aktè]]
| fim notab = ''[[A Chain for Two]]''<br>''[[Pilgrimage (film, 2016)|Pilgrimage]]''<br>''[[Sunflower Seed]]''<br> ''[[Iron Sky 2]]''
| seri notab = ''[[Versailles (seri TV)]]'' <br> ''[[Plus belle la vie]]'' <br> ''[[New Look]]''
}}
'''Gaëtan Wenders''' se yon [[aktè]] [[Bèljik|Bèlj]] ki fèt nan [[Briksèl]].
== Biyografi ==
Li te fèt [[Briksèl]] ak yon manman Nòvejyèn ak yon papa Bèlj.
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
* [https://www.youtube.com/watch?v=807w3ihXdis Youtube]
[[Kategori:Aktè bèlj]]
[[Kategori:Nesans an avril 1968]]
80fyiw3sw6ohzwdlknvzkn77fdhbox3
Dokifiksyon
0
93902
856061
2024-11-15T02:09:52Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/217013777|Docufiction]] »
856061
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Moana_tatoo.jpg|vignette| ''Moana'' (1925), pa Robert Flaherty, konsidere kòm premye docufiction nan istwa a nan sinema.]]
Yon <ref>L'usage est variable, selon que l'on parle d'un [[documentaire]] ou d'une [[fiction]]. </ref> '''dokifiksyon''' <ref>Il est aussi possible de l'écrire avec un tiret ('''docu-fiction''') voire en deux parties séparées ('''docu fiction''') </ref> (oswa '''dokimantè-fiksyon''' ), pafwa mal refere kòm '''dokidrama''', se yon [[Jan sinematografik|jan]] sinematografik, televizyon oswa radyo ki melanje [[Documentaries|dokimantè]] <ref>[http://girishshambu.blogspot.com/2006/12/six-types-of-documentary.html Reality and documentary] – at Six Types Of Documentary, article par Girish Shambu (blog) </ref> ak [[fiksyon]].
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Mo-valiz]]
[[Kategori:Jan sinematografik]]
[[Kategori:Dokifiksyon]]
lpaz70xb06ci0wofbkr3pe3ju2obak8
856068
856061
2024-11-15T02:36:09Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856068
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Moana_tatoo.jpg|vignette| ''Moana'' (1925), pa Robert Flaherty, konsidere kòm premye docufiction nan istwa a nan sinema.]]
Yon <ref>L'usage est variable, selon que l'on parle d'un [[documentaire]] ou d'une [[fiction]]. </ref> '''dokifiksyon''' <ref>Il est aussi possible de l'écrire avec un tiret ('''docu-fiction''') voire en deux parties séparées ('''docu fiction''') </ref> (oswa '''dokimantè-fiksyon''' ), pafwa mal refere kòm '''dokidrama''', se yon [[Jan sinematografik|jan]] sinematografik, televizyon oswa radyo ki melanje [[Documentaries|dokimantè]] <ref>[https://web.archive.org/web/20190117145725/http://girishshambu.blogspot.com/2006/12/six-types-of-documentary.html Reality and documentary] – at Six Types Of Documentary, article par Girish Shambu (blog)</ref> ak [[fiksyon]].
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Mo-valiz]]
[[Kategori:Jan sinematografik]]
[[Kategori:Dokifiksyon]]
f3kk7ftxdhyfkzz8folht9dbcwotr5z
Mons 2015
0
93903
856062
2024-11-15T02:15:41Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/204234140|Mons 2015]] »
856062
wikitext
text/x-wiki
'''Mons 2015''' se yon pwojè kiltirèl ki te dirije pa vil Mons nan okazyon deziyasyon li, ak Plzen, nan [[Repiblik Tchèk]] kòm Kapital Ewopeyen an nan Kilti an 2015. Bidjè total li a te 70.5 milyon ewo <ref>{{Cite web|url=http://www.lalibre.be/regions/hainaut/le-budget-total-de-mons-2015-est-de-70-5-millions-d-euros-546f369b3570d36fe8757273|title=Le budget total de Mons 2015 est de 70,5 millions d'euros|last=Agence BELGA|date=vendredi 21 novembre 2014|website=Lalibre.be|language=fr|access-date=25/04/2015}}</ref>.
== Istorik ==
Pwojè a kòmanse 24 janvye 2015 ak pati ouvèti a ki reyini plis pase {{Unité|100000 moun}} <ref>{{Cite web|url=http://www.lesoir.be/766653/article/mons-2015/2015-01-23/mons-2015-plus-100000-personnes-fete-d-ouverture-pari-reussi|title=Mons 2015: plus de 100.000 personnes à la fête d’ouverture, pari réussi!|last=La rédaction du journal ''Le Soir''|date=25 janvier 2015|website=Lesoir.be|language=fr|access-date=24/04/2015}}</ref>. Nan okazyon sa a, koup wa a inogire ekspozisyon an "Van Gogh nan Borinage: nesans yon atis <ref>{{Cite web|url=http://www.lesoir.be/767269/article/mons-2015/2015-01-24/mons-2015-couple-royal-inaugure-l-exposition-van-gogh|title=Mons 2015: Le couple royal a inauguré l’exposition Van Gogh|last=Agence BELGA|date=24 janvier 2015|website=Lesoir.be|language=fr|access-date=25/04/2015}}</ref>".
== Referans ==
<references />
=== Lyen ekstèn ===
* [http://www.mons2015.eu/fr/ Sit entènèt ofisyèl]
[[Kategori:Kilti nan Mons]]
[[Kategori:2015 an Bèljik]]
[[Kategori:2015 nan Inyon ewopeyèn]]
dv2fbutadkt9m2c8yzq5mqnjc2zluyf
856063
856062
2024-11-15T02:16:13Z
Kitanago
19629
856063
wikitext
text/x-wiki
{{infobox}}
'''Mons 2015''' se yon pwojè kiltirèl ki te dirije pa vil Mons nan okazyon deziyasyon li, ak Plzen, nan [[Repiblik Tchèk]] kòm Kapital Ewopeyen an nan Kilti an 2015. Bidjè total li a te 70.5 milyon ewo <ref>{{Cite web|url=http://www.lalibre.be/regions/hainaut/le-budget-total-de-mons-2015-est-de-70-5-millions-d-euros-546f369b3570d36fe8757273|title=Le budget total de Mons 2015 est de 70,5 millions d'euros|last=Agence BELGA|date=vendredi 21 novembre 2014|website=Lalibre.be|language=fr|access-date=25/04/2015}}</ref>.
== Istorik ==
Pwojè a kòmanse 24 janvye 2015 ak pati ouvèti a ki reyini plis pase {{Unité|100000 moun}} <ref>{{Cite web|url=http://www.lesoir.be/766653/article/mons-2015/2015-01-23/mons-2015-plus-100000-personnes-fete-d-ouverture-pari-reussi|title=Mons 2015: plus de 100.000 personnes à la fête d’ouverture, pari réussi!|last=La rédaction du journal ''Le Soir''|date=25 janvier 2015|website=Lesoir.be|language=fr|access-date=24/04/2015}}</ref>. Nan okazyon sa a, koup wa a inogire ekspozisyon an "Van Gogh nan Borinage: nesans yon atis <ref>{{Cite web|url=http://www.lesoir.be/767269/article/mons-2015/2015-01-24/mons-2015-couple-royal-inaugure-l-exposition-van-gogh|title=Mons 2015: Le couple royal a inauguré l’exposition Van Gogh|last=Agence BELGA|date=24 janvier 2015|website=Lesoir.be|language=fr|access-date=25/04/2015}}</ref>".
== Referans ==
<references />
=== Lyen ekstèn ===
* [http://www.mons2015.eu/fr/ Sit entènèt ofisyèl]
[[Kategori:Kilti nan Mons]]
[[Kategori:2015 an Bèljik]]
[[Kategori:2015 nan Inyon ewopeyèn]]
9dq2uquzxjzwn8og8l2i5s17hb5qy8p
Tom Barman
0
93904
856065
2024-11-15T02:32:35Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/206026057|Tom Barman]] »
856065
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox mizik (atis)|charte=vocal|label=}}'''Tom Barman''', fèt nan [[Anvè]] 1ye janvye 1972, se yon mizisyen, konpozitè ak reyalizatè Bèlj. Li se pi byen li te ye paske li te dirijan nan [[Gwoup mizikal|gwoup]] la indie rock dEUS. Li se tou fondatè gwoup Magnus ak Taxiwars.
== Biyografi ==
Pandan adolesans li, li te konsakre tèt li nan pratike skach jiskaske li te klase 3e jwè jinyò nan [[Bèljik]]. A 17 an, li te sispann pratik sa a pou l antre nan yon lekòl fim paske li te vle vin yon direktè <ref>[https://www.lesinrocks.com/2011/09/01/musique/musique/deus-de-retour-linterview/ dEUS de retour : l’interview] </ref> .
Konsènan karyè li, li di: "Sinema se sa mwen te vle fè, mizik se sa ki te pase" <ref>{{Cite web|url=https://www.lesoir.be/art/d-20141218-36XXPV|title=Tom Barman, l’homme pressé|website=Le Soir|language=fr|access-date=2019-05-10}}</ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{Autorité}}
*
*
*
*
*
*
*
*
*
[[Catégorie:Article de Wikipédia avec notice d'autorité]]
</link>* {{Bases}}
*
*
*
*
*
*
*
* <span class="liste-horizontale noarchive"><span class="wd_identifiers">Resous odyovizyèl<span class="noprint wikidata-linkback skin-invert">[[Fichier:Blue_pencil.svg|lien=https://www.wikidata.org/wiki/Q538160?uselang=fr#identifiers|base|classe=noviewer|10x10px|Voir et modifier les données sur Wikidata]]</span></span></span></img><span class="liste-horizontale noarchive"> :</span>
** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.allmovie.com/artist/p375566 <span lang="en" class="lang-en">AllMovie</span>]</span>
** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=97275.html Alokasyon]</span>
** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://wikidata-externalid-url.toolforge.org/?p=345&url_prefix=https://www.imdb.com/&id=nm0055307 <span lang="en" class="lang-en">IMDb</span>]</span>
* [http://www.last.fm/group/Tom+Barman gwoup last.fm]
[[Kategori:Gitaris bèlj]]
[[Kategori:Nesans an janvye 1972]]
[[Kategori:Nesans nan Anvè]]
pk0t8k96sz06517f09uty43fw5vxaet
856066
856065
2024-11-15T02:34:38Z
Kitanago
19629
856066
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=musique|label=}}'''Tom Barman''', fèt nan [[Anvè]] 1ye janvye 1972, se yon mizisyen, konpozitè ak reyalizatè Bèlj. Li se pi byen li te ye paske li te dirijan nan [[Gwoup mizikal|gwoup]] la indie rock dEUS. Li se tou fondatè gwoup Magnus ak Taxiwars.
== Biyografi ==
Pandan adolesans li, li te konsakre tèt li nan pratike skach jiskaske li te klase 3e jwè jinyò nan [[Bèljik]]. A 17 an, li te sispann pratik sa a pou l antre nan yon lekòl fim paske li te vle vin yon direktè <ref>[https://www.lesinrocks.com/2011/09/01/musique/musique/deus-de-retour-linterview/ dEUS de retour : l’interview] </ref> .
Konsènan karyè li, li di: "Sinema se sa mwen te vle fè, mizik se sa ki te pase" <ref>{{Cite web|url=https://www.lesoir.be/art/d-20141218-36XXPV|title=Tom Barman, l’homme pressé|website=Le Soir|language=fr|access-date=2019-05-10}}</ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{Autorité}}
*
*
*
*
*
*
*
*
*
[[Catégorie:Article de Wikipédia avec notice d'autorité]]
</link>* {{Bases}}
*
*
*
*
*
*
*
* <span class="liste-horizontale noarchive"><span class="wd_identifiers">Resous odyovizyèl<span class="noprint wikidata-linkback skin-invert">[[Fichier:Blue_pencil.svg|lien=https://www.wikidata.org/wiki/Q538160?uselang=fr#identifiers|base|classe=noviewer|10x10px|Voir et modifier les données sur Wikidata]]</span></span></span></img><span class="liste-horizontale noarchive"> :</span>
** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.allmovie.com/artist/p375566 <span lang="en" class="lang-en">AllMovie</span>]</span>
** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=97275.html Alokasyon]</span>
** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://wikidata-externalid-url.toolforge.org/?p=345&url_prefix=https://www.imdb.com/&id=nm0055307 <span lang="en" class="lang-en">IMDb</span>]</span>
* [http://www.last.fm/group/Tom+Barman gwoup last.fm]
[[Kategori:Gitaris bèlj]]
[[Kategori:Nesans an janvye 1972]]
[[Kategori:Nesans nan Anvè]]
haxxln9johr4o3tahsk8aop0i3qqa1i
856067
856066
2024-11-15T02:35:02Z
Kitanago
19629
/* Lyen ekstèn */
856067
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=musique|label=}}'''Tom Barman''', fèt nan [[Anvè]] 1ye janvye 1972, se yon mizisyen, konpozitè ak reyalizatè Bèlj. Li se pi byen li te ye paske li te dirijan nan [[Gwoup mizikal|gwoup]] la indie rock dEUS. Li se tou fondatè gwoup Magnus ak Taxiwars.
== Biyografi ==
Pandan adolesans li, li te konsakre tèt li nan pratike skach jiskaske li te klase 3e jwè jinyò nan [[Bèljik]]. A 17 an, li te sispann pratik sa a pou l antre nan yon lekòl fim paske li te vle vin yon direktè <ref>[https://www.lesinrocks.com/2011/09/01/musique/musique/deus-de-retour-linterview/ dEUS de retour : l’interview] </ref> .
Konsènan karyè li, li di: "Sinema se sa mwen te vle fè, mizik se sa ki te pase" <ref>{{Cite web|url=https://www.lesoir.be/art/d-20141218-36XXPV|title=Tom Barman, l’homme pressé|website=Le Soir|language=fr|access-date=2019-05-10}}</ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{Autorité}}
* <span class="liste-horizontale noarchive"><span class="wd_identifiers">Resous odyovizyèl<span class="noprint wikidata-linkback skin-invert">[[Fichier:Blue_pencil.svg|lien=https://www.wikidata.org/wiki/Q538160?uselang=fr#identifiers|base|classe=noviewer|10x10px|Voir et modifier les données sur Wikidata]]</span></span></span></img><span class="liste-horizontale noarchive"> :</span>
** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.allmovie.com/artist/p375566 <span lang="en" class="lang-en">AllMovie</span>]</span>
** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=97275.html Alokasyon]</span>
** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://wikidata-externalid-url.toolforge.org/?p=345&url_prefix=https://www.imdb.com/&id=nm0055307 <span lang="en" class="lang-en">IMDb</span>]</span>
* [http://www.last.fm/group/Tom+Barman gwoup last.fm]
[[Kategori:Gitaris bèlj]]
[[Kategori:Nesans an janvye 1972]]
[[Kategori:Nesans nan Anvè]]
9wfggorb0na2qxy3gjmlcaglv4yf36e
856092
856067
2024-11-15T09:21:11Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856092
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=musique|label=}}'''Tom Barman''', fèt nan [[Anvè]] 1ye janvye 1972, se yon mizisyen, konpozitè ak reyalizatè Bèlj. Li se pi byen li te ye paske li te dirijan nan [[Gwoup mizikal|gwoup]] la indie rock dEUS. Li se tou fondatè gwoup Magnus ak Taxiwars.
== Biyografi ==
Pandan adolesans li, li te konsakre tèt li nan pratike skach jiskaske li te klase 3e jwè jinyò nan [[Bèljik]]. A 17 an, li te sispann pratik sa a pou l antre nan yon lekòl fim paske li te vle vin yon direktè <ref>[https://www.lesinrocks.com/2011/09/01/musique/musique/deus-de-retour-linterview/ dEUS de retour : l’interview] </ref> .
Konsènan karyè li, li di: "Sinema se sa mwen te vle fè, mizik se sa ki te pase" <ref>{{Cite web|url=https://www.lesoir.be/art/d-20141218-36XXPV|title=Tom Barman, l’homme pressé|website=Le Soir|language=fr|access-date=2019-05-10}}</ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{Autorité}}
* <span class="liste-horizontale noarchive"><span class="wd_identifiers">Resous odyovizyèl<span class="noprint wikidata-linkback skin-invert">[[Fichier:Blue_pencil.svg|lien=https://www.wikidata.org/wiki/Q538160?uselang=fr#identifiers|base|classe=noviewer|10x10px|Voir et modifier les données sur Wikidata]]</span></span></span></img><span class="liste-horizontale noarchive"> :</span>
** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.allmovie.com/artist/p375566 <span lang="en" class="lang-en">AllMovie</span>]</span>
** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://www.allocine.fr/personne/fichepersonne_gen_cpersonne=97275.html Alokasyon]</span>
** <span class="liste-horizontale noarchive">[https://wikidata-externalid-url.toolforge.org/?p=345&url_prefix=https://www.imdb.com/&id=nm0055307 <span lang="en" class="lang-en">IMDb</span>]</span>
* [https://web.archive.org/web/20070930015237/http://www.last.fm/group/Tom+Barman gwoup last.fm]
[[Kategori:Gitaris bèlj]]
[[Kategori:Nesans an janvye 1972]]
[[Kategori:Nesans nan Anvè]]
hik3k2s1quuc3cx1r7m2vgjc9kfxw9u
Pasyon Van Gogh (fim, 2017)
0
93905
856069
2024-11-15T02:42:10Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/218954140|La Passion Van Gogh (film, 2017)]] »
856069
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| titre = La Passion Van Gogh
| image = Self-portrait with Felt Hat by Vincent van Gogh.jpg
| légende = ''Autoportrait au chapeau de feutre'', un des tableaux copiés pour le film
| titre québécois =
| titre original = Loving Vincent
| réalisation = [[Dorota Kobiela]]<br />[[Hugh Welchman]]
| scénario = Dorota Kobiela<br />Hugh Welchman<br />[[Jacek Dehnel]]
| acteur = <!-- 4 ou 5 max. principaux -->
| production = Odra Film<br />Centrum Technologii Audiowizualnych<br />BreakThru Productions<br />Silver Reel<br />Trademark Films
| pays = {{UK}}<br />{{Pologne}}
| genre = [[Animation (audiovisuel)|animation]]
| durée = 95 minutes
| année de sortie = 2017
}}
'''''Pasyon Van Gogh''''' ( ''Loving Vincent'' ) se yon fim animasyon britaniko-polonè pa Dorota Kobiela ak Hugh Welchman, ki te pibliye an 2017. Enspire pa lavi [[Vincent van Gogh]], li karakterize pa yon fòma inik : se animasyon an te pote soti nan penti yo nan pent nan tèt li, kopye ak modifye yo nan lòd yo konpoze chak imaj nan fim nan. Fim nan te genyen plizyè prim.
== Fèy teknik ==
[[Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Armand_Roulin_im_Alter_von_17_Jahren.jpeg|droite|vignette| ''Portrait of Armand Roulin at the Age of 17'' (1888) te itilize pou kreye aparans Armand Roulin nan fim nan.]]
* Tit orijinal: ''{{Lang|en|Loving Vincent}}''
* Tit fransè: ''Pasyon Van Gogh la''
* Reyalizasyon: Dorota Kobiela ak Hugh Welchman
* Senaryo: Dorota Kobiela, Hugh Welchman ak Jacek Dehnel
* Mizik: Clint Mansell
* Direksyon atistik: Daniela Faggio
* Dekorasyon:Matye bouton
* Kostim: Dorota Roqueplo
* Fotografi: Tristan Oliver ak Łukasz Żal
* Asanble: Dorota Kobiela ak Justyna Wierszynska
* Pwodiksyon: Sean M. Bobbitt, Ivan Mactaggart ak Hugh Welchman
* Konpayi pwodiksyon yo : Odra Film, Centrum Technologii Audiowizualnych, BreakThru Productions, Silver Reel and Trademark Films
* Konpayi distribisyon : [[La Belle Company]] (Frans)
* Peyi orijin:{{Wayòm-Ini}} , {{Polòy}}
* Lang orijinal: [[Lang angle|Angle]]
* Fòma : [[koulè]]
* Sèks : animasyon
* Dat lage <ref>{{Imdb titre|id=3262342|sous-page=releaseinfo|titre=Release info}} </ref>:
** Lafrans:1212 jen 2017 ( Annecy Creole Animated Film Festival 2017 ),1111 oktòb 2017 (divilgasyon nasyonal)<ref>{{Allociné titre|id=241757}}</ref>
** Wayòm Ini:1313 oktòb 2017
== Distribisyon ==
[[Fichye:Avp_La_Passion_Van_Gogh.jpg|vignette| [[Pierre Niney]], Dorota Kobiela ak Hugh Welchman nan kree Pari fim nan.]]
* Robert ( : François Delaive ): [[Vincent van Gogh]]
* ( Booth(: Pierre Niney ): Armand Roulin
* [[Jerome Flynn|Jerome]] ( : Gabriel Le Doze ): [[Paul Gachet|D]] [[Paul Gachet|Gachet]]
* ( Ronan(: Chloé Berthier ): Marguerite Gachet
* Helen ( : Danièle Douet ): Louise Chevalier
* Chris ( : Gérard Boucaron ): postman Joseph Roulin
* Jan ( : Philippe Catoire ): [[Pè Tanguy|Papa Tanguy]]
* ( Tomlinson(: Delphine Rivière ): Adeline Ravoux
* [[Bill Thomas (acteur)|Bill]] ( : Philippe Ariotti ): Dr Mazery
* ( Turner(: Xavier Fagnon ): bato a
* ( [[Robin Hodges|Hodges]](: Guillaume Lebon ): Lyetnan Paul-Eugène Milliet
* Holly Earl: Mousmé a
* James Greene: ansyen peyizan an
* Cezary Lukaszewicz: Theo van Gogh
* Piotr Pamula: [[Paul Gauguin]]
* Adan ( : Philippe Bozo): [[Henri de Toulouse-Lautrec]]
* [[Martin Herdman|Martin]] ( : Boris Rehlinger ): Konstab Rigaumon
Lide orijinal fim nan te soti nan pent ak atis animasyon polonèz Dorota Kobiela <ref>[https://info.arte.tv/fr/la-passion-de-van-gogh-au-cinema La passion de van Gogh au cinéma], article de Véronique Barondeau et reportage en vidéo le 19 août 2016 sur le site de la chaîne de télévision Arte. Page consultée le 4 janvier 2018. </ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
1opsee0e0i732jwa91vr93rvf74sukd
856070
856069
2024-11-15T02:47:47Z
Kitanago
19629
/* Fèy teknik */
856070
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| titre = La Passion Van Gogh
| image = Self-portrait with Felt Hat by Vincent van Gogh.jpg
| légende = ''Autoportrait au chapeau de feutre'', un des tableaux copiés pour le film
| titre québécois =
| titre original = Loving Vincent
| réalisation = [[Dorota Kobiela]]<br />[[Hugh Welchman]]
| scénario = Dorota Kobiela<br />Hugh Welchman<br />[[Jacek Dehnel]]
| acteur = <!-- 4 ou 5 max. principaux -->
| production = Odra Film<br />Centrum Technologii Audiowizualnych<br />BreakThru Productions<br />Silver Reel<br />Trademark Films
| pays = {{UK}}<br />{{Pologne}}
| genre = [[Animation (audiovisuel)|animation]]
| durée = 95 minutes
| année de sortie = 2017
}}
'''''Pasyon Van Gogh''''' ( ''Loving Vincent'' ) se yon fim animasyon britaniko-polonè pa Dorota Kobiela ak Hugh Welchman, ki te pibliye an 2017. Enspire pa lavi [[Vincent van Gogh]], li karakterize pa yon fòma inik : se animasyon an te pote soti nan penti yo nan pent nan tèt li, kopye ak modifye yo nan lòd yo konpoze chak imaj nan fim nan. Fim nan te genyen plizyè prim.
== Fèy teknik ==
[[Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Armand_Roulin_im_Alter_von_17_Jahren.jpeg|droite|vignette| ''Portrait of Armand Roulin at the Age of 17'' (1888) te itilize pou kreye aparans Armand Roulin nan fim nan.]]
* Tit orijinal: ''{{Lang|en|Loving Vincent}}''
* Tit fransè: ''Pasyon Van Gogh la''
* Reyalizasyon: Dorota Kobiela ak Hugh Welchman
* Senaryo: Dorota Kobiela, Hugh Welchman ak Jacek Dehnel
* Mizik: Clint Mansell
* Direksyon atistik: Daniela Faggio
* Dekorasyon:Matye bouton
* Kostim: Dorota Roqueplo
* Fotografi: Tristan Oliver ak Łukasz Żal
* Asanble: Dorota Kobiela ak Justyna Wierszynska
* Pwodiksyon: Sean M. Bobbitt, Ivan Mactaggart ak Hugh Welchman
* Konpayi pwodiksyon yo : Odra Film, Centrum Technologii Audiowizualnych, BreakThru Productions, Silver Reel and Trademark Films
* Konpayi distribisyon : [[La Belle Company]] (Frans)
* Peyi orijin:{{Wayòm-Ini}} , {{Polòy}}
* Lang orijinal: [[Lang angle|Angle]]
* Fòma : [[koulè]]
* Sèks : animasyon
* Dat lage <ref>{{Cite journal|title=Loving Vincent (2017) - Release info - IMDb|url=https://www.imdb.com/title/tt3262342/releaseinfo/|language=en-US}}</ref>:
** Lafrans:1212 jen 2017 ( Annecy Creole Animated Film Festival 2017 ),1111 oktòb 2017 (divilgasyon nasyonal)<ref>{{Allociné titre|id=241757}}</ref>
** Wayòm Ini:1313 oktòb 2017
== Distribisyon ==
[[Fichye:Avp_La_Passion_Van_Gogh.jpg|vignette| [[Pierre Niney]], Dorota Kobiela ak Hugh Welchman nan kree Pari fim nan.]]
* Robert ( : François Delaive ): [[Vincent van Gogh]]
* ( Booth(: Pierre Niney ): Armand Roulin
* [[Jerome Flynn|Jerome]] ( : Gabriel Le Doze ): [[Paul Gachet|D]] [[Paul Gachet|Gachet]]
* ( Ronan(: Chloé Berthier ): Marguerite Gachet
* Helen ( : Danièle Douet ): Louise Chevalier
* Chris ( : Gérard Boucaron ): postman Joseph Roulin
* Jan ( : Philippe Catoire ): [[Pè Tanguy|Papa Tanguy]]
* ( Tomlinson(: Delphine Rivière ): Adeline Ravoux
* [[Bill Thomas (acteur)|Bill]] ( : Philippe Ariotti ): Dr Mazery
* ( Turner(: Xavier Fagnon ): bato a
* ( [[Robin Hodges|Hodges]](: Guillaume Lebon ): Lyetnan Paul-Eugène Milliet
* Holly Earl: Mousmé a
* James Greene: ansyen peyizan an
* Cezary Lukaszewicz: Theo van Gogh
* Piotr Pamula: [[Paul Gauguin]]
* Adan ( : Philippe Bozo): [[Henri de Toulouse-Lautrec]]
* [[Martin Herdman|Martin]] ( : Boris Rehlinger ): Konstab Rigaumon
Lide orijinal fim nan te soti nan pent ak atis animasyon polonèz Dorota Kobiela <ref>[https://info.arte.tv/fr/la-passion-de-van-gogh-au-cinema La passion de van Gogh au cinéma], article de Véronique Barondeau et reportage en vidéo le 19 août 2016 sur le site de la chaîne de télévision Arte. Page consultée le 4 janvier 2018. </ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
gj3pnoz6ff0zwufgczt1l7qbw2ic9rn
856076
856070
2024-11-15T02:58:44Z
Kitanago
19629
856076
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| tit = La Passion Van Gogh
| imaj = Self-portrait with Felt Hat by Vincent van Gogh.jpg
| lejand = ''Otopòtrè ak chapo fet'', youn nan tablo kopye pou fim nan
| titre québécois =
| tit orijinal = Loving Vincent
| reyalizasyon = [[Dorota Kobiela]]<br />[[Hugh Welchman]]
| senaryo = Dorota Kobiela<br />Hugh Welchman<br />[[Jacek Dehnel]]
| aktè = <!-- 4 ou 5 max. principaux -->
| pwodiksyon = Odra Film<br />Centrum Technologii Audiowizualnych<br />BreakThru Productions<br />Silver Reel<br />Trademark Films
| peyi = {{UK}}<br />{{Polòy}}
| jan = [[Animasyon (odyovizyèl)|animasyon]]
| dire = 95 minit
| ane soti = 2017
}}
'''''Pasyon Van Gogh''''' ( ''Loving Vincent'' ) se yon fim animasyon britaniko-polonè pa Dorota Kobiela ak Hugh Welchman, ki te pibliye an 2017. Enspire pa lavi [[Vincent van Gogh]], li karakterize pa yon fòma inik : se animasyon an te pote soti nan penti yo nan pent nan tèt li, kopye ak modifye yo nan lòd yo konpoze chak imaj nan fim nan. Fim nan te genyen plizyè prim.
== Fèy teknik ==
[[Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Armand_Roulin_im_Alter_von_17_Jahren.jpeg|droite|vignette| ''Portrait of Armand Roulin at the Age of 17'' (1888) te itilize pou kreye aparans Armand Roulin nan fim nan.]]
* Tit orijinal: ''{{Lang|en|Loving Vincent}}''
* Tit fransè: ''Pasyon Van Gogh la''
* Reyalizasyon: Dorota Kobiela ak Hugh Welchman
* Senaryo: Dorota Kobiela, Hugh Welchman ak Jacek Dehnel
* Mizik: Clint Mansell
* Direksyon atistik: Daniela Faggio
* Dekorasyon:Matye bouton
* Kostim: Dorota Roqueplo
* Fotografi: Tristan Oliver ak Łukasz Żal
* Asanble: Dorota Kobiela ak Justyna Wierszynska
* Pwodiksyon: Sean M. Bobbitt, Ivan Mactaggart ak Hugh Welchman
* Konpayi pwodiksyon yo : Odra Film, Centrum Technologii Audiowizualnych, BreakThru Productions, Silver Reel and Trademark Films
* Konpayi distribisyon : [[La Belle Company]] (Frans)
* Peyi orijin:{{Wayòm-Ini}} , {{Polòy}}
* Lang orijinal: [[Lang angle|Angle]]
* Fòma : [[koulè]]
* Sèks : animasyon
* Dat lage <ref>{{Cite journal|title=Loving Vincent (2017) - Release info - IMDb|url=https://www.imdb.com/title/tt3262342/releaseinfo/|language=en-US}}</ref>:
** Lafrans:1212 jen 2017 ( Annecy Creole Animated Film Festival 2017 ),1111 oktòb 2017 (divilgasyon nasyonal)<ref>{{Allociné titre|id=241757}}</ref>
** Wayòm Ini:1313 oktòb 2017
== Distribisyon ==
[[Fichye:Avp_La_Passion_Van_Gogh.jpg|vignette| [[Pierre Niney]], Dorota Kobiela ak Hugh Welchman nan kree Pari fim nan.]]
* Robert ( : François Delaive ): [[Vincent van Gogh]]
* ( Booth(: Pierre Niney ): Armand Roulin
* [[Jerome Flynn|Jerome]] ( : Gabriel Le Doze ): [[Paul Gachet|D]] [[Paul Gachet|Gachet]]
* ( Ronan(: Chloé Berthier ): Marguerite Gachet
* Helen ( : Danièle Douet ): Louise Chevalier
* Chris ( : Gérard Boucaron ): postman Joseph Roulin
* Jan ( : Philippe Catoire ): [[Pè Tanguy|Papa Tanguy]]
* ( Tomlinson(: Delphine Rivière ): Adeline Ravoux
* [[Bill Thomas (acteur)|Bill]] ( : Philippe Ariotti ): Dr Mazery
* ( Turner(: Xavier Fagnon ): bato a
* ( [[Robin Hodges|Hodges]](: Guillaume Lebon ): Lyetnan Paul-Eugène Milliet
* Holly Earl: Mousmé a
* James Greene: ansyen peyizan an
* Cezary Lukaszewicz: Theo van Gogh
* Piotr Pamula: [[Paul Gauguin]]
* Adan ( : Philippe Bozo): [[Henri de Toulouse-Lautrec]]
* [[Martin Herdman|Martin]] ( : Boris Rehlinger ): Konstab Rigaumon
Lide orijinal fim nan te soti nan pent ak atis animasyon polonèz Dorota Kobiela <ref>[https://info.arte.tv/fr/la-passion-de-van-gogh-au-cinema La passion de van Gogh au cinéma], article de Véronique Barondeau et reportage en vidéo le 19 août 2016 sur le site de la chaîne de télévision Arte. Page consultée le 4 janvier 2018. </ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
31r1g1omyyz8ba282uf47997et1518n
856079
856076
2024-11-15T03:01:47Z
Kitanago
19629
ajoute kategori
856079
wikitext
text/x-wiki
{{Bwat Sinema (fim)
| tit = La Passion Van Gogh
| imaj = Self-portrait with Felt Hat by Vincent van Gogh.jpg
| lejand = ''Otopòtrè ak chapo fet'', youn nan tablo kopye pou fim nan
| titre québécois =
| tit orijinal = Loving Vincent
| reyalizasyon = [[Dorota Kobiela]]<br />[[Hugh Welchman]]
| senaryo = Dorota Kobiela<br />Hugh Welchman<br />[[Jacek Dehnel]]
| aktè = <!-- 4 ou 5 max. principaux -->
| pwodiksyon = Odra Film<br />Centrum Technologii Audiowizualnych<br />BreakThru Productions<br />Silver Reel<br />Trademark Films
| peyi = {{UK}}<br />{{Polòy}}
| jan = [[Animasyon (odyovizyèl)|animasyon]]
| dire = 95 minit
| ane soti = 2017
}}
'''''Pasyon Van Gogh''''' ( ''Loving Vincent'' ) se yon fim animasyon britaniko-polonè pa Dorota Kobiela ak Hugh Welchman, ki te pibliye an 2017. Enspire pa lavi [[Vincent van Gogh]], li karakterize pa yon fòma inik : se animasyon an te pote soti nan penti yo nan pent nan tèt li, kopye ak modifye yo nan lòd yo konpoze chak imaj nan fim nan. Fim nan te genyen plizyè prim.
== Fèy teknik ==
[[Fichye:Van_Gogh_-_Bildnis_Armand_Roulin_im_Alter_von_17_Jahren.jpeg|droite|vignette| ''Portrait of Armand Roulin at the Age of 17'' (1888) te itilize pou kreye aparans Armand Roulin nan fim nan.]]
* Tit orijinal: ''{{Lang|en|Loving Vincent}}''
* Tit fransè: ''Pasyon Van Gogh la''
* Reyalizasyon: Dorota Kobiela ak Hugh Welchman
* Senaryo: Dorota Kobiela, Hugh Welchman ak Jacek Dehnel
* Mizik: Clint Mansell
* Direksyon atistik: Daniela Faggio
* Dekorasyon:Matye bouton
* Kostim: Dorota Roqueplo
* Fotografi: Tristan Oliver ak Łukasz Żal
* Asanble: Dorota Kobiela ak Justyna Wierszynska
* Pwodiksyon: Sean M. Bobbitt, Ivan Mactaggart ak Hugh Welchman
* Konpayi pwodiksyon yo : Odra Film, Centrum Technologii Audiowizualnych, BreakThru Productions, Silver Reel and Trademark Films
* Konpayi distribisyon : [[La Belle Company]] (Frans)
* Peyi orijin:{{Wayòm-Ini}} , {{Polòy}}
* Lang orijinal: [[Lang angle|Angle]]
* Fòma : [[koulè]]
* Sèks : animasyon
* Dat lage <ref>{{Cite journal|title=Loving Vincent (2017) - Release info - IMDb|url=https://www.imdb.com/title/tt3262342/releaseinfo/|language=en-US}}</ref>:
** Lafrans:1212 jen 2017 ( Annecy Creole Animated Film Festival 2017 ),1111 oktòb 2017 (divilgasyon nasyonal)<ref>{{Allociné titre|id=241757}}</ref>
** Wayòm Ini:1313 oktòb 2017
== Distribisyon ==
[[Fichye:Avp_La_Passion_Van_Gogh.jpg|vignette| [[Pierre Niney]], Dorota Kobiela ak Hugh Welchman nan kree Pari fim nan.]]
* Robert ( : François Delaive ): [[Vincent van Gogh]]
* ( Booth(: Pierre Niney ): Armand Roulin
* [[Jerome Flynn|Jerome]] ( : Gabriel Le Doze ): [[Paul Gachet|D]] [[Paul Gachet|Gachet]]
* ( Ronan(: Chloé Berthier ): Marguerite Gachet
* Helen ( : Danièle Douet ): Louise Chevalier
* Chris ( : Gérard Boucaron ): postman Joseph Roulin
* Jan ( : Philippe Catoire ): [[Pè Tanguy|Papa Tanguy]]
* ( Tomlinson(: Delphine Rivière ): Adeline Ravoux
* [[Bill Thomas (acteur)|Bill]] ( : Philippe Ariotti ): Dr Mazery
* ( Turner(: Xavier Fagnon ): bato a
* ( [[Robin Hodges|Hodges]](: Guillaume Lebon ): Lyetnan Paul-Eugène Milliet
* Holly Earl: Mousmé a
* James Greene: ansyen peyizan an
* Cezary Lukaszewicz: Theo van Gogh
* Piotr Pamula: [[Paul Gauguin]]
* Adan ( : Philippe Bozo): [[Henri de Toulouse-Lautrec]]
* [[Martin Herdman|Martin]] ( : Boris Rehlinger ): Konstab Rigaumon
Lide orijinal fim nan te soti nan pent ak atis animasyon polonèz Dorota Kobiela <ref>[https://info.arte.tv/fr/la-passion-de-van-gogh-au-cinema La passion de van Gogh au cinéma], article de Véronique Barondeau et reportage en vidéo le 19 août 2016 sur le site de la chaîne de télévision Arte. Page consultée le 4 janvier 2018. </ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Vincent van Gogh nan sinema]]
4zj8qdj4768gegg3ck1mhx3xsw2uiae
Modèl:Allociné titre
10
93906
856071
2024-11-15T02:49:00Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " <includeonly><!-- Gestion d'erreurs flagrantes Absence totale d'identifiant : ni id fourni, ni identifiant trouvé sur la page Wikidata liée à la page Wikipédia -->{{#switch: erreur |{{#if:{{premier non vide |{{{id|}}} |{{{1|}}} |{{Wikidata|P1265}}<!-- "identifiant Allociné titre" sur Wikidata--> }} |OK|erreur}}<!-- identifiant vide et non trouvé sur Wikidata --> |={{erreur... "
856071
wikitext
text/x-wiki
<includeonly><!--
Gestion d'erreurs flagrantes
Absence totale d'identifiant : ni id fourni, ni identifiant trouvé sur la page Wikidata liée à la page Wikipédia
-->{{#switch: erreur
|{{#if:{{premier non vide
|{{{id|}}}
|{{{1|}}}
|{{Wikidata|P1265}}<!-- "identifiant Allociné titre" sur Wikidata-->
}}
|OK|erreur}}<!-- identifiant vide et non trouvé sur Wikidata -->
|={{erreur paramètre|Modèle <code>{{m|Allociné titre}}</code> : identifiant non ou mal spécifié}}
<!--Traitement si pas d'erreur détectée-->
|#default=<!--
-->{{lien web
|titre= {{italique si non précisé | {{premier non vide
|{{{titre|{{{title|}}}}}}
|{{{2|}}}
|{{titre sans précision}}
}} }} <!-- par convention, le titre d'une œuvre est présenté en italiques -->
|url= {{Allociné titre/Sous-page |réponse=url |sous-page={{{sous-page|}}} |id=<!--
-->{{premier non vide
|{{{id|}}}
|{{{1|}}}
|{{Wikidata|P1265}}
}}<!--
-->}}
|site= [[Allociné]]
|nature document =<!--
--> {{Allociné titre/Sous-page |réponse=nature document |sous-page={{{sous-page|}}} |id=<!--
-->{{premier non vide
|{{{id|}}}
|{{{1|}}}
|{{Wikidata|P1265}}
}}<!--
-->}}
|consulté le={{{consulté le|}}}
}}<!--
-->}}<!-- fin du switch <!--
--></includeonly><noinclude>
{{Documentation de source}}<!--{{Allociné titre/Test}}-->
</noinclude>
nrk03c891yyil90occ6q6u51ovjw6b2
Modèl:Italique si non précisé
10
93907
856073
2024-11-15T02:52:04Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " <includeonly>{{#invoke:Manipulation formatage|modeleItaliqueSiNonPrecise|value={{{1|}}}|debug={{{debug|}}}}}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude> "
856073
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{#invoke:Manipulation formatage|modeleItaliqueSiNonPrecise|value={{{1|}}}|debug={{{debug|}}}}}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
hts7cgb24j7lhev7qyilhxky33ka32g
Module:Manipulation formatage
828
93908
856074
2024-11-15T02:54:05Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " -- luacheck: globals mw local p = {} function p.italiqueSiNonPrecise( value, debugMode ) local result if ( value:find( "''", nil, true ) and ( value:find( "%f[']''%f[^']" ) -- wikicode italique or value:find( "%f[']'''''%f[^']" ) -- wikicode italique + gras ) ) or ( value:find( '<', nil, true ) and ( value:find( '<[iI][> %t]' ) -- balise <i> or value:find( '<[eE][mM][> %t]' ) -- balise <em> ) ) then result = value if -... "
856074
Scribunto
text/plain
-- luacheck: globals mw
local p = {}
function p.italiqueSiNonPrecise( value, debugMode )
local result
if
( value:find( "''", nil, true )
and ( value:find( "%f[']''%f[^']" ) -- wikicode italique
or value:find( "%f[']'''''%f[^']" ) -- wikicode italique + gras
)
)
or ( value:find( '<', nil, true )
and ( value:find( '<[iI][> %t]' ) -- balise <i>
or value:find( '<[eE][mM][> %t]' ) -- balise <em>
)
)
then
result = value
if
-- détection de « Titre ''(film, 2020)'' » qui serait à remplacer par « ''Titre'' (film, 2020) »
value:find( "%f[']'' ?%b() ?''%f[^']" )
-- détection de « Foo'' et ''Bar », en faisant attention à ne pas matcher « ''Foo'' et ''Bar'' »
or value:find( "%f[']'' et ''%f[^']" ) and not value:gsub( "%f[']'' et ''%f[^']", "" ):find( "''", nil, true )
-- détection de « Foo ''et'' Bar »
or value:find( " ''et'' ", nil, true )
then
result = result .. '[[Catégorie:Italique à vérifier dans un paramètre de modèle]]'
end
-- détection de wikicodes de mise en italique non équilibrés (i.e. en nombre impair)
local nbWikicodesItalique = select( 2, result:gsub( "%f[']''%f[^']", "" ) )
local nbWikicodesItaliquePlusGras = select( 2, result:gsub( "%f[']'''''%f[^']", "" ) )
if ( nbWikicodesItalique + nbWikicodesItaliquePlusGras ) % 2 ~= 0 then
result = result .. '[[Kategori:Italik pou verifye nan paramèt modèl]]'
end
else
result = '<i>' .. value .. '</i>'
-- détection de « Foo]], [[Bar » ainsi que « Foo]] et [[Bar » (italiques *probablement* manquants)
if value:find( "]], [[", nil, true ) or value:find( "]] et [[", nil, true ) then
result = result .. '[[Kategori:Italik pou verifye nan yon paramèt modèl]]'
end
end
if debugMode then
return mw.text.nowiki( result )
else
return result
end
end
function p.retireItaliques( value, debugMode )
-- les closing tags ne sont pas censés contenir d'attributs,
-- mais le parseur MediaWiki est tolérant et les laisse passer
-- rappel : attention, gsub() retourne deux valeurs
local result = value
:gsub( "%f[']''%f[^']" , '' ) -- wikicode italique
:gsub( "%f[']'''''%f[^']" , "'''" ) -- wikicode italique + gras (on remplace par gras : ''')
:gsub( '</?[iI][ %t]*>' , '' ) -- balises <i> et </i>
:gsub( '</?[iI][ %t]+[^>]+>' , '' ) -- balises <i attributs> et </i attributs>
:gsub( '</?[eE][mM][ %t]*>' , '' ) -- balises <em> et </em>
:gsub( '</?[eE][mM][ %t]+[^>]+>', '' ) -- balises <em attributs> et </em attributs>
if debugMode then
return mw.text.nowiki( result )
else
return result
end
end
local function isDebug( frame )
local debugMode = false
if frame.args.debug and frame.args.debug ~= '' then
debugMode = ( require 'Module:Yesno' )( frame.args.debug )
end
return debugMode
end
function p.modeleItaliqueSiNonPrecise( frame )
local value = frame.args.value
local debugMode = isDebug( frame )
return p.italiqueSiNonPrecise( value, debugMode )
end
function p.modeleRetireItaliques( frame )
local value = frame.args.value
local debugMode = isDebug( frame )
return p.retireItaliques( value, debugMode )
end
return p
j7r2jcexhj6jr94ybicl7s3m36r7544
Modèl:Allociné titre/Sous-page
10
93909
856075
2024-11-15T02:55:11Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " <includeonly><!-- -->{{#switch: erreur<!-- Identifiant id obligatoire -->|{{#if:{{{id|}}}|OK|erreur}}={{erreur paramètre|Modèle {{m|Allociné titre/Sous-page}}: identifiant non fourni}}<!-- Seules deux valeurs de réponse sont valides : "url" et "nature document" -->|{{#switch: {{{réponse|}}} |url|nature document=OK |#default=erreur }}={{erreur paramètre|Modèle {{m|Allociné titre/Sous-page}}: paramètre <code>{... "
856075
wikitext
text/x-wiki
<includeonly><!--
-->{{#switch: erreur<!--
Identifiant id obligatoire
-->|{{#if:{{{id|}}}|OK|erreur}}={{erreur paramètre|Modèle {{m|Allociné titre/Sous-page}}: identifiant non fourni}}<!--
Seules deux valeurs de réponse sont valides : "url" et "nature document"
-->|{{#switch: {{{réponse|}}}
|url|nature document=OK
|#default=erreur
}}={{erreur paramètre|Modèle {{m|Allociné titre/Sous-page}}: paramètre <code>{{{réponse}}}</code> non supporté}}<!--
-->|#default=
{{#switch: {{lc:{{{sous-page|}}}}}
|=<!-- valeur de sous-page non spécifiée ==> page principale "fiche film" -->
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/film/fichefilm_gen_cfilm={{{id}}}.html?nopub=1
|nature document= fiche film
}}
|actu|news|actualités|actualtes=
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/film/fichefilm-{{{id}}}/actu/?nopub=1
|nature document= actualités
}}
|bande-annonce|bandes-annonces|bande annonce|bandes annonces|trailer=
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/video/player_gen_cmedia=19542858&cfilm={{{id}}}.html
|nature document= bandes-annonces
}}
|casting|distribution=
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/film/fichefilm-{{{id}}}/casting/?nopub=1
|nature document= casting
}}
|critiques spectateurs|spectateurs=
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/film/fichefilm-{{{id}}}/critiques/spectateurs/?nopub=1
|nature document= critiques spectateurs
}}
|critiques presse|presse=
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/film/fichefilm-{{{id}}}/critiques/presse/?nopub=1
|nature document= critiques presse
}}
|streaming=
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/film/fichefilm-{{{id}}}/streaming/?nopub=1
|nature document= lien pour vidéo à la demande
}}
|streaming=
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/film/fichefilm-{{{id}}}/streaming/?nopub=1
|nature document= fournisseurs de streaming
}}
|vod=
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/film/fichefilm-{{{id}}}/telecharger-vod/?nopub=1
|nature document= fournisseurs de téléchargement
}}
|photos=
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/film/fichefilm-{{{id}}}/photos/?nopub=1
|nature document= photos
}}
|blu-ray|dvd|blu-ray, dvd=
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/film/fichefilm-{{{id}}}/vod-dvd/?nopub=1
|nature document= fournisseurs de blu-ray, dvd
}}
|musique|bande originale|bande-originale|soundtrack=
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/film/fichefilm-{{{id}}}/soundtrack/?nopub=1
|nature document= musique du film
}}
|secrets de tournage|secrets-tournage|secrets tournage|anecdotes|potins|secrets=
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/film/fichefilm-{{{id}}}/secrets-tournage/?nopub=1
|nature document= anecdotes, potins, actus, voire secrets inavouables autour du film et de son tournage
}}
|récompenses|recompenses|palmarès|palmares|awards=
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/film/fichefilm-{{{id}}}/palmares/?nopub=1
|nature document= nominations et récompenses attribuées au film
}}
|films similaires|similaires|similaire=
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/film/fichefilm-{{{id}}}/similaire/?nopub=1
|nature document= films similaires
}}
|#default=<!-- valeur non supportée pour le paramètre "sous-page" ==> lien vers la page principale "fiche film" -->
{{#switch: {{{réponse|}}}
|url= https://www.allocine.fr/film/fichefilm_gen_cfilm={{{id}}}.html?nopub=1
|nature document= fiche film<!--
-->{{petit|{{incise|{{rouge|sous-page <code>{{{sous-page}}}</code> non supportée par le modèle <code>{{m|Allocine titre}}</code>}}}}}}
}}
}} <!-- fin du switch sous-page
-->}}<!-- fin du switch erreur
--></includeonly><noinclude>{{Documentation d'une sous-page de modèle}}<!--{{Allociné titre/Sous-page/Test}}--></noinclude>
g1ug40trwzkrei5ftuqpqf9r9akfcsi
Modèl:UK
10
93910
856077
2024-11-15T03:00:10Z
Kitanago
19629
Redireksyon sou [[Modèl:Wayòm-Ini]]
856077
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Modèl:Wayòm-Ini]]<noinclude>{{Redireksyon modèl|type=peyi ak drapo}}</noinclude>
bucqvoct1hfp9vkigsj6lwwlucxw5aa
Kategori:Paj ki itilize P436
14
93911
856078
2024-11-15T03:00:53Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
856078
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Dorota Kobiela
0
93912
856080
2024-11-15T03:04:28Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216730645|Dorota Kobiela]] »
856080
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|image=Avp La Passion Van Gogh.jpg|légende=Dorota Kobiela aux côtés de [[Pierre Niney]] et Hugh Welchman pour l'avant-première du film ''[[La Passion Van Gogh (film, 2017)|La Passion Van Gogh]]'' à [[Paris]] en [[2017]].|nom=Dorota Kobiela|nationalité=Polonaise|activité=Artiste peintre, graphiste, vidéaste|domaine=Cinéma|mouvement=Peinture stéréoscopique|genre artistique=Cinéma d'animation|œuvres principales=''Little Postman'' (2011), ''[[La Passion Van Gogh (film, 2017)|La Passion Van Gogh]]'' (2017)|distinction=Prix du public Festival international du film d'animation d'Annecy (2017)}}'''Dorota Kobiela''' se yon atis pent, grafis ak videyoas [[Polòy|polonèz]].
== Biyografi ==
helh57ueiv1uadn5bgjiocgofadr1xl
856081
856080
2024-11-15T03:06:10Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216730645|Dorota Kobiela]] »
856081
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|image=Avp La Passion Van Gogh.jpg|légende=Dorota Kobiela aux côtés de [[Pierre Niney]] et Hugh Welchman pour l'avant-première du film ''[[La Passion Van Gogh (film, 2017)|La Passion Van Gogh]]'' à [[Paris]] en [[2017]].|nom=Dorota Kobiela|nationalité=Polonaise|activité=Artiste peintre, graphiste, vidéaste|domaine=Cinéma|mouvement=Peinture stéréoscopique|genre artistique=Cinéma d'animation|œuvres principales=''Little Postman'' (2011), ''[[La Passion Van Gogh (film, 2017)|La Passion Van Gogh]]'' (2017)|distinction=Prix du public Festival international du film d'animation d'Annecy (2017)}}'''Dorota Kobiela''' se yon atis pent, grafis ak videyoas [[Polòy|polonèz]].
== Biyografi ==
Li diplome nan Akademi an nan Fine Arts nan Warsaw, Dorota Kobiela te resevwa "Bous Ministè Kilti" pou reyalizasyon li nan [[penti]] ak [[Grafis|grafik]] pou kat ane youn apre lòt. Apre li fin dekouvri sinema ak animasyon gras ak zanmi pwòch, li te lanse nan nouvo disiplin atistik sa yo e li te rantre nan Warsaw Film School <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm3699790/bio|title=Dorota Kobiela|website=IMDb|access-date=2017-10-12}}.</ref>.
g7aj495955k50ngqdwy8d6dvque0ybk
856082
856081
2024-11-15T03:07:08Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216730645|Dorota Kobiela]] »
856082
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|image=Avp La Passion Van Gogh.jpg|légende=Dorota Kobiela aux côtés de [[Pierre Niney]] et Hugh Welchman pour l'avant-première du film ''[[La Passion Van Gogh (film, 2017)|La Passion Van Gogh]]'' à [[Paris]] en [[2017]].|nom=Dorota Kobiela|nationalité=Polonaise|activité=Artiste peintre, graphiste, vidéaste|domaine=Cinéma|mouvement=Peinture stéréoscopique|genre artistique=Cinéma d'animation|œuvres principales=''Little Postman'' (2011), ''[[La Passion Van Gogh (film, 2017)|La Passion Van Gogh]]'' (2017)|distinction=Prix du public Festival international du film d'animation d'Annecy (2017)}}'''Dorota Kobiela''' se yon atis pent, grafis ak videyoas [[Polòy|polonèz]].
== Biyografi ==
Li diplome nan Akademi an nan Fine Arts nan Warsaw, Dorota Kobiela te resevwa "Bous Ministè Kilti" pou reyalizasyon li nan [[penti]] ak [[Grafis|grafik]] pou kat ane youn apre lòt. Apre li fin dekouvri sinema ak animasyon gras ak zanmi pwòch, li te lanse nan nouvo disiplin atistik sa yo e li te rantre nan Warsaw Film School <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.imdb.com/name/nm3699790/bio|title=Dorota Kobiela|website=IMDb|access-date=2017-10-12}}.</ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** Allociné
** IMDb
[[Kategori:Pent polonèz]]
[[Kategori:Pent polonè XXe syèk]]
[[Kategori:Grafis polonè]]
dcbc8ztvg5sy6d2l5diiurwkxu9rqx5