Wikipedya
htwiki
https://ht.wikipedia.org/wiki/Paj_Prensipal
MediaWiki 1.44.0-wmf.3
first-letter
Medya
Espesyal
Diskite
Itilizatè
Diskisyon Itilizatè
Wikipedya
Diskisyon Wikipedya
Fichye
Diskisyon Fichye
MedyaWiki
Diskisyon MedyaWiki
Modèl
Diskisyon Modèl
Èd
Diskisyon Èd
Kategori
Diskisyon Kategori
TimedText
TimedText talk
Module
Discussion module
Zandolit
0
2622
856103
723067
2024-11-15T12:27:15Z
Geelav
20015
Ajoute imaj
856103
wikitext
text/x-wiki
{{definisyon
|fanmi=non komen
|objè=
|imaj=
|referans=
}}
[[File:Zandolit gri.jpg|thumb|yon zandolit gri]]
'''Zandolit''' se yon [[leza]].<gallery>
Fichye:Zandolit.jpg|Zandolit
</gallery>
[[Kategori:rèptil]]
7hjmftqvhb7vnek6dqqtwoobb0eeyke
856155
856103
2024-11-15T15:13:45Z
Kitanago
19629
856155
wikitext
text/x-wiki
{{definisyon
|fanmi=non komen
|objè=
|imaj=
|referans=
}}
[[File:Zandolit gri.jpg|thumb|yon zandolit gri]]
'''Zandolit''' se yon [[leza]].
[[Fichye:Zandolit.jpg|thumb|left|Zandolit]]
[[Kategori:rèptil]]
qou6kvaeqy2oef93ggwpzhe13rylktp
Iranis (planèt)
0
3880
856304
849511
2024-11-16T03:20:03Z
Protegmatic
34358
856304
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Uranus Voyager2 color calibrated.png|thumb|Iranis]]
'''Iranis''' (s.enbòl : [[Fichye:Uranus symbol (fixed width).svg|16px|⛢]]) se sètyèm planèt nan.
.
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
[[Kategori:Iranis]]
[[Kategori:Planèt]]
t5zv7dc6bj0zrt0v36umxczaavz1t7g
Oberon
0
3902
856303
725871
2024-11-16T03:18:49Z
Protegmatic
34358
856303
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Oberon in true color by Kevin M. Gill.jpg|thumb|Oberon]]
'''Oberon''' se yon [[satelit]] [[planèt]] ki rele [[Iranis (planèt)|Iranis]].
[[Kategori:Satelit]]
[[Kategori:Satelit toutotou Iranis]]
ntyeyb8gus6bf197ibdtmv7ezn6wwl2
Modèl:Atik prensipal
10
12412
856313
855675
2024-11-16T03:52:57Z
Kitanago
19629
856313
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>
<templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" />
{{Méta bandeau de section
| niveau = information
| icône = general
| texte = {{#if: {{{contenu|}}}
| {{{contenu}}}
| {{#if: {{{1|}}}
| {{#if: {{{amorce|}}}
| {{{amorce}}}
| {{#if:{{{2|}}}|Atik prensipal yo|Atik prensipal}}
}} : {{Multiparamètres-Lien|{{{1|}}}|{{{2|}}}|{{{3|}}}|{{{4|}}}|{{{5|}}}|{{{6|}}}|{{{7|}}}|{{{8|}}}|{{{9|}}}|{{{10|}}}}}.
| Atik prensipal : [[{{PAGENAME}}]].
}}
}}
}}</Div></includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
d689dxq3vi4edd1d7kdszb5o7j74xq7
Tèks
0
15285
856270
815178
2024-11-16T00:20:35Z
Kitanago
19629
856270
wikitext
text/x-wiki
{{ebòch}}
{{definisyon
|fanmi=non komen
|objè=
|imaj=
|referans=
}}
'''Tèks''', Konbinezon plizyè mo ki fòme plizyè fraz lektè a kapab li epi yo ap konprann sa ekriven an te vle di a. Yonn, plizyè paragraf ki rasanble ansanm. Yon liv.
== Tradiksyon ==
*[[Lòt kreyòl]]:
*[[franse|Franse]]: texte
*[[angle|Angle]]: text
*[[alman|Alman]]: Text
*[[panyòl|Panyòl]]: texto
== Istwa ==
Istwa mo sa
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
849k1dzomcvxz2tnjwwn1pradq6siar
Vincent van Gogh
0
62847
856099
856064
2024-11-15T12:09:32Z
Kitanago
19629
/* Nan kilti */
856099
wikitext
text/x-wiki
{{redirect|Van Gogh}}
{{infobox Atis
|non= Vincent van Gogh
|imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg
|lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci :
# ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ;
# ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980).
Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>.
| non nesans = Vincent Willem van Gogh
|dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}}
| lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]])
| lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]])
| nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]]
|aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]]
|diplòm=
|etid=
|mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]]
|enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr
|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html
|titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888.
|auteur=Vincent van Gogh
|date= 26 août 1888
|éditeur=Van Gogh Museum
|consulté le= 6 juin 2014
}}</ref>
|peyi nesans=[[Peyiba]]
|dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]]
|Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]]
|Peyi lanmò= [[Frans]]
|enfliyanse = [[Ekspresyonis]]
|zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]''
* ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]''
* ''Les Tournesols''
* ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]''
* ''L'Église d'Auvers-sur-Oise''
* ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale''
* ''La Maison blanche, la nuit''
* ''Terrasse du café le soir ''
|nòt=
}}
'''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]].
Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an.
Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl.
Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac.
Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan
== Biyografi ==
=== Fanmi ===
[[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus)
Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]].
Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> .
=== Jenès ===
==== 1853-1869 ====
Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi.
Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert.
==== 1869-1878 ====
{{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}}
Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl.
Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye.
Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant.
Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green.
Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. »
Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref>
====1879-1880====
[[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]]
[[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]]
Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa.
Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane.
Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] .
===Matirite===
[[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]]
<gallery mode="packed" perrow="6">
Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans)
Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881
Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881
Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883
Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883
Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885
Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886
Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888
Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889
Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890
Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò)
</gallery>
Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane.
Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li.
==== La Have ====
[[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]]
Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]].
Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li .
Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent.
Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini.
==== Drenthe ====
Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl.
==== Nuenen ====
[[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]]
Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent.
[[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4 , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]]
Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a.
[[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]]
Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885.
Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo.
An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file.
==== Anvè ====
Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari.
==== Pari ====
Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>.
Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".''
Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887.
Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari.
<gallery mode="packed">
VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021.
Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251).
Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>.
Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886.
</gallery>
==== Arles ====
20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944.
<gallery mode="packed">
WLANL - Pachango - Het gele huis ('De straat'), Vincent van Gogh (1888).jpg|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (« La Rue »)'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|89|cm}}, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).|alt=Kay jòn (« La Rue »), 1888, lwil sou twal, 72 × 89 cm, New Haven, Yale University Art Gallery (F464/JH1589).
Vincent Willem van Gogh 137.jpg|''[[Chanm Van Gogh nan Arles|chanm pou kouche a]]'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|90|cm}}, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F482/JH1608).
Farmhouse in Provence, 1888, Vincent van Gogh, NGA.jpg|Fèm nan Provence, 1888. [[National Gallery of Art]] (1970.17.34)
Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358).
Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Mize Izrayèl]] (F558/JH1481).
P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888.
</gallery>
<gallery mode="packed">
VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691).
Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lila (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]].
Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562).
</gallery>
Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]].
Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye.
[[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]]
Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz.
23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ).
[[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49 ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]]
Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam.
Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen.
==== Saint-Remy-de-Provence ====
[[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]]
8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890.
[[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]]
Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890.
Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l.
Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran.
31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman.
==== Auvers sur Oise ====
[[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtrè Doktè Gachet ak branch dijital|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]]
Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>.
Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba.
===Lanmò Vincent van Gogh===
[[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]]
[[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]]
Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li.
Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914.
An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay.
Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>.
Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>.
===Pwoblèm sante===
Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik.
Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent.
Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la.
==Lèt==
[[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]]
Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye.
===Kontèks===
An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam.
===Istwa piblikasyon an===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]]
Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache.
Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè
Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>.
==Penti==
Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890).
{{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]]
Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] .
===Estil===
Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a.
Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a.
[[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Kay blanch, lannuit|Kay blanch anba yon syèl lannuit]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73 , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]] (F766/JH2031).]]
Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la.
Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a.
==== Otopòtrè ====
{{Atik prensipal|Otopòtrè Vincent van Gogh}}[[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat:
''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]]
Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York .
====Japonis====
[[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat:
* ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298).
* ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296).
* ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]]
[[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> .
Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... »
Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> .
====Kopi zèv yo====
[[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|right|250px|''Semè a'', [[Jean-François Millet]], 1850, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}. </br> ''Semè a'', Vincent van Gogh (daprè Millet), 1889, lwil sou twal, {{dunité|81|65|cm}}, koleksyon prive, F690/JH1837.]]
[[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]]
Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. »
Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike.
====Seri====
[[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]]
Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase.
Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li.
[[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]]
Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la .
[[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]]
Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a.
====Tablo lannuit====
[[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3 , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]]
Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la.
Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè.
Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li.
====Teknik====
Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[Jòn admyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>.
== Van Gogh ak mouvman atistik yo ==
[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]]
Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite.
Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li.
=== Enpresyonis ===
[[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Enpresyon, solèy k ap leve|Impression, soleil levant]]'', 1872, lwil sou twal, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[mize Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]]
Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo.
Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt.
=== Pòs-enpresyonis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5 , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]]
Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo.
Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. »
=== Ekspresyonis ===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]]
Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè: ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref>
Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}}
Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}}
=== Fovis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe lannuit]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]]
[[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[André Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh.
===Senbolis===
[[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45 , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]]
Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan".
Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' .
[[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] .
=== Reprezantasyon kontanporen ===
An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref>
=== Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la ===
Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik.
== Desen ==
Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ([[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]">
Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]] .
Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
</gallery>
=== Yon kaye ke otantisite l pa konfime ===
Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref>
Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref>
== Zèv li yo ==
* Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto.
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>).
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>).
== Galeri penti ==
<center><gallery>
Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg
Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg
Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg
Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg
Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg
Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg
</gallery></center>
== Jenerasyon ==
=== Rekonesans ===
Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè.
[[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]]
Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon.
Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref>
Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè.
===Popilarite ===
Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon.
Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}.
Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize.
== Nan kilti ==
=== Sinema ak televizyon ===
Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim:
* [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]]
* [[1990]] : ''[[Vincent ak Théo|Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]]
* 1990 : ''[[Rèv (fim)|Rèv]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]]
* 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]]
* [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]]
* [[2009]] : ''[[Moi, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[François Bertrand (reyalizatè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]]
* ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl)
* [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]]
* 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent ak Doktè a|Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]]
* [[2013]] : ''[[Sunflower Seed]]'' [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh nan [[Borinaj]], ak [[Gaëtan Wenders]]
* [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon]] Henri de Gerlache, nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]]. Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref>
* [[2017]] : ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]]
* [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]]
* [[2021]] : ''[[Atizay la nan krim|The Art of Crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[Lafrans 2|France 2]] )
* 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016)
* 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh.
=== Pwezi ===
* 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité
=== Mizik ===
* albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962)
* [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970).
* [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971)
* Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975)
* [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}]
* [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987)
* [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans]
* [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz''
* [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993)
* Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003)
* [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night''
* Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh)
* ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951)
* ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990)
* [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik)
* ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950)
* [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974)
* ''Vincent'', opera (1975-1976)
* [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988)
* [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo
* [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991)
* [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004)
* [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022)
==Nòt ak referans==
=== Nòt ===
<references group=Note />
=== Referans ===
{{références}}
== Lyen deyò ==
{{commonscat|Vincent Van Gogh}}
* [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la
* {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance)
{{Liens}}
{{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Atis]]
[[Kategori:La]]
[[Kategori:Penti]]
[[Kategori:Pent neyèlandè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1853]]
[[Kategori:Lanmò 1890]]
[[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]]
m8dhd0d4qn0vvujptbvyddrnnuwynq1
856120
856099
2024-11-15T13:36:33Z
Kitanago
19629
/* Sinema ak televizyon */
856120
wikitext
text/x-wiki
{{redirect|Van Gogh}}
{{infobox Atis
|non= Vincent van Gogh
|imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg
|lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci :
# ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ;
# ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980).
Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>.
| non nesans = Vincent Willem van Gogh
|dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}}
| lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]])
| lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]])
| nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]]
|aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]]
|diplòm=
|etid=
|mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]]
|enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr
|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html
|titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888.
|auteur=Vincent van Gogh
|date= 26 août 1888
|éditeur=Van Gogh Museum
|consulté le= 6 juin 2014
}}</ref>
|peyi nesans=[[Peyiba]]
|dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]]
|Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]]
|Peyi lanmò= [[Frans]]
|enfliyanse = [[Ekspresyonis]]
|zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]''
* ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]''
* ''Les Tournesols''
* ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]''
* ''L'Église d'Auvers-sur-Oise''
* ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale''
* ''La Maison blanche, la nuit''
* ''Terrasse du café le soir ''
|nòt=
}}
'''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]].
Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an.
Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl.
Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac.
Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan
== Biyografi ==
=== Fanmi ===
[[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus)
Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]].
Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> .
=== Jenès ===
==== 1853-1869 ====
Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi.
Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert.
==== 1869-1878 ====
{{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}}
Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl.
Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye.
Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant.
Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green.
Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. »
Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref>
====1879-1880====
[[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]]
[[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]]
Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa.
Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane.
Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] .
===Matirite===
[[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]]
<gallery mode="packed" perrow="6">
Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans)
Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881
Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881
Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883
Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883
Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885
Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886
Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888
Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889
Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890
Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò)
</gallery>
Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane.
Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li.
==== La Have ====
[[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]]
Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]].
Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li .
Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent.
Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini.
==== Drenthe ====
Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl.
==== Nuenen ====
[[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]]
Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent.
[[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4 , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]]
Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a.
[[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]]
Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885.
Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo.
An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file.
==== Anvè ====
Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari.
==== Pari ====
Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>.
Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".''
Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887.
Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari.
<gallery mode="packed">
VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021.
Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251).
Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>.
Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886.
</gallery>
==== Arles ====
20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944.
<gallery mode="packed">
WLANL - Pachango - Het gele huis ('De straat'), Vincent van Gogh (1888).jpg|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (« La Rue »)'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|89|cm}}, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).|alt=Kay jòn (« La Rue »), 1888, lwil sou twal, 72 × 89 cm, New Haven, Yale University Art Gallery (F464/JH1589).
Vincent Willem van Gogh 137.jpg|''[[Chanm Van Gogh nan Arles|chanm pou kouche a]]'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|90|cm}}, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F482/JH1608).
Farmhouse in Provence, 1888, Vincent van Gogh, NGA.jpg|Fèm nan Provence, 1888. [[National Gallery of Art]] (1970.17.34)
Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358).
Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Mize Izrayèl]] (F558/JH1481).
P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888.
</gallery>
<gallery mode="packed">
VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691).
Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lila (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]].
Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562).
</gallery>
Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]].
Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye.
[[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]]
Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz.
23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ).
[[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49 ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]]
Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam.
Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen.
==== Saint-Remy-de-Provence ====
[[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]]
8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890.
[[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]]
Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890.
Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l.
Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran.
31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman.
==== Auvers sur Oise ====
[[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtrè Doktè Gachet ak branch dijital|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]]
Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>.
Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba.
===Lanmò Vincent van Gogh===
[[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]]
[[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]]
Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li.
Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914.
An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay.
Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>.
Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>.
===Pwoblèm sante===
Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik.
Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent.
Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la.
==Lèt==
[[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]]
Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye.
===Kontèks===
An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam.
===Istwa piblikasyon an===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]]
Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache.
Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè
Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>.
==Penti==
Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890).
{{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]]
Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] .
===Estil===
Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a.
Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a.
[[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Kay blanch, lannuit|Kay blanch anba yon syèl lannuit]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73 , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]] (F766/JH2031).]]
Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la.
Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a.
==== Otopòtrè ====
{{Atik prensipal|Otopòtrè Vincent van Gogh}}[[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat:
''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]]
Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York .
====Japonis====
[[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat:
* ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298).
* ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296).
* ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]]
[[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> .
Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... »
Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> .
====Kopi zèv yo====
[[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|right|250px|''Semè a'', [[Jean-François Millet]], 1850, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}. </br> ''Semè a'', Vincent van Gogh (daprè Millet), 1889, lwil sou twal, {{dunité|81|65|cm}}, koleksyon prive, F690/JH1837.]]
[[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]]
Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. »
Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike.
====Seri====
[[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]]
Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase.
Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li.
[[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]]
Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la .
[[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]]
Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a.
====Tablo lannuit====
[[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3 , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]]
Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la.
Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè.
Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li.
====Teknik====
Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[Jòn admyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>.
== Van Gogh ak mouvman atistik yo ==
[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]]
Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite.
Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li.
=== Enpresyonis ===
[[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Enpresyon, solèy k ap leve|Impression, soleil levant]]'', 1872, lwil sou twal, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[mize Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]]
Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo.
Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt.
=== Pòs-enpresyonis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5 , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]]
Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo.
Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. »
=== Ekspresyonis ===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]]
Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè: ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref>
Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}}
Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}}
=== Fovis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe lannuit]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]]
[[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[André Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh.
===Senbolis===
[[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45 , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]]
Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan".
Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' .
[[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] .
=== Reprezantasyon kontanporen ===
An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref>
=== Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la ===
Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik.
== Desen ==
Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ([[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]">
Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]] .
Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
</gallery>
=== Yon kaye ke otantisite l pa konfime ===
Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref>
Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref>
== Zèv li yo ==
* Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto.
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>).
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>).
== Galeri penti ==
<center><gallery>
Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg
Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg
Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg
Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg
Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg
Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg
</gallery></center>
== Jenerasyon ==
=== Rekonesans ===
Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè.
[[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]]
Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon.
Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref>
Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè.
===Popilarite ===
Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon.
Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}.
Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize.
== Nan kilti ==
=== Sinema ak televizyon ===
Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim:
* [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]]
* [[1990]] : ''[[Vincent ak Théo|Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]]
* 1990 : ''[[Rèv (fim)|Rèv]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]]
* 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]]
* [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]]
* [[2009]] : ''[[Moi, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[François Bertrand (reyalizatè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]]
* ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl)
* [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]]
* 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent ak Doktè a|Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]]
* [[2013]] : ''[[Sunflower Seed]]'' [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh nan [[Borinaj]], ak [[Gaëtan Wenders]]
* [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon]] Henri de Gerlache, nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]]. Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref>
* [[2017]] : ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]]
* [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]]
* [[2021]] : ''[[L'Art du crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[France 2]] )
* 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016)
* 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh.
=== Pwezi ===
* 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité
=== Mizik ===
* albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962)
* [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Renmen Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970).
* [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971)
* Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975)
* [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}]
* [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987)
* [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans]
* [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz''
* [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993)
* Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003)
* [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night''
* Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh)
* ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951)
* ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990)
* [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik)
* ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950)
* [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974)
* ''Vincent'', opera (1975-1976)
* [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988)
* [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo
* [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991)
* [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004)
* [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022)
==Nòt ak referans==
=== Nòt ===
<references group=Note />
=== Referans ===
{{références}}
== Lyen deyò ==
{{commonscat|Vincent Van Gogh}}
* [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la
* {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance)
{{Liens}}
{{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Atis]]
[[Kategori:La]]
[[Kategori:Penti]]
[[Kategori:Pent neyèlandè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1853]]
[[Kategori:Lanmò 1890]]
[[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]]
1pchg79db6xcbq9oe37giijsk8j0arr
856160
856120
2024-11-15T15:21:00Z
Kitanago
19629
/* Mizik */
856160
wikitext
text/x-wiki
{{redirect|Van Gogh}}
{{infobox Atis
|non= Vincent van Gogh
|imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg
|lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci :
# ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ;
# ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980).
Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>.
| non nesans = Vincent Willem van Gogh
|dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}}
| lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]])
| lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]])
| nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]]
|aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]]
|diplòm=
|etid=
|mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]]
|enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr
|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html
|titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888.
|auteur=Vincent van Gogh
|date= 26 août 1888
|éditeur=Van Gogh Museum
|consulté le= 6 juin 2014
}}</ref>
|peyi nesans=[[Peyiba]]
|dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]]
|Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]]
|Peyi lanmò= [[Frans]]
|enfliyanse = [[Ekspresyonis]]
|zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]''
* ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]''
* ''Les Tournesols''
* ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]''
* ''L'Église d'Auvers-sur-Oise''
* ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale''
* ''La Maison blanche, la nuit''
* ''Terrasse du café le soir ''
|nòt=
}}
'''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]].
Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an.
Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl.
Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac.
Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan
== Biyografi ==
=== Fanmi ===
[[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus)
Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]].
Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> .
=== Jenès ===
==== 1853-1869 ====
Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi.
Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert.
==== 1869-1878 ====
{{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}}
Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl.
Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye.
Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant.
Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green.
Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. »
Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref>
====1879-1880====
[[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]]
[[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]]
Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa.
Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane.
Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] .
===Matirite===
[[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]]
<gallery mode="packed" perrow="6">
Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans)
Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881
Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881
Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883
Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883
Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885
Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886
Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888
Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889
Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890
Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò)
</gallery>
Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane.
Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li.
==== La Have ====
[[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]]
Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]].
Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li .
Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent.
Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini.
==== Drenthe ====
Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl.
==== Nuenen ====
[[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]]
Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent.
[[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4 , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]]
Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a.
[[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]]
Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885.
Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo.
An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file.
==== Anvè ====
Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari.
==== Pari ====
Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>.
Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".''
Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887.
Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari.
<gallery mode="packed">
VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021.
Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251).
Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>.
Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886.
</gallery>
==== Arles ====
20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944.
<gallery mode="packed">
WLANL - Pachango - Het gele huis ('De straat'), Vincent van Gogh (1888).jpg|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (« La Rue »)'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|89|cm}}, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).|alt=Kay jòn (« La Rue »), 1888, lwil sou twal, 72 × 89 cm, New Haven, Yale University Art Gallery (F464/JH1589).
Vincent Willem van Gogh 137.jpg|''[[Chanm Van Gogh nan Arles|chanm pou kouche a]]'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|90|cm}}, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F482/JH1608).
Farmhouse in Provence, 1888, Vincent van Gogh, NGA.jpg|Fèm nan Provence, 1888. [[National Gallery of Art]] (1970.17.34)
Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358).
Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Mize Izrayèl]] (F558/JH1481).
P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888.
</gallery>
<gallery mode="packed">
VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691).
Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lila (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]].
Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562).
</gallery>
Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]].
Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye.
[[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]]
Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz.
23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ).
[[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49 ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]]
Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam.
Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen.
==== Saint-Remy-de-Provence ====
[[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]]
8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890.
[[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]]
Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890.
Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l.
Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran.
31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman.
==== Auvers sur Oise ====
[[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtrè Doktè Gachet ak branch dijital|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]]
Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>.
Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba.
===Lanmò Vincent van Gogh===
[[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]]
[[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]]
Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li.
Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914.
An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay.
Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>.
Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>.
===Pwoblèm sante===
Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik.
Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent.
Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la.
==Lèt==
[[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]]
Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye.
===Kontèks===
An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam.
===Istwa piblikasyon an===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]]
Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache.
Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè
Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>.
==Penti==
Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890).
{{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]]
Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] .
===Estil===
Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a.
Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a.
[[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Kay blanch, lannuit|Kay blanch anba yon syèl lannuit]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73 , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]] (F766/JH2031).]]
Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la.
Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a.
==== Otopòtrè ====
{{Atik prensipal|Otopòtrè Vincent van Gogh}}[[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat:
''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]]
Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York .
====Japonis====
[[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat:
* ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298).
* ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296).
* ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]]
[[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> .
Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... »
Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> .
====Kopi zèv yo====
[[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|right|250px|''Semè a'', [[Jean-François Millet]], 1850, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}. </br> ''Semè a'', Vincent van Gogh (daprè Millet), 1889, lwil sou twal, {{dunité|81|65|cm}}, koleksyon prive, F690/JH1837.]]
[[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]]
Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. »
Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike.
====Seri====
[[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]]
Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase.
Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li.
[[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]]
Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la .
[[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]]
Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a.
====Tablo lannuit====
[[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3 , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]]
Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la.
Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè.
Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li.
====Teknik====
Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[Jòn admyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>.
== Van Gogh ak mouvman atistik yo ==
[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]]
Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite.
Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li.
=== Enpresyonis ===
[[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Enpresyon, solèy k ap leve|Impression, soleil levant]]'', 1872, lwil sou twal, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[mize Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]]
Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo.
Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt.
=== Pòs-enpresyonis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5 , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]]
Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo.
Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. »
=== Ekspresyonis ===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]]
Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè: ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref>
Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}}
Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}}
=== Fovis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe lannuit]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]]
[[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[André Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh.
===Senbolis===
[[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45 , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]]
Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan".
Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' .
[[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] .
=== Reprezantasyon kontanporen ===
An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref>
=== Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la ===
Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik.
== Desen ==
Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ([[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]">
Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]] .
Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
</gallery>
=== Yon kaye ke otantisite l pa konfime ===
Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref>
Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref>
== Zèv li yo ==
* Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto.
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>).
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>).
== Galeri penti ==
<center><gallery>
Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg
Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg
Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg
Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg
Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg
Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg
</gallery></center>
== Jenerasyon ==
=== Rekonesans ===
Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè.
[[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]]
Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon.
Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref>
Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè.
===Popilarite ===
Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon.
Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}.
Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize.
== Nan kilti ==
=== Sinema ak televizyon ===
Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim:
* [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]]
* [[1990]] : ''[[Vincent ak Théo|Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]]
* 1990 : ''[[Rèv (fim)|Rèv]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]]
* 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]]
* [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]]
* [[2009]] : ''[[Moi, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[François Bertrand (reyalizatè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]]
* ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl)
* [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]]
* 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent ak Doktè a|Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]]
* [[2013]] : ''[[Sunflower Seed]]'' [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh nan [[Borinaj]], ak [[Gaëtan Wenders]]
* [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon]] Henri de Gerlache, nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]]. Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref>
* [[2017]] : ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]]
* [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]]
* [[2021]] : ''[[L'Art du crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[France 2]] )
* 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016)
* 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh.
=== Pwezi ===
* 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité
=== Mizik ===
* [[Pierre Bachelet]]'', Théo je t'écris'' (1989)
* albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delecluse|Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] (1962)
* [[Leo Ferre|Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Lanmou Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970).
* [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971)
* Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975)
* [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}]
* [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987)
* [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans]
* [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz''
* [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993)
* Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003)
* [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night''
* Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh)
* ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951)
* ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990)
* [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik)
* ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950)
* [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974)
* ''Vincent'', opera (1975-1976)
* [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988)
* [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo
* [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991)
* [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004)
* [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022)
==Nòt ak referans==
=== Nòt ===
<references group=Note />
=== Referans ===
{{références}}
== Lyen deyò ==
{{commonscat|Vincent Van Gogh}}
* [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la
* {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance)
{{Liens}}
{{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Atis]]
[[Kategori:La]]
[[Kategori:Penti]]
[[Kategori:Pent neyèlandè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1853]]
[[Kategori:Lanmò 1890]]
[[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]]
qncgbzeftxf8ri4o76cqlpusb532oy1
856163
856160
2024-11-15T15:23:19Z
Kitanago
19629
856163
wikitext
text/x-wiki
{{redirect|Van Gogh}}
{{infobox Atis
|non= Vincent van Gogh
|imaj= Van Gogh - Selbstbildnis mit verbundenem Ohr.jpeg
|lejand=''Otopòtrè atis la'', 1889, lwil sou twal,<br> [[Pari]], [[mize Orsay]] (F627/JH1772)<ref group=Note name=catalogues>Van Gogh a peint des centaines de toiles et plusieurs sont ressemblantes ou ont le même thème. Au début du {{s-|XXI}}, il existe deux catalogues relativement exhaustifs de celles-ci :
# ''L'Œuvre de Vincent van Gogh'' par Jacob Baart de la Faille (1928) en 6 volumes ;
# ''The Complete Van Gogh'' de Jan Hulsker (1980).
Lorsqu'on lit « F627 », il faut comprendre qu'il s'agit de la peinture {{numéro|627}} de l'ouvrage de de la Faille, alors que « JH1772 » renvoie à la peinture {{numéro|1772}} de Hulsker.</ref>.
| non nesans = Vincent Willem van Gogh
|dat nesans= {{dat nesans|30|mas|1853|nan la plastik}}
| lye nesans = [[Zundert|Groot Zundert]] ([[Peyiba]])
| lye lanmö = [[Auvers-sur-Oise]] ([[France]])
| nasyonalite = {{drapo|Peyiba}} [[Peyiba|Neyèlandèz]]
|aktivite=[[atis pent|pent]], [[desinatè]]
|diplòm=
|etid=
|mouvman= [[Pòs-enpresyonis]], [[Senbolis (atizay)|Senbolis]]
|enfliyanse pa = [[Jean-François Millet]], [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Anton Mauve]], [[Eugène Delacroix]], [[Adolphe Monticelli]]<ref>{{Lien web |langue=fr
|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let670/print.html
|titre=670 To Willemien van Gogh. Arles, on or about Sunday, 26 August 1888.
|auteur=Vincent van Gogh
|date= 26 août 1888
|éditeur=Van Gogh Museum
|consulté le= 6 juin 2014
}}</ref>
|peyi nesans=[[Peyiba]]
|dat lanmò= [[29 jiyè]] [[1890]]
|Lye lanmò= [[Auvers-sur-Oise]]
|Peyi lanmò= [[Frans]]
|enfliyanse = [[Ekspresyonis]]
|zèv prensipal = * ''[[Manjè pòmdetè yo|Les Mangeurs de pommes de terre]]''
* ''[[Chanm Van Gogh nan Arles|La Chambre de Van Gogh à Arles]]''
* ''Les Tournesols''
* ''[[Nuit zetwal (1889)|La Nuit étoilée]]''
* ''L'Église d'Auvers-sur-Oise''
* ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale''
* ''La Maison blanche, la nuit''
* ''Terrasse du café le soir ''
|nòt=
}}
'''Vincent van Gogh''' (pwononse an olandè : /ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/; an kreyòl: ''Vensan Van Gòg''),<ref>pwonosyasyon non « Van Gogh » la chanje selon lang nan. Pwononsyasyon ki itilize Lafrans ak Kanada frankofòn se {{API|/vɛ̃sɑ̃ vɑ̃ gɔg/}} ou {{API|/vɑ̃ŋ gɔg/}}. nan [[neyèlandè]], se {{API|/ˈvɪnsɛnt vɑŋ ˈɣɔx/}}, {{API|/ˈvɪntsɛnt faŋˈxɔx/}} oswa, nan dyalèk [[North Brabant|Brabant-Septentrional]], kote Van Gogh te fèt, {{API|/vɑɲˈʝɔç/}} avèk yon «v» vwaze. An anglè, yo pwononse {{API|/ˌvæn ˈɡɒx/}}, pafwa {{API|/ˌvæn ˈɡɒf/}} (sitou nan peyi Grann Bretay) oswa {{API|/ˌvæn ˈɡoʊ/}} (sitou Etazini) avèk yon «gh» an silans.</ref> fèt [[30 mas]] [[1853]] nan [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), epi li mouri [[29 jiyè]] [[1890]] nan [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), se yon [[Penti|pent]] ak [[desinatè]] [[Peyiba|olandè]]. Penti l yo ki gen yon gwo aspè [[Natiralis (penti)|natiralis]], epi ki jwenn enspirasyon yo nan [[enpresyonis]] ak [[Pwentilis|pwentillis]], anonse mouvman atistik [[fovis]] ak [[ekspresyonis]].
Van Gogh te grandi nan yon fanmi ansyen boujwa. Li te premye eseye fè karyè kòm machann atizay nan [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]]. Sepandan, paske li te refize wè atizay kòm yon machandiz, yo revoke l. Lè sa a, li te vle vin [[Pastè (Krisyanis)|yon pastè]], menm jan ak papa li ki te yon pastè, men li pa pase egzamen teyoloji yo. Zòn 1880, li lage kò l nan penti. Pandan ane sa yo, li te kite Lawolann pou [[Bèljik]], epi li al rete an [[Frans]]. Vincent etidye penti ak desen alafwa kòm yon [[Otofòmasyon|otodidak]], kididonk pou kont li, epi li pran leson tou. Ak anpil pasyon, li pa janm sispann anrichi konesans li nan zafè penti: li analize travay pent nan epòk li a, li vizite mize ak galri penti, boukante lide ak zanmi pent li yo, li etidye [[Ukiyo-e|estanp japonè]], litografi (penti sou wòch) anglè, elatriye. Penti li yo montre pil rechèch li fè ak lajè konesans atistik li. Sepandan, lavi li chaje ak kriz ki montre [[maladi sichik|enstabilite mantal]] li. Youn nan yo lakòz li touye tèt li, a laj 37 an.
Pil [[Lèt Vincent Van Gogh|Korespondans van Gogh]] pèmèt nou pi byen konprann li. Li konsiste de plis pase 800 lèt ekri pou fanmi li ak zanmi, ki gen ladan 652 lèt voye bay frè li. [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] <ref> Plizyè manm nan fanmi Van Gogh gen menm premye non (egzanp, "Theodorus" pou papa ak frè Vincent) oswa menm premye non (egzanp, "Vincent Willem" ak "Cornelius Vincent"). Sitiyasyon sa a jwenn tou pami frè ak sè papa Vincent yo (egzanp, "Hendrik Vincent van Gogh" ak "Vincent van Gogh" pou de nan tonton Vincent yo). Pou diminye risk konfizyon, atik la itilize [[diminitif]].</ref>, ak ki moun li kenbe yon relasyon sere tou de pèsonèlman ak pwofesyonèl.
Travay Van Gogh la konpoze de plis twal ak desen ki date sitou nan ane 1880. Li fè eko milye atistik Ewopeyen an nan fen 19yèm syèk la. Li te enfliyanse pa zanmi pent li yo, miyò Anthon van Rappard, Émile Bernard ak Paul Gauguin. Li fè echanj opinyon tou ak frè l Theo, yon machann atizay byen li te ye. Li admire Jean-François Millet, Rembrandt, Frans Hals, Anton Mauve ak Eugène Delacroix, pandan li ap tire enspirasyon nan Hiroshige, Claude Monet, Adolphe Monticelli, Paul Cézanne, Edgar Degas ak Paul Signac.
Nan ane 1890 yo, se sèlman yon ti kantite otè ak pent ki te remake Van Gogh nan Lafrans, Netherlands, Bèljik ak [[Dannmak]]. Sepandan, nan ane 1930 yo, travay li yo te atire 120 000 moun nan yon espozisyon nan [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]], Nouyòk. Kounye a li konsidere kòm youn nan pi gwo atis tout tan
== Biyografi ==
=== Fanmi ===
[[Fichye:Famille_van_Gogh.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/12/Famille_van_Gogh.JPG/290px-Famille_van_Gogh.JPG|alt=Fotomataj fanmi Vincent van Gogh.|thumb|'''Fanmi Vincent van Gogh'''Anwo: papa l 'Theodorus van Gogh ak manman l' Anna Cornelia van Gogh (ne Carbentus)
Anba : Vincent Willem, Anna Cornelia, Theo, Elisabetha Huberta, Willemina Jacoba ak Cornelis Vincent.]]Fanmi Van Gogh, ki soti nan ansyen boujwazi a, te deja remakab nan XVIyèm syèk la. Eta [[Pastè (Krisyanis)|pastè]] a se yon tradisyon fanmi , menm jan ak biznis la nan atizay. Granpapa Vincent a (1789-1874) pou egzanp te ale nan klas nan fakilte a nan teyoloji nan [[Inivèsite Leiden]] jiska 1811. Twa (3) nan pitit gason li yo te vin [[machann atizay]].
Papa li Theodorus gen dis (10) frè ak sè. Plizyè tonton patènèl pral jwe yon wòl desizif nan lavi Vincent. Hendrick Vincent van Gogh, " Eh», se yon machann atizay nan [[Briksèl]], "Jan", se yon [[Amiral|admiral]] e resevwa Vincent lakay li nan [[Amstèdam]] pou plis pase yon ane. Cornelis Marinus van Gogh, " Kòn», se tou yon machann atizay. Parenn li [[Vincent van Gogh (machann atizay)|Vincent van Gogh]], " San», se asosye ak chèn nan galri nan Piblikatè atis Parisyen [[Adolphe Goupil|Goupil & Cie]] <ref>{{Nl}} [https://www.vangoghmuseum.nl/nl/verhalen/broederliefde#2?v=1 « Allebei in de kunst »], sur le site du ''Van Gogh Museum'' (Amsterdam).</ref> .
=== Jenès ===
==== 1853-1869 ====
Fanmi Van Gogh mennen yon vi senp. Atmosfè travay di nan kay paran an te gen yon efè pwofon sou jèn Vincent la, ki te yon timoun serye, an silans ak reflechi.
Nan mwa janvye 1861, Vincent Van Gogh te antre nan lekòl [[Zundert]], ki te gen desan (200) elèv.<ref>{{Cite web|url=http://www.kronobase.org/chronologie-texte-Vincent+van+Gogh.html|title=Chronologie: Vincent van Gogh|website=www.kronobase.org|access-date=2018-05-29}}</ref> Yo te retire li nan lekòl la epi, nan fen ane 1861, Anna Birnie (1844-1917) <ref>{{Cite web|url=https://www.smithsonianmag.com/smart-news/research-reveals-van-goghs-artistic-governess-180973245/|title=Research Reveals Vincent van Gogh's Artistic Governess|last=Daley|first=Jason|website=Smithsonian Magazine|language=en|access-date=2020-06-26}}</ref> te anboche kòm yon gouvèvèns pou bay leson Vincent ak sè l ', Anna. Li anseye yo, pami lòt bagay, desen. 1 oktòb 1864, li te ale nan lekòl [[Internasyon (lekòl)|pansyon]] Jan Provily nan [[Zevenbergen]], yon vil ki atache ak minisipalite [[Moerdijk]] a trant kilomèt de lakay li. Se la li te aprann [[Lang franse|franse]], [[Lang angle|angle]] ak [[Lang alman|alman]] . Li te fè premye tantativ li tou pou fè desen la . Sou 15 septanm 1866, li te antre nan William II College, nan [[Tilburg]] . Pwofesè desen li te pent [[Constant Cornelis Huijsmans]] nan <ref>Vincent van Gogh suit les cours de Huijsmans de 1866 à 1868, selon {{Nl}} Wilma van Giersbergen, « De tekenklas en Vincent van Gogh » dans ''De kunst is geheel en al bijzaak, de moeizame carrière van C.C. Huijsmans (1810-1886), tekenmeester in Brabant'', Amsterdam, 2003, {{p.|173-174}}.</ref> . Vincent pa t wè distans sa a. Nan mwa mas 1868, li prese kite etablisman an epi li tounen bay paran li nan Zundert.
==== 1869-1878 ====
{{anpil imaj|footer|||align=right|direction=horizontal|header=|header_align=left/right/center|header_background=|footer_align=left/right/center|footer_background=|width=|image1=VincentVanGoghFoto.jpg|width1=120|caption1=Vincent van Gogh a laj 18 ane<ref>Tralbaut1969</ref>{{,}}<ref>Pickvance</ref>.|alt1=Vincent van Gogh a laj 18 ane|image2=Theo van Gogh 1878 (cropped).jpg|width2=105|caption2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane.|alt2=Theodorus van Gogh a laj 21 ane}}
Nan dat 30 jiyè 1869, nan laj 16 ane, Vincent te kite kay fanmi an pou li vin yon apranti nan Goupil & Cie nan [[Layè|La Haye]], yon konpayi tonton li Hein te fonde. Konpayi entènasyonal sa a, ki te vann penti, desen ak repwodiksyon, Hermanus Tersteeg te dirije, pou moun atis la te gen anpil respè. Nan 1871, papa l te transfere nan [[Helvoirt]]. Vincent te pase jou ferye li yo an 1872, anvan li te vizite Theo nan Briksèl.
Apre aprantisaj li, Goupil & Cie . Nan mwa jen 1873, [[Adolphe Goupil]] te voye l nan branch [[Lonn|Lond]] ak akò [[Vincent van Gogh (machann atizay)|tonton li Cent]] . Dapre pwochen madanm Theo a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]] aka "Jo", se peryòd ki pi kontan nan lavi l . Li reyisi e, a 20 ans an, li touche plis pase papa l. Li tonbe damou ak Eugénie Loyer <ref>Selon kwonoloji [[Pascal Bonafoux]] tabli nan ''Lèt pou frè l Theo'', {{p.}}15, jèn fi a rele Ursula..</ref>, pitit fi pwopriyetè li nan [[Brixton]], men lè li revele santiman li ba li, li admèt li ke li te deja fiyanse an kachèt ak lokatè anvan an . Van Gogh izole tèt li pi plis ak plis. An menm tan, li te devlope yon gwo enterè nan relijyon. Zele relijye li te pran yon pwopòsyon ki te enkyete fanmi l. Nan dat 12 novanm 1873, Tonton li Sent te transfere Theo nan branch nan La Haye.
Nan mitan mwa me 1875, papa li ak tonton li te voye Vincent nan [[Pari]], nan katye jeneral prensipal Goupil & C nan 9 rue Chaptal. Sezi wè atizay trete kòm yon pwodui ak yon komodite, li pale de li ak kèk kliyan, ki lakòz ranvwa li nan dat 11 avril 1876 <ref> Delaunay, 1988 </ref>{{,}}<ref>Z-13 </ref>. Antretan, fanmi van Gogh te deplase nan [[Etten-Leur|Etten]], yon vilaj nan nò Brabant.
Lè sa a, van Gogh te santi yon vokasyon espirityèl ak relijye. Li te retounen nan [[Angletè]] kote pou yon tan li te travay sou yon baz volontè, premye kòm yon ranplasan pwofesè nan yon ti [[Internasyon (lekòl)|lekòl pansyon]] ki gen gade pò a nan [[Ramsgate]], kote li te angaje. Li trase kèk desen vil la. Theo, frè li, li ekri <ref name="Fot Òtograf"> Sityasyon yo bay jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan''Les Lettres''.</ref> : « Nan Lonn, mwen souvan te sispann fè desen sou bank yo nan Thames sou wout mwen tounen soti nan Southampton Street nan aswè a, epi li te rive nan anyen ; yon moun ta dwe eksplike pèspektiv a pou mwen. Kòm lekòl la te pita pou ale nan Isleworth nan [[mitan sèks|Middlesex]] <ref>Nan kòmansman {{s-|XXI}}, li te jwenn li nan [[London Borough of Hounslow|district londonien de Hounslow]]</ref> » Gogh te deside ale la. Men, mouvman an finalman pat pran plas. Li rete kanpe, li vin yon animatè [[metodis]] fèvan epi li vle « preche levanjil la toupatou » . Nan fen mwa oktòb 1876, li te bay premye prèch li nan ''Legliz Metodis Wesleyan'' nan [[Richmond (Yorkshire Nò)|Richmond]]. Nan mwa novanm, yo te anboche li kòm asistan nan ''Legliz Kongregasyon an'' nan Turnham Green.
Nan [[Nwèl]] 1876, li te retounen bay paran li. Aprè sa, fanmi li te ankouraje li pou li travay nan yon [[Bibliyotèk|libreri]] nan [[Dordrecht]] nan Peyiba pou kèk mwa. Sepandan, li pa kontan la. Li pase pifò tan li nan chanm dèyè magazen an ap fè desen oswa tradui pasaj nan [[Bib|Bib la]] an Angle, Fransè ak Alman. Lèt li yo gen plis ak plis tèks relijye. Kookasyon li nan epòk la, yon jèn pwofesè yo rele Görlitz, ta pita eksplike ke Van Gogh te manje ti kras : « Li pa manje vyann, jis yon ti moso nan dimanch, epi sèlman apre mèt kay nou an ensiste pou yon tan long. Quatre pommes de terre avec un soupçon de sauce et une bouchée de légumes constituaient son dîner. »
Soutni li nan dezi li pou li vin yon pastè, fanmi l te voye l nan mwa me 1877 [[Amstèdam]], kote li te rete ak tonton Jan, ki te yon admiral. Vincent tap prepare pou kolèj ak etidye [[teyoloji]] ak tonton li Johannes Stricker, yon reyolojyen <ref>Johannes Stricker miyò pibliye premye ''Lavi Jezi'' ki disponib nan Peyiba</ref> respekte. Li echwe egzamen li yo. Aprè sa, li te kite kay tonton Jan, an Jiyè 1878, pou li te retounen lakay fanmi [[Etten-Leur|Etten]]. Li te pran leson pandan twa (3) mwa nan lekòl Pwotestan nan [[Laeken]], toupre Briksèl, men li te echwe ankò e li te abandone etid li pou li te vin yon [[predikatè layik|predikatè pwofàn]]. Nan kòmansman Desanm 1878, li te jwenn yon misyon kòm [[Evanjelizasyon|evanjelis]] nan Bèljik, ak [[Minè (metye)|minè yo]] chabon nan [[Borinaj]], nan rejyon [[Mons]]. Se la li te vin tounen yon predikatè solidarite ak lit kont patwon yo, men li te deja fè aprantisaj imaj li a lè li te vizite tout gwo mize nan gwo vil li te pase lè li t ̽ap travay nan Goupil & Cie.<ref>"Bonafoux"</ref>
====1879-1880====
[[Fichye:Vincent van Gogh - Wasmes - Maison du boulanger Denis - Angle Rue du petit-Wasmes et Rue Wilson-002.JPG|vignette|gauche|Vincent van Gogh (1878-1879), Wasmes, kay boulanje Denis, kwen ri du Petit-Wasmes ak ri Wilson.]]
[[Fichye:Cuesmes_JPG001.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/48/Cuesmes_JPG001.jpg/220px-Cuesmes_JPG001.jpg|vignette|Kay kote Vincent van Gogh te rete nan [[Cuesmes]] ( [[Bèljik]] ), nan 1878.]]
Travèse li nan Borinage nan Bèljik te kòmanse nan [[patiraj (komin)|Patiraj]] (jodi a nan komin [[Colfontaine]] ) an 1878. Li te akeyi la pa yon evanjelis ki enstale l ak yon kiltivatè nan [[Wam (Kòfontèn)|Wam]]. Trè vit, li te jije kay sa a twò abondan epi, nan mwa Out, li te ale nan [[Kwèm]] pou l rete ak yon lòt evanjelis. Ale nan fen konviksyon li yo, Van Gogh deside viv tankou moun li preche yo, pataje difikilte yo, menm dòmi sou pay nan yon ti joupa.
Li konsakre tout bagay pou minè ak fanmi yo. Li menm ale osi lwen ke desann nan yon pi min [[Min chabon nan Marcasse|chabonaj an Makas]], 700 mèt pwofondè. Pandan yon eksplozyon gaz, li sove yon minè. Men, aktivite li antanke pastè travayè pa t pran tan pou yo dezapwouve , sa ki te choke li. Yo te akize l kòm yon lidè, li te oblije abandone misyon an - komite evanjelizasyon an sispann - ke li te bay tèt li . Li kenbe imaj mizè imen an ki pral parèt nan yon pati nan travay li. Apre evènman sa yo, li te ale nan Brussels epi retounen yon ti tan nan Cuesmes, kote li te rete nan yon kay. Men, anba presyon paran li yo, li retounen [[Etten-Leur|Etten]] . Li te rete san fè anyen konsa jouk mas 1880, ki te de pli zan pli enkyete fanmi li. Vincent ak Theo diskite sou avni li: tansyon sa yo anpeche yo kominikasyon pou prèske yon ane.
Anplis de sa, yon konfli grav pete ant Vincent ak papa l ', dènye a ale twò lwen ke yo mande pou fè pitit gason l admèt nan [[Lopital sikyatrik|azil]] [[Geel]] la. Li te kouri ankò epi li te pran refij nan [[Kwèm]], kote li te pase nwit jiska oktòb 1880 ak yon minè. Antretan, Theo jwenn yon travay ki estab nan Goupil & Csa [[Pari]] .
===Matirite===
[[Fichye:VanGogh deplacements maturite.jpg|gauche|vignette|upright=1.1|Deplasman Van Gogh. Chak nimewo sou kat la koresponn ak youn nan foto ki anfas yo.]]
<gallery mode="packed" perrow="6">
Fichye:Maison natale de Vincent Van Gogh.jpg|1. [[Zundert|Groot-Zundert]] ([[Peyiba]]), 30 mas 1853 (nesans)
Fichye:BRUXELLES Maison du Roi.jpg|2. [[Briksèl]] ([[Bèljik]]), soti oktòb 1880 rive avril 1881
Fichye:Etten-leur 007.jpg|3. [[Etten-Leur|Etten]] ([[Peyiba]]), depi avril 1881 rive desanm 1881
Fichye:Vincent Willem van Gogh 016.jpg|4. [[Layè|La Haye]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1881 rive deptanm 1883
Fichye:Van Gogh Huis - Nieuw-Amsterdam.JPG|5. [[Drenthe]] ([[Peyiba]]), soti septanm 1883 rive desanm 1883
Fichye:Nuenen-Berg-Gedenksteen-Van-Gogh.jpg|6. [[Nuenen]] ([[Peyiba]]), depi desanm 1883 rive novanm 1885
Fichye:VanGogh-Houses Seen from the Back.jpg|7. [[Anvè]] ([[Bèljik]]), soti novanm 1885 rive fevriye 1886
Fichye:Paris rue lepic 54.jpg|8. [[Pari]], soti nan mwa fevriye 1886 rive nan mwa fevriye 1888
Fichye:2252.Maler Vincent van Gogh-Gedenkstein im -Jardin(Garten) de Ete-Arles-.JPG|9. [[Arles]] ([[Frans]]), depi fevriye 1888 pou rive me 1889
Fichye:Gogh Saint-Paul-de Mausole.jpg|10. [[Saint-Rémy-de-Provence]] ([[Frans]]), depi me 1889 pou rive me 1890
Fichye:Vincent et Théo van Gogh, tombes à Auvers-sur-Oise .jpg|11. [[Auvers-sur-Oise]] ([[Frans]]), soti me 1890 rive 29 jiyè 1890 (lanmò)
</gallery>
Van Gogh rive nan matirite li lè li te kòmanse karyè li kòm yon atis. Li te vin pi plis enterese nan moun ki pwòch li yo ak nan sèn chak jou ke li te kòmanse dekri nan [[Desen|kwoki]] ak [[min plon]], [[chabon|fizen]] oswa [[kreyon]]. Nan mwa Oktòb 1880, li te ale nan [[Briksèl]], epi sou 15 novanm 1880, li te enskri nan [[Akademi wayal boza Briksèl]] sou konsèy pent [[Willem Roelofs]] la. Li te gen opòtinite pou l travay nan estidyo pent [[Anthon van Rappard]], ri Traversière. Sou 1e fevriye 1881, yo te nonmen Theo responsab branch Goupil & Cie sou [[Boulva Monmat]]. Lè sa a, li deside pou li bay frè li la bezwen. Vincent gen prèske 28 ane.
Nan fen mwa avril 1881, Van Gogh te retounen lakay fanmi an e li te rete la jiskaske [[Nwèl|Nwèl]] la. Li sitou konsakre tan li nan lekti ak etid figi. Nan ete a, li tonbe nan renmen ak Kee Vos, pitit fi tonton l 'Stricker. Malgre refi klè Kee, yon vèv ki sot pase a, Vincent ensiste, kreye yon atmosfè de pli zan pli tansyon nan fanmi li.
==== La Have ====
[[Fichye:Vincent Van Gogh - Sorrow.JPG|redresse|thumb|''Sorrow'', 1882, mine de plomb, lavis, {{dunité|45.5|29.5|cm}}, koleksyon prive(F929/JH129).]]
Apre yon diskisyon vyolan ak papa li, li te ale pou [[Layè|La Haye]], kote li te etabli nan yon estidyo modès. Se la li te resevwa leson penti nan men kouzen li pa maryaj, [[Anton Mauve]] (mari premye kouzin li [[Pòtrè Ariëtte Mauve|Ariëtte Carbentus]] ), Lè sa a, sitou pratike [[akwarèl]] ak etidye [[Pèspektiv (reprezantasyon)|pèspektiv]].
Nan mwa janvye 1881, van Gogh te rankontre yon ansyen bouzen, [[Sien (seri Van Gogh)|Sien Hoornik]], ki te kòmanse poze pou li. Nan sezon prentan 1882, tonton li Cornelis Marinus, pwopriyetè yon [[galri atizay]] ki popilè nan Amstèdam, te komisyone desen nan La Haye. Travay la pa rive nan atant yo nan tonton li, ki kanmenm ba li yon dezyèm lòd. Byenke li te dekri l an detay sa li te espere de li, li te desi ankò. Nan mwa jen 1882, entène lopital ki asosye ak yon [[Maladi ki transmèt nan sèks|maladi veneryen]] te pèmèt li rekonsilye ak paran li .
Lè li lage, li te deplase nan yon estidyo pi gwo ak Sien Hoornik ak de pitit li yo. Se pandan ete 1882 ke li te kòmanse [[penti ak lwil]] . Peryòd sa a nan lavi li pèmèt li konsakre tèt li nan atizay li. Li pataje panse li sou pent li admire tankou [[Honoré Daumier|Daumier]] oswa Jean-François Millet ki gen zèv li konnen byen.<ref> Lettre nimewo 309de Vincent van Gogh à Anthon van Rappard, La Haye, le 8 février 1883 (N)</ref> {{,}} <ref>Lettre {{nimewo|310}} de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, La Haye, le 13 octobre 1883 (N)</ref> Li te egzekite anpil penti ak desen lè l sèvi avèk diferan teknik. Li voye travay li yo bay Theo epi li ekri Anthon van Rappard. Soti nan sezon prentan 1883, li te vin enterese nan konpozisyon ki pi elabore, ki baze sou desen. Trè kèk nan desen sa yo te siviv paske, manke nève ak fraîcheur dapre Theo, yo pral detwi pa Vincent.
Ven mwa li te pase nan La Haye (ant 1882 ak 1883) te sanble desizif pou atis la, ki te reyalize dezi li pou kraze ak konvansyon moral yo nan anviwònman sosyal li a, ak enposib li pou mennen yon egzistans nòmal. Anpil lekti, [[Honoré de Balzac]], [[Victor Hugo]], [[Émile Zola]] oswa [[Charles Dickens]], anrichi vizyon li sou mond lan, epi ranfòse konviksyon sosyal li. Nan mwa Out 1883, li te planifye pou ale nan pwovens seksyon riral [[Drenthe]] pou jwi peyizaj li yo. Lè sa a, relasyon li ak Sien Hoornik fini.
==== Drenthe ====
Soti septanm rive desanm 1883, Vincent te rete pou kont li nan pwovens Drenthe, nan nò Netherlands, kote li te pèsiste nan penti li. Se sèl remèd li jwenn devan yon gwo santiman detrès. Li chanje akomodasyon byen souvan epi solitid la peze sou li. Tan lapli a ak difikilte finansyè Theo, frè l la, te deside pou l rantre nan fanmi l ki te etabli depi jen 1882 nan [[Nuenen]], nan nò Brabant, nan presbitè patènèl.
==== Nuenen ====
[[Fichye:VanGogh F84.jpg|vignette|gauche|redresse|''Ansyen Bell Tower nan Nuenen ("Simityè Peyizan an")'', 1885, lwil sou twal, {{dunité|65|80|cm}}, [[Amstèdam|Amsterdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F84/JH772).]]
Van Gogh te pwofite yon ti estidyo ki te monte pou li nan kay fanmi an. Se la li te pwodwi seri de penti sou diferan tèm, an patikilye tise. Se nan Nuenen ke travay li revele definitivman: soti nan peryòd sa a syans pwisan nan wòch nwa nan peyizan nan travay, men tou, kèk desan (200) penti ak yon palèt nwa ak bwòs espresif, ki Lè sa a, konfime fòs li kòm yon desinè ak pent.
[[Fichye:The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg/170px-The_Potato_Eaters_-_Vincent_van_Gogh_-_.jpg|gauche|vignette|Etid pou ''[[Manjè pòmdetè yo|Manjè Pòmdetè yo]]'', 1885, lwil oliv sou twal, 33,5 × 44,4 , [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Vincent van Gogh Foundation (F77r/JH686).]]
Theo ofri Vincent pou li pa peye li yon pansyon ankò men pito pou li achte tablo li yo. Se konsa, Theo achte penti ke li espere vann . Vincent kontinye wè Van Rappard ak ki moun li pentire. Pandan peryòd sa a, li te bay amatè leson penti tou. Lè sa a, nan mwa me 1884, li te lwe yon estidyo pi gwo pase sa li te genyen jiska lè sa a.
[[Fichye:Van_Gogh--Paysan.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Van_Gogh--Paysan.jpg/170px-Van_Gogh--Paysan.jpg|thumb|''Pòtre yon peyizan'', 1885, lwil sou twal, 39 × 30,5 , [[Briksèl]], [[Mize wayal Boza Bèljik]].]]
Pou yon twazyèm fwa, Van Gogh tonbe damou. Li kòmanse yon relasyon ak vwazen li, Margot Begemann, ki fanmi respektif yo pa apresye. Nan mitan mwa septanm nan, Margot eseye swisid. Li te pase peryòd rekiperasyon li nan [[Utrecht]]. Sou 26 mas 1885, Papa van Gogh te mouri nan yon atak kè. Akoz relasyon difisil li genyen ak moun ki bò kote l yo, sè Vincent mande l kite presbitè a. Aprè sa, li te viv nan estidyo li ant avril ak me 1885.
Pandan li te toujou nan Nuenen, li te travay sou yon seri de penti ki te dekore sal manje a nan yon zanmi k ap viv li nan [[Eindhoven]] . Lè sa a, Van Gogh te vin enterese nan atis ki renome nan Lekòl La Haye, tankou [[Théophile de Bock]] ak [[Herman Johannes van der Weele]] . Sa a se yon gwoup atis ki, ant 1860 ak 1890, te enfliyanse anpil pa penti reyalis [[Lekòl Babizon|lekòl Barbizon la]] . Pami atis sa yo, [[Johan Hendrik Weissenbruch]] oswa [[Bernard Blommers]] pa egzanp, yo site nan lèt Van Gogh pandan diskisyon li sou atizay {{,}} . Li rapid tou pou fè kòmantè sou [[Rembrandt]] ak [[Frans Hals]] lè l ap diskite sou travay yo.
An menm tan an, [[Émile Zola]] te yon kritik atizay. Nan 1885, lè woman ''[[Germinal (woman)|Germinal]]'' li a te parèt, Van Gogh te pentire ''Manjè pòmdetè yo''. Yo tou de ekspoze lavi klas travayè a. Apre sejou li nan Nuenen, pase soti nan réalisme nwa sa a nan [[Koloris (penti)|koloris]], Van Gogh te pran yon nouvo UN nan penti li. Palèt li vin pi lejè ak plis kolore, pandan y ap bwòs li yo vin pi file.
==== Anvè ====
Nan [[Anvè]] ankò, nan mwa novanm 1885, li te enpresyone pa penti yo nan [[Peter Paul Rubens|Rubens]] ak dekouvri [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] yo, ki li te kòmanse kolekte nan vil sa a. Li te tou nan kapital flaman an ke atis la inogire seri pi popilè li nan [[otopòtrè]]. Li te pran plizyè leson desen e li te fè etid toutouni. Lide a tounen nan Pari plezi li. Li deja planifye pou l etidye nan estidyo [[Fernand Cormon]] epi rete ak Theo. Nan fevriye 1886 , se konsa li rive nan Pari.
==== Pari ====
Nan kòmansman mwa a nanmars 1886mas 1886, Vincent ansanm ak frè l Theo nan [[Monmat]], ak dezi a aprann sou inovasyon yo nan penti [[enpresyonis]] . Nan epòk la, Theo te responsab galri Montmartre Boussod, Valadon & Cie (siksesè Goupil & Cie ) {{,}} . Vincent tou te vin renmen [[Agostina Segatori]], pwopriyetè Italyen kabarè ''Au Tambourin'', Boulva Clichy. Se sèlman konesans nan milye atistik Parisyen an ki ka vrèman pèmèt Van Gogh renouvle ak anrichi vizyon li. Ane sa a se sa ki nan [[Uityèm ekspozisyon enpresyonis yo|dènye ekspozisyon enpresyonis]] ke Vincent dekouvri, ak nan 1887 dwe pran plas premye retwospektiv nan travay la nan [[Jean-François Millet|Millet]] <ref>"Bonafoux"</ref>.
Lè sa a, Pari te prepare pou òganize plizyè ekspozisyon: anplis Salon an, kote travay [[Pierre Puvis de Chavannes|Puvis de Chavannes]] yo ekspoze, Van Gogh vizite koulwa senkyèm egzibisyon entènasyonal la nan Galri [[Georges Petit (galeris)|Georges Petit]], ki prezante penti [[Auguste Renoir]] ak [[Claude Monet]]. Lèt la pa t vle patisipe nan egzibisyon an wityèm ak dènye nan enpresyonist yo, ki ofri espektak la nan yon gwoup chire ant defèksyon ak nouvo arive, ak louvri pòt li nan kado a nan moman sa a, [[Pwentilis|neo-enpresyonis]], ak yon twal [[Georges Seurat|Georges Pierre Seurat]], "''Un dimanche après-midi à l'Île de la Grande Jatte".''
Nan Pari nan ane 1886-1887, Van Gogh te ale nan [[Fernand Cormon|Akademi pent Cormon]] pou yon ti tan, kote li te rankontre [[Henri de Toulouse-Lautrec]], [[Louis Anquetin]], [[Emile Bernard (pent)|Émile Bernard]] ak [[John Peter Russell]]. Lèt la fè pòtrè li. Li te rankontre tou, atravè frè l, prèske tout enpresyonist yo, an patikilye [[Georges Seurat]] ak [[Camille Pissarro]], osi byen ke [[Paul Gauguin]]. Nan boutik [[Pè Tanguy]], li te vin zanmi [[Paul Signac]]. Anba enfliyans nan simagri japonè, konpozisyon li piti piti akeri plis libète ak fasilite, pandan ke li te eseye men l nan teknik la nan koulè [[apla]]. Pissarro te entwodui l tou nan nouvo teyori sou limyè ak nan tretman [[divizyonis]] nan ton. Lè sa a, palèt atis la te rich ak koulè klere ak manyen li te vin vivan ak fragman, gras tou a Signac ak ki moun li te travay nan lane 1887.
Egzalte ak favè nan klima atistik parisyen an, van Gogh sote etap yo nan renouvèlman atistik li gras a frekantasyon pent yo ki te pi estrawòdinè nan moman sa a : li eseye men li nan neyo-enpresyonis ak Signac ak Pissarro, mennen ankèt sou pwofondè sikolojik nan pòtrè a ak zanmi li Toulouse-Lautrec, se enfòme byen bonè nan sentèz la nan klwazonis pa konpayon li yo Louis Anquetin ak Émile Bernard, epi li ka apresye a. Penti ekzotik fèt pa Gauguin nan [[Matinik]]. Rejenere pa modènite sa a, li se pare reyalize rèv Mediterane li yo, nan rechèch nan limyè a avègleman nan Provence, ki fè koulè yo pi bon kalite nan lanati klere, etidye jouk lè sa a nan koleksyon li nan simagri japonè. Se te yon peryòd trè fètil lè atizay li te deplase nan direksyon enpresyonism, men absent ak fatig vin pi mal eta mantal li. Sou 19 fevriye 1888, li kite Pari.
<gallery mode="packed">
VanGogh-Scene de rue à Montmartre 1887.png|''Sèn nan lari Monmat'', 1887 : tablo ki reprezante youn nan [[Moulen Galèt]] yo sou bit [[Monmat]] Pari, ki pa janm ekspoze ant 1920 ak 2021.
Vincent Willem van Gogh 020.jpg|''[[Restoran Sirèn nan Asnyè|Restoran Sirè]] nan [[Asnières-sur-Seine|Asnyè]]'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|54|65|cm}}, [[Pari]], [[mize Orsay]] (F313/JH1251).
Vincent van Gogh - Voie à Jardin du Luxembourg.jpg|''Yon koulwa Jaden Luxembourg'', 1886, lwil sou twal, {{dunité|27|46|cm}}, [[Clark Art Institute]]<ref name="clarkart 8211">{{Lien brisé|langue=anglais|titre=Museum / Collections / Terrace in the Luxembourg Gardens |url=http://www.clarkart.edu/Collection/8211|site=www.clarkart.edu|consulté le=4 oktòb 2017}}.</ref>.
Vincent van Gogh - s0273V1962 - Van Gogh Museum.jpg|Vincent van Gogh, pa [[John Peter Russell]], an 1886.
</gallery>
==== Arles ====
20 fevriye 1888, li te rete nan [[Arles]], nan vil la fin vye granmoun andedan ranpa yo nan otèl-restoran ''Carrel'' la, nan 30, rue de la Cavalerie, nan epòk sa a yon distri nan bordel, ak pent danwa Christian Mourier-Petersen. Li lwe tou yon pati nan " kay jòn pou fè li atelye li. Kèk jou apre, li te rete nan ''Café de la Gare'', 30, plas Lamartine epi answit li te deplase, depi 17 septanm, nan kay [[Chanm Van Gogh nan Arles|jòn la]], jis tou pre, detwi pandan bonbadman an nan Arles nan dat 25 jen 1944.
<gallery mode="packed">
WLANL - Pachango - Het gele huis ('De straat'), Vincent van Gogh (1888).jpg|''[[Kay jòn (Van Gogh)|Kay jòn]] (« La Rue »)'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|89|cm}}, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F464/JH1589).|alt=Kay jòn (« La Rue »), 1888, lwil sou twal, 72 × 89 cm, New Haven, Yale University Art Gallery (F464/JH1589).
Vincent Willem van Gogh 137.jpg|''[[Chanm Van Gogh nan Arles|chanm pou kouche a]]'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|72|90|cm}}, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F482/JH1608).
Farmhouse in Provence, 1888, Vincent van Gogh, NGA.jpg|Fèm nan Provence, 1888. [[National Gallery of Art]] (1970.17.34)
Van Gogh - Landschaft im Schnee mit Arles im Hintergrund.jpeg|''Snowy Landscape'', 1888, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Lonn]], koleksyon prive (F391/JH1358).
Ernte in der Provénce.jpeg|''Harvest in Provence'', jen 1888, anviwonman Arles, lwil sou twal, {{dunité|50|60|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Jerizalèm]], [[Mize Izrayèl]] (F558/JH1481).
P1060587 Arles espace van Gogh-ancien Hôtel Dieu rwk.jpg|Lopital la (Lè sa a, yo rele Lopital "Hôtel-Dieu" espas van Gogh ”) kote yo te voye Vincent van Gogh nan fen 1888.
</gallery>
<gallery mode="packed">
VanGogh-Irises 1.jpg|''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|71|93|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Los Angeles]], [[J. Paul Getty Museum]] (F608/JH1691).
Vincent Willem van Gogh 044.jpg|''[[Lila (Van Gogh)|Lila ki soti nan Jaden Lopital la]]'', Me 1889, [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]].
Vincent Willem van Gogh 127.jpg|''Sunflowers in a Vase'', 1888, lwil sou twal ( {{dunité|93|73|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr> ), [[Lonn]], [[National Gallery]] (F454/JH1562).
</gallery>
Malgre ke li rive nan vil la ak move tan lanèj, yon nouvo paj nan travay li louvri ak dekouvèt limyè provensal la. Depi a22 février 188822 fevriye 1888, li kòmanse pwodiksyon li nan Arles : li vwayaje rejyon an a pye epi li pentire payzaj, sèn rekòt ak pòtrè. Li toujou voye tablo li yo bay Theo. Twa nan premye penti li yo prezante nan 4 lan anyèl [[Sosyete atis endepandan|Sosyete Atis Endepandan yo]]. Nan mwa avril, Vincent te rankontre pent Ameriken [[Dodge MacKnight]], ki te rete nan [[Fontvieille]], yon ti vilaj nan nòdès Arles. Atravè MacKnight, li te rankontre pent [[Eugène Boch]], ak ki yon relasyon pi pwofon devlope e ki gen [[Pòtrè Eugène Boch|pòtrè li te pentire]].
Sou 18 jen 1888, li te resevwa yon nòt 100 fran nan men Theo, frè li. Li te pentire gen kannòt la ''Zanmitay'' ak vilaj la gwoupe alantou legliz la fòtifye.
[[Fichye:Felix Rey portrait & sketch.jpg|vignette|Pòtre Doktè Félix Rey pa Van Gogh (1899) ak chema doktè a nan seksyon zòrèy pent la ak lob ki rete a (1930).]]
Nan Arles, ide ki pi ansyen sou atizay ak penti te reparèt, tankou fè seri de penti. Nan sezon prentan 1888, li te pwodui yon seri sou jaden flè nan triptik, ansanm ak yon seri pòtrè tankou sa yo ki nan fanmi Roulin . Premye seri tounsòl yo soti tou nan peryòd sa a. Antretan, li kontinye fè echanj lèt ak penti ak Émile Bernard ak Paul Gauguin . Vincent ki rete nan kay jòn, tout bon rèv yon kominote atis fratènèl ini eksperyans yo ak rechèch yo: Paul Gauguin rejwenn li pou objektif sa a sou 23 oktòb 1888 epi yo te kòmanse travay ansanm, pou egzanp sou seri a nan penti konsakre nan Alyscamps yo. Men, de mesye yo byen mache byen: tansyon pèmanan ak egzaltasyon ki enplike nan pwosesis kreyatif yo mennen nan yon kriz.
23 desanm 1888, apre yon diskisyon ki pi vyolan pase lòt yo ak Gauguin, yo jwenn Van Gogh nan kabann li ak zòrèy gòch li koupe <ref>Chèchez Britanik Bernadette Murphy te envestige pandan senk ane pou debouche enigm sa a. An patikilye, li te jwenn nan achiv Los Angeles yo chema Doktè Rey ki montre klèman liy zòrèy la koupe a.</ref>. Sa montre tou nan dokimantè ki rele {{gimè|Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée}}<ref> Videyo Jack MacInnes nan 2016 ki rele "Van Gogh, l'énigme de l'oreille coupée", tit orijinal la se "The Mystery of Van Gogh's Ear" ki produi pa ''Lion Television & ARTE''/lang:fr/senaris:Bernadette Murphy/prezansyon anliy /https://arte-magazine.arte.tv/press-kit/1300}}</ref> . Plizyè teyori eseye eksplike ensidan an. Tèz klasik la, ki te sipòte pa Mize Van Gogh nan Amstèdam apati temwayaj Gauguin, eksplike ke Van Gogh menase ak yon razwa Gauguin ki kouri, kite Van Gogh pou kont li. Nan yon move deli, li vire razwa a sou tèt li epi li koupe zòrèy li anvan li al ofri li bay yon anplwaye nan bouzen ki toupre a ki rele pafwa Rachèl, pafwa Gaby pou Gabrielle (ki gen 16 ans an, li pa t 'kapab bouzen, li kontan. ak fè travay nan kay la ak travay nan bordel la sèlman kòm yon sèvitè) . Diferan dyagnostik posib eksplike anfòm sa a nan bagay moun fou (gade [[Vincent van Gogh|anba a]] ).
[[Fichye:Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ab/Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg/170px-Self-Portrait_with_a_Bandaged_Ear_-_Vincent_van_Gogh.jpg|alt=tableau montrant un homme à l'oreille droite bandée|vignette|''Self-Portrait with Bandaged Ear'', 1889, lwil sou twal ( 60 × 49 ), [[Lonn]], [[Enstiti Courtauld|Courtauld Institute]], The Samuel Courtauld Trust (F527/JH1657).]]
Jou apre kriz li a, Van Gogh te admèt nan lopital la ak trete pa Doktè Rey, ki gen pòtrè li te pentire . Theo, enkyete w pou sante frè l ', vin wè li epi li retounen nan Paris nan Jou Nwèl akonpaye pa Gauguin. Sepandan, yon petisyon ki te siyen pa trant moun mande pou entènasyon oswa ekspilsyon Vincent van Gogh nan Arles. : yo akize li kòm deranje lòd piblik. 7 fevriye , Doktè Delon mande pou entèn li pou « alisinasyon oditif ak vizyèl ». 27 fevriye , komisyonè lapolis Ornano konkli nan rapò li ke Van Gogh ta ka vin danjere pou sekirite piblik . Nanmars 1889mas 1889 , apre yon peryòd de relèv, li pentire, pami lòt bagay, ''Oto-pòtrè ak zòrèy bande'' . Sepandan, apre nouvo kriz, li te otomatikman entène sou lòd majistra a nan lopital la nan Arles . Nan mitan mwa avril, li te lwe yon apatman nan men Doktè Rey nan yon lòt distri nan Arles . la18 avril 188918 avril 1889 , Theo ak Johanna Bonger marye nan Amstèdam.
Pandan sejou li nan Arles, Vincent kenbe lyen ak linivè atistik Parisyen an grasa korespondans abondan li echanje ak frè l Theo. Malgre echèk nan pwojè l 'yo tabli yon atelye nan Arles, li pa te abandone dyalòg la ak zanmi l [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin|Gauguin]]. Lèt la, apre sejou eve'nman li nan Arles, akonpaye lavi Van Gogh nan lèt li yo jiska lafen.
==== Saint-Remy-de-Provence ====
[[Fichye:St_Rémy_-_Prieuré_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG/170px-St_R%C3%A9my_-_Prieur%C3%A9_de_Saint-Paul-de-Mausole_74.JPG|gauche|vignette|Chanm Vincent van Gogh nan [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] .]]
8 me 1889 , li te kite Arles, li te deside antre nan azil moun fou [[Monastè Saint-Paul-de-Mausole|Saint-Paul-de-Mausole]] dirije pa doktè [[Théophile Peyron]], nan [[Saint-Rémy-de-Provence]]. Li rete la pou yon ane, pandan sa li gen twa gwo kriz: nan mitan mwa Jiyè, nan mwa desanm ak dènye a ant fevriye ak mas 1890.
[[Fichye:VanGogh-starry_night.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/VanGogh-starry_night.jpg/220px-VanGogh-starry_night.jpg|vignette|''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'', 1889, lwil oliv sou twal, 73 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F612/JH1731).]]
Malgre move eta sante li, Van Gogh te trè pwodiktif. Se sèlman pandan demans li yo ke li pa t penti. Nan azil la, yo te kite yon chanm nan etaj la kòm yon atelye. Li kontinye voye penti li bay Theo. De nan travay li yo fè pati 5 lan anyèl nan [[Sosyete Atis Endepandan|Sosyete a nan Atis Endepandan]] nan Pari. Youn nan premye penti ki soti nan peryòd sa a se ''[[Iris (Van Gogh)|Iris]]'' la. Penti ki soti nan peryòd sa a yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Nan plizyè peryòd nan lavi li, Van Gogh te pentire tou sa li te wè nan fenèt li a, sitou nan fen lavi li ak yon gwo seri penti jaden ble ke li te kapab admire nan chanm li te okipe a nan azil la nan [[Saint-Rémy-de-Provence|Saint Rémy-de-Provence]]. Li kite azil 19 me 1890.
Theo rankontre Doktè [[Paul Gachet]] sou rekòmandasyon [[Camille Pissarro|Pissarro]]. Theo ankouraje Vincent kite azil la epi ale nan Auvers-sur-Oise, kote li ka konsilte doktè a epi yo dwe pre frè l.
Van Gogh tou kòmanse fè konnen. Nan mwa janvye 1890, yon atik [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] nan "Mercure de France" mete aksan sou pou premye fwa enpòtans rechèch li yo. Yon mwa apre, pent [[Anna Boch]] te achte youn nan penti li yo, ''Pye rezen wouj la'' pou yon sòm 400 fran.
31 janvye 1890 te fèt ti Vincent, pitit gason Theo, frè li. Nan mwa ki te anvan nesans sa a epi Vincent se parenn lan, li te ekri Theo san li pa janm mansyone non timoun nan, li ba li non « ti a ». Lè tibebe ki fèk fèt la tonbe malad san gravite, Vincent fè eksperyans tristès ak dekourajman.
==== Auvers sur Oise ====
[[Fichye:Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1e/Portrait_of_Dr._Gachet.jpg/170px-Portrait_of_Dr._Gachet.jpg|right|thumb|''[[Pòtrè Doktè Gachet ak branch dijital|Doktè Gachet]]'', 1890, lwil sou twal, 66 × 57, koleksyon prive <ref>Vendu {{nobr|82.5|milyon}} USD en 1990, ce tableau fut pendant un temps le plus cher du monde.</ref> (F753/JH2007).]]
Aprè li te vizite Theo nan Pari, van Gogh te deplase nan [[Auvers-sur-Oise]], ki sitiye apeprè trant kilomèt nan nòdwès Pari. Komin riral sa a nan Vexin franse te deja konnen nan sèk pent yo, okòmansman pa pent peyizaj yo nan lekòl [[Babizon]] la, answit pa enpresyonis yo <ref>Au {{s-|XXI}}, le village cultive encore le souvenir de ces peintres. {{inite|22|plak}}-tableaux ont été installées à travers la commune par l'association « La mémoire des lieux ». Elles permettent de comparer les toiles avec les sites tels qu'ils se présentent aujourd'hui, le plus souvent sans grande évolution hormis des détails. Le parcours peut se prolonger à travers la ville voisine de [[Pontoise]], où d'autres plaques sont installées devant les paysages peints par [[Camille Pissarro]].</ref>. Li te pase dènye 70 jou nan lavi li la, depi 20 me pou 29 jiyè 1890 . Doktè [[Paul Gachet]] te pwomèt pou l pran swen l sou demann Theo . Gachet, yon zanmi [[Paul Cézanne]] ak pent enpresyonis yo e li menm yon pent amatè, veye sou Van Gogh, ki lwe yon ti chanm nan [[Obèj Ravoux]], pou 3,50 fran pa jou <ref>Chambre de {{inite|7|m|2}} composée d'un lit, d'un placard d'angle intégré, d'une chaise, d'une table de toilette et quatre mètres de mur linéaire environ pour punaiser ses toiles..</ref>.
Van Gogh, nan pi wo metriz atistik li, pral dekri nan travay li yo lavi peyizan ak achitekti komin sa a. Atik parèt nan laprès Parisyen, Brussels ak Olandè yo. Sa a se yon siy enpòtan nan rekonesans li nan milye atistik sa a. Gras ak swen Doktè Gachet, aktivite li se entans: li te pentire plis pase 70 tablo. Yon lòt bò, Theo, ki gen maladi a pèsiste, konfye li enkyetid li pou travay li ak pou ti Vincent Willem, ki malad. Theo vle retounen nan Peyiba.
===Lanmò Vincent van Gogh===
[[Fichye:Auberge_ravoux.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5a/Auberge_ravoux.jpg/220px-Auberge_ravoux.jpg|vignette|Yon skylight pèse nan do kay la eklere chanm nan grenye no 5 nan otèl la Ravoux, klase kòm yon moniman istorik an 1985.]]
[[Fichye:Tombe de Vincent Van Gogh - Auvers sur Oise - Septembre 2022.jpg|vignette| Tonm de frè Van Gogh yo, kouvri ak yon senp Ivy, nan Auvers-sur-Oise.]]
Enstabilite mantal Vincent van Gogh rekòmanse nan fen anJiyè 189 0 . Nan dimanch 27 jiyè 1890 , apre yo fin pentire dènye twal li a, ''[[Rasin pyebwa|rasin pye bwa]]'' <ref>{{Cite journal|last=Manon Botticelli|date=2020-07-27|title="Racines", l'ultime toile inachevée de Vincent van Gogh, lève le mystère des dernières heures du peintre|url=https://www.francetvinfo.fr/culture/arts-expos/peinture/racines-le-mystere-se-dissipe-autour-du-dernier-tableau-de-vincent-van-gogh_4058791.html|journal=France Info}}</ref>, ipotèz ki pi souvan aksepte jiskaprezan se ke li te tire [[Revolvè|tèt li]] nan pwatrin lan. Apre li te ale nan [[Obèj Ravoux]], li ale tou dwat nan chanm li. Jemi li atire atansyon otèl la, Arthur Ravoux, ki dekouvri li blese epi mennen [[Paul Gachet|Doktè Gachet]], ki ba li yon bandaj rezime (yon operasyon chirijikal enposib dapre eta medikaman an nan epòk sa a), epi voye nan Paris [[Anton Hirschig|Anton Hirschig.]], atis Olandè k ap viv nan otèl li a, pou avèti Théo van Gogh. Vincent van Gogh te mouri la de jou apre, a laj de 37 an, Theo, frè l yo te bò kabann li.
Théo, ki soufri [[sifilis]] ak konplikasyon newolojik li yo, entène lopital oktòb 1890 nan yon klinik sikyatrik nan [[Utrecht]], kote li te mouri sou 25 janvye 1891 a laj de 34 an. De frè yo tou de antere l nan simityè Auvers-sur-Oise, depi [[Johanna van Gogh|Johanna van Gogh-Bonger]] te transfere kò premye mari l bay frè l an 1914.
An 2011, de otè Steven Naifeh ak Gregory White Smith te pwopoze yon nouvo ipotèz sou lanmò Vincent van Gogh, ki te pran yon anekdot [[Victor Doiteau]]: Yo di Vincent van Gogh te viktim aksidantèlman yon bal frè Gaston ak René Secrétan, de adolesan li te konnen. Sa yo t ap jwe bay koboy yo ak yon zam mal fè toupre jaden kote Van Gogh t ap mache a. Anvan li te mouri de jou apre, pent la ta deside pran tout responsablite pou zak la lè li te deklare ke li te vize tèt li, nan lòd pwoteje ti gason yo <ref>{{Cite journal|last=Steven Naifeh|last2=Gregory White Smith|date=fevriye 2015|title=Qui veut la peau de Vincent Van Vogh ?|url=http://www.vanityfair.fr/culture/art/articles/qui-veut-la-peau-de-van-gogh/24475|journal=[[Vanity Fair (magazine)|Vanity Fair]]|issue=20|page=108-115}}.</ref> ak nan renmen pou frè l Theo, pou sa li te panse li. te vin twò lou yon chay.
Tèz sa a baze sou twa agiman <ref>{{Lien web|url=http://www.lepoint.fr/culture/van-gogh-les-preuves-du-meurtre-issues-de-multiples-sources-19-10-2011-1386609_3.php|title=Van Gogh : les “preuves” du meurtre issues de multiples sources|date=19 octòb 2011|website=lepoint.fr}}</ref> : Vincent van Gogh ta gen ti gason nan fwete frè Secrétan yo (entèvyou René Secrétan, ki te vin tounen yon bankye, yo te bay an 1956), istoryen atizay [[John Rewald]] te kolekte nan ane 1930 rimè ki soti nan Auvers nan direksyon sa a, men temwayaj sa yo se an reta ak dezyèm men ; finalman René Secrétan, ki gen otè Ameriken yo di ke pent la te fè yon desen degize kòm yon Cowboy e ki te asiste [[Wild West Shows|Buffalo Bill Wild West Show]] nan Pari nan kòmansman ane 1890 la, ta vòlè revòlvè otèl la Arthur Ravoux pou tire zwazo. ak ti bèt, revòlvè <ref>Selon l'historien local Alain Rohan (''Vincent van Gogh. Aurait-on retrouvé l'arme du suicide ?'', éditions Argeau, 2011, {{ISBN|978-2-7466-4251-5}}, un cultivateur, en labourant son champ en 1965, a retrouvé un revolver à broche, calibre {{inite|7|mm}}, système [[Casimir Lefaucheux|Lefaucheux]], similaire à celui d'Arthur Ravoux qu'aurait emprunté le peintre.</ref> ki responsab pou touye moun oswa tire aksidan Vincent van Gogh <ref> HypotheseDecesAccidentel</ref>{{,}}<ref> ArticleLeMonde2011</ref>{{,}}<ref> Smith2011</ref>{{,}}<ref> MSNSrevolver</ref>.
Yon chèchè, Wouter van der Veen, k ap travay sou lavi ak travay Vincent van Gogh, te pibliye an 2020 yon analiz sou dènye jou Vincent van Gogh, kote li te pase jou sa a, dènye penti li te pentire ( ''Rasin pye bwa'', konsève nan [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh nan Amstèdam]] ), ak nan dènye ekri li yo, ki kore ipotèz swisid <ref>{{Cite journal|last=Judith Perrignon|date=2020-07-28|title=« C’est un message d’adieu » : le secret du dernier tableau de Van Gogh|url=https://www.lemonde.fr/m-le-mag/article/2020/07/28/le-secret-du-dernier-tableau-de-van-gogh_6047514_4500055.html|journal=Le Monde.fr|language=fr}}.</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=https://www.tdg.ch/le-mystere-des-dernieres-heures-de-van-gogh-enfin-elucide-762716600571|title=Arts et scènes – Le mystère des dernières heures de Van Gogh enfin élucidé|website=Tribune de Genève|language=fr}}</ref>.
===Pwoblèm sante===
Nan plizyè okazyon, Van Gogh te soufri soti nan eksplozyon psikotik ak enstabilite mantal, espesyalman nan dènye ane yo nan lavi li. Pandan ane yo, anpil bagay yo te di sou orijin maladi mantal li ak enpak li sou travay li. Plis pase san senkant sikyat yo te eseye idantifye maladi li a epi yo te ofri kèk trant diferan dyagnostik.
Pami dyagnostik avanse yo gen eskizofreni , twoub bipolè, sifilis, anpwazònman plon, epilepsi lòb tanporèl, maladi Menière . Chak nan maladi sa yo te kapab responsab pwoblèm li yo, epi yo te di ke yo te vin pi mal pa malnitrisyon, twòp travay, lensomni, ak yon fanatik pou alkòl, espesyalman absent.
Yon teyori sijere ke Doktè [[Paul Gachet|Gachet]] te preskri Van Gogh [[Dijitoksin|dijitalin]] pou trete [[epilepsi]], yon sibstans ki ka lakòz vizyon jòn ak chanjman nan pèsepsyon koulè jeneral. Sepandan, pa gen okenn prèv dirèk ki montre Van Gogh te pran [[Dijitoksin|dijital]], byenke Van Gogh te pentire ''Pòtre Doktè Gachet ak branch Digitalis'', [[:fr:Digitalis purpurea|plant]] ki pwodui dijital la.
==Lèt==
[[Fichye:Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f9/Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg/170px-Van_Gogh_-_Marguerite_Gachet_am_Klavier1.jpeg|vignette|Chema ''Marguerite Gachet nan pyano'' .]]
Ekri ant 1872 ak 1890, lèt Vincent van Gogh te temwaye sou lavi li ansanm ak sekans lide l 'lè li te pwodwi yon travay. Tèks sa yo pa te ekri pou piblikasyon. : yo reprezante panse ak santiman ki pi pwofon otè yo. Vizyon an entim nan pwòp lavi li, apwòch atistik li ak orijin nan penti li yo eksplike la nan yon stil dirèk ak transparan. Lèt sa yo konstitye yon referans trè rich konsènan kontèks atistik ak entelektyèl kote li te twouve l ak efò li te fè pou l kenbe l, metòd ak materyèl yo te itilize nan epòk la, relasyon entim li te etabli ak fanmi l, fason l te wè. lòt atis, elatriye.
===Kontèks===
An jeneral, lèt Van Gogh yo adrese bay frè l Theo, ki se pi gwo sipò l tou . Nan kòmansman korespondans sa a, li ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «[…] nou pral sèlman bezwen ekri youn ak lòt trè souvan. » te ekri tou bay lòt manm fanmi ak zanmi, tankou [[Paul Gauguin]] ak [[Emile Bernard|Émile Bernard]] Lèt ki pi ansyen an adrese a Theo e li gen dat 29 septanm 1872 . Dènye a, ki te ekri kèk jou anvan lanmò li, te gen entansyon tou pou Theo epi li te pote l nan jou swisid li a. Apeprè de tyè nan lèt li yo, jiska 1886, yo te ekri an Olandè. Apre dat sa a, li ekri an fransè, yon lang li metrize depi li aprann lang nan anfans li e ke li pèfeksyone an Frans. Li te ekri kèk lèt tou nan lang angle . Nan 2011, gen 902 lèt ki nan lis, ki gen ladan 819 li te ekri ak 83 pou li. Lèt sa yo ansanm ak foto ak lòt dokiman ki konsène li yo te kenbe an 2011 nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam.
===Istwa piblikasyon an===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_-_Vincent's_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d5/Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_-_Vincent%27s_Bedroom_-_Lettersketch_17_October_1888.jpg|gauche|vignette|''Desen chanm nan'' .]]
Lè Vincent mouri, frè l la vin pwopriyetè tout penti yo, eksepte yon sèl ki te vann pandan lavi Vincent a, osi byen ke lèt yo. Theo, ki soufri sifilis, pèdi tèt li twa mwa apre lanmò frè l la. Premye entène nan Pari, li te byen vit transfere nan Utrecht nan Netherlands kote li te fini jou li . Apre evènman sa a, Johanna Bonger-Van Gogh, madanm Theo, te vin eritye koleksyon atizay sa a, ki nan epòk la pa t gen yon gwo valè sou mache.
Gras a Johanna, Émile Bernard ak lòt zanmi, lèt li yo te parèt nan peryodik ( ''Van Nu en Straks'' ak ''Mercure de France'', pa egzanp). Premye piblikasyon lèt yo sou fòm yon liv soti nan 1914 . Edisyon sa a prezante lèt Vincent te bay Theo ak Johanna. Pandan ane 1920 yo, lòt korespondans Vincent parèt : [[Emile Bernard|Émile Bernard]], [[Paul Gauguin]], [[Gabriel-Albert Aurier]], [[Paul Signac]], [[John Peter Russell]], elatriye. Apre lanmò Johanna an 1925, pitit gason li Vincent Willem van Gogh te pran plas. Apre [[Dezyèm Gè mondyal|Dezyèm Gè Mondyal la]], li te pibliye yon edisyon 4 volim nan yon nati dokimantè Ven ane pita, li te pibliye yon lòt edisyon 2 volim, fwa sa a ap eseye kolekte dènye lèt Van Gogh yo an fransè
Ti kras pa ti kras, kantite travay ki konsène lèt yo te miltipliye. Kòm t'ap nonmen non li te kontinye grandi, piblikasyon lèt li yo ak analiz yo te vin pi plis ak pi souvan, tankou travay yo nan Jan Hulsker. Orijinalite travay Hulsker a se nan rechèch li pou konpreyansyon ak eksplikasyon sou travay yo. Li te idantifye zèv yo mansyone nan lèt yo, li te repwodui desen yo epi li te revize dat lèt yo . Pou santenè Van Gogh, [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] pibliye korespondans konplè li an Olandè nan lòd kwonolojik. Anpil liv pran kèk nan lèt yo epi analize yo nan pwòp fason yo. Dènye gwo travay la se rezilta pwojè ''Lèt Van Gogh'', Mize Van Gogh te lanse an patenarya ak ''Enstiti Huygens'' an 1994 . Pibliye nan twa lang (Olandè, franse ak angle), 6 volim sa yo ofri yon analiz apwofondi, nouvo lèt ki pa pibliye ak, sitou, baz solid pou fè nouvo rechèch sou pent sa a <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/|title=Vincent van Gogh The Letters|website=vangoghletters.org|language=en|access-date=2019-04-14}}</ref>.
==Penti==
Van Gogh te travay anpil pou pèfeksyon desen ak penti li, sitou lè l sèvi avèk liv oswa manyèl. Li, pa egzanp, kopye tout paj yo nan ''Cours de dessin'' [[Charles Bargue]] a {{,}} . Penti li se rezilta yon travay ki long,e li te akòde anpil atansyon ak enpòtans avè l. Li te fè eksperyans ak plizyè kalite materyèl tankou lakre nwa, lakre litografik ak plum wozo. Li te sansib ak atantif nan anviwònman atistik nan fen XIX syèk la . . Stil li, ki se karakterize sitou pa itilize nan koulè ak manyen yo nan bwòs li yo, gen yon enfliyans enpòtan sou atizay la nan XX syèk la . . Lèt Van Gogh fè nou konnen admirasyon li genyen pou [[Rembrandt]], [[Frans Hals]], [[Eugène Delacroix]], [[Jean-François Millet]], men tou pou [[Anton Mauve]], [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] . Li te enspire pa mèt Olandè yo nan XVII syèk la. syèk . Penti li yo temwen eksperyans li nan lavi chak jou ak penti li yo pote mak nan pèsonalite toumante ak enstab li . Li te pwodwi ''Les Mangeurs de pommes de terre'' (1885), ''La Chambre de Van Gogh à Arles'' (1888), ''Les Tournesols'' (1888-1889), ''Autoportrait à l'oreille bandée'' (1889), ''La Nuit étoilée'' (1889), ''Portrait du docteur Gachet avec branche de digitale'' (1890) et ''L'Église d'Auvers-sur-Oise'' (1890).
{{Atik detaye|Lis tablo Vincent van Gogh yo}}[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_Signature.svg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/Vincent_Van_Gogh_Signature.svg/290px-Vincent_Van_Gogh_Signature.svg.png|vignette|Siyati Van Gogh. Li te siyen travay li regilyèman avèk "Vincent".]]
Nan XXI la syèk, gen rete nan li penti, travay sou papye, desen ak lèt. Van Gogh te pwodwi plis pase 2 000 zèv atistik : apeprè 900 penti ak 1 100 desen ki kouvri 10 ans travay. Li te konn fè echanj penti li yo ak lòt pent, jan sa te fè souvan lè sa a, sitou [[Emile Bernard|Émile Bernard]] ak [[Paul Gauguin]] .
===Estil===
Atizay Van Gogh te evolye toujou pandan karyè atistik li. Pa egzanp, li entèrese nan enprime Japonè ak engraving angle. Li pran plezi nan fè repwodiksyon kote li vle fè yon kontribisyon atistik orijinal. Li te pwodwi plizyè seri penti, ki gen ladan pòtrè pwòp tèt ou ak tounsòl yo . Anplis de sa, li tou bay yon plas enpòtan nan penti noktin . Li aplike koulè yo ak kou bwòs, san yo pa melanje sou palèt la. Koulè yo melanje nan yon distans nan je moun ki gade a.
Nan sezon otòn 1882, Theo te kòmanse finanse Vincent pou li te kapab devlope atis li an trankilite. Nan kòmansman 1883, li te kòmanse travay sou konpozisyon milti-figi, espesyalman desen. Dapre Theo, travay sa yo manke vif ak frechè. Akoz kòmantè sa yo, Vincent detwi yo epi li tounen vin jwenn penti lwil oliv. Nan Nuenen, li te fè anpil gwo penti men li te tou detwi kèk. Pami penti epòk la, nou ka site ''Les Mangeurs de pommes de terre'', diferan tèt peyizan yo ak divès entèpretasyon kaye a.
[[Fichye:Whitehousenight.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/16/Whitehousenight.jpg/220px-Whitehousenight.jpg|gauche|vignette|''[[Kay blanch, lannuit|Kay blanch anba yon syèl lannuit]]'', 1890, lwil oliv sou twal, 59,5 × 73 , [[Saint-Pétersbourg|Saint Petersburg]], [[Mize Èmitaj]] (F766/JH2031).]]
Panse ke li manke konesans nan teknik penti, li vwayaje nan Pari kontinye aprann ak devlope stil li. Tandans li pou devlope teknik ak teyori enpresyonis yo ak neo-enpresyonis yo pa dire lontan. Nan Arles, Van Gogh pran vye lide. Pa egzanp, li te rekòmanse pentire yon seri de penti sou sijè ki sanble. Pwogresyon nan stil li ka wè nan pwòp tèt ou pòtrè l 'yo. Nan 1884, nan Nuenen, li te deja travay sou yon seri dekore sal manje a nan yon zanmi l nan Eindhoven. Toujou nan Arles, li te transfòme Orchards flè li yo nan triptik. Li te pwodwi yon lòt seri sou fanmi Roulin ak travay ak Gauguin sou dekorasyon kay jòn la. Penti ki fèt pandan peryòd Saint-Rémy yo souvan karakterize pa toubiyon ak espiral. Modèl liminozite yo nan dènye imaj sa yo te montre konfòme yo ak modèl estatistik Kolmogorov tibilans la.
Istoryen atizay [[Albert Boime]] se youn nan premye moun ki montre Van Gogh te baze travay li sou reyalite<ref> Boime1989</ref>. Pa egzanp, tablo ''House under a night sky'' montre yon kay blan lè solèy kouche ak yon etwal byen vizib, antoure pa yon [[Halo (fenomèn optik)|oreyòl]]. Astwonòm nan Southwest Texas State University nan San Marcos te detèmine ke etwal sa a se [[Venis (planèt)|Venis]], trè klere nan aswè {{date-|16 jen 1890}}, dat yo te kreye penti sa a.
==== Otopòtrè ====
{{Atik prensipal|Otopòtrè Vincent van Gogh}}[[Fichye:Autoportraits_van_gogh_echantillon.jpg|right|300px|Otopòtrè Soti agoch al adwat:
''Otopòtrè ak figi lis'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|40|31|cm}}, koleksyon prive (F525/JH1665). - ''Otopòtrè nan chapo santi'', 1887, lwil sou bwat katon, {{dunité|19|14|cm}}, [[Amsterdam]], [[Mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh (F296) / JH1210). -''Otopòtrè'', 1889, lwil sou twal, {{dunité|65|54|cm}}, [[Pari]], [[Musée d'Orsay]] (F627/JH1772).]]
Van Gogh te pentire pwòp tèt li pòtrè plizyè fwa. Anpil nan twal sa yo piti nan gwosè : redaksyon sa yo pèmèt li fè eksperyans ak teknik atistik li dekouvri . Otopòtrè li yo reflete chwa ak anbisyon atistik ki toujou ap evolye . Penti yo varye nan entansite ak koulè e atis la reprezante tèt li ak yon bab, san yon bab, ak diferan chapo, ak bandaj li ki reprezante peryòd lè li koupe zòrèy li, elatriye. Pifò nan pòtrè tèt li yo te fèt Pari. Tout sa ki fèt nan [[Saint-Rémy-de-Provence]] montre tèt atis la sou bò goch, sa vle di sou bò opoze a nan zòrèy mitile a. Plizyè nan pòtrè Van Gogh yo dekri figi l 'tankou reflete nan yon glas, se sa ki, bò gòch li a dwat a ak bò dwat li a goch la. Li pentire tèt li 37 fwa nan tout . Sepandan, pandan de dènye mwa nan lavi li, nan Auvers-sur-Oise, e malgre pwodiktivite li, li pa te pentire otopòtrè. ''Otopòtrè li ak yon figi san cheve'', ki soti nan fen an septanm 1889 , se youn nan penti ki pi chè nan mond lan, te vann pou 71,5 milyon dola an 1998 nan New York .
====Japonis====
[[Fichye:Japonisme van gogh echantillon.jpg|left|250px|Japonis (echantiyon)soti agoch al adwat:
* ''The Courtisan'' (apre [[Keisai Eisen|Eisen]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|105.5|60.5|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum ]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F373/JH1298).
* ''Prunye an fleri'' (apre [[Hiroshige]]), 1887, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}, [[Amsterdam]], [[Van Gogh Museum]] , Fondasyon Vincent van Gogh (F371/JH1296).
* ''Papa Tanguy'', 1887, lwil sou twal, {{dunité|92|75|cm}}, [[Pari]], [[Musée Rodin]] (F363/JH1351).]]
[[Japonis]], yon stil ki devlope an Frans espesyalman nan dezyèm mwatye XIX syèk la ak ouvèti a nan Japon nan Lwès la nan [[epòk Meiji]], atire Van Gogh depi li te nan Nuenen. Mèt Japonè tankou [[Hokusai]] ak [[Hiroshige]] enspire l '. Li achte premye repwodiksyon li nan Antwerp epi li transmèt gou li pou atizay sa a bay frè l Theo. De yo rasanble plis pase 400 zèv ki jodi a nan [[Mize Van-Gogh|Mize Van Gogh]] nan Amstèdam. Inivèsite Ritsumeikan a nan yon etid ki te fèt an kolaborasyon ak Kyoto Women's University wè nan stil, ki te kreye pa [[Goto Saijiro]], yon précurseur nan pent la ak yon sous enspirasyon pou sa a <ref>{{Cite web|url=https://artsandculture.google.com/exhibit/kutani-ware/CwICYtwR9qa_JA|title=Kutani Ware - Art Research Center, Ritsumeikan University - Google Arts & Culture|website=Google Arts & Culture|language=fr}}</ref> .
Nan Pari, Van Gogh te mande sou kontribisyon atizay sa a nan gwo kalite ayestetik konpare ak pwòp travay li . Lè sa a, li fè plizyè kopi krepons Japonè yo. ''Koutizan'' an se yon repwodiksyon desen li te wè sou kouvèti ''[[Pari ilistre|Pari ilistre]]'' Special Japan. Li ajoute yon background ki enspire pa [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] lè l sèvi avèk koulè entans. ''Pye bwa Prin nan flè'' se yon lòt penti sa yo. : li entèprete fwa sa a yon travay [[Hiroshige]] . Se background nan [[Pè Tanguy|nan pòtrè Papa Tanguy a]] tou dekore ak simagri Japonè. Van Gogh te konn delimite avyon oswa objè ak nwa, yon koulè ki kalifye kòm " ki pa koulè pa [[enpresyonis]] yo, ki prèske sistematik retire li nan palèt yo. Se konsa, li jwenn yon jistifikasyon pou pratik sa a nan enprime Japonè. Answit, li te apwopriye atizay Japonè, epi li te konfese frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Tout travay mwen an se yon ti jan ki baze sou Japonè... »
Pasyon sa a pou Japon pa t ap janm kite l e pandan dènye ane lavi l, Van Gogh t ap chèche, pa egzanp, rankontre yon pent franse ki te rele [[Louis-Jules Dumoulin|Louis Dumoulin]] <ref>Julien Béal, ''Le Japon dans la collection photographique du peintre Louis-Jules Dumoulin (1860-1924)''. 2017. Page 7. [https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01517490v3 hal-01517490v3] (consulté le 25/05/2017)</ref> apre li te fin wè plizyè nan penti li yo ki te enspire pa yon vwayaj nan Japon, patikilyèman pandan gwo egzibisyon ki te òganize nan [[Channmas (Pari)|Channmas]] nan mwa me 1890 pa [[Sosyete nasyonal boza|Sosyete Nasyonal Fine Arts]] . De lèt Theo, frè l yo te ekri pandan li t ap rete nan Auvers-sur-Oise tout bon montre dezi li pou l rankontre Dumoulin (ki moun li te ekri " Moulen van ") kòm " moun ki fè Japon an <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let874/letter.html#n-3|title=Lettre n° 874 à Theo et Jo Van Gogh du {{date-|21 me 1890}}.}}</ref> {{,}} <ref>{{Cite web|url=http://vangoghletters.org/vg/letters/let877/letter.html|title=Lettre n° 877 à Theo datée du {{date-|3 jen 1890}}.|}}</ref> .
====Kopi zèv yo====
[[Fichye:Copies van gogh echantillon.jpg|right|250px|''Semè a'', [[Jean-François Millet]], 1850, lwil sou twal, {{dunité|55|46|cm}}. </br> ''Semè a'', Vincent van Gogh (daprè Millet), 1889, lwil sou twal, {{dunité|81|65|cm}}, koleksyon prive, F690/JH1837.]]
[[Fichye:First Steps, after Millet MET DP124808.jpg|vignette|gauche|''Premye pa'', daprè [[Jean-François Millet]], 1890, huile sur toile, {{dunité|72.4|91.1|cm}}, [[New York]], [[Metropolitan Museum of Art]]<ref>[http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 metmuseum.org].</ref> (64.165.2<ref>{{lien web |url=http://www.metmuseum.org/art/collection/search/436526 |langue=en |titre=First steps, after Millet |site=le site du Metropolitan Museum of Art}}</ref>).]]
Non sèlman Vincent van Gogh renmen kontanple repwodiksyon travay atistik, men li kreye yo tèt li. Premye repwodiksyon li soti nan peryòd [[Saint-Rémy-de-Provence]] . : li kopye yon litografi nan ''[[Pieta|Pietà]]'' a pa [[Eugène Delacroix]], dènye a te domaje. Li entèprete tou plizyè penti lwil oliv nan pwòp style li. Antseptembre 1889septanm 1889 epimai 1890me 1890 , li te pwodwi anpil travay apre Delacroix, [[Rembrandt]] ak [[Jean-François Millet]], ki gen ladan, pa lèt la, ''Hiver, laplaine de Chailly'' <ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts», {{p.|438}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}.</ref> . Sa yo se sèn relijye ak travayè nan jaden yo. Pandan peryòd kote li te fèmen nan yon azil mantal nan [[Saint-Rémy-de-Provence]], li te jwenn nan repwodiksyon an nan zèv yon fason yo kontinye travay li san yon modèl. ; li te kapab sèlman gen mwayen pou sèvi ak tèt li kòm yon modèl. Li konsidere sijè a nan yon penti kòm sèlman yon pwen depa ak entèpretasyon atis la yo dwe kontribisyon prensipal la. Li eksprime lide sa a bay frè l 'nan mo sa yo <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Mwen mete blan ak nwa Delacroix oswa Millet oswa apre yo devan mwen kòm yon motif. — Lè sa a, mwen enpwovize koulè sou li men nan kou pa byen ke yo te m 'men ap chèche pou memwa nan penti yo — men memwa a, konsonans nan vag nan koulè ki nan santi a, si se pa jis - sa se pwòp entèpretasyon mwen. »
Tablo Mullet a, Semè a, se youn nan egzanp karakteristik ki eklere entansyon Van Gogh pou repwodiksyon. Nou wè kontribisyon nan sèvi ak koulè ak bwòs yo trè pèsonèl nan Van Gogh. Rezilta a pi vivan, pèsonalite atis la revandike nan entansite koulè yo aplike.
====Seri====
[[Fichye:Tournesols van gogh echantillon.jpg|250px|Tournesols]]
Van Gogh te pwodui plizyè seri penti. Pou rafine atizay li, li renmen pentire plizyè penti sou sijè ki sanble konsènan lanati.: flè, jaden ble, vèje flè, elatriye. Li fè tou seri pòtrè, sitou nan penti chak manm fanmi Roulin oswa seri simen. Van Gogh te patikilyèman enterese nan penti flè. Li fè plizyè peyizaj ak flè diferan: lila, roz, lorye, elatriye. Sou kèk nan penti li yo, tankou Iris, yo wè yo nan premye plan an. Li fè de seri tounsòl: premye a lè li te nan Pari an 1887, dezyèm lan lè li te rete nan Arles ane annapre a. Premye a montre tounsòl ki fèk ranmase ki kouche sou tè a. Nan dezyèm lan, tounsòl yo nan vaz, pafwa fennen. Flè yo pentire ak kou bwòs epè ak penti depase.
Lide Van Gogh se ranpli mi estidyo li vle pataje ak Paul Gauguin pou l kreye yon kominote atis : « Nan espwa pou m viv nan yon estidyo nou ak Gauguin, mwen ta renmen fè yon dekorasyon pou estidyo a. Rien que des grands Tournesols . » reprezante nan youn nan penti li van Gogh penti tounsòl. Van Gogh byen kontan ak rezilta a ki montre li.
[[Fichye:Vergers van gogh echantillon.jpg|250px|Vergers]]
Seri jaden flè Van Gogh yo se youn nan premye travay li nan Arles. Penti yo nan seri sa a se kè kontan. Li pase anpil tan eksprime kè kontan nan sezon prentan. Vincent di frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> : « Kounye a mwen gen 10 jaden san konte twa ti etid ak yon gwo yon pye seriz ke mwen te fin itilize. » pifò nan penti sa yo, se yon pye bwa flè make. Li varye bwòs li yo : manyen nan [[Pwentilis|pwentillis]], plis [[Enpresyonis|enpresyonis]] velours, plati nan liy yo nan fason an nan [[Ukiyo-e|simagri Japonè]] . Ton yo entans ranpli twal li yo, koulè a pi delika nan flè yo okipe vizyèl la .
[[Fichye:Cypres van gogh echantillon.jpg|250px|Cyprès]]
Youn nan seri penti ki pi popilè ke Van Gogh te fè se sa ki nan pichpen yo. Pye bwa sa yo, ki karakteristik peyizaj yo nan [[Midi Lafrans]], enspire Van Gogh. Li ekri frè li <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: «Pichpen yo toujou konsène mwen, mwen ta renmen fè yo yon bagay tankou twal tounsòl paske mwen sezi ke yo poko fèt jan mwen wè yo. ». Pandan ete 1889 la, sou demann Wil, sè l ', li te pentire tou plizyè ti vèsyon nan ''chan mayi ak pichpen'' Travay sa yo karakterize pa toubiyon ak pa yon teknik ki pèmèt li kenbe vizib diferan kouch penti ke li sipèpoze. Lòt penti nan seri a pataje menm eleman stylistic yo. Tablo li a, ''[[Nwit zetwal (1889)|Nwit zetwal]]'' — ke li te pentire lè li te nan se yon pati nan seri sa a.
====Tablo lannuit====
[[Fichye:Gogh4.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Gogh4.jpg/170px-Gogh4.jpg|vignette|''[[Teras kafe nan aswè]]'', 1888, lwil oliv sou twal, 80,7 × 65,3 , [[Otterlo]], [[Mize Kröller-Müller]] (F467/JH1580).]]
Penti sèn aswè ak lannwit trè souvan nan Van Gogh ki ekri <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}}: «Souvan, li sanble pou mwen ke lannwit lan se pi plis rete vivan ak koulè rich pase jounen an.» li bay nan moman sa a nan jounen an ka wè lè yon moun konsidere kantite zèv li te pentire pou dekri li. Li pi souvan evoke lavi a difisil nan riral, peyizan yo nan entimite fanmi yo oswa nan travay nan jaden yo. Anplis de sa, youn nan penti ki pi popilè li yo, ''"Terrasse du café le soir,"'', dekri yon atmosfè vil la.
Pou Van Gogh, pent syèk li yo te reyisi reprezante fènwa ak koulè. Li reentèprete sijè sa a nan penti li yo, li tire enspirasyon nan plizyè gwo pent. Si nan [[Jules Breton]] ak [[Jean-François Millet]] li wè sans nan reprezantasyon an nan travay la tè a, li se enpresyone pa siksè nan [[Rembrandt]] nan sèvi ak koulè nan penti lannwit lan. Atravè travay li yo, [[Eugène Delacroix|Delacroix]] anseye l 'ki jan koulè klere ak kontras koulè ka dekri solèy kouche, lannwit, menm nwit ak zetwal yo. Kòm pou [[Adolphe Monticelli]], koulè vin pou Van Gogh yon mwayen pou jije modènite yon penti. Li apresye atizay la nan enpresyonist [[Claude Monet|Monet]] la, kapab bay enpresyon nan yon atmosfè aswè pa yon solèy kouche nan wouj. Li te admire tou teknik pointilist [[Georges Seurat|Seurat]] la, ki te jere evoke yon atmosfè nocturne, ak tach ak zòn plat nan koulè.
Van Gogh se poutèt sa fasine pa reyalite aswè ak lannwit. Disparisyon gradyèl nan limyè, yon solèy kouche entans, crépuscule ak aparans nan limyè kay atifisyèl ak twinkling nan zetwal yo ak lalin lan nan yon syèl nwa, manje imajinasyon li ak kreyativite li.
====Teknik====
Van Gogh te pentire sou twal ki souvan te deja prime, ke li te kapab reyitilize, swa nan grate travay anvan an oswa nan kouvri l 'ak yon nouvo kouch <ref name="Bakker 2014">N. Bakker, ''Van Gogh à l'œuvre'', ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|39-49}}.</ref> . Sepandan, li te itilize sèten pigman enstab, sa ki lakòz yon chanjman nan koulè anba efè a nan limyè, ki gen ladan lak jeranyom ki pèdi koulè wouj li yo sou tan <ref name="Bakker 2014" /> . Se poutèt sa, koulè orijinal yo pèdi, sa ki lakòz difikilte restorasyon. : konsa, retablisman yo te deside, pou ''La Chambre'' ki soti nan 1888, pa chanje koulè » penti a, kontante tèt li ak eseye sispann degradasyon an epi pwopoze ekleraj ak filtè ki gen koulè pou retabli koulè orijinal yo <ref>A. Fayol, « Restaurer un Van Gogh, l'exemple de ''La Chambre'' », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|50-54}}</ref> . An 2011, etid ki te fèt nan [[European Synchrotron Radiation Facility]] nan [[Grenòb|Grenoble]] te idantifye yon reyaksyon chimik konplèks sou [[Jòn admyòm|jòn Kadmyòm]] ki te lakòz klète koulè sa a pèdi nan sèten penti Van Gogh <ref>[http://www.esrf.eu/news/general/van-gogh/van-gogh-paintings-lose-shine esrf.eu du 10 février 2011, X-rays show why van Gogh paintings lose their shine.] </ref> {{,}} <ref>[https://france3-regions.francetvinfo.fr/alpes/isere/grenoble/quand-le-synchrotron-de-grenoble-permet-d-expliquer-la-deterioration-du-jaune-de-matisse-762476.html france3-regions.francetvinfo.fr du {{date-|2 jiyè 2015}}, Quand le Synchrotron de Grenoble permet d'expliquer la détérioration du jaune de Matisse.]</ref>.
== Van Gogh ak mouvman atistik yo ==
[[Fichye:Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/07/Vincent_Van_Gogh_0013.jpg/170px-Vincent_Van_Gogh_0013.jpg|gauche|vignette|''Pent la sou wout Tarascon'', 1888, lwil sou twal, 48 × 44, boule nan [[Dezyèm Gè mondyal]] la (F448/JH1491).]]
Van Gogh te fè eksperyans plizyè estil nan karyè atistik li. Li te fini kreye pwòp estil. Li kwè ke penti yo ka eksprime emosyon e ke yo pa jis yon imitasyon reyalite.
Van Gogh te dekouvri [[enpresyonis]] nan Pari. Li te adopte penti limyè avèk antouzyasm san li pa renonse ti sèk nwa figi l yo . Twa atis izole yo, van Gogh,<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', 2007, Hazan, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|591}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref> [[Paul Gauguin|Gauguin]] ak [[Paul Cézanne|Cézanne]], tout enfliyanse pou yon tan pa enpresyonism, konstitye gwo figi yo nan Pòs-[[Pòs-enpresyonis|enpresyonis]]. Van Gogh te enfliyanse tou penti pita ak pi modèn, patikilyèman mouvman tankou [[ekspresyonis]] ak [[fovis]] Anplis de sa, nan Provence, li travay nan yon lespri ki anonse ekspresyonis. Li tou kontribye nan devlopman nan [[Senbolis (atizay)|senbolis]] nan dezi li eksprime yon emosyon atravè atizay li.
=== Enpresyonis ===
[[Fichye:Claude_Monet,_Impression,_soleil_levant.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/54/Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg/220px-Claude_Monet%2C_Impression%2C_soleil_levant.jpg|vignette|[[Claude Monet]], ''[[Enpresyon, solèy k ap leve|Impression, soleil levant]]'', 1872, lwil sou twal, {{dunité|48|63|cm}}, [[Pari]], [[mize Marmottan Monet]]. La toile donnera son nom à l'[[enpresyonis]].]]
Enpresyonis se yon mouvman atistik fransè ki fèt pandan dezyèm mwatye 19yèm syèk la. Gwo batay nan tan lontan an oswa sèn nan [[Bib]] la, ki jouk lè sa a te sijè yo pi renmen nan pent, te bay plas nan sijè nan lavi chak jou lib entèprete dapre yon vizyon pèsonèl. Koulè yo klere ak jwèt la nan limyè pran enpòtans nan je pent yo nan mouvman sa a ki vle tou yo dwe reyalis. Yo enterese nan etid deyò a epi fè limyè eleman esansyèl nan penti yo.
Enpresyonis Monet, Manet, Renoir, Degas reprezante a (pito li te ye pou ankadreman li yo ak pèspektiv) se yon pwen depa pou neo-enpresyonis Seurat ak Signac, mèt [[Pwentilis|pwentillis]], pou Gauguin ak [[Lekòl Pont-Aven|lekòl li a nan Pont-Aven]], pou Bernard. ak [[klwazonis]] li, pou Toulouse-Lautrec, Van Gogh osi byen ke pou anpil " pòs-enpresyonis», an Frans ak aletranje. Seri Orchard Van Gogh, pa egzanp, montre yon vèsyon varye de enpresyonis ak tout karakteristik li yo , sa vle di rechèch la pou limyè ak koulè atravè modèl yo nan lanati. Sa yo pent favorize travay deyò. Yo eskli gri ak nwa otank posib. Yo abandone pwen de vi fwontal ak ilizyon pwofondè. enpresyonis Van Gogh tradui nan itilizasyon l efè limyè, refleksyon ki eksprime entansite limyè nan moman an. Avè l ', koulè yo remake nan kontras konplemantè yo, pou egzanp, vèt ak wouj kreye yon imaj " konplè ". Gen kèk penti Van Gogh yo mete nan egzibisyon endepandan yo ak sa yo nan lòt enpresyonis yo . Atis la vle pou yo konnen penti yo nan Holland tou epi li konvenki ke valè yo pral evantyèlman rekonèt.
=== Pòs-enpresyonis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_132.jpg|gauche|vignette|''Pave a (" Pye bwa yo gwo avyon ”)'', 1889, lwil oliv sou twal, 73,5 × 92,5 , [[Washington|Washington]], [[Koleksyon Phillips|Koleksyon an Phillips]] (F658/JH1861).]]
Jèn pent nan ane 1880 yo te jwenn tèt yo fè fas ak enpresyonis ki te make epòk yo. Yo reyaji nan diferan fason. Jiska nan fen syèk la, diferan tandans inovatè coexist. Pòs-enpresyonis se ansanm kouran atistik sa yo tankou Neyo-Enpresyonis, Senbolis, mouvman Nabi, elatriye. Nan istwa atizay la, pòs-enpresyonis se poutèt sa deziyen yon epòk kout. Li gen ladan l pami lòt moun Paul Cézanne, Vincent van Gogh, Paul Gauguin, Henri de Toulouse-Lautrec oswa Georges Seurat, ki te gen anbisyon pou revolisyone penti. Pwen prensipal ki an komen ant pent sa yo se ke yo te refize natiralis. Van Gogh admire volonte pou ale pi lwen pase reprezantasyon reyalite a, jan li ekri frè l sou Cézanne : « ... ou dwe santi tout nan yon rejyon ... Yo t ap chèche transmèt plis nan penti yo.
Atravè penti li yo, Van Gogh reve eksprime plis pase yon imaj : santiman li. Nan Auvers-sur-Oise, li te ekri frè l Theo ak bèl-sè l <ref>Yo bay sitasyon yo jan yo te ekri pa Van Gogh ak nenpòt erè òtograf, jan yo site nan ''Les Lettres''..</ref>: « … e mwen pa t ezite eseye eksprime tristès, solitid ekstrèm. […] Mwen ta prèske kwè ke penti sa yo pral di ou sa mwen pa ka di nan mo, sa mwen wè an sante ak fòtifye nan peyi a. »
=== Ekspresyonis ===
[[Fichye:Vincent_van_Gogh_(1853-1890)_-_The_Olive_Trees_(1889).jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg/220px-Vincent_van_Gogh_%281853-1890%29_-_The_Olive_Trees_%281889%29.jpg|vignette|''Olive Trees with the Alpilles in the Background'', 1889, lwil oliv sou twal, 72,5 × 92 , [[Nouyòk|New York]], [[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]] (F712/JH1740).]]
Kòmansman [[ekspresyonis]] yo te parèt nan de dènye deseni 19yèm syèk la, ak van Gogh depi nan fen 1887 kòm pyonye,<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=10 et 57}}</ref> osi byen ke [[Edvard Munch]] (miyò ''[[Rèl la]]''), ak [[James Ensor]]<ref> Larousse</ref> . Sepandan, non an " ekspresyonis te premye itilize pa kritik atizay [[Wilhelm Worringer]] nan mwa out 1911. Van Gogh te aksantye mouvman sa a aprè li te rive nan [[Arles]] an 1888, kote chòk limyè sid la te pouse li konkeri koulè: ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit]]'' la zetwal oswa pye ''oliv'' yo. Pa dramatizasyon nan sèn yo, senplifikasyon an, menm karikati a, ki karakterize travay li depi nan kòmansman rive nan fen a, li anonse ekspresyonis, kote pent yo ekspoze san wont mizè fizik ak moral.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Pari|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=59}}</ref>
Ekspresyonis tankou [[Ernst Ludwig Kirchner]], [[Erich Heckel]] ak [[Oskar Kokoschka]] te enspire pa teknik Van Gogh la, kout bwòs ki graj kite enpas ak tras grenn . Dapre [[Octave Mirbeau]], youn nan premye admiratè Van Gogh, {{Citation|fòm sa yo miltipliye, debouche, tòde, e menm nan foli admirab nan syèl sa yo […], menm nan ogmantasyon nan flè kokenn sa yo […] menm jan ak zwazo deman, Van Gogh toujou kenbe kalite admirab li nan pent.<ref> EchoParis</ref>}}
Menm jan an tou, Van Gogh pèmèt tèt li libète konplè pou modifye koulè natirèl yo pou favorize ekspresyon sijè sa yo. « Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv.{{citation|Mwen ta renmen montre yon zanmi atis ki fè gwo rèv. […] Pou fini l, mwen pral kounye a yon koloran abitrè. Mwen egzajere blond nan cheve a, mwen rive nan ton zoranj, chrome, sitwon pal. Dèyè tèt la, olye pou yo penti miray plenn nan apatman an ranyon, mwen fè yon background ki senp, ble ki pi rich la, […] tèt blond la limen kont background sa a ble rich reyalize yon efè misterye, tankou zetwal la nan 'pwofon lazwa a.<ref>{{ouvraj|author=Gérard Denizeau|title=Vocabulaire des arts visuel du {{s-|XIX}}|editor=Minerve|year=2004|location=Paris|pages=239|isbn=2-86931-108-7|bnf=39156350n|passage=42}} - Lettre à Théo, août 1888.</ref>.}}
=== Fovis ===
[[Fichye:Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5e/Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg/220px-Vincent_Willem_van_Gogh_076.jpg|left|thumb|''[[Kafe lannuit]]'', 1888, lwil sou twal, 70 × 89, [[New Haven, Connecticut|New Haven]], [[Yale University Art Gallery]] (F463/JH1575).]]
[[Fovis]] se yon mouvman imaj franse ki te revandike an patikilye ant 1905 ak 1907. Pent vle separe koulè ak objè, priyorite ekspresyon koulè. Van Gogh se youn nan pyonye li yo. Li te gen yon enfliyans sou [[Fovis|pent fovis yo]], ki montre yon palèt remakab nan koulè, espesyalman nan peryòd Arles li a. Pandan peryòd sa a, Van Gogh pa ezite ankò pou sèvi ak koulè klere ak juxtapositions orijinal de ton ak, an patikilye, sèvi ak koulè konplemantè. Lè sa a sèvi ak koulè flanbwayan, van Gogh se youn nan sous enspirasyon pou plizyè pent fovis, tankou [[Maurice de Vlaminck|Vlaminck]] oswa [[André Derain|Derain]]. Kidonk, nan travay Fauvis yo, nou jwenn menm aranjman koulè yo ak nan Van Gogh. Pa egzanp, nan La ''Partie de campagne'' oswa ''La Seine à Chatou'' pa Vlaminck, pwoksimite wouj ak vèt aksantye, tankou nan tablo ''[[Kafe lannuit]]'' pa Van Gogh.
===Senbolis===
[[Fichye:Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|lien=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0f/Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg/170px-Van_Gogh_Portrait_Eugene_Boch.jpg|vignette|''[[Pòtrè Eugène Boch|Pòtre Eugene Boch]] (" Powèt la »'' , 1888, lwil sou twal, 60 × 45 , [[Pari|Pari]], [[Mize Orsay]] (F462/JH1574).]]
Senbolis se yon mouvman atistik ki eksprime ant 1886 ak 1900 nan plizyè domèn. Gustave Moreau, Eugène Carrière, Edward Burne-Jones ak Martiros Sergeyevich Sarian se pami pent ki enfliyanse mouvman sa a. Senbolis se yon reyaksyon a natiralis. Se sou « abiye lide nan yon fòm sansib » . Senbolis pa pentire objè a fidèlman, kontrèman ak naturalis, men chèche yon enpresyon, yon sansasyon, ki evoke yon mond ideyal.; yo favorize ekspresyon de atitid. Senbòl yo fè li posib pou rive nan " pi wo reyalite nan".
Nan youn nan lèt li yo, Van Gogh eksprime panse li sou senbolis <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref> {{,}} <ref>Lettre nimewo 533 de Vincent van Gogh à Theodorus van Gogh, Nuenen, le 4 octobre 1885 (N)</ref>: «… tout reyalite se an menm tan yon senbòl. Li mansyone tou atis yo [[Jean-François Millet|Millet]] ak [[Léon Lhermitte|Lhermitte]] an» ak senbolis. Sa a endike apwòch pozitif li nan senbolis ak elicide pwòp entansyon li ak enspirasyon. Li se konsakre nan reyalite, pa nan yon reyalite tankou nan fotogwaf yo, men nan yon reyalite ''senbolik'' .
[[Senbolis (atizay)|Senbolis]] chache nan pouvwa a nan vèb la « sans pwezi a, sa vle di pi bon kalite pwezi, sa ki pral di ki jan lespri a ak mond lan fèt lè li revele estrikti ideyal linivè a. […] Senbolis envite pwezi pou rantre nan mistik » . Demand Van Gogh a idantik, jan li te ekri [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]], frè l ', <ref>Les citations sont données telles qu'elles étaient écrites par Van Gogh avec les éventuelles fautes d'orthographes, telles que citées dans ''Les Lettres''.</ref>: « Ak nan yon tablo mwen ta renmen di yon bagay konsole tankou mizik. Je voudrais peindre des hommes ou des femmes avec ce je ne sais quoi d'éternel dont autrefois le nimbus la te yon fwa te senbòl la e ke nou chèche pa klere a menm, pa vibrasyon nan kolorasyon nou yo. Van » konsa prete ak prepare chemen yo nan penti modèn, soti nan [[enpresyonis]] nan [[ekspresyonis]] .
=== Reprezantasyon kontanporen ===
An 1986, egzibisyon ''yon santèn ane de sa van Gogh te rive nan Pari'', nan Trianon nan nan Pak Bagatelle, te reyini ansanm atis ki soti nan [[Nouvo reprezantasyon]] ak [[reprezantasyon naratif]] ([[Frédéric Brandon]], [[Gérard Le Cloarec]], [[Michel Four]], [[Gérard Guyomard]], [[Christian Renonciat]], [[Jack Vanarsky]]...), entansyon [[Jean-Luc Chalumeau]] te deklare pou fè limyè sou enfliyans Vincent van Gogh sou figurasyon kontanporen.<ref>Jean-Pierre Chalumeau, ''Il y a cent ans Van Gogh arrivait à Paris'', Éditions du Trianon/Parc de Bagatelle, 1986</ref>
=== Dènye dekouvèt oswa reaparisyon sou mache atizay la ===
Li gen dat 1887, pentire pandan de ane kout ke Vincent Van Gogh te pase nan Pari, ''sèn nan lari sa a nan Montmartre'' pentire moulen pwav la, youn nan moulen yo nan La Galette, dèyè palisad, kont twal la nan yon syèl sezon fredi. ak yon koup ap mache ak de timoun ap jwe nan premye plan an. Tablo sa a te rete nan menm fanmi an depi kòmansman 20yèm syèk la. Li te vann pandan yon vann piblik eve'nman nan Sotheby's nan Pari nan dat 26 mas 2021, e li te rive nan sòm total 11,25 milyon ero eksepte depans (sa vle di 13 091 250 ewo nan total) <ref>{{Cite web|url=https://www.lefigaro.fr/culture/l-un-des-rares-van-gogh-encore-en-mains-privees-sera-vendu-a-paris-au-mois-de-mars-20210224|title=La vente très mouvementée du Van Gogh de Sotheby's Paris atteint 11,25 millions d'euros|date=2021-03-25|publisher=Le Figaro|language=fr|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.artnews.com/art-news/market/van-gogh-restituted-pissarro-sothebys-sale-1234587847/|title=Rare van Gogh Sells for $15.4 M., Leading Sotheby’s Impressionist and Modern Art Sale in Paris|last=Villa|first=Angelica|last2=Villa|first2=Angelica|date=2021-03-25|website=ARTnews.com|language=en-US|access-date=2022-09-23}}</ref>{{,}}<ref>[https://www.franceculture.fr/peinture/rarissime-un-tableau-de-van-gogh-mis-en-vente-apres-avoir-passe-100-ans-dans-la-meme-famille "Rarissime" : un tableau de Van Gogh mis en vente après avoir passé 100 ans dans la même famille française], 24 mars 2021.</ref>, ki se yon dosye an Frans pou yon tablo Van Gogh vann nan vant piblik.
== Desen ==
Yo konnen anviwon mil dra atis la.<ref name="Vellekoop 2014">M. Vellekoop, « Desen Van Gogh yo, yon travay lonbray », ''Dossier de l'art'', n°214, janvye 2014, {{p.|28-33}}</ref> Teknik yo itilize yo se kreyon, plim, lank, lakre, pafwa koulè ak [[akwarèl]]. Apati 1888, li prefere itilize plim wozo ([[kalam]] ) <ref name="Vellekoop 2014" /> . Plizyè nan lèt li yo gen ladan desen, ki gen ladan kèk penti <ref>L. Caillaud, « Van Gogh à travers ses lettres », ''Dossier de l'art'', n°214, {{date-|janvye 2014}}, {{p.|34-37}}</ref> .<gallery mode="packed" caption="[[Commons:Category:Drawings by Vincent van Gogh|Desen Vincent van Gogh]]">
Fichye:GUGG Boats at Saintes-Maries.jpg|''Bato nan [[Saintes-Maries-de-la-Mer]]'', 1888, kreyon wouj ak lank grafit sou papye trikote, {{dunité|24.3|31.9|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
Fichye:GUGG Head of a Girl.jpg|''Head of a Girl'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|18|19.5|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]] .
Fichye:GUGG Letter to John Peter Russell.jpg|''Lèt pou [[John Peter Russell]]'', 1888, kreyon wouj ak lank sou papye trikote, {{dunité|20.3|26.3|cm}} <abbr title="centimètre" class="abbr">cm</abbr>, [[Nouyòk]], [[Mize Salomon R. Guggenheim|Mize Solomon R. Guggenheim]].
</gallery>
=== Yon kaye ke otantisite l pa konfime ===
Jou ki te 17 novanm 2016 la , yon repwodiksyon menm jan an, yon kaye ki gen 65 desen ki ta fèt ant fevriye 1888 ak me 1890 se pibliye pa Bogomila Welsh-Ovcharov, Konsèvate ekspozisyon nan pent la.<ref>{{Cite web|url=https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|title=Van Gogh : le Seuil cherche le dialogue mais ne lâche rien|last=AFP|date=17 novanm 2016|website=Express.fr|access-date=2022-10-25|archive-date=2022-10-25|archive-url=https://web.archive.org/web/20221025223213/https://www.lexpress.fr/actualites/1/societe/affaire-van-gogh-le-seuil-propose-un-debat-public-entre-experts_1851370.html|dead-url=yes}}.</ref> . Yon lòt espesyalis atis la, Ronald Pickvance, sipòte tèz otantisite dekouvèt la <ref>« Communiqué de presse : Affaire Van Gogh, la réponse des éditions du Seuil », site des éditions du Seuil, {{date-|17 novanm 2016}} ([http://www.seuil.com/actualite/affaire-van-gogh-la-reponse-des-editions-du-seuil en ligne])</ref>
Mize [[Mize Van-Gogh|van Gogh]] nan Amstèdam, atravè vwa konsèvatè chèf Louis Van Tilborgh, konsidere corpus sa a kòm yon imitasyon aprè ane 1970 yo.<ref>Eric Bietry-Rivierre, « Dessins de Van Gogh : la contre-expertise hollandaise », dans ''[[Le Figaro]]'' du {{date-|16 novanm 2016}} ([http://www.lefigaro.fr/arts-expositions/2016/11/16/03015-20161116ARTFIG00146-dessins-de-van-gogh-la-contre-expertise-hollandaise.php en ligne])</ref> Ekspè yo te konkli apre egzamen an nan desen yo ak konparezon ak koleksyon an ke mize a genyen, ke sa yo gen erè topografik, e ke lank yo te itilize a, ki gen koulè mawon, pa janm te itilize pa Van Gogh nan desen li yo. <ref>[https://www.lemonde.fr/arts/article/2016/11/15/des-dessins-inedits-de-van-gogh-contestes-par-le-musee-d-amsterdam_5031699_1655012.html ''Des dessins « inédits » de Van Gogh, contestés par le musée d’Amsterdam''], ''Le Monde'', 16 novanm 2016</ref>
== Zèv li yo ==
* Vincent van Gogh (trad. Maurice Beerblock et Louis Roëdlandt (nl), préf. Georges Charensol), Correspondance complète enrichie de tous les dessins originaux, Paris, Éditions Gallimard & Grasset, 1960, 563 + 531 + 580, 3 vol. in quarto.
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëdlandt (nl)), Lettres à son frère Théo, Paris, Éditions Gallimard, coll. « L'imaginaire », 1988, 566 p. (<nowiki>ISBN 978-2070714483</nowiki>).
* Vincent van Gogh (trad. Louis Roëlandt (nl)), Lettres à Van Rappard, Paris, Éditions Grasset et Fasquelle, coll. « Les Cahiers rouges », 1950 (réimpr. 1991, 2009), 242 p. (<nowiki>ISBN 978-2246049340</nowiki>).
== Galeri penti ==
<center><gallery>
Fichye:Vincent Willem van Gogh 137.jpg
Fichye:Ernte in der Provénce.jpeg
Fichye:VanGogh-Irises 1.jpg
Fichye:Vincent Willem van Gogh 127.jpg
Fichye:Vincent van Gogh - Avenue bij Arles.jpg
Fichye:Van Gogh - Blumengarten.jpeg
</gallery></center>
== Jenerasyon ==
=== Rekonesans ===
Vèv [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|Theo]] a, [[Johanna van Gogh|Johanna Bonger]], kenbe wòl dirijan nan pwosesis pou fè pwomosyon travay Van Gogh la. Yo te konfye eritaj li a nan 1891, apre lanmò [[Theodorus van Gogh (machann atizay)|mari]] l . Sepandan, li pa ta dwe bliye ke Van Gogh te konnen ak apresye pandan tout lavi li . Li konnen ke Van Gogh te vann yon sèl twal, men pa gen okenn prèv ke li pa t 'vann lòt moun. Anplis, li te konfye responsablite sa a bay frè li, yon machann atizay rekonèt nan epòk la, epi li te fè echanj plizyè penti ak zanmi l' . Théo, ki te siviv Vincent sèlman yon ti tan, òganize yon egzibisyon nan penti li nan apatman li, te anonse nan ''[[Mercure de France]]'' nan.septembre 1890septanm 1890 . Apre sa, Johanna te reyisi transfòme koleksyon atizay sa a ki pa t konnen an nan yon koleksyon ki gen anpil valè.
[[Fichye:Paul Gauguin 104.jpg|vignette|redresse|[[Paul Gauguin]], ''Vincent van Gogh ap penn les tournesols'', 1888, [[Amstèdam]], [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]], Fondasyon Vincent van Gogh.]]
Pou depase moman difisil sa yo, [[Johanna van Gogh|Johanna]] te deplase nan Holland kote li te jwenn sipò nan fanmi li. Nan mwa fevriye 1891 , li te pote yon gwo pati nan penti Van Gogh ki rete lakay li soti nan Pari. Li te gen 200 tablo ak desen yo asire pou yon valè de 2 600 florins . Se konsa, li te kòmanse montre ak mete tablo penti nan [[Netherlands]], Epi, li ak klase lèt Vincent yo. Li refè tou lèt [[Gabriel-Albert Aurier|Albert Aurier]] te genyen. Vrèmanvre, Theo te voye kèk lèt pou li te pibliye kèk ekstrè. Menm ane sa a, [[Emile Bernard|Émile Bernard]] te pibliye nan "[[Mercure de France|Mercure en France]]" lèt Vincent te voye li yo. An 1914, Johanna te rive pibliye lèt Van Gogh apre li te ekri yon entwodiksyon.
Yon lòt bò, nan Pari, [[Pè Tanguy]] vann 13 tablo ak yon desen. Se kòmansman yon siksè komèsyal ki pral kontinye jiska epòk nou an . Nan fen XIX la syèk, nan lòd fè Van Gogh konnen, Johanna òganize ekspozisyon : youn nan [[Layè|La Haye]], youn nan [[Rotterdam]], twa (3) nan [[Amstèdam]] ak yon nouvo nan [[Layè|La Haye]]. Nan kòmansman 20yèm syèk la, alantou ven (20) ekspozisyon deja onore travay la nan van Gogh nan Peyiba. Nan [[Pari]], Salon des Indépendants 1901 te genyen tou yon enpak siyifikatif sou rekonesans Van Gogh gras ak demann nouvo pèseptè, tankou [[Ivan Morozov]] ak [[Sergei Shchukin|Sergei Chtchoukine]], ak travay kritik [[Jacob Baart de la Faille]] te fè, tankou li. katalòg raisonné pibliye an 1928. Youn nan premye achtè yo nan penti van Gogh te [[Edgar Degas]].<ref>Lorenz Eitner, ''La Peinture du {{s-|XIX}} en Europe'', Hazan, 2007, coll. « Bibliothèque des arts », {{p.|588}} {{ISBN|978-2-7541-0195-0}}</ref>
Kontak ke Johanna tise ak moun enfliyan nan epòk li ede l etabli tèt li epi fè li pi byen konnen bèl frè l. [[Paul Cassirer]] se premye moun ki montre ak vann travay Van Gogh yo. Li te vann omwen 55 ladan yo, ant 1902 ak 1911, ak yon valè total de 50 000 florins . [[Ambroise Vollard]] te òganize tou de ekspozisyon nan galri li an 1895 ak 1896. [[Julien Leclercq (powèt)|Julien Leclercq]] te rasanble 65 tableaux ak 6 dessins pou yon egzibisyon an 1901 nan [[galri Bernheim-Jeune]]. Valè travay van Gogh yo kòmanse ogmante konsiderableman. Johanna Bonger jere mete plis pase 70 penti ak apeprè trant desen nan [[Stedelijk Museum Amsterdam]]. An menm tan, li resevwa amatè lakay li pou montre yo penti li posede yo. Enèji yo mete nan rekonesans travay sa yo finalman rekonpanse ak yon valè sou mache segondè. Rekonesans nan travay la te fèt pa Van Gogh konkretize nan akizisyon an nan yon lavi toujou nan tounsòl, nan 1924, pa [[National Gallery|National Gallery nan Lond]], nan pri a nan 15 000 floren. Madanm Theo te anbasadris prensipal fenomèn sa a jouk li mouri an 1925. Depi dat sa a, valè travay li yo te kontinye ogmante. Pa egzanp, an 1930, ekspozisyon nan ''[[Mize Atizay modèn|Museum of Modern Art]]'' nan Nouyòk te resevwa 120 000 vizitè.
===Popilarite ===
Panse sou Van Gogh diferan selon pwen de vi yo chwazi a. Pa egzanp, [[Salvador Dalí]] te eksprime tèt li konsa an 1972 sou pent sa a li pa renmen : {{Citation|Van Gogh se yon wont pou penti franse ak penti inivèsèl la...}} Pou kèk moun, « li, ki merite pou yon ewo amoure, fè l 'yon mit, sa ki nan pent la mal konprann oswa atis la madichon.
Li pòv, deprime, asosyal, ak yon tanperaman dife, elatriye. Pou lòt moun, Van Gogh se yon atis konplèks, entèlijan ak kiltive. Penti li se {{Citation|fwi nan yon travay long, san repwòch, byen fèt epi ki se referans}}. Kèlkeswa pwennvi yo chwazi a, Van Gogh se yon pent ki rekonèt epi admire. Nan dènye lèt li, li te jwenn nan pòch li jou li touye tèt li a, li ekri : {{citation|Oke reyèlman nou ka sèlman fè penti nou yo pale}}.
Pou istoryen atizay yo, Van Gogh se yon pyonye ki te louvri nouvo chemen nan penti. Pou egzanp, Derain ak Vlaminck yo dirèkteman lye ak atizay Van Gogh la, . Pou rayisab atizay, li rete yon mèt egal a Leonardo da Vinci oswa Rembrandt ak yon pwodiksyon trè enpòtan ak yon pakou atistik klere tou nan dire ak pa estil li yo. Pou piblik la an jeneral, travay li se kounye a aksesib nan gwo mize.
== Nan kilti ==
=== Sinema ak televizyon ===
Lavi, travay ak pèsonalite Vincent van Gogh te enspire anpil fim:
* [[1956]] : ''[[Lust for Life (fim, 1956)|Lust for Life]]'' pa [[Vincente Minnelli]], ak [[Kirk Douglas]]
* [[1990]] : ''[[Vincent ak Théo|Vincent ak Theo]]'' pa [[Robert Altman]], ak [[Tim Roth]]
* 1990 : ''[[Rèv (fim)|Rèv]]'' pa [[Akira Kurosawa]], seri de uit kout fim ki gen ladan ''Les Corbeaux'' ak [[Martin Scorsese]]
* 1990 : ''[[Vincent et moi]]'' de [[Michael Rubbo]] ak [[Tchéky Karyo]]
* [[1991]] : ''[[Van Gogh (fim, 1991)|Van Gogh]]'' de [[Maurice Pialat]] ak [[Jacques Dutronc]]
* [[2009]] : ''[[Moi, Van Gogh|Me, Van Gogh]]'' pa [[François Bertrand (reyalizatè)|François Bertrand]], dokimantè ak vwa [[Jacques Gamblin]]
* ''The Yellow House'', pwojè ti fim anime sou Van Gogh (angle/panyòl)
* [[2010]] : ''Van Gogh: Pentire ak mo'' (TV) pa Andrew Hutton, ak [[Benedict Cumberbatch]]
* 2010 : ''[[Doctor Who]]'', ''[[Vincent ak Doktè a|Vincent and the Doctor]]'', [[Sezon 5 nan Doctor Who|5x]] 10 (seri televizyon), dekri pa [[Tony Curran]]
* [[2013]] : ''[[Sunflower Seed]]'' [[Pascal Adant]], Vincent van Gogh nan [[Borinaj]], ak [[Gaëtan Wenders]]
* [[2015]] : ''Chwa pou pentire'', [[dokifiksyon]] Henri de Gerlache, nan [[Mons 2015|kad Mons 2015]]. Vincent van Gogh entèprete pa [[Tom Barman]] <ref>[http://www.laprovince.be/966469/article/regions/mons/actualite/2014-03-21/borinage-devenez-les-acteurs-du-documentaire-sur-la-vie-de-van-gogh « Borinage: vin aktè nan dokimantè sou lavi Van Gogh la»], ''La Province'', {{dat|21|mas|2014}}.</ref>
* [[2017]] : ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'', [[Animasyon (odyovizyèl)|fim anime]] pa [[Dorota Kobiela]] ak [[Hugh Welchman]]
* [[2018]] : ''[[At Eternity's Gate]]'' pa [[Julian Schnabel]]
* [[2021]] : ''[[L'Art du crime]]'' - S4E1 ''Le testament de Van Gogh'', entèprete pa [[Vincent Londez]] (pwogram sou 7 me 2021 sou [[France 2]] )
* 2021 : ''[[Copyright Van Gogh]]'' ( ''Van Goghs Lachin nan'' ), dokimantè pa [[Yu Haibo]] ak [[Yu Tianqi Kiki]] (Lachin, 2016)
* 2022 : ''[[Van Gogh In Love]]'' pa Jean-Luc Ayach, ak [[Frédéric Diefenthal]] ak [[Steve Driesen]] nan wòl Van Gogh.
=== Pwezi ===
* 2019 : ''Hidden Van Gogh'' pa Régis Moulu, koleksyon 93 powèm ak 9 ilistrasyon chwazi kote ekriven an sèvi ak enèji ki soti nan penti li yo pou l ka "reanimasyon nanm li", edisyon Unicité
=== Mizik ===
* [[Pierre Bachelet]]'', Théo je t'écris'' (1989)
* albòm ''La fête aux amis'' . Pawòl [[Claude Delécluse]] ak [[Michelle Senlis]] . Mizik ak pèfòmans pa [[Jean Ferrat]] (1962)
* [[Léo Ferré]], ''La Folie'', chante nan dosye ''[[Lanmou Anachi|Amour Anarchie]]'' (1970).
* [[Don McLean]], ''[[Vincent (chant)|Vincent]]'', chante ki soti nan dosye ''[[American Pie (album)|American Pie]]'' (1971)
* Grigori Frid, ''Lèt ki soti nan Van Gogh'', de pati mono-opera pou bariton, klarinèt, pèkisyon, pyano, strings, op. 69 (1975)
* [[Bertold Hummel]], ''8 Fragman Lèt Van Gogh'' pou Bariton ak Quartet String, Op. 84 (1985), [http://www.bertoldhummel.de/francais/commentaires/opus_84.html 8 fragman lèt pa Van Gogh {{De}}]
* [[Einojuhani Rautavaara]], ''Vincent'', opera nan twa zak (1986-1987)
* [[Michele Reverdy|Michèle Reverdy]], ''Vincent, ou la Haute Note jaune'', ki konpoze an 1984-1989, premye an 1990 : [https://web.archive.org/web/20140221202159/http://www.michelereverdy.com/oeuvres_detail.php?id=57 Avi sou travay la sou sit entènèt otè a, ak anrejistreman], [http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb42311145z Avi sou nòt la nan Bibliyotèk Nasyonal la Frans]
* [[Einojuhani Rautavaara]], [[Senfoni No 6 (Rautavaara)|Senfoni n 6, ''Vincentiana'']] (1992) : I. ''Tähtiyö'' ( ''Nwit'' zetwal) ; II. ''Varikset'' ( ''Kòk yo'' ) ; III. ''St Remi'' ; IV. ''Apoteoz''
* [[Gloria Coates]], ''Senfoni n 9'' ( ''The Quinces Quandary'' ), ''Homage to Van Gogh'' (1992-1993)
* Abel Ehrlich, ''Portrait of Vincent van Gogh at the Age of 27'', pou violon ak katòt kòd (2003)
* [[Henri Dutilleux]], ''Timbres, espas, mouvman'' pou òkès (1978), ki gen soustit ''The Starry Night''
* Henri Dutilleux, ''Korespondans'' pou soprano ak òkès (2002-2004) : I. ''Dans Cosmic'' (P. Mukherjee) ; II. ''Pou Slava ak Galina...'' (A. Solschenizyn) ; III. ''Gong'' (RM Rilke) ; IV. ''Gong II'' (RM Rilke) ; V. ''Soti nan Vincent rive nan Theo...'' (V. Van Gogh)
* ''Tombeau de Vincent van Gogh'', 20 moso pou pyano solo (1951)
* ''Yon malerèz abiye an nwa'', opera nan twa zak (1990)
* [[Valery Aubertin|Valéry Aubertin]], ''Open Book'', op. 6 pou ògàn, 15 moso nan divès gwosè (IX : ''Vincent van Gogh, Fresko, Lamento'', powèm senfonik)
* ''Schilderijen uit een tentoonstelling van Gogh'', op. 58, n 1-3, pou pyano solo (1950)
* [[Malcolm Williamson]], ''pon Van Gogh te pentire ak Camargue franse a'', pou pyano solo (1974)
* ''Vincent'', opera (1975-1976)
* [[Michel Sardou]] : ''Vincent'', ''[[Sisesè a (album)|siksesè a]]'' (1988)
* [[Michael Gordon (konpozitè)|Michael Gordon]], ''Van Gogh Video Opera'' (1991), ap viv opera ak videyo
* [[Jan Ferrat|Jean Ferrat]] . ''The Sunflowers'', chante ki soti nan album Ferrat 91 (1991)
* [[Jonatan Richman|Jonathan Richman]], ''Vincent Van Gogh'', ''Pa tèlman renmen renmen ke renmen'' (2004)
* [[Regis Campo|Régis Campo]], ''Starry Night'' pou pyano ak dedye a pyanis Tik [[Fazil di|Fazıl Say]] <ref>{{Cite web|url=http://quaiouestregiscampo.blogspot.com/2022/07/review-myriads-of-aerial-sonorities.html|title=Fazil Say, la harangue au piano|}}</ref> (2022)
==Nòt ak referans==
=== Nòt ===
<references group=Note />
=== Referans ===
{{références}}
== Lyen deyò ==
{{commonscat|Vincent Van Gogh}}
* [https://web.archive.org/web/20130719203140/http://www3.vangoghmuseum.nl/vgm/index.jsp?page=16376 ''Vincent van Gogh à vol d’oiseau''] sou site [[Mize Van-Gogh|mize Van Gogh]] la
* {{mul|en|nl|fr}} [http://vangoghletters.org/vg/letters.html L'intégralité des lettres de van Gogh éditées par le musée Van Gogh et le Huygens Institute] (nouvelle traduction annotée et reproduction systématique des dessins inclus dans la correspondance)
{{Liens}}
{{DEFAULTSORT:Van Gogh, Vincent}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Atis]]
[[Kategori:La]]
[[Kategori:Penti]]
[[Kategori:Pent neyèlandè]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1853]]
[[Kategori:Lanmò 1890]]
[[Kategori:Pwojè:Krepisaj Wikipedya]]
l9cw9u4wqjzzmla6hvxb1jy5ty0c2b5
Module:Langue
828
64988
856175
855829
2024-11-15T16:50:05Z
Kitanago
19629
856175
Scribunto
text/plain
-- luacheck: globals mw, no max line length
local Langue = { }
local dataLangue = mw.loadData( 'Module:Langue/Data' )
-- attention, plusieurs modules cherchent « class="error" » pour détecter si ce module a retourné une erreur
-- pour trouver ces codes, on peut rechercher dans le namespace Module : insource:Langue insource:/(find|match)\([^)]+error/
local langErrorMess = '<span class="error">langue non reconnue : %s</span>'
-- premierParametre renvoie le premier paramètre de Frame, que celui-ci ait été passé au module par invoke, directement au modèle,
-- ou à l'intérieur d'un module sous forme de string dans un tableau ou directement de string.
-- Si aucun de ces arguments ne contient de chaine, la fonction renvoie nil.
-- Si le deuxième paramètre est true, la chaine est renvoyée trimée et en minuscules.
local function premierParametre( frame, lowerCase )
local arg
if type( frame ) == 'table' then
arg = ( frame.getParent and ( frame.args[1] or frame:getParent().args[1] ) ) or frame[1]
elseif type( frame ) == 'string' then
arg = frame
end
if type( arg ) ~= 'string' then
arg = nil
end
if arg and lowerCase then
arg = mw.ustring.lower( mw.text.trim( arg ) )
end
return arg
end
-- determinationCode retourne une table contenant le code de langue principal et la liste des subcodes
-- si le code de langue principal n'est pas reconnu, retourne nil.
function Langue.determinationCode( langue )
if type( langue ) == 'string' and langue ~= '' then
local tabCode = mw.text.split( langue, '-' )
local tabLangue = dataLangue[ mw.ustring.lower( tabCode[1] ) ]
if tabLangue and tabLangue.code then
tabCode[1] = tabLangue.code
if tabLangue.invalide then
tabCode.invalide=true
end
return tabCode
end
end
end
-- Voir Modèle:Code langue
-- Paramètre :
-- 1 : nom de langue.
function Langue.codeLangue( frame )
local arg = premierParametre( frame, true )
local tabCode = Langue.determinationCode( arg )
return ( tabCode and table.concat( tabCode, '-' ) ) or arg or ''
end
-- Voir Modèle:Code langue 2
-- Paramètre :
-- 1 : nom de langue.
function Langue.codeLangue2( frame )
local arg = premierParametre( frame, true )
local tabCode = Langue.determinationCode( arg )
return ( tabCode and table.concat( tabCode, '-' ) ) or ''
end
-- Voir Modèle:Direction langue
-- Paramètre :
-- 1 : nom de langue ou code IETF.
function Langue.directionLangue( frame )
local arg = premierParametre( frame, true )
if type( arg ) ~= 'string' or arg == '' then
return 'ltr'
end
-- séparation du code de langue en code principal et les différents subcodes.
local tabCode = Langue.determinationCode( arg )
if tabCode then
-- on essaye de savoir si la direction est de droite à gauche
local codeScript = tabCode[2]
if codeScript and string.len( codeScript ) == 4 and dataLangue[ 'rtl script' ] then
-- il y a un subcode d'écriture, c'est lui qui est pris en compte
codeScript = string.upper( string.sub( codeScript, 1, 1 ) ) .. string.sub( codeScript, 2 )
if dataLangue[ 'rtl script' ][ codeScript ] then
return 'rtl'
end
else
-- il n'y a pas de subcode d'écriture, on prend en compte le code de langue principal.
local tabLangue = dataLangue[ tabCode[1] ]
if tabLangue and tabLangue.rtl then
return 'rtl'
end
end
end
-- la langue n'est pas écrite de droite à gauche, donc ltr.
return 'ltr'
end
local function getDataLangue( frame )
-- Obtenir le code de la langue
local codeLangue = premierParametre( frame, true )
-- Si le paramètre est incorrect, retourner un message d'erreur
if type( codeLangue ) ~= 'string' or codeLangue == '' then
return nil, '<span class="error">langue non précisée</span>'
end
-- Obtenir le tableau contenant les informations sur la langue
local tabLangue = dataLangue[ codeLangue ]
-- Si le code étendu n'est pas trouvé, chercher à nouveau avec le code racine
if not tabLangue then
tabLangue = dataLangue[ mw.ustring.match( codeLangue, '^(%a-)%-' ) ]
end
-- Si on n'a toujours rien trouvé, retourner un message d'erreur
if not tabLangue then
return nil, langErrorMess:format( codeLangue )
end
return tabLangue
end
-- Fonction fournissant un wikilien vers l'article
-- traitant d'une langue à partir de son code.
-- Voir Modèle:Lien langue
-- Paramètre :
-- 1 : code IETF de langue.
function Langue.lienLangue( frame )
local tabLangue, erreur = getDataLangue( frame )
if not tabLangue then
return erreur
end
-- Créer un lien pour la langue depuis le tableau
if type( tabLangue.page ) == 'string' then
if tabLangue.page ~= '' then
return '[[' .. tabLangue.page .. '|' .. tabLangue.nom .. ']]'
else
return tabLangue.nom
end
else
return '[[' .. tabLangue.nom .. ']]'
end
end
-- Fonction permettant de récupérer le nom d'une langue à partir de son code.
-- Voir Modèle:Nom langue
-- Paramètre :
-- 1 : code IETF de langue.
-- Retourne :
-- Le nom de la langue, un message d'erreur sinon.
function Langue.nomLangue( frame )
local tabLangue, erreur = getDataLangue( frame )
if not tabLangue then
return erreur
end
-- Extraire le nom de la langue depuis le tableau
return tabLangue.nom
end
-- Fonction permettant de récupérer le nom de l'article
-- portant sur une langue à partir de son code.
-- Voir Modèle:Article langue
-- Paramètre :
-- 1 : code IETF de langue.
-- Retourne :
-- Le nom de l'article portant sur la langue
-- si le code est trouvé, un message d'erreur sinon.
function Langue.articleLangue( frame )
local tabLangue, erreur = getDataLangue( frame )
if not tabLangue then
return erreur
end
-- Extraire le titre de l'article depuis le tableau
if type( tabLangue.page ) == 'string' and tabLangue.page ~= '' then
return tabLangue.page
else
return tabLangue.nom
end
end
-- Voir Modèle:Langue
-- Paramètres :
-- 1 : code IETF de langue ;
-- texte ou 2 : texte dans cette langue ;
-- trans : translittération du texte ;
-- dir : direction de la langue (obsolète : peut être en paramètre 1, avec code en 2 et texte en 3).
function Langue.langue( frame )
local args = ( frame.getParent and frame:getParent().args ) or frame -- préparation pour appel par modèle ou direct.
local code = mw.ustring.lower( mw.text.trim( args[1] or '' ) )
local texte = args.texte or ''
if texte == '' then
texte = args[2] or ''
end
local dir = args.dir
local namespaceCategorisation = { [0] = true, [4] = true, [10] = true, [12] = true, [14] = true, [100] = true }
local categorisation = namespaceCategorisation[ mw.title.getCurrentTitle().namespace ] and not args.nocat
-- Décalage des paramètres si code contient la direction du texte (obsolète mais toujours possible).
if code == 'ltr' or code == 'rtl' then
dir = code
code = mw.ustring.lower( mw.text.trim( args[2] ) or '' )
texte = args[3] or ''
end
local codeArg = code
-- sortie immédiate s'il n'y a pas de texte
if texte == '' then
if categorisation then
return '<span class="error">erreur du modèle [[modèl:Lang|{{lang}}]] : texte absent</span>[[Kategori:Paj itilizasyon modèl avèk yon sentaks ki pa bon|Lang]]'
else
return ''
end
end
-- récursion si texte contient des blocs
if texte:match('\n *\n') or texte:match('\n[*#:]') then
-- les parenthèses permettent d'éliminer la seconde valeur retournée par gsub (nombre de remplacements)
return ( texte:gsub(
'(\n?[*#:]?%s*)([^\n]+)',
function ( init, ligne )
return init .. Langue.langue{ code, ligne }
end
) )
end
-- Si la langue est reconnue, la valeur de la table est prise en compte (permet de corriger les noms de langue en toutes lettres).
local tabCode = Langue.determinationCode( code )
local tabLangue
if tabCode then
code = table.concat( tabCode, '-' )
tabLangue = dataLangue[ tabCode[1] ]
local codeScript = tabCode[2]
-- Si codeScript est bien un style d'écriture (len = 4) on applique sa direction
if codeScript and string.len( codeScript ) == 4 and dataLangue[ 'rtl script' ] then
-- formatage type Latn correspondant au fromat dans dataLangue[ 'rtl script' ]
codeScript = string.upper( string.sub( codeScript, 1, 1 ) ) .. string.sub( codeScript, 2 )
tabLangue = { code = tabLangue.code,
rtl = dataLangue[ 'rtl script' ][ codeScript ],
invalide = tabLangue.invalide
}
end
end
-- Préparation du rendu de direction du texte.
dir = dir and dir:lower()
if dir ~= 'ltr' and dir ~= 'rtl' then
dir = ( tabLangue and tabLangue.rtl and 'rtl' )
end
-- Compilation du texte à retourner.
local html = mw.html.create( '' )
if code == '' then
html:wikitext( texte )
else
local span = mw.html.create( 'span' )
:addClass( 'lang-' .. code )
:attr( 'lang', code )
:attr( 'dir', dir )
:wikitext( texte )
if args.class and args.class ~= '' then
span:addClass( args.class )
end
html:node( span )
-- Translittération.
if ( args.trans or '' ) ~= '' then
local trans = args.trans:gsub( "^''%f[^'](.+)%f[']''$", "%1" )
html:wikitext( " (''" )
:tag( 'span' )
:addClass( 'transcription lang-' .. code )
:attr( 'lang', code .. '-Latn' )
:attr( 'dir', 'ltr' )
:wikitext( trans )
:done()
:wikitext( "'')" )
end
end
-- Ajout de la catégorie Page avec code de langue invalide si le code langue non reconnu ou invalide.
if categorisation and ( type( tabLangue ) ~= 'table' or tabCode.invalide ) then
local erreur = string.format( langErrorMess, codeArg )
if codeArg == '' then
erreur = '<span class="error">langue non précisée</span>'
end
html:wikitext( '[[Kategori:Page avec code de langue invalide|Langue]] ' .. erreur )
end
return tostring( html )
end
-- Alias nom de fonction
Langue.lang = Langue.langue
-- Voir Modèle:Indication de langue
-- Paramètres :
-- 1 : nom de langue ;
-- 2 : code IETF ;
-- texte : texte dans cette langue ;
-- dir : direction de la langue.
function Langue.indicationDeLangue( frame )
local args = ( frame.getParent and frame:getParent().args ) or frame
local nomLangue = mw.text.trim( args[1] or '' )
local code = mw.text.trim( args[2] or '' )
local texte = args.texte
local dir = args.dir
-- Cas où le premier et/ou le deuxième paramètre est vide.
if code == '' and nomLangue == '' then
return texte
elseif nomLangue == '' then
nomLangue = dataLangue[ mw.ustring.lower( code ) ]
nomLangue = (nomLangue and nomLangue.nom or '???')
elseif code == '' then
code = dataLangue[ nomLangue ]
code = ( code and code.code or '' )
if code == '' then
return texte
end
end
-- Gestion du texte.
if texte and texte ~= '' then
texte = '\194\160' .. Langue.lang{ code, dir = dir, texte = texte }
else
texte = ''
end
-- Compilation de l'indicateur de langue et du texte.
local html = mw.html.create()
html:tag( 'abbr' )
:addClass( 'abbr' )
:addClass( 'indicateur-langue' )
:attr( 'title', 'Langue : ' .. nomLangue )
:wikitext( '(' .. code .. ')' )
:done()
:wikitext( texte )
return tostring( html )
end
-- Voir Modèle:Mul
-- Paramètres : codes IETF ou noms de langue, en nombre indéfini (string ou nil uniquement).
function Langue.indicationMultilingue( frame )
local args = (frame.getParent and frame:getParent().args) or frame
local listeNom = { }
local listeCode = { }
-- Valeur par défaut du premier paramètre = 'mul'.
local code = mw.text.trim( args[1] or '' )
if code == '' then
code = 'mul'
end
local maxLang = tonumber(args.maxLang) or nil
if not args[2] and not dataLangue[ mw.ustring.lower( code ) ] then
local split = mw.text.split( code, '[+,;:/ .]+' )
if #split > 1 then
split.maxLang = maxLang
return Langue.indicationMultilingue( split )
end
end
-- Ajout des noms et codes de langue de chaque paramètre dans listeNom et ListeCode.
local i = 1
repeat
code = mw.ustring.lower( code )
local tabLangue = dataLangue[ code ]
if not tabLangue then
code = mw.text.split( code, '-' )[1]
tabLangue = dataLangue[ code ]
end
if type( tabLangue ) == 'table' then
table.insert( listeNom, tabLangue.nom )
table.insert( listeCode, tabLangue.code )
else
table.insert( listeNom, '???' )
local erreur = string.format( langErrorMess, code )
table.insert( listeCode, erreur )
end
i = i + 1
code = mw.text.trim( args[i] or '' )
until code == ''
-- Préparation et renvoi du texte.
local n = #listeCode
if n == 0 then
return ''
end
if maxLang and n > maxLang then
listeCode = {'mul'}
end
local plusieurs = ( n > 1 )
local html = mw.html.create( 'abbr' )
:addClass( 'abbr' )
:addClass( 'indicateur-langue' )
:attr( 'title', 'Langue' .. ( plusieurs and 's' or '' ) .. ' : ' .. mw.text.listToText( listeNom ) )
:wikitext( '(' .. table.concat( listeCode, '\194\160+\194\160' ) .. ')' )
return tostring( html )
end
-- Voir Modèle:Langue avec nom
-- Paramètres :
-- 1 : code IETF de langue ;
-- texte ou 2 : texte dans cette langue ;
-- trans : translittération du texte ;
-- dir : direction de la langue.
function Langue.langueAvecNom( frame )
local args = ( frame.getParent and frame:getParent().args ) or frame
local code = mw.ustring.lower( mw.text.trim( args [1] or '') )
local texte = args.texte or args[2] or ''
local trans = args.trans
local dir = args.dir
-- Détection de la direction du texte.
if code == 'ltr' or code == 'rtl' then
dir = code
code = mw.ustring.lower( mw.text.trim( args[2] ) )
texte = args[3] or ''
end
-- Définition du nom de la langue en français.
local nom = Langue.lienLangue{ code }
if texte ~= '' then
texte = ' ' .. Langue.lang{ code, dir = dir, texte = texte, trans = trans }
end
return nom .. ' :' .. texte
end
-- nonLatin détermine si la chaine fournie contient des caractères qui ne sont pas latins (étendu, unicode < U+0370)
function Langue.nonLatin( frame )
local texte = premierParametre( frame )
-- pour convertir les code points Unicode en UTF-8 : https://r12a.github.io/app-conversion/
-- (dans le dropdown "Treat bare numbers as", penser à sélectionner "Hex code points" ou "Dec code points")
-- voir [[mw:Extension:Scribunto/Lua reference manual#Patterns]] :
-- les fonctions string.* ne permettent pas le caractère \0 dans les patterns, il faudrait donc faire [%z\001-\127], par exemple
-- les fonctions mw.ustring.* semblent ne pas avoir cette limitation, mais par précaution faisons comme si elles l'avaient aussi
-- avec Lua 5.2, on pourrait saisir les octets en format hexadécimal : [^%z\x01-\xCD\xAF...]
-- avec Lua 5.3, on pourrait saisir directement les code points Unicode, que Lua convertirait en UTF-8 : [^%z\u{1}-\u{36F}...]
-- la concaténation du pattern est effectuée à chaque appel de la fonction,
-- mais elle est extrêmement performante (c'est optimisé en faisant une seule opcode concat, et il y a le string interning)
-- on pourrait mettre en variable locale dans le module et réutiliser, mais il n'y a même pas de différence mesurable
local pattern = '[^'
.. '%z' -- U+0000 (UTF-8 00), cas particulier qu'il faut représenter avec %z
.. '\001-\205\175' -- U+0001 (UTF-8 01) à U+036F (UTF-8 CDAF)
.. '\225\180\128-\225\187\191' -- suppléments phonétique, diacritiques et latin : U+1D00 (UTF-8 E1B480) à U+1EFF (UTF-8 E1BBBF)
.. '\226\128\128-\226\177\191' -- espace, indices, monnaies et symboles divers : U+2000 (UTF-8 E28080) à U+2C7F (UTF-8 E2B1BF)
.. '\234\156\160-\234\159\191' -- latin étendu D : U+A720 (UTF-8 EA9CA0) à U+A7FF (UTF-8 EA9FBF)
.. ']'
-- après essais, mw.ustring.match() est *très légèrement* plus performant que mw.ustring.find(), mais ça reste le même ordre de grandeur
return mw.ustring.match( texte, pattern ) and true or false
end
-- erreurModuleData affiche un message d'erreur si le Module:Langue/Data n'a pas été chargé correctement,
-- pour la page de discussion de la base de données et ceux qui veulent surveiller cette page.
function Langue.erreurModuleData()
if type( dataLangue ) ~= 'table' then
local message = [[<strong class="error">Le chargement du module Langue/Data génère une erreur.</strong> <br>
<span class="error">Cette erreur doit être corrigée au plus vite car des milliers de pages ne s'affichent pas correctement.</span>
]]
return message
end
end
-- tableauLangues génère un tableau triable de la liste des langues disponible dans Module:langue/Data.
function Langue.tableauLangues()
local tableau = { }
local entete = [[{| class="wikitable alternance sortable"
|-
!scope=col|Alias
!scope=col|Code IETF
!scope=col|Non prensipal
!scope=col|Tit atik la<br>(si différent du nom)
!scope=col|Lyen ki al nan astik la
!scope=col|RTL
!scope=col|Invalide]]
local ligneTab, ligneSrt
for k, v in pairs( dataLangue ) do
if v.code then
ligneTab = {
k,
v.code,
v.nom,
v.page or '',
Langue.lienLangue(v.code),
v.rtl and '[[Fichye:Yes check.svg|15px|oui|lien=]]' or '',
v.invalide and '[[Fichye:Yes check.svg|15px|oui|lien=]]' or '',
}
ligneSrt = table.concat( ligneTab, '\n|' )
table.insert( tableau, ligneSrt )
end
end
table.sort( tableau )
table.insert( tableau, 1, entete )
table.insert( tableau, '}' )
return table.concat( tableau, '\n|-\n|' )
end
-- listeCodeAlias génère une liste ; les langues sont de la forme : * code : alias1, alias2
function Langue.listeCodeAlias()
local languesTab, listeCodesAlias = { }, { }
local code, alias, codeAlias
for k, v in pairs( dataLangue ) do
-- on construit un table avec pour indices les codes de langue, et pour valeurs une table avec la liste des alias
code = v.code
if code and not v.invalide then
languesTab[code] = languesTab[code] or { }
if k ~= mw.ustring.lower( code ) then
table.insert( languesTab[code], k )
end
end
end
for k, v in pairs( languesTab ) do
-- transformation en un table séquence, avec pour valeur une chaine correspondant à une ligne de la liste
alias = table.concat( v, ', ' )
if alias == '' then
codeAlias = '* <code>' .. k .. '</code>'
else
codeAlias = '* <code>' .. k .. '</code> : ' .. alias
end
table.insert( listeCodesAlias, codeAlias )
end
table.sort( listeCodesAlias )
return table.concat( listeCodesAlias, '\n' )
end
-- listeAliasCode génère une liste ; les langues sont de la forme : * alias : code
function Langue.listeAliasCode()
local languesTab = { }
local code
for k, v in pairs( dataLangue ) do
-- on construit un table avec pour indices les codes de langue, et pour valeurs une table avec la liste des alias
code = v.code
if code and k ~= code and not v.invalide then
table.insert( languesTab, '* ' .. k .. ' = ' .. code )
end
end
table.sort( languesTab )
return table.concat( languesTab, '\n' )
end
return Langue
fa2ws1nhlgf9qz99q087xwxekuv5or6
Hans-Uwe Bauer
0
67940
856149
811123
2024-11-15T15:05:29Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856149
wikitext
text/x-wiki
'''Hans-Uwe Bauer''', ki fèt [[26 out]] [[1955]], se yon aktè alman.<ref>{{de}} [https://web.archive.org/web/20161006131050/http://www.nordkurier.de/prenzlau/uckermaerker-schafft-es-in-die-ard-1313598703.html]</ref> Li te parèt nan plis pase fim katrevendis depi 1979.
== Biyografi ==
== Zèv li yo ==
* 1979 : ''[[P.S. (1979)|P.S.]]''
* 1982 : ''[[Alexander der Kleine]]''
* 1983 : ''[[Der Aufenthalt (fim)|Der Aufenthalt]]'' (fim)
* 1983 : ''[[Das Luftschiff (1983)|Das Luftschiff]]''
* 1983 : ''[[Fariaho]]''
* 1984 : ''Rublak – Die Legende vom vermessenen Land''
* 1985 : ''[[Die Frau und der Fremde]]''
* 1986 : ''[[Der Hut des Brigadiers]]''
* 1987 : ''[[Polizeiruf 110: Der Tote zahlt]]'' (seri)
* 1988 : ''[[Dschungelzeit]]''
* 1989 : ''Die Tänzerin''
* 1989 : ''[[Die Besteigung des Chimborazo]]''
* 1990 : ''[[Versteckte Fallen]]''
* 1991 : ''[[Polizeiruf 110: Der Riß]]''
* 1991 : ''[[Der Besucher (1991)|Der Besucher]]''
* 1994 : ''[[Liebling Kreuzberg]]'' (seri, epizòd ''Rote Ohren'')
* 1995 : ''[[Faust (seri)|Faust]]'' (seri, epizòd ''Der Clan des Drachen'')
* 1996 : ''Mona M. – Mit den Waffen einer Frau'' (seri, epizòd ''So nicht, Frau Staatsanwalt'')
* 1996 : ''[[Stockinger]]'' (seri, epizòd ''Mord-Saison im See-Hotel'')
* 1997 : ''[[Tatort: Eiskalt]]'' (seri)
* 1999 : ''[[Sonnenallee (fim)|Sonnenallee]]''
* 2001 : ''[[So weit die Füße tragen (2001)|So weit die Füße tragen]]''
* 2002 : ''[[Tatort: Rückspiel]]''
* 2002 : ''[[Ein starkes Team: Kinderträume|Ein starkes Team – Kinderträume]]''
* 2003 : ''[[Bella Block]]'': ''[[Bella Block: Kurschatten|Kurschatten]]''
* 2003 : ''[[Good Bye, Lenin!]]''
* 2004 : ''[[Tatort: Heimspiel]]''
* 2004 : ''[[Tatort: Abschaum]]''
* 2005 : ''[[Der letzte Tanz (2005)|Der letzte Tanz]]''
* 2005 : ''[[Die Leibwächterin]]''
* 2006 : ''[[Das Leben der Anderen]]''
* 2006: ''[[Tatort: Revanche]]''
* 2007: ''[[Der blinde Fleck (2007)|Der blinde Fleck]]''
* 2007: ''[[Tatort: Dornröschens Rache]]''
* 2009: ''[[Tatort: Schwarzer Peter]]''
* 2009: ''[[Tatort: Neuland]]''
* 2009: ''[[Tatort: Borowski und die Sterne]]''
* 2010: ''[[Boxhagener Platz (fim)|Boxhagener Platz]]''
* 2010: ''[[Polizeiruf 110: Aquarius]]''
* 2010: ''[[Friendship!]]''
* 2011: ''[[Westwind (fim)|Westwind]]'' (fim)
* 2011: ''Zimmer 205 – Traust du dich rein?''
* 2012: ''[[Die letzte Spur]] – Terrorist''
* 2012: ''[[Der Turm (2012)|Der Turm]]'' (fim tv)
* 2012: ''[[Wir wollten aufs Meer]]''
* 2012: ''[[Operation Zucker]]''
* 2013: ''[[Mörderische Jagd]]''
* 2014: ''[[Tatort: Großer schwarzer Vogel]]''
* 2014: ''[[Polizeiruf 110: Hexenjagd]]''
* 2014: ''[[Toleranz (fim)|Toleranz]]''
* 2014: ''[[Spreewaldkrimi: Mörderische Hitze|Spreewaldkrimi – Mörderische Hitze]]'' (seri)
* 2014: ''Der Mann ohne Schatten'' <!---3 okt 2014 Festival Hamburg Fim --->
* 2015: ''[[Blochin (seri)|Blochin – Die Lebenden und die Toten]]'' (seri)
* 2015: ''[[Nord bei Nordwest – Der wilde Sven]]''
* 2015: ''[[Mordkommission Berlin 1]]'' (seri)
* 2016: ''[[Tatort: Taxi nach Leipzig (2016)|Tatort: Taxi nach Leipzig]]''
* 2017: ''[[Le Jeune Karl Marx]]'' (''Der junge Karl Marx'') (fim)
* 2017: ''Praxis mit Meerblick – Willkommen auf Rügen''
* 2017: ''[[Tatort: Fürchte dich]]'' (seri)
* 2017: ''[[Zwei Bauern und kein Land]]''
* 2017: ''Der Barcelona-Krimi – Tod aus der Tiefe'' (seri)
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.imdb.com/name/nm0061830/ Hans-Uwe Bauer] sou IMDb
* [https://web.archive.org/web/20160110023501/http://hans-uwe-bauer.de/ Sitwèb ofisyèl Hans-Uwe Bauer]
{{DEFAULTSORT:Bauer, Hans-Uwe}}
[[Kategori:Moun]]
[[Kategori:Aktè]]
[[Kategori:Aktè sinema]]
[[Kategori:Aktè alman]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1955]]
ol2wqdy1kryfsuzbdsrgza04k5kpoks
Inivèsite Kebèk nan Monreyal
0
73683
856164
739668
2024-11-15T15:24:14Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856164
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:UQAM-Judith-Jasmin.jpg|right|thumb|<center>Vi jeneral kanpis santral Inivèsite Kebèk nan Monreyal</center>]]
'''Inivèsite Kebèk nan Monreyal''' ('''UQAM'''<ref>Enstitisyon an ekri "akwonim UQAM avèk aksan grav paske se siyati pwomosyonèl Inivèsite Kebèk nan Monreyal. Donk li se yon logo, ak non pa yon règ gramatikal. Konsa, lè akwonim UQAM nan itilize nan tèks yo, li dwe ekri san aksan." - [https://servicecom.uqam.ca/normes-et-directives/logo-uqam-et-normes-graphiques.html Itilizasyon akwonim nan ak logo UQAM]</ref>) se yon etablisman pou ansèyman inivèsitè ki chita nan [[Monreyal]] nan Kanada. Li afilye ak rezo [[:fr:Université du Québec|Inivèsite Kebèk]]. Nan lane 2015, daprè klasman ''QS World University Rankings'' yo e ''Times Higher Education, IKAM'' fè pati 100 meyè inivèsite nan mond la ki te kreye nan 50 dènyè lane sa yo.<ref>{{en}} {{Cite web|url=https://www.topuniversities.com/universities/universite-du-quebec|title=Université du Québec|date=16 jiyè 2015|access-date=2020-01-31}}</ref>{{,}}<ref>{{Cite web|url=https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/universite-du-quebec-a-montreal|title=Université du Québec à Montréal|date=13 avril 2015|access-date=31 janvye 2020|archive-date=2018-02-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20180212201718/https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/universite-du-quebec-a-montreal|dead-url=yes}}</ref> Yo ba li pandan nèf (9) fwa nan onz (11) dènye lane yo pri ki gen plis valè nan similasyon Nasyon zini nan Nouyòk (NMUN), swa "prim pou delegasyon eksèpsyonèl<ref>{{fr}} {{Cite web|url=http://actualites.uqam.ca/2016/delegations-uqamiennes-de-nouveau-au-sommet-a-la-simulation-onu-ny|title=Simulation des Nations Unies à New York: les Uqamiens de nouveau au sommet {{!}} UQAM|access-date=2020-01-31}}</ref>"
Pandan otòn 2018 la, inivèsite an t akeyi 38 883 etidyan kote 3 859 se etidyan etranje ki sòti nan 95 peyi, nan yon total de 310 pwogram detid diferan.<ref>{{Cite web|url=https://uqam.ca/information/chiffres/|title=L'UQAM en chiffres {{!}} UQAM|access-date=31 janvye 2020}}</ref>
IKAM ap jere plis pase 714 antant avèk plis ke 417 patnè ([[:fr:Université Panthéon-Sorbonne|Paris 1 Panthéon-Sorbonne]], [[:fr:Institut d'études politiques de Paris|Sciences Po Paris]], [[:fr:University College de Londres|University College London]]…), nan 63 peyi e nan yon santèn domèn
== Istwa ==
Inivèsite a te kreye premye jiyè nan lane 1725 pa Gouvènman Kebèk la, swit a fizyon lekòl bozar de Monreyal, kolèj Sent-Mari ak twa (3) lòt lekòl nòmal.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://uqam.ca/information/historique/|title=Historique {{!}} UQAM|access-date=31 janvye 2020}}</ref>
=== Demokratizasyon ansèyman siperyè ===
Avan vini Inivèsite Kebèk nan Monreyal, aksè a edikasyon siperyè a te limite pou klas popilè frankofòn nan. Gras ak politik admisyon granmoun ki gen yon eksperyans pwofesyonèl pètinan, popilasyon etidyan an grandi pami kategori sosyal ki te ekskli nan edikasyon siperyè anvan, sa pèmèt gen yon ouvèti.<ref>{{fr}} {{Cite web|url=https://www.ledevoir.com/societe/education/563910/uqamuqam-50-ans-de-democratisation-de-l-education-universitaire|title=UQAM: 50 ans de démocratisation de l’éducation universitaire|access-date=31 janvye 2020}}</ref>
== Gade tou ==
* [[Lis enstitisyon nan Kebèk]]
* [[Inivèsite Monreyal]]
* [[Pri Reconnaissance UQAM]]
* [[Orbicom]]
== Referans ==
{{referans}}
== Lyen deyò ==
* [https://www.uqam.ca Sitwèb ofisyèl UQAM]
* [http://www.imtl.org/montreal.php?vsearch=1&expo=UQAM Foto pavyon l’UQAM] sou imtl.org
e5zmsfw58eiymjz2rjnybdfhas9wkl8
Modèl:Bouton Klike
10
85948
856294
831197
2024-11-16T02:13:06Z
Kitanago
19629
856294
wikitext
text/x-wiki
<includeonly><span class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled {{ #switch: {{{couleur|}}}
| rouge | red = cdx-button--action-destructive
| bleu | blue | vert | green = cdx-button--action-progressive
| #default =
}} {{ #switch: {{{poids|}}}
| primaire | primary = cdx-button--weight-primary
| doux | quiet = cdx-button--weight-quiet
| #default =
}}" style="white-space:break-spaces; text-align:center;"role="button" aria-disabled="false">{{{1|}}}</span></includeonly><noinclude>
{{Documentation}}
</noinclude>
<noinclude>
Kijan pou itlize l
<pre>
{{Bouton Klike|Label bouton an}}
</pre>
Ezanp:
{{Bouton Klike|klike sou bouton mwen}}
</noinclude>
1nucb1nj1ihickfyf8nb3t7tm195379
856295
856294
2024-11-16T02:15:19Z
Kitanago
19629
856295
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>
`<templateStyles src="Common/Style.css" />
<span class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled {{ #switch: {{{couleur|}}}
| rouge | red = cdx-button--action-destructive
| bleu | blue | vert | green = cdx-button--action-progressive
| #default =
}} {{ #switch: {{{poids|}}}
| primaire | primary = cdx-button--weight-primary
| doux | quiet = cdx-button--weight-quiet
| #default =
}}" style="white-space:break-spaces; text-align:center;"role="button" aria-disabled="false">{{{1|}}}</span></includeonly><noinclude>
{{Documentation}}
</noinclude>
<noinclude>
Kijan pou itlize l
<pre>
{{Bouton Klike|Label bouton an}}
</pre>
Ezanp:
{{Bouton Klike|klike sou bouton mwen}}
</noinclude>
rnfb91rmjo7a46zkqtyac1jzb8ibr5h
856296
856295
2024-11-16T02:32:05Z
Kitanago
19629
856296
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>
`<templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" />
<span class="cdx-button cdx-button--fake-button cdx-button--fake-button--enabled {{ #switch: {{{couleur|}}}
| rouge | red = cdx-button--action-destructive
| bleu | blue | vert | green = cdx-button--action-progressive
| #default =
}} {{ #switch: {{{poids|}}}
| primaire | primary = cdx-button--weight-primary
| doux | quiet = cdx-button--weight-quiet
| #default =
}}" style="white-space:break-spaces; text-align:center;"role="button" aria-disabled="false">{{{1|}}}</span></includeonly><noinclude>
{{Documentation}}
</noinclude>
<noinclude>
Kijan pou itlize l
<pre>
{{Bouton Klike|Label bouton an}}
</pre>
Ezanp:
{{Bouton Klike|klike sou bouton mwen}}
</noinclude>
0lq5qcp30rqz1iah6wfjyvgal6wblq2
Modèl:Lis orizontal
10
86107
856320
853583
2024-11-16T04:10:23Z
Kitanago
19629
856320
wikitext
text/x-wiki
<templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" />
<div class="liste-horizontale {{{classe|}}}" {{#if:{{{style|}}}|style="{{{style}}}"}}>{{#if:{{{titre|}}}|{{{titre|}}} :}}
{{#if:true|{{{1|}}}}}
</div><noinclude>
{{Documentation}}
</noinclude>
ruzcc7z0wfkeqvzftujhjabcs8abfg1
Modèl:Infobox Subdivision administrative
10
86302
856326
853538
2024-11-16T04:33:30Z
Kitanago
19629
856326
wikitext
text/x-wiki
<!--
Avant de faire une modification sur ce modèle, avez-vous testé cette modification dans Modèle:Infobox Subdivision administrative/Test ?
Cela évite de tout casser à cause d'une accolade oubliée.
--></noinclude><includeonly>{{Infobox/Début}}
{{Infobox/Titre
|{{#if:{{{non|}}}|{{{non}}}|{{PAGENAME}}}} {{#if:{{{lòt non|}}}|{{espas}}<br /><small>{{{lòt non|}}}</small>}}
|{{{couleur|DDFFDD}}}
|entete map
|{{{couleur titre|}}}
}}
{{#ifeq:{{lc:{{{blason sous image|}}} }}|oui
|
|{{#if:{{{blason|}}}
|{{#ifexist: Media:{{{blason|}}}
|{{Infobox/Image double
|{{{anblèm|}}}<!--
-->|{{{légende blason|[[Eraldik]]}}}
|{{{taille blason|65}}}
|{{{alt blason|anblèm {{{non|{{PAGENAME}} }}} }}}
|
|
|{{{drapo|}}}<!--
-->|{{{lejand|[[Drapo]]}}}
|{{{taille drapeau|130}}}
|{{{alt drapeau|Drapo {{{non|{{PAGENAME}} }}} }}}
|border2={{#ifeq:{{{cadre drapeau|}}}|non||oui}}
}}
|{{Infobox/Ligne optionnelle|{{{anblèm|}}}{{#if:{{{drapo|}}}| {{{drapo|}}} }} }}
{{#if: {{NAMESPACE}} || [[Kategori:Infobox Subdivision administrative - Image mal codifiée|anblèm]]}}
}}
|{{#if:{{{drapo|}}}
|{{Infobox/Image
|{{{drapo|}}}
|{{{lejand drapo|[[Drapo]]}}}
|{{{taille drapeau|130}}}
|{{{alt drapeau|Drapo {{{non|{{PAGENAME}} }}} }}}
|
|
|Subdivision administrative
|border={{#ifeq:{{{cadre drapeau|}}}|non||oui}}
}}
}}
}}
}}
{{#if:{{{imaj|}}}
|{{#ifexist: Media:{{{imaj|}}}
|{{Infobox/Image
|{{{imaj}}}
|{{{lejand|}}}
|{{{taille image|}}}
|{{#if:{{{alt|}}} | {{{alt|}}} | {{PAGENAME}} }}
|
|
|Subdivision administrative
}}
|{{Infobox/Ligne optionnelle|{{{imaj|}}} }}
{{#if: {{NAMESPACE}} ||
{{#ifeq:{{padright:|6|{{{imaj|}}}}} | <table |<!-- Modèl:Photomontage -->
{{#ifeq:{{padright:|9|{{{imaj|}}}}} | <imagemap |<!-- imagemap -->
|[[Kategori:Infobox Subdivision administrative - Image mal codifiée|Imaj]]}} }} }}
}}
}}
{{#if:{{{imaj2|}}}
|{{#ifexist: Media:{{{imaj2|}}}
|{{Infobox/Image
|{{{imaj2|}}}
|{{{lejand2|}}}
|{{{taille image2|}}}
|{{{alt2|}}}
|
|
|Sibdivizyon administrativ
}}
|{{Infobox/Ligne optionnelle|{{{imaj2|}}} }}
{{#if: {{NAMESPACE}} || [[Kategori:Infobox Subdivision administrative - Image mal codifiée|Imaj2]]}}
}}
}}
{{#if:{{{imaj3|}}}
|{{#ifexist: Media:{{{imaj3|}}}
|{{Infobox/Image
|{{{imaj3|}}}
|{{{lejand3|}}}
|{{{taille image3|}}}
|{{{alt3|}}}
|
|
|Subdivizyon administrativ
}}
|{{Infobox/Ligne optionnelle|{{{imaj3|}}} }}
{{#if: {{NAMESPACE}} || [[Kategori:Infobox Subdivision administrative - Image mal codifiée|Imaj3]]}}
}}
}}
{{Infobox/Ligne optionnelle|{{{imageloc2|}}} }}
{{#ifeq:{{lc:{{{blason sous image|}}} }}|oui
|{{#if:{{{anblèm|}}}
|{{#ifexist: Media:{{{anblèm|}}}
|{{Infobox/Image double
|{{{anblèm|}}}<!--
-->|{{{légende blason|[[Héraldique]]}}}
|{{{taille blason|65}}}
|anblèm {{{non|{{PAGENAME}} }}}
|
|
|{{{drapeau|}}}<!--
-->|{{{légende drapeau|[[Drapo]]}}}
|{{{taille drapeau|130}}}
|{{{alt drapeau|Drapo {{{non|{{PAGENAME}} }}} }}}
|border2={{#ifeq:{{{cadre drapeau|}}}|non||oui}}
}}
|{{Infobox/Ligne optionnelle|{{{anblèm|}}}{{#if:{{{drapo|}}}| {{{drapo|}}} }} }}
}}
|{{#if:{{{drapo|}}}
|{{Infobox/Image
|{{{drapo|}}}
|{{{légende drapeau|[[Drapo]]}}}
|{{{taille drapeau|130}}}
|{{{alt drapeau|Drapo {{{non|{{PAGENAME}} }}} }}}
|
|
|Subdivizyon administrativ
|border={{#ifeq:{{{cadre drapeau|}}}|non||oui}}
}}
}}
}}
}}<!--
Noms
-->
{{Infobox/Sous-titre optionnel|Non|{{{non2|}}}{{{non3|}}}{{{non4|}}}{{{non5|}}}|{{{couleur|DDFFDD}}}|{{{couleur titre|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Non {{{langue nom2}}}|{{{non2|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Non {{{langue nom3}}}|{{{non3|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Non {{{langue nom4}}}|{{{non4|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Non {{{langue nom5}}}|{{{non5|}}}}}
{{#if: {{{langue nom6|}}}|
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Non {{{langue nom6}}}|{{{non6|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Nom {{{langue nom7}}}|{{{nom7|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Nom {{{langue nom8}}}|{{{nom8|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Nom {{{langue nom9}}}|{{{nom9|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Nom {{{langue nom10}}}|{{{nom10|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Nom {{{langue nom11}}}|{{{nom11|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Nom {{{langue nom12}}}|{{{nom12|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Nom {{{langue nom13}}}|{{{nom13|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Nom {{{langue nom14}}}|{{{nom14|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Nom {{{langue nom15}}}|{{{nom15|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Nom {{{langue nom16}}}|{{{nom16|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Nom {{{langue nom17}}}|{{{nom17|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Nom {{{langue nom18}}}|{{{nom18|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Nom {{{langue nom19}}}|{{{nom19|}}}}}
}}<!--
Administration
-->
{{Infobox/Sous-titre|Administrasyon|{{{couleur|DDFFDD}}}|{{{couleur titre|}}} }}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|[[Lis peyi an mond lan|Peyi]]
|{{#ifexist: Modèl:{{{peyi yo|}}}
| {{ {{{peyi}}} }}
| {{{peyi|}}}
}} {{#if:{{{peyi2|}}}
| {{#if:{{{peyi|}}}|<br> }}{{#ifexist: Modèl:{{{peyi2|}}}|{{ {{{peyi2}}} }} | {{{peyi2|}}} }}
}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{non divizyon|}}}|{{{divizyon|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divizyon2|}}}|{{{divizyon2|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divizyon3|}}}|{{{divizyon3|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divizyon4|}}}|{{{divizyon4|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divizyon5|}}}|{{{divizyon5|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divizyon6|}}}|{{{divizyon6|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divizyon7|}}}|{{{divizyon7|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divizyon8|}}}|{{{divizyon8|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divizyon9|}}}|{{{divizyon9|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divizyon10|}}}|{{{divizyon10|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divizyon11|}}}|{{{division11|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divizyon12|}}}|{{{division12|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divizyon13|}}}|{{{division13|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divizyon14|}}}|{{{division14|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divizyon15|}}}|{{{division15|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|{{{titre autorité|}}}{{#if:{{{mandat autorité|}}}|{{espacs}}<br />[[Mandat politique|Mandat]]}}
|{{#if:{{{autorité|}}}|{{{autorité}}}{{#if:{{{mandat autorité|}}}|{{espace}}<br />{{{mandat autorité}}}|}}|}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|{{{titre autorité2|}}}{{#if:{{{mandat autorité2|}}}|{{espace}}<br />Mandat}}
|{{#if:{{{autorité2|}}}|{{{autorité2}}}{{#if:{{{mandat autorité2|}}}|{{espace}}<br />{{{mandat autorité2}}}|}}|}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|{{{titre autorité3|}}}{{#if:{{{mandat autorité3|}}}|{{espace}}<br />Mandat}}
|{{#if:{{{autorité3|}}}|{{{autorité3}}}{{#if:{{{mandat autorité3|}}}|{{espace}}<br />{{{mandat autorité3}}}|}}|}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|{{{titre autorité4|}}}{{#if:{{{mandat autorité4|}}}|{{espace}}<br />Mandat}}
|{{#if:{{{autorité4|}}}|{{{autorité4}}}{{#if:{{{mandat autorité4|}}}|{{espace}}<br />{{{mandat autorité4}}}|}}|}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|{{{titre autorité5|}}}{{#if:{{{mandat autorité5|}}}|{{espace}}<br />Mandat}}
|{{#if:{{{autorité5|}}}|{{{autorité5}}}{{#if:{{{mandat autorité5|}}}|{{espace}}<br />{{{mandat autorité5}}}|}}|}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|{{#if:{{{article maire|}}}|[[{{{article maire}}}|Maire]]|[[Maire]]}}{{#if:{{{mandat maire|}}}|{{espace}}<br />[[Mandat politique|Mandat]]|}}|{{#if:{{{maire|}}}
|{{{maire}}}{{#if:{{{mandat maire|}}}|{{espace}}<br />{{{mandat maire}}}|}}|}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|{{{nom de préfet|[[Préfet]]}}}{{#if:{{{mandat préfet|}}}|{{espace}}<br />Mandat}}
|{{#if:{{{préfet|}}}|{{{préfet}}}{{#if:{{{mandat préfet|}}}|{{espace}}<br />{{{mandat préfet}}}|}}|}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|Gouverneur{{#if:{{{mandat gouverneur|}}}|{{espace}}<br />Mandat}}
|{{#if:{{{gouverneur|}}}|{{{gouverneur}}}{{#if:{{{mandat gouverneur|}}}|{{espace}}<br />{{{mandat gouverneur}}}|}}|}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom de code postal|[[Code postal]]}}}|{{{cp|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom de code1|}}}|{{{code1|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom de code2|}}}|{{{code2|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom de code3|}}}|{{{code3|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom de code4|}}}|{{{code4|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom de code5|}}}|{{{code5|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom de code6|}}}|{{{code6|}}}}}
<!--
Histoire de la division
-->
{{Infobox/Sous-titre optionnel|Histoire de la division|{{{date1|}}}|{{{couleur|}}}|{{{couleur titre|}}} }}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom de date1|}}}|{{{date1|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom de date2|}}}|{{{date2|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom de date3|}}}|{{{date3|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom de date4|}}}|{{{date4|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom de date5|}}}|{{{date5|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom de date6|}}}|{{{date6|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom de date7|}}}|{{{date7|}}}}}
<!--
Démographie
-->
{{Infobox/Sous-titre optionnel|Démographie|{{{population|}}}{{{population agglomération|}}}{{{population division|}}}{{{gentilé|}}}{{{divers démographie|}}}|{{{couleur|DDFFDD}}}|{{{couleur titre|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle |[[gentilé|Gentilé]]|{{{gentilé|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|{{{nom_pop|[[Recensement de la population|Population]]}}}
|{{{population|}}}
|{{#iferror:{{#expr:{{#invoke:Suppress categories|main|{{{population|}}}}}}}
|{{{population|}}} {{abréviation discrète|hab.|habitants}}
|{{Unité |{{{population|}}}|hab.}}
}}{{#if:{{{population notes|}}}
|{{#if: {{padright:| 1 |{{{population notes|}}} }}<!-- vide si population notes est entre balises ref -->
|{{#tag:ref |{{{population notes|}}}}}
|{{{population notes|}}}
}}
}} {{#if:{{{année_pop|}}}|{{espace}}<small>({{{année_pop|}}})</small>}}
}}
{{#if: {{{densité|}}}
|{{Infobox/Ligne mixte|[[Densité de population|Densité]]|{{Unité|{{{densité|}}}|hab.||/km|2}} }}
|{{#iferror:{{#expr:{{#invoke:Suppress categories|main|{{{population|}}}}}/{{{superficie|}}} }}
|
|{{Infobox/Ligne mixte densité optionnelle|[[Densité de population|Densité]]|{{{superficie|}}}|{{#invoke:Suppress categories|main|{{{population|}}}}} }}
}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|Population {{{nom_pop division a|{{{nom_pop agglomération|de l'agglomération}}} }}}
|{{{population division a|{{{population agglomération|}}} }}}
|{{#iferror:{{#expr:{{{population division a|{{{population agglomération|}}} }}} }}
|{{{population division a|{{{population agglomération|}}} }}} {{#if:{{{nom_pop division a|{{{nom_pop agglomération|}}} }}}| |{{abréviation discrète|hab.|habitants}} }}
|{{Unité|{{{population division a|{{{population agglomération|}}} }}}|hab.}}
}}{{#if:{{{population division a notes|{{{population agglomération notes|}}} }}}
|{{#if: {{padright:| 1 |{{{population division a notes|{{{population agglomération notes|}}} }}} }}<!-- vide si population agglomération notes est entre balises ref -->
|{{#tag:ref |{{{population division a notes|{{{population agglomération notes|}}} }}}}}
|{{{population division a notes|{{{population agglomération notes|}}} }}}
}}
}} {{#if:{{{année_pop division a|{{{année_pop agglomération|}}} }}}|{{espace}}<small>({{{année_pop division a|{{{année_pop agglomération|}}}}}})</small>}}
}}
{{#iferror:{{#expr:{{{population division a|{{{population agglomération|}}} }}}/{{{superficie division a|{{{superficie agglomération|}}} }}} }}
|
|{{Infobox/Ligne mixte densité optionnelle|[[Densité de population|Densité]]|{{{superficie division a|{{{superficie agglomération|}}} }}}|{{{population division a|{{{population agglomération|}}} }}} }}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|Population {{{nom_pop division b|{{{nom_pop division|}}} }}}
|{{{population division b|{{{population division|}}} }}}
|{{#iferror:{{#expr:{{{population division b|{{{population division|}}} }}} }}
|{{{population division b|{{{population division|}}} }}} {{abréviation discrète|hab.|habitants}}
|{{Unité|{{{population division b|{{{population division|}}} }}}|hab.}}
}}{{#if:{{{population division b notes|{{{population division notes|}}} }}}
|{{#if: {{padright:| 1 |{{{population division b notes|{{{population division notes|}}} }}} }}<!-- vide si population division notes est entre balises ref -->
|{{#tag:ref |{{{population division b notes|{{{population division notes|}}} }}}}}
|{{{population division b notes|{{{population division notes|}}} }}}
}}
}} {{#if:{{{année_pop division b|{{{année_pop division|}}} }}}|{{espace}}<small>({{{année_pop division b|{{{année_pop division|}}}}}})</small>}}
}}
{{#iferror:{{#expr:{{{population division b|{{{population division|}}} }}}/{{{superficie division b|{{{superficie division|}}} }}} }}
|
|{{Infobox/Ligne mixte densité optionnelle|[[Densité de population|Densité]]|{{{superficie division b|{{{superficie division|}}} }}}|{{{population division b|{{{population division|}}} }}} }}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divers démographie|Divers}}}|{{{divers démographie|}}} }}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divers démographie2|Divers}}}|{{{divers démographie2|}}} }}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divers démographie3|Divers}}}|{{{divers démographie3|}}} }}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divers démographie4|Divers}}}|{{{divers démographie4|}}} }}
<!--
Géographie
-->
{{Infobox/Sous-titre optionnel|Géographie|{{#invoke: coordinates|latitude|{{{latitude|}}}|wikidata={{{wikidata|true}}}}}{{{altitude|}}}{{{alt mini|}}}{{{alt maxi|}}}{{{superficie|}}}{{{superficie division2|{{{superficie agglomération|}}} }}}|{{{couleur|DDFFDD}}}|{{{couleur titre|}}} }}
{{Infobox/Ligne mixte latitude longitude optionnelle|[[Coordonnées géographiques|Coordonnées]]|{{{latitude|}}}|{{{longitude|}}}|{{{type coord|city}}}|title={{#ifeq:{{{coord titre|}}}|non| |oui}}|géolocalisation={{{géolocalisation dans coords|{{{géolocalisation|}}}}}}|inline={{{inline|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|[[Altitude]]
|{{#if:{{{altitude|}}} |{{Unité|{{{altitude}}}|m}}<br>}}<!--
-->{{#if:{{{alt mini|}}} |Min. {{Unité|{{{alt mini}}}|m}} {{#if:{{{point le plus bas|}}}|({{{point le plus bas|}}})}} | {{#if:{{{point le plus bas|}}}| Point le plus bas : {{{point le plus bas|}}} }}}}<!--
-->{{#if:{{{alt mini|}}}{{{point le plus bas|}}}|<br>}}<!--
-->{{#if:{{{alt maxi|}}} |Max. {{Unité|{{{alt maxi}}}|m}} {{#if:{{{point le plus haut|}}}|({{{point le plus haut|}}})}} | {{#if:{{{point le plus haut|}}}| Point le plus haut : {{{point le plus haut|}}} }} }}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|[[Aire (géométrie)#Superficie|Superficie]]
|{{#if:{{{superficie|}}}
|{{#iferror:{{#expr:{{{superficie}}}}}
|{{Rouge|{{{superficie}}} km{{2}}}}
|{{#ifeq:{{lc:{{{superficie ha|}}} }}|non
|
|{{Unité|{{#expr:{{{superficie}}}*100}}|ha}} =
}}{{Unité|{{{superficie}}}|km|2}}
}} {{#if:{{{superficie notes|}}}
|{{#if: {{padright:| 1 |{{{superficie notes|}}} }}<!-- vide si population notes est entre balises ref -->
|{{#tag:ref |{{{superficie notes|}}}}}
|{{{superficie notes|}}}
}}
}}
}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|Superficie {{{nom_pop division a|{{{nom_pop agglomération|de l'agglomération}}} }}}
|{{#if:{{{superficie division a|{{{superficie agglomération|}}} }}}
|{{#iferror:{{#expr:{{{superficie division a|{{{superficie agglomération|}}} }}} }}
|{{Rouge|{{{superficie division a|{{{superficie agglomération|}}} }}} km{{2}}}}
|{{#ifeq:{{lc:{{{superficie ha|}}} }}|non
|
|{{Unité|{{#expr:{{{superficie division a|{{{superficie agglomération|}}} }}}*100}}|ha}} =
}}{{Unité|{{{superficie division a|{{{superficie agglomération|}}} }}}|km|2}}
}}
}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|Superficie {{{nom_pop division b|{{{nom_pop division|}}} }}}
|{{#if:{{{superficie division b|{{{superficie division|}}} }}}
|{{#iferror:{{#expr:{{{superficie division b|{{{superficie division|}}} }}} }}
|{{Rouge|{{{superficie division b|{{{superficie division|}}} }}} km{{2}}}}
|{{#ifeq:{{lc:{{{superficie ha|}}} }}|non
|
|{{Unité|{{#expr:{{{superficie division b|{{{superficie division|}}}}}}*100}}|ha}} =
}}{{Unité|{{{superficie division b|{{{superficie division|}}} }}}|km|2}}
}}
}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|{{{nom divers géo|Divers}}}
|{{{divers géo|}}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|{{{nom divers géo2|Divers}}}
|{{{divers géo2|}}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|{{{nom divers géo3|Divers}}}
|{{{divers géo3|}}}
}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle
|{{{nom divers géo4|Divers}}}
|{{{divers géo4|}}}
}}
<!--
Élections
-->
{{Infobox/Sous-titre optionnel|{{{titre élections|Élections}}}|{{{division électorale1|}}}{{{division électorale2|}}}{{{division électorale3|}}}|{{{couleur|DDFFDD}}}|{{{couleur titre|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom division électorale1|}}}|{{{division électorale1|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom division électorale2|}}}|{{{division électorale2|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom division électorale3|}}}|{{{division électorale3|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom division électorale4|}}}|{{{division électorale4|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom division électorale5|}}}|{{{division électorale5|}}}}}
<!--
Divers
-->
{{Infobox/Sous-titre optionnel|{{{titre divers|Divers}}}| {{{sites touristiques|}}}{{{divers|}}}{{{divers2|}}}{{{divers3|}}}{{{divers4|}}}{{{divers5|}}}{{{divers6|}}}{{{divers7|}}}{{{divers8|}}}| {{{couleur|DDFFDD}}}|{{{couleur titre|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|Site(s) touristique(s)|{{{sites touristiques|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divers|Divers}}}|{{{divers|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divers2|}}}|{{{divers2|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divers3|}}}|{{{divers3|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divers4|}}}|{{{divers4|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divers5|}}}|{{{divers5|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divers6|}}}|{{{divers6|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divers7|}}}|{{{divers7|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom divers8|}}}|{{{divers8|}}}}}
<!--
Géolocalisation
-->
{{Infobox/Sous-titre optionnel|Localisation|{{{imageloc|}}} {{#ifexpr:{{#if:{{{carte|}}}|1|0}} and {{#if:{{#invoke: coordinates|latitude|{{{latitude|}}}|wikidata={{{wikidata|true}}}}}|1|0}} and {{#if:{{#invoke: coordinates|longitude|{{{longitude|}}}|wikidata={{{wikidata|true}}}}}|1|0}} |OK}}|{{{couleur|DDFFDD}}}|{{{couleur titre|000000}}}}}
{{#if:{{{imageloc|}}}
|{{#ifexist: Media:{{{imageloc|}}}
|{{Infobox/Image
|{{{imageloc}}}
|{{{légende imageloc|}}}
|{{{taille imageloc|}}}
|{{{alt imageloc|Localisation de {{{nom|{{PAGENAME}} }}} }}}
|
|
|Subdivision administrative
}}
|{{Infobox/Ligne optionnelle|{{{imageloc|}}} }}
}}
}}
{{#if: {{{carte|}}}
|{{#ifeq:{{lc:{{{géolocdual}}} }}| oui | <!-- 2/3 cartes avec géolocdual sur la première -->
{{Infobox/Géolocalisation multiple
|géolocalisation ={{#titleparts: {{{carte|}}}|1|1}}/{{{carte|}}}
|latitude = {{{latitude|}}}
|longitude = {{{longitude|}}}
|toponyme = {{#if:{{{nom|}}}|{{{nom}}}|{{PAGENAME}}}}
|point = {{{point|Ville sans {{#ifeq:{{lc:{{{position|ne}}} }}|aucune|toponyme|lien}} }}}
|parampoint1 = {{#if:{{{point|}}}|{{{arg1}}}|{{#if:{{{statut|}}}|{{#expr:10+{{{statut}}}}}|14}} }}
|parampoint2 = {{#if:{{{point|}}}
|{{{arg2}}}
|{{#if:{{{position|}}}
|{{{position}}}
|{{#ifexpr:({{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}}-{{Géolocalisation/{{#titleparts: {{{carte|}}}|1|1}}| left}})/({{Géolocalisation/{{#titleparts:{{{carte|}}}|1|1}}|right}}-{{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}})>3|nw|ne}}
}}
}}
|largeur1 = {{{taille carte|280}}}
|type1 = relief
|alt1 = Voir sur la carte topographique {{Infobox Subdivision administrative/Nom|{{#titleparts:{{{carte|}}}|1|1}}}}
|largeur2 = {{{taille carte|280}}}
|type2 = {{{type|}}}
|alt2 = Voir sur la carte administrative {{Infobox Subdivision administrative/Nom|{{#titleparts:{{{carte|}}}|1|1}}}}
|largeur3 = {{{taille carte2|280}}}
|type3 = {{{type carte2|}}}
|alt3 = Voir sur la carte {{#switch:{{{type carte2|}}}
|relief=topographique
|=administrative
|{{{type carte2|}}}
}} {{Infobox Subdivision administrative/Nom|{{#titleparts:{{{carte|}}}|1|2}}}}
|parampoint2-3 = {{#if:{{{position2|}}} | {{{position2|}}} | {{#if:{{{position|}}} | {{{position|}}} | {{#ifexpr:( {{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}} - {{Géolocalisation/{{#titleparts: {{{carte|}}}|1|2}}| left}} ) / ( {{Géolocalisation/{{#titleparts:{{{carte|}}}|1|2}}|right}} - {{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}} ) > 3 | nw | ne }} }} }}
|largeur4 = {{{taille carte3|280}}}
|type4 = {{{type carte3|}}}
|alt4 = Voir sur la carte {{#switch:{{{type carte3|}}}
|relief=topographique
|=administrative
|{{{type carte3|}}}
}} {{Infobox Subdivision administrative/Nom|{{#titleparts:{{{carte|}}}|1|3}}}}
|parampoint2-4 = {{#if:{{{position3|}}} | {{{position3|}}} | {{#if:{{{position|}}} | {{{position|}}} | {{#ifexpr:( {{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}} - {{Géolocalisation/{{#titleparts: {{{carte|}}}|1|3}}| left}} ) / ( {{Géolocalisation/{{#titleparts:{{{carte|}}}|1|3}}|right}} - {{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}} ) > 3 | nw | ne }} }} }}
}}|
{{Infobox/Géolocalisation multiple <!-- 2/3/4 cartes simple -->
|géolocalisation ={{{carte|}}}
|latitude = {{{latitude|}}}
|longitude = {{{longitude|}}}
|toponyme = {{#if:{{{nom|}}}|{{{nom}}}|{{PAGENAME}}}}
|point = {{{point| Ville sans {{#ifeq:{{lc:{{{position|ne}}} }}| aucune |toponyme|lien}} }}}
|parampoint1 = {{#if:{{{point|}}}|{{{arg1}}}|{{#if:{{{statut|}}}|{{#expr:10+{{{statut}}}}}|14}} }}
|parampoint2 = {{#if:{{{point|}}}
|{{{arg2}}}
|{{#if:{{{position|}}}
|{{{position}}}
|{{#ifexpr:({{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}}-{{Géolocalisation/{{#titleparts: {{{carte|}}}|1|1}}| left}})/({{Géolocalisation/{{#titleparts:{{{carte|}}}|1|1}}|right}}-{{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}})>3|nw|ne}}
}}
}}
|largeur1 = {{#if: {{{taille carte|}}} | {{{taille carte|}}} | 280 }}
|type1 = {{{type|}}}
|alt1 = Voir sur la carte {{#switch:{{{type|}}}
|relief=topographique
|=administrative
|{{{type|}}}
}} {{Infobox Subdivision administrative/Nom|{{#titleparts:{{{carte|}}}|1|1}}}}
|largeur2 = {{#if: {{{taille carte2|}}} | {{{taille carte2|}}} | 280 }}
|type2 = {{{type carte2|}}}
|alt2 = Voir sur la carte {{#switch:{{{type carte2|}}}
|relief=topographique
|=administrative
|{{{type carte2|}}}
}} {{Infobox Subdivision administrative/Nom|{{#titleparts:{{{carte|}}}|1|2}}}}
|parampoint2-2 = {{#if:{{{position2|}}} | {{{position2|}}} | {{#if:{{{position|}}} | {{{position|}}} | {{#ifexpr:( {{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}} - {{Géolocalisation/{{#titleparts: {{{carte|}}}|1|2}}| left}} ) / ( {{Géolocalisation/{{#titleparts:{{{carte|}}}|1|2}}|right}} - {{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}} ) > 3 | nw | ne }} }} }}
|largeur3 = {{#if: {{{taille carte3|}}} | {{{taille carte3|}}} | 280 }}
|type3 = {{{type carte3|}}}
|alt3 = Voir sur la carte {{#switch:{{{type carte3|}}}
|relief=topographique
|=administrative
|{{{type carte3|}}}
}} {{Infobox Subdivision administrative/Nom|{{#titleparts:{{{carte|}}}|1|3}}}}
|parampoint2-3 = {{#if:{{{position3|}}} | {{{position3|}}} | {{#if:{{{position|}}} | {{{position|}}} | {{#ifexpr:( {{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}} - {{Géolocalisation/{{#titleparts: {{{carte|}}}|1|3}}| left}} ) / ( {{Géolocalisation/{{#titleparts:{{{carte|}}}|1|3}}|right}} - {{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}} ) > 3 | nw | ne }} }} }}
|largeur4 = {{#if: {{{taille carte4|}}} | {{{taille carte4|}}} | 280 }}
|type4 = {{{type carte4|}}}
|alt4 = Voir sur la carte {{#switch:{{{type carte4|}}}
|relief=topographique
|=administrative
|{{{type carte4|}}}
}} {{Infobox Subdivision administrative/Nom|{{#titleparts:{{{carte|}}}|1|4}}}}
|parampoint2-4 = {{#if:{{{position3|}}} | {{{position3|}}} | {{#if:{{{position|}}} | {{{position|}}} | {{#ifexpr:( {{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}} - {{Géolocalisation/{{#titleparts: {{{carte|}}}|1|4}}| left}} ) / ( {{Géolocalisation/{{#titleparts:{{{carte|}}}|1|4}}|right}} - {{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}} ) > 3 | nw | ne }} }} }}
}}
}}
}}
<!--
Internet
-->
{{Infobox/Sous-titre optionnel|Liens|{{{site ville|}}}{{{url|}}}{{{url2|}}}{{{url3|}}}{{{url4|}}}|{{{couleur|DDFFDD}}}|{{{couleur titre|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{#if:{{{nom site|}}}|{{{nom site}}}|[[Site web]]}}|{{{site ville|{{{url|}}}}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom site2|}}}|{{{url2|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom site3|}}}|{{{url3|}}}}}
{{Infobox/Ligne mixte optionnelle|{{{nom site4|}}}|{{{url4|}}}}}
<!--
Lien interne vers une liste
-->
{{Infobox/Séparateur optionnel
| {{{liste|}}}| {{{couleur|DDFFDD}}}
}}
{{Infobox/Ligne optionnelle
| {{{liste|}}}| {{{liste|}}}||
}}
<!--
Sources statistiques
-->
{{Infobox/Sous-titre optionnel|Sources|{{{source1|}}}{{{source2|}}}{{{source3|}}}{{{source4|}}}|{{{couleur|DDFFDD}}}|{{{couleur titre|}}}}}
{{Infobox/Ligne optionnelle|{{{source1|}}}||{{{position source|left}}}}}
{{Infobox/Ligne optionnelle|{{{source2|}}}||{{{position source|left}}}}}
{{Infobox/Ligne optionnelle|{{{source3|}}}||{{{position source|left}}}}}
{{Infobox/Ligne optionnelle|{{{source4|}}}||{{{position source|left}}}}}
{{Infobox/Ligne|{{références|groupe=rev}}||left}}
{{#if:{{{modèle|}}}
|{{Infobox/Notice|{{{modèle}}}|{{{couleur|DDFFDD}}}}}
|{{Infobox/Notice|Infobox Subdivision administrative|{{{couleur|DDFFDD}}}}}
}}
{{Infobox/Fin}}<!--
les mauvais paramétrages
-->{{#ifeq:{{NAMESPACENUMBER}}/{{{nocat|}}}|10/|{{#ifeq: {{localurl:{{{modèle|}}}}} | {{localurl:{{BASEPAGENAME}}}}||[[Catégorie:Infobox Subdivision administrative - Paramètre modèle mal renseigné]]}}}}<!--
Categorisation geolocalisation
-->{{#if: {{NAMESPACE}} ||{{#if:{{{latitude|}}}|[[Kategori:Atik jewolokalize sou latè]]}}
{{#ifeq:{{{géolocalisation|}}}|pas pertinent
|{{#if:{{{latitude|}}}| |[[Kategori:Atik pou pa jewolokalize]]}}
|{{#if:{{{latitude|}}}
|{{#ifeq:{{{géolocalisation|}}}|non
|
|{{#if:{{{carte|}}}
|{{#ifexpr: {{Géolocalisation/{{#titleparts:{{{carte}}}|1|1}}|x|{{Coordonnées/dms2dec|{{{latitude|}}}}}|{{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}}}}<=0
or {{Géolocalisation/{{#titleparts:{{{carte}}}|1|1}}|x|{{Coordonnées/dms2dec|{{{latitude|}}}}}|{{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}}}}>=100
or {{Géolocalisation/{{#titleparts:{{{carte}}}|1|1}}|y|{{Coordonnées/dms2dec|{{{latitude|}}}}}|{{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}}}}<=0
or {{Géolocalisation/{{#titleparts:{{{carte}}}|1|1}}|y|{{Coordonnées/dms2dec|{{{latitude|}}}}}|{{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}}}}}}>=100
| [[Catégorie:Article avec une géolocalisation hors-carte]]
}}
|[[Catégorie:Infobox Subdivision administrative - Article géolocalisable sans carte]]
}}
}}
|{{#if:{{{carte|}}}
|{{#if:{{#invoke: coordinates|latitude|{{{latitude|}}}|wikidata={{{wikidata|true}}}}}
||[[Catégorie:Subdivision administrative géolocalisable sans coordonnées paramétrées]]
}}
}}
}}
}}
{{#if:{{{latitude|}}}|{{#iferror:{{#expr:{{Coordonnées/dms2dec|{{{latitude}}} }}*1}} |[[Catégorie:Infobox Subdivision administrative - Coordonnées mal renseignées]] | }} }}
{{#if:{{{longitude|}}}|{{#iferror:{{#expr:{{Coordonnées/dms2dec|{{{longitude}}} }}*1}} |[[Catégorie:Infobox Subdivision administrative - Coordonnées mal renseignées]] | }} }}
{{#if:{{{population|}}}|{{#ifeq:{{#iferror:{{#expr:{{#invoke:Suppress categories|main|{{{population|}}}}} round 0}} }} | {{#invoke:Suppress categories|main|{{{population|}}}}} | |[[Catégorie:Infobox Subdivision administrative - Population non numérique]] | }} }}
{{#if:{{{superficie|}}}|{{#iferror:{{#expr:{{{superficie|}}}*1}} |[[Catégorie:Infobox Subdivision administrative - Superficie non numérique]] | }} }}
{{#if:{{{population division|}}}|{{#iferror:{{#expr:{{{population division|}}}*1}} |[[Catégorie:Infobox Subdivision administrative - Population non numérique]] | }} }}
{{#if:{{{superficie division|}}}|{{#iferror:{{#expr:{{{superficie division|}}}*1}} |[[Catégorie:Infobox Subdivision administrative - Superficie non numérique]] | }} }}
{{#if:{{{population agglomération|}}}|{{#iferror:{{#expr:{{{population agglomération|}}}*1}} |[[Catégorie:Infobox Subdivision administrative - Population non numérique]] | }} }}
{{#if:{{{superficie agglomération|}}}|{{#iferror:{{#expr:{{{superficie agglomération}}}*1}} |[[Catégorie:Infobox Subdivision administrative - Superficie non numérique]] | }} }}
{{#if:{{{pays|}}}|{{#ifexist: Modèl:{{{peyi yo|}}} | |[[Kategori:Infobox Subdivision administrative - Pays mal codifié]] }} }}
{{#if: {{{dansite|}}} {{{densité division|}}} {{{densité agglomération|}}} | [[Kategori: Page utilisant un modèle avec un paramètre obsolète|densité]] }}
{{#if:{{{modèl|}}} | |[[Kategori:Infobox Subdivision administrative - Page faisant un appel direct au modèle|{{{peyi|}}} ]] }}
}}<!--
Illustrations
-->{{#if:{{NAMESPACE}}||
{{#if:{{{imaj|}}}{{{imaj2|}}}{{{image3|}}}{{{imageloc2|}}}||[[Kategori:Article à illustrer Subdivision administrative]]}}<!--
-->{{#ifeq:{{lc:{{{imaj|}}}}}|defaut.svg|[[Kategori:Subdivision administrative illustrée par defaut.svg]]|{{#ifeq:{{lc:{{{imaj|}}}}}|defaut 2.svg|[[Kategori:Subdivision administrative illustrée par defaut.svg]]|}}}}
}}</Div></includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
sl1csim5tfk23glb77nsl7a16q9dl95
Wikipedya:Imaj pou mwa/novanm 2022
4
86666
856325
818437
2024-11-16T04:25:27Z
Kitanago
19629
856325
wikitext
text/x-wiki
{{Imaj pou mwa {{{1|{{{style|condensed}}}}}}
|image=Yellow billed shrike with prey.jpg
|size=200
|title=[[Yellow-billed shrike]]
|texttitle=Yellow-billed shrike
|caption=
A '''[[yellow-billed shrike]]''' (''Corvinella corvina'') with its prey. The yellow-billed shrike is a common resident breeding bird in tropical Africa, from [[Senegal]] east to [[Uganda]], and locally in westernmost [[Kenya]]. It frequents forest and other habitats with trees. Although it generally feeds on insects, this shrike may hunt larger prey as well.
|credit=Photograph: [[:User talk:Sumeetmoghe|Sumeet Moghe]]
}}<noinclude>
[[Kategori:Wikipedya:Imaj pou mwa/{{#time:F Y|{{SUBPAGENAME}}}}]]
</noinclude>
0jv0khh3hp5s0oaicnilv5q9bxbe0hr
Modèl:Atik kout
10
88052
856272
826842
2024-11-16T00:26:54Z
Kitanago
19629
856272
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{Méta bandeau de note
| icône=loupe
| id=softredirect
| class=softredirect
| texte= {{#if:{{{1|}}}<!--
-->| [[Èd:Atik kout|atik kou]] sa a prezante yon sijè ki pi devlope nan {{#ifeq:{{{1}}} | anpil<!--
-->|{{espace}}plizyè atik derive {{#if:{{{2|}}}|{{espace}} kidonk {{Multiparamètres-Lien|{{{2|}}}|{{{3|}}}|{{{4|}}}|{{{5|}}}|{{{6|}}}|{{{7|}}}|{{{8|}}}|{{{9|}}}|{{{10|}}}}}}}<!--
-->|{{espace}}: {{Multiparamètres-Lien|{{{1|}}}|{{{2|}}}|{{{3|}}}|{{{4|}}}|{{{5|}}}|{{{6|}}}|{{{7|}}}|{{{8|}}}|{{{9|}}}|{{{10|}}}}}}}.<!--
-->|<!--ERREUR DE SYNTAXE:--><span class="error">Erreur de paramétrage de {{m|Article court}} : le paramètre <code>1</code> est obligatoire.</span>{{#if:{{NAMESPACE}}||[[Kategori:Paj ki itilize yon modèl avèk yon sentaks ki pa bon|Atik kout]]}}<!--
-->}}
}}{{#if:{{NAMESPACE}}||[[Kategori:Atik kout]]}}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
4759fvnvkhjajf30tgmteoxce1n7b62
Modèl:Multi bandeau
10
89152
856311
836425
2024-11-16T03:50:15Z
Kitanago
19629
856311
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>
`<templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" />
<!--
Rangée pour les bandeaux 1 et 2 (et 3 si pas de bandeau 4)
--><table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:-0.5em 0 -0.5em 0; border:none; background-color:transparent; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{2|}}}|{{#if:{{{3|}}}|{{#if:{{{4|}}}|50|33}}|50}}|100}}%"> {{#if:{{{1|}}}|{{{{{1}}}}}|{{#if:{{ns:User}}||<span class="error">Erreur de paramétrage de [[Modèl:Multi bandeau|<nowiki>{{Multi bandeau}}</nowiki>]] : le paramètre <code>1</code> est obligatoire.</span>[[Kategorie:Mauvaise utilisation du modèle Multi bandeau|A]]}}}}</td>
{{#if:{{{2|}}}|
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{3|}}}|{{#if:{{{4|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{2}}}}}</td>
{{#if:{{{3|}}}|{{#if:{{{4|}}}||
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{3}}}}}</td>
|}}|}}|[[Kategori:Mauvaise utilisation du modèle Multi bandeau|B]]}}
</tr>
</table><!--
Rangée pour les bandeaux 3 et 4 (et 5 si pas de bandeau 6)
-->{{#if:{{{4|}}}|
<table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:0; border:none; background-color:transparent; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{5|}}}|{{#if:{{{6|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{3}}}}}</td>
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{5|}}}|{{#if:{{{6|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{4}}}}}</td>
{{#if:{{{5|}}}|{{#if:{{{6|}}}||
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{5}}}}}</td>
|}}}}
</tr>
</table>
|}}<!--
Rangée pour les bandeaux 5 et 6 (et 7 si pas de bandeau 8)
-->{{#if:{{{6|}}}|
<table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:0; border:none; background-color:transparent; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{7|}}}|{{#if:{{{8|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{5}}}}}</td>
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{7|}}}|{{#if:{{{8|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{6}}}}}</td>
{{#if:{{{7|}}}|{{#if:{{{8|}}}||
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{7}}}}}</td>
|}}|}}
</tr>
</table>
|}}<!--
Rangée pour les bandeaux 7, 8 et 9
-->{{#if:{{{8|}}}|
<table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:0; border:none; background-color:transparent; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{9|}}}|{{#if:{{{10|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{7}}}}}</td>
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{9|}}}|{{#if:{{{10|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{8}}}}}</td>
{{#if:{{{9|}}}|
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{9}}}}}</td>
|}}
</tr>
</table>
|}}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
ifykgmyk62103odurk2d9gksw3e3gzw
856314
856311
2024-11-16T03:56:05Z
Kitanago
19629
856314
wikitext
text/x-wiki
<templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" />
<includeonly><!--
Rangée pour les bandeaux 1 et 2 (et 3 si pas de bandeau 4)
--><table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:-0.5em 0 -0.5em 0; border:none; background-color:transparent; color:inherit; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{2|}}}|{{#if:{{{3|}}}|{{#if:{{{4|}}}|50|33}}|50}}|100}}%"> {{#if:{{{1|}}}|{{{{{1}}}}}|{{#if:{{ns:User}}||<span class="error">Erreur de paramétrage de [[Modèle:Multi bandeau|<nowiki>{{Multi bandeau}}</nowiki>]] : le paramètre <code>1</code> est obligatoire.</span>[[Catégorie:Mauvaise utilisation du modèle Multi bandeau|A]]}}}}</td>
{{#if:{{{2|}}}|
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{3|}}}|{{#if:{{{4|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{2}}}}}</td>
{{#if:{{{3|}}}|{{#if:{{{4|}}}||
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{3}}}}}</td>
|}}|}}|[[Catégorie:Mauvaise utilisation du modèle Multi bandeau|B]]}}
</tr>
</table><!--
Rangée pour les bandeaux 3 et 4 (et 5 si pas de bandeau 6)
-->{{#if:{{{4|}}}|
<table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:0; border:none; background-color:transparent; color:inherit; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{5|}}}|{{#if:{{{6|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{3}}}}}</td>
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{5|}}}|{{#if:{{{6|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{4}}}}}</td>
{{#if:{{{5|}}}|{{#if:{{{6|}}}||
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{5}}}}}</td>
|}}}}
</tr>
</table>
|}}<!--
Rangée pour les bandeaux 5 et 6 (et 7 si pas de bandeau 8)
-->{{#if:{{{6|}}}|
<table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:0; border:none; background-color:transparent; color:inherit; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{7|}}}|{{#if:{{{8|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{5}}}}}</td>
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{7|}}}|{{#if:{{{8|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{6}}}}}</td>
{{#if:{{{7|}}}|{{#if:{{{8|}}}||
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{7}}}}}</td>
|}}|}}
</tr>
</table>
|}}<!--
Rangée pour les bandeaux 7, 8 et 9
-->{{#if:{{{8|}}}|
<table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:0; border:none; background-color:transparent; color:inherit; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{9|}}}|{{#if:{{{10|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{7}}}}}</td>
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{9|}}}|{{#if:{{{10|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{8}}}}}</td>
{{#if:{{{9|}}}|
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{9}}}}}</td>
|}}
</tr>
</table>
|}}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
ssn4tcx576yljg7q1mvooxnifvlqbr6
856316
856314
2024-11-16T03:57:31Z
Kitanago
19629
856316
wikitext
text/x-wiki
<templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" />
<includeonly><!--
Rangée pour les bandeaux 1 et 2 (et 3 si pas de bandeau 4)
--><table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:-0.5em 0 -0.5em 0; border:none; background-color:transparent; color:inherit; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{2|}}}|{{#if:{{{3|}}}|{{#if:{{{4|}}}|50|33}}|50}}|100}}%"> {{#if:{{{1|}}}|{{{{{1}}}}}|{{#if:{{ns:User}}||<span class="error">Erreur de paramétrage de [[Modèle:Multi bandeau|<nowiki>{{Multi bandeau}}</nowiki>]] : le paramètre <code>1</code> est obligatoire.</span>[[Kategori:Mauvaise utilisation du modèle Multi bandeau|A]]}}}}</td>
{{#if:{{{2|}}}|
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{3|}}}|{{#if:{{{4|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{2}}}}}</td>
{{#if:{{{3|}}}|{{#if:{{{4|}}}||
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{3}}}}}</td>
|}}|}}|[[Kategori:Mauvaise utilisation du modèle Multi bandeau|B]]}}
</tr>
</table><!--
Rangée pour les bandeaux 3 et 4 (et 5 si pas de bandeau 6)
-->{{#if:{{{4|}}}|
<table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:0; border:none; background-color:transparent; color:inherit; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{5|}}}|{{#if:{{{6|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{3}}}}}</td>
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{5|}}}|{{#if:{{{6|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{4}}}}}</td>
{{#if:{{{5|}}}|{{#if:{{{6|}}}||
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{5}}}}}</td>
|}}}}
</tr>
</table>
|}}<!--
Rangée pour les bandeaux 5 et 6 (et 7 si pas de bandeau 8)
-->{{#if:{{{6|}}}|
<table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:0; border:none; background-color:transparent; color:inherit; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{7|}}}|{{#if:{{{8|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{5}}}}}</td>
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{7|}}}|{{#if:{{{8|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{6}}}}}</td>
{{#if:{{{7|}}}|{{#if:{{{8|}}}||
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{7}}}}}</td>
|}}|}}
</tr>
</table>
|}}<!--
Rangée pour les bandeaux 7, 8 et 9
-->{{#if:{{{8|}}}|
<table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:0; border:none; background-color:transparent; color:inherit; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{9|}}}|{{#if:{{{10|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{7}}}}}</td>
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{9|}}}|{{#if:{{{10|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{8}}}}}</td>
{{#if:{{{9|}}}|
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{9}}}}}</td>
|}}
</tr>
</table>
|}}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
lndo2uraym7ee99v5yjq84d5cty24i9
856324
856316
2024-11-16T04:20:08Z
Kitanago
19629
856324
wikitext
text/x-wiki
<templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" />
<includeonly><!--
Rangée pour les bandeaux 1 et 2 (et 3 si pas de bandeau 4)
--><table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:-0.5em 0 -0.5em 0; border:none; background-color:transparent; color:inherit; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{2|}}}|{{#if:{{{3|}}}|{{#if:{{{4|}}}|50|33}}|50}}|100}}%"> {{#if:{{{1|}}}|{{{{{1}}}}}|{{#if:{{ns:User}}||<span class="error">Erreur de paramétrage de [[Modèl:Multi bandeau|<nowiki>{{Multi bandeau}}</nowiki>]] : le paramètre <code>1</code> est obligatoire.</span>[[Kategori:Mauvaise utilisation du modèle Multi bandeau|A]]}}}}</td>
{{#if:{{{2|}}}|
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{3|}}}|{{#if:{{{4|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{2}}}}}</td>
{{#if:{{{3|}}}|{{#if:{{{4|}}}||
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{3}}}}}</td>
|}}|}}|[[Kategori:Mauvaise utilisation du modèle Multi bandeau|B]]}}
</tr>
</table><!--
Rangée pour les bandeaux 3 et 4 (et 5 si pas de bandeau 6)
-->{{#if:{{{4|}}}|
<table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:0; border:none; background-color:transparent; color:inherit; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{5|}}}|{{#if:{{{6|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{3}}}}}</td>
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{5|}}}|{{#if:{{{6|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{4}}}}}</td>
{{#if:{{{5|}}}|{{#if:{{{6|}}}||
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{5}}}}}</td>
|}}}}
</tr>
</table>
|}}<!--
Rangée pour les bandeaux 5 et 6 (et 7 si pas de bandeau 8)
-->{{#if:{{{6|}}}|
<table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:0; border:none; background-color:transparent; color:inherit; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{7|}}}|{{#if:{{{8|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{5}}}}}</td>
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{7|}}}|{{#if:{{{8|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{6}}}}}</td>
{{#if:{{{7|}}}|{{#if:{{{8|}}}||
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{7}}}}}</td>
|}}|}}
</tr>
</table>
|}}<!--
Rangée pour les bandeaux 7, 8 et 9
-->{{#if:{{{8|}}}|
<table class="bandeau-categorie" width="100%" border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:both; margin:0; border:none; background-color:transparent; color:inherit; padding:0">
<tr valign="top">
<td width="{{#if:{{{9|}}}|{{#if:{{{10|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{7}}}}}</td>
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="{{#if:{{{9|}}}|{{#if:{{{10|}}}|50|33}}|50}}%">{{{{{8}}}}}</td>
{{#if:{{{9|}}}|
<td width="8" style="padding-left:8px"></td>
<td width="33%">{{{{{9}}}}}</td>
|}}
</tr>
</table>
|}}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
qo3isy3r2mf5hdsgu7tztrurwr0o5qo
Modèl:Meta lyen kategori
10
91972
856318
853594
2024-11-16T04:08:12Z
Kitanago
19629
856318
wikitext
text/x-wiki
<templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" />
<includeonly>{{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:0}}|<div class="cadre_portail" style="clear: both; margin: {{{marges|1em 0 0.5em 0}}}; border-width: 1px; border-style: solid; border-color: #FF8822; background-color: #FFEEDD; color: #000000; line-height: 1.25">
<table width="100%" rules="none" border="0" cellspacing="0" cellpadding="2" style="{{{ext style|}}}">
<tr>
<td style="padding-right:3px">[[Image:Stop hand.svg|120x24px|alt=<!--icône décorative-->]]</td>
<td width="100%">Ce modèle n'est pas à inclure sur les articles. Référez-vous à [[:Catégorie:Modèle lien vers portail]] pour trouver son équivalent.[[Kategori:Lien catégories utilisé sur une page encyclopédique]]</td>
</tr></table></div>|
<div class="cadre_portail" style="clear: both; margin: {{{marges|0.5em 0 0.5em 0}}}; border-width: 1px; border-style: solid; border-color:#AAAAAA; background-color: var(--couleur-fond-boite-grise, #f9f9f9); color: var(--color-emphasized, #000000); line-height: 1.25">
<table width="100%" rules="none" border="0" cellspacing="0" cellpadding="2" style="{{{ext style|}}}">
<tr>
{{#if:{{{image|}}}|<td style="padding-right:3px">[[Image:{{{image}}}|48x24px|alt=<!--icône décorative-->{{#if:{{{classe image|}}}|{{!}}class={{{classe image|}}}}}]]</td>}}
<td width="100%">{{#if:{{{titre|}}}|'''{{{titre|}}}''' {{CGraph}}{{#if:{{{liste|}}}{{{texte|}}}|<br>}}}}{{#if:{{{texte|}}}
|{{{texte|}}}
|{{Liste horizontale
|style=font-size: 0.83em; line-height: 1.2em; font-weight:bold;
|{{{liste|}}}
}}
}}</td>
</tr></table></div>}}</includeonly><noinclude>
{{Documentation}}
</noinclude>
n3pdg9r62dag56w61fkh0b0651o9pu4
856319
856318
2024-11-16T04:08:48Z
Kitanago
19629
856319
wikitext
text/x-wiki
<templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" />
<includeonly>{{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:0}}|<div class="cadre_portail" style="clear: both; margin: {{{marges|1em 0 0.5em 0}}}; border-width: 1px; border-style: solid; border-color: #FF8822; background-color: #FFEEDD; color: #000000; line-height: 1.25">
<table width="100%" rules="none" border="0" cellspacing="0" cellpadding="2" style="{{{ext style|}}}">
<tr>
<td style="padding-right:3px">[[Image:Stop hand.svg|120x24px|alt=<!--icône décorative-->]]</td>
<td width="100%">Ce modèle n'est pas à inclure sur les articles. Référez-vous à [[:Catégorie:Modèle lien vers portail]] pour trouver son équivalent.[[Kategori:Lien catégories utilisé sur une page encyclopédique]]</td>
</tr></table></div>|
<div class="cadre_portail" style="clear: both; margin: {{{marges|0.5em 0 0.5em 0}}}; border-width: 1px; border-style: solid; border-color:#AAAAAA; background-color: var(--couleur-fond-boite-grise, #f9f9f9); color: var(--color-emphasized, #000000); line-height: 1.25">
<table width="100%" rules="none" border="0" cellspacing="0" cellpadding="2" style="{{{ext style|}}}">
<tr>
{{#if:{{{image|}}}|<td style="padding-right:3px">[[Image:{{{image}}}|48x24px|alt=<!--icône décorative-->{{#if:{{{classe image|}}}|{{!}}class={{{classe image|}}}}}]]</td>}}
<td width="100%">{{#if:{{{titre|}}}|'''{{{titre|}}}''' {{CGraph}}{{#if:{{{liste|}}}{{{texte|}}}|<br>}}}}{{#if:{{{texte|}}}
|{{{texte|}}}
|{{Lis orizontal
|style=font-size: 0.83em; line-height: 1.2em; font-weight:bold;
|{{{liste|}}}
}}
}}</td>
</tr></table></div>}}</includeonly><noinclude>
{{Documentation}}
</noinclude>
4kyq478zzwelt6y0jiengrvz2hiub3i
856322
856319
2024-11-16T04:15:21Z
Kitanago
19629
856322
wikitext
text/x-wiki
<templateStyles src="Modèl:Common/Style.css" />
<includeonly>{{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:0}}|<div class="cadre_portail" style="clear: both; margin: {{{marges|1em 0 0.5em 0}}}; border-width: 1px; border-style: solid; border-color: #FF8822; background-color: #FFEEDD; color: #000000; line-height: 1.25">
<table width="100%" rules="none" border="0" cellspacing="0" cellpadding="2" style="{{{ext style|}}}">
<tr>
<td style="padding-right:3px">[[Image:Stop hand.svg|120x24px|alt=<!--icône décorative-->]]</td>
<td width="100%">Ce modèle n'est pas à inclure sur les articles. Référez-vous à [[:Kategori:Modèle lien vers portail]] pour trouver son équivalent.[[Kategori:Lien catégories utilisé sur une page encyclopédique]]</td>
</tr></table></div>|
<div class="cadre_portail" style="clear: both; margin: {{{marges|0.5em 0 0.5em 0}}}; border-width: 1px; border-style: solid; border-color:#AAAAAA; background-color: var(--couleur-fond-boite-grise, #f9f9f9); color: var(--color-emphasized, #000000); line-height: 1.25">
<table width="100%" rules="none" border="0" cellspacing="0" cellpadding="2" style="{{{ext style|}}}">
<tr>
{{#if:{{{image|}}}|<td style="padding-right:3px">[[Image:{{{image}}}|48x24px|alt=<!--icône décorative-->{{#if:{{{classe image|}}}|{{!}}class={{{classe image|}}}}}]]</td>}}
<td width="100%">{{#if:{{{titre|}}}|'''{{{titre|}}}''' {{CGraph}}{{#if:{{{liste|}}}{{{texte|}}}|<br>}}}}{{#if:{{{texte|}}}
|{{{texte|}}}
|{{Lis orizontal
|style=font-size: 0.83em; line-height: 1.2em; font-weight:bold;
|{{{liste|}}}
}}
}}</td>
</tr></table></div>}}</includeonly><noinclude>
{{Documentation}}
</noinclude>
bz0gq4ms63uh2kbmkcg0jsxbm3zpewg
Modèl:Kategori Istwa
10
92497
856317
849126
2024-11-16T04:03:37Z
Kitanago
19629
Redirection supprimée vers [[Modèl:Kategori istwa]]
856317
wikitext
text/x-wiki
{{Meta lyen kategori
|image=P history.svg
|titre= [[Pòtay:Istwa/Pyebwa|Pyebwa Istwa]]
|liste=
* [[:Category:Istwa|Kategori paran]]
* [[Portal:Istwa|Pòtay]]
* [[Pwojè:Istwa|Pwojè]]
* [[Diskisyon Pwojè:Istwa|Kafe]]
}}<includeonly>{{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:14}}|[[Kategori:Pwojè:Istwa/Kategori lye]]}}</includeonly><noinclude>
{{Dokimantasyon lyen tematik pou kategori}}
[[Kategori:Modèl de bandeau de catégorie thématique histoire| ]]
</noinclude>
c9d08kmuuc69fhotytdz9wldy2ft308
856323
856317
2024-11-16T04:18:09Z
Kitanago
19629
856323
wikitext
text/x-wiki
{{Meta lyen kategori
|image=P history.svg
|titre= [[Pòtay:Istwa/Pyebwa|Pyebwa Istwa]]
|liste=
* [[:Category:Istwa|Kategori paran]]
* [[Pòtay:Istwa|Pòtay]]
* [[Pwojè:Istwa|Pwojè]]
* [[Diskisyon Pwojè:Istwa|Kafe]]
}}<includeonly>{{#ifeq:{{NAMESPACE}}|{{ns:14}}|[[Kategori:Pwojè:Istwa/Kategori lye]]}}</includeonly><noinclude>
{{Dokimantasyon lyen tematik pou kategori}}
[[Kategori:Modèl de bandeau de catégorie thématique histoire| ]]
</noinclude>
mg8ave3vh0d5vjriqjodwv4ne5s4z1r
Enpak kosmik
0
92736
856138
850698
2024-11-15T14:15:15Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856138
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Asteroid_falling_to_Earth.jpg|vignette| Rann atis yon astewoyid k ap tonbe sou Latè.]]
Yon '''enpak kosmik''' se kolizyon ant de oswa plis [[objè selès]] ki lakòz efè remakab. Nan majorite ka yon ti kò nan [[sistèm solè]] a, [[Astewoyid|yon astewoyid]] oswa [[Komèt|yon komèt]], fè kolizyon ak yon [[planèt]], tankou [[Latè]]. Frekans enpak kosmik nan sistèm solè a varye selon epòk la: trè komen pandan [[Fòmasyon ak evolisyon sistèm solè a|fòmasyon sistèm solè a]] 4.6 milya ane de sa, yo piti piti te vin pi rar kòm kantite kò selès nan sikilasyon diminye. Dapre yon teyori jeneralman aksepte, enpak kosmik miltipliye ankò anviwon 4 milya ane de sa pandan epizòd ki rele Gwo bonbadman anreta apre yon modifikasyon nan òbit planèt ekstèn yo ki gen ladan planèt [[Jipitè (planèt)|Jipitè]] a. Sa imedyatman te kontribye nan diminye frekans enpak yo lè li te kaptire, gras a chan gravitasyonèl patikilyèman fò li yo, yon gwo kantite [[Ti kò sistèm solè a|ti kò selès]] ki te rete yo.
== Dekouvèt fenomèn nan ==
[[Fichye:Eugene_Shoemaker.jpg|vignette| Eugene Shoemaker te premye moun ki eksplike orijin kratè enpak yo.]]
Malgre ke kratè enpak yo te obsève sou Latè ak Lalin pandan plizyè syèk, yo pa te asosye ak enpak cosmic jiska kòmansman ane 1960 yo; deja yo te sipoze gen yon orijin vòlkanik. Sou sifas Latè, kratè enpak yo soufri efè [[ewozyon]] epi evantyèlman disparèt sou tan.
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
<references group="Note" />
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
* [https://planet-terre.ens-lyon.fr/article/impacts-crateres-planetes.xml Enpak nan sistèm solè a (ENS Lyon - sit entènèt Planet Terre]
* {{En}} [http://impact.ese.ic.ac.uk/ImpactEffects/ Efè enpak Latè Kalkilatè enèji enpak, wotè vag tsunami, kratè enpak, elatriye depann de paramèt meteyorit la oswa komèt la.]
* [https://planet-terre.ens-lyon.fr/planetterre/objets/Images/impact-cratere-meteorite/impact-cratere-meteorite.pdf Prezantasyon sou enpak ak kratè enpak (P Thomas ENS Lyon 2013)]
* [https://web.archive.org/web/20240924172815/https://simulator.down2earth.eu/ Similatè enpak lè l sèvi avèk menm paramèt ki anwo a men ak yon koòdone itilizatè zanmitay men rezilta senplifye.]
* {{En}} [http://www.passc.net/EarthImpactDatabase/New%20website_05-2018/Index.html Baz done enpak cosmic terès yo]
* [vidéo] Hugo Lisoir, " PI GWO ENPAK TÈ A soufri ! LDDE ", sou
[[Kategori:Enpak kosmik]]
fc1bfawnzn5k58707too4d9r7p5ct6h
Kategori:Ie syèk
14
92835
856312
851254
2024-11-16T03:50:30Z
Kitanago
19629
856312
wikitext
text/x-wiki
{{Titre mis en forme|Kategori:{{s-|I|e}}}}
{{Diptyque pour catégorie
| précédente = Ie syèk AV JK | précédente titre = {{-s-|I|e}}
| | suivante = IIe syèk | suivante titre = {{s-|II}}
}}
{{Multi bandeau|Kategori Istwa|kategori mond antik}}
{{Atik prensipal}}
[[Kategori:Syèk|01]]
[[Kategori:Antikite|01]]
[[Kategori:Ie milenè|01]]
hq6sg9rm8kt71rxr93gi092g2i6zcjd
856315
856312
2024-11-16T03:56:24Z
Kitanago
19629
856315
wikitext
text/x-wiki
{{Titre mis en forme|Kategori:{{s-|I|e}}}}
{{Diptyque pour catégorie
| précédente = Ie syèk AV JK | précédente titre = {{-s-|I|e}}
| | suivante = IIe syèk | suivante titre = {{s-|II}}
}}
{{Multi bandeau|Kategori Istwa|kategori mond antik}}
{{Atik prensipal}}
[[Kategori:Syèk|01]]
[[Kategori:Antikite|01]]
[[Kategori:Ie milenè|01]]
k70e4j6xvkn6zjf04sqnljvybxvvb51
856321
856315
2024-11-16T04:13:06Z
Kitanago
19629
856321
wikitext
text/x-wiki
{{Titre mis en forme|Kategori:{{s-|I|e}}}}
{{Diptyque pour catégorie
| précédente = Ie syèk AV JK | précédente titre = {{-s-|I|e}}
| | suivante = IIe syèk | suivante titre = {{s-|II}}
}}
{{Multi bandeau|Kategori Istwa|kategori mond antik}}
{{Atik prensipal}}
[[Kategori:Syèk|01]]
[[Kategori:Antikite|01]]
[[Kategori:Ie milenè|01]]
sji9d00jf1lnopi3yyhlu895zqlerc3
Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024
4
93111
856201
854051
2024-11-15T18:05:51Z
Kitanago
19629
856201
wikitext
text/x-wiki
<templateStyles src="Konbit Wiki Kreyolo/styles.css" />
<div class="responsive fade-in-top">
[[File:Konbit WIKI KREYOLO Banner.png|center|link=Wikipedya:MwaWiki Kreyolo]]
</div>
{{Konbit Wiki Kreyolo/2024/Menu}}
<div style="box-shadow: 0 0 0.3rem #999;border-radius: 0.2rem;color: #457;padding: 0.5rem;text-align:left;
margin-bottom: 0.5rem;">
'''Konbit Wiki Kreyolo''' se yon kanpay sansibilizasyon, yon apèl pou kontribisyon an kreyòl ayisyen. Se yon pwojè Wikimedia Ayiti lanse an 2022. Kanpay la se pou pèmèt lang kreyòl ayisyen an ranfòse pi plis sou entènèt la sitou sou platfòm Wikimedia yo, sitou Wikipedia. Fòk gen plis kontni sou ansiklopedi lib la, non sèlman pou plis konesans disponib pou kreyòlofòn.
Èske ou janm mande ki moun ki kreye atik Wikipedia yo, ki moun ki asire ansiklopedi a satisfè kritè yo, oswa ki kote imaj atik yo soti ? Si ou vle dekouvri Wikipedia ak pwojè relye yo, enskri pou yon atelye oswa patisipe nan youn nan evènman [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye|Kalandriye]] yo a oswa li paj [[Èd:Èd|Èd]] ansiklopedi a. Sa ou dwe konnen, vèsyon kreyòl ayisyen ansiklopedi nan premye faz li. Malgre jefò anpil kontribitè depi kèk lane, sa poko sifi. Li mande plis benevòl pou vin pote kole kèlkeswa domèn etid ak travay yo. Epi tou sa pa mande okenn gwo konpetans ni nan enfòmatik ni gwo nivo etid. Sa ki enpòtan se pataje tout konesans pou mete yo disponib pou tout moun nan mond lan gratis nan kreyòl ayisyen. Sa mande sèlman pou w sèvi ak referans ki fyab epi ki ka verifye sitou.
<div class="row">
<div class="col-12">
<h2 style="border-bottom: 0px;"><b><span style="color: #132150;">Kijan pou patisipe?</span></b></h2>
[[File:Wikipedia logo puzzle globe spins horizontally and vertically, revealing the contents of all of its puzzle pieces, without background.gif|right|200px]]
*[[Special:UserLogin|Konekte]] oswa [[Special:CreateAccount|kreye yon kont]].
*Enskri nan [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|paj sa a]] pou swiv kontribisyon ou yo.
'''Kreye oswa modifye yon atik'''
* Kreye yon atik ki poko sou wikipedya oswa modifye youn ki deja la (ajoute lyen, referans, ak lòt kontni ki enpòtan) pou rann ansiklopedi a vin pi rich.
* Si ou poko konnen kijan pou fè sa, klike sou [[Wikipedya:Kouman pou nou korije yon paj|lyen sa a pou w aprann]].
'''Patisipe nan yon atelye'''
* Si ou ta renmen konnen plis sou wikipedya nan lang kreyòl ayisyen ak pwojè sè li yo enskri nan yon atelye nan youn nan vil y ap òganize yo. Gade [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye |Kalandriye]] a.
* Oswa ale [[Pwojè:Akèy|sou paj sa a]], nan lis atik ki mande sekou yo klike pou w kapab kreye oswa konplete li ak kontni epi referans.
</div>
</div>
<h2> Konkou tradiksyon atik</h2>
</div>
[[Kategori:Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo]]
o81ctbgciqdc211t47xd77iiu8b29nu
856202
856201
2024-11-15T18:06:32Z
Kitanago
19629
856202
wikitext
text/x-wiki
<templateStyles src="Konbit Wiki Kreyolo/styles.css" />
<div class="responsive fade-in-top">
[[File:Konbit WIKI KREYOLO Banner.png|center|link=Wikipedya:MwaWiki Kreyolo]]
</div>
{{Konbit Wiki Kreyolo/2024/Menu}}
<div style="box-shadow: 0 0 0.3rem #999;border-radius: 0.2rem;color: #457;padding: 0.5rem;text-align:left;
margin-bottom: 0.5rem;">
'''Konbit Wiki Kreyolo''' se yon kanpay sansibilizasyon, yon apèl pou kontribisyon an kreyòl ayisyen. Se yon pwojè Wikimedia Ayiti lanse an 2022. Kanpay la se pou pèmèt lang kreyòl ayisyen an ranfòse pi plis sou entènèt la sitou sou platfòm Wikimedia yo, sitou Wikipedia. Fòk gen plis kontni sou ansiklopedi lib la, non sèlman pou plis konesans disponib pou kreyòlofòn.
Èske ou janm mande ki moun ki kreye atik Wikipedia yo, ki moun ki asire ansiklopedi a satisfè kritè yo, oswa ki kote imaj atik yo soti ? Si ou vle dekouvri Wikipedia ak pwojè relye yo, enskri pou yon atelye oswa patisipe nan youn nan evènman [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye|Kalandriye]] yo a oswa li paj [[Èd:Èd|Èd]] ansiklopedi a. Sa ou dwe konnen, vèsyon kreyòl ayisyen ansiklopedi nan premye faz li. Malgre jefò anpil kontribitè depi kèk lane, sa poko sifi. Li mande plis benevòl pou vin pote kole kèlkeswa domèn etid ak travay yo. Epi tou sa pa mande okenn gwo konpetans ni nan enfòmatik ni gwo nivo etid. Sa ki enpòtan se pataje tout konesans pou mete yo disponib pou tout moun nan mond lan gratis nan kreyòl ayisyen. Sa mande sèlman pou w sèvi ak referans ki fyab epi ki ka verifye sitou.
<div class="row">
<div class="col-12">
<h2 style="border-bottom: 0px;"><b><span style="color: #132150;">Kijan pou patisipe?</span></b></h2>
[[File:Wikipedia logo puzzle globe spins horizontally and vertically, revealing the contents of all of its puzzle pieces, without background.gif|right|200px]]
*[[Special:UserLogin|Konekte]] oswa [[Special:CreateAccount|kreye yon kont]].
*Enskri nan [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|paj sa a]] pou swiv kontribisyon ou yo.
'''Kreye oswa modifye yon atik'''
* Kreye yon atik ki poko sou wikipedya oswa modifye youn ki deja la (ajoute lyen, referans, ak lòt kontni ki enpòtan) pou rann ansiklopedi a vin pi rich.
* Si ou poko konnen kijan pou fè sa, klike sou [[Wikipedya:Kouman pou nou korije yon paj|lyen sa a pou w aprann]].
'''Patisipe nan yon atelye'''
* Si ou ta renmen konnen plis sou wikipedya nan lang kreyòl ayisyen ak pwojè sè li yo enskri nan yon atelye nan youn nan vil y ap òganize yo. Gade [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye |Kalandriye]] a.
* Oswa ale [[Pwojè:Akèy|sou paj sa a]], nan lis atik ki mande sekou yo klike pou w kapab kreye oswa konplete li ak kontni epi referans.
</div>
</div>
<h2> '''Konkou tradiksyon atik'''</h2>
</div>
[[Kategori:Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo]]
9rxxev6088amuvxqf4604gs62xl4y66
856203
856202
2024-11-15T18:45:05Z
Kitanago
19629
856203
wikitext
text/x-wiki
`<templateStyles src="Konbit Wiki Kreyolo/styles.css" />
<div class="responsive fade-in-top">
[[File:Konbit WIKI KREYOLO Banner.png|center|link=Wikipedya:MwaWiki Kreyolo]]
</div>
{{Konbit Wiki Kreyolo/2024/Menu}}
<div style="box-shadow: 0 0 0.3rem #999;border-radius: 0.2rem;color: #457;padding: 0.5rem;text-align:left;
margin-bottom: 0.5rem;">
'''Konbit Wiki Kreyolo''' se yon kanpay sansibilizasyon, yon apèl pou kontribisyon an kreyòl ayisyen. Se yon pwojè Wikimedia Ayiti lanse an 2022. Kanpay la se pou pèmèt lang kreyòl ayisyen an ranfòse pi plis sou entènèt la sitou sou platfòm Wikimedia yo, sitou Wikipedia. Fòk gen plis kontni sou ansiklopedi lib la, non sèlman pou plis konesans disponib pou kreyòlofòn.
Èske ou janm mande ki moun ki kreye atik Wikipedia yo, ki moun ki asire ansiklopedi a satisfè kritè yo, oswa ki kote imaj atik yo soti ? Si ou vle dekouvri Wikipedia ak pwojè relye yo, enskri pou yon atelye oswa patisipe nan youn nan evènman [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye|Kalandriye]] yo a oswa li paj [[Èd:Èd|Èd]] ansiklopedi a. Sa ou dwe konnen, vèsyon kreyòl ayisyen ansiklopedi nan premye faz li. Malgre jefò anpil kontribitè depi kèk lane, sa poko sifi. Li mande plis benevòl pou vin pote kole kèlkeswa domèn etid ak travay yo. Epi tou sa pa mande okenn gwo konpetans ni nan enfòmatik ni gwo nivo etid. Sa ki enpòtan se pataje tout konesans pou mete yo disponib pou tout moun nan mond lan gratis nan kreyòl ayisyen. Sa mande sèlman pou w sèvi ak referans ki fyab epi ki ka verifye sitou.
<div class="row">
<div class="col-12">
<h2 style="border-bottom: 0px;"><b><span style="color: #132150;">Kijan pou patisipe?</span></b></h2>
[[File:Wikipedia logo puzzle globe spins horizontally and vertically, revealing the contents of all of its puzzle pieces, without background.gif|right|200px]]
*[[Special:UserLogin|Konekte]] oswa [[Special:CreateAccount|kreye yon kont]].
*Enskri nan [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|paj sa a]] pou swiv kontribisyon ou yo.
'''Kreye oswa modifye yon atik'''
* Kreye yon atik ki poko sou wikipedya oswa modifye youn ki deja la (ajoute lyen, referans, ak lòt kontni ki enpòtan) pou rann ansiklopedi a vin pi rich.
* Si ou poko konnen kijan pou fè sa, klike sou [[Wikipedya:Kouman pou nou korije yon paj|lyen sa a pou w aprann]].
'''Patisipe nan yon atelye'''
* Si ou ta renmen konnen plis sou wikipedya nan lang kreyòl ayisyen ak pwojè sè li yo enskri nan yon atelye nan youn nan vil y ap òganize yo. Gade [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye |Kalandriye]] a.
* Oswa ale [[Pwojè:Akèy|sou paj sa a]], nan lis atik ki mande sekou yo klike pou w kapab kreye oswa konplete li ak kontni epi referans.
</div>
</div>
<h2> '''Konkou tradiksyon atik'''</h2>
Pou ankouraje kreyasyon plis aktik sou Wikipedya Kreyòl la. Wikimedya Ayiti ap rekonpanse 2 kontribitè ki rive kreye plis atik yo rive jiska 30 novanm. Atik kapab tradui soti sou yon lòt vèsyon lengwistik Wikipedya vini sou kreyòl ayisyen an. Men yon [[videyo pou gide w ]]
<h3> Kritè yo</h3>
<ul><li>Atik la</li></ul>
</div>
[[Kategori:Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo]]
iv9l4jbwapyukri02xq5mx9mi2qaif7
856204
856203
2024-11-15T18:53:09Z
Kitanago
19629
856204
wikitext
text/x-wiki
`<templateStyles src="Konbit Wiki Kreyolo/styles.css" />
<div class="responsive fade-in-top">
[[File:Konbit WIKI KREYOLO Banner.png|center|link=Wikipedya:MwaWiki Kreyolo]]
</div>
{{Konbit Wiki Kreyolo/2024/Menu}}
<div style="box-shadow: 0 0 0.3rem #999;border-radius: 0.2rem;color: #457;padding: 0.5rem;text-align:left;
margin-bottom: 0.5rem;">
'''Konbit Wiki Kreyolo''' se yon kanpay sansibilizasyon, yon apèl pou kontribisyon an kreyòl ayisyen. Se yon pwojè Wikimedia Ayiti lanse an 2022. Kanpay la se pou pèmèt lang kreyòl ayisyen an ranfòse pi plis sou entènèt la sitou sou platfòm Wikimedia yo, sitou Wikipedia. Fòk gen plis kontni sou ansiklopedi lib la, non sèlman pou plis konesans disponib pou kreyòlofòn.
Èske ou janm mande ki moun ki kreye atik Wikipedia yo, ki moun ki asire ansiklopedi a satisfè kritè yo, oswa ki kote imaj atik yo soti ? Si ou vle dekouvri Wikipedia ak pwojè relye yo, enskri pou yon atelye oswa patisipe nan youn nan evènman [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye|Kalandriye]] yo a oswa li paj [[Èd:Èd|Èd]] ansiklopedi a. Sa ou dwe konnen, vèsyon kreyòl ayisyen ansiklopedi nan premye faz li. Malgre jefò anpil kontribitè depi kèk lane, sa poko sifi. Li mande plis benevòl pou vin pote kole kèlkeswa domèn etid ak travay yo. Epi tou sa pa mande okenn gwo konpetans ni nan enfòmatik ni gwo nivo etid. Sa ki enpòtan se pataje tout konesans pou mete yo disponib pou tout moun nan mond lan gratis nan kreyòl ayisyen. Sa mande sèlman pou w sèvi ak referans ki fyab epi ki ka verifye sitou.
<div class="row">
<div class="col-12">
<h2 style="border-bottom: 0px;"><b><span style="color: #132150;">Kijan pou patisipe?</span></b></h2>
[[File:Wikipedia logo puzzle globe spins horizontally and vertically, revealing the contents of all of its puzzle pieces, without background.gif|right|200px]]
*[[Special:UserLogin|Konekte]] oswa [[Special:CreateAccount|kreye yon kont]].
*Enskri nan [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|paj sa a]] pou swiv kontribisyon ou yo.
'''Kreye oswa modifye yon atik'''
* Kreye yon atik ki poko sou wikipedya oswa modifye youn ki deja la (ajoute lyen, referans, ak lòt kontni ki enpòtan) pou rann ansiklopedi a vin pi rich.
* Si ou poko konnen kijan pou fè sa, klike sou [[Wikipedya:Kouman pou nou korije yon paj|lyen sa a pou w aprann]].
'''Patisipe nan yon atelye'''
* Si ou ta renmen konnen plis sou wikipedya nan lang kreyòl ayisyen ak pwojè sè li yo enskri nan yon atelye nan youn nan vil y ap òganize yo. Gade [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye |Kalandriye]] a.
* Oswa ale [[Pwojè:Akèy|sou paj sa a]], nan lis atik ki mande sekou yo klike pou w kapab kreye oswa konplete li ak kontni epi referans.
</div>
</div>
<h2> '''Konkou tradiksyon atik'''</h2>
Pou ankouraje kreyasyon plis aktik sou Wikipedya Kreyòl la. Wikimedya Ayiti ap rekonpanse 2 kontribitè ki rive kreye plis atik yo rive jiska 30 novanm. Atik kapab tradui soti sou yon lòt vèsyon lengwistik Wikipedya vini sou kreyòl ayisyen an. Men yon [https://www.wikimediahaiti.com/konbit-wiki-kreyolo#tradiksyon-atik videyo pou gide w ]
<h3> Kritè yo</h3>
<ul><li>Atik la</li></ul>
</div>
[[Kategori:Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo]]
b4bllarz62ah7jaj3k930d6jeoi1msy
856205
856204
2024-11-15T18:57:06Z
Kitanago
19629
856205
wikitext
text/x-wiki
`<templateStyles src="Konbit Wiki Kreyolo/styles.css" />
<div class="responsive fade-in-top">
[[File:Konbit WIKI KREYOLO Banner.png|center|link=Wikipedya:MwaWiki Kreyolo]]
</div>
{{Konbit Wiki Kreyolo/2024/Menu}}
<div style="box-shadow: 0 0 0.3rem #999;border-radius: 0.2rem;color: #457;padding: 0.5rem;text-align:left;
margin-bottom: 0.5rem;">
'''Konbit Wiki Kreyolo''' se yon kanpay sansibilizasyon, yon apèl pou kontribisyon an kreyòl ayisyen. Se yon pwojè Wikimedia Ayiti lanse an 2022. Kanpay la se pou pèmèt lang kreyòl ayisyen an ranfòse pi plis sou entènèt la sitou sou platfòm Wikimedia yo, sitou Wikipedia. Fòk gen plis kontni sou ansiklopedi lib la, non sèlman pou plis konesans disponib pou kreyòlofòn.
Èske ou janm mande ki moun ki kreye atik Wikipedia yo, ki moun ki asire ansiklopedi a satisfè kritè yo, oswa ki kote imaj atik yo soti ? Si ou vle dekouvri Wikipedia ak pwojè relye yo, enskri pou yon atelye oswa patisipe nan youn nan evènman [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye|Kalandriye]] yo a oswa li paj [[Èd:Èd|Èd]] ansiklopedi a. Sa ou dwe konnen, vèsyon kreyòl ayisyen ansiklopedi nan premye faz li. Malgre jefò anpil kontribitè depi kèk lane, sa poko sifi. Li mande plis benevòl pou vin pote kole kèlkeswa domèn etid ak travay yo. Epi tou sa pa mande okenn gwo konpetans ni nan enfòmatik ni gwo nivo etid. Sa ki enpòtan se pataje tout konesans pou mete yo disponib pou tout moun nan mond lan gratis nan kreyòl ayisyen. Sa mande sèlman pou w sèvi ak referans ki fyab epi ki ka verifye sitou.
<div class="row">
<div class="col-12">
<h2 style="border-bottom: 0px;"><b><span style="color: #132150;">Kijan pou patisipe?</span></b></h2>
[[File:Wikipedia logo puzzle globe spins horizontally and vertically, revealing the contents of all of its puzzle pieces, without background.gif|right|200px]]
*[[Special:UserLogin|Konekte]] oswa [[Special:CreateAccount|kreye yon kont]].
*Enskri nan [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|paj sa a]] pou swiv kontribisyon ou yo.
'''Kreye oswa modifye yon atik'''
* Kreye yon atik ki poko sou wikipedya oswa modifye youn ki deja la (ajoute lyen, referans, ak lòt kontni ki enpòtan) pou rann ansiklopedi a vin pi rich.
* Si ou poko konnen kijan pou fè sa, klike sou [[Wikipedya:Kouman pou nou korije yon paj|lyen sa a pou w aprann]].
'''Patisipe nan yon atelye'''
* Si ou ta renmen konnen plis sou wikipedya nan lang kreyòl ayisyen ak pwojè sè li yo enskri nan yon atelye nan youn nan vil y ap òganize yo. Gade [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye |Kalandriye]] a.
* Oswa ale [[Pwojè:Akèy|sou paj sa a]], nan lis atik ki mande sekou yo klike pou w kapab kreye oswa konplete li ak kontni epi referans.
</div>
</div>
<h2> '''Konkou tradiksyon atik'''</h2>
Pou ankouraje kreyasyon plis aktik sou Wikipedya Kreyòl la. Wikimedya Ayiti ap rekonpanse 2 kontribitè ki rive kreye plis atik yo rive jiska 30 novanm. Atik kapab tradui soti sou yon lòt vèsyon lengwistik Wikipedya vini sou kreyòl ayisyen an. Men yon [https://www.wikimediahaiti.com/konbit-wiki-kreyolo#tradiksyon-atik videyo pou gide w ]
<h3> Kritè yo</h3>
*Atik la dwe gen pou pi piti mil (1000) oktè)
*Atik la dwe gen seksyon referans
</div>
[[Kategori:Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo]]
pbm1x0j73fmysekojfnzry4oobd112q
856206
856205
2024-11-15T19:00:04Z
Kitanago
19629
856206
wikitext
text/x-wiki
`<templateStyles src="Konbit Wiki Kreyolo/styles.css" />
<div class="responsive fade-in-top">
[[File:Konbit WIKI KREYOLO Banner.png|center|link=Wikipedya:MwaWiki Kreyolo]]
</div>
{{Konbit Wiki Kreyolo/2024/Menu}}
<div style="box-shadow: 0 0 0.3rem #999;border-radius: 0.2rem;color: #457;padding: 0.5rem;text-align:left;
margin-bottom: 0.5rem;">
'''Konbit Wiki Kreyolo''' se yon kanpay sansibilizasyon, yon apèl pou kontribisyon an kreyòl ayisyen. Se yon pwojè Wikimedia Ayiti lanse an 2022. Kanpay la se pou pèmèt lang kreyòl ayisyen an ranfòse pi plis sou entènèt la sitou sou platfòm Wikimedia yo, sitou Wikipedia. Fòk gen plis kontni sou ansiklopedi lib la, non sèlman pou plis konesans disponib pou kreyòlofòn.
Èske ou janm mande ki moun ki kreye atik Wikipedia yo, ki moun ki asire ansiklopedi a satisfè kritè yo, oswa ki kote imaj atik yo soti ? Si ou vle dekouvri Wikipedia ak pwojè relye yo, enskri pou yon atelye oswa patisipe nan youn nan evènman [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye|Kalandriye]] yo a oswa li paj [[Èd:Èd|Èd]] ansiklopedi a. Sa ou dwe konnen, vèsyon kreyòl ayisyen ansiklopedi nan premye faz li. Malgre jefò anpil kontribitè depi kèk lane, sa poko sifi. Li mande plis benevòl pou vin pote kole kèlkeswa domèn etid ak travay yo. Epi tou sa pa mande okenn gwo konpetans ni nan enfòmatik ni gwo nivo etid. Sa ki enpòtan se pataje tout konesans pou mete yo disponib pou tout moun nan mond lan gratis nan kreyòl ayisyen. Sa mande sèlman pou w sèvi ak referans ki fyab epi ki ka verifye sitou.
<div class="row">
<div class="col-12">
<h2 style="border-bottom: 0px;"><b><span style="color: #132150;">Kijan pou patisipe?</span></b></h2>
[[File:Wikipedia logo puzzle globe spins horizontally and vertically, revealing the contents of all of its puzzle pieces, without background.gif|right|200px]]
*[[Special:UserLogin|Konekte]] oswa [[Special:CreateAccount|kreye yon kont]].
*Enskri nan [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|paj sa a]] pou swiv kontribisyon ou yo.
'''Kreye oswa modifye yon atik'''
* Kreye yon atik ki poko sou wikipedya oswa modifye youn ki deja la (ajoute lyen, referans, ak lòt kontni ki enpòtan) pou rann ansiklopedi a vin pi rich.
* Si ou poko konnen kijan pou fè sa, klike sou [[Wikipedya:Kouman pou nou korije yon paj|lyen sa a pou w aprann]].
'''Patisipe nan yon atelye'''
* Si ou ta renmen konnen plis sou wikipedya nan lang kreyòl ayisyen ak pwojè sè li yo enskri nan yon atelye nan youn nan vil y ap òganize yo. Gade [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye |Kalandriye]] a.
* Oswa ale [[Pwojè:Akèy|sou paj sa a]], nan lis atik ki mande sekou yo klike pou w kapab kreye oswa konplete li ak kontni epi referans.
</div>
</div>
<h2> '''Konkou tradiksyon atik'''</h2>
Pou ankouraje kreyasyon plis aktik sou Wikipedya Kreyòl la. Wikimedya Ayiti ap rekonpanse 2 kontribitè ki rive kreye plis atik yo rive jiska 30 novanm. Atik kapab tradui soti sou yon lòt vèsyon lengwistik Wikipedya vini sou kreyòl ayisyen an. Men yon [https://www.wikimediahaiti.com/konbit-wiki-kreyolo#tradiksyon-atik videyo pou gide w ]
<h3> Kritè yo</h3>
*Atik la dwe gen pou pi piti mil (1000) oktè)
*Atik la dwe gen seksyon referans ak 2 referans pou pi piti
*Kontribitè a dwe enskri nan yon [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|tablodebò]]
</div>
[[Kategori:Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo]]
sirgh5b8ssttq4ozjhiqr7j9bajmjsj
856209
856206
2024-11-15T19:17:50Z
Kitanago
19629
856209
wikitext
text/x-wiki
`<templateStyles src="Konbit Wiki Kreyolo/styles.css" />
<div class="responsive fade-in-top">
[[File:Konbit WIKI KREYOLO Banner.png|center|link=Wikipedya:MwaWiki Kreyolo]]
</div>
{{Konbit Wiki Kreyolo/2024/Menu}}
<div style="box-shadow: 0 0 0.3rem #999;border-radius: 0.2rem;color: #457;padding: 0.5rem;text-align:left;
margin-bottom: 0.5rem;">
<div class="content">
'''Konbit Wiki Kreyolo''' se yon kanpay sansibilizasyon, yon apèl pou kontribisyon an kreyòl ayisyen. Se yon pwojè Wikimedia Ayiti lanse an 2022. Kanpay la se pou pèmèt lang kreyòl ayisyen an ranfòse pi plis sou entènèt la sitou sou platfòm Wikimedia yo, sitou Wikipedia. Fòk gen plis kontni sou ansiklopedi lib la, non sèlman pou plis konesans disponib pou kreyòlofòn.
Èske ou janm mande ki moun ki kreye atik Wikipedia yo, ki moun ki asire ansiklopedi a satisfè kritè yo, oswa ki kote imaj atik yo soti ? Si ou vle dekouvri Wikipedia ak pwojè relye yo, enskri pou yon atelye oswa patisipe nan youn nan evènman [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye|Kalandriye]] yo a oswa li paj [[Èd:Èd|Èd]] ansiklopedi a. Sa ou dwe konnen, vèsyon kreyòl ayisyen ansiklopedi nan premye faz li. Malgre jefò anpil kontribitè depi kèk lane, sa poko sifi. Li mande plis benevòl pou vin pote kole kèlkeswa domèn etid ak travay yo. Epi tou sa pa mande okenn gwo konpetans ni nan enfòmatik ni gwo nivo etid. Sa ki enpòtan se pataje tout konesans pou mete yo disponib pou tout moun nan mond lan gratis nan kreyòl ayisyen. Sa mande sèlman pou w sèvi ak referans ki fyab epi ki ka verifye sitou.</div>
<div class="row">
<div class="col-12">
<h2 style="border-bottom: 0px;"><b><span style="color: #132150;">Kijan pou patisipe?</span></b></h2>
[[File:Wikipedia logo puzzle globe spins horizontally and vertically, revealing the contents of all of its puzzle pieces, without background.gif|right|200px]]
*[[Special:UserLogin|Konekte]] oswa [[Special:CreateAccount|kreye yon kont]].
*Enskri nan [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|paj sa a]] pou swiv kontribisyon ou yo.
'''Kreye oswa modifye yon atik'''
* Kreye yon atik ki poko sou wikipedya oswa modifye youn ki deja la (ajoute lyen, referans, ak lòt kontni ki enpòtan) pou rann ansiklopedi a vin pi rich.
* Si ou poko konnen kijan pou fè sa, klike sou [[Wikipedya:Kouman pou nou korije yon paj|lyen sa a pou w aprann]].
'''Patisipe nan yon atelye'''
* Si ou ta renmen konnen plis sou wikipedya nan lang kreyòl ayisyen ak pwojè sè li yo enskri nan yon atelye nan youn nan vil y ap òganize yo. Gade [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye |Kalandriye]] a.
* Oswa ale [[Pwojè:Akèy|sou paj sa a]], nan lis atik ki mande sekou yo klike pou w kapab kreye oswa konplete li ak kontni epi referans.
</div>
</div>
<h2> '''Konkou tradiksyon atik'''</h2>
Pou ankouraje kreyasyon plis aktik sou Wikipedya Kreyòl la. Wikimedya Ayiti ap rekonpanse 2 kontribitè ki rive kreye plis atik yo rive jiska 30 novanm. Atik kapab tradui soti sou yon lòt vèsyon lengwistik Wikipedya vini sou kreyòl ayisyen an. Men yon [https://www.wikimediahaiti.com/konbit-wiki-kreyolo#tradiksyon-atik videyo pou gide w ]
<h3> Kritè yo</h3>
*Atik la dwe gen pou pi piti mil (1000) oktè)
*Atik la dwe gen seksyon referans ak 2 referans pou pi piti
*Kontribitè a dwe enskri nan yon [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|tablodebò]]
</div>
[[Kategori:Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo]]
o9sfd97jitd5fxwo909wby6j1bo5mzi
856215
856209
2024-11-15T19:55:48Z
Kitanago
19629
856215
wikitext
text/x-wiki
`<templateStyles src="Konbit Wiki Kreyolo/styles.css" />
<div class="responsive fade-in-top">
[[File:Konbit WIKI KREYOLO Banner.png|center|link=Wikipedya:MwaWiki Kreyolo]]
</div>
{{Konbit Wiki Kreyolo/2024/Menu}}
<div style="box-shadow: 0 0 0.3rem #999;border-radius: 0.2rem;color: #457;padding: 0.5rem;margin-bottom: 0.5rem;">
<div class="col-12 justify">
'''Konbit Wiki Kreyolo''' se yon kanpay sansibilizasyon, yon apèl pou kontribisyon an kreyòl ayisyen. Se yon pwojè Wikimedia Ayiti lanse an 2022. Kanpay la se pou pèmèt lang kreyòl ayisyen an ranfòse pi plis sou entènèt la sitou sou platfòm Wikimedia yo, sitou Wikipedia. Fòk gen plis kontni sou ansiklopedi lib la, non sèlman pou plis konesans disponib pou kreyòlofòn.
Èske ou janm mande ki moun ki kreye atik Wikipedia yo, ki moun ki asire ansiklopedi a satisfè kritè yo, oswa ki kote imaj atik yo soti ? Si ou vle dekouvri Wikipedia ak pwojè relye yo, enskri pou yon atelye oswa patisipe nan youn nan evènman [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye|Kalandriye]] yo a oswa li paj [[Èd:Èd|Èd]] ansiklopedi a. Sa ou dwe konnen, vèsyon kreyòl ayisyen ansiklopedi nan premye faz li. Malgre jefò anpil kontribitè depi kèk lane, sa poko sifi. Li mande plis benevòl pou vin pote kole kèlkeswa domèn etid ak travay yo. Epi tou sa pa mande okenn gwo konpetans ni nan enfòmatik ni gwo nivo etid. Sa ki enpòtan se pataje tout konesans pou mete yo disponib pou tout moun nan mond lan gratis nan kreyòl ayisyen. Sa mande sèlman pou w sèvi ak referans ki fyab epi ki ka verifye sitou.</div>
<div class="row">
<div class="col-12">
<h2 style="border-bottom: 0px;"><b><span style="color: #132150;">Kijan pou patisipe?</span></b></h2>
[[File:Wikipedia logo puzzle globe spins horizontally and vertically, revealing the contents of all of its puzzle pieces, without background.gif|right|200px]]
*[[Special:UserLogin|Konekte]] oswa [[Special:CreateAccount|kreye yon kont]].
*Enskri nan [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|paj sa a]] pou swiv kontribisyon ou yo.
'''Kreye oswa modifye yon atik'''
* Kreye yon atik ki poko sou wikipedya oswa modifye youn ki deja la (ajoute lyen, referans, ak lòt kontni ki enpòtan) pou rann ansiklopedi a vin pi rich.
* Si ou poko konnen kijan pou fè sa, klike sou [[Wikipedya:Kouman pou nou korije yon paj|lyen sa a pou w aprann]].
'''Patisipe nan yon atelye'''
* Si ou ta renmen konnen plis sou wikipedya nan lang kreyòl ayisyen ak pwojè sè li yo enskri nan yon atelye nan youn nan vil y ap òganize yo. Gade [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye |Kalandriye]] a.
* Oswa ale [[Pwojè:Akèy|sou paj sa a]], nan lis atik ki mande sekou yo klike pou w kapab kreye oswa konplete li ak kontni epi referans.
</div>
</div>
<h2> '''Konkou tradiksyon atik'''</h2>
Pou ankouraje kreyasyon plis aktik sou Wikipedya Kreyòl la. Wikimedya Ayiti ap rekonpanse 2 kontribitè ki rive kreye plis atik yo rive jiska 30 novanm. Atik kapab tradui soti sou yon lòt vèsyon lengwistik Wikipedya vini sou kreyòl ayisyen an. Men yon [https://www.wikimediahaiti.com/konbit-wiki-kreyolo#tradiksyon-atik videyo pou gide w ]
<h3> Kritè yo</h3>
*Atik la dwe gen pou pi piti mil (1000) oktè)
*Atik la dwe gen seksyon referans ak 2 referans pou pi piti
*Kontribitè a dwe enskri nan yon [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|tablodebò]]
</div>
[[Kategori:Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo]]
cizuf4rbuw1vc5iemb23canlw0zvm3m
856292
856215
2024-11-16T01:48:40Z
Kitanago
19629
856292
wikitext
text/x-wiki
`<templateStyles src="Konbit Wiki Kreyolo/styles.css" />
<div class="responsive fade-in-top">
[[File:Konbit WIKI KREYOLO Banner.png|center|link=Wikipedya:MwaWiki Kreyolo]]
</div>
<div class="row">
<div class="col-4 fade-in-left" style="margin: 2.5rem 0% 2.5rem 0;">
<div style="background-color:#e8e8e8; padding: 20px; border-radius: 15px;">
<h1 style="text-align: center; border-bottom: 0px;"><b><span style="color: #132150;">Wikipedya</span></b></h1>
[[File:Wikipedia logo puzzle globe spins horizontally and vertically, revealing the contents of all of its puzzle pieces, without background.gif|center|]]
</div>
<h1 style="border-bottom: 0px;"><b><span style="color: #132150;">Konkou tradiksyon atik</span></b></h1>
<div class="row">
<div class="col-12">
<h6 style="background-color: #275491; color: #FFFFFF; font-weight: bold; text-align: center; padding: 20px;border-radius: 10px; border: none;"><span class="white-link">
Pou ankouraje kreyasyon plis aktik sou Wikipedya Kreyòl la. Wikimedya Ayiti ap rekonpanse 2 kontribitè ki rive kreye plis atik yo rive jiska 30 novanm. Atik kapab tradui soti sou yon lòt vèsyon lengwistik Wikipedya vini sou kreyòl ayisyen an. Men yon [https://www.wikimediahaiti.com/konbit-wiki-kreyolo#tradiksyon-atik videyo pou gide w ]
<h2 style="color:white">''' Kritè yo''' </h2>
*Atik la dwe gen pou pi piti mil (1000) oktè)
*Atik la dwe gen seksyon referans ak 2 referans pou pi piti
*Kontribitè a dwe enskri nan yon [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|tablodebò]]
<h2 style="color:white">''' Prim''' </h2>
*1o pri: yon laptòp
*2o pri: yon tablèt
</h6>
</div>
</div>
</div>
<div class="col-5 content fade-in-right" style="margin-top: 2.5rem">
'''Konbit Wiki Kreyolo''' se yon kanpay sansibilizasyon, yon apèl pou kontribisyon an kreyòl ayisyen. Se yon pwojè Wikimedia Ayiti lanse an 2022. Kanpay la se pou pèmèt lang kreyòl ayisyen an ranfòse pi plis sou entènèt la sitou sou platfòm Wikimedia yo, sitou Wikipedia. Fòk gen plis kontni sou ansiklopedi lib la, non sèlman pou plis konesans disponib pou kreyòlofòn.
Èske ou janm mande ki moun ki kreye atik Wikipedia yo, ki moun ki asire ansiklopedi a satisfè kritè yo, oswa ki kote imaj atik yo soti ? Si ou vle dekouvri Wikipedia ak pwojè relye yo, enskri pou yon atelye oswa patisipe nan youn nan evènman [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye|Kalandriye]] yo a oswa li paj [[Èd:Èd|Èd]] ansiklopedi a. Sa ou dwe konnen, vèsyon kreyòl ayisyen ansiklopedi nan premye faz li. Malgre jefò anpil kontribitè depi kèk lane, sa poko sifi. Li mande plis benevòl pou vin pote kole kèlkeswa domèn etid ak travay yo. Epi tou sa pa mande okenn gwo konpetans ni nan enfòmatik ni gwo nivo etid. Sa ki enpòtan se pataje tout konesans pou mete yo disponib pou tout moun nan mond lan gratis nan kreyòl ayisyen. Sa mande sèlman pou w sèvi ak referans ki fyab epi ki ka verifye sitou.
<h2 style="border-bottom: 0px;"><b><span style="color: #132150;">Kijan pou patisipe?</span></b></h2>
*[[Special:UserLogin|Konekte]] oswa [[Special:CreateAccount|kreye yon kont]].
*Enskri nan [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|paj sa a]] pou swiv kontribisyon ou yo.
'''Kreye oswa modifye yon atik'''
* Kreye yon atik ki poko sou wikipedya oswa modifye youn ki deja la (ajoute lyen, referans, ak lòt kontni ki enpòtan) pou rann ansiklopedi a vin pi rich.
* Si ou poko konnen kijan pou fè sa, klike sou [[Wikipedya:Kouman pou nou korije yon paj|lyen sa a pou w aprann]].
'''Patisipe nan yon atelye'''
* Si ou ta renmen konnen plis sou wikipedya nan lang kreyòl ayisyen ak pwojè sè li yo enskri nan yon atelye nan youn nan vil y ap òganize yo. Gade [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye |Kalandriye]] a.
* Oswa ale [[Pwojè:Akèy|sou paj sa a]], nan lis atik ki mande sekou yo klike pou w kapab kreye oswa konplete li ak kontni epi referans.
</div>
{{Konbit Wiki Kreyolo/2024/Menu}}
</div>
[[Kategori:Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo]]
1d2uoz5w3bee11rk8abfkbavrpidagk
856293
856292
2024-11-16T02:06:46Z
Kitanago
19629
856293
wikitext
text/x-wiki
`<templateStyles src="Konbit Wiki Kreyolo/styles.css" />
<div class="responsive fade-in-top">
[[File:Konbit WIKI KREYOLO Banner.png|center|link=Wikipedya:MwaWiki Kreyolo]]
</div>
<div style="box-shadow: 0 0 0.3rem #999;
border-radius: 0.2rem;
padding: 1.2rem;
margin-bottom: 1.6rem;">
<div class="row">
<div class="col-4 fade-in-left" style="margin: 2.5rem 0% 2.5rem 0;">
<div style="background-color:#e8e8e8; padding: 20px; border-radius: 15px;">
<h1 style="text-align: center; border-bottom: 0px;"><b><span style="color: #132150;">Wikipedya</span></b></h1>
[[File:Wikipedia logo puzzle globe spins horizontally and vertically, revealing the contents of all of its puzzle pieces, without background.gif|center|]]
</div>
<h1 style="border-bottom: 0px;"><b><span style="color: #132150;">Konkou tradiksyon atik</span></b></h1>
<div class="row">
<div class="col-12">
<h6 style="background-color: #275491; color: #FFFFFF; font-weight: bold; text-align: center; padding: 20px;border-radius: 10px; border-top: 5px solid red;"><span class="white-link">
Pou ankouraje kreyasyon plis aktik sou Wikipedya Kreyòl la. Wikimedya Ayiti ap rekonpanse 2 kontribitè ki rive kreye plis atik yo rive jiska 30 novanm. Atik kapab tradui soti sou yon lòt vèsyon lengwistik Wikipedya vini sou kreyòl ayisyen an. Men yon [https://www.wikimediahaiti.com/konbit-wiki-kreyolo#tradiksyon-atik videyo pou gide w ]
<h2 style="color:white">''' Kritè yo''' </h2>
*Atik la dwe gen pou pi piti mil (1000) oktè)
*Atik la dwe gen seksyon referans ak 2 referans pou pi piti
*Kontribitè a dwe enskri nan yon [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|tablodebò]]
<h2 style="color:white">''' Prim''' </h2>
*1o pri: yon laptòp
*2o pri: yon tablèt
</h6>
</div>
</div>
</div>
<div class="col-5 content fade-in-right" style="margin-top: 2.5rem">
'''Konbit Wiki Kreyolo''' se yon kanpay sansibilizasyon, yon apèl pou kontribisyon an kreyòl ayisyen. Se yon pwojè Wikimedia Ayiti lanse an 2022. Kanpay la se pou pèmèt lang kreyòl ayisyen an ranfòse pi plis sou entènèt la sitou sou platfòm Wikimedia yo, sitou Wikipedia. Fòk gen plis kontni sou ansiklopedi lib la, non sèlman pou plis konesans disponib pou kreyòlofòn.
Èske ou janm mande ki moun ki kreye atik Wikipedia yo, ki moun ki asire ansiklopedi a satisfè kritè yo, oswa ki kote imaj atik yo soti ? Si ou vle dekouvri Wikipedia ak pwojè relye yo, enskri pou yon atelye oswa patisipe nan youn nan evènman [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye|Kalandriye]] yo a oswa li paj [[Èd:Èd|Èd]] ansiklopedi a. Sa ou dwe konnen, vèsyon kreyòl ayisyen ansiklopedi nan premye faz li. Malgre jefò anpil kontribitè depi kèk lane, sa poko sifi. Li mande plis benevòl pou vin pote kole kèlkeswa domèn etid ak travay yo. Epi tou sa pa mande okenn gwo konpetans ni nan enfòmatik ni gwo nivo etid. Sa ki enpòtan se pataje tout konesans pou mete yo disponib pou tout moun nan mond lan gratis nan kreyòl ayisyen. Sa mande sèlman pou w sèvi ak referans ki fyab epi ki ka verifye sitou.
<h2 style="border-bottom: 0px;"><b><span style="color: #132150;">Kijan pou patisipe?</span></b></h2>
*[[Special:UserLogin|Konekte]] oswa [[Special:CreateAccount|kreye yon kont]].
*Enskri nan [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|paj sa a]] pou swiv kontribisyon ou yo.
'''Kreye oswa modifye yon atik'''
* Kreye yon atik ki poko sou wikipedya oswa modifye youn ki deja la (ajoute lyen, referans, ak lòt kontni ki enpòtan) pou rann ansiklopedi a vin pi rich.
* Si ou poko konnen kijan pou fè sa, klike sou [[Wikipedya:Kouman pou nou korije yon paj|lyen sa a pou w aprann]].
'''Patisipe nan yon atelye'''
* Si ou ta renmen konnen plis sou wikipedya nan lang kreyòl ayisyen ak pwojè sè li yo enskri nan yon atelye nan youn nan vil y ap òganize yo. Gade [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye |Kalandriye]] a.
* Oswa ale [[Pwojè:Akèy|sou paj sa a]], nan lis atik ki mande sekou yo klike pou w kapab kreye oswa konplete li ak kontni epi referans.
</div>
{{Konbit Wiki Kreyolo/2024/Menu}}
</div></div>
[[Kategori:Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo]]
7yfteaoa0so3cfssjwypighuvbve92g
Modèl:Konbit Wiki Kreyolo/styles.css
10
93112
856207
852168
2024-11-15T19:13:11Z
Kitanago
19629
856207
sanitized-css
text/css
.header {
width: 70%;
float: left;
box-shadow: 0px 5px 5px -5px #ccc, 0 -5px 5px -5px #ccc;
padding: 1em 0;
margin: 1em auto 2em;
}
.header .image img {
height: auto;
max-width: 100%;
width: 100%;
}
.responsive img{
height: auto;
width: 100%;
}
.menu {
box-sizing: content-box;
width: 95%;
padding: 2em 0.5em 2em 0.5em;
border-radius: 25px;
float: right;
background-color: #dadada;
font-size: 1.2em;
font-weight: bold;
}
.menu ul {
margin:20px auto;
}
.menu li {
list-style-type: none;
list-style: none;
margin-bottom: 1.5em;
box-shadow: 0px 5px 5px -6px #ccc;
background-color: #ffffff;
border-radius: 25px;
padding: 9px 10px 15px;
font-size: 12px;
}
.menu p{
margin-bottom: 0px;
}
.content {
margin: 2.5rem 20% 2.5rem 1%;
text-align: justify;
font-size: 1em;
}
.card {
width: 110px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #000000;
}
.alojamiento-img img{
height: auto;
width: 100%;
object-fit: cover;
object-position: 56% 100%;
border-radius: 10px;
}
.white-link a, .white-link a:visited {
color: #fff;
}
.table-documentacion{
width: 100%;
border: 1px solid;
border-color:#a2a9b1;
border-collapse: collapse;
text-align: center;
background-color: #f8f9fa;
}
.card-questions {
width: 2000px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #000000;
}
/* ANIMATIONS */
.fade-in-right {
animation: fade-in-right 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
.fade-in-top {
animation: fade-in-top 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
.fade-in-left {
animation: fade-in-left 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-right
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-right {
0% {
transform: translateX(50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateX(0);
opacity: 1;
}
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-top
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-top {
0% {
transform: translateY(-50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateY(0);
opacity: 1;
}
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-left
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-left {
0% {
transform: translateX(-50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateX(0);
opacity: 1;
}
}
/**
*** SIMPLE GRID
*** (C) ZACH COLE 2016
**/
/* POSITIONING */
.left {
text-align: left;
}
.right {
text-align: right;
}
.center {
text-align: center;
margin-left: auto;
margin-right: auto;
}
.justify {
text-align: justify;
}
/* ==== GRID SYSTEM ==== */
.container {
width: 90%;
margin-left: 15px;
margin-right: auto;
}
.row {
position: relative;
width: 100%;
}
.row [class^="col"] {
float: left;
margin: 0.5rem 1%;
min-height: 0.125rem;
}
.col-1,
.col-2,
.col-3,
.col-4,
.col-5,
.col-6,
.col-7,
.col-8,
.col-9,
.col-10,
.col-11,
.col-12 {
width: 96%;
}
.col-1-sm {
width: 4.33%;
}
.col-2-sm {
width: 12.66%;
}
.col-3-sm {
width: 21%;
}
.col-4-sm {
width: 29.33%;
}
.col-5-sm {
width: 37.66%;
}
.col-6-sm {
width: 46%;
}
.col-7-sm {
width: 54.33%;
}
.col-8-sm {
width: 62.66%;
}
.col-9-sm {
width: 71%;
}
.col-10-sm {
width: 79.33%;
}
.col-11-sm {
width: 87.66%;
}
.col-12-sm {
width: 96%;
}
.row::after {
content: "";
display: table;
clear: both;
}
.hidden-sm {
display: none;
}
@media only screen and (min-width: 33.75em) { /* 540px */
.container {
width: 80%;
}
}
@media only screen and (min-width: 1250px) { /* 720px 45em*/
.menu{
width:110%;
}
.menu ul{
margin: 0 auto;
}
.participantes-card{
height: 100px;
}
.col-1 {
width: 4.33%;
}
.col-2 {
width: 12.66%;
}
.col-3 {
width: 21%;
}
.col-4 {
width: 29.33%;
}
.col-5 {
width: 37.66%;
}
.col-6 {
width: 46%;
}
.col-7 {
width: 54.33%;
}
.col-8 {
width: 62.66%;
}
.col-9 {
width: 71%;
}
.col-10 {
width: 79.33%;
}
.col-11 {
width: 87.66%;
}
.col-12 {
width: 96%;
}
.hidden-sm {
display: block;
}
.card-width {
width: 99px;
height: auto;
}
.card-questions {
width: 200px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #e5354c;
font-weight: bold;
}
.responsive-evento img{
height: 221px;
width: auto;
}
.responsive-evento-idioma-facilitador img{
width: 500px;
height: auto;
}
}
@media only screen and (min-width: 60em) { /* 960px */
.container {
width: 75%;
max-width: 60rem;
}
}
hajungs5z2htau5ql0my5l9a3tbwlcr
856208
856207
2024-11-15T19:17:36Z
Kitanago
19629
856208
sanitized-css
text/css
.header {
width: 70%;
float: left;
box-shadow: 0px 5px 5px -5px #ccc, 0 -5px 5px -5px #ccc;
padding: 1em 0;
margin: 1em auto 2em;
}
.header .image img {
height: auto;
max-width: 100%;
width: 100%;
}
.responsive img{
height: auto;
width: 100%;
}
.menu {
box-sizing: content-box;
width: 95%;
padding: 2em 0.5em 2em 0.5em;
border-radius: 25px;
float: left;
background-color: #dadada;
font-size: 1.2em;
font-weight: bold;
}
.menu ul {
margin:20px auto;
}
.menu li {
list-style-type: none;
list-style: none;
margin-bottom: 1.5em;
box-shadow: 0px 5px 5px -6px #ccc;
background-color: #ffffff;
border-radius: 25px;
padding: 9px 10px 15px;
font-size: 12px;
}
.menu p{
margin-bottom: 0px;
}
.content {
margin: 2.5rem 20% 2.5rem 1%;
text-align: justify;
font-size: 1em;
}
.card {
width: 110px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #000000;
}
.alojamiento-img img{
height: auto;
width: 100%;
object-fit: cover;
object-position: 56% 100%;
border-radius: 10px;
}
.white-link a, .white-link a:visited {
color: #fff;
}
.table-documentacion{
width: 100%;
border: 1px solid;
border-color:#a2a9b1;
border-collapse: collapse;
text-align: center;
background-color: #f8f9fa;
}
.card-questions {
width: 2000px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #000000;
}
/* ANIMATIONS */
.fade-in-right {
animation: fade-in-right 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
.fade-in-top {
animation: fade-in-top 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
.fade-in-left {
animation: fade-in-left 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-right
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-right {
0% {
transform: translateX(50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateX(0);
opacity: 1;
}
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-top
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-top {
0% {
transform: translateY(-50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateY(0);
opacity: 1;
}
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-left
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-left {
0% {
transform: translateX(-50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateX(0);
opacity: 1;
}
}
/**
*** SIMPLE GRID
*** (C) ZACH COLE 2016
**/
/* POSITIONING */
.left {
text-align: left;
}
.right {
text-align: right;
}
.center {
text-align: center;
margin-left: auto;
margin-right: auto;
}
.justify {
text-align: justify;
}
/* ==== GRID SYSTEM ==== */
.container {
width: 90%;
margin-left: 15px;
margin-right: auto;
}
.row {
position: relative;
width: 100%;
}
.row [class^="col"] {
float: left;
margin: 0.5rem 1%;
min-height: 0.125rem;
}
.col-1,
.col-2,
.col-3,
.col-4,
.col-5,
.col-6,
.col-7,
.col-8,
.col-9,
.col-10,
.col-11,
.col-12 {
width: 96%;
}
.col-1-sm {
width: 4.33%;
}
.col-2-sm {
width: 12.66%;
}
.col-3-sm {
width: 21%;
}
.col-4-sm {
width: 29.33%;
}
.col-5-sm {
width: 37.66%;
}
.col-6-sm {
width: 46%;
}
.col-7-sm {
width: 54.33%;
}
.col-8-sm {
width: 62.66%;
}
.col-9-sm {
width: 71%;
}
.col-10-sm {
width: 79.33%;
}
.col-11-sm {
width: 87.66%;
}
.col-12-sm {
width: 96%;
}
.row::after {
content: "";
display: table;
clear: both;
}
.hidden-sm {
display: none;
}
@media only screen and (min-width: 33.75em) { /* 540px */
.container {
width: 80%;
}
}
@media only screen and (min-width: 1250px) { /* 720px 45em*/
.menu{
width:110%;
}
.menu ul{
margin: 0 auto;
}
.participantes-card{
height: 100px;
}
.col-1 {
width: 4.33%;
}
.col-2 {
width: 12.66%;
}
.col-3 {
width: 21%;
}
.col-4 {
width: 29.33%;
}
.col-5 {
width: 37.66%;
}
.col-6 {
width: 46%;
}
.col-7 {
width: 54.33%;
}
.col-8 {
width: 62.66%;
}
.col-9 {
width: 71%;
}
.col-10 {
width: 79.33%;
}
.col-11 {
width: 87.66%;
}
.col-12 {
width: 96%;
}
.hidden-sm {
display: block;
}
.card-width {
width: 99px;
height: auto;
}
.card-questions {
width: 200px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #e5354c;
font-weight: bold;
}
.responsive-evento img{
height: 221px;
width: auto;
}
.responsive-evento-idioma-facilitador img{
width: 500px;
height: auto;
}
}
@media only screen and (min-width: 60em) { /* 960px */
.container {
width: 75%;
max-width: 60rem;
}
}
aj9r7peu9595v4obm4nkqbw7byikdp1
856211
856208
2024-11-15T19:28:43Z
Kitanago
19629
856211
sanitized-css
text/css
.header {
width: 70%;
float: left;
box-shadow: 0px 5px 5px -5px #ccc, 0 -5px 5px -5px #ccc;
padding: 1em 0;
margin: 1em auto 2em;
}
.header .image img {
height: auto;
max-width: 100%;
width: 100%;
}
.responsive img{
height: auto;
width: 100%;
}
.menu {
box-sizing: content-box;
width: 95%;
padding: 2em 2.5em 2em 0.5em;
border-radius: 25px;
float: left;
background-color: #dadada;
font-size: 1.2em;
font-weight: bold;
}
.menu ul {
margin:20px auto;
}
.menu li {
list-style-type: none;
list-style: none;
margin-bottom: 1.5em;
box-shadow: 0px 5px 5px -6px #ccc;
background-color: #ffffff;
border-radius: 25px;
padding: 9px 10px 15px;
font-size: 12px;
}
.menu p{
margin-bottom: 0px;
}
.content {
margin: 2.5rem 20% 2.5rem 1%;
text-align: justify;
font-size: 1em;
}
.card {
width: 110px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #000000;
}
.alojamiento-img img{
height: auto;
width: 100%;
object-fit: cover;
object-position: 56% 100%;
border-radius: 10px;
}
.white-link a, .white-link a:visited {
color: #fff;
}
.table-documentacion{
width: 100%;
border: 1px solid;
border-color:#a2a9b1;
border-collapse: collapse;
text-align: center;
background-color: #f8f9fa;
}
.card-questions {
width: 2000px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #000000;
}
/* ANIMATIONS */
.fade-in-right {
animation: fade-in-right 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
.fade-in-top {
animation: fade-in-top 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
.fade-in-left {
animation: fade-in-left 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-right
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-right {
0% {
transform: translateX(50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateX(0);
opacity: 1;
}
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-top
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-top {
0% {
transform: translateY(-50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateY(0);
opacity: 1;
}
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-left
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-left {
0% {
transform: translateX(-50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateX(0);
opacity: 1;
}
}
/**
*** SIMPLE GRID
*** (C) ZACH COLE 2016
**/
/* POSITIONING */
.left {
text-align: left;
}
.right {
text-align: right;
}
.center {
text-align: center;
margin-left: auto;
margin-right: auto;
}
.justify {
text-align: justify;
}
/* ==== GRID SYSTEM ==== */
.container {
width: 90%;
margin-left: 15px;
margin-right: auto;
}
.row {
position: relative;
width: 100%;
}
.row [class^="col"] {
float: left;
margin: 0.5rem 1%;
min-height: 0.125rem;
}
.col-1,
.col-2,
.col-3,
.col-4,
.col-5,
.col-6,
.col-7,
.col-8,
.col-9,
.col-10,
.col-11,
.col-12 {
width: 96%;
}
.col-1-sm {
width: 4.33%;
}
.col-2-sm {
width: 12.66%;
}
.col-3-sm {
width: 21%;
}
.col-4-sm {
width: 29.33%;
}
.col-5-sm {
width: 37.66%;
}
.col-6-sm {
width: 46%;
}
.col-7-sm {
width: 54.33%;
}
.col-8-sm {
width: 62.66%;
}
.col-9-sm {
width: 71%;
}
.col-10-sm {
width: 79.33%;
}
.col-11-sm {
width: 87.66%;
}
.col-12-sm {
width: 96%;
}
.row::after {
content: "";
display: table;
clear: both;
}
.hidden-sm {
display: none;
}
@media only screen and (min-width: 33.75em) { /* 540px */
.container {
width: 80%;
}
}
@media only screen and (min-width: 1250px) { /* 720px 45em*/
.menu{
width:110%;
}
.menu ul{
margin: 0 auto;
}
.participantes-card{
height: 100px;
}
.col-1 {
width: 4.33%;
}
.col-2 {
width: 12.66%;
}
.col-3 {
width: 21%;
}
.col-4 {
width: 29.33%;
}
.col-5 {
width: 37.66%;
}
.col-6 {
width: 46%;
}
.col-7 {
width: 54.33%;
}
.col-8 {
width: 62.66%;
}
.col-9 {
width: 71%;
}
.col-10 {
width: 79.33%;
}
.col-11 {
width: 87.66%;
}
.col-12 {
width: 96%;
}
.hidden-sm {
display: block;
}
.card-width {
width: 99px;
height: auto;
}
.card-questions {
width: 200px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #e5354c;
font-weight: bold;
}
.responsive-evento img{
height: 221px;
width: auto;
}
.responsive-evento-idioma-facilitador img{
width: 500px;
height: auto;
}
}
@media only screen and (min-width: 60em) { /* 960px */
.container {
width: 75%;
max-width: 60rem;
}
}
12r2lfcmogwi7lwnmgxuavivkip6jou
856212
856211
2024-11-15T19:34:42Z
Kitanago
19629
856212
sanitized-css
text/css
.header {
width: 70%;
float: left;
box-shadow: 0px 5px 5px -5px #ccc, 0 -5px 5px -5px #ccc;
padding: 1em 0;
margin: 1em auto 2em;
}
.header .image img {
height: auto;
max-width: 100%;
width: 100%;
}
.responsive img{
height: auto;
width: 100%;
}
.menu {
box-sizing: content-box;
width: 95%;
padding: 2em 0.5em 2em 0.5em;
border-radius: 25px;
float: left;
background-color: #dadada;
font-size: 1.2em;
font-weight: bold;
}
.menu ul {
margin:20px auto;
}
.menu li {
list-style-type: none;
list-style: none;
margin-bottom: 1.5em;
box-shadow: 0px 5px 5px -6px #ccc;
background-color: #ffffff;
border-radius: 25px;
padding: 9px 10px 25px;
font-size: 12px;
}
.menu p{
margin-bottom: 0px;
}
.content {
margin: 2.5rem 20% 2.5rem 1%;
text-align: justify;
font-size: 1em;
}
.card {
width: 110px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #000000;
}
.alojamiento-img img{
height: auto;
width: 100%;
object-fit: cover;
object-position: 56% 100%;
border-radius: 10px;
}
.white-link a, .white-link a:visited {
color: #fff;
}
.table-documentacion{
width: 100%;
border: 1px solid;
border-color:#a2a9b1;
border-collapse: collapse;
text-align: center;
background-color: #f8f9fa;
}
.card-questions {
width: 2000px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #000000;
}
/* ANIMATIONS */
.fade-in-right {
animation: fade-in-right 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
.fade-in-top {
animation: fade-in-top 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
.fade-in-left {
animation: fade-in-left 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-right
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-right {
0% {
transform: translateX(50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateX(0);
opacity: 1;
}
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-top
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-top {
0% {
transform: translateY(-50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateY(0);
opacity: 1;
}
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-left
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-left {
0% {
transform: translateX(-50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateX(0);
opacity: 1;
}
}
/**
*** SIMPLE GRID
*** (C) ZACH COLE 2016
**/
/* POSITIONING */
.left {
text-align: left;
}
.right {
text-align: right;
}
.center {
text-align: center;
margin-left: auto;
margin-right: auto;
}
.justify {
text-align: justify;
}
/* ==== GRID SYSTEM ==== */
.container {
width: 90%;
margin-left: 15px;
margin-right: auto;
}
.row {
position: relative;
width: 100%;
}
.row [class^="col"] {
float: left;
margin: 0.5rem 1%;
min-height: 0.125rem;
}
.col-1,
.col-2,
.col-3,
.col-4,
.col-5,
.col-6,
.col-7,
.col-8,
.col-9,
.col-10,
.col-11,
.col-12 {
width: 96%;
}
.col-1-sm {
width: 4.33%;
}
.col-2-sm {
width: 12.66%;
}
.col-3-sm {
width: 21%;
}
.col-4-sm {
width: 29.33%;
}
.col-5-sm {
width: 37.66%;
}
.col-6-sm {
width: 46%;
}
.col-7-sm {
width: 54.33%;
}
.col-8-sm {
width: 62.66%;
}
.col-9-sm {
width: 71%;
}
.col-10-sm {
width: 79.33%;
}
.col-11-sm {
width: 87.66%;
}
.col-12-sm {
width: 96%;
}
.row::after {
content: "";
display: table;
clear: both;
}
.hidden-sm {
display: none;
}
@media only screen and (min-width: 33.75em) { /* 540px */
.container {
width: 80%;
}
}
@media only screen and (min-width: 1250px) { /* 720px 45em*/
.menu{
width:110%;
}
.menu ul{
margin: 0 auto;
}
.participantes-card{
height: 100px;
}
.col-1 {
width: 4.33%;
}
.col-2 {
width: 12.66%;
}
.col-3 {
width: 21%;
}
.col-4 {
width: 29.33%;
}
.col-5 {
width: 37.66%;
}
.col-6 {
width: 46%;
}
.col-7 {
width: 54.33%;
}
.col-8 {
width: 62.66%;
}
.col-9 {
width: 71%;
}
.col-10 {
width: 79.33%;
}
.col-11 {
width: 87.66%;
}
.col-12 {
width: 96%;
}
.hidden-sm {
display: block;
}
.card-width {
width: 99px;
height: auto;
}
.card-questions {
width: 200px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #e5354c;
font-weight: bold;
}
.responsive-evento img{
height: 221px;
width: auto;
}
.responsive-evento-idioma-facilitador img{
width: 500px;
height: auto;
}
}
@media only screen and (min-width: 60em) { /* 960px */
.container {
width: 75%;
max-width: 60rem;
}
}
l5xuyand77288tho8ac03nnyocea0hb
856213
856212
2024-11-15T19:42:41Z
Kitanago
19629
856213
sanitized-css
text/css
.header {
width: 70%;
float: left;
box-shadow: 0px 5px 5px -5px #ccc, 0 -5px 5px -5px #ccc;
padding: 1em 0;
margin: 1em auto 2em;
}
.header .image img {
height: auto;
max-width: 100%;
width: 100%;
}
.responsive img{
height: auto;
width: 100%;
}
.menu {
box-sizing: content-box;
width: 15%;
padding: 2em 0.5em 2em 0.5em;
border-radius: 25px;
float: right;
background-color: #dadada;
font-size: 1.2em;
font-weight: bold;
}
.menu ul {
margin:20px auto;
}
.menu li {
list-style-type: none;
list-style: none;
margin-bottom: 1.5em;
box-shadow: 0px 5px 5px -6px #ccc;
background-color: #ffffff;
border-radius: 25px;
padding: 9px 10px 25px;
font-size: 12px;
}
.menu p{
margin-bottom: 0px;
}
.content {
margin: 2.5rem 20% 2.5rem 1%;
text-align: justify;
font-size: 1em;
}
.card {
width: 110px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #000000;
}
.alojamiento-img img{
height: auto;
width: 100%;
object-fit: cover;
object-position: 56% 100%;
border-radius: 10px;
}
.white-link a, .white-link a:visited {
color: #fff;
}
.table-documentacion{
width: 100%;
border: 1px solid;
border-color:#a2a9b1;
border-collapse: collapse;
text-align: center;
background-color: #f8f9fa;
}
.card-questions {
width: 2000px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #000000;
}
/* ANIMATIONS */
.fade-in-right {
animation: fade-in-right 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
.fade-in-top {
animation: fade-in-top 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
.fade-in-left {
animation: fade-in-left 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-right
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-right {
0% {
transform: translateX(50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateX(0);
opacity: 1;
}
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-top
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-top {
0% {
transform: translateY(-50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateY(0);
opacity: 1;
}
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-left
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-left {
0% {
transform: translateX(-50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateX(0);
opacity: 1;
}
}
/**
*** SIMPLE GRID
*** (C) ZACH COLE 2016
**/
/* POSITIONING */
.left {
text-align: left;
}
.right {
text-align: right;
}
.center {
text-align: center;
margin-left: auto;
margin-right: auto;
}
.justify {
text-align: justify;
}
/* ==== GRID SYSTEM ==== */
.container {
width: 90%;
margin-left: 15px;
margin-right: auto;
}
.row {
position: relative;
width: 100%;
}
.row [class^="col"] {
float: left;
margin: 0.5rem 1%;
min-height: 0.125rem;
}
.col-1,
.col-2,
.col-3,
.col-4,
.col-5,
.col-6,
.col-7,
.col-8,
.col-9,
.col-10,
.col-11,
.col-12 {
width: 96%;
}
.col-1-sm {
width: 4.33%;
}
.col-2-sm {
width: 12.66%;
}
.col-3-sm {
width: 21%;
}
.col-4-sm {
width: 29.33%;
}
.col-5-sm {
width: 37.66%;
}
.col-6-sm {
width: 46%;
}
.col-7-sm {
width: 54.33%;
}
.col-8-sm {
width: 62.66%;
}
.col-9-sm {
width: 71%;
}
.col-10-sm {
width: 79.33%;
}
.col-11-sm {
width: 87.66%;
}
.col-12-sm {
width: 96%;
}
.row::after {
content: "";
display: table;
clear: both;
}
.hidden-sm {
display: none;
}
@media only screen and (min-width: 33.75em) { /* 540px */
.container {
width: 80%;
}
}
@media only screen and (min-width: 1250px) { /* 720px 45em*/
.menu{
width:110%;
}
.menu ul{
margin: 0 auto;
}
.participantes-card{
height: 100px;
}
.col-1 {
width: 4.33%;
}
.col-2 {
width: 12.66%;
}
.col-3 {
width: 21%;
}
.col-4 {
width: 29.33%;
}
.col-5 {
width: 37.66%;
}
.col-6 {
width: 46%;
}
.col-7 {
width: 54.33%;
}
.col-8 {
width: 62.66%;
}
.col-9 {
width: 71%;
}
.col-10 {
width: 79.33%;
}
.col-11 {
width: 87.66%;
}
.col-12 {
width: 96%;
}
.hidden-sm {
display: block;
}
.card-width {
width: 99px;
height: auto;
}
.card-questions {
width: 200px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #e5354c;
font-weight: bold;
}
.responsive-evento img{
height: 221px;
width: auto;
}
.responsive-evento-idioma-facilitador img{
width: 500px;
height: auto;
}
}
@media only screen and (min-width: 60em) { /* 960px */
.container {
width: 75%;
max-width: 60rem;
}
}
b5eh94s4mbraahr5u71oylruod9xevi
856214
856213
2024-11-15T19:55:28Z
Kitanago
19629
856214
sanitized-css
text/css
.header {
width: 70%;
float: left;
box-shadow: 0px 5px 5px -5px #ccc, 0 -5px 5px -5px #ccc;
padding: 1em 0;
margin: 1em auto 2em;
}
.header .image img {
height: auto;
max-width: 100%;
width: 100%;
}
.responsive img{
height: auto;
width: 100%;
}
.menu {
box-sizing: content-box;
width: 15%;
padding: 2em 0.5em 2em 0.5em;
border-radius: 25px;
float: left;
background-color: #dadada;
font-size: 1.2em;
font-weight: bold;
}
.menu ul {
margin:20px auto;
}
.menu li {
list-style-type: none;
list-style: none;
margin-bottom: 1.5em;
box-shadow: 0px 5px 5px -6px #ccc;
background-color: #ffffff;
border-radius: 25px;
padding: 9px 10px 25px;
font-size: 12px;
}
.menu p{
margin-bottom: 0px;
}
.content {
margin: 2.5rem 20% 2.5rem 1%;
text-align: justify;
font-size: 1em;
}
.card {
width: 110px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #000000;
}
.alojamiento-img img{
height: auto;
width: 100%;
object-fit: cover;
object-position: 56% 100%;
border-radius: 10px;
}
.white-link a, .white-link a:visited {
color: #fff;
}
.table-documentacion{
width: 100%;
border: 1px solid;
border-color:#a2a9b1;
border-collapse: collapse;
text-align: center;
background-color: #f8f9fa;
}
.card-questions {
width: 2000px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #000000;
}
/* ANIMATIONS */
.fade-in-right {
animation: fade-in-right 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
.fade-in-top {
animation: fade-in-top 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
.fade-in-left {
animation: fade-in-left 0.6s cubic-bezier(0.390, 0.575, 0.565, 1.000) both;
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-right
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-right {
0% {
transform: translateX(50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateX(0);
opacity: 1;
}
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-top
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-top {
0% {
transform: translateY(-50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateY(0);
opacity: 1;
}
}
/**
* ----------------------------------------
* animation fade-in-left
* ----------------------------------------
*/
@keyframes fade-in-left {
0% {
transform: translateX(-50px);
opacity: 0;
}
100% {
transform: translateX(0);
opacity: 1;
}
}
/**
*** SIMPLE GRID
*** (C) ZACH COLE 2016
**/
/* POSITIONING */
.left {
text-align: left;
}
.right {
text-align: right;
}
.center {
text-align: center;
margin-left: auto;
margin-right: auto;
}
.justify {
text-align: justify;
}
/* ==== GRID SYSTEM ==== */
.container {
width: 90%;
margin-left: 15px;
margin-right: auto;
}
.row {
position: relative;
width: 100%;
}
.row [class^="col"] {
float: left;
margin: 0.5rem 1%;
min-height: 0.125rem;
}
.col-1,
.col-2,
.col-3,
.col-4,
.col-5,
.col-6,
.col-7,
.col-8,
.col-9,
.col-10,
.col-11,
.col-12 {
width: 96%;
}
.col-1-sm {
width: 4.33%;
}
.col-2-sm {
width: 12.66%;
}
.col-3-sm {
width: 21%;
}
.col-4-sm {
width: 29.33%;
}
.col-5-sm {
width: 37.66%;
}
.col-6-sm {
width: 46%;
}
.col-7-sm {
width: 54.33%;
}
.col-8-sm {
width: 62.66%;
}
.col-9-sm {
width: 71%;
}
.col-10-sm {
width: 79.33%;
}
.col-11-sm {
width: 87.66%;
}
.col-12-sm {
width: 96%;
}
.row::after {
content: "";
display: table;
clear: both;
}
.hidden-sm {
display: none;
}
@media only screen and (min-width: 33.75em) { /* 540px */
.container {
width: 80%;
}
}
@media only screen and (min-width: 1250px) { /* 720px 45em*/
.menu{
width:110%;
}
.menu ul{
margin: 0 auto;
}
.participantes-card{
height: 100px;
}
.col-1 {
width: 4.33%;
}
.col-2 {
width: 12.66%;
}
.col-3 {
width: 21%;
}
.col-4 {
width: 29.33%;
}
.col-5 {
width: 37.66%;
}
.col-6 {
width: 46%;
}
.col-7 {
width: 54.33%;
}
.col-8 {
width: 62.66%;
}
.col-9 {
width: 71%;
}
.col-10 {
width: 79.33%;
}
.col-11 {
width: 87.66%;
}
.col-12 {
width: 96%;
}
.hidden-sm {
display: block;
}
.card-width {
width: 99px;
height: auto;
}
.card-questions {
width: 200px ;
margin: 0 3px ;
background-color: #e8e8e8;
border-radius: 10px;
padding: 10px;
text-align: center;
font-size: 12px;
color: #e5354c;
font-weight: bold;
}
.responsive-evento img{
height: 221px;
width: auto;
}
.responsive-evento-idioma-facilitador img{
width: 500px;
height: auto;
}
}
@media only screen and (min-width: 60em) { /* 960px */
.container {
width: 75%;
max-width: 60rem;
}
}
7q85uvvd41hg4u0httvud6u2oja8vwr
Modèl:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Menu
10
93114
856210
854059
2024-11-15T19:26:41Z
Kitanago
19629
856210
wikitext
text/x-wiki
<templateStyles src="Konbit Wiki Kreyolo/styles.css" />
<div class="col-2" style="margin: 0.5rem 0 0.5rem 3%;">
<div class="menu">
[[Fichye : Logo Konbit Wiki Kreyolo.png|center|100px|lien=Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024]]
<li style="background-color: #bfcee6;">
[[File:Iberoconf2023-menu-ICONOS-09.png|23px|]] [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024|Konbit 2024]]</li>
* [[File:Iberoconf2023-menu-ICONOS-02.png|23px|]] [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye|Kalandriye]]
*[[File:Iberoconf2023-menu-ICONOS-10.png|23px|]] [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Resous|Resous]]
* [[File:Iberoconf2023-menu-ICONOS-03.png|23px|]] [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|Patisipan]]
* [[File:Iberoconf2023-menu-ICONOS-06.png|23px|]] [[Diskisyon Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024|Diskisyon]]
</div></div>
3mywvu0cka8ogtg46vrs3hunllnrjpo
856291
856210
2024-11-16T01:42:27Z
Kitanago
19629
856291
wikitext
text/x-wiki
<templateStyles src="Konbit Wiki Kreyolo/styles.css" />
<div class="col-3" style="margin: 2.5rem 0 2.5rem 3%;">
<div class="menu">
[[Fichye : Logo Konbit Wiki Kreyolo.png|center|100px|lien=Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024]]
<li style="background-color: #bfcee6;">
[[File:Iberoconf2023-menu-ICONOS-09.png|23px|]] [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024|Konbit 2024]]</li>
* [[File:Iberoconf2023-menu-ICONOS-02.png|23px|]] [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Kalandriye|Kalandriye]]
*[[File:Iberoconf2023-menu-ICONOS-10.png|23px|]] [[Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024/Resous|Resous]]
* [[File:Iberoconf2023-menu-ICONOS-03.png|23px|]] [[:m:Event:Konbit Wiki Kreyolo 2024|Patisipan]]
* [[File:Iberoconf2023-menu-ICONOS-06.png|23px|]] [[Diskisyon Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024|Diskisyon]]
</div></div>
e4tmn3t661tvk6tfrft3npvzevlgipz
Diskisyon Wikipedya:Konbit Wiki Kreyolo/2024
5
93117
856297
854325
2024-11-16T02:45:22Z
Kitanago
19629
856297
wikitext
text/x-wiki
{{Notif pwojè 2|Konbit Wiki Kreyolo 2024}}
{{Sote|12px}}
<center><span class="plainlinks" style=" margin-left:5px; text-align:center;">
{{Bouton Klike 2| Kite yon mesaj pou nou|url=https://ht.wikipedia.org/w/index.php?title=Diskisyon_Wikipedya%3AKonbit_Wiki_Kreyolo%2F2024§ion=new&veaction=editsource |class=mw-ui-progressive}}
== konbit wiki kreyolo 2024 ==
wiki kreyolo [[Itilizatè:Christo2006|Christo2006]] ([[Diskisyon Itilizatè:Christo2006|diskisyon]]) 28 oktòb 2024 à 02:53 (UTC)
pfk2erfu48n97f2ww7n87w7kzfgtrcu
Honoré Daumier
0
93181
856156
852450
2024-11-15T15:17:01Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856156
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox atis}}
'''Honoré Victorin Daumier''', fèt 26 fevriye 1808 nan Masèy<ref>Acte de naissance de Honoré Victorin Daumier {{Lien web|titre=Archives départementales des Bouches-du-Rhône, Marseille, acte n° 364 du 27 février 1808, vue 39/49|url=http://www.archives13.fr/ark:/40700/vta963a184c6b1f4da6/daogrp/0#id:53490609?gallery=true¢er=3066.948,-1472.816&zoom=6&rotation=0.000&brightness=100.00&contrast=100.00}}</ref> epi li te mouri 10 fevriye 1879 nan Valmondwa, se yon [[Gravi|gravè]] fransè, karikatiris, pent ak eskiltè, ki gen travay kòmante sou lavi sosyal ak politik an Frans nan XIXe syèk la. syèk . Yon desinatè popilè, otè plis pase kat mil litografi, li pi byen konnen pou karikati politisyen ak sati konpòtman konpatriyòt li yo. Li chanje pèsepsyon nou genyen sou karikati politik.
== Biyografi ==
== Zèv ==
<gallery mode="packed" heights="150" caption="Caricatures d'Honoré Daumier">
Fichye:Honoré_Daumier_lithographie_parue_dans_Le_Charivari_en_1848..jpg|lien=Fichier:Honoré_Daumier_lithographie_parue_dans_Le_Charivari_en_1848..jpg|Lithographie parue dans ''Le Charivari'' en 1848
Fichye:Hugo2.jpg|lien=Fichier:Hugo2.jpg|''[[Victor Hugo]]''.<br /><br />''Le Charivari'' ({{date-|20 juillet 1849}}).
Fichye:Daumier_Sedan.jpg|lien=Fichier:Daumier_Sedan.jpg|''La capitulation de Sedan ''.<br /><br />Lithographie publiée dans ''Le Charivari'' (1870).
Fichye:1864_0227_discussion_280.jpg|lien=Fichier:1864_0227_discussion_280.jpg|''Une discussion littéraire''.<br /><br />''Le Charivari'' ({{date-|27 février 1864}}).
Fichye:1864_trains_200.jpg|lien=Fichier:1864_trains_200.jpg|''Les Trains de plaisir'', (1864).
Fichye:Daumier30.05.1866.PNG|lien=Fichier:Daumier30.05.1866.PNG|alt=Ah ! ça… mais ils n'ont plus l'air de s'occuper de moi du tout !.Le Charivari (1866).|''Ah ! ça… mais ils n'ont plus l'air de s'occuper de moi du tout !''.<br /><br />''Le Charivari'' (1866).
Fichye:Liberal_Wars.jpg|lien=Fichier:Liberal_Wars.jpg|Caricature sur la guerre portugaise (1831-1834).
Fichye:Brooklyn_Museum_-_Comment_Voilà_mes_Clercs..._-_Honoré_Daumier.jpg|lien=Fichier:Brooklyn_Museum_-_Comment_Voilà_mes_Clercs..._-_Honoré_Daumier.jpg|''La Fluidomanie'' (vers 1853), [[Nouyòk|New York]], Brooklyn Museum.
Fichye:Brooklyn_Museum_-_L'Ouie_-_Honoré_Daumier.jpg|lien=Fichier:Brooklyn_Museum_-_L'Ouie_-_Honoré_Daumier.jpg|''L'Ouïe'' (1839), [[Nouyòk|New York]], Brooklyn Museum.
</gallery>
== Nòt ak referans ==
{{Traduction/Référence|en|Honoré Daumier|269914645}}{{Referans}}
=== Lyen ekstèn ===
{{Lòt pwojè|commons=Category:Honoré Daumier|wikisource=en:1911 Encyclopædia Britannica/Daumier, Honoré|wikisource titre={{en}} 1911 Encyclopædia Britannica/Daumier, Honoré|wikiquote=en:Honoré Daumier|wikiquote titre={{en}} Honoré Daumier}}{{Liens}}
* {{En}} [http://www.daumier.org daumier.org].
* {{mul|en|de|fr}} [http://www.daumier-register.org/ Catalogue raisonné] sur ''daumier-register.org''.
* [http://expositions.bnf.fr/daumier/ « Daumier et ses héritiers »], exposition virtuelle et dossier pédagogique de la [[Bibliothèque nationale de France]].
* [https://web.archive.org/web/20240721003621/http://honore-daumier.com/ Site de l'Association des Amis d'Honoré Daumier].
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Lanmò an fevriye 1879]]
[[Kategori:Nesans an fevriye 1808]]
[[Kategori:Pent reyalis fransè]]
[[Kategori:Pent franse nan 19yèm syèk la]]
n3vl9p3pwghr60f86l6ldf2wjj0t7o0
Daana Sthernith Eldimé
0
93391
856114
854523
2024-11-15T13:14:06Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 4 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856114
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biyografi}}
'''Daana Sthernith Eldimé''', fèt 3 décembre 1993 nan vil [[Tigwav (komin)|Tigwav]], se yon [[Feminis|aktivis feminis]] [[Ayiti|ayisyen]] . Li te genyen premye trofe nan MOLICAJ ki rele "Jeu d'Étoiles" an 2009.
Li te loreyat konkou pou antre nan de fakilte dwa an 2014. Li te resevwa Prim Lidèchip Fanm 2020 pou angajman li.
== Biyografi ==
=== Karyè akademik ===
Daana Sthernith Eldimé fè etid primè ak segondè li yo nan lekòl Notre-Dame-de-la-Sagesse nan vil [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]]<ref name=":0"/> .
Li se yon doub gayan nasyonal nan konkou antre nan Fakilte Dwa ak Syans Ekonomik ak nan Lekòl la Dwa ak Syans Ekonomik Gonayiv nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]]<ref name=":0"/> . An reyalite, li te etidye syans jiridik ak filozofi nan École Normale Supérieure nan Inivèsite Leta Ayiti (ILA).
Apre etid inivèsitè li yo, li te swiv anpil kou aprantisaj a distans nan Inivèsite Laval (Kèbek) nan jesyon responsab an 2021<ref>{{Cite web|url=https://www.ulaval.ca/etudes/mooc-formation-en-ligne-ouverte-a-tous/le-management-responsable|title=Le management responsable {{!}} Études {{!}} Université Laval|website=www.ulaval.ca|language=fr|access-date=2023-12-07}}</ref> .
=== Lavi asosyativ ===
Li te rive nommen kòm Koòdonatè Jeneral nan yon òganizasyon jèn Mouvman Literè Kiltirèl ak Atistik Jèn <ref>{{Cite web|url=https://youthcollective.restlessdevelopment.org/organisation/mouvement-litteraire-culturel-et-artistique-des-jeunesmolicaj/?lang=ar|title=Mouvement Littéraire, Culturel et Artistique des Jeunes(MOLICAJ)|website=The Youth Collective|language=en|access-date=2023-12-07}}</ref>, nan dat 23 jen 2019<ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/investiture-dun-nouveau-comite-a-la-tete-de-molicaj/|title=Le Mouvement littéraire culturel et artistique des jeunes (MOLICAJ) a procédé, le dimanche 23 juin 2019, à Petit-Goâve, à l’investiture de son nouveau comité de coordination.|last=Kerby Philibert|date=2 novanm 2022|website=Palmes Magazine|language=Fr|access-date=07 mas 2023|archive-date=2023-03-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20230307182548/https://palmes-magazine.com/investiture-dun-nouveau-comite-a-la-tete-de-molicaj/|dead-url=yes}}</ref>.
Depi 2009, li dirije yon twoup teyat nan Petit-Goâve. « Pwodiksyon atizay ayisyen an », ki gen misyon pou ede jèn yo konprann enpòtans atizay nan devlopman sosyokiltirèl ak entelektyèl yo<ref>{{Cite web|url=https://sibellehaiti.com/petit-goave-10-ans-pour-la-production-des-arts-dhaiti-padh/|title=Petit-Goâve : 10 ans pour la Production des Arts d’Haïti (PADH)|last=Valéry Gérome|date=30 novanm 2019|website=Sibelle Haiti|language=fr|access-date=07 mas 2023}}</ref> .
Li kontinye ankouraje jèn jenerasyon li yo pou yo pran plizyè inisyativ<ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/jedi-penti-le-champs-de-mars-conquis/|title=Pour sa toute première édition en 2022, « Jedi Penti » s’est déroulé en deux jours, mercredi 30 et jeudi 31 mars. Cette quatrième édition voulait apporter l’art aux usagers de la plus grande place publique du pays, le Champs de Mars.|last=Kerby Philibert|date=2 novanm 2022|website=Palmes magazine|language=fr|access-date=07 mas 2023|archive-date=2023-03-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20230307182547/https://palmes-magazine.com/jedi-penti-le-champs-de-mars-conquis/|dead-url=yes}}</ref> . Li te ko-direktè Confin'école.
Li se ko-inisyatè premye edisyon Festi Soulouqwa.
Li se Direktris Jesyon Finansye nan Marathon du Livre.
Li egzekite pwojè "Jaden Lakou" ak lòt ak asosyasyon li fè pati yo.
=== Aktivis feminis ===
Li se yon jiris epi filozòf. Li fè kanpay pou pwoteksyon ak respè dwa fanm ayisyèn yo<ref name=":0">{{Cite web|url=https://muselles.org/daana-sternith-eldime-une-jeune-petit-goavienne-qui-se-distingue/|title=Daana Sthernith Eldime, une jeune Petit-goâvienne qui se distingue|last=Adelyne Bonhomme|date=9 jen 2020|website=Mus'elles.org|language=Fr|access-date=07 mas 2023}}</ref> lè li fè pati òganizasyon dwa moun ''Kowòdinasyon Fanm Angaje pou Koperasyon ak Devlopman Ayiti''<ref name=":0" /> .
Li responsab kominikasyon nan fondasyon Steve Gustave ki defann dwa prizonye yo jan [[Deklarasyon Inivèsèl Dwa Moun]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/la-fondation-steve-gustave-a-la-rescousse-des-detenus-de-petit-goave/|title=Pour marquer la Journée internationale des droits de l’homme, samedi 10 décembre 2022, la Fondation Steve Gustave a distribué des kits hygiéniques et alimentaires aux détenus du commissariat de Petit-Goâve.|last=Kerby Philibert|date=11 desanm 2022|website=Palmes magazine|language=fr|access-date=07 mas 2023|archive-date=2023-03-07|archive-url=https://web.archive.org/web/20230307181041/https://palmes-magazine.com/la-fondation-steve-gustave-a-la-rescousse-des-detenus-de-petit-goave/|dead-url=yes}}</ref>
== Prezans sou sèn ==
Li te fè premye aparisyon li sou sèn nan 2009 pandan konkou tèks ke Molicaj te òganize.
An 2013, li te youn nan aktris yo prezan nan anivèsè 350 lane Petit-Goave<ref>{{Cite web|url=https://metropole.ht/petit-goave-a-commemore-ses-350-ans-dexistence/|title=Petit Goave a commémoré ses 350 ans d'existence|last=Metropole|date=2013-08-19|website=METROPOLE|language=fr-FR|access-date=2023-05-06}}</ref> .
Li te jwe ak twoup “Production des Arts d’Haïti (PADH)<ref>{{Cite web|url=https://www.icihaiti.com/article-29410-icihaiti-petit-goave-le-theatre-de-rue-met-en-scene-la-crise.html|title=Petit-Goâve : Le théâtre de rue met en scène la crise|last=Guyto Mathieu (Correspondant Petit-Goâve)|date=02 desanm 2019 08:27:48|website=iciHaïti|language=fr|access-date=06 me 2023}}</ref> .
== Distenksyon yo ==
* 2009 : Loreya konpetisyon tèks “Etoile des lettres” MOLICAJ òganize
* 2014 : Loreya egzamen pou antre nan Fakilte Dwa ak Syans Ekonomik Inivèsite Leta Ayiti<ref name=":0"/> .
* 2015 : Loreya konpetisyon tèks ki te òganize pa "Jeunes du Monde".
* 2020 : Loreya Prim Lidèchip Fanm pou patisipasyon li nan lavi asosyativ nan kominote li a <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/prix-palmes-magazine-2020-les-laureat-e-s/|title=Prix Palmes Magazine 2020: Les lauréat.e.s|last=Palmes magazine|date=2 novanm 2022|website=Palmes magazine|language=fr|access-date=07 mas 2023|archive-date=2023-01-10|archive-url=https://web.archive.org/web/20230110160551/https://palmes-magazine.com/prix-palmes-magazine-2020-les-laureat-e-s/|dead-url=yes}}</ref>.
== Referans yo ==
<references />
[[Kategori:Feminis ayisyèn]]
qaosdsde6tpj2tmc7mkm54af3k1p6z0
Claude Bernard Sérant
0
93792
856139
855860
2024-11-15T14:24:42Z
Dastel
26685
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/220262807|Claude Bernard Sérant]] »
856139
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=écrivain|image=|légende=|nom=|nom de naissance=Claude Bernard Sérant|date de naissance=13 novembre 1966|lieu de naissance={{HAI-d}} [[Port-au-Prince]] ([[Haïti]])|date de décès=|lieu de décès=|mouvement=|œuvres principales=|signature=|activités=[[écrivain]] [[journaliste]] [[ photographe]]|surnom=|langue=[[français]] et [[créole haïtien]]|genre=|distinctions=Lauréat du Prix du Journaliste en Santé par l’USAID, MSH et MSPP|adjectifs dérivés=|complément=}}'''Claude Bernard Sérant''' se fotograf, jounalis epi ekriven ayisyen. Li te fèt 13 novanm 1966 nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] .
== Biyografi ==
Claude Bernard Sérant, fèt 13 novanm 1966, li se pi piti nan yon fanmi ki gen senk timoun.
Li te lekòl Saint-François de Xavier ke ansyen pwofesè Enstitisyon Jean-Marie Guilloux yo t'ap dirije kolèj Georges Marc epi li te fini etid klasik li nan Collège Les Normaliens Réunis. Li te etidye Jesyon nan Inivèsite Pòtoprens (1992-1994) ak dwa nan [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (1998-2002).
Pandan senk ane, li te òganize yon seksyon kiltirèl " Atitid », sou radyo Mélodie FM ak yon emisyon chak semèn sou sante ak Roosevelt Jean-François. Depi 2004, li se yon editè ki travay Chak jou pou [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]]. Claude Bernard Sérant te ale nan yon seminè fòmasyon nan Graduate School of Journalism nan [[Nouyòk|New York]] (CUNY) an 2007 epi nan lot ane apre a, li te swiv seminè fòmasyon nan jounalis nan [[Senegal]], peyi [[Léopold Sédar Senghor]]. Li te vwayaje nan [[Brezil]] an 2011 epi li te swiv yon kou fòmasyon nan sante ak jounalis nan Rio de Janeiro anba lidèchip Oswaldo Cruz Fondasyon an. Li te rive genyen pri jounalis sante ki te òganize pa Ajans Devlopman Entènasyonal ( USAID ) an kolaborasyon ak Management Sciences Health (MSH) epi ki te sipèvize pa Wellcom ak Ministè Sante Piblik ak Popilasyon (MSPP), li te benefisye de fòmasyon yon semèn nan The The. Lavwadlamerik, nan [[Wachintòn (eta)|Washington]]. Li te viktim epi li te manke mouri nan [[Tranblemanntè 12 janvye 2010 nan peyi Ayiti|tranblemanntè 2010]] la. Li te patisipe nan 25yèm edisyon [[Livres en Folie]]. Jounalis la te ansanm ak Jonel Juste lè patizan ansyen prezidan [[Jean-Bertrand Aristide|Jean Bertrand Aristide]] nan Bèlè, youn nan distri limyè wouj nan kapital la te take yo, 14 janvye 2005<ref>{{Cite web|url=https://www.alterpresse.org/spip.php?article2098|title=Haiti : attaques et menaces contre des journalistes|website=www.alterpresse.org|access-date=2021-04-29}}</ref>.
9 dawou 2016, li te patisipe nan yon seminè sou repòtaj pou fè pwomosyon sou sante nan [[Wachintòn (eta)|Washington]]<ref>{{Cite web|url=https://www.voanouvel.com/a/3459395.html|title=Seminè Sou Repòtaj konsènan Lasante pou Jounalis Ayisyen nan Washington|date=2016-08-10|website=Lavwadlamerik|language=ht|access-date=2024-11-12}}</ref>.
Samdi 23 avril 2021, plastisyen Philippe Dodard te ba li Pri Dodard pou ane 2021 an. Seremoni prim lan te dewoule nan kad fwa liv Asosyasyon kap mete an valè ayisyen yo, association Mise en valeur des auteurs haïtiens (MIVAH) nan Kolèj Kanado-Ayisyen an. Pri sa a, apeprè vennsenk lane yo te bay gran sè [[Jean Dominique]], kritik atizay Madeleine Paillère<ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/235403/claude-bernard-serant-prix-dodard-2021|title=Claude Bernard Sérant, Prix Dodard 2021|website=Le Nouvelliste|language=en|access-date=2022-11-19}}</ref>.
== Travay li yo ==
=== Resi, nouvèl ak kont yo ===
* ''Juste pour s’amuser'', koleksyon tèks komik. Pòtoprens: Publi-Texte, 2001.
* ''L’aveugle m’a ouvert les yeux''. Pòtoprens: Les Éditions Canapé-Vert, 2015.
* ''Galère en autobus'', Volim I. Pòtoprens: Edisyon Toussaint, 2017.
* ''La guerre des cerfs-volants''. Pòtoprens: Imprimeur II, 2015; Pòtoprens: Tousen, 2018.
* ''Galley on a bus'', Volim II. Pòtoprens: Tousen, 2020.
* ''Rien que pour un instant'' . Pòtoprens: Imprimeur II, 2005<ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/18137/un-claude-b-serant-impatient|title=Un Claude B. Sérant impatient|website=Le Nouvelliste|language=en|access-date=2021-04-29}}</ref> .
* Nouvelles inédites : " Bulldog Istwa nan yon afeksyon nan nanm nan "," Lady nan Rochasse "Epi" Selfie pou nenpòt pasyon », 2020.
* ''La soupe au giraumon de Grann Adé'' . Pòtoprens : Les Éditions Canapé-Vert, 2005, 2009, 2013, 2015, 2016, 2018 ; Les Éditions du Canapé Vert/Maison d’Edition Toussaint, 2020.
=== Travay kolektif yo ===
* " Ces jours et nuits de plaisir au carnaval des Cayes "," Degize shrovetide "Epi" Les handicapés ont défilé au carnaval des Cayes ". ''Ayiti 2012: Kanaval Nasyonal Okay, parye genyen'', sou direksyon Pierre-Raymond Dumas. Pòtoprens: Imprimeur II, 2012.
* " Sainte-Trinité : tu vois je ne t’ai pas oublié ». ''Sainte-Trinité: une école, une histoire. Cent ans et l’aventure continue'', sous la direction de Dieulermesson Petit Frère Pòtoprens: Alel, 2013: 43-44.
* " ''Journal d’un écrivain en pyjama'' de Dany Laferrière ". ''Legacy and Literature'' 2 (Jiyè 2013): 112-114.
== Rekonpans ak pri ==
* 2015 : Prix Jacques Roche du Journalisme culturel.
* 2015 : Lauréat du Prix du Journaliste en Santee par l’USAID, MSH et MSPP.
* 2015 : Bourse VOA (Voice of America)/ Ambassade des États-Unis du reportage culturel.
* 2021 : Prix Dodard décerné par Philippe Dodard.
**
== Referans yo ==
<references />
{{Portail|littérature francophone|Littérature haïtienne|Haïti}}
[[Kategori:Jounalis ayisyen]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
snsnbkejjurqefuc3rll6pg9powp0ha
856182
856139
2024-11-15T17:19:12Z
Kitanago
19629
Defèt modifikasyon [[Special:Diff/856139|856139]][[Special:Contributions/Dastel|Dastel]] yo ([[User talk:Dastel|diskite]])
856182
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=écrivain|image=|légende=|non=Claude Bernard Sérant|non nesans=Claude Bernard Sérant|dat nesans=13 novembre 1966|lye nesans={{HAI-d}} [[Pòtoprens]] ([[Ayiti]])|date de décès=|lieu de décès=|mouvement=|œuvres principales=|signature=|aktivite=[[ekriven]] [[jounalis]] [[ fotograf]]|surnom=|lang=[[fransè]] ak [[kreyòl ayisyen]]|genre=|distenksyon=Lauréat du Prix du Journaliste en Santé par l’USAID, MSH et MSPP|adjectifs dérivés=|complément=}}'''Claude Bernard Sérant''' se fotograf, jounalis epi ekriven ayisyen. Li te fèt 13 novanm 1966 nan [[Pòtoprens (komin)|Pòtoprens]] .
== Biyografi ==
Claude Bernard Sérant, fèt 13 novanm 1966, li se pi piti nan yon fanmi ki gen senk timoun.
Li te lekòl Saint-François de Xavier ke ansyen pwofesè Enstitisyon Jean-Marie Guilloux yo t'ap dirije kolèj Georges Marc epi li te fini etid klasik li nan Collège Les Normaliens Réunis. Li te etidye Jesyon nan Inivèsite Pòtoprens (1992-1994) ak dwa nan [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] (1998-2002).
Pandan senk ane, li te òganize yon seksyon kiltirèl " Atitid », sou radyo Mélodie FM ak yon emisyon chak semèn sou sante ak Roosevelt Jean-François. Depi 2004, li se yon editè ki travay Chak jou pou [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]]. Claude Bernard Sérant te ale nan yon seminè fòmasyon nan Graduate School of Journalism nan [[Nouyòk|New York]] (CUNY) an 2007 epi nan lot ane apre a, li te swiv seminè fòmasyon nan jounalis nan [[Senegal]], peyi [[Léopold Sédar Senghor]]. Li te vwayaje nan [[Brezil]] an 2011 epi li te swiv yon kou fòmasyon nan sante ak jounalis nan Rio de Janeiro anba lidèchip Oswaldo Cruz Fondasyon an. Li te rive genyen pri jounalis sante ki te òganize pa Ajans Devlopman Entènasyonal ( USAID ) an kolaborasyon ak Management Sciences Health (MSH) epi ki te sipèvize pa Wellcom ak Ministè Sante Piblik ak Popilasyon (MSPP), li te benefisye de fòmasyon yon semèn nan The The. Lavwadlamerik, nan [[Wachintòn (eta)|Washington]]. Li te viktim epi li te manke mouri nan [[Tranblemanntè 12 janvye 2010 nan peyi Ayiti|tranblemanntè 2010]] la. Li te patisipe nan 25yèm edisyon [[Livres en Folie]]. Jounalis la te ansanm ak Jonel Juste lè patizan ansyen prezidan [[Jean-Bertrand Aristide|Jean Bertrand Aristide]] nan Bèlè, youn nan distri limyè wouj nan kapital la te take yo, 14 janvye 2005<ref>{{Cite web|url=https://www.alterpresse.org/spip.php?article2098|title=Haiti : attaques et menaces contre des journalistes|website=www.alterpresse.org|access-date=2021-04-29}}</ref>.
9 dawou 2016, li te patisipe nan yon seminè sou repòtaj pou fè pwomosyon sou sante nan [[Wachintòn (eta)|Washington]]<ref>{{Cite web|url=https://www.voanouvel.com/a/3459395.html|title=Seminè Sou Repòtaj konsènan Lasante pou Jounalis Ayisyen nan Washington|date=2016-08-10|website=Lavwadlamerik|language=ht|access-date=2024-11-12}}</ref>.
Samdi 23 avril 2021, plastisyen Philippe Dodard te ba li Pri Dodard pou ane 2021 an. Seremoni prim lan te dewoule nan kad fwa liv Asosyasyon kap mete an valè ayisyen yo, association Mise en valeur des auteurs haïtiens (MIVAH) nan Kolèj Kanado-Ayisyen an. Pri sa a, apeprè vennsenk lane yo te bay gran sè [[Jean Dominique]], kritik atizay Madeleine Paillère<ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/235403/claude-bernard-serant-prix-dodard-2021|title=Claude Bernard Sérant, Prix Dodard 2021|website=Le Nouvelliste|language=en|access-date=2022-11-19}}</ref>.
== Travay li yo ==
=== Resi, nouvèl ak kont yo ===
* ''Juste pour s’amuser'', koleksyon tèks komik. Pòtoprens: Publi-Texte, 2001.
* ''L’aveugle m’a ouvert les yeux''. Pòtoprens: Les Éditions Canapé-Vert, 2015.
* ''Galère en autobus'', Volim I. Pòtoprens: Edisyon Toussaint, 2017.
* ''La guerre des cerfs-volants''. Pòtoprens: Imprimeur II, 2015; Pòtoprens: Tousen, 2018.
* ''Galley on a bus'', Volim II. Pòtoprens: Tousen, 2020.
* ''Rien que pour un instant'' . Pòtoprens: Imprimeur II, 2005<ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/18137/un-claude-b-serant-impatient|title=Un Claude B. Sérant impatient|website=Le Nouvelliste|language=en|access-date=2021-04-29}}</ref> .
* Nouvelles inédites : " Bulldog Istwa nan yon afeksyon nan nanm nan "," Lady nan Rochasse "Epi" Selfie pou nenpòt pasyon », 2020.
* ''La soupe au giraumon de Grann Adé'' . Pòtoprens : Les Éditions Canapé-Vert, 2005, 2009, 2013, 2015, 2016, 2018 ; Les Éditions du Canapé Vert/Maison d’Edition Toussaint, 2020.
=== Travay kolektif yo ===
* " Ces jours et nuits de plaisir au carnaval des Cayes "," Degize shrovetide "Epi" Les handicapés ont défilé au carnaval des Cayes ". ''Ayiti 2012: Kanaval Nasyonal Okay, parye genyen'', sou direksyon Pierre-Raymond Dumas. Pòtoprens: Imprimeur II, 2012.
* " Sainte-Trinité : tu vois je ne t’ai pas oublié ». ''Sainte-Trinité: une école, une histoire. Cent ans et l’aventure continue'', sous la direction de Dieulermesson Petit Frère Pòtoprens: Alel, 2013: 43-44.
* " ''Journal d’un écrivain en pyjama'' de Dany Laferrière ". ''Legacy and Literature'' 2 (Jiyè 2013): 112-114.
== Rekonpans ak pri ==
* 2015 : Prix Jacques Roche du Journalisme culturel.
* 2015 : Lauréat du Prix du Journaliste en Santee par l’USAID, MSH et MSPP.
* 2015 : Bourse VOA (Voice of America)/ Ambassade des États-Unis du reportage culturel.
* 2021 : Prix Dodard décerné par Philippe Dodard.
**
== Referans yo ==
<references />
{{Portail|littérature francophone|Littérature haïtienne|Haïti}}
[[Kategori:Jounalis ayisyen]]
[[Kategori:Ekriven ayisyen]]
5cdpqtvxh5dvkczjsatod9niig4xbj7
Animasyon (odyovizyèl)
0
93913
856100
2024-11-15T12:22:33Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/217613594|Animation (audiovisuel)]] »
856100
wikitext
text/x-wiki
'''Animasyon''', nan domèn [[odyovizyèl]], se yon seri teknik ki te devlope a pati XIXe syèk la, dabò avèk reouvè prensip la nan [[band desine]] ak itilizasyon pwosesis optik ak mekanik ki pa depase de segond nan reprezantasyon yo ( jwèt optik, folioscope ), Lè sa a, soti nan 1892, pa fonksyònman pwosesis sa yo nan ki pèmèt pi long pèfòmans. dire, soti nan youn a senk minit ( [[Teyat optik]] ) ak itilize nan 1906 nan imaj-pa-imaj tire sou yon mwayen lineyè, fim fotografik ( desen, animasyon volim ), epi finalman, a pati de ane 1970 yo, pa adopsyon nan òdinatè. pwosesis ( animasyon òdinatè, jwèt videyo ). Teknik sa yo se rezilta rechèch ki dire plis pase yon syèk pou jwenn ouvraj vizyèl oswa odyovizyèl ki bay ilizyon ke [[desen]], [[Tablo (boza)|penti]], divès objè inaktif ( [[eskilti]], [[makèt]], poupe, maryonèt, elatriye) oswa [[Imaj vityèl|imaj ki pwodwi sou òdinatè]], yo doue ak. pwòp mouvman yo ak mouvman yo, tankou si yo te vivan, pakonsekan itilize tèm nan "animasyon» (ki soti nan [[Laten]] ''[https://fr.wiktionary.org/wiki/animalis animalis]'' «anime, vivan, bèt").
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Grafis]]
[[Kategori:Atizay grafik]]
[[Kategori:Anime]]
[[Kategori:Teknik sinematografik]]
[[Kategori:Istwa sinema]]
[[Kategori:Animasyon 3D]]
ccmy450awitg6huj0v09ydboyv0mv33
856101
856100
2024-11-15T12:23:43Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/217613594|Animation (audiovisuel)]] »
856101
wikitext
text/x-wiki
'''Animasyon''', nan domèn [[odyovizyèl]], se yon seri teknik ki te devlope a pati XIXe syèk la, dabò avèk reouvè prensip la nan [[band desine]] ak itilizasyon pwosesis optik ak mekanik ki pa depase de segond nan reprezantasyon yo ( jwèt optik, folioscope ), Lè sa a, soti nan 1892, pa fonksyònman pwosesis sa yo nan ki pèmèt pi long pèfòmans. dire, soti nan youn a senk minit ( [[Teyat optik]] ) ak itilize nan 1906 nan imaj-pa-imaj tire sou yon mwayen lineyè, fim fotografik ( desen, animasyon volim ), epi finalman, a pati de ane 1970 yo, pa adopsyon nan òdinatè. pwosesis ( animasyon òdinatè, jwèt videyo ). Teknik sa yo se rezilta rechèch ki dire plis pase yon syèk pou jwenn ouvraj vizyèl oswa odyovizyèl ki bay ilizyon ke [[desen]], [[Tablo (boza)|penti]], divès objè inaktif ( [[eskilti]], [[makèt]], poupe, maryonèt, elatriye) oswa [[Imaj vityèl|imaj ki pwodwi sou òdinatè]], yo doue ak. pwòp mouvman yo ak mouvman yo, tankou si yo te vivan, pakonsekan itilize tèm nan "animasyon» (ki soti nan [[Laten]] ''[https://fr.wiktionary.org/wiki/animalis animalis]'' «anime, vivan, bèt").
[[Fichye:Phenakistiscope.jpg|droite|vignette|200x200px| Phenakistiscope disk (1832).]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:Animations|wiktionary=animation|wiktionary titre=animation|wiktionary2=animé|wiktionary titre2=animé}}
=== Atik ki gen rapò ===
{{Kategori prensipal|Animation}}
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Grafis]]
[[Kategori:Atizay grafik]]
[[Kategori:Anime]]
[[Kategori:Teknik sinematografik]]
[[Kategori:Istwa sinema]]
[[Kategori:Animasyon 3D]]
pjfa6uvdqt5zppftl1va9muqz7nnuad
856102
856101
2024-11-15T12:26:46Z
Kitanago
19629
/* Atik ki gen rapò */
856102
wikitext
text/x-wiki
'''Animasyon''', nan domèn [[odyovizyèl]], se yon seri teknik ki te devlope a pati XIXe syèk la, dabò avèk reouvè prensip la nan [[band desine]] ak itilizasyon pwosesis optik ak mekanik ki pa depase de segond nan reprezantasyon yo ( jwèt optik, folioscope ), Lè sa a, soti nan 1892, pa fonksyònman pwosesis sa yo nan ki pèmèt pi long pèfòmans. dire, soti nan youn a senk minit ( [[Teyat optik]] ) ak itilize nan 1906 nan imaj-pa-imaj tire sou yon mwayen lineyè, fim fotografik ( desen, animasyon volim ), epi finalman, a pati de ane 1970 yo, pa adopsyon nan òdinatè. pwosesis ( animasyon òdinatè, jwèt videyo ). Teknik sa yo se rezilta rechèch ki dire plis pase yon syèk pou jwenn ouvraj vizyèl oswa odyovizyèl ki bay ilizyon ke [[desen]], [[Tablo (boza)|penti]], divès objè inaktif ( [[eskilti]], [[makèt]], poupe, maryonèt, elatriye) oswa [[Imaj vityèl|imaj ki pwodwi sou òdinatè]], yo doue ak. pwòp mouvman yo ak mouvman yo, tankou si yo te vivan, pakonsekan itilize tèm nan "animasyon» (ki soti nan [[Laten]] ''[https://fr.wiktionary.org/wiki/animalis animalis]'' «anime, vivan, bèt").
[[Fichye:Phenakistiscope.jpg|droite|vignette|200x200px| Phenakistiscope disk (1832).]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:Animations|wiktionary=animation|wiktionary titre=animation|wiktionary2=animé|wiktionary titre2=animé}}
=== Atik ki gen rapò ===
{{Kategori prensipal|Animasyon}}
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Grafis]]
[[Kategori:Atizay grafik]]
[[Kategori:Anime]]
[[Kategori:Teknik sinematografik]]
[[Kategori:Istwa sinema]]
[[Kategori:Animasyon 3D]]
0awl2madus3d9amzssp3kfkwkasolux
Hugh Welchman
0
93914
856104
2024-11-15T12:29:42Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216730667|Hugh Welchman]] »
856104
wikitext
text/x-wiki
{{infobox biographie2|légende=Hugh Welchman (à droite) aux côtés [[Pierre Niney]] et [[Dorota Kobiela]] pour l'avant-première du film ''[[La Passion Van Gogh (film, 2017)|La Passion Van Gogh]]'' à [[Paris]] en [[2017]].}}'''Hugh Welchman''' se yon reyalizatè ak pwodiktè britanik, ki fèt an 1975.
== Biyografi ==
== Filmografi ==
=== Kòm direktè ===
* 2017: ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|Van Gogh Passion]]'' ak [[Dorota Kobiela|DK Welchman]] <ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.com/culture/story/20171016-loving-vincent-the-film-made-entirely-of-oil-paintings|title=Loving Vincent: The film made entirely of oil paintings|last=Macdonald|first=Fiona|date=16 octobre 2017|publisher=[[BBC]]|location=UK|access-date=21 octobre 2017}}</ref> {{,}} <ref name="Cartoonbrew">{{Cite web|url=http://www.cartoonbrew.com/feature-film/loving-vincent-6-facts-first-oil-painted-animated-feature-150443.html|title=‘Loving Vincent’: 6 Facts About The First Oil Painted Animated Feature|last=Vollenbroek|first=Tunde|website=Cartoon Brew|access-date=26 octobre 2017}}</ref>
* 2023: ''Ti fi a ak peyizan yo'' ak [[Dorota Kobiela|DK Welchman]]
[[Kategori:Nesans nan lane 1975]]
kos9n1ovj4wpttr1b9a1olyq4nxfpyc
856105
856104
2024-11-15T12:33:52Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216730667|Hugh Welchman]] »
856105
wikitext
text/x-wiki
{{infobox biographie2|légende=Hugh Welchman (à droite) aux côtés [[Pierre Niney]] et [[Dorota Kobiela]] pour l'avant-première du film ''[[La Passion Van Gogh (film, 2017)|La Passion Van Gogh]]'' à [[Paris]] en [[2017]].}}'''Hugh Welchman''' se yon reyalizatè ak pwodiktè britanik, ki fèt an 1975.
== Biyografi ==
== Filmografi ==
=== Kòm direktè ===
* 2017: ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|Van Gogh Passion]]'' ak [[Dorota Kobiela|DK Welchman]] <ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.com/culture/story/20171016-loving-vincent-the-film-made-entirely-of-oil-paintings|title=Loving Vincent: The film made entirely of oil paintings|last=Macdonald|first=Fiona|date=16 octobre 2017|publisher=[[BBC]]|location=UK|access-date=21 octobre 2017}}</ref> {{,}} <ref name="Cartoonbrew">{{Cite web|url=http://www.cartoonbrew.com/feature-film/loving-vincent-6-facts-first-oil-painted-animated-feature-150443.html|title=‘Loving Vincent’: 6 Facts About The First Oil Painted Animated Feature|last=Vollenbroek|first=Tunde|website=Cartoon Brew|access-date=26 octobre 2017}}</ref>
* 2023: ''Ti fi a ak peyizan yo'' ak [[Dorota Kobiela|DK Welchman]]
=== Kòm pwodiktè ===
* 2001: ''[[Crow Stone]]'' - fim kout
* 2002: ''[[The Most Beautiful Man in the World|Moun ki pi bèl nan mond lan]]'' - fim kout
* 2003: ''[[And the Red Man Went Green|Ak nonm wouj la te ale vèt]]'' - fim kout
* 2005: ''[[The Clap]]'' - kout fim
* 2006: ''Pyè ak Wolf a'' - fim kout
* 2006: ''[[Slipp Jimmy fri]]''
* 2008: ''[[The Last Thakur|Denye Thakur a]]'' - fim kout
* 2010: ''[[Hamster Heaven|Amstè syèl la]]'' - kout fim
* 2010: ''[[Isan Poika]]'' - fim kout
* 2010: ''[[Zbigniev's Cupboard|Zbigniev a kofr]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Fantasia of Duo Suo|Fantasia nan Duo Suo]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Scarecrow (film, 2011)|Epouvantay]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Lexdysia]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Night Island]]'' - kout fim
* 2011: ''[[Little Postman]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Chopin's Drawings|Desen Chopin]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Le piano magique|pyano a majik]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Chopin to Infinity]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Pl.ink!]]'' - fim kout
* 2011: ''[[The Flying Machine|machin nan vole]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Fat Hamster]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Skrzaty Fortepianu]]'' - kout fim
* 2017: ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|Pasyon Van Gogh la]]''
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Nesans nan lane 1975]]
ca46ttnwzsti7v4guuhq3qkck2wnoqr
856106
856105
2024-11-15T12:35:09Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216730667|Hugh Welchman]] »
856106
wikitext
text/x-wiki
{{infobox biographie2|légende=Hugh Welchman (à droite) aux côtés [[Pierre Niney]] et [[Dorota Kobiela]] pour l'avant-première du film ''[[La Passion Van Gogh (film, 2017)|La Passion Van Gogh]]'' à [[Paris]] en [[2017]].}}'''Hugh Welchman''' se yon reyalizatè ak pwodiktè britanik, ki fèt an 1975.
== Biyografi ==
== Filmografi ==
=== Kòm direktè ===
* 2017: ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|Van Gogh Passion]]'' ak [[Dorota Kobiela|DK Welchman]] <ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.com/culture/story/20171016-loving-vincent-the-film-made-entirely-of-oil-paintings|title=Loving Vincent: The film made entirely of oil paintings|last=Macdonald|first=Fiona|date=16 octobre 2017|publisher=[[BBC]]|location=UK|access-date=21 octobre 2017}}</ref> {{,}} <ref name="Cartoonbrew">{{Cite web|url=http://www.cartoonbrew.com/feature-film/loving-vincent-6-facts-first-oil-painted-animated-feature-150443.html|title=‘Loving Vincent’: 6 Facts About The First Oil Painted Animated Feature|last=Vollenbroek|first=Tunde|website=Cartoon Brew|access-date=26 octobre 2017}}</ref>
* 2023: ''Ti fi a ak peyizan yo'' ak [[Dorota Kobiela|DK Welchman]]
=== Kòm pwodiktè ===
* 2001: ''[[Crow Stone]]'' - fim kout
* 2002: ''[[The Most Beautiful Man in the World|Moun ki pi bèl nan mond lan]]'' - fim kout
* 2003: ''[[And the Red Man Went Green|Ak nonm wouj la te ale vèt]]'' - fim kout
* 2005: ''[[The Clap]]'' - kout fim
* 2006: ''Pyè ak Wolf a'' - fim kout
* 2006: ''[[Slipp Jimmy fri]]''
* 2008: ''[[The Last Thakur|Denye Thakur a]]'' - fim kout
* 2010: ''[[Hamster Heaven|Amstè syèl la]]'' - kout fim
* 2010: ''[[Isan Poika]]'' - fim kout
* 2010: ''[[Zbigniev's Cupboard|Zbigniev a kofr]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Fantasia of Duo Suo|Fantasia nan Duo Suo]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Scarecrow (film, 2011)|Epouvantay]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Lexdysia]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Night Island]]'' - kout fim
* 2011: ''[[Little Postman]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Chopin's Drawings|Desen Chopin]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Le piano magique|pyano a majik]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Chopin to Infinity]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Pl.ink!]]'' - fim kout
* 2011: ''[[The Flying Machine|machin nan vole]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Fat Hamster]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Skrzaty Fortepianu]]'' - kout fim
* 2017: ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|Pasyon Van Gogh la]]''
== Distenksyon ==
* Oscar pou meyè fim kout anime an 2008 pou ''Peter and the Wolf'' ak Suzie Templeton.
* Pi bon fim anime nan Shanghai Film Festival an 2017 pou ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'' ak [[Dorota Kobiela]].
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** Allociné
** IMDb
* {{autorité}}
[[Kategori:Nesans nan lane 1975]]
[[Kategori:Reyalizatè britanik]]
[[Kategori:Pwodiktè britanik]]
a88sm2zg97ou9cal3x3xeaz0jcjmo82
856107
856106
2024-11-15T12:36:43Z
Kitanago
19629
856107
wikitext
text/x-wiki
{{infobox iographie2|lejande=Hugh Welchman (adwat) bò kote [[Pierre Niney]] ak [[Dorota Kobiela]] pou anvan-premye fim ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|La Pasyon Van Gogh]]'' [[Pari]] an [[2017]].}}'''Hugh Welchman''' se yon reyalizatè ak pwodiktè britanik, ki fèt an 1975.
== Biyografi ==
== Filmografi ==
=== Kòm direktè ===
* 2017: ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|Van Gogh Passion]]'' ak [[Dorota Kobiela|DK Welchman]] <ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.com/culture/story/20171016-loving-vincent-the-film-made-entirely-of-oil-paintings|title=Loving Vincent: The film made entirely of oil paintings|last=Macdonald|first=Fiona|date=16 octobre 2017|publisher=[[BBC]]|location=UK|access-date=21 octobre 2017}}</ref> {{,}} <ref name="Cartoonbrew">{{Cite web|url=http://www.cartoonbrew.com/feature-film/loving-vincent-6-facts-first-oil-painted-animated-feature-150443.html|title=‘Loving Vincent’: 6 Facts About The First Oil Painted Animated Feature|last=Vollenbroek|first=Tunde|website=Cartoon Brew|access-date=26 octobre 2017}}</ref>
* 2023: ''Ti fi a ak peyizan yo'' ak [[Dorota Kobiela|DK Welchman]]
=== Kòm pwodiktè ===
* 2001: ''[[Crow Stone]]'' - fim kout
* 2002: ''[[The Most Beautiful Man in the World|Moun ki pi bèl nan mond lan]]'' - fim kout
* 2003: ''[[And the Red Man Went Green|Ak nonm wouj la te ale vèt]]'' - fim kout
* 2005: ''[[The Clap]]'' - kout fim
* 2006: ''Pyè ak Wolf a'' - fim kout
* 2006: ''[[Slipp Jimmy fri]]''
* 2008: ''[[The Last Thakur|Denye Thakur a]]'' - fim kout
* 2010: ''[[Hamster Heaven|Amstè syèl la]]'' - kout fim
* 2010: ''[[Isan Poika]]'' - fim kout
* 2010: ''[[Zbigniev's Cupboard|Zbigniev a kofr]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Fantasia of Duo Suo|Fantasia nan Duo Suo]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Scarecrow (film, 2011)|Epouvantay]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Lexdysia]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Night Island]]'' - kout fim
* 2011: ''[[Little Postman]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Chopin's Drawings|Desen Chopin]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Le piano magique|pyano a majik]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Chopin to Infinity]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Pl.ink!]]'' - fim kout
* 2011: ''[[The Flying Machine|machin nan vole]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Fat Hamster]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Skrzaty Fortepianu]]'' - kout fim
* 2017: ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|Pasyon Van Gogh la]]''
== Distenksyon ==
* Oscar pou meyè fim kout anime an 2008 pou ''Peter and the Wolf'' ak Suzie Templeton.
* Pi bon fim anime nan Shanghai Film Festival an 2017 pou ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'' ak [[Dorota Kobiela]].
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** Allociné
** IMDb
* {{autorité}}
[[Kategori:Nesans nan lane 1975]]
[[Kategori:Reyalizatè britanik]]
[[Kategori:Pwodiktè britanik]]
pe6f6odbvyifvmzmfs1h9ksjkf9mxp4
856108
856107
2024-11-15T12:38:58Z
Kitanago
19629
/* Kòm direktè */
856108
wikitext
text/x-wiki
{{infobox iographie2|lejande=Hugh Welchman (adwat) bò kote [[Pierre Niney]] ak [[Dorota Kobiela]] pou anvan-premye fim ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|La Pasyon Van Gogh]]'' [[Pari]] an [[2017]].}}'''Hugh Welchman''' se yon reyalizatè ak pwodiktè britanik, ki fèt an 1975.
== Biyografi ==
== Filmografi ==
=== Kòm direktè ===
* 2017: ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|Van Gogh Passion]]'' ak [[Dorota Kobiela|DK Welchman]] <ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.com/culture/story/20171016-loving-vincent-the-film-made-entirely-of-oil-paintings|title=Loving Vincent: The film made entirely of oil paintings|last=Macdonald|first=Fiona|date=16 octobre 2017|publisher=[[BBC]]|location=UK|access-date=21 oktòb 2017}}</ref> {{,}} <ref name="Cartoonbrew">{{Cite web|url=http://www.cartoonbrew.com/feature-film/loving-vincent-6-facts-first-oil-painted-animated-feature-150443.html|title=‘Loving Vincent’: 6 Facts About The First Oil Painted Animated Feature|last=Vollenbroek|first=Tunde|website=Cartoon Brew|access-date=26 oktòb 2017}}</ref>
* 2023: ''Ti fi a ak peyizan yo'' ak [[Dorota Kobiela|DK Welchman]]
=== Kòm pwodiktè ===
* 2001: ''[[Crow Stone]]'' - fim kout
* 2002: ''[[The Most Beautiful Man in the World|Moun ki pi bèl nan mond lan]]'' - fim kout
* 2003: ''[[And the Red Man Went Green|Ak nonm wouj la te ale vèt]]'' - fim kout
* 2005: ''[[The Clap]]'' - kout fim
* 2006: ''Pyè ak Wolf a'' - fim kout
* 2006: ''[[Slipp Jimmy fri]]''
* 2008: ''[[The Last Thakur|Denye Thakur a]]'' - fim kout
* 2010: ''[[Hamster Heaven|Amstè syèl la]]'' - kout fim
* 2010: ''[[Isan Poika]]'' - fim kout
* 2010: ''[[Zbigniev's Cupboard|Zbigniev a kofr]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Fantasia of Duo Suo|Fantasia nan Duo Suo]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Scarecrow (film, 2011)|Epouvantay]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Lexdysia]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Night Island]]'' - kout fim
* 2011: ''[[Little Postman]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Chopin's Drawings|Desen Chopin]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Le piano magique|pyano a majik]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Chopin to Infinity]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Pl.ink!]]'' - fim kout
* 2011: ''[[The Flying Machine|machin nan vole]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Fat Hamster]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Skrzaty Fortepianu]]'' - kout fim
* 2017: ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|Pasyon Van Gogh la]]''
== Distenksyon ==
* Oscar pou meyè fim kout anime an 2008 pou ''Peter and the Wolf'' ak Suzie Templeton.
* Pi bon fim anime nan Shanghai Film Festival an 2017 pou ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'' ak [[Dorota Kobiela]].
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** Allociné
** IMDb
* {{autorité}}
[[Kategori:Nesans nan lane 1975]]
[[Kategori:Reyalizatè britanik]]
[[Kategori:Pwodiktè britanik]]
imrodjxaa1u1lqub066yieg3v3qzcgj
856109
856108
2024-11-15T12:39:27Z
Kitanago
19629
/* Kòm direktè */
856109
wikitext
text/x-wiki
{{infobox iographie2|lejande=Hugh Welchman (adwat) bò kote [[Pierre Niney]] ak [[Dorota Kobiela]] pou anvan-premye fim ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|La Pasyon Van Gogh]]'' [[Pari]] an [[2017]].}}'''Hugh Welchman''' se yon reyalizatè ak pwodiktè britanik, ki fèt an 1975.
== Biyografi ==
== Filmografi ==
=== Kòm direktè ===
* 2017: ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|Van Gogh Passion]]'' ak [[Dorota Kobiela|DK Welchman]] <ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.com/culture/story/20171016-loving-vincent-the-film-made-entirely-of-oil-paintings|title=Loving Vincent: The film made entirely of oil paintings|last=Macdonald|first=Fiona|date=16 oktòb 2017|publisher=[[BBC]]|location=UK|access-date=21 oktòb 2017}}</ref> {{,}} <ref name="Cartoonbrew">{{Cite web|url=http://www.cartoonbrew.com/feature-film/loving-vincent-6-facts-first-oil-painted-animated-feature-150443.html|title=‘Loving Vincent’: 6 Facts About The First Oil Painted Animated Feature|last=Vollenbroek|first=Tunde|website=Cartoon Brew|access-date=26 oktòb 2017}}</ref>
* 2023: ''Ti fi a ak peyizan yo'' ak [[Dorota Kobiela|DK Welchman]]
=== Kòm pwodiktè ===
* 2001: ''[[Crow Stone]]'' - fim kout
* 2002: ''[[The Most Beautiful Man in the World|Moun ki pi bèl nan mond lan]]'' - fim kout
* 2003: ''[[And the Red Man Went Green|Ak nonm wouj la te ale vèt]]'' - fim kout
* 2005: ''[[The Clap]]'' - kout fim
* 2006: ''Pyè ak Wolf a'' - fim kout
* 2006: ''[[Slipp Jimmy fri]]''
* 2008: ''[[The Last Thakur|Denye Thakur a]]'' - fim kout
* 2010: ''[[Hamster Heaven|Amstè syèl la]]'' - kout fim
* 2010: ''[[Isan Poika]]'' - fim kout
* 2010: ''[[Zbigniev's Cupboard|Zbigniev a kofr]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Fantasia of Duo Suo|Fantasia nan Duo Suo]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Scarecrow (film, 2011)|Epouvantay]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Lexdysia]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Night Island]]'' - kout fim
* 2011: ''[[Little Postman]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Chopin's Drawings|Desen Chopin]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Le piano magique|pyano a majik]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Chopin to Infinity]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Pl.ink!]]'' - fim kout
* 2011: ''[[The Flying Machine|machin nan vole]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Fat Hamster]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Skrzaty Fortepianu]]'' - kout fim
* 2017: ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|Pasyon Van Gogh la]]''
== Distenksyon ==
* Oscar pou meyè fim kout anime an 2008 pou ''Peter and the Wolf'' ak Suzie Templeton.
* Pi bon fim anime nan Shanghai Film Festival an 2017 pou ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'' ak [[Dorota Kobiela]].
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** Allociné
** IMDb
* {{autorité}}
[[Kategori:Nesans nan lane 1975]]
[[Kategori:Reyalizatè britanik]]
[[Kategori:Pwodiktè britanik]]
g8xu34irawbc4y52bnxfapwaf2hz0u4
856110
856109
2024-11-15T12:39:50Z
Kitanago
19629
856110
wikitext
text/x-wiki
{{infobox Biographie2|lejande=Hugh Welchman (adwat) bò kote [[Pierre Niney]] ak [[Dorota Kobiela]] pou anvan-premye fim ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|La Pasyon Van Gogh]]'' [[Pari]] an [[2017]].}}'''Hugh Welchman''' se yon reyalizatè ak pwodiktè britanik, ki fèt an 1975.
== Biyografi ==
== Filmografi ==
=== Kòm direktè ===
* 2017: ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|Van Gogh Passion]]'' ak [[Dorota Kobiela|DK Welchman]] <ref>{{Cite web|url=http://www.bbc.com/culture/story/20171016-loving-vincent-the-film-made-entirely-of-oil-paintings|title=Loving Vincent: The film made entirely of oil paintings|last=Macdonald|first=Fiona|date=16 oktòb 2017|publisher=[[BBC]]|location=UK|access-date=21 oktòb 2017}}</ref> {{,}} <ref name="Cartoonbrew">{{Cite web|url=http://www.cartoonbrew.com/feature-film/loving-vincent-6-facts-first-oil-painted-animated-feature-150443.html|title=‘Loving Vincent’: 6 Facts About The First Oil Painted Animated Feature|last=Vollenbroek|first=Tunde|website=Cartoon Brew|access-date=26 oktòb 2017}}</ref>
* 2023: ''Ti fi a ak peyizan yo'' ak [[Dorota Kobiela|DK Welchman]]
=== Kòm pwodiktè ===
* 2001: ''[[Crow Stone]]'' - fim kout
* 2002: ''[[The Most Beautiful Man in the World|Moun ki pi bèl nan mond lan]]'' - fim kout
* 2003: ''[[And the Red Man Went Green|Ak nonm wouj la te ale vèt]]'' - fim kout
* 2005: ''[[The Clap]]'' - kout fim
* 2006: ''Pyè ak Wolf a'' - fim kout
* 2006: ''[[Slipp Jimmy fri]]''
* 2008: ''[[The Last Thakur|Denye Thakur a]]'' - fim kout
* 2010: ''[[Hamster Heaven|Amstè syèl la]]'' - kout fim
* 2010: ''[[Isan Poika]]'' - fim kout
* 2010: ''[[Zbigniev's Cupboard|Zbigniev a kofr]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Fantasia of Duo Suo|Fantasia nan Duo Suo]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Scarecrow (film, 2011)|Epouvantay]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Lexdysia]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Night Island]]'' - kout fim
* 2011: ''[[Little Postman]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Chopin's Drawings|Desen Chopin]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Le piano magique|pyano a majik]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Chopin to Infinity]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Pl.ink!]]'' - fim kout
* 2011: ''[[The Flying Machine|machin nan vole]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Fat Hamster]]'' - fim kout
* 2011: ''[[Skrzaty Fortepianu]]'' - kout fim
* 2017: ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|Pasyon Van Gogh la]]''
== Distenksyon ==
* Oscar pou meyè fim kout anime an 2008 pou ''Peter and the Wolf'' ak Suzie Templeton.
* Pi bon fim anime nan Shanghai Film Festival an 2017 pou ''[[Pasyon Van Gogh (fim, 2017)|The Van Gogh Passion]]'' ak [[Dorota Kobiela]].
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* Ressources relatives à l'audiovisuel :
** Allociné
** IMDb
* {{autorité}}
[[Kategori:Nesans nan lane 1975]]
[[Kategori:Reyalizatè britanik]]
[[Kategori:Pwodiktè britanik]]
i2ngg50quih9b1dvu7mlg8nc1at8g2f
Julian Schnabel
0
93915
856111
2024-11-15T12:41:49Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219262094|Julian Schnabel]] »
856111
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2}}'''Julian Schnabel''' se yon [[Atis pent|pent]] neyo-ekspresyonis ak [[sineyas]][[Etazini|ameriken]] ki fèt 26 oktòb 1951 nan [[Nouyòk|New York]].
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
qoone2cteh7mvvj5t7upbe13ilai0k6
856112
856111
2024-11-15T12:49:04Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219262094|Julian Schnabel]] »
856112
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2}}'''Julian Schnabel''' se yon [[Atis pent|pent]] neyo-ekspresyonis ak [[sineyas]][[Etazini|ameriken]] ki fèt 26 oktòb 1951 nan [[Nouyòk|New York]].
== Biyografi ==
Julian Schnabel fèt nan Brooklyn, [[Nouyòk|New York]]. Papa l se Jack Schnabel, yon [[jwif]] Tchekoslovak <ref> Esta Greenberg Schnabel, Obituary, Published in The New York Times on Nov. 19, 2002, http://www.legacy.com/obituaries/nytimes/obituary.aspx?n=esta-greenberg-schnabel&pid=604213 </ref> ki imigre Ozetazini a 15 zan, ak manman l Esta (ki fèt Greenberg), yon predikatè nan ''Seminè Teolojik jwif'' la <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/world/2010/sep/02/venice-film-middle-east-julian-schnabel|title=Jewish director Julian Schnabel brings Palestine to Venice|last=Brown|first=Mark|date=2010-09-02|website=the Guardian|language=en|access-date=2018-08-19}}</ref> ''Hadassah''.
Nan 2017, nan fim The <nowiki><i id="mwVQ">Square</i></nowiki> pa Ruben Öslund, Julian Schnabel karikatire kòm enkonsekan "Gran Atis" prezante nan mize a. Se Dominic West ki rejwe pèsonaj li a ki repwodwi youn nan konferans pou laprès Schnabel yo <ref> "Dominic West: Julian Schnabel was dismissive and rather grand when we met - Independent.ie". Independent.ie. Retrieved 2018-04-25. </ref>.
[[Fichye:032_Palazzo_Chupi.jpg|vignette| "Palazzo Chupi" ki fèt pa Julian Schnabel nan New York.]]
[[Fichye:RulaJebrealJulianSchnabelFriedaPintoOct10.jpg|vignette| Rula Jebreal, Julian Schnabel ak Freida Pinto nan Hamptons International Film Festival, New York '','' 9 oktòb 2010.]]
=== Dokimantè ===
* Pappi Corsicato, ''Julian Schnabel, A Private Portrait'' (Julian Schnabel, an intimate portrait), 2017, 84 min <ref name="docu">{{Cite web|url=https://www.lemonde.fr/culture/article/2020/11/25/julian-schnabel-a-private-portrait-narcisse-talentueux-et-artiste-charismatique_6061113_3246.html|title=« Julian Schnabel, A Private Portrait » : narcisse talentueux et artiste charismatique|last=Renaud Machart|date=25 11 2020|website=lemonde.fr|access-date=8 janvier 2022}}</ref>.
=== Piblikasyon ===
* Hans Werner Holzwarth ak Louise Kugelberg, ''Julian Schnabel'', 2020, Taschen <ref>{{Cite web|url=https://www.numero.com/fr/art/julian-schnabel-taschen-livre-edition-peinture|title=L’artiste Julian Schnabel publie un ouvrage exceptionnel chez Taschen|last=Matthieu Jacquet|date=11 1 2021|website=[[Numéro (magazine)|numero.com]]|access-date=8 janvier 2022}}</ref>
== Filmografi ==
* 1996: ''Basquiat''
* 2000: ''Anvan lannwit'' ''tonbe''
* 2007: Klòch ''la'' ''plonje ak papiyon an''
* 2007: ''[[Berlin (film)|Bèlen Lou Reed a]]''
* 2010: ''Miral''
* 2018: ''[[At Eternity's Gate|Nan pòtay letènite a]]''
== Prim ==
* [[1996 (almanak gregoryen)|1996]]: Seleksyon ofisyèl nan Festival Film Venice 1996 pou ''Basquiat''
* [[2000 (almanak gregoryen)|2000]] : Gran pri espesyal jiri nan Festival fim Venice 2000 pou ''Before Night''
* [[2007 (almanak gregoryen)|2007]] : Pi bon Direktè Prim nan Festival Film Cannes 2007 pou ''The Diving Bell and the Butterfly''
* [[2008 (almanak gregoryen)|2008]] : Nominasyon pou César pou pi bon direktè ak César pou pi bon fim pou ''The Diving Bell and the Butterfly''
* [[2008 (almanak gregoryen)|2008]] : Golden Globe pou pi bon direktè pou ''The Diving Bell and the Butterfly''
* [[2010 (almanak gregoryen)|2010]] : Seleksyon ofisyèl nan Festival Film Venice 2010 pou ''Miral''
* 2018 : Volpi Cup pou meyè aktè pou Willem Dafoe nan ''[[At Eternity's Gate]]'' nan Venice Film Festival 2018 la.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
{{Liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Pent ameriken XIXe syèk]]
[[Kategori:Fotograf ameriken XXIe syèk]]
[[Kategori:Nesans an oktòb 1951]]
[[Kategori:Pent ameriken XXe syèk]]
[[Kategori:Reyalizatè ameriken]]
munpuvyih6t4s7956n2ozflhllixb7c
Kategori:Paj ki itilize P1875
14
93916
856113
2024-11-15T12:50:08Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
856113
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
L'Art du crime
0
93917
856115
2024-11-15T13:27:52Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/220211616|L'Art du crime]] »
856115
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Série télévisée|titre=L'Art du crime|image=L'art du crime.png|légende=Logo de la série|titre original=|autres titres francophones=|genre=[[Genre policier|Policier]]|créateur=[[Angèle Herry|Angèle Herry-Leclerc]]<br>[[Pierre-Yves Mora]]|producteur=[[Isabelle Degeorges]]<br>[[Arnaud de Crémiers]]|acteur=[[Nicolas Gob]]<br>[[Éléonore Bernheim]]|musique=Saison 1 : [[Frans Bak]], Saison 2 : [[Mathieu Lamboley]]|pays={{France}}|chaîne=[[France 2]]|nb saisons=7|nb épisodes=22|durée=103 minutes (saisons 1 et 2)<br>90 minutes (à partir de la saison 3)|début={{date|17|novembre|2017|à la télévision}}|fin=en production|site web=https://www.france.tv/france-2/l-art-du-crime/}}'''''L'Art du crime''''' se yon seri detektif [[Frans|franse]] kreye pa Angèle Herry-Leclerc ak Pierre-Yves Mora, difize depi 17 novanm 2017 sou France 2. Dezyèm sezon difizyon apati de 23 novanm 2018, twazyèm lan 25 oktòb ak 1ye novanm 2019, katriyèm lan 14 me 2021<ref>{{Lien web|langue=|auteur1=|titre=L’Art du crime (France 2) : pourquoi cette saison ne compte-t-elle que deux épisodes ?|url=https://www.programme-tv.net/news/series-tv/242594-lart-du-crime-france-2-pourquoi-cette-saison-ne-compte-t-elle-que-deux-episodes/|site=Télé Loisirs|périodique=|date=25 octobre 2019|consulté le=}}</ref>, senkyèm lan 29 novanm 2021, sizyèm lan soti 12 desanm 2022 ak setyèm nan 4 desanm 2023<ref>{{Lien web|titre=versailles-es-tu-la|url=http://inatheque.ina.fr/doc/TV-RADIO/TV_8156461.001/versailles-es-tu-la|site=inatheque.ina.fr|consulté le=2023-12-12}}</ref>.
== Fich teknik ==
* Tit: ''L'Art du crime''
* Kreyasyon: Angèle Herry-Leclerc ak Pierre-Yves Mora
* Reyalizasyon: Charlotte Brändström <small>(sezon 1, {{Nowrap|2 épisodes}} ),</small> Éric Woreth <small>(sezon 1, {{Nowrap|4 épisodes}} )</small>, [[Chris Briant]] <small>(sezon 2, {{Nowrap|4 épisodes}} ),</small> [[Elsa Bennett]] & [[Hippolyte Dard]] <small>(sezon 2, {{Nowrap|2 épisodes}} )</small>
* Senaryo: Angèle Herry-Leclerc ak Pierre-Yves Mora
* Mizik: Frans Bak <small>(sezon 1)</small>, Mathieu Lamboley <small>(sezon 2)</small>
* Pwodiksyon: Isabelle Degeorges ak Arnaud de Crémiers
* Konpayi pwodiksyon yo: Gaumont Televizyon
* Konpayi distribisyon: France 2 <small>(Frans)</small>
* Peyi orijin:{{Frans}}
* Lang orijinal: [[Lang franse|fransè]]
* Fòma: koulè - 16/9 - Segondè definisyon - son stereo
* Sèks: seri polis
* Dire: {{Nowrap|50 minit}} pou chak epizòd{{Nòt|groupe=alpha|texte=À l'origine, la durée de chaque épisode devait être de 90 minutes, mais France 2 a décidé de les diffuser en deux parties de 50 minutes.}} (sezon 1 ak 2), {{Nowrap|90 minutes}} (apati sezon 3)
* Premye dat emisyon: [[Frans|Lafrans]]:1717 novanm 2017
; Tounaj
Seri a filme Pari ak nan depatman Indre-et-Loire ( Amboise)
== Distribisyon ==
=== OCBC ===
[[Fichye:Nicolas_gob_(1).jpg|gauche|vignette|100x100px| [[Nicolas Gob]]]]
[[Fichye:Benjamin_Egner._jpg.jpg|droite|vignette|150x150px| Benjamen Egner]]
* Benjamen Egner: Kòmandan Alexandre Pardo
* [[Nicolas Gob]]: Kapitèn Antoine Verlay
* [[Ambroise Sabbagh]]: Lyetnan Greg Blanqui <small>(sezon 1 a 3)</small>
* [[Salomé Partouche|Salome Partouche]]: Lyetnan Adèle Attias <small>(sezon 4 a 7)</small>
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans}}
[[Kategori:Penti nan televizyon]]
jz4ke1pxuegkywaz297pqz32xmg0gqe
856116
856115
2024-11-15T13:29:53Z
Kitanago
19629
/* Nòt ak referans */
856116
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Série télévisée|titre=L'Art du crime|image=L'art du crime.png|légende=Logo de la série|titre original=|autres titres francophones=|genre=[[Genre policier|Policier]]|créateur=[[Angèle Herry|Angèle Herry-Leclerc]]<br>[[Pierre-Yves Mora]]|producteur=[[Isabelle Degeorges]]<br>[[Arnaud de Crémiers]]|acteur=[[Nicolas Gob]]<br>[[Éléonore Bernheim]]|musique=Saison 1 : [[Frans Bak]], Saison 2 : [[Mathieu Lamboley]]|pays={{France}}|chaîne=[[France 2]]|nb saisons=7|nb épisodes=22|durée=103 minutes (saisons 1 et 2)<br>90 minutes (à partir de la saison 3)|début={{date|17|novembre|2017|à la télévision}}|fin=en production|site web=https://www.france.tv/france-2/l-art-du-crime/}}'''''L'Art du crime''''' se yon seri detektif [[Frans|franse]] kreye pa Angèle Herry-Leclerc ak Pierre-Yves Mora, difize depi 17 novanm 2017 sou France 2. Dezyèm sezon difizyon apati de 23 novanm 2018, twazyèm lan 25 oktòb ak 1ye novanm 2019, katriyèm lan 14 me 2021<ref>{{Lien web|langue=|auteur1=|titre=L’Art du crime (France 2) : pourquoi cette saison ne compte-t-elle que deux épisodes ?|url=https://www.programme-tv.net/news/series-tv/242594-lart-du-crime-france-2-pourquoi-cette-saison-ne-compte-t-elle-que-deux-episodes/|site=Télé Loisirs|périodique=|date=25 octobre 2019|consulté le=}}</ref>, senkyèm lan 29 novanm 2021, sizyèm lan soti 12 desanm 2022 ak setyèm nan 4 desanm 2023<ref>{{Lien web|titre=versailles-es-tu-la|url=http://inatheque.ina.fr/doc/TV-RADIO/TV_8156461.001/versailles-es-tu-la|site=inatheque.ina.fr|consulté le=2023-12-12}}</ref>.
== Fich teknik ==
* Tit: ''L'Art du crime''
* Kreyasyon: Angèle Herry-Leclerc ak Pierre-Yves Mora
* Reyalizasyon: Charlotte Brändström <small>(sezon 1, {{Nowrap|2 épisodes}} ),</small> Éric Woreth <small>(sezon 1, {{Nowrap|4 épisodes}} )</small>, [[Chris Briant]] <small>(sezon 2, {{Nowrap|4 épisodes}} ),</small> [[Elsa Bennett]] & [[Hippolyte Dard]] <small>(sezon 2, {{Nowrap|2 épisodes}} )</small>
* Senaryo: Angèle Herry-Leclerc ak Pierre-Yves Mora
* Mizik: Frans Bak <small>(sezon 1)</small>, Mathieu Lamboley <small>(sezon 2)</small>
* Pwodiksyon: Isabelle Degeorges ak Arnaud de Crémiers
* Konpayi pwodiksyon yo: Gaumont Televizyon
* Konpayi distribisyon: France 2 <small>(Frans)</small>
* Peyi orijin:{{Frans}}
* Lang orijinal: [[Lang franse|fransè]]
* Fòma: koulè - 16/9 - Segondè definisyon - son stereo
* Sèks: seri polis
* Dire: {{Nowrap|50 minit}} pou chak epizòd{{Nòt|groupe=alpha|texte=À l'origine, la durée de chaque épisode devait être de 90 minutes, mais France 2 a décidé de les diffuser en deux parties de 50 minutes.}} (sezon 1 ak 2), {{Nowrap|90 minutes}} (apati sezon 3)
* Premye dat emisyon: [[Frans|Lafrans]]:1717 novanm 2017
; Tounaj
Seri a filme Pari ak nan depatman Indre-et-Loire ( Amboise)
== Distribisyon ==
=== OCBC ===
[[Fichye:Nicolas_gob_(1).jpg|gauche|vignette|100x100px| [[Nicolas Gob]]]]
[[Fichye:Benjamin_Egner._jpg.jpg|droite|vignette|150x150px| Benjamen Egner]]
* Benjamen Egner: Kòmandan Alexandre Pardo
* [[Nicolas Gob]]: Kapitèn Antoine Verlay
* [[Ambroise Sabbagh]]: Lyetnan Greg Blanqui <small>(sezon 1 a 3)</small>
* [[Salomé Partouche|Salome Partouche]]: Lyetnan Adèle Attias <small>(sezon 4 a 7)</small>
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Références|taille=|groupe=alpha}}
=== Referans ===
{{Referans}}
[[Kategori:Penti nan televizyon]]
q09pn9ke8o14dftu88lylrjsgjyfqof
856117
856116
2024-11-15T13:32:22Z
Kitanago
19629
856117
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Série télévisée|tit=L'Art du crime|imaj=L'art du crime.png|lejand=Logo seri a|titre original=|autres titres francophones=|jan=[[Jan polisye|Polisye]]|kreyatè=[[Angèle Herry|Angèle Herry-Leclerc]]<br>[[Pierre-Yves Mora]]|pwodiktè=[[Isabelle Degeorges]]<br>[[Arnaud de Crémiers]]|aktè=[[Nicolas Gob]]<br>[[Éléonore Bernheim]]|musique=Saison 1 : [[Frans Bak]], Saison 2 : [[Mathieu Lamboley]]|peyi={{Frans}}|chèn=[[France 2]]|nb sezon=7|nb epizòd=22|dire=103 minit (sezon 1 et 2)<br>90 minit (a pati sezon 3)|début={{date|17|novembre|2017|à la télévision}}|fin=en production|site web=https://www.france.tv/france-2/l-art-du-crime/}}'''''L'Art du crime''''' se yon seri detektif [[Frans|franse]] kreye pa Angèle Herry-Leclerc ak Pierre-Yves Mora, difize depi 17 novanm 2017 sou France 2. Dezyèm sezon difizyon apati de 23 novanm 2018, twazyèm lan 25 oktòb ak 1ye novanm 2019, katriyèm lan 14 me 2021<ref>{{Lien web|langue=|auteur1=|titre=L’Art du crime (France 2) : pourquoi cette saison ne compte-t-elle que deux épisodes ?|url=https://www.programme-tv.net/news/series-tv/242594-lart-du-crime-france-2-pourquoi-cette-saison-ne-compte-t-elle-que-deux-episodes/|site=Télé Loisirs|périodique=|date=25 octobre 2019|consulté le=}}</ref>, senkyèm lan 29 novanm 2021, sizyèm lan soti 12 desanm 2022 ak setyèm nan 4 desanm 2023<ref>{{Lien web|titre=versailles-es-tu-la|url=http://inatheque.ina.fr/doc/TV-RADIO/TV_8156461.001/versailles-es-tu-la|site=inatheque.ina.fr|consulté le=2023-12-12}}</ref>.
== Fich teknik ==
* Tit: ''L'Art du crime''
* Kreyasyon: Angèle Herry-Leclerc ak Pierre-Yves Mora
* Reyalizasyon: Charlotte Brändström <small>(sezon 1, {{Nowrap|2 épisodes}} ),</small> Éric Woreth <small>(sezon 1, {{Nowrap|4 épisodes}} )</small>, [[Chris Briant]] <small>(sezon 2, {{Nowrap|4 épisodes}} ),</small> [[Elsa Bennett]] & [[Hippolyte Dard]] <small>(sezon 2, {{Nowrap|2 épisodes}} )</small>
* Senaryo: Angèle Herry-Leclerc ak Pierre-Yves Mora
* Mizik: Frans Bak <small>(sezon 1)</small>, Mathieu Lamboley <small>(sezon 2)</small>
* Pwodiksyon: Isabelle Degeorges ak Arnaud de Crémiers
* Konpayi pwodiksyon yo: Gaumont Televizyon
* Konpayi distribisyon: France 2 <small>(Frans)</small>
* Peyi orijin:{{Frans}}
* Lang orijinal: [[Lang franse|fransè]]
* Fòma: koulè - 16/9 - Segondè definisyon - son stereo
* Sèks: seri polis
* Dire: {{Nowrap|50 minit}} pou chak epizòd{{Nòt|groupe=alpha|texte=À l'origine, la durée de chaque épisode devait être de 90 minutes, mais France 2 a décidé de les diffuser en deux parties de 50 minutes.}} (sezon 1 ak 2), {{Nowrap|90 minutes}} (apati sezon 3)
* Premye dat emisyon: [[Frans|Lafrans]]:1717 novanm 2017
; Tounaj
Seri a filme Pari ak nan depatman Indre-et-Loire ( Amboise)
== Distribisyon ==
=== OCBC ===
[[Fichye:Nicolas_gob_(1).jpg|gauche|vignette|100x100px| [[Nicolas Gob]]]]
[[Fichye:Benjamin_Egner._jpg.jpg|droite|vignette|150x150px| Benjamen Egner]]
* Benjamen Egner: Kòmandan Alexandre Pardo
* [[Nicolas Gob]]: Kapitèn Antoine Verlay
* [[Ambroise Sabbagh]]: Lyetnan Greg Blanqui <small>(sezon 1 a 3)</small>
* [[Salomé Partouche|Salome Partouche]]: Lyetnan Adèle Attias <small>(sezon 4 a 7)</small>
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Références|taille=|groupe=alpha}}
=== Referans ===
{{Referans}}
[[Kategori:Penti nan televizyon]]
fvhj77xb2nrt8rzf49i15e8j2vg6gq0
856118
856117
2024-11-15T13:32:47Z
Kitanago
19629
856118
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox sinema (fim)|tit=L'Art du crime|imaj=L'art du crime.png|lejand=Logo seri a|titre original=|autres titres francophones=|jan=[[Jan polisye|Polisye]]|kreyatè=[[Angèle Herry|Angèle Herry-Leclerc]]<br>[[Pierre-Yves Mora]]|pwodiktè=[[Isabelle Degeorges]]<br>[[Arnaud de Crémiers]]|aktè=[[Nicolas Gob]]<br>[[Éléonore Bernheim]]|musique=Saison 1 : [[Frans Bak]], Saison 2 : [[Mathieu Lamboley]]|peyi={{Frans}}|chèn=[[France 2]]|nb sezon=7|nb epizòd=22|dire=103 minit (sezon 1 et 2)<br>90 minit (a pati sezon 3)|début={{date|17|novembre|2017|à la télévision}}|fin=en production|site web=https://www.france.tv/france-2/l-art-du-crime/}}'''''L'Art du crime''''' se yon seri detektif [[Frans|franse]] kreye pa Angèle Herry-Leclerc ak Pierre-Yves Mora, difize depi 17 novanm 2017 sou France 2. Dezyèm sezon difizyon apati de 23 novanm 2018, twazyèm lan 25 oktòb ak 1ye novanm 2019, katriyèm lan 14 me 2021<ref>{{Lien web|langue=|auteur1=|titre=L’Art du crime (France 2) : pourquoi cette saison ne compte-t-elle que deux épisodes ?|url=https://www.programme-tv.net/news/series-tv/242594-lart-du-crime-france-2-pourquoi-cette-saison-ne-compte-t-elle-que-deux-episodes/|site=Télé Loisirs|périodique=|date=25 octobre 2019|consulté le=}}</ref>, senkyèm lan 29 novanm 2021, sizyèm lan soti 12 desanm 2022 ak setyèm nan 4 desanm 2023<ref>{{Lien web|titre=versailles-es-tu-la|url=http://inatheque.ina.fr/doc/TV-RADIO/TV_8156461.001/versailles-es-tu-la|site=inatheque.ina.fr|consulté le=2023-12-12}}</ref>.
== Fich teknik ==
* Tit: ''L'Art du crime''
* Kreyasyon: Angèle Herry-Leclerc ak Pierre-Yves Mora
* Reyalizasyon: Charlotte Brändström <small>(sezon 1, {{Nowrap|2 épisodes}} ),</small> Éric Woreth <small>(sezon 1, {{Nowrap|4 épisodes}} )</small>, [[Chris Briant]] <small>(sezon 2, {{Nowrap|4 épisodes}} ),</small> [[Elsa Bennett]] & [[Hippolyte Dard]] <small>(sezon 2, {{Nowrap|2 épisodes}} )</small>
* Senaryo: Angèle Herry-Leclerc ak Pierre-Yves Mora
* Mizik: Frans Bak <small>(sezon 1)</small>, Mathieu Lamboley <small>(sezon 2)</small>
* Pwodiksyon: Isabelle Degeorges ak Arnaud de Crémiers
* Konpayi pwodiksyon yo: Gaumont Televizyon
* Konpayi distribisyon: France 2 <small>(Frans)</small>
* Peyi orijin:{{Frans}}
* Lang orijinal: [[Lang franse|fransè]]
* Fòma: koulè - 16/9 - Segondè definisyon - son stereo
* Sèks: seri polis
* Dire: {{Nowrap|50 minit}} pou chak epizòd{{Nòt|groupe=alpha|texte=À l'origine, la durée de chaque épisode devait être de 90 minutes, mais France 2 a décidé de les diffuser en deux parties de 50 minutes.}} (sezon 1 ak 2), {{Nowrap|90 minutes}} (apati sezon 3)
* Premye dat emisyon: [[Frans|Lafrans]]:1717 novanm 2017
; Tounaj
Seri a filme Pari ak nan depatman Indre-et-Loire ( Amboise)
== Distribisyon ==
=== OCBC ===
[[Fichye:Nicolas_gob_(1).jpg|gauche|vignette|100x100px| [[Nicolas Gob]]]]
[[Fichye:Benjamin_Egner._jpg.jpg|droite|vignette|150x150px| Benjamen Egner]]
* Benjamen Egner: Kòmandan Alexandre Pardo
* [[Nicolas Gob]]: Kapitèn Antoine Verlay
* [[Ambroise Sabbagh]]: Lyetnan Greg Blanqui <small>(sezon 1 a 3)</small>
* [[Salomé Partouche|Salome Partouche]]: Lyetnan Adèle Attias <small>(sezon 4 a 7)</small>
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Références|taille=|groupe=alpha}}
=== Referans ===
{{Referans}}
[[Kategori:Penti nan televizyon]]
kfr1ywtbklhfkqv24o7a1226vpp5yf2
856119
856118
2024-11-15T13:34:40Z
Kitanago
19629
856119
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox sinema (fim)|tit=L'Art du crime|imaj=L'art du crime.png|lejand=Logo seri a|titre original=|autres titres francophones=|jan=[[Jan polisye|Polisye]]|kreyatè=[[Angèle Herry|Angèle Herry-Leclerc]]<br>[[Pierre-Yves Mora]]|pwodiktè=[[Isabelle Degeorges]]<br>[[Arnaud de Crémiers]]|aktè=[[Nicolas Gob]]<br>[[Éléonore Bernheim]]|musique=Saison 1 : [[Frans Bak]], Saison 2 : [[Mathieu Lamboley]]|peyi={{Frans}}|chèn=[[France 2]]|nb sezon=7|nb epizòd=22|dire=103 minit (sezon 1 et 2)<br>90 minit (a pati sezon 3)|kòmanman={{dat|17|novanm|2017|nan televizyon}}|fin=en production|site web=https://www.france.tv/france-2/l-art-du-crime/}}
'''''L'Art du crime''''' se yon seri detektif [[Frans|franse]] kreye pa Angèle Herry-Leclerc ak Pierre-Yves Mora, difize depi 17 novanm 2017 sou France 2. Dezyèm sezon difizyon apati de 23 novanm 2018, twazyèm lan 25 oktòb ak 1ye novanm 2019, katriyèm lan 14 me 2021<ref>{{Lien web|langue=|auteur1=|titre=L’Art du crime (France 2) : pourquoi cette saison ne compte-t-elle que deux épisodes ?|url=https://www.programme-tv.net/news/series-tv/242594-lart-du-crime-france-2-pourquoi-cette-saison-ne-compte-t-elle-que-deux-episodes/|site=Télé Loisirs|périodique=|date=25 octobre 2019|consulté le=}}</ref>, senkyèm lan 29 novanm 2021, sizyèm lan soti 12 desanm 2022 ak setyèm nan 4 desanm 2023<ref>{{Lien web|titre=versailles-es-tu-la|url=http://inatheque.ina.fr/doc/TV-RADIO/TV_8156461.001/versailles-es-tu-la|site=inatheque.ina.fr|consulté le=2023-12-12}}</ref>.
== Fich teknik ==
* Tit: ''L'Art du crime''
* Kreyasyon: Angèle Herry-Leclerc ak Pierre-Yves Mora
* Reyalizasyon: Charlotte Brändström <small>(sezon 1, {{Nowrap|2 épisodes}} ),</small> Éric Woreth <small>(sezon 1, {{Nowrap|4 épisodes}} )</small>, [[Chris Briant]] <small>(sezon 2, {{Nowrap|4 épisodes}} ),</small> [[Elsa Bennett]] & [[Hippolyte Dard]] <small>(sezon 2, {{Nowrap|2 épisodes}} )</small>
* Senaryo: Angèle Herry-Leclerc ak Pierre-Yves Mora
* Mizik: Frans Bak <small>(sezon 1)</small>, Mathieu Lamboley <small>(sezon 2)</small>
* Pwodiksyon: Isabelle Degeorges ak Arnaud de Crémiers
* Konpayi pwodiksyon yo: Gaumont Televizyon
* Konpayi distribisyon: France 2 <small>(Frans)</small>
* Peyi orijin:{{Frans}}
* Lang orijinal: [[Lang franse|fransè]]
* Fòma: koulè - 16/9 - Segondè definisyon - son stereo
* Sèks: seri polis
* Dire: {{Nowrap|50 minit}} pou chak epizòd{{Nòt|groupe=alpha|texte=À l'origine, la durée de chaque épisode devait être de 90 minutes, mais France 2 a décidé de les diffuser en deux parties de 50 minutes.}} (sezon 1 ak 2), {{Nowrap|90 minutes}} (apati sezon 3)
* Premye dat emisyon: [[Frans|Lafrans]]:1717 novanm 2017
; Tounaj
Seri a filme Pari ak nan depatman Indre-et-Loire ( Amboise)
== Distribisyon ==
=== OCBC ===
[[Fichye:Nicolas_gob_(1).jpg|gauche|vignette|100x100px| [[Nicolas Gob]]]]
[[Fichye:Benjamin_Egner._jpg.jpg|droite|vignette|150x150px| Benjamen Egner]]
* Benjamen Egner: Kòmandan Alexandre Pardo
* [[Nicolas Gob]]: Kapitèn Antoine Verlay
* [[Ambroise Sabbagh]]: Lyetnan Greg Blanqui <small>(sezon 1 a 3)</small>
* [[Salomé Partouche|Salome Partouche]]: Lyetnan Adèle Attias <small>(sezon 4 a 7)</small>
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Références|taille=|groupe=alpha}}
=== Referans ===
{{Referans}}
[[Kategori:Penti nan televizyon]]
jr0qxp68yef30mmp2t4b4ukqu54if4w
France 2
0
93918
856121
2024-11-15T13:40:02Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/220158387|France 2]] »
856121
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Chaîne de télévision|couleur boîte=eb0030|nom={{blanc|France 2}}|format d'image=[[Format 16/9|16/9]], [[576i]] ([[SDTV|SD]]), [[1080i]] ([[Haute définition|HD]]), [[2160p]] ([[Télévision à ultra-haute définition|UHD]])|statut=Généraliste nationale publique|chaîne sœur=[[Outre-mer La Première (réseau)|La {{1re}}]] (9 chaînes), [[France 3]] (et ses déclinaisons locales), [[France 4]], [[France 5]], [[France Info (chaîne de télévision)|France Info]]|entreprise mère=[[france.tv]]|diffusion=[[Télévision numérique terrestre|TNT]], [[Télévision par satellite|satellite]], [[Télévision par câble|câble]], [[Télévision IP|IPTV]] et [[World Wide Web|Web]].|aire diffusion={{France}}<br />{{Belgique}}<br />{{Andorre}}<br />{{Monaco}}<br>{{Suisse}}}}'''France 2''' se yon chèn televizyon sèvis piblik [[Frans|fransè]], ki vin apre Antenne 2, 7 septanm 1992. Li fè pati konpayi France Télévisions.<gallery caption="Dezyèm logo France 2 (2002-2018)">
Fichye:France_2_Logo_2002.svg|lien=Fichier:France_2_Logo_2002.svg|alt=Logo de France 2 du 7 janvier 2002 au 6 avril 2008.| Logo France 2 soti 7 janvye 2002 rive 6 avril 2008.
Fichye:France_2_logo.png|lien=Fichier:France_2_logo.png|alt=Logo de France 2 du 7 avril 2008 au 28 janvier 2018.| Logo France 2 soti 7 avril 2008 pou rive 28 janvye 2018.
Fichye:F2Print-116x180.jpg|lien=Fichier:F2Print-116x180.jpg|alt=Variante du logo de France 2 du 1er septembre 2014 au 28 janvier 2018.| Variant logo France 2 soti 1 septanm 2014 pou rive 28 janvye 2018.
</gallery><gallery>
Fichye:France_2_(juin-août_2020).jpg|lien=Fichier:France_2_(juin-août_2020).jpg|alt=Logo de France 2 du 19 juin à août 2020.| Logo France 2 soti 19 jen rive Out 2020.
</gallery>
== Nòt ak referans ==
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Frans televizyon]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
eauweyhwq3fvyk6yyo6jk4bxqrduqlr
856122
856121
2024-11-15T13:40:52Z
Kitanago
19629
856122
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|couleur boîte=eb0030|nom={{blanc|France 2}}|format d'image=[[Format 16/9|16/9]], [[576i]] ([[SDTV|SD]]), [[1080i]] ([[Haute définition|HD]]), [[2160p]] ([[Télévision à ultra-haute définition|UHD]])|statut=Généraliste nationale publique|chaîne sœur=[[Outre-mer La Première (réseau)|La {{1re}}]] (9 chaînes), [[France 3]] (et ses déclinaisons locales), [[France 4]], [[France 5]], [[France Info (chaîne de télévision)|France Info]]|entreprise mère=[[france.tv]]|diffusion=[[Télévision numérique terrestre|TNT]], [[Télévision par satellite|satellite]], [[Télévision par câble|câble]], [[Télévision IP|IPTV]] et [[World Wide Web|Web]].|aire diffusion={{France}}<br />{{Belgique}}<br />{{Andorre}}<br />{{Monaco}}<br>{{Suisse}}}}
'''France 2''' se yon chèn televizyon sèvis piblik [[Frans|fransè]], ki vin apre Antenne 2, 7 septanm 1992. Li fè pati konpayi France Télévisions.<gallery caption="Dezyèm logo France 2 (2002-2018)">
Fichye:France_2_Logo_2002.svg|lien=Fichier:France_2_Logo_2002.svg|alt=Logo de France 2 du 7 janvier 2002 au 6 avril 2008.| Logo France 2 soti 7 janvye 2002 rive 6 avril 2008.
Fichye:France_2_logo.png|lien=Fichier:France_2_logo.png|alt=Logo de France 2 du 7 avril 2008 au 28 janvier 2018.| Logo France 2 soti 7 avril 2008 pou rive 28 janvye 2018.
Fichye:F2Print-116x180.jpg|lien=Fichier:F2Print-116x180.jpg|alt=Variante du logo de France 2 du 1er septembre 2014 au 28 janvier 2018.| Variant logo France 2 soti 1 septanm 2014 pou rive 28 janvye 2018.
</gallery><gallery>
Fichye:France_2_(juin-août_2020).jpg|lien=Fichier:France_2_(juin-août_2020).jpg|alt=Logo de France 2 du 19 juin à août 2020.| Logo France 2 soti 19 jen rive Out 2020.
</gallery>
== Nòt ak referans ==
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Frans televizyon]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
16n1u51f0az3sqsigpu0v7jmmzjlx8t
856128
856122
2024-11-15T13:43:19Z
Kitanago
19629
856128
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|couleur boîte=eb0030|nom={{blanc|France 2}}|format d'image=[[Format 16/9|16/9]], [[576i]] ([[SDTV|SD]]), [[1080i]] ([[Haute définition|HD]]), [[2160p]] ([[Télévision à ultra-haute définition|UHD]])|statut=Généraliste nationale publique|chaîne sœur=[[Outre-mer La Première (réseau)|La {{1re}}]] (9 chaînes), [[France 3]] (et ses déclinaisons locales), [[France 4]], [[France 5]], [[France Info (chaîne de télévision)|France Info]]|entreprise mère=[[france.tv]]|diffusion=[[Télévision numérique terrestre|TNT]], [[Télévision par satellite|satellite]], [[Télévision par câble|câble]], [[Télévision IP|IPTV]] et [[World Wide Web|Web]].|aire diffusion={{France}}<br />{{Belgique}}<br />{{Andorre}}<br />{{Monaco}}<br>{{Suisse}}}}
'''France 2''' se yon chèn televizyon sèvis piblik [[Frans|fransè]], ki vin apre Antenne 2, 7 septanm 1992. Li fè pati konpayi France Télévisions.<gallery caption="Dezyèm logo France 2 (2002-2018)">
Fichye:France_2_Logo_2002.svg|lien=Fichier:France_2_Logo_2002.svg|alt=Logo de France 2 du 7 janvier 2002 au 6 avril 2008.| Logo France 2 soti 7 janvye 2002 rive 6 avril 2008.
Fichye:France_2_logo.png|lien=Fichier:France_2_logo.png|alt=Logo de France 2 du 7 avril 2008 au 28 janvier 2018.| Logo France 2 soti 7 avril 2008 pou rive 28 janvye 2018.
Fichye:F2Print-116x180.jpg|lien=Fichier:F2Print-116x180.jpg|alt=Variante du logo de France 2 du 1er septembre 2014 au 28 janvier 2018.| Variant logo France 2 soti 1 septanm 2014 pou rive 28 janvye 2018.
</gallery><gallery>
Fichye:France_2_(juin-août_2020).jpg|lien=Fichye:France_2_(juin-août_2020).jpg|alt=Logo de France 2 du 19 juin à août 2020.| Logo France 2 soti 19 jen rive Out 2020.
</gallery>
== Nòt ak referans ==
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Frans televizyon]]
6n5cy0nm4oyu0o0b2xfkpfzd0mo057e
856129
856128
2024-11-15T13:44:13Z
Kitanago
19629
856129
wikitext
text/x-wiki
{{Coord|48|50|20|N|2|16|17|E|type:landmark_region:FR_scale:6000|display=title}}
{{Infobox|couleur boîte=eb0030|nom={{blanc|France 2}}|format d'image=[[Format 16/9|16/9]], [[576i]] ([[SDTV|SD]]), [[1080i]] ([[Haute définition|HD]]), [[2160p]] ([[Télévision à ultra-haute définition|UHD]])|statut=Généraliste nationale publique|chaîne sœur=[[Outre-mer La Première (réseau)|La {{1re}}]] (9 chaînes), [[France 3]] (et ses déclinaisons locales), [[France 4]], [[France 5]], [[France Info (chaîne de télévision)|France Info]]|entreprise mère=[[france.tv]]|diffusion=[[Télévision numérique terrestre|TNT]], [[Télévision par satellite|satellite]], [[Télévision par câble|câble]], [[Télévision IP|IPTV]] et [[World Wide Web|Web]].|aire diffusion={{France}}<br />{{Belgique}}<br />{{Andorre}}<br />{{Monaco}}<br>{{Suisse}}}}
'''France 2''' se yon chèn televizyon sèvis piblik [[Frans|fransè]], ki vin apre Antenne 2, 7 septanm 1992. Li fè pati konpayi France Télévisions.<gallery caption="Dezyèm logo France 2 (2002-2018)">
Fichye:France_2_Logo_2002.svg|lien=Fichier:France_2_Logo_2002.svg|alt=Logo de France 2 du 7 janvier 2002 au 6 avril 2008.| Logo France 2 soti 7 janvye 2002 rive 6 avril 2008.
Fichye:France_2_logo.png|lien=Fichier:France_2_logo.png|alt=Logo de France 2 du 7 avril 2008 au 28 janvier 2018.| Logo France 2 soti 7 avril 2008 pou rive 28 janvye 2018.
Fichye:F2Print-116x180.jpg|lien=Fichier:F2Print-116x180.jpg|alt=Variante du logo de France 2 du 1er septembre 2014 au 28 janvier 2018.| Variant logo France 2 soti 1 septanm 2014 pou rive 28 janvye 2018.
</gallery><gallery>
Fichye:France_2_(juin-août_2020).jpg|lien=Fichye:France_2_(juin-août_2020).jpg|alt=Logo de France 2 du 19 juin à août 2020.| Logo France 2 soti 19 jen rive Out 2020.
</gallery>
== Nòt ak referans ==
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Frans televizyon]]
bz4qwekrddhe8dd1fmr64i1631z8elp
Kategori:Paj ki itilize P1451
14
93919
856123
2024-11-15T13:41:57Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
856123
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Kategori:Paj ki itilize P1365
14
93920
856124
2024-11-15T13:42:12Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
856124
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Kategori:Paj ki itilize P159
14
93921
856125
2024-11-15T13:42:25Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
856125
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Kategori:Paj ki itilize P17
14
93922
856126
2024-11-15T13:42:37Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
856126
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Kategori:Paj ki itilize P2936
14
93923
856127
2024-11-15T13:42:48Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
856127
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Claude Delécluse
0
93924
856130
2024-11-15T13:57:22Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219426364|Claude Delécluse]] »
856130
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|tombe=-}}'''Claude Delécluse''', fèt '''Édith Marie Louise Delécluse''', se yon [[Pawolye|pawolyè]] [[Frans|fransèz]] ki fèt 28 oktòb 1920 nan Champagney <ref>{{Cite web|url=https://musee.sacem.fr/index.php/Detail/objects/11055|title=Demande d'adhésion de Claude Delécluse en qualité d'auteure|year=1953|website=[[Société des auteurs, compositeurs et éditeurs de musique|musee.sacem.fr]]|access-date=10 août 2019}}.</ref> e ki mouri 24 janvye 2011 nan Ivry-sur-Seine <ref>[https://deces.matchid.io/id/LowO85qNnupm Relevé des fichiers de l'Insee] </ref>.
== Biyografi ==
Li te ekri chanson pou [[Édith Piaf]], Jean Ferrat, [[Juliette Gréco]], Isabelle Aubret, Léo Ferré, Fabienne Thibeault ak Hugues Aufray
[[Fichye:Claude_Delécluse_et_Michelle_Senlis_tombe_1.jpg|vignette| Tonm Claude Delécluse ak Michelle Senlis nan simityè Père-Lachaise ( 89 divizyon ).]]
Li se konpayon Michelle Senlis (1933-2020), yon pawolyè tou e ak moun li te regilyèman kolabore.
Yo tou de antere nan simityè Père-Lachaise (89e divizyon).
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
{{autres projets|commons=Category:Claude Delécluse}}{{liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Lanmò an janvye 2011]]
[[Kategori:Pawolyè fransèz]]
[[Kategori:Nesans an oktòb 1920]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
58ngp54hmzhk7jdg6xx35hj0liyu5x9
856131
856130
2024-11-15T13:57:49Z
Kitanago
19629
856131
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|tombe=-}}'''Claude Delécluse''', fèt '''Édith Marie Louise Delécluse''', se yon [[Pawolye|pawolyè]] [[Frans|fransèz]] ki fèt 28 oktòb 1920 nan Champagney <ref>{{Cite web|url=https://musee.sacem.fr/index.php/Detail/objects/11055|title=Demande d'adhésion de Claude Delécluse en qualité d'auteure|year=1953|website=[[Société des auteurs, compositeurs et éditeurs de musique|musee.sacem.fr]]|access-date=10 out 2019}}.</ref> e ki mouri 24 janvye 2011 nan Ivry-sur-Seine <ref>[https://deces.matchid.io/id/LowO85qNnupm Relevé des fichiers de l'Insee] </ref>.
== Biyografi ==
Li te ekri chanson pou [[Édith Piaf]], Jean Ferrat, [[Juliette Gréco]], Isabelle Aubret, Léo Ferré, Fabienne Thibeault ak Hugues Aufray
[[Fichye:Claude_Delécluse_et_Michelle_Senlis_tombe_1.jpg|vignette| Tonm Claude Delécluse ak Michelle Senlis nan simityè Père-Lachaise ( 89 divizyon ).]]
Li se konpayon Michelle Senlis (1933-2020), yon pawolyè tou e ak moun li te regilyèman kolabore.
Yo tou de antere nan simityè Père-Lachaise (89e divizyon).
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
{{autres projets|commons=Category:Claude Delécluse}}{{liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Lanmò an janvye 2011]]
[[Kategori:Pawolyè fransèz]]
[[Kategori:Nesans an oktòb 1920]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
9cyqt9dlnzd5w5ov2wu79f6jf3l32nx
Kategori:Paj ki itilize P4457
14
93925
856132
2024-11-15T13:58:12Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
856132
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Kategori:Paj ki itilize P496
14
93926
856133
2024-11-15T13:58:46Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
856133
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Kategori:Paj ki itilize P1565
14
93927
856134
2024-11-15T13:59:02Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
856134
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Kategori:Paj ki itilize P4459
14
93928
856135
2024-11-15T13:59:15Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
856135
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Pierre Bachelet
0
93929
856136
2024-11-15T14:07:02Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216668092|Pierre Bachelet]] »
856136
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox mizik (atis)|charte=vocal|upright=|alt=|label=[[Disques Barclay|Barclay]] <small>(1974)</small><br />[[Polydor]] <small>(1979-1985)</small><br />[[BMG Entertainment|BMG]]/[[RCA Records|RCA]] <small>(1985-1996)</small><br />[[BMG Entertainment]] <small>(1996-2005)</small><br />[[Sony Music Entertainment|Sony Music]] <small>(1998)</small><br />[[BMG Entertainment|BMG]]/[[Vogue (label)|Vogue]] <small>(2001)</small><br />[[Wagram Music|Wagram Records]] <small>(2005)</small>|logo=|alternative logo=}}
[[Fichye:Pierre_Bachelet_en_Belgique_(2000).jpg|vignette| Pierre Bachelet nan Bèljik (2000)]]
'''Pierre Bachelet'''{{Pwononsyasyon|LL-Q150 (fra)-Jérémy-Günther-Heinz Jähnick-Pierre Bachelet.wav}}, fèt 25 me 1944 [[Pari]] e li mouri 15 févriye 2005 nan Suresnes ( Hauts-de-Seine ), se yon chantè-konpozitè [[Frans|fransè]].
== Biyografi ==
Pierre Bachelet fèt 25 me 1944 nan 12e awondisman [[Pari]]. Li se pitit Maurice Bachelet ak Alberte <ref>{{Référence Harvard sans parenthèses|Bachelet|2015}}.</ref>. Fanmi li, ki te soti nan Pas-de-Calais, te dirije yon blanchisri <ref name="passeport artiste">{{Cite web|url=https://musique.rfi.fr/artiste/chanson/pierre-bachelet|title=Passeport artiste|date=février 2005|website=rfi.fr}}.</ref> e yo te oblije deplase vin [[Pari]] <ref>{{Référence Harvard sans parenthèses|Bachelet|2015}}.</ref>. Li te pase yon pati nan anfans li nan Calais, kote papa l te soti <ref>{{Cite web|url=https://france3-regions.francetvinfo.fr/hauts-de-france/6-choses-que-vous-ne-savez-peut-etre-pas-corons-pierre-bachelet-1362299.html|title=6 choses que vous ne savez peut-être pas sur "Les corons" de Pierre Bachelet|last=EM|date=2 décembre 2018|website=France 3 Hauts de France}}.</ref> Li te rete trè atache ak Calais, kote li te renmen rechaje pil li yo. Li evoke Nò nan plizyè nan chante li yo, sitou nan ''Les Corons'' ak souvni li nan vil Calais nan ''Découvrir l'Amérique''. Li mansyone manman l tou nan tit ''Embrasse-la''.
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
* [http://www.rfimusique.com/siteFr/biographie/biographie_9005.asp Paj sou sit entènèt RFI]
{{Liens}}
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Nesans an me 1944]]
[[Kategori:Pyanis fransè]]
[[Kategori:Chantè fransè XXe syèk]]
afssz2st1me1g1ow4d4t3x7qh3taipx
856137
856136
2024-11-15T14:11:30Z
Kitanago
19629
856137
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox mizik (atis)|charte=vocal|upright=|alt=
| nom = Pierre Bachelet
| imaj = Pierre Bachelet - EUROPE 1 copie (cropped).gif
| upright =
| non nesans = Pierre André Bachelet
| dat nesans = {{dat nesans|25|me|1944}}
| lye nesans = 12e awondisman Pari ([[Frans]])
| dat lanmò = {{dat lanmò|15|fevriye|2005|25|me|1944|âge=oui}}
| lye lanmò = [[Suresnes]] ([[France]])
| nasyonalite = [[Frans|Fransèz]]
| pwofesyon = [[otè-konpozitè-entèprèt]]
| jan = [[Chanson fransèz]]
| enstriman = [[Gita]], [[pyano]]
| ane aktif = [[1972 nan mizik|1972]]-[[2005 nan mizik|2005]]|label=[[Disques Barclay|Barclay]] <small>(1974)</small><br />[[Polydor]] <small>(1979-1985)</small><br />[[BMG Entertainment|BMG]]/[[RCA Records|RCA]] <small>(1985-1996)</small><br />[[BMG Entertainment]] <small>(1996-2005)</small><br />[[Sony Music Entertainment|Sony Music]] <small>(1998)</small><br />[[BMG Entertainment|BMG]]/[[Vogue (label)|Vogue]] <small>(2001)</small><br />[[Wagram Music|Wagram Records]] <small>(2005)</small>|logo=|alternative logo=}}
[[Fichye:Pierre_Bachelet_en_Belgique_(2000).jpg|vignette| Pierre Bachelet nan Bèljik (2000)]]
'''Pierre Bachelet'''{{Pwononsyasyon|LL-Q150 (fra)-Jérémy-Günther-Heinz Jähnick-Pierre Bachelet.wav}}, fèt 25 me 1944 [[Pari]] e li mouri 15 févriye 2005 nan Suresnes ( Hauts-de-Seine ), se yon chantè-konpozitè [[Frans|fransè]].
== Biyografi ==
Pierre Bachelet fèt 25 me 1944 nan 12e awondisman [[Pari]]. Li se pitit Maurice Bachelet ak Alberte <ref>{{Référence Harvard sans parenthèses|Bachelet|2015}}.</ref>. Fanmi li, ki te soti nan Pas-de-Calais, te dirije yon blanchisri <ref name="passeport artiste">{{Cite web|url=https://musique.rfi.fr/artiste/chanson/pierre-bachelet|title=Passeport artiste|date=février 2005|website=rfi.fr}}.</ref> e yo te oblije deplase vin [[Pari]] <ref>{{Référence Harvard sans parenthèses|Bachelet|2015}}.</ref>. Li te pase yon pati nan anfans li nan Calais, kote papa l te soti <ref>{{Cite web|url=https://france3-regions.francetvinfo.fr/hauts-de-france/6-choses-que-vous-ne-savez-peut-etre-pas-corons-pierre-bachelet-1362299.html|title=6 choses que vous ne savez peut-être pas sur "Les corons" de Pierre Bachelet|last=EM|date=2 décembre 2018|website=France 3 Hauts de France}}.</ref> Li te rete trè atache ak Calais, kote li te renmen rechaje pil li yo. Li evoke Nò nan plizyè nan chante li yo, sitou nan ''Les Corons'' ak souvni li nan vil Calais nan ''Découvrir l'Amérique''. Li mansyone manman l tou nan tit ''Embrasse-la''.
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
* [http://www.rfimusique.com/siteFr/biographie/biographie_9005.asp Paj sou sit entènèt RFI]
{{Liens}}
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Nesans an me 1944]]
[[Kategori:Pyanis fransè]]
[[Kategori:Chantè fransè XXe syèk]]
4xi8rmn2atekdhuoiws2mj7xdd9vc01
856140
856137
2024-11-15T14:35:43Z
Kitanago
19629
/* Biyografi */
856140
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox mizik (atis)|charte=vocal|upright=|alt=
| nom = Pierre Bachelet
| imaj = Pierre Bachelet - EUROPE 1 copie (cropped).gif
| upright =
| non nesans = Pierre André Bachelet
| dat nesans = {{dat nesans|25|me|1944}}
| lye nesans = 12e awondisman Pari ([[Frans]])
| dat lanmò = {{dat lanmò|15|fevriye|2005|25|me|1944|âge=oui}}
| lye lanmò = [[Suresnes]] ([[France]])
| nasyonalite = [[Frans|Fransèz]]
| pwofesyon = [[otè-konpozitè-entèprèt]]
| jan = [[Chanson fransèz]]
| enstriman = [[Gita]], [[pyano]]
| ane aktif = [[1972 nan mizik|1972]]-[[2005 nan mizik|2005]]|label=[[Disques Barclay|Barclay]] <small>(1974)</small><br />[[Polydor]] <small>(1979-1985)</small><br />[[BMG Entertainment|BMG]]/[[RCA Records|RCA]] <small>(1985-1996)</small><br />[[BMG Entertainment]] <small>(1996-2005)</small><br />[[Sony Music Entertainment|Sony Music]] <small>(1998)</small><br />[[BMG Entertainment|BMG]]/[[Vogue (label)|Vogue]] <small>(2001)</small><br />[[Wagram Music|Wagram Records]] <small>(2005)</small>|logo=|alternative logo=}}
[[Fichye:Pierre_Bachelet_en_Belgique_(2000).jpg|vignette| Pierre Bachelet nan Bèljik (2000)]]
'''Pierre Bachelet'''{{Pwononsyasyon|LL-Q150 (fra)-Jérémy-Günther-Heinz Jähnick-Pierre Bachelet.wav}}, fèt 25 me 1944 [[Pari]] e li mouri 15 févriye 2005 nan Suresnes ( Hauts-de-Seine ), se yon chantè-konpozitè [[Frans|fransè]].
== Biyografi ==
Pierre Bachelet fèt 25 me 1944 nan 12e awondisman [[Pari]]. Li se pitit Maurice Bachelet ak Alberte <ref>{{Référence Harvard sans parenthèses|Bachelet|2015}}.</ref>. Fanmi li, ki te soti nan Pas-de-Calais, te dirije yon blanchisri <ref name="passeport artiste">{{Cite web|url=https://musique.rfi.fr/artiste/chanson/pierre-bachelet|title=Passeport artiste|date=fevriye 2005|website=rfi.fr}}.</ref> e yo te oblije deplase vin [[Pari]] <ref>{{Référence Harvard sans parenthèses|Bachelet|2015}}.</ref>. Li te pase yon pati nan anfans li nan Calais, kote papa l te soti <ref>{{Cite web|url=https://france3-regions.francetvinfo.fr/hauts-de-france/6-choses-que-vous-ne-savez-peut-etre-pas-corons-pierre-bachelet-1362299.html|title=6 choses que vous ne savez peut-être pas sur "Les corons" de Pierre Bachelet|last=EM|date=2 desanm 2018|website=France 3 Hauts de France}}.</ref> Li te rete trè atache ak Calais, kote li te renmen rechaje pil li yo. Li evoke Nò nan plizyè nan chante li yo, sitou nan ''Les Corons'' ak souvni li nan vil Calais nan ''Découvrir l'Amérique''. Li mansyone manman l tou nan tit ''Embrasse-la''.
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
* [http://www.rfimusique.com/siteFr/biographie/biographie_9005.asp Paj sou sit entènèt RFI]
{{Liens}}
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Nesans an me 1944]]
[[Kategori:Pyanis fransè]]
[[Kategori:Chantè fransè XXe syèk]]
30h5e9666lf3ujd0x1pb3blgo45160y
856191
856140
2024-11-15T17:39:46Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856191
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox mizik (atis)|charte=vocal|upright=|alt=
| nom = Pierre Bachelet
| imaj = Pierre Bachelet - EUROPE 1 copie (cropped).gif
| upright =
| non nesans = Pierre André Bachelet
| dat nesans = {{dat nesans|25|me|1944}}
| lye nesans = 12e awondisman Pari ([[Frans]])
| dat lanmò = {{dat lanmò|15|fevriye|2005|25|me|1944|âge=oui}}
| lye lanmò = [[Suresnes]] ([[France]])
| nasyonalite = [[Frans|Fransèz]]
| pwofesyon = [[otè-konpozitè-entèprèt]]
| jan = [[Chanson fransèz]]
| enstriman = [[Gita]], [[pyano]]
| ane aktif = [[1972 nan mizik|1972]]-[[2005 nan mizik|2005]]|label=[[Disques Barclay|Barclay]] <small>(1974)</small><br />[[Polydor]] <small>(1979-1985)</small><br />[[BMG Entertainment|BMG]]/[[RCA Records|RCA]] <small>(1985-1996)</small><br />[[BMG Entertainment]] <small>(1996-2005)</small><br />[[Sony Music Entertainment|Sony Music]] <small>(1998)</small><br />[[BMG Entertainment|BMG]]/[[Vogue (label)|Vogue]] <small>(2001)</small><br />[[Wagram Music|Wagram Records]] <small>(2005)</small>|logo=|alternative logo=}}
[[Fichye:Pierre_Bachelet_en_Belgique_(2000).jpg|vignette| Pierre Bachelet nan Bèljik (2000)]]
'''Pierre Bachelet'''{{Pwononsyasyon|LL-Q150 (fra)-Jérémy-Günther-Heinz Jähnick-Pierre Bachelet.wav}}, fèt 25 me 1944 [[Pari]] e li mouri 15 févriye 2005 nan Suresnes ( Hauts-de-Seine ), se yon chantè-konpozitè [[Frans|fransè]].
== Biyografi ==
Pierre Bachelet fèt 25 me 1944 nan 12e awondisman [[Pari]]. Li se pitit Maurice Bachelet ak Alberte <ref>{{Référence Harvard sans parenthèses|Bachelet|2015}}.</ref>. Fanmi li, ki te soti nan Pas-de-Calais, te dirije yon blanchisri <ref name="passeport artiste">{{Cite web|url=https://musique.rfi.fr/artiste/chanson/pierre-bachelet|title=Passeport artiste|date=fevriye 2005|website=rfi.fr}}.</ref> e yo te oblije deplase vin [[Pari]] <ref>{{Référence Harvard sans parenthèses|Bachelet|2015}}.</ref>. Li te pase yon pati nan anfans li nan Calais, kote papa l te soti <ref>{{Cite web|url=https://france3-regions.francetvinfo.fr/hauts-de-france/6-choses-que-vous-ne-savez-peut-etre-pas-corons-pierre-bachelet-1362299.html|title=6 choses que vous ne savez peut-être pas sur "Les corons" de Pierre Bachelet|last=EM|date=2 desanm 2018|website=France 3 Hauts de France}}.</ref> Li te rete trè atache ak Calais, kote li te renmen rechaje pil li yo. Li evoke Nò nan plizyè nan chante li yo, sitou nan ''Les Corons'' ak souvni li nan vil Calais nan ''Découvrir l'Amérique''. Li mansyone manman l tou nan tit ''Embrasse-la''.
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
* [https://web.archive.org/web/20040923014938/http://www.rfimusique.com/siteFr/biographie/biographie_9005.asp Paj sou sit entènèt RFI]
{{Liens}}
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Nesans an me 1944]]
[[Kategori:Pyanis fransè]]
[[Kategori:Chantè fransè XXe syèk]]
f3ds7zkiu8o8dhyhrlf7uswvh3efiez
Michelle Senlis
0
93930
856141
2024-11-15T14:50:08Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/217003913|Michelle Senlis]] »
856141
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|tombe=-}}'''Michelle Senlis''', non plim ni se Michelle Fricault <ref>{{Cite web|url=https://musee.sacem.fr/index.php/Detail/objects/10890|title=Acte d'adhésion aux statuts de la Sacem de Michelle Senlis en qualité d'auteure adhérente|website=Musée de la [[Société des auteurs, compositeurs et éditeurs de musique|Sacem]]|access-date=21 novembre 2018}}.</ref>, se yon [[Pawolye|patwolye]] fransè, ki fèt 20 jiyè 1933 nan Montgeron <ref>{{Cite web|url=https://musee.sacem.fr/index.php/Detail/entities/2519|title=Michelle Senlis|website=Musée de la Sacem|access-date=21 novembre 2018}}.</ref> e li mouri 21 jiyè 2020 Pari 14yèm <ref>{{Cite web|url=https://www.data.gouv.fr/fr/datasets/fichier-des-personnes-decedees/|title=Fichier des personnes décédées|year=2020|website=[[data.gouv.fr]]|month=août|access-date=26 août 2020}}.</ref>. Li te ekri chante Jean Ferrat, [[Juliette Gréco]], Fabienne Thibeault ak Hugues Aufray.
An 2016, li te pibliye yon rekèy pwezi, ''Du coeur à l'aubier'', dedye a patnè li [[Claude Delécluse]], ki te mouri an 2011.
Yo tou de antere nan simityè Père-Lachaise ( 89e&nbsp;divizyon ), [[Pari]].
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
{{liens de biographie}}
* {{Atik}}.
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Lanmò an jiyè 1933]]
[[Kategori:Pawolyè fransèz]]
[[Kategori:Non plim]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
4k6m2n3fq522y9k2de21jidxmpr5co5
856142
856141
2024-11-15T14:50:30Z
Kitanago
19629
/* Lyen ekstèn */
856142
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|tombe=-}}'''Michelle Senlis''', non plim ni se Michelle Fricault <ref>{{Cite web|url=https://musee.sacem.fr/index.php/Detail/objects/10890|title=Acte d'adhésion aux statuts de la Sacem de Michelle Senlis en qualité d'auteure adhérente|website=Musée de la [[Société des auteurs, compositeurs et éditeurs de musique|Sacem]]|access-date=21 novembre 2018}}.</ref>, se yon [[Pawolye|patwolye]] fransè, ki fèt 20 jiyè 1933 nan Montgeron <ref>{{Cite web|url=https://musee.sacem.fr/index.php/Detail/entities/2519|title=Michelle Senlis|website=Musée de la Sacem|access-date=21 novembre 2018}}.</ref> e li mouri 21 jiyè 2020 Pari 14yèm <ref>{{Cite web|url=https://www.data.gouv.fr/fr/datasets/fichier-des-personnes-decedees/|title=Fichier des personnes décédées|year=2020|website=[[data.gouv.fr]]|month=août|access-date=26 août 2020}}.</ref>. Li te ekri chante Jean Ferrat, [[Juliette Gréco]], Fabienne Thibeault ak Hugues Aufray.
An 2016, li te pibliye yon rekèy pwezi, ''Du coeur à l'aubier'', dedye a patnè li [[Claude Delécluse]], ki te mouri an 2011.
Yo tou de antere nan simityè Père-Lachaise ( 89e&nbsp;divizyon ), [[Pari]].
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
{{liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Lanmò an jiyè 1933]]
[[Kategori:Pawolyè fransèz]]
[[Kategori:Non plim]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
9kwb3f25fdiwma8ibir0cgo6kna7vem
856143
856142
2024-11-15T14:51:24Z
Kitanago
19629
856143
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|tombe=-}}'''Michelle Senlis''', non plim ni se Michelle Fricault <ref>{{Cite web|url=https://musee.sacem.fr/index.php/Detail/objects/10890|title=Acte d'adhésion aux statuts de la Sacem de Michelle Senlis en qualité d'auteure adhérente|website=Musée de la [[Société des auteurs, compositeurs et éditeurs de musique|Sacem]]|access-date=21 novanm 2018}}.</ref>, se yon [[Pawolye|patwolye]] fransè, ki fèt 20 jiyè 1933 nan Montgeron <ref>{{Cite web|url=https://musee.sacem.fr/index.php/Detail/entities/2519|title=Michelle Senlis|website=Musée de la Sacem|access-date=21 novanm 2018}}.</ref> e li mouri 21 jiyè 2020 Pari 14yèm <ref>{{Cite web|url=https://www.data.gouv.fr/fr/datasets/fichier-des-personnes-decedees/|title=Fichye des personnes décédées|year=2020|website=[[data.gouv.fr]]|month=août|access-date=26 août 2020}}.</ref>. Li te ekri chante Jean Ferrat, [[Juliette Gréco]], Fabienne Thibeault ak Hugues Aufray.
An 2016, li te pibliye yon rekèy pwezi, ''Du coeur à l'aubier'', dedye a patnè li [[Claude Delécluse]], ki te mouri an 2011.
Yo tou de antere nan simityè Père-Lachaise ( 89e&nbsp;divizyon ), [[Pari]].
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
{{liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Lanmò an jiyè 1933]]
[[Kategori:Pawolyè fransèz]]
[[Kategori:Non plim]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
nl87z50hzsclh7txtftna46u1c1lec8
856144
856143
2024-11-15T14:51:41Z
Kitanago
19629
856144
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|tombe=-}}'''Michelle Senlis''', non plim ni se Michelle Fricault <ref>{{Cite web|url=https://musee.sacem.fr/index.php/Detail/objects/10890|title=Acte d'adhésion aux statuts de la Sacem de Michelle Senlis en qualité d'auteure adhérente|website=Musée de la [[Société des auteurs, compositeurs et éditeurs de musique|Sacem]]|access-date=21 novanm 2018}}.</ref>, se yon [[Pawolye|patwolye]] fransè, ki fèt 20 jiyè 1933 nan Montgeron <ref>{{Cite web|url=https://musee.sacem.fr/index.php/Detail/entities/2519|title=Michelle Senlis|website=Musée de la Sacem|access-date=21 novanm 2018}}.</ref> e li mouri 21 jiyè 2020 Pari 14yèm <ref>{{Cite web|url=https://www.data.gouv.fr/fr/datasets/fichier-des-personnes-decedees/|title=Fichye des personnes décédées|year=2020|website=[[data.gouv.fr]]|month=août|access-date=26 out 2020}}.</ref>. Li te ekri chante Jean Ferrat, [[Juliette Gréco]], Fabienne Thibeault ak Hugues Aufray.
An 2016, li te pibliye yon rekèy pwezi, ''Du coeur à l'aubier'', dedye a patnè li [[Claude Delécluse]], ki te mouri an 2011.
Yo tou de antere nan simityè Père-Lachaise ( 89e&nbsp;divizyon ), [[Pari]].
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
{{liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Lanmò an jiyè 1933]]
[[Kategori:Pawolyè fransèz]]
[[Kategori:Non plim]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
587xla3x6wy0nuwigl8exljuk4o01ig
Jean Ferrat
0
93931
856145
2024-11-15T14:58:03Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/220210010|Jean Ferrat]] »
856145
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|nom=Jean Ferrat|image=Jean Ferrat (1980) by Erling Mandelmann.jpg|légende=Jean Ferrat photographié en 1980 par [[Erling Mandelmann]].|nom alias=|lieu de naissance=[[Vaucresson]], [[Seine-et-Oise]], [[France]]|lieu de décès=[[Aubenas]], [[Ardèche (département)|Ardèche]], [[France]]|profession=[[Auteur-compositeur-interprète]]|genre=[[Poésie]], [[chanson française]], [[chanson à texte]], [[jazz]], [[musique latine]], [[crooner]], [[musique cubaine]]|instrument=|années actives=[[années 1950|1950]]-[[années 2010|2010]]|label=[[Decca Records|Decca]] (1960-1962)<br />[[Disques Barclay|Barclay]] (1963-1976)<br />[[Temey]] (1968-2010)|tombe=-}}'''Jean Tenenbaum''', ke yo rekonèt sou non '''Jean Ferrat''', ki fèt 26 desanm 1930 nan Vaucresson <ref>Acte de naissance de Jean Tenenbaum, reproduit dans Colette Ferrat, ''Jean Ferrat'', Michel Lafon, 2011, {{p.|11}}. </ref> (Seine-et-Oise ) e ki te mouri 13 mas 2010 nan Aubenas <ref>{{Article|titre=Le chanteur Jean Ferrat est décédé samedi en Ardèche à l'âge de 79 ans|périodique=AFP|url texte=http://www.google.com/hostednews/afp/article/ALeqM5j6PEVMq1yXrkxv_HG1BTzj3rgg7A|jour=13|mois=mars|année=2010|consulté le=25 décembre 2012}}</ref> ( Ardèche ), se yon [[Otè-konpozitè-entèprèt|chantè-konpozitè]] [[Frans|fransè]]. Otè chante tèks yo, pandan karyè li li altène ant chante santimantal, chante powetik ak chante angaje epi li souvan gen pwoblèm ak sansi <ref>[http://www.la-croix.com/Culture-Loisirs/Culture/Actualite/Jean-Ferrat-la-liberte-pour-muse-_NG_-2010-03-14-548193 Jean Ferrat, la liberté pour muse], ''[[La Croix]]'', 14 mars 2010. </ref>. Li te rekonèt pou talan li kòm yon melodis, li te mete mizik ak popilarize anpil nan powèm [[Louis Aragon]] ak apwobasyon li.
=== Referans ===
{{Referans Anpil}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Nesans an desanm 1930]]
[[Kategori:Kominis fransè]]
[[Kategori:Powèt fransè XXe syèk]]
[[Kategori:Non sèn]]
94chyy8agfoqijuszcnw4mb8dvaf2uk
856146
856145
2024-11-15T14:58:16Z
Kitanago
19629
/* Referans */
856146
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|nom=Jean Ferrat|image=Jean Ferrat (1980) by Erling Mandelmann.jpg|légende=Jean Ferrat photographié en 1980 par [[Erling Mandelmann]].|nom alias=|lieu de naissance=[[Vaucresson]], [[Seine-et-Oise]], [[France]]|lieu de décès=[[Aubenas]], [[Ardèche (département)|Ardèche]], [[France]]|profession=[[Auteur-compositeur-interprète]]|genre=[[Poésie]], [[chanson française]], [[chanson à texte]], [[jazz]], [[musique latine]], [[crooner]], [[musique cubaine]]|instrument=|années actives=[[années 1950|1950]]-[[années 2010|2010]]|label=[[Decca Records|Decca]] (1960-1962)<br />[[Disques Barclay|Barclay]] (1963-1976)<br />[[Temey]] (1968-2010)|tombe=-}}'''Jean Tenenbaum''', ke yo rekonèt sou non '''Jean Ferrat''', ki fèt 26 desanm 1930 nan Vaucresson <ref>Acte de naissance de Jean Tenenbaum, reproduit dans Colette Ferrat, ''Jean Ferrat'', Michel Lafon, 2011, {{p.|11}}. </ref> (Seine-et-Oise ) e ki te mouri 13 mas 2010 nan Aubenas <ref>{{Article|titre=Le chanteur Jean Ferrat est décédé samedi en Ardèche à l'âge de 79 ans|périodique=AFP|url texte=http://www.google.com/hostednews/afp/article/ALeqM5j6PEVMq1yXrkxv_HG1BTzj3rgg7A|jour=13|mois=mars|année=2010|consulté le=25 décembre 2012}}</ref> ( Ardèche ), se yon [[Otè-konpozitè-entèprèt|chantè-konpozitè]] [[Frans|fransè]]. Otè chante tèks yo, pandan karyè li li altène ant chante santimantal, chante powetik ak chante angaje epi li souvan gen pwoblèm ak sansi <ref>[http://www.la-croix.com/Culture-Loisirs/Culture/Actualite/Jean-Ferrat-la-liberte-pour-muse-_NG_-2010-03-14-548193 Jean Ferrat, la liberté pour muse], ''[[La Croix]]'', 14 mars 2010. </ref>. Li te rekonèt pou talan li kòm yon melodis, li te mete mizik ak popilarize anpil nan powèm [[Louis Aragon]] ak apwobasyon li.
=== Referans ===
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Nesans an desanm 1930]]
[[Kategori:Kominis fransè]]
[[Kategori:Powèt fransè XXe syèk]]
[[Kategori:Non sèn]]
l8pb3k8cr3hb4o9nuui3c7c00c87z95
856147
856146
2024-11-15T14:58:53Z
Kitanago
19629
856147
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|nom=Jean Ferrat|image=Jean Ferrat (1980) by Erling Mandelmann.jpg|légende=Jean Ferrat photographié en 1980 par [[Erling Mandelmann]].|nom alias=|lieu de naissance=[[Vaucresson]], [[Seine-et-Oise]], [[France]]|lieu de décès=[[Aubenas]], [[Ardèche (département)|Ardèche]], [[France]]|profession=[[Auteur-compositeur-interprète]]|genre=[[Poésie]], [[chanson française]], [[chanson à texte]], [[jazz]], [[musique latine]], [[crooner]], [[musique cubaine]]|instrument=|années actives=[[années 1950|1950]]-[[années 2010|2010]]|label=[[Decca Records|Decca]] (1960-1962)<br />[[Disques Barclay|Barclay]] (1963-1976)<br />[[Temey]] (1968-2010)|tombe=-}}'''Jean Tenenbaum''', ke yo rekonèt sou non '''Jean Ferrat''', ki fèt 26 desanm 1930 nan Vaucresson <ref>Acte de naissance de Jean Tenenbaum, reproduit dans Colette Ferrat, ''Jean Ferrat'', Michel Lafon, 2011, {{p.|11}}. </ref> (Seine-et-Oise ) e ki te mouri 13 mas 2010 nan Aubenas <ref>{{Atik|titre=Le chanteur Jean Ferrat est décédé samedi en Ardèche à l'âge de 79 ans|périodique=AFP|url texte=http://www.google.com/hostednews/afp/article/ALeqM5j6PEVMq1yXrkxv_HG1BTzj3rgg7A|jour=13|mois=mars|année=2010|consulté le=25 décembre 2012}}</ref> ( Ardèche ), se yon [[Otè-konpozitè-entèprèt|chantè-konpozitè]] [[Frans|fransè]]. Otè chante tèks yo, pandan karyè li li altène ant chante santimantal, chante powetik ak chante angaje epi li souvan gen pwoblèm ak sansi <ref>[http://www.la-croix.com/Culture-Loisirs/Culture/Actualite/Jean-Ferrat-la-liberte-pour-muse-_NG_-2010-03-14-548193 Jean Ferrat, la liberté pour muse], ''[[La Croix]]'', 14 mars 2010. </ref>. Li te rekonèt pou talan li kòm yon melodis, li te mete mizik ak popilarize anpil nan powèm [[Louis Aragon]] ak apwobasyon li.
=== Referans ===
{{Referans}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Nesans an desanm 1930]]
[[Kategori:Kominis fransè]]
[[Kategori:Powèt fransè XXe syèk]]
[[Kategori:Non sèn]]
7p4mo1zbi0qrtui2m956ioo03kijbdb
Kategori:Paj ki itilize P2032
14
93932
856148
2024-11-15T14:59:18Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
856148
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Léo Ferré
0
93933
856150
2024-11-15T15:10:24Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/218679966|Léo Ferré]] »
856150
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|genre=[[Chanson française]], [[musique classique]], [[musique symphonique]]|label=[[Le Chant du Monde]]<br />[[Odeon (label)|Odeon]]<br />[[Disques Barclay]]<br />[[CBS Disques]]<br />[[RCA Records]]<br />[[EPM Musique]]<br />[[La Mémoire et la mer (maison d'édition)|La Mémoire et la Mer]]|conjoint=Odette Schunck (de 1943 à 1950)<br />Madeleine Rabereau (de 1952 à 1973)<br />Marie-Christine Diaz (de 1974 à son décès)|tombe=-}}'''Léo Ferré''', fèt 24 out 1916 [[Monako (peyi)|Monako]] epi mouri 14 jiyè 1993 nan Castellina in Chianti ( Toscane, [[Itali]] ), se yon chantè, konpozitè, pyanis, kondiktè ak [[powèt]] [[Frans|franse]] ki te vin natiralize [[Monako (peyi)|Monegak]] an 1953.
== Biyografi ==
Li te li an kachèt otè yo konsidere kòm sibvèsif pa frè yo: [[Voltaire]], [[Charles Baudelaire|Baudelaire]], [[Paul Verlaine|Verlaine]], [[Arthur Rimbaud|Rimbaud]], Mallarmé. Lè l tande mo "anachi» pwononse, li ouvri yon diksyonè pou jwenn siyifikasyon an (anach: "opozisyon ak tout otorite kèlkeswa kote li soti"). Adolesan an pa poko ka aksepte li, men sa te deside, li pral vin anachis ak sibvèsif, revòlte kont estereyotip nan nouvo mond lan nan konsomasyon ak sòt anvayisan<ref>{{ouvrage|auteur=[[Dominique Lacout]]|titre=Léo Ferré|éditeur=Éditions Sévigny|date=1991|passage=209}}</ref>.
[[Fichye:Léo_Ferré_à_l'Arlequin.jpg|gauche|vignette| Afich ki te anonse Léo Ferré demenaje l 'Arlequin an 1953.]]
Léo Ferré chante, a apti 20 novanm nan [[Drap d'Or]]; chanson ''La mauvaise graine'' se youn nan tit kle nan resital <ref group="N">le 12 novembre, à la radio, il l'a interprété dans une version piano-voix / Source : [[Alain Raemackers]] </ref>.
Trè pwodiktif, Léo Ferré kounye a gen "nan depo» anpil chante k ap vini <ref name="mauvaise_graine">Livret CD ''La mauvaise graine'', 1959, ''Intégrale archives Léo Ferré'' - 2006 / Référence La mémoire et la mer 9960 - texte [[Alain Raemackers]] </ref>.
== Diskografi ==
=== Sinema ===
1950: ''[[La Cage d'or]]'' pa Basil Dearden (brèf ak sèlman aparans Léo Ferré nan sinema)
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans Anpil|groupe=N|colonnes=2}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Autres projets|wikiquote=Léo Ferré|commons=Category:Léo Ferré}}
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
* [http://leo.ferre.musique.free.fr/ Extraits en libre écoute d'œuvres de 1950 à 2008]
* [http://passageleoferre.free.fr/ ''Passage Léo Ferré''], site bibliographique exhaustif
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Lanmò an jiyè 1993]]
[[Kategori:Pawolye fransè]]
[[Kategori:Powèt fransè XXe syèk]]
[[Kategori:Chantè fransè XXe syèk]]
bla6kdgj79eyvn7pfhh5cluffm4wlub
856151
856150
2024-11-15T15:10:45Z
Kitanago
19629
/* Nòt */
856151
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|genre=[[Chanson française]], [[musique classique]], [[musique symphonique]]|label=[[Le Chant du Monde]]<br />[[Odeon (label)|Odeon]]<br />[[Disques Barclay]]<br />[[CBS Disques]]<br />[[RCA Records]]<br />[[EPM Musique]]<br />[[La Mémoire et la mer (maison d'édition)|La Mémoire et la Mer]]|conjoint=Odette Schunck (de 1943 à 1950)<br />Madeleine Rabereau (de 1952 à 1973)<br />Marie-Christine Diaz (de 1974 à son décès)|tombe=-}}'''Léo Ferré''', fèt 24 out 1916 [[Monako (peyi)|Monako]] epi mouri 14 jiyè 1993 nan Castellina in Chianti ( Toscane, [[Itali]] ), se yon chantè, konpozitè, pyanis, kondiktè ak [[powèt]] [[Frans|franse]] ki te vin natiralize [[Monako (peyi)|Monegak]] an 1953.
== Biyografi ==
Li te li an kachèt otè yo konsidere kòm sibvèsif pa frè yo: [[Voltaire]], [[Charles Baudelaire|Baudelaire]], [[Paul Verlaine|Verlaine]], [[Arthur Rimbaud|Rimbaud]], Mallarmé. Lè l tande mo "anachi» pwononse, li ouvri yon diksyonè pou jwenn siyifikasyon an (anach: "opozisyon ak tout otorite kèlkeswa kote li soti"). Adolesan an pa poko ka aksepte li, men sa te deside, li pral vin anachis ak sibvèsif, revòlte kont estereyotip nan nouvo mond lan nan konsomasyon ak sòt anvayisan<ref>{{ouvrage|auteur=[[Dominique Lacout]]|titre=Léo Ferré|éditeur=Éditions Sévigny|date=1991|passage=209}}</ref>.
[[Fichye:Léo_Ferré_à_l'Arlequin.jpg|gauche|vignette| Afich ki te anonse Léo Ferré demenaje l 'Arlequin an 1953.]]
Léo Ferré chante, a apti 20 novanm nan [[Drap d'Or]]; chanson ''La mauvaise graine'' se youn nan tit kle nan resital <ref group="N">le 12 novembre, à la radio, il l'a interprété dans une version piano-voix / Source : [[Alain Raemackers]] </ref>.
Trè pwodiktif, Léo Ferré kounye a gen "nan depo» anpil chante k ap vini <ref name="mauvaise_graine">Livret CD ''La mauvaise graine'', 1959, ''Intégrale archives Léo Ferré'' - 2006 / Référence La mémoire et la mer 9960 - texte [[Alain Raemackers]] </ref>.
== Diskografi ==
=== Sinema ===
1950: ''[[La Cage d'or]]'' pa Basil Dearden (brèf ak sèlman aparans Léo Ferré nan sinema)
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans|groupe=N|colonnes=2}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Autres projets|wikiquote=Léo Ferré|commons=Category:Léo Ferré}}
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
* [http://leo.ferre.musique.free.fr/ Extraits en libre écoute d'œuvres de 1950 à 2008]
* [http://passageleoferre.free.fr/ ''Passage Léo Ferré''], site bibliographique exhaustif
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Lanmò an jiyè 1993]]
[[Kategori:Pawolye fransè]]
[[Kategori:Powèt fransè XXe syèk]]
[[Kategori:Chantè fransè XXe syèk]]
rbcfd0evua128823mjth4bqohbqa98y
856152
856151
2024-11-15T15:11:03Z
Kitanago
19629
/* Nòt ak referans */
856152
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|genre=[[Chanson française]], [[musique classique]], [[musique symphonique]]|label=[[Le Chant du Monde]]<br />[[Odeon (label)|Odeon]]<br />[[Disques Barclay]]<br />[[CBS Disques]]<br />[[RCA Records]]<br />[[EPM Musique]]<br />[[La Mémoire et la mer (maison d'édition)|La Mémoire et la Mer]]|conjoint=Odette Schunck (de 1943 à 1950)<br />Madeleine Rabereau (de 1952 à 1973)<br />Marie-Christine Diaz (de 1974 à son décès)|tombe=-}}'''Léo Ferré''', fèt 24 out 1916 [[Monako (peyi)|Monako]] epi mouri 14 jiyè 1993 nan Castellina in Chianti ( Toscane, [[Itali]] ), se yon chantè, konpozitè, pyanis, kondiktè ak [[powèt]] [[Frans|franse]] ki te vin natiralize [[Monako (peyi)|Monegak]] an 1953.
== Biyografi ==
Li te li an kachèt otè yo konsidere kòm sibvèsif pa frè yo: [[Voltaire]], [[Charles Baudelaire|Baudelaire]], [[Paul Verlaine|Verlaine]], [[Arthur Rimbaud|Rimbaud]], Mallarmé. Lè l tande mo "anachi» pwononse, li ouvri yon diksyonè pou jwenn siyifikasyon an (anach: "opozisyon ak tout otorite kèlkeswa kote li soti"). Adolesan an pa poko ka aksepte li, men sa te deside, li pral vin anachis ak sibvèsif, revòlte kont estereyotip nan nouvo mond lan nan konsomasyon ak sòt anvayisan<ref>{{ouvrage|auteur=[[Dominique Lacout]]|titre=Léo Ferré|éditeur=Éditions Sévigny|date=1991|passage=209}}</ref>.
[[Fichye:Léo_Ferré_à_l'Arlequin.jpg|gauche|vignette| Afich ki te anonse Léo Ferré demenaje l 'Arlequin an 1953.]]
Léo Ferré chante, a apti 20 novanm nan [[Drap d'Or]]; chanson ''La mauvaise graine'' se youn nan tit kle nan resital <ref group="N">le 12 novembre, à la radio, il l'a interprété dans une version piano-voix / Source : [[Alain Raemackers]] </ref>.
Trè pwodiktif, Léo Ferré kounye a gen "nan depo» anpil chante k ap vini <ref name="mauvaise_graine">Livret CD ''La mauvaise graine'', 1959, ''Intégrale archives Léo Ferré'' - 2006 / Référence La mémoire et la mer 9960 - texte [[Alain Raemackers]] </ref>.
== Diskografi ==
=== Sinema ===
1950: ''[[La Cage d'or]]'' pa Basil Dearden (brèf ak sèlman aparans Léo Ferré nan sinema)
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans|group=N|colonnes=2}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Autres projets|wikiquote=Léo Ferré|commons=Category:Léo Ferré}}
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
* [http://leo.ferre.musique.free.fr/ Extraits en libre écoute d'œuvres de 1950 à 2008]
* [http://passageleoferre.free.fr/ ''Passage Léo Ferré''], site bibliographique exhaustif
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Lanmò an jiyè 1993]]
[[Kategori:Pawolye fransè]]
[[Kategori:Powèt fransè XXe syèk]]
[[Kategori:Chantè fransè XXe syèk]]
3h7h0x08kr4iaua8pm3l5zkxlid8ttw
856161
856152
2024-11-15T15:23:01Z
Kitanago
19629
Kitanago a déplacé la page [[Leo Ferré]] vers [[Léo Ferré]]
856152
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|genre=[[Chanson française]], [[musique classique]], [[musique symphonique]]|label=[[Le Chant du Monde]]<br />[[Odeon (label)|Odeon]]<br />[[Disques Barclay]]<br />[[CBS Disques]]<br />[[RCA Records]]<br />[[EPM Musique]]<br />[[La Mémoire et la mer (maison d'édition)|La Mémoire et la Mer]]|conjoint=Odette Schunck (de 1943 à 1950)<br />Madeleine Rabereau (de 1952 à 1973)<br />Marie-Christine Diaz (de 1974 à son décès)|tombe=-}}'''Léo Ferré''', fèt 24 out 1916 [[Monako (peyi)|Monako]] epi mouri 14 jiyè 1993 nan Castellina in Chianti ( Toscane, [[Itali]] ), se yon chantè, konpozitè, pyanis, kondiktè ak [[powèt]] [[Frans|franse]] ki te vin natiralize [[Monako (peyi)|Monegak]] an 1953.
== Biyografi ==
Li te li an kachèt otè yo konsidere kòm sibvèsif pa frè yo: [[Voltaire]], [[Charles Baudelaire|Baudelaire]], [[Paul Verlaine|Verlaine]], [[Arthur Rimbaud|Rimbaud]], Mallarmé. Lè l tande mo "anachi» pwononse, li ouvri yon diksyonè pou jwenn siyifikasyon an (anach: "opozisyon ak tout otorite kèlkeswa kote li soti"). Adolesan an pa poko ka aksepte li, men sa te deside, li pral vin anachis ak sibvèsif, revòlte kont estereyotip nan nouvo mond lan nan konsomasyon ak sòt anvayisan<ref>{{ouvrage|auteur=[[Dominique Lacout]]|titre=Léo Ferré|éditeur=Éditions Sévigny|date=1991|passage=209}}</ref>.
[[Fichye:Léo_Ferré_à_l'Arlequin.jpg|gauche|vignette| Afich ki te anonse Léo Ferré demenaje l 'Arlequin an 1953.]]
Léo Ferré chante, a apti 20 novanm nan [[Drap d'Or]]; chanson ''La mauvaise graine'' se youn nan tit kle nan resital <ref group="N">le 12 novembre, à la radio, il l'a interprété dans une version piano-voix / Source : [[Alain Raemackers]] </ref>.
Trè pwodiktif, Léo Ferré kounye a gen "nan depo» anpil chante k ap vini <ref name="mauvaise_graine">Livret CD ''La mauvaise graine'', 1959, ''Intégrale archives Léo Ferré'' - 2006 / Référence La mémoire et la mer 9960 - texte [[Alain Raemackers]] </ref>.
== Diskografi ==
=== Sinema ===
1950: ''[[La Cage d'or]]'' pa Basil Dearden (brèf ak sèlman aparans Léo Ferré nan sinema)
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans|group=N|colonnes=2}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Autres projets|wikiquote=Léo Ferré|commons=Category:Léo Ferré}}
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
* [http://leo.ferre.musique.free.fr/ Extraits en libre écoute d'œuvres de 1950 à 2008]
* [http://passageleoferre.free.fr/ ''Passage Léo Ferré''], site bibliographique exhaustif
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Lanmò an jiyè 1993]]
[[Kategori:Pawolye fransè]]
[[Kategori:Powèt fransè XXe syèk]]
[[Kategori:Chantè fransè XXe syèk]]
3h7h0x08kr4iaua8pm3l5zkxlid8ttw
856177
856161
2024-11-15T16:52:35Z
InternetArchiveBot
25431
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5
856177
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|genre=[[Chanson française]], [[musique classique]], [[musique symphonique]]|label=[[Le Chant du Monde]]<br />[[Odeon (label)|Odeon]]<br />[[Disques Barclay]]<br />[[CBS Disques]]<br />[[RCA Records]]<br />[[EPM Musique]]<br />[[La Mémoire et la mer (maison d'édition)|La Mémoire et la Mer]]|conjoint=Odette Schunck (de 1943 à 1950)<br />Madeleine Rabereau (de 1952 à 1973)<br />Marie-Christine Diaz (de 1974 à son décès)|tombe=-}}'''Léo Ferré''', fèt 24 out 1916 [[Monako (peyi)|Monako]] epi mouri 14 jiyè 1993 nan Castellina in Chianti ( Toscane, [[Itali]] ), se yon chantè, konpozitè, pyanis, kondiktè ak [[powèt]] [[Frans|franse]] ki te vin natiralize [[Monako (peyi)|Monegak]] an 1953.
== Biyografi ==
Li te li an kachèt otè yo konsidere kòm sibvèsif pa frè yo: [[Voltaire]], [[Charles Baudelaire|Baudelaire]], [[Paul Verlaine|Verlaine]], [[Arthur Rimbaud|Rimbaud]], Mallarmé. Lè l tande mo "anachi» pwononse, li ouvri yon diksyonè pou jwenn siyifikasyon an (anach: "opozisyon ak tout otorite kèlkeswa kote li soti"). Adolesan an pa poko ka aksepte li, men sa te deside, li pral vin anachis ak sibvèsif, revòlte kont estereyotip nan nouvo mond lan nan konsomasyon ak sòt anvayisan<ref>{{ouvrage|auteur=[[Dominique Lacout]]|titre=Léo Ferré|éditeur=Éditions Sévigny|date=1991|passage=209}}</ref>.
[[Fichye:Léo_Ferré_à_l'Arlequin.jpg|gauche|vignette| Afich ki te anonse Léo Ferré demenaje l 'Arlequin an 1953.]]
Léo Ferré chante, a apti 20 novanm nan [[Drap d'Or]]; chanson ''La mauvaise graine'' se youn nan tit kle nan resital <ref group="N">le 12 novembre, à la radio, il l'a interprété dans une version piano-voix / Source : [[Alain Raemackers]] </ref>.
Trè pwodiktif, Léo Ferré kounye a gen "nan depo» anpil chante k ap vini <ref name="mauvaise_graine">Livret CD ''La mauvaise graine'', 1959, ''Intégrale archives Léo Ferré'' - 2006 / Référence La mémoire et la mer 9960 - texte [[Alain Raemackers]] </ref>.
== Diskografi ==
=== Sinema ===
1950: ''[[La Cage d'or]]'' pa Basil Dearden (brèf ak sèlman aparans Léo Ferré nan sinema)
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans|group=N|colonnes=2}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Autres projets|wikiquote=Léo Ferré|commons=Category:Léo Ferré}}
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
* [https://web.archive.org/web/20081115143846/http://leo.ferre.musique.free.fr/ Extraits en libre écoute d'œuvres de 1950 à 2008]
* [http://passageleoferre.free.fr/ ''Passage Léo Ferré''], site bibliographique exhaustif
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Lanmò an jiyè 1993]]
[[Kategori:Pawolye fransè]]
[[Kategori:Powèt fransè XXe syèk]]
[[Kategori:Chantè fransè XXe syèk]]
4pfht09not5swll5yfx5w0tca2086hf
Kategori:Paj ki itilize P1142
14
93934
856153
2024-11-15T15:11:36Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
856153
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Kategori:Paj ki itilize P5404
14
93935
856154
2024-11-15T15:12:01Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
856154
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Lanmou Anachi
0
93936
856157
2024-11-15T15:19:18Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219566818|Amour Anarchie]] »
856157
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Musique (œuvre)|charte=album|titre=Amour Anarchie|image=|artiste=[[Léo Ferré]]|sorti=mai [[1970 en musique|1970]] (vol. 1)<br />novembre [[1970 en musique|1970]] (vol. 2)<br />décembre [[1970 en musique|1970]] (double album)|enregistré=janvier, mars, avril, octobre [[1970 en musique|1970]] aux Studios Barclay, [[Paris]] (France)|genre=[[Chanson française]]|format=[[Disque microsillon#Disque 33 tours|33 tours 30 cm]]|durée=43:22 min (vol. 1)<br />38:38 min (vol. 2)|label=[[Barclay Records|Barclay-Universal]]|album précédent=[[Les Douze Premières Chansons de Léo Ferré]]|date album préc=1969|album suivant=[[La Solitude (album)|La Solitude]]|date album suiv=1971|single={{Singles
| single 1 = [[La « The Nana »]]
| date 1 = 1970
| single 2 = [[Avec le temps (chanson)|Avec le temps]]
| date 2 = 1971
}}}}'''Lanmou Anachi''' (tit orijinal konplè an fransè: '''''Amour Anarchie Ferré 70''''' ) se yon album [[Leo Ferré|Léo Ferré]], pibliye an de volim youn apre lòt nan mwa me ak novanm 1970, apresa kòm yon album doub nan mwa desanm nan menm ane a.
== Tit ==
Tèks ak mizik Léo Ferré yo, sof si yo te note otreman.
== Referans ==
<references />
[[Kategori:Doub albòm]]
iiaft4wfydhuystsaz5ldzwyaj6oowe
856158
856157
2024-11-15T15:19:49Z
Kitanago
19629
856158
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|charte=album|titre=Amour Anarchie|image=|artiste=[[Léo Ferré]]|sorti=mai [[1970 en musique|1970]] (vol. 1)<br />novembre [[1970 en musique|1970]] (vol. 2)<br />décembre [[1970 en musique|1970]] (double album)|enregistré=janvier, mars, avril, octobre [[1970 en musique|1970]] aux Studios Barclay, [[Paris]] (France)|genre=[[Chanson française]]|format=[[Disque microsillon#Disque 33 tours|33 tours 30 cm]]|durée=43:22 min (vol. 1)<br />38:38 min (vol. 2)|label=[[Barclay Records|Barclay-Universal]]|album précédent=[[Les Douze Premières Chansons de Léo Ferré]]|date album préc=1969|album suivant=[[La Solitude (album)|La Solitude]]|date album suiv=1971|single={{Singles
| single 1 = [[La « The Nana »]]
| date 1 = 1970
| single 2 = [[Avec le temps (chanson)|Avec le temps]]
| date 2 = 1971
}}}}'''Lanmou Anachi''' (tit orijinal konplè an fransè: '''''Amour Anarchie Ferré 70''''' ) se yon album [[Leo Ferré|Léo Ferré]], pibliye an de volim youn apre lòt nan mwa me ak novanm 1970, apresa kòm yon album doub nan mwa desanm nan menm ane a.
== Tit ==
Tèks ak mizik Léo Ferré yo, sof si yo te note otreman.
== Referans ==
<references />
[[Kategori:Doub albòm]]
b83u4i0b1q4o7l9qpatc2n71gtxc378
Kategori:Paj ki itilize P361
14
93937
856159
2024-11-15T15:20:11Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
856159
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Leo Ferré
0
93938
856162
2024-11-15T15:23:01Z
Kitanago
19629
Kitanago a déplacé la page [[Leo Ferré]] vers [[Léo Ferré]]
856162
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECTION [[Léo Ferré]]
cvyxpuklm02v2f8kwb52l82qnvoqkfj
Don McLean
0
93939
856165
2024-11-15T15:28:46Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/203721958|Don McLean]] »
856165
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|image=Don McLean.jpg|légende=Don McLean en 2009.}}'''Don McLean''', fèt 2 oktòb 1945 [[Nouvèl Ròchèl|New Rochelle]] (New York), se yon chantè-konpozitè ameriken. Li pi byen konnen kòm otè balad ''American Pie'' ([[1971 (almanak gregoryen)|1971]]).
Li se tou otè a ak entèprèt, an 1971, nan ''Vincent'', yon chante dedye a pent pòs-enpresyonist [[Vincent van Gogh]]. "''Starry, starry night''», premye mo yo nan chante a, se yon referans a tablo a ''[[Nuit zetwal (1889)|Starry Night]]'' .
== Biyografi ==
== Diskografi ==
{| class="wikitable"
! width="120" |Année
! width="200" |Album
! width="80" |Charts britanniques
|-
| align="center" |1970
| align="center" |''Tapestry''
| align="center" |111
|-
| align="center" |1971
| align="center" |''American Pie''
| align="center" |1
|-
| align="center" |1972
| align="center" |''Don McLean''
| align="center" |23
|-
| align="center" |1973
| align="center" |''Playin' Favorites''
| align="center" |
|-
| align="center" |1974
| align="center" |''Homeless Brother''
| align="center" |120
|-
| align="center" |1976
| align="center" |''Solo''
| align="center" |
|-
| align="center" |1977
| align="center" |''Prime Time''
| align="center" |
|-
| align="center" |1978
| align="center" |''Chain Lightning''
| align="center" |28
|-
| align="center" |1981
| align="center" |''Believers''
| align="center" |156
|-
| align="center" |1982
| align="center" |''Dominion''
| align="center" |
|-
| align="center" |1987
| align="center" |''Love Tracks''
| align="center" |
|-
| align="center" |1989
| align="center" |''For the Memories Vols I & II''
| align="center" |
|-
| align="center" |1989
| align="center" |''And I Love You So (UK Release)''
| align="center" |
|-
| align="center" |1990
| align="center" |''Headroom''
| align="center" |
|-
| align="center" |1991
| align="center" |''Christmas''
| align="center" |
|-
| align="center" |1995
| align="center" |''The River of Love''
| align="center" |
|-
| align="center" |1997
| align="center" |''Christmas Dreams''
| align="center" |
|-
| align="center" |2001
| align="center" |''Sings Marty Robbins''
| align="center" |
|-
| align="center" |2001
| align="center" |''Starry Starry Night (LIVE)''
| align="center" |
|-
| align="center" |2003
| align="center" |''You've Got to Share: Songs for Children''
| align="center" |
|-
| align="center" |2003
| align="center" |''The Western Album''
| align="center" |
|-
| align="center" |2004
| align="center" |''Christmastime!''
| align="center" |
|-
| align="center" |2005
| align="center" |''Rearview Mirror: An American Musical Journey''
| align="center" |
|-
| align="center" |2009
| align="center" |''Addicted to Black''
| align="center" |
|-
| align="center" |2018
| align="center" |''Botanical Gardens''
| align="center" |
|-
| align="center" |2020
| align="center" |''Still Playin' Favorites''
| align="center" |
|-
|}
== Lyen ekstèn ==
* {{Autorité}}
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
[[Catégorie:Article de Wikipédia avec notice d'autorité]]
[[Kategori:Konpozitè ameriken]]
[[Kategori:Nesans an oktòb 1945]]
jae2zqujqe8ogh7not5xx4exf4vn1za
856166
856165
2024-11-15T15:29:06Z
Kitanago
19629
/* Lyen ekstèn */
856166
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|image=Don McLean.jpg|légende=Don McLean en 2009.}}'''Don McLean''', fèt 2 oktòb 1945 [[Nouvèl Ròchèl|New Rochelle]] (New York), se yon chantè-konpozitè ameriken. Li pi byen konnen kòm otè balad ''American Pie'' ([[1971 (almanak gregoryen)|1971]]).
Li se tou otè a ak entèprèt, an 1971, nan ''Vincent'', yon chante dedye a pent pòs-enpresyonist [[Vincent van Gogh]]. "''Starry, starry night''», premye mo yo nan chante a, se yon referans a tablo a ''[[Nuit zetwal (1889)|Starry Night]]'' .
== Biyografi ==
== Diskografi ==
{| class="wikitable"
! width="120" |Année
! width="200" |Album
! width="80" |Charts britanniques
|-
| align="center" |1970
| align="center" |''Tapestry''
| align="center" |111
|-
| align="center" |1971
| align="center" |''American Pie''
| align="center" |1
|-
| align="center" |1972
| align="center" |''Don McLean''
| align="center" |23
|-
| align="center" |1973
| align="center" |''Playin' Favorites''
| align="center" |
|-
| align="center" |1974
| align="center" |''Homeless Brother''
| align="center" |120
|-
| align="center" |1976
| align="center" |''Solo''
| align="center" |
|-
| align="center" |1977
| align="center" |''Prime Time''
| align="center" |
|-
| align="center" |1978
| align="center" |''Chain Lightning''
| align="center" |28
|-
| align="center" |1981
| align="center" |''Believers''
| align="center" |156
|-
| align="center" |1982
| align="center" |''Dominion''
| align="center" |
|-
| align="center" |1987
| align="center" |''Love Tracks''
| align="center" |
|-
| align="center" |1989
| align="center" |''For the Memories Vols I & II''
| align="center" |
|-
| align="center" |1989
| align="center" |''And I Love You So (UK Release)''
| align="center" |
|-
| align="center" |1990
| align="center" |''Headroom''
| align="center" |
|-
| align="center" |1991
| align="center" |''Christmas''
| align="center" |
|-
| align="center" |1995
| align="center" |''The River of Love''
| align="center" |
|-
| align="center" |1997
| align="center" |''Christmas Dreams''
| align="center" |
|-
| align="center" |2001
| align="center" |''Sings Marty Robbins''
| align="center" |
|-
| align="center" |2001
| align="center" |''Starry Starry Night (LIVE)''
| align="center" |
|-
| align="center" |2003
| align="center" |''You've Got to Share: Songs for Children''
| align="center" |
|-
| align="center" |2003
| align="center" |''The Western Album''
| align="center" |
|-
| align="center" |2004
| align="center" |''Christmastime!''
| align="center" |
|-
| align="center" |2005
| align="center" |''Rearview Mirror: An American Musical Journey''
| align="center" |
|-
| align="center" |2009
| align="center" |''Addicted to Black''
| align="center" |
|-
| align="center" |2018
| align="center" |''Botanical Gardens''
| align="center" |
|-
| align="center" |2020
| align="center" |''Still Playin' Favorites''
| align="center" |
|-
|}
== Lyen ekstèn ==
* {{Autorité}}
[[Kategori:Konpozitè ameriken]]
[[Kategori:Nesans an oktòb 1945]]
kuq5l1cerjedfrhtql1cano4xnbcay6
856167
856166
2024-11-15T15:30:23Z
Kitanago
19629
856167
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|image=Don McLean.jpg|légende=Don McLean en 2009.}}'''Don McLean''', fèt 2 oktòb 1945 [[Nouvèl Ròchèl|New Rochelle]] (New York), se yon chantè-konpozitè ameriken. Li pi byen konnen kòm otè balad ''American Pie'' ([[1971 (almanak gregoryen)|1971]]).
Li se tou otè a ak entèprèt, an 1971, nan ''Vincent'', yon chante dedye a pent pòs-enpresyonist [[Vincent van Gogh]]. "''Starry, starry night''», premye mo yo nan chante a, se yon referans a tablo a ''[[Nuit zetwal (1889)|Starry Night]]'' .
== Biyografi ==
{{...}}
== Diskografi ==
{| class="wikitable"
! width="120" |Année
! width="200" |Album
! width="80" |Charts britanniques
|-
| align="center" |1970
| align="center" |''Tapestry''
| align="center" |111
|-
| align="center" |1971
| align="center" |''American Pie''
| align="center" |1
|-
| align="center" |1972
| align="center" |''Don McLean''
| align="center" |23
|-
| align="center" |1973
| align="center" |''Playin' Favorites''
| align="center" |
|-
| align="center" |1974
| align="center" |''Homeless Brother''
| align="center" |120
|-
| align="center" |1976
| align="center" |''Solo''
| align="center" |
|-
| align="center" |1977
| align="center" |''Prime Time''
| align="center" |
|-
| align="center" |1978
| align="center" |''Chain Lightning''
| align="center" |28
|-
| align="center" |1981
| align="center" |''Believers''
| align="center" |156
|-
| align="center" |1982
| align="center" |''Dominion''
| align="center" |
|-
| align="center" |1987
| align="center" |''Love Tracks''
| align="center" |
|-
| align="center" |1989
| align="center" |''For the Memories Vols I & II''
| align="center" |
|-
| align="center" |1989
| align="center" |''And I Love You So (UK Release)''
| align="center" |
|-
| align="center" |1990
| align="center" |''Headroom''
| align="center" |
|-
| align="center" |1991
| align="center" |''Christmas''
| align="center" |
|-
| align="center" |1995
| align="center" |''The River of Love''
| align="center" |
|-
| align="center" |1997
| align="center" |''Christmas Dreams''
| align="center" |
|-
| align="center" |2001
| align="center" |''Sings Marty Robbins''
| align="center" |
|-
| align="center" |2001
| align="center" |''Starry Starry Night (LIVE)''
| align="center" |
|-
| align="center" |2003
| align="center" |''You've Got to Share: Songs for Children''
| align="center" |
|-
| align="center" |2003
| align="center" |''The Western Album''
| align="center" |
|-
| align="center" |2004
| align="center" |''Christmastime!''
| align="center" |
|-
| align="center" |2005
| align="center" |''Rearview Mirror: An American Musical Journey''
| align="center" |
|-
| align="center" |2009
| align="center" |''Addicted to Black''
| align="center" |
|-
| align="center" |2018
| align="center" |''Botanical Gardens''
| align="center" |
|-
| align="center" |2020
| align="center" |''Still Playin' Favorites''
| align="center" |
|-
|}
== Lyen ekstèn ==
* {{Autorité}}
[[Kategori:Konpozitè ameriken]]
[[Kategori:Nesans an oktòb 1945]]
qr4ann2vudd1d7egkzy3h77nxha3mlx
856168
856167
2024-11-15T15:34:26Z
Kitanago
19629
856168
wikitext
text/x-wiki
{{Gade omonim|McLean}}
{{Ebòch|konpozitè ameriken}}
{{Infobox Biographie2|charte=chanteur|image=Don McLean.jpg|légende=Don McLean en 2009.}}'''Don McLean''', fèt 2 oktòb 1945 [[Nouvèl Ròchèl|New Rochelle]] (New York), se yon chantè-konpozitè ameriken. Li pi byen konnen kòm otè balad ''American Pie'' ([[1971 (almanak gregoryen)|1971]]).
Li se tou otè a ak entèprèt, an 1971, nan ''Vincent'', yon chante dedye a pent pòs-enpresyonist [[Vincent van Gogh]]. "''Starry, starry night''», premye mo yo nan chante a, se yon referans a tablo a ''[[Nuit zetwal (1889)|Starry Night]]'' .
== Biyografi ==
{{...}}
== Diskografi ==
{| class="wikitable"
! width="120" |Année
! width="200" |Album
! width="80" |Charts britanniques
|-
| align="center" |1970
| align="center" |''Tapestry''
| align="center" |111
|-
| align="center" |1971
| align="center" |''American Pie''
| align="center" |1
|-
| align="center" |1972
| align="center" |''Don McLean''
| align="center" |23
|-
| align="center" |1973
| align="center" |''Playin' Favorites''
| align="center" |
|-
| align="center" |1974
| align="center" |''Homeless Brother''
| align="center" |120
|-
| align="center" |1976
| align="center" |''Solo''
| align="center" |
|-
| align="center" |1977
| align="center" |''Prime Time''
| align="center" |
|-
| align="center" |1978
| align="center" |''Chain Lightning''
| align="center" |28
|-
| align="center" |1981
| align="center" |''Believers''
| align="center" |156
|-
| align="center" |1982
| align="center" |''Dominion''
| align="center" |
|-
| align="center" |1987
| align="center" |''Love Tracks''
| align="center" |
|-
| align="center" |1989
| align="center" |''For the Memories Vols I & II''
| align="center" |
|-
| align="center" |1989
| align="center" |''And I Love You So (UK Release)''
| align="center" |
|-
| align="center" |1990
| align="center" |''Headroom''
| align="center" |
|-
| align="center" |1991
| align="center" |''Christmas''
| align="center" |
|-
| align="center" |1995
| align="center" |''The River of Love''
| align="center" |
|-
| align="center" |1997
| align="center" |''Christmas Dreams''
| align="center" |
|-
| align="center" |2001
| align="center" |''Sings Marty Robbins''
| align="center" |
|-
| align="center" |2001
| align="center" |''Starry Starry Night (LIVE)''
| align="center" |
|-
| align="center" |2003
| align="center" |''You've Got to Share: Songs for Children''
| align="center" |
|-
| align="center" |2003
| align="center" |''The Western Album''
| align="center" |
|-
| align="center" |2004
| align="center" |''Christmastime!''
| align="center" |
|-
| align="center" |2005
| align="center" |''Rearview Mirror: An American Musical Journey''
| align="center" |
|-
| align="center" |2009
| align="center" |''Addicted to Black''
| align="center" |
|-
| align="center" |2018
| align="center" |''Botanical Gardens''
| align="center" |
|-
| align="center" |2020
| align="center" |''Still Playin' Favorites''
| align="center" |
|-
|}
== Lyen ekstèn ==
* {{Autorité}}
[[Kategori:Konpozitè ameriken]]
[[Kategori:Nesans an oktòb 1945]]
204n2s3pj0e1uyvoa5lt7jg2m34fbyz
Vincent (chanson)
0
93940
856169
2024-11-15T15:46:36Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/218446150|Vincent (chanson)]] »
856169
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Musique (œuvre)|charte=single|titre=Vincent|langue du titre=en|artiste=[[Don McLean]]|album=[[American Pie (album)|American Pie]]|sorti={{date|17|07|1972|en musique}}|face A=|face B=[[Castles in the Air]]|enregistré=<!--{{date|||}}-->|enregistré lieu=|durée=3:55|genre=|format=single 7" 45 tours|auteur=[[Don McLean]]|compositeur=|producteur=[[Ed Freeman]]|label=[[United Artists Records]], [[BGO Records]]|single précédent=[[American Pie (chanson)|American Pie]]|date single préc=1971|single suivant=Dreidel|date single suiv=1973|divers=<!--{{Clip
| titre =
| fichier = {{YouTube||'' '' (audio)}}
}}-->}}'''''Vincent''''' (ki rele tou '''''Starry Starry Night''''', ki baze sou mo ouvèti li yo) se yon chanson pa [[otè-konpozitè-entèprèt]] [[Don McLean]] ki soti nan dezyèm albòm estidyo li a, ki gen tit ''[[American Pie (albòm)|American Pie]]'' epi ki te pibliye (Ozetazini) sou labèl United Artists Records 24 oktòb 1971.
McLean te ekri li kòm yon omaj pou pent neyèlandè [[Vincent van Gogh]]. "Starry, starry night", premye pawòl nan chanson, se yon referanstablo ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]] la''.
[[Fichye:Van_Gogh_-_Starry_Night_-_Google_Art_Project.jpg|vignette|237x237px| Tablo ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'' (1889) [[Vincent van Gogh]] dekri nan chante sa a]]
Li te pibliye kòm single an 1972, chanson a te rive nan 12e plas Ozetazini (nan <nowiki><i id="mwHg">Billboard</i></nowiki> 's Hot 100 an me) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/music/don-mclean/chart-history/hot-100/song/572757|title=Don McLean Vincent (Starry, Starry Night)/Castles In The Air Chart History|publisher=[[Billboard]]|access-date=2018-05-14}}.</ref> ak 1ye plas nan Wayòm Ini a (de semèn nan nimewo 1ye nan mwa jen) <ref>{{Cite web|url=http://www.officialcharts.com/search/singles/vincent/|title=vincent {{!}} full Official Chart History|publisher=[[Official Charts Company]]|access-date=2018-05-14}}.</ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{MetroLyrics chanson|don-mclean|vincent}}
[[Kategori:Balad]]
[[Kategori:Chanson 1972]]
6wtzypew7fubo565v8k40qyuph9iwwh
856170
856169
2024-11-15T15:47:11Z
Kitanago
19629
856170
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Musique (œuvre)|charte=single|titre=Vincent|langue du titre=en|artiste=[[Don McLean]]|album=[[American Pie (album)|American Pie]]|sorti={{date|17|07|1972|en musique}}|face A=|face B=[[Castles in the Air]]|enregistré=<!--{{date|||}}-->|enregistré lieu=|durée=3:55|genre=|format=single 7" 45 tours|auteur=[[Don McLean]]|compositeur=|producteur=[[Ed Freeman]]|label=[[United Artists Records]], [[BGO Records]]|single précédent=[[American Pie (chanson)|American Pie]]|date single préc=1971|single suivant=Dreidel|date single suiv=1973|divers=<!--{{Clip
| titre =
| fichier = {{YouTube||'' '' (audio)}}
}}-->}}'''''Vincent''''' (ki rele tou '''''Starry Starry Night''''', ki baze sou mo ouvèti li yo) se yon chanson pa [[otè-konpozitè-entèprèt]] [[Don McLean]] ki soti nan dezyèm albòm estidyo li a, ki gen tit ''[[American Pie (albòm)|American Pie]]'' epi ki te pibliye (Ozetazini) sou labèl United Artists Records 24 oktòb 1971.
McLean te ekri li kòm yon omaj pou pent neyèlandè [[Vincent van Gogh]]. "Starry, starry night", premye pawòl nan chanson, se yon referanstablo ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]] la''.
[[Fichye:Van_Gogh_-_Starry_Night_-_Google_Art_Project.jpg|vignette|237x237px| Tablo ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'' (1889) [[Vincent van Gogh]] dekri nan chante sa a]]
Li te pibliye kòm single an 1972, chanson a te rive nan 12e plas Ozetazini (nan <i id="mwHg">Billboard</i> 's Hot 100 an me) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/music/don-mclean/chart-history/hot-100/song/572757|title=Don McLean Vincent (Starry, Starry Night)/Castles In The Air Chart History|publisher=[[Billboard]]|access-date=2018-05-14}}.</ref> ak 1ye plas nan Wayòm Ini a (de semèn nan nimewo 1ye nan mwa jen) <ref>{{Cite web|url=http://www.officialcharts.com/search/singles/vincent/|title=vincent {{!}} full Official Chart History|publisher=[[Official Charts Company]]|access-date=2018-05-14}}.</ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{MetroLyrics chanson|don-mclean|vincent}}
[[Kategori:Balad]]
[[Kategori:Chanson 1972]]
ij4v5ey4p9w9xjn05hfz3bpi9bf0hbt
856172
856170
2024-11-15T15:52:03Z
Kitanago
19629
856172
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Mizik (zèv)|charte=single|tit=Vincent|langue du titre=en|atis=[[Don McLean]]|albòm=[[American Pie (albòm)|American Pie]]|soti={{date-|17|07|1972|nan mizik}}|face A=|face B=[[Castles in the Air]]|enregistré=<!--{{date|||}}-->|enregistré lieu=|dire=3:55|jan=|fòma=single 7" 45 tou|otè=[[Don McLean]]|compositeur=|producteur=[[Ed Freeman]]|labèl=[[United Artists Records]], [[BGO Records]]|single anvan=[[American Pie (chanson)|American Pie]]|date single anv=1971|single aprè=Dreidel|date single ap=1973|divers=<!--{{Clip
| titre =
| fichye = {{YouTube||'' '' (odyo)}}
}}-->}}
'''''Vincent''''' (ki rele tou '''''Starry Starry Night''''', ki baze sou mo ouvèti li yo) se yon chanson pa [[otè-konpozitè-entèprèt]] [[Don McLean]] ki soti nan dezyèm albòm estidyo li a, ki gen tit ''[[American Pie (albòm)|American Pie]]'' epi ki te pibliye (Ozetazini) sou labèl United Artists Records 24 oktòb 1971.
McLean te ekri li kòm yon omaj pou pent neyèlandè [[Vincent van Gogh]]. "Starry, starry night", premye pawòl nan chanson, se yon referanstablo ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]] la''.
[[Fichye:Van_Gogh_-_Starry_Night_-_Google_Art_Project.jpg|vignette|237x237px| Tablo ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'' (1889) [[Vincent van Gogh]] dekri nan chante sa a]]
Li te pibliye kòm single an 1972, chanson a te rive nan 12e plas Ozetazini (nan <i id="mwHg">Billboard</i> 's Hot 100 an me) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/music/don-mclean/chart-history/hot-100/song/572757|title=Don McLean Vincent (Starry, Starry Night)/Castles In The Air Chart History|publisher=[[Billboard]]|access-date=2018-05-14}}.</ref> ak 1ye plas nan Wayòm Ini a (de semèn nan nimewo 1ye nan mwa jen) <ref>{{Cite web|url=http://www.officialcharts.com/search/singles/vincent/|title=vincent {{!}} full Official Chart History|publisher=[[Official Charts Company]]|access-date=2018-05-14}}.</ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{MetroLyrics chanson|don-mclean|vincent}}
[[Kategori:Balad]]
[[Kategori:Chanson 1972]]
e094iyuhyfntzjcpkm0eht7qid3b6hc
856176
856172
2024-11-15T16:50:17Z
Kitanago
19629
856176
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Mizik (zèv)|charte=single|tit=Vincent|langue du titre=en|atis=[[Don McLean]]|albòm=[[American Pie (albòm)|American Pie]]|soti={{date-|17|07|1972|nan mizik}}|face A=|face B=[[Castles in the Air]]|enregistré=<!--{{date|||}}-->|enregistré lieu=|dire=3:55|jan=|fòma=single 7" 45 tou|otè=[[Don McLean]]|compositeur=|producteur=[[Ed Freeman]]|labèl=[[United Artists Records]], [[BGO Records]]|single anvan=[[American Pie (chanson)|American Pie]]|date single anv=1971|single aprè=Dreidel|date single ap=1973|divers=<!--{{Clip
| titre =
| fichye = {{YouTube||'' '' (odyo)}}
}}-->}}
'''''Vincent''''' (ki rele tou '''''Starry Starry Night''''', ki baze sou mo ouvèti li yo) se yon chanson pa [[otè-konpozitè-entèprèt]] [[Don McLean]] ki soti nan dezyèm albòm estidyo li a, ki gen tit ''[[American Pie (albòm)|American Pie]]'' epi ki te pibliye (Ozetazini) sou labèl United Artists Records 24 oktòb 1971.
McLean te ekri li kòm yon omaj pou pent neyèlandè [[Vincent van Gogh]]. "Starry, starry night", premye pawòl nan chanson, se yon referanstablo ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]] la''.
[[Fichye:Van_Gogh_-_Starry_Night_-_Google_Art_Project.jpg|vignette|237x237px| Tablo ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'' (1889) [[Vincent van Gogh]] dekri nan chante sa a]]
Li te pibliye kòm single an 1972, chanson a te rive nan 12e plas Ozetazini (nan <i id="mwHg">Billboard</i> 's Hot 100 an me) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/music/don-mclean/chart-history/hot-100/song/572757|title=Don McLean Vincent (Starry, Starry Night)/Castles In The Air Chart History|publisher=[[Billboard]]|access-date=2018-05-14}}.</ref> ak 1ye plas nan Wayòm Ini a (de semèn nan nimewo 1ye nan mwa jen) <ref>{{Cite web|url=http://www.officialcharts.com/search/singles/vincent/|title=vincent {{!}} full Official Chart History|publisher=[[Official Charts Company]]|access-date=2018-05-14}}.</ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{MetroLyrics chanson|don-mclean|vincent}}
[[Kategori:Balad]]
[[Kategori:Chanson 1972]]
s7h537xd1tm9smybxflpt3qxcgi99cu
856179
856176
2024-11-15T16:57:15Z
Kitanago
19629
856179
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Mizik (zèv)|charte=single|tit=Vincent|langue du titre=en|atis=[[Don McLean]]|albòm=[[American Pie (albòm)|American Pie]]|soti={{date-|17|07|1972|nan mizik}}|face A=|face B=[[Castles in the Air]]|enregistré=<!--{{date|||}}-->|enregistré lieu=|dire=3:55|jan=|fòma=single 7" 45 tou|otè=[[Don McLean]]|compositeur=|producteur=[[Ed Freeman]]|labèl=[[United Artists Records]], [[BGO Records]]|single anvan=[[American Pie (chanson)|American Pie]]|dat single anv=1971|single aprè=Dreidel|date single ap=1973|divers=<!--{{Clip
| titre =
| fichye = {{YouTube||'' '' (odyo)}}
}}-->}}
'''''Vincent''''' (ki rele tou '''''Starry Starry Night''''', ki baze sou mo ouvèti li yo) se yon chanson pa [[otè-konpozitè-entèprèt]] [[Don McLean]] ki soti nan dezyèm albòm estidyo li a, ki gen tit ''[[American Pie (albòm)|American Pie]]'' epi ki te pibliye (Ozetazini) sou labèl United Artists Records 24 oktòb 1971.
McLean te ekri li kòm yon omaj pou pent neyèlandè [[Vincent van Gogh]]. "Starry, starry night", premye pawòl nan chanson, se yon referanstablo ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]] la''.
[[Fichye:Van_Gogh_-_Starry_Night_-_Google_Art_Project.jpg|vignette|237x237px| Tablo ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'' (1889) [[Vincent van Gogh]] dekri nan chante sa a]]
Li te pibliye kòm single an 1972, chanson a te rive nan 12e plas Ozetazini (nan <i id="mwHg">Billboard</i> 's Hot 100 an me) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/music/don-mclean/chart-history/hot-100/song/572757|title=Don McLean Vincent (Starry, Starry Night)/Castles In The Air Chart History|publisher=[[Billboard]]|access-date=2018-05-14}}.</ref> ak 1ye plas nan Wayòm Ini a (de semèn nan nimewo 1ye nan mwa jen) <ref>{{Cite web|url=http://www.officialcharts.com/search/singles/vincent/|title=vincent {{!}} full Official Chart History|publisher=[[Official Charts Company]]|access-date=2018-05-14}}.</ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{MetroLyrics chanson|don-mclean|vincent}}
[[Kategori:Balad]]
[[Kategori:Chanson 1972]]
8276jijbl7il1bfvzb5o3wjrygtpcfa
856180
856179
2024-11-15T16:58:08Z
Kitanago
19629
856180
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Mizik (zèv)|charte=single|tit=Vincent|langue du titre=en|atis=[[Don McLean]]|albòm=[[American Pie (albòm)|American Pie]]|soti={{date-|17|07|1972|nan mizik}}|fas A=|fas B=[[Castles in the Air]]|enregistré=<!--{{dat|||}}-->|enregistré lieu=|dire=3:55|jan=|fòma=single 7" 45 tou|otè=[[Don McLean]]|compositeur=|producteur=[[Ed Freeman]]|labèl=[[United Artists Records]], [[BGO Records]]|single anvan=[[American Pie (chanson)|American Pie]]|dat single anv=1971|single aprè=Dreidel|date single ap=1973|divers=<!--{{Clip
| titre =
| fichye = {{YouTube||'' '' (odyo)}}
}}-->}}
'''''Vincent''''' (ki rele tou '''''Starry Starry Night''''', ki baze sou mo ouvèti li yo) se yon chanson pa [[otè-konpozitè-entèprèt]] [[Don McLean]] ki soti nan dezyèm albòm estidyo li a, ki gen tit ''[[American Pie (albòm)|American Pie]]'' epi ki te pibliye (Ozetazini) sou labèl United Artists Records 24 oktòb 1971.
McLean te ekri li kòm yon omaj pou pent neyèlandè [[Vincent van Gogh]]. "Starry, starry night", premye pawòl nan chanson, se yon referanstablo ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]] la''.
[[Fichye:Van_Gogh_-_Starry_Night_-_Google_Art_Project.jpg|vignette|237x237px| Tablo ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'' (1889) [[Vincent van Gogh]] dekri nan chante sa a]]
Li te pibliye kòm single an 1972, chanson a te rive nan 12e plas Ozetazini (nan <i id="mwHg">Billboard</i> 's Hot 100 an me) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/music/don-mclean/chart-history/hot-100/song/572757|title=Don McLean Vincent (Starry, Starry Night)/Castles In The Air Chart History|publisher=[[Billboard]]|access-date=2018-05-14}}.</ref> ak 1ye plas nan Wayòm Ini a (de semèn nan nimewo 1ye nan mwa jen) <ref>{{Cite web|url=http://www.officialcharts.com/search/singles/vincent/|title=vincent {{!}} full Official Chart History|publisher=[[Official Charts Company]]|access-date=2018-05-14}}.</ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{MetroLyrics chanson|don-mclean|vincent}}
[[Kategori:Balad]]
[[Kategori:Chanson 1972]]
ee294jq9x7zzpzyvuqk2xn465qe49xb
856181
856180
2024-11-15T16:58:44Z
Kitanago
19629
856181
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Mizik (zèv)|charte=single|tit=Vincent|atis=[[Don McLean]]|albòm=[[American Pie (albòm)|American Pie]]|soti={{date-|17|07|1972|nan mizik}}|fas A=|fas B=[[Castles in the Air]]|enregistré=<!--{{dat|||}}-->|enregistré lieu=|dire=3:55|jan=|fòma=single 7" 45 tou|otè=[[Don McLean]]|compositeur=|producteur=[[Ed Freeman]]|labèl=[[United Artists Records]], [[BGO Records]]|single anvan=[[American Pie (chanson)|American Pie]]|dat single anv=1971|single aprè=Dreidel|date single ap=1973|divers=<!--{{Clip
| titre =
| fichye = {{YouTube||'' '' (odyo)}}
}}-->}}
'''''Vincent''''' (ki rele tou '''''Starry Starry Night''''', ki baze sou mo ouvèti li yo) se yon chanson pa [[otè-konpozitè-entèprèt]] [[Don McLean]] ki soti nan dezyèm albòm estidyo li a, ki gen tit ''[[American Pie (albòm)|American Pie]]'' epi ki te pibliye (Ozetazini) sou labèl United Artists Records 24 oktòb 1971.
McLean te ekri li kòm yon omaj pou pent neyèlandè [[Vincent van Gogh]]. "Starry, starry night", premye pawòl nan chanson, se yon referanstablo ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]] la''.
[[Fichye:Van_Gogh_-_Starry_Night_-_Google_Art_Project.jpg|vignette|237x237px| Tablo ''[[Nuit zetwal (1889)|Nuit zetwal]]'' (1889) [[Vincent van Gogh]] dekri nan chante sa a]]
Li te pibliye kòm single an 1972, chanson a te rive nan 12e plas Ozetazini (nan <i id="mwHg">Billboard</i> 's Hot 100 an me) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/music/don-mclean/chart-history/hot-100/song/572757|title=Don McLean Vincent (Starry, Starry Night)/Castles In The Air Chart History|publisher=[[Billboard]]|access-date=2018-05-14}}.</ref> ak 1ye plas nan Wayòm Ini a (de semèn nan nimewo 1ye nan mwa jen) <ref>{{Cite web|url=http://www.officialcharts.com/search/singles/vincent/|title=vincent {{!}} full Official Chart History|publisher=[[Official Charts Company]]|access-date=2018-05-14}}.</ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Lyen ekstèn ==
* {{MetroLyrics chanson|don-mclean|vincent}}
[[Kategori:Balad]]
[[Kategori:Chanson 1972]]
lpr7ow8dtqtjep5gj25l0vpyyrf1mu0
Modèl:MetroLyrics chanson
10
93941
856171
2024-11-15T15:49:01Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{#if: {{{version|}}} | [http://www.metrolyrics.com/{{{2}}}-lyrics-{{{1}}}.html Pawòl] {{{version}}} sou ''[[MetroLyrics]]'' | [http://www.metrolyrics.com/{{{2}}}-lyrics-{{{1}}}.html Pawòl cahnson sa a] sou ''[[MetroLyrics]]''}}<noinclude> {{Documentation de source|contenu= == Exemple == <pre>{{MetroLyrics chanson|mott-the-hoople|all-the-young-dudes}}</pre> donne : {{MetroLyrics chanson|mott-the-hoople|all-the-young-dudes}} }} Kategori:Modèl ki kreyon yon lyen ekst... "
856171
wikitext
text/x-wiki
{{#if: {{{version|}}} | [http://www.metrolyrics.com/{{{2}}}-lyrics-{{{1}}}.html Pawòl] {{{version}}} sou ''[[MetroLyrics]]'' | [http://www.metrolyrics.com/{{{2}}}-lyrics-{{{1}}}.html Pawòl cahnson sa a] sou ''[[MetroLyrics]]''}}<noinclude>
{{Documentation de source|contenu=
== Exemple ==
<pre>{{MetroLyrics chanson|mott-the-hoople|all-the-young-dudes}}</pre>
donne : {{MetroLyrics chanson|mott-the-hoople|all-the-young-dudes}}
}}
[[Kategori:Modèl ki kreyon yon lyen ekstèn]]
</noinclude>
jo8em7hlzluyjrfy0y88ltfxf91hash
Modèl:Infobox Mizik (zèv)
10
93942
856173
2024-11-15T15:53:38Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " <includeonly>{{Infobox V3/Début |class=large |icon=musique |width=22 |background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=primaire}} |text={{{titre|}}} |lang={{{langue du titre|}}} |italic=1 |setdisplaytitle={{non vide|{{{titre article en italique|}}}|1}} }} {{Infobox V3/Imaj|imaj={{{imaj|}}}|upright={{{upright|}}}|lejand={{{lejand|}}}}} {{Infobox V3/Tableau début|text={{#switch: {{lc:{{{charte|}}}}} |album|album studio=Album (musi... "
856173
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{Infobox V3/Début
|class=large
|icon=musique
|width=22
|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=primaire}}
|text={{{titre|}}}
|lang={{{langue du titre|}}}
|italic=1
|setdisplaytitle={{non vide|{{{titre article en italique|}}}|1}}
}}
{{Infobox V3/Imaj|imaj={{{imaj|}}}|upright={{{upright|}}}|lejand={{{lejand|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau début|text={{#switch: {{lc:{{{charte|}}}}}
|album|album studio=[[Album (musique)|Album]]
|livre audio=[[Livre audio]]
|live|album live=''[[Album live|Live]]''
|maxi|extended play|ep=''[[Extended play|EP]]''
|best of|best-of|mixtape|compilation=[[Compilation (musique)|Compilation]]
|coffret=[[Coffret#Coffret commercial|Coffret]]
|remix=''[[Remix]]''
|démo=[[Démo (musique)|Démo]]
|dvd|video|vidéo=[[DVD|Vidéo]]
|musique de film|bande originale de film|bande originale|bo=[[Musique de film|Bande originale]]
|simple|single=''[[Single (musique)|Single]]''
|single promotionnel=[[Single (musique)|''Single'' promotionnel]]
|chanson=[[Chanson]]
|cantique=[[Cantique]]
|instrumental=Instrumental
|spectacle=[[Spectacle vivant|Spectacle]]
|temporaire|#default=[[{{ucfirst:{{{charte|}}}}}]]<!--
-->{{#if:{{NAMESPACE}}|<!--vide-->|[[Catégorie:Infobox Musique (œuvre) avec une valeur de charte non reconnue]]}}
}}<!--
-->{{#if:{{{artiste|}}}| de {{{artiste}}}}}<!--
-->{{#if:{{{featuring|}}}| featuring {{{featuring}}}}}<!--
-->{{#if:{{{album|}}}|<br />extrait de l'album ''{{{album}}}''}}|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}} }}<!--
-->{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Face (disque)|Face A]]|''<nowiki/>{{{face A}}}<nowiki/>''|if={{{face A|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Face (disque)|Face B]]|''<nowiki/>{{{face B}}}<nowiki/>''|if={{{face B|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Cinéma|Film]]|''{{{film}}}''|if={{{film|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Sortie|{{{sorti|}}}{{#ifeq:{{{historique|}}}|oui|<br /><small>(voir [[#Historique de sortie|historique de sortie]])</small>}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Enregistré|{{#if:{{{enregistré|}}}|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{enregistré}}}<br />|}}{{{enregistré lieu|}}}|if={{{enregistré|}}}{{{enregistré lieu|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Durée|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{durée|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Langue|{{{langue|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Genre musical|Genre]]|{{{genre|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Format de fichier audio|Format]]|{{{format|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Parolier|Auteur]]|{{{auteur|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Compositeur]]|{{{compositeur|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Auteur-compositeur]]|{{{auteur-compositeur|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Producteur|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{producteur|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Réalisateur artistique|Réalisateur]]|{{{réalisateur|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Édition|{{{édition|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Label discographique|Label]]|{{{label|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Classement musical|Classement]]|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{classement|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Critique musicale|Critique]]|<div>
{{{critique|}}}
</div>|if={{{critique|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau fin}}<!--
-->{{#if:{{{album précédent|}}}{{{album suivant|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}} |text=Albums{{#if:{{{artiste principal|}}}{{{artiste|}}}| de {{{artiste principal|{{{artiste}}}}}}}}}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{album précédent}}}''{{#if:{{{date album préc|}}}|<br />({{{date album préc|}}})}}|next=''{{{album suivant}}}''{{#if:{{{date album suiv|}}}|<br />({{{date album suiv|}}})}}|prev if={{{album précédent|}}}|next if={{{album suivant|}}}|link=yes}}}}<!--
-->{{#if:{{{single précédent|}}}{{{single suivant|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}}|text=Singles{{#if:{{{artiste principal|}}}{{{artiste|}}}| de {{{artiste principal|{{{artiste}}}}}}}}}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{single précédent}}}''{{#if:{{{date single préc|}}}|<br />({{{date single préc|}}})}}|next=''{{{single suivant}}}''{{#if:{{{date single suiv|}}}|<br />({{{date single suiv|}}})}}|prev if={{{single précédent|}}}|next if={{{single suivant|}}}|link=yes}}}}<!--
-->{{{divers|}}}<!--
-->{{#if:{{{piste précédente|}}}{{{piste suivante|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}}|text=Pistes de ''{{{album}}}''|if={{{album|}}}}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{piste précédente|}}}''{{#if:{{{numéro piste préc|}}}|<br />({{{numéro piste préc}}})}}|next=''{{{piste suivante|}}}''{{#if:{{{numéro piste suiv|}}}|<br />({{{numéro piste suiv}}})}}|prev if={{{piste précédente|}}}|next if={{{piste suivante|}}}|link=yes}}}}<!--
-->{{#if:{{{single|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=primaire}}|text=Singles}}<!--
-->{{{single}}}}}<!--
-->{{Infobox V3/Fin
| Modèle:Infobox Musique (œuvre)
| border-color = #{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}}
}}</includeonly><noinclude>{{documentation}}</noinclude>
fptcketuwudb1sgdxic55t27pkybdat
856174
856173
2024-11-15T16:44:16Z
Kitanago
19629
856174
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{Infobox V3/Début
|class=large
|icon=musique
|width=22
|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=primaire}}
|text={{{titre|}}}
|lang={{{langue du titre|}}}
|italic=1
|setdisplaytitle={{non vide|{{{titre article en italique|}}}|1}}
}}
{{Infobox V3/Imaj|imaj={{{imaj|}}}|upright={{{upright|}}}|lejand={{{lejand|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau début|text={{#switch: {{lc:{{{charte|}}}}}
|albòm|albòm estidyo=[[Albòm (mizik)|Albòm]]
|liv odyo=[[Liv odyo]]
|live|albòm live=''[[Albòm live|Live]]''
|maxi|extended play|ep=''[[Extended play|EP]]''
|best of|best-of|mixtape|konpilasyon=[[Konpilasyon (mizik)|Konpilasyon]]
|coffret=[[Coffret#Coffret commercial|Coffret]]
|remix=''[[Remix]]''
|demo=[[Demo (mizik)|Demo]]
|dvd|video|videyo=[[DVD|Videyo]]
|mizik fim|band orijinal fim|band orijinal|bo=[[Mizik fim|Band orijinal]]
|simple|single=''[[Single (mizik)|Single]]''
|single pwomosyonèl=[[Single (mizik)|''Single'' pwomosyonèl]]
|chanson=[[Chanson]]
|kantik=[[Kantik]]
|enstrimantal=Enstrimantal
|espektak=[[Espektak vivan|Espektak]]
|temporaire|#default=[[{{ucfirst:{{{charte|}}}}}]]<!--
-->{{#if:{{NAMESPACE}}|<!--vide-->|[[Kategori:Infobox Mizik (zèv) avèk yon valè charte non reconnue]]}}
}}<!--
-->{{#if:{{{atis|}}}| {{{atis}}}}}<!--
-->{{#if:{{{featuring|}}}| featuring {{{featuring}}}}}<!--
-->{{#if:{{{albòm|}}}|<br />ekstrè ''{{{albòm}}}''}}|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}} }}<!--
-->{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Fas (disk)|Fas A]]|''<nowiki/>{{{fas A}}}<nowiki/>''|if={{{fas A|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Fas (disk)|Fas B]]|''<nowiki/>{{{fas B}}}<nowiki/>''|if={{{fas B|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Sinema|Fim]]|''{{{fim}}}''|if={{{fim|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Soti|{{{soti|}}}{{#ifeq:{{{istorik|}}}|oui|<br /><small>(gade [[#Istorik soti a|istorik soti]])</small>}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Anrejistre|{{#if:{{{anrejistre|}}}|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{anrejistre}}}<br />|}}{{{anrejistre lye|}}}|if={{{anrejistre|}}}{{{anrejistre lye|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Dire|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{dire|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Lang|{{{lang|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Jan mizikal|Jan]]|{{{jan|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Fòma odyo|Fòma]]|{{{fòma|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Pawolye|Otè]]|{{{otè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Konpozitè]]|{{{konpozitè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Otè-konpozitè]]|{{{otè-konpozitè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Pwodiktè|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{pwodiktè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Reyalizatè atistik|Reyalizatè]]|{{{reyalizatè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Edisyon|{{{edisyon|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Labèl diskografik|Labèl]]|{{{labèl|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Classement musical|Classement]]|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{classement|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Critique musicale|Critique]]|<div>
{{{critique|}}}
</div>|if={{{critique|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau fin}}<!--
-->{{#if:{{{album précédent|}}}{{{album suivant|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}} |text=Albums{{#if:{{{artiste principal|}}}{{{artiste|}}}| de {{{artiste principal|{{{artiste}}}}}}}}}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{album précédent}}}''{{#if:{{{date album préc|}}}|<br />({{{date album préc|}}})}}|next=''{{{album suivant}}}''{{#if:{{{date album suiv|}}}|<br />({{{date album suiv|}}})}}|prev if={{{album précédent|}}}|next if={{{album suivant|}}}|link=yes}}}}<!--
-->{{#if:{{{single précédent|}}}{{{single suivant|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}}|text=Singles{{#if:{{{artiste principal|}}}{{{artiste|}}}| de {{{artiste principal|{{{artiste}}}}}}}}}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{single précédent}}}''{{#if:{{{date single préc|}}}|<br />({{{date single préc|}}})}}|next=''{{{single suivant}}}''{{#if:{{{date single suiv|}}}|<br />({{{date single suiv|}}})}}|prev if={{{single précédent|}}}|next if={{{single suivant|}}}|link=yes}}}}<!--
-->{{{divers|}}}<!--
-->{{#if:{{{piste précédente|}}}{{{piste suivante|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}}|text=Pistes de ''{{{album}}}''|if={{{album|}}}}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{piste précédente|}}}''{{#if:{{{numéro piste préc|}}}|<br />({{{numéro piste préc}}})}}|next=''{{{piste suivante|}}}''{{#if:{{{numéro piste suiv|}}}|<br />({{{numéro piste suiv}}})}}|prev if={{{piste précédente|}}}|next if={{{piste suivante|}}}|link=yes}}}}<!--
-->{{#if:{{{single|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=primaire}}|text=Singles}}<!--
-->{{{single}}}}}<!--
-->{{Infobox V3/Fin
| Modèle:Infobox Musique (œuvre)
| border-color = #{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}}
}}</includeonly><noinclude>{{documentation}}</noinclude>
h643wmf5bsgr63wey8p1n9eehhl233c
856178
856174
2024-11-15T16:57:07Z
Kitanago
19629
856178
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{Infobox V3/Début
|class=large
|icon=musique
|width=22
|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=primaire}}
|text={{{titre|}}}
|lang={{{langue du titre|}}}
|italic=1
|setdisplaytitle={{non vide|{{{titre article en italique|}}}|1}}
}}
{{Infobox V3/Imaj|imaj={{{imaj|}}}|upright={{{upright|}}}|lejand={{{lejand|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau début|text={{#switch: {{lc:{{{charte|}}}}}
|albòm|albòm estidyo=[[Albòm (mizik)|Albòm]]
|liv odyo=[[Liv odyo]]
|live|albòm live=''[[Albòm live|Live]]''
|maxi|extended play|ep=''[[Extended play|EP]]''
|best of|best-of|mixtape|konpilasyon=[[Konpilasyon (mizik)|Konpilasyon]]
|coffret=[[Coffret#Coffret commercial|Coffret]]
|remix=''[[Remix]]''
|demo=[[Demo (mizik)|Demo]]
|dvd|video|videyo=[[DVD|Videyo]]
|mizik fim|band orijinal fim|band orijinal|bo=[[Mizik fim|Band orijinal]]
|simple|single=''[[Single (mizik)|Single]]''
|single pwomosyonèl=[[Single (mizik)|''Single'' pwomosyonèl]]
|chanson=[[Chanson]]
|kantik=[[Kantik]]
|enstrimantal=Enstrimantal
|espektak=[[Espektak vivan|Espektak]]
|temporaire|#default=[[{{ucfirst:{{{charte|}}}}}]]<!--
-->{{#if:{{NAMESPACE}}|<!--vide-->|[[Kategori:Infobox Mizik (zèv) avèk yon valè charte non reconnue]]}}
}}<!--
-->{{#if:{{{atis|}}}| {{{atis}}}}}<!--
-->{{#if:{{{featuring|}}}| featuring {{{featuring}}}}}<!--
-->{{#if:{{{albòm|}}}|<br />ekstrè ''{{{albòm}}}''}}|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}} }}<!--
-->{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Fas (disk)|Fas A]]|''<nowiki/>{{{fas A}}}<nowiki/>''|if={{{fas A|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Fas (disk)|Fas B]]|''<nowiki/>{{{fas B}}}<nowiki/>''|if={{{fas B|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Sinema|Fim]]|''{{{fim}}}''|if={{{fim|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Soti|{{{soti|}}}{{#ifeq:{{{istorik|}}}|oui|<br /><small>(gade [[#Istorik soti a|istorik soti]])</small>}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Anrejistre|{{#if:{{{anrejistre|}}}|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{anrejistre}}}<br />|}}{{{anrejistre lye|}}}|if={{{anrejistre|}}}{{{anrejistre lye|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Dire|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{dire|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Lang|{{{lang|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Jan mizikal|Jan]]|{{{jan|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Fòma odyo|Fòma]]|{{{fòma|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Pawolye|Otè]]|{{{otè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Konpozitè]]|{{{konpozitè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Otè-konpozitè]]|{{{otè-konpozitè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Pwodiktè|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{pwodiktè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Reyalizatè atistik|Reyalizatè]]|{{{reyalizatè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Edisyon|{{{edisyon|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Labèl diskografik|Labèl]]|{{{labèl|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Klasman mizikal|Klasman]]|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{klasman|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Kritik mizikal|Kritik]]|<div>
{{{kritik|}}}
</div>|if={{{kritik|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau fin}}<!--
-->{{#if:{{{albòm anvan|}}}{{{albòm anvan|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}} |text=Albòm{{#if:{{{atis prensipal|}}}{{{atis|}}}| {{{atis prensipal|{{{atis}}}}}}}}}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{album précédent}}}''{{#if:{{{date album préc|}}}|<br />({{{date album préc|}}})}}|next=''{{{album suivant}}}''{{#if:{{{date album suiv|}}}|<br />({{{date album suiv|}}})}}|prev if={{{album précédent|}}}|next if={{{album suivant|}}}|link=yes}}}}<!--
-->{{#if:{{{single précédent|}}}{{{single suivant|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}}|text=Singles{{#if:{{{artiste principal|}}}{{{artiste|}}}| de {{{artiste principal|{{{artiste}}}}}}}}}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{single anvan}}}''{{#if:{{{dat single anv|}}}|<br />({{{dat single anv|}}})}}|next=''{{{single anvan}}}''{{#if:{{{date single ap|}}}|<br />({{{dat single ap|}}})}}|prev if={{{single anvan|}}}|next if={{{single aprè|}}}|link=yes}}}}<!--
-->{{{divers|}}}<!--
-->{{#if:{{{piste précédente|}}}{{{piste suivante|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}}|text=Pistes de ''{{{album}}}''|if={{{album|}}}}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{piste précédente|}}}''{{#if:{{{numéro piste préc|}}}|<br />({{{numéro piste préc}}})}}|next=''{{{piste suivante|}}}''{{#if:{{{numéro piste suiv|}}}|<br />({{{numéro piste suiv}}})}}|prev if={{{piste précédente|}}}|next if={{{piste suivante|}}}|link=yes}}}}<!--
-->{{#if:{{{single|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=primaire}}|text=Singles}}<!--
-->{{{single}}}}}<!--
-->{{Infobox V3/Fin
| Modèle:Infobox Mizik (zèv)
| border-color = #{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}}
}}</includeonly><noinclude>{{documentation}}</noinclude>
3q3u2qlqby61n7vplmnc49jsqmjoyyc
856195
856178
2024-11-15T17:51:16Z
Kitanago
19629
856195
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{Infobox V3/Début
|class=large
|icon=musique
|width=22
|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=primaire}}
|text={{{titre|}}}
|lang={{{langue du titre|}}}
|italic=1
|setdisplaytitle={{non vide|{{{titre article en italique|}}}|1}}
}}
{{Infobox V3/Imaj|imaj={{{imaj|}}}|upright={{{upright|}}}|lejand={{{lejand|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau début|text={{#switch: {{lc:{{{charte|}}}}}
|albòm|albòm estidyo=[[Albòm (mizik)|Albòm]]
|liv odyo=[[Liv odyo]]
|live|albòm live=''[[Albòm live|Live]]''
|maxi|extended play|ep=''[[Extended play|EP]]''
|best of|best-of|mixtape|konpilasyon=[[Konpilasyon (mizik)|Konpilasyon]]
|coffret=[[Coffret#Coffret commercial|Coffret]]
|remix=''[[Remix]]''
|demo=[[Demo (mizik)|Demo]]
|dvd|video|videyo=[[DVD|Videyo]]
|mizik fim|band orijinal fim|band orijinal|bo=[[Mizik fim|Band orijinal]]
|simple|single=''[[Single (mizik)|Single]]''
|single pwomosyonèl=[[Single (mizik)|''Single'' pwomosyonèl]]
|chanson=[[Chanson]]
|kantik=[[Kantik]]
|enstrimantal=Enstrimantal
|espektak=[[Espektak vivan|Espektak]]
|temporaire|#default=[[{{ucfirst:{{{charte|}}}}}]]<!--
-->{{#if:{{NAMESPACE}}|<!--vide-->|[[Kategori:Infobox Mizik (zèv) avèk yon valè charte non reconnue]]}}
}}<!--
-->{{#if:{{{atis|}}}| {{{atis}}}}}<!--
-->{{#if:{{{featuring|}}}| featuring {{{featuring}}}}}<!--
-->{{#if:{{{albòm|}}}|<br />ekstrè ''{{{albòm}}}''}}|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}} }}<!--
-->{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Fas (disk)|Fas A]]|''<nowiki/>{{{fas A}}}<nowiki/>''|if={{{fas A|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Fas (disk)|Fas B]]|''<nowiki/>{{{fas B}}}<nowiki/>''|if={{{fas B|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Sinema|Fim]]|''{{{fim}}}''|if={{{fim|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Soti|{{{soti|}}}{{#ifeq:{{{istorik|}}}|oui|<br /><small>(gade [[#Istorik soti a|istorik soti]])</small>}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Anrejistre|{{#if:{{{anrejistre|}}}|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{anrejistre}}}<br />|}}{{{anrejistre lye|}}}|if={{{anrejistre|}}}{{{anrejistre lye|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Dire|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{dire|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Lang|{{{lang|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Jan mizikal|Jan]]|{{{jan|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Fòma odyo|Fòma]]|{{{fòma|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Pawolye|Otè]]|{{{otè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Konpozitè]]|{{{konpozitè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Otè-konpozitè]]|{{{otè-konpozitè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Pwodiktè|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{pwodiktè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Reyalizatè atistik|Reyalizatè]]|{{{reyalizatè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Edisyon|{{{edisyon|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Labèl diskografik|Labèl]]|{{{labèl|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Klasman mizikal|Klasman]]|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{klasman|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Kritik mizikal|Kritik]]|<div>
{{{kritik|}}}
</div>|if={{{kritik|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau fin}}<!--
-->{{#if:{{{albòm anvan|}}}{{{albòm anvan|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}} |text=Albòm{{#if:{{{atis prensipal|}}}{{{atis|}}}| {{{atis prensipal|{{{atis}}}}}}}}}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{albòm anvan}}}''{{#if:{{{dat albòm av|}}}|<br />({{{dat albòm av|}}})}}|next=''{{{albòm aprè}}}''{{#if:{{{dat albòm ap|}}}|<br />({{{dat albòm ap|}}})}}|prev if={{{albòm anvan|}}}|next if={{{albòm aprè|}}}|link=yes}}}}<!--
-->{{#if:{{{single précédent|}}}{{{single suivant|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}}|text=Singles{{#if:{{{artiste principal|}}}{{{artiste|}}}| de {{{artiste principal|{{{artiste}}}}}}}}}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{single anvan}}}''{{#if:{{{dat single anv|}}}|<br />({{{dat single anv|}}})}}|next=''{{{single anvan}}}''{{#if:{{{date single ap|}}}|<br />({{{dat single ap|}}})}}|prev if={{{single anvan|}}}|next if={{{single aprè|}}}|link=yes}}}}<!--
-->{{{divers|}}}<!--
-->{{#if:{{{piste précédente|}}}{{{piste suivante|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}}|text=Pistes de ''{{{album}}}''|if={{{album|}}}}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{piste précédente|}}}''{{#if:{{{numéro piste préc|}}}|<br />({{{numéro piste préc}}})}}|next=''{{{piste suivante|}}}''{{#if:{{{numéro piste suiv|}}}|<br />({{{numéro piste suiv}}})}}|prev if={{{piste précédente|}}}|next if={{{piste suivante|}}}|link=yes}}}}<!--
-->{{#if:{{{single|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=primaire}}|text=Singles}}<!--
-->{{{single}}}}}<!--
-->{{Infobox V3/Fin
| Modèle:Infobox Mizik (zèv)
| border-color = #{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}}
}}</includeonly><noinclude>{{documentation}}</noinclude>
sdf8ho2tcb0fn28io0zlmx0008gd9zf
856197
856195
2024-11-15T17:53:21Z
Kitanago
19629
856197
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{Infobox V3/Début
|class=large
|icon=musique
|width=22
|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=primaire}}
|text={{{titre|}}}
|lang={{{langue du titre|}}}
|italic=1
|setdisplaytitle={{non vide|{{{titre article en italique|}}}|1}}
}}
{{Infobox V3/Imaj|imaj={{{imaj|}}}|upright={{{upright|}}}|lejand={{{lejand|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau début|text={{#switch: {{lc:{{{charte|}}}}}
|albòm|albòm estidyo=[[Albòm (mizik)|Albòm]]
|liv odyo=[[Liv odyo]]
|live|albòm live=''[[Albòm live|Live]]''
|maxi|extended play|ep=''[[Extended play|EP]]''
|best of|best-of|mixtape|konpilasyon=[[Konpilasyon (mizik)|Konpilasyon]]
|coffret=[[Coffret#Coffret commercial|Coffret]]
|remix=''[[Remix]]''
|demo=[[Demo (mizik)|Demo]]
|dvd|video|videyo=[[DVD|Videyo]]
|mizik fim|band orijinal fim|band orijinal|bo=[[Mizik fim|Band orijinal]]
|simple|single=''[[Single (mizik)|Single]]''
|single pwomosyonèl=[[Single (mizik)|''Single'' pwomosyonèl]]
|chanson=[[Chanson]]
|kantik=[[Kantik]]
|enstrimantal=Enstrimantal
|espektak=[[Espektak vivan|Espektak]]
|temporaire|#default=[[{{ucfirst:{{{charte|}}}}}]]<!--
-->{{#if:{{NAMESPACE}}|<!--vide-->|[[Kategori:Infobox Mizik (zèv) avèk yon valè charte non reconnue]]}}
}}<!--
-->{{#if:{{{atis|}}}| {{{atis}}}}}<!--
-->{{#if:{{{featuring|}}}| featuring {{{featuring}}}}}<!--
-->{{#if:{{{albòm|}}}|<br />ekstrè ''{{{albòm}}}''}}|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}} }}<!--
-->{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Fas (disk)|Fas A]]|''<nowiki/>{{{fas A}}}<nowiki/>''|if={{{fas A|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Fas (disk)|Fas B]]|''<nowiki/>{{{fas B}}}<nowiki/>''|if={{{fas B|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Sinema|Fim]]|''{{{fim}}}''|if={{{fim|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Soti|{{{soti|}}}{{#ifeq:{{{istorik|}}}|oui|<br /><small>(gade [[#Istorik soti a|istorik soti]])</small>}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Anrejistre|{{#if:{{{anrejistre|}}}|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{anrejistre}}}<br />|}}{{{anrejistre lye|}}}|if={{{anrejistre|}}}{{{anrejistre lye|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Dire|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{dire|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Lang|{{{lang|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Jan mizikal|Jan]]|{{{jan|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Fòma odyo|Fòma]]|{{{fòma|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Pawolye|Otè]]|{{{otè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Konpozitè]]|{{{konpozitè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Otè-konpozitè]]|{{{otè-konpozitè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Pwodiktè|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{pwodiktè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Reyalizatè atistik|Reyalizatè]]|{{{reyalizatè|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|Edisyon|{{{edisyon|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Labèl diskografik|Labèl]]|{{{labèl|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Klasman mizikal|Klasman]]|<!--
Saut de ligne pour permettre les listes à puce -->
{{{klasman|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau Ligne mixte|width=7|[[Kritik mizikal|Kritik]]|<div>
{{{kritik|}}}
</div>|if={{{kritik|}}}}}
{{Infobox V3/Tableau fin}}<!--
-->{{#if:{{{albòm anvan|}}}{{{albòm anvan|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}} |text=Albòm{{#if:{{{atis prensipal|}}}{{{atis|}}}| {{{atis prensipal|{{{atis}}}}}}}}}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{albòm anvan}}}''{{#if:{{{dat albòm anv|}}}|<br />({{{dat albòm anv|}}})}}|next=''{{{albòm aprè}}}''{{#if:{{{dat albòm ap|}}}|<br />({{{dat albòm ap|}}})}}|prev if={{{albòm anvan|}}}|next if={{{albòm aprè|}}}|link=yes}}}}<!--
-->{{#if:{{{single précédent|}}}{{{single suivant|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}}|text=Singles{{#if:{{{artiste principal|}}}{{{artiste|}}}| de {{{artiste principal|{{{artiste}}}}}}}}}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{single anvan}}}''{{#if:{{{dat single anv|}}}|<br />({{{dat single anv|}}})}}|next=''{{{single anvan}}}''{{#if:{{{date single ap|}}}|<br />({{{dat single ap|}}})}}|prev if={{{single anvan|}}}|next if={{{single aprè|}}}|link=yes}}}}<!--
-->{{{divers|}}}<!--
-->{{#if:{{{piste précédente|}}}{{{piste suivante|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}}|text=Pistes de ''{{{album}}}''|if={{{album|}}}}}
{{Infobox V3/Navigateur|prev=''{{{piste précédente|}}}''{{#if:{{{numéro piste préc|}}}|<br />({{{numéro piste préc}}})}}|next=''{{{piste suivante|}}}''{{#if:{{{numéro piste suiv|}}}|<br />({{{numéro piste suiv}}})}}|prev if={{{piste précédente|}}}|next if={{{piste suivante|}}}|link=yes}}}}<!--
-->{{#if:{{{single|}}}|{{Infobox V3/Titre Bloc|background=#{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=primaire}}|text=Singles}}<!--
-->{{{single}}}}}<!--
-->{{Infobox V3/Fin
| Modèle:Infobox Mizik (zèv)
| border-color = #{{#invoke:Chartes|charte|infobox=art|type={{{charte|}}}|catégorie=secondaire}}
}}</includeonly><noinclude>{{documentation}}</noinclude>
6la1dok1btet6jmdn4q2y4m91zq958k
American Pie (albòm)
0
93943
856183
2024-11-15T17:29:08Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/216576913|American Pie (album)]] »
856183
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Musique (œuvre)|charte=album|titre=American Pie|langue du titre=en|artiste=[[Don McLean]]|sorti=24 octobre [[1971 en musique|1971]]|enregistré=|enregistré lieu=|durée=|genre=|format=|auteur=|compositeur=|producteur=|label=|album précédent=[[Tapestry (album de Don McLean)|Tapestry]]|date album préc=1970|album suivant=[[Don McLean (album)|Don McLean]]|date album suiv=1972}}'''''{{Lang|en|American Pie}}''''' se dezyèm albòm estidyo [[Don McLean]] te pibliye an [[1971 (almanak gregoryen)|1971]]. Album sa a yo te konnen l pou chanson ''American Pie'' sou [[jour où la musique est morte]]» ak tit ''[[Vincent (chanson)|Vincent]]'', yon omaj pou [[Vincent van Gogh]].
Album sa a dedye ak Buddy Holly.
== Lis pis ==
== Klasman chak semèn ==
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1971-1972)
! Meyè plas
|-{{albumchart|Allemagne|31|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-
|{{Ostrali}} ( [[Kent Music Report]] ) <ref>{{En}} Kent, David (1993). Australian Chart Book 1970–1992. St Ives, NSW: Australian Chart Book Ltd. {{ISBN|0-646-11917-6}} </ref>
| align="center" | 1
|-
|{{Kanada}} ( [[Canadian Albums Chart|Tablo albòm Kanadyen]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.bac-lac.gc.ca/eng/discover/films-videos-sound-recordings/rpm/Pages/image.aspx?Image=nlc008388.5338&URLjpg=http%3a%2f%2fwww.collectionscanada.gc.ca%2fobj%2f028020%2ff4%2fnlc008388.5338.gif&Ecopy=nlc008388.5338|title=RPM 100 Albums January 29,1972|access-date=28 février 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-
| {{Etazini}} ( [[Billboard 200]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/artist/don-mclean/chart-history/tlp/|title=Don McLean Chart History Billboard 200|access-date=28 février 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-{{albumchart|Norvège|12|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-{{albumchart|Royaume-Uni|2|date=19720624}}
|}
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1982)
!Meyè plas
|-{{albumchart|Nouvelle-Zélande|34|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|}
== Sètifikasyon ==
{| class="wikitable sortable"
!Peyi
! Sètifikasyon
! Inite sètifye
|-
| {{Etazini}} ( [[Recording Industry Association of America|RIAA]] ) <ref>{{En}} [https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&se=Don+Mc+Lean#search_section Gold & Platinum], sur riaa.com</ref>
| align="center" |{{Certification|platine|2}}
| align="center" | {{Unité|2000000}}
|}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Albòm mizikal soti an 1971]]
f0d1roh7oeizzkkii8sqjgd8lpe7w1h
856184
856183
2024-11-15T17:29:54Z
Kitanago
19629
/* Lis pis */
856184
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Mizik (zèv)|charte=album|titre=American Pie|langue du titre=en|artiste=[[Don McLean]]|sorti=24 octobre [[1971 en musique|1971]]|enregistré=|enregistré lieu=|durée=|genre=|format=|auteur=|compositeur=|producteur=|label=|album précédent=[[Tapestry (album de Don McLean)|Tapestry]]|date album préc=1970|album suivant=[[Don McLean (album)|Don McLean]]|date album suiv=1972}}'''''{{Lang|en|American Pie}}''''' se dezyèm albòm estidyo [[Don McLean]] te pibliye an [[1971 (almanak gregoryen)|1971]]. Album sa a yo te konnen l pou chanson ''American Pie'' sou [[jour où la musique est morte]]» ak tit ''[[Vincent (chanson)|Vincent]]'', yon omaj pou [[Vincent van Gogh]].
Album sa a dedye ak Buddy Holly.
== Lis pis ==
{{pistes|piste1=[[American Pie (chanson)|American Pie]]|temps1=|piste2=Till Tomorrow|temps2=|piste3=[[Vincent (chanson)|Vincent]]|temps3=|piste4=Crossroads|temps4=|piste5=Winterwood|temps5=|piste6=Empty Chairs|temps6=|piste7=Everybody Loves Me, Baby|temps7=|piste8=Sister Fatima|temps8=|piste9=The Grave|temps9=|piste10=Babylon|temps10=}}
== Klasman chak semèn ==
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1971-1972)
! Meyè plas
|-{{albumchart|Allemagne|31|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-
|{{Ostrali}} ( [[Kent Music Report]] ) <ref>{{En}} Kent, David (1993). Australian Chart Book 1970–1992. St Ives, NSW: Australian Chart Book Ltd. {{ISBN|0-646-11917-6}} </ref>
| align="center" | 1
|-
|{{Kanada}} ( [[Canadian Albums Chart|Tablo albòm Kanadyen]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.bac-lac.gc.ca/eng/discover/films-videos-sound-recordings/rpm/Pages/image.aspx?Image=nlc008388.5338&URLjpg=http%3a%2f%2fwww.collectionscanada.gc.ca%2fobj%2f028020%2ff4%2fnlc008388.5338.gif&Ecopy=nlc008388.5338|title=RPM 100 Albums January 29,1972|access-date=28 février 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-
| {{Etazini}} ( [[Billboard 200]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/artist/don-mclean/chart-history/tlp/|title=Don McLean Chart History Billboard 200|access-date=28 février 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-{{albumchart|Norvège|12|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-{{albumchart|Royaume-Uni|2|date=19720624}}
|}
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1982)
!Meyè plas
|-{{albumchart|Nouvelle-Zélande|34|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|}
== Sètifikasyon ==
{| class="wikitable sortable"
!Peyi
! Sètifikasyon
! Inite sètifye
|-
| {{Etazini}} ( [[Recording Industry Association of America|RIAA]] ) <ref>{{En}} [https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&se=Don+Mc+Lean#search_section Gold & Platinum], sur riaa.com</ref>
| align="center" |{{Certification|platine|2}}
| align="center" | {{Unité|2000000}}
|}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Albòm mizikal soti an 1971]]
aj5fjawpjarc6n25q3wy622ah89ml9x
856185
856184
2024-11-15T17:30:05Z
Kitanago
19629
856185
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Mizik (zèv)|charte=album|tit=American Pie|langue du titre=en|artiste=[[Don McLean]]|sorti=24 octobre [[1971 en musique|1971]]|enregistré=|enregistré lieu=|durée=|genre=|format=|auteur=|compositeur=|producteur=|label=|album précédent=[[Tapestry (album de Don McLean)|Tapestry]]|date album préc=1970|album suivant=[[Don McLean (album)|Don McLean]]|date album suiv=1972}}'''''{{Lang|en|American Pie}}''''' se dezyèm albòm estidyo [[Don McLean]] te pibliye an [[1971 (almanak gregoryen)|1971]]. Album sa a yo te konnen l pou chanson ''American Pie'' sou [[jour où la musique est morte]]» ak tit ''[[Vincent (chanson)|Vincent]]'', yon omaj pou [[Vincent van Gogh]].
Album sa a dedye ak Buddy Holly.
== Lis pis ==
{{pistes|piste1=[[American Pie (chanson)|American Pie]]|temps1=|piste2=Till Tomorrow|temps2=|piste3=[[Vincent (chanson)|Vincent]]|temps3=|piste4=Crossroads|temps4=|piste5=Winterwood|temps5=|piste6=Empty Chairs|temps6=|piste7=Everybody Loves Me, Baby|temps7=|piste8=Sister Fatima|temps8=|piste9=The Grave|temps9=|piste10=Babylon|temps10=}}
== Klasman chak semèn ==
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1971-1972)
! Meyè plas
|-{{albumchart|Allemagne|31|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-
|{{Ostrali}} ( [[Kent Music Report]] ) <ref>{{En}} Kent, David (1993). Australian Chart Book 1970–1992. St Ives, NSW: Australian Chart Book Ltd. {{ISBN|0-646-11917-6}} </ref>
| align="center" | 1
|-
|{{Kanada}} ( [[Canadian Albums Chart|Tablo albòm Kanadyen]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.bac-lac.gc.ca/eng/discover/films-videos-sound-recordings/rpm/Pages/image.aspx?Image=nlc008388.5338&URLjpg=http%3a%2f%2fwww.collectionscanada.gc.ca%2fobj%2f028020%2ff4%2fnlc008388.5338.gif&Ecopy=nlc008388.5338|title=RPM 100 Albums January 29,1972|access-date=28 février 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-
| {{Etazini}} ( [[Billboard 200]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/artist/don-mclean/chart-history/tlp/|title=Don McLean Chart History Billboard 200|access-date=28 février 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-{{albumchart|Norvège|12|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-{{albumchart|Royaume-Uni|2|date=19720624}}
|}
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1982)
!Meyè plas
|-{{albumchart|Nouvelle-Zélande|34|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|}
== Sètifikasyon ==
{| class="wikitable sortable"
!Peyi
! Sètifikasyon
! Inite sètifye
|-
| {{Etazini}} ( [[Recording Industry Association of America|RIAA]] ) <ref>{{En}} [https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&se=Don+Mc+Lean#search_section Gold & Platinum], sur riaa.com</ref>
| align="center" |{{Certification|platine|2}}
| align="center" | {{Unité|2000000}}
|}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Albòm mizikal soti an 1971]]
bxt4871h9tyv2l62ej8wnzbiuikhrmp
856186
856185
2024-11-15T17:31:11Z
Kitanago
19629
856186
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Mizik (zèv)|charte=album|tit=American Pie|atis=[[Don McLean]]|soti=24 oktòb [[1971 nan mizik |1971]]|enregistré=|enregistré lieu=|durée=|genre=|format=|auteur=|compositeur=|producteur=|label=|album précédent=[[Tapestry (album de Don McLean)|Tapestry]]|date album préc=1970|album suivant=[[Don McLean (album)|Don McLean]]|date album suiv=1972}}'''''{{Lang|en|American Pie}}''''' se dezyèm albòm estidyo [[Don McLean]] te pibliye an [[1971 (almanak gregoryen)|1971]]. Album sa a yo te konnen l pou chanson ''American Pie'' sou [[jour où la musique est morte]]» ak tit ''[[Vincent (chanson)|Vincent]]'', yon omaj pou [[Vincent van Gogh]].
Album sa a dedye ak Buddy Holly.
== Lis pis ==
{{pis|piste1=[[American Pie (chanson)|American Pie]]|temps1=|piste2=Till Tomorrow|temps2=|piste3=[[Vincent (chanson)|Vincent]]|temps3=|piste4=Crossroads|temps4=|piste5=Winterwood|temps5=|piste6=Empty Chairs|temps6=|piste7=Everybody Loves Me, Baby|temps7=|piste8=Sister Fatima|temps8=|piste9=The Grave|temps9=|piste10=Babylon|temps10=}}
== Klasman chak semèn ==
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1971-1972)
! Meyè plas
|-{{albumchart|Allemagne|31|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-
|{{Ostrali}} ( [[Kent Music Report]] ) <ref>{{En}} Kent, David (1993). Australian Chart Book 1970–1992. St Ives, NSW: Australian Chart Book Ltd. {{ISBN|0-646-11917-6}} </ref>
| align="center" | 1
|-
|{{Kanada}} ( [[Canadian Albums Chart|Tablo albòm Kanadyen]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.bac-lac.gc.ca/eng/discover/films-videos-sound-recordings/rpm/Pages/image.aspx?Image=nlc008388.5338&URLjpg=http%3a%2f%2fwww.collectionscanada.gc.ca%2fobj%2f028020%2ff4%2fnlc008388.5338.gif&Ecopy=nlc008388.5338|title=RPM 100 Albums January 29,1972|access-date=28 février 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-
| {{Etazini}} ( [[Billboard 200]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/artist/don-mclean/chart-history/tlp/|title=Don McLean Chart History Billboard 200|access-date=28 février 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-{{albumchart|Norvège|12|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-{{albumchart|Royaume-Uni|2|date=19720624}}
|}
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1982)
!Meyè plas
|-{{albumchart|Nouvelle-Zélande|34|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|}
== Sètifikasyon ==
{| class="wikitable sortable"
!Peyi
! Sètifikasyon
! Inite sètifye
|-
| {{Etazini}} ( [[Recording Industry Association of America|RIAA]] ) <ref>{{En}} [https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&se=Don+Mc+Lean#search_section Gold & Platinum], sur riaa.com</ref>
| align="center" |{{Certification|platine|2}}
| align="center" | {{Unité|2000000}}
|}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Albòm mizikal soti an 1971]]
cnkkzklv9z91xzs81n67y4v5vqpz7cz
856193
856186
2024-11-15T17:46:47Z
Kitanago
19629
856193
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Mizik (zèv)|charte=album|tit=American Pie|atis=[[Don McLean]]|soti=24 oktòb [[1971 nan mizik |1971]]|enregistré=|enregistré lieu=|durée=|genre=|format=|auteur=|compositeur=|producteur=|label=|album précédent=[[Tapestry (album de Don McLean)|Tapestry]]|dat albòm anv=1970|albòm aprè=[[Don McLean (album)|Don McLean]]|date album suiv=1972}}'''''{{Lang|en|American Pie}}''''' se dezyèm albòm estidyo [[Don McLean]] te pibliye an [[1971 (almanak gregoryen)|1971]]. Album sa a yo te konnen l pou chanson ''American Pie'' sou [[jour où la musique est morte]]» ak tit ''[[Vincent (chanson)|Vincent]]'', yon omaj pou [[Vincent van Gogh]].
Album sa a dedye ak Buddy Holly.
== Lis pis ==
{{pis|piste1=[[American Pie (chanson)|American Pie]]|temps1=|piste2=Till Tomorrow|temps2=|piste3=[[Vincent (chanson)|Vincent]]|temps3=|piste4=Crossroads|temps4=|piste5=Winterwood|temps5=|piste6=Empty Chairs|temps6=|piste7=Everybody Loves Me, Baby|temps7=|piste8=Sister Fatima|temps8=|piste9=The Grave|temps9=|piste10=Babylon|temps10=}}
== Klasman chak semèn ==
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1971-1972)
! Meyè plas
|-{{albumchart|Allemagne|31|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-
|{{Ostrali}} ( [[Kent Music Report]] ) <ref>{{En}} Kent, David (1993). Australian Chart Book 1970–1992. St Ives, NSW: Australian Chart Book Ltd. {{ISBN|0-646-11917-6}} </ref>
| align="center" | 1
|-
|{{Kanada}} ( [[Canadian Albums Chart|Tablo albòm Kanadyen]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.bac-lac.gc.ca/eng/discover/films-videos-sound-recordings/rpm/Pages/image.aspx?Image=nlc008388.5338&URLjpg=http%3a%2f%2fwww.collectionscanada.gc.ca%2fobj%2f028020%2ff4%2fnlc008388.5338.gif&Ecopy=nlc008388.5338|title=RPM 100 Albums January 29,1972|access-date=28 février 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-
| {{Etazini}} ( [[Billboard 200]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/artist/don-mclean/chart-history/tlp/|title=Don McLean Chart History Billboard 200|access-date=28 février 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-{{albumchart|Norvège|12|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-{{albumchart|Royaume-Uni|2|date=19720624}}
|}
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1982)
!Meyè plas
|-{{albumchart|Nouvelle-Zélande|34|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|}
== Sètifikasyon ==
{| class="wikitable sortable"
!Peyi
! Sètifikasyon
! Inite sètifye
|-
| {{Etazini}} ( [[Recording Industry Association of America|RIAA]] ) <ref>{{En}} [https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&se=Don+Mc+Lean#search_section Gold & Platinum], sur riaa.com</ref>
| align="center" |{{Certification|platine|2}}
| align="center" | {{Unité|2000000}}
|}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Albòm mizikal soti an 1971]]
gyo3oqvxfluj1ttzlv2wkkh7k5qknew
856194
856193
2024-11-15T17:47:36Z
Kitanago
19629
856194
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Mizik (zèv)|charte=album|tit=American Pie|atis=[[Don McLean]]|soti=24 oktòb [[1971 nan mizik |1971]]|enregistré=|enregistré lieu=|durée=|genre=|format=|auteur=|compositeur=|producteur=|label=|albòm anvan=[[Tapestry (album de Don McLean)|Tapestry]]|dat albòm anv=1970|albòm aprè=[[Don McLean (album)|Don McLean]]|dat albòm ap=1972}}'''''{{Lang|en|American Pie}}''''' se dezyèm albòm estidyo [[Don McLean]] te pibliye an [[1971 (almanak gregoryen)|1971]]. Album sa a yo te konnen l pou chanson ''American Pie'' sou [[jour où la musique est morte]]» ak tit ''[[Vincent (chanson)|Vincent]]'', yon omaj pou [[Vincent van Gogh]].
Album sa a dedye ak Buddy Holly.
== Lis pis ==
{{pis|piste1=[[American Pie (chanson)|American Pie]]|temps1=|piste2=Till Tomorrow|temps2=|piste3=[[Vincent (chanson)|Vincent]]|temps3=|piste4=Crossroads|temps4=|piste5=Winterwood|temps5=|piste6=Empty Chairs|temps6=|piste7=Everybody Loves Me, Baby|temps7=|piste8=Sister Fatima|temps8=|piste9=The Grave|temps9=|piste10=Babylon|temps10=}}
== Klasman chak semèn ==
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1971-1972)
! Meyè plas
|-{{albumchart|Allemagne|31|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-
|{{Ostrali}} ( [[Kent Music Report]] ) <ref>{{En}} Kent, David (1993). Australian Chart Book 1970–1992. St Ives, NSW: Australian Chart Book Ltd. {{ISBN|0-646-11917-6}} </ref>
| align="center" | 1
|-
|{{Kanada}} ( [[Canadian Albums Chart|Tablo albòm Kanadyen]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.bac-lac.gc.ca/eng/discover/films-videos-sound-recordings/rpm/Pages/image.aspx?Image=nlc008388.5338&URLjpg=http%3a%2f%2fwww.collectionscanada.gc.ca%2fobj%2f028020%2ff4%2fnlc008388.5338.gif&Ecopy=nlc008388.5338|title=RPM 100 Albums January 29,1972|access-date=28 février 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-
| {{Etazini}} ( [[Billboard 200]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/artist/don-mclean/chart-history/tlp/|title=Don McLean Chart History Billboard 200|access-date=28 février 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-{{albumchart|Norvège|12|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-{{albumchart|Royaume-Uni|2|date=19720624}}
|}
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1982)
!Meyè plas
|-{{albumchart|Nouvelle-Zélande|34|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|}
== Sètifikasyon ==
{| class="wikitable sortable"
!Peyi
! Sètifikasyon
! Inite sètifye
|-
| {{Etazini}} ( [[Recording Industry Association of America|RIAA]] ) <ref>{{En}} [https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&se=Don+Mc+Lean#search_section Gold & Platinum], sur riaa.com</ref>
| align="center" |{{Certification|platine|2}}
| align="center" | {{Unité|2000000}}
|}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Albòm mizikal soti an 1971]]
r0j97jxkoz52eeik19tap25qskfz50s
856196
856194
2024-11-15T17:52:14Z
Kitanago
19629
856196
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Mizik (zèv)|charte=album|tit=American Pie|atis=[[Don McLean]]|soti=24 oktòb [[1971 nan mizik |1971]]|enregistré=|enregistré lieu=|durée=|genre=|format=|auteur=|compositeur=|producteur=|label=|albòm anvan=[[Tapestry (albòm de Don McLean)|Tapestry]]|dat albòm anv=1970|albòm aprè=[[Don McLean (album)|Don McLean]]|dat albòm ap=1972}}'''''{{Lang|en|American Pie}}''''' se dezyèm albòm estidyo [[Don McLean]] te pibliye an [[1971 (almanak gregoryen)|1971]]. Album sa a yo te konnen l pou chanson ''American Pie'' sou [[jour où la musique est morte]]» ak tit ''[[Vincent (chanson)|Vincent]]'', yon omaj pou [[Vincent van Gogh]].
Album sa a dedye ak Buddy Holly.
== Lis pis ==
{{pis|piste1=[[American Pie (chanson)|American Pie]]|temps1=|piste2=Till Tomorrow|temps2=|piste3=[[Vincent (chanson)|Vincent]]|temps3=|piste4=Crossroads|temps4=|piste5=Winterwood|temps5=|piste6=Empty Chairs|temps6=|piste7=Everybody Loves Me, Baby|temps7=|piste8=Sister Fatima|temps8=|piste9=The Grave|temps9=|piste10=Babylon|temps10=}}
== Klasman chak semèn ==
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1971-1972)
! Meyè plas
|-{{albumchart|Allemagne|31|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-
|{{Ostrali}} ( [[Kent Music Report]] ) <ref>{{En}} Kent, David (1993). Australian Chart Book 1970–1992. St Ives, NSW: Australian Chart Book Ltd. {{ISBN|0-646-11917-6}} </ref>
| align="center" | 1
|-
|{{Kanada}} ( [[Canadian Albums Chart|Tablo albòm Kanadyen]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.bac-lac.gc.ca/eng/discover/films-videos-sound-recordings/rpm/Pages/image.aspx?Image=nlc008388.5338&URLjpg=http%3a%2f%2fwww.collectionscanada.gc.ca%2fobj%2f028020%2ff4%2fnlc008388.5338.gif&Ecopy=nlc008388.5338|title=RPM 100 Albums January 29,1972|access-date=28 février 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-
| {{Etazini}} ( [[Billboard 200]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/artist/don-mclean/chart-history/tlp/|title=Don McLean Chart History Billboard 200|access-date=28 février 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-{{albumchart|Norvège|12|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-{{albumchart|Royaume-Uni|2|date=19720624}}
|}
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1982)
!Meyè plas
|-{{albumchart|Nouvelle-Zélande|34|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|}
== Sètifikasyon ==
{| class="wikitable sortable"
!Peyi
! Sètifikasyon
! Inite sètifye
|-
| {{Etazini}} ( [[Recording Industry Association of America|RIAA]] ) <ref>{{En}} [https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&se=Don+Mc+Lean#search_section Gold & Platinum], sur riaa.com</ref>
| align="center" |{{Certification|platine|2}}
| align="center" | {{Unité|2000000}}
|}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Albòm mizikal soti an 1971]]
fl25vkantst1hfevru5vwa4mjw0yqzp
856198
856196
2024-11-15T17:54:57Z
Kitanago
19629
/* Klasman chak semèn */
856198
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Mizik (zèv)|charte=album|tit=American Pie|atis=[[Don McLean]]|soti=24 oktòb [[1971 nan mizik |1971]]|enregistré=|enregistré lieu=|durée=|genre=|format=|auteur=|compositeur=|producteur=|label=|albòm anvan=[[Tapestry (albòm de Don McLean)|Tapestry]]|dat albòm anv=1970|albòm aprè=[[Don McLean (album)|Don McLean]]|dat albòm ap=1972}}'''''{{Lang|en|American Pie}}''''' se dezyèm albòm estidyo [[Don McLean]] te pibliye an [[1971 (almanak gregoryen)|1971]]. Album sa a yo te konnen l pou chanson ''American Pie'' sou [[jour où la musique est morte]]» ak tit ''[[Vincent (chanson)|Vincent]]'', yon omaj pou [[Vincent van Gogh]].
Album sa a dedye ak Buddy Holly.
== Lis pis ==
{{pis|piste1=[[American Pie (chanson)|American Pie]]|temps1=|piste2=Till Tomorrow|temps2=|piste3=[[Vincent (chanson)|Vincent]]|temps3=|piste4=Crossroads|temps4=|piste5=Winterwood|temps5=|piste6=Empty Chairs|temps6=|piste7=Everybody Loves Me, Baby|temps7=|piste8=Sister Fatima|temps8=|piste9=The Grave|temps9=|piste10=Babylon|temps10=}}
== Klasman chak semèn ==
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1971-1972)
! Meyè plas
|-{{albumchart|Allemagne|31|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-
|{{Ostrali}} ( [[Kent Music Report]] ) <ref>{{En}} Kent, David (1993). Australian Chart Book 1970–1992. St Ives, NSW: Australian Chart Book Ltd. {{ISBN|0-646-11917-6}} </ref>
| align="center" | 1
|-
|{{Kanada}} ( [[Canadian Albums Chart|Tablo albòm Kanadyen]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.bac-lac.gc.ca/eng/discover/films-videos-sound-recordings/rpm/Pages/image.aspx?Image=nlc008388.5338&URLjpg=http%3a%2f%2fwww.collectionscanada.gc.ca%2fobj%2f028020%2ff4%2fnlc008388.5338.gif&Ecopy=nlc008388.5338|title=RPM 100 Albums January 29,1972|access-date=28 fevriye 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-
| {{Etazini}} ( [[Billboard 200]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/artist/don-mclean/chart-history/tlp/|title=Don McLean Chart History Billboard 200|access-date=28 fevriye 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-{{albumchart|Norvège|12|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-{{albumchart|Royaume-Uni|2|date=19720624}}
|}
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1982)
!Meyè plas
|-{{albumchart|Nouvelle-Zélande|34|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|}
== Sètifikasyon ==
{| class="wikitable sortable"
!Peyi
! Sètifikasyon
! Inite sètifye
|-
| {{Etazini}} ( [[Recording Industry Association of America|RIAA]] ) <ref>{{En}} [https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&se=Don+Mc+Lean#search_section Gold & Platinum], sur riaa.com</ref>
| align="center" |{{Certification|platine|2}}
| align="center" | {{Unité|2000000}}
|}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Albòm mizikal soti an 1971]]
rp5crnrz4kx5vq75w6o8bxmlcfwuj70
856200
856198
2024-11-15T17:59:53Z
Kitanago
19629
856200
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Mizik (zèv)|charte=album|tit=American Pie|atis=[[Don McLean]]|soti=24 oktòb [[1971 nan mizik |1971]]|enregistré=|enregistré lieu=|durée=|genre=|format=|auteur=|compositeur=|producteur=|label=|albòm anvan=[[Tapestry (albòm de Don McLean)|Tapestry]]|dat albòm anv=1970|albòm aprè=[[Don McLean (albòm)|Don McLean]]|dat albòm ap=1972}}'''''{{Lang|en|American Pie}}''''' se dezyèm albòm estidyo [[Don McLean]] te pibliye an [[1971 (almanak gregoryen)|1971]]. Album sa a yo te konnen l pou chanson ''American Pie'' sou [[jour où la musique est morte]]» ak tit ''[[Vincent (chanson)|Vincent]]'', yon omaj pou [[Vincent van Gogh]].
Album sa a dedye ak Buddy Holly.
== Lis pis ==
{{pis|piste1=[[American Pie (chanson)|American Pie]]|temps1=|piste2=Till Tomorrow|temps2=|piste3=[[Vincent (chanson)|Vincent]]|temps3=|piste4=Crossroads|temps4=|piste5=Winterwood|temps5=|piste6=Empty Chairs|temps6=|piste7=Everybody Loves Me, Baby|temps7=|piste8=Sister Fatima|temps8=|piste9=The Grave|temps9=|piste10=Babylon|temps10=}}
== Klasman chak semèn ==
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1971-1972)
! Meyè plas
|-{{albumchart|Allemagne|31|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-
|{{Ostrali}} ( [[Kent Music Report]] ) <ref>{{En}} Kent, David (1993). Australian Chart Book 1970–1992. St Ives, NSW: Australian Chart Book Ltd. {{ISBN|0-646-11917-6}} </ref>
| align="center" | 1
|-
|{{Kanada}} ( [[Canadian Albums Chart|Tablo albòm Kanadyen]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.bac-lac.gc.ca/eng/discover/films-videos-sound-recordings/rpm/Pages/image.aspx?Image=nlc008388.5338&URLjpg=http%3a%2f%2fwww.collectionscanada.gc.ca%2fobj%2f028020%2ff4%2fnlc008388.5338.gif&Ecopy=nlc008388.5338|title=RPM 100 Albums January 29,1972|access-date=28 fevriye 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-
| {{Etazini}} ( [[Billboard 200]] ) <ref>{{Cite web|url=https://www.billboard.com/artist/don-mclean/chart-history/tlp/|title=Don McLean Chart History Billboard 200|access-date=28 fevriye 2022}}</ref>
| align="center" | 1
|-{{albumchart|Norvège|12|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|-{{albumchart|Royaume-Uni|2|date=19720624}}
|}
{| class="wikitable sortable"
!Klasman (1982)
!Meyè plas
|-{{albumchart|Nouvelle-Zélande|34|artiste=Don McLean|album=American Pie}}
|}
== Sètifikasyon ==
{| class="wikitable sortable"
!Peyi
! Sètifikasyon
! Inite sètifye
|-
| {{Etazini}} ( [[Recording Industry Association of America|RIAA]] ) <ref>{{En}} [https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&se=Don+Mc+Lean#search_section Gold & Platinum], sur riaa.com</ref>
| align="center" |{{Certification|platine|2}}
| align="center" | {{Unité|2000000}}
|}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Albòm mizikal soti an 1971]]
tptl9sjolvhg3x3xliipsbkihr8jf58
Modèl:Pis
10
93944
856187
2024-11-15T17:32:00Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " <includeonly><templatestyles src="Pistes/styles.css"/>{{#if: {{{tout_ecriture|{{{all_writing|}}}}}} | Toutes les chansons sont écrites et composées par {{{tout_ecriture|{{{all_writing|}}}}}}. | {{#if: {{{tout_paroles|{{{all_lyrics|}}}}}} | Toutes les paroles sont écrites par {{{tout_paroles|{{{all_lyrics|}}}}}}{{#if: {{{tout_musique|{{{all_music|}}}}}}|, |.}} }}{{#if: {{{tout_musique|{{{all_music|}}}}}} | {{#if: {{{tout_paroles|{{{all_lyrics|... "
856187
wikitext
text/x-wiki
<includeonly><templatestyles src="Pistes/styles.css"/>{{#if: {{{tout_ecriture|{{{all_writing|}}}}}}
| Toutes les chansons sont écrites et composées par {{{tout_ecriture|{{{all_writing|}}}}}}.
| {{#if: {{{tout_paroles|{{{all_lyrics|}}}}}}
| Toutes les paroles sont écrites par {{{tout_paroles|{{{all_lyrics|}}}}}}{{#if: {{{tout_musique|{{{all_music|}}}}}}|, |.}}
}}{{#if: {{{tout_musique|{{{all_music|}}}}}}
| {{#if: {{{tout_paroles|{{{all_lyrics|}}}}}}|t|T}}oute la musique est composée par {{{tout_musique|{{{all_music|}}}}}}.
}}
}}{{#invoque:Pistes|tableauPistes}}</includeonly><noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
49fomqngubmp9fyytxrw9tfpgdy3wpq
Modèl:Pistes/styles.css
10
93945
856188
2024-11-15T17:33:05Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " .tracklist { width: 100%; border-width: 0px; border-collapse: collapse; } .pistes-marge { margin: 0 auto; padding-left: 1px; overflow: hidden; } .pistes-titre { text-align: left; background-color: var(--background-color-base, #fff); border-width: 0; } .pistes-entete { text-align: left; background-color: var(--background-color-neutral, #eaecf0); } .pistes-numero { padding-right: 10px; text-align: right; font-weight: normal; } .pistes-duree { padding-r... "
856188
sanitized-css
text/css
.tracklist {
width: 100%;
border-width: 0px;
border-collapse: collapse;
}
.pistes-marge {
margin: 0 auto;
padding-left: 1px;
overflow: hidden;
}
.pistes-titre {
text-align: left;
background-color: var(--background-color-base, #fff);
border-width: 0;
}
.pistes-entete {
text-align: left;
background-color: var(--background-color-neutral, #eaecf0);
}
.pistes-numero {
padding-right: 10px;
text-align: right;
font-weight: normal;
}
.pistes-duree {
padding-right: 10px;
text-align: right;
}
.pistes-dureetotale {
padding-right: 10px;
text-align: right;
background-color: var(--background-color-base, #fff);
font-weight: bold;
border-width: 0;
}
.pistes-impair {
background-color: var(--background-color-base, #fff);
}
.pistes-pair {
background-color: #f7f7f7;
}
html.skin-theme-clientpref-night .pistes-pair {
background-color: #202122;
}
@media screen and (prefers-color-scheme: dark) {
html.skin-theme-clientpref-os .pistes-pair {
background-color: #202122;
}
}
/* [[Catégorie:Sous-page de modèle feuille de style]] */
4mg1zf43pefooer6dn6s4fh4sq4arm8
856189
856188
2024-11-15T17:33:24Z
Kitanago
19629
856189
sanitized-css
text/css
.tracklist {
width: 100%;
border-width: 0px;
border-collapse: collapse;
}
.pistes-marge {
margin: 0 auto;
padding-left: 1px;
overflow: hidden;
}
.pistes-titre {
text-align: left;
background-color: var(--background-color-base, #fff);
border-width: 0;
}
.pistes-entete {
text-align: left;
background-color: var(--background-color-neutral, #eaecf0);
}
.pistes-numero {
padding-right: 10px;
text-align: right;
font-weight: normal;
}
.pistes-duree {
padding-right: 10px;
text-align: right;
}
.pistes-dureetotale {
padding-right: 10px;
text-align: right;
background-color: var(--background-color-base, #fff);
font-weight: bold;
border-width: 0;
}
.pistes-impair {
background-color: var(--background-color-base, #fff);
}
.pistes-pair {
background-color: #f7f7f7;
}
html.skin-theme-clientpref-night .pistes-pair {
background-color: #202122;
}
@media screen and (prefers-color-scheme: dark) {
html.skin-theme-clientpref-os .pistes-pair {
background-color: #202122;
}
}
/* [[Kategori:Sous-page de modèle feuille de style]] */
nual8gfljtkiabunn1ib9vlafo174ii
Module:Pistes
828
93946
856190
2024-11-15T17:35:56Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " -- luacheck: globals mw, no max line length local p = {} local langue = require 'Module:Langue' function p.tableauPistes( frame ) -- 1. Lecture des paramètres local args = {} local rowArgsTable = {} local maxNumPiste = 0 -- map de noms de paramètres "alias → nom canonique" (attention à bien utiliser le nom canonique dans le code du module) local aliases = { headline = 'titre', total_length = 'total_temps', lyrics_credits = 'credits_paroles', music_... "
856190
Scribunto
text/plain
-- luacheck: globals mw, no max line length
local p = {}
local langue = require 'Module:Langue'
function p.tableauPistes( frame )
-- 1. Lecture des paramètres
local args = {}
local rowArgsTable = {}
local maxNumPiste = 0
-- map de noms de paramètres "alias → nom canonique" (attention à bien utiliser le nom canonique dans le code du module)
local aliases = {
headline = 'titre',
total_length = 'total_temps',
lyrics_credits = 'credits_paroles',
music_credits = 'credits_musique',
writing_credits = 'credits_ecriture',
extra_column = 'colonne_extra',
}
-- même chose avec les paramètres "trucmucheN"
local aliasesN = {
title = 'piste',
length = 'temps',
lyrics = 'paroles',
music = 'musique',
writer = 'auteur',
}
for k, v in pairs(frame:getParent().args) do
--[[
match:
* foobar42
* foo21bar42 (digits in base name)
* 21foo42 (leading digits in base name)
* foobar0 (track zero)
do not match:
* 42 (only digits)
* foobar (no digits suffix)
* foobar042 (leading zeroes)
alternative pattern: ^(.+)%f[%d]([1-9]%d*)$
--]]
local param, num = string.match( k, '^(.*%D)([1-9]%d*)$' ) -- in this specific case, multibyte mw.ustring.match() is not needed
if not param then
param, num = string.match( k, '^(.*%D)(0)$' ) -- also search for track zero
end
if param then
if aliasesN[param] then
param = aliasesN[param]
end
if v ~= "" or param == "numero" then -- il est possible de renseigner des paramètres « numeroN » vides
num = tonumber(num)
if rowArgsTable[num] == nil then
if num > maxNumPiste then
maxNumPiste = num
end
rowArgsTable[num] = {}
end
rowArgsTable[num][param] = v
end
else
if aliases[k] then
k = aliases[k]
end
local trimmed = ( type(k) == "number" ) and mw.text.trim(v) or v
if trimmed ~= "" then
args[k] = trimmed
end
end
end
-- 2. Initialisation du tableau de la liste des titres
local divPistes = mw.html.create( 'div' )
:addClass( "overflow pistes-marge" )
:css({
['margin-bottom'] = args.total_temps and '0.5em' or '1em'
})
local tabPistes = divPistes
:tag( "table" )
:addClass( "tracklist" .. (args.collapsed == 'oui' and " collapsible collapsed" or "") )
:attr( 'cellpadding', "0" )
-- 3. Éventuel code avant l'entête du tableau (titre ou boîte repliable)
if args.titre then
tabPistes
:tag( "tr" )
:tag( "th" )
:addClass( "tlheader pistes-titre" )
:attr( "scope", "col" )
:attr( "colspan", "10" )
:wikitext( (args["langue titre"] or args["langue titres"]) and langue.langue({ args["langue titre"] or args["langue titres"], args.titre }) or args.titre )
elseif args.collapsed == 'oui' then
tabPistes
:tag( "tr" )
:tag( "th" )
:addClass( "tlheader pistes-titre" )
:attr( "colspan", "10" )
:wikitext( " " )
end
-- 4. Création de l'entête du tableau
local nbColonnesExtra = (args.credits_paroles and 1 or 0) + (args.credits_musique and 1 or 0) + (args.credits_ecriture and 1 or 0) + (args.colonne_extra and 1 or 0)
local entetesPistes = tabPistes
:tag( "tr" )
:tag( "th" ) -- Colonne « Numéro »
:addClass( "tlheader pistes-entete" )
:attr( "scope", "col" )
:css({
width = '20px',
['padding-left'] = '10px',
['padding-right'] = '10px',
['text-align'] = 'right'
})
:wikitext( '<abbr class="abbr" title="Numéro">N<sup>o</sup></abbr>' ) -- résultat de {{Numéro avec majuscule|espace=non}}
:done()
:tag( "th" ) -- Colonne « Titre »
:addClass( "tlheader pistes-entete" )
:attr( "scope", "col" )
:css({
width = ({[0]='100%', [1]='60%', [2]='40%', [3]='30%', [4]='20%'})[nbColonnesExtra]
})
:wikitext( "Titre" )
:done()
if args.credits_paroles == 'oui' then -- Colonne « Paroles »
entetesPistes
:tag( "th" )
:addClass( "pistes-entete" )
:attr( "scope", "col" )
:css({
width = ({[1]='40%', [2]='30%', [3]='20%', [4]='20%'})[nbColonnesExtra]
})
:wikitext( "Paroles" )
:done()
end
if args.credits_musique == 'oui' then -- Colonne « Musique »
entetesPistes
:tag( "th" )
:addClass( "pistes-entete" )
:attr( "scope", "col" )
:css({
width = ({[1]='40%', [2]='30%', [3]='20%', [4]='20%'})[nbColonnesExtra]
})
:wikitext( "Musique" )
:done()
end
if args.credits_ecriture == 'oui' then -- Colonne « Auteur »
entetesPistes
:tag( "th" )
:addClass( "pistes-entete" )
:attr( "scope", "col" )
:css({
width = ({[1]='40%', [2]='30%', [3]='20%', [4]='20%'})[nbColonnesExtra]
})
:wikitext( "Auteur" )
:done()
end
if args.colonne_extra then -- Colonne extra
entetesPistes
:tag( "th" )
:addClass( "pistes-entete" )
:attr( "scope", "col" )
:css({
width = ({[1]='40%', [2]='30%', [3]='20%', [4]='20%'})[nbColonnesExtra]
})
:wikitext( args.colonne_extra )
:done()
end
entetesPistes
:tag( "th" ) -- Colonne « Durée »
:addClass( "tlheader pistes-entete" )
:attr( "scope", "col" )
:css({
width = '60px',
['padding-right'] = '10px',
['text-align'] = 'right'
})
:wikitext( "Durée" )
:done()
-- 5. Tracé des lignes du tableau
for i = 0, maxNumPiste do -- on commence à 0, pour éventuel [[morceau caché]] dans le [[prégap]]
local rowArgs = rowArgsTable[i]
if rowArgs and (rowArgs.piste or rowArgs.note or rowArgs.temps) then
local ligne = tabPistes:tag( 'tr' )
local numero
if rowArgs.numero == '' then
numero = ''
else
numero = (rowArgs.numero or tostring(i)) .. '.'
end
ligne
:addClass( (i%2 == 0) and 'pistes-pair' or 'pistes-impair' )
:tag( 'th' )
:addClass( "pistes-numero" )
:attr{ scope = 'row' }
:wikitext( numero )
local titrePiste = rowArgs.piste
if titrePiste then
if langue.nonLatin( titrePiste ) then
titrePiste = '<cite style="font-style:normal">' .. titrePiste .. '</cite>'
else
titrePiste = '<cite>' .. titrePiste .. '</cite>'
end
if rowArgs["langue titre"] or args["langue titres"] then -- "langue titreN" puis "langue titres"
titrePiste = langue.langue({ rowArgs["langue titre"] or args["langue titres"], titrePiste })
end
else
titrePiste = 'Sans titre'
end
ligne:tag( 'td' ):wikitext(titrePiste .. (rowArgs.note and (' <small>(' .. rowArgs.note .. ')</small>') or '') )
if args.credits_paroles == 'oui' then
ligne:tag( 'td' ):wikitext( rowArgs.paroles )
end
if args.credits_musique == 'oui' then
ligne:tag( 'td' ):wikitext( rowArgs.musique )
end
if args.credits_ecriture == 'oui' then
ligne:tag( 'td' ):wikitext( rowArgs.auteur )
end
if args.colonne_extra then
ligne:tag( 'td' ):wikitext( rowArgs.extra )
end
ligne:tag('td')
:addClass( 'pistes-duree' )
:wikitext( rowArgs.temps )
end
end
-- 6. Affichage de la durée totale le cas échéant
if args.total_temps then
tabPistes:tag( 'tr' ):tag('td')
:addClass( 'pistes-dureetotale' )
:attr( 'colspan', '10' )
:wikitext( args.total_temps )
end
return tostring( divPistes )
end
return p
tuvk60y5d80o04pxszpqysavl7zr328
856192
856190
2024-11-15T17:44:18Z
Kitanago
19629
856192
Scribunto
text/plain
-- luacheck: globals mw, no max line length
local p = {}
local langue = require 'Module:Langue'
function p.tableauPistes( frame )
-- 1. Lecture des paramètres
local args = {}
local rowArgsTable = {}
local maxNumPiste = 0
-- map de noms de paramètres "alias → nom canonique" (attention à bien utiliser le nom canonique dans le code du module)
local aliases = {
headline = 'tit',
total_length = 'total_temps',
lyrics_credits = 'credits_paroles',
music_credits = 'credits_musique',
writing_credits = 'credits_ecriture',
extra_column = 'colonne_extra',
}
-- même chose avec les paramètres "trucmucheN"
local aliasesN = {
title = 'pis',
length = 'temps',
lyrics = 'pawòl',
music = 'mizik',
writer = 'otè',
}
for k, v in pairs(frame:getParent().args) do
--[[
match:
* foobar42
* foo21bar42 (digits in base name)
* 21foo42 (leading digits in base name)
* foobar0 (track zero)
do not match:
* 42 (only digits)
* foobar (no digits suffix)
* foobar042 (leading zeroes)
alternative pattern: ^(.+)%f[%d]([1-9]%d*)$
--]]
local param, num = string.match( k, '^(.*%D)([1-9]%d*)$' ) -- in this specific case, multibyte mw.ustring.match() is not needed
if not param then
param, num = string.match( k, '^(.*%D)(0)$' ) -- also search for track zero
end
if param then
if aliasesN[param] then
param = aliasesN[param]
end
if v ~= "" or param == "numero" then -- il est possible de renseigner des paramètres « numeroN » vides
num = tonumber(num)
if rowArgsTable[num] == nil then
if num > maxNumPiste then
maxNumPiste = num
end
rowArgsTable[num] = {}
end
rowArgsTable[num][param] = v
end
else
if aliases[k] then
k = aliases[k]
end
local trimmed = ( type(k) == "number" ) and mw.text.trim(v) or v
if trimmed ~= "" then
args[k] = trimmed
end
end
end
-- 2. Initialisation du tableau de la liste des titres
local divPistes = mw.html.create( 'div' )
:addClass( "overflow pistes-marge" )
:css({
['margin-bottom'] = args.total_temps and '0.5em' or '1em'
})
local tabPistes = divPistes
:tag( "table" )
:addClass( "tracklist" .. (args.collapsed == 'oui' and " collapsible collapsed" or "") )
:attr( 'cellpadding', "0" )
-- 3. Éventuel code avant l'entête du tableau (titre ou boîte repliable)
if args.titre then
tabPistes
:tag( "tr" )
:tag( "th" )
:addClass( "tlheader pistes-titre" )
:attr( "scope", "col" )
:attr( "colspan", "10" )
:wikitext( (args["langue titre"] or args["langue titres"]) and langue.langue({ args["langue titre"] or args["langue titres"], args.titre }) or args.titre )
elseif args.collapsed == 'oui' then
tabPistes
:tag( "tr" )
:tag( "th" )
:addClass( "tlheader pistes-titre" )
:attr( "colspan", "10" )
:wikitext( " " )
end
-- 4. Création de l'entête du tableau
local nbColonnesExtra = (args.credits_paroles and 1 or 0) + (args.credits_musique and 1 or 0) + (args.credits_ecriture and 1 or 0) + (args.colonne_extra and 1 or 0)
local entetesPistes = tabPistes
:tag( "tr" )
:tag( "th" ) -- Colonne « Numéro »
:addClass( "tlheader pistes-entete" )
:attr( "scope", "col" )
:css({
width = '20px',
['padding-left'] = '10px',
['padding-right'] = '10px',
['text-align'] = 'right'
})
:wikitext( '<abbr class="abbr" title="Numéro">N<sup>o</sup></abbr>' ) -- résultat de {{Numéro avec majuscule|espace=non}}
:done()
:tag( "th" ) -- Colonne « Titre »
:addClass( "tlheader pistes-entete" )
:attr( "scope", "col" )
:css({
width = ({[0]='100%', [1]='60%', [2]='40%', [3]='30%', [4]='20%'})[nbColonnesExtra]
})
:wikitext( "Tit" )
:done()
if args.credits_paroles == 'oui' then -- Colonne « Paroles »
entetesPistes
:tag( "th" )
:addClass( "pistes-entete" )
:attr( "scope", "col" )
:css({
width = ({[1]='40%', [2]='30%', [3]='20%', [4]='20%'})[nbColonnesExtra]
})
:wikitext( "Pawòl" )
:done()
end
if args.credits_musique == 'oui' then -- Colonne « Musique »
entetesPistes
:tag( "th" )
:addClass( "pistes-entete" )
:attr( "scope", "col" )
:css({
width = ({[1]='40%', [2]='30%', [3]='20%', [4]='20%'})[nbColonnesExtra]
})
:wikitext( "Mizike" )
:done()
end
if args.credits_ecriture == 'oui' then -- Colonne « Auteur »
entetesPistes
:tag( "th" )
:addClass( "pistes-entete" )
:attr( "scope", "col" )
:css({
width = ({[1]='40%', [2]='30%', [3]='20%', [4]='20%'})[nbColonnesExtra]
})
:wikitext( "Otè" )
:done()
end
if args.colonne_extra then -- Colonne extra
entetesPistes
:tag( "th" )
:addClass( "pistes-entete" )
:attr( "scope", "col" )
:css({
width = ({[1]='40%', [2]='30%', [3]='20%', [4]='20%'})[nbColonnesExtra]
})
:wikitext( args.colonne_extra )
:done()
end
entetesPistes
:tag( "th" ) -- Colonne « Durée »
:addClass( "tlheader pistes-entete" )
:attr( "scope", "col" )
:css({
width = '60px',
['padding-right'] = '10px',
['text-align'] = 'right'
})
:wikitext( "Dire" )
:done()
-- 5. Tracé des lignes du tableau
for i = 0, maxNumPiste do -- on commence à 0, pour éventuel [[morceau caché]] dans le [[prégap]]
local rowArgs = rowArgsTable[i]
if rowArgs and (rowArgs.piste or rowArgs.note or rowArgs.temps) then
local ligne = tabPistes:tag( 'tr' )
local numero
if rowArgs.numero == '' then
numero = ''
else
numero = (rowArgs.numero or tostring(i)) .. '.'
end
ligne
:addClass( (i%2 == 0) and 'pistes-pair' or 'pistes-impair' )
:tag( 'th' )
:addClass( "pistes-numero" )
:attr{ scope = 'row' }
:wikitext( numero )
local titrePiste = rowArgs.piste
if titrePiste then
if langue.nonLatin( titrePiste ) then
titrePiste = '<cite style="font-style:normal">' .. titrePiste .. '</cite>'
else
titrePiste = '<cite>' .. titrePiste .. '</cite>'
end
if rowArgs["langue titre"] or args["langue titres"] then -- "langue titreN" puis "langue titres"
titrePiste = langue.langue({ rowArgs["langue titre"] or args["langue titres"], titrePiste })
end
else
titrePiste = 'Sans titre'
end
ligne:tag( 'td' ):wikitext(titrePiste .. (rowArgs.note and (' <small>(' .. rowArgs.note .. ')</small>') or '') )
if args.credits_paroles == 'oui' then
ligne:tag( 'td' ):wikitext( rowArgs.paroles )
end
if args.credits_musique == 'oui' then
ligne:tag( 'td' ):wikitext( rowArgs.musique )
end
if args.credits_ecriture == 'oui' then
ligne:tag( 'td' ):wikitext( rowArgs.auteur )
end
if args.colonne_extra then
ligne:tag( 'td' ):wikitext( rowArgs.extra )
end
ligne:tag('td')
:addClass( 'pistes-duree' )
:wikitext( rowArgs.temps )
end
end
-- 6. Affichage de la durée totale le cas échéant
if args.total_temps then
tabPistes:tag( 'tr' ):tag('td')
:addClass( 'pistes-dureetotale' )
:attr( 'colspan', '10' )
:wikitext( args.total_temps )
end
return tostring( divPistes )
end
return p
q01oqttp8zolqrpm1k3nri8ib79gd5x
Modèl:Certification
10
93947
856199
2024-11-15T17:56:31Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{#switch:{{lc:{{{1|}}}}} |argent=[[Fichye:Silver record icon.svg|20px|link=|alt=Disque d'argent]] <!-- -->{{#if:{{{2|}}} |[[Disque de certification|{{{2}}} × Argent]] |[[Disque de certification|Argent]] }} |or=[[Fichye:Gold record icon.svg|20px|link=|alt=Disque d'or]] <!-- -->{{#if:{{{2|}}} |[[Disque de certification|{{{2}}} × Or]] |[[Disque de certification|Or]] }} |platine=Fichye:Plat... "
856199
wikitext
text/x-wiki
{{#switch:{{lc:{{{1|}}}}}
|argent=[[Fichye:Silver record icon.svg|20px|link=|alt=Disque d'argent]] <!--
-->{{#if:{{{2|}}}
|[[Disque de certification|{{{2}}} × Argent]]
|[[Disque de certification|Argent]]
}}
|or=[[Fichye:Gold record icon.svg|20px|link=|alt=Disque d'or]] <!--
-->{{#if:{{{2|}}}
|[[Disque de certification|{{{2}}} × Or]]
|[[Disque de certification|Or]]
}}
|platine=[[Fichye:Platinum record icon.svg|20px|link=|alt=Disque de platine]] <!--
-->{{#if:{{{2|}}}
|[[Disque de certification|{{{2}}} × Platine]]
|[[Disque de certification|Platine]]
}}
|diamant=[[Fichye:Silver record icon.svg|15px|link=|alt=Disque de diamant]] <!--
-->{{#if:{{{2|}}}
|[[Disque de certification|{{{2}}} × Diamant]]
|[[Disque de certification|Diamant]]
}}
|#default=[[Disque de certification]]
}}<noinclude>{{Documentation}}</noinclude>
4ptd6py69yrne0ps36fwh7osa5fahxr
Aterson-N Sainval
0
93948
856216
2024-11-15T21:48:04Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856216
wikitext
text/x-wiki
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen.
basbjdn889a1w5hikiuhtvxg3k01wf0
856217
856216
2024-11-15T21:50:43Z
Dade70
27764
ajoure kontni ak sous
856217
wikitext
text/x-wiki
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
== Referans ==
m1014lw4m8rubb6izoebsjldx1hsf5u
856218
856217
2024-11-15T21:54:53Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856218
wikitext
text/x-wiki
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .
An 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele ''Paj nwa nan vèsè enpresye'' <ref /> ak [[Edisyon Pulùcia|Pulucĭa Editions]] . Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, bonte, pataje ak pwogrè, an patikilye nan ayisyen an <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/246475/aterson-sainval-entre-poesie-et-esperance-de-vivre|title=Aterson-Sainval entre poésie et espérance de vivre . Le Nouvelliste|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Referans ==
r3in17vg7s7ffvylleolzvi2k5tgybq
856219
856218
2024-11-15T21:55:20Z
Dade70
27764
modifikasyon kontni
856219
wikitext
text/x-wiki
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .
An 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele ''Paj nwa nan vèsè enpresye'' <ref /> ak Pulucĭa Editions . Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, bonte, pataje ak pwogrè, an patikilye nan ayisyen an <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/246475/aterson-sainval-entre-poesie-et-esperance-de-vivre|title=Aterson-Sainval entre poésie et espérance de vivre . Le Nouvelliste|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Referans ==
qib9gk3a5pc4m5de70robxmxba9t26z
856220
856219
2024-11-15T21:56:38Z
Dade70
27764
modifikasyon kontni
856220
wikitext
text/x-wiki
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .
An 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele ''Paj nwa nan vèsè enpresye'' <ref /> nan edisyon pulicia .
Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, bonte, pataje ak pwogrè, an patikilye nan ayisyen an <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/246475/aterson-sainval-entre-poesie-et-esperance-de-vivre|title=Aterson-Sainval entre poésie et espérance de vivre . Le Nouvelliste|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Referans ==
662kzgazuyxpfyecigehz99tv31edf9
856221
856220
2024-11-15T21:57:14Z
Dade70
27764
modifikasyon
856221
wikitext
text/x-wiki
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Referans ==
kzhxk94081vakaz1eswjrzkm497w6ob
856222
856221
2024-11-15T21:58:45Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856222
wikitext
text/x-wiki
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Referans ==
04ulzw71gjslfx7flqmlt3kl72p4vaa
856223
856222
2024-11-15T22:00:21Z
Dade70
27764
856223
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Referans ==
axxaw4zkyz2h0jdiu1cax4gvdyp3jme
856224
856223
2024-11-15T22:01:19Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856224
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] .
== Referans ==
shthk0zcyotahrj2wpqnm8ns2x086kk
856225
856224
2024-11-15T22:03:18Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856225
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe.
== Referans ==
3qdflwh5fj9gg6qm4clzia3lqyzr9s2
856226
856225
2024-11-15T22:04:02Z
Dade70
27764
mwen ajouite kontni
856226
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Referans ==
sobmvqw8xnsgrdh7je8rnbpt59uziv4
856227
856226
2024-11-15T22:05:34Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856227
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
== Referans ==
rgfsqngzbol0t5x7athbu6z60wti85i
856228
856227
2024-11-15T22:06:51Z
Dade70
27764
ajoure kontni
856228
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
== Referans ==
2bwky9vwd7i3sr1533ipgbthxbhfnwu
856229
856228
2024-11-15T22:07:41Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856229
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
== Referans ==
oyp0bvv3pq3nz6t6f8mob4534felykr
856230
856229
2024-11-15T22:08:19Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856230
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
== Referans ==
s9gwulo0ijvfq0rg14wk0ylb35dqec5
856231
856230
2024-11-15T22:09:08Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856231
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
Lè li eksplore pwofondè sikolojik karaktè li, li eklere dinamik konplèks pouvwa ak vilnerabilite ki karakterize mond pwostitisyon vil la. Kidonk, Aterson-N Sainval pa sèlman jwe yon wòl, men tou li anrichi fim nan ak pwòp eritaj atistik pa l, mete aksan sou enpòtans vwa powetik la nan dyalòg [[Dialogue social|sosyal]] ak [[Cinématographique|sinematografik]] [[Tan kontanporen|kontanporen]] .
== Referans ==
o0ex8fietgp7z4yppmfwk40tmlclplz
856232
856231
2024-11-15T22:11:21Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856232
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
Lè li eksplore pwofondè sikolojik karaktè li, li eklere dinamik konplèks pouvwa ak vilnerabilite ki karakterize mond pwostitisyon vil la. Kidonk, Aterson-N Sainval pa sèlman jwe yon wòl, men tou li anrichi fim nan ak pwòp eritaj atistik pa l, mete aksan sou enpòtans vwa powetik la nan dyalòg [[Dialogue social|sosyal]] ak [[Cinématographique|sinematografik]] [[Tan kontanporen|kontanporen]] .
Atik la selebre rezistans ak kouraj [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]], machann ayisyen sa yo ki jwe yon wòl enpòtan nan ekonomi lokal la malgre kondisyon difisil. Aterson-N Sainval, powèt ak pèfòmè nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], rann yo omaj atravè yon powèm nan koleksyon li " [[Pages noires de vers imprécis|Paj nwa vèsè enpresif]] ". Li dekri sakrifis ak fòs fanm sa yo ki, malgre danje ak defi chak jou, kenbe fanmi yo ak kominote yo vivan <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> .
== Referans ==
7zxmvuv30erm3233xklwyk9fe7y7kvn
856233
856232
2024-11-15T22:11:56Z
Dade70
27764
mwen ajouite kontni
856233
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
Lè li eksplore pwofondè sikolojik karaktè li, li eklere dinamik konplèks pouvwa ak vilnerabilite ki karakterize mond pwostitisyon vil la. Kidonk, Aterson-N Sainval pa sèlman jwe yon wòl, men tou li anrichi fim nan ak pwòp eritaj atistik pa l, mete aksan sou enpòtans vwa powetik la nan dyalòg [[Dialogue social|sosyal]] ak [[Cinématographique|sinematografik]] [[Tan kontanporen|kontanporen]] .
Atik la selebre rezistans ak kouraj [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]], machann ayisyen sa yo ki jwe yon wòl enpòtan nan ekonomi lokal la malgre kondisyon difisil. Aterson-N Sainval, powèt ak pèfòmè nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], rann yo omaj atravè yon powèm nan koleksyon li " [[Pages noires de vers imprécis|Paj nwa vèsè enpresif]] ". Li dekri sakrifis ak fòs fanm sa yo ki, malgre danje ak defi chak jou, kenbe fanmi yo ak kominote yo vivan <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> .
Sainval mete aksan sou diyite ak detèminasyon [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] a, souvan souzèstime ak maltrete nan sosyete [[Ayiti|ayisyen an]] . Powèm li a evoke travay difisil yo ak wòl esansyèl yo, pandan y ap eksprime gwo respè ak admirasyon pou kontribisyon vital yo nan siviv ekonomik fanmi yo <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> . Powèt la sèvi ak langaj senp e dirèk pou transmèt pwofondè admirasyon li ak lanmou li pou eroin chak jou sa yo <ref>{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/04/22/aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Aterson-N Sainval salue la force des Madan Sara|last=TFE|date=2024-04-22|language=fr-CA|access-date=2024-06-28}}</ref> .
== Referans ==
c0ifxtsnyqkr195828mb8cebkhjqlnd
856234
856233
2024-11-15T22:12:54Z
Dade70
27764
ajoute paragraf
856234
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
Lè li eksplore pwofondè sikolojik karaktè li, li eklere dinamik konplèks pouvwa ak vilnerabilite ki karakterize mond pwostitisyon vil la. Kidonk, Aterson-N Sainval pa sèlman jwe yon wòl, men tou li anrichi fim nan ak pwòp eritaj atistik pa l, mete aksan sou enpòtans vwa powetik la nan dyalòg [[Dialogue social|sosyal]] ak [[Cinématographique|sinematografik]] [[Tan kontanporen|kontanporen]] .
Atik la selebre rezistans ak kouraj [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]], machann ayisyen sa yo ki jwe yon wòl enpòtan nan ekonomi lokal la malgre kondisyon difisil. Aterson-N Sainval, powèt ak pèfòmè nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], rann yo omaj atravè yon powèm nan koleksyon li " [[Pages noires de vers imprécis|Paj nwa vèsè enpresif]] ". Li dekri sakrifis ak fòs fanm sa yo ki, malgre danje ak defi chak jou, kenbe fanmi yo ak kominote yo vivan <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> .
Sainval mete aksan sou diyite ak detèminasyon [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] a, souvan souzèstime ak maltrete nan sosyete [[Ayiti|ayisyen an]] . Powèm li a evoke travay difisil yo ak wòl esansyèl yo, pandan y ap eksprime gwo respè ak admirasyon pou kontribisyon vital yo nan siviv ekonomik fanmi yo <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> . Powèt la sèvi ak langaj senp e dirèk pou transmèt pwofondè admirasyon li ak lanmou li pou eroin chak jou sa yo <ref>{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/04/22/aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Aterson-N Sainval salue la force des Madan Sara|last=TFE|date=2024-04-22|language=fr-CA|access-date=2024-06-28}}</ref> .
== Kilti rezistans ak kreyativite nan aksyon ==
== Referans ==
krvkdguco95gtcpgl5p8959n98ap2ff
856235
856234
2024-11-15T22:13:27Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856235
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
Lè li eksplore pwofondè sikolojik karaktè li, li eklere dinamik konplèks pouvwa ak vilnerabilite ki karakterize mond pwostitisyon vil la. Kidonk, Aterson-N Sainval pa sèlman jwe yon wòl, men tou li anrichi fim nan ak pwòp eritaj atistik pa l, mete aksan sou enpòtans vwa powetik la nan dyalòg [[Dialogue social|sosyal]] ak [[Cinématographique|sinematografik]] [[Tan kontanporen|kontanporen]] .
Atik la selebre rezistans ak kouraj [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]], machann ayisyen sa yo ki jwe yon wòl enpòtan nan ekonomi lokal la malgre kondisyon difisil. Aterson-N Sainval, powèt ak pèfòmè nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], rann yo omaj atravè yon powèm nan koleksyon li " [[Pages noires de vers imprécis|Paj nwa vèsè enpresif]] ". Li dekri sakrifis ak fòs fanm sa yo ki, malgre danje ak defi chak jou, kenbe fanmi yo ak kominote yo vivan <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> .
Sainval mete aksan sou diyite ak detèminasyon [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] a, souvan souzèstime ak maltrete nan sosyete [[Ayiti|ayisyen an]] . Powèm li a evoke travay difisil yo ak wòl esansyèl yo, pandan y ap eksprime gwo respè ak admirasyon pou kontribisyon vital yo nan siviv ekonomik fanmi yo <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> . Powèt la sèvi ak langaj senp e dirèk pou transmèt pwofondè admirasyon li ak lanmou li pou eroin chak jou sa yo <ref>{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/04/22/aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Aterson-N Sainval salue la force des Madan Sara|last=TFE|date=2024-04-22|language=fr-CA|access-date=2024-06-28}}</ref> .
== Kilti rezistans ak kreyativite nan aksyon ==
Aterson-N Sainval, powèt, men tou aktè, avoka ak operatè kiltirèl, kwè ke wòl [[kilti]] a souvan "minimize nan lavi yo nan jèn moun an [[Ayiti]], redwi a zouti senp pou amizman ak aprantisaj nòm sosyal" . Dapre li, pèsepsyon sa a dwe chanje, paske "kilti ta dwe aksesib a tout moun".
== Referans ==
al1bkoo66zdzzzcv9a0j1oxlkcdcaf1
856236
856235
2024-11-15T22:14:07Z
Dade70
27764
ajoure kontni ak sous
856236
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
Lè li eksplore pwofondè sikolojik karaktè li, li eklere dinamik konplèks pouvwa ak vilnerabilite ki karakterize mond pwostitisyon vil la. Kidonk, Aterson-N Sainval pa sèlman jwe yon wòl, men tou li anrichi fim nan ak pwòp eritaj atistik pa l, mete aksan sou enpòtans vwa powetik la nan dyalòg [[Dialogue social|sosyal]] ak [[Cinématographique|sinematografik]] [[Tan kontanporen|kontanporen]] .
Atik la selebre rezistans ak kouraj [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]], machann ayisyen sa yo ki jwe yon wòl enpòtan nan ekonomi lokal la malgre kondisyon difisil. Aterson-N Sainval, powèt ak pèfòmè nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], rann yo omaj atravè yon powèm nan koleksyon li " [[Pages noires de vers imprécis|Paj nwa vèsè enpresif]] ". Li dekri sakrifis ak fòs fanm sa yo ki, malgre danje ak defi chak jou, kenbe fanmi yo ak kominote yo vivan <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> .
Sainval mete aksan sou diyite ak detèminasyon [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] a, souvan souzèstime ak maltrete nan sosyete [[Ayiti|ayisyen an]] . Powèm li a evoke travay difisil yo ak wòl esansyèl yo, pandan y ap eksprime gwo respè ak admirasyon pou kontribisyon vital yo nan siviv ekonomik fanmi yo <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> . Powèt la sèvi ak langaj senp e dirèk pou transmèt pwofondè admirasyon li ak lanmou li pou eroin chak jou sa yo <ref>{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/04/22/aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Aterson-N Sainval salue la force des Madan Sara|last=TFE|date=2024-04-22|language=fr-CA|access-date=2024-06-28}}</ref> .
== Kilti rezistans ak kreyativite nan aksyon ==
Aterson-N Sainval, powèt, men tou aktè, avoka ak operatè kiltirèl, kwè ke wòl [[kilti]] a souvan "minimize nan lavi yo nan jèn moun an [[Ayiti]], redwi a zouti senp pou amizman ak aprantisaj nòm sosyal" . Dapre li, pèsepsyon sa a dwe chanje, paske "kilti ta dwe aksesib a tout moun".
Li mete aksan sou Leta ak sosyete a dwe envesti plis nan sektè sa a, paske operatè kiltirèl yo, pou òganize aktivite yo, souvan oblije tire sou mèg resous yo. "Jèn yo ap de pli zan pli enterese nan inisyativ kiltirèl nan peyi a," li konfye [https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/ Azuéi], pandan y ap remake ke kontrent ekonomik anpeche patisipasyon yo nan aktivite sa yo.
== Referans ==
341bcbytw14p1nlce7jnu6d6tz70hvx
856237
856236
2024-11-15T22:14:54Z
Dade70
27764
/* Kilti rezistans ak kreyativite nan aksyon */ ajoute kontni ak sous
856237
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
Lè li eksplore pwofondè sikolojik karaktè li, li eklere dinamik konplèks pouvwa ak vilnerabilite ki karakterize mond pwostitisyon vil la. Kidonk, Aterson-N Sainval pa sèlman jwe yon wòl, men tou li anrichi fim nan ak pwòp eritaj atistik pa l, mete aksan sou enpòtans vwa powetik la nan dyalòg [[Dialogue social|sosyal]] ak [[Cinématographique|sinematografik]] [[Tan kontanporen|kontanporen]] .
Atik la selebre rezistans ak kouraj [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]], machann ayisyen sa yo ki jwe yon wòl enpòtan nan ekonomi lokal la malgre kondisyon difisil. Aterson-N Sainval, powèt ak pèfòmè nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], rann yo omaj atravè yon powèm nan koleksyon li " [[Pages noires de vers imprécis|Paj nwa vèsè enpresif]] ". Li dekri sakrifis ak fòs fanm sa yo ki, malgre danje ak defi chak jou, kenbe fanmi yo ak kominote yo vivan <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> .
Sainval mete aksan sou diyite ak detèminasyon [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] a, souvan souzèstime ak maltrete nan sosyete [[Ayiti|ayisyen an]] . Powèm li a evoke travay difisil yo ak wòl esansyèl yo, pandan y ap eksprime gwo respè ak admirasyon pou kontribisyon vital yo nan siviv ekonomik fanmi yo <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> . Powèt la sèvi ak langaj senp e dirèk pou transmèt pwofondè admirasyon li ak lanmou li pou eroin chak jou sa yo <ref>{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/04/22/aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Aterson-N Sainval salue la force des Madan Sara|last=TFE|date=2024-04-22|language=fr-CA|access-date=2024-06-28}}</ref> .
== Kilti rezistans ak kreyativite nan aksyon ==
Aterson-N Sainval, powèt, men tou aktè, avoka ak operatè kiltirèl, kwè ke wòl [[kilti]] a souvan "minimize nan lavi yo nan jèn moun an [[Ayiti]], redwi a zouti senp pou amizman ak aprantisaj nòm sosyal" . Dapre li, pèsepsyon sa a dwe chanje, paske "kilti ta dwe aksesib a tout moun".
Li mete aksan sou Leta ak sosyete a dwe envesti plis nan sektè sa a, paske operatè kiltirèl yo, pou òganize aktivite yo, souvan oblije tire sou mèg resous yo. "Jèn yo ap de pli zan pli enterese nan inisyativ kiltirèl nan peyi a," li konfye [https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/ Azuéi], pandan y ap remake ke kontrent ekonomik anpeche patisipasyon yo nan aktivite sa yo.
''Li esansyèl pou nou byen egzamine lajan Leta [[Ayiti|ayisyen]] mete pou [[kilti]] .'' ''Mank sibvansyon ki disponib pou operatè kiltirèl yo se yon gwo defi.''
''Pwofesyonèl kiltirèl souvan jwenn tèt yo fè fas a difikilte ekonomik, paske yo dwe sipòte tèt yo pandan y ap envesti nan [[atizay]] yo. Kòm Mbougar Sarr fè remake nan "The Most Secret Memory of Men", atizay yo dwe peye pou <ref>{{Cite web|url=https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/|title=Le charme à petit prix, résister face à l’insécurité et l’inflation|last=Pierre|first=Clovesky Andre Gerald|date=2024-05-13|website=Azuei Le Journal|language=en-US|access-date=2024-06-28}}</ref> .''
== Referans ==
rm5dzsrqycv8wg2gktpi60fx4hmici2
856238
856237
2024-11-15T22:16:36Z
Dade70
27764
ajoute kontni ak sous
856238
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
Lè li eksplore pwofondè sikolojik karaktè li, li eklere dinamik konplèks pouvwa ak vilnerabilite ki karakterize mond pwostitisyon vil la. Kidonk, Aterson-N Sainval pa sèlman jwe yon wòl, men tou li anrichi fim nan ak pwòp eritaj atistik pa l, mete aksan sou enpòtans vwa powetik la nan dyalòg [[Dialogue social|sosyal]] ak [[Cinématographique|sinematografik]] [[Tan kontanporen|kontanporen]] .
Atik la selebre rezistans ak kouraj [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]], machann ayisyen sa yo ki jwe yon wòl enpòtan nan ekonomi lokal la malgre kondisyon difisil. Aterson-N Sainval, powèt ak pèfòmè nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], rann yo omaj atravè yon powèm nan koleksyon li " [[Pages noires de vers imprécis|Paj nwa vèsè enpresif]] ". Li dekri sakrifis ak fòs fanm sa yo ki, malgre danje ak defi chak jou, kenbe fanmi yo ak kominote yo vivan <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> .
Sainval mete aksan sou diyite ak detèminasyon [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] a, souvan souzèstime ak maltrete nan sosyete [[Ayiti|ayisyen an]] . Powèm li a evoke travay difisil yo ak wòl esansyèl yo, pandan y ap eksprime gwo respè ak admirasyon pou kontribisyon vital yo nan siviv ekonomik fanmi yo <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> . Powèt la sèvi ak langaj senp e dirèk pou transmèt pwofondè admirasyon li ak lanmou li pou eroin chak jou sa yo <ref>{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/04/22/aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Aterson-N Sainval salue la force des Madan Sara|last=TFE|date=2024-04-22|language=fr-CA|access-date=2024-06-28}}</ref> .
== Kilti rezistans ak kreyativite nan aksyon ==
Aterson-N Sainval, powèt, men tou aktè, avoka ak operatè kiltirèl, kwè ke wòl [[kilti]] a souvan "minimize nan lavi yo nan jèn moun an [[Ayiti]], redwi a zouti senp pou amizman ak aprantisaj nòm sosyal" . Dapre li, pèsepsyon sa a dwe chanje, paske "kilti ta dwe aksesib a tout moun".
Li mete aksan sou Leta ak sosyete a dwe envesti plis nan sektè sa a, paske operatè kiltirèl yo, pou òganize aktivite yo, souvan oblije tire sou mèg resous yo. "Jèn yo ap de pli zan pli enterese nan inisyativ kiltirèl nan peyi a," li konfye [https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/ Azuéi], pandan y ap remake ke kontrent ekonomik anpeche patisipasyon yo nan aktivite sa yo.
''Li esansyèl pou nou byen egzamine lajan Leta [[Ayiti|ayisyen]] mete pou [[kilti]] .'' ''Mank sibvansyon ki disponib pou operatè kiltirèl yo se yon gwo defi.''
''Pwofesyonèl kiltirèl souvan jwenn tèt yo fè fas a difikilte ekonomik, paske yo dwe sipòte tèt yo pandan y ap envesti nan [[atizay]] yo. Kòm Mbougar Sarr fè remake nan "The Most Secret Memory of Men", atizay yo dwe peye pou <ref>{{Cite web|url=https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/|title=Le charme à petit prix, résister face à l’insécurité et l’inflation|last=Pierre|first=Clovesky Andre Gerald|date=2024-05-13|website=Azuei Le Journal|language=en-US|access-date=2024-06-28}}</ref> .''
== Yon powèm dedye a memwa Osny Zidor ==
''Ici ,''
''On ne vit pas , on meurt''
''Sous des projectiles qui nous sont destinés .''
''23 avril 2022 le chuchotement du vent déverse à mes oreilles'' ''Une musique inondée tant d’amertumes.''
''Ainsi ,/Ton visage passe et la stérilité a pris toute sa place dans mon corps ,''
''En tremblant , je me demande si c’est vraiment arrivée .''
''Cette Journée sans soleil ,Inachevée, A la mémoire trouée, Au Bois Verna en entier''
''Respire tout ton sang . Une image choquante Une douleur absurde Un dessin sans fin'' ''Qui nous offre un spectacle gratuit ,Et l’Etat à la tire..., Et c’est là,''
''La finitude a pris racine / Pour immortaliser / Ton image. /Femme battante''
''Femme d’espérance /Aux ancêtres, / Aller leur dire / Que nous ne cesserons /Demander ,''
''Réclamer, Exiger,le départ de la peur /Le départ de la honte /Le départ de ceux qui nous tuent''
''Et violent nos espoirs et nos rêves /Matin , midi et soir . /Allez leur dire''
''Ça sent le souffle ..''<ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti">{{Lien web|langue=en|titre=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|site=Loop News|consulté le=2024-07-07}}</ref>''.''
== Referans ==
fsg6m6jdtmnbbd609xk2vlnkqz0t232
856239
856238
2024-11-15T22:17:11Z
Dade70
27764
/* Yon powèm dedye a memwa Osny Zidor */ ajoure kontni ak sous
856239
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
Lè li eksplore pwofondè sikolojik karaktè li, li eklere dinamik konplèks pouvwa ak vilnerabilite ki karakterize mond pwostitisyon vil la. Kidonk, Aterson-N Sainval pa sèlman jwe yon wòl, men tou li anrichi fim nan ak pwòp eritaj atistik pa l, mete aksan sou enpòtans vwa powetik la nan dyalòg [[Dialogue social|sosyal]] ak [[Cinématographique|sinematografik]] [[Tan kontanporen|kontanporen]] .
Atik la selebre rezistans ak kouraj [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]], machann ayisyen sa yo ki jwe yon wòl enpòtan nan ekonomi lokal la malgre kondisyon difisil. Aterson-N Sainval, powèt ak pèfòmè nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], rann yo omaj atravè yon powèm nan koleksyon li " [[Pages noires de vers imprécis|Paj nwa vèsè enpresif]] ". Li dekri sakrifis ak fòs fanm sa yo ki, malgre danje ak defi chak jou, kenbe fanmi yo ak kominote yo vivan <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> .
Sainval mete aksan sou diyite ak detèminasyon [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] a, souvan souzèstime ak maltrete nan sosyete [[Ayiti|ayisyen an]] . Powèm li a evoke travay difisil yo ak wòl esansyèl yo, pandan y ap eksprime gwo respè ak admirasyon pou kontribisyon vital yo nan siviv ekonomik fanmi yo <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> . Powèt la sèvi ak langaj senp e dirèk pou transmèt pwofondè admirasyon li ak lanmou li pou eroin chak jou sa yo <ref>{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/04/22/aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Aterson-N Sainval salue la force des Madan Sara|last=TFE|date=2024-04-22|language=fr-CA|access-date=2024-06-28}}</ref> .
== Kilti rezistans ak kreyativite nan aksyon ==
Aterson-N Sainval, powèt, men tou aktè, avoka ak operatè kiltirèl, kwè ke wòl [[kilti]] a souvan "minimize nan lavi yo nan jèn moun an [[Ayiti]], redwi a zouti senp pou amizman ak aprantisaj nòm sosyal" . Dapre li, pèsepsyon sa a dwe chanje, paske "kilti ta dwe aksesib a tout moun".
Li mete aksan sou Leta ak sosyete a dwe envesti plis nan sektè sa a, paske operatè kiltirèl yo, pou òganize aktivite yo, souvan oblije tire sou mèg resous yo. "Jèn yo ap de pli zan pli enterese nan inisyativ kiltirèl nan peyi a," li konfye [https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/ Azuéi], pandan y ap remake ke kontrent ekonomik anpeche patisipasyon yo nan aktivite sa yo.
''Li esansyèl pou nou byen egzamine lajan Leta [[Ayiti|ayisyen]] mete pou [[kilti]] .'' ''Mank sibvansyon ki disponib pou operatè kiltirèl yo se yon gwo defi.''
''Pwofesyonèl kiltirèl souvan jwenn tèt yo fè fas a difikilte ekonomik, paske yo dwe sipòte tèt yo pandan y ap envesti nan [[atizay]] yo. Kòm Mbougar Sarr fè remake nan "The Most Secret Memory of Men", atizay yo dwe peye pou <ref>{{Cite web|url=https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/|title=Le charme à petit prix, résister face à l’insécurité et l’inflation|last=Pierre|first=Clovesky Andre Gerald|date=2024-05-13|website=Azuei Le Journal|language=en-US|access-date=2024-06-28}}</ref> .''
== Yon powèm dedye a memwa Osny Zidor ==
''Ici ,''
''On ne vit pas , on meurt''
''Sous des projectiles qui nous sont destinés .''
''23 avril 2022 le chuchotement du vent déverse à mes oreilles'' ''Une musique inondée tant d’amertumes.''
''Ainsi ,/Ton visage passe et la stérilité a pris toute sa place dans mon corps ,''
''En tremblant , je me demande si c’est vraiment arrivée .''
''Cette Journée sans soleil ,Inachevée, A la mémoire trouée, Au Bois Verna en entier''
''Respire tout ton sang . Une image choquante Une douleur absurde Un dessin sans fin'' ''Qui nous offre un spectacle gratuit ,Et l’Etat à la tire..., Et c’est là,''
''La finitude a pris racine / Pour immortaliser / Ton image. /Femme battante''
''Femme d’espérance /Aux ancêtres, / Aller leur dire / Que nous ne cesserons /Demander ,''
''Réclamer, Exiger,le départ de la peur /Le départ de la honte /Le départ de ceux qui nous tuent''
''Et violent nos espoirs et nos rêves /Matin , midi et soir . /Allez leur dire''
''Ça sent le souffle ..''<ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti">{{Lien web|langue=en|titre=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|site=Loop News|consulté le=2024-07-07}}</ref>''.''
Powèm sa a ki te dedye a memwa [[Osny Zidor]], yon etidyan nan Inivèsite Leta Ayiti nan depatman Medsin, te mouri trajik nan yon bal pèdi nan dat 23 avril 2022. Powèm touchan sa a se yon [[zèv]] poyan ki rann omaj a lavi l e ki denonse enjistis lanmò li. Tèks Aterson-N eksprime doulè ak kòlè nan pèt yon jèn lavi pwomèt, pandan y ap mete aksan sou enpak pwofon trajedi sa a sou kominote a <ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti2">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|title=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-07-07}}</ref> .
== Referans ==
bo9065dwo63iof4dn7xkok4sg22xx3l
856240
856239
2024-11-15T22:17:42Z
Dade70
27764
/* Yon powèm dedye a memwa Osny Zidor */ ajoute kontni ak sous
856240
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
Lè li eksplore pwofondè sikolojik karaktè li, li eklere dinamik konplèks pouvwa ak vilnerabilite ki karakterize mond pwostitisyon vil la. Kidonk, Aterson-N Sainval pa sèlman jwe yon wòl, men tou li anrichi fim nan ak pwòp eritaj atistik pa l, mete aksan sou enpòtans vwa powetik la nan dyalòg [[Dialogue social|sosyal]] ak [[Cinématographique|sinematografik]] [[Tan kontanporen|kontanporen]] .
Atik la selebre rezistans ak kouraj [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]], machann ayisyen sa yo ki jwe yon wòl enpòtan nan ekonomi lokal la malgre kondisyon difisil. Aterson-N Sainval, powèt ak pèfòmè nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], rann yo omaj atravè yon powèm nan koleksyon li " [[Pages noires de vers imprécis|Paj nwa vèsè enpresif]] ". Li dekri sakrifis ak fòs fanm sa yo ki, malgre danje ak defi chak jou, kenbe fanmi yo ak kominote yo vivan <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> .
Sainval mete aksan sou diyite ak detèminasyon [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] a, souvan souzèstime ak maltrete nan sosyete [[Ayiti|ayisyen an]] . Powèm li a evoke travay difisil yo ak wòl esansyèl yo, pandan y ap eksprime gwo respè ak admirasyon pou kontribisyon vital yo nan siviv ekonomik fanmi yo <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> . Powèt la sèvi ak langaj senp e dirèk pou transmèt pwofondè admirasyon li ak lanmou li pou eroin chak jou sa yo <ref>{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/04/22/aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Aterson-N Sainval salue la force des Madan Sara|last=TFE|date=2024-04-22|language=fr-CA|access-date=2024-06-28}}</ref> .
== Kilti rezistans ak kreyativite nan aksyon ==
Aterson-N Sainval, powèt, men tou aktè, avoka ak operatè kiltirèl, kwè ke wòl [[kilti]] a souvan "minimize nan lavi yo nan jèn moun an [[Ayiti]], redwi a zouti senp pou amizman ak aprantisaj nòm sosyal" . Dapre li, pèsepsyon sa a dwe chanje, paske "kilti ta dwe aksesib a tout moun".
Li mete aksan sou Leta ak sosyete a dwe envesti plis nan sektè sa a, paske operatè kiltirèl yo, pou òganize aktivite yo, souvan oblije tire sou mèg resous yo. "Jèn yo ap de pli zan pli enterese nan inisyativ kiltirèl nan peyi a," li konfye [https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/ Azuéi], pandan y ap remake ke kontrent ekonomik anpeche patisipasyon yo nan aktivite sa yo.
''Li esansyèl pou nou byen egzamine lajan Leta [[Ayiti|ayisyen]] mete pou [[kilti]] .'' ''Mank sibvansyon ki disponib pou operatè kiltirèl yo se yon gwo defi.''
''Pwofesyonèl kiltirèl souvan jwenn tèt yo fè fas a difikilte ekonomik, paske yo dwe sipòte tèt yo pandan y ap envesti nan [[atizay]] yo. Kòm Mbougar Sarr fè remake nan "The Most Secret Memory of Men", atizay yo dwe peye pou <ref>{{Cite web|url=https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/|title=Le charme à petit prix, résister face à l’insécurité et l’inflation|last=Pierre|first=Clovesky Andre Gerald|date=2024-05-13|website=Azuei Le Journal|language=en-US|access-date=2024-06-28}}</ref> .''
== Yon powèm dedye a memwa Osny Zidor ==
''Ici ,''
''On ne vit pas , on meurt''
''Sous des projectiles qui nous sont destinés .''
''23 avril 2022 le chuchotement du vent déverse à mes oreilles'' ''Une musique inondée tant d’amertumes.''
''Ainsi ,/Ton visage passe et la stérilité a pris toute sa place dans mon corps ,''
''En tremblant , je me demande si c’est vraiment arrivée .''
''Cette Journée sans soleil ,Inachevée, A la mémoire trouée, Au Bois Verna en entier''
''Respire tout ton sang . Une image choquante Une douleur absurde Un dessin sans fin'' ''Qui nous offre un spectacle gratuit ,Et l’Etat à la tire..., Et c’est là,''
''La finitude a pris racine / Pour immortaliser / Ton image. /Femme battante''
''Femme d’espérance /Aux ancêtres, / Aller leur dire / Que nous ne cesserons /Demander ,''
''Réclamer, Exiger,le départ de la peur /Le départ de la honte /Le départ de ceux qui nous tuent''
''Et violent nos espoirs et nos rêves /Matin , midi et soir . /Allez leur dire''
''Ça sent le souffle ..''<ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti">{{Lien web|langue=en|titre=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|site=Loop News|consulté le=2024-07-07}}</ref>''.''
Powèm sa a ki te dedye a memwa [[Osny Zidor]], yon etidyan nan Inivèsite Leta Ayiti nan depatman Medsin, te mouri trajik nan yon bal pèdi nan dat 23 avril 2022. Powèm touchan sa a se yon [[zèv]] poyan ki rann omaj a lavi l e ki denonse enjistis lanmò li. Tèks Aterson-N eksprime doulè ak kòlè nan pèt yon jèn lavi pwomèt, pandan y ap mete aksan sou enpak pwofon trajedi sa a sou kominote a <ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti2">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|title=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-07-07}}</ref> .
Powèm sa a se yon fòm rezistans [[Poetik|powetik]], kote li te itilize pouvwa mo pou mande chanjman sosyal ak onore moun ki te viktim [[Lajistis|enjistis]] . Nan komemore [[Osny Zidor]], powèm nan vin tounen yon rèl rasanbleman pou jistis ak pwoteksyon dwa moun ann [[Ayiti]] <ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti3">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|title=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-07-07}}</ref>
== Referans ==
4atoi794zmntsbx00t7lmi5jmj1z2pu
856241
856240
2024-11-15T22:19:09Z
Dade70
27764
ajoute kontni ak sous
856241
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
Lè li eksplore pwofondè sikolojik karaktè li, li eklere dinamik konplèks pouvwa ak vilnerabilite ki karakterize mond pwostitisyon vil la. Kidonk, Aterson-N Sainval pa sèlman jwe yon wòl, men tou li anrichi fim nan ak pwòp eritaj atistik pa l, mete aksan sou enpòtans vwa powetik la nan dyalòg [[Dialogue social|sosyal]] ak [[Cinématographique|sinematografik]] [[Tan kontanporen|kontanporen]] .
Atik la selebre rezistans ak kouraj [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]], machann ayisyen sa yo ki jwe yon wòl enpòtan nan ekonomi lokal la malgre kondisyon difisil. Aterson-N Sainval, powèt ak pèfòmè nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], rann yo omaj atravè yon powèm nan koleksyon li " [[Pages noires de vers imprécis|Paj nwa vèsè enpresif]] ". Li dekri sakrifis ak fòs fanm sa yo ki, malgre danje ak defi chak jou, kenbe fanmi yo ak kominote yo vivan <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> .
Sainval mete aksan sou diyite ak detèminasyon [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] a, souvan souzèstime ak maltrete nan sosyete [[Ayiti|ayisyen an]] . Powèm li a evoke travay difisil yo ak wòl esansyèl yo, pandan y ap eksprime gwo respè ak admirasyon pou kontribisyon vital yo nan siviv ekonomik fanmi yo <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> . Powèt la sèvi ak langaj senp e dirèk pou transmèt pwofondè admirasyon li ak lanmou li pou eroin chak jou sa yo <ref>{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/04/22/aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Aterson-N Sainval salue la force des Madan Sara|last=TFE|date=2024-04-22|language=fr-CA|access-date=2024-06-28}}</ref> .
== Kilti rezistans ak kreyativite nan aksyon ==
Aterson-N Sainval, powèt, men tou aktè, avoka ak operatè kiltirèl, kwè ke wòl [[kilti]] a souvan "minimize nan lavi yo nan jèn moun an [[Ayiti]], redwi a zouti senp pou amizman ak aprantisaj nòm sosyal" . Dapre li, pèsepsyon sa a dwe chanje, paske "kilti ta dwe aksesib a tout moun".
Li mete aksan sou Leta ak sosyete a dwe envesti plis nan sektè sa a, paske operatè kiltirèl yo, pou òganize aktivite yo, souvan oblije tire sou mèg resous yo. "Jèn yo ap de pli zan pli enterese nan inisyativ kiltirèl nan peyi a," li konfye [https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/ Azuéi], pandan y ap remake ke kontrent ekonomik anpeche patisipasyon yo nan aktivite sa yo.
''Li esansyèl pou nou byen egzamine lajan Leta [[Ayiti|ayisyen]] mete pou [[kilti]] .'' ''Mank sibvansyon ki disponib pou operatè kiltirèl yo se yon gwo defi.''
''Pwofesyonèl kiltirèl souvan jwenn tèt yo fè fas a difikilte ekonomik, paske yo dwe sipòte tèt yo pandan y ap envesti nan [[atizay]] yo. Kòm Mbougar Sarr fè remake nan "The Most Secret Memory of Men", atizay yo dwe peye pou <ref>{{Cite web|url=https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/|title=Le charme à petit prix, résister face à l’insécurité et l’inflation|last=Pierre|first=Clovesky Andre Gerald|date=2024-05-13|website=Azuei Le Journal|language=en-US|access-date=2024-06-28}}</ref> .''
== Yon powèm dedye a memwa Osny Zidor ==
''Ici ,''
''On ne vit pas , on meurt''
''Sous des projectiles qui nous sont destinés .''
''23 avril 2022 le chuchotement du vent déverse à mes oreilles'' ''Une musique inondée tant d’amertumes.''
''Ainsi ,/Ton visage passe et la stérilité a pris toute sa place dans mon corps ,''
''En tremblant , je me demande si c’est vraiment arrivée .''
''Cette Journée sans soleil ,Inachevée, A la mémoire trouée, Au Bois Verna en entier''
''Respire tout ton sang . Une image choquante Une douleur absurde Un dessin sans fin'' ''Qui nous offre un spectacle gratuit ,Et l’Etat à la tire..., Et c’est là,''
''La finitude a pris racine / Pour immortaliser / Ton image. /Femme battante''
''Femme d’espérance /Aux ancêtres, / Aller leur dire / Que nous ne cesserons /Demander ,''
''Réclamer, Exiger,le départ de la peur /Le départ de la honte /Le départ de ceux qui nous tuent''
''Et violent nos espoirs et nos rêves /Matin , midi et soir . /Allez leur dire''
''Ça sent le souffle ..''<ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti">{{Lien web|langue=en|titre=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|site=Loop News|consulté le=2024-07-07}}</ref>''.''
Powèm sa a ki te dedye a memwa [[Osny Zidor]], yon etidyan nan Inivèsite Leta Ayiti nan depatman Medsin, te mouri trajik nan yon bal pèdi nan dat 23 avril 2022. Powèm touchan sa a se yon [[zèv]] poyan ki rann omaj a lavi l e ki denonse enjistis lanmò li. Tèks Aterson-N eksprime doulè ak kòlè nan pèt yon jèn lavi pwomèt, pandan y ap mete aksan sou enpak pwofon trajedi sa a sou kominote a <ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti2">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|title=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-07-07}}</ref> .
Powèm sa a se yon fòm rezistans [[Poetik|powetik]], kote li te itilize pouvwa mo pou mande chanjman sosyal ak onore moun ki te viktim [[Lajistis|enjistis]] . Nan komemore [[Osny Zidor]], powèm nan vin tounen yon rèl rasanbleman pou jistis ak pwoteksyon dwa moun ann [[Ayiti]] <ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti3">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|title=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-07-07}}</ref>
== Zèv li yo ==
* ''Pages noires de vers imprécis'', 2022<ref>{{Lien web|titre=Le National|url=https://lenational.org/|site=lenational.org|consulté le=2024-06-08}}</ref>.
* Je T'écris avec la nuit Dans mes Mains
== Referans ==
hhkw5jv6xvhes0r8b5wywfgznoaxk6a
856242
856241
2024-11-15T22:20:43Z
Dade70
27764
Ajoute imaj
856242
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
[[Fichye:Aterson-N_Sainval_.D.jpg|vignette|Poete , Ecrivain haitien]]
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
Lè li eksplore pwofondè sikolojik karaktè li, li eklere dinamik konplèks pouvwa ak vilnerabilite ki karakterize mond pwostitisyon vil la. Kidonk, Aterson-N Sainval pa sèlman jwe yon wòl, men tou li anrichi fim nan ak pwòp eritaj atistik pa l, mete aksan sou enpòtans vwa powetik la nan dyalòg [[Dialogue social|sosyal]] ak [[Cinématographique|sinematografik]] [[Tan kontanporen|kontanporen]] .
Atik la selebre rezistans ak kouraj [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]], machann ayisyen sa yo ki jwe yon wòl enpòtan nan ekonomi lokal la malgre kondisyon difisil. Aterson-N Sainval, powèt ak pèfòmè nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], rann yo omaj atravè yon powèm nan koleksyon li " [[Pages noires de vers imprécis|Paj nwa vèsè enpresif]] ". Li dekri sakrifis ak fòs fanm sa yo ki, malgre danje ak defi chak jou, kenbe fanmi yo ak kominote yo vivan <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> .
Sainval mete aksan sou diyite ak detèminasyon [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] a, souvan souzèstime ak maltrete nan sosyete [[Ayiti|ayisyen an]] . Powèm li a evoke travay difisil yo ak wòl esansyèl yo, pandan y ap eksprime gwo respè ak admirasyon pou kontribisyon vital yo nan siviv ekonomik fanmi yo <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> . Powèt la sèvi ak langaj senp e dirèk pou transmèt pwofondè admirasyon li ak lanmou li pou eroin chak jou sa yo <ref>{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/04/22/aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Aterson-N Sainval salue la force des Madan Sara|last=TFE|date=2024-04-22|language=fr-CA|access-date=2024-06-28}}</ref> .
== Kilti rezistans ak kreyativite nan aksyon ==
Aterson-N Sainval, powèt, men tou aktè, avoka ak operatè kiltirèl, kwè ke wòl [[kilti]] a souvan "minimize nan lavi yo nan jèn moun an [[Ayiti]], redwi a zouti senp pou amizman ak aprantisaj nòm sosyal" . Dapre li, pèsepsyon sa a dwe chanje, paske "kilti ta dwe aksesib a tout moun".
Li mete aksan sou Leta ak sosyete a dwe envesti plis nan sektè sa a, paske operatè kiltirèl yo, pou òganize aktivite yo, souvan oblije tire sou mèg resous yo. "Jèn yo ap de pli zan pli enterese nan inisyativ kiltirèl nan peyi a," li konfye [https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/ Azuéi], pandan y ap remake ke kontrent ekonomik anpeche patisipasyon yo nan aktivite sa yo.
''Li esansyèl pou nou byen egzamine lajan Leta [[Ayiti|ayisyen]] mete pou [[kilti]] .'' ''Mank sibvansyon ki disponib pou operatè kiltirèl yo se yon gwo defi.''
''Pwofesyonèl kiltirèl souvan jwenn tèt yo fè fas a difikilte ekonomik, paske yo dwe sipòte tèt yo pandan y ap envesti nan [[atizay]] yo. Kòm Mbougar Sarr fè remake nan "The Most Secret Memory of Men", atizay yo dwe peye pou <ref>{{Cite web|url=https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/|title=Le charme à petit prix, résister face à l’insécurité et l’inflation|last=Pierre|first=Clovesky Andre Gerald|date=2024-05-13|website=Azuei Le Journal|language=en-US|access-date=2024-06-28}}</ref> .''
== Yon powèm dedye a memwa Osny Zidor ==
''Ici ,''
''On ne vit pas , on meurt''
''Sous des projectiles qui nous sont destinés .''
''23 avril 2022 le chuchotement du vent déverse à mes oreilles'' ''Une musique inondée tant d’amertumes.''
''Ainsi ,/Ton visage passe et la stérilité a pris toute sa place dans mon corps ,''
''En tremblant , je me demande si c’est vraiment arrivée .''
''Cette Journée sans soleil ,Inachevée, A la mémoire trouée, Au Bois Verna en entier''
''Respire tout ton sang . Une image choquante Une douleur absurde Un dessin sans fin'' ''Qui nous offre un spectacle gratuit ,Et l’Etat à la tire..., Et c’est là,''
''La finitude a pris racine / Pour immortaliser / Ton image. /Femme battante''
''Femme d’espérance /Aux ancêtres, / Aller leur dire / Que nous ne cesserons /Demander ,''
''Réclamer, Exiger,le départ de la peur /Le départ de la honte /Le départ de ceux qui nous tuent''
''Et violent nos espoirs et nos rêves /Matin , midi et soir . /Allez leur dire''
''Ça sent le souffle ..''<ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti">{{Lien web|langue=en|titre=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|site=Loop News|consulté le=2024-07-07}}</ref>''.''
Powèm sa a ki te dedye a memwa [[Osny Zidor]], yon etidyan nan Inivèsite Leta Ayiti nan depatman Medsin, te mouri trajik nan yon bal pèdi nan dat 23 avril 2022. Powèm touchan sa a se yon [[zèv]] poyan ki rann omaj a lavi l e ki denonse enjistis lanmò li. Tèks Aterson-N eksprime doulè ak kòlè nan pèt yon jèn lavi pwomèt, pandan y ap mete aksan sou enpak pwofon trajedi sa a sou kominote a <ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti2">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|title=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-07-07}}</ref> .
Powèm sa a se yon fòm rezistans [[Poetik|powetik]], kote li te itilize pouvwa mo pou mande chanjman sosyal ak onore moun ki te viktim [[Lajistis|enjistis]] . Nan komemore [[Osny Zidor]], powèm nan vin tounen yon rèl rasanbleman pou jistis ak pwoteksyon dwa moun ann [[Ayiti]] <ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti3">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|title=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-07-07}}</ref>
== Zèv li yo ==
* ''Pages noires de vers imprécis'', 2022<ref>{{Lien web|titre=Le National|url=https://lenational.org/|site=lenational.org|consulté le=2024-06-08}}</ref>.
* Je T'écris avec la nuit Dans mes Mains
== Referans ==
9oexgns2uys7721ab7a0160hef9vutm
856262
856242
2024-11-15T23:50:21Z
Kitanago
19629
856262
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023|classe=écrivain}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
[[Fichye:Aterson-N_Sainval_.D.jpg|vignette|Poete , Ecrivain haitien]]
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
Lè li eksplore pwofondè sikolojik karaktè li, li eklere dinamik konplèks pouvwa ak vilnerabilite ki karakterize mond pwostitisyon vil la. Kidonk, Aterson-N Sainval pa sèlman jwe yon wòl, men tou li anrichi fim nan ak pwòp eritaj atistik pa l, mete aksan sou enpòtans vwa powetik la nan dyalòg [[Dialogue social|sosyal]] ak [[Cinématographique|sinematografik]] [[Tan kontanporen|kontanporen]] .
Atik la selebre rezistans ak kouraj [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]], machann ayisyen sa yo ki jwe yon wòl enpòtan nan ekonomi lokal la malgre kondisyon difisil. Aterson-N Sainval, powèt ak pèfòmè nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], rann yo omaj atravè yon powèm nan koleksyon li " [[Pages noires de vers imprécis|Paj nwa vèsè enpresif]] ". Li dekri sakrifis ak fòs fanm sa yo ki, malgre danje ak defi chak jou, kenbe fanmi yo ak kominote yo vivan <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> .
Sainval mete aksan sou diyite ak detèminasyon [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] a, souvan souzèstime ak maltrete nan sosyete [[Ayiti|ayisyen an]] . Powèm li a evoke travay difisil yo ak wòl esansyèl yo, pandan y ap eksprime gwo respè ak admirasyon pou kontribisyon vital yo nan siviv ekonomik fanmi yo <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> . Powèt la sèvi ak langaj senp e dirèk pou transmèt pwofondè admirasyon li ak lanmou li pou eroin chak jou sa yo <ref>{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/04/22/aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Aterson-N Sainval salue la force des Madan Sara|last=TFE|date=2024-04-22|language=fr-CA|access-date=2024-06-28}}</ref> .
== Kilti rezistans ak kreyativite nan aksyon ==
Aterson-N Sainval, powèt, men tou aktè, avoka ak operatè kiltirèl, kwè ke wòl [[kilti]] a souvan "minimize nan lavi yo nan jèn moun an [[Ayiti]], redwi a zouti senp pou amizman ak aprantisaj nòm sosyal" . Dapre li, pèsepsyon sa a dwe chanje, paske "kilti ta dwe aksesib a tout moun".
Li mete aksan sou Leta ak sosyete a dwe envesti plis nan sektè sa a, paske operatè kiltirèl yo, pou òganize aktivite yo, souvan oblije tire sou mèg resous yo. "Jèn yo ap de pli zan pli enterese nan inisyativ kiltirèl nan peyi a," li konfye [https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/ Azuéi], pandan y ap remake ke kontrent ekonomik anpeche patisipasyon yo nan aktivite sa yo.
''Li esansyèl pou nou byen egzamine lajan Leta [[Ayiti|ayisyen]] mete pou [[kilti]] .'' ''Mank sibvansyon ki disponib pou operatè kiltirèl yo se yon gwo defi.''
''Pwofesyonèl kiltirèl souvan jwenn tèt yo fè fas a difikilte ekonomik, paske yo dwe sipòte tèt yo pandan y ap envesti nan [[atizay]] yo. Kòm Mbougar Sarr fè remake nan "The Most Secret Memory of Men", atizay yo dwe peye pou <ref>{{Cite web|url=https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/|title=Le charme à petit prix, résister face à l’insécurité et l’inflation|last=Pierre|first=Clovesky Andre Gerald|date=2024-05-13|website=Azuei Le Journal|language=en-US|access-date=2024-06-28}}</ref> .''
== Yon powèm dedye a memwa Osny Zidor ==
''Ici ,''
''On ne vit pas , on meurt''
''Sous des projectiles qui nous sont destinés .''
''23 avril 2022 le chuchotement du vent déverse à mes oreilles'' ''Une musique inondée tant d’amertumes.''
''Ainsi ,/Ton visage passe et la stérilité a pris toute sa place dans mon corps ,''
''En tremblant , je me demande si c’est vraiment arrivée .''
''Cette Journée sans soleil ,Inachevée, A la mémoire trouée, Au Bois Verna en entier''
''Respire tout ton sang . Une image choquante Une douleur absurde Un dessin sans fin'' ''Qui nous offre un spectacle gratuit ,Et l’Etat à la tire..., Et c’est là,''
''La finitude a pris racine / Pour immortaliser / Ton image. /Femme battante''
''Femme d’espérance /Aux ancêtres, / Aller leur dire / Que nous ne cesserons /Demander ,''
''Réclamer, Exiger,le départ de la peur /Le départ de la honte /Le départ de ceux qui nous tuent''
''Et violent nos espoirs et nos rêves /Matin , midi et soir . /Allez leur dire''
''Ça sent le souffle ..''<ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti">{{Lien web|langue=en|titre=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|site=Loop News|consulté le=2024-07-07}}</ref>''.''
Powèm sa a ki te dedye a memwa [[Osny Zidor]], yon etidyan nan Inivèsite Leta Ayiti nan depatman Medsin, te mouri trajik nan yon bal pèdi nan dat 23 avril 2022. Powèm touchan sa a se yon [[zèv]] poyan ki rann omaj a lavi l e ki denonse enjistis lanmò li. Tèks Aterson-N eksprime doulè ak kòlè nan pèt yon jèn lavi pwomèt, pandan y ap mete aksan sou enpak pwofon trajedi sa a sou kominote a <ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti2">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|title=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-07-07}}</ref> .
Powèm sa a se yon fòm rezistans [[Poetik|powetik]], kote li te itilize pouvwa mo pou mande chanjman sosyal ak onore moun ki te viktim [[Lajistis|enjistis]] . Nan komemore [[Osny Zidor]], powèm nan vin tounen yon rèl rasanbleman pou jistis ak pwoteksyon dwa moun ann [[Ayiti]] <ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti3">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|title=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-07-07}}</ref>
== Zèv li yo ==
* ''Pages noires de vers imprécis'', 2022<ref>{{Lien web|titre=Le National|url=https://lenational.org/|site=lenational.org|consulté le=2024-06-08}}</ref>.
* Je T'écris avec la nuit Dans mes Mains
== Referans ==
8c5rhm7f2dwr534kwv7y2mczvpe0k0m
856266
856262
2024-11-15T23:53:47Z
Kitanago
19629
856266
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023|charte=écrivain}}
Aterson-N Sainval, ke yo rele Dade, fèt nan Petit-Goave nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
[[Fichye:Aterson-N_Sainval_.D.jpg|vignette|Poete , Ecrivain haitien]]
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
Lè li eksplore pwofondè sikolojik karaktè li, li eklere dinamik konplèks pouvwa ak vilnerabilite ki karakterize mond pwostitisyon vil la. Kidonk, Aterson-N Sainval pa sèlman jwe yon wòl, men tou li anrichi fim nan ak pwòp eritaj atistik pa l, mete aksan sou enpòtans vwa powetik la nan dyalòg [[Dialogue social|sosyal]] ak [[Cinématographique|sinematografik]] [[Tan kontanporen|kontanporen]] .
Atik la selebre rezistans ak kouraj [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]], machann ayisyen sa yo ki jwe yon wòl enpòtan nan ekonomi lokal la malgre kondisyon difisil. Aterson-N Sainval, powèt ak pèfòmè nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], rann yo omaj atravè yon powèm nan koleksyon li " [[Pages noires de vers imprécis|Paj nwa vèsè enpresif]] ". Li dekri sakrifis ak fòs fanm sa yo ki, malgre danje ak defi chak jou, kenbe fanmi yo ak kominote yo vivan <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> .
Sainval mete aksan sou diyite ak detèminasyon [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] a, souvan souzèstime ak maltrete nan sosyete [[Ayiti|ayisyen an]] . Powèm li a evoke travay difisil yo ak wòl esansyèl yo, pandan y ap eksprime gwo respè ak admirasyon pou kontribisyon vital yo nan siviv ekonomik fanmi yo <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> . Powèt la sèvi ak langaj senp e dirèk pou transmèt pwofondè admirasyon li ak lanmou li pou eroin chak jou sa yo <ref>{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/04/22/aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Aterson-N Sainval salue la force des Madan Sara|last=TFE|date=2024-04-22|language=fr-CA|access-date=2024-06-28}}</ref> .
== Kilti rezistans ak kreyativite nan aksyon ==
Aterson-N Sainval, powèt, men tou aktè, avoka ak operatè kiltirèl, kwè ke wòl [[kilti]] a souvan "minimize nan lavi yo nan jèn moun an [[Ayiti]], redwi a zouti senp pou amizman ak aprantisaj nòm sosyal" . Dapre li, pèsepsyon sa a dwe chanje, paske "kilti ta dwe aksesib a tout moun".
Li mete aksan sou Leta ak sosyete a dwe envesti plis nan sektè sa a, paske operatè kiltirèl yo, pou òganize aktivite yo, souvan oblije tire sou mèg resous yo. "Jèn yo ap de pli zan pli enterese nan inisyativ kiltirèl nan peyi a," li konfye [https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/ Azuéi], pandan y ap remake ke kontrent ekonomik anpeche patisipasyon yo nan aktivite sa yo.
''Li esansyèl pou nou byen egzamine lajan Leta [[Ayiti|ayisyen]] mete pou [[kilti]] .'' ''Mank sibvansyon ki disponib pou operatè kiltirèl yo se yon gwo defi.''
''Pwofesyonèl kiltirèl souvan jwenn tèt yo fè fas a difikilte ekonomik, paske yo dwe sipòte tèt yo pandan y ap envesti nan [[atizay]] yo. Kòm Mbougar Sarr fè remake nan "The Most Secret Memory of Men", atizay yo dwe peye pou <ref>{{Cite web|url=https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/|title=Le charme à petit prix, résister face à l’insécurité et l’inflation|last=Pierre|first=Clovesky Andre Gerald|date=2024-05-13|website=Azuei Le Journal|language=en-US|access-date=2024-06-28}}</ref> .''
== Yon powèm dedye a memwa Osny Zidor ==
''Ici ,''
''On ne vit pas , on meurt''
''Sous des projectiles qui nous sont destinés .''
''23 avril 2022 le chuchotement du vent déverse à mes oreilles'' ''Une musique inondée tant d’amertumes.''
''Ainsi ,/Ton visage passe et la stérilité a pris toute sa place dans mon corps ,''
''En tremblant , je me demande si c’est vraiment arrivée .''
''Cette Journée sans soleil ,Inachevée, A la mémoire trouée, Au Bois Verna en entier''
''Respire tout ton sang . Une image choquante Une douleur absurde Un dessin sans fin'' ''Qui nous offre un spectacle gratuit ,Et l’Etat à la tire..., Et c’est là,''
''La finitude a pris racine / Pour immortaliser / Ton image. /Femme battante''
''Femme d’espérance /Aux ancêtres, / Aller leur dire / Que nous ne cesserons /Demander ,''
''Réclamer, Exiger,le départ de la peur /Le départ de la honte /Le départ de ceux qui nous tuent''
''Et violent nos espoirs et nos rêves /Matin , midi et soir . /Allez leur dire''
''Ça sent le souffle ..''<ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti">{{Lien web|langue=en|titre=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|site=Loop News|consulté le=2024-07-07}}</ref>''.''
Powèm sa a ki te dedye a memwa [[Osny Zidor]], yon etidyan nan Inivèsite Leta Ayiti nan depatman Medsin, te mouri trajik nan yon bal pèdi nan dat 23 avril 2022. Powèm touchan sa a se yon [[zèv]] poyan ki rann omaj a lavi l e ki denonse enjistis lanmò li. Tèks Aterson-N eksprime doulè ak kòlè nan pèt yon jèn lavi pwomèt, pandan y ap mete aksan sou enpak pwofon trajedi sa a sou kominote a <ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti2">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|title=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-07-07}}</ref> .
Powèm sa a se yon fòm rezistans [[Poetik|powetik]], kote li te itilize pouvwa mo pou mande chanjman sosyal ak onore moun ki te viktim [[Lajistis|enjistis]] . Nan komemore [[Osny Zidor]], powèm nan vin tounen yon rèl rasanbleman pou jistis ak pwoteksyon dwa moun ann [[Ayiti]] <ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti3">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|title=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-07-07}}</ref>
== Zèv li yo ==
* ''Pages noires de vers imprécis'', 2022<ref>{{Lien web|titre=Le National|url=https://lenational.org/|site=lenational.org|consulté le=2024-06-08}}</ref>.
* Je T'écris avec la nuit Dans mes Mains
== Referans ==
bcpqru1808mniuqna90ildojinxa4bt
856267
856266
2024-11-15T23:55:02Z
Kitanago
19629
856267
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q114834023|charte=écrivain}}
'''Aterson-N Sainval''', ke yo rele '''Dade''', fèt nan [[Tigwav (komin)|Tigwav]] nan dat 21 mas 1996, se yon powèt, aktè, jounalis, operatè kiltirèl, jiris epi ekriven ayisyen<ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|access-date=2024-11-15}}</ref>.
== Biyografi ==
Aterson-N Sainval, ki rele Dade, pran ti non l nan men manman l [[Lanmò|ki mouri]] twò bonè. Apre li fin resevwa [[Baccalauréat (scolaire)|bakaloreya]] li, li kontinye etid nan jounalis nan Institut de Formation en Communication Française ( [[IFOCOF]] ) ak nan dwa nan [[Université d'État d'Haïti|Inivèsite Leta Ayiti]] (UEH) <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> . Li te resevwa fòmasyon tou nan antreprenarya ak [[fotografi]] . Pou Dade, pwezi se yon fòm [[Thérapie|terapi]], yon kalite eliksir revitalizan ki pèmèt li viv lavi chak jou ak yon lejèman ki merite inosan yon timoun <ref>{{Cite web|url=https://www.oyapockrevuelitteraire.com/post/qui-est-aterson-sainval|title=Qui est Aterson Sainval?|last=Alexandra|first=Cretté|date=2022-05-05|website=Oyapock, revue entre|language=fr|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Apre plizyè ane eksperyans, li te kòmanse etabli yon koneksyon ant [[Ekri|ekriti]] ak pèfòmans, espesyalman nan [[Milieux scolaires|anviwònman lekòl la]] . Se konsa li te vin pasyone sou sèn nan, kote li denonse abi epi fè moun souri <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-07-18}}</ref> .Nan 2022, li te pibliye yon koleksyon powèm ki te rele Paj nwa nan vèsè enpresif[1] ak edisyon Pulucĭa. Liv sa a eksprime yon santiman patriyotik epi li tradwi nan langaj powetik kwayans li nan diyite moun, jantiyès, pataje ak pwogrè, sitou nan èt ayisyen an.
== Anfans ==
Dade se pi piti nan sèt timoun, ki gen ladan yon pitit fi ki rele [[Jasmine Sainval]] . Anfans li pa t fasil; li pa te grandi nan yon anviwònman [[Idyllique|idilik]] . Byen lwen yon anfans rèv, li te grandi nan yon atmosfè twoublan make pa chòk, doulè ak [[mizè]] . Li konpare batay li ak zansèt li yo, men li te aprann jwenn bote nan peryòd difisil sa a <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »2">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
Jodi a, li pote mak nan [[anfans]] li tankou refren yon plenn ki chase doulè a epi eseye chak jou transfòme doulè sa a nan yon chante espwa. Li te grandi nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], pi presizeman nan lokalite Gaston ak Avenue Solidarite, kote li te pase prèske tout [[anfans]] li. Li te fè etid primè li nan [non lekòl la dwe presize], answit etid segondè li nan [[Lycée Faustin Soulouque]] ak [[Collège de Petit-Goâve|College de Petit-Goâve]] . Anfans li te make pa pasyon papa l pou foutbòl, ki te vle gen anpil timoun kòm jwè nan yon ekip [[foutbòl]], ak sante frajil manman l '. Dade sonje anbisyon papa l, ki te enskri l a laj 12 an nan [[École des Doués]], yon lekòl [[foutbòl]] nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], kote li te pase plis pase kat ane ap jwe. Aktivite sa a te amize papa l e li te sèvi kòm eskiz pou l finanse [[Frais de scolarité|frè lekòl]] li. Anfas kay yo te gen yon teren [[tenis]], kote li te wè jèn moun, tankou Apollon ak Elizé, ap jwe. Souvni dous sa yo te reveye nan li yon lanmou pou tenis, ki, tankou pwezi, te vin tounen yon pati entegral nan lavi li <ref name="Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »3">{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/01/23/aterson-sainval-parmi-les-choses-quon-doit-enseigner-au-monde-lesperance-en-est-une/|title=Aterson-Sainval : « parmi les choses qu’on doit enseigner au monde, l’espérance en est une »|last=Enfo|first=TripFoumi|date=2024-01-23|language=fr-CA|access-date=2024-06-19}}</ref> .
== Akitivis ==
Powèt, ekriven ayisyen Aterson-N Sainval, manm Wikimedia Ayiti, te jwe yon wòl aktif nan edisyon 2024 Wiki Kan ki te fèt 23 ak 24 out nan Meri Jakmèl. Evènman sa a reyini wiki-klib ayisyen chak ane pou reflechi sou avni Wikimedia Ayiti, fè pwomosyon kilti, gaye konesans gratis epi ankouraje istwa ak lang ayisyen atravè platfòm dijital. Nan premye jou a, Géthro Lavache, konseye legal nan Wikimedia Ayiti, te prezante yon entèvansyon kle sou mank de jwenti nan klib, mete aksan sou nesesite pou kolaborasyon inifye pou maksimize enpak kominote a. Sijè a te pwovoke deba, epi Aterson-N Sainval, jou kap vini an, te mete aksan sou enpòtans lidèchip nan klib, evoke fòmasyon nan zouti kontribisyon ak ankouraje dinamis entèn pou estimile 'angajman. Sainval ensiste tou sou sipò estriktire nan men kominote Wikimedia Ayiti a pou ede klib reyalize pwojè konkrè, konsantre sou devlopman konpetans lidèchip pou ankouraje eritaj ayisyen an. Li te fè apèl pou jwenti e li te ankouraje klib yo pou yo ranfòse angajman yo pou yo ka asire yon avni dirab pou aktivite yo <ref>{{Cite web|url=https://netalkolemedia.com/wiki-kan-2024-aterson-n-sainval-appelle-a-une-meilleure-cohesion-et-leadership-au-sein-des-wiki-club/|title=Wiki-Kan 2024 : Aterson-N Sainval Appelle à Une Meilleure Cohésion Et Leadership Au Sein Des Wiki -Club|last=Publication|first=NetAlKole|date=2024-09-01|website=NETALKOLE MEDIA|language=fr-FR|access-date=2024-11-14}}</ref> .
Aterson-N te patisipe nan "Slam en Folie", yon evènman slam nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] <ref>{{Cite web|url=https://palmes-magazine.com/slam-en-folie-emergence-dune-nouvelle-tendance/|title=Slam en folie : émergence d'une nouvelle tendance|last=Fransaint|first=Djevens|date=2020-11-26|language=fr-FR|access-date=2024-06-08}}</ref> . An 2022, li te envite nan festival kiltirèl "Marathon du livre" nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]] . Tèks li yo te pibliye nan plizyè jounal ak magazin literè tankou [[Oyapock]], Le National, La Question News, [[Le Nouvelliste (Ayiti)|Le Nouvelliste]], Loop News ak [[TripFoumi]] . Plizyè nan zèv li yo, sitou powèm long li ki rele " [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] ", ki rann omaj a fanm poto sosyete [[Ayiti|ayisyen an]], yo te kritike ak apresye <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-07}}</ref> . Kòm yon aktè, li jwe yon wòl enpòtan nan yon [[Sinema|fim]] ''[[Une Vie Réorientée]]'', ki te pwodwi an [[Ayiti]] pa yon pwodiksyon [[Frans|franse]], kote li jwe pèsonaj la nan yon powèt plonje nan [[Linivè|mond]] nwa nan pwostitisyon nan lari.
[[Fichye:Aterson-N_Sainval_.D.jpg|vignette|Poete , Ecrivain haitien]]
Kòm yon powèt, li pote pwofondè emosyonèl ak sansiblite atistik nan naratif la, kaptire nuans yo pikan nan lavi yo nan karaktè majinalize yo. Entèpretasyon li ede fè limyè sou aspè sosyete a souvan neglije, ofri yon refleksyon powetik sou kondisyon imen an nan sikonstans difisil <ref>{{Cite web|url=https://www.picuki.com/profile/griseproductions|title=Production|last=Grise Productions|language=fr}}</ref> .
Paralèlman ak wòl li kòm powèt, Aterson-N Sainval make premye remakab li kòm yon aktè nan pwodiksyon sa a. Prezans ekran li pote yon nouvo dimansyon nan talan versatile l ', konbine pwezi a nan mo li yo ak yon pèfòmans kaptivan.
Lè li eksplore pwofondè sikolojik karaktè li, li eklere dinamik konplèks pouvwa ak vilnerabilite ki karakterize mond pwostitisyon vil la. Kidonk, Aterson-N Sainval pa sèlman jwe yon wòl, men tou li anrichi fim nan ak pwòp eritaj atistik pa l, mete aksan sou enpòtans vwa powetik la nan dyalòg [[Dialogue social|sosyal]] ak [[Cinématographique|sinematografik]] [[Tan kontanporen|kontanporen]] .
Atik la selebre rezistans ak kouraj [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]], machann ayisyen sa yo ki jwe yon wòl enpòtan nan ekonomi lokal la malgre kondisyon difisil. Aterson-N Sainval, powèt ak pèfòmè nan [[Tigwav (komin)|Petit-Goâve]], rann yo omaj atravè yon powèm nan koleksyon li " [[Pages noires de vers imprécis|Paj nwa vèsè enpresif]] ". Li dekri sakrifis ak fòs fanm sa yo ki, malgre danje ak defi chak jou, kenbe fanmi yo ak kominote yo vivan <ref>{{Cite web|url=https://www.tandans7.org/haiti-societe-aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Haïti-Société: Aterson-n Sainval salue la force des « Madan Sara ». – Tandans7|last=Beau|first=Jodelin|date=2024-04-25|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> .
Sainval mete aksan sou diyite ak detèminasyon [[Madan Sara (machann)|Madan Sara]] a, souvan souzèstime ak maltrete nan sosyete [[Ayiti|ayisyen an]] . Powèm li a evoke travay difisil yo ak wòl esansyèl yo, pandan y ap eksprime gwo respè ak admirasyon pou kontribisyon vital yo nan siviv ekonomik fanmi yo <ref>{{Cite web|url=https://laquestionnews.com/aterson-n-sainval-dit-dade-un-amoureux-poete/|title=Aterson-N Sainval dit Dade, un amoureux-poète|date=2023-12-13|website=LA QUESTION NEWS|language=fr-FR|access-date=2024-06-28}}</ref> . Powèt la sèvi ak langaj senp e dirèk pou transmèt pwofondè admirasyon li ak lanmou li pou eroin chak jou sa yo <ref>{{Cite web|url=https://www.tripfoumi.com/blog/2024/04/22/aterson-n-sainval-salue-la-force-des-madan-sara/|title=Aterson-N Sainval salue la force des Madan Sara|last=TFE|date=2024-04-22|language=fr-CA|access-date=2024-06-28}}</ref> .
== Kilti rezistans ak kreyativite nan aksyon ==
Aterson-N Sainval, powèt, men tou aktè, avoka ak operatè kiltirèl, kwè ke wòl [[kilti]] a souvan "minimize nan lavi yo nan jèn moun an [[Ayiti]], redwi a zouti senp pou amizman ak aprantisaj nòm sosyal" . Dapre li, pèsepsyon sa a dwe chanje, paske "kilti ta dwe aksesib a tout moun".
Li mete aksan sou Leta ak sosyete a dwe envesti plis nan sektè sa a, paske operatè kiltirèl yo, pou òganize aktivite yo, souvan oblije tire sou mèg resous yo. "Jèn yo ap de pli zan pli enterese nan inisyativ kiltirèl nan peyi a," li konfye [https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/ Azuéi], pandan y ap remake ke kontrent ekonomik anpeche patisipasyon yo nan aktivite sa yo.
''Li esansyèl pou nou byen egzamine lajan Leta [[Ayiti|ayisyen]] mete pou [[kilti]] .'' ''Mank sibvansyon ki disponib pou operatè kiltirèl yo se yon gwo defi.''
''Pwofesyonèl kiltirèl souvan jwenn tèt yo fè fas a difikilte ekonomik, paske yo dwe sipòte tèt yo pandan y ap envesti nan [[atizay]] yo. Kòm Mbougar Sarr fè remake nan "The Most Secret Memory of Men", atizay yo dwe peye pou <ref>{{Cite web|url=https://azuei-lejournal.com/le-charme-a-petit-prix-resister-face-a-linsecurite-et-linflation/|title=Le charme à petit prix, résister face à l’insécurité et l’inflation|last=Pierre|first=Clovesky Andre Gerald|date=2024-05-13|website=Azuei Le Journal|language=en-US|access-date=2024-06-28}}</ref> .''
== Yon powèm dedye a memwa Osny Zidor ==
''Ici ,''
''On ne vit pas , on meurt''
''Sous des projectiles qui nous sont destinés .''
''23 avril 2022 le chuchotement du vent déverse à mes oreilles'' ''Une musique inondée tant d’amertumes.''
''Ainsi ,/Ton visage passe et la stérilité a pris toute sa place dans mon corps ,''
''En tremblant , je me demande si c’est vraiment arrivée .''
''Cette Journée sans soleil ,Inachevée, A la mémoire trouée, Au Bois Verna en entier''
''Respire tout ton sang . Une image choquante Une douleur absurde Un dessin sans fin'' ''Qui nous offre un spectacle gratuit ,Et l’Etat à la tire..., Et c’est là,''
''La finitude a pris racine / Pour immortaliser / Ton image. /Femme battante''
''Femme d’espérance /Aux ancêtres, / Aller leur dire / Que nous ne cesserons /Demander ,''
''Réclamer, Exiger,le départ de la peur /Le départ de la honte /Le départ de ceux qui nous tuent''
''Et violent nos espoirs et nos rêves /Matin , midi et soir . /Allez leur dire''
''Ça sent le souffle ..''<ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti">{{Lien web|langue=en|titre=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|site=Loop News|consulté le=2024-07-07}}</ref>''.''
Powèm sa a ki te dedye a memwa [[Osny Zidor]], yon etidyan nan Inivèsite Leta Ayiti nan depatman Medsin, te mouri trajik nan yon bal pèdi nan dat 23 avril 2022. Powèm touchan sa a se yon [[zèv]] poyan ki rann omaj a lavi l e ki denonse enjistis lanmò li. Tèks Aterson-N eksprime doulè ak kòlè nan pèt yon jèn lavi pwomèt, pandan y ap mete aksan sou enpak pwofon trajedi sa a sou kominote a <ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti2">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|title=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-07-07}}</ref> .
Powèm sa a se yon fòm rezistans [[Poetik|powetik]], kote li te itilize pouvwa mo pou mande chanjman sosyal ak onore moun ki te viktim [[Lajistis|enjistis]] . Nan komemore [[Osny Zidor]], powèm nan vin tounen yon rèl rasanbleman pou jistis ak pwoteksyon dwa moun ann [[Ayiti]] <ref name="OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti3">{{Cite web|url=https://haiti.loopnews.com/content/osny-zidor-un-poeme-dedie-la-memoire-de-letudiante-tuee-0|title=OSNY ZIDOR, un poème dédié à la mémoire de l’étudiante disparue {{!}} Loop Haiti|website=Loop News|language=en|access-date=2024-07-07}}</ref>
== Zèv li yo ==
* ''Pages noires de vers imprécis'', 2022<ref>{{Lien web|titre=Le National|url=https://lenational.org/|site=lenational.org|consulté le=2024-06-08}}</ref>.
* Je T'écris avec la nuit Dans mes Mains
== Referans ==
59htbtuzc6pb25xcq7db9njykp1vfiq
Djina Guillet Delatour
0
93949
856243
2024-11-15T22:28:18Z
Dade70
27764
ajoute kontni ak sous
856243
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
9s2ore5lzysw6hyzdmt55s6oek4p7k9
856244
856243
2024-11-15T22:28:50Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856244
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Referans ==
0og4s3nkjhsmlrtdkymny4dkv54q6jo
856245
856244
2024-11-15T22:29:25Z
Dade70
27764
ajoute kontni ak sous
856245
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
== Referans ==
pyo3ef0u7etzi5use15y9vzsltdi2g8
856246
856245
2024-11-15T22:30:00Z
Dade70
27764
ajoure kontni
856246
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
Djina Guillet Delatour, apre bakaloreya li nan lekòl segondè Tertulien Guilbaud nan [[Pòdpè (komin)|Port-de-Paix]], kontinye etid li nan enfimyè nan ane 2002 nan Inivèsite Advantis Ayiti (Unah).
== Referans ==
nvsd4e7znwrf1d0rf7g1lotbdp4fzye
856247
856246
2024-11-15T22:30:32Z
Dade70
27764
ajoute kontni
856247
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
Djina Guillet Delatour, apre bakaloreya li nan lekòl segondè Tertulien Guilbaud nan [[Pòdpè (komin)|Port-de-Paix]], kontinye etid li nan enfimyè nan ane 2002 nan Inivèsite Advantis Ayiti (Unah).
Fondatè DGD Salon du Bien-être ak dgdboumed [Kisa?] Djina Delatour se yon enfimyè pa pwofesyon. Li se tou yon konsiltan kominikasyon pou chanjman konpòtman. Pami lòt inisyativ li yo, li te kreye Dgd Group ak DgdTV, yon medya sou entènèt ki espesyalize nan pwomosyon fanm koulè <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2019/12/24/djina-guillet-delatour-a-lhonneur-lors-de-la-soiree-de-gala-miss-ouest-haiti/|title=Djina Guillet DELATOUR à l’honneur lors de la soirée de gala Miss Ouest-Haïti.|date=2019-12-23|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Lien vidéo|titre=Mwatye Laban Vant Nouvo Zèv Djina Guillet Delatour Pral Ede Timoun Ayisyen Defavorize|url=https://www.voanouvel.com/a/mwatye-laban-vant-nouvo-z%C3%A8v-djina-guillet-delatour-pral-ede-timoun-ayisyen-defavorize/7166954.html|langue=ht|date=2023-07-04|consulté le=2024-08-14}}</ref> .
== Referans ==
qtdn02jgeh5bw8jt1rmvce4l67rqoyn
856248
856247
2024-11-15T22:31:07Z
Dade70
27764
ajoute kontni ak sous
856248
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
Djina Guillet Delatour, apre bakaloreya li nan lekòl segondè Tertulien Guilbaud nan [[Pòdpè (komin)|Port-de-Paix]], kontinye etid li nan enfimyè nan ane 2002 nan Inivèsite Advantis Ayiti (Unah).
Fondatè DGD Salon du Bien-être ak dgdboumed [Kisa?] Djina Delatour se yon enfimyè pa pwofesyon. Li se tou yon konsiltan kominikasyon pou chanjman konpòtman. Pami lòt inisyativ li yo, li te kreye Dgd Group ak DgdTV, yon medya sou entènèt ki espesyalize nan pwomosyon fanm koulè <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2019/12/24/djina-guillet-delatour-a-lhonneur-lors-de-la-soiree-de-gala-miss-ouest-haiti/|title=Djina Guillet DELATOUR à l’honneur lors de la soirée de gala Miss Ouest-Haïti.|date=2019-12-23|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Lien vidéo|titre=Mwatye Laban Vant Nouvo Zèv Djina Guillet Delatour Pral Ede Timoun Ayisyen Defavorize|url=https://www.voanouvel.com/a/mwatye-laban-vant-nouvo-z%C3%A8v-djina-guillet-delatour-pral-ede-timoun-ayisyen-defavorize/7166954.html|langue=ht|date=2023-07-04|consulté le=2024-08-14}}</ref> .Nan 2023, nan okazyon 40yèm anivèsè nesans li, Djina te pibliye yon liv ki rele ''40 ane pi lwen pase limit yo pou yon kòz'', kote li abòde pwoblèm estim pwòp tèt yo nan fanm nan relasyon ak laj <ref>{{Cite web|url=https://lefacteurhaiti.com/22482/haiti-djina-guillet-delatour-designee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti : Djina Guillet Delatour désignée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la Maison d'Édition « CORRECTPRO » - LE FACTEUR HAÏTI|last=Flécher|first=Célou|date=2023-12-31|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/tag/djina-guillet-delatour/|title=Archives des Djina Guillet Delatour|website=Ted'Actu|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '. Kòm yon defansè nan antreprenarya fi, li ankouraje fanm yo envesti nan aktivite antreprenarya yo jwenn otonomi <ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=313744|title=Djina Guillet Delatour lance son livre «40 ans : Au-delà des limites, pour une cause», afin de soutenir les enfants vulnérables - Rezo Nòdwès|date=2023-06-20|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-societe-lecrivaine-djina-guillet-delatour-a-fait-don-dun-million-de-gourdes-a-lorganisation-traposa/|title=Haïti/Société: L'écrivaine Djina Guillet Delatour a fait don d'un million de gourdes à l'organisation TRAPOSA - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-08-28|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Referans ==
gvjj80se8vhpi1h6v6e3a4kroejdvuo
856249
856248
2024-11-15T22:31:43Z
Dade70
27764
ajoute kontni ak sous
856249
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
Djina Guillet Delatour, apre bakaloreya li nan lekòl segondè Tertulien Guilbaud nan [[Pòdpè (komin)|Port-de-Paix]], kontinye etid li nan enfimyè nan ane 2002 nan Inivèsite Advantis Ayiti (Unah).
Fondatè DGD Salon du Bien-être ak dgdboumed [Kisa?] Djina Delatour se yon enfimyè pa pwofesyon. Li se tou yon konsiltan kominikasyon pou chanjman konpòtman. Pami lòt inisyativ li yo, li te kreye Dgd Group ak DgdTV, yon medya sou entènèt ki espesyalize nan pwomosyon fanm koulè <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2019/12/24/djina-guillet-delatour-a-lhonneur-lors-de-la-soiree-de-gala-miss-ouest-haiti/|title=Djina Guillet DELATOUR à l’honneur lors de la soirée de gala Miss Ouest-Haïti.|date=2019-12-23|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Lien vidéo|titre=Mwatye Laban Vant Nouvo Zèv Djina Guillet Delatour Pral Ede Timoun Ayisyen Defavorize|url=https://www.voanouvel.com/a/mwatye-laban-vant-nouvo-z%C3%A8v-djina-guillet-delatour-pral-ede-timoun-ayisyen-defavorize/7166954.html|langue=ht|date=2023-07-04|consulté le=2024-08-14}}</ref> .Nan 2023, nan okazyon 40yèm anivèsè nesans li, Djina te pibliye yon liv ki rele ''40 ane pi lwen pase limit yo pou yon kòz'', kote li abòde pwoblèm estim pwòp tèt yo nan fanm nan relasyon ak laj <ref>{{Cite web|url=https://lefacteurhaiti.com/22482/haiti-djina-guillet-delatour-designee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti : Djina Guillet Delatour désignée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la Maison d'Édition « CORRECTPRO » - LE FACTEUR HAÏTI|last=Flécher|first=Célou|date=2023-12-31|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/tag/djina-guillet-delatour/|title=Archives des Djina Guillet Delatour|website=Ted'Actu|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '. Kòm yon defansè nan antreprenarya fi, li ankouraje fanm yo envesti nan aktivite antreprenarya yo jwenn otonomi <ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=313744|title=Djina Guillet Delatour lance son livre «40 ans : Au-delà des limites, pour une cause», afin de soutenir les enfants vulnérables - Rezo Nòdwès|date=2023-06-20|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-societe-lecrivaine-djina-guillet-delatour-a-fait-don-dun-million-de-gourdes-a-lorganisation-traposa/|title=Haïti/Société: L'écrivaine Djina Guillet Delatour a fait don d'un million de gourdes à l'organisation TRAPOSA - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-08-28|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
Djina se tou trè sosyalman patisipe. Li se ko-fondatè ''Miss West Haiti'', <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-societe-lorganisation-traposa-recoit-un-cheque-dun-million-de-gourdes-de-lecrivaine-djina-guillet-delatour/|title=Haiti/Société: l’organisation TRAPOSA reçoit un chèque d’un million de gourdes de l’écrivaine Djina Guillet Delatour|last=Info|first=Le Filet|date=2023-08-28|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> distenksyon entèlijans pou jèn fi, ak ''Trafosa'', yon òganizasyon ki ankouraje transfòmasyon mondyal <ref>{{Cite web|url=https://katizana.org/la-katizana-a-accueilli-mme-djina-guillet-delatour-page-directrice-du-pncs/|title=La KATIZANA a accueilli Mme Djina Guillet Delatour Page, directrice du PNCS - Katizana|last=pepcha|date=2023-12-01|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl la, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://haitinews2000.net/33158/la-coordonnatrice-du-pncs-auditionnee-par-lulcc/djina-guillet-delatour-pncs/|title=Djina Guillet Delatour PNCS|date=2022-04-22|website=Haitinews2000 {{!}} Haiti News - Nouvelle Haiti - Haiti Actualités Politiques|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Referans ==
fhkazmw3v72m9vgwep8hjasux9pg7dv
856250
856249
2024-11-15T22:32:11Z
Dade70
27764
ajoute kontni ak sous
856250
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
Djina Guillet Delatour, apre bakaloreya li nan lekòl segondè Tertulien Guilbaud nan [[Pòdpè (komin)|Port-de-Paix]], kontinye etid li nan enfimyè nan ane 2002 nan Inivèsite Advantis Ayiti (Unah).
Fondatè DGD Salon du Bien-être ak dgdboumed [Kisa?] Djina Delatour se yon enfimyè pa pwofesyon. Li se tou yon konsiltan kominikasyon pou chanjman konpòtman. Pami lòt inisyativ li yo, li te kreye Dgd Group ak DgdTV, yon medya sou entènèt ki espesyalize nan pwomosyon fanm koulè <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2019/12/24/djina-guillet-delatour-a-lhonneur-lors-de-la-soiree-de-gala-miss-ouest-haiti/|title=Djina Guillet DELATOUR à l’honneur lors de la soirée de gala Miss Ouest-Haïti.|date=2019-12-23|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Lien vidéo|titre=Mwatye Laban Vant Nouvo Zèv Djina Guillet Delatour Pral Ede Timoun Ayisyen Defavorize|url=https://www.voanouvel.com/a/mwatye-laban-vant-nouvo-z%C3%A8v-djina-guillet-delatour-pral-ede-timoun-ayisyen-defavorize/7166954.html|langue=ht|date=2023-07-04|consulté le=2024-08-14}}</ref> .Nan 2023, nan okazyon 40yèm anivèsè nesans li, Djina te pibliye yon liv ki rele ''40 ane pi lwen pase limit yo pou yon kòz'', kote li abòde pwoblèm estim pwòp tèt yo nan fanm nan relasyon ak laj <ref>{{Cite web|url=https://lefacteurhaiti.com/22482/haiti-djina-guillet-delatour-designee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti : Djina Guillet Delatour désignée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la Maison d'Édition « CORRECTPRO » - LE FACTEUR HAÏTI|last=Flécher|first=Célou|date=2023-12-31|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/tag/djina-guillet-delatour/|title=Archives des Djina Guillet Delatour|website=Ted'Actu|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '. Kòm yon defansè nan antreprenarya fi, li ankouraje fanm yo envesti nan aktivite antreprenarya yo jwenn otonomi <ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=313744|title=Djina Guillet Delatour lance son livre «40 ans : Au-delà des limites, pour une cause», afin de soutenir les enfants vulnérables - Rezo Nòdwès|date=2023-06-20|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-societe-lecrivaine-djina-guillet-delatour-a-fait-don-dun-million-de-gourdes-a-lorganisation-traposa/|title=Haïti/Société: L'écrivaine Djina Guillet Delatour a fait don d'un million de gourdes à l'organisation TRAPOSA - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-08-28|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
Djina se tou trè sosyalman patisipe. Li se ko-fondatè ''Miss West Haiti'', <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-societe-lorganisation-traposa-recoit-un-cheque-dun-million-de-gourdes-de-lecrivaine-djina-guillet-delatour/|title=Haiti/Société: l’organisation TRAPOSA reçoit un chèque d’un million de gourdes de l’écrivaine Djina Guillet Delatour|last=Info|first=Le Filet|date=2023-08-28|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> distenksyon entèlijans pou jèn fi, ak ''Trafosa'', yon òganizasyon ki ankouraje transfòmasyon mondyal <ref>{{Cite web|url=https://katizana.org/la-katizana-a-accueilli-mme-djina-guillet-delatour-page-directrice-du-pncs/|title=La KATIZANA a accueilli Mme Djina Guillet Delatour Page, directrice du PNCS - Katizana|last=pepcha|date=2023-12-01|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl la, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://haitinews2000.net/33158/la-coordonnatrice-du-pncs-auditionnee-par-lulcc/djina-guillet-delatour-pncs/|title=Djina Guillet Delatour PNCS|date=2022-04-22|website=Haitinews2000 {{!}} Haiti News - Nouvelle Haiti - Haiti Actualités Politiques|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Anplis aktivite pwofesyonèl ak sosyal li, Djina se yon mèt nan sante piblik nan [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] . Li defann edikasyon ann Ayiti epi li fè konnen angajman kominote a ka transfòme peyi a <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2021/11/02/djina-guillet-delatour-marraine-de-la-1ere-promotion-en-marketing-et-entrepreneuriat-de-aime-haiti-dgd-tv/|title=Djina GUILLET DELATOUR, marraine de la 1ère promotion Marketing et Entrepreneuriat de AIME-HAITI|date=2021-11-02|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.constanthaiti.info/tag/djina-guillet-delatour/|title=Djina Guillet Delatour|website=Constant Haïti|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Referans ==
e3w1lnueaa4ci7isedw5gx7iy2likbw
856251
856250
2024-11-15T22:34:40Z
Dade70
27764
mwen ajoute paragraf
856251
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
Djina Guillet Delatour, apre bakaloreya li nan lekòl segondè Tertulien Guilbaud nan [[Pòdpè (komin)|Port-de-Paix]], kontinye etid li nan enfimyè nan ane 2002 nan Inivèsite Advantis Ayiti (Unah).
Fondatè DGD Salon du Bien-être ak dgdboumed [Kisa?] Djina Delatour se yon enfimyè pa pwofesyon. Li se tou yon konsiltan kominikasyon pou chanjman konpòtman. Pami lòt inisyativ li yo, li te kreye Dgd Group ak DgdTV, yon medya sou entènèt ki espesyalize nan pwomosyon fanm koulè <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2019/12/24/djina-guillet-delatour-a-lhonneur-lors-de-la-soiree-de-gala-miss-ouest-haiti/|title=Djina Guillet DELATOUR à l’honneur lors de la soirée de gala Miss Ouest-Haïti.|date=2019-12-23|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Lien vidéo|titre=Mwatye Laban Vant Nouvo Zèv Djina Guillet Delatour Pral Ede Timoun Ayisyen Defavorize|url=https://www.voanouvel.com/a/mwatye-laban-vant-nouvo-z%C3%A8v-djina-guillet-delatour-pral-ede-timoun-ayisyen-defavorize/7166954.html|langue=ht|date=2023-07-04|consulté le=2024-08-14}}</ref> .Nan 2023, nan okazyon 40yèm anivèsè nesans li, Djina te pibliye yon liv ki rele ''40 ane pi lwen pase limit yo pou yon kòz'', kote li abòde pwoblèm estim pwòp tèt yo nan fanm nan relasyon ak laj <ref>{{Cite web|url=https://lefacteurhaiti.com/22482/haiti-djina-guillet-delatour-designee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti : Djina Guillet Delatour désignée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la Maison d'Édition « CORRECTPRO » - LE FACTEUR HAÏTI|last=Flécher|first=Célou|date=2023-12-31|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/tag/djina-guillet-delatour/|title=Archives des Djina Guillet Delatour|website=Ted'Actu|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '. Kòm yon defansè nan antreprenarya fi, li ankouraje fanm yo envesti nan aktivite antreprenarya yo jwenn otonomi <ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=313744|title=Djina Guillet Delatour lance son livre «40 ans : Au-delà des limites, pour une cause», afin de soutenir les enfants vulnérables - Rezo Nòdwès|date=2023-06-20|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-societe-lecrivaine-djina-guillet-delatour-a-fait-don-dun-million-de-gourdes-a-lorganisation-traposa/|title=Haïti/Société: L'écrivaine Djina Guillet Delatour a fait don d'un million de gourdes à l'organisation TRAPOSA - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-08-28|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
Djina se tou trè sosyalman patisipe. Li se ko-fondatè ''Miss West Haiti'', <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-societe-lorganisation-traposa-recoit-un-cheque-dun-million-de-gourdes-de-lecrivaine-djina-guillet-delatour/|title=Haiti/Société: l’organisation TRAPOSA reçoit un chèque d’un million de gourdes de l’écrivaine Djina Guillet Delatour|last=Info|first=Le Filet|date=2023-08-28|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> distenksyon entèlijans pou jèn fi, ak ''Trafosa'', yon òganizasyon ki ankouraje transfòmasyon mondyal <ref>{{Cite web|url=https://katizana.org/la-katizana-a-accueilli-mme-djina-guillet-delatour-page-directrice-du-pncs/|title=La KATIZANA a accueilli Mme Djina Guillet Delatour Page, directrice du PNCS - Katizana|last=pepcha|date=2023-12-01|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl la, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://haitinews2000.net/33158/la-coordonnatrice-du-pncs-auditionnee-par-lulcc/djina-guillet-delatour-pncs/|title=Djina Guillet Delatour PNCS|date=2022-04-22|website=Haitinews2000 {{!}} Haiti News - Nouvelle Haiti - Haiti Actualités Politiques|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Anplis aktivite pwofesyonèl ak sosyal li, Djina se yon mèt nan sante piblik nan [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] . Li defann edikasyon ann Ayiti epi li fè konnen angajman kominote a ka transfòme peyi a <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2021/11/02/djina-guillet-delatour-marraine-de-la-1ere-promotion-en-marketing-et-entrepreneuriat-de-aime-haiti-dgd-tv/|title=Djina GUILLET DELATOUR, marraine de la 1ère promotion Marketing et Entrepreneuriat de AIME-HAITI|date=2021-11-02|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.constanthaiti.info/tag/djina-guillet-delatour/|title=Djina Guillet Delatour|website=Constant Haïti|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Karyè nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl (pncs) ==
== Referans ==
2qp3t5tig74gsiggfnbtilq87ic4bsk
856252
856251
2024-11-15T22:35:12Z
Dade70
27764
ajoute kontni ak sous
856252
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
Djina Guillet Delatour, apre bakaloreya li nan lekòl segondè Tertulien Guilbaud nan [[Pòdpè (komin)|Port-de-Paix]], kontinye etid li nan enfimyè nan ane 2002 nan Inivèsite Advantis Ayiti (Unah).
Fondatè DGD Salon du Bien-être ak dgdboumed [Kisa?] Djina Delatour se yon enfimyè pa pwofesyon. Li se tou yon konsiltan kominikasyon pou chanjman konpòtman. Pami lòt inisyativ li yo, li te kreye Dgd Group ak DgdTV, yon medya sou entènèt ki espesyalize nan pwomosyon fanm koulè <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2019/12/24/djina-guillet-delatour-a-lhonneur-lors-de-la-soiree-de-gala-miss-ouest-haiti/|title=Djina Guillet DELATOUR à l’honneur lors de la soirée de gala Miss Ouest-Haïti.|date=2019-12-23|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Lien vidéo|titre=Mwatye Laban Vant Nouvo Zèv Djina Guillet Delatour Pral Ede Timoun Ayisyen Defavorize|url=https://www.voanouvel.com/a/mwatye-laban-vant-nouvo-z%C3%A8v-djina-guillet-delatour-pral-ede-timoun-ayisyen-defavorize/7166954.html|langue=ht|date=2023-07-04|consulté le=2024-08-14}}</ref> .Nan 2023, nan okazyon 40yèm anivèsè nesans li, Djina te pibliye yon liv ki rele ''40 ane pi lwen pase limit yo pou yon kòz'', kote li abòde pwoblèm estim pwòp tèt yo nan fanm nan relasyon ak laj <ref>{{Cite web|url=https://lefacteurhaiti.com/22482/haiti-djina-guillet-delatour-designee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti : Djina Guillet Delatour désignée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la Maison d'Édition « CORRECTPRO » - LE FACTEUR HAÏTI|last=Flécher|first=Célou|date=2023-12-31|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/tag/djina-guillet-delatour/|title=Archives des Djina Guillet Delatour|website=Ted'Actu|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '. Kòm yon defansè nan antreprenarya fi, li ankouraje fanm yo envesti nan aktivite antreprenarya yo jwenn otonomi <ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=313744|title=Djina Guillet Delatour lance son livre «40 ans : Au-delà des limites, pour une cause», afin de soutenir les enfants vulnérables - Rezo Nòdwès|date=2023-06-20|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-societe-lecrivaine-djina-guillet-delatour-a-fait-don-dun-million-de-gourdes-a-lorganisation-traposa/|title=Haïti/Société: L'écrivaine Djina Guillet Delatour a fait don d'un million de gourdes à l'organisation TRAPOSA - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-08-28|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
Djina se tou trè sosyalman patisipe. Li se ko-fondatè ''Miss West Haiti'', <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-societe-lorganisation-traposa-recoit-un-cheque-dun-million-de-gourdes-de-lecrivaine-djina-guillet-delatour/|title=Haiti/Société: l’organisation TRAPOSA reçoit un chèque d’un million de gourdes de l’écrivaine Djina Guillet Delatour|last=Info|first=Le Filet|date=2023-08-28|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> distenksyon entèlijans pou jèn fi, ak ''Trafosa'', yon òganizasyon ki ankouraje transfòmasyon mondyal <ref>{{Cite web|url=https://katizana.org/la-katizana-a-accueilli-mme-djina-guillet-delatour-page-directrice-du-pncs/|title=La KATIZANA a accueilli Mme Djina Guillet Delatour Page, directrice du PNCS - Katizana|last=pepcha|date=2023-12-01|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl la, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://haitinews2000.net/33158/la-coordonnatrice-du-pncs-auditionnee-par-lulcc/djina-guillet-delatour-pncs/|title=Djina Guillet Delatour PNCS|date=2022-04-22|website=Haitinews2000 {{!}} Haiti News - Nouvelle Haiti - Haiti Actualités Politiques|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Anplis aktivite pwofesyonèl ak sosyal li, Djina se yon mèt nan sante piblik nan [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] . Li defann edikasyon ann Ayiti epi li fè konnen angajman kominote a ka transfòme peyi a <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2021/11/02/djina-guillet-delatour-marraine-de-la-1ere-promotion-en-marketing-et-entrepreneuriat-de-aime-haiti-dgd-tv/|title=Djina GUILLET DELATOUR, marraine de la 1ère promotion Marketing et Entrepreneuriat de AIME-HAITI|date=2021-11-02|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.constanthaiti.info/tag/djina-guillet-delatour/|title=Djina Guillet Delatour|website=Constant Haïti|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Karyè nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl (pncs) ==
Angenor Cadet te mete Djina Guillet Delatour kòm koòdonatè pncs, yon pozisyon ki vize garanti distribisyon manje lekòl bay timoun ki nan zòn defavorize ann Ayiti <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/234855/le-pncs-apporte-des-corrections-a-la-politique-de-lalimentation-scolaire-en-haiti|title=Le PNCS apporte des corrections à la politique de l'alimentation scolaire en Haïti|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> . Manda li kòm chèf PNCS a te karakterize pa yon seri de refòm ak inisyativ ki gen entansyon amelyore efikasite nan pwogram nan ak elaji portée li nan tout peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/operations-dapprovisionnement-des-cantines-scolaires/|title=Lancement officiel des opérations d'approvisionnement des cantines scolaires dans le Nord-Ouest - Juno7|last=juno7|date=2021-04-19|website=www.juno7.ht|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Anba lidèchip li, pncs yo te wè yon ogmantasyon nan bon jan kalite ak kantite manje distribye, ak yon konsantre patikilye sou aksè a nitrisyon pou timoun lekòl nan zòn ki pi lwen ak vilnerab nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-9eme-reunion-de-la-table-sectorielle-sur-lalimentation-scolaire-mme-guillet-delatour-encourage-les-partenaires-a-redoubler-defforts/|title=Haïti: 9ème réunion de la table sectorielle sur l'alimentation scolaire, Mme Guillet Delatour encourage les partenaires à redoubler d'efforts - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-07-20|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Referans ==
1k52yg1b652bv7gyl6kj4yfkibtyauo
856253
856252
2024-11-15T22:35:47Z
Dade70
27764
ajoute kontni ak sous
856253
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
Djina Guillet Delatour, apre bakaloreya li nan lekòl segondè Tertulien Guilbaud nan [[Pòdpè (komin)|Port-de-Paix]], kontinye etid li nan enfimyè nan ane 2002 nan Inivèsite Advantis Ayiti (Unah).
Fondatè DGD Salon du Bien-être ak dgdboumed [Kisa?] Djina Delatour se yon enfimyè pa pwofesyon. Li se tou yon konsiltan kominikasyon pou chanjman konpòtman. Pami lòt inisyativ li yo, li te kreye Dgd Group ak DgdTV, yon medya sou entènèt ki espesyalize nan pwomosyon fanm koulè <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2019/12/24/djina-guillet-delatour-a-lhonneur-lors-de-la-soiree-de-gala-miss-ouest-haiti/|title=Djina Guillet DELATOUR à l’honneur lors de la soirée de gala Miss Ouest-Haïti.|date=2019-12-23|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Lien vidéo|titre=Mwatye Laban Vant Nouvo Zèv Djina Guillet Delatour Pral Ede Timoun Ayisyen Defavorize|url=https://www.voanouvel.com/a/mwatye-laban-vant-nouvo-z%C3%A8v-djina-guillet-delatour-pral-ede-timoun-ayisyen-defavorize/7166954.html|langue=ht|date=2023-07-04|consulté le=2024-08-14}}</ref> .Nan 2023, nan okazyon 40yèm anivèsè nesans li, Djina te pibliye yon liv ki rele ''40 ane pi lwen pase limit yo pou yon kòz'', kote li abòde pwoblèm estim pwòp tèt yo nan fanm nan relasyon ak laj <ref>{{Cite web|url=https://lefacteurhaiti.com/22482/haiti-djina-guillet-delatour-designee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti : Djina Guillet Delatour désignée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la Maison d'Édition « CORRECTPRO » - LE FACTEUR HAÏTI|last=Flécher|first=Célou|date=2023-12-31|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/tag/djina-guillet-delatour/|title=Archives des Djina Guillet Delatour|website=Ted'Actu|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '. Kòm yon defansè nan antreprenarya fi, li ankouraje fanm yo envesti nan aktivite antreprenarya yo jwenn otonomi <ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=313744|title=Djina Guillet Delatour lance son livre «40 ans : Au-delà des limites, pour une cause», afin de soutenir les enfants vulnérables - Rezo Nòdwès|date=2023-06-20|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-societe-lecrivaine-djina-guillet-delatour-a-fait-don-dun-million-de-gourdes-a-lorganisation-traposa/|title=Haïti/Société: L'écrivaine Djina Guillet Delatour a fait don d'un million de gourdes à l'organisation TRAPOSA - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-08-28|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
Djina se tou trè sosyalman patisipe. Li se ko-fondatè ''Miss West Haiti'', <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-societe-lorganisation-traposa-recoit-un-cheque-dun-million-de-gourdes-de-lecrivaine-djina-guillet-delatour/|title=Haiti/Société: l’organisation TRAPOSA reçoit un chèque d’un million de gourdes de l’écrivaine Djina Guillet Delatour|last=Info|first=Le Filet|date=2023-08-28|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> distenksyon entèlijans pou jèn fi, ak ''Trafosa'', yon òganizasyon ki ankouraje transfòmasyon mondyal <ref>{{Cite web|url=https://katizana.org/la-katizana-a-accueilli-mme-djina-guillet-delatour-page-directrice-du-pncs/|title=La KATIZANA a accueilli Mme Djina Guillet Delatour Page, directrice du PNCS - Katizana|last=pepcha|date=2023-12-01|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl la, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://haitinews2000.net/33158/la-coordonnatrice-du-pncs-auditionnee-par-lulcc/djina-guillet-delatour-pncs/|title=Djina Guillet Delatour PNCS|date=2022-04-22|website=Haitinews2000 {{!}} Haiti News - Nouvelle Haiti - Haiti Actualités Politiques|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Anplis aktivite pwofesyonèl ak sosyal li, Djina se yon mèt nan sante piblik nan [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] . Li defann edikasyon ann Ayiti epi li fè konnen angajman kominote a ka transfòme peyi a <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2021/11/02/djina-guillet-delatour-marraine-de-la-1ere-promotion-en-marketing-et-entrepreneuriat-de-aime-haiti-dgd-tv/|title=Djina GUILLET DELATOUR, marraine de la 1ère promotion Marketing et Entrepreneuriat de AIME-HAITI|date=2021-11-02|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.constanthaiti.info/tag/djina-guillet-delatour/|title=Djina Guillet Delatour|website=Constant Haïti|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Karyè nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl (pncs) ==
Angenor Cadet te mete Djina Guillet Delatour kòm koòdonatè pncs, yon pozisyon ki vize garanti distribisyon manje lekòl bay timoun ki nan zòn defavorize ann Ayiti <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/234855/le-pncs-apporte-des-corrections-a-la-politique-de-lalimentation-scolaire-en-haiti|title=Le PNCS apporte des corrections à la politique de l'alimentation scolaire en Haïti|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> . Manda li kòm chèf PNCS a te karakterize pa yon seri de refòm ak inisyativ ki gen entansyon amelyore efikasite nan pwogram nan ak elaji portée li nan tout peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/operations-dapprovisionnement-des-cantines-scolaires/|title=Lancement officiel des opérations d'approvisionnement des cantines scolaires dans le Nord-Ouest - Juno7|last=juno7|date=2021-04-19|website=www.juno7.ht|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Anba lidèchip li, pncs yo te wè yon ogmantasyon nan bon jan kalite ak kantite manje distribye, ak yon konsantre patikilye sou aksè a nitrisyon pou timoun lekòl nan zòn ki pi lwen ak vilnerab nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-9eme-reunion-de-la-table-sectorielle-sur-lalimentation-scolaire-mme-guillet-delatour-encourage-les-partenaires-a-redoubler-defforts/|title=Haïti: 9ème réunion de la table sectorielle sur l'alimentation scolaire, Mme Guillet Delatour encourage les partenaires à redoubler d'efforts - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-07-20|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Djina Guillet Delatour te etabli patenarya ak òganizasyon lokal ak entènasyonal pou garanti finansman ki estab epi prezante teknoloji modèn nan jesyon envantè ak distribisyon manje <ref>{{Cite web|url=https://mail.gazettehaiti.com/node/3218|title=Environ 5 mille enfants du Nord-ouest déjà bénéficiaires de cantine scolaire, selon la nouvelle Coordonnatrice de la PNCS, Djina Guillet Delatour|website=Gazette Haiti|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Referans ==
h61cbox15crplffwmrew5r4hqbgftkv
856254
856253
2024-11-15T22:36:49Z
Dade70
27764
ajoute kontni ak sous
856254
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
Djina Guillet Delatour, apre bakaloreya li nan lekòl segondè Tertulien Guilbaud nan [[Pòdpè (komin)|Port-de-Paix]], kontinye etid li nan enfimyè nan ane 2002 nan Inivèsite Advantis Ayiti (Unah).
Fondatè DGD Salon du Bien-être ak dgdboumed [Kisa?] Djina Delatour se yon enfimyè pa pwofesyon. Li se tou yon konsiltan kominikasyon pou chanjman konpòtman. Pami lòt inisyativ li yo, li te kreye Dgd Group ak DgdTV, yon medya sou entènèt ki espesyalize nan pwomosyon fanm koulè <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2019/12/24/djina-guillet-delatour-a-lhonneur-lors-de-la-soiree-de-gala-miss-ouest-haiti/|title=Djina Guillet DELATOUR à l’honneur lors de la soirée de gala Miss Ouest-Haïti.|date=2019-12-23|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Lien vidéo|titre=Mwatye Laban Vant Nouvo Zèv Djina Guillet Delatour Pral Ede Timoun Ayisyen Defavorize|url=https://www.voanouvel.com/a/mwatye-laban-vant-nouvo-z%C3%A8v-djina-guillet-delatour-pral-ede-timoun-ayisyen-defavorize/7166954.html|langue=ht|date=2023-07-04|consulté le=2024-08-14}}</ref> .Nan 2023, nan okazyon 40yèm anivèsè nesans li, Djina te pibliye yon liv ki rele ''40 ane pi lwen pase limit yo pou yon kòz'', kote li abòde pwoblèm estim pwòp tèt yo nan fanm nan relasyon ak laj <ref>{{Cite web|url=https://lefacteurhaiti.com/22482/haiti-djina-guillet-delatour-designee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti : Djina Guillet Delatour désignée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la Maison d'Édition « CORRECTPRO » - LE FACTEUR HAÏTI|last=Flécher|first=Célou|date=2023-12-31|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/tag/djina-guillet-delatour/|title=Archives des Djina Guillet Delatour|website=Ted'Actu|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '. Kòm yon defansè nan antreprenarya fi, li ankouraje fanm yo envesti nan aktivite antreprenarya yo jwenn otonomi <ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=313744|title=Djina Guillet Delatour lance son livre «40 ans : Au-delà des limites, pour une cause», afin de soutenir les enfants vulnérables - Rezo Nòdwès|date=2023-06-20|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-societe-lecrivaine-djina-guillet-delatour-a-fait-don-dun-million-de-gourdes-a-lorganisation-traposa/|title=Haïti/Société: L'écrivaine Djina Guillet Delatour a fait don d'un million de gourdes à l'organisation TRAPOSA - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-08-28|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
Djina se tou trè sosyalman patisipe. Li se ko-fondatè ''Miss West Haiti'', <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-societe-lorganisation-traposa-recoit-un-cheque-dun-million-de-gourdes-de-lecrivaine-djina-guillet-delatour/|title=Haiti/Société: l’organisation TRAPOSA reçoit un chèque d’un million de gourdes de l’écrivaine Djina Guillet Delatour|last=Info|first=Le Filet|date=2023-08-28|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> distenksyon entèlijans pou jèn fi, ak ''Trafosa'', yon òganizasyon ki ankouraje transfòmasyon mondyal <ref>{{Cite web|url=https://katizana.org/la-katizana-a-accueilli-mme-djina-guillet-delatour-page-directrice-du-pncs/|title=La KATIZANA a accueilli Mme Djina Guillet Delatour Page, directrice du PNCS - Katizana|last=pepcha|date=2023-12-01|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl la, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://haitinews2000.net/33158/la-coordonnatrice-du-pncs-auditionnee-par-lulcc/djina-guillet-delatour-pncs/|title=Djina Guillet Delatour PNCS|date=2022-04-22|website=Haitinews2000 {{!}} Haiti News - Nouvelle Haiti - Haiti Actualités Politiques|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Anplis aktivite pwofesyonèl ak sosyal li, Djina se yon mèt nan sante piblik nan [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] . Li defann edikasyon ann Ayiti epi li fè konnen angajman kominote a ka transfòme peyi a <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2021/11/02/djina-guillet-delatour-marraine-de-la-1ere-promotion-en-marketing-et-entrepreneuriat-de-aime-haiti-dgd-tv/|title=Djina GUILLET DELATOUR, marraine de la 1ère promotion Marketing et Entrepreneuriat de AIME-HAITI|date=2021-11-02|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.constanthaiti.info/tag/djina-guillet-delatour/|title=Djina Guillet Delatour|website=Constant Haïti|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Karyè nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl (pncs) ==
Angenor Cadet te mete Djina Guillet Delatour kòm koòdonatè pncs, yon pozisyon ki vize garanti distribisyon manje lekòl bay timoun ki nan zòn defavorize ann Ayiti <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/234855/le-pncs-apporte-des-corrections-a-la-politique-de-lalimentation-scolaire-en-haiti|title=Le PNCS apporte des corrections à la politique de l'alimentation scolaire en Haïti|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> . Manda li kòm chèf PNCS a te karakterize pa yon seri de refòm ak inisyativ ki gen entansyon amelyore efikasite nan pwogram nan ak elaji portée li nan tout peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/operations-dapprovisionnement-des-cantines-scolaires/|title=Lancement officiel des opérations d'approvisionnement des cantines scolaires dans le Nord-Ouest - Juno7|last=juno7|date=2021-04-19|website=www.juno7.ht|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Anba lidèchip li, pncs yo te wè yon ogmantasyon nan bon jan kalite ak kantite manje distribye, ak yon konsantre patikilye sou aksè a nitrisyon pou timoun lekòl nan zòn ki pi lwen ak vilnerab nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-9eme-reunion-de-la-table-sectorielle-sur-lalimentation-scolaire-mme-guillet-delatour-encourage-les-partenaires-a-redoubler-defforts/|title=Haïti: 9ème réunion de la table sectorielle sur l'alimentation scolaire, Mme Guillet Delatour encourage les partenaires à redoubler d'efforts - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-07-20|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Djina Guillet Delatour te etabli patenarya ak òganizasyon lokal ak entènasyonal pou garanti finansman ki estab epi prezante teknoloji modèn nan jesyon envantè ak distribisyon manje <ref>{{Cite web|url=https://mail.gazettehaiti.com/node/3218|title=Environ 5 mille enfants du Nord-ouest déjà bénéficiaires de cantine scolaire, selon la nouvelle Coordonnatrice de la PNCS, Djina Guillet Delatour|website=Gazette Haiti|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Kontribisyon literè ak rekonesans ==
Anplis travay administratif li, Djina Guillet Delatour se yon otè ki gen anpil pitit. Travay literè li yo te genyen rekonesans enpòtan li, ki gen ladan prim otè ki pi eksepsyonèl 2023 ki soti nan <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-litterature-djina-guillet-delatour-nommee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti/littérature: Djina Guillet Delatour nommée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la maison d’édition CORRECTPRO|last=Info|first=Le Filet|date=2023-12-31|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Referans ==
o6ca0jt1mbwujezwxgmqj89ecgc9kcq
856255
856254
2024-11-15T22:37:19Z
Dade70
27764
ajoute kontni ak sous
856255
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
Djina Guillet Delatour, apre bakaloreya li nan lekòl segondè Tertulien Guilbaud nan [[Pòdpè (komin)|Port-de-Paix]], kontinye etid li nan enfimyè nan ane 2002 nan Inivèsite Advantis Ayiti (Unah).
Fondatè DGD Salon du Bien-être ak dgdboumed [Kisa?] Djina Delatour se yon enfimyè pa pwofesyon. Li se tou yon konsiltan kominikasyon pou chanjman konpòtman. Pami lòt inisyativ li yo, li te kreye Dgd Group ak DgdTV, yon medya sou entènèt ki espesyalize nan pwomosyon fanm koulè <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2019/12/24/djina-guillet-delatour-a-lhonneur-lors-de-la-soiree-de-gala-miss-ouest-haiti/|title=Djina Guillet DELATOUR à l’honneur lors de la soirée de gala Miss Ouest-Haïti.|date=2019-12-23|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Lien vidéo|titre=Mwatye Laban Vant Nouvo Zèv Djina Guillet Delatour Pral Ede Timoun Ayisyen Defavorize|url=https://www.voanouvel.com/a/mwatye-laban-vant-nouvo-z%C3%A8v-djina-guillet-delatour-pral-ede-timoun-ayisyen-defavorize/7166954.html|langue=ht|date=2023-07-04|consulté le=2024-08-14}}</ref> .Nan 2023, nan okazyon 40yèm anivèsè nesans li, Djina te pibliye yon liv ki rele ''40 ane pi lwen pase limit yo pou yon kòz'', kote li abòde pwoblèm estim pwòp tèt yo nan fanm nan relasyon ak laj <ref>{{Cite web|url=https://lefacteurhaiti.com/22482/haiti-djina-guillet-delatour-designee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti : Djina Guillet Delatour désignée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la Maison d'Édition « CORRECTPRO » - LE FACTEUR HAÏTI|last=Flécher|first=Célou|date=2023-12-31|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/tag/djina-guillet-delatour/|title=Archives des Djina Guillet Delatour|website=Ted'Actu|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '. Kòm yon defansè nan antreprenarya fi, li ankouraje fanm yo envesti nan aktivite antreprenarya yo jwenn otonomi <ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=313744|title=Djina Guillet Delatour lance son livre «40 ans : Au-delà des limites, pour une cause», afin de soutenir les enfants vulnérables - Rezo Nòdwès|date=2023-06-20|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-societe-lecrivaine-djina-guillet-delatour-a-fait-don-dun-million-de-gourdes-a-lorganisation-traposa/|title=Haïti/Société: L'écrivaine Djina Guillet Delatour a fait don d'un million de gourdes à l'organisation TRAPOSA - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-08-28|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
Djina se tou trè sosyalman patisipe. Li se ko-fondatè ''Miss West Haiti'', <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-societe-lorganisation-traposa-recoit-un-cheque-dun-million-de-gourdes-de-lecrivaine-djina-guillet-delatour/|title=Haiti/Société: l’organisation TRAPOSA reçoit un chèque d’un million de gourdes de l’écrivaine Djina Guillet Delatour|last=Info|first=Le Filet|date=2023-08-28|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> distenksyon entèlijans pou jèn fi, ak ''Trafosa'', yon òganizasyon ki ankouraje transfòmasyon mondyal <ref>{{Cite web|url=https://katizana.org/la-katizana-a-accueilli-mme-djina-guillet-delatour-page-directrice-du-pncs/|title=La KATIZANA a accueilli Mme Djina Guillet Delatour Page, directrice du PNCS - Katizana|last=pepcha|date=2023-12-01|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl la, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://haitinews2000.net/33158/la-coordonnatrice-du-pncs-auditionnee-par-lulcc/djina-guillet-delatour-pncs/|title=Djina Guillet Delatour PNCS|date=2022-04-22|website=Haitinews2000 {{!}} Haiti News - Nouvelle Haiti - Haiti Actualités Politiques|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Anplis aktivite pwofesyonèl ak sosyal li, Djina se yon mèt nan sante piblik nan [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] . Li defann edikasyon ann Ayiti epi li fè konnen angajman kominote a ka transfòme peyi a <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2021/11/02/djina-guillet-delatour-marraine-de-la-1ere-promotion-en-marketing-et-entrepreneuriat-de-aime-haiti-dgd-tv/|title=Djina GUILLET DELATOUR, marraine de la 1ère promotion Marketing et Entrepreneuriat de AIME-HAITI|date=2021-11-02|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.constanthaiti.info/tag/djina-guillet-delatour/|title=Djina Guillet Delatour|website=Constant Haïti|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Karyè nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl (pncs) ==
Angenor Cadet te mete Djina Guillet Delatour kòm koòdonatè pncs, yon pozisyon ki vize garanti distribisyon manje lekòl bay timoun ki nan zòn defavorize ann Ayiti <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/234855/le-pncs-apporte-des-corrections-a-la-politique-de-lalimentation-scolaire-en-haiti|title=Le PNCS apporte des corrections à la politique de l'alimentation scolaire en Haïti|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> . Manda li kòm chèf PNCS a te karakterize pa yon seri de refòm ak inisyativ ki gen entansyon amelyore efikasite nan pwogram nan ak elaji portée li nan tout peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/operations-dapprovisionnement-des-cantines-scolaires/|title=Lancement officiel des opérations d'approvisionnement des cantines scolaires dans le Nord-Ouest - Juno7|last=juno7|date=2021-04-19|website=www.juno7.ht|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Anba lidèchip li, pncs yo te wè yon ogmantasyon nan bon jan kalite ak kantite manje distribye, ak yon konsantre patikilye sou aksè a nitrisyon pou timoun lekòl nan zòn ki pi lwen ak vilnerab nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-9eme-reunion-de-la-table-sectorielle-sur-lalimentation-scolaire-mme-guillet-delatour-encourage-les-partenaires-a-redoubler-defforts/|title=Haïti: 9ème réunion de la table sectorielle sur l'alimentation scolaire, Mme Guillet Delatour encourage les partenaires à redoubler d'efforts - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-07-20|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Djina Guillet Delatour te etabli patenarya ak òganizasyon lokal ak entènasyonal pou garanti finansman ki estab epi prezante teknoloji modèn nan jesyon envantè ak distribisyon manje <ref>{{Cite web|url=https://mail.gazettehaiti.com/node/3218|title=Environ 5 mille enfants du Nord-ouest déjà bénéficiaires de cantine scolaire, selon la nouvelle Coordonnatrice de la PNCS, Djina Guillet Delatour|website=Gazette Haiti|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Kontribisyon literè ak rekonesans ==
Anplis travay administratif li, Djina Guillet Delatour se yon otè ki gen anpil pitit. Travay literè li yo te genyen rekonesans enpòtan li, ki gen ladan prim otè ki pi eksepsyonèl 2023 ki soti nan <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-litterature-djina-guillet-delatour-nommee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti/littérature: Djina Guillet Delatour nommée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la maison d’édition CORRECTPRO|last=Info|first=Le Filet|date=2023-12-31|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Li te kouwone tou ak Pri Fi nan Tribinal Istwa pandan 8yèm edisyon evènman sa a, yon distenksyon ki onore fanm ki make listwa atravè aksyon yo ak kontribisyon yo nan devlopman sosyal ak kiltirèl <ref>{{Cite web|url=https://letemoinhaiti.com/home/article/djina-guillet-delatour-vend-son-livre-pour-sauver-des-vies/|title=Djina Guillet Delatour vend son livre pour sauver des vies|last=Élie|first=Xaviera Raphaëlla|date=2023-06-20|website=Le Témoin|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Referans ==
1lc1vq4c5z1ilhwrq5xloogtlvy9mw0
856256
856255
2024-11-15T22:37:48Z
Dade70
27764
/* Kontribisyon literè ak rekonesans */ mwen ajoute kontni ak sous
856256
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
Djina Guillet Delatour, apre bakaloreya li nan lekòl segondè Tertulien Guilbaud nan [[Pòdpè (komin)|Port-de-Paix]], kontinye etid li nan enfimyè nan ane 2002 nan Inivèsite Advantis Ayiti (Unah).
Fondatè DGD Salon du Bien-être ak dgdboumed [Kisa?] Djina Delatour se yon enfimyè pa pwofesyon. Li se tou yon konsiltan kominikasyon pou chanjman konpòtman. Pami lòt inisyativ li yo, li te kreye Dgd Group ak DgdTV, yon medya sou entènèt ki espesyalize nan pwomosyon fanm koulè <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2019/12/24/djina-guillet-delatour-a-lhonneur-lors-de-la-soiree-de-gala-miss-ouest-haiti/|title=Djina Guillet DELATOUR à l’honneur lors de la soirée de gala Miss Ouest-Haïti.|date=2019-12-23|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Lien vidéo|titre=Mwatye Laban Vant Nouvo Zèv Djina Guillet Delatour Pral Ede Timoun Ayisyen Defavorize|url=https://www.voanouvel.com/a/mwatye-laban-vant-nouvo-z%C3%A8v-djina-guillet-delatour-pral-ede-timoun-ayisyen-defavorize/7166954.html|langue=ht|date=2023-07-04|consulté le=2024-08-14}}</ref> .Nan 2023, nan okazyon 40yèm anivèsè nesans li, Djina te pibliye yon liv ki rele ''40 ane pi lwen pase limit yo pou yon kòz'', kote li abòde pwoblèm estim pwòp tèt yo nan fanm nan relasyon ak laj <ref>{{Cite web|url=https://lefacteurhaiti.com/22482/haiti-djina-guillet-delatour-designee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti : Djina Guillet Delatour désignée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la Maison d'Édition « CORRECTPRO » - LE FACTEUR HAÏTI|last=Flécher|first=Célou|date=2023-12-31|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/tag/djina-guillet-delatour/|title=Archives des Djina Guillet Delatour|website=Ted'Actu|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '. Kòm yon defansè nan antreprenarya fi, li ankouraje fanm yo envesti nan aktivite antreprenarya yo jwenn otonomi <ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=313744|title=Djina Guillet Delatour lance son livre «40 ans : Au-delà des limites, pour une cause», afin de soutenir les enfants vulnérables - Rezo Nòdwès|date=2023-06-20|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-societe-lecrivaine-djina-guillet-delatour-a-fait-don-dun-million-de-gourdes-a-lorganisation-traposa/|title=Haïti/Société: L'écrivaine Djina Guillet Delatour a fait don d'un million de gourdes à l'organisation TRAPOSA - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-08-28|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
Djina se tou trè sosyalman patisipe. Li se ko-fondatè ''Miss West Haiti'', <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-societe-lorganisation-traposa-recoit-un-cheque-dun-million-de-gourdes-de-lecrivaine-djina-guillet-delatour/|title=Haiti/Société: l’organisation TRAPOSA reçoit un chèque d’un million de gourdes de l’écrivaine Djina Guillet Delatour|last=Info|first=Le Filet|date=2023-08-28|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> distenksyon entèlijans pou jèn fi, ak ''Trafosa'', yon òganizasyon ki ankouraje transfòmasyon mondyal <ref>{{Cite web|url=https://katizana.org/la-katizana-a-accueilli-mme-djina-guillet-delatour-page-directrice-du-pncs/|title=La KATIZANA a accueilli Mme Djina Guillet Delatour Page, directrice du PNCS - Katizana|last=pepcha|date=2023-12-01|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl la, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://haitinews2000.net/33158/la-coordonnatrice-du-pncs-auditionnee-par-lulcc/djina-guillet-delatour-pncs/|title=Djina Guillet Delatour PNCS|date=2022-04-22|website=Haitinews2000 {{!}} Haiti News - Nouvelle Haiti - Haiti Actualités Politiques|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Anplis aktivite pwofesyonèl ak sosyal li, Djina se yon mèt nan sante piblik nan [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] . Li defann edikasyon ann Ayiti epi li fè konnen angajman kominote a ka transfòme peyi a <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2021/11/02/djina-guillet-delatour-marraine-de-la-1ere-promotion-en-marketing-et-entrepreneuriat-de-aime-haiti-dgd-tv/|title=Djina GUILLET DELATOUR, marraine de la 1ère promotion Marketing et Entrepreneuriat de AIME-HAITI|date=2021-11-02|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.constanthaiti.info/tag/djina-guillet-delatour/|title=Djina Guillet Delatour|website=Constant Haïti|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Karyè nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl (pncs) ==
Angenor Cadet te mete Djina Guillet Delatour kòm koòdonatè pncs, yon pozisyon ki vize garanti distribisyon manje lekòl bay timoun ki nan zòn defavorize ann Ayiti <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/234855/le-pncs-apporte-des-corrections-a-la-politique-de-lalimentation-scolaire-en-haiti|title=Le PNCS apporte des corrections à la politique de l'alimentation scolaire en Haïti|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> . Manda li kòm chèf PNCS a te karakterize pa yon seri de refòm ak inisyativ ki gen entansyon amelyore efikasite nan pwogram nan ak elaji portée li nan tout peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/operations-dapprovisionnement-des-cantines-scolaires/|title=Lancement officiel des opérations d'approvisionnement des cantines scolaires dans le Nord-Ouest - Juno7|last=juno7|date=2021-04-19|website=www.juno7.ht|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Anba lidèchip li, pncs yo te wè yon ogmantasyon nan bon jan kalite ak kantite manje distribye, ak yon konsantre patikilye sou aksè a nitrisyon pou timoun lekòl nan zòn ki pi lwen ak vilnerab nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-9eme-reunion-de-la-table-sectorielle-sur-lalimentation-scolaire-mme-guillet-delatour-encourage-les-partenaires-a-redoubler-defforts/|title=Haïti: 9ème réunion de la table sectorielle sur l'alimentation scolaire, Mme Guillet Delatour encourage les partenaires à redoubler d'efforts - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-07-20|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Djina Guillet Delatour te etabli patenarya ak òganizasyon lokal ak entènasyonal pou garanti finansman ki estab epi prezante teknoloji modèn nan jesyon envantè ak distribisyon manje <ref>{{Cite web|url=https://mail.gazettehaiti.com/node/3218|title=Environ 5 mille enfants du Nord-ouest déjà bénéficiaires de cantine scolaire, selon la nouvelle Coordonnatrice de la PNCS, Djina Guillet Delatour|website=Gazette Haiti|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Kontribisyon literè ak rekonesans ==
Anplis travay administratif li, Djina Guillet Delatour se yon otè ki gen anpil pitit. Travay literè li yo te genyen rekonesans enpòtan li, ki gen ladan prim otè ki pi eksepsyonèl 2023 ki soti nan <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-litterature-djina-guillet-delatour-nommee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti/littérature: Djina Guillet Delatour nommée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la maison d’édition CORRECTPRO|last=Info|first=Le Filet|date=2023-12-31|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Li te kouwone tou ak Pri Fi nan Tribinal Istwa pandan 8yèm edisyon evènman sa a, yon distenksyon ki onore fanm ki make listwa atravè aksyon yo ak kontribisyon yo nan devlopman sosyal ak kiltirèl <ref>{{Cite web|url=https://letemoinhaiti.com/home/article/djina-guillet-delatour-vend-son-livre-pour-sauver-des-vies/|title=Djina Guillet Delatour vend son livre pour sauver des vies|last=Élie|first=Xaviera Raphaëlla|date=2023-06-20|website=Le Témoin|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Djina Guillet Delatour te patisipe nan plizyè emisyon pandan ane yo, chak reflete konpreyansyon li sou reyalite ayisyen yo ak angajman li nan kòz sosyal. Pa egzanp, pandan yon seremoni gradyasyon nan [[Faculté de droit|Fakilte Dwa]], Syans Ekonomik ak Jesyon [[Kap Ayisyen (komin)|Okap]], li te enspire tout yon jenerasyon jèn gradye nan pataje vwayaj li ak vizyon ekselans li. Yo te fè lwanj pou diskou li a pou otantisite li ak ankourajman li bay jèn yo pou yo pouswiv rèv yo malgre obstak yo <ref>{{Cite web|url=https://potvwa.com/une-marraine-inspirante-pour-une-promotion-exceptionnelle/|title=Une Marraine Inspirante pour une Promotion Exceptionnelle - PÒTVWA|last=Jean|first=Jean Joceler|date=2024-08-14|language=fr-FR|access-date=2024-08-16}}</ref> .
== Referans ==
d5h4sew9mpt6dfwhh2ro4pqa99s3a5n
856257
856256
2024-11-15T22:39:07Z
Dade70
27764
/* Kontribisyon literè ak rekonesans */ ajoute kontni ak sous
856257
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
Djina Guillet Delatour, apre bakaloreya li nan lekòl segondè Tertulien Guilbaud nan [[Pòdpè (komin)|Port-de-Paix]], kontinye etid li nan enfimyè nan ane 2002 nan Inivèsite Advantis Ayiti (Unah).
Fondatè DGD Salon du Bien-être ak dgdboumed [Kisa?] Djina Delatour se yon enfimyè pa pwofesyon. Li se tou yon konsiltan kominikasyon pou chanjman konpòtman. Pami lòt inisyativ li yo, li te kreye Dgd Group ak DgdTV, yon medya sou entènèt ki espesyalize nan pwomosyon fanm koulè <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2019/12/24/djina-guillet-delatour-a-lhonneur-lors-de-la-soiree-de-gala-miss-ouest-haiti/|title=Djina Guillet DELATOUR à l’honneur lors de la soirée de gala Miss Ouest-Haïti.|date=2019-12-23|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Lien vidéo|titre=Mwatye Laban Vant Nouvo Zèv Djina Guillet Delatour Pral Ede Timoun Ayisyen Defavorize|url=https://www.voanouvel.com/a/mwatye-laban-vant-nouvo-z%C3%A8v-djina-guillet-delatour-pral-ede-timoun-ayisyen-defavorize/7166954.html|langue=ht|date=2023-07-04|consulté le=2024-08-14}}</ref> .Nan 2023, nan okazyon 40yèm anivèsè nesans li, Djina te pibliye yon liv ki rele ''40 ane pi lwen pase limit yo pou yon kòz'', kote li abòde pwoblèm estim pwòp tèt yo nan fanm nan relasyon ak laj <ref>{{Cite web|url=https://lefacteurhaiti.com/22482/haiti-djina-guillet-delatour-designee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti : Djina Guillet Delatour désignée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la Maison d'Édition « CORRECTPRO » - LE FACTEUR HAÏTI|last=Flécher|first=Célou|date=2023-12-31|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/tag/djina-guillet-delatour/|title=Archives des Djina Guillet Delatour|website=Ted'Actu|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '. Kòm yon defansè nan antreprenarya fi, li ankouraje fanm yo envesti nan aktivite antreprenarya yo jwenn otonomi <ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=313744|title=Djina Guillet Delatour lance son livre «40 ans : Au-delà des limites, pour une cause», afin de soutenir les enfants vulnérables - Rezo Nòdwès|date=2023-06-20|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-societe-lecrivaine-djina-guillet-delatour-a-fait-don-dun-million-de-gourdes-a-lorganisation-traposa/|title=Haïti/Société: L'écrivaine Djina Guillet Delatour a fait don d'un million de gourdes à l'organisation TRAPOSA - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-08-28|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
Djina se tou trè sosyalman patisipe. Li se ko-fondatè ''Miss West Haiti'', <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-societe-lorganisation-traposa-recoit-un-cheque-dun-million-de-gourdes-de-lecrivaine-djina-guillet-delatour/|title=Haiti/Société: l’organisation TRAPOSA reçoit un chèque d’un million de gourdes de l’écrivaine Djina Guillet Delatour|last=Info|first=Le Filet|date=2023-08-28|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> distenksyon entèlijans pou jèn fi, ak ''Trafosa'', yon òganizasyon ki ankouraje transfòmasyon mondyal <ref>{{Cite web|url=https://katizana.org/la-katizana-a-accueilli-mme-djina-guillet-delatour-page-directrice-du-pncs/|title=La KATIZANA a accueilli Mme Djina Guillet Delatour Page, directrice du PNCS - Katizana|last=pepcha|date=2023-12-01|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl la, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://haitinews2000.net/33158/la-coordonnatrice-du-pncs-auditionnee-par-lulcc/djina-guillet-delatour-pncs/|title=Djina Guillet Delatour PNCS|date=2022-04-22|website=Haitinews2000 {{!}} Haiti News - Nouvelle Haiti - Haiti Actualités Politiques|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Anplis aktivite pwofesyonèl ak sosyal li, Djina se yon mèt nan sante piblik nan [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] . Li defann edikasyon ann Ayiti epi li fè konnen angajman kominote a ka transfòme peyi a <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2021/11/02/djina-guillet-delatour-marraine-de-la-1ere-promotion-en-marketing-et-entrepreneuriat-de-aime-haiti-dgd-tv/|title=Djina GUILLET DELATOUR, marraine de la 1ère promotion Marketing et Entrepreneuriat de AIME-HAITI|date=2021-11-02|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.constanthaiti.info/tag/djina-guillet-delatour/|title=Djina Guillet Delatour|website=Constant Haïti|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Karyè nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl (pncs) ==
Angenor Cadet te mete Djina Guillet Delatour kòm koòdonatè pncs, yon pozisyon ki vize garanti distribisyon manje lekòl bay timoun ki nan zòn defavorize ann Ayiti <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/234855/le-pncs-apporte-des-corrections-a-la-politique-de-lalimentation-scolaire-en-haiti|title=Le PNCS apporte des corrections à la politique de l'alimentation scolaire en Haïti|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> . Manda li kòm chèf PNCS a te karakterize pa yon seri de refòm ak inisyativ ki gen entansyon amelyore efikasite nan pwogram nan ak elaji portée li nan tout peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/operations-dapprovisionnement-des-cantines-scolaires/|title=Lancement officiel des opérations d'approvisionnement des cantines scolaires dans le Nord-Ouest - Juno7|last=juno7|date=2021-04-19|website=www.juno7.ht|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Anba lidèchip li, pncs yo te wè yon ogmantasyon nan bon jan kalite ak kantite manje distribye, ak yon konsantre patikilye sou aksè a nitrisyon pou timoun lekòl nan zòn ki pi lwen ak vilnerab nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-9eme-reunion-de-la-table-sectorielle-sur-lalimentation-scolaire-mme-guillet-delatour-encourage-les-partenaires-a-redoubler-defforts/|title=Haïti: 9ème réunion de la table sectorielle sur l'alimentation scolaire, Mme Guillet Delatour encourage les partenaires à redoubler d'efforts - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-07-20|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Djina Guillet Delatour te etabli patenarya ak òganizasyon lokal ak entènasyonal pou garanti finansman ki estab epi prezante teknoloji modèn nan jesyon envantè ak distribisyon manje <ref>{{Cite web|url=https://mail.gazettehaiti.com/node/3218|title=Environ 5 mille enfants du Nord-ouest déjà bénéficiaires de cantine scolaire, selon la nouvelle Coordonnatrice de la PNCS, Djina Guillet Delatour|website=Gazette Haiti|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Kontribisyon literè ak rekonesans ==
Anplis travay administratif li, Djina Guillet Delatour se yon otè ki gen anpil pitit. Travay literè li yo te genyen rekonesans enpòtan li, ki gen ladan prim otè ki pi eksepsyonèl 2023 ki soti nan <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-litterature-djina-guillet-delatour-nommee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti/littérature: Djina Guillet Delatour nommée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la maison d’édition CORRECTPRO|last=Info|first=Le Filet|date=2023-12-31|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Li te kouwone tou ak Pri Fi nan Tribinal Istwa pandan 8yèm edisyon evènman sa a, yon distenksyon ki onore fanm ki make listwa atravè aksyon yo ak kontribisyon yo nan devlopman sosyal ak kiltirèl <ref>{{Cite web|url=https://letemoinhaiti.com/home/article/djina-guillet-delatour-vend-son-livre-pour-sauver-des-vies/|title=Djina Guillet Delatour vend son livre pour sauver des vies|last=Élie|first=Xaviera Raphaëlla|date=2023-06-20|website=Le Témoin|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Djina Guillet Delatour te patisipe nan plizyè emisyon pandan ane yo, chak reflete konpreyansyon li sou reyalite ayisyen yo ak angajman li nan kòz sosyal. Pa egzanp, pandan yon seremoni gradyasyon nan [[Faculté de droit|Fakilte Dwa]], Syans Ekonomik ak Jesyon [[Kap Ayisyen (komin)|Okap]], li te enspire tout yon jenerasyon jèn gradye nan pataje vwayaj li ak vizyon ekselans li. Yo te fè lwanj pou diskou li a pou otantisite li ak ankourajman li bay jèn yo pou yo pouswiv rèv yo malgre obstak yo <ref>{{Cite web|url=https://potvwa.com/une-marraine-inspirante-pour-une-promotion-exceptionnelle/|title=Une Marraine Inspirante pour une Promotion Exceptionnelle - PÒTVWA|last=Jean|first=Jean Joceler|date=2024-08-14|language=fr-FR|access-date=2024-08-16}}</ref> .
== Rapò ki pibliye pa Inite Anti-Koripsyon ==
Rapò ULCC sou jesyon Djina Guillet Delatour nan PNCS konkli ke pa gen okenn prèv detounman fon oswa koripsyon anba lidèchip li. Ankèt la rejte tout akizasyon kont li, konfime ke pwosedi finansye ak administratif yo te jiska estanda. Rapò sa a mete fen nan espekilasyon epi retabli entegrite pwofesyonèl Madam Delatour <ref>{{Cite book}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/rapport-de-lulcc-aucune-preuve-de-malversation-na-ete-etablie-concernant-la-gestion-de-madame-djina-guillet-delatour-au-sein-du-pncs/|title=Rapport de l'ULCC, aucune preuve de malversation n'a été établie concernant la gestion de Madame Djina Guillet Delatour au sein du PNCS - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2024-09-07|language=fr|access-date=2024-09-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com|title=Le Filet Info – Le professionnalisme au service de l'info|last=Info|first=Le Filet|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-09-14}}</ref> .
== Referans ==
h8v3bc5egd36uyfr8efqa9fcfa9gc7h
856258
856257
2024-11-15T23:20:18Z
Dade70
27764
mwen ajoute paragraf
856258
wikitext
text/x-wiki
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
Djina Guillet Delatour, apre bakaloreya li nan lekòl segondè Tertulien Guilbaud nan [[Pòdpè (komin)|Port-de-Paix]], kontinye etid li nan enfimyè nan ane 2002 nan Inivèsite Advantis Ayiti (Unah).
Fondatè DGD Salon du Bien-être ak dgdboumed [Kisa?] Djina Delatour se yon enfimyè pa pwofesyon. Li se tou yon konsiltan kominikasyon pou chanjman konpòtman. Pami lòt inisyativ li yo, li te kreye Dgd Group ak DgdTV, yon medya sou entènèt ki espesyalize nan pwomosyon fanm koulè <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2019/12/24/djina-guillet-delatour-a-lhonneur-lors-de-la-soiree-de-gala-miss-ouest-haiti/|title=Djina Guillet DELATOUR à l’honneur lors de la soirée de gala Miss Ouest-Haïti.|date=2019-12-23|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Lien vidéo|titre=Mwatye Laban Vant Nouvo Zèv Djina Guillet Delatour Pral Ede Timoun Ayisyen Defavorize|url=https://www.voanouvel.com/a/mwatye-laban-vant-nouvo-z%C3%A8v-djina-guillet-delatour-pral-ede-timoun-ayisyen-defavorize/7166954.html|langue=ht|date=2023-07-04|consulté le=2024-08-14}}</ref> .Nan 2023, nan okazyon 40yèm anivèsè nesans li, Djina te pibliye yon liv ki rele ''40 ane pi lwen pase limit yo pou yon kòz'', kote li abòde pwoblèm estim pwòp tèt yo nan fanm nan relasyon ak laj <ref>{{Cite web|url=https://lefacteurhaiti.com/22482/haiti-djina-guillet-delatour-designee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti : Djina Guillet Delatour désignée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la Maison d'Édition « CORRECTPRO » - LE FACTEUR HAÏTI|last=Flécher|first=Célou|date=2023-12-31|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/tag/djina-guillet-delatour/|title=Archives des Djina Guillet Delatour|website=Ted'Actu|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '. Kòm yon defansè nan antreprenarya fi, li ankouraje fanm yo envesti nan aktivite antreprenarya yo jwenn otonomi <ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=313744|title=Djina Guillet Delatour lance son livre «40 ans : Au-delà des limites, pour une cause», afin de soutenir les enfants vulnérables - Rezo Nòdwès|date=2023-06-20|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-societe-lecrivaine-djina-guillet-delatour-a-fait-don-dun-million-de-gourdes-a-lorganisation-traposa/|title=Haïti/Société: L'écrivaine Djina Guillet Delatour a fait don d'un million de gourdes à l'organisation TRAPOSA - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-08-28|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
Djina se tou trè sosyalman patisipe. Li se ko-fondatè ''Miss West Haiti'', <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-societe-lorganisation-traposa-recoit-un-cheque-dun-million-de-gourdes-de-lecrivaine-djina-guillet-delatour/|title=Haiti/Société: l’organisation TRAPOSA reçoit un chèque d’un million de gourdes de l’écrivaine Djina Guillet Delatour|last=Info|first=Le Filet|date=2023-08-28|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> distenksyon entèlijans pou jèn fi, ak ''Trafosa'', yon òganizasyon ki ankouraje transfòmasyon mondyal <ref>{{Cite web|url=https://katizana.org/la-katizana-a-accueilli-mme-djina-guillet-delatour-page-directrice-du-pncs/|title=La KATIZANA a accueilli Mme Djina Guillet Delatour Page, directrice du PNCS - Katizana|last=pepcha|date=2023-12-01|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl la, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://haitinews2000.net/33158/la-coordonnatrice-du-pncs-auditionnee-par-lulcc/djina-guillet-delatour-pncs/|title=Djina Guillet Delatour PNCS|date=2022-04-22|website=Haitinews2000 {{!}} Haiti News - Nouvelle Haiti - Haiti Actualités Politiques|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Anplis aktivite pwofesyonèl ak sosyal li, Djina se yon mèt nan sante piblik nan [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] . Li defann edikasyon ann Ayiti epi li fè konnen angajman kominote a ka transfòme peyi a <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2021/11/02/djina-guillet-delatour-marraine-de-la-1ere-promotion-en-marketing-et-entrepreneuriat-de-aime-haiti-dgd-tv/|title=Djina GUILLET DELATOUR, marraine de la 1ère promotion Marketing et Entrepreneuriat de AIME-HAITI|date=2021-11-02|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.constanthaiti.info/tag/djina-guillet-delatour/|title=Djina Guillet Delatour|website=Constant Haïti|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Karyè nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl (pncs) ==
Angenor Cadet te mete Djina Guillet Delatour kòm koòdonatè pncs, yon pozisyon ki vize garanti distribisyon manje lekòl bay timoun ki nan zòn defavorize ann Ayiti <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/234855/le-pncs-apporte-des-corrections-a-la-politique-de-lalimentation-scolaire-en-haiti|title=Le PNCS apporte des corrections à la politique de l'alimentation scolaire en Haïti|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> . Manda li kòm chèf PNCS a te karakterize pa yon seri de refòm ak inisyativ ki gen entansyon amelyore efikasite nan pwogram nan ak elaji portée li nan tout peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/operations-dapprovisionnement-des-cantines-scolaires/|title=Lancement officiel des opérations d'approvisionnement des cantines scolaires dans le Nord-Ouest - Juno7|last=juno7|date=2021-04-19|website=www.juno7.ht|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Anba lidèchip li, pncs yo te wè yon ogmantasyon nan bon jan kalite ak kantite manje distribye, ak yon konsantre patikilye sou aksè a nitrisyon pou timoun lekòl nan zòn ki pi lwen ak vilnerab nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-9eme-reunion-de-la-table-sectorielle-sur-lalimentation-scolaire-mme-guillet-delatour-encourage-les-partenaires-a-redoubler-defforts/|title=Haïti: 9ème réunion de la table sectorielle sur l'alimentation scolaire, Mme Guillet Delatour encourage les partenaires à redoubler d'efforts - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-07-20|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Djina Guillet Delatour te etabli patenarya ak òganizasyon lokal ak entènasyonal pou garanti finansman ki estab epi prezante teknoloji modèn nan jesyon envantè ak distribisyon manje <ref>{{Cite web|url=https://mail.gazettehaiti.com/node/3218|title=Environ 5 mille enfants du Nord-ouest déjà bénéficiaires de cantine scolaire, selon la nouvelle Coordonnatrice de la PNCS, Djina Guillet Delatour|website=Gazette Haiti|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Kontribisyon literè ak rekonesans ==
Anplis travay administratif li, Djina Guillet Delatour se yon otè ki gen anpil pitit. Travay literè li yo te genyen rekonesans enpòtan li, ki gen ladan prim otè ki pi eksepsyonèl 2023 ki soti nan <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-litterature-djina-guillet-delatour-nommee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti/littérature: Djina Guillet Delatour nommée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la maison d’édition CORRECTPRO|last=Info|first=Le Filet|date=2023-12-31|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Li te kouwone tou ak Pri Fi nan Tribinal Istwa pandan 8yèm edisyon evènman sa a, yon distenksyon ki onore fanm ki make listwa atravè aksyon yo ak kontribisyon yo nan devlopman sosyal ak kiltirèl <ref>{{Cite web|url=https://letemoinhaiti.com/home/article/djina-guillet-delatour-vend-son-livre-pour-sauver-des-vies/|title=Djina Guillet Delatour vend son livre pour sauver des vies|last=Élie|first=Xaviera Raphaëlla|date=2023-06-20|website=Le Témoin|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Djina Guillet Delatour te patisipe nan plizyè emisyon pandan ane yo, chak reflete konpreyansyon li sou reyalite ayisyen yo ak angajman li nan kòz sosyal. Pa egzanp, pandan yon seremoni gradyasyon nan [[Faculté de droit|Fakilte Dwa]], Syans Ekonomik ak Jesyon [[Kap Ayisyen (komin)|Okap]], li te enspire tout yon jenerasyon jèn gradye nan pataje vwayaj li ak vizyon ekselans li. Yo te fè lwanj pou diskou li a pou otantisite li ak ankourajman li bay jèn yo pou yo pouswiv rèv yo malgre obstak yo <ref>{{Cite web|url=https://potvwa.com/une-marraine-inspirante-pour-une-promotion-exceptionnelle/|title=Une Marraine Inspirante pour une Promotion Exceptionnelle - PÒTVWA|last=Jean|first=Jean Joceler|date=2024-08-14|language=fr-FR|access-date=2024-08-16}}</ref> .
== Rapò ki pibliye pa Inite Anti-Koripsyon ==
Rapò ULCC sou jesyon Djina Guillet Delatour nan PNCS konkli ke pa gen okenn prèv detounman fon oswa koripsyon anba lidèchip li. Ankèt la rejte tout akizasyon kont li, konfime ke pwosedi finansye ak administratif yo te jiska estanda. Rapò sa a mete fen nan espekilasyon epi retabli entegrite pwofesyonèl Madam Delatour <ref>{{Cite book}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/rapport-de-lulcc-aucune-preuve-de-malversation-na-ete-etablie-concernant-la-gestion-de-madame-djina-guillet-delatour-au-sein-du-pncs/|title=Rapport de l'ULCC, aucune preuve de malversation n'a été établie concernant la gestion de Madame Djina Guillet Delatour au sein du PNCS - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2024-09-07|language=fr|access-date=2024-09-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com|title=Le Filet Info – Le professionnalisme au service de l'info|last=Info|first=Le Filet|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-09-14}}</ref> .
== Inisyativ sosyal ak imanitè ==
== Referans ==
mpbmy5vww9hzbnb8dvprf6555gjocd6
856259
856258
2024-11-15T23:21:34Z
Dade70
27764
ajout d'infonbox
856259
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q129068236}}
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
Djina Guillet Delatour, apre bakaloreya li nan lekòl segondè Tertulien Guilbaud nan [[Pòdpè (komin)|Port-de-Paix]], kontinye etid li nan enfimyè nan ane 2002 nan Inivèsite Advantis Ayiti (Unah).
Fondatè DGD Salon du Bien-être ak dgdboumed [Kisa?] Djina Delatour se yon enfimyè pa pwofesyon. Li se tou yon konsiltan kominikasyon pou chanjman konpòtman. Pami lòt inisyativ li yo, li te kreye Dgd Group ak DgdTV, yon medya sou entènèt ki espesyalize nan pwomosyon fanm koulè <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2019/12/24/djina-guillet-delatour-a-lhonneur-lors-de-la-soiree-de-gala-miss-ouest-haiti/|title=Djina Guillet DELATOUR à l’honneur lors de la soirée de gala Miss Ouest-Haïti.|date=2019-12-23|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Lien vidéo|titre=Mwatye Laban Vant Nouvo Zèv Djina Guillet Delatour Pral Ede Timoun Ayisyen Defavorize|url=https://www.voanouvel.com/a/mwatye-laban-vant-nouvo-z%C3%A8v-djina-guillet-delatour-pral-ede-timoun-ayisyen-defavorize/7166954.html|langue=ht|date=2023-07-04|consulté le=2024-08-14}}</ref> .Nan 2023, nan okazyon 40yèm anivèsè nesans li, Djina te pibliye yon liv ki rele ''40 ane pi lwen pase limit yo pou yon kòz'', kote li abòde pwoblèm estim pwòp tèt yo nan fanm nan relasyon ak laj <ref>{{Cite web|url=https://lefacteurhaiti.com/22482/haiti-djina-guillet-delatour-designee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti : Djina Guillet Delatour désignée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la Maison d'Édition « CORRECTPRO » - LE FACTEUR HAÏTI|last=Flécher|first=Célou|date=2023-12-31|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/tag/djina-guillet-delatour/|title=Archives des Djina Guillet Delatour|website=Ted'Actu|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '. Kòm yon defansè nan antreprenarya fi, li ankouraje fanm yo envesti nan aktivite antreprenarya yo jwenn otonomi <ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=313744|title=Djina Guillet Delatour lance son livre «40 ans : Au-delà des limites, pour une cause», afin de soutenir les enfants vulnérables - Rezo Nòdwès|date=2023-06-20|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-societe-lecrivaine-djina-guillet-delatour-a-fait-don-dun-million-de-gourdes-a-lorganisation-traposa/|title=Haïti/Société: L'écrivaine Djina Guillet Delatour a fait don d'un million de gourdes à l'organisation TRAPOSA - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-08-28|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
Djina se tou trè sosyalman patisipe. Li se ko-fondatè ''Miss West Haiti'', <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-societe-lorganisation-traposa-recoit-un-cheque-dun-million-de-gourdes-de-lecrivaine-djina-guillet-delatour/|title=Haiti/Société: l’organisation TRAPOSA reçoit un chèque d’un million de gourdes de l’écrivaine Djina Guillet Delatour|last=Info|first=Le Filet|date=2023-08-28|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> distenksyon entèlijans pou jèn fi, ak ''Trafosa'', yon òganizasyon ki ankouraje transfòmasyon mondyal <ref>{{Cite web|url=https://katizana.org/la-katizana-a-accueilli-mme-djina-guillet-delatour-page-directrice-du-pncs/|title=La KATIZANA a accueilli Mme Djina Guillet Delatour Page, directrice du PNCS - Katizana|last=pepcha|date=2023-12-01|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl la, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://haitinews2000.net/33158/la-coordonnatrice-du-pncs-auditionnee-par-lulcc/djina-guillet-delatour-pncs/|title=Djina Guillet Delatour PNCS|date=2022-04-22|website=Haitinews2000 {{!}} Haiti News - Nouvelle Haiti - Haiti Actualités Politiques|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Anplis aktivite pwofesyonèl ak sosyal li, Djina se yon mèt nan sante piblik nan [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] . Li defann edikasyon ann Ayiti epi li fè konnen angajman kominote a ka transfòme peyi a <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2021/11/02/djina-guillet-delatour-marraine-de-la-1ere-promotion-en-marketing-et-entrepreneuriat-de-aime-haiti-dgd-tv/|title=Djina GUILLET DELATOUR, marraine de la 1ère promotion Marketing et Entrepreneuriat de AIME-HAITI|date=2021-11-02|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.constanthaiti.info/tag/djina-guillet-delatour/|title=Djina Guillet Delatour|website=Constant Haïti|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Karyè nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl (pncs) ==
Angenor Cadet te mete Djina Guillet Delatour kòm koòdonatè pncs, yon pozisyon ki vize garanti distribisyon manje lekòl bay timoun ki nan zòn defavorize ann Ayiti <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/234855/le-pncs-apporte-des-corrections-a-la-politique-de-lalimentation-scolaire-en-haiti|title=Le PNCS apporte des corrections à la politique de l'alimentation scolaire en Haïti|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> . Manda li kòm chèf PNCS a te karakterize pa yon seri de refòm ak inisyativ ki gen entansyon amelyore efikasite nan pwogram nan ak elaji portée li nan tout peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/operations-dapprovisionnement-des-cantines-scolaires/|title=Lancement officiel des opérations d'approvisionnement des cantines scolaires dans le Nord-Ouest - Juno7|last=juno7|date=2021-04-19|website=www.juno7.ht|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Anba lidèchip li, pncs yo te wè yon ogmantasyon nan bon jan kalite ak kantite manje distribye, ak yon konsantre patikilye sou aksè a nitrisyon pou timoun lekòl nan zòn ki pi lwen ak vilnerab nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-9eme-reunion-de-la-table-sectorielle-sur-lalimentation-scolaire-mme-guillet-delatour-encourage-les-partenaires-a-redoubler-defforts/|title=Haïti: 9ème réunion de la table sectorielle sur l'alimentation scolaire, Mme Guillet Delatour encourage les partenaires à redoubler d'efforts - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-07-20|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Djina Guillet Delatour te etabli patenarya ak òganizasyon lokal ak entènasyonal pou garanti finansman ki estab epi prezante teknoloji modèn nan jesyon envantè ak distribisyon manje <ref>{{Cite web|url=https://mail.gazettehaiti.com/node/3218|title=Environ 5 mille enfants du Nord-ouest déjà bénéficiaires de cantine scolaire, selon la nouvelle Coordonnatrice de la PNCS, Djina Guillet Delatour|website=Gazette Haiti|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Kontribisyon literè ak rekonesans ==
Anplis travay administratif li, Djina Guillet Delatour se yon otè ki gen anpil pitit. Travay literè li yo te genyen rekonesans enpòtan li, ki gen ladan prim otè ki pi eksepsyonèl 2023 ki soti nan <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-litterature-djina-guillet-delatour-nommee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti/littérature: Djina Guillet Delatour nommée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la maison d’édition CORRECTPRO|last=Info|first=Le Filet|date=2023-12-31|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Li te kouwone tou ak Pri Fi nan Tribinal Istwa pandan 8yèm edisyon evènman sa a, yon distenksyon ki onore fanm ki make listwa atravè aksyon yo ak kontribisyon yo nan devlopman sosyal ak kiltirèl <ref>{{Cite web|url=https://letemoinhaiti.com/home/article/djina-guillet-delatour-vend-son-livre-pour-sauver-des-vies/|title=Djina Guillet Delatour vend son livre pour sauver des vies|last=Élie|first=Xaviera Raphaëlla|date=2023-06-20|website=Le Témoin|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Djina Guillet Delatour te patisipe nan plizyè emisyon pandan ane yo, chak reflete konpreyansyon li sou reyalite ayisyen yo ak angajman li nan kòz sosyal. Pa egzanp, pandan yon seremoni gradyasyon nan [[Faculté de droit|Fakilte Dwa]], Syans Ekonomik ak Jesyon [[Kap Ayisyen (komin)|Okap]], li te enspire tout yon jenerasyon jèn gradye nan pataje vwayaj li ak vizyon ekselans li. Yo te fè lwanj pou diskou li a pou otantisite li ak ankourajman li bay jèn yo pou yo pouswiv rèv yo malgre obstak yo <ref>{{Cite web|url=https://potvwa.com/une-marraine-inspirante-pour-une-promotion-exceptionnelle/|title=Une Marraine Inspirante pour une Promotion Exceptionnelle - PÒTVWA|last=Jean|first=Jean Joceler|date=2024-08-14|language=fr-FR|access-date=2024-08-16}}</ref> .
== Rapò ki pibliye pa Inite Anti-Koripsyon ==
Rapò ULCC sou jesyon Djina Guillet Delatour nan PNCS konkli ke pa gen okenn prèv detounman fon oswa koripsyon anba lidèchip li. Ankèt la rejte tout akizasyon kont li, konfime ke pwosedi finansye ak administratif yo te jiska estanda. Rapò sa a mete fen nan espekilasyon epi retabli entegrite pwofesyonèl Madam Delatour <ref>{{Cite book}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/rapport-de-lulcc-aucune-preuve-de-malversation-na-ete-etablie-concernant-la-gestion-de-madame-djina-guillet-delatour-au-sein-du-pncs/|title=Rapport de l'ULCC, aucune preuve de malversation n'a été établie concernant la gestion de Madame Djina Guillet Delatour au sein du PNCS - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2024-09-07|language=fr|access-date=2024-09-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com|title=Le Filet Info – Le professionnalisme au service de l'info|last=Info|first=Le Filet|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-09-14}}</ref> .
== Inisyativ sosyal ak imanitè ==
== Referans ==
q7xlbuy56wricy0o84x46p7eqj96yfe
856260
856259
2024-11-15T23:24:39Z
Dade70
27764
ajoure kontni
856260
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox|wikidata=Q129068236}}
'''Djina Guillet Delatour''' (fèt 16 fevriye 1983) se yon espesyalis [[Santé communautaire|nan sante kominotè]] [[Ayiti|ayisyen]], [[Auteur|otè]] ak [[Entrepreneur|antreprenè]] <ref>{{Cite web|url=https://lequotidiennews.org/djina-guillet-delatour-une-femme-dotee-dun-grand-esprit-de-service/|title=Djina Guillet Delatour, une femme dotée d'un grand esprit de service|last=News|first=Le Quotidien|date=2021-02-20|website=Le Quotidien News|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/2022/05/23/fth-2022-djina-guillet-delatour-actuelle-coordonnatrice-du-pncs-nominee-en-femmes-au-tribunal-de-lhistoire/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR, actuelle Coordonnatrice du PNCS nominée en Femmes au Tribunal de l’Histoire|last=lelouverture|date=2022-05-23|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl ann [[Ayiti]] <ref>{{Cite web|url=https://www.scoopfmhaiti.com/12793/haiti-cantines-scolaires-djina-guillet-delatour-une-nouvelle-coordonnatrice-a-la-tete-du-pncs/|title=Haïti/Cantines scolaires : Djina Guillet-Delatour, une nouvelle coordonnatrice à la tête du PNCS|last=@scoopfm|date=2021-02-19|website=Scoop FM, 107.7|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref>, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://vantbefinfo.com/djina-guillet-delatour-veut-continuer-a-repousser-les-limites/|title=Djina Guillet Delatour veut continuer à repousser les limites|last=Jean|first=Anderson|date=2023-06-20|website=Vant Bèf Info (VBI)|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.lelouverture.com/index.php/tag/fth-2022-djina-guillet-delatour/|title=FTH 2022: Djina Guillet DELATOUR Archives|website=informer en formant et de former en informant|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.impulsewebmedias.com/?p=25231|title=Vente signature de l' ouvrage "40 ans au-delà des limites pour une cause" de Djina Guillet Delatour|date=2023-06-18|website=Impulse Web Medias|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
== Biyografi ==
Djina Guillet Delatour, apre bakaloreya li nan lekòl segondè Tertulien Guilbaud nan [[Pòdpè (komin)|Port-de-Paix]], kontinye etid li nan enfimyè nan ane 2002 nan Inivèsite Advantis Ayiti (Unah).
Fondatè DGD Salon du Bien-être ak dgdboumed [Kisa?] Djina Delatour se yon enfimyè pa pwofesyon. Li se tou yon konsiltan kominikasyon pou chanjman konpòtman. Pami lòt inisyativ li yo, li te kreye Dgd Group ak DgdTV, yon medya sou entènèt ki espesyalize nan pwomosyon fanm koulè <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2019/12/24/djina-guillet-delatour-a-lhonneur-lors-de-la-soiree-de-gala-miss-ouest-haiti/|title=Djina Guillet DELATOUR à l’honneur lors de la soirée de gala Miss Ouest-Haïti.|date=2019-12-23|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Lien vidéo|titre=Mwatye Laban Vant Nouvo Zèv Djina Guillet Delatour Pral Ede Timoun Ayisyen Defavorize|url=https://www.voanouvel.com/a/mwatye-laban-vant-nouvo-z%C3%A8v-djina-guillet-delatour-pral-ede-timoun-ayisyen-defavorize/7166954.html|langue=ht|date=2023-07-04|consulté le=2024-08-14}}</ref> .Nan 2023, nan okazyon 40yèm anivèsè nesans li, Djina te pibliye yon liv ki rele ''40 ane pi lwen pase limit yo pou yon kòz'', kote li abòde pwoblèm estim pwòp tèt yo nan fanm nan relasyon ak laj <ref>{{Cite web|url=https://lefacteurhaiti.com/22482/haiti-djina-guillet-delatour-designee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti : Djina Guillet Delatour désignée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la Maison d'Édition « CORRECTPRO » - LE FACTEUR HAÏTI|last=Flécher|first=Célou|date=2023-12-31|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://tedactu.com/tag/djina-guillet-delatour/|title=Archives des Djina Guillet Delatour|website=Ted'Actu|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '. Kòm yon defansè nan antreprenarya fi, li ankouraje fanm yo envesti nan aktivite antreprenarya yo jwenn otonomi <ref>{{Cite web|url=https://rezonodwes.com/?p=313744|title=Djina Guillet Delatour lance son livre «40 ans : Au-delà des limites, pour une cause», afin de soutenir les enfants vulnérables - Rezo Nòdwès|date=2023-06-20|website=Rezo Nòdwès - Le journal citoyen haïtien !|language=fr-FR|access-date=2024-08-13}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-societe-lecrivaine-djina-guillet-delatour-a-fait-don-dun-million-de-gourdes-a-lorganisation-traposa/|title=Haïti/Société: L'écrivaine Djina Guillet Delatour a fait don d'un million de gourdes à l'organisation TRAPOSA - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-08-28|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> '.
Djina se tou trè sosyalman patisipe. Li se ko-fondatè ''Miss West Haiti'', <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-societe-lorganisation-traposa-recoit-un-cheque-dun-million-de-gourdes-de-lecrivaine-djina-guillet-delatour/|title=Haiti/Société: l’organisation TRAPOSA reçoit un chèque d’un million de gourdes de l’écrivaine Djina Guillet Delatour|last=Info|first=Le Filet|date=2023-08-28|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> distenksyon entèlijans pou jèn fi, ak ''Trafosa'', yon òganizasyon ki ankouraje transfòmasyon mondyal <ref>{{Cite web|url=https://katizana.org/la-katizana-a-accueilli-mme-djina-guillet-delatour-page-directrice-du-pncs/|title=La KATIZANA a accueilli Mme Djina Guillet Delatour Page, directrice du PNCS - Katizana|last=pepcha|date=2023-12-01|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Kounye a li se kowòdonatè jeneral nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl la, kote li travay pou gouvènans ak desantralizasyon aksyon <ref>{{Cite web|url=https://haitinews2000.net/33158/la-coordonnatrice-du-pncs-auditionnee-par-lulcc/djina-guillet-delatour-pncs/|title=Djina Guillet Delatour PNCS|date=2022-04-22|website=Haitinews2000 {{!}} Haiti News - Nouvelle Haiti - Haiti Actualités Politiques|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Anplis aktivite pwofesyonèl ak sosyal li, Djina se yon mèt nan sante piblik nan [[Inivèsite Kiskeya|Inivèsite Quisqueya]] . Li defann edikasyon ann Ayiti epi li fè konnen angajman kominote a ka transfòme peyi a <ref>{{Cite web|url=https://dgdtv.video.blog/2021/11/02/djina-guillet-delatour-marraine-de-la-1ere-promotion-en-marketing-et-entrepreneuriat-de-aime-haiti-dgd-tv/|title=Djina GUILLET DELATOUR, marraine de la 1ère promotion Marketing et Entrepreneuriat de AIME-HAITI|date=2021-11-02|website=DGD TV|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.constanthaiti.info/tag/djina-guillet-delatour/|title=Djina Guillet Delatour|website=Constant Haïti|language=en-US|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Karyè nan Pwogram Nasyonal Kantin Lekòl (pncs) ==
Angenor Cadet te mete Djina Guillet Delatour kòm koòdonatè pncs, yon pozisyon ki vize garanti distribisyon manje lekòl bay timoun ki nan zòn defavorize ann Ayiti <ref>{{Cite web|url=https://lenouvelliste.com/article/234855/le-pncs-apporte-des-corrections-a-la-politique-de-lalimentation-scolaire-en-haiti|title=Le PNCS apporte des corrections à la politique de l'alimentation scolaire en Haïti|website=lenouvelliste.com|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> . Manda li kòm chèf PNCS a te karakterize pa yon seri de refòm ak inisyativ ki gen entansyon amelyore efikasite nan pwogram nan ak elaji portée li nan tout peyi a <ref>{{Cite web|url=https://www.juno7.ht/operations-dapprovisionnement-des-cantines-scolaires/|title=Lancement officiel des opérations d'approvisionnement des cantines scolaires dans le Nord-Ouest - Juno7|last=juno7|date=2021-04-19|website=www.juno7.ht|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> . Anba lidèchip li, pncs yo te wè yon ogmantasyon nan bon jan kalite ak kantite manje distribye, ak yon konsantre patikilye sou aksè a nitrisyon pou timoun lekòl nan zòn ki pi lwen ak vilnerab nan peyi a <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/haiti-9eme-reunion-de-la-table-sectorielle-sur-lalimentation-scolaire-mme-guillet-delatour-encourage-les-partenaires-a-redoubler-defforts/|title=Haïti: 9ème réunion de la table sectorielle sur l'alimentation scolaire, Mme Guillet Delatour encourage les partenaires à redoubler d'efforts - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2023-07-20|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Djina Guillet Delatour te etabli patenarya ak òganizasyon lokal ak entènasyonal pou garanti finansman ki estab epi prezante teknoloji modèn nan jesyon envantè ak distribisyon manje <ref>{{Cite web|url=https://mail.gazettehaiti.com/node/3218|title=Environ 5 mille enfants du Nord-ouest déjà bénéficiaires de cantine scolaire, selon la nouvelle Coordonnatrice de la PNCS, Djina Guillet Delatour|website=Gazette Haiti|language=en|access-date=2024-08-14}}</ref> .
== Kontribisyon literè ak rekonesans ==
Anplis travay administratif li, Djina Guillet Delatour se yon otè ki gen anpil pitit. Travay literè li yo te genyen rekonesans enpòtan li, ki gen ladan prim otè ki pi eksepsyonèl 2023 ki soti nan <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com/haiti-litterature-djina-guillet-delatour-nommee-auteure-la-plus-remarquable-en-2023-par-la-maison-dedition-correctpro/|title=Haïti/littérature: Djina Guillet Delatour nommée « auteure la plus remarquable en 2023 » par la maison d’édition CORRECTPRO|last=Info|first=Le Filet|date=2023-12-31|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Li te kouwone tou ak Pri Fi nan Tribinal Istwa pandan 8yèm edisyon evènman sa a, yon distenksyon ki onore fanm ki make listwa atravè aksyon yo ak kontribisyon yo nan devlopman sosyal ak kiltirèl <ref>{{Cite web|url=https://letemoinhaiti.com/home/article/djina-guillet-delatour-vend-son-livre-pour-sauver-des-vies/|title=Djina Guillet Delatour vend son livre pour sauver des vies|last=Élie|first=Xaviera Raphaëlla|date=2023-06-20|website=Le Témoin|language=fr-FR|access-date=2024-08-14}}</ref> .
Djina Guillet Delatour te patisipe nan plizyè emisyon pandan ane yo, chak reflete konpreyansyon li sou reyalite ayisyen yo ak angajman li nan kòz sosyal. Pa egzanp, pandan yon seremoni gradyasyon nan [[Faculté de droit|Fakilte Dwa]], Syans Ekonomik ak Jesyon [[Kap Ayisyen (komin)|Okap]], li te enspire tout yon jenerasyon jèn gradye nan pataje vwayaj li ak vizyon ekselans li. Yo te fè lwanj pou diskou li a pou otantisite li ak ankourajman li bay jèn yo pou yo pouswiv rèv yo malgre obstak yo <ref>{{Cite web|url=https://potvwa.com/une-marraine-inspirante-pour-une-promotion-exceptionnelle/|title=Une Marraine Inspirante pour une Promotion Exceptionnelle - PÒTVWA|last=Jean|first=Jean Joceler|date=2024-08-14|language=fr-FR|access-date=2024-08-16}}</ref> .
== Rapò ki pibliye pa Inite Anti-Koripsyon ==
Rapò ULCC sou jesyon Djina Guillet Delatour nan PNCS konkli ke pa gen okenn prèv detounman fon oswa koripsyon anba lidèchip li. Ankèt la rejte tout akizasyon kont li, konfime ke pwosedi finansye ak administratif yo te jiska estanda. Rapò sa a mete fen nan espekilasyon epi retabli entegrite pwofesyonèl Madam Delatour <ref>{{Cite book}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://realiteinfo.com/rapport-de-lulcc-aucune-preuve-de-malversation-na-ete-etablie-concernant-la-gestion-de-madame-djina-guillet-delatour-au-sein-du-pncs/|title=Rapport de l'ULCC, aucune preuve de malversation n'a été établie concernant la gestion de Madame Djina Guillet Delatour au sein du PNCS - REALITE INFO|last=Info|first=Réalité|date=2024-09-07|language=fr|access-date=2024-09-14}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://lefiletinfo.com|title=Le Filet Info – Le professionnalisme au service de l'info|last=Info|first=Le Filet|website=Le Filet Info|language=fr-FR|access-date=2024-09-14}}</ref> .
== Inisyativ sosyal ak imanitè ==
Pi lwen pase wòl ofisyèl li yo, Djina Guillet Delatour trè aktif tou nan domèn sosyal. Li bay òganizasyon Traposa yon milyon goud, yon inisyativ ki dedye a amelyore kondisyon lavi timoun ki defavorize ann Ayiti. Jès imanitè sa a se yon refleksyon angajman li anvè moun ki pi defavorize yo ak dezi li pou wè tout timoun ayisyen yo gen aksè a bon jan edikasyon ak pi bon kondisyon lavi.
== Referans ==
145uqlf71uetdiuvmdhaymz9lwkq7ti
Kategori:Paj ki itilize P94
14
93950
856261
2024-11-15T23:49:21Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{Kategori yon pwopriyete}} "
856261
wikitext
text/x-wiki
{{Kategori yon pwopriyete}}
6kt630uq9qbt3m2blhq5zh6ftm5nla1
Kategori:Paj ki itilize P742
14
93951
856263
2024-11-15T23:50:51Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
856263
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Kategori:Paj ki itilize P102
14
93952
856264
2024-11-15T23:51:21Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
856264
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Kategori:Paj ki itilize P158
14
93953
856265
2024-11-15T23:52:42Z
Kitanago
19629
Paj ki kreye ak " {{kategori yon pwopriyete}} "
856265
wikitext
text/x-wiki
{{kategori yon pwopriyete}}
iolp85gdz69o8pxx123lkm762a7rdtk
Powèm
0
93954
856268
2024-11-16T00:15:30Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/212021114|Poème]] »
856268
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Tango_de_Montreal_03.JPG|vignette| Powèm ''Tango de Montréal'' pa Gérald Godin repwodui sou yon miray vizib nan plas Gérald-Godin, nan [[Monreyal (komin)|Monreyal]] .]]
Yon '''powèm''' se yon [[tèks]] [[pwezi]] .
== Istorik ==
Tèm "powèm» nan deziyen dabò nenpòt tèks ekri an vè, kit li [[Liris|lirik]], [[Dram (teyat)|dramatik]] oswa [[Epope|epik]]. Se konsa, an 1549, Joachim Du Bellay, nan ''defans ak ilistrasyon lang franse a'' prezante powèm la kòm yon "travay nan vèsè nan limit konsiderab". Sa a te rete konsa jiska XVIIIe syèk, kote fòm [[powèm an pwoz]] la te parèt pou premye fwa. Lè sa a, tèm nan sèlman deziyen sa ki koresponn ak genre nan [[pwezi]].
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|wiktionary=poème}}
=== Atik ki gen rapò ===
* [[Atizay powetik]]
* [[Pwezi naratif]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Powèm]]
qce7dtdqhs4pdg7r7nirgxise1ibuia
856269
856268
2024-11-16T00:17:09Z
Kitanago
19629
856269
wikitext
text/x-wiki
{{gade omonim|powèm (omonimi)}}
{{atik kout|Pwezi}}
[[Fichye:Tango_de_Montreal_03.JPG|vignette| Powèm ''Tango de Montréal'' pa Gérald Godin repwodui sou yon miray vizib nan plas Gérald-Godin, nan [[Monreyal (komin)|Monreyal]] .]]
Yon '''powèm''' se yon [[tèks]] [[pwezi]] .
== Istorik ==
Tèm "powèm» nan deziyen dabò nenpòt tèks ekri an vè, kit li [[Liris|lirik]], [[Dram (teyat)|dramatik]] oswa [[Epope|epik]]. Se konsa, an 1549, Joachim Du Bellay, nan ''defans ak ilistrasyon lang franse a'' prezante powèm la kòm yon "travay nan vèsè nan limit konsiderab". Sa a te rete konsa jiska XVIIIe syèk, kote fòm [[powèm an pwoz]] la te parèt pou premye fwa. Lè sa a, tèm nan sèlman deziyen sa ki koresponn ak genre nan [[pwezi]].
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|wiktionary=poème}}
=== Atik ki gen rapò ===
* [[Atizay powetik]]
* [[Pwezi naratif]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Powèm]]
bcue9i669ffdvilw0x61460cpxtdqx1
856271
856269
2024-11-16T00:22:36Z
Kitanago
19629
856271
wikitext
text/x-wiki
{{gade omonim|powèm (omonimi)}}
{{atik kout|Pwezi}}
[[Fichye:Tango_de_Montreal_03.JPG|vignette| Powèm ''Tango de Montréal'' pa Gérald Godin repwodui sou yon miray vizib nan plas Gérald-Godin, nan [[Monreyal (komin)|Monreyal]] .]]
Yon '''powèm''' se yon [[tèks]] [[pwezi]].
== Istorik ==
Tèm "powèm» nan deziyen dabò nenpòt tèks ekri an vè, kit li [[Liris|lirik]], [[Dram (teyat)|dramatik]] oswa [[Epope|epik]]. Se konsa, an 1549, Joachim Du Bellay, nan ''defans ak ilistrasyon lang franse a'' prezante powèm la kòm yon "travay nan vèsè nan limit konsiderab". Sa a te rete konsa jiska XVIIIe syèk, kote fòm [[powèm an pwoz]] la te parèt pou premye fwa. Lè sa a, tèm nan sèlman deziyen sa ki koresponn ak genre nan [[pwezi]].
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|wiktionary=poème}}
=== Atik ki gen rapò ===
* [[Atizay powetik]]
* [[Pwezi naratif]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Powèm]]
q4nlnd1miwb8z1btn3zz3xqh7v44p3u
856276
856271
2024-11-16T00:50:53Z
Kitanago
19629
/* Istorik */
856276
wikitext
text/x-wiki
{{gade omonim|powèm (omonimi)}}
{{atik kout|Pwezi}}
[[Fichye:Tango_de_Montreal_03.JPG|vignette| Powèm ''Tango de Montréal'' pa Gérald Godin repwodui sou yon miray vizib nan plas Gérald-Godin, nan [[Monreyal (komin)|Monreyal]] .]]
Yon '''powèm''' se yon [[tèks]] [[pwezi]].
== Istorik ==
Tèm "powèm» nan deziyen dabò nenpòt tèks ekri an vè, kit li [[Lirism|lirik]], [[Dram (teyat)|dramatik]] oswa [[Epope|epik]]. Se konsa, an 1549, Joachim Du Bellay, nan ''defans ak ilistrasyon lang franse a'' prezante powèm la kòm yon "travay nan vèsè nan limit konsiderab". Sa a te rete konsa jiska XVIIIe syèk, kote fòm [[powèm an pwoz]] la te parèt pou premye fwa. Lè sa a, tèm nan sèlman deziyen sa ki koresponn ak genre nan [[pwezi]].
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|wiktionary=poème}}
=== Atik ki gen rapò ===
* [[Atizay powetik]]
* [[Pwezi naratif]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Powèm]]
me6yo4ri4exigwyvad2l7om0dulh3uu
856279
856276
2024-11-16T00:57:40Z
Kitanago
19629
856279
wikitext
text/x-wiki
{{gade omonim|powèm (omonimi)}}
{{atik kout|Pwezi}}
[[Fichye:Tango_de_Montreal_03.JPG|vignette| Powèm ''Tango de Montréal'' pa Gérald Godin repwodui sou yon miray vizib nan plas Gérald-Godin, nan [[Monreyal (komin)|Monreyal]] .]]
Yon '''powèm''' se yon [[tèks]] [[pwezi]].
== Istorik ==
Tèm "powèm» nan deziyen dabò nenpòt tèks ekri an vè, kit li [[Lirism|lirik]], [[Dram (teyat)|dramatik]] oswa [[Epope|epik]]. Se konsa, an 1549, [[Joachim Du Bellay]], nan ''defans ak ilistrasyon lang franse a'' prezante powèm la kòm yon "travay nan vèsè nan limit konsiderab". Sa a te rete konsa jiska XVIIIe syèk, kote fòm [[powèm an pwoz]] la te parèt pou premye fwa. Lè sa a, tèm nan sèlman deziyen sa ki koresponn ak genre nan [[pwezi]].
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|wiktionary=poème}}
=== Atik ki gen rapò ===
* [[Atizay powetik]]
* [[Pwezi naratif]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Powèm]]
0af7ppg1bz6zw6sd42hqbh1xg99v97c
856284
856279
2024-11-16T01:07:59Z
Kitanago
19629
/* Istorik */
856284
wikitext
text/x-wiki
{{gade omonim|powèm (omonimi)}}
{{atik kout|Pwezi}}
[[Fichye:Tango_de_Montreal_03.JPG|vignette| Powèm ''Tango de Montréal'' pa Gérald Godin repwodui sou yon miray vizib nan plas Gérald-Godin, nan [[Monreyal (komin)|Monreyal]] .]]
Yon '''powèm''' se yon [[tèks]] [[pwezi]].
== Istorik ==
Tèm "powèm» nan deziyen dabò nenpòt tèks ekri an vè, kit li [[Lirism|lirik]], [[Dram (teyat)|dramatik]] oswa [[Epope|epik]]. Se konsa, an 1549, [[Joachim du Bellay|Joachim Du Bellay]], nan ''defans ak ilistrasyon lang franse a'' prezante powèm la kòm yon "travay nan vèsè nan limit konsiderab". Sa a te rete konsa jiska XVIIIe syèk, kote fòm [[powèm an pwoz]] la te parèt pou premye fwa. Lè sa a, tèm nan sèlman deziyen sa ki koresponn ak genre nan [[pwezi]].
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|wiktionary=poème}}
=== Atik ki gen rapò ===
* [[Atizay powetik]]
* [[Pwezi naratif]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Powèm]]
q3yruozw757v26f3vceqhuga9hegkie
Lirism
0
93955
856273
2024-11-16T00:35:56Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/218898612|Lyrisme]] »
856273
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Apollo_Musagetes_Pio-Clementino_Inv310.jpg|vignette| [[Wòm (Itali)|Wòm]] IIe syèk ap J. -C, ''Apollo'' with a lyre, [[Mize Pio-Clementino]] .]]
'''Lirism''' se yon tonalite, yon rejis atistik ki favorize [[Pwezi|ekspresyon powetik]] ak egzaltasyon santiman pèsonèl ak pasyon yo.
== Vokabilè ==
Mo "lirism» aplike nan sans jeneral li pou mete aksan sou santiman entim nan ekspresyon atistik, patikilyèman nan [[pwezi]].
[[Non]] "lirism» se sèlman ateste an 1829 anba plim Alfred de Vigny epi li pral aplike nan youn nan aspè dominan yo nan [[Womantis|womantik]]: plas yo bay "Mwen". Se poutèt sa, li souvan defini kòm yon "Tandans powetik ak plis jeneralman atistik favorize ekspresyon de subjectivite» <ref>[http://atilf.atilf.fr/dendien/scripts/tlfiv5/advanced.exe?8;s=2891154300; ''Trésor de la langue française''.] </ref>.
== Istorik ==
Mo "lirism» la soti nan grèk λυρικός / , "(jwè) nan li ({{Lang-fr|lyre}}", ak adjektif la "lirik» te sèlman ateste nan fen XVe syèk la ak yon siyifikasyon ki lye ak domèn mizik la: "Nan [[Lantikite|Antikite]], te di nan powèt ki te konpoze powèm deklame ak akonpayman li» <ref>[http://atilf.atilf.fr/dendien/scripts/tlfiv5/advanced.exe?8;s=4060971390; ''Trésor de la langue française''.] </ref>.
== Nòt ak referans ==
<references />
=== Atik ki gen rapò ===
* [[Pwezi]]
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
* {{Cite web|url=http://poete.rebelle.free.fr/poetique/formes_poetiques09.html|title=Les formes poétiques françaises|website=Poète rebelle}}
* {{Cite web|url=http://www.cafe.umontreal.ca/genres/n-poelyr.html|title=La poésie lyrique|website=Café Montréal}}
* {{Cite web|url=http://www.crdp-montpellier.fr/ressources/memoires/memoires/2007/b/0/07b0009/07b0009.pdf|title=Le lyrisme en chanson|last=Bencivinni Jonathan|website=crdp-montpellier.fr}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Estetik]]
[[Kategori:Leksik literè]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
p8glf13h9lvy3c6rzzhs0gplik9n2ok
Dram (teyat)
0
93956
856274
2024-11-16T00:41:03Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/217801351|Drame (théâtre)]] »
856274
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:DiderotNaturalSon.jpg|vignette| Premye paj premye edisyon ''Le Fils Naturel'' pa Denis Diderot.]]
'''Dram''' (ki soti nan [[Laten|latin]] ''{{Lang|la|drama}}'', prete nan [[Grèk ansyen|ansyen grèk]] δρᾶμα / ''{{Lang|el-Latn|drâma}}'', ki vle di aksyon (teyat), jwe» <ref>{{Cite web|url=https://www.cnrtl.fr/etymologie/drame|title=DRAME|website=cntrl|language=fr}}</ref> ) etimolojikman deziyen nenpòt aksyon senik. Se poutèt sa, li ka deziyen, nan sans laj, tout zèv dramatik <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.larousse.fr/encyclopedie/divers/drame/44746|title=drame|website=LAROUSSE}}</ref>. Nan yon sans ki pi restriksyon, li ka deziyen yon sèten kantite estil pyès teyat, tankou [[dram litijik]], dram istorik, [[dram boujwa]], [[dram womantik]], dram senbolis <ref name=":0" /> … Lè sa a, Dram yo distenge ak de gwo estil dramatik tradisyonèl yo, trajedi. ak [[Komik|komedyen]], li se " ''pwen ki separe distans ki soti nan jan an komik ak jan an trajik''»<ref>{{Ouvrage|auteur1=Denis Diderot|titre=Troisième entretien sur le Fils naturel}}</ref>.
== Nòt ak referans ==
<references />
== Gade tou ==
{{Kategori prensipal}}
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
[[Kategori:Jan teyatral]]
[[Kategori:Dram (teyat)]]
0iuld1j1rv1vnhnnbltrd3hfuyr29h0
856275
856274
2024-11-16T00:44:44Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/217801351|Drame (théâtre)]] »
856275
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:DiderotNaturalSon.jpg|vignette| Premye paj premye edisyon ''Le Fils Naturel'' pa Denis Diderot.]]
'''Dram''' (ki soti nan [[Laten|latin]] ''{{Lang|la|drama}}'', prete nan [[Grèk ansyen|ansyen grèk]] δρᾶμα / ''{{Lang|el-Latn|drâma}}'', ki vle di aksyon (teyat), jwe» <ref>{{Cite web|url=https://www.cnrtl.fr/etymologie/drame|title=DRAME|website=cntrl|language=fr}}</ref> ) etimolojikman deziyen nenpòt aksyon senik. Se poutèt sa, li ka deziyen, nan sans laj, tout zèv dramatik <ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.larousse.fr/encyclopedie/divers/drame/44746|title=drame|website=LAROUSSE}}</ref>. Nan yon sans ki pi restriksyon, li ka deziyen yon sèten kantite estil pyès teyat, tankou [[dram litijik]], dram istorik, [[dram boujwa]], [[dram womantik]], dram senbolis <ref name=":0" /> … Lè sa a, Dram yo distenge ak de gwo estil dramatik tradisyonèl yo, trajedi. ak [[Komik|komedyen]], li se " ''pwen ki separe distans ki soti nan jan an komik ak jan an trajik''»<ref name=":1">{{Ouvrage|auteur1=Denis Diderot|titre=Troisième entretien sur le Fils naturel}}</ref>.
Presizyon: adjektif la "dramatik», nan kontèks literè a, konsène tout [[jan teyatral]] <ref>{{Cite web|url=https://www.dictionnaire-academie.fr/article/A9D3218|title=dramatique|website=Académie Française}}</ref>. Yon [[dramatij]] se yon otè oswa yon espesyalis teyat. [[Dramatiji (teyat)|Dramatiji]] se yon seri règ ak mekanis ki aplike nan ekriti dramatik <ref>{{Cite web|url=https://www.dictionnaire-academie.fr/article/A9D3223|title=dramaturgie|website=Académie Française}}</ref>.
== Istorik ==
[[Denis Diderot|Diderot]] te teorize dram nan an 1757<ref>{{Ouvrage|auteur1=Lucile Wispelaere|titre=Le drame bourgeois}}</ref>, poutan dram boujwa yo te ekri byen anvan, premye a se petèt ''La Fausse Antipathie'' pa Nivelle de la Chaussée, ki te kreye 12 septanm 1733 <ref>{{Cite web|url=https://théâtre-documentation.com/content/nivelle-de-la-chauss%C3%A9e-pierre-claude|title=NIVELLE DE LA CHAUSSÉE (Pierre-Claude)|website=theatre-documentation.com}}</ref>. Diderot defini dram kòm " yon kalite mwayèn» <ref name=":1" /> ant komedyen ak trajedi, li te ekri pyès teyat Le Fils Naturel pou mete teyori l an pratik. Lè sa a, sou laj yo, dram te sibi plizyè mouvman literè, men baz la nan genre a rete menm jan an: yon melanj ant komik ak trajik, yon pyès teyat ki pa ni totalman komik ni totalman trajik <ref>{{Cite web|url=https://www.linternaute.fr/dictionnaire/fr/definition/drame/|title=Drame|website=linternaute}}</ref>.
== Nòt ak referans ==
<references />
== Gade tou ==
{{Kategori prensipal}}
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
[[Kategori:Jan teyatral]]
[[Kategori:Dram (teyat)]]
bh6jhu8gpudct1wh5ueajaac0mw7j84
Epope
0
93957
856277
2024-11-16T00:56:19Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/220062708|Épopée]] »
856277
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Odysseus_from_Schwab_book_1.jpg|droite|vignette|300x300px| ''Masak'' la nan pretandan yo pa Odysseus, epizòd ' [[Homère|Homer]] a.]]
Yon '''epope''' (ki soti nan [[Grèk ansyen|ansyen grèk]] ἐποποιία / ''epopoiía'', ki soti nan ἔπος / {{Lang|grc-Latn|''épos''}}, "istwa oswa mo nan yon chante» ak ποιέω / {{Lang|grc-Latn|''poiéô''}}, “fè, kreye»; literalman " aksyon pou rakonte yon istwa") se yon [[powèm]] long nan domèn nasyonal ki rakonte eksplwa [[Istwa|istorik]] oswa mitik yon ewo oswa yon pèp.
Tèm epope a ka, pa ekstansyon, refere a yon seri de gwo aksyon militè ak literati ki gen rapò ak yo. Se konsa, nou pale de epope napoleyonyèn la <ref>{{Citation|ÉPOPÉE n. f. {{s-|XVII|e}}. Emprunté du grec "epopoiïa", « composition d’un poème épique, épopée », composé à l’aide de ''epos'', « parole », qui désigne au pluriel la poésie épique, et ''poiein'', « faire ».
1. Vaste composition littéraire en vers, qui développe un thème historique ou légendaire et célèbre les actions d’un héros exemplaire ou les hauts faits d’un groupe… 2. Par anal. Suite de faits historiques qui, par leur caractère héroïque, rappellent les récits épiques.}} (Article ''Épopée'', dans le ''[[Dictionnaire de l’Académie française]]'' ([http://www.academie-francaise.fr/ site de l’Académie française]), [http://atilf.atilf.fr/academie9.htm neuvième édition]). </ref>, epope Gilgamesh a oswa epope Ulysses la.
== Karakteristik epope an ==
Epope an orijinèlman lye ak yon tradisyon oral, transmèt pa itineran [[ayèd]], [[griyo]], chaman, [[kontè]], [[Bad (douyidism)|bad]] oswa [[twoubadou]]. Li sètènman te di oswa chante nan mizik monotone, pafwa chante. Okòmansman yon transkripsyon fragman resite, pafwa ki soti nan diferan sous, li answit vin tounen yon genre literè nan tèt li, travay la nan yon sèl otè, ki sepandan souvan kontinye sèvi ak pwosesis eritye nan tradisyon oral. Konsa, nou ka distenge epòk prensipal oswa popilè ak epòk segondè, yo rele tou epik literè <ref>[http://fr.encarta.msn.com/encyclopedia_761552645/%C3%A9pop%C3%A9e.html Article ''épopée'' de l’encyclopédie ''Encarta'' en ligne]. </ref> {{,}} <ref>''[[The Columbia Encyclopedia|Columbia Encyclopedia]]'', article ''Épopée'', [[Columbia University Press]], 2004. </ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Autres projets|commons=Category:Epic poetry|wiktionary=épopée}}
=== Lyen ekstèn ===
[[Kategori:Jan powetik antik]]
[[Kategori:Jan powetik]]
[[Kategori:Epope]]
0wwd49ehmfi007dipcgo22yubafdhno
856278
856277
2024-11-16T00:56:39Z
Kitanago
19629
/* Lyen ekstèn */
856278
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Odysseus_from_Schwab_book_1.jpg|droite|vignette|300x300px| ''Masak'' la nan pretandan yo pa Odysseus, epizòd ' [[Homère|Homer]] a.]]
Yon '''epope''' (ki soti nan [[Grèk ansyen|ansyen grèk]] ἐποποιία / ''epopoiía'', ki soti nan ἔπος / {{Lang|grc-Latn|''épos''}}, "istwa oswa mo nan yon chante» ak ποιέω / {{Lang|grc-Latn|''poiéô''}}, “fè, kreye»; literalman " aksyon pou rakonte yon istwa") se yon [[powèm]] long nan domèn nasyonal ki rakonte eksplwa [[Istwa|istorik]] oswa mitik yon ewo oswa yon pèp.
Tèm epope a ka, pa ekstansyon, refere a yon seri de gwo aksyon militè ak literati ki gen rapò ak yo. Se konsa, nou pale de epope napoleyonyèn la <ref>{{Citation|ÉPOPÉE n. f. {{s-|XVII|e}}. Emprunté du grec "epopoiïa", « composition d’un poème épique, épopée », composé à l’aide de ''epos'', « parole », qui désigne au pluriel la poésie épique, et ''poiein'', « faire ».
1. Vaste composition littéraire en vers, qui développe un thème historique ou légendaire et célèbre les actions d’un héros exemplaire ou les hauts faits d’un groupe… 2. Par anal. Suite de faits historiques qui, par leur caractère héroïque, rappellent les récits épiques.}} (Article ''Épopée'', dans le ''[[Dictionnaire de l’Académie française]]'' ([http://www.academie-francaise.fr/ site de l’Académie française]), [http://atilf.atilf.fr/academie9.htm neuvième édition]). </ref>, epope Gilgamesh a oswa epope Ulysses la.
== Karakteristik epope an ==
Epope an orijinèlman lye ak yon tradisyon oral, transmèt pa itineran [[ayèd]], [[griyo]], chaman, [[kontè]], [[Bad (douyidism)|bad]] oswa [[twoubadou]]. Li sètènman te di oswa chante nan mizik monotone, pafwa chante. Okòmansman yon transkripsyon fragman resite, pafwa ki soti nan diferan sous, li answit vin tounen yon genre literè nan tèt li, travay la nan yon sèl otè, ki sepandan souvan kontinye sèvi ak pwosesis eritye nan tradisyon oral. Konsa, nou ka distenge epòk prensipal oswa popilè ak epòk segondè, yo rele tou epik literè <ref>[http://fr.encarta.msn.com/encyclopedia_761552645/%C3%A9pop%C3%A9e.html Article ''épopée'' de l’encyclopédie ''Encarta'' en ligne]. </ref> {{,}} <ref>''[[The Columbia Encyclopedia|Columbia Encyclopedia]]'', article ''Épopée'', [[Columbia University Press]], 2004. </ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Autres projets|commons=Category:Epic poetry|wiktionary=épopée}}
=== Lyen ekstèn ===
{{liens}}
[[Kategori:Jan powetik antik]]
[[Kategori:Jan powetik]]
[[Kategori:Epope]]
3vj0clem8tcmeceonzcxr9slxj67p5f
Joachim du Bellay
0
93958
856280
2024-11-16T01:02:44Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/220202211|Joachim du Bellay]] »
856280
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox ekriven}}'''Joachim du Bellay''' {{MSAPI|/ʒɔaʃɛ̃ dy bɛlɛ/}} <ref group="N">Prononcé {{MSAPI|/ʒɔaʃɛ̃ dy bɛlɛ/}} («''Jo-a-chin'' ») selon [[Léon Warnant]] dans son ''Dictionnaire de la Prononciation française'', et non {{MSAPI|/ʒoakɛ̃/}} (« Jo-a-kin »), {{MSAPI|/joakɛ̃/}} (« Yo-a-kin ») ni {{MSAPI|/ʒoakim/}} (« Jo-a-kime »).<br /><br />
Voir aussi [https://books.google.fr/books?id=k_USAAAAYAAJ&pg=PA22&dq=joachim#v=onepage&q=joachim&f=false ''Grammaire des grammaires, ou Analyse raisonnée des meilleurs traités sur la langue française''], [[Charles-Pierre Girault-Duvivier]], J.-P. Meline, Bruxelles, 1833 ; ainsi que [https://books.google.fr/books?id=xm0GAAAAQAAJ&pg=PA107&dq=joachim+prononciation&lr=&as_brr=1)#v=onepage&q=joachim%20prononciation&f=false ''Grammaire des dames, ou nouveau traité d'orthographe françoise''], Louis Barthélemy, Barde, Manget & Compagnie, Genève, 1783. </ref> {{,}} <ref group="N">[[Prononciation du français|Prononciation]] en [[français de France]] [[Français standard|standardisé]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]]. </ref>, oswa '''Joachim Du Bellay''' <ref group="N">Orthographe que l'on rencontre dans certaines sources (notamment dans l'édition Poésie/Gallimard des ''Regrets'') et qui correspond [[Wikipédia:Conventions typographiques#MAJUSCULES-PATRONYMES-FR|aux conventions typographiques françaises de Wikipédia]]. Très souvent, le prénom est omis. </ref>, se yon [[powèt]] [[Frans|fransè]], ki fèt alantou 1522 nan Liré nan Anjou e ki te mouri 1ye janvye 1560 nan Pari.
== Biyografi ==
Anviwon 1522 <ref group="N">La date de naissance de Joachim du Bellay est incertaine : entre 1522 et 1525, voir par exemple : {{Ouvrage|prénom1=Yvonne|nom1=Bellenger|titre=Du Bellay, ses Regrets qu'il fit dans Rome...|sous-titre=étude et documentation|éditeur=A.-G. Nizet|année=1975|passage=24|lire en ligne=https://books.google.be/books?id=NY1cAAAAMAAJ|consulté le=4 septembre 2019}} ; {{Ouvrage|prénom1=Yvonne|nom1=Bellenger|titre=La Pléiade|éditeur=[[Presses universitaires de France]]|année=1978|passage=101|lire en ligne=https://books.google.be/books?id=7tkHAQAAIAAJ|consulté le=4 septembre 2019}} ; {{Article|auteur1=Yvonne Hoggan|titre=La date de naissance de Du Bellay par les textes. Essai de réévaluation.|périodique=Revue d'histoire littéraire de la France|volume=82|numéro=1|date=1982|pages=70-78}}.</ref>, Joachim du Bellay te fèt nan Liré, nan Anjou, nan aktyèl depatman [[Mèn-ak-Lwa|Maine-et-Loire]]. Pitit Jean du Bellay, mèt Gonnord, ak Renée Chabot, ki te soti nan Liré <ref name="Port72">{{Référence Harvard sans parenthèses|Port|1978}}.</ref>, li fè pati pi gran branch fanmi du Bellay. Se nan Château de la Turmelière ke powèt la te pase ven premye ane nan lavi kout li a anvan li ale etidye. Paran li te mouri lè li te gen mwens pase {{Unité|10 zan}}. Li te gen sante frajil <ref name="Port73">{{Référence Harvard sans parenthèses|Port|1978}}.</ref>, li te leve nan men gran frè l ki te neglije li. Anviwon 1546, li pati pou l etidye dwa nan Inivèsite Poitiers kote li te rankontre Salmon Macrin <ref name="Port73" />. An 1547, li te rankontre [[Jacques Pelletier du Mans|Jacques Peletier du Mans]] ak Pierre de Ronsard. Li te rantre nan lèt la nan kolèj Coqueret nan [[Pari]].
[[Fichye:P1050836_Paris_V_impasse_Chartière_plaque_ancien_collège_de_Coqueret_rwk.jpg|gauche|vignette| Plak komemoratif ki sitiye nan Impasse Chartière nan Pari, ki raple sitiyasyon kolèj Coqueret, kote Joachim du Bellay te etidye.]]
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
g3rko5b155ezq4zvqycl30sppbcnqoq
856281
856280
2024-11-16T01:04:50Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/220202211|Joachim du Bellay]] »
856281
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox ekriven}}'''Joachim du Bellay''' {{MSAPI|/ʒɔaʃɛ̃ dy bɛlɛ/}} <ref group="N">Prononcé {{MSAPI|/ʒɔaʃɛ̃ dy bɛlɛ/}} («''Jo-a-chin'' ») selon [[Léon Warnant]] dans son ''Dictionnaire de la Prononciation française'', et non {{MSAPI|/ʒoakɛ̃/}} (« Jo-a-kin »), {{MSAPI|/joakɛ̃/}} (« Yo-a-kin ») ni {{MSAPI|/ʒoakim/}} (« Jo-a-kime »).<br /><br />
Voir aussi [https://books.google.fr/books?id=k_USAAAAYAAJ&pg=PA22&dq=joachim#v=onepage&q=joachim&f=false ''Grammaire des grammaires, ou Analyse raisonnée des meilleurs traités sur la langue française''], [[Charles-Pierre Girault-Duvivier]], J.-P. Meline, Bruxelles, 1833 ; ainsi que [https://books.google.fr/books?id=xm0GAAAAQAAJ&pg=PA107&dq=joachim+prononciation&lr=&as_brr=1)#v=onepage&q=joachim%20prononciation&f=false ''Grammaire des dames, ou nouveau traité d'orthographe françoise''], Louis Barthélemy, Barde, Manget & Compagnie, Genève, 1783. </ref> {{,}} <ref group="N">[[Prononciation du français|Prononciation]] en [[français de France]] [[Français standard|standardisé]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]]. </ref>, oswa '''Joachim Du Bellay''' <ref group="N">Orthographe que l'on rencontre dans certaines sources (notamment dans l'édition Poésie/Gallimard des ''Regrets'') et qui correspond [[Wikipédia:Conventions typographiques#MAJUSCULES-PATRONYMES-FR|aux conventions typographiques françaises de Wikipédia]]. Très souvent, le prénom est omis. </ref>, se yon [[powèt]] [[Frans|fransè]], ki fèt alantou 1522 nan Liré nan Anjou e ki te mouri 1ye janvye 1560 nan Pari.
== Biyografi ==
Anviwon 1522 <ref group="N">La date de naissance de Joachim du Bellay est incertaine : entre 1522 et 1525, voir par exemple : {{Ouvrage|prénom1=Yvonne|nom1=Bellenger|titre=Du Bellay, ses Regrets qu'il fit dans Rome...|sous-titre=étude et documentation|éditeur=A.-G. Nizet|année=1975|passage=24|lire en ligne=https://books.google.be/books?id=NY1cAAAAMAAJ|consulté le=4 septembre 2019}} ; {{Ouvrage|prénom1=Yvonne|nom1=Bellenger|titre=La Pléiade|éditeur=[[Presses universitaires de France]]|année=1978|passage=101|lire en ligne=https://books.google.be/books?id=7tkHAQAAIAAJ|consulté le=4 septembre 2019}} ; {{Article|auteur1=Yvonne Hoggan|titre=La date de naissance de Du Bellay par les textes. Essai de réévaluation.|périodique=Revue d'histoire littéraire de la France|volume=82|numéro=1|date=1982|pages=70-78}}.</ref>, Joachim du Bellay te fèt nan Liré, nan Anjou, nan aktyèl depatman [[Mèn-ak-Lwa|Maine-et-Loire]]. Pitit Jean du Bellay, mèt Gonnord, ak Renée Chabot, ki te soti nan Liré <ref name="Port72">{{Référence Harvard sans parenthèses|Port|1978}}.</ref>, li fè pati pi gran branch fanmi du Bellay. Se nan Château de la Turmelière ke powèt la te pase ven premye ane nan lavi kout li a anvan li ale etidye. Paran li te mouri lè li te gen mwens pase {{Unité|10 zan}}. Li te gen sante frajil <ref name="Port73">{{Référence Harvard sans parenthèses|Port|1978}}.</ref>, li te leve nan men gran frè l ki te neglije li. Anviwon 1546, li pati pou l etidye dwa nan Inivèsite Poitiers kote li te rankontre Salmon Macrin <ref name="Port73" />. An 1547, li te rankontre [[Jacques Pelletier du Mans|Jacques Peletier du Mans]] ak Pierre de Ronsard. Li te rantre nan lèt la nan kolèj Coqueret nan [[Pari]].
[[Fichye:P1050836_Paris_V_impasse_Chartière_plaque_ancien_collège_de_Coqueret_rwk.jpg|gauche|vignette| Plak komemoratif ki sitiye nan Impasse Chartière nan Pari, ki raple sitiyasyon kolèj Coqueret, kote Joachim du Bellay te etidye.]]
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:Joachim du Bellay|commons titre=Joachim du Bellay|wikisource=Joachim du Bellay|wikisource titre=Joachim du Bellay|wikiquote=Joachim du Bellay|wikiquote titre=Joachim du Bellay}}{{liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Powèt elejyak]]
[[Kategori:Powèt fransè XVIe syèk]]
[[Kategori:Nesans an janvye 1560]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
nvvtpp5ox77m8m0ifeeolyr0pxq4b8f
856282
856281
2024-11-16T01:05:46Z
Kitanago
19629
856282
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=écrivain}}
'''Joachim du Bellay''' {{MSAPI|/ʒɔaʃɛ̃ dy bɛlɛ/}} <ref group="N">Prononcé {{MSAPI|/ʒɔaʃɛ̃ dy bɛlɛ/}} («''Jo-a-chin'' ») selon [[Léon Warnant]] dans son ''Dictionnaire de la Prononciation française'', et non {{MSAPI|/ʒoakɛ̃/}} (« Jo-a-kin »), {{MSAPI|/joakɛ̃/}} (« Yo-a-kin ») ni {{MSAPI|/ʒoakim/}} (« Jo-a-kime »).<br /><br />
Voir aussi [https://books.google.fr/books?id=k_USAAAAYAAJ&pg=PA22&dq=joachim#v=onepage&q=joachim&f=false ''Grammaire des grammaires, ou Analyse raisonnée des meilleurs traités sur la langue française''], [[Charles-Pierre Girault-Duvivier]], J.-P. Meline, Bruxelles, 1833 ; ainsi que [https://books.google.fr/books?id=xm0GAAAAQAAJ&pg=PA107&dq=joachim+prononciation&lr=&as_brr=1)#v=onepage&q=joachim%20prononciation&f=false ''Grammaire des dames, ou nouveau traité d'orthographe françoise''], Louis Barthélemy, Barde, Manget & Compagnie, Genève, 1783. </ref> {{,}} <ref group="N">[[Prononciation du français|Prononciation]] en [[français de France]] [[Français standard|standardisé]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]]. </ref>, oswa '''Joachim Du Bellay''' <ref group="N">Orthographe que l'on rencontre dans certaines sources (notamment dans l'édition Poésie/Gallimard des ''Regrets'') et qui correspond [[Wikipédia:Conventions typographiques#MAJUSCULES-PATRONYMES-FR|aux conventions typographiques françaises de Wikipédia]]. Très souvent, le prénom est omis. </ref>, se yon [[powèt]] [[Frans|fransè]], ki fèt alantou 1522 nan Liré nan Anjou e ki te mouri 1ye janvye 1560 nan Pari.
== Biyografi ==
Anviwon 1522 <ref group="N">La date de naissance de Joachim du Bellay est incertaine : entre 1522 et 1525, voir par exemple : {{Ouvrage|prénom1=Yvonne|nom1=Bellenger|titre=Du Bellay, ses Regrets qu'il fit dans Rome...|sous-titre=étude et documentation|éditeur=A.-G. Nizet|année=1975|passage=24|lire en ligne=https://books.google.be/books?id=NY1cAAAAMAAJ|consulté le=4 septembre 2019}} ; {{Ouvrage|prénom1=Yvonne|nom1=Bellenger|titre=La Pléiade|éditeur=[[Presses universitaires de France]]|année=1978|passage=101|lire en ligne=https://books.google.be/books?id=7tkHAQAAIAAJ|consulté le=4 septembre 2019}} ; {{Article|auteur1=Yvonne Hoggan|titre=La date de naissance de Du Bellay par les textes. Essai de réévaluation.|périodique=Revue d'histoire littéraire de la France|volume=82|numéro=1|date=1982|pages=70-78}}.</ref>, Joachim du Bellay te fèt nan Liré, nan Anjou, nan aktyèl depatman [[Mèn-ak-Lwa|Maine-et-Loire]]. Pitit Jean du Bellay, mèt Gonnord, ak Renée Chabot, ki te soti nan Liré <ref name="Port72">{{Référence Harvard sans parenthèses|Port|1978}}.</ref>, li fè pati pi gran branch fanmi du Bellay. Se nan Château de la Turmelière ke powèt la te pase ven premye ane nan lavi kout li a anvan li ale etidye. Paran li te mouri lè li te gen mwens pase {{Unité|10 zan}}. Li te gen sante frajil <ref name="Port73">{{Référence Harvard sans parenthèses|Port|1978}}.</ref>, li te leve nan men gran frè l ki te neglije li. Anviwon 1546, li pati pou l etidye dwa nan Inivèsite Poitiers kote li te rankontre Salmon Macrin <ref name="Port73" />. An 1547, li te rankontre [[Jacques Pelletier du Mans|Jacques Peletier du Mans]] ak Pierre de Ronsard. Li te rantre nan lèt la nan kolèj Coqueret nan [[Pari]].
[[Fichye:P1050836_Paris_V_impasse_Chartière_plaque_ancien_collège_de_Coqueret_rwk.jpg|gauche|vignette| Plak komemoratif ki sitiye nan Impasse Chartière nan Pari, ki raple sitiyasyon kolèj Coqueret, kote Joachim du Bellay te etidye.]]
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{Referans}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:Joachim du Bellay|commons titre=Joachim du Bellay|wikisource=Joachim du Bellay|wikisource titre=Joachim du Bellay|wikiquote=Joachim du Bellay|wikiquote titre=Joachim du Bellay}}{{liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Powèt elejyak]]
[[Kategori:Powèt fransè XVIe syèk]]
[[Kategori:Nesans an janvye 1560]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
owm9cus3si450qaeta5nbgonhjg72jx
856283
856282
2024-11-16T01:06:52Z
Kitanago
19629
/* Nòt */
856283
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox Biographie2|charte=écrivain}}
'''Joachim du Bellay''' {{MSAPI|/ʒɔaʃɛ̃ dy bɛlɛ/}} <ref group="N">Prononcé {{MSAPI|/ʒɔaʃɛ̃ dy bɛlɛ/}} («''Jo-a-chin'' ») selon [[Léon Warnant]] dans son ''Dictionnaire de la Prononciation française'', et non {{MSAPI|/ʒoakɛ̃/}} (« Jo-a-kin »), {{MSAPI|/joakɛ̃/}} (« Yo-a-kin ») ni {{MSAPI|/ʒoakim/}} (« Jo-a-kime »).<br /><br />
Voir aussi [https://books.google.fr/books?id=k_USAAAAYAAJ&pg=PA22&dq=joachim#v=onepage&q=joachim&f=false ''Grammaire des grammaires, ou Analyse raisonnée des meilleurs traités sur la langue française''], [[Charles-Pierre Girault-Duvivier]], J.-P. Meline, Bruxelles, 1833 ; ainsi que [https://books.google.fr/books?id=xm0GAAAAQAAJ&pg=PA107&dq=joachim+prononciation&lr=&as_brr=1)#v=onepage&q=joachim%20prononciation&f=false ''Grammaire des dames, ou nouveau traité d'orthographe françoise''], Louis Barthélemy, Barde, Manget & Compagnie, Genève, 1783. </ref> {{,}} <ref group="N">[[Prononciation du français|Prononciation]] en [[français de France]] [[Français standard|standardisé]] [[Transcription phonétique|retranscrite]] selon la [[Alphabet phonétique international|norme API]]. </ref>, oswa '''Joachim Du Bellay''' <ref group="N">Orthographe que l'on rencontre dans certaines sources (notamment dans l'édition Poésie/Gallimard des ''Regrets'') et qui correspond [[Wikipédia:Conventions typographiques#MAJUSCULES-PATRONYMES-FR|aux conventions typographiques françaises de Wikipédia]]. Très souvent, le prénom est omis. </ref>, se yon [[powèt]] [[Frans|fransè]], ki fèt alantou 1522 nan Liré nan Anjou e ki te mouri 1ye janvye 1560 nan Pari.
== Biyografi ==
Anviwon 1522 <ref group="N">La date de naissance de Joachim du Bellay est incertaine : entre 1522 et 1525, voir par exemple : {{Ouvrage|prénom1=Yvonne|nom1=Bellenger|titre=Du Bellay, ses Regrets qu'il fit dans Rome...|sous-titre=étude et documentation|éditeur=A.-G. Nizet|année=1975|passage=24|lire en ligne=https://books.google.be/books?id=NY1cAAAAMAAJ|consulté le=4 septembre 2019}} ; {{Ouvrage|prénom1=Yvonne|nom1=Bellenger|titre=La Pléiade|éditeur=[[Presses universitaires de France]]|année=1978|passage=101|lire en ligne=https://books.google.be/books?id=7tkHAQAAIAAJ|consulté le=4 septembre 2019}} ; {{Article|auteur1=Yvonne Hoggan|titre=La date de naissance de Du Bellay par les textes. Essai de réévaluation.|périodique=Revue d'histoire littéraire de la France|volume=82|numéro=1|date=1982|pages=70-78}}.</ref>, Joachim du Bellay te fèt nan Liré, nan Anjou, nan aktyèl depatman [[Mèn-ak-Lwa|Maine-et-Loire]]. Pitit Jean du Bellay, mèt Gonnord, ak Renée Chabot, ki te soti nan Liré <ref name="Port72">{{Référence Harvard sans parenthèses|Port|1978}}.</ref>, li fè pati pi gran branch fanmi du Bellay. Se nan Château de la Turmelière ke powèt la te pase ven premye ane nan lavi kout li a anvan li ale etidye. Paran li te mouri lè li te gen mwens pase {{Unité|10 zan}}. Li te gen sante frajil <ref name="Port73">{{Référence Harvard sans parenthèses|Port|1978}}.</ref>, li te leve nan men gran frè l ki te neglije li. Anviwon 1546, li pati pou l etidye dwa nan Inivèsite Poitiers kote li te rankontre Salmon Macrin <ref name="Port73" />. An 1547, li te rankontre [[Jacques Pelletier du Mans|Jacques Peletier du Mans]] ak Pierre de Ronsard. Li te rantre nan lèt la nan kolèj Coqueret nan [[Pari]].
[[Fichye:P1050836_Paris_V_impasse_Chartière_plaque_ancien_collège_de_Coqueret_rwk.jpg|gauche|vignette| Plak komemoratif ki sitiye nan Impasse Chartière nan Pari, ki raple sitiyasyon kolèj Coqueret, kote Joachim du Bellay te etidye.]]
== Nòt ak referans ==
=== Nòt ===
{{références|groupe=N}}
=== Referans ===
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:Joachim du Bellay|commons titre=Joachim du Bellay|wikisource=Joachim du Bellay|wikisource titre=Joachim du Bellay|wikiquote=Joachim du Bellay|wikiquote titre=Joachim du Bellay}}{{liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Powèt elejyak]]
[[Kategori:Powèt fransè XVIe syèk]]
[[Kategori:Nesans an janvye 1560]]
[[Kategori:Pages avec des traductions non relues]]
siqfccobb84d477cf5737ca1ng84d2z
Powèm an pwoz
0
93959
856285
2024-11-16T01:12:39Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219045809|Poème en prose]] »
856285
wikitext
text/x-wiki
'''Powèm an pwoz''' se yon fòm powetik ki pa sèvi ak teknik [[rim]], [[vèsifikasyon]] ak dispozisyon tèks tradisyonèlman ki itilize nan pwezi. Fòm sa a favorize [[figi estil]], an patikilye [[Twop (retorik)|twop]] (jwe sou siyifikasyon mo yo), efè son ak ritm oswa kraze nan konstriksyon. Li prezante tèt li kòm yon diskou ak efè powetik.
Suzanne Bernard, nan tèz li ''Le Poème en prose de [[Charles Baudelaire|Baudelaire]] jouk jounen jodi a'', defini li konsa: "yon tèks an [[pwoz]], fòme yon inite epi karakterize pa li "gratis", sa vle di pa vize rakonte yon istwa oswa transmèt enfòmasyon, men k ap chèche yon efè powetik»<ref>{{Ouvrage|langue=Français|auteur1=Suzanne Bernard|titre=Le Poème en prose de Baudelaire jusqu'à nos jours|éditeur=Nizet|date=1959}}</ref>.
[[Kategori:Fòm powetik]]
[[Kategori:Powèm an pwoz]]
cx5rckrbw9khd6nl1bhyz8dofqs2fau
856286
856285
2024-11-16T01:13:10Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/219045809|Poème en prose]] »
856286
wikitext
text/x-wiki
'''Powèm an pwoz''' se yon fòm powetik ki pa sèvi ak teknik [[rim]], [[vèsifikasyon]] ak dispozisyon tèks tradisyonèlman ki itilize nan pwezi. Fòm sa a favorize [[figi estil]], an patikilye [[Twop (retorik)|twop]] (jwe sou siyifikasyon mo yo), efè son ak ritm oswa kraze nan konstriksyon. Li prezante tèt li kòm yon diskou ak efè powetik.
Suzanne Bernard, nan tèz li ''Le Poème en prose de [[Charles Baudelaire|Baudelaire]] jouk jounen jodi a'', defini li konsa: "yon tèks an [[pwoz]], fòme yon inite epi karakterize pa li "gratis", sa vle di pa vize rakonte yon istwa oswa transmèt enfòmasyon, men k ap chèche yon efè powetik»<ref>{{Ouvrage|langue=Français|auteur1=Suzanne Bernard|titre=Le Poème en prose de Baudelaire jusqu'à nos jours|éditeur=Nizet|date=1959}}</ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
[[Kategori:Fòm powetik]]
[[Kategori:Powèm an pwoz]]
kd9v4rcv4c439ndzg0gh4bcmm8v9hb1
Atizay powetik
0
93960
856287
2024-11-16T01:16:10Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/218151771|Art poétique]] »
856287
wikitext
text/x-wiki
'''Atizay powetik''' oswa '''La powetik''' se jeneralman yon seri règ ki gen pou objektif pwodui bote, nan yon zèv da, sitou nan liv literè, patikilyèman nan pwezi. Nou rele tou, pa metonimi, travay ki fòmile seri règ sa yo atizay powetik. ''Poetik'' [[Aristòt]] la, ''Atizay Powetik'' Horace ak ''Atizay Powetik'' Boileau, se egzanp pi popilè nan atizay powetik.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
=== Lyen ekstèn ===
[[Kategori:Pwezi]]
[[Kategori:Teyori literè]]
0a2k128rwwg8vgv3jwk7pcamjndx92x
Pwezi naratif
0
93961
856288
2024-11-16T01:24:13Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/168856340|Poésie narrative]] »
856288
wikitext
text/x-wiki
'''Pwezi naratif''' se yon kouran nan pwezi italyen kontanporèn ki gen prensipal reprezantan yo ki se Carlo Bordini, Mauro Fabi ak Andrea di Consoli. Pwezi sa a, ki san renonse ak dimansyon eksperimantal li oswa yon sèten fòm [[lirism]] ki eksplwate divès materyèl - nan sèvi ak kolaj oswa nan mete fragman diskou oswa naratif - epi li konte sou ritm ak oralite pa pou kache sans lan, men pou revele li.
== Lyen entèn yo ==
* [[Epope]]
* [[Naratoloji]]
== Lyen ekstèn ==
* De powèm Mauro Fabi te pibliye sou [http://poezibao.typepad.com/poezibao/2008/10/anthologie-pe-7.html Poezibao].
1nfob4gmywbsvoydkaisuw7d8ior5ef
856289
856288
2024-11-16T01:25:25Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/168856340|Poésie narrative]] »
856289
wikitext
text/x-wiki
'''Pwezi naratif''' se yon kouran nan pwezi italyen kontanporèn ki gen prensipal reprezantan yo ki se Carlo Bordini, Mauro Fabi ak Andrea di Consoli. Pwezi sa a, ki san renonse ak dimansyon eksperimantal li oswa yon sèten fòm [[lirism]] ki eksplwate divès materyèl - nan sèvi ak kolaj oswa nan mete fragman diskou oswa naratif - epi li konte sou ritm ak oralite pa pou kache sans lan, men pou revele li.
== Lyen entèn yo ==
* [[Epope]]
* [[Naratoloji]]
== Lyen ekstèn ==
* De powèm Mauro Fabi te pibliye sou [http://poezibao.typepad.com/poezibao/2008/10/anthologie-pe-7.html Poezibao].
[[Kategori:Literati italyèn]]
[[Kategori:Jan powetik]]
fsl3cuuntwnu4gm2e1smhxjiyg20t47
Naratoloji
0
93962
856290
2024-11-16T01:30:27Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/220267665|Narratologie]] »
856290
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Vladimir_Propp_(1928_year).jpg|vignette| Vladimir Propp an 1928. Sovyetik istoryen literè, pwofesè inivèsite, lengwis, ekriven ak filològ.]]
'''Naratoloji''' ( [[syans]] [[narasyon]] ) se [[Disiplin (espesyalite)|disiplin]] ki etidye teknik ak estrikti naratif ki aplike nan [[Literati|tèks literè]] (oswa tout lòt fòm [[Resi|naratif]]). Premye travay yo nan naratoloji nan syans literè modèn soti nan fòmalism Ris ak patikilyèman nan travay yo nan Victor Shklovsky ak Boris Eichenbaum.
[[Fichye:Schema_core_and_shell.png|vignette|162x162px| Dyagram nwayo/koki]]
== Medsin naratif ==
"Medsin naratif» se non yo bay yon disiplin yo anseye nan plizyè inivèsite fransè <ref>Rossi, Silvia. « Médecine narrative », Christine Delory-Momberger éd., ''Vocabulaire des histoires de vie et de la recherche biographique.'' Érès, 2019, pp. 236-238. </ref>.
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Teyori literè]]
[[Kategori:Naratoloji]]
hwwuj05qm9yt743ah454o0gbbkaagn9
Naratè
0
93963
856298
2024-11-16T02:58:19Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/218647968|Narrateur]] »
856298
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Brian_Matt_Uhl.jpg|vignette| Brian Matt Uhl rakonte seri Super Monkey Ball Sega a .]]
Nan yon [[resi]], '''naratè''' oswa '''naratris''' se antite ki responsab pou '''narasyon''' an''',''' sa vle di [[enonsyasyon]] oswa redaksyon resi a. Nan [[naratoloji]] klasik, naratè a kapab yon [[Pèsonaj fiksyon|pèsonaj]] (nou pale de yon "resi nan premye pèsòn") oswa deyò nan istwa ki rakonte a, sa vle di yon egzanp senp, yon doub fiksyonèl otè a (n ap fè fas a lè sa a. ak yon "resi a nan twazyèm pèsòn").
== Nòt ak referans ==
== Bibliyografi ==
* Gérard Genette, ''Figi III'', Pari: Seuil, Poetique, 1972.
* Sylvie Patron, ''Naratè a.'' ''Entwodiksyon nan teyori naratif'', Paris: Armand Colin, 2009.
[[Kategori:Analiz literè]]
[[Kategori:Naratoloji]]
276eehj6568wuo82qgduirjm4m308d1
Pèsonaj fiksyon
0
93964
856299
2024-11-16T03:02:54Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/218204091|Personnage de fiction]] »
856299
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Alice_par_John_Tenniel_30.png|droite|vignette| Alice, yon pèsonaj fiksyon anblematik nan zèv [[Lewis Carroll]] la.]]
Yon '''pèsonaj fiksyon''' se yon èt imajinè ki soti nan yon travay [[fiksyon]]. Kreyasyon ak devlopman pèsonaj yo rele reprezantasyon, penti, oswa tretman pèsonaj yo.
== Orijin ==
[[Fichye:Eva_Gonzalès_-_An_actress_with_a_mask.jpg|droite|vignette| ''{{Lang|en|An actress with a mask}}'', penti Eva Gonzalès .]]
[[Kategori:Pèsonaj fiksyon]]
5s6gmvzdirmxnoez7egwejbycfguon1
856300
856299
2024-11-16T03:03:15Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/218204091|Personnage de fiction]] »
856300
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Alice_par_John_Tenniel_30.png|droite|vignette| Alice, yon pèsonaj fiksyon anblematik nan zèv [[Lewis Carroll]] la.]]
Yon '''pèsonaj fiksyon''' se yon èt imajinè ki soti nan yon travay [[fiksyon]]. Kreyasyon ak devlopman pèsonaj yo rele reprezantasyon, penti, oswa tretman pèsonaj yo.
== Orijin ==
[[Fichye:Eva_Gonzalès_-_An_actress_with_a_mask.jpg|droite|vignette| ''{{Lang|en|An actress with a mask}}'', penti Eva Gonzalès .]]
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:Fictional characters}}
[[Kategori:Pèsonaj fiksyon]]
bfmudwhb1sqf05agtupyf3te5kqswel
Fiksyon
0
93965
856301
2024-11-16T03:10:28Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/215967233|Fiction]] »
856301
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Alice_par_John_Tenniel_30.png|vignette| ilistrasyon Alice Au Pays Des Merveilles, Lewis Caroll]]
Yon '''fiksyon''' se yon espas, ki pi souvan imajinè pase reyalis, ki ka sèvi kòm yon kad pou rakonte yon istwa. Pèsonaj ki dekri yo di yo se "pèsonaj fiktif". Yon '''zèv fiksyon''' ka oral oswa [[ekri]], nan domèn [[literati]], sinema, [[teyat]] oswa odyovizyèl ( [[Radyodifizyon|radyo]], [[televizyon]], jwèt videyo e menm lòt fòm ki devlope sou [[Entènet|entènèt]] la).
== Etimoloji ==
mo «fiksyon» an soti nan vèb [[Latin|laten]] «''fingere'', ''fingo'', ''is'', ''fixi'', ''fictum''», ki siyifi «manyen», «touche», «karese» (nan prese), «konpoze», «penyen», «frize », «modele», «fè fent», «fè sanblan», «envente», «imajine». E pi dirèkteman nan akizatif « ''fictionem'' » nan mo laten « ''fictio'', -nis ».
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Autres projets|wiktionary=fiction}}{{Kategori prensipal}}{{Liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Fiksyon]]
duo3hl2sdvk3tq9ffwrog47n0g6rshj
856302
856301
2024-11-16T03:13:02Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/215967233|Fiction]] »
856302
wikitext
text/x-wiki
[[Fichye:Alice_par_John_Tenniel_30.png|vignette| ilistrasyon Alice Au Pays Des Merveilles, Lewis Caroll]]
Yon '''fiksyon''' se yon espas, ki pi souvan imajinè pase reyalis, ki ka sèvi kòm yon kad pou rakonte yon istwa. Pèsonaj ki dekri yo di yo se "pèsonaj fiktif". Yon '''zèv fiksyon''' ka oral oswa [[ekri]], nan domèn [[literati]], sinema, [[teyat]] oswa odyovizyèl ( [[Radyodifizyon|radyo]], [[televizyon]], jwèt videyo e menm lòt fòm ki devlope sou [[Entènet|entènèt]] la).
== Etimoloji ==
mo «fiksyon» an soti nan vèb [[Latin|laten]] «''fingere'', ''fingo'', ''is'', ''fixi'', ''fictum''», ki siyifi «manyen», «touche», «karese» (nan prese), «konpoze», «penyen», «frize », «modele», «fè fent», «fè sanblan», «envente», «imajine». E pi dirèkteman nan akizatif « ''fictionem'' » nan mo laten « ''fictio'', -nis ».
== Fiksyon ak reyalite ==
Pou kont oswa medyeval fantastik ( [[heroic fantasy]]), se pa yon kesyon pou lektè/espektatè a tanporèman kwè nan verite reyalite yo prezante yo. Apre sa, istwa yo dekri nan yon fason [[metafò]] linivè kote timoun nan ap viv .
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Autres projets|wiktionary=fiction}}{{Kategori prensipal}}
=== Lyen ekstèn ===
{{Liens}}
[[Kategori:Atik Wikipedya avèk dosye otorite]]
[[Kategori:Fiksyon]]
0501lcx53tu0tsptklzdywx0p8tnc42
XIXe syèk
0
93966
856305
2024-11-16T03:31:51Z
Kitanago
19629
Li kreye pa tradui paj « [[:fr:Special:Redirect/revision/220248955|XIXe siècle]] »
856305
wikitext
text/x-wiki
{| class="toc" align="right" style="margin:4px;"
|<small>Milenè:</small><br /><br />
{{Ier millénaire}} • '''{{IIe millénaire}}''' • {{IIIe millénaire}}
----
<small>Syèk :</small>
{{XVIIIe siècle}} • {{XIXe siècle}} • {{XXe siècle}}
----
|- align="center"
|<small>Deseni:</small><br /><br />
1800 • 1810 • 1820 • 1830 • 1840
1850 • 1860 • 1870 • 1880 • 1890
----
|- align="center"
|<small>Ane:</small><br /><br />
[[1801 (almanak gregoryen)|1801]] • [[1802 (almanak gregoryen)|1802]] • [[1803 (almanak gregoryen)|1803]] • [[1804 (almanak gregoryen)|1804]] • [[1805 (almanak gregoryen)|1805]][[1806 (almanak gregoryen)|1806]] • [[1807 (almanak gregoryen)|1807]] • [[1808 (almanak gregoryen)|1808]] • [[1809 (almanak gregoryen)|1809]] • [[1810 (almanak gregoryen)|1810]]
[[1811 (almanak gregoryen)|1811]] • [[1812 (almanak gregoryen)|1812]] • [[1813 (almanak gregoryen)|1813]] • [[1814 (almanak gregoryen)|1814]] • [[1815 (almanak gregoryen)|1815]][[1816 (almanak gregoryen)|1816]] • [[1817 (almanak gregoryen)|1817]] • [[1818 (almanak gregoryen)|1818]] • [[1819 (almanak gregoryen)|1819]] • [[1820 (almanak gregoryen)|1820]]
[[1821 (almanak gregoryen)|1821]] • [[1822 (almanak gregoryen)|1822]] • [[1823 (almanak gregoryen)|1823]] • [[1824 (almanak gregoryen)|1824]] • [[1825 (almanak gregoryen)|1825]][[1826 (almanak gregoryen)|1826]] • [[1827 (almanak gregoryen)|1827]] • [[1828 (almanak gregoryen)|1828]] • [[1829 (almanak gregoryen)|1829]] • [[1830 (almanak gregoryen)|1830]]
[[1831 (almanak gregoryen)|1831]] • [[1832 (almanak gregoryen)|1832]] • [[1833 (almanak gregoryen)|1833]] • [[1834 (almanak gregoryen)|1834]] • [[1835 (almanak gregoryen)|1835]][[1836 (almanak gregoryen)|1836]] • [[1837 (almanak gregoryen)|1837]] • [[1838 (almanak gregoryen)|1838]] • [[1839 (almanak gregoryen)|1839]] • [[1840 (almanak gregoryen)|1840]]
[[1841 (almanak gregoryen)|1841]] • [[1842 (almanak gregoryen)|1842]] • [[1843 (almanak gregoryen)|1843]] • [[1844 (almanak gregoryen)|1844]] • [[1845 (almanak gregoryen)|1845]][[1846 (almanak gregoryen)|1846]] • [[1847 (almanak gregoryen)|1847]] • [[1848 (almanak gregoryen)|1848]] • [[1849 (almanak gregoryen)|1849]] • [[1850 (almanak gregoryen)|1850]]
[[1851 (almanak gregoryen)|1851]] • [[1852 (almanak gregoryen)|1852]] • [[1853 (almanak gregoryen)|1853]] • [[1854 (almanak gregoryen)|1854]] • [[1855 (almanak gregoryen)|1855]][[1856 (almanak gregoryen)|1856]] • [[1857 (almanak gregoryen)|1857]] • [[1858 (almanak gregoryen)|1858]] • [[1859 (almanak gregoryen)|1859]] • [[1860 (almanak gregoryen)|1860]]
[[1861 (almanak gregoryen)|1861]] • [[1862 (almanak gregoryen)|1862]] • [[1863 (almanak gregoryen)|1863]] • [[1864 (almanak gregoryen)|1864]] • [[1865 (almanak gregoryen)|1865]][[1866 (almanak gregoryen)|1866]] • [[1867 (almanak gregoryen)|1867]] • [[1868 (almanak gregoryen)|1868]] • [[1869 (almanak gregoryen)|1869]] • [[1870 (almanak gregoryen)|1870]]
[[1871 (almanak gregoryen)|1871]] • [[1872 (almanak gregoryen)|1872]] • [[1873 (almanak gregoryen)|1873]] • [[1874 (almanak gregoryen)|1874]] • [[1875 (almanak gregoryen)|1875]][[1876 (almanak gregoryen)|1876]] • [[1877 (almanak gregoryen)|1877]] • [[1878 (almanak gregoryen)|1878]] • [[1879 (almanak gregoryen)|1879]] • [[1880 (almanak gregoryen)|1880]]
[[1881 (almanak gregoryen)|1881]] • [[1882 (almanak gregoryen)|1882]] • [[1883 (almanak gregoryen)|1883]] • [[1884 (almanak gregoryen)|1884]] • [[1885 (almanak gregoryen)|1885]][[1886 (almanak gregoryen)|1886]] • [[1887 (almanak gregoryen)|1887]] • [[1888 (almanak gregoryen)|1888]] • [[1889 (almanak gregoryen)|1889]] • [[1890 (almanak gregoryen)|1890]]
[[1891 (almanak gregoryen)|1891]] • [[1892 (almanak gregoryen)|1892]] • [[1893 (almanak gregoryen)|1893]] • [[1894 (almanak gregoryen)|1894]] • [[1895 (almanak gregoryen)|1895]][[1896 (almanak gregoryen)|1896]] • [[1897 (almanak gregoryen)|1897]] • [[1898 (almanak gregoryen)|1898]] • [[1899 (almanak gregoryen)|1899]] • [[1900 (almanak gregoryen)|1900]]
|}
{| class="toc" align="right" style="margin:4px;"
|<small>Millénaires :</small><br /><br />
{{Ier millénaire}} • '''{{IIe millénaire}}''' • {{IIIe millénaire}}
----
<small>Siècles :</small>
{{XVIIIe siècle}} • {{XIXe siècle}} • {{XXe siècle}}
----
|- align="center"
|<small>Décennies :</small><br /><br />
1800 • 1810 • 1820 • 1830 • 1840
1850 • 1860 • 1870 • 1880 • 1890
----
|- align="center"
|<small>Années :</small><br /><br />
[[1801 (almanak gregoryen)|1801]] • [[1802 (almanak gregoryen)|1802]] • [[1803 (almanak gregoryen)|1803]] • [[1804 (almanak gregoryen)|1804]] • [[1805 (almanak gregoryen)|1805]][[1806 (almanak gregoryen)|1806]] • [[1807 (almanak gregoryen)|1807]] • [[1808 (almanak gregoryen)|1808]] • [[1809 (almanak gregoryen)|1809]] • [[1810 (almanak gregoryen)|1810]]
[[1811 (almanak gregoryen)|1811]] • [[1812 (almanak gregoryen)|1812]] • [[1813 (almanak gregoryen)|1813]] • [[1814 (almanak gregoryen)|1814]] • [[1815 (almanak gregoryen)|1815]][[1816 (almanak gregoryen)|1816]] • [[1817 (almanak gregoryen)|1817]] • [[1818 (almanak gregoryen)|1818]] • [[1819 (almanak gregoryen)|1819]] • [[1820 (almanak gregoryen)|1820]]
[[1821 (almanak gregoryen)|1821]] • [[1822 (almanak gregoryen)|1822]] • [[1823 (almanak gregoryen)|1823]] • [[1824 (almanak gregoryen)|1824]] • [[1825 (almanak gregoryen)|1825]][[1826 (almanak gregoryen)|1826]] • [[1827 (almanak gregoryen)|1827]] • [[1828 (almanak gregoryen)|1828]] • [[1829 (almanak gregoryen)|1829]] • [[1830 (almanak gregoryen)|1830]]
[[1831 (almanak gregoryen)|1831]] • [[1832 (almanak gregoryen)|1832]] • [[1833 (almanak gregoryen)|1833]] • [[1834 (almanak gregoryen)|1834]] • [[1835 (almanak gregoryen)|1835]][[1836 (almanak gregoryen)|1836]] • [[1837 (almanak gregoryen)|1837]] • [[1838 (almanak gregoryen)|1838]] • [[1839 (almanak gregoryen)|1839]] • [[1840 (almanak gregoryen)|1840]]
[[1841 (almanak gregoryen)|1841]] • [[1842 (almanak gregoryen)|1842]] • [[1843 (almanak gregoryen)|1843]] • [[1844 (almanak gregoryen)|1844]] • [[1845 (almanak gregoryen)|1845]][[1846 (almanak gregoryen)|1846]] • [[1847 (almanak gregoryen)|1847]] • [[1848 (almanak gregoryen)|1848]] • [[1849 (almanak gregoryen)|1849]] • [[1850 (almanak gregoryen)|1850]]
[[1851 (almanak gregoryen)|1851]] • [[1852 (almanak gregoryen)|1852]] • [[1853 (almanak gregoryen)|1853]] • [[1854 (almanak gregoryen)|1854]] • [[1855 (almanak gregoryen)|1855]][[1856 (almanak gregoryen)|1856]] • [[1857 (almanak gregoryen)|1857]] • [[1858 (almanak gregoryen)|1858]] • [[1859 (almanak gregoryen)|1859]] • [[1860 (almanak gregoryen)|1860]]
[[1861 (almanak gregoryen)|1861]] • [[1862 (almanak gregoryen)|1862]] • [[1863 (almanak gregoryen)|1863]] • [[1864 (almanak gregoryen)|1864]] • [[1865 (almanak gregoryen)|1865]][[1866 (almanak gregoryen)|1866]] • [[1867 (almanak gregoryen)|1867]] • [[1868 (almanak gregoryen)|1868]] • [[1869 (almanak gregoryen)|1869]] • [[1870 (almanak gregoryen)|1870]]
[[1871 (almanak gregoryen)|1871]] • [[1872 (almanak gregoryen)|1872]] • [[1873 (almanak gregoryen)|1873]] • [[1874 (almanak gregoryen)|1874]] • [[1875 (almanak gregoryen)|1875]][[1876 (almanak gregoryen)|1876]] • [[1877 (almanak gregoryen)|1877]] • [[1878 (almanak gregoryen)|1878]] • [[1879 (almanak gregoryen)|1879]] • [[1880 (almanak gregoryen)|1880]]
[[1881 (almanak gregoryen)|1881]] • [[1882 (almanak gregoryen)|1882]] • [[1883 (almanak gregoryen)|1883]] • [[1884 (almanak gregoryen)|1884]] • [[1885 (almanak gregoryen)|1885]][[1886 (almanak gregoryen)|1886]] • [[1887 (almanak gregoryen)|1887]] • [[1888 (almanak gregoryen)|1888]] • [[1889 (almanak gregoryen)|1889]] • [[1890 (almanak gregoryen)|1890]]
[[1891 (almanak gregoryen)|1891]] • [[1892 (almanak gregoryen)|1892]] • [[1893 (almanak gregoryen)|1893]] • [[1894 (almanak gregoryen)|1894]] • [[1895 (almanak gregoryen)|1895]][[1896 (almanak gregoryen)|1896]] • [[1897 (almanak gregoryen)|1897]] • [[1898 (almanak gregoryen)|1898]] • [[1899 (almanak gregoryen)|1899]] • [[1900 (almanak gregoryen)|1900]]
|}
'''XIXe syèk''' la ('''19e syèk''') kòmanse 1ye janvye 1801 e li fini 31 desanm 1900.
Li pwolonje ant [[Jou jilyen|jou Jilyen yo]] 2 378 861,5 ak 2 415 385,5 <ref>Jours juliens à 0h du premier jour et à 24h du dernier jour. </ref> {{,}} <ref>[http://www.patricklecoq.fr/convert/cnv_calendar.html Le convertisseur de calendrier] </ref>.
*
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:19th century|commons titre=Le {{s-|XIX}}|wikisource=Catégorie:XIXe siècle|wikisource titre=Textes du {{s-|XIX}}}}
[[Kategori:XIXe syèk]]
r37narcf3t1vg304c4jdskzwub3rbdu
856306
856305
2024-11-16T03:34:48Z
Kitanago
19629
856306
wikitext
text/x-wiki
{| class="toc" align="right" style="margin:4px;"
|<small>Milenè:</small><br /><br />
{{Ier milenè}} • '''{{IIe milenè}}''' • {{IIIe milenè}}
----
<small>Syèk :</small>
{{XVIIIe syèk}} • {{XIXe syèk}} • {{XXe syèk}}
----
|- align="center"
|<small>Deseni:</small><br /><br />
1800 • 1810 • 1820 • 1830 • 1840
1850 • 1860 • 1870 • 1880 • 1890
----
|- align="center"
|<small>Ane:</small><br /><br />
[[1801 (almanak gregoryen)|1801]] • [[1802 (almanak gregoryen)|1802]] • [[1803 (almanak gregoryen)|1803]] • [[1804 (almanak gregoryen)|1804]] • [[1805 (almanak gregoryen)|1805]][[1806 (almanak gregoryen)|1806]] • [[1807 (almanak gregoryen)|1807]] • [[1808 (almanak gregoryen)|1808]] • [[1809 (almanak gregoryen)|1809]] • [[1810 (almanak gregoryen)|1810]]
[[1811 (almanak gregoryen)|1811]] • [[1812 (almanak gregoryen)|1812]] • [[1813 (almanak gregoryen)|1813]] • [[1814 (almanak gregoryen)|1814]] • [[1815 (almanak gregoryen)|1815]][[1816 (almanak gregoryen)|1816]] • [[1817 (almanak gregoryen)|1817]] • [[1818 (almanak gregoryen)|1818]] • [[1819 (almanak gregoryen)|1819]] • [[1820 (almanak gregoryen)|1820]]
[[1821 (almanak gregoryen)|1821]] • [[1822 (almanak gregoryen)|1822]] • [[1823 (almanak gregoryen)|1823]] • [[1824 (almanak gregoryen)|1824]] • [[1825 (almanak gregoryen)|1825]][[1826 (almanak gregoryen)|1826]] • [[1827 (almanak gregoryen)|1827]] • [[1828 (almanak gregoryen)|1828]] • [[1829 (almanak gregoryen)|1829]] • [[1830 (almanak gregoryen)|1830]]
[[1831 (almanak gregoryen)|1831]] • [[1832 (almanak gregoryen)|1832]] • [[1833 (almanak gregoryen)|1833]] • [[1834 (almanak gregoryen)|1834]] • [[1835 (almanak gregoryen)|1835]][[1836 (almanak gregoryen)|1836]] • [[1837 (almanak gregoryen)|1837]] • [[1838 (almanak gregoryen)|1838]] • [[1839 (almanak gregoryen)|1839]] • [[1840 (almanak gregoryen)|1840]]
[[1841 (almanak gregoryen)|1841]] • [[1842 (almanak gregoryen)|1842]] • [[1843 (almanak gregoryen)|1843]] • [[1844 (almanak gregoryen)|1844]] • [[1845 (almanak gregoryen)|1845]][[1846 (almanak gregoryen)|1846]] • [[1847 (almanak gregoryen)|1847]] • [[1848 (almanak gregoryen)|1848]] • [[1849 (almanak gregoryen)|1849]] • [[1850 (almanak gregoryen)|1850]]
[[1851 (almanak gregoryen)|1851]] • [[1852 (almanak gregoryen)|1852]] • [[1853 (almanak gregoryen)|1853]] • [[1854 (almanak gregoryen)|1854]] • [[1855 (almanak gregoryen)|1855]][[1856 (almanak gregoryen)|1856]] • [[1857 (almanak gregoryen)|1857]] • [[1858 (almanak gregoryen)|1858]] • [[1859 (almanak gregoryen)|1859]] • [[1860 (almanak gregoryen)|1860]]
[[1861 (almanak gregoryen)|1861]] • [[1862 (almanak gregoryen)|1862]] • [[1863 (almanak gregoryen)|1863]] • [[1864 (almanak gregoryen)|1864]] • [[1865 (almanak gregoryen)|1865]][[1866 (almanak gregoryen)|1866]] • [[1867 (almanak gregoryen)|1867]] • [[1868 (almanak gregoryen)|1868]] • [[1869 (almanak gregoryen)|1869]] • [[1870 (almanak gregoryen)|1870]]
[[1871 (almanak gregoryen)|1871]] • [[1872 (almanak gregoryen)|1872]] • [[1873 (almanak gregoryen)|1873]] • [[1874 (almanak gregoryen)|1874]] • [[1875 (almanak gregoryen)|1875]][[1876 (almanak gregoryen)|1876]] • [[1877 (almanak gregoryen)|1877]] • [[1878 (almanak gregoryen)|1878]] • [[1879 (almanak gregoryen)|1879]] • [[1880 (almanak gregoryen)|1880]]
[[1881 (almanak gregoryen)|1881]] • [[1882 (almanak gregoryen)|1882]] • [[1883 (almanak gregoryen)|1883]] • [[1884 (almanak gregoryen)|1884]] • [[1885 (almanak gregoryen)|1885]][[1886 (almanak gregoryen)|1886]] • [[1887 (almanak gregoryen)|1887]] • [[1888 (almanak gregoryen)|1888]] • [[1889 (almanak gregoryen)|1889]] • [[1890 (almanak gregoryen)|1890]]
[[1891 (almanak gregoryen)|1891]] • [[1892 (almanak gregoryen)|1892]] • [[1893 (almanak gregoryen)|1893]] • [[1894 (almanak gregoryen)|1894]] • [[1895 (almanak gregoryen)|1895]][[1896 (almanak gregoryen)|1896]] • [[1897 (almanak gregoryen)|1897]] • [[1898 (almanak gregoryen)|1898]] • [[1899 (almanak gregoryen)|1899]] • [[1900 (almanak gregoryen)|1900]]
|}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:19th century|commons titre=Le {{s-|XIX}}|wikisource=Catégorie:XIXe siècle|wikisource titre=Textes du {{s-|XIX}}}}
[[Kategori:XIXe syèk]]
tey6aqvyi6cq4n5hhj858cs3znoc5y2
856307
856306
2024-11-16T03:35:04Z
Kitanago
19629
856307
wikitext
text/x-wiki
{| class="toc" align="right" style="margin:4px;"
|<small>Milenè:</small><br /><br />
{{Ie milenè}} • '''{{IIe milenè}}''' • {{IIIe milenè}}
----
<small>Syèk :</small>
{{XVIIIe syèk}} • {{XIXe syèk}} • {{XXe syèk}}
----
|- align="center"
|<small>Deseni:</small><br /><br />
1800 • 1810 • 1820 • 1830 • 1840
1850 • 1860 • 1870 • 1880 • 1890
----
|- align="center"
|<small>Ane:</small><br /><br />
[[1801 (almanak gregoryen)|1801]] • [[1802 (almanak gregoryen)|1802]] • [[1803 (almanak gregoryen)|1803]] • [[1804 (almanak gregoryen)|1804]] • [[1805 (almanak gregoryen)|1805]][[1806 (almanak gregoryen)|1806]] • [[1807 (almanak gregoryen)|1807]] • [[1808 (almanak gregoryen)|1808]] • [[1809 (almanak gregoryen)|1809]] • [[1810 (almanak gregoryen)|1810]]
[[1811 (almanak gregoryen)|1811]] • [[1812 (almanak gregoryen)|1812]] • [[1813 (almanak gregoryen)|1813]] • [[1814 (almanak gregoryen)|1814]] • [[1815 (almanak gregoryen)|1815]][[1816 (almanak gregoryen)|1816]] • [[1817 (almanak gregoryen)|1817]] • [[1818 (almanak gregoryen)|1818]] • [[1819 (almanak gregoryen)|1819]] • [[1820 (almanak gregoryen)|1820]]
[[1821 (almanak gregoryen)|1821]] • [[1822 (almanak gregoryen)|1822]] • [[1823 (almanak gregoryen)|1823]] • [[1824 (almanak gregoryen)|1824]] • [[1825 (almanak gregoryen)|1825]][[1826 (almanak gregoryen)|1826]] • [[1827 (almanak gregoryen)|1827]] • [[1828 (almanak gregoryen)|1828]] • [[1829 (almanak gregoryen)|1829]] • [[1830 (almanak gregoryen)|1830]]
[[1831 (almanak gregoryen)|1831]] • [[1832 (almanak gregoryen)|1832]] • [[1833 (almanak gregoryen)|1833]] • [[1834 (almanak gregoryen)|1834]] • [[1835 (almanak gregoryen)|1835]][[1836 (almanak gregoryen)|1836]] • [[1837 (almanak gregoryen)|1837]] • [[1838 (almanak gregoryen)|1838]] • [[1839 (almanak gregoryen)|1839]] • [[1840 (almanak gregoryen)|1840]]
[[1841 (almanak gregoryen)|1841]] • [[1842 (almanak gregoryen)|1842]] • [[1843 (almanak gregoryen)|1843]] • [[1844 (almanak gregoryen)|1844]] • [[1845 (almanak gregoryen)|1845]][[1846 (almanak gregoryen)|1846]] • [[1847 (almanak gregoryen)|1847]] • [[1848 (almanak gregoryen)|1848]] • [[1849 (almanak gregoryen)|1849]] • [[1850 (almanak gregoryen)|1850]]
[[1851 (almanak gregoryen)|1851]] • [[1852 (almanak gregoryen)|1852]] • [[1853 (almanak gregoryen)|1853]] • [[1854 (almanak gregoryen)|1854]] • [[1855 (almanak gregoryen)|1855]][[1856 (almanak gregoryen)|1856]] • [[1857 (almanak gregoryen)|1857]] • [[1858 (almanak gregoryen)|1858]] • [[1859 (almanak gregoryen)|1859]] • [[1860 (almanak gregoryen)|1860]]
[[1861 (almanak gregoryen)|1861]] • [[1862 (almanak gregoryen)|1862]] • [[1863 (almanak gregoryen)|1863]] • [[1864 (almanak gregoryen)|1864]] • [[1865 (almanak gregoryen)|1865]][[1866 (almanak gregoryen)|1866]] • [[1867 (almanak gregoryen)|1867]] • [[1868 (almanak gregoryen)|1868]] • [[1869 (almanak gregoryen)|1869]] • [[1870 (almanak gregoryen)|1870]]
[[1871 (almanak gregoryen)|1871]] • [[1872 (almanak gregoryen)|1872]] • [[1873 (almanak gregoryen)|1873]] • [[1874 (almanak gregoryen)|1874]] • [[1875 (almanak gregoryen)|1875]][[1876 (almanak gregoryen)|1876]] • [[1877 (almanak gregoryen)|1877]] • [[1878 (almanak gregoryen)|1878]] • [[1879 (almanak gregoryen)|1879]] • [[1880 (almanak gregoryen)|1880]]
[[1881 (almanak gregoryen)|1881]] • [[1882 (almanak gregoryen)|1882]] • [[1883 (almanak gregoryen)|1883]] • [[1884 (almanak gregoryen)|1884]] • [[1885 (almanak gregoryen)|1885]][[1886 (almanak gregoryen)|1886]] • [[1887 (almanak gregoryen)|1887]] • [[1888 (almanak gregoryen)|1888]] • [[1889 (almanak gregoryen)|1889]] • [[1890 (almanak gregoryen)|1890]]
[[1891 (almanak gregoryen)|1891]] • [[1892 (almanak gregoryen)|1892]] • [[1893 (almanak gregoryen)|1893]] • [[1894 (almanak gregoryen)|1894]] • [[1895 (almanak gregoryen)|1895]][[1896 (almanak gregoryen)|1896]] • [[1897 (almanak gregoryen)|1897]] • [[1898 (almanak gregoryen)|1898]] • [[1899 (almanak gregoryen)|1899]] • [[1900 (almanak gregoryen)|1900]]
|}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:19th century|commons titre=Le {{s-|XIX}}|wikisource=Catégorie:XIXe siècle|wikisource titre=Textes du {{s-|XIX}}}}
[[Kategori:XIXe syèk]]
r8067o8hvogc577ig5laqii63rn5jnp
856308
856307
2024-11-16T03:37:33Z
Kitanago
19629
856308
wikitext
text/x-wiki
{{Titre mis en forme|{{s-|I}}}}
{| class="toc" align="right" style="margin:4px;"
|- align="center"
| <small>Milenè :</small><br />
{{-m|I|er}} • '''{{mil|I|e}}''' • {{Mil|II|e}}<br />
----
<small>Syèk :</small><br />
{{-s|I}} • '''{{s-|I}}''' • {{s|II}}<br />
----
|- align="center"
|<small>Deseni:</small><br /><br />
1800 • 1810 • 1820 • 1830 • 1840
1850 • 1860 • 1870 • 1880 • 1890
----
|- align="center"
|<small>Ane:</small><br /><br />
[[1801 (almanak gregoryen)|1801]] • [[1802 (almanak gregoryen)|1802]] • [[1803 (almanak gregoryen)|1803]] • [[1804 (almanak gregoryen)|1804]] • [[1805 (almanak gregoryen)|1805]][[1806 (almanak gregoryen)|1806]] • [[1807 (almanak gregoryen)|1807]] • [[1808 (almanak gregoryen)|1808]] • [[1809 (almanak gregoryen)|1809]] • [[1810 (almanak gregoryen)|1810]]
[[1811 (almanak gregoryen)|1811]] • [[1812 (almanak gregoryen)|1812]] • [[1813 (almanak gregoryen)|1813]] • [[1814 (almanak gregoryen)|1814]] • [[1815 (almanak gregoryen)|1815]][[1816 (almanak gregoryen)|1816]] • [[1817 (almanak gregoryen)|1817]] • [[1818 (almanak gregoryen)|1818]] • [[1819 (almanak gregoryen)|1819]] • [[1820 (almanak gregoryen)|1820]]
[[1821 (almanak gregoryen)|1821]] • [[1822 (almanak gregoryen)|1822]] • [[1823 (almanak gregoryen)|1823]] • [[1824 (almanak gregoryen)|1824]] • [[1825 (almanak gregoryen)|1825]][[1826 (almanak gregoryen)|1826]] • [[1827 (almanak gregoryen)|1827]] • [[1828 (almanak gregoryen)|1828]] • [[1829 (almanak gregoryen)|1829]] • [[1830 (almanak gregoryen)|1830]]
[[1831 (almanak gregoryen)|1831]] • [[1832 (almanak gregoryen)|1832]] • [[1833 (almanak gregoryen)|1833]] • [[1834 (almanak gregoryen)|1834]] • [[1835 (almanak gregoryen)|1835]][[1836 (almanak gregoryen)|1836]] • [[1837 (almanak gregoryen)|1837]] • [[1838 (almanak gregoryen)|1838]] • [[1839 (almanak gregoryen)|1839]] • [[1840 (almanak gregoryen)|1840]]
[[1841 (almanak gregoryen)|1841]] • [[1842 (almanak gregoryen)|1842]] • [[1843 (almanak gregoryen)|1843]] • [[1844 (almanak gregoryen)|1844]] • [[1845 (almanak gregoryen)|1845]][[1846 (almanak gregoryen)|1846]] • [[1847 (almanak gregoryen)|1847]] • [[1848 (almanak gregoryen)|1848]] • [[1849 (almanak gregoryen)|1849]] • [[1850 (almanak gregoryen)|1850]]
[[1851 (almanak gregoryen)|1851]] • [[1852 (almanak gregoryen)|1852]] • [[1853 (almanak gregoryen)|1853]] • [[1854 (almanak gregoryen)|1854]] • [[1855 (almanak gregoryen)|1855]][[1856 (almanak gregoryen)|1856]] • [[1857 (almanak gregoryen)|1857]] • [[1858 (almanak gregoryen)|1858]] • [[1859 (almanak gregoryen)|1859]] • [[1860 (almanak gregoryen)|1860]]
[[1861 (almanak gregoryen)|1861]] • [[1862 (almanak gregoryen)|1862]] • [[1863 (almanak gregoryen)|1863]] • [[1864 (almanak gregoryen)|1864]] • [[1865 (almanak gregoryen)|1865]][[1866 (almanak gregoryen)|1866]] • [[1867 (almanak gregoryen)|1867]] • [[1868 (almanak gregoryen)|1868]] • [[1869 (almanak gregoryen)|1869]] • [[1870 (almanak gregoryen)|1870]]
[[1871 (almanak gregoryen)|1871]] • [[1872 (almanak gregoryen)|1872]] • [[1873 (almanak gregoryen)|1873]] • [[1874 (almanak gregoryen)|1874]] • [[1875 (almanak gregoryen)|1875]][[1876 (almanak gregoryen)|1876]] • [[1877 (almanak gregoryen)|1877]] • [[1878 (almanak gregoryen)|1878]] • [[1879 (almanak gregoryen)|1879]] • [[1880 (almanak gregoryen)|1880]]
[[1881 (almanak gregoryen)|1881]] • [[1882 (almanak gregoryen)|1882]] • [[1883 (almanak gregoryen)|1883]] • [[1884 (almanak gregoryen)|1884]] • [[1885 (almanak gregoryen)|1885]][[1886 (almanak gregoryen)|1886]] • [[1887 (almanak gregoryen)|1887]] • [[1888 (almanak gregoryen)|1888]] • [[1889 (almanak gregoryen)|1889]] • [[1890 (almanak gregoryen)|1890]]
[[1891 (almanak gregoryen)|1891]] • [[1892 (almanak gregoryen)|1892]] • [[1893 (almanak gregoryen)|1893]] • [[1894 (almanak gregoryen)|1894]] • [[1895 (almanak gregoryen)|1895]][[1896 (almanak gregoryen)|1896]] • [[1897 (almanak gregoryen)|1897]] • [[1898 (almanak gregoryen)|1898]] • [[1899 (almanak gregoryen)|1899]] • [[1900 (almanak gregoryen)|1900]]
|}
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:19th century|commons titre=Le {{s-|XIX}}|wikisource=Catégorie:XIXe siècle|wikisource titre=Textes du {{s-|XIX}}}}
[[Kategori:XIXe syèk]]
0cbbmceilc2gl5vdddn7t9qnhnyroet
856309
856308
2024-11-16T03:42:06Z
Kitanago
19629
856309
wikitext
text/x-wiki
{{Titre mis en forme|{{s-|I}}}}
{| class="toc" align="right" style="margin:4px;"
|- align="center"
| <small>Milenè :</small><br />
{{-m|I|er}} • '''{{mil|I|e}}''' • {{Mil|II|e}}<br />
----
<small>Syèk :</small><br />
{{-s|I}} • '''{{s-|I}}''' • {{s|II}}<br />
----
|- align="center"
|<small>Deseni:</small><br /><br />
1800 • 1810 • 1820 • 1830 • 1840
1850 • 1860 • 1870 • 1880 • 1890
----
|- align="center"
|<small>Ane:</small><br /><br />
[[1801 (almanak gregoryen)|1801]] • [[1802 (almanak gregoryen)|1802]] • [[1803 (almanak gregoryen)|1803]] • [[1804 (almanak gregoryen)|1804]] • [[1805 (almanak gregoryen)|1805]][[1806 (almanak gregoryen)|1806]] • [[1807 (almanak gregoryen)|1807]] • [[1808 (almanak gregoryen)|1808]] • [[1809 (almanak gregoryen)|1809]] • [[1810 (almanak gregoryen)|1810]]
[[1811 (almanak gregoryen)|1811]] • [[1812 (almanak gregoryen)|1812]] • [[1813 (almanak gregoryen)|1813]] • [[1814 (almanak gregoryen)|1814]] • [[1815 (almanak gregoryen)|1815]][[1816 (almanak gregoryen)|1816]] • [[1817 (almanak gregoryen)|1817]] • [[1818 (almanak gregoryen)|1818]] • [[1819 (almanak gregoryen)|1819]] • [[1820 (almanak gregoryen)|1820]]
[[1821 (almanak gregoryen)|1821]] • [[1822 (almanak gregoryen)|1822]] • [[1823 (almanak gregoryen)|1823]] • [[1824 (almanak gregoryen)|1824]] • [[1825 (almanak gregoryen)|1825]][[1826 (almanak gregoryen)|1826]] • [[1827 (almanak gregoryen)|1827]] • [[1828 (almanak gregoryen)|1828]] • [[1829 (almanak gregoryen)|1829]] • [[1830 (almanak gregoryen)|1830]]
[[1831 (almanak gregoryen)|1831]] • [[1832 (almanak gregoryen)|1832]] • [[1833 (almanak gregoryen)|1833]] • [[1834 (almanak gregoryen)|1834]] • [[1835 (almanak gregoryen)|1835]][[1836 (almanak gregoryen)|1836]] • [[1837 (almanak gregoryen)|1837]] • [[1838 (almanak gregoryen)|1838]] • [[1839 (almanak gregoryen)|1839]] • [[1840 (almanak gregoryen)|1840]]
[[1841 (almanak gregoryen)|1841]] • [[1842 (almanak gregoryen)|1842]] • [[1843 (almanak gregoryen)|1843]] • [[1844 (almanak gregoryen)|1844]] • [[1845 (almanak gregoryen)|1845]][[1846 (almanak gregoryen)|1846]] • [[1847 (almanak gregoryen)|1847]] • [[1848 (almanak gregoryen)|1848]] • [[1849 (almanak gregoryen)|1849]] • [[1850 (almanak gregoryen)|1850]]
[[1851 (almanak gregoryen)|1851]] • [[1852 (almanak gregoryen)|1852]] • [[1853 (almanak gregoryen)|1853]] • [[1854 (almanak gregoryen)|1854]] • [[1855 (almanak gregoryen)|1855]][[1856 (almanak gregoryen)|1856]] • [[1857 (almanak gregoryen)|1857]] • [[1858 (almanak gregoryen)|1858]] • [[1859 (almanak gregoryen)|1859]] • [[1860 (almanak gregoryen)|1860]]
[[1861 (almanak gregoryen)|1861]] • [[1862 (almanak gregoryen)|1862]] • [[1863 (almanak gregoryen)|1863]] • [[1864 (almanak gregoryen)|1864]] • [[1865 (almanak gregoryen)|1865]][[1866 (almanak gregoryen)|1866]] • [[1867 (almanak gregoryen)|1867]] • [[1868 (almanak gregoryen)|1868]] • [[1869 (almanak gregoryen)|1869]] • [[1870 (almanak gregoryen)|1870]]
[[1871 (almanak gregoryen)|1871]] • [[1872 (almanak gregoryen)|1872]] • [[1873 (almanak gregoryen)|1873]] • [[1874 (almanak gregoryen)|1874]] • [[1875 (almanak gregoryen)|1875]][[1876 (almanak gregoryen)|1876]] • [[1877 (almanak gregoryen)|1877]] • [[1878 (almanak gregoryen)|1878]] • [[1879 (almanak gregoryen)|1879]] • [[1880 (almanak gregoryen)|1880]]
[[1881 (almanak gregoryen)|1881]] • [[1882 (almanak gregoryen)|1882]] • [[1883 (almanak gregoryen)|1883]] • [[1884 (almanak gregoryen)|1884]] • [[1885 (almanak gregoryen)|1885]][[1886 (almanak gregoryen)|1886]] • [[1887 (almanak gregoryen)|1887]] • [[1888 (almanak gregoryen)|1888]] • [[1889 (almanak gregoryen)|1889]] • [[1890 (almanak gregoryen)|1890]]
[[1891 (almanak gregoryen)|1891]] • [[1892 (almanak gregoryen)|1892]] • [[1893 (almanak gregoryen)|1893]] • [[1894 (almanak gregoryen)|1894]] • [[1895 (almanak gregoryen)|1895]][[1896 (almanak gregoryen)|1896]] • [[1897 (almanak gregoryen)|1897]] • [[1898 (almanak gregoryen)|1898]] • [[1899 (almanak gregoryen)|1899]] • [[1900 (almanak gregoryen)|1900]]
|}
'''XIXe syèk''' la ( '''19 19yèm syèk''' ) kòmanse sou11ye janvye 1801 epi li te fini 31 décembre 1900.
Li pwolonje ant [[Jour julien|jou Jilian yo]] 2 378 861,5 ak 2 415 385,5 <ref>Jours juliens à 0h du premier jour et à 24h du dernier jour.</ref> {{,}} <ref>[http://www.patricklecoq.fr/convert/cnv_calendar.html Le convertisseur de calendrier]</ref> .
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:19th century|commons titre=Le {{s-|XIX}}|wikisource=Catégorie:XIXe siècle|wikisource titre=Textes du {{s-|XIX}}}}
[[Kategori:XIXe syèk]]
2tuw5fbf3scsueerocnnfu6xtmot942
856310
856309
2024-11-16T03:44:32Z
Kitanago
19629
856310
wikitext
text/x-wiki
{{Titre mis en forme|{{s-|I}}}}
{| class="toc" align="right" style="margin:4px;"
|- align="center"
| <small>Milenè :</small><br />
{{-m|I|er}} • '''{{mil|I|e}}''' • {{Mil|II|e}}<br />
----
<small>Syèk :</small><br />
{{-s|I}} • '''{{s-|I}}''' • {{s|II}}<br />
----
|- align="center"
|<small>Deseni:</small><br /><br />
1800 • 1810 • 1820 • 1830 • 1840<br />
1850 • 1860 • 1870 • 1880 • 1890
----
|- align="center"
|<small>Ane:</small><br /><br />
[[1801 (almanak gregoryen)|1801]] • [[1802 (almanak gregoryen)|1802]] • [[1803 (almanak gregoryen)|1803]] • [[1804 (almanak gregoryen)|1804]] • [[1805 (almanak gregoryen)|1805]]<br />[[1806 (almanak gregoryen)|1806]] • [[1807 (almanak gregoryen)|1807]] • [[1808 (almanak gregoryen)|1808]] • [[1809 (almanak gregoryen)|1809]] • [[1810 (almanak gregoryen)|1810]]
[[1811 (almanak gregoryen)|1811]] • [[1812 (almanak gregoryen)|1812]] • [[1813 (almanak gregoryen)|1813]] • [[1814 (almanak gregoryen)|1814]] • [[1815 (almanak gregoryen)|1815]]<br />[[1816 (almanak gregoryen)|1816]] • [[1817 (almanak gregoryen)|1817]] • [[1818 (almanak gregoryen)|1818]] • [[1819 (almanak gregoryen)|1819]] • [[1820 (almanak gregoryen)|1820]]
[[1821 (almanak gregoryen)|1821]] • [[1822 (almanak gregoryen)|1822]] • [[1823 (almanak gregoryen)|1823]] • [[1824 (almanak gregoryen)|1824]] • [[1825 (almanak gregoryen)|1825]]<br />[[1826 (almanak gregoryen)|1826]] • [[1827 (almanak gregoryen)|1827]] • [[1828 (almanak gregoryen)|1828]] • [[1829 (almanak gregoryen)|1829]] • [[1830 (almanak gregoryen)|1830]]
[[1831 (almanak gregoryen)|1831]] • [[1832 (almanak gregoryen)|1832]] • [[1833 (almanak gregoryen)|1833]] • [[1834 (almanak gregoryen)|1834]] • [[1835 (almanak gregoryen)|1835]]<br />[[1836 (almanak gregoryen)|1836]] • [[1837 (almanak gregoryen)|1837]] • [[1838 (almanak gregoryen)|1838]] • [[1839 (almanak gregoryen)|1839]] • [[1840 (almanak gregoryen)|1840]]
[[1841 (almanak gregoryen)|1841]] • [[1842 (almanak gregoryen)|1842]] • [[1843 (almanak gregoryen)|1843]] • [[1844 (almanak gregoryen)|1844]] • [[1845 (almanak gregoryen)|1845]]<br />[[1846 (almanak gregoryen)|1846]] • [[1847 (almanak gregoryen)|1847]] • [[1848 (almanak gregoryen)|1848]] • [[1849 (almanak gregoryen)|1849]] • [[1850 (almanak gregoryen)|1850]]
[[1851 (almanak gregoryen)|1851]] • [[1852 (almanak gregoryen)|1852]] • [[1853 (almanak gregoryen)|1853]] • [[1854 (almanak gregoryen)|1854]] • [[1855 (almanak gregoryen)|1855]]<br />[[1856 (almanak gregoryen)|1856]] • [[1857 (almanak gregoryen)|1857]] • [[1858 (almanak gregoryen)|1858]] • [[1859 (almanak gregoryen)|1859]] • [[1860 (almanak gregoryen)|1860]]
[[1861 (almanak gregoryen)|1861]] • [[1862 (almanak gregoryen)|1862]] • [[1863 (almanak gregoryen)|1863]] • [[1864 (almanak gregoryen)|1864]] • [[1865 (almanak gregoryen)|1865]]<br />[[1866 (almanak gregoryen)|1866]] • [[1867 (almanak gregoryen)|1867]] • [[1868 (almanak gregoryen)|1868]] • [[1869 (almanak gregoryen)|1869]] • [[1870 (almanak gregoryen)|1870]]
[[1871 (almanak gregoryen)|1871]] • [[1872 (almanak gregoryen)|1872]] • [[1873 (almanak gregoryen)|1873]] • [[1874 (almanak gregoryen)|1874]] • [[1875 (almanak gregoryen)|1875]]<br />[[1876 (almanak gregoryen)|1876]] • [[1877 (almanak gregoryen)|1877]] • [[1878 (almanak gregoryen)|1878]] • [[1879 (almanak gregoryen)|1879]] • [[1880 (almanak gregoryen)|1880]]
[[1881 (almanak gregoryen)|1881]] • [[1882 (almanak gregoryen)|1882]] • [[1883 (almanak gregoryen)|1883]] • [[1884 (almanak gregoryen)|1884]] • [[1885 (almanak gregoryen)|1885]]<br />[[1886 (almanak gregoryen)|1886]] • [[1887 (almanak gregoryen)|1887]] • [[1888 (almanak gregoryen)|1888]] • [[1889 (almanak gregoryen)|1889]] • [[1890 (almanak gregoryen)|1890]]
[[1891 (almanak gregoryen)|1891]] • [[1892 (almanak gregoryen)|1892]] • [[1893 (almanak gregoryen)|1893]] • [[1894 (almanak gregoryen)|1894]] • [[1895 (almanak gregoryen)|1895]]<br />[[1896 (almanak gregoryen)|1896]] • [[1897 (almanak gregoryen)|1897]] • [[1898 (almanak gregoryen)|1898]] • [[1899 (almanak gregoryen)|1899]] • [[1900 (almanak gregoryen)|1900]]
|}
'''XIXe syèk''' la ( '''19yèm syèk''' ) kòmanse sou11ye janvye 1801 epi li te fini 31 décembre 1900.
Li pwolonje ant [[Jour julien|jou Jilian yo]] 2 378 861,5 ak 2 415 385,5 <ref>Jours juliens à 0h du premier jour et à 24h du dernier jour.</ref> {{,}} <ref>[http://www.patricklecoq.fr/convert/cnv_calendar.html Le convertisseur de calendrier]</ref> .
== Nòt ak referans ==
{{Referans}}
== Gade tou ==
{{Lòt pwojè|commons=Category:19th century|commons titre=Le {{s-|XIX}}|wikisource=Catégorie:XIXe siècle|wikisource titre=Textes du {{s-|XIX}}}}
[[Kategori:XIXe syèk]]
syz95cv2qk632vfbgqobtqk4hsy8wu0