Wikipedia
igwiki
https://ig.wikipedia.org/wiki/Ihu_mb%E1%BB%A5
MediaWiki 1.43.0-wmf.28
first-letter
Midia
Ihü kárírí
Okwu
Ọbanife
Okwu ọbanife
Wikipedia
Okwu Wikipedia
Usòrò
Okwu usòrò
MidiaWiki
Okwu MidiaWiki
Àtụ
Okwu àtụ
Nkwadọ
Okwu nkwadọ
Òtù
Okwu òtù
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Human trafficking in Chad
0
12997
193190
89661
2024-10-26T19:13:25Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
193190
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
[[Chad]] bụ isi iyi na mba na-aga maka ụmụaka a na-atụ na mgbere ahịa mmadụ, ọkachasị ọnọdụ nke ọrụ mmanye na ịgba akwụna mmanye. Nsogbu ịzụ ahịa nke mba ahụ bụ isi n'ime obodo ma na-agụnyekarị ndị nne na nna na-enyefe ụmụaka n'aka ndị ikwu ma ọ bụ ndị ogbugbo iji kwụọ ụgwọ maka nkwa agụmakwụkwọ, mmụta, ngwongwo, ma ọ bụ ego; ire ma ọ bụ ịzụ ahịa ụmụaka n'ime ohu ụlọ ma ọ bụ ịzụ anụ na-eji dị ka ụzọ isi lanarị site n'aka ezinụlọ na-achọ ibelata ọnụ iji nye nri. A na-amanye ndị na-azụ ahịa ụmụaka dị ka ndị na-azụ anụ, ndị ọrụ ụlọ, ndị ọrụ ugbo, ma ọ bụ ndị arịrịọ. Ụmụaka na-azụ ehi na-agbaso ụzọ ọdịnala maka ịzụ ehi ma mgbe ụfọdụ na-agafe ókèala mba ụwa na-akọwaghị nke ọma na mba [[Kameroon|Cameroon]], [[Central African Republic]] (CAR), na Nigeria. Ụmụagbọghọ mba Chad na-etozubeghị na-aga n'obodo ukwu ịchọ ọrụ, ebe ụfọdụ na-emesị bụrụ ndị akwụna. A na-amanye ụfọdụ ụmụagbọghọ ịlụ di na nwunye n'ụzọ megidere uche ha, naanị ka di ha manyere ha ịrụ ọrụ n'ụlọ ma ọ bụ ọrụ ugbo. N'oge akụkọ gara aga, ndị na-azụ ahịa na-ebuga ụmụaka site na mba Cameroon na CAR gaa na mpaghara ndị na-emepụta mmanụ na mba Chad maka mmegbu mmekọahụ azụmahịa; a maghị ma omume a ọ nọgidere n'afọ 2009.<ref name="dos">"Chad". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref>
N'oge akụkọ ahụ, Gọọmentị Chad na-arụsi ọrụ ike n'ịlụ ọgụ na ndị agha na-emegide gọọmentị. Akụkụ nke ọ bụla na-edebanye aha n'ụzọ iwu na-akwadoghị, gụnyere n'ogige ndị gbara ọsọ ndụ, ma jiri ụmụaka dị ka ndị agha, ndị nche, ndị na-esi nri, na ndị nche. Otú ọ dị, ntinye aka gọọmentị nke ụmụaka maka ọrụ agha belatara na njedebe nke oge akụkọ ahụ, na usoro gọọmentị na-eduzi, nke otu UNICEF haziri iji chọpụta ma kpochapụ ụmụaka ndị agha fọdụrụ na ụlọ ọrụ ndị agha na ogige ndị nnupụisi malitere n'etiti afọ 2009. Ọnụ ọgụgụ dị ịrịba ama, mana a na-amaghị nke ụmụaka ka nọ n'ọkwa nke ndị agha mba Chad (ANT). Ụmụaka ndị mba Sudan nọ n'ogige ndị gbara ọsọ ndụ n'ebe ọwụwa anyanwụ mba Chad bụ ndị otu nnupụisi mba Sudan ji ike, ụfọdụ n'ime ha bụ ndị gọọmentị mba Chad kwadoro n'oge akụkọ ahụ.<ref name="dos">"Chad". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref>
Gọọmentị anaghị agbaso ụkpụrụ kacha nta maka iwepụ ịzụ ahịa; Otú ọ dị, ọ na-eme mgbalị dị ukwuu ime nke ahụ. N'oge akụkọ ahụ, gọọmentị mere ihe iji nyochaa ma dozie nsogbu nke ọrụ mmanye ụmụaka n'ịzụ ụmụ anụmanụ. Ọ malitekwara mgbalị iji mee ka a mara banyere iwu na-akwadoghị nke ịdebanye ụmụaka ndị agha, iji chọpụta ma wepụ ụmụaka n'ọkwa nke ndị agha mba ya, na ịchụpụ ụmụaka ndị e jidere n'aka ndị nnupụisi. Gọọmentị dara, Otú ọ dị, ịme iwu machibidoro ịzụ ahịa mmadụ ma mee obere mgbalị ndị mmanye iwu megide ịzụ ahịa na ọrụ nchedo ndị metụtara ya. Mba ahụ na-eche ihe mgbochi siri ike gụnyere enweghị usoro ikpe siri ike, esemokwu obodo na-emebi emebi, na nnukwu mbata nke ndị gbara ọsọ ndụ si na steeti ndị agbata obi.<ref name="dos">"Chad". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref> Ụlọ ọrụ US State Department na-enyocha ma na-alụso ịzụ ahịa mmadụ ọgụ tinyere mba ahụ na "Tier 2 Watchlist" n'afọ 2017.<ref>{{Cite web|url=https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170628043920/https://www.state.gov/j/tip/rls/tiprpt/2017/271117.htm|archivedate=2017-06-28|title=Trafficking in Persons Report 2017: Tier Placements|work=www.state.gov|language=en-US|accessdate=2017-12-01}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Omume ịgba ohu na mba [[Chad]], dị ka ọ dị na steeti Sahel n'ozuzu ya, bụ ihe gbanyesiri mkpọrọgwụ ike nke nwere ogologo akụkọ ihe mere eme, na-alaghachi na ahia ohu nke Sahara, na alaeze Sahelian, ọ na-aga n'ihu taa.
Dị ka ọ dị n'ebe ndị ọzọ na mpaghara West Africa, ọnọdụ a na-egosipụta agbụrụ, agbụrụ na okpukpe dị n'etiti ndị isi ojii, ndị ọrụ ugbo Ndị Kraịst na ndị na-azụ anụ na-egbuke egbuke, ndị Alakụba, na-enwu mgbe ụfọdụ na mgbawa nke ime ihe ike ma ọ bụ ọgba aghara obodo.
Ná mmalite afọ 1890, njem ndị agha mba [[France]] zigara mba Chad zutere ndị agha Rabih az-Zubayr, bụ ndị na-eme mwakpo ndị ohu (razzias) na ndịda na mba ndị mba Chad n'afọ 1890 ma kpochapụ ebe obibi Bornu, Baguirmi, na Ouaddai. Mgbe ọtụtụ afọ nke ọgụ na-enweghị isi, ndị agha France mechara merie Rabih az-Zubayr n'agha Kousséri n'afọ 1900.
Ndị ọchịchị ọchịchị nke French Chad gbochiri ịgba ohu, mana njikwa ha n'ezie na mpaghara ahụ dị ntakịrị. N'ime nnukwu mpaghara Borkou-Ennedi-Tibesti, n'oge na ole na ole n'ime ndị isi ndị agha France na-adịghị anya na ndị bi n'ọzara ahụ kwekọrịtara; ọ bụrụhaala na ụzọ ndị njem nọgidere na-enwe nchebe ma na-ezute obere ọkwa nke iwu na iwu, nchịkwa ndị agha (isi ụlọ ọrụ ya dị na Faya Largeau) na-ahapụkarị ndị mmadụ.
N'etiti Chad, ọchịchị ndị France dị ntakịrị ihe dị mkpa.
Mwakpo ndị ohu gara n'ihu n'afọ ndị 1920, a kọkwara n'afọ 1923 na e jidere otu ndị Alakụba mba Senegal na-aga Mecca ma ree ha ka ha bụrụ ohu. N'achọghị itinye ego a chọrọ maka nchịkwa dị irè, gọọmentị France zaghachiri site na mmanye oge ụfọdụ na ịdabere na-arịwanye elu na ọchịchị na-apụtaghị ìhè site n'aka ndị sultanates.
Taa, na mba Republic of Chad, ịgba ohu na-aga n'ihu, mana ọ nweghị otu ebe niile dị ka n'ebe ọdịda anyanwụ Sahel, dịka na Mauritania ebe a na-eme atụmatụ na ihe ruru 20% nke ọnụ ọgụgụ mmadụ niile bi n'ohu.
Kama nke ahụ, ịgba ohu nke oge a na mba Chad na-abụkarị ọrụ ụmụaka, ọ bụghị ịgba ohu nketa.<ref>{{Cite web|date=2016-01-25|title=Colonial violence and resistance in Chad (1900-1960) {{!}} Sciences Po Mass Violence and Resistance - Research Network|url=http://colonial-violence-and-resistance-chad-1900-1960.html/|accessdate=2020-12-02|work=colonial-violence-and-resistance-chad-1900-1960.html|language=en}}</ref>
== Ịgba ohu ụmụaka ==
Ụmụaka ndị ohu, nke nne na nna ha dara ogbenye na-ere, bụ ndị Arab-Berber na-azụ atụrụ.
Ndị a na-amanyekarị ha njirimara ọhụrụ,
: "Onye Arab na-azụ atụrụ gbanwere aha ha, machibido ha ikwu okwu n'asụsụ ala ha, machibido ha iso ndị agbụrụ ha na-akparịta ụka ma mee ka ha nabata [[Àlakụ̀ba|Islam]] dị ka okpukpe ha. "<ref>[http://www.irinnews.org/report.aspx?reportid=52490 Chad: Children sold into slavery for the price of a calf],
[[The New Humanitarian|IRIN]] (Integrated Regional Information Networks) of the [[UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs]], 21 December 2004.</ref>
== Mkpesa ==
Usoro ikpe na-adịghị ike nke mba Chad gbochiri ọganihu ya n'ime mgbalị ndị mmanye iwu megide ịzụ ahịa. Gọọmentị enwetaghị ikpe maka mpụ ịzụ ahịa ma maa ndị omekome ịzụ ahịa ikpe ma taa ha ahụhụ n'afọ ahụ. Iwu ndị dị ugbu a anaghị edozi kpọmkwem ịzụ ahịa mmadụ, ọ bụ ezie na a machibidoro ịgba akwụna mmanye na ọtụtụ ụdị mmegbu ọrụ. Aha nke 5 nke Iwu Ọrụ machibidoro ọrụ mmanye na nkekọ, na-enye ụgwọ nke $ 100 ruo $ 1,000; ntaramahụhụ ndị a, nke ụkpụrụ ndị Chad na-ewere dị ka ihe dị mkpa, anaghị enye ntaramahụhụ nke mkpọrọ ma ọ bụghị nke zuru oke iji gbochie mpụ ịzụ ahịa. Iwu Penal Isiokwu 279 na 280 machibidoro ịgba akwụna nke ụmụaka, na-enye ntaramahụhụ nke mkpọrọ afọ ise (5) ruo afọ iri (10) na ụgwọ ruru $ 2,000 - ntaramahụhụ ndị siri ike, ma ọ bụghị nke kwekọrọ na ntaramahụhụ e nyere maka mpụ ndị ọzọ dị egwu, dị ka ndina n'ike. A machibidoro ịgba akwụna na inwe ụlọ akwụna n'okpuru Penal Code Articles 281 na 282. Iwu ndị agha mba Chad nke afọ 1991 machibidoro ndị agha ị nweta ndị na-erubeghị afọ iri na asatọ. N'afọ 2009, Mịnịstrị na-ahụ maka ikpe ziri ezi, site na nkwado nke UNICEF, dechara idepụta mgbanwe na koodu ntaramahụhụ; ọtụtụ ndokwa ọhụrụ ga-amachibido ma nye ntaramahụhụ maka ịzụ ahịa ụmụaka ma nye nchebe maka ndị metụtara. Ntughari a na-echere nkwenye nke Ụlọikpe Kasị Elu na odeakwụkwọ ukwu nke gọọmentị. Gọọmentị emeghị ka ọnụ ọgụgụ ndị mmanye iwu na-emegide ịzụ ahịa dị, ọ dịghịkwa ihe akaebe na-egosi na gọọmentị gbara akwụkwọ maka mpụ ịzụ ahịa n'oge akụkọ ahụ. O nyeghị ozi gbasara ọnọdụ nke ikpe ndị a na-echere na oge akụkọ gara aga. N'oge akụkọ gara aga, gọọmentị gbara obere ikpe ịzụ ahịa ụmụaka site na iji iwu megide ịtọrọ mmadụ, ire ụmụaka, na iji ụmụaka na-erubeghị afọ iri na anọ, ọ bụ ezie na ọtụtụ ndị ọka ikpe enweghị nghọta banyere otu esi etinye iwu ndị dị ugbu a na ikpe ịzụ ahịa. N'ime afọ ahụ, ndị uwe ojii jidere ọnụ ọgụgụ a na-amaghị nke ndị okenye mba Chad a na-enyo enyo na ha na-eji ọrụ ụmụaka mmanye maka ịzụ anụ, yana ndị ogbugbo na-ahazi ọrụ ịzụ ụmụaka, mana ha tọhapụrụ ndị niile a na-enyo enyo mgbe ha kwụrụ obere ụgwọ. A na-edozi ụfọdụ ikpe site n'ụdị ikpe ziri ezi ọdịnala nke dịgasị iche dabere na okpukpe, agbụrụ, na njikọ ezinụlọ nke ndị niile metụtara ma ọ bụ metụtara mmegbu ahụ. Gọọmentị akatọghị ndị isi ndị agha maka ịdebanye ụmụaka ndị agha, ọ bụ ezie na ọ gwara ANT n'afọ ahụ na a ga-ata ndị na-emebi iwu n'ọdịnihu ahụhụ n'ụzọ zuru oke.<ref name="dos">"Chad". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref>
== Nchedo ==
Gọọmentị mba Chad emeghị ihe zuru oke iji hụ na ndị niile a na-azụ ahịa nwetara ohere ịnweta ọrụ nchebe n'oge akụkọ ahụ. Otú ọ dị, o nwere ọganihu n'inye nchebe maka ụmụaka ndị agha, ụfọdụ n'ime ha nwere ike ịbụ ndị e mere ka ha banye n'ike, chọpụta n'ime mba ahụ. N'emume nke ọnwa Juun n'afọ 2009, ANT bufere UNICEF maka nlekọta ụmụaka 84 na-alụ ọgụ jidere n'aka ndị nnupụisi Chad na mbido Mee. N'ọnwa Julaị afọ 2009, ndị nnọchi anya nke Ministries of Social Affairs, Defense, and Foreign Affairs duuru ozi dị n'etiti ndị agha gaa n'ogige ndị agha dị na Moussoro, ya na ndị ọrụ UNICEF na otu NGO mba ụwa, iji chọpụta ụmụaka ndị agha e jidere n'aka ndị nnupụisi; n'ime ụmụaka iri asatọ na asatọ a na-eche na ha bụ ụmụaka, ndị otu ahụ chọpụtara mmadụ iri ise na otu dị ka ụmụaka ma nwee ihe ịga nke ọma n'iwepụ mmadụ iri na isii n'ime ha na nlekọta UNICEF. Ka ọ na-erule ngwụsị afọ 2009, gọọmentị na UNICEF chọpụtara ma bufee ya na NGO na-agba ọsọ na-arụ ọrụ mmegharị na ọzụzụ ọrụ aka otu nwatakịrị onye agha si n'ọkwa ndị agha mba Chad na 239 sitere na ndị nnupụisi mba Chad. Otu Ministry of Social Action na-arụ ọrụ na ebe njem dị na mba Moussouro iji nyochaa ma nye ụmụaka a chụpụrụ ebe obibi mgbe mbụ a tọhapụrụ ha n'aka ndị agha. Mgbe ha nọrọ n'agbata ụbọchị abụọ na izu abụọ na ụlọ ọrụ ahụ, gọọmentị bufere ụmụaka ahụ n'ụlọ ọrụ mmegharị ahụ nke ndị òtù NGO mba ụwa na-arụ ọrụ. N'ime afọ ahụ, Ministries of Social Affairs and Defense malitere idebe faịlụ banyere ụmụaka ndị agha na ụmụaka ndị ọzọ na-azụ ahịa.<ref name="dos">"Chad". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref>
Gọọmentị nyere ọrụ ole na ole maka ndị na-azụ ahịa karịa ụmụaka ndị agha na-akwadoghị n'oge akụkọ ahụ. N'afọ 2009, gọọmentị gara n'ihu na mbọ ya inye obere enyemaka nye ndị na-azụ ahịa ụmụaka site na kọmitii mpaghara isii ya na-ahụ maka idozi ụdị ọrụ ụmụaka kachasị njọ. Kọmitii ndị a - nke dị na N'Djamena, Abeche, na obodo ndịda, ya na ndị nnọchi anya si na Ministries of Justice, Social Affairs and Family, Education, Public Works, Human Rights, na ndị uwe ojii na-ahụ maka ikpe - gbara ndị ahụ metụtara ume ka ha gbaa akwụkwọ ma nyere aka na nyocha na ikpe nke ndị na-azụ ahịa ha. Ha nyefekwara ikpe nke ụmụaka a manyere ịzụ ụmụ anụmanụ n'ụlọ ikpe maka ime ihe. Gọọmentị kwadoro usoro iwu maka ndị isi iji nyefee ndị metụtara na NGO ma ọ bụ òtù mba ụwa maka nlekọta; ndị uwe ojii ikpe ma ọ bụ ndị ọchịchị obodo ndị ọzọ ga-agwa Ngalaba Nchedo Ụmụaka nke Ministry of Justice, UNICEF, na NGO mpaghara mgbe enwere ikpe nke ịzụ ahịa ụmụaka. Gọọmentị enyeghị ozi ọ bụla, Otú ọ dị, banyere ọnụ ọgụgụ ndị ọ na-ezo aka na òtù ndị dị otú ahụ n'afọ ahụ. Ndị isi ekwughị na ha na-agba ndị a metụtara ume ka ha gbaa akwụkwọ ebubo ma ọ bụ nyere aka na nyocha na ikpe nke ndị na-azụ ahịa ha. Gọọmentị ejideghị ma ọ bụ jide ndị na-azụ ahịa, ma ọ bụ kpee ikpe ma ọ bụ nye ụmụaka a chọpụtara ntaramahụhụ maka omume iwu na-akwadoghị mere n'ihi ịzụ ahịa. N'ihi ụlọ ọrụ steeti na-adịghị ike na enweghị ikike, gọọmentị ekenyeghị ego ọ bụla maka ịzụ ndị isi ya gbasara njirimara na ọgwụgwọ nke ndị na-azụ ahịa n'oge akụkọ.<ref name="dos">"Chad". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref>
== Mgbochi ==
Gọọmentị mba Chad mere mgbalị dị ala iji gbochie ịzụ ahịa mmadụ n'afọ ahụ. Gọọmentị gara n'ihu na-eme mgbalị ịzụ ahịa ya dị ka akwụkwọ abụọ dị n'ime ụlọ nke a na-enyocha ma na-emegharị kwa afọ - "Nduzi maka Nchedo nke Ụmụaka Ndị Na-ahụ Maka Ịzụ ahịa," na "Integrated Action Plan to Fight the Worst Forms of Child Labor, Exploitation, and Trafficking (2008-1010)" - nke Kọmitii Mba Na-alụso Ịzụ ahịa ọgụ na Directorate of Children na Ministry of Justice mepụtara, n'otu n'otu. Ọ bụ ezie na a nakweere ma ọ bụ malite atụmatụ ọ bụla dị ka ebum n'obi na mbụ, ụlọ ọrụ gọọmentị niile dị mkpa na-agbaso atụmatụ ọrụ ndị e depụtara na nke ọ bụla. Gọọmentị lekwasịrị anya n'ọrụ mgbochi ya ọkachasị n'idozi ịzụ ahịa ụmụaka, ebe ụmụaka bụ ndị kasị ukwuu nke ndị na-atụ mgbere ahịa na mba Chad. N'ime afọ 2009, otu ndị otu ozi gara obodo ndịda iji nyochaa ikpe ndị a na-enyo enyo nke ụmụaka a manyere ịzụ ụmụ anụmanụ ma nye akụkọ na aro maka ime ihe n'ọdịnihu na Human Rights Ministry. N'ime afọ ahụ, gọọmentị, na mmekorita ya na UNICEF na UNFPA, malitere ọtụtụ mkpọsa ikike mmadụ na mba niile nke gụnyere mmata maka ndị bi na ya banyere ihe ize ndụ nke inye, ịgbazite, ma ọ bụ ire ụmụ mmadụ n'ịzụ ụmụ anụmanụ; mkpọsa ndị a gụnyere ihe omume ọha na eze, bọọdụ mgbasa ozi, mpempe akwụkwọ, na nkesa ihe ọmụma. Gọọmentị dekwara atụmatụ iji kụziere ndị nne na nna banyere ihe ize ndụ nke ire ụmụ ha; atụmatụ ahụ na-echere nkwenye ikpeazụ site n'aka Prime Minista na ego. N'ọnwa Jenụwarị afọ 2010, National School of Administration and Magistracy gụsịrị akwụkwọ na klas mbụ ya nke ndị nyocha ọrụ iri abụọ na asatọ; ha etinyebeghị n'ọrụ n'ihi enweghị ego. Ndị nyocha iri abụọ na ise dị ugbu a na ndị nyocha enyemaka iri ise na itoolu enweghị ego iji mezuo ọrụ ha na Mịnịstrị na-ahụ maka ọrụ enyeghị ozi ọ bụla gbasara ọnụ ọgụgụ nyocha ọrụ ụmụaka e mere ma ọ bụ ọnụ ọgụgụ ụmụaka, ma ọ bụrụ na ọ dị, wepụrụ ma ọ bụ nyere aka n'ihi nyocha ndị dị otú ahụ. Malite n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2009, onye nhazi ndị agha nke Ministry of Foreign Affair duuru ndị nnọchi anya na-eme ka ndị ọrụ si ANT, ndị nche Nomadic, Directorate General of Security Services for National Institutions, na Gendarmerie, tinyere ndị ọrụ gọọmentị nkịtị na ndị nnọchi anya UNICEF, UNDP, ọrụ udo nke UN, na ndị ọrụ nnọchi anya, gaa n'isi ụlọ ọrụ anọ nke ndị agha gọọmentị na mba Abeche, N'Djamena, Moussoro, na Mongo. Onye nhazi ndị agha, onye isi ndị agha, nyere ozi na-agbanwe agbanwe na-akatọ iji ụmụaka ndị agha eme ihe, na-akọwa ekweghị ekwe gọọmentị na omume ahụ, ma na-ekwu na gọọmentị ga-enyocha ma kpee onye ọ bụla metụtara iji ụmụaka ndị agha ikpe. Gọọmentị emeghị mgbalị ọ bụla iji belata ọchịchọ maka mmekọahụ azụmahịa ma ọ bụ ọrụ mmanye n'oge akụkọ ahụ. N'ọnwa Julaị afọ 2009, gọọmentị kwadoro 2000 UN TIP Protocol.<ref name="dos">"Chad". [https://web.archive.org/web/20100617151358/http://www.state.gov/g/tip/rls/tiprpt/2010/142759.htm ''Trafficking in Persons Report 2010'']. [[U.S. Department of State]] (June 14, 2010). {{PD-notice}}</ref>
Gọọmentị mba Chad amụbaala mbọ ya iji kpochapụ ịzụ ahịa mmadụ site na mbọ dị iche iche. Otú ọ dị, dị ka akụkọ mba US si kwuo, ndị ọrụ gọọmentị enweghị ọzụzụ zuru oke iji lụso ịzụ ahịa ọgụ. Dị ka akụkọ ahụ si kwuo, ụmụaka na-enwekarị ọrụ mmanye ma na-ere ha n'ahịa.<ref>{{Cite web|title=Verité {{!}} Human Trafficking Risk Factors in Supply Chains in Chad|url=https://www.verite.org/africa/explore-by-country/chad/|accessdate=2020-12-02|work=Verité|language=en-US}}</ref>
== Leekwa ==
* Ihe ruuru mmadụ na Chad
* Ịgba ohu na Afrịka
* Ịgba ohu na Afrịka nke oge a
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
0um5457508845hldwmr1ucy6dcz1em6
Impact of war on children
0
13097
193192
75557
2024-10-26T19:14:10Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
193192
wikitext
text/x-wiki
Ọnụ ọgụgụ ụmụaka nọ na mpaghara agha dị ihe dị ka nde 250.<ref>{{Cite news|url=https://www.unicefusa.org/mission/emergencies/conflict|title=Conflict|work=UNICEF USA|accessdate=2018-03-08|language=en}}</ref> Ha na-eche mmerụ ahụ na nke uche site na ahụmahụ agha.
A na-akọwa "agha agha" n'ụzọ abụọ dị ka Iwu Mba Nile nke Ndị Mmadụ si dị: "1) agha mba ụwa, na-emegide Steeti abụọ ma ọ bụ karịa, 2) agha ndị na-abụghị nke mba ụwa, n'etiti ndị agha gọọmentị na ndị agha na-abụghị nke gọọmentị, ma ọ bụ n'etiti ndị otu dị otú ahụ naanị. "<ref>{{Cite web|url=https://www.icrc.org/eng/resources/documents/article/other/armed-conflict-article-170308.htm|title=How is the term "Armed Conflict" defined in international humanitarian law? - ICRC|date=2008-03-17|work=www.icrc.org|language=en-us|accessdate=2018-03-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20171011021356/https://www.icrc.org/eng/resources/documents/article/other/armed-conflict-article-170308.htm|archivedate=2017-10-11}}</ref>
Ụmụaka nọ na mpaghara agha nwere ike ịrụ ọrụ dị ka ndị omekome, na-aghọ ụmụaka ndị agha. A na-eme atụmatụ na e nwere ihe dị ka ụmụaka ndị agha 300,000 gburugburu ụwa na pasentị 40 (40%) n'ime ha bụ ụmụagbọghọ.<ref>{{Cite news|url=https://www.unric.org/en/latest-un-buzz/29639-4-out-of-10-child-soldiers-are-girls|title=4 out of 10 child soldiers are girls|work=United Nations Regional Information Centre for Western Europe (UNRIC)|accessdate=2018-03-08|language=en-gb}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.brookings.edu/on-the-record/young-soldiers-used-in-conflicts-around-the-world/|title=Young Soldiers Used in Conflicts Around the World|date=2001-11-30|accessdate=2018-03-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180307151400/https://www.brookings.edu/on-the-record/young-soldiers-used-in-conflicts-around-the-world/|archivedate=2018-03-07}}</ref> Ụmụaka bụkwa ndị agha agha metụtara. A manyere ha ịpụ, na-arịa ọrịa ndị a na-ebute site na mmekọahụ ma na-anapụ ha ohere agụmakwụkwọ.<ref name="APA">{{Cite web|url=http://www.apa.org/monitor/sep01/childwar.aspx|title=Children in the heat of war|author=Smith|first=Deborah|date=September 2001|publisher=[[American Psychological Association]]|accessdate=20 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180220092310/http://www.apa.org/monitor/sep01/childwar.aspx|archivedate=2018-02-20}}</ref><ref name=":2">{{Cite book|first=Graça|author=Machel|title=The Impact of War on Children: A review of progress since the 1996 United Nations Report on the Impact of Armed Conflict on Children|publisher=UNICEF|year=2001|isbn=978-1-85065-485-8|url=https://archive.org/details/impactofwaronchi0000mach_h2j5}}</ref>
== Ndabere ==
Ọnụnọ ụmụaka n'agha ahụ nwere ike ịlaghachi na Middle Ages na Napoleonic Wars. Ụmụaka lụrụ agha obodo Amerịka, nyere aka nke ukwuu n'agha nke New Market nke a lụrụ na Virginia (Mee 15, afọ 1864).<ref>{{Cite news|url=https://www.brookings.edu/on-the-record/young-soldiers-used-in-conflicts-around-the-world/|title=Young Soldiers Used in Conflicts Around the World|author=Singer|first=Peter W.|date=2006-06-12|work=Brookings|accessdate=2018-03-08|language=en-US}}</ref> Ụmụaka nọkwa na-alụ ọgụ na [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]], ọkachasị ama na ha na-eje ozi dị ka "Hitler Youth".<ref name=":0">{{Cite web|url=https://www.brookings.edu/on-the-record/young-soldiers-used-in-conflicts-around-the-world/|title=Young Soldiers Used in Conflicts Around the World|date=2001-11-30|accessdate=2018-03-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180307151400/https://www.brookings.edu/on-the-record/young-soldiers-used-in-conflicts-around-the-world/|archivedate=2018-03-07}}</ref> Otú ọ dị, n'oge a, ọnụ ọgụgụ ụmụaka na-arịwanye elu ka ọnụ ọgụgụ ndị nkịtị na-arịwanye elu. Na narị afọ nke iri na asatọ, nke iri na itoolu, na mmalite narị afọ nke iri abụọ, ihe dị ka ọkara ndị agha ahụ metụtara bụ ndị nkịtị ebe ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ pasentị 90 (90%) na njedebe nke afọ 1980.<ref name=":10">{{Cite web|title=Children in war|url=https://www.unicef.org/sowc96/1cinwar.htm|work=United Nations Children's Fund|accessdate=2018-02-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180220033357/https://www.unicef.org/sowc96/1cinwar.htm|archivedate=2018-02-20}}</ref> Ụmụaka mejupụtara akụkụ buru ibu nke ndị agha metụtara, data sitere na American Psychological Association na-egosi pasent 95 nke ndị nkịtị nwụrụ n'afọ ndị na-adịbeghị anya site na agha agha nke oge a, ihe dịka pasentị 50 (50%) n'ime ha bụ ụmụaka.<ref name="APA">{{Cite web|url=http://www.apa.org/monitor/sep01/childwar.aspx|title=Children in the heat of war|author=Smith|first=Deborah|date=September 2001|publisher=[[American Psychological Association]]|accessdate=20 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180220092310/http://www.apa.org/monitor/sep01/childwar.aspx|archivedate=2018-02-20}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSmith2001">Smith, Deborah (September 2001). [http://www.apa.org/monitor/sep01/childwar.aspx "Children in the heat of war"]. [[American Psychological Association]]. [https://web.archive.org/web/20180220092310/http://www.apa.org/monitor/sep01/childwar.aspx Archived] from the original on 2018-02-20<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 February</span> 2018</span>.</cite></ref>
Dị ka United Nations Children's Fund (UNICEF) si kwuo, ihe e mere atụmatụ na ụmụaka nwụrụ n'ime afọ iri gara aga bụ: " nde abụọ nwụrụ, nde mmadụ anọ na ise nwere nkwarụ, nde mmadụ iri na abụọ enweghị ebe obibi, ihe karịrị nde otu ụmụ mgbei ma ọ bụ kewapụrụ na nne na nna ha, na ihe dị ka nde mmadụ iri nwere nsogbu uche. "<ref name=":10">{{Cite web|title=Children in war|url=https://www.unicef.org/sowc96/1cinwar.htm|work=United Nations Children's Fund|accessdate=2018-02-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180220033357/https://www.unicef.org/sowc96/1cinwar.htm|archivedate=2018-02-20}}</ref> Ka ọ dị ugbu a, e nwere ihe karịrị nde ụmụaka abụọ gbara ọsọ ndụ na-agbapụ na Syria na ihe karịrị 870,000 gbara ọsọ ndụ si [[Somalia]].<ref>{{Cite web|title=Refugee Situations|url=http://data.unhcr.org/syrianrefugees/regional.php|work=The UN Refugee Agency|accessdate=2018-02-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180219072255/http://www.data.unhcr.org/syrianrefugees/regional.php|archivedate=2018-02-19}}</ref> N'ime mmadụ 100,000 e gburu na Syria, ọ dịkarịa ala 10,000 bụ ụmụaka.<ref>{{Cite web|url=https://www.unicefusa.org/mission/emergencies/conflict|title=UNICEF|accessdate=2018-03-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180309193914/https://www.unicefusa.org/mission/emergencies/conflict|archivedate=2018-03-09}}</ref>
== Ihe ize ndụ nwere ike ime ka agha megide ụmụaka ==
=== Ngosipụta kpọmkwem na ime ihe ike ===
==== Ọnwụ na mmerụ ahụ ====
Site n'ịbụ ndị a na-ahụ kpọmkwem na ime ihe ike dịka bọmbụ na ọgụ, a na-egbu ụmụaka n'oge esemokwu. N'afọ 2017 naanị, e nwere mwakpo ndị na-eyi ọha egwu 1,210 gburugburu ụwa, ọtụtụ n'ime ha na-eme na mpaghara Middle East na mmadụ 8,074 nwụrụ.<ref>{{Cite web|url=https://storymaps.esri.com/stories/terrorist-attacks/?year=2017|title=Terrorist Attacks|accessdate=2018-03-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180306012531/http://storymaps.esri.com/stories/terrorist-attacks/?year=2017|archivedate=2018-03-06}}</ref> E nwere ihe omume itoolu na-eyi ọha egwu na ihe karịrị otu narị ọnwụ na mpaghara esemokwu. N'okpuru ọchịchị Trump, ndị nkịtị nwụrụ n'aka ndị agha United States nọ n'oge niile na mba Syria na Iraq.<ref>{{Cite news|url=http://www.newsweek.com/trump-era-record-number-bombs-dropped-middle-east-667505|title=Donald Trump says he wants a safer world, yet has dropped more bombs than anyone on the Middle East|date=2017-09-19|work=Newsweek|accessdate=2018-03-08|language=en}}</ref> Ọzọkwa, ụmụaka yikarịrị ka ogbunigwe ga-emerụ ahụ. Pasent iri abụọ nke ndị ogbunigwe metụtara bụ ụmụaka nọ na mba ndị ogbunigwe metụtara.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.unicef.org/french/protection/files/Landmines_Factsheet_04_LTR_HD.pdf|title=Children and Landmines: A Deadly Legacy\|publisher=UNICEF|accessdate=2018-03-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20090905185944/http://www.unicef.org/french/protection/files/Landmines_Factsheet_04_LTR_HD.pdf|archivedate=2009-09-05}}</ref> Ọdịdị mara mma nke ogbunigwe na bọmbụ na-enwekarị mmasị ha. Ụmụaka nwere ike ịkwụsị ịhụ ụzọ ma ọ bụ nụ ihe; tụfuo akụkụ ahụ; nwee mmerụ ahụ.<ref name=":1" /> Ọ dịkarịa ala mmadụ 8,605 nwụrụ ma ọ bụ merụọ ahụ site na ogbunigwe na 2016 na mmadụ 6,967 nwụrụ na 2015.<ref name=":3">{{Cite book|url=http://www.the-monitor.org/media/2615219/Landmine-Monitor-2017_final.pdf|title=Landmine Monitor|publisher=International Campaign to Ban Landmines - Cluster Munition Coalition|year=2017|isbn=978-2-9701146-2-8|pages=55–100|accessdate=2018-03-08}}</ref> Ihe ka ọtụtụ n'ime ha bụ ndị nkịtị na pasent 42 nke ndị nkịtị nwụrụ bụ ụmụaka na ọnụ ọgụgụ ụmụaka nwụrụ anwụ dịkarịa ala 1,544 n'afọ 2016.<ref name=":3" />
==== Ime ihe ike mmekọahụ ====
Òtù Mba Ndị Dị n'Otu na-akọwa okwu ahụ bụ "ime ihe ike mmekọahụ metụtara esemokwu" dị ka "ịda n'ike, ịgba ohu mmekọahụ, ịgba akwụna mmanye, ime ime ime mmanye, ite ime mmanye, ịmanye ime, alụmdi na nwunye mmanye, na ụdị ọ bụla ọzọ nke ime ihe ike mmekọahụ nke ike ndọda yiri nke a na-eme megide ụmụnwanyị, ụmụnwoke, ụmụagbọghọ ma ọ bụ ụmụ nwoke nke nwere njikọ kpọmkwem ma ọ bụ n'ụzọ na-apụtaghị ìhè na esemokwu. "<ref>{{Cite web|url=http://www.un.org/en/events/elimination-of-sexual-violence-in-conflict/pdf/1494280398.pdf|title=Report of the secretary-general on conflict-related sexual violence|author=Guterres|first=Antonio|date=2017-04-15|work=United Nations|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180328211824/http://www.un.org/en/events/elimination-of-sexual-violence-in-conflict/pdf/1494280398.pdf|archivedate=2018-03-28|accessdate=2018-03-08}}</ref> E dinara ihe karịrị ụmụagbọghọ na ụmụnwanyị ndị Alakụba 20,000 n'ike na Bosnia kemgbe 1992. Ọtụtụ ikpe na [[Rwanda]] na-egosi na e dinara nwa agbọghọ ọ bụla dị ndụ n'ike.<ref>{{Cite web|url=https://www.unicef.org/sowc96pk/sexviol.htm|title=Sexual violence as a weapon of war|work=www.unicef.org|accessdate=2018-03-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180320212701/https://www.unicef.org/sowc96pk/sexviol.htm|archivedate=2018-03-20}}</ref> Ime ihe ike mmekọahụ na-emekwa ka ọrịa ndị a na-ebute site na mmekọahụ - dịka HIV / AIDS - gbasaa.<ref>{{Cite journal|author=Hick|first=Steven|date=1 May 2001|title=The Political Economy of War-Affected Children|journal=The Annals of the American Academy of Political and Social Science|volume=575|issue=Sage Publications, Inc. in association with the American Academy of Political and Social Science|pages=106–121|doi=10.1177/000271620157500107}}</ref> Otu n'ime ihe ndị ahụ bụ itinye aka na ndị agha ka ha na-emetọ ụmụ agbọghọ na ụmụnwanyị n'oge esemokwu.<ref name=":2">{{Cite book|first=Graça|author=Machel|title=The Impact of War on Children: A review of progress since the 1996 United Nations Report on the Impact of Armed Conflict on Children|publisher=UNICEF|year=2001|isbn=978-1-85065-485-8|url=https://archive.org/details/impactofwaronchi0000mach_h2j5}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMachelSalgado2001">Machel G, Salgado S (2001). <span class="cs1-lock-registration" title="Free registration required">[[iarchive:impactofwaronchi0000mach_h2j5|''The Impact of War on Children: A review of progress since the 1996 United Nations Report on the Impact of Armed Conflict on Children'']]</span>. UNICEF. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-85065-485-8|<bdi>978-1-85065-485-8</bdi>]].</cite></ref> E wezụga nke ahụ, ka ndị nne nwere nje HIV na-amụ ụmụ bu nje HIV n'enweghị ọgwụ mgbochi nje HIV, njupụta nke nje HIV / AIDS na-agbasa ngwa ngwa.<ref name=":2" />
=== Mkpa ndị a na-emezughị n'oge agha ===
Agha na-akpaghasị inye ụmụaka na ezinụlọ ha ihe ndị dị mkpa dị ka nri, mmiri, ebe obibi, ọrụ ahụike, na agụmakwụkwọ.<ref name="APA">{{Cite web|url=http://www.apa.org/monitor/sep01/childwar.aspx|title=Children in the heat of war|author=Smith|first=Deborah|date=September 2001|publisher=[[American Psychological Association]]|accessdate=20 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180220092310/http://www.apa.org/monitor/sep01/childwar.aspx|archivedate=2018-02-20}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSmith2001">Smith, Deborah (September 2001). [http://www.apa.org/monitor/sep01/childwar.aspx "Children in the heat of war"]. [[American Psychological Association]]. [https://web.archive.org/web/20180220092310/http://www.apa.org/monitor/sep01/childwar.aspx Archived] from the original on 2018-02-20<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">20 February</span> 2018</span>.</cite></ref> Enweghị ohere ịnweta mkpa ndị a nwere ike ime ka ụmụaka ghara inwe mmepe anụ ahụ, mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na akparamàgwà ha. N'ihe banyere South Sudan, esemokwu ime ihe ike mgbe niile tinyere ihe mberede ihu igwe mebiri akụ na ụba dabeere na ọrụ ugbo.<ref name=":4">{{Cite news|url=https://www.unicefusa.org/mission/emergencies/food-crises|title=Famine and Food Crises|work=UNICEF USA|accessdate=2018-03-08|language=en}}</ref> N'ihi ya, ihe karịrị nde ụmụaka 1.1 na-enwe nnukwu ụkọ nri.<ref name=":4" /> Na mba dị iche iche n'Africa na Middle East, ihe karịrị nde ụmụaka 2.5 na-arịa ọrịa erighị ihe na-edozi ahụ.<ref name=":4" /> Mmachibido akụ na ụba dị ka mgbochi ahia site na mba ụwa na òtù nwere ike ịrụ ọrụ na nnukwu nsogbu akụ na ụba na mmebi nke akụrụngwa na mpaghara agha.<ref name=":2">{{Cite book|first=Graça|author=Machel|title=The Impact of War on Children: A review of progress since the 1996 United Nations Report on the Impact of Armed Conflict on Children|publisher=UNICEF|year=2001|isbn=978-1-85065-485-8|url=https://archive.org/details/impactofwaronchi0000mach_h2j5}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMachelSalgado2001">Machel G, Salgado S (2001). <span class="cs1-lock-registration" title="Free registration required">[[iarchive:impactofwaronchi0000mach_h2j5|''The Impact of War on Children: A review of progress since the 1996 United Nations Report on the Impact of Armed Conflict on Children'']]</span>. UNICEF. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-85065-485-8|<bdi>978-1-85065-485-8</bdi>]].</cite></ref> Nke a na -eme ka o siere ụmụaka ike ịlanarị ebe ọ bụ na ha na -anọkarị na ọkwa kachasị ala nke ọnọdụ akụ na ụba. Ka ọ na-erule afọ 2001, e buru amụma na ihe dị ka ọkara nde ụmụaka Iraq ga-anwụ n'ihi ọchịchị mmachibido iwu.<ref name=":2" />
Omume nne na nna na-emerụ ahụ nwekwara ike imetụta mmepe ụmụaka. N'ọnọdụ agha, ezinụlọ na obodo enweghị ike inye gburugburu ebe obibi dị mma maka mmepe ụmụaka.<ref name="APA">{{Cite web|url=http://www.apa.org/monitor/sep01/childwar.aspx|title=Children in the heat of war|author=Smith|first=Deborah|date=September 2001|publisher=[[American Psychological Association]]|accessdate=20 February 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180220092310/http://www.apa.org/monitor/sep01/childwar.aspx|archivedate=2018-02-20}}</ref> Mike Wessells, Ph.D., onye prọfesọ akparamaagwa nke Randolph-Macon College nwere ahụmịhe dị ukwuu na mpaghara agha kọwara; "Mgbe agha metụtara ndị nne na nna n'ụzọ mmetụta uche, nke ahụ na-agbanwe ikike ha ilekọta ụmụ ha nke ọma. Nchegbu agha na-eme ka ime ihe ike ezinụlọ dịkwuo elu, na-emepụta usoro nke na-agafe mgbe ụmụaka ghọrọ nne na nna.<ref>{{Cite web|url=http://www.apa.org/monitor/sep01/childwar.aspx|title=Children in the heat of war|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180220092310/http://www.apa.org/monitor/sep01/childwar.aspx|archivedate=2018-02-20|accessdate=2018-03-01}}</ref> ụkọ ihe onwunwe na-eme ka ibu ọgụgụ isi nke na-emetụta oge nlebara anya, ikike nghọta, na njikwa ndị isi bụ ikike dị oke mkpa iji chee echiche ma dozie nsogbu.<ref>{{Cite journal|author=Gennetian|first=Lisa A.|date=2015-09-01|title=The Persistence of Poverty in the Context of Financial Instability: A Behavioral Perspective|journal=Journal of Policy Analysis and Management|language=en|volume=34|issue=4|pages=904–936|doi=10.1002/pam.21854|issn=1520-6688}}</ref> Mbelata ikike uche na mmetụta uche nke nrụgide sitere na agha kpatara nwere ike imebi ikike nne na nna ha ma gbanwee omume ọjọọ n'ebe ụmụaka nọ.<ref name="APA" />
Mgbagwoju anya nke agụmakwụkwọ na-emekwa na mbibi nke ụlọ akwụkwọ n'oge agha.<ref>{{Cite journal|title=International Conference on War-Affected Children, Winnipeg, Canada, 10–17 September 2000|journal=Refugee Survey Quarterly|date=1 July 2004|volume=23|issue=2|pages=287–313|doi=10.1093/rsq/23.2.287|language=en|issn=1020-4067}}</ref> A na-emebi akụ na ụba mmadụ na ego n'oge nsogbu. Òtù Mba Ndị Dị n'Otu kọrọ na a na-anapụ ihe karịrị nde ụmụaka iri na atọ (13) ohere agụmakwụkwọ na ihe karịrị ụlọ akwụkwọ 8,850 bibiri n'ihi agha agha na Middle East.<ref>{{Cite web|url=https://www.aljazeera.com/news/2015/09/middle-east-wars-hit-13-million-schoolchildren-150903031925866.html|title=UN: Middle East wars hit 13 million schoolchildren|work=www.aljazeera.com|accessdate=2018-03-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180308231519/https://www.aljazeera.com/news/2015/09/middle-east-wars-hit-13-million-schoolchildren-150903031925866.html|archivedate=2018-03-08}}</ref><ref name=":6">{{Cite web|url=https://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/EDUCATION_FINAL_English.pdf|title=Education Under Fire: How conflict in the Middle East is depriving children of their schooling|date=2015-09-03|work=UNICEF|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150916153839/http://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/EDUCATION_FINAL_English.pdf|archivedate=2015-09-16|accessdate=2015-03-06}}</ref> Dị ka akụkọ UNICEF si kwuo, Na mba Yemen, nde ụmụaka 1.8 enweghị akwụkwọ n'afọ 2015.<ref name=":6" /> N'agbata afọ 2014 nakwa n'afọ afọ 2015, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọkara nde ụmụaka na Gaza Strip enweghị ike ịga ụlọ akwụkwọ n'ihi mmebi nke ụlọ akwụkwọ.<ref name=":6" /> Na Sudan, ihe karịrị nde ụmụaka atọ enweghị ike ịga ụlọ akwụkwọ n'ihi esemokwu.<ref name=":6" /> Na Mozambique, e bibiri ihe dị ka pasent 45 nke ụlọ akwụkwọ praịmarị n'oge esemokwu ahụ.<ref name=":2">{{Cite book|first=Graça|author=Machel|title=The Impact of War on Children: A review of progress since the 1996 United Nations Report on the Impact of Armed Conflict on Children|publisher=UNICEF|year=2001|isbn=978-1-85065-485-8|url=https://archive.org/details/impactofwaronchi0000mach_h2j5}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMachelSalgado2001">Machel G, Salgado S (2001). <span class="cs1-lock-registration" title="Free registration required">[[iarchive:impactofwaronchi0000mach_h2j5|''The Impact of War on Children: A review of progress since the 1996 United Nations Report on the Impact of Armed Conflict on Children'']]</span>. UNICEF. [[ISBN (identifier)|ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-85065-485-8|<bdi>978-1-85065-485-8</bdi>]].</cite></ref> Egwu na ọgba aghara na-eme ka o siere ụmụaka na onye nkụzi ike ilekwasị anya na agụmakwụkwọ.<ref>{{Cite web|url=https://www.aljazeera.com/indepth/features/2016/11/attacks-schools-aim-destroy-syria-identity-161116092249174.html|title=Attacks on schools aim to 'destroy Syria's identity'|author=Porter|first=Lizzie|work=www.aljazeera.com|accessdate=2018-03-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180308231520/https://www.aljazeera.com/indepth/features/2016/11/attacks-schools-aim-destroy-syria-identity-161116092249174.html|archivedate=2018-03-08}}</ref> Nke a na -emepụta ọdịiche agụmakwụkwọ, na -anapụ ụmụaka agụmakwụkwọ dị mkpa, na -ewulite nkà mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ma si otú a laghachi n'ime ọha mmadụ. Tụkwasị na nke a, enwere ike imebi nha nhata nwoke na nwanyị dịka ọgba aghara agụmakwụkwọ na mpaghara agha na-ewepụ ụmụagbọghọ.<ref>{{Cite book|title=Educating children in conflict zones : research, policy, and practice for systemic change : a tribute to Jackie Kirk|date=2011|publisher=Teachers College Press|others=Kirk, Jackie, 1968–2008., Mundy, Karen E. (Karen Elizabeth), 1962–, Dryden-Peterson, Sarah.|isbn=9780807752432|location=New York|oclc=730254052}}</ref>
== Mmetụta na mmepe uche nke ụmụaka ==
=== Mmepe ụbụrụ ===
Ahụmahụ nwata na-akpata akụkụ buru ibu nke mmepe ụbụrụ mmadụ. Njikọ akwara maka ikike mmetụta, asụsụ, na ọrụ nghọta niile na-arụsi ọrụ ike n'ime afọ mbụ maka nwatakịrị.<ref name="auto1" /> Plasticity na malleability nke na-ezo aka na mgbanwe nke ụbụrụ kachasị elu na mmalite afọ mmepe ụbụrụ.<ref name="auto1">{{Cite web|title=InBrief: The Science of Early Childhood Development|url=https://developingchild.harvard.edu/resources/inbrief-science-of-ecd/|work=Center on the Developing Child at Harvard University|accessdate=2018-02-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180220033356/https://developingchild.harvard.edu/resources/inbrief-science-of-ecd/|archivedate=2018-02-20}}</ref> Ya mere, ụbụrụ nwere ike ịgbanwe ngwa ngwa site na gburugburu gburugburu ụmụaka. N'echiche ahụ, ụmụaka nọ na mpaghara agha nwere ike ịnweta nsogbu uche dịka nchekasị na ịda mbà n'obi, yana nsogbu anụ ahụ na usoro ahụ ji alụso ọrịa ọgụ na usoro ụjọ etiti.
Nchegbu na nwata nwere ike igbochi mmepe ụbụrụ nke ụmụaka nke na-akpata nsogbu ahụike anụ ahụ na nke uche. A pụrụ igbochi ụbụrụ dị mma na mmepe anụ ahụ site na mmegharị ma ọ bụ ogologo oge nke usoro mmeghachi omume nrụgide.<ref name=":7" /> Ọ bụ ezie na ma adrenaline na cortisol na-enyere aka kwadebe ahụ maka ịnagide ihe nrụgide, mgbe a na-eji ha eme nrụgide ogologo oge na nke a na-apụghị ịchịkwa, usoro mmeghachi omume nrụgide a nwere ike ibute nkwarụ na ahụike uche na nke anụ ahụ.<ref name=":7" />
Enweghị ihe ndị bụ isi nwekwara ike igbochi mmepe ụbụrụ ụmụaka. Ọnọdụ akụ na ụba nke ụmụaka na-emetụta mmepe akwara ma na-emetụta ikike nghọta na ahụike uche site na ndụ okenye.<ref>{{Cite journal|title=Socioeconomic status and the brain: mechanistic insights from human and animal research|journal=Nature Reviews. Neuroscience|volume=11|issue=9|pages=651–9|date=September 2010|pmid=20725096|doi=10.1038/nrn2897}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Poverty impedes cognitive function|journal=Science|volume=341|issue=6149|pages=976–80|date=August 2013|pmid=23990553|doi=10.1126/science.1238041}}</ref> Karịsịa, a na-ewere ịda ogbenye dị ka imebi ikike nghọta. Ọtụtụ nnyocha egosila na ịda ogbenye na nwata nwere ike imerụ ahụ n'ihi na ezinụlọ dara ogbenye enweghị oge na ego iji tinye ego n'ịkwalite mmepe ụmụaka.<ref>{{Cite journal|title=Parents' Incomes and Children's Outcomes: A Quasi-Experiment|journal=American Economic Journal: Applied Economics|volume=2|issue=1|pages=86–115|date=January 2010|pmid=20582231|doi=10.1257/app.2.1.86}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Boosting family income to promote child development|journal=The Future of Children|volume=24|issue=1|pages=99–120|date=2014|pmid=25518705|doi=10.1353/foc.2014.0008|url=https://escholarship.org/uc/item/5rv2k936}}</ref> Nke a na-egosi na nnukwu ụkọ ihe onwunwe na mpaghara agha na-emebi mmepe nghọta nke ụmụaka n'oge agha.
Okasha na Elkholy (2012) ekwuola na ịgba ọgwụ mgbochi uche nwere ike inyere ụmụaka ndị na-ahụkarị esemokwu aka ime ka ha nwee ike ịnabata ihe nrụgide nke agha.<ref>{{Cite journal|title=A synopsis of recent influential papers published in psychiatric journals (2010–2011) from the Arab world|journal=Asian Journal of Psychiatry|volume=5|issue=2|pages=175–8|date=June 2012|pmid=22813663|doi=10.1016/j.ajp.2012.05.001}}</ref>
=== Nkọwa njikọ ===
Ụmụaka ndị na-anọpụ iche n'ezinụlọ mgbe ha dị obere nwere ike ịnweta nsogbu gbasara njikọ.<ref>{{Cite journal|title=Long-term effects of the British evacuation of children during World War 2 on their adult mental health|journal=Aging & Mental Health|volume=13|issue=3|pages=391–404|date=May 2009|pmid=19484603|doi=10.1080/13607860902867750}}</ref> Ụmụaka na-erubeghị afọ ise yikarịrị ka ha ga-enwe nnukwu ihe ize ndụ nke ịda mbà n'obi na nchekasị ma e jiri ya tụnyere ndị nọ n'afọ iri na ụma. Nkọwa njikọ na-atụ aro na ikike nke nwatakịrị ịmepụta njikọ nwere ike igbochi site na ọnọdụ gburugburu ebe obibi na-ezighị ezi ma gosipụta ahụmịhe na ndị na-elekọta ya.<ref name=":8">{{Cite journal|title=The evacuation of British children during World War II: a preliminary investigation into the long-term psychological effects|journal=Aging & Mental Health|volume=7|issue=5|pages=398–408|date=September 2003|pmid=12959810|doi=10.1080/1360786031000150711|url=https://discovery.ucl.ac.uk/id/eprint/10098599/1/The_evacuation_of_British_chil.pdf}}</ref><ref name=":9">{{Cite journal|title=Placement in foster care enhances quality of attachment among young institutionalized children|journal=Child Development|volume=81|issue=1|pages=212–23|date=January 2010|pmid=20331663|doi=10.1111/j.1467-8624.2009.01390.x}}</ref> Enwere ike ịmepụta ụdị njikọ dị iche iche na ndị nlekọta dị iche iche na gburugburu ebe a na-azụlite. Na mgbakwunye, a maara ahụmahụ dị iche iche nke njikọ aka na nwata nwere njikọ na nsogbu ahụike uche na okenye.<ref name=":8" /><ref name=":9" />
=== Mmetụta uche ndị ọzọ ===
Ụmụaka nọ n'ógbè agha na-agba akaebe ma na-enwe ihe ike dị egwu nke nwere ike ibute mmepe nke nsogbu uche dị ka posttraumatic stress disorder (PTSD).<ref name=":2">{{Cite book|first=Graça|author=Machel|title=The Impact of War on Children: A review of progress since the 1996 United Nations Report on the Impact of Armed Conflict on Children|publisher=UNICEF|year=2001|isbn=978-1-85065-485-8|url=https://archive.org/details/impactofwaronchi0000mach_h2j5}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Freh FM, Chung MC, Dallos R (2013) In the shadow of terror: Posttraumatic stress and psychiatric co-morbidity following bombing in Iraq: The role of shattered world assumptions and altered self-capacities.|journal=Journal of Psychiatric Research|volume=47|issue=2|pages=215–225|doi=10.1016/j.jpsychires.2012.10.008|pmid=23186645|year=2013|author=Freh|first=F. M.}}</ref><ref>{{Cite journal|title=Childhood factors and war zone stress in chronic PTSD|journal=Journal of Traumatic Stress|volume=9|issue=2|pages=361–8|date=April 1996|pmid=8731554|doi=10.1007/BF02110668}}</ref> Ka ọ na-erule afọ 2017, nde ụmụaka 3 si mba Syria ahụla mmetụta nke agha kpọmkwem. 80% nke ụmụaka Iraq 94 kpughere bọmbụ n'ọnwa Feb 13, 1991 gosipụtara mgbaàmà PTSD.<ref>{{Cite web|url=http://www.dw.com/en/syrian-children-suffering-trauma-from-war/a-37913181|title=Syrian children suffering trauma from war|work=[[Deutsche Welle]]|accessdate=2018-03-07|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180307151453/http://www.dw.com/en/syrian-children-suffering-trauma-from-war/a-37913181|archivedate=2018-03-07}}</ref> Ọzọkwa, nnyocha na-egosi na pasent 41 nke ụmụaka ndị Palestine si Gaza Strip nwere PTSD.<ref>{{Cite book|title=Children: the invisible victims of war: An interdisciplinary study|date=2008|publisher=DSM|author=Parsons|first=Martin|isbn=978-0-9547229-4-4|location=Peterborough|oclc=921229141}}</ref> Mmetụta nke agha nwere mgbanwe pasent 10 ruo 90 n'ihe gbasara PTSD, ịda mbà n'obi na nsogbu omume.<ref>{{Cite journal|title=Children's trauma and adjustment reactions to violent and nonviolent war experiences|journal=Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry|volume=41|issue=4|pages=450–7|date=April 2002|pmid=11931602|doi=10.1097/00004583-200204000-00018}}</ref> A maara na PTSD nwere mmetụta n'etiti ọgbọ.<ref>{{Cite journal|title=Intergenerational Transmission of Stress in Humans|journal=Neuropsychopharmacology|volume=41|issue=1|pages=232–44|date=January 2016|pmid=26279078|doi=10.1038/npp.2015.247}}</ref>
== Ihe gbasara mmegharị ahụ ==
=== Ịlaghachi n'ime ọha mmadụ maka ụmụaka ndị agha ===
E nwere ihe dị ka ụmụaka ndị agha 300,000 gburugburu ụwa.<ref>{{Cite web|url=https://www.independent.co.uk/voices/comment/ten-facts-about-child-soldiers-that-everyone-should-know-8427617.html|title=Ten facts about child soldiers that everyone should know|date=23 December 2012|work=The Independent|accessdate=2018-03-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180220034758/http://www.independent.co.uk/voices/comment/ten-facts-about-child-soldiers-that-everyone-should-know-8427617.html|archivedate=2018-02-20}}</ref>
A na-eme mmemme iwepụ ngwá agha, nkwụsị, na nlọghachi (DDR) iji mee ka ụmụaka ndị agha na ụmụaka ndị agha metụtara.<ref>{{Cite web|title=What is DDR?|url=http://www.unddr.org/what-is-ddr/introduction_1.aspx|work=www.unddr.org|accessdate=2018-02-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20170409041240/http://unddr.org/what-is-ddr/introduction_1.aspx|archivedate=2017-04-09}}</ref>
UNICEF duziri okike DDR na mba [[Sierra Leone]] n'afọ 1999. Otú ọ dị, iwepụ ngwá agha na-adọtaghị ụmụnwanyị na-alụ ọgụ bụ ndị a manyere inye ọrụ mmekọahụ n'ihi na ha na-atụ egwu ịga n'ihu maka usoro nkwụsị.<ref>{{Cite book|title=Guide to the optional protocol on the involvement of children in armed conflict|publisher=UNICEF|year=2003|location=New York|pages=19}}</ref>
A na-akparịkarị ụmụaka ndị agha ma na-eche ịkpa ókè site n'aka obodo.<ref name="auto3">{{Cite journal|title=Past horrors, present struggles: the role of stigma in the association between war experiences and psychosocial adjustment among former child soldiers in Sierra Leone|journal=Social Science & Medicine|volume=70|issue=1|pages=17–26|date=January 2010|pmid=19875215|doi=10.1016/j.socscimed.2009.09.038}}</ref> Ntughari na mmegharị na-adabere na ọkwa ime ihe ike mere na mpaghara ahụ, nnabata site n'aka ezinụlọ na obodo, na ihe onwunwe dị ka agụmakwụkwọ na mmemme ọzụzụ iji nwetaghachi ndị ntorobịa agha metụtara.<ref name="auto3" /> Ụkpụrụ Paris na-atụ aro ụkpụrụ nduzi sara mbara na nkọwa zuru ezu banyere nlọghachi nke ụmụaka ndị metụtara ndị agha ma ọ bụ ndị agha.<ref>{{Cite web|url=https://www.unicef.org/emerg/files/ParisPrinciples310107English.pdf|title=The Paris Principles|date=2007|work=UNICEF|archiveurl=https://web.archive.org/web/20161030083755/http://www.unicef.org/emerg/files/ParisPrinciples310107English.pdf|archivedate=2016-10-30|accessdate=2018-03-04}}</ref>
=== Usoro ọgwụgwọ akparamaagwa ===
A na-ewere ọgwụgwọ akparamaagwa dị ka ihe ịma aka karị mgbe ọ dị afọ ise.<ref name=":9">{{Cite journal|title=Placement in foster care enhances quality of attachment among young institutionalized children|journal=Child Development|volume=81|issue=1|pages=212–23|date=January 2010|pmid=20331663|doi=10.1111/j.1467-8624.2009.01390.x}}</ref> Nke a bụ n'ihi na plasticity nke ụbụrụ na-ebelata mgbe ọ dị afọ ise ebe ọ bụ na ọtụtụ mmepe ụbụrụ na-eme tupu afọ isii.<ref>{{Cite journal|title=Brain development during the preschool years|journal=Neuropsychology Review|volume=22|issue=4|pages=313–33|date=December 2012|pmid=23007644|doi=10.1007/s11065-012-9214-1}}</ref> A chọrọ ọgwụgwọ akparamaagwa ogologo oge ọtụtụ ugboro. Ụfọdụ ụmụaka na-enwe nkwụsi ike ma nwee ike imeri nnukwu nsogbu.<ref name="auto4">{{Cite web|title=Resilience|url=https://developingchild.harvard.edu/science/key-concepts/resilience/|work=Center on the Developing Child at Harvard University|accessdate=2018-02-19|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180220033312/https://developingchild.harvard.edu/science/key-concepts/resilience/|archivedate=2018-02-20}}</ref> A na-ewere gburugburu obodo na-enye aka na ndị na-elekọta ha dị ka ndị nwere ike iwulite ikike iji gbakee site na ahụmahụ ọjọọ nwata.<ref name="auto4" />
== Mmemme ntinye aka maka ụmụaka nọ n'ógbè agha ==
=== Ọgwụgwọ ikpughe akụkọ ===
Usoro ọgwụgwọ ikpughe akụkọ bụ ntinye aka n'otu n'otu n'oge na-adịghị anya maka ọgwụgwọ PTSD dabere na ọgwụgwọ ikpughe cognitive-behavioral. KidNET bụ usoro ọgwụgwọ mgbasa ozi nke a na-eji na ụmụaka agha metụtara dị afọ iri na abụọ na asaa. N'okpuru nke a, ọkachamara ahụike uche na-agba ndị ọrịa ume ịkọwa ihe omume nke ndụ ha - site na ọmụmụ ruo ugbu a. A na-ahụ ọganihu site na KidNET na ụmụaka gbara ọsọ ndụ na ọwụwa anyanwụ Europe, ụmụaka ndị mgbukpọ agbụrụ Rwanda metụtara, na ụmụaka nọ na Sri Lanka.
Testimonial psychotherapy bụ ọgwụgwọ ọzọ dị mkpirikpi maka ndị agha metụtara nke ha na-edekọ ahụmahụ ha na trauma. Ndị dọkịta na ndị ọrịa mechara nyochaa ihe ndekọ ndị a iji ghọta otú ahụmahụ onwe onye si ejikọta ya na mmerụ ahụ.<ref name=":5">{{Cite journal|title=Interventions for children affected by war: an ecological perspective on psychosocial support and mental health care|journal=Harvard Review of Psychiatry|volume=21|issue=2|pages=70–91|date=2013|pmid=23656831|doi=10.1097/HRP.0b013e318283bf8f}}</ref>
=== Nkwado Dyad Psychosocial ===
Nkwado Dyad psychosocial bụ ọgwụgwọ ezinụlọ maka nne na ụmụaka agha metụtara na-elekwasị anya na mmepe mmetụta uche na akparamàgwà ụmụaka. E mere otu ihe atụ nke usoro ihe omume ahụ na Bosnia ruo ọnwa 5 nke a na-eme nzukọ kwa izu nke ndị nne iji kwurịta mmepe ụmụ ha, usoro ịnagide, na mmerụ ahụ.<ref>{{Cite journal|title=A Psychosocial Support Programme for Children and Mothers in War|journal=Clinical Child Psychology and Psychiatry|volume=6|issue=3|pages=425–436|doi=10.1177/1359104501006003010|year=2001|author=Dybdahl|first=Ragnhild}}</ref> Usoro ihe omume a gosipụtara nsonaazụ dị mma n'ihe gbasara "ahụ ike uche nne, ibu arọ nke ụmụaka, na arụmọrụ uche ụmụaka na ahụike uche".<ref name=":5">{{Cite journal|title=Interventions for children affected by war: an ecological perspective on psychosocial support and mental health care|journal=Harvard Review of Psychiatry|volume=21|issue=2|pages=70–91|date=2013|pmid=23656831|doi=10.1097/HRP.0b013e318283bf8f}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFBetancourtMeyers-OhkiCharrowTol2013">Betancourt TS, Meyers-Ohki SE, Charrow AP, Tol WA (2013). [//www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4098699 "Interventions for children affected by war: an ecological perspective on psychosocial support and mental health care"]. ''Harvard Review of Psychiatry''. '''21''' (2): 70–91. [[Doi (njirimara)|doi]]:[[doi:10.1097/HRP.0b013e318283bf8f|10.1097/HRP.0b013e318283bf8f]]. [[PMC (njirimara)|PMC]] <span class="cs1-lock-free" title="Freely accessible">[//www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4098699 4098699]</span>. [[PMID (njirimara)|PMID]] [//pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23656831 23656831].</cite></ref>
=== Mmemme Ntinye aka nke Ndị Ntorobịa ===
Mmemme ntinye aka na njikere ndị ntorobịa (Sierra Leone) bụ maka ndị ntorobịa nọ n'agha iji gwọọ nsogbu mmetụta uche na akparamàgwà mmadụ ma kụziere ha omume mmekọrịta mmadụ na ibe ya.<ref name=":5">{{Cite journal|title=Interventions for children affected by war: an ecological perspective on psychosocial support and mental health care|journal=Harvard Review of Psychiatry|volume=21|issue=2|pages=70–91|date=2013|pmid=23656831|doi=10.1097/HRP.0b013e318283bf8f}}</ref> Nnyocha nke Betancourt et al. na-enyocha nsonaazụ sitere na mba Sierra Leone.<ref>{{Cite book|title=Developing a group mental health intervention for war affected youth|publisher=CUNY Academic Works}}</ref> Ọ na-akọ nsonaazụ dị mma.
== Leekwa ==
* Ọmụmụ Ahụmahụ Na-adịghị Mma
* Ụmụaka nọ n'agha
* Akparamàgwà mmadụ
* Nchegbu na nwata
== Ebensidee ==
{{Reflist|colwidth=30em}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
sshfxm2mxscwhd3lwvsqufp5uu0tmqg
Nkà ihe ọmụma nke ikike mmadụ
0
13100
193248
90343
2024-10-27T11:47:37Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
193248
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
== Nkà ihe ọmụma nke ikike mmadụ ==
Echiche iwu okike na-adabere na ikike mmadụ n'usoro omume, okpukpere chi ma ọ bụ ọbụna usoro ndu nke na-adabereghị na iwu ma ọ bụ omenala mmadụ na-agafe agafe.
Socrates na ndị nketa nkà ihe ọmụma ya, Plato na Aristotle, kwuputara ịdị adị nke ikpe ziri ezi nke okike ma ọ bụ ikike eke (δίκαιον φυσικόν dikaion physikon; Latin ius naturale) N'ime ndị a, a na ekwukarị na Aristotle bụ nna nke iwu okike, ọ bụ ezie na ihe akaebe maka nke a bụ n'ihi nkọwa nke ọrụ ya nke Thomas Aquinas.
Mmepe nke ọdịnala a nke ikpe ziri ezi sitere n'okike n'ime otu iwu okike ka a na-ekwukarị na ndị Stoics..
Ụfọdụ ndị Nna Chọọchị oge mbụ chọrọ itinye echiche nke ndị ọgọ mmụọ nke iwu okike n'ime [[Efefe Kraịst|Iso Ụzọ Kraịst]] ruo mgbe ahụ. Iwu eke Echiche iwu okike egosipụtala nke ukwuu na nkà ihe ọmụma nke Thomas Aquinas, Francisco Suárez, Richard Hooker, Thomas Hobbes, Hugo Grotius, Samuel von Pufendorf, na John Locke.
Otu n'ime ihe kacha mkpa "Ikike mmadụ eke" ziri ezi na ndụ. Ihe odide ndị [[Ndia|India]] oge ochie na-atụ aro na Lord Mahavira, onye guzobere Sect Jain, bụkwa onye guzobere ikikere nye ndụ. Ozizi ya na ụkpụrụ ya lekwasịrị anya n'ozizi ma ọ bụ nkà ihe ọmụma, "Dịrị ndụ & Kam diri". Nkà ihe ọmụma a gbadoro ụkwụ na ụkpụrụ nke amụghị anya.
Na narị afọ nke 16, ndị ndị eze Spen jụrụ ka ha nyochaa izi ezi nke nzọrọ na-ekwu na ha na-achị ala site n'aka ndị indios nke Latin America, Francisco de Vitoria akọwapụtara echiche nke ikike okike, karịsịa na Reletio de Indis a ma ama.
Na narị afọ nke 17 Thomas Hobbes tọrọ ntọala a contractualist tiori nke iwu positivism na-amalite site na ụkpụrụ na mmadụ na steeti nke okike, nke bụ na-enweghị a "commonwealth" (a steeti) bụ na ọnọdụ nke agha mgbe nile otu na ndị ọzọ na si otú a na-atụ egwu ndụ ya na ihe onwunwe ya (enweghị ihe onwunwe ma ọ bụ ikike na-enweghị onye ọchịchị na-akọwa ya). Hobbes kwuputara iwu okike dika otu mmadu nwere ezi uche, na-acho idi ndu na ime nke oma, ga-esi eme; ụkpụrụ nke mbụ nke iwu okike bụ ịchọ udo, nke bụ ichekwa onwe ya. Iwu okike (nke Hobbes nakweere bụ okwu na-ezighi ezi, enweghị iwu na-enweghị ọchịchị obodo) ka a chọpụtara site n'ịtụle ọdịmma okike mmadụ, ebe ndị ọkà ihe ọmụma gara aga kwuru na achọpụtara ikike okike site n'ịtụle iwu okike. N'uche Hobbes, naanị otu ụzọ iwu okike nwere ike isi mee bụ ka ụmụ mmadụ kwenye ịmepụta otu mba site n'idebe iwu nke onye ọchịchị, ma ọ bụ onye ma ọ bụ mgbakọ nke ndị mmadụ. Na nke a tọrọ ntọala nke tiori nke nkwekọrịta mmekọrịta n'etiti ndị ọchịchị na ndị gọvanọ.
Hugo Grotius gbadoro ụkwụ na nkà ihe ọmụma ya nke iwu mba ụwa na iwu okike. O dere na "ọbụna uche nke onye pụrụ ime ihe nile apụghị ịgbanwe ma ọ bụ kagbuo" iwu okike, bụ́ nke "ga-anọgide na-enwe ezi nzube ya ọbụna ma ọ bụrụ na anyị ga-ewere ihe na-agaghị ekwe omume, na ọ dịghị Chineke ọ bụla ma ọ bụ na ọ dịghị eche banyere ihe omume ụmụ mmadụ." (''De iure belli ac pacis'', Prolegomeni XI). Nke a bụ arụmụka ama ama etiamsi daremus (non esse Deum), nke mere ka iwu okike gharazie ịdabere na nkà mmụta okpukpe.
John Locke webatara iwu okike n'ọtụtụ echiche na nkà ihe ọmụma ya, ọkachasị na Nkwekọrịta Ọchịchị Abụọ. Locke tụgharịrị ndenye ọgwụ Hobbes, na-ekwu na ọ bụrụ na onye ọchịchị ahụ megidere iwu okike wee ghara ichebe "ndụ, nnwere onwe, na ihe onwunwe," ndị mmadụ nwere ike ịkwatu steeti dị ugbu a n'ụzọ ziri ezi wee mepụta nke ọhụrụ.
Onye ọkà ihe ọmụma nke [[Belgium]] bụ Frank Van Dun bụ otu n'ime ndị na-akọwa echiche ụwa nke iwu okike na omenala liberal. E Enwekwara ụdị echiche iwu okike na-apụta na nke ụwa nke na-akọwa ikike mmadụ dị ka ewepụtara echiche nke ugwu mmadụ zuru ụwa ọnụ.
"Ebube" bụ isi okwu maka mkparịta ụka gbasara ikike mmadụ. Nkwuwapụta Ụwa Nile Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ adịghị akwado nzọrọ ya n'ụzọ nkà ihe ọmụma ọ bụla, kama ọ na-amasị nanị nkwanye ùgwù mmadụ.
Karl Rahner na-atụle ugwu mmadụ dịka ọ gbasara nnwere onwe. Kpọmkwem, echiche ya nke nnwere onwe metụtara ikike mmadụ dị ka arịrịọ maka nnwere onwe ikwukọrịta na Chineke. Dị ka ndị nwere onwe nwere ike ịnwe nnwere onwe na ugwu a nke ndị agha mpụga na-eyi egwu, nchebe nke ugwu a na-arịọ arịrịọ iji chebe ikike mmadụ.
Okwu ahụ bụ "ikike mmadụ" dochie okwu ahụ bụ "ikike okike" na ewu ewu, n'ihi na ikike ndị a na-adịchaghị adịkarị ka ọ na-achọ iwu okike maka ịdị adị ha. Maka ụfọdụ, arụmụka na oke ruru mmadụ ka bụ arụmụka gburugburu nkọwa ziri ezi nke iwu okike, na ikike mmadụ n'onwe ya bụ ihe dị mma, ma mbelata, nkwupụta ya.
52ux4qathpxch0vt5zzy5akgc7i7qnb
Ikike nloghachi
0
13102
193189
75562
2024-10-26T19:12:52Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
193189
wikitext
text/x-wiki
== Ikike nloghachi ==
A na-ewere ikike ịpụ obodo ọ bụla na ịlaghachi n'obodo nke ya dị ka ikike mmadụ ma dabere na iwu okike.
=== Ihe mbụ ndị ochie ===
Ọ bụ na ezie na anabataghị ikike ịlọghachi nke ọma n'oge ochie, nchụpụ, ịbụ onye a jụrụ n'ụzọ doro anya ikike ịlaghachi n'ụlọ, bụ ntaramahụhụ a na-ahụkarị maka mpụ siri ike. Ndị ode akwụkwọ oge ochie tụlere isiokwu a nke ukwuu. Dịka ọmụmaatụ, Teles nke Megara na ditribe ya On Exile dere "Ma a naghị ekwe ka ndị a dọọrọ n'agha laghachi n'ụlọ, nke a bụkwa ihe mgbochi siri ike nke nnwere onwe ha."<ref name="Gaertner2006" />
N'oge ochie, a na-ebuga ma ọ bụ chụpụ ìgwè mmadụ ọtụtụ ugboro n'ihi obodo ha na ala nna ha, na-abụkarị akụkụ nke mmeri ma ọ bụ dị ka ntaramahụhụ maka nnupụisi. N'ọnọdụ ụfọdụ, a na-ahapụ ha (ma ọ bụ gbaa ha ume) ịlaghachi, ọ na-abụkarị mgbe nguzozi nke ndị agha na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke kpatara nchụpụ ha gbanwere. Otú ọ dị, n'ọnọdụ ndị a, e nyere ndị a chụpụrụ n'agha ikike ịlaghachi, ọ dịghị mgbe a ghọtara na ha nwere ikike ebumpụta ụwa ịlaghachi.
Otu ihe atụ a ma ama bụ nlọghachi na Zayọn, bụ́ nke Eze Saịrọs Onye Ukwu nyere [[Jew|ndị Juu]] Ukwu ahụ nyere ndị Juu e chụpụrụ Juda na Babịlọn nhọrọ nke ịlaghachi n’ala nna ha ma wughachi [[Jerusalem]]. Edekọrọ ya na Bible Hibru (Akwụkwọ Ezra na Akwụkwọ Nehemaịa) a na-akpọkarị ikpe a dị ka ihe atụ nke ndị Zionist nke oge a ma kpaliekwa ìgwè ndị ọzọ na-achọ ịchụso nloghachi nke ha.
N'oge agha Peloponnesia, Atens chụpụrụ ma gbasasịa ndị bi na Melos, Aegina
na obodo ndị ọzọ (ụfọdụ n'ime ha na-eresị ịgba ohu).
Mgbe mmeri nke Sparta gasịrị,Spartan Lysander na 405 BC mere mgbalị siri ike ịkpọkọta ndị a dọọrọ n'agha ma weghachi ha n'obodo mbụ ha.
[[File:Magna_Carta_(British_Library_Cotton_MS_Augustus_II.106).jpg|thumb|Augustus II. 106, otu n'ime naanị ihe atụ anọ dị ndụ nke ederede 1215]]
=== Magna Carta ===
Enwere ike ịhụ iwu akwadoro nke mbụ na-ekwe nkwa ikike nloghachi na akwụkwọ ikike Bekee Magna Carta site na 1215:
: N'ọdịnihu, ọ ga-abụ iwu na onye ọ bụla ga-ahapụ ma laghachi n'alaeze anyị n'enweghị mmerụ na n'atụghị egwu, site na ala ma ọ bụ mmiri, na-echekwa nkwado ya nye anyị, ma e wezụga n'oge agha, maka oge dị mkpirikpi, maka uru nkịtị nke alaeze. Ndị a tụrụ mkpọrọ ma ọ bụ ndị amachibidoro iwu dịka iwu obodo siri dị, ndị si mba anyị na-alụ ọgụ, na ndị ahịa - ndị a ga-emeso dị ka ekwuru n'elu - ewezuga na nke a.
=== Iwu French nke 1791 ===
Ihe atụ mbụ nke iwu obodo na-amata ikike nke nloghachi bụ iwu French nke 1791, nke e mere na 15 Disemba 1790:<ref name="ingles" />
: nnwere onwe nke onye ọ bụla ịga, ịnọ, ma ọ bụ ịpụ, na-akwụsịghị ma ọ bụ jide ya ma ọbụghị na usoro iwu kwadoro.
Iwu ahụ kwụsịrị mkpagbu na ịkpa ókè a na-akpagbu ndị Huguenot (Ndị Protestant [[France]]) were ọtụtụ narị afọ kwụsị.
N’otu aka ahụ n’ime ka ndị Protestant nile bi na France ghọọ ụmụ amaala zuru oke, iwu ahụ e wetara na abalị iri abụo na ise na onwa nke iri na abuo, na afọ1790 kwuru na:
: ANdị niile a mụrụ na mba ọzọ ma na-agbadata n'ọkwa ọ bụla nke nwoke ma ọ bụ nwanyị France nke a chụpụrụ n'ihi okpukpe, a na-ekwupụta na ọ bụ ụmụ amaala France (naturels français) na ha ga-erite uru na ikike agbakwunyere na àgwà ahụ ma ọ bụrụ na ha laghachi na France, guzobe ebe obibi ha n'ebe ahụ. ma ṅụọ iyi obodo.
Nkagbu nke Iwu Nantes na ịchụpụ ndị Huguenot mere ihe karịrị otu narị afọ tupu mgbe ahụ, e nwekwara nnukwu ndị ọbịa ndị Huguenot n'ọtụtụ mba, ebe ha na ndị bi na mba ha na-alụkarị (lee Iwu nke Potsdam). Ya mere, iwu ahụ nwere ike inye ọtụtụ ndị Briten, German, South Africa na ndị ọzọ ikike ịbụ nwa amaala France - ọ bụ ezie na ọ bụ nanị akụkụ ole na ole ji ya mee ihe. kagburu - ebe ọ bụ na mgbe ọrụ France gasịrị, ndị France adịghị njikere ikwe ka ndị German sitere na Huguenot jiri ya mee ihe.
=== Schleswig plebiscites, 1920 ===
Mgbe Agha Schleswig nke Abụọ nke abụọ gasịrị na afọ1864, ókèala Schleswig nke
Danish na-achịbu ghọrọ akụkụ neze ukwuial Germany.
Ọnụ ọgụgụ dị ịrịba ama nke ndị bi na ya, nke a maara dị ka [[wiktionary:optant|"ndị na-ahọrọ",]] họọrọ ijide nwa amaala Danish ma jụ ịnara nke German.
N'ihi ya, ndị ọchịchị Prussia chụpụrụ ha n'ógbè ahụ. Ọkara narị afọ ka e mesịrị, mgbe [[Jémanị|Germany]] meriri Germany na Agha Ụwa nke Mbụ, e mere mkpesa na 1920 iji chọpụta ọdịnihu nke mpaghara ahụ.
Gọọmenti [[Denmark]] gwara ndị ike jikọrọ aka ka ha hapụ ndị agbụrụ Danish a chụpụrụ na ụmụ ha ka ha laghachi na Schleswig wee sonye na plebiscite. Enyere nke a, n'agbanyeghị na ọtụtụ n'ime ndị na-achọ akwụkwọ kwagara United States ugbu a, ma ọtụtụ n'ime ndị a alaghachighị n'ezie.
5ar1e158gf0r0iikmf9cw0d392o8mdg
Iwu Metụtara Oha
0
13259
193188
130330
2024-10-26T19:12:32Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
193188
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
.<ref>{{Cite web|author=Forster|first=Christine M. (University of New South Wales, Sydney)|title=Public Interest Litigation and Human Rights Implementation: The Indian and Australian Experience|url=https://opus.lib.uts.edu.au/research/bitstream/handle/10453/10475/2007005097OK.pdf#page=4|publisher=The Berkeley Electronic Press|year=2008|accessdate=8 December 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141210072159/https://opus.lib.uts.edu.au/research/bitstream/handle/10453/10475/2007005097OK.pdf#page=4|archivedate=10 December 2014}}</ref>Iwu mmasị ọha na eze na-ezo aka na omume iwu a na-eme iji nyere ndị ogbenye, ndị a na-ekewaghị ekewa, ma ọ bụ ndị a na-anọchi anya ya aka, ma ọ bụ ime mgbanwe n'usoro iwu ọha na eze maka ọdịmma ọha na eze, na okwu 'abụghị maka uru' (pro bono publico), na-abụkarị n'ọhịa nke ikike obodo, nnwere onwe obodo, nnwere onwe okpukperechi, ikike mmadụ, ikike ụmụ nwanyị, ikike ndị ahịa, nchebe gburugburu ebe obibi, na ihe ndị ọzọ.
N'okwu a na-eme ememe 1905, Louis Brandeis katọrọ ndị ọrụ iwu, na-eme mkpesa na "ndị ọkàiwu nwere ike ikwe ka ha bụrụ ndị na-akwado nnukwu ụlọ ọrụ ma na-eleghara ọrụ ha nke iji ike ha na-echebe ndị mmadụ anya. "<ref name=":2">[https://web.archive.org/web/20200103042235/https://www.pilnet.org/component/docman/doc_download/35-pursuing-the-public-interest-a-handbook-for-legal.html Edwin Rekosh, et al.,ed. "Pursuing the Public Interest, A Handbook for Legal Professionals and Activists"] (Scott L. Cummings, The Politics of Pro Bono, 52 UCLA L. Rev. 1, 13-14 (2004)</ref>
Na odịnala o gosipụtara, ụkpụrụ omume nkịtị maka ndị ọka iwu na-ahụ maka ọdịmma ọha na eze na ọnụ ọgụgụ na-mbulie elu nke mba ka "na-alụ ọgụ maka obere nwoke".<ref name="Cummings">Scott L. Cummings & Ingrid V. Eagly, After Public Interest Law, NWU L. Rev. 1251, 1251-1259, 2075-2077(2006)</ref>
== Site na ikike ==
=== Etiti Nchịkọta na Ọwụwa Anyanwụ Europe ===
Na njedebe nke oge ndị 'Kọmunist' na mmalite 1990s, usoro iwu mba nke Central na Eastern Europe ka nọ n'ọkwa na-emepụta ihe. Ebe kachasị mkpa nke ikike iwu maka òtù ọhụrụ ndị ruuru mmadụ si n'èzí ahụ pụta: Ndị nchịkọta obodo Europe, na European Convention na ikike mmadụ na ụlọ iwu Europe gbasara Ikike ndị mmadu.<ref name="Rekosh">Edwin Rekosh, Constructing Public Interest Law: Transnational Collaboration and Exchange in Central and Eastern Europe, 13 UCLA J. Int'l L.& For. Aff.55, 80-82</ref>
Dị ka oge na-aga, n'etiti 1990s, ahụmahụ US bịara dị mkpa. Iwu Council of Europe na ndị ọka iwu na-eji ụlọ ikpe obodo ha na-ebu ụzọ chọọ ọgwụgwọ iwu tupu ha atụgharị gaa na ndị otu Europe ji nwayọọ nwayọọ ghọọ ihe na-eme ka a na-eme ka ahụ, na òtù ọha mmadụ malitere iji usoro ikpe nke ụlọ mee ihe n'ụzọ dị irè karị. Mana ka ọ na-erule oge ndị na-eme ihe n'ime obodo dị njikere ịtụle uru nke ịgba akwụkwọ gbasara mmetụta, ikpe ule, na ụzọ ndị ọzọ maara nke ọma na ahụmịhe US, ha aghọtalarị na ngwa ọgụ kacha mma ha na mpempe akwụkwọ ọ bụla bụ iji iyi egwu ma ọ bụ eziokwu nke a. mkpebi nkwado n'Ụlọikpe Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ na Europe. N'iburu nzụlite a n'uche, ọ bụ ihe ezi uche dị na ya maka ndị na-akwalite iwu gbasara ọdịmma ọha na eze na Central na Eastern Europe ikwu okwu banyere "mkpesa atụmatụ" karịa gbasara ịgba akwụkwọ gbasara mmasị ọha. Iji ngwá ọrụ nke Ụlọikpe Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ na Europe na-achọ n'ụzọ dị irè ụzọ atụmatụ. Ọ bụghị ikpe niile gbasara ikike mmadụ nwere ike nweta mkpebi dị mma; Mkpebi na-adịghị mma nwere ike imebi ihe ndị ruuru mmadụ karịa enweghị ikpe ma ọlị. Ụlọikpe Europe nwere iwu ikpe bara ụba nke nwere ike inye nkọwa maka otu a ga-esi kpee ikpe n'ọdịnihu, e nwekwara akụkụ usoro, dị ka ihe a chọrọ iji kpochapụ ọgwụgwọ ụlọ, iji tụle.
Isi ihe mmụta sitere na ahụmịhe United States maka ndị na-eme ihe ike n'obodo bụ otú e nwere ike isi jiri ụlọ ikpe mee ihe n'ụzọ dị irè dị ka ngwá ọrụ maka itinye aka na eze na ọchịchị.<ref name="Rekosh">Edwin Rekosh, Constructing Public Interest Law: Transnational Collaboration and Exchange in Central and Eastern Europe, 13 UCLA J. Int'l L.& For. Aff.55, 80-82</ref>
=== Ịtali ===
Mgbanwe ndị a gbanwere na iwu ntuli aka nke Ịtali site na 2014 ruo 2017 bụ "n'ihi omume ndị a mụrụ site na ala (...) nsonaazụ nke usoro, ọmụmụ na nkwekọrịta. Ndị prọfesọ mahadum, ndị na-eme iwu na ntuli aka, ndị omeiwu na ndị nnọchi anya ndị ọzọ ahọpụtara (...), ndị nnọchi anya ọha mmadụ na ụmụ amaala nkịtị gosipụtara ya. Aha ha bụ, dị ka ndị na-eme ntuli aka, n'ihe karịrị arịrịọ mmeghe iri abụọ (nhota ma ọ bụ arịrịọ), ha niile wetara pro bono.
=== China (mainland) ===
Iwu ọdịmma ọha na eze (公益法) bụ okwu a nabatara na China, ebe ụlọ ọrụ ndị bụ isi na-akwado iwu ka dị oke ọhụrụ. China enweghị usoro iwu nkịtị nke a na-atụ anya na ndị ọka iwu ga-arụ ọrụ dị mkpa na "ime iwu". Ka o sina dị, obere obodo ma dị irè nke ndị ọka iwu enwetawo nnabata nke ikpe gbasara ọdịmma ọha na eze dị ka ụzọ ziri ezi iji dozie nsogbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya ma nye aka na ọha mmadụ na-emekọ ihe ọnụ, ndị na-abụghị ndị gọọmentị emeela ka mmanye ikike maka ndị ọrụ si mba ọzọ, ụmụ nwanyị, ụmụaka na ndị na-ata ahụhụ site na mmebi gburugburu ebe obibi, tinyere ndị ọzọ. Dịka ọmụmaatụ, ndị ọka iwu na-ahụ maka ọdịmma ọha na eze na China agbaala akwụkwọ n'ụlọ ikpe n'ụzọ gara nke ọma na-agbagha iyi egwu mmekọahụ n'ebe ọrụ na njide ndị nwere ahụ ike n'ụlọ ọgwụ uche.<ref>Congressional-Executive Commission on China, 2011 Annual Report, Parts II and III (October 10, 2011), available at {{Cite web|url=http://www.cecc.gov/pages/annualRpt/annualRpt11/AR2011final.pdf|title=Archived copy|accessdate=2013-02-13|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130213223223/http://www.cecc.gov/pages/annualRpt/annualRpt11/AR2011final.pdf|archivedate=2013-02-13}}; see generally R.P. Peerenboom, China's Long March toward Rule of Law (Cambridge University Press, 2002)</ref>
Ndị China na-eme mgbanwe kwenyere na otu ụzọ iji mee ngwa ngwa mmepe nke iwu ọdịmma ọha na eze bụ itinye n'ọrụ iwu mmekọrịta nke òtù nwere ike ịkpalite ikpe iji chebe ọdịmma nke ndị otu ya. Ugbu a, [mgbe?<sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">]</sup> Iwu Usoro Obodo nke China na-aga n'ihu. Otu n'ime mgbanwe ndị a tụrụ aro ga-emepụta ụdị nguzo mmekọrịta. N'echiche, iwu ọhụrụ ahụ ga-enye ndị NGO dị n'ime obodo ikike ịgba akwụkwọ n'aha nke ha n'aha ndị otu ha, mana mmezigharị ahụ a tụrụ aro emeela ka arụmụka kpụ ọkụ n'ọnụ na ọdịnihu ya edoghị anya. [isi iyi a na-apụghị ịdabere na ya?<ref>{{Cite news|title=Draft limits scale of class-action lawsuits|work=[[China Daily]]|date=April 24, 2012|url=http://usa.chinadaily.com.cn/china/2012-04/25/content_15131945.htm}}</ref><sup class="noprint Inline-Template" style="white-space:nowrap;">]</sup>
=== Hong Kong ===
Na Hong Kong iwu ọdịmma ọha na eze bụ ngalaba na-apụta. Isi ụgbọala maka ịchụso ebubo ọdịmma ọha na eze bụ nyocha ikpe. Nke a bụ usoro a na-agbagha mkpebi gọọmentị n'ụlọ ikpe. Enweela mmụba n'okwu nyocha ikpe kemgbe afọ 2000. Ihe gbasara gburugburu ebe obibi na ikike ndị nta so n'ime ebe ndị a na-ekpe ikpe.<ref>See for example, [https://web.archive.org/web/20220501205021/https://www.hklii.hk/cgi-bin/sinodisp/eng/hk/cases/hkcfa/2004/27.html?stem=&synonyms=&query=title(Society%2520for%2520Protection%2520of%2520the%2520Harbour%2520Ltd%2520and%2520Town%2520Planning%2520Board) Society for Protection of the Harbour Ltd v Town Planning Board] [2004] 1 HKLRD 396; [https://web.archive.org/web/20150924030701/http://www.hklii.hk/cgi-bin/sinodisp/eng/hk/cases/hkcfi/2007/757.html?stem=&synonyms=&query=Clean%20Air%20Foundation%20Ltd Clean Air Foundation Ltd v The Government of the HKSAR] [2007] HKEC 1356.</ref><ref>See for example, [https://web.archive.org/web/20150924030658/http://www.hklii.hk/cgi-bin/sinodisp/eng/hk/cases/hkcfa/2013/39.html?stem=&synonyms=&query=title(W%20and%20Registrar%20of%20Marriages) W v Registrar of Marriages] [2013] HKCFA 39; [https://web.archive.org/web/20210630035206/https://www.hklii.hk/cgi-bin/sinodisp/eng/hk/cases/hkcfa/2013/17.html?stem=&synonyms=&query=Vallejos%2520Evangeline%2520Banao Vallejos Evangeline Banao v Commissioner of Registration & Anor] [2013] HKCFA 17.</ref>
Otu n'ime ndị ọsụ ụzọ na iwu ọdịmma ọha na eze na Hong Kong bụ Pamela Baker. N'ọgwụgwụ afọ ndị 1980, ọ gbara ọtụtụ ikpe dị ịrịba ama n'ụlọ ikpe na-agbagha mmeso gọọmentị na-emeso ndị gbara ọsọ ndụ Vietnam.<ref>Robertson, Geoffrey. [https://www.theguardian.com/news/2002/apr/27/guardianobituaries ''"Pam Baker"''], ''"[[The Guardian]]"'', Saturday 27 April 2002. Retrieved 4 April 2014.</ref> N'afọ 1995, e guzobere Hong Kong Human Rights Monitor na ebumnuche nke ịkwalite nchedo ikike mmadụ na Hong Kong.<ref>{{Cite web|url=http://www.hkhrm.org.hk|title=基本法第廿三條|work=www.hkhrm.org.hk|accessdate=2020-05-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20061019064547/http://www.hkhrm.org.hk/|archivedate=2006-10-19}}</ref> Taa, ihe ka ọtụtụ n'ime ndị ọka iwu na-anọchite anya ụmụ amaala na ndị otu na-elekọta mmadụ na ikike mmadụ na ikpe iwu ọha na eze na-agbanwe agbanwe na Hong Kong bụkwa ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma ọ bụ ndị na-arụsi ọrụ ike na mmegharị mmekọrịta mmadụ na ibe ya n'èzí ụlọ ikpe.<ref>Tam, Waikeung. ''"Political Transition and the Rise of Cause lawyering: The Case of Hong Kong"'' 3 [2010] 35 Law & Social Inquiry 663, 664.</ref>
Ụlọ akwụkwọ iwu na Hong Kong na-ahazi mmemme dị iche iche iji kwalite echiche nke ọrụ iwu ''pro bono'' nye ụmụ akwụkwọ.<ref name="hkuscheme">{{Cite web|url=http://www.ke.hku.hk/eng/highlights/2010/legal|title=KE Spotlight - Community Engagement - HKU Knowledge Exchange|work=www.ke.hku.hk}}</ref> Kọmitii Pro bono nke ụlọ ọrụ iwu na Hong Kong na-ezukọkwa kwa ọnwa na Hong Kong Legal Community Roundtable, nnọkọ maka ụlọ ọrụ iwu mba ụwa iji kwurịta mmepe nke ọrụ pro bono na Hong Kong na mpaghara ahụ.<ref>Mayer Brown LLP, [http://www.mayerbrown.com/files/Publication/d3066e31-ce28-4bef-8230-0ae6dc5897d2/Presentation/PublicationAttachment/575b4443-1989-4db6-be21-19736d732225/ProBonoUpdate_042010.pdf "Pro Bono Update" (Spring 2010)], page 19.</ref>
=== India ===
"Public Interest Litigation" ma ọ bụ ikike PIL kemgbe ọ malitere na usoro ikpe [[Ndia|India]], egosila ụfọdụ ezi ihe atụ nke ichebe ikike nke ndị India ma wusie ọnọdụ nke Ụlọikpe Kasị Elu nke India ike dị ka onye nlekọta kachasị mma nke ikike ndị dị mkpa nke edepụtara na Iwu India.<ref name="Mother of PIL">{{Cite news|author=Rajagopal|first=Krishnadas|title=Starting the PIL revolution|url=http://archive.indianexpress.com/news/starting-the-pil-revolution/571616/|accessdate=7 December 2014|work=The Indian Express|date=26 January 2010}}</ref> E webatara ya na India n'ihe dị ka afọ 1979-80 site n'aka ndị ọka ikpe Ụlọikpe Kasị Elu, Justice V. R. Krishna Iyer tinyere Justice P. N. Bhagwati . Kemgbe ahụ, enwere oge mgbe Ụlọikpe na-achọsi ike ikpebi okwu ndị dị mkpa n'ihu ọha n'egbughị oge, dị ka ikpe dị na Shyam sundar ebe ụlọ ikpe nabatara okwu ahụ ọbụna mgbe e mere ngwa ahụ site na akwụkwọ ozi ezitere site na post.
=== Saụt Afrịka ===
Saụt Afrịka ahụla nnukwu ikpe gbasara ọdịmma ọha na eze n'akụkọ iwu ya. N'oge ọchịchị colonial na apartheid, a na-eji ikpe gbasara ọdịmma ọha na eze dị ka ngwá ọrụ mgba iji guzogide iwu na-ezighị ezi. N'oge ngwụcha oge ịkpa ókè agbụrụ site na 1979, e guzobere òtù atọ nwere mmasị ọha na eze: Legal Resources Centre, Centre for Applied Legal Studies na Lawyers for Human Rights. N'agbanyeghị ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na usoro iwu nke na-emegide ọdịmma ọha na eze, ha nwetara ụfọdụ ihe ịga nke ọma na-emegide mwepụ mmanye na-asọmpi usoro iwu ngafe na iwu ndị ọzọ na-akpa ókè agbụrụ.<ref>{{Cite book|title=Politics by Other Means: Law in the Struggle against Apartheid, 1980-1994|author=Abel|first=Richard L.|publisher=Routledge|year=1995|isbn=0-415-90817-5|location=New York}}</ref> Otú ọ dị, ọbụlagodi na ngwụcha narị afọ nke iri na itoolu, ejirila ikpe mee ihe dị ka atụmatụ maka iguzogide, ọkachasị site n'aka ndị ọka iwu ojii mbụ, ọtụtụ n'ime ha so na ndị guzobere African National Congress.<ref>{{Cite book|title=The Land is Ours: South Africa's First Black Lawyers and the Birth of Constitutionalism|author=Ngcukaitobi|first=Tembeka|publisher=Penguin|year=2018|isbn=978 1 77609 2857|location=Cape Town}}</ref>
N'ịgbaso mgbanwe na ọchịchị onye kwuo uche ya, Iwu nke Republic of South Africa webatara mgbanwe dị ukwuu na usoro iwu nke mere ka ikpe gbasara ọdịmma ọha na eze, gụnyere Iwu nke Ikike, iwu sara mbara nke iguzo na ikike mmezi maka ụlọ ikpe. Kemgbe afọ 1995, ngalaba na-ahụ maka ikpe gbasara ọdịmma ọha na eze nke South Africa etoola, ebe e guzobere ọtụtụ òtù ndị ọkachamara, n'akụkụ òtù ndị okenye. Kemgbe ahụ, Saụt Afrịka ahụla ọtụtụ ndị na-ahụ maka ọdịmma ọha na eze na-achọ ime ka nkwa mgbanwe nke Iwu ahụ mezuo, ọkachasị iji mee ka ikike mmekọrịta mmadụ na ibe ya na akụ na ụba na ịkwado ụlọ ọrụ ọchịchị onye kwuo uche ya.<ref>{{Cite book|title=Public Interest Litigation in South Africa|author=Brickhill|first=Jason|publisher=Juta|year=2018|isbn=978-1-48512-816-8|location=Cape Town}}</ref>
=== United States ===
[[Usòrò:Brandeis_office_1916.jpg|thumb|Brandeis (n'etiti) n'ọfịs ya 1916.]]
N'ịchịkọta akụkọ ihe mere eme nke otu a na United States, Prọfesọ Iwu Mahadum Stanford Deborah Rhode na-ede, sị: "Ndị ọka iwu nwere mmasị ọha na eze azọpụtala ndụ, chebe ikike ndị bụ isi, guzobe ụkpụrụ dị mkpa, gbanwee ụlọ ọrụ, ma hụ na uru dị mkpa maka ndị kachasị ha mkpa....N'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ nnukwu mgbanwe mmekọrịta ọha na eze nke America nke ọkara narị afọ gara aga, ndị ọka iwu na-ahụ maka ọdịmma ọha na eze arụwo ọrụ dị mkpa.<ref>Deborah L.Rhode, Public Interest Law: the Movement and Midlife, 60 Stan.L.Rev. 1, 13-14 (2004)</ref>
A na-ahazi iwu ọdịmma ọha na eze na United States. Òtù ndị gọọmentị na-arụ ọrụ iji kwalite ma chebe ikike mmadụ site na iji usoro iwu United States, na-alụ ọgụ iji chebe gburugburu ebe obibi, ma ọ bụ na-akwado n'aha ndị ahịa, na-akpọ onwe ha òtù iwu ọdịmma ọha na eze. Obodo buru ibu nke ndị ọka iwu na-eme iwu gbasara ọdịmma ọha na eze n'ụdị inye enyemaka iwu n'efu nye ndị na-enweghị ike ịkwụ ụgwọ ya. Otú ọ dị, eziokwu dị egwu ka dị na ndị ọka iwu anaghị akwụ ụgwọ ma na-arụsi ọrụ ike, na-enye nnọchi anya na-enweghị isi.<ref>{{Cite web|author=Cohen|first=Andrew|title=How Americans Lost the Right to Counsel, 50 Years After 'Gideon' (March, 2013)|url=http://www.brennancenter.org/analysis/how-americans-lost-right-counsel-50-years-after-gideon|publisher=The Brennan Center for Justice (NYU School of Law)|accessdate=10 December 2014}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Bright|first=Stephen B.|title=Fifty Years of Defiance and Resistance After Gideon v. Wainwright|journal=Yale Law Journal|date=June 2013|volume=122|issue=8|url=http://yalelawjournal.org/essay/fifty-years-of-defiance-and-resistance-after-gideon-v-wainwright|accessdate=10 December 2014}}</ref> Agụmakwụkwọ iwu ụlọ ọgwụ, nke e guzobere nke ọma na United States, na-enye ohere maka ụmụ akwụkwọ iwu ịrụ ọrụ iwu bara uru n'ihe gbasara iwu ndị bụ isi yana nsogbu ọdịmma ọha na eze dị mgbagwoju anya, dị ka ikike ụmụ nwanyị, iwu mgbochi ịkpa ókè, ikike iwu, na nchedo gburugburu ebe obibi, n'etiti ndị ọzọ. Ụfọdụ ụlọ akwụkwọ iwu nwere ụlọ ọrụ iwu gbasara ọdịmma ọha na eze, nke na-adụ ụmụ akwụkwọ iwu nwere mmasị ịchụso ọrụ iwu ọdịmma ọha na eze. Mmemme Pro bono na ụlọ ọrụ ndị ọka iwu na ụlọ ọrụ iwu na-enye ohere maka ndị ọka iwu azụmahịa inye oge maka ọrụ iwu gbasara ọdịmma ọha na eze.<ref name="Cummings">Scott L. Cummings & Ingrid V. Eagly, After Public Interest Law, NWU L. Rev. 1251, 1251-1259, 2075-2077(2006)</ref>
==== Ego nke Iwu Mmasị Ọha ====
Ọtụtụ n'ime ọrụ ndị ụlọ ọrụ iwu gbasara ọdịmma ọha na eze na-arụ anaghị enweta ego n'ihi na ndị ahịa ha enweghị ike ịnye ndụmọdụ nzuzo. Na mgbakwunye, ihe omume ndị ọzọ ha na-arụ dị ka mgbasa ozi obodo, ịhazi njikọ aka, ịgwa ndị nta akụkọ okwu, na ịmalite mkpọsa ntọala, anaghị enweta ego. Otu ndị a na-adabere na ego gọọmentị etiti, onyinye ntọala nke onwe, onyinye, ego steeti, ụgwọ onye ọka iwu, ụtụ otu, mmemme inye ego, na mkpakọrịta maka ndị ọka iwu ọhụrụ. Ego gọọmenti etiti na onyinye ntọala onwe bụ isi mmalite nke ego maka ọtụtụ ụlọ ọrụ, agbanyeghị ego na-adịgasị iche dabere n'ụdị nhazi. Dịka ọmụmaatụ, liberalism akụ na ụba na òtù gburugburu ebe obibi na-agbaso ụzọ isi n'otu n'otu nke ndị na-ahụ maka ikike obodo dị ka American Civil Liberties Union, ebe òtù ịda ogbenye na-ejikarị ego Legal Services Corporation (LSC). Isi iyi nke ego na-emetụta mmetụta na atụmatụ a na-achụ.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Albiston|first=Catherine|date=Winter 2014|title=Funding the Cause: How Public Interest Law Organizations Fund Their Activities and Why It Matters for Social Change|url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/lsi.12013|journal=Law and Social Inquiry|volume=39|pages=62-95}}</ref>
Enweghi ego zuru oke dị mkpa iji gboo mkpa iwu nke ndị ogbenye na ndị a na-akọwaghị ya bụ otu n'ime nsogbu kachasị mkpa na-eche òtù dị iche iche ihu. A na-amanye ụlọọgwụ enyemaka iwu n'ofe mba ahụ ịjụ ọtụtụ arịrịọ ha na-enweta n'ihi enweghị akụrụngwa. Enweghị akụrụngwa na enweghị ike ijikọ ndị mmadụ n'otu n'otu na-eme ka ezinụlọ ndị na-enweghị ego nweta enyemaka iwu maka ihe na-erughị 20% nke mkpa iwu ha. N'ime oge mmegide na-abawanye n'etiti ndị pere mpe, a na-amanye ndị ọka iwu ibute naanị oke mmebi ikike. Site n'inwe ike iburu ikpe kachasị njọ, ọtụtụ mkpa ndị mmadụ ka na-egbotaghị ya.
=== United Kingdom ===
N'iwu, ọdịmma ọha na eze bụ nchebe megide ụfọdụ ikpe (dịka ọmụmaatụ ụfọdụ ikpe nkwutọ na [[Obodoézè Nà Ofú|United Kingdom]]) na ịhapụ ụfọdụ iwu ma ọ bụ ụkpụrụ (dịka ọmụmaatụ iwu nnwere onwe nke ozi na UK). Ọzọkwa, ndị ọka ikpe na usoro iwu nkịtị nwere ike ikpe n'ihi iwu ọha na eze, okwu metụtara ya.
== Leekwa ==
* Onye ọka iwu onwe onye
* Mkpokọta iwu
* Iwu
* Iwu okike
* Onye na-agbachitere ọha
* Ụlọ ọrụ Rutherford
* National Lawyer's Guild
== Ndetu ==
<references />
{{Reflist|30em}}
Nkọwa mbụ nke Onye edemede ahụ adịkwaghị irè...
Ọ dịghị ihe ọ bụla na ọchịchị onye kwuo uche ya ihe ọ bụla hà nhata, Ime nke ọma, 57 Vand. L. Rev. 2087-2125 (2004).
* Jeremy Rabkin, Public Interest Law: Is it Law in the "Public Interest"?, 8 Harv. J. L. & Pub. Pol'y 341-347 (1985).
* Ann Southworth, Conservative Lawyers and the Contest over the Meaning of "Public Interest Law", 52 UCLA L. Rev. 1223-1278 (2005).
* Patricia M. Wald, Whose Public Interest Is It Anyway: Advice for Altruistic Young Lawyers, 47 Me. L. Rev. 3-33 (1995).
; Akụkọ ihe mere eme nke ọha ọdịmma iwu ije
* Nan Aron, Liberty and Justice for All : Public Interest Law in the 1980s and Beyond (Westview Press, 1989, 166 p) KF390.5.P78 A96 1989.
* Ịkwado nha nke ikpe ziri ezi: Ịkwụ ụgwọ iwu gbasara ọdịmma ọha na eze na America: Akụkọ nke Council for Public Interest Law (1976, 361 p. & appendices) KF 299.P8C6 1976 Gụnyere A History of Public Interest Law, na 17-76, na The World of Public Interest Law Today, na 77-161.
* Iweta Ikpe Ziri Ezi nye ndị mmadụ: Akụkọ nke Freedom-Based Public Interest Law Movement / nke Lee Edwards deziri (Heritage Books, 2004, 218 p.)KF 390.5.P78 B74.
* Gordon Harrison & Sanford M. Jaffe, The Public Interest Law Firm; New Voices For New Constituencies (Ford Foundation, 1973, 40 p.)KF299.P8 H37 Edited version of article originally published at 58 [[Abá|ABA]] J. 459-467 (1972).
* Sanford M. Jaffe, Public Interest Law : Five Years Later (American Bar Association, Special Committee on Public Interest Practice, 1976, 52 p.)KF299.P8 J3.
* F. Raymond Marks, The Lawyer, The Public, and Professional Responsibility (American Bar Foundation, 1972, 305 p.)KF 299.P8M3
* Felice Batlan, The Ladies' Health Protective Association: Lay Lawyers and Urban Cause Lawyering, 41 Akron L. Rev. 701-732 (2008).
* Edward Berlin, Anthony Z. Roisman, & Gladys Kessler, Iwu Mmasị Ọha, 38 Geo. Wash. L. Rev. 674-693 (1970).
* Susan D. Carle, Re-Envisioning Models for Pro Bono Lawyering: Some Historical Reflections, 9 Am. U. J. Gender Soc. Pol'y & L. 81-96 (2001)
* Richard Frank, The Public Interest Lawyer, 7 J. Int'l L. & Econ. 180–186 (1972).
* Charles R. Halpern & John M. Cunningham, Reflections on the New Public Interest Law: Theory and Practice at the Center for Law and Social Policy, 59 Geo. L. J. 1095-1126 (1971). Gụnyere Ihe Odide Ntụkwasị B: Nader v. Volpe: A Case Study, na 1122–26.
* Judith Kilpatrick, Race Expectations: Arkansas African-American Attorneys (1865–1950), 9 Am. U. J. Gender Soc. Pol'y & L. 63-79 (2001).
* Ralph Nader, Keynote Address, 40 San Diego L. Rev. 7-18 (2003) (akụkụ nke nnọkọ, Summit: Taking the Offensive).
* Karen O'Connor & Lee Epstein, Rebalancing the Scales of Justice: Assessment of Public Interest Law. 7 Harv. J. L. & Pub. Pol'y 483-505 (1984). Gụnyere akụkọ ihe mere eme nke ndị otu iwu ọha na eze na-emesapụ aka na ndị na-echekwa echiche.
* David P. Riley, Challenge of the New Lawyers: Public Interest and Private Clients, 38 Geo. Wash. L. Rev. 546-587 (1970).
* Francis B. Stevens & John L. Maxey, John L. II, Representing the Unrepresented: A Decennial Report on Public-Interest Litigation in Mississippi, 44 Miss. L. J. 333-390 (1973).
; Ijikọ ụwa ọnụ nke iwu ọdịmma ọha na eze
* Scott L. Cummings, The Future of Public Interest Law, UC Los Angeles: UCLA School of Law (2011). E nwetara ya site na escholarship.org
* Edwin Rekosh, Kyra A. Buchko, na Vessela Terzieva, eds., Pursuing the Public Interest: A Handbook for Legal Professionals and Activists, PILnet (mgbe ahụ Public Interest Law Institute), New York (2001). Retrieved from pilnet.org - Synthesizes experiences of public interest advocates in former socialist countries.
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
4dlbjj6nq8tplo8ue6j6wi9gu0jr1jj
Abayomi Barber
0
14161
193243
87301
2024-10-27T11:42:43Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:1|0|2 */
193243
wikitext
text/x-wiki
Added databox
'''Abayomi Adebayo Barber''' (23 Ọktoba 1928 - 26 Disemba 2021) bụ onye na-ese ihe n'oge a na [[Naijiria]] bụrụ kwa onye ndụmọdụ nke Abayomi Barber Art School na [[Lagos]], Nigeria. Ọ bụ onye nka ọgbara ọhụrụ dị mkpa na Naịjirịa mana a maghị ya nke ọma na ụwa nke .<ref name="Gefame">{{Cite web|url=http://quod.lib.umich.edu/g/gefame/4761563.0002.103/--crisis-of-appropriating-identity-for-african-art-and-artists?rgn=main;view=fulltext|title=The Crisis Of Appropriating Identity For African Art And Artists|publisher=Gefame. vol. 2, no. 1. Ann Arbor, MI: MPublishing, University of Michigan Library|accessdate=August 24, 2015|first=Freeborn|author=Odiboh}}</ref> A maara ya nke ọma maka itinye usoro okike na usoro surrealism na ọrụ nka ya. Ụfọdụ n'ime ọrụ ntinye aka ya gụnyere busts nke onye bụbu onye isi ala Naịjirịa, Murtala Mohammed na onye bụbu Oba nke Ile-Ife, Adesoji Aderemi, ọrụ ọzọ a ma ama bụ eserese mmanụ nke Shehu Shagari.<ref name="Proq">Anonyuo, E. G. (January 01, 1999). Microanalysis of Skokian works of art. Nigerian Skokian Art: a Microanalysis of the Realistic Visual Expression in Contemporary Nigerian Art, 69-107</ref>
== Ndụ ==
A mụrụ Barber na 23 Ọktoba 1928 na Ile-Ife n'ezinụlọ Samuel Bamidele na Victoria Waleola Barber. Ọ malitere agụmakwụkwọ ya na St Peter's Anglican School, Iremo, Ife. Ọ gụsịrị akwụkwọ na St Stephen's School, Modakeke, Ife na 1948.<ref name="AA">{{Cite web|url=http://www.mitpressjournals.org/toc/afar/42/2|title=Creative Reformation of African Art Traditions: The Iconography of Abayomi Barber Art School|publisher=African Arts Vol. 42, No. 2, MIT Press|accessdate=August 24, 2015|first=Freeborn|author=Odiboh}}</ref> N'afọ 1949, o mepụtara ihe osise n'elu igbe osisi wee sonye na asọmpi nka dị iche iche n'otu afọ ahụ. O nwetara nkwanye ùgwù na Lagos mgbe o meriri Lines Silver Cup nke Elder Dempster kwadoro maka eserese kachasị mma e gosipụtara na All Nigeria Festival of the Arts na 1952. Mgbe ihe nrite ahụ gasịrị, e nyere ya ọrụ ịmepụta ihe osise nke Harold Cooper, onye isi oche klọb Ikoyi na-apụ apụ. Ọ chọtara ọrụ na Lagos na mmalite afọ 1950 dị ka onye na-ese ihe osise na-emepụta akwụkwọ na ihe osise mgbasa ozi na eserese ọchị maka onye mgbasa ozi Naijiria dị na Yaba, Lagos. N'afọ 1955, ọ debara aha ya na mmemme ịkpụ ihe na Yaba College of Technology n'okpuru nduzi nke onye Britain na-akpụ ihe bụ Paul Mount. N'afọ 1957, nwanne nna ya, Adesoji Aderemi kpọbatara ya nye Awolowo, onye isi ala nke mpaghara ọdịda anyanwụ Naịjirịa n'oge ahụ; ya na ndị Awolowo na-akpakọrịta, ọ sonyeere Yoruba Historical Research Scheme na ọrụ nyocha nke na-achọpụta mmalite nke ndị [[Ndi Yoruba|Yoruba]]. Ọrụ ya dị ka onye enyemaka ọrụ na atụmatụ nyocha nyere ya ohere iso ndị ọkà mmụta a ma ama dịka Saburi Biobaku, William Fagg, Frank Willet na Dr Bradburty rụkọọ ọrụ. Site na 1960 ruo 1962, site na agụmakwụkwọ sitere na gọọmentị mpaghara, ọ gụrụ akwụkwọ na Central School of Arts and Crafts, London. Ọ gara London iji mụọ nchekwa na mweghachi nke ihe ochie na ịrụ ọrụ n'ịzụlite ihe oyiyi Obafemi Awolowo.<ref>{{Cite web|url=http://www.hourglassgallery.com/abayomi-barber-a-nigerian-genius-whose-mastery-of-his-art-challenges-the-british-art-history/|title=ABAYOMI BARBER - a Nigerian "Genius" whose mastery of his Art challenges the British Art History - The Hourglass Gallery|work=The Hourglass Gallery}}</ref> Otú ọ dị, nsogbu mpaghara kpuchiri mpaghara ahụ ma kwụsị agụmakwụkwọ ya. Mgbe ọ nọ n'England, ọ gara n'ihu ịzụlite ọrụ aka ya, ọ gụrụ maka ịkpụ ihe na ịkpụzi na Mancini na Tozer studios, London, ọ rụkwara ọrụ dị ka onye enyemaka na ụlọ ọrụ nka nke Edward Delaney nwere ma mesịa na Oscar Nemon's studio na St James studio na London.<ref>Anonyuo. P 81-83</ref> Ya na Nemon rụkọrọ ọrụ na ihe ọkpụkpụ ise nke Winston Churchill.<ref name="AA" /> Ọ bụkwa onye enyemaka na British Museum. Ọ laghachiri Naịjirịa n'afọ 1971 ebe e weere ya n'ọrụ dị ka onye ọrụ nka na School of African and Asian Studies nke a maara ugbu a dị ka Center for Cultural Studies, [[University of Lagos]] . E nyere ya ọrụ ịse ihe osise nke onye isi Etiopia na-eleta, Haile Selassie na 1972. Mgbe ọ laghachiri Naịjirịa, Barber enweghị obi ụtọ na ihe ọ na-ele anya dị ka primitivism na expressionism nke na-achịkwa ihe nkiri nka Naịjirịa n'oge ahụ. O kwenyere na ezigbo okike n'ọrụ nke ezigbo onye na-ese ihe na-abịa naanị site n'ilekwasị anya na nkà na ihe na ezi obi nke omume.<ref name="AA" /> Ọ malitere ụlọ akwụkwọ ọzụzụ na 1973, ya na Muri Adejimi dị ka nwa akwụkwọ mbụ ya na studio ya na mahadum.
Barber nwere ihe ngosi nke mbụ ya na 1989, aha ngosi ahụ bụ ''Abayomi Barber A Retrospective.'' Ụfọdụ n'ime ọrụ ya na-egosi na National Gallery of Modern Art nke gụnyere ihe ọkpụkpụ nke Ali Maigoro na Yemoja.
Barber anọgidewo na-emepụta nka. E gosipụtara ya n'etiti afọ 2017, ebe o tụlere ọrụ ndụ ya na nkà ihe ọmụma ya na ndụ.<ref>[https://punchng.com/i-want-to-enjoy-life-more-i-dont-think-theres-afterlife-abayomi-barber-88/ "I want to enjoy life more, I don't think there's afterlife -- Abayomi Barber, 88." (August 27, 2017). ''Punch Newspapers: Octogenarian'' (Nigeria).] Retrieved September 29, 2018.</ref>
Abayomi Barber nwụrụ na 26 Disemba 2021.<ref>{{Cite web|title=Leading Contemporary Nigerian Artist, Abayomi Barber, Dies at 93|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/12/27/leading-contemporary-nigerian-artist-abayomi-barber-dies-at-93/|publisher=This Day Live|accessdate=13 January 2022}}</ref>
== Ebensidee ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://mbasic.facebook.com/notes/africore-galleries/barbers-art-etchings-of-a-legend-by-bruce-ugiomoh/119171891003/ Isiokwu banyere Barber]
* [https://www.hourglassgallery.com/artists/abayomi-barber/biography/ Biography na Barber @Hourglass Gallery saịtị]
ckzlq4e23h4ecsag7s46m7cw1rnrnyp
Patrick Robinson (fashion designer)
0
15907
193182
92931
2024-10-26T19:11:09Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */
193182
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
'''Patrick Robinson''' bụ onye America na-emepụta ejiji nke rụrụ ọrụ màkà Giorgio Armani, Anne Klein, Perry Ellis, Paco Rabanne na Gap. Ónyé gụsịrị akwụkwọ na Parsons School of Design, Robinson bụ ónyé otu Council of Fashion Designers of America (CFDA) kemgbe 1994 ma kpọọ ya otu n'ime 100 kpakpando na-eto eto nke ''Vogue''. N'ime afọ ise ọ nọrọ na Armani, o jisiri ike mee ka akara "Giorgio Armani Collezioni" na-arịa ọrịa bụrụ uru. Ọ ga-emesị nyéré Gap aka n'ịgbanwe ya.
Taa, Patrick Robinson bụ ónyé guzobere na ónyé isi óche nke Paskho Community-Made, akara ejiji na-eme egwuregwu nke na-elekwasị anya n'ịlụ ọgụ megide mmetụta nke enweghị nhata agbụrụ na mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Paskhas Community Made Initiative na-eweta ọrụ n'ọbọdọ ndị na-enweghị enyemaka nke ịrị elu nke mmepụta uwe n'ụsọ oké osimiri metụtara nke ukwuu. Mmeghe nke Community Made pod bụ mmekọrịta bara uru n'etiti ọbọdọ Makerãs na Paskho, na-eweta ọrụ na-akwụ ụgwọ dị elu n'ógbè ahụ ma na-egosi na omume na-adịgide adịgide na-abara ma ndị mmadụ na ụlọ ọrụ ndị na-eji ha.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Robinson n'ubochí asatọ n'ọnwa Septemba, 1966, na Memphis, [[Tennessee]]. Ọ tolitere na Orange County na Los Angeles, wee gaa ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Fullerton, CA ma rụọ ọrụ nwa ógè na ụlọ ahịa Nordstrom na Cerritos mall.
Mgbalị ejiji mbụ nke Robinson bụ obéré akara ejiji osimiri nke ya nke sitere n'ịhụnanya ya màkà ịnya ụgbọ mmiri. Ọ gàrà Parsons New School of Design na New York City, gụsịrị akwụkwọ na 1989. Ọ gụrụ akwụkwọ na American College na Paris, ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka ónyé enyemaka mbụ maka Patrick Kelly na ụlọ nhazi Albert Nippon na Herman Geist.<ref>{{Cite book|author=Tortora|first=Phyllis|title=Berg Encyclopedia of World Dress and Fashion|publisher=Berg Fashion Library|year=2012|isbn=978-1-8478-8852-5}}</ref><ref name="early">{{Cite web|title=Robinson, Patrick|url=http://www.encyclopedia.com/topic/Patrick_Robinson.aspx|accessdate=2 April 2013}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Robinson lụrụ ónyé nduzi ejiji Global Virginia Smith, ma nwee ụmụ abụọ, nwa nwoke Wyeth na nwá nwanyị Kai. Ọ bi n'etiti NYC na ugbo ya nke Hudson Valley.<ref name="career">{{Cite web|title=Patrick Robinson-ology|url=http://www.fashionweekdaily.com/the-fix/article/patrick-robinson-ology|publisher=Fashion Week Daily|accessdate=1 April 2013|archiveurl=https://archive.today/20130410192309/http://www.fashionweekdaily.com/the-fix/article/patrick-robinson-ology|archivedate=10 April 2013}}</ref>
== Ọrụ ==
Ónyé America a ma ama na-emepụta ihe nwere ihe karịrị afọ irí abụọ na isé nke ahụmịhe na ụlọ ọrụ ejiji na America, Europe na Eshia. Patrick Robinson na-eweta nghọta pụrụ ichè na ọhụụ ọhụrụ na atụmatụ ya na azụmaahịa ejiji.
A mụrụ ya na Memphis, Tennessee, Robinson tolitere na Southern [[California]] ebe ọ malitere imepụta uwe maka ndị na-egwu mmiri ibe ya mgbè ọ dị afọ iri na anọ. Mgbè ọ kwagara New York ma gaa Parsons School of Design, Robinson ghọrọ ónyé na-enyere onye America a mụrụ Patrick Kelly aka na Paris na 1986. Ọ hapụrụ Paris iji rụọ ọrụ nwa ógè màkà Albert Nipon na New York, wee laghachi Europe dị ka ónyé nduzi nhazi màkà Giorgio Armani na Milan. Robinson gbanwere usoro Le Collezioni nke Giorgio Armaniʹs na-arịa ọrịa ka ọ bụrụ ụlọ ọrụ ejiji mba ụwa na-aba uru n'ime afọ anọ ọ nọrọ. Robinson, onye New Yorker n'obi, laghachiri na 1994, ka ọ bụrụ Ónyé isi osote onye isi oche nke Design, Merchandising na Marketing màkà Anne Klein.
Ka ọ na-erule n'afọ 1996, Robinson dị njikere ịpụ n'onwe ya wee malite nchịkọta nke ya, merie ọtụtụ ihe nrite ma kpọọ aha otu n'ime kpakpando otu narị kachasị elu nke Vogue na 1996. Neiman Marcus, Saks Fifth Avenue, Bergdorf Goodman na Barneyz na ndị ọzọ nwetara akara aha ụmụ nwanyị ya. N'ọnwa Eprel afọ 2003, Robinson ghọrọ ónyé nduzi okike nke Perry Ellis Womenīs Sportswear na 2005, a kpọrọ ya ónyé nduzi nka maka Paco Rabanne.
N'ọnwa Mee afọ 2013, e wèrè Robinson n'ọrụ dị ka ónyé nduzi okike zuru ụwa ọnụ nke Armani Exchange ma n'otu ọnwa ahụ hiwere ma nwalee Paskho ụdị ndụ dị elu na kickstarter.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
am2c96x44glfqkwywn54ksegr7ikt7j
Calvin E. Lightner
0
17446
193191
112778
2024-10-26T19:13:44Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:1|0|1 */
193191
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Calvin Esau Lightner''' (Maachị 31, 1878 ruo Mee 21, 1960) bụ onye Amerịka na-ese ụkpụrụ ụlọ, onye na-ewu ụlọ, na onye na-arụ ọrụ n'ime ụlọ. A mụrụ ya na South Carolina wee kwaga Raleigh, North Carolina iji mụọ ihe owuwu na Mahadum Shaw. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ gara ọmụmụ ihe ụlọ ọrụ na Hampton Institute ma mụọ ịgbasi ozu na [[Tennessee]]. Ya na nwanne ya nwoke guzobere ụlọ ọrụ C. E. Lightner na Brothers ma wuo ọtụtụ ụlọ maka ndị otu ndị isi ojii nke Raleigh.
Lightner guzobere ebe olili ozu mbụ maka ndị ahịa ojii na Raleigh n'akụkụ East Hargett Street. Ọ gara n'ihu na-ewu ọtụtụ ụlọ ahịa n'okporo ụzọ ahụ, si otú a na-akpali mgbanwe na nchịkọta nke azụmaahịa ndị isi ojii nke Raleigh na East Hargett, nke a maara dị ka "Black Main Street" nke obodo ahụ. N'afọ 1919, ya na ndị isi ojii abụọ ndị ọzọ malitere mkpọsa ndọrọ ndọrọ ọchịchị maka ọfịs obodo na ebumnuche nke ịkpali mmasị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na obodo ndị isi ojii. Lightner chọrọ ọkwa nke Kọmishọna nke Ọrụ Ọha. Mmachibido iwu Jim Crow gbochiri ọtụtụ ndị isi ojii ịtụ vootu ma ha atọ meriri ntuli aka ha, ọ bụ ezie na Lightner nwetara vootu otu narị na iri anọ na abụọ. N'afọ 1921, o wuru Mechanics and Farmers Bank Building na Durham na Lightner Arcade na Hotel na Raleigh. Nke ikpeazụ ahụ ghọrọ ebe ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya maka ndị isi ojii Raleigh ma nabata ndị egwu Cab Calloway, Count Basie, na Duke Ellington. Lightner rere họtel ya na 1925 ma na 1959 nyefee azụmahịa olili ozu ya nye nwa ya nwoke, Clarence. Lightner nwụrụ n'afọ sochirinụ. A họpụtara Clarence dị ka onye isi ojii mbụ nke Raleigh na 1973. Ọtụtụ n'ime ọrụ owuwu Lightner adịghịzi.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Calvin Lightner na Machị 31, 1878 na Winnsboro, South Carolina, United States, nye Frank na Daphney Lightner . [1] A mụrụ nna ya n'ohu ma na-esote nnwere onwe na-arụ ọrụ ugbo ma na-arụkọ ọrụ dị ka ọkwá nkà, na-ewu ụlọ na Chester.<ref name="NCSU">{{Cite web|url=https://ncarchitects.lib.ncsu.edu/people/P000665|title=Lightner, C. E.|author=Bishir|first=Catherine W.|date=2020|work=North Carolina Architects & Builders : A Biographical Dictionary|publisher=North Carolina State University Libraries|accessdate=March 16, 2021}}</ref> A mụrụ nne ya dị ka onye nweere onwe ya. Nna nna ya, Joseph Thompson, jere ozi na South Carolina General Assembly n'oge Reconstruction. Dị ka ndekọ ọnụ ọgụgụ si kwuo, Frank amaghị akwụkwọ ebe Daphney nwere ike ịgụ akwụkwọ. A na-ahazi Daphney na ụmụ ya dị ka mulatto na ọnụ ọgụgụ mba United States nke 1880.<ref name="NCSU" />
Lightner gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Winnsboro tupu ọ kwaga Chester. Ọ rụrụ ọrụ nwa oge dị ka onye ọkwá nkà na-amụta ọrụ n'okpuru nna ya.<ref name="veale">{{Cite news|author=Veale|first=Bill|title=C. E. Lightner Is Honored Raleigh Business Pioneer|work=The Carolinian|page=7|date=November 11, 1950|url=https://newspapers.digitalnc.org/lccn/sn80008926/1950-11-11/ed-1/seq-7/}}</ref> Ọ kwagara Raleigh, North Carolina na 1898 wee debanye aha na Mahadum Shaw, na-amụ ihe gbasara ụkpụrụ ụlọ.<ref name="burial">{{Cite news|title=C. E. Lightner, Builder And Mortician Is Buried|work=The Carolinian|pages=1–2|date=May 28, 1960|url=http://newspapers.digitalnc.org/lccn/sn99061519/1960-05-28/ed-1/seq-1/}}</ref> Ọ gụsịrị akwụkwọ na 1908 na Bachelor of Science.<ref name="veale" /> Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na ụlọ ọrụ mmepụta ihe na Hampton Institute. Ọ lụrụ Mamie A. Blackmon, nwa akwụkwọ ibe ya na Hampton na onye nkuzi akụ na ụba ụlọ Raleigh na Julaị 7, 1909 na Wake County. Ha nwere ụmụ anọ: Calvin, Lawrence, Clarence, na Margaret. N'afọ ahụ, ọ gụsịrị akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ ịgbasi ozu na Nashville, Tennessee.<ref name="NCSU" />
== Ọrụ ==
Ka ọ na-erule 1906, Lightner guzobere ụlọ ọrụ iwu ihe nke C. E. Lightner na Brothers na Raleigh na nwanne ya nwoke Rayford. N'afọ 1907, o chepụtara ma wuo ụlọ nke ya na Raleigh. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Shaw, ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye nkuzi na ụlọ ahịa ụlọ ọrụ mahadum ruo otu afọ. Ụlọ ọrụ owuwu ya gara n'ihu na-ewu ọtụtụ ụlọ maka ndị isi ojii nọ n'etiti n'akụkụ ọwụwa anyanwụ na ndịda ọwụwawụwa anyanwụ nke obodo ahụ. O wukwara ma ọ dịkarịa ala otu ụlọ maka onye ahịa ọcha na Boylan Heights. Ebe dị iche iche na-ekwu na Lightner mere ihe osise na ụkpụrụ nke ya niile maka ọrụ ya. Ụlọ ọrụ ya jiri trusses osisi kama ígwè n'ụlọ ya.<ref name="NCSU" />
[[Usòrò:Lightner_Arcade_and_Hotel.jpg|áká_èkpè|thumb|Lightner Arcade na Hotel]]
Lightner bụ onye otu National Association for the Advancement of Colored People. N'afọ 1919, ya na ndị isi ojii abụọ ndị ọzọ, Laurence Cheek na Manassa Thomas Pope gbara ọsọ maka ọfịs obodo na Raleigh site na nkwado nke Twentieth Century Voters Club, otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị maka ndị na-acha ọbara ọbara. Lightner chọrọ ọkwa nke Kọmishọna nke Ọrụ Ọha.<ref name="NCSU" /> Mmachibido iwu Jim Crow gbochiri ọtụtụ ndị isi ojii ịtụ vootu ma ha atọ meriri ntuli aka ha.<ref name="woltz" /> Lightner nwetara vootu otu narị na iri anọ na abụọ nke kachasị n'ime ndị isi ojii ọ bụla. N'ịtụgharị uche na mkpọsa ahụ, o kwuru "Ọ bụrụgodị na anyị meriri anyị maara na ndị ọcha agaghị ekwe ka anyị na-achịkwa. Mana anyị chọrọ naanị ịkpọte ndị anyị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. "<ref name="woltz">{{Cite news|author=Woltz|first=Rebecca|title=Off the beaten path: Pope House Museum|work=The Warren Record|date=February 26, 2020|url=http://www.warrenrecord.com/arts_entertainment/article_54c5d892-58b3-11ea-829f-a33ff4f901be.html|accessdate=June 13, 2020}}</ref> Mgbasa ozi ahụ nwetara nkwado nke ọtụtụ ndị isi ojii ma kpasuru iwe nke ụfọdụ ndị isi ọcha, bụ ndị n'ihi ya kụdara ndị ọcha ndị ọzọ ume ịkwado ụlọ ọrụ ndị isi ojii na Raleigh. N'afọ 1922, e mere ya onye otu kọmitii enyemaka ọhụrụ, Negro New Bern Relief Commission.<ref>{{Cite news|title=Colored New Bern Relief Is Organized|work=The News & Observer|page=11|date=December 10, 1922|url=https://www.newspapers.com/clip/18231857/the-news-and-observer/}}</ref>
[[Usòrò:Lightner_Funeral_Home.jpg|thumb|Ebe olili ozu Lightner na Raleigh]]
N'afọ 1921, Lightner wuru Lightner Arcade na Hotel gafee okporo ámá site na Lightner Building, mgbe e mesịrị na-achị ọchị na o kpebiri iwu ya mgbe nwunye ya mere mkpesa na ọ nabatara ọtụtụ ndị enyi si n'obodo ọzọ n'ụlọ ha.<ref name="mills">{{Cite news|author=Mills|first=Beverly|title=East Hargett Street was center of black life and business|work=The News & Observer|date=February 28, 1982|url=https://www.newsobserver.com/living/liv-columns-blogs/past-times/article62016532.html|accessdate=June 13, 2020}}</ref> Ụlọ egwuregwu ahụ ghọrọ ebe ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya maka ndị isi ojii nke Raleigh, a na-ewerekwa ya dị ka otu n'ime ụlọ nkwari akụ kachasị mma maka ndị ahịa ojii n'akụkụ East Coast nke United States. N'oge ọ dị, ọ bụ otu n'etiti ụlọ nkwari ahịa abụọ dị na Raleigh nke ga-anabata ndị ahịa ojii na ndị egwu Cab Calloway, Count Basie, na Duke Ellington.<ref name="NCSU" /><ref name="christensen">{{Cite news|author=Christensen|first=Rob|title=When Raleigh elected a black mayor|work=The News & Observer|date=November 10, 2017|url=https://www.newsobserver.com/news/politics-government/politics-columns-blogs/rob-christensen/article183884041.html|accessdate=June 13, 2020}}</ref> Ụlọ ahụ nwekwara ụlọ oriri na ọṅụṅụ, ụlọ ahịa ọgwụ, ebe a na-akpụ isi, na ọfịs nke The Carolinian. Lightner rụgharịrị Davie Street Presbyterian Church na 1922, ebe ọ ghọrọ onye parish, na 1921 wuru Mechanics and Farmers Bank Building na Durham.<ref name="burial" /><ref name="NCSU" /> N'afọ sochirinụ, o wuru ụlọ ọrụ Mechanics na Farmers na East Hargett Street na Raleigh.<ref name="NCSU" /><ref>{{Cite news|title=Two Story Building Collapses At Raleigh|work=The Bee|page=9|date=August 8, 1922|url=https://www.newspapers.com/newspage/47409137/}}</ref> Lightner na nwanne ya nwoke rere họtel ahụ na May 1925 nye Ezinụlọ Ruth maka $108,000.<ref>{{Cite news|title=Household of Ruth Pays $108,000 For Home In North Car.|work=The New York Age|page=3|date=May 30, 1925|url=https://www.newspapers.com/clip/18319413/the-new-york-age/}}</ref> N'afọ ndị 1930 o mepụtara Wake County Burial League iji ree mkpuchi olili ozu.<ref>{{Cite news|title=Pays But 50c in Ass'n, Gets $100 Burial|work=The Pittsburgh Courier|page=4|date=February 4, 1933|url=https://www.newspapers.com/newspage/40047504/}}</ref> N'afọ 1941, Lightner zụrụ ụlọ Capehart wee kwaga ebe olili ozu ya n'ebe ahụ. Ọ lara ezumike nká n'afọ sochirinụ.<ref name="veale" /> N'afọ 1959, o nyere nwa ya nwoke, Clarence, ikike ịchịkwa ebe olili ozu ya.
== Ndụ na ihe nketa ya ==
Lightner nwụrụ na Mee 21, 1960 na St. Agnes Hospital na Raleigh. E mere emume olili ozu maka ya na Mee 25 na Davie Street Presbyterian Church, e lie ya na Mt. Hope Cemetery.<ref name="burial" /> Lightner Arcade gbara ọkụ na 1970.<ref>{{Cite news|author=Leonard|first=Teresa|title=Downtown Raleigh fire one for the history books|work=The News & Observer|date=October 27, 2017|url=https://www.newsobserver.com/news/local/counties/wake-county/article139144553.html|accessdate=November 12, 2021}}</ref> A họpụtara nwa Lightner, Clarence, dị ka onye isi ojii mbụ nke Raleigh na 1973.<ref name="christensen" /> A kwaturu ụlọ ezinụlọ ya n'afọ 1990. Ka ọ na-erule 2020, ọtụtụ n'ime ụlọ Lightner adịghịzi, ma e wezụga Davie Street Presbyterian Church na Mechanics and Farmers Bank Building na Durham.<ref name="NCSU" />
== Edensibia ==
{{Reflist}}
snncozk9bjp5e3oju1zmc51rh1xgvhh
Monki gland sorsu
0
18934
193246
145574
2024-10-27T11:43:47Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */
193246
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Monki gland sorsu malitere na South Afrika. E gosipụtara ya dị ka ihe oriri na ọṅụṅụ kemgbe afọ otu puku, narị itoolu na iri atọ (1930), na-aghọ ụlọ oriri na ọṅụচল South Afrika na nri ngwa ngwa.<ref>{{Cite web|author=Crushmag|date=2021-09-07|title=The History of Monkey Gland Sauce|url=https://crushmag-online.com/the-history-of-monkey-gland-sauce/|accessdate=2022-05-04|work=Crush Mag Online|language=en-US}}</ref> Ọ bụ ofe siri ike, na-atọ ụtọ ma na-agbagọ agbagọ ma na-ejj oji. A na-ejikarị ya eme ihe dị ka ihe na-eme ka anụ e siri esi ma ọ bụ burga, mana a na-ejikwa ya eme ihe dịka marinade, ofe na-etinye mmiri maka mgbaaka yabasị na fries, ma ọ bụ na poteto e siri esi.<ref>{{Cite web|author=Crushmag|date=2021-06-17|title=The History of Monkey Gland Sauce|url=https://crushmag-online.com/the-history-of-monkey-gland-sauce/|accessdate=2021-07-12|work=Crush Mag Online|language=en-US}}</ref>
Ihe ndị bụ isi na Monki Gland Sorsu bụ chutney na tomato sorsu nke na-eme ka ngwakọta dị ụtọ. Mgbe ahụ, mgbakwunye yabasị, vinegar, galik na ofe Worcestershire, na-enye ya ụtọ na-atọ ụtọ.<ref>{{Cite web|author=Says|first=Simon|date=2020-07-27|title=Monkey gland sauce – what is it and where did it come from?|url=https://www.food24.com/monkey-gland-sauce-what-is-it-and-where-did-it-come-from/|accessdate=2021-07-12|work=Food24|language=en-US}}</ref>
== Ikpo aha ==
N'agbanyeghị aha ya, ofe ahụ enweghị gland ọ bụla.
E nwere echiche dị iche iche banyere mmalite nke ofe mana o yikarịrị ka ọ malitere na ndị isi nri French na Carlton Hotel ochie na Johannesburg.<ref name="Briefly">{{Cite web|url=https://briefly.co.za/77277-how-juicy-traditional-south-african-monkey-gland-sauce.html|title=How to make juicy traditional South African monkey gland sauce|publisher=Briefly|first=Rodah|author=Mogeni|date=8 September 2020|accessdate=13 May 2022}}</ref> Ndị na-eri nri na South Afrika gbakwunyere ofe dị ka chutney, tomato, na Worcester na nri ndị [[France]] tupu ha eri ya. N'ihi ya, ndị na-esi nri na-enweghị obi ụtọ jikọtara ihe niile na-esi ísì ụtọ iji mepụta ofe nke ha kpọrọ ofe gland. E nwere ịkọ nkọ n'oge ahụ na gland nke enwe nwere ike ibelata ịka nká.<ref>{{Cite web|url=https://tastyrecipes.sapeople.com/south-african-monkey-gland-sauce/|title=South African Monkey Gland Sauce|date=24 July 2017|accessdate=29 July 2022|archivedate=4 July 2023|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230704100006/https://tastyrecipes.sapeople.com/south-african-monkey-gland-sauce/}}</ref>
Echiche ọzọ dị ịtụnanya bụ na a gụrụ ya aha onye ọkà mmụta sayensị French a mụrụ na Russia, Dr Abrahamovitch Serge Voronoff, onye bụ onye nleta oge niile na họtel Savoy na [[London]]. Otu n'ime nnwale ahụike ya gụnyere itinye anụ ahụ nke enwe n'elu ndị ikom na-enweghị ike dịka ọgwụgwọ. Ụlọ nkwari akụ ahụ gbanwere aha nri anụ ọ hụrụ n'anya "anụ anụ nkịta" mgbe ọ ghọrọ onye a ma ama. Mgbe ahụ, onye bụbu onye na-ere nri na Savoy wetara ya na South Africa n'afọ ndị 1930.<ref name="Briefly"/>
== Hụkwa ==
* Nnụnụ Gland
* Ndepụta nke dips
* Ndepụta ofe
== Ihe ndetu ==
{{Reflist}}
== Ihe odide ==
{{Condiments}}
nfj0cbhukb9jmcl6sk6we4hn7okbt1u
Dahalo language
0
21059
193185
98959
2024-10-26T19:12:03Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|1 */
193185
wikitext
text/x-wiki
Dahalo bụ asụsụ Cushitic dị n'ihe ize ndụ nke ihe karịrị mmadụ 400 '''Dahalo''' na-asụ n'ụsọ oké osimiri Kenya, n'akụkụ ọnụ Osimiri Tana. Dahalo bụ ihe a na-adịghị ahụkebe n'etiti asụsụ ụwa n'iji usoro ikuku anọ niile dị n'asụsụ mmadụ - pịa, implosives, ejectives, na consonants nkịtị.
Ọ bụ ezie na ndị ọkà mmụta asụsụ maara asụsụ ahụ n'ụzọ bụ isi dị ka "Dahalo", okwu ahụ n'onwe ya bụ exonym nke ndị na-asụ Aweer na-ekwu na n'onwe ya pụtara "nzuzu" ma ọ bụ "abaghị uru". Ndị na-asụ asụsụ n’onwe ha na-akpọkwa asụsụ ahụ “numma guhooni”.
== Nchịkọta ==
Ndị Dahalo, bụbu ndị achụ nta enyí, gbasasịrị n'etiti Swahili na ndị Bantu ndị ọzọ, na-enweghị obodo nke ha, ma na-asụ asụsụ abụọ n'asụsụ ndị ahụ. Ụmụaka anaghịzi amụ asụsụ ahụ, nke ga-eme ka ọ daa mbà, ọ pụkwara ịla n'iyi.
Dahalo nwere usoro ụda dịgasị iche iche site na iji usoro ikuku anọ niile dị n'asụsụ mmadụ: pịa, ejectives, na implosives, yana ụda akpa ume zuru ụwa ọnụ.
Na mgbakwunye, Dahalo na-eme ọtụtụ ọdịiche a na-adịghị ahụkebe. Ọ na-emegide nkwụsị laminal na apical, dị ka n'asụsụ nke [[Ostraliya|Australia]] na California; nkwụsị epiglottal na glottal na fricatives, dị ka na Mideast, Caucasus, na American Pacific Northwest; ọ bụkwa ma eleghị anya naanị asụsụ n'ụwa iji gosipụta ọdịiche dị n'etiti alveolar lateral na palatal lateral fricatives na africates.
A na-enyo enyo na ndị Dahalo nwere ike ịsụ asụsụ Sandawe- ma ọ bụ Hadza-dị ka asụsụ, nakwa na ha jidere ịpị aka n'okwu ụfọdụ mgbe ha gbanwere na Cushitic, n'ihi na ọtụtụ n'ime okwu ndị nwere ịpị bụ okwu ndị bụ isi. Ọ bụrụ otú ahụ, ịpị na-anọchite anya substratum.
A na-akpọkwa Dahalo Sanye, aha ya na Waata agbataobi na-ekekọrịta, nke ndị na-achụ nta mbụ na-asụkwa. Ndị Waata nwere ike na-asụbu asụsụ dị ka Dahalo tupu ha atụgharịa na [[Oromo language|Oromo]].
Nkewa nke Dahalo bụ ihe omimi. Na omenala gụnyere na South Cushitic, Tosco (1991) na-arụ ụka kama na ọ bụ East Cushitic, na Kießling (2001) kwetara na ọ nwere ọtụtụ atụmatụ Eastern ka ọ bụrụ South Cushitic.
k95icb1egk789zw5ac1zwyr31serdw2
Tilahun Gizaw
0
21397
193177
100201
2024-10-26T19:09:46Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */
193177
wikitext
text/x-wiki
'''Tilahun Gizaw''' (Tigrinya: ጥላሁን ግዛው, ṭəlahun打z, c.1940 意 28 Disemba 1969) bụ onye ndú ụmụ akwụkwọ nke keere òkè dị mkpa n'òtù ụmụ akwụkwọ [[Ethiopia|Etiopia]] nke keere aka na Mgbanwe Ọchịchị Etiopia .<ref name="Balsvik 1985">{{Cite book|title=Haile Sellassie's Students: the Intellectual and Social Background to the Revolution|author=Balsvik|first=Randi Rønning|publisher=|year=1985|isbn=|location=East Lansing, MI|pages=262–272}}</ref>
[[Category:Articles with hCards]]
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Tilahun Gizaw na 1940 na Maychew, Tigray, Ethiopia. Ọ bụ nwa onye nwe ala bara ọgaranya si Tigray nke gbara alụkwaghịm na nne ya. Agụmakwụkwọ ya tupu mahadum bụ n'ụlọ akwụkwọ missioning na Aqaqi na [[Addis Ababa]], yana na Haile Selassie I Secondary School. Nwanne ya nwanyị bụ Princess Sara Gizaw, nwanyị di ya nwụrụ nke Mekonnen Haile Selassie.
== Ịgba mbọ ==
Tilahun Giza gosipụtara enweghị mmasị siri ike n'ụlọ eze. N'afọ 1968, ọ meriri Mekonnen Bishaw na ntuli aka maka onye isi oche nke Union of Students of the University of Addis Ababa (USUAA). A na-ele asọmpi ahụ anya dị ka ọgụ dị n'etiti radicalism / nkwenye nye ndị Etiopia, nke Tilahun Gizaw na-anọchite anya ya na mgbanwe mgbanwe, nke Mekonnen na-anọchi anya ya. Ndị ọzọ, ndị isi mahadum gụnyere, hụrụ ya dị ka ọgụ dị n'etiti extrism / fanaticism na ezi uche / imeru ihe n'ókè. N'ịbụ onye nwere nkụda mmụọ, Tilahun Gizaw hapụrụ mahadum ahụ otu afọ. Mgbe ọ lọtara, ọ gbasaa ihe ọmụma ya banyere akwụkwọ mgbanwe na Etiopia. Ọ nọ nso na ndị na-eme ngagharị iwe n'oge oge opupu ihe ubi nke afọ 1969.
f6fqhxirktarsto37v332csh9m5wzfw
Hillsong Music (label)
0
21946
193175
100821
2024-10-26T19:09:08Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:1|0|1 */
193175
wikitext
text/x-wiki
Hillsong Music is Christian music produced by Hillsong Church in Sydney, Australia as well as offshoot churches, Hillsong [[London]], and Hillsong Kiev. Hillsong albums are released and distributed by Hillsong Music. The main groups are Hillsong Worship, Hillsong United, Hillsong Young & Free, and Hillsong Kids.
fumgpo93heelj6ae3k8hzrnme39f5is
Ann-Margret Holmgren
0
22421
193193
101346
2024-10-26T19:14:31Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
193193
wikitext
text/x-wiki
Anna Margareta "Ann-Margret" Holmgren, (née Tersmeden; 17 Febụwarị 1850 na ụbọchị iri na abụọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1940), bụ onye edemede [[Sweden]], onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị, onye n'ahụ maka ụmụ nwanyị na onye na-eme udo.<ref name=":0">{{Cite web|author=Franzén|first=Olle|title=Ann Margret Holmgren|url=https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/13743|accessdate=December 1, 2018|publisher=[[Svenskt biografiskt lexikon]]|language=sv}}</ref>
[[Category:Articles with hCards]]
[[Usòrò:Villa_åsen_kåbo_uppsala.jpg|link=//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/87/Villa_%C3%A5sen_k%C3%A5bo_uppsala.jpg/220px-Villa_%C3%A5sen_k%C3%A5bo_uppsala.jpg|thumb|Villa Åsen na mpaghara Kåbo na Uppsala]]
== Ndụ onwe onye ==
A mụrụ ya na Hässle Manor na Uppland, Sweden. Ọ bụ nwa nwanyị nke Baroness Augusta Jacquette Cederström (181860) na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye na-elekọta ụlọ, onye a ma ama Jacob Nils Tersmeden (1795-1867), ya mere nwa nwa nke Jacob Tersmeden na Lona Lisa Söderhielm.
N'afọ 1869, ọ lụrụ Frithiof Holmgren (1831-1897), dọkịta na prọfesọ na Mahadum Uppsala. Ebe obibi ha, Villa Åsen na mpaghara Kåbo na Uppsala, bụ ebe mkparịta ụka maka ụmụ akwụkwọ nwere ọgụgụ isi na ebe etiti maka echiche siri ike na nke oge a. N'etiti echiche nke oge a n'etiti ndị a siri ike bụ iwebata mba, ọchịchị onye kwuo uche ya, ikike nhọpụta, ikike ndị ọrụ, igbochi afọ ime na ikweghị na Chineke. A na-eche na nke a nyere Holmgren ọmịiko siri ike, ọ sonyekwara na akwụkwọ akụkọ ''Verdandi'' siri ike site na 1898 - 1905.<ref name="amh">{{Cite web|author=Steinrud|first=Marie|title=Anna Margareta (Ann Margret) Holmgren|url=https://skbl.se/en/article/AnnMargretHolmgren|accessdate=December 1, 2018|publisher=Svenskt kvinnobiografiskt lexikon}}</ref>
Mgbe di ya nwụsịrị na 1897, ọ kwagara [[Stockholm]] ebe ndị enyi ya Ellen Key na Lydia Wahlström kpaliri ya itinye aka na nha nhata nwoke na nwanyị. Dị ka onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị, Holmgren kpatara nnukwu esemokwu site na nkwado ya maka ịhụnanya na mmekọahụ n'èzí alụmdi na nwunye, na-emegide ụkpụrụ mmekọahụ abụọ nke oge a. N'onwe ya, ọ kwadoghị ọnọdụ gọọmentị nke òtù ndọrọndọrọ ọchịchị na a ga-enye ụmụ nwanyị ikike ịtụ vootu na "ọnọdụ hà nhata dị ka ụmụ nwoke", n'ihi na nke ahụ ga-apụta n'ezie na ọ bụ naanị ụmụ nwanyị nwere ọtụtụ n'ime iwu ga-enwe ike ịtụ vootu; nke a ga-ewepu ụmụ nwanyị lụrụ di, ndị nọ n'okpuru nlekọta nke di ha, ya mere Holmgren chọkwara ikike ụmụ nwanyị lụọ di na-atụ vootu, nke pụtara na ọ chọrọ ikike ka a kpọọ ha okenye.<ref name="amh">{{Cite web|author=Steinrud|first=Marie|title=Anna Margareta (Ann Margret) Holmgren|url=https://skbl.se/en/article/AnnMargretHolmgren|accessdate=December 1, 2018|publisher=Svenskt kvinnobiografiskt lexikon}}</ref>
N'afọ 1902, e gosipụtara mmeghachi omume abụọ gbasara mgbanwe ụmụ nwanyị na Nzukọ Ndị Omeiwu Sweden. Otu bụ nke Minista Ikpe Ziri Ezi Hjalmar Hammarskjöld, onye tụrụ aro ka e nye ndị ikom lụrụ di vootu abụọ, n'ihi na a ga-ewere ha ka ha mee vootu n'ọnọdụ ndị nwunye ha. Ọ bụ Carl Lindhagen gosipụtara atụmatụ nke ọzọ, onye tụrụ aro ka ụmụ nwanyị nwee ikike ịtụ vootu. Ntuziaka Hammarskjöld kpaliri iwe n'etiti ndị na-ahụ maka ihe ndị ruuru ụmụ nwanyị, bụ ndị guzobere otu nkwado maka mmegharị Lindhagen. Na 4 June 1902, e hiwere Association for Women's Suffrage (Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt ma ọ bụ FKPR): na mbụ ọ bụ ụlọ ọrụ Stockholm, ọ ghọrọ nzukọ mba n'afọ sochirinụ. Holmgren bụ osote onye isi oche nke alaka Stockholm nke National Association for Women's Suffrage (Landsföreningen för kvinnans négoci rösträtt ma ọ bụ LKPR) site na 1902 ruo 1904 na odeakwụkwọ nke kọmitii ndị isi nke Swedish Society for Woman Suffrage site na 1903 ruo 1906. N'ime òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọrụ kachasị mkpa Holmgren bụ nke ọkà okwu: ọ bụ onye otu mbụ mgbe ntọala nke òtù ahụ gasịrị ịga mba niile iji kwuo okwu, kpọkọta ndị na-akwado ya ma guzobe ngalaba mpaghara nke òtù ndọrọ ndọrọ ego, ọrụ nke o ji netwọk ya sara mbara nke kọntaktị n'etiti ndị bụbu ụmụ akwụkwọ Uppsala. N'ụbọchị ọ gbara afọ iri isii n'afọ 1910, LKPR ji eriri ọla edo nke njikọ iri isii mee emume ya, ebe ọ tọrọ ntọala alaka iri isii nke ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite web|title=Ann Margret Holmgren|url=http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/rostratt/biografier/holmgren.xml|accessdate=December 1, 2018|publisher=Göteborgs Universitetsbibliotek|language=sv}}</ref> E nyere ya Illis quorum n'ụbọchị ncheta ọmụmụ ya nke afọ 75.<ref name=":0">{{Cite web|author=Franzén|first=Olle|title=Ann Margret Holmgren|url=https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/13743|accessdate=December 1, 2018|publisher=[[Svenskt biografiskt lexikon]]|language=sv}}</ref>
Holmgren bụkwa osote onyeisi oche nke Sveriges kvinnliga fredsförening (Swedish Women's Peace Association) site na 1901 ruo 1910, onye otu nsọpụrụ nke Nordic Museum na Philochoros Student Folk Dance Association (Philochoros Studentsernas Folkdansförening). Mgbe a gbasara LKPR mgbe eweputara ikike ụmụ nwanyị, Holmgren bụ otu n'ime ndị guzobere Svenska kvinnors Aiggarförbund (Civic Society of Swedish Women) na 1921.<ref>{{Cite web|url=http://www.student.uu.se/studorg/philochoros/english.php|title=Philochoros, the Royal Uppsala University Folk Dance Society|publisher=Philochoros Studenternas Folkdansförening|accessdate=December 1, 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20181206235403/http://www.student.uu.se/studorg/philochoros/english.php|archivedate=December 6, 2018}}</ref>
Holmgren na-arụsi ọrụ ike dị ka onye edemede n'okpuru aha "Märta Bolle". O bipụtara Fru Stråhle . Tidsbilder ur tre slákled (1894) na När riddar Ulf suckar. Urjek familrönikan på Höögsborg (1896), ha abụọ sụgharịrị n'asụsụ German.<ref name="amh">{{Cite web|author=Steinrud|first=Marie|title=Anna Margareta (Ann Margret) Holmgren|url=https://skbl.se/en/article/AnnMargretHolmgren|accessdate=December 1, 2018|publisher=Svenskt kvinnobiografiskt lexikon}}</ref>
Holmgren na di ya Frithiof Holmgren bụ nne na nna nke ụmụ asatọ, gụnyere ọkà mmụta sayensị [[Israel]] Holmgren (1871 Xi-1961). Ọ nwụrụ na 1940 ma lie ya na di ya na ili ochie Uppsala (Uppsala gamla kyrkogård).<ref>{{Cite web|title=Ann Margret Holmgren|url=https://kulturpersoner.uppsalakyrkogardar.se/ann-margret-holmgren/|accessdate=2022-05-18|work=Gamla kyrkogården i Uppsala|language=sv-SE}}</ref>
* Ndepụta nke ndị na-eme udo
<references responsive="1"></references>
ll1gq26nnj51wdg9z4388c8w26ys2ll
Florence Dillsworth
0
23371
193181
103046
2024-10-26T19:10:52Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */
193181
wikitext
text/x-wiki
'''FFlorence Agnes Dillsworth''' (1937-2000), bụ onye nkuzi [[Sierra Leone]] nke jere ozi dị ka onye isi nke St. Joseph's Convent School ma bụrụ onye isi obodo nke atọ nke Freetown, Sierra Leone.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Florence Agnes Dillsworth n'aka nne na nna Sierra Leone Creole, Wilmot Aloysius Dillsoworth (1908-1985), onye odeakwụkwọ obodo Freetown, na Jeanne Dillsworth, nke a mụrụ Peacourt. Florence Dillsworth gara St. Joseph's Convent School na Freetown, Sierra Leone ma mesịa gụọ akwụkwọ na England.
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ==
A họpụtara Florence Dillsworth dị ka nwanyị nke atọ bụ onyeisi obodo Freetown na Freetown City Council.
== Ọnwụ ==
Dillsworth nwụrụ na afọ pụkụ abụọ na Freetown, Sierra Leone, ma lie ya na [[Ascension Island|Ascension]] Town Cemetery.
== Ebenside ==
* [https://allafrica.com/stories/200003030314.html https://allafrica.com/stories/2000030314.html]
* https://allafrica.com/stories/200805200505.html
* https://www.tribpub.com/gdpr/courant.com/
p30huwrib8yidfcvpr3jmnp0cvcuknm
Montreal Protocol
0
26176
193179
112376
2024-10-26T19:10:32Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:1|0|2 */
193179
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:NASA_and_NOAA_Announce_Ozone_Hole_is_a_Double_Record_Breaker.png|áká_ịkẹngạ|thumb|Oghere ozone kacha ukwuu nke Antarctic nke e dekọrọ na Septemba 2006]]
[[Usòrò:Retrospective_video_on_the_Montreal_Protocol.ogv|thumb|300x300px|Vidio nletaghachi na Montreal Protocol na mmekorita n'etiti ndị na-eme iwu, ndị ọkà mmụta sayensị, na ndị isi ụlọ ọrụ iji chịkwaa CFCs.]]
Usoro Montreal Protocol bụ nkwekọrịta mba ụwa e mere iji chebe oyi akwa ozone site n'iwepụ mmepụta nke ọtụtụ ihe na-akpata mmebi ozone. Ekwenyere ya na 16 Septemba 1987, wee banye n'ọrụ na 1 Jenụwarị 1989. Kemgbe ahụ, ọ na-eme mgbanwe itoolu, na 1990 (London), 1991 (Nairobi), 1992 (Copenhagen), 1993 (Bangkok), 1995 (Vienna). ), 1997 (Montreal), 1998 (Australia), 1999 (Beijing) na 2016 (Kigali) N'ihi nkwekọrịta mba ụwa, oghere ozone dị na Antarctica ji nwayọọ nwayọọ na-agbake. Ntụle ihu igwe na-egosi na oyi akwa ozone ga-alaghachi na ọkwa 1980 n'etiti 2040 (n'ofe ụwa niile) na 2066 (n'elu Antarctica). N'ihi nkuchi na mmejuputa ya zuru ebe niile, a na-eto ya dị ka ihe atụ nke mmekorita mba ụwa na-aga nke ọma. Onye bụbu odeakwụkwọ ukwu UN Kofi Annan kwuru na "ikekwe nkwekọrịta mba ụwa kacha aga nke ọma ruo taa bụ Montreal Protocol". N'iji ya tụnyere, nnwekọrịta ibu dị irè na atụmatụ ngwọta nke na-ebelata esemokwu nke mmasị mpaghara so na ihe ịga nke ọma maka ịma aka nkwụsị nke ozone, ebe ụkpụrụ zuru ụwa ọnụ dabere na Protocol Kyoto emeghị otú ahụ. N'okwu a nke ịma aka mbelata ozone, enwere usoro iwu zuru ụwa ọnụ nke etinyelarị tupu e guzobe nkwenye sayensị. Ọzọkwa, echiche ọha na eze n'ozuzu kwenyesiri ike na enwere ike ime ihe egwu dị nso.
Otu 198 (steeti 197 na European Union kwadoro nkwekọrịta ozone abụọ a), na-eme ka ha bụrụ nkwekọrịta mbụ kwadoro n'ụwa nile na akụkọ ntolite nke United Nations.
Nkwekọrịta ndị a n'ezie zuru ụwa ọnụ abụwokwa ihe dị ịrịba ama na mkpa nke usoro ịmebe iwu n'ogo zuru ụwa ọnụ, ebe nanị afọ 14 gafere n'etiti nchọpụta nchọpụta sayensị bụ isi (1973) na nkwekọrịta mba ụwa bịanyere aka na ya (1985 na 1987).
== Okwu na ebumnuche ==
A haziri nkwekọrịta a n'akụkụ dị iche iche nke hydrocarbons halogenated nke na-emebi ozone stratospheric. Ihe niile na-emebi ozone nke Protocol Montreal na-achịkwa nwere ma chlorine ma ọ bụ bromine (ihe ndị nwere naanị fluorine adịghị emerụ oyi akwa ozone). Ụfọdụ ihe na-emebi ozone (ODS) ka usoro Montreal na-achịkwabeghị, gụnyere nitrous oxide (N2O) Maka tebụl nke ihe na-emebi ozone nke Montreal Protocol na-achịkwa, hụ:
Maka otu ọ bụla nke ODS, nkwekọrịta ahụ na-enye usoro iheomume nke a ga-ebelata mmepụta nke ihe ndị ahụ ma mesịa kpochapụ. Nke a gụnyere nkwụsị afọ 10 maka mba ndị ka na-emepe emepe nke akọwapụtara na edemede 5 nke nkwekọrịta ahụ.
=== Hydrochlorofluorocarbons (HCFCs) Phase-out Management Plan (HPMP) ===
N'okpuru Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer, karịsịa Executive Committee (ExCom) 53/37 na ExCom 54/39, Parties a Protocol kwetara ịtọ 2013 dị ka oge ifriizi oriri na mmepụta nke HCFC maka mba ndị ka na-emepe emepe. . Maka mba ndị mepere emepe, mbelata nke oriri na mmepụta HCFC malitere na 2004 na 2010, n'otu n'otu, na 100% mbelata e setịpụrụ maka 2020. Mba ndị na-emepe emepe kwetara ịmalite ibelata oriri ya na mmepụta nke HCFC site na 2015, na 100% mbelata setịpụrụ maka 2030.
Hydrochlorofluorocarbons, nke a na-akpọkarị HCFC, bụ otu ogige mmadụ mere nwere hydrogen, chlorine, fluorine na carbon. A naghị ahụ ha ebe ọ bụla na okike. Mmepụta HCFC malitere ibido ka mba kwekọrịtara ịkwụsị iji CFC n'afọ ndị 1980, bụ nke achọpụtara na ọ na-emebi oyi akwa ozone. Dị ka CFC, a na-eji HCFC maka refrigeration, ikuku ikuku, imepụta ụfụfụ na ntụ oyi. N'adịghị ka ndị CFC, Otú ọ dị, ọtụtụ HCFC na-agbajikwa n'akụkụ kasị ala nke ikuku ma na-etinye obere ihe ize ndụ na oyi akwa ozone. Ka o sina dị, HCFC bụ ikuku griin haus nwere ike, n'agbanyeghị oke ikuku ha dị ala, nke a tụrụ na akụkụ kwa puku ijeri (nde).
Ndị HCFC bụ mgbanwe mgbanwe CFC, ejiri dị ka refrigerant, ihe mgbaze, ihe na-afụ ụfụ maka imepụta ụfụfụ rọba, na ọkụ ọkụ. N'ihe gbasara ike ọgwụgwụ ozone (ODP), ma e jiri ya tụnyere CFC ndị nwere ODP 0.6 - 1.0, HCFC ndị a nwere ODP dị ala (0.01-0.5). N'ihe gbasara ike okpomoku zuru ụwa ọnụ (GWP), ma e jiri ya tụnyere CFC nwere GWP 4,680 - 10,720, HCFC nwere GWP dị ala (76-2,270).
=== Hydrofluorocarbons (HFCs) ===
Na 1 Jenụarị 2019 mmezi Kigali na Protocol Montreal malitere. N'okpuru Ndezigharị Kigali mba kwere nkwa ibelata ojiji nke hydrofluorocarbons (HFCs) karịa 80% n'ime afọ 30 na-abịa. Ka ọ na-erule 27 Disemba 2018, mba 65 akwadola ndezigharị ahụ.
Emepụtara nke ọma na mba ndị mepere emepe, hydrofluorocarbons (HFCs) nọchiri CFC na HCFC. HFC adịghị emerụ oyi akwa ozone n'ihi na, n'adịghị ka CFC na HCFC, ha enweghị chlorine. Otú ọ dị, ha bụ gas griin haus, nwere nnukwu okpomọkụ zuru ụwa ọnụ (GWP), tụnyere nke CFC na HCFC. N'afọ 2009, otu nnyocha gbakọrọ na nbibi ngwa ngwa nke GWP HFC dị elu nwere ike igbochi ihe ruru 8.8 Gt CO2-eq kwa afọ na ikuku ikuku site n'afọ 2050. N'ihi ya, a na-atụpụta atụmatụ nkwụsị nke HFC iji zere ihe ruru 0.5C nke na-ekpo ọkụ site na 2100 n'okpuru ọnọdụ uto HFC dị elu, yana ruo 0.35C n'okpuru ọnọdụ uto HFC dị ala. N'ịghọta ohere ewepụtara maka iwetulata HFC ngwa ngwa na nke ọma site na Montreal Protocol, malite na 2009 Federated States of Micronesia tụpụtara mgbanwe iji wedata HFCs GWP dị elu, na US, Canada na [[Mézíkọ|Mexico]] na-agbaso atụmatụ yiri ya na 2010.
Mgbe afọ asaa nke mkparita uka gachara, na October 2016 na 28th Nzukọ nke Parties na Montreal Protocol na Kigali, Parties na Montreal Protocol nakweere Kigali Ndezigharị nke Parties kwetara wetu HFCs n'okpuru Montreal Protocol. Ndozigharị na Protocol Montreal nke na-akwado iwu ga-ahụ na mba ndị mepere emepe wedata mmepụta na oriri HFC ha dịkarịa ala pasenti 85 ma e jiri ya tụnyere ọnụ ahịa ha kwa afọ na oge 2011-2013. Otu mba ndị ka na-emepe emepe gụnyere China, Brazil na South Africa nyere iwu ka ha belata ojiji HFC ha site na 85 pasent nke uru ha bara na 2020-22 site n'afọ 2045. India na ụfọdụ mba ndị ọzọ na-emepe emepe - Iran, Iraq, Pakistan, na ụfọdụ akụ na ụba mmanụ dị ka Saudi Arabia na Kuwait - ga-ebelata HFC ha site na 85 pasent nke ụkpụrụ ha na 2024-26 site n'afọ 2047.
Na 17 Nọvemba 2017, n'ihu Nzukọ 29th nke Parties of the Montreal Protocol, Sweden ghọrọ onye nke iri abụọ iji kwado mmezi Kigali, na-akwalite Ndozigharị n'elu ọnụ ụzọ nnabata ya na-ahụ na ndezigharị ahụ ga-abanye n'ike 1 Jenụwarị 2019.
== Akụkọ ihe mere eme ==
N'afọ ndị 1970, ndị chemists Frank Sherwood Rowland na Mario Molina, ndị nọ na Mahadum California, Irvine mgbe ahụ, malitere ịmụ mmetụta nke CFC na ikuku ụwa. Ha chọpụtara na ụmụ irighiri ihe CFC kwụsiri ike ka ha nọrọ na ikuku ruo mgbe ha biliri n'etiti stratosphere ebe ha ga-emecha (mgbe nkezi nke afọ 50-100 maka CFC abụọ nkịtị) ga-emebi site na ultraviolet radieshon na-ewepụta chlorine. atọm. Rowland na Molina kwuziri na enwere ike ịtụ anya na atom chlorine ndị a ga-ebute mbibi nke nnukwu ozone (O3) na stratosphere. Arụmụka ha gbadoro ụkwụ na ntụnyere Paul J. Crutzen na Harold Johnston na-arụ n'oge a, bụ́ ndị gosiri na nitric oxide (NO) pụrụ ịkpata mbibi nke ozone. (Ọtụtụ ndị ọkà mmụta sayensị ndị ọzọ, gụnyere Ralph Cicerone, Richard Stolarski, Michael McElroy, na Steven Wofsy tụrụ aro n'onwe ha na chlorine pụrụ ịkpata ọnwụ ozone, ma ọ dịghị onye ghọtara na CFC bụ isi iyi chlorine buru ibu.) E nyere Crutzen, Molina na Rowland. Nrite Nobel maka Chemistry nke 1995 maka ọrụ ha na nsogbu a.
Ihe si na gburugburu ebe obibi pụta na nchọpụta a bụ na, ebe ọ bụ na ozone stratospheric na-amịkọrọ ọtụtụ n'ime ultraviolet-B (UV-B) radieshon na-eru n'elu ụwa, mbelata ozone oyi akwa site na CFC ga-eduga na mmụba nke UV-B radieshon. elu, na-ebute mmụba nke ọrịa kansa anụ ahụ na mmetụta ndị ọzọ dị ka mmebi nke ihe ọkụkụ na phytoplankton mmiri.
Mana ndị nnọchiteanya nke ụlọ ọrụ aerosol na halocarbon na-arụrịta ụka nke ukwuu na echiche Rowland-Molina. E hotara onye isi oche nke bọọdụ DuPont ka ọ na-ekwu na echiche nke mmebi nke ozone bụ "akụkọ sayensị... ibu nke ihe mkpofu... ihe nzuzu". Robert Abplanalp, onye isi oche nke Precision Valve Corporation (na onye mepụtara valve mbụ aerosol spray), degaara Chancellor nke UC Irvine akwụkwọ mkpesa banyere nkwupụta ọha na eze Rowland (Roan, p. 56.)
Mgbe Rowland na Molina bipụtachara akwụkwọ ha bụ́ isi na June 1974, ha gbara akaebe n’otu nnọkọ n’ihu Ụlọ Nnọchiteanya nke United States na December 1974. N’ihi ya, e wepụtara nnukwu ego iji mụọ akụkụ dị iche iche nke nsogbu ahụ na iji kwado ihe ndị mbụ a chọpụtara. N'afọ 1976, Ụlọ Akwụkwọ Na-ahụ Maka Sayensị Mba U.S. (NAS) wepụtara akụkọ nke kwadoro nkwenye sayensị nke echiche mbibi ozone. NAS gara n'ihu na-ebipụta nyocha sayensị metụtara ya n'ime afọ iri na-abịa.
Mgbe ahụ, na 1985, ndị ọkà mmụta sayensị Britain Antarctic Survey bụ Joe Farman, Brian Gardiner na Jon Shanklin bipụtara nsonaazụ nke mkpokọta ozone dị ala nke ukwuu n'elu Halley Bay dị nso na South Pole. Ha chere na nke a jikọtara ya na ụbara ọkwa nke CFC na ikuku. Ọ were ọtụtụ mbọ ndị ọzọ iji wepụta mfu Antarctic dị ka ihe dị adị ma dị oke egwu, ọkachasị mgbe NASA weghachitere data dabara na ndekọ satịlaịtị ya. Ihe omume a na-atụghị anya ya na Antarctic, yana foto sayensị NASA nke oghere ozone rụrụ ọrụ dị mkpa na mkparịta ụka Montreal Protocol. Mmetụta nke ọmụmụ ihe ndị a, ihe atụ 'ozone hole', na ihe ngosi anya mara mma n'ime ihe ngosi oge na-adịghị anya bụ ihe na-awụ akpata oyi n'ahụ maka ndị mkparita ụka na Montreal, Canada iji were okwu ahụ kpọrọ ihe.
[[Usòrò:Satellite_map_of_ozone_about_Antartica.png|thumb|Map satellite TOMS na-egosi ngụkọta ozone n'elu mpaghara Antarctic. E wepụtara ya na 1 Ọktoba 1983 (NASA)]]
[[Usòrò:Subscriptions_to_the_Montreal_Protocol_by_region,_OWID.svg|thumb|Ndị debanyere aha na Montreal Protocol site na mpaghara, 1987-2013]]
Ọzọkwa na 1985, mba 20, gụnyere ọtụtụ ndị isi na-emepụta CFC, bịanyere aka na nkwekọrịta Vienna, bụ nke guzobere usoro maka ịkparịta ụka n'iwu mba ụwa banyere ihe na-emebi ozone. Mgbe achọpụtara oghere ozone site na SAGE 2 ọ were naanị ọnwa 18 iji nweta nkwekọrịta nkwekọrịta na Montreal, Canada.
Mana ụlọ ọrụ CFC akwụsịghị nke ahụ ngwa ngwa. N'ihe dị ka afọ 1986, Alliance for Responsible CFC Policy (otu òtù na-anọchite anya ụlọ ọrụ CFC nke DuPont tọrọ ntọala) ka na-arụ ụka na sayensị ejighị n'aka na ọ ga-akwado ihe ọ bụla. N'afọ 1987, DuPont gbara akaebe n'ihu Congress Congress na "Anyị kwenyere na ọ nweghị nsogbu dị nso nke chọrọ iwu n'otu akụkụ." Na ọbụna na March 1988, Du Pont oche Richard E. Heckert ga-ede n'akwụkwọ ozi na United States Senate, "anyị agaghị emepụta a ngwaahịa ma ọ bụrụ na e nwere ike mere, na-eji, edozi na tụfuo nke n'enweghị na-agbanwe agbanwe na kwesịrị ekwesị nchekwa. Nhazi ahụike na gburugburu ebe obibi. Ugbu a, ihe akaebe sayensị adịghị egosi mkpa ọ dị maka mbelata ikuku CFC dị egwu. Ọ nweghị ihe ọ bụla dị na ntinye aka nke CFC na mgbanwe ozone ọ bụla hụrụ..."
kmskdedscreb3s0l966n1tawsipvk4i
Ihe mkpofu dị ize ndụ
0
26325
193178
113381
2024-10-26T19:10:08Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
193178
wikitext
text/x-wiki
Ihe mkpofu na-egbu egbu bụ ihe ọ bụla a na-achọghị n'ụdị ọ bụla nwere ike imerụ ahụ (dịka ọmụmaatụ site na ikuru ume, ilo, ma ọ bụ tinye ya na akpụkpọ ahụ). Ndị ụlọ ọrụ na-emepụtakarị, ngwaahịa ndị ahịa dị ka igwe onyonyo, kọmputa, na ekwentị nwere kemịkalụ na-egbu egbu nke nwere ike imerụ ikuku ma metọọ ala na mmiri. Ikpofu ihe mkpofu dị otú ahụ bụ isi okwu ahụike ọha.
== Nchịkọta ihe ndị na-egbu egbu ==
Ihe ndị na-egbu egbu bụ ihe na-egbu egbu n'ihi ụlọ ọrụ dịka mmepụta ihe, ọrụ ugbo, ihe owuwu, ụgbọ ala, ụlọ nyocha, na ụlọ ọgwụ nke nwere ike ịnwe ọla dị arọ, radieshon, nje nje dị ize ndụ, ma ọ bụ nsị ndị ọzọ. Ihe mkpofu na-egbu egbu abawanyela kemgbe mgbanwe nke ụlọ ọrụ mmepụta ihe, na-akpata nnukwu nsogbu zuru ụwa ọnụ. Ikpofu ihe mkpofu dị otú ahụ abụrụla nke dị mkpa karịa na mgbakwunye nke ọtụtụ ọganihu teknụzụ nwere ihe ndị na-egbu egbu. Ngwaahịa ndị dị ka ekwentị mkpanaaka, kọmpụta, tiivi, na mbara igwe nwere kemịkal na-egbu egbu nke nwere ike imerụ gburugburu ebe obibi ma ọ bụrụ na a naghị atụfu ya nke ọma iji gbochie mmetọ nke ikuku na mmetọ nke ala na mmiri. A na-ewere ihe dị ka ihe na-egbu egbu mgbe ọ na-akpata ọnwụ ma ọ bụ mmerụ ahụ site na ikuru ume, ilo, ma ọ bụ itinye uche ya na akpụkpọ ahụ.
Ihe mkpofu ahụ nwere ike ịnwe kemịkalụ, ọla dị arọ, radieshon, nje nje dị ize ndụ, ma ọ bụ nsị ndị ọzọ. Ọbụna ezinụlọ na-emepụta ihe ndị dị ize ndụ site n'ihe ndị dị ka batrị, ngwá ọrụ kọmputa, na agba ma ọ bụ ọgwụ na-egbu egbu. Ihe na-egbu egbu nwere ike ịbụ nke mmadụ mere ma ndị ọzọ na-emekarị na gburugburu ebe obibi. Ọ bụghị ihe niile dị ize ndụ ka a na-ewere dị ka nsị.
United Nations Environment Programme (UNEP) achọpụtala [[Ihe Omume Na-ahụ Maka Gburugburu Ebe Obibi nke Mba Ndị Dị n'Otu|ihe]] iri na otu dị mkpa na-etinye ahụike mmadụ n'ihe ize ndụ:
* '''Arsenic''': eji eme circuit eletrik, dị ka ihe na-eme na ọgwụ ahụhụ, na dị Ka ihe nchedo osisi. A na-ahazi ya dị ka ihe na'ahụ maka ọrịa kansa.
* '''[[Asbestos]]''': bụ ihe eji eme ihe maka mkpuchi ụlọ, ụfọdụ ụlọ ọrụ ka na-eji ihe a emepụta ihe mkpofu na brek. Mmetụta nke eriri asbestos nwere ike ibute ọrịa kansa akpa ume na as bestosis.
* '''Cadmium''': a na-ahụ ya na batrị na plastik. Enwere ike iku ume site na anwụrụ sịga ma ọ bụ gbarie ya mgbe etinye ya dị ka ihe na-acha uhie uhiri na nri. Ikpughe ya na-eduga na mmebi akpa ume, iwe nke eriri afọ, na ọrịa akụrụ.
* '''Chromium''': a na-eji ya eme ihe dị ka brik maka ọkụ ọkụ ụlọ ọrụ, dị Ka ígwè siri ike eji eme ígwè, na chrome plating, imepụta ihe na ihe ndị na'acha anụnụ anụcha, ichekwa osisi, yana akpụkpọ anụ. A maara na ọ na-akpata ọrịa kansa, na ịnọ ogologo oge nwere ike ịkpata ọrịa bronchitis na mmebi nke akpa ume.
* '''Ihe mkpofu''' ahụike: dị ka agịga na karama ọgwụ nwere ike ịgbasa pathogens na microorganisms na-emerụ ahụ, na'eduga n'ọrịa dịgasị iche iche.
* '''Cyanide''': nsí a na-ahụ na ụfọdụ ọgwụ ahụhụ na ọgwụ rodenticides. N'ime nnukwu doses, ọ nwere ike iduga na ahụ mkpọnwụ, convulsions, na nsogbu iku ume.
* Lead: a na-ahụ ya na batrị, ágbá, na mgbọ. Mgbe a na-eri ya ma ọ bụ na a ga-ekuru ya, ọ nwere ike imerụ usoro akwara na nke ọmụmụ, na akụrụ.
* '''Mercury''': eji eme ihe maka ezé na batrị. A na-ejikwa ya emepụta gas chlorine. Ikpughe ihe nwere ike ibute nkwarụ ọmụmụ na mmerụ ahụ nke akụrụ na ụbụrụ
* A na-eji '''PCBs''', ma ọ bụ polychlorinated biphenyls eme ihe n'ọtụtụ usoro mmepụta, site na ụlọ ọrụ na'ọrụ, yana na paints na sealants. Mmebi nwere ike ime site na ikpughe, na-emetụta usoro akwara, ọmụmụ, yana imeju.
* '''POPs''', [[Ihe na-emetọ ihe ndị dị ndụ|ihe]] na-emetọ ihe ndị dị ndụ. A na-ahụ ha na kemịkal na ọgwụ ahụhụ ma nwee ike ibute nkwarụ nke usoro akwara na nke ọmụmụ. Ha nwere ike ịba ụba na usoro nri ma ọ bụ nọgide na gburugburu ebe obibi ma na-ebugharị ha n'ebe dị anya site na ikuku.
* '''Acid siri ike na alkalis''' eji emepụta na mmepụta ụlọ ọrụ. Ha nwere ike ibibi anụ ahụ ma mebie ahụ n'ime.
Ihe mkpofu na-egbu egbu na nke dị ize ndụ nke a na-eleghara anya bụ ngwaahịa ụlọ ndị a na-emepụta n'ụlọ ndị a na-adị kwa ụbọchị bụ ndị a na-ekpofu na-ekwesịghị ekwesị dị ka batrị ochie, ọgwụ pesticide, agba, na mmanụ ụgbọ ala. Ihe mkpofu na-egbu egbu nwere ike na-emeghachi omume, na-enwu ọkụ, na nke na-emebi emebi. Na United States, a na-ahazi ihe mkpofu ndị a n'okpuru Iwu [[:en:Resource_Conservation_and_Recovery_Act|Resource Conservation and Recovery Act]] (RCRA).
* Ihe mkpofu na-emeghachi omume bụ ndị nwere ike ịkpata mgbawa mgbe a na'ọkụ, gwakọta ya na mmiri ma ọ bụ kpochie ya. Ha nwere ike ịhapụ gas na-egbu egbu n'ime ikuku. Ha anaghị akwụsi ike ọbụna n'ọnọdụ dị mma. Otu ihe atụ bụ batrị lithium sulfur.
* [[Ignitibility|Ihe]] mkpofu a na-agbanye ọkụ nwere ebe ọkụ na'okpuru 60 degrees Celsius. Ha na-ere ọkụ nke ukwuu ma nwee ike ịkpata ọkụ. Ihe atụ bụ solvents na mmanụ mkpofu.
* Ihe mkpofu na-emebi emebi bụ mmiri nwere ike imebi akpa ígwè. Ndị a bụ acid ma ọ bụ bases nwere ọkwa pH nke na-erughị maọbụ hà ka 2, ma o ji karịa ma Ọ bụ hà 12.5. Otu ihe atụ bụ batrị acid.
Site na mmụba nke teknụzụ zuru ụwa ọnụ, enwere ọtụtụ ihe ndị a na-ewere na-egbu egbu ma na-emerụ ahụ ike mmadụ. Uto teknụzụ n'ọkwa a dị oke egwu maka mmepeanya ma nwee ike mechaa bute mmerụ ahụ / nsonaazụ ọjọọ. Ụfọdụ n'ime nkà na ụzụ a gụnyere ekwentị na kọmputa. A na-enye ihe ndị dị otú ahụ aha e-waste ma ọ bụ EEE, nke na-anọchi anya ngwá ọrụ eletrik na eletrọnịkị. A na-ejikwa okwu a maka ngwa ahịa dị ka friji, ihe egwuregwu ụmụaka, na igwe ịsa ákwà. Ihe ndị a nwere ike ịnwe ihe ndị na-egbu egbu nwere ike ịdaba n'ime usoro mmiri mgbe a tụfuru ya. Mbelata nke ọnụ ahịa ngwaahịa ndị a enyela ohere kesaa ihe ndị a n'ụwa niile n'echeghị echiche ma ọ bụ nlebara anya maka ijikwa ngwa ahịa ahụ ozugbo ha abaghị uru ma ọ bụ gbajiri.
Na US, [[:en:United_States_Environmental_Protection_Agency|Environmental Protection Agency]](EPA) na ụlọ ọrụ steeti na-emepụta ma na-amanye ụkpụrụ maka nchekwa, ọgwụgwọ na mkpofu ihe mkpofu dị ize ndụ. EPA chọrọ ka e jiri nlezianya pụrụ iche na-edozi ihe mkpofu nsi, ma tụfuo ya n'ụlọ ọrụ ahaziri iche na obodo. Ọzọkwa, ọtụtụ obodo US nwere ụbọchị nchịkọta ebe a na-achịkọta ihe mkpofu nsi ụlọ. Ụfọdụ ihe ndị a na-agaghị anabata na ebe a na-ekpofu ahịhịa mgbe niile bụ mgboagha, ihe mkpofu a na-ere ahịa, ihe mgbawa / ihe ịma jijiji, agịga / sirinji hypodermic, mkpofu ọgwụ, ihe redioaktivu, na ihe nchọpụta anwụrụ ọkụ.
== Mmetụta ahụike ==
Ihe mkpofu na-egbu egbu na-enwekarị carcinogens, na ikpughe na ndị a site n'ụzọ ụfọdụ, dị ka ntapu ma ọ bụ ikpochapụ site na nchekwa, na-ebute ọrịa kansa na-apụta ugboro ugboro na ndị mmadụ ekpughere. Dịka ọmụmaatụ, a chọtara ụyọkọ nke ọrịa kansa ọbara na-adịghị ahụkebe polycythemia vera n'akụkụ ebe mkpofu nsị na-egbu egbu na ugwu ọwụwa anyanwụ [[Pensílvéníyạ|Pennsylvania]] na 2008.
Akwụkwọ akụkọ Human & Ecological Risk Assessment Journal mere nnyocha lekwasịrị anya na ahụ ike nke ndị mmadụ bi nso n'ebe a na-ekpofu ahịhịa nke obodo iji hụ ma ọ ga-emerụ ahụ dị ka ibi n'akụkụ ebe mkpofu dị ize ndụ. Ha mere ọmụmụ ihe afọ 7 nke nwalere kpọmkwem maka ụdị ọrịa cancer 18 iji hụ ma ndị sonyere nwere ọnụ ọgụgụ dị elu karịa ndị na-adịghị ebi n'akụkụ ala. Ha mere ọmụmụ ihe a na ọdịda anyanwụ [[Másáchusẹts|Massachusetts]] n'ime radius 1-mile nke North Hampton Regional Landfill.
Ndị mmadụ na-ezute nsị ndị a e liri n'ime ala, na mmiri na-asọpụta, na mmiri dị n'ime ala nke na-enye mmiri ọṅụṅụ, ma ọ bụ na idei mmiri, dị ka o mere mgbe Ajọ Ifufe Katrina gasịrị. Ụfọdụ nsị, dị ka mercury, na-anọgide na gburugburu ebe obibi ma na-agbakọta. N'ihi nchịkọta nke mercury dị n'ime mmiri dị ọcha na gburugburu ebe obibi nke mmiri, azụ ndị na-eri anụ bụ isi iyi nke mercury na nri mmadụ na anụmanụ. Ihe mkpofu na-egbu egbu." National Geographic. National Geographic, 2010. Weebụ 26 Eprel 2010.
'''''Mgbasawanye nke Ebe Ngwuputa Na-egbu egbu na United States'''''
Na United States taa, ọtụtụ nde ndị America bi n'akụkụ ebe mkpofu nsị nke dị na mbara ala dị kilomita atọ n'ebe ha bi ugbu a. Dịka ọmụmaatụ, na February 2022, a chọpụtara na "pasent 75 nke ndị isi ojii America nwere ike ibi nso ụlọ ọrụ na-emepụta ihe mkpofu." Ndị bi na ma ọ bụ n'akụkụ obodo dị kilomita 1.8 gburugburu Superfund ma ọ bụ saịtị dị ize ndụ nwere "oke ihe ize ndụ maka ahụike uche ogologo ndụ na ogologo oge na nsogbu ahụike anụ ahụ, gụnyere ọrịa kansa, nkwarụ ọmụmụ, na nkwarụ mmepe." Enwere ihe dị ka nde mmadụ 21 ndị bi n'ime otu maịl nke saịtị ndị a na-enye ohere ka kemịkalụ siri ike na nsị, dị ka lead na mercury, ndị gbapụrụ banye n'ime mmiri dị nso, iji metụta àgwà ikuku, na ọnọdụ ala na-akpata mbibi gburugburu ebe obibi. gburugburu. N'oge gara aga, mgbanwe ihu igwe nke afọ ndị na-adịbeghị anya na-abawanye oke mmiri ozuzo, idei mmiri, na ifufe sitere na ifufe nwere ohere ka ukwuu ịkpaghasị ọdịnaya nke ebe mkpofu nsị ndị a na-ekwe ka ogige organic na-adịghị akwụsi ike laghachi na gburugburu ebe obibi.
'''Ihe mkpofu na ọrịa na-egbu egbu na mba atọ dị na Latin America'''
Enwere ike ịhụ na n'Ajentina, [[Mézíkọ|Mexico]], na Uruguay enwewo mmụba n'ime mmepe ụlọ ọrụ mmepụta ihe, ime obodo, na ikike mmekọrịta ọha na eze. Ka ụlọ ọrụ ndị a na-etolite, enwere ihe na-akpata mmetọ nke na-esite na mkpughe gburugburu ebe obibi na ihe mkpofu dị ize ndụ. Mgbe ndị mmadụ kpugheere mmetọ a, ha na-enwe mmetụta ahụike na-adịghị mma. Site na ọrịa na-arị elu, afọ ndụ nkwarụ na-agbanwe agbanwe (DALY) na-amalite ibelata, ya mere oge nke onye ọ bụla na-adị ndụ na-ebelata, karịsịa na mba ndị dị ala na nke etiti.
Mba ndị a dị obere ma ọ bụ nke etiti na-akpata ego (LMIC) nwere obere akụrụngwa iji mesoo ihe mkpofu nsi, dị ka “usoro iwu na-ezighi ezi, enweghị ọrụ nke ọtụtụ ụlọ ọrụ, nyocha na-adịghị mma, na mkpofu na-ekwesịghị ekwesị nke mmetọ.” Dịka ọmụmaatụ, "a ka na-eji ndu eme ceramics artisanal glazing n'agbanyeghị na enwere ụzọ ndị ọzọ dị ize ndụ." Edu na-abanye n'ala na isi mmiri ma ọ bụrụ na ejideghị ya. Ụmụaka na-enwekarị ike karịa ndị okenye ịnweta ọtụtụ ndu ma ọ bụrụ na ekpughere ha n'oge, na-eme ka ha nwee "nsogbu omume n'oge uto, mbelata IQ, nkwarụ ọgụgụ isi, na mbelata nkà na-ahụ anya." Ọ bụrụ na a na-ekpughe ndị okenye n'ọrụ, ha nwere ike ịnwe ọnụ ọgụgụ ọbara mgbali elu dị elu karịa ndị nkịtị. Ụmụ nwoke nwere ike ịkpata ọnụ ọgụgụ sperm dị ala na nwanyị nwere ike ime ime ọpụpụ.
Iji nwetakwuo ibu arọ nke ọrịa na-akpata site na nsị nsị TSIP, Mmemme njirimara saịtị na-egbu egbu, "na-achọpụta ebe mkpofu dị ize ndụ na-arụ ọrụ na nke gbahapụrụ agbahapụ sitere na ọrụ mmepụta ihe na nke nkịtị na LMIC". Ka nyocha na-amalite, a na-achọpụta ma chọpụta isi ihe na-emetọ ya. Dịka ọmụmaatụ, "Ọla dị arọ bụ isi ihe na-emetọ ihe na-emekarị, na ntinye nke ala emetọọ bụ ụzọ mgbasa ozi na-emekarị nke edepụtara na nchekwa data TSIP". A họọrọ Argentina, Mexico, na Uruguay ebe ọ bụ na ha nwere data ndị ọzọ dịnụ mgbe ha mezuru usoro ụfọdụ. Ka ọ dị ugbu a, enwere njirisi ise nke a ga-emerịrị ka e wee tinye ebe mkpofu dị ize ndụ na nyocha; "Ihe nlere ihe gbasara ihe gbasara ndụ ma ọ bụ gburugburu ebe obibi kwesịrị ịdị; ekwesịrị ịkọwapụta ọnụ ọgụgụ ndị nọ n'ihe ize ndụ; ndị nhazi GPS nọchiri anya ebe saịtị ahụ, ma kọwapụta nkọwa nke ihe omume ndị na-ebute mmetọ." Iji tụọ ọ̀tụ̀tụ̀ lead dị n'ime ala, a na-eji spectrometer X-ray fluorescence (XRF) a na-ejide aka. bụ ndị e kpugheere ụzọ.
[[Usòrò:Exposed_population_by_age_and_childbearing_status.jpg|thumb|N'ime ndị a kpughere, ọnụ ọgụgụ ụmụ nwanyị nọ n'afọ ịmụ nwa hà nhata na mba atọ ahụ.]]
[[Usòrò:TSIP_sites_in_Argentina_and_Uruguay.jpg|thumb|Nhazi ala nke saịtị TSIP na Argentina na Uruguay na DALYs sitere na ikpughe isi]]
[[Usòrò:TSIP_sites_in_Mexico.jpg|thumb|Nhazi ala nke saịtị TSIP na Mexico na DALYs sitere na ikpughe isi]]
Achịkọtara data mkpughe ahụ site na mkpokọta saịtị mkpofu dị ize ndụ 129 ekesara gafee Argentina (n = 23), Mexico (n = 62), na Uruguay (n = 44). Na fig. 1 na 2 saịtị nke nkesa ala ka egosiri. Onu ogugu ndi mmadu 316,703 nọ n'ihe ize ndụ nke ikpughe (pụtara = 2455; median = 250 kwa saịtị), nke bu ihe dika 0.19% nke onu ogugu mba ato. Enwere atụmatụ nke mmadụ 80,021 bụ ndị inyom nwere afọ ịmụ nwa (afọ 15–49), yana mmadụ 122,084 ndị na-erubeghị afọ 18.
'''Dioxins na Nchịkọta Ihe Ndị Dị Ike na Campania, Ịtali'''
N'afọ ndị na-adịbeghị anya na mpaghara Campania, Ịtali enwewo ịrị elu nke mkpofu na-ezighị ezi na ọkụ nke nsị na ihe mkpofu siri ike. Na nzaghachi na nke a, enweela ịrị elu nke mkpụrụ ndụ kemịkalụ dị ize ndụ dị ka dioxins bụ carcinogenic, nke pụtara na ha nwere ike ịkpata ọrịa kansa, nke na-apụta na mmadụ na anụmanụ. Dịka ọmụmaatụ, enwere mmụba n'oge na-adịbeghị anya nke atụrụ ndị a mụrụ n'ebe ndị mmetọ nwere, "ọnụọgụ chromosome na-esighi ike, ọnụ ọgụgụ dị elu nke na-anwụ anwụ, na ọnụ ọgụgụ dị elu nke mmepe nwa ebu n'afọ na-adịghị mma ma e jiri ya tụnyere atụrụ a zụlitere n'ebe ndị na-adịghị emerụ emerụ. ”
Iji chọpụta ihe kpatara mmekọrịta dị n'etiti ọnwụ kansa na ọrịa ime ụmụ mmadụ na-abịa site na mkpofu iwu na-akwadoghị, e sere map site na iji mpaghara mpaghara nke saịtị ahụ.
Dịka mmadụ nwere ike ịhụ ọtụtụ saịtị ndị a dị na Campania ebe Naples na Caserta dabere.
Mgbasa nke dioxin site na iri nri bụ isi n'ihi ngwaahịa anụmanụ sitere na anụmanụ ndị a zụlitere na mpaghara mpaghara ebe dioxins kacha elu. Ndị nchọpụta nwalere mmiri ara ehi mammalian site na mpaghara ndị a wee hụ na ọkwa dioxin karịrị ego a tụrụ aro. Ahụrụ nke a nke ukwuu dị ka okwu n'ihi na ụmụ mmadụ nwere ikike kachasị elu itinye dioxin n'ime anụ ahụ abụba ha. Iji nwalee nke a, ụmụ nwanyị 94 nọ na Campania bụ ndị na-enye nwa ara, nwalere sample nke mmiri ara ara ha wee chọpụta na nwanyị ọ bụla nwere dioxin n'ime mmiri ara ha. Achọpụtakwara njikọ na ka ị na-akawanyewanye dioxin n'ime mmiri ara ara gị.
== Nchịkwa na iwepụ ==
Otu n'ime nsogbu kachasị na ihe ndị na-egbu egbu taa bụ ka esi atụfu ya nke ọma. Tupu agabiga iwu gburugburu ebe obibi ọgbara ọhụrụ (na US, nke a bụ n'afọ ndị 1970), ọ bụ ihe iwu kwadoro ịtụfu ihe mkpofu dị otú ahụ n'ime iyi, osimiri, na oke osimiri, ma ọ bụ lie ya n'okpuru ala n'ebe a na-ekpofu ahịhịa. Iwu mmiri dị ọcha nke US, nke ewepụtara na 1972, na RCRA, nke ewepụtara na 1976, mepụtara mmemme mba niile iji hazie njikwa na mkpofu ihe mkpofu dị ize ndụ.
Ụlọ ọrụ ugbo na-eji ihe karịrị tọn 800,000 nke pesticides n'ụwa nile kwa afọ nke na-emerụ ala, na-emecha na-abanye na mmiri dị n'ime ala, nke nwere ike imetọ mmiri ọṅụṅụ. Enwere ike imetọ oke osimiri site na mmiri mmiri ozuzo nke mmiri ọgwụ ndị a kwa. Ihe mkpofu na-egbu egbu n'ụdị mmanụ mmanụ nwere ike wụba n'oké osimiri site na ntapu ọkpọkọ ma ọ bụ nnukwu ụgbọ mmiri, mana ọ nwekwara ike ịbanye n'oké osimiri site na ụmụ amaala kwa ụbọchị na-atụnye mmanụ ụgbọ ala n'ime usoro mmiri ozuzo. Ntufu bụ ntinye ihe mkpofu n'ime ma ọ bụ n'ala. A na-ahazi ụlọ mkpofu ka ọ bụrụ ihe mkpofu na-adịgide adịgide ma gbochie mwepụta nke mmetọ na-emerụ ahụ na gburugburu ebe obibi.
Omume ikpofu mkpofu kacha dị ize ndụ bụ itinye n'ebe a na-ekpofu ala dị ka ebe a na-ekpofu ahịhịa, ihe mkpofu n'elu, ikpo mkpofu, ngalaba ọgwụgwọ ala, ma ọ bụ ntụtụ olulu mmiri. Ntufu ala dị n'okpuru ihe achọrọ n'okpuru Mmemme mmachi mkpofu ala nke EPA. A na-ahazi olulu mmiri ịgba ọgwụ n'okpuru mmemme nchịkwa injection nke gọọmenti etiti.
Enwere ike ibibi ihe mkpofu ahịhịa site n'ọkụ na oke okpomọkụ. Agbanyeghị, ọ bụrụ na mkpofu ahụ nwere ọla dị arọ ma ọ bụ isotopes redioaktivu, a ga-ekewapụ ihe ndị a ma chekwaa ya, n'ihi na enweghị ike ibibi ha. Usoro nchekwa ga-achọ ime ka ihe ndị na-egbu egbu nke ihe mkpofu ahụ ghara imegharị, ikekwe site na nchekwa n'ime arịa ndị a kpuchiri ekpuchi, itinye n'ime ebe a na-ekpo ọkụ dị ka iko ma ọ bụ ngwakọta simenti, ma ọ bụ ili ozu n'okpuru okpu ụrọ na-adịghị agwụ agwụ. Ndị na-ebu ihe mkpofu na ụlọ ọrụ mkpofu nwere ike ịnata ụgwọ; N'ihi ya, enwere ike iji ụzọ mkpofu na-ezighi ezi iji zere ịkwụ ụgwọ ndị a. Ebe a na-ahazi njikwa ihe mkpofu nsí, mkpofu ihe mkpofu nsí na-ekwesịghị ekwesị nwere ike ịta ntaramahụhụ ma ọ bụ mkpọrọ. Enwere ike iji saịtị ili ozu maka ihe mkpofu nsi na ala brownfield ndị ọzọ meruworo ka ọ bụrụ ahịhịa ndụ ndụ ma ọ bụ megharịa ya maka iji azụmahịa ma ọ bụ ụlọ ọrụ mmepụta ihe.
=== Akụkọ ihe mere eme nke US toxic waste regulation ===
RCRA na-achịkwa ọgbọ, ụgbọ njem, ọgwụgwọ, nchekwa, na mkpofu ihe mkpofu dị ize ndụ. Iwu nchịkwa ihe na-egbu egbu (TSCA), nke e mekwara na 1976, nyere EPA ikike ịnakọta ozi gbasara ihe ọhụrụ na ihe dị adị, yana ịchịkwa ihe ọ bụla e kpebisiri ike na-ebute ihe ize ndụ na-enweghị isi na ahụike ọha na eze ma ọ bụ gburugburu ebe obibi. Iwu Superfund, nke ewefere na 1980, mepụtara mmemme nchacha maka saịtị mkpofu ndị gbahapụrụ ma ọ bụ enweghị nchịkwa.
Enweela ogologo ọgụ na-aga n'ihu n'etiti obodo na ndị na-ahụ maka gburugburu ebe obibi megide gọọmentị na ụlọ ọrụ gbasara otu esi ede ma tinye ụkpụrụ na iwu siri ike. Agha ahụ malitere na North Carolina na njedebe oge okpomọkụ nke afọ 1979, ka a na-emejuputa iwu EPA's TSCA. Na North Carolina, a kpachapụrụ mmanụ PCB merụrụ n'okporo ụzọ awara awara nke ime obodo Piedmont, na-ekepụta PCB kachasị ukwuu na akụkọ ntolite America yana nsogbu ahụike ọha nke ga-enwe mmetụta maka ọgbọ na-abịa. E mechara chịkọta ihe PCB mebiri emebi wee lie ya na ebe a na-ekpofu ahịhịa na Warren County, mana mmegide nke ụmụ amaala, gụnyere nnukwu ngosipụta ọha, kpughere ihe egwu dị n'ihe mkpofu nsi, ọdịda nke mkpofu ahịhịa karịa ka eji ya eme, yana iwu EPA na-enye ohere ka e wuo ihe mkpofu ahịhịa. na obere ala, mana saịtị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-anabata.
Ụmụ amaala Warren County rụrụ ụka na ụkpụrụ mkpofu mkpofu nsị na-adabere na echiche bụ isi na ihe EPA nwere n'ime ala nkụ nke nkụ ga-enwe ihe mkpofu na-egbu egbu. Echiche a mere ka a mata ebe ebe mkpofu ahịhịa na-egbu egbu na iwu ndị etinyere na Ndebanye aha Federal EPA. Dịka ọmụmaatụ, n'afọ 1978, isi ebe a na-ekpofu ahịhịa na-egbu egbu nwere ike ọ gaghị adị nso karịa mita ise site na mmiri dị n'ime ala, mana enwere ike iwepụ ụkpụrụ a na ndị ọzọ. Mwepu nke iwu gbasara ebe dị anya n'etiti isi ihe mkpofu nsị na mmiri dị n'ime ala kwere ka ntọala ahụ bụrụ naanị otu ụkwụ n'elu mmiri ala ma ọ bụrụ na onye nwe / onye na-arụ ọrụ ụlọ ọrụ ahụ nwere ike igosi onye nchịkwa mpaghara EPA na usoro nchịkọta mkpofu nwere ike. etinyere ya na na agaghị enwe njikọ hydraulic n'etiti isi ala na mmiri ala. Ụmụ amaala na-arụrịta ụka na nkwụsịtụ na iwu ebe obibi bụ usoro ịkpa ókè na-eme ka mgbanwe site na sayensị gaa na ndọrọ ndọrọ ọchịchị gbasara mkpebi ụlọ na na South nke a ga-apụta ịkpa ókè agbụrụ nke ụlọ ọrụ nlekọta mkpofu dị ize ndụ na ndị isi ojii na ndị ọzọ dị nta. Ha rụkwara ụka na nkwenye sayensị bụ na enweghị ike ijide n'aka na njide na-adịgide adịgide. Dika iguzogide ntughari nke PCB na Warren County gara n'ihu na nyocha gosiputara na EPA akọrọ-eli ozu na-ada ada, EPA kwuru na Federal Register ya na ihe mkpofu nile ga-emecha gbasa na a ga-eji naanị ihe nkwụsịtụ.
Ọtụtụ afọ nke nyocha na ihe ọmụma pụtara ìhè nke ọdịda nke Warren County PCB landfill mere ka ụmụ amaala nke Warren County kwubie na EPA's dry-eli landfill design and ụkpụrụ na-achịkwa mkpofu nsị na ihe ize ndụ adabereghị na sayensị dị mma na nkà na ụzụ zuru oke. Ụmụ amaala Warren County kwubiri na North Carolina's 1981 Waste Management Act bụ nke sayensị na n'usoro iwu anabataghị n'ihi na o nyere ikike ịnọ ọdụ nke nsị, ihe ize ndụ na ihe mkpofu nuklia tupu a na-ege ntị n'ihu ọha, na-amachibido ndị ọchịchị obodo n'oche ebe ụlọ ọrụ ahụ, ma nye ikike iji ya mee ihe. nke ike ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa.
N'ikpeazụ nke ngagharị iwe Warren County, 1984 Federal Hazardous and Solid Waste Mmezigharị na Iwu Nchekwa akụrụngwa na mgbake gbadoro ụkwụ na mbelata mkpofu na iwepụ ala mkpofu dị ize ndụ yana mmezi mmezi maka mwepụta nke ihe ndị dị ize ndụ. Usoro ndị ọzọ gụnyere na mgbanwe 1984 gụnyere mmụba ikike mmanye maka EPA, ụkpụrụ njikwa mkpofu dị ize ndụ karịa, yana mmemme nchekwa nchekwa ala zuru oke.
Ntufu ihe mkpofu nsi na-aga n'ihu na-abụ isi iyi nke esemokwu na U.S N'ihi ihe egwu ndị metụtara njikwa na mkpofu nsị nsị, obodo na-eguzogidekarị ebe a na-edebe ihe mkpofu nsị na ụlọ ọrụ nlekọta mkpofu ndị ọzọ; Otú ọ dị, ikpebi ebe na otu esi ekpofu ihe mkpofu bụ akụkụ dị mkpa nke ime atụmatụ akụ na ụba na gburugburu ebe obibi.
Okwu banyere ijikwa ihe mkpofu nsí abụrụla nsogbu zuru ụwa ọnụ ka azụmahịa mba ụwa na-esi n'ihe ndị na-emepụta nsi na-abawanye na ibufe ha na mba ndị mepere emepe. N'afọ 1995, Òtù Mba Ndị Dị n'Otu na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ malitere ịhụ na a na-ekpofu ihe mkpofu nsí n'ụzọ iwu na-akwadoghị ma kenye onye nkwuchite pụrụiche ka ọ nyochaa akụkụ ikike mmadụ na okwu a (Commission resolution 1995/81). Na Septemba 2011, Kansụl na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ kpebiri iwusi ikike ahụ ike ịgụnye usoro ndụ niile nke ngwaahịa dị ize ndụ site n'ichepụta ruo ebe ikpeazụ (aka cradle ruo ili), na-emegide naanị mmegharị na ikpofu ihe mkpofu dị ize ndụ. Agbanwela aha onye nta akụkọ pụrụ iche ka ọ bụrụ “Onye nkwupụta Pụrụ Iche gbasara ikike ụmụ mmadụ gbasara njikwa gburugburu ebe obibi na mkpofu ihe ndị dị ize ndụ na mkpofu.” (Human Rights Council 18/11). Ogologo ikike ya dị ka nke Septemba 2012 n'ihi nsonaazụ dị ize ndụ na-emetụta ndị mmadụ na-akwado omume ọma gburugburu ebe obibi gbasara ọgbọ, njikwa, njikwa, nkesa, na mkpofu ikpeazụ nke ihe ndị dị ize ndụ na ndị na-egbu egbu gụnyere okwu nke nchedo ndị na-akwado ikike gburugburu ebe obibi.
=== Map nke ihe mkpofu na-egbu egbu na United States ===
TOXMAP bụ sistemụ ozi mpaghara (GIS) sitere na ngalaba nke Ọrụ Ozi Ọpụrụiche nke United States National Library of Medicine (NLM) nke jiri maapụ United States nyere ndị ọrụ aka ịchọpụta data sitere na United States Environmental Protection Agency (EPA) Mmemme ntọhapụ nke Superfund na Toxics. Ewetara ozi ahụike kemịkalụ na gburugburu ebe obibi site na NLM's Toxicology Data Network (TOXNET) na PubMed, yana site na isi mmalite ndị ọzọ nwere ikike. Ọchịchị Trump wepụrụ nchekwa data ahụ na ịntanetị na Disemba 2019.
== Hụkwa ==
* Onye Ọrụ Orange
* Ịchụfu gburugburu ebe obibi
* [[Ịkpa ókè agbụrụ gburugburu ebe obibi]]
* Mgbanwe gburugburu ebe obibi
* Ndepụta nke saịtị Superfund na United States
* [[Mmetọ]]
* Ihe mkpofu radiation
* Uzuzu uhie, ihe na-akpata mmepụta alumina
* Mgbukpọ na-egbu egbu
== Ihe odide ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
qwc5011u8kjgmw07oau5bb593uscusf
Environmental degradation
0
26732
193176
146388
2024-10-26T19:09:28Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|1 */
193176
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Wallaroo-mines-0749.jpg|thumb|Afọ iri asatọ na ise mgbe a hapụsịrị Wallaroo Mines (Kadina, South Australia), mosses ka bụ naanị ahịhịa n'ebe ụfọdụ n"ebe ahụ.]]
Nbibi gburugburu ebe obibi bụ mmebi nke gburugburu ebe obibi site na mbelata ihe onwunwe dịka ịdị mma ikuku, mmiri na ala; mbibi nke gburugburu ebe obibi; mbibi ebe obibi; ikpochapu anụ ọhịa; na mmetọ. A kọwapụtara ya dị ka mgbanwe ọ bụla ma ọ bụ ọgbaghara na gburugburu ebe a chọpụtara na ọ na-emebi ma ọ bụ na-adịghị mma.
Enwere ike ịkọwa nchegbu gbasara gburugburu ebe obibi dị ka mmetụta ọjọọ nke ọrụ ọ bụla mmadụ na-eme na gburugburu ebe obibi. A na-agụnye ihe ndị dị ndụ yana akụkụ anụ ahụ nke gburugburu ebe obibi. Ụfọdụ n'ime isi ihe ịma aka gburugburu ebe obibi na-ebute oke nchegbu bụ mmetọ ikuku, mmetọ mmiri, mmetọ gburugburu ebe obibi, mmetọ ahịhịa, na ihe ndị ọzọ.
Nbibi gburugburu ebe obibi bụ otu n'ime egwu iri nke ndị otu ọkwa dị elu na-adọ aka na ntị na iyi egwu, ihe ịma aka na mgbanwe nke United Nations. Atụmatụ mba ụwa nke United Nations maka Mbelata Ọdachi na-akọwa mbibi gburugburu ebe obibi dị ka "mbelata ikike nke gburugburu ebe obibi iji zute ebumnobi ọha na eze na gburugburu ebe obibi, na mkpa". Mmebi gburugburu ebe obibi na-abịa n'ụdị dị iche iche. Mgbe ebibiri ebe obibi sitere n'okike ma ọ bụ mebie ihe ndị sitere n'okike, gburugburu ebe obibi na-emebi emebi. Mgbalị iji gbochie nsogbu a gụnyere nchekwa gburugburu ebe obibi na njikwa akụrụngwa gburugburu ebe obibi. Mmechi nke na-ebute mbibi nwekwara ike bute esemokwu gburugburu ebe ndị obodo na-ahazi na-emegide ike ndị na-achịkwa gburugburu ebe obibi.
== Mfu nke ụdị dị iche iche ==
[[Usòrò:Operação_Hymenaea,_Julho-2016_(29399454651).jpg|thumb|Mgbukpọ nke oké ọhịa Amazon na steeti Maranhão nke Brazil, 2016]]
Ndị ọkà mmụta sayensị na-ekwusi ike na ọrụ mmadụ emewo ka ụwa bụrụ ihe omume mkpochapụ nke isii. Ekwuru na mfu nke ụdị ndụ dị iche iche bụ n'ihi oke mmadụ karịrị akarị, mmụba nke ọnụ ọgụgụ mmadụ na-aga n'ihu na iribiga ihe ókè sitere n'okike nke ụwa site n'aka ndị ọgaranya ụwa. Akuko 2020 sitere na World Wildlife Fund choputara na oru mmadu – kpomkwem iribiga ihe ókè, onu ogugu onu ogugu onu ogugu onu ogugu onu ogugu onu ogugu onu ogugu onu ogugu onu ogugu onu ogugu onu ogugu onu ogugu onu ogugu onu ogugu onu ogugu, emebiwo 68% nke anụ ọhịa vertebrate kemgbe 1970. Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services, nke United Nations IBES bipụtara na 2019. , na-ekwu na ihe dị ka otu nde ụdị osisi na anụmanụ na-eche mbibi n'ihi ihe ndị na-akpata mmadụ, dị ka ịgbasa ala mmadụ maka ọrụ ugbo ụlọ ọrụ mmepụta ihe na ịzụ anụ ụlọ, yana ịkụ azụ.
Kemgbe e guzobere ọrụ ugbo n'ihe karịrị afọ 11,000 gara aga, ụmụ mmadụ agbanweela ihe dị ka pasent 70 nke elu ala ụwa, ebe a na-ebelata ihe ọkụkụ nke ahịhịa zuru ụwa ọnụ site na ọkara, na mpaghara anụ ụlọ na-ahụ mbelata nke ụdị ndụ dị iche iche karịa 20% na nkezi. Nnyocha ọmụmụ 2021 na-ekwu na naanị 3% nke mbara ala mbara ala bụ ihe na-emebi emebi na gburugburu ebe obibi, nke pụtara mpaghara nwere ahụike ahụike nke ụdị anụmanụ dị iche iche na obere akara ụkwụ mmadụ. Ọtụtụ n'ime gburugburu ebe obibi ndị a na-emebibeghị dị n'ebe ụmụ amaala bi.
Mmetụta mfu ndị a na-emetụta ndụ mmadụ na ọdịmma mmadụ ewelitela nnukwu nchegbu. Dị ka ihe atụ, gbasara ngalaba ọrụ ugbo, akwụkwọ bụ́ The State of the World’s Biodiversity for Food and Agriculture, nke Òtù Na-ahụ Maka Nri na Ọrụ Ugbo nke United Nations bipụtara na 2019, na-ekwu na “mba dị iche iche na-akọ na ọtụtụ ụdị ndị na-enye aka n’ọrụ dị mkpa nke gburugburu ebe obibi, gụnyere pollinators, ndị iro eke nke pests, ntule ala na ụdị nri anụ ọhịa, na-ada ada n'ihi na mbibi na nbibi nke ebe obibi, ngabiga ókè, mmetọ mmetọ na ihe iyi egwu ndị ọzọ" na na "isi ihe dị iche iche gburugburu ebe obibi na-enye ọtụtụ ọrụ dị mkpa maka nri na ọrụ ugbo. , gụnyere inye mmiri dị ọcha, nchebe pụọ n'ihe ize ndụ na inye ụdị ebe obibi dị ka azụ̀ na ndị na-eme ihe ọkụkụ, na-ebelata.”
=== Mmetụta nke mmebi gburugburu ebe obibi na ndụ ụmụ nwanyị ===
N'ụzọ ọnwụ nke ụdị dị iche iche na mmebi nke gburugburu ebe obibi na-emetụta ndụ, Food and Agriculture Organization nke United Nations na'ahụkwa na n'ọnọdụ nke ala na gburugburu ụlọ na mpaghara ime obodo, ụmụ agbọghọ na ụmụ nwanyị na na ndị inyom na - na.N'ụzọ mfu dị iche iche nke ihe ndị dị ndụ na mbibi gburugburu ebe obibi na-emetụta ndụ ndụ, Òtù Na-ahụ Maka Nri na Ọrụ Ugbo nke Mba Ndị Dị n'Otu na-achọpụtakwa na n'ọnọdụ ala ndị mebiri emebi na gburugburu ebe obibi n'ime ime obodo, ma ụmụ agbọghọ na ụmụ nwanyị na-arụ ọrụ dị arọ karị.
Ebe obibi ụmụ nwanyị, ahụike, nchekwa nri na nri na-edozi ahụ, ịnweta mmiri na ike, na ike ịnagide mmebi gburugburu ebe obibi na-emetụta ezighi ezi. Nrụgide gburugburu ebe obibi na ihe ịma jijiji, karịsịa n'ime ime obodo, na-amanye ụmụ nwanyị ime ihe ga-esi na ya pụta, na-abawanye ibu ọrụ nlekọta a na-akwụghị ụgwọ.
Nke a na-egosi, dịka ọmụmaatụ, njem ndị dị ogologo iji nweta ihe ndị bụ isi na ikpughe ka ukwuu n'ihe ize ndụ nke ịzụ ahịa mmadụ, ndina n'ike, na ime ihe ike mmekọahụ.
== Mmebi nke mmiri ==
[[Usòrò:Nile_River_and_delta_from_orbit.jpg|thumb|Nzọụkwụ Ethiopia iji mejupụta ọdọ mmiri Grand Ethiopian Renaissance Dam nwere ike belata mmiri Naịl site na 25% ma bibie ala ugbo Ijipt.<ref>{{Cite news|title=In Africa, War Over Water Looms As Ethiopia Nears Completion Of Nile River Dam|url=https://www.npr.org/2018/02/27/589240174/in-africa-war-over-water-looms-as-ethiopia-nears-completion-of-nile-river-dam?t=1595668819363|work=[[NPR]]|date=27 February 2018}}</ref>]]
Otu isi ihe na-ebute mbibi gburugburu ebe obibi bụ mbelata nke mmiri dị ọcha n'ụwa. Ihe dị ka naanị 2.5% nke mmiri niile dị n'ụwa bụ mmiri dị ọhụrụ, nke fọdụrụ bụ mmiri nnu. 69% nke mmiri dị ọhụrụ bụ oyi na-atụ na mkpuchi ice dị na [[Antarctica]] na Greenland, yabụ naanị 30% nke 2.5% nke mmiri ọhụrụ dị maka oriri. Mmiri dị ọcha bụ akụ dị oke mkpa, ebe ọ bụ na ndụ n'ụwa dabere na ya. Mmiri na-ebufe nri, mineral na kemịkalụ dị n'ime biosphere n'ụdị ndụ niile, na-akwado ma osisi na anụmanụ, ma na-ebufe elu ụwa na ntinye ihe.
Ihe atọ kachasị elu ugbu a na-eji mmiri ọhụrụ eme ihe maka 95% nke oriri ya; A na-eji ihe dị ka 85% mee ihe maka ịgba mmiri n'ubi, ebe a na-egwu golf, na ogige ntụrụndụ, 6% na-eji maka ebumnuche ụlọ dị ka ịsa ahụ n'ime ime ụlọ na ogige n'èzí na iji ahịhịa, na 4% na-eji maka ebumnuche mmepụta ihe dị ka nhazi, ịsacha, na jụrụ oyi na ụlọ ọrụ mmepụta ihe. A na-eme atụmatụ na otu onye n'ime mmadụ atọ n'ụwa dum na-eche ụkọ mmiri ihu, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ otu ụzọ n'ụzọ ise nke ndị bi n'ụwa bi na mpaghara ụkọ mmiri nkịtị, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ otu ụzọ n'ụzọ anọ nke ndị bi n'ụwa bi na mba ndị na-emepe emepe nke na-enweghị nsogbu. akụrụngwa dị mkpa iji jiri mmiri sitere na osimiri na aquifer dị. Ụkọ mmiri bụ nsogbu na-arịwanye elu n'ihi ọtụtụ ihe ndị a tụrụ anya n'ọdịnihu gụnyere mmụba ọnụ ọgụgụ mmadụ, ịba ụba nke obodo, ụkpụrụ ndụ dị elu, na mgbanwe ihu igwe.
Ọwụwa mmiri nke ụlọ ọrụ na nke ụlọ, ọgwụ pesticides, fatịlaịza, okooko osisi plankton, silt, mmanụ, nsị kemịkalụ, ihe ndị na-eme ihe redio, na mmetọ ndị ọzọ bụ ụfọdụ n'ime mmetọ mmiri na-emekarị. Ndị a nwere nnukwu mmetụta na-adịghị mma na mmiri ma nwee ike ime ka mmebi na ọkwa dị iche iche.
=== Mgbanwe ihu igwe na okpomọkụ ===
Mgbanwe ihu igwe na-emetụta oke mmiri nke ụwa n'ọtụtụ ụzọ. A na-ebu amụma na ọnọdụ okpomọkụ zuru ụwa ọnụ ga-ebili n'afọ ndị na-abịanụ n'ihi ọtụtụ ike na-emetụta ihu igwe. Ọnụ ọgụgụ nke ikuku carbon dioxide (CO2) ga-ebili, ma ihe abụọ a ga-emetụta akụ mmiri; evaporation na-adabere n'ike n'ike na ọnọdụ okpomọkụ na mmiri dị nke nwere ike imetụta oke mmiri dị na ya iji mejupụta mmiri dị n'ime ala.
Ntugharị sitere na osisi nwere ike imetụta ịrị elu nke ikuku CO2, nke nwere ike ibelata ojiji ha na-eji mmiri, mana nwekwara ike bulie ojiji ha na-eji mmiri site na mmụba nke mpaghara akwukwo. Okpomọkụ na-ebili nwere ike ibelata oge snow n'oge oyi ma na-abawanye ike nke snow na-agbaze nke na-eduga na oke mmiri nke nke a, na-emetụta mmiri ala, idei mmiri na ụkọ mmiri ozuzo, na ikike nchekwa na-adabere na mpaghara ahụ.
Okpomọkụ oyi na-ekpo ọkụ na-eme ka mbelata nke mkpọ snow, nke nwere ike ime ka mmiri na-ebelata n'oge okpomọkụ. Nke a dị mkpa karịsịa n'etiti latitudes na n'ógbè ugwu ndị na-adabere na mmiri na-asọpụta glacial iji mejupụta usoro osimiri ha na mmiri dị n'ime ala, na-eme ka ebe ndị a na-esiwanye ike na ụkọ mmiri ka oge na-aga; mmụba nke okpomọkụ ga-ebu ụzọ mee ka mmiri na-agbaze ngwa ngwa site na glaciers n'oge okpomọkụ, na-esote nlọghachi azụ na glaciers na mbelata na mgbaze na n'ihi ya mmiri na-enye kwa afọ ka nha nke glaciers ndị a na-adịwanye ntakịrị ma dị ntakịrị.
Mgbasa ọkụ nke mmiri na ụbara agbaze nke glaciers oké osimiri site na mmụba nke okpomọkụ na-eme ka ịrị elu nke oke osimiri. Nke a nwekwara ike imetụta oke mmiri dị n'akụkụ osimiri. Ka ọnụ mmiri na deltas nwere salinity dị elu na-aga n'ihu n'ime ala, ntinye nke mmiri nnu na-ebute mmụba nke salinity na ọdọ mmiri na aquifers. N'ihi nke a nwekwara ike ịkpata ịrị elu nke oke osimiri site na mbelata nke mmiri dị n'ime ala, n'ihi na mgbanwe ihu igwe nwere ike imetụta usoro mmiri mmiri n'ọtụtụ ụzọ. Nkesa na-adịghị mma nke okpomọkụ na-arịwanye elu na ụbara mmiri ozuzo gburugburu ụwa na-ebute oke mmiri na ụkọ mmiri, ma ọnụ ọgụgụ zuru ụwa ọnụ nke mmiri dị n'ime ala na-egosi ịrị elu nke oke osimiri, ọbụna mgbe agbanyere meltwater na thermal mgbasa ozi, nke nwere ike inye nzaghachi dị mma na nsogbu ndị ahụ. ịrị elu oke osimiri na-ebute oke mmiri dị ọhụrụ.
Mmụba nke okpomọkụ ikuku na-ebute ịrị elu nke mmiri mmiri, nke dịkwa oke mkpa na mmebi mmiri dị ka mmiri ga-esiwanye ike na nje bacteria. Mmụba nke okpomọkụ mmiri nwekwara ike imetụta gburugburu ebe obibi nke ukwuu n'ihi ụdị mmetụta nke okpomọkụ, nakwa site n'iweta mgbanwe n'ime ahụ nke mmiri na-eme onwe ya ka ọ dị ọcha site na mbelata ikuku oxygen gbazere n'ime mmiri n'ihi mmụba nke okpomọkụ.
=== Mgbanwe ihu igwe na mmiri ozuzo ===
A na-ebu amụma na ịrị elu nke okpomọkụ zuru ụwa ọnụ ga-ejikọta ya na mmụba nke mmiri ozuzo zuru ụwa ọnụ mana n'ihi ụbara mmiri ozuzo, idei mmiri, ụbara ọnụ ọgụgụ nke mbuze nke ala, na oke ala, ọ ga-enwe ike ịdaba na àgwà mmiri, n'ihi na mgbe mmiri ga-ebuwanye ibu. nri ọ ga-ebukwa mmetọ ndị ọzọ. Ọ bụ ezie na ọtụtụ nlebara anya banyere mgbanwe ihu igwe na-eduga na okpomoku zuru ụwa ọnụ na mmetụta griin haus, ụfọdụ n'ime mmetụta kachasị njọ nke mgbanwe ihu igwe nwere ike ịbụ site na mgbanwe nke mmiri ozuzo, evapotranspiration, mpụta mmiri na mmiri ala. A na-atụ anya na, na nkezi, mmiri ozuzo zuru ụwa ọnụ ga-abawanye, ebe ụfọdụ na-enweta mmụba na ụfọdụ mbelata.
Ụdị ihu igwe na-egosi na ọ bụ ezie na mpaghara ụfọdụ kwesịrị ịtụ anya mmụba nke mmiri ozuzo, dị ka na okpomọkụ na elu ugwu, a na-atụ anya na mpaghara ndị ọzọ ga-ahụ mbelata, dị ka na subtropics. Nke a ga-emecha mee ka mgbanwe [[latitude]] dị iche iche na nkesa mmiri. A na-atụkwa anya na mpaghara ndị a na-enweta oke mmiri ozuzo ga-enweta mmụba a n'oge oyi ha ma na-akpọnwụ n'ezie n'oge okpomọkụ ha, na-emepụta ọbụna mgbanwe karịa nkesa mmiri ozuzo. Dị ka o kwesịrị ịdị, nkesa nke mmiri ozuzo n'ofe ụwa enweghị oke, na-eme ka mgbanwe dị iche iche na mmiri dị n'ebe dị iche iche.
Mgbanwe na oke mmiri ozuzo na-emetụta oge na oke idei mmiri na oke ọkọchị, usoro mgbanwe mmiri na-agbapụta, na gbanwee ọnụego mgbanye mmiri n'ime ala. Mgbanwe nke oke mmiri ozuzo na nkesa ga-emetụta usoro ahịhịa na ọnụego uto, nke ga-emetụtakwa ọrụ ugbo yana usoro gburugburu ebe obibi. Mbelata mmiri ozuzo ga-anapụ mpaghara mmiri na-eme ka tebụl mmiri daa na ebe nchekwa mmiri, osimiri, na ọdọ mmiri tọgbọrọ chakoo. Tụkwasị na nke ahụ, mmụba ga-ekwe omume na evaporation na evapotranspiration ga-ebute, dabere na ịrị elu okpomọkụ. A ga-ebelata ihe nchekwa mmiri dị n'ime ala, na mmiri nke fọdụrụ nwere ohere ka ukwuu nke adịghị mma site na saline ma ọ bụ mmetọ n'elu ala.
Mgbanwe ihu igwe na-ebute oke mbibi ala na-ebute oke ọzara na ala enweghị nri. Ihe iyi egwu nke mmebi ala na-abawanye kwa ụbọchị ma mara ya dị ka nnukwu ihe iyi egwu zuru ụwa ọnụ. Dị ka Global Assessment of Land Deradation and Improvement (GLADA) si kwuo, otu ụzọ n'ụzọ anọ nke mpaghara ala gburugburu ụwa nwere ike ịka akara ugbu a dị ka ihe rụrụ arụ. Nbibi ala kwesiri imetụta ndụ mmadụ ijeri 1.5 na ijeri tọn 15 nke ala na-eme nri na-efunahụ kwa afọ n'ihi ọrụ mmadụ na mgbanwe ihu igwe.
=== Mmụba ọnụ ọgụgụ mmadụ ===
[[Usòrò:Population_curve.svg|thumb|Ihe osise nke ọnụ ọgụgụ mmadụ site na 10000 BCE ruo 2000 CE. Ọ na-egosi mmụba okpukpu asaa nke ọnụ ọgụgụ mmadụ n'ụwa nke mere kemgbe ngwụcha narị afọ nke iri na asaa.]]
Ọnụ ọgụgụ mmadụ n'ụwa na-agbasa ngwa ngwa, nke gụnyere ọbụna ngwa ngwa ngwa ngwa akụ na ụba bụ isi ihe kpatara mmebi nke gburugburu ebe obibi. Ọchịchọ mmadụ na-enwe maka akụrụngwa na-akpaghasị nha nhata nke gburugburu ebe obibi. Ụlọ ọrụ mmepụta ihe na-ekusa anwụrụ ọkụ n'ime ikuku ma na-ebunye kemịkalụ na-emerụ ihe ndị dị na mmiri. Anwụrụ ọkụ na-agụnye ikuku ndị na-emerụ ahụ dị ka carbon monoxide na sulfur dioxide. Ọkwa dị elu nke mmetọ ikuku na-etolite n'ígwé nke na-emecha banye n'ime ikuku. Ngwakọta dị iche iche dị ka chlorofluorocarbons (CFCs) ewepụtala oghere na oyi akwa ozone, nke na-ekweta ọkwa dị elu nke radieshon ultraviolet, na-etinye ụwa n'ihe ize ndụ.
A na-agbasakwa mmiri dị ọhụrụ nke ihu igwe na-emetụta gburugburu ọnụ ọgụgụ mmadụ na-abawanye ụba n'ụwa niile. A na-eme atụmatụ na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ otu ụzọ n'ụzọ anọ nke ndị bi n'ụwa nile bi na mpaghara nke na-eji ihe karịrị 20% nke mmiri mmiri na-emegharịghachi; eji mmiri eme ihe ga-abawanye na ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ ebe mmiri na-akawanye njọ site na mbelata nke iyi na mmiri ala nke mgbanwe ihu igwe kpatara. Ọ bụ ezie na mpaghara ụfọdụ nwere ike ịhụ mmụba nke mmiri dị ọhụrụ site na nkesa na-ezighi ezi nke mmụba mmiri ozuzo, a na-atụ anya ịba ụba nke mmiri.
Ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ na-abawanye pụtara mwepu na mmiri maka ụlọ, ọrụ ugbo, na ụlọ ọrụ mmepụta ihe, nke kachasị n'ime ndị a bụ ọrụ ugbo, kwenyere na ọ bụ isi ihe na-akpata mgbanwe gburugburu ebe obibi na mmebi mmiri. Afọ 50 na-esote ga-abụ oge ikpeazụ nke mgbasawanye ọrụ ugbo ngwa ngwa, mana ọnụ ọgụgụ buru ibu ma baa ọgaranya n'oge a ga-achọkwu ọrụ ugbo.
Ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ na-abawanye n'ime afọ iri abụọ gara aga, ma ọ dịkarịa ala na United States, esonyekwara na ngbanwe na mmụba nke obodo ndị mepere emepe site na ime obodo, nke na-etinye uche maka mmiri na mpaghara ụfọdụ, ma na-etinye nrụgide na mmiri ọhụrụ. site na ụlọ ọrụ mmepụta ihe na mmetọ mmadụ. Ime obodo na-ebute oke mmadụ na ọnọdụ ibi ndụ adịghị ọcha, ọkachasị na mba ndị ka na-emepe emepe, nke n'aka nke ya na-ekpughe ọnụ ọgụgụ mmadụ na-arịwanye elu na ọrịa. Ihe dị ka 79% nke ndị bi n'ụwa nọ na mba ndị ka na-emepe emepe, bụ ndị na-enweghị ohere ịnweta mmiri dị ọcha na usoro nsị, na-ebute ọrịa na ọnwụ site na mmiri mmetọ na ụbara nke ụmụ ahụhụ na-ebu ọrịa.
=== Ọrụ ugbo ===
[[Usòrò:20210331_Global_tree_cover_loss_-_World_Resources_Institute.svg|thumb|Ọnụ ọgụgụ nke osisi zuru ụwa ọnụ efunahụla okpukpu abụọ kemgbe afọ 2001, na-eru nso n'ógbè dị ka Ịtali.<ref>{{Cite news|author=Butler|first=Rhett A.|title=Global forest loss increases in 2020|url=https://news.mongabay.com/2021/03/global-forest-loss-increases-in-2020-but-pandemics-impact-unclear/|work=Mongabay|date=31 March 2021}} ● ''Mongabay'' graphing WRI data from {{Cite web|title=Forest Loss / How much tree cover is lost globally each year?|url=https://research.wri.org/gfr/forest-extent-indicators/forest-loss|work=research.WRI.org|publisher=World Resources Institute — Global Forest Review|archiveurl=https://web.archive.org/web/20210310203850/https://research.wri.org/gfr/forest-extent-indicators/forest-loss|archivedate=10 March 2021|date=January 2021}}</ref>]]
[[Usòrò:Water_pollution_in_the_Wairarapa.JPG|thumb|Mmetọ mmiri n'ihi ọrụ ugbo mmiri ara ehi na Wairarapa na New Zealand]]
Ọrụ ugbo na-adabere na mmiri ala dịnụ, bụ nke mgbanwe ihu igwe na-emetụta kpọmkwem, na mmiri ozuzo bụ ntinye na usoro a na usoro dị iche iche bụ mmepụta, dị ka evapotranspiration, mmiri na-agbapụta n'elu, mmiri na-asọba na mmiri n'ime ala. Mgbanwe na ihu igwe, ọkachasị mgbanwe nke mmiri ozuzo na evapotranspiration nke ụdị ihu igwe buru n'amụma ga-emetụta ozugbo iru mmiri nke ala, mmiri na-asọpụta n'elu, na mgbanye mmiri dị n'ime ala.
N'ebe mmiri ozuzo na-ebelata dị ka amụma ihu igwe si kwuo, enwere ike ibelata iru mmiri nke ala. N'iburu nke a n'uche, ọrụ ugbo n'ọtụtụ mpaghara chọburu ogbugba mmiri n'ubi, nke na-eme ka mmiri dị ọhụrụ kwụsịlata site n'iji mmiri na-eme ihe n'anụ ahụ yana mmebi nke ọrụ ugbo na-ebute mmiri. Ịgba mmiri na-amụba nnu na nri na-edozi ahụ na mpaghara ndị na-agaghị emetụta ya, na-emebi iyi na osimiri site na nkwụsị na iwepụ mmiri. Fatịlaịza na-abanye ma mmiri mkpofu mmadụ na anụ ụlọ nke na-emecha banye na mmiri dị n'ime ala, ebe nitrogen, phosphorus, na kemịkalụ ndị ọzọ sitere na fatịlaịza nwere ike ịgbanye ma ala na mmiri acid. Ụfọdụ ihe a chọrọ maka ọrụ ugbo nwere ike ịbawanye karịa ndị ọzọ nwere ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ na-aba ụba nke ukwuu n'ụwa, na anụ bụ otu ngwa ahịa a na-atụ anya na ọ ga-eji okpukpu abụọ karịa ihe oriri zuru ụwa ọnụ site na 2050, nke na-emetụta kpọmkwem inye mmiri dị ọcha zuru ụwa ọnụ. Ehi chọrọ mmiri ka ọ ṅụọ, karịa ma ọ bụrụ na okpomọkụ dị elu na iru mmiri dị ala, na ihe ọzọ ma ọ bụrụ na usoro mmepụta ehi dị n'ime ya dị ukwuu, ebe ọ bụ na ịchọta nri na-achọkwu mgbalị. Mmiri dị mkpa na nhazi nke anụ ahụ, nakwa na mmepụta nri maka anụ ụlọ. Nri nwere ike imerụ ozu nke mmiri dị ọhụrụ, na ebe a na-egbu anụ, dabere n'otú e si elekọta ha nke ọma, na-atụnye ihe mkpofu dị ka ọbara, abụba, ntutu isi, na ihe ndị ọzọ dị n'ahụ ahụ iji nweta mmiri dị ọcha.
Mbufe mmiri si n'ọrụ ugbo gaa n'obodo mepere emepe na ime obodo na-ewelite nchegbu gbasara ịdịgide ọrụ ugbo, ọdịda akụ na ụba obodo, nchekwa nri, nrịba ụkwụ carbon sitere na nri ebubata, yana mbelata nguzozi azụmaahịa mba ofesi. Mbelata nke mmiri dị ọcha, dị ka etinyere ya na mpaghara ndị a kapịrị ọnụ na ndị mmadụ bi na ya, na-abawanye ụkọ mmiri dị ọhụrụ n'etiti ndị mmadụ ma na-emekwa ka ndị mmadụ nwee ike ịnweta esemokwu akụ na ụba, mmekọrịta ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'ọtụtụ ụzọ; ịrị elu oke osimiri na-amanye ịkwaga site na mpaghara dị n'ụsọ oké osimiri gaa na mpaghara ndị ọzọ dị n'ime ime obodo, na-eme ka ndị mmadụ bịaruo nso na-emebi ókèala na usoro mpaghara ndị ọzọ, na oke ọrụ ugbo na ụkọ mmiri site na nnweta mmiri na-ebute nsogbu azụmahịa na akụ na ụba nke mpaghara ụfọdụ. Mgbanwe ihu igwe bụ ihe dị mkpa na-ebute ịkwaga n'onwe ya na ịkwaga n'ike n'ike dịka Òtù Na-ahụ Maka nri na Ọrụ Ugbo nke United Nations siri kwuo, ikuku ikuku ikuku na-esi n'ugbo anụmanụ pụta karịa nke njem.
=== Nchịkwa mmiri ===
[[Usòrò:AngleseyCopperStream.jpg|thumb|Otu iyi dị n'obodo Amlwch, Anglesey nke acid na-emetọ site na ebe a na -bu ebe e kewupụtara ọla kọpa na Parys Mountain dị nso]]
Nlekọta mmiri bụ usoro nhazi, ịmepụta na ijikwa akụrụngwa mmiri n'ofe ngwa mmiri niile, n'ihe gbasara ma ọnụọgụ na ịdị mma." Ụlọ ọrụ, akụrụngwa, ihe mkpali na usoro ozi na-akwado ma na-eduzi njikwa mmiri.
Okwu gbasara mbelata nke mmiri dị ọcha emeela ka mbọ na-agbasiwanye ike na njikwa mmiri. Ọ bụ ezie na usoro nchịkwa mmiri na-enwekarị mgbanwe, ime mgbanwe na ọnọdụ hydrologic ọhụrụ nwere ike ịdị oke ọnụ. Ụzọ mgbochi dị mkpa iji zere ọnụ ahịa dị elu nke adịghị arụ ọrụ na mkpa maka nhazigharị nke mmiri mmiri, na ihe ọhụrụ iji belata ọchịchọ n'ozuzu ya nwere ike ịdị mkpa na ịhazi nkwado mmiri.
Usoro inye mmiri, dị ka ọ dị ugbu a, dabere n'echiche nke ihu igwe dị ugbu a, ma wuo ya iji nabata mmiri na-asọ asọ na ugboro ugboro. A na-arụ ọrụ nchekwa mmiri dabere na ndekọ hydrologic gara aga, na usoro ịgba mmiri na okpomọkụ akụkọ ihe mere eme, nnweta mmiri, na ihe ọkụkụ chọrọ; ndị a nwere ike ọ gaghị abụ nduzi a pụrụ ịdabere na ya maka ọdịnihu. Nleba anya nyocha injinia, arụmọrụ, njikarịcha, na atụmatụ, yana nyochaghachi usoro iwu, teknụzụ, na akụ na ụba iji jikwaa akụrụngwa mmiri dị oke mkpa maka ọdịnihu nke njikwa mmiri na nzaghachi na mmebi mmiri. Ụzọ ọzọ bụ ịgbazigharị mmiri; n'agbanyeghị mmetụta akụ na ụba na omenala ya, àgwà ọrụ na àgwà zuru oke nke mmiri nwere ike ịchịkwa ma kesaa ya ngwa ngwa. Ihe ezi uche dị na ya na nkwado kwesịrị ekwesị, ma na-achọ oke maka nrigbu na mmetọ na mbọ na nchekwa.
== Nri oriri na-abawanye ==
Ka ọnụ ọgụgụ ndị ụwa na-aga n'ihu na-abawanye n'otu nkeji, ọchịchọ maka akụ ndị sitere n'okike na-abawanye kwa. Ebe ọ dị mkpa ka e nwekwuo mmepụta nke mmụba na-abịakwute mmebi gburugburu ebe obibi na gburugburu ebe obibi ihe onwunwe ndị ahụ. Dị ka amụma mmụba ọnụ ọgụgụ nke United Nations si kwuo, a ga-enwe ọmụmụ ihe ruru nde 170 ọzọ n'afọ 2070. Mkpa maka mmanụ ọkụ karị. , ume, nri, ụlọ, na isi iyi mmiri na-abawanye na ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ nọ na mbara ala.
=== Mgbukpọsị oké ọhịa ===
Ka mkpa maka mpaghara ọrụ ugbo ọhụrụ na iwu okporo ụzọ na-abawanye, usoro igbutu osisi na-anọgide na-emetụta. Ikpochapụ oke ọhịa bụ "iwepụ oke ọhịa ma ọ bụ guzoro osisi n'ala nke agbanwere ka ọ ghara iji ọhịa." (Wikipedia-Igbukpọsị ọhịa). Kemgbe afọ ndị 1960, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ 50% nke oke ọhịa ka ebibiela, mana usoro a ejedebeghị na mpaghara oke ọhịa. E jikwa ọtụtụ ihe mebie ọhịa ndị dị na Europe; anụ ụlọ, ụmụ ahụhụ, ọrịa, ụdị mkparị na ihe ndị ọzọ na-eme mmadụ. Enwere ike ịhụ ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ihe ndị dị ndụ n'ụwa bi n'ụdị ọhịa dị iche iche. Ịkwatu ebe ndị a maka ịba ụba nke oriri na-ebelata ihe ọkụkụ dị iche iche nke ụwa na ụdị anụmanụ ndị sitere na mpaghara ndị ahụ. Tinyere mbibi nke ebe obibi na gburugburu ebe obibi, mbelata nke oke ohia nke ụwa na-enye aka na ọnụọgụ CO2 na ikuku. Site n'iwepụ ebe ndị dị n'oké ọhịa, anyị na-amachi oke ikuku carbon, na-ejedebe ya na nke kachasị ukwuu; ikuku na oke osimiri. Ọ bụ ezie na otu n'ime ihe kacha akpata igbutu osisi bụ maka iji ọrụ ugbo na-enye nri ụwa, iwepụ osisi na mbara ala na-abawanye ọnụ ọgụgụ mbuze na mpaghara, na-eme ka ọ sie ike ịmepụta ihe ọkụkụ n'ụdị ala ndị ahụ.
== Hụkwa ==
* Anthropocene
* Mgbanwe gburugburu ebe obibi
* Nsogbu gburugburu ebe obibi
* Mgbukpọ gburugburu ebe obibi
* Mmepe na-adịgide adịgide na gburugburu ebe obibi
* Ọchịchị Ọha nke Okike
* Iji ihe onwunwe okike eme ihe
* Mmetụta mmadụ na gburugburu ebe obibi
* I=Ụzọ
* Mweghachi gburugburu ebe obibi
* Afọ Iri nke Mba Ndị Dị n'Otu Banyere Ụdị Ihe Ndị Na-eme Ndụ
* Usoro Mmepe nke Mba Ndị Dị n'Otu (UNDP)
* Usoro gburugburu ebe obibi nke United Nations (UNEP)
* World Resources Institute (WRI)
* [[Igbukpọ osisi|Mgbukpọsị oké ọhịa]]
== Ebe e si nweta ya ==
This article incorporates text from a free content work. Licensed under CC BY-SA IGO 3.0 (license statement/permission). Text taken from The State of the World's Biodiversity for Food and Agriculture − In Brief, FAO, FAO.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
8qxlfy5q4p1flvjf7tzgpvo1q8trgm1
Ụkpụrụ Omume Na-ahụ Maka Gburugburu Ebe Obibi
0
26774
193174
145722
2024-10-26T19:08:33Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
193174
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Volta_della_stanza_della_segnatura_02,_filosofia.jpg|thumb|Ụkpụrụ Omume Na-ahụ Maka Gburugburu Ebe Obibi]]
Na nkà ihe ọmụma gburugburu ebe obibi, ụkpụrụ omume gburugburu ebe obibi bụ ntọala siri ike nke nkà ihe ọmụma bara uru "nke na-ewughachi ụdị arụmụka dị mkpa nke nwere ike ime maka ichekwa ihe ndị sitere n'okike na iji ihe ndị sitere n'okike mee ihe." Ndị isi asọmpi paradigms bụ anthropocentrism, physiocentrism (a na-akpọkwa ecocentrism), na theocentrism. Ụkpụrụ gburugburu ebe obibi na-emetụta ọtụtụ ọzụzụ gụnyere iwu gburugburu ebe obibi, sociology gburugburu ebe obibi, ecotheology, ecological Economics, ecology na gburugburu ebe obibi.
E nwere ọtụtụ mkpebi omume ọma nke ụmụ mmadụ na-eme maka gburugburu ebe obibi. Dịka ọmụmaatụ:
* Ụmụ mmadụ kwesịrị ịga n'ihu na-egbutu oké ọhịa ndị e gbuturu n"ihi oriri mmadụ?
* Gịnị mere ụmụ mmadụ ga-eji nọgide na-agbasa ụdị ya, na ndụ n'onwe ya?<ref name="Bioethics">{{Cite journal|author=Mautner|first=Michael N.|title=Life-centered ethics, and the human future in space|journal=Bioethics|volume=23|issue=8|pages=433–440|year=2009|doi=10.1111/j.1467-8519.2008.00688.x|pmid=19077128|url=http://www.astro-ecology.com/PDFLifeCenteredBioethics2009Paper.pdf}}</ref>
* Ụmụ mmadụ kwesịrị ịnọgide na-emepụta ụgbọala ndị na'okpuru mmanụ?
* Gịnị ka ọrụ gburugburu ebe obibi ụmụ mmadụ kwesịrị idebe maka [[Future generations|ọgbọ ndị]] na-abịa n'ihu?<ref>{{Cite web|url=http://www.christian-aid.org.uk/indepth/605caweek/index.htm|title=Climate change victims estimated at millions in the near future, according to Christian Aid|accessdate=2008-08-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20080807161303/http://www.christian-aid.org.uk/indepth/605caweek/index.htm|archivedate=2008-08-07}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.wired.com/2003/12/global-warming-killing-thousands/|title=Global Warming Killing Thousands|author=Reuters|date=11 December 2003}}</ref>
* Ọ bụ ihe ziri ezi maka ụmụ mmadụ ịkpalite mkpochapụ nke ụdị dị iche iche maka ọdịmma nke ụmụ amaala?
* Olee otú ụmụ mmadụ ga-esi jiri ma chekwaa gburugburu ebe obibi iji chọta ma gbasaa ndụ?<ref name="Seeding Book">{{Cite book|author=Mautner|first=Michael N.|title=Seeding the Universe with Life: Securing Our Cosmological Future|publisher=Legacy Books|location=Washington D. C.|year=2000|isbn=0-476-00330-X|url=http://www.astro-ecology.com/PDFSeedingtheUniverse2005Book.pdf}}</ref>
* Kedu ọrụ Planetary Boundaries nwere ike ịrụ n'ịgbanwe mmekọrịta mmadụ na ụwa?<ref>{{Cite web|url=http://tratarde.org/wp-content/uploads/2011/10/Science-2015-Steffen-PLANETARY-BOUNDARIES.pdf|title=Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet|author=Steffen|first=Will|date=2015|accessdate=2023-05-30|archivedate=2019-07-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190712210621/http://tratarde.org/wp-content/uploads/2011/10/Science-2015-Steffen-PLANETARY-BOUNDARIES.pdf}}</ref>
Ngalaba agụmakwụkwọ nke ụkpụrụ omume gburugburu ebe obibi tolitere na nzaghachi nye ọrụ nke Rachel Carson na Murray Bookchin na ihe omume dịka ụbọchị mbụ nke ụwa na 1970, mgbe ndị na-ahụ maka gburugburu ebe obibi malitere ịgba ndị ọkà ihe ọmụma ume ka ha tụlee akụkụ nkà ihe ọmụma nke nsogbu gburugburu ebe obibi. Akwụkwọ abụọ e bipụtara na Sayensị nwere mmetụta dị oke mkpa: Lynn White's "The Historical Roots of our Ecologic Crisis" (March 1967) na Garrett Hardin's "The Tragedy of the Commons" (December 1968). Ihe metụtakwara bụ edemede Garett Hardin mechara nke akpọrọ "Ịnyocha ụkpụrụ omume ọhụrụ maka ịlanahụ", yana edemede Aldo Leopold na A Sand County Almanac ya, nke akpọrọ "The Land Ethic", nke Leopold kwuru hoo haa na mgbọrọgwụ nke nsogbu gburugburu ebe obibi. bụ ndị nkà ihe ọmụma (1949).
Akwụkwọ akụkọ agụmakwụkwọ izizi mba ụwa na ngalaba a sitere na North America na ngwụcha 1970s na mbido 1980 - akwụkwọ akụkọ US dabeere na Environmental Ethics na 1979 na akwụkwọ akụkọ [[Kánada|Canada]] sitere na Trumpeter: Journal of Ecosophy na 1983. Akwụkwọ akụkọ Britain izizi nke Britain. Ụdị a, ụkpụrụ gburugburu ebe obibi, ka ewepụtara na 1992.
== Marshall's categories ==
Ụfọdụ ndị ọkà mmụta agbalịwo ịkọwa ụzọ dịgasị iche iche e si eji gburugburu ebe obibi kpọrọ ihe. Alan Marshall na Michael Smith bụ ihe atụ abụọ nke nke a, dị ka Peter Vardy kwuru na Puzzle of Ethics. Dị ka Marshall si kwuo, usoro ụkpụrụ omume atọ apụtala n'ime afọ 40 gara aga: Mgbakwunye Libertarian, Ecologic Extension, na Conservation Ethics.
=== Libertarian extension ===
Mgbakwunye libertarian Marshall na-ekwughachi ụzọ nnwere onwe obodo (ya bụ nkwa ịgbasa ndị otu obodo niile ikike nhata). Na gburugburu ebe obibi, a na-echekarị na obodo nwere ndị na-abụghị mmadụ yana ụmụ mmadụ.
Andrew Brennan bụ onye na-akwado ecologic humanism (eco-humanism), arụmụka na ihe niile gbasara ontological, ndụ ndụ na ndị na-adịghị ndụ, nwere ike inye ụkpụrụ ziri ezi naanị na ha dị. Ọrụ Arne Næss na onye na-emekọ ihe ọnụ Sessions na-adabakwa n'okpuru ndọtị libertarian, n'agbanyeghị na ha họọrọ okwu ahụ bụ "ihe omimi dị omimi". Nkà mmụta ihe omimi dị omimi bụ arụmụka maka uru dị n'ime ma ọ bụ uru dị na gburugburu ebe obibi - echiche na ọ bara uru n'onwe ya. Arụmụka ha dabara n'okpuru ma ndọtị libertarian na mgbakwunye gburugburu ebe obibi.
Enwere ike ịha ọrụ Peter Singer n'okpuru 'mgbakwunye libertarian' Marshall. O chere na a ga-agbanwegharị "n'ịgbasawanye ụkpụrụ omume" ka ọ tinye ikike nke anụmanụ ndị na-abụghị mmadụ, na imeghị nke a ga-abụ ikpe mara ụdị omume. Ọ na-esiri onye na-agụ egwú ike ịnakwere arụmụka ahụ site na uru nke a-biotic ma ọ bụ "na-abụghị sentient" (na-adịghị ama) ụlọ ọrụ, na kwubiri na ya mbụ mbipụta nke "Practical Ethics" na ha ekwesịghị ịgụnye na ịgbasa okirikiri nke. ụkpụrụ omume. Usoro a bụ n'ezie mgbe ahụ, bio-centric. Otú ọ dị, na mbipụta e mesịrị nke Practical Ethics mgbe ọrụ Næss na Sessions gasịrị, onye na-agụ egwú na-ekweta na, ọ bụ ezie na enweghị nkwenye site na ihe omimi dị omimi, arụmụka sitere na uru bara uru nke ụlọ ọrụ ndị na-abụghị ndị ezipụ bụ ihe ezi uche dị na ya, ma na nsogbu kachasị mma. Onye na-abụ abụ kwadoro ụkpụrụ omume mmadụ.
=== Ecologic extension ===
Otu Alan Marshall nke ndọtị gburugburu ebe obibi na-elekwasị anya ọ bụghị n'ikike mmadụ kama na nnabata nke ndabere ndabere nke ihe niile dị ndụ (na ụfọdụ ihe ndị dị ndụ) na ụdị dị iche iche ha dị mkpa. Ebe enwere ike iche Extension Libertarian ka ọ na-esite na nhụsianya ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ụwa okike, a na-eche na ndọtị ecologic kacha mma dị ka echiche sayensị nke ụwa okike. Ecological Extension bụ otu nhazi nke Smith's eco-holism, ọ na-arụrịta ụka maka uru dị n'ime ihe dị n'ime mkpokọta gburugburu ebe obibi dịka gburugburu ebe obibi ma ọ bụ gburugburu ụwa n'ozuzu ya. Holmes Rolston, na ndị ọzọ, ewerela ụzọ a.
Ụdị nke a nwere ike ịgụnye echiche Gaia James Lovelock; echiche na mbara ụwa na-agbanwe usoro geo-physiological ya ka oge na-aga iji hụ na ọ ga-aga n'ihu n'ihe nhata nke ihe na-emepụta organic na inorganic. A na-akọwa mbara ala ahụ dị ka ihe jikọrọ ọnụ, nke zuru oke nwere ụkpụrụ omume nke agbụrụ mmadụ na-enweghị ihe ọ pụtara n'ikpeazụ.
=== Ụkpụrụ Omume Nchekwa ===
Otu Marshall nke 'atụmatụ nchekwa' bụ ndọtị nke uru-uru n'ime ụwa na-abụghị nke mmadụ. Ọ na-elekwasị anya naanị uru nke gburugburu ebe obibi n'ihe gbasara uru ma ọ bụ uru ya na ụmụ mmadụ. Ọ na-egosipụta ọdịiche dị n'ime echiche bara uru nke 'ihe omimi dị omimi,' n'ihi ya, a na-akpọkarị ya 'nkà mmụta ihe omimi,' na-arụkwa ụka maka ichekwa gburugburu ebe obibi na ndabere na ọ nwere uru na-adịghị ahụkebe - nke na-enyere aka maka ọdịmma mmadụ. Ya mere, nchekwa bụ ụzọ e si ejedebe ma na-eche naanị gbasara mmadụ na nleba anya n'etiti ọgbọ. A pụrụ ịrụ ụka na ọ bụ ụkpụrụ omume a mere ka arụmụka ndị dị n’okpuru bụ́ ndị Gọọmenti tụpụtara ná mgbakọ Kyoto na 1997 na nkwekọrịta atọ e mere na Rio Earth Summit na 1992.
== Echiche nke Humanist ==
Peter Singer kwadoro ichekwa "ebe ihe nketa ụwa", akụkụ ụwa a na-emebibeghị nke na-enweta "uru ụkọ" ka ha na-ebelata ka oge na-aga. Nchekwa ha bụ ihe nketa nye ọgbọ na-abịa n'ihu n'ihi na e ketara ha n'aka ndị nna nna mmadụ, ekwesịrị ibufe ha n'ọgbọ ndị na-abịa n'ihu ka ha nwee ohere ikpebi ma ha ga-anụ ụtọ ime obodo na-adịghị mma ma ọ bụ obodo mepere emepe kpamkpam. Ezi ihe atụ nke ebe ihe nketa ụwa ga-abụ oke ọhịa nke ebe okpomọkụ, usoro gburugburu ebe obibi mara mma nke wereworị ọtụtụ narị afọ ịmalite. Ikpocha oke ohia maka ala ugbo na-adakarị n'ihi ọnọdụ ala, ma mgbe ọ gbasasịrị, nwere ike were ọtụtụ puku afọ iji megharịa.
== Nkà mmụta okpukpe a na-etinye n'ọrụ ==
[[Usòrò:One_Earth_one_family_-_Interfaith_march_in_Rome_to_call_for_climate_action.webm|thumbtime=05:53|thumb|Njem okpukpe na Rom iji kpọọ maka ime ihe gbasara ihu igwe. Akwụkwọ ozi gburugburu ebe obibi nke Pope Francis Laudato si' abụwo nke ọtụtụ òtù gburugburu obodo nke okwukwe dị iche iche nabatara.]]
Echiche ụwa nke Ndị Kraịst na-ahụ eluigwe na ụwa dị ka Chineke kere, na ụmụ mmadụ ga-aza Chineke ajụjụ maka iji akụ ndị e nyefere n'aka mmadụ. A na-ahụ ụkpụrụ ndị kasị elu n'ìhè nke ịbụ ndị bara uru n'anya Chineke. Nke a metụtara ma n'obosara - ilekọta ndị mmadụ (Matiu 25) na ihe gbasara gburugburu ebe obibi, dịka ọmụmaatụ. ahụike gburugburu ebe obibi (Deuterọnọmi 22.8; 23.12-14) - na mkpali siri ike, ịhụnanya nke Kraịst na-achịkwa (2 Ndị Kọrint 5.14f) na imegide ọrịa ime mmụọ dị n'okpuru nke mmehie, nke na-egosi onwe ya na ịchọ ọdịmma onwe onye nanị na enweghị echiche. N'ọtụtụ mba, a na-egosipụta mmekọrịta nke ajụjụ ọnụ na ekele owuwe ihe ubi. (B.T. Adeney: Global Ethics in New Dictionary of Christian Ethics and Pastoral Theology 1995 Leicester)
Ndị ọkà mmụta okpukpe Abraham ejiriwo nkà mmụta okpukpe kpalie ọha mmadụ. John L. O'Sullivan, onye chepụtara okwu ahụ pụtara akara aka, na ndị ọzọ nwere mmetụta dị ka ya ji echiche Abraham gbaa ume ime ihe. Ndị ọkà mmụta okpukpe a, ndị odeakụkọ na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ejiriwo echiche ndị a mee ihe n'akụkọ ihe mere eme ma nọgide na-eme nke a iji kwado ọchịchọ iri nri nke America na-eto eto n'oge oge mgbanwe mgbanwe mmepụta ihe. Iji mee ka nghọta Chineke zubere ka ụmụ mmadụ sikwuo ike, ndị na-ede ihe banyere gburugburu ebe obibi na ndị ọkà mmụta okpukpe kwusara na ụmụ mmadụ dị iche na okike, n'usoro dị elu. Ndị nwere ike ịkatọ echiche a nwere ike ịjụ otu ajụjụ ahụ John Muir jụrụ n'ụzọ na-enweghị isi na akụkụ nke akwụkwọ akụkọ ya bụ A Thousand Mile Walk to the Gulf, gịnị kpatara enwere ọtụtụ ihe egwu na ụwa okike n'ụdị osisi na-egbu egbu, anụmanụ. na ọdachi ndị na-emere onwe ha, azịza ya bụ na ihe ndị ahụ e kere eke sitere ná mmehie Adam na Iv mere n’ogige Iden.
Kemgbe narị afọ nke 20, itinye nkà mmụta okpukpe n'ọrụ na gburugburu ebe obibi gbawara n'ụlọ akwụkwọ echiche abụọ. Usoro nghọta nke mbụ na-ejide okpukperechi dịka ntọala nke nlekọta gburugburu ebe obibi. Nke abụọ na-ahụ na iji nkà mmụta okpukpe eme ihe dị ka ụzọ isi mee ka a na-achịkọta ihe ndị a na-ejighị n'aka nke akụ ndị sitere n'okike. Lynn White na Calvin DeWitt na-anọchi anya akụkụ ọ bụla nke dichotomy a.
John Muir kpọpụtara ọdịdị dị ka ebe a na-akpọ oku na-adịghị na ụda olu obodo mepere emepe. "Maka Muir na ọnụ ọgụgụ na-arịwanye elu nke ndị America na-ekerịta echiche ya, ụlọ Setan aghọwo Ụlọ Nsọ nke Chineke." Iji ntụnyere okpukpere chi Abraham nyere Muir na Sierra Club aka imepụta nkwado maka ụfọdụ ihe nchekwa ọdịdị ọha mbụ.
Ndị na-ede akwụkwọ dị ka Terry Tempest Williams yana John Muir na-ewuli elu n'echiche bụ na "... Enwere ike ịchọta Chineke ebe ọ bụla ị nọ, karịsịa n'èzí. Ọ bụghị nanị na-ahapụ ofufe ezinụlọ na Sunday na ụlọ ụka." Ntụtụ aka dị ka ndị a na-enyere ọha na eze aka ime njikọ n'etiti eserese emere na Hudson River School, foto Ansel Adams, yana ụdị mgbasa ozi ndị ọzọ, na okpukperechi ma ọ bụ ọnọdụ ime mmụọ ha. Ịtụkwasị uru dị mkpa n'okike site na nkà mmụta okpukpe bụ echiche bụ isi nke gburugburu ebe obibi miri emi.
== Normative ethical theories ==
[[:en:Normative_ethics|Normative ethics]] bụ ubi na nkà ihe ọmụma omume nke na-enyocha ka mmadụ kwesịrị isi mee ihe. Ihe bụ́ ezi omume na ihe ọjọọ, na otú e si ekpebi ụkpụrụ omume. N'ikpeazụ, usoro a nwere ike iyi ihe dị n'ime anthropocentric. Otú ọ dị, usoro ihe ọmụma sitere n'echiche ụkpụrụ ụkpụrụ omume omenala dị ukwuu n'ime ụkpụrụ gburugburu ebe obibi nke ugbu a.
=== Consequentialism ===
Echiche ndị na-akpata ya na-elekwasị anya na nsonaazụ nke omume, nke a na-emesi ike ọ bụghị ihe 'ziri ezi' kama ọ bụ ihe 'uru' na 'dị mma'. Dị ka ihe atụ, Act Utilitarianism na-agbasa usoro a iji mesie ike na ihe na-eme ihe ziri ezi bụ ma ọ na-eme ka ahụ dịkwuo mma ma na-ebelata ihe mgbu. Ya mere, a na-ewere omume ndị na-ebute ọdịmma dị ukwuu dị ka iwu na ihe kwere ekwe. Achọpụtala na nke a bụ ọnọdụ 'ndị na-emepụta ihe' na gburugburu ebe obibi, n'ihi ya, ọ bụghị nke zuru oke maka ọchịchọ siri ike nke ụdị dịgasị iche iche nke gburugburu ebe obibi.
Aldo Leopold's Land Ethic (1949) na-agbalị izere ụdị ngwá ọrụ a site n'ịtụpụta ụzọ zuru oke maka mmekọrịta dị n'etiti ụmụ mmadụ na 'obodo biotic' ha, ya mere ịmepụta 'oke' dabere na njedebe na "ihe ziri ezi mgbe ọ na-echedo iguzosi ike n'ezi ihe, nkwụsi ike, na ịma mma nke obodo biotic; ọ bụ ihe na-ezighi ezi ma ọ bụrụ na ọ dị iche." Ya mere, a na-ekwe ka iji ihe ndị sitere n'okike mee ihe ma ọ bụrụhaala na ọ naghị akpaghasị nkwụsi ike nke gburugburu ebe obibi. Ụfọdụ ndị ọkà ihe ọmụma ekewapụtala echiche Leopold ka ọ dịrị n'ime usoro ihe ga-esi na ya pụta, agbanyeghị, a na-arụrịta ụka ma nke a ọ bụ ụma. Echiche ndị ọzọ na-akpata ya dị ka nke Peter Singer na-emesi ike ntinye nke ndị na-abụghị nke mmadụ n'echiche ziri ezi. Echiche a na-arụ ụka na ihe niile e kere eke nke na-enwe ike inwe obi ụtọ na mgbu site n'okike, nwere ụkpụrụ omume nha anya maka uru dị n'ime ha. Ka o sina dị, a na-ahụta ihe ndị na-abụghị ndị mmụọ ozi, dị ka osisi, osimiri na gburugburu ebe obibi, dị ka naanị ngwa.
=== Deontology ===
Echiche deontology na-ekwu na omume kwesịrị ịdabere na ọrụ ma ọ bụ ọrụ maka ihe ziri ezi, kama ịbụ ezi ihe. N'ụzọ siri ike na consequentialism, echiche a na-arụ ụka maka ụkpụrụ nke ọrụ na-adabere na ọ bụghị na-arụ ọrụ nke uru, ma n'ihi ihe ndị na-eguzo n'ofe nsonaazụ nke omume. Ya mere, a ghaghị ichebe ihe bara uru ọ bụghị n'ihi na ịdị mma ya ga-ebuli ihe dị mma karịa, kama n'ihi na ọ bara uru n'onwe ya; ọ bụghị dị ka ụzọ kwupụta ihe, ma dị ka ọgwụgwụ n'onwe ya. Ya mere, ọ bụrụ na ekewapụta gburugburu ebe obibi dị ka ihe bara uru, a ga-ewere mbibi ọ bụla ma ọ bụ mmebi nke dị otú ahụ dị ka ihe na-ezighị ezi n'ozuzu ya kama ọ bụ nanị n'ihi nkwụsị efu efu. Enwere ike ịsị na usoro a zuru oke n'ụkpụrụ karịa otu n'ime ihe ndị dị na ya, ebe ọ dabara nke ọma na nguzozi siri ike nke nnukwu gburugburu ebe obibi.
Echiche nke ikike, dịka ọmụmaatụ, na-abụkarị deontological. Ya bụ, n'ime usoro a, amụma gburugburu ebe obibi nke na-enye ikike nke ndị na-abụghị ndị mmadụ, ga-ebute ụzọ nchekwa nke ndị dị otú ahụ na ọnọdụ okike ha, karịa n'ụzọ nkịtị. Tụlee ihe atụ, okwu na ihu igwe engineering; Fertilization nke oké osimiri na-achọ ịgbasa algae mmiri iji wepụ ọkwa dị elu nke CO2. Mgbagwoju anya sitere na usoro a bụ na ọ na-ebute nnukwu nsogbu na gburugburu ebe obibi. Ọzọkwa, ụkpụrụ omume gburugburu ebe obibi dabere na ikike nke anụmanụ mmiri na gburugburu ebe obibi ndị ahụ, ga-emepụta ihe nchebe megide ụdị ntinye aka a. Ndị na-ahụ maka ihe gbasara gburugburu ebe obibi dịka Paul W. Taylor, dịka ọmụmaatụ, arụwo ụka maka ụzọ Kantian siri bịa maka ụdịrị okwu a. Taylor na-arụ ụka na ihe niile dị ndụ bụ 'teleological center nke ndụ' kwesịrị ikike na nkwanye ùgwù. Echiche ya na-eji echiche nke 'universalizability', na-arụ ụka na mmadụ kwesịrị ime naanị na omume ndị nwere ike ime ezi uche dị ka iwu zuru ụwa ọnụ. Val Plumwood katọrọ ụzọ a site n'ịkọba na usoro nhazi nke ụwa, adabereghị na 'nkwanyere' nke ọzọ, n'ihi na ọ dabere na ọrụ na 'ịghọ' akụkụ nke gburugburu ebe obibi.
=== Virtue ethics ===
Ụkpụrụ omume ọma na-ekwu na ekwesịrị ịzụlite àgwà ụfọdụ, ma zere ndị ọzọ. Usoro a na-ezere nsogbu nke ịkọwapụta ihe bara uru, kama na-arụ ụka na ihe dị mkpa bụ ime ihe kwekọrọ na nguzozi ziri ezi nke omume ọma. Dị ka ihe atụ, ụkpụrụ nke Golden pụtara, na-ekwu na iji ‘na-emesapụ aka’ (omume ọma), mmadụ ekwesịghị ịbụ onye nhụsianya (erughị eru) ma ọ bụ imebiga ihe ókè (oke). N'adịghị ka deontology na consequentialism, echiche nke omume ọma na-elekwasị anya usoro ha na otu onye ga-eme ihe iji bie ndụ na-eme nke ọma. Nke a na-egosi 'mgbanwe nke isiokwu' nke yiri ka ọ bụ ọnọdụ zuru oke iji jide n'uche mgbanwe na-achọ nkwado nke nkwado. Otú ọ dị, n'ihi ya, a pụkwara ịsị na nke a bụ echiche anthropocentric sitere n'okike.
Ụfọdụ echiche Ecofeminist dịka nke Val Plumwood, ka ekewapụtala dị ka ụdị ụkpụrụ omume ọma. Plumwood na-arụ ụka na usoro ụkpụrụ omume na-adaba adaba n'ụzọ dabara adaba na ụdị gburugburu ebe obibi dị iche iche, n'ihi na àgwà ọma ndị dị ka 'nkwanyere ugwu', 'ekele' na 'uche', ọ bụghị nanị na ọ dabara maka ihe gbasara gburugburu ebe obibi kamakwa ọ dabara nke ọma na echiche nke ụmụ amaala. . Ọzọkwa, olee àgwà a ga-ewere dị ka akụkụ nke ajọ omume gburugburu ebe obibi? Ronald Sandler na-arụ ụka na àgwà ọjọọ na-eme ka ụmụ mmadụ na-eto eto dị ka 'anyaukwu', 'mmekpa ahụ' na 'mpako' na-eduga n'echiche ọjọọ na nchebe nke gburugburu ebe obibi dị ka 'enweghị mmasị', megide ụdị ndị ọzọ, na 'enweghị nchekwube' banyere nchekwa. Echiche ndị dị otú a, na-emepụta njikọ n'etiti ezigbo mmadụ na-eto eto na gburugburu ebe obibi.
== Anthropocentrism ==
Anthropocentrism bụ ọnọdụ na ụmụ mmadụ bụ ihe kachasị mkpa ma ọ bụ ihe dị egwu n'ọnọdụ ọ bụla; na agbụrụ mmadụ ga-abụrịrị ihe kacha mkpa mgbe niile. Ndị na-akparị mmadụ na-arụ ụka na omenala ndị dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ na-eleda homo sapiens anya mgbe ha na-atụle ụkpụrụ omume gburugburu ebe obibi nke ọnọdụ yana na ụmụ mmadụ na-enyocha gburugburu ebe obibi ha ma ọ bụ ihe ndị ọzọ dị ndụ n'ihe gbasara uru maka ha (lee ụdị ụdị). Ọtụtụ na-arụ ụka na ọmụmụ ihe niile gbasara gburugburu ebe obibi kwesịrị ịgụnye ntule maka uru dị mkpa nke ndị na-abụghị mmadụ, nke ga-agụnye nleba anya nleba anya nke gburugburu ebe obibi ụmụ mmadụ. N'ezie, dabere n'echiche a, otu akụkọ nkà ihe ọmụma enyochala n'oge na-adịbeghị anya ohere nke ikpochapụ mmadụ dị ka ihe ngosi n'ebe ndị ọzọ nọ. Ndị ode akwụkwọ na-ezo aka na echiche ahụ dị ka nnwale echiche nke na-ekwesịghị ịghọta dị ka oku maka ime ihe.
Baruch Spinoza chere na ọ bụrụ na ụmụ mmadụ elee ihe anya nke ọma, ha ga-achọpụta na ihe nile dị n'eluigwe na ala nwere uru pụrụ iche. N'otu aka ahụ, ọ ga-ekwe omume na ụkpụrụ omume nke mmadụ ma ọ bụ anthropocentric / androcentric abụghị ihe ngosi ziri ezi nke eziokwu, na e nwere nnukwu foto nke ụmụ mmadụ nwere ike ma ọ bụ enweghị ike ịghọta site n'echiche mmadụ.
Peter Vardy mere ka ọdịiche dị n'etiti ụdị mmadụ abụọ nke anthropocentrism. Anthropocentric ụkpụrụ siri ike na-arụ ụka na ụmụ mmadụ nọ n'etiti eziokwu na ọ bụ ihe ziri ezi ka ha dị otú ahụ. Otú ọ dị, anthropocentrism na-adịghị ike, na-arụ ụka na a pụrụ ịkọwa eziokwu nanị site n'echiche mmadụ, ya mere ụmụ mmadụ ga-anọrịrị n'etiti eziokwu dịka ha na-ahụ ya.
Echiche ọzọ bụ nke Bryan Norton mepụtara, bụ onye ghọrọ otu n'ime ndị na-eme ihe nkiri dị mkpa nke ụkpụrụ omume gburugburu ebe obibi site na ịmalite pragmatism gburugburu ebe obibi, ugbu a bụ otu n'ime usoro ya na-eduga. Pragmatism gburugburu ebe obibi jụrụ iguzo n'esemokwu dị n'etiti ndị na-agbachitere ụkpụrụ omume anthropocentrist na ndị na-abụghị ndị mmadụ. Kama nke ahụ, Norton na-ama ọdịiche dị n'etiti anthropocentrism siri ike na adịghị ike-ma ọ bụ-agbatị-anthropocentrism ma na-arụ ụka na nke mbụ ga-eleda ụdị dị iche iche nke ụkpụrụ ngwá ọrụ ụmụ mmadụ nwere ike isi nweta site na ụwa okike.
Echiche na nso nso a metụtara anthropocentrism na ọdịnihu nke ndụ. Usoro ụkpụrụ biotic dabere na njirimara mmadụ dịka akụkụ nke ndụ mkpụrụ ndụ ihe nketa/protein nke ebumnuche dị mma bụ ịgbasa onwe ya. Nke a na-egosi ebumnobi mmadụ iji chekwaa na ịgbasa ndụ. Ụmụ mmadụ bụ etiti n'ihi na ọ bụ naanị ha nwere ike ịchekwa ndụ karịa ogologo oge nke anyanwụ, ikekwe ruo ọtụtụ puku ijeri eons. Ụkpụrụ omume biotic ji ndụ n'onwe ya kpọrọ ihe, dị ka etinyere na usoro na usoro ndu. Ụmụ mmadụ pụrụ iche n'ihi na ha pụrụ ijide ọdịnihu nke ndụ n'ihe ọ̀tụ̀tụ̀ mbara igwe. Karịsịa, ụmụ mmadụ pụrụ ịnọgide na-ebi ndụ mmetụta uche nke ịdị adị ya, na-agbakwụnyekwu mkpali n'ịgbasa ndụ. Ụmụ mmadụ nwere ike ime ka ọdịnihu nke ndụ dịrị ndụ, ọdịnihu a pụkwara ime ka ndụ mmadụ nwee nzube zuru ụwa ọnụ.
== Ọnọdụ nke ubi ==
Naanị mgbe 1990 ka ubi ahụ nwetara nnabata ụlọ ọrụ na mmemme dị ka Mahadum Colorado State, Mahadum Montana, Bowling Green State University, na Mahadum North [[Texas]]. Na 1991, Schumacher College nke Dartington, England, hiwere ma na-enye MSc ugbu a na sayensị sayensị.
Mmemme ndị a malitere inye akara ugo mmụta nna ukwu nwere ọpụrụiche na ụkpụrụ omume/nkà ihe gbasara gburugburu ebe obibi. Malite na 2005 ngalaba nke Philosophy na Religion Studies na Mahadum North Texas nyere mmemme PhD na itinye uche na ụkpụrụ omume / nkà ihe ọmụma gburugburu ebe obibi.
Na [[Jémanị|Germany]], Mahadum Greifswald ewepụtala mmemme mba ụwa na nso nso a na Landscape Ecology & Nature Conservation na-elekwasị anya na ụkpụrụ gburugburu ebe obibi. Na 2009, Mahadum Munich na Deutsches Museum tọrọ ntọala Rachel Carson Center for Environment and Society, mba ụwa, interdisciplinary center maka nyocha na agụmakwụkwọ na gburugburu ebe obibi mmadụ.
== Mmekọrịta ya na ụkpụrụ omume anụmanụ ==
Echiche dị iche iche banyere ọgwụgwọ na ọrụ dị n'ebe anụmanụ nọ, karịsịa ndị bi n'ime ọhịa, n'ime ụkpụrụ omume anụmanụ na ụkpụrụ gburugburu ebe obibi bụ isi iyi nke esemokwu n'etiti ọnọdụ omume abụọ ahụ; ụfọdụ ndị ọkà n'akparamàgwà mmadụ ekwuola na ọnọdụ abụọ ahụ adabaghị, ebe ndị ọzọ na-ekwu na enwere ike imeri esemokwu ndị a.
== Ihe edeturu ==
{{Reflist}}
1qgri4xm859z92evmhhaanbqcnd44op
Linus Williams
0
26789
193183
167775
2024-10-26T19:11:28Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */
193183
wikitext
text/x-wiki
{{databox}}
Linus Williams (amụrụ 14 Maachị 1998) nke a na-akpọkarị B-lord bụ onye ọchụnta ego amụrụ na Naịjirịa, onye ọchụnta ego, onye na-azụ ahịa cryptocurrency.na onye na-etinye ego. Linus bụ onye nchoputa na onye isi oche nke Blord Group<ref>{{Cite web|title=Linus Williams, BillPoint app Founder Rejects over $10m From Foreign Investors – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2023/05/08/linus-williams-billpoint-app-founder-rejects-over-10m-from-foreign-investors/|access-date=2023-05-30|website=www.thisdaylive.com}}</ref><ref>{{Cite web|last=Daniels|first=Ajiri|date=2023-05-07|title=Why I rejected French investors take over funds for BillPoint -- Linus Williams Ifejika|url=https://sunnewsonline.com/why-i-rejected-french-investors-take-over-funds-for-billpoint-linus-williams-ifejika/|access-date=2023-05-30|website=The Sun Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2023-04-04|title=JetPay: Blord Group Launches Digital Currency Trading App|url=https://leadership.ng/jetpay-blord-group-launches-digital-currency-trading-app/|access-date=2023-05-31|language=en-US}}</ref>
== Mmalite ndụ & Ọrụ ==
Amụrụ na March 14, 1998, Linus Williams si Umuji Ebenebe na Awka North Local Government, [[Ọ̀hà Ọmambala|Anambra State]], Nigeria. N'agbanyeghị na amuru ya na steeti Delta, ọ nọrọ afọ ntolite ya na steeti Delta. Linus gụchara akwụkwọ sekọndrị na Anambra State University Uli, bụ ebe ọ gụrụ akara ugo mmụta sayensị na Kọmputa.<ref>{{Cite web|title=How Linus Williams Ifejika Built Crypto Vendor, Blord – Independent Newspaper Nigeria|url=https://independent.ng/how-linus-williams-ifejika-built-crypto-vendor-blord/|access-date=2023-05-31|website=independent.ng}}</ref><ref>{{Cite web|last=Okeke-Korieocha|first=Ifeoma|date=2020-06-17|title=Entrepreneur, Linus Williams Ifejika talks starting a Cryptocurrency School|url=https://businessday.ng/news/article/entrepreneur-linus-williams-ifejika-talks-starting-a-cryptocurrency-school/|access-date=2023-05-31|website=Businessday NG|language=en-US}}</ref>
Na 2017, Linus malitere njem ọkachamara ya site n'iche ọrụ nke onye nchịkwa azụmahịa na Instagram. Isi ihe ya lekwasịrị anya bụ ịkekọrịta nghọta azụmaahịa bara uru, ọkachasị na mpaghara azụmaahịa cryptocurrency. N'ịdabere na nka ya, o nyere ndụmọdụ na nduzi bara uru nye ndị na-eso ụzọ ya, na-enyere ha aka ịnyagharịa mgbagwoju anya nke mpaghara azụmahịa.<ref>{{Cite web|title=BLord: There is No Shortcut in Bitcoin Trading – THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2021/04/17/blord-there-is-no-shortcut-in-bitcoin-trading/|access-date=2023-05-30|website=www.thisdaylive.com}}</ref><ref>{{Cite web|last=Okeke-Korieocha|first=Ifeoma|date=2021-07-20|title=BLord Group diversifies into real estate business, others|url=https://businessday.ng/news/article/blord-group-diversifies-into-real-estate-business-others/|access-date=2023-05-31|website=Businessday NG|language=en-US}}</ref>
N'ịbụ onye agụụ ya nwere maka ụlọ ọrụ cryptocurrency kpalitere, Linus guzobere ikpo okwu mgbanwe cryptocurrency nke ya na [[Onịchạ|Onitsha]], steeti Anambra. Akpọrọ aha azụmaahịa ahụ nke ọma B-Lord Group of Company, yana ọhụụ nke ime mgbanwe ka ndị mmadụ si etinye ego dijitalụ.<ref>{{Cite web|date=2023-05-13|title=Obi Cubana Invites BLord For Meeting After He Rejected $10m Foreign Investment|url=https://www.thetimes.com.ng/2023/05/obi-cubana-invites-blord-for-meeting-after-he-rejected-10m-foreign-investment/|access-date=2023-05-31|language=en-US|accessdate=2023-06-03|archivedate=2023-06-04|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230604200906/https://www.thetimes.com.ng/2023/05/obi-cubana-invites-blord-for-meeting-after-he-rejected-10m-foreign-investment/}}</ref><ref>{{Cite web|last=Cyril|date=2020-10-24|title=Growing Nigeria's economy with digital hub|url=https://sunnewsonline.com/growing-nigerias-economy-with-digital-hub/|access-date=2023-05-30|website=The Sun Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Telegraph|first=New|date=2022-08-28|title=Blord opens new Anambra HQ, Lagos branch|url=https://newtelegraphng.com/blord-opens-new-anambra-hq-lagos-branch/|access-date=2023-05-31|website=New Telegraph|language=en-US}}</ref>
Na 2022, Linus tọrọ ntọala Fin-tech App, BillPoint: VTU & Payment Payment nke o kwuru na ngwa ahụ bụ maka ịkekọrịta ihe ọmụma na ịkwado ike ego site na ikpo okwu ya na-egosi nkwa ya n'ịkwalite mgbanwe dị mma n'ime ụlọ ọrụ ahụ.<ref>{{Cite web|last=Ubanagu|first=Makua|date=2023-05-23|title='Davido requests $5m for endorsement'|url=https://punchng.com/davido-requests-5m-for-endorsement/|access-date=2023-05-30|website=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|last=Fadoju|first=Rachel Okporu|date=2023-05-23|title=Nigerian Tech Guru 'Runs' As Davido Requests N2.3 Billion For Endorsement|url=https://www.naijanews.com/2023/05/23/nigerian-tech-guru-runs-as-davido-requests-n2-3-billion-for-endorsement/|access-date=2023-05-30|website=Naija News|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|date=2023-05-23|title=Davido Demands $5m Endorsement Fee From Billpoint|url=https://thewillnews.com/davido-demands-5m-endorsement-fee-from-billpoint/|access-date=2023-05-30|website=thewillnews.com|language=en-US}}</ref>
== Esemokwu ==
=== ''EFCC jidere'' ===
Na Septemba 1, 2020, ndị Economic and Financial Crimes Commission (EFCC) nwụchiri Linus Williams Ifejika na steeti Enugu. Mgbe ọ nọrọ ụbọchị iri n'ụlọ mkpọrọ, a tọhapụrụ ya n'ikpeazụ.<ref>{{Cite web|last=Dashboard-Maxlagos|date=2022-05-09|title=I Finally Defeated And Deflated EFCC – Bitcoin Vendor, Blord Boasts After Defeating EFCC In Court (Photo)|url=https://www.max1023.fm/i-finally-defeated-and-deflated-efcc-bitcoin-vendor-blord-boasts-after-defeating-efcc-in-court-photo/|access-date=2023-05-31|website=102.3 Max FM|language=en-US}}</ref>
Otú ọ dị, n'ịbụ ndị na-enweghị afọ ojuju na ahụmahụ ya, Linus kpebiri ime ihe n'iwu megide EFCC, na-ebo ha ebubo na ha na-emebi ikike ya na ijikwa ihe onwunwe ya n'ụzọ na-ezighị ezi. na-ewelitekwa nchegbu banyere izi ezi nke omume ndị e mere megide ya.<ref>{{Cite web|last=Nwosu|first=Philip|date=2020-12-20|title=Entrepreneur drags EFCC to court for violating his rights|url=https://sunnewsonline.com/entrepreneur-drags-efcc-to-court-for-violating-his-rights/|access-date=2023-05-30|website=The Sun Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|last=Ntinuokwu|first=Silas|date=2022-05-05|title=Blord defeats EFCC, regains cars, properties|url=https://dailytimesng.com/blord-defeats-efcc-regains-cars-properties/|access-date=2023-05-30|website=DAILY TIMES Nigeria|language=en-GB}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Ọ lụrụ Linus Francisca, ma ha nwere otu nwa aha ya bụ Elliot, onye a mụrụ na 2020.
== Ụlọ ọrụ ==
Otu Blord nwere ọtụtụ ụlọ ọrụ ndị ọzọ, gụnyere
* Jetpay Universe (Mobile App)
* Billpoint App (BillPoint: VTU & Bills Payment)
== Edemsibịa ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Category:Articles with hCards]]
qix2o7d0oymlw4yfpii8o7o9v0gum1t
Noorani
0
27182
193247
113931
2024-10-27T11:44:03Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */
193247
wikitext
text/x-wiki
<ref>''Dictionary of American Family Names''. [http://www.ancestry.com/name-origin?surname=noorani "Noorani Family History"], Oxford University Press, 2013. Retrieved on 18 January 2016.</ref>Noorani (Arabic: نوراني) bụ aha nna Alakụba, nke sitere na nurani Persian, nke pụtara "ọkụ" ma ọ bụ "na-egbuke egbuke", site na nur Arabic, nke pụtara "ìhè". Ntụgharị asụsụ ọzọ gụnyere Noorany, Nourani na Nurani. Aha ahụ nwere ike na-ezo aka:
* A. G. Noorani (amụrụ ya na afọ 1930), onye ọka iwu [[Ndia|India]] na ọkọ akụkọ ihe mere eme
* Ali Noorani (amụrụ ya na afọ 1977), onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Amerika
* Asif Noorani (amụrụ ya na afọ 1942), onye edemede Pakistani
* Ehsaan Noorani (amụrụ ya na afọ 1963), onye egwu India
* Kaukab Noorani Okarvi (amụrụ ya na afọ 1957), onye ọkà mmụta Pakistani
* Syed [[Muhammad]] Shah Noorani (amụrụ ya na afọ 1951), onye ndú okpukpe Pakistani
* Tasneem Noorani, onye ọchịchị Pakistani
== Ntụaka ==
<references responsive="1"></references>
7hsj5tqdvhipxeh6qxvwm426oh3ziws
Obafemi
0
27880
193184
114816
2024-10-26T19:11:45Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */
193184
wikitext
text/x-wiki
'''Obafemi''' bụ ma aha nna ma aha e nyere. Ndị ama ama nwere aha a gụnyere:
* Abiodun Obafemi (amụrụ n'afọ 1973), onye Naijiria na-agba bọọlụ
* Michael Obafemi (amụrụ n'afọ 2000), onye Irish na-agba bọọlụ
* Obafemi Anibaba onye ọrụ gọọmentị Naijiria na onye ọchụnta ego
* Obafemi awolowo(1909-1987), onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ndú Naijiria
* Obafemi Ayanbadejo (amụrụ n'afọ 1975), onye na-agbachitere bọọlụ bọọlụ America
* [[Obafemi Lasode|obafemi lasode]] born 1955 Nigeria [[actor]] bafemi lasode o
* (amụrụ n'afọ 1955), onye Naijiria na-eme ihe nkiri
* Obafemi martins(amụrụ n'afọ 1984), onye egwuregwu bọọlụ Naijiria
== Hụkwa ==
* Mahadum Obafemi awolowo mahadum Naijiria nke gọọmentị nwere ma na-arụ ọrụ
jog0hj7q5zw5ugz76991aunqtg8m7hw
Tony
0
27914
193244
114887
2024-10-27T11:43:02Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:2|0|0 */
193244
wikitext
text/x-wiki
== Ndị mmadụ na ndị e chepụtara echepụta ==
* Tony (aha e nyere ya), gụnyere ndepụta nke ndị mmadụ na ndị a kọrọ n'akụkọ ifo
* Gregory tony(amụrụ n'afọ 1978), onye ọrụ mmanye iwu nke America
* Motu tony (amụrụ n'afọ 1981), onye bọọlụ rugby league nke mba New Zealand
* Tony (onye na-agba bọọlụ, amụrụ n'afọ 1983), aha zuru ezu Tony Heleno da Costa Pinho, onye na-agbachitere bọọlụ Brazil
* Tony (onye na-agba bọọlụ, amụrụ n'afọ 1986), aha zuru ezu Antônio de Moura Carvalho, onye na-agba ọsọ bọọlụ na Brazil
* Tony (onye na-agba bọọlụ, amụrụ n'afọ 1989), aha zuru ezu Tony Ewerton Ramos da Silva, onye na-agba ọsọ bọọlụ Brazil
== Ihe nkiri, ihe nkiri na telivishọn ==
* Tony Awards, ihe nrite ihe nkiri Broadway
* Tony(ihe nkiri 1982), ihe nkiri asụsụ Kannada nke India
* Tony (ihe nkiri 2009), ihe nkiri egwu nke Britain nke Gerard Johnson duziri
* Tony (ihe nkiri 2013), ihe nkiri na-akpali akpali n'asụsụ Kannada nke India
* Tony (Skins series 1), ihe omume nke British comedy-drama Skins
* Tony (Skins series 2), ihe omume nke Skins
== Egwú ==
* Tony T., aha egwu nke onye na-agụ egwu Britain, onye na-eti egwu na DJ Neal Antone Dyer (amụrụ n'afọ 1971)
* Tony (album), abom nke tony
*
* Bennett dere n'afọ 1957.
* "T.O.N.Y.", abụ 2008 nke Solange Knowles.
== Ojiji ndị ọzọ ==
* ụgbọelu agha nke [[Japan]] nke [[World War II|Agha Ụwa nke Abụọ]] aha ya bụ "Tony"
* Tony, Wisconsin, obodo nta dị na United States
== Hụkwa ==
* All pages with titles beginning with Tony
* tony disambiguation
* Tonie, Kraków, agbata obi nke obodo Kraków (Poland)
* Toney disambiguation
* tonny disambiguation
* Torny disambiguation
mv6jrjora58wfpf559dkjavlbdqdhx4
Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Ụwa
0
28721
193245
131871
2024-10-27T11:43:27Z
Goodymaraj
21567
/* growthexperiments-addlink-summary-summary:3|0|0 */
193245
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}Earthwatch Institute bụ ọrụ ebere gburugburu ebe obibi nke mba ụwa.<ref>{{Cite web|author=Centre|first=UNESCO World Heritage|title=Earthwatch Institute - Our Partners|url=https://whc.unesco.org/en/partners/257/|accessdate=2022-07-06|work=UNESCO World Heritage Centre|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Earthwatch: About Us|url=http://au.earthwatch.org/About|accessdate=2017-05-11|work=au.earthwatch.org|language=en-AU|archivedate=2019-05-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190502224343/https://au.earthwatch.org/About}}</ref> E hiwere ya na 1971 dị ka Educational Expeditions International site n'aka Bob Citron na Clarence Truesdale.<ref name=":0">{{Cite journal|author=Darling|first=Birt|date=Nov 1984|title=Vacation Scientists|url=https://books.google.com/books?id=TDYEAAAAMBAJ&dq=%22Educational+Expeditions+International%22+Ethiopia&pg=PA19|journal=The Rotarian|volume=146|issue=5|pages=18–21}}</ref> Earthwatch Institute na-akwado ndị nchọpụta Ph.D. na mba ụwa ma na-eme ihe karịrị 100,000 awa nke nyocha kwa afọ. N'iji usoro sayensị Citizen, nkwupụta ebumnuche nke Earthwatch bụ "ịkpọtụrụ ndị mmadụ n'ụwa niile na nyocha [https://sustainabilitymethods.org/index.php/Citizen_Science sayensị] na agụmakwụkwọ iji kwalite nghọta na ime ihe dị mkpa maka gburugburu ebe obibi na-adịgide adịgide".<ref>{{Cite news|author=Overturf|first=Jordan|date=2014-04-27|title=Texas A&M Research|work=Costa Rican Times|url=http://www.costaricantimes.com/texas-ams-growing-research-center-in-costa-rica/27420|accessdate=2014-04-27}}</ref> N'ihi nke a, ọ bụ otu n'ime ndị na-ede akwụkwọ zuru ụwa ọnụ nke nyocha sayensị na nkà mmụta ihe ochie, paleontology, ndụ mmiri, [[Biodiversity|ụdị]] dị iche iche, gburugburu ebe obibi na anụ ọhịa.<ref>{{Cite news|author=Post|first=Stephanie|title=How to Help Endangered Animals|url=http://petergreenberg.com/2014/05/06/how-to-help-endangered-animals/|accessdate=May 6, 2014|work=petergreenberg.com|date=May 6, 2014}}</ref> Ruo ihe karịrị afọ iri anọ, Earthwatch enwetala ego iji nata ndị mmadụ n'otu n'otu, ụmụ akwụkwọ, ndị nkuzi, na ndị otu ụlọ ọrụ ka ha sonye na nyocha dị oke egwu iji ghọta mmeghachi omume okike maka ime ka mgbanwe ụwa dị ngwa.<ref>{{Cite news|author=House|first=Stock|title=HSBC Band|url=http://www.stockhouse.com/news/press-releases/2014/04/28/hsbc-bank-canada-s-community-investments-highlighted-in-annual-public|accessdate=April 4, 2014|work=Stockhouse|date=April 28, 2014}}</ref><ref>{{Cite news|author=Priestleyy|first=Andrew|title=Shelly Beach|url=http://www.dailytelegraph.com.au/newslocal/northern-beaches/shelly-beach-rated-worst-in-the-state-for-rubbish-by-csiro/story-fngr8hax-1226893511333|accessdate=2014-04-23|work=[[Daily Telegraph (Sydney)|Daily Telegraph]]|date=2014-04-23}}</ref>
Earthwatch Citizen Science Projects bụ ndị ọgbọ na-enyocha<ref>{{Cite news|author=Houtman|first=Nick|title=The Carnivore Way|url=http://phys.org/news/2014-05-carnivore-key-large-predator.html|accessdate=May 2, 2014|work=PHYS.ORG|date=May 2, 2014}}</ref>, Ph.D.-led scientific field research nke na-enye ohere ka ụmụ amaala kwa ụbọchị sonyere ndị otu nyocha gburugburu ụwa iji chịkọta data ubi na mpaghara dị ka nchekwa anụ ọhịa, mmiri ozuzo ecology, sayensị mmiri, na archaeology.<ref name="Dolphins">{{Cite news|author=Hore|first=Monique|title=Palperp Dalphin Swim|url=http://www.heraldsun.com.au/leader/east/monash-science-school-students-michael-austin-raj-design-ipad-app-for-palperro-dolphin-swim/story-fngnvlxu-1226908823600|accessdate=May 8, 2014|work=[[Herald Sun]]|date=May 8, 2014}}</ref><ref name="Valle Caldera">{{Cite news|author=McKenna|first=Arin|title=Valle Caldera has rich human history|url=http://www.santafenewmexican.com/magazines/bienvenidos/valles-caldera-has-rich-human-history/article_c3d7eb14-d4af-11e3-a882-0017a43b2370.html|accessdate=May 4, 2014|work=[[Santa Fe New Mexican]]|date=May 4, 2014}}</ref>
Site n'ịkwụ ụgwọ iji wepụta oge na ọrụ (site na ụbọchị ole na ole ruo ọtụtụ izu), ndị ọrụ afọ ofufo, ụlọ ọrụ, na ntọala na-akwado nyocha dị oke mkpa ma n'ụzọ ego ma site n'inye ndị ọrụ iji chịkọta data. Ndị sonyere na-enweta ahụmịhe nke onwe ha na sayensị, ndị ọkà mmụta sayensị na mpaghara nyocha.<ref name="NBC Travelers">{{Cite news|author=Mohn|first=Tonya|title=Travelers Inspired to do Good|url=https://www.nbcnews.com/business/travel/travelers-inspired-do-good-while-seeing-world-n95026|accessdate=May 9, 2014|work=[[NBC News]]|date=May 9, 2014}}</ref>
== Nhazi na akụkọ ihe mere eme ==
Isi ụlọ ọrụ Earthwatch dị na Boston, [[Másáchusẹts|Massachusetts]]. Ha nwekwara ọfịs na Oxford, England; Melbourne, Australia; Tokyo, Japan; na Hong Kong.
Earthwatch malitere dị ka Educational Expeditions International na 1971 site n'aka Bob Citron na Clarence Truesdale, onye nlekọta ụlọ akwụkwọ ọha na eze na Vermont n'oge ahụ.<ref name=":0"/> N'afọ 1972, Brian A. Rosborough sonyeere Educational Expeditions International dị ka onye ọrụ afọ ofufo ma ọnwa isii ka e mesịrị ọ ghọrọ onye isi oche nke Earthwatch ọhụrụ.
Kemgbe 1971, nzukọ zuru ụwa ọnụ akpọbatala ihe karịrị ndị ọrụ afọ ofufo 111,000 bụ ndị sonyeere ndị ọkà mmụta sayensị n'ọhịa dị ka ndị enyemaka nyocha na n'etiti ha, enyewo ihe karịrị awa nde 11 nke oge ha na nyocha gburugburu ebe obibi n'ụwa niile. Earthwatch na-akwado ihe karịrị njem nyocha 50 dị mkpa na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mpaghara 40.
Earthwatch Australia bụ onye mmekọ na Bush Blitz, nke Australian Biological Resources Study na-arụ ọrụ na nkwado ego nke onye guzobere Bush Blitz BHP Billiton.<ref>{{Cite web|url=http://au.earthwatch.org/corporate-partnerships/corporate-partnership-case-studies/bhpbilliton|title=Earthwatch Partner Profile: BHP Billiton|work=au.earthwatch.org|language=en-AU|accessdate=2017-05-11|archivedate=2018-07-29|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180729112008/http://au.earthwatch.org/corporate-partnerships/corporate-partnership-case-studies/bhpbilliton}}</ref>
== Ebe nyocha ==
Ndị ọrụ afọ ofufo nke Earthwatch na-arụkọ ọrụ na ndị ọkà mmụta sayensị na-eduga n'ọhịa iji mee nchọpụta bara uru n'akụkụ anọ dị mkpa:
* Mgbanwe ihu igwe - Earthwatch na-akwado nyocha nke na-eme ka nghọta nke otu '''mgbanwe ihu igwe''' si emetụta gburugburu ebe obibi dị iche iche, ha na-achọta ụzọ iji nyere obodo aka belata mmetụta gburugburu ebe obibi ha ma mee mgbanwe.
* Archeology & Culture - Nnyocha a na-egosipụta ngwakọta nke mkpụrụ ndụ ihe nketa, gburugburu ebe obibi, ọdịbendị, na ọdịiche asụsụ achọpụtara na obodo ọdịbendị na ọdịbendị.
* Wildlife & Ecosystems - Nnyocha a na-ezube ịmepụta atụmatụ nchekwa ma nyere aka chebe mbara ala na ndị bi na ya.
* '''Ahụike Oké Osimiri''' - Nnyocha a na-achọ ichebe ụdị dị iche iche nke mmiri, na-elekwasị anya n'akụkụ ndị ahụ nke oké osimiri, ọkachasị ebe obibi ndị dị n'ụsọ oké osimiri dị ka mangroves na coral reefs.
== Njem Nlegharị anya n'Ebe Ụwa ==
Njem nyocha nke ndị ọkà mmụta sayensị na ndị ọrụ afọ ofufo si gburugburu ụwa na-eme ugbu a gụnyere:
* Anụmanụ na Outback - Nnyocha mmetụta nke usoro nchịkwa ahụhụ jikọtara ọnụ na ụdị '''anụmanụ''' ala na usoro mepere emepe (na-enweghị oghere) na Australia maka mmepe nke usoro nchịcha anụ oriri kachasị mma.
* Arabian Leopards on the Edge in '''Oman''' - Bulie ikike mba maka ichebe ogologo oge nke '''agụ owuru''' Arab na ebe obibi ya na Jebel Samhan site n'inye ebe obibi na data ọnụ ọgụgụ iji guzobe atụmatụ nchekwa maka ibelata esemokwu mmadụ na anụ ọhịa, ọnwụ ebe obibi na egwu ndị ọzọ, yana ịmepụta usoro maka nlekota ọnụ ọgụgụ mmadụ na ebe obibi ogologo oge.
* Australia's Vanishing Frogs - Ịtụle ọnọdụ nke frogs ndị nọ n'oké egwu n'oké ọhịa mmiri ozuzo nke ọwụwa anyanwụ Australia na nyocha ọnụ ọgụgụ frogs nke nwere ike iguzogide fungus na-enye aka na mbelata amphibian na Australia.
* '''Tupu na mgbe ọ''' gasịrị na '''Belize''': Ịnwale Marine Reserve - Inye ozi dị mkpa maka nchekwa na njikwa nke queen conch (''Strombus gigas'') na lobster (''Panulirus argus'') na ịnwale ịdị irè nke ebe nchekwa mmiri maka ichekwa na ijikwa azụ.
* Canopies, Climate, and Critters of the Ecuadorian Rainforest - Ụdị osisi na anụmanụ ole na-ebi n'ọhịa mmiri ozuzo mara mma nke Andes nke Ecuador?
* Cheetah Conservation na [[Namibia]] - Nchebe ebe obibi maka ndụ ogologo oge nke cheetah (''Acinonyx jubatus'') na gburugburu ebe obibi ya site na ọtụtụ ọzụzụ, mmemme jikọtara ọnụ na nyocha, nchekwa na agụmakwụkwọ.
* '''Mgbanwe ihu igwe na''' '''oké ọhịa Atlantic''' nke Brazil - Akụkụ nke HSBC Climate Partnership nke na-achọ ịchọta ụzọ isi jikwaa oké ọhịa nke ga-eme ka uru anyị nwetara n'aka ha dịkwuo ukwuu n'ọdịnihu. Nnyocha mmetụta nke nkewa na akụkọ ihe mere eme nke usoro nchịkwa ọhịa n'ihe gbasara mgbanwe ihu igwe na ebe okpomọkụ dị iche iche, na Rio Cachoeira Reserve.
* '''Mgbanwe ihu igwe na''' '''Chesapeake Bay''' Forests - Akụkụ nke HSBC Climate Program nke na-achọ ịchọta ụzọ maka ijikwa ọhịa nke ga-eme ka uru anyị nwetara site na ha dịkwuo ukwuu n'ọdịnihu. Nnyocha mmetụta nke akụkọ ihe mere eme nke njikwa na nzaghachi nke oke ọhịa na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na ihu igwe.
* '''Mgbanwe ihu igwe na''' Gutianshan Forests nke China - Akụkụ nke HSBC Climate Program nke na-achọ ịchọta ụzọ isi jikwaa ọhịa nke ga-eme ka uru anyị na-enweta site na ha n'ọdịnihu dịkwuo ukwuu. Nnyocha mmetụta nke nkewa na usoro nchịkwa na nzaghachi nke oké ọhịa nwere akwụkwọ sara mbara na mgbanwe ihu igwe.
* '''Mgbanwe ihu igwe na''' Western Ghat Forests nke India - Akụkụ nke HSBC Climate Program nke na-achọ ịchọta ụzọ maka ijikwa ọhịa nke ga-eme ka uru anyị nwetara n'aka ha dịkwuo ukwuu n'ọdịnihu. Nnyocha mmetụta nke nkewa na usoro nchịkwa na nzaghachi nke oké ọhịa ndị a gwakọtara agwakọta na mgbanwe ihu igwe na ebe dị iche iche dị iche iche.
* Idebe Grevy's Zebra na Samburu District - Nlekọta nkesa, ọnụọgụ ọnụ ọgụgụ na mmekọrịta nke Grevy'n '''zebra''' (''Equus grevyi''), na Samburu, Kenya maka nchekwa na njikwa nke ụdị ahụ.
* Costa Rican Coffee from Community to Cup - Ịchọpụta uru nke iberibe ọhịa na pollination na nchekwa nke ụdị dị iche iche dị iche iche na agroecosystems kọfị Tarrazu, yana ịchọpụta mmekọrịta dị n'etiti omume nchịkwa ndị ọrụ ugbo na ogo ala, mmepụta '''kọfị''' na ogo, na gburugburu ebe obibi na mpaghara Los Santos / Tarrazú.
* Daintree Hidden Coastline - Na-echebe ụsọ oké osimiri '''Daintree''' nke Australia site na mkpocha ala, ọgwụ ahụhụ, na mgbanwe ihu igwe.
* Darwin's '''Finches''' and Natural Selection in the Galapagos - Ndị na-ahụ maka ụwa nyere aka chebe ihe ngosi Darwin nke Galapagos Islands.
* '''Igwupụta maka''' Deep World of Devon's Roman Ruins - Ndị na-enyocha ụwa nyochara ọrụ nke ebe nchọpụta ihe ochie bara ọgaranya site n'oge ndị Rom chọpụtara na Devon, England.
* '''Ịchọpụta ụsọ oké osimiri Rom oge ochie nke Ịtali''' - Imejupụta oghere dị mkpa na ihe ọmụma nke akụkọ ihe mere eme na akụ na ụba dị n'ụsọ oké osimiri nke Populonia na ókèala ya, site na mmalite oge Rom (250/200 BCE) ruo mmalite oge etiti (600 CE).
* '''Dolphins nke Gris''' - Ịmụ omume na gburugburu ebe obibi nke bottlenose dolphin (Tursiops truncates) na Ambracian Gulf na ịchọpụta otú ọrụ mmadụ - ọkachasị ịkụ azụ na mmetọ - si emetụta dolphins.
* '''Dolphins nke Oké Osimiri Uhie''' nke Ijipt - Ọrụ ahụ na-achọ inye ozi sayensị dị mkpa iji mepụta ụkpụrụ na atụmatụ maka nchekwa cetacean.
* Easter Island (Rapa Nui) Cultural Heritage - Nnyocha mgbanwe nke mmepụta na mmepe ọrụ ugbo na '''Rapa Nui''', na-amụta ọrụ nke ihu igwe na ihe ndị mmadụ kpatara na-akpata ọdịda mmepeanya.
* '''Izute ndị''' Prehistoric People of New [[Mézíkọ|Mexico]] - Ọrụ a na-ezube ịbawanye ihe ọmụma banyere ojiji mmadụ na-eji ogologo oge eme ihe nke ugwu mgbawa a pụrụ iche n'ebe ugwu New Mexico, yana iji ihe ọmụma ahụ ghọta nke ọma otú ụmụ mmadụ si emeghachi omume ma gbanwee ala ahụ karịa afọ 10,000.
* '''Ịchọpụta Ọhịa Obodo nke San Francisco''' - Gịnị mere, kpọmkwem, obodo ndị dị ka San Francisco chọrọ osisi? Nyere anyị aka ịchọpụta ezigbo uru nke uru ha na-eweta.
* '''Fort Arbeia na Alaeze Ukwu Rom na Britain''' - Ihe nchoputa ihe ochie nke ebe ndị Rom siri ike na Hadrian's Wall, na South Shields, UK - akụkụ nke UNESCO World Heritage Site - iji mee ka mmepe, njikwa na nchekwa nke saịtị ahụ mara.
* Freshwater '''Turtles''' of the Kimberley - Ịchọpụta ọnọdụ ọnụ ọgụgụ na mkpa nchekwa nke mbe mmiri dị ọcha nke Kimberley Plateau, Western Australia, ma nye nghọta banyere ụdị dị iche iche nke mmiri dị ọcha na mpaghara ahụ.
* '''Geology na''' Shaping nke American Southwest - Ịga n'ihu nghọta nke geometry nke mmejọ ndị na-egosi ọdọ mmiri Rio Grande Rift. Inye data banyere otu esi ejikwa mmiri, ọkachasị n'ihi mmetọ ụlọ ọrụ.
* Great Ape Conservation na Cameroon - Na-arụ ọrụ iji chebe '''nnukwu''' enwe ndị nọ n'ihe ize ndụ n'èzí ebe echedoro ma na-akwado ụzọ ndụ ndị ọzọ.
* '''N'ime Al Hajar na''' Arab Tahr - Iji Arab Tahr dị ka ụdị 'umbrella' dị mkpa. Ọrụ ahụ ga-arụkọ ọrụ ọnụ na ndị ọkà mmụta sayensị nọ na mba ahụ, iji zụlite ikike nyocha nchedo na mba ahụ ma nye ụzọ maka mmejuputa njikwa nchedo, gụnyere mmepe nke ogbako nke Arabian Tahr Conservation Action Plan.
* Leopards, Hyaenas and Primates: Mammal Conservation in South Africa - Ịghọta gburugburu ebe obibi na ọnọdụ nke ụdị dị iche iche dị iche iche n'ime Ugwu Soutpansberg na ịzụlite usoro nchịkwa maka nchekwa na ibelata esemokwu mmadụ / anụ ọhịa.
* Mangroves na Reefs nke Bahamas - Bahamian archipelago bụ mpaghara na-emepe ngwa ngwa ebe ọrụ mmadụ na-emetụta gburugburu mmiri nke ukwuu. Nnyocha a na-amụ njikọ dị n'etiti mangroves na patch reefs, iji chọpụta ngagharị azụ n'etiti ebe obibi abụọ ahụ na ihe ndị dị mkpa iji hụ na njikọ dị mma ma yabụ ọnụ ọgụgụ azụ dị mma na Bahamian reefs.
* Zute ndị Meerkats nke Kalahari - Ịghọta ike nke ndị na-azụ ahịa na mmetụta nke nsogbu na ndị mmadụ site na nyocha na Kalahari meerkats (''Suricata suricatta'').
* Melbourne's '''Microbats''' - Ịchụ nta na idekọ ụkpara iji guzobe data dị mkpa maka ebe obibi dị oke mkpa ma mee ka njikwa nke obodo ukwu maka ebe obibi ụkpara na Australia, maka nchekwa ha.
* '''Nlekọta''' Wildlife Corridors nke Brazil - Otu n'ime nnukwu ihe iyi egwu maka ụdị dị iche iche bụ nkwarụ nke ebe obibi okike na nkewapụ nke obere ụmụ anụmanụ. Ọrụ nyocha a na-ezube inyocha ikike nke ndagwurugwu Osimiri Araguaia dị ka ụzọ na-arụ ọrụ nke anụ ọhịa n'etiti ahịhịa Cerrado na Amazon site na ọmụmụ nke ụdị ise dị mkpa (jaguar, giant river otter, giant piraiba catfish, Amazon River dolphin, na black caiman), na ebumnuche nke ịtụ aro na itinye n'ọrụ iwu nchịkwa n'okporo ụzọ ahụ dabere na nsonaazụ.
* '''Mmiri Ugwu nke Czech Republic''' - Nyochaa ihe ndị metụtara mmetọ, mgbanwe ihu igwe, na omume mmiri ndị ọzọ na mbelata na mgbake nke usoro gburugburu ebe obibi ugwu Jizera na ọrụ ha na-enye.
* Orangutans, Gibbons, na Borneo's Bawan Rainforest - Àgwàetiti Borneo bụ otu n'ime mpaghara dị iche iche dị iche iche n'ụwa. Ọ na-enwekwa otu n'ime ọnụ ọgụgụ kachasị elu nke mgbukpọ ọhịa. Site n'ịkọwa ụdị dị iche iche nke oké ọhịa Bawan, ọrụ nyocha a na-ezube ịkwado nchebe ya, na ịkwado ndụ obodo.
* Paradise Wood: Experimental Plantation in England - Nnyocha iji nyere ndị na-elekọta ọhịa aka ịzụlite '''osisi''' n'ụzọ gara nke ọma n'ihi mgbanwe ihu igwe e buru n'amụma.
* '''Ichebe Osimiri nke Mba Mmanya nke California''' - Olee otú okike na ndị mmadụ ga-esi nwee ihe ịga nke ọma na mba mmanya California na-eyi egwu?
* '''Ichebe Osimiri nke California Delta''' - Olee otú ndị na-ahụ maka gburugburu ebe obibi ga-esi nyere aka weghachite ebe obibi ndị dị n'akụkụ osimiri na Central California's Agricultural Delta?
* Oké ọhịa Canopies na Anụ Ọhịa na Ecuador - Ọrụ ahụ na-enyocha nnukwu anụmanụ na nnụnụ nke Santa Lucia Reserve na '''oké ọhịa''' mmiri ozuzo nke Ecuador. N'ihi na ụmụ anụmanụ ndị a chọrọ ebe obibi dị elu iji dịrị ndụ, ha na-arụ ọrụ dị ka "ụdị nche anwụ" nke nchebe ha ga-ahụkwa maka nchekwa nke ụmụ anụmanụ na osisi ndị ọzọ. Data anakọtara ga-enyere aka ikpebi ma ebe ndị dị ugbu a ọ na-enye nchebe zuru oke n'ihu mgbanwe ihu igwe.
* '''Iweghachi''' Ọhịa Ista (Rapa Nui) - Nyochaa ọrụ nke nkume prehistoric mulching na itinye nkume n'ogige na ubi ugbo site na Rapa Nui dị ka ụzọ isi mepụta usoro ọrụ ugbo na-adịgide adịgide.
* '''Nnyocha''' Vineyard Ecology na Biodiversity na Bordeaux / Wildlife na Wine na Bordeaux - Ịkwalite na nlekota ụdị dị iche iche dị iche iche na mpaghara na-emepụta mmanya site na mmepe nke omume ndị ọzọ na-adịgide adịgide na usoro ugbo.
* '''Ịzọpụta''' '''Black Rhinos''' nke Kenya - Ịkọwa mmetụta nke mmụba ma ọ bụ belata ọnụ ọgụgụ ndị na-eri ahịhịa na nkesa nke black rhino (''Diceros bicornis'') na gburugburu ebe obibi na Olpejeta Conservancy.
* '''SCAP SW''' Earth and Skies Through Time - Nkọwapụta usoro elu mbara ala na eserese nke ala nke ebe ndị dị n'ebe ugwu Arizona site na iji data mmetụta dịpụrụ adịpụ site na Mars Odyssey ma ọ bụ Lunar Reconnaissance Obiter.
* '''Ịhụ nnụnụ''' Songbirds na Rockies - Nnyocha Avian, pika na alpine, na ọdụm ugwu na mpaghara Rocky Mountain. Nnụnụ ndị bi na ndị na-agagharị agagharị anọwo na-ebelata kemgbe afọ 30 gara aga. Ndị ọkà mmụta sayensị Earthwatch na-enyocha ọnụ ọgụgụ ha ma na-arụ ọrụ iji ghọta ihe kpatara mbelata ndị a.
* Sydney's Hidden Mammals - Nnyocha nke gburugburu ebe obibi, omume na omume mmekọrịta nke rakali (Hydromys chrysogaster) - ụdị òké mmiri - na Chowder Bay, New South Wales, Australia.
* Tagging the Terrapins of the Jersey Shore - Ịchọpụta mmetụta nke nsogbu ebe obibi mmadụ na ọnụọgụ mmadụ na ọmụmụ nke diamondback terrapin (Malaclemys terrapin) na New Jersey, United States, maka mmepe nchekwa.
* '''Oké ọhịa nke Kenya''' - Ọrụ nchekwa obodo na-arụ ọrụ iji weghachite mangroves na Kenya.
* Trinidad's Leatherback Sea '''Turtles''' - Trinidad na-akwado otu n'ime 3 ikpeazụ kasị ukwuu leatherback colonies na ụwa. Ọrụ a na-aga n'ihu na-enyocha gburugburu ebe obibi na ọnụ ọgụgụ mmadụ nke Trinidad nke mbe akpụkpọ anụ (''Dermochelys coriacea''), yana nyocha mmetụta nke njem njem nleta na nku na-eme akwụ́ na adịghị ike nke ógbè ahụ na-eme ka osimiri na-eme mgbanwe ihu igwe
* Turtles in Trouble - N'ịmepụta ozi maka ndị na-eme iwu banyere otu ihe mkpofu si agbasa n'oké osimiri ma nye ndụmọdụ iwu mmetọ, site na nyocha mmetụta nke mmetọ na mbe mmiri (IUCN Red List) na mmiri Australia.
* Volcanology na Ecology na Iceland - Ebe Ọwụwa Anyanwụ nke Iceland bụ otu n'ime ebe ndị na-arụ ọrụ na ala n'ụwa.
* '''Whales na Dolphins nke Hebrides''' - Ịmata ebe ụfọdụ dị mkpa ma ọ bụ "ebe dị mma" maka whales, dolphins na porpoises site n'ileba anya na nkesa ha na oke mmiri nke ọdịda anyanwụ Scotland.
* '''Whales na Otters nke British Columbia''' - Ịghọta mmekọrịta dị n'etiti nchịkọta nri ndịda nke whale na-acha ntụ ntụ (''Eschrichtius robustus'') na nri ha (karịsịa mysids).
* '''Mgbe''' '''Archosaurs''' wakporo ma na-achịkwa Texas - Arlington Archosaur Site (AAS) bụ ihe pụrụ iche n'ịmepụta ọtụtụ narị fossils site na mpaghara a na-amaghị nke nkume Cretaceous, ihe dịka nde afọ 95-100 . Ebe a na-ahụ maka ihe ochie na-enye ozi dị mkpa banyere usoro okike oge ochie dị n'ụsọ oké osimiri n'oge akụkọ ihe mere eme nke ụwa nke dị nnọọ iche na taa. Site na ego sitere na Earthwatch, ndị nchọpụta na-aga n'ihu na-enyocha saịtị ahụ.
=== Njem ndị a kwadoro n'oge gara aga ===
Earthwatch enweela ihe ịga nke ọma n'ịmecha nyocha sayensị gburugburu ebe obibi n'akụkọ ihe mere eme ya niile. Ụfọdụ nnyocha ndị e mere n'oge na-adịbeghị anya gụnyere:
* '''Amazon Riverboat Exploration''' - Advancing strategies for community-based wildlife management and conservation in rural areas of Loreto, Peru that facilitate sustainable hunting for local communities and ensure that nationally protected areas and conservation concessions work with local populations.
* '''Animals of [[Malawi]] in the Majete Wildlife Reserve''' - Helping African wildlife return to and thrive in their native habitats
* '''Archaeology of the Mongolian Steppe''' - Archaeological research of the Ikh Nart Nature Reserve in Mongolia
* '''Blazing the Biodiversity Trail in Brazil''' - Learning about conservation and biodiversity by observing the movements of wildlife in Brazil
* '''Butterflies and Bees in the Indian Himalayas''' - Examining the effects of climate change on the Himalayas by examining pollinators and the crops that need them.
* '''Carnivores of [[Madagascar]]''' - A conservation and development program to secure the survival of endemic carnivores, their prey, and habitat in and around Ankarafantsika National Park, Madagascar, focusing on the fossa (''Cryptoprocta ferox'').
* <nowiki><b id="mwaA">Climate change and caterpillars</b></nowiki> - Examining plant-insect-parasitoid interactions. This project conducts quantitative tests on how climate change and extreme weather disrupt tri-trophic interaction, leading to herbivore outbreaks. It also looks at how the disruption of interaction diversity causes unstable ecosystems.
* '''Climate Change and Landscape in Borneo’s Rainforests''' - Assessing biodiversity, ecosystem functioning, regenerative capacity, conservation value and restoration requirements in degraded forests and forest fragments in Borneo.
* '''Climate change at the [[Arktik|Arctic]]'s edge''' - The project seeks to quantify the consequences of climate-induced environmental change by studying tree lines and permafrost in the research area.
* '''Climate Change in the Mackenzie Mountains''' - Studying the effects of global warming in the Arctic.
* '''Climate Change in Wytham Woods''' - Part of the HSBC Climate Program, which aims to find forest management methods. It also investigates the effect of fragmentation and management history on temperate forests' reaction to the climate in the UK.
* '''Conserving Koala Country''' - Investigation of the response of koalas to environmental change in the Great Otway National Park and surrounding private land (‘the Otways’), to provide information critical for the conservation of their populations and habitats.
* '''Conserving Leopards and Monkeys in South Africa''' - Gathering critical information to protect leopards and monkeys under threat in South Africa.
* '''Coral Communities in Seychelles''' - Despite being recognized as one of the most biodiverse ecosystems in the world with enormous economic value, reefs are threatened by both anthropogenic and natural phenomena. This project examines critical characteristics of reefs and associated communities around Curieuse Island to advance understanding of species responses to future climate changes and how the local community is affected.
* '''Costa Rican Sea Turtles''' - Understanding the behavior of leatherback sea turtle (''Dermochelys coriacea'') and the impacts of human activities on these turtles on the beaches of the Pacific coast.
* '''Encountering the Prehistoric People of New Mexico''' - Join pioneering excavations of prehistoric quarries in the Valles Caldera and discover how humans interacted with this volcanic landscape 10,000 years ago.
* '''Excavating the Roman Empire in Britain''' - Excavation of a previously unknown Romano-British site of significant importance discovered in Devon. Research on this site will contribute to understanding life in the Romano-British world.
* '''Exploring an Active Volcano in Nicaragua''' - How does an active volcano shape the world around it? Peer into the crater of the Masaya Volcano to find out.
* '''Exploring Boston's Urban Forest''' - Cities are made up of buildings and streets – but thousands of trees between and among human structures make up the urban forest.
* '''Exploring Lions and their Prey in Kenya''' - Can inventive livestock management bring balance between lions, other predators, and prey back to the Kenyan savanna?
* '''Following Darwin's Finches in the Galapagos''' - How are foods introduced by humans changing the face of the iconic Darwin's finch in the Galápagos Islands?
* '''Freshwater Watch''' - This is a research project using Citizen Science to investigate the health of global freshwater ecosystems on a scale never seen before.<ref>{{Cite web|url=https://freshwaterwatch.thewaterhub.org/|title=Earthwatch FreshWater Watch|work=Earthwatch FreshWater Watch|accessdate=2019-07-15|archivedate=2019-07-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190715033234/https://freshwaterwatch.thewaterhub.org/}}</ref> Using citizens to collect water quality data across the globe, with data from [[Hong Kong]], [[Brazil]] and other locations used in peer-reviewed publications.<ref>{{Cite journal|author=Castilla|first=Eva Pintado|date=2015-10-15|title=Quantification of phytoplankton bloom dynamics by citizen scientists in urban and peri-urban environments|journal=Environmental Monitoring and Assessment|language=en|volume=187|issue=11|pages=690|doi=10.1007/s10661-015-4912-9|issn=1573-2959|pmid=26471276}}</ref>
* '''Investigating Threats to Chimps in Uganda''' - Explore interactions between people and chimpanzees and other primates in the rainforest of Uganda to improve human–primate relationships.
* '''Investigating Whales and Dolphins of the Norwegian Arctic''' - Amid spectacular scenery, study the behaviors and needs of arctic whales and dolphins.
* '''Loons and the Gulf of Mexico Oil Spill''' - The <nowiki><i id="mwpA">Deepwater Horizon</i></nowiki> oil spill of April 2010 released over 250 million gallons of crude oil into the Gulf of Mexico. The impacts on residents and migratory wildlife are likely to last a decade or more. This research project monitors the survivorship and health of common loon breeding populations along the Louisiana coast and will contribute to U.S. Fish & Wildlife Service's National Resource Damage and Assessment process.
* '''Loons of the Canadian Prairie''' - What can we learn about the loons of Louisiana's coast when we follow them 2,000 miles north to their summer breeding grounds?
* '''Mammals of Nova Scotia''' - This project is designed to address how temperate ecosystems, and their biodiversity, landscapes, and wildlife, which are prevalent in most parts of the industrialized world, are being affected and often degraded by human activities and climate change.
* '''Mammoth Graveyard in South Dakota''' - Generating information on morphological adaptations of the Colombian mammoth (Mammuthus columbi) as its habitat was reduced by sea level rise in the post-Pleistocene era.
* '''Of Mountains and Marmots: Climate Change in the French Alps''' - This project will investigate the population dynamics of marmots (as a model species) in the alpine region - a region strongly affected by changes in climate. The results will provide valuable information to help predict wildlife responses to climate change and support effective conservation management.
* '''On the Trail of Giant Pandas in China''' - In the Sichuan province of China, volunteers work with pandas in captivity and help them adapt to life in the wild so that they may breed and live longer and healthier lives.
* '''Origins of Angkor''' - Excavating the village of Ban Non-Wat in Thailand, and the surrounding area, looking at changes in socio-environmental interactions and resource use, and relating this to present-day issues
* '''Project Manta''' - The manta ray is the world's most giant ray; it is an iconic species with a worldwide distribution however, recent demand in Asia for manta ray products has led to significant population declines in many regions. This project is a comprehensive study of manta rays (''Manta birostris'' and ''M. alfredi'') to simultaneously enhance knowledge of the species, develop a Manta Identification Database, generate economic and social benefits, and provide a basis for long-term monitoring of its environment.
* '''Puerto Rico's Rainforest''' - Sustainable management of timber production in the Las Casas de la Selva Tabonuco forest, using line-planting techniques that ensure maintenance of biodiversity and conservation of the soil.
* '''Recovery of the Reef''' - Research to unravel fundamental microbial mechanisms responsible for black band disease (BBD) pathogenesis in coral populations through a combined field-based and laboratory approach to investigate the environmental and microbial drivers of developing BBD lesions.
* '''Safeguarding Whales and Dolphins in Costa Rica''' - Climb aboard a motorboat and sail a tropical “inner sea” in search of endangered dolphins and whales in Costa Rica.
* '''Scouting Foxes, Badgers, and Hedgehogs in England''' - What is really going on with the creatures you see scampering in your garden?
* '''Shark Conservation in Belize''' - The project seeks to engage stakeholders with shark conservation and collect data that will influence policymakers to establish marine reserves to ensure the continued persistence of endangered sharks in Belize.
* '''Snorkeling to Protect Reefs in The Bahamas''' - How can we protect fragile coral reefs and still benefit from their resources? Help scientists answer this critically important question.
* '''South African Penguins''' - Investigating the reasons behind the rapid decline of the African penguin (''Spheniscus demersus'') over the last decade and potential mitigation strategies.
* '''South Africa's Hyenas''' - Understanding the ecology and ecosystem functioning of scavengers in the Northwest Province, mainly brown hyaena (''Parahyaena brunnea''), to increase public appreciation for the value and function of scavengers within ecosystems.
* '''Swimming with Sea Turtles in the Bahamas''' - Where do endangered sea turtles thrive? Help scientists find out and protect these critical habitats.
* '''Thinking Like an Elephant in Thailand''' - Working to reduce human-elephant conflict through understanding elephant behavior, and supporting youth education programmes.
* '''Tracking Beavers Through German Waters''' - How do beavers shape Germany's Lower Rhine—and can we keep them from clashing with the people who live there?
* '''Tracking Costa Rica's Mammals''' - Can farmers help revive Costa Rica's forests? Elusive wild mammals hold clues.
* '''Uncovering the Mysteries of Ancient Colorado''' - What caused the most significant shift in human history: from hunting and gathering to farming? Dig into the ancient past for clues.
* '''Unearthing Ancient History in Tuscany''' - What can we learn about Italy's ancient people from the ruins they left along the coast of Tuscany? Help us dust off clues.
* '''Walking with African Wildlife''' - Understanding the ecological processes that facilitate and maintain the diversity of animals within the Hluhluwe-iMfolozi Park in South Africa.
* '''Whales and Dolphins Under the California Su'''n - How can we do a better job of sharing the ocean with whales and dolphins in one of the U.S.’s most populous areas?
* '''Wildlife in the Changing French Pyrenees''' - Help discover and protect this delicate Alpine environment from climate change and from ourselves.
* '''Wildlife of Australia’s Rainforest''' - What is the impact of climate change on the habitats and wildlife of Australia’s rainforests?
* '''Wildlife of the Mongolian Steppe''' - In Ikh Nart Nature Reserve, Earthwatch scientists have worked on studying and conserving the area's wildlife, including the "near-threatened" argali—the most prominent mountain sheep in the world. Their efforts have been so successful that results from work have been used to develop improved conservation management policies in reserve, and the research team has expanded their studies to include several other species as well as work in another nature reserve.
== Hụkwa ==
* Bioblitz
* Bush Blitz
* Mgbalị Nchekwa
* Mmekọrịta gburugburu ebe obibi
* [[Nchedo gburugburu ebe obibi]]
* Ịhụnanya maka gburugburu ebe obibi
* Oge Mmiri nke Nathaniel
* Ebe okike
* Isi obodo
* Ihe ndị sitere n'okike
* Atụmatụ B 2.0: Ịzọpụta mbara ala n'okpuru nrụgide na mmepeanya nọ na nsogbu
* Ihe onwunwe a na-agbanwe agbanwe
* Nkwado
* Oge ezumike
== Ihe odide ==
<references responsive="1"></references>
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* [https://web.archive.org/web/20130808032137/http://www.earthwatch.org/australia/ Earthwatch Australia] E debere ya Wayback Machine
* [https://web.archive.org/web/20130812212557/http://www.earthwatch.org/europe Earthwatch Europe] E debere ya na Wayback Machine
* [http://www.earthwatch.jp/ Earthwatch Japan]
* [http://www.earthwatch.org.hk/ Earthwatch Hong Kong]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
6xo4m0468ivqil8q1fbuw9690xudzl0
Tony Lanigan
0
41226
193214
163991
2024-10-27T02:38:19Z
2A02:8440:7148:95E4:D843:A5FF:FEB3:B4A7
193214
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Anthony Gerald Lanigan''' MNZM (amụrụ 1947 wee nwụọ na Ọktoba 24 Ọktoba 24, 2024) bụ onye injinia obodo New Zealand. Ọ bụ onye isi oche mbụ nke Mahadum Teknụzụ Auckland site na 2000 ruo 2001, yana onye nrụpụta ntọala na New Zealand nke ọrụ ebere mba ụwa, Habitat for Humanity .
== ndabere ==
Lanigan nọrọ oge ọ bụ nwata na Auckland . O sitere na ezinụlọ Katọlik siri ike, na Northcote, wee gụchaa akwụkwọ na St Peter's College ebe ọ nọ na njikọ ''proxime accessit'' na 1965 yana na Mahadum Auckland ebe ọ nwetara PhD na injinia na 1975. <ref>Anthony G Lanigan, ''The temperature response of concrete box girder bridges [microform]'', thesis (PhD)--University of Auckland, School of Engineering, 1973.</ref> Nnyocha ya n'ime amụma nke ọnọdụ nrụgide okpomọkụ dị na àkwà mmiri girder sitere na nsogbu nrụpụta ụlọ na Newmarket Viaduct . Nchoputa ya weputara uzo a haziri maka inabata ibu di iche iche nke anwụ na-ebute na ulo oru injinia obodo. Lanigan nwere usoro ikpe ziri ezi mmekọrịta siri ike site n'oge ụmụ akwụkwọ ya na Mahadum Auckland ebe o tinyere aka n'igosi megide agha Vietnam, ịkpa ókè agbụrụ na ngwa agha nuklia . Ya na ụmụ nwanyị Charity rụkwara ọrụ iji guzobe De Paul House <ref>[https://web.archive.org/web/20161012052057/http://depaulhouse.org.nz/about%20us/history.html DePaul House website - Our History] (retrieved 8 December 2010)</ref> na Northcote . Tony na nwunye ya Krys Lanigan bụ ndị otu St Marys Catholic Parish na Northcote, Auckland.
== Ọrụ ọkachamara ==
Onye injinia obodo, Lanigan bụ onye isi injinia maka ndị mmekọ Babbage na emesịa, onye isi teknụzụ maka Fletcher Challenge Building Industries Group na ngalaba ihe owuwu ụlọ, onye isi njikwa nke Ọrụ Ozi maka Fletcher Construction Company na Onye isi njikwa nke Fletcher Project Services. Lanigan bụ onye isi nke AG Lanigan and Associates Ltd. <ref>''Auckland University of Technology: Profile'', Auckland University of Technology, 2000, p. 26.</ref> Ọ na-ejide Directorships n'ọtụtụ ụlọ ọrụ nkeonwe, bụ ntọala ntọala, ma bụrụ onye isi oche nke New Zealand Housing Foundation (nke na-abaghị uru, ntụkwasị obi ebere na-ebuga ọnụ ala ụlọ). maka ezinụlọ ndị nwere obere ego <ref>[http://www.housingfoundation.co.nz/index.php?option=com_content&view=article&id=19&Itemid=34 New Zealand Housing Foundation (accessed 28 July 2010)]</ref> ) ma jiri ntụkwasị obi ọrụ ebere ndị ọzọ rụọ ọrụ. Ọ bụ onye isi ihe akụrụngwa Auckland afọ ise, 2000–2004. Lanigan bụ onye isi ụlọ ọrụ Inframax Construction Ltd na onye otu ndụmọdụ ndụmọdụ nke GHD New Zealand Ltd. Na 2011 ọ bụ onye otu bọọdụ nke NZ Transport Agency . <ref>[http://www.nzta.govt.nz/about/who-and-what/who-we-are/our-board.html#lanigan ''Our Board'', New Zealand Transport Agency website] (retrieved 24 March 2011)</ref>
== Mahadum teknụzụ nke Auckland ==
A họpụtara ya na kansụl nke Auckland Institute of Technology na 1996 na site na February 1999 ruo na njedebe nke afọ ahụ, ọ bụ onye isi oche nke òtù ahụ. Ọ bụ Chancellor nke Mahadum Teknụzụ Auckland na 2000-2001 (Chancellor mbụ nke mahadum ọhụrụ), ebe ọ bụkwa onye ntọala ntọala 1998 – 2001. <ref>Louise Shaw, ''Learning for Life: The Origins of Auckland University of Technology 1895-2000'', Auckland University of Technology with the Ministry for Culture and Heritage, 2002, pp. 153 and 158.</ref>
== Ebe obibi maka mmadụ ==
Oku telifon na 1992 sitere na Dr Michael Powell, onye Kiwi nke biri na United States, kpọrọ Lanigan ka ya na ya na Ian Hay zute ka ha malite Habitat for Humanity New Zealand. Onye isi oche ntọala nke Habitat for Humanity New Zealand site na 2003, a họpụtara Lanigan ka ọ bụrụ onyeisi oche na 2004. <ref>{{Cite web |url=http://www.habitat.org.nz/index.php/pi_pageid/21 |title=Habitat for Humanity New Zealand (accessed 28 July 2010) |accessdate=9 April 2024 |archivedate=29 September 2014 |archiveurl=https://web.archive.org/web/20140929133247/http://www.habitat.org.nz/index.php/pi_pageid/21 }}</ref> A họpụtara ya dị ka osote onye isi oche nke Habitat for Humanity International Board of Directors na 2007. Dị ka osote onye isi oche nke International Board, Lanigan na-ahụ maka mmemme mba ụwa nke na-enyere aka karịa ezinụlọ 60,000 kwa afọ na mkpa ụlọ ha. Dị ka akụkụ nke ọrụ mba ụwa ndị a, na 2009, ọ gara Jogjakarta na Indonesia ebe a raara ụlọ 150 mgbe nnukwu ala ọma jijiji gasịrị ma nyefee ndị nwe ha. Lanigan chere na ọrụ ya maka Habitation for Humanity na-akwụghachi ụgwọ n'onwe ya maka itinye aka na ya. Ọ na-eche na ọ bụ okwukwe n'omume, na-eje ije okwu. Nye Lanigan, a ghaghị igosipụta ezi okwukwe n'ụzọ dị irè. A ghaghị ịrụpụta ya.
== Ezi Shepherd College ==
N'afọ 2012, a họpụtara Lanigan ka ọ bụrụ onye isi oche nke Ụlọ Ọrụ Ezi Shepherd College . <ref>"GSC Senate chairman resigns", ''NZ Catholic'', 2 December 2012, p. 8.</ref>
== Nkwanye ugwu ==
[[Usòrò:Tony_Lanigan_MNZM_investiture.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb| Nkwanye Lanigan dị ka onye otu New Zealand Order of Merit nke onye isi gọvanọ, Sir Jerry Mateparae (n'aka ekpe), na 9 Mee 2013]]
Na 2013 New Year Honors, Lanigan ka a họpụtara onye otu New Zealand Order of Merit maka ọrụ maka agụmakwụkwọ mahadum na obodo. <ref>{{Cite web|url=https://www.dpmc.govt.nz/publications/new-year-honours-list-2013|title=New Year honours list 2013|date=31 December 2012|publisher=Department of the Prime Minister and Cabinet|accessdate=10 January 2018}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
huhqvm3auh7e9npjopmyh0doa937lxd
Abigail Greene Aldrich
0
53080
193077
190100
2024-10-26T12:25:25Z
2003:A:F11:6000:A090:932D:C510:9FAB
193077
wikitext
text/x-wiki
[[File:Abby Rockefeller LCCN2014718060 (cropped).jpg|thumb|Abby Aldrich Rockefeller]]
Abigail Greene Aldrich Rockefeller (October 26, 1874 - Eprel 5, 1948) bụ onye America na-elekọta mmadụ na onye enyemaka. Ọ bụ onye a ma ama na ezinụlọ Rockefeller site n'alụmdi na nwunye ya na onye na-ahụ maka ego na onye na-ahụ maka ọdịmma ego John D. Rockefeller Jr., nwa nwoke Standard Oil co-guzobere John D. Rockefeller Sr. Nna ya bụ Nelson W. Aldrich, onye jere ozi dịka Senator. si Rhode Island. A maara Rockefeller maka ịbụ onye na-eme ka e guzobe Museum of Modern Art. Ọ bụ nne Nelson Rockefeller, onye jere ozi site na 1974 ruo 1977 dị ka onye isi oche 41st nke United States.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Abigail Greene Aldrich na Providence, Rhode Island, dị ka nwa nke anọ nke Senator Nelson Wilmarth Aldrich na Abigail Pearce Truman Chapman. E kewara ọtụtụ n'ime oge nwata ya n'etiti Providence na Warwick Neck (na Rhode Island), na Washington, D.C.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://rockarch.org/resources/about-the-rockefellers/abby-aldrich-rockefeller/|title=Abby Aldrich Rockefeller, 1874-1948|work=Rockefeller Archive Center|language=en|accessdate=March 13, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://rockarch.org/resources/about-the-rockefellers/abby-aldrich-rockefeller/ "Abby Aldrich Rockefeller, 1874-1948"]. ''Rockefeller Archive Center''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">March 13,</span> 2020</span>.</cite></ref>
N'ihi na nna ya ama ama dị ka onye omeiwu, Rockefeller ka ewebatara n'oge ọ bụ nwata na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị elu. Ọnụ ọgụgụ ndị nne na nna ya nabatara gụnyere Senator Eugene Hale, Senator William P. Frye, General Ambrose Burnside, na Elizabeth Bacon Custer.<ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}</ref>
Ọzụzụ nwata ya sitere n'aka ndị ọchịchị Quaker. Site na 1891 ruo 1893, edebanye aha ya na Miss Abbott's School for Young Ladies in Providence, Rhode Island. N'ebe ahụ, ọ mụrụ asụsụ Bekee, French, German, art akụkọ ihe mere eme, oge ochie, mgbatị ahụ, na ịgba egwú. Na Nọvemba 1893 o mere mpụta mbụ ya na nnọkọ oriri na ọṅụṅụ ya, nke kpalitere ịhụnanya ogologo ndụ ya maka mmemme ọha..<ref name=":0">{{Cite web|url=https://rockarch.org/resources/about-the-rockefellers/abby-aldrich-rockefeller/|title=Abby Aldrich Rockefeller, 1874-1948|work=Rockefeller Archive Center|language=en|accessdate=March 13, 2020}}</ref><ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref>
Na June 30, 1894, na njem nke nna ya kwalitere, Rockefeller ji ụgbọ mmiri gaa Liverpool, malite ndụ nke njem dị ukwuu na Europe na mgbe e mesịrị na Eshia. Oge mbụ ọ nọrọ ọnwa anọ gụnyere ịkwụsị na England, Belgium, Netherlands, Germany, Austria, Switzerland, Italy, na France. Njem a na nke ga-abịa n'ọdịnihu gosipụtara nleta n'ọtụtụ ebe ngosi nka, na-agwa ya nghọta n'ọdịnihu dị ka onye na-anakọta nka. <ref name=":0">{{Cite web|url=https://rockarch.org/resources/about-the-rockefellers/abby-aldrich-rockefeller/|title=Abby Aldrich Rockefeller, 1874-1948|work=Rockefeller Archive Center|language=en|accessdate=March 13, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://rockarch.org/resources/about-the-rockefellers/abby-aldrich-rockefeller/ "Abby Aldrich Rockefeller, 1874-1948"]. ''Rockefeller Archive Center''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">March 13,</span> 2020</span>.</cite></ref><ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref>
== Alụmdi na nwunye John D. Rockefeller Jr. ==
Na ngwụcha afọ 1894, ọ zutere John Davison Rockefeller Sr.., naanị nwa nwoke nke onye guzobere Standard Oil bụ John Davison Rockfeller Sr. na onye nkuzi ụlọ akwụkwọ bụ Laura Celestia "Cettie" Spelman, n'ụlọ enyi ya na Providence.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://rockarch.org/resources/about-the-rockefellers/abby-aldrich-rockefeller/|title=Abby Aldrich Rockefeller, 1874-1948|work=Rockefeller Archive Center|language=en|accessdate=March 13, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://rockarch.org/resources/about-the-rockefellers/abby-aldrich-rockefeller/ "Abby Aldrich Rockefeller, 1874-1948"]. ''Rockefeller Archive Center''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">March 13,</span> 2020</span>.</cite></ref> A na-edepụta ogologo oge ha na akwụkwọ nkwa ọlụlụ ya, nke e ji kọwaa nzukọ ya na ndị nwere ike ịlụ ya. Na mbido afọ 1895, ha malitere ịkwagharị ọnụ n'ehihie Sọnde.<ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref> Nzukọ ndị a gara n'ihu ruo na ngwụcha Ọgọst 1901, mgbe ha kwere nkwa ọlụlụ. Ha lụrụ n'ụbọchị nke 9 n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1901, n'emume agbamakwụkwọ nke Gilded Age, n'ihu ihe dị ka otu puku ndị a ma ama n'oge ahụ, n'ụlọ nna ya n'oge ọkọchị, "Indian Oaks", na Warwick Neck, Kent County, Rhode Island.<ref name=":3" />
Di na nwunye ahụ biri na 13 West 54th Street na Manhattan site na 1901 ruo 1913, mgbe di ya wuru nnukwu ụlọ nwere okpukpu itoolu na 10 West 54th Avenue, nke kachasị na New York City n'oge ahụ. Ha biri na "Nọmba 10" ruo 1938 mgbe ha kwagara n'ụlọ nwere ọnụ ụlọ iri anọ na 740 Park Avenue. Ha abụọ nwekwara ihe onwunwe na Pocantico Hills, Seal Harbor, Maine, Williamsburg, na Virginia. Ha ghọrọ nne na nna nke ụmụ isii: Abby Rockefeller Mauzé, John D. Rockefellers III, Nelson Rockefeller, Laurance Rockefeller, Winthrop Rockefelling, na David Rockefeller.<ref name=":0">{{Cite web|url=https://rockarch.org/resources/about-the-rockefellers/abby-aldrich-rockefeller/|title=Abby Aldrich Rockefeller, 1874-1948|work=Rockefeller Archive Center|language=en|accessdate=March 13, 2020}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://rockarch.org/resources/about-the-rockefellers/abby-aldrich-rockefeller/ "Abby Aldrich Rockefeller, 1874-1948"]. ''Rockefeller Archive Center''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">March 13,</span> 2020</span>.</cite></ref>
== Ọnwụ ==
Abby Rockefeller nwere nkụchi obi wee nwụọ na Eprel 5, 1948, n'ụlọ ezinụlọ Rockefellers na 740 Park Avenue na New York City, mgbe ọ dị afọ 73.<ref name=":02">{{Cite book|author=Kert|first=Bernice|title=Rockefeller, Abby Aldrich (1874-1948), philanthropist|date=February 2002|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online|doi=10.1093/anb/9780198606697.article.1700743}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKert2002">Kert, Bernice (February 2002). ''Rockefeller, Abby Aldrich (1874-1948), philanthropist''. American National Biography Online. Oxford University Press. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1093/anb/9780198606697.article.1700743|10.1093/anb/9780198606697.article.1700743]].</cite></ref>
A kpọrọ ozu ya ọkụ ma gbasaa ntụ ya n'ebe a na-eli ozu na Pocantico, New York. E mere emume ncheta ya na Riverside Church . <ref name=":02">{{Cite book|author=Kert|first=Bernice|title=Rockefeller, Abby Aldrich (1874-1948), philanthropist|date=February 2002|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online|doi=10.1093/anb/9780198606697.article.1700743}}</ref>
E tinyere akwụkwọ testament ya maka nnwale n'April 22, 1948, a tụkwara ihe onwunwe ya na $ 1,156,269. Dị ka ọchịchọ ikpeazụ ya si dị, e nyere ọrụ anọ dị mkpa na Museum of Modern Art (MoMA): Lady With a Parasol na Seated Woman, nke Georges Seurat; Street at Saintes-Maries na Corridor at Saint-Remy site na [[Vincent van Gogh]]. Ọ hapụrụ obere ihe osise ya n'Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie Fogg. E nyere MoMA ihe onwunwe ya fọdụrụnụ nke $ 850,848, na-ewepu ụtụ isi nke $ 250,000.<ref name=":02">{{Cite book|author=Kert|first=Bernice|title=Rockefeller, Abby Aldrich (1874-1948), philanthropist|date=February 2002|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online|doi=10.1093/anb/9780198606697.article.1700743}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKert2002">Kert, Bernice (February 2002). ''Rockefeller, Abby Aldrich (1874-1948), philanthropist''. American National Biography Online. Oxford University Press. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1093/anb/9780198606697.article.1700743|10.1093/anb/9780198606697.article.1700743]].</cite></ref>
E mere ọtụtụ nraranye iji sọpụrụ ya na iji cheta mkpebi ya dị ka onye na-anakọta ihe osise. Otu n'ime ndị dị otú ahụ bụ Abby Aldrich Rockefeller Print Room na MoMA, nke e ji onyinye ya nke narị iri na isii mepee na Mee 15, 1949. E meghere Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center na 1957 na Colonial Williamsburg iji tinye ya n'ihe osise ọdịnala.<ref name=":02">{{Cite book|author=Kert|first=Bernice|title=Rockefeller, Abby Aldrich (1874-1948), philanthropist|date=February 2002|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online|doi=10.1093/anb/9780198606697.article.1700743}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKert2002">Kert, Bernice (February 2002). ''Rockefeller, Abby Aldrich (1874-1948), philanthropist''. American National Biography Online. Oxford University Press. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1093/anb/9780198606697.article.1700743|10.1093/anb/9780198606697.article.1700743]].</cite></ref>
Ọtụtụ ndị a ma ama nyere Rockefeller otuto mgbe ọ nwụsịrị. Karịsịa, bụ onyinye nke onye na-ese ihe Henri Matisse nke windo enyo maka Union Church na Pocantico, New York. N'oge opupu ihe ubi nke afọ 1954, mgbe ọ dị afọ iri asatọ na anọ, a gwara Matisse nke nọ n'àkwà n'oge ahụ ka ọ mepụta windo enyo maka Union Church dị ka ihe ncheta Rockefeller. O ji mwute jụ ọrụ ahụ n'ihi na ahụike ya na-akawanye njọ ga-egbochi ya ileta na ịmụ ebe ahụ. Mgbe Alfred Rockefeller zitere ya usoro foto nke ebe ahụ, Matisse gbanwere obi ya wee malite ịrụ ọrụ na ọrụ ahụ. Na Nọvemba 1, 1954, o dere na o ji obi ụtọ rụchaa ọrụ ahụ, ọ nwụkwara ụbọchị abụọ ka e mesịrị.<ref name=":02">{{Cite book|author=Kert|first=Bernice|title=Rockefeller, Abby Aldrich (1874-1948), philanthropist|date=February 2002|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online|doi=10.1093/anb/9780198606697.article.1700743}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKert2002">Kert, Bernice (February 2002). ''Rockefeller, Abby Aldrich (1874-1948), philanthropist''. American National Biography Online. Oxford University Press. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1093/anb/9780198606697.article.1700743|10.1093/anb/9780198606697.article.1700743]].</cite></ref>
== Nkwado nke nka nke oge a na onyinye nye Museum of Modern Art ==
=== Onye Nlekọta nke Nkà Ọgbara Ọhụrụ ===
Abby Rockefeller malitere ịnakọta eserese, agba mmiri, na eserese nke ọtụtụ ndị na-ese ihe nkiri America oge a na 1925, yana ọtụtụ ndị ọgbara ọhụrụ Europe: Vincent van Gogh, Edgar Degas, Henri Matisse, Pablo Picasso, Paul Cézanne, na Henri de Toulouse- Lautrec. Ọ ghọrọ onye a ma ama na nkà ọgbara ọhụrụ.<ref name=":1">{{Cite journal|author=Jeffers|first=Wendy|date=November 2004|title=Abby Aldrich Rockefeller Patron of the modern|url=http://findarticles.com/p/articles/mi_m1026/is_5_166/ai_n9505400|journal=Magazine Antiques}}</ref>
N'afọ 1928, ọ were Donald Deskey rụọ ọrụ iji mepụta ọnụ ụlọ dị iche iche, nke a na-eme na art deco style, maka ụlọ Rockefeller. Akpọrọ ọnụ ụlọ ndị a Topside Gallery, wee jee ozi dị ka ebe ngosi maka mkpokọta nka na-eto eto Rockefeller. A na-agbagharị ihe osise dị n'ime ụlọ ahụ mgbe niile, na-eme ihe ngosi nlegharị anya nke mkpokọta nka ọgbara ọhụrụ na nke ọdịnala nke Rockefeller. Ndị ọbịa na gallery ahụ gbara igwe mbuli gaa n'ala nke asaa nke ụlọ Rockefeller, na-edobe gallery ahụ iche, n'agbanyeghị na ejikọtara ya, site na mpaghara ezinụlọ nkeonwe. Akụkọ banyere mmasị ya na ihe omume ya gbasara ngwa ngwa site n'oge a, ọtụtụ ndị nchịkọta na-esote malitere ịgbaso nduzi ya.<ref name=":1">{{Cite journal|author=Jeffers|first=Wendy|date=November 2004|title=Abby Aldrich Rockefeller Patron of the modern|url=http://findarticles.com/p/articles/mi_m1026/is_5_166/ai_n9505400|journal=Magazine Antiques}}<cite class="citation journal cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJeffers2004">Jeffers, Wendy (November 2004). [https://web.archive.org/web/20071014042959/http://findarticles.com/p/articles/mi_m1026/is_5_166/ai_n9505400 "Abby Aldrich Rockefeller Patron of the modern"]. ''Magazine Antiques''. Archived from [http://findarticles.com/p/articles/mi_m1026/is_5_166/ai_n9505400 the original] on October 14, 2007.</cite></ref>
=== Onye guzobere Museum of Modern Art (MoMA) ===
Lillie P. Bliss, Mary Quinn Sullivan, na Rockefeller sonyeere iji chepụta ihe a maara ugbu a dị ka Museum of Modern Art (MoMA) na New York. Ngwa ngwa, ha gbakọtara nkwado nke ndị ọzọ ama ama gụnyere: Anson Goodyear, Murray Crane, na Paul J. Sachs. Ụlọ ọrụ ntọala ahụ nwere mmadụ asaa, yana Goodyear dịka onyeisi oche. A na-akwụ ụgwọ ụlọ mbụ maka ụlọ ngosi ihe mgbe ochie na 730 Fifth Avenue na New York na Alfred H. Barr Jr. ka a họpụtara dị ka onye nduzi mbụ nke ụlọ ngosi ihe mgbe ochie..<ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref><ref>{{Cite book|oclc=248036763|title=Alfred H. Barr, Jr. and the intellectual origins of the Museum of Modern Art|author=Kantor|first=Sybil Gordon|year=2002|isbn=9780262112581}}</ref>
Ebe ọ bụ na di ya nyere ya obere ego, ọ pụghị ịdabere na ya iji kwado ụlọ ngosi ihe mgbe ochie ọhụrụ ahụ. Nkwado ego ya pere mpe karịsịa n'ihi enweghị mmasị ya na nka nke oge a. N'ihi ya, ego maka ebe ngosi ihe mgbe ochie na nnweta nke ihe osise sitere na arịrịọ Rockefeller nke ọha na eze, ụlọ ọrụ, na ndị ama ama bi na New York. <ref name=":02">{{Cite book|author=Kert|first=Bernice|title=Rockefeller, Abby Aldrich (1874-1948), philanthropist|date=February 2002|publisher=Oxford University Press|series=American National Biography Online|doi=10.1093/anb/9780198606697.article.1700743}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKert2002">Kert, Bernice (February 2002). ''Rockefeller, Abby Aldrich (1874-1948), philanthropist''. American National Biography Online. Oxford University Press. [[Digital object identifier|doi]]:[[doi:10.1093/anb/9780198606697.article.1700743|10.1093/anb/9780198606697.article.1700743]].</cite></ref>
A họpụtara Rockefeller ka ọ bụrụ onye nlekọta nke MoMA n'ọnwa Ọktoba 1929 ma jee ozi dị ka onye na-ahụ maka akụ na ụba site na 1929 ruo 1934. Ọrụ ya ndị ọzọ gụnyere oge dị ka osote onye isi ala mbụ site na 1934 ruo 1936, na osote onyeisiala mbụ site na 1941 ruo 1945. Nwa ya nwoke Nelson Rockefeller sonyeere ya na ebe ngosi ihe mgbe ochie ahụ, malite dị ka onyeisi oche nke kọmitii ndụmọdụ nke obere ma na-arịgo ka ọ bụrụ onye isi oche.<ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref>
Isi n'etiti nchegbu Rockefeller na ebe ngosi ihe mgbe ochie ọhụrụ ahụ bụ ike nke nchịkọta na-adịgide adịgide. Ọ na-enyekarị ego nke ya na ebe ngosi ihe mgbe ochie maka ịzụta ihe ọhụrụ. N'afọ 1938, o nyere ebe ngosi ihe mgbe ochie ego mbụ ya, nke Nelson Rockefeller mụbara nke ọma.<ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref>
Ọtụtụ echiche gbasara mmepe nke ebe ngosi ihe mgbe ochie sitere na Rockefeller. Dịka ọmụmaatụ, ọ bụ Rockefeller mere mkpọsa maka ịmepụta ọbá akwụkwọ ihe nkiri nke ebe ngosi ihe mgbe ochie. Ọzọkwa, ọ bụ echiche Rockefeller ịmepụta War Veterans' Art Center. Ụlọ ọrụ a bu n'uche ime ka ndị agha agha nke Agha Ụwa nke Abụọ dịghachi mma site na nka. Stephen Clark bụ onye nkwado ya na ọrụ ahụ, Kenneth Chorley bụ onye nlekọta ọrụ ụlọ ọrụ ahụ, Victor D'Amico bụ onye nlekọta nke ọrụ. Ụlọ ọrụ ahụ jeere ndị agha 1485 ozi ruo mgbe e mechiri ya na June 1948, na mgbalị iji jikọta ndị na-ese ihe ochie na ndị na-eme ihe nkiri na People's Art Center.<ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref>
A na-echekwa ihe nketa Rockefeller na ebe ngosi ihe mgbe ochie n'ụdị ọtụtụ nraranye gụnyere Abby Aldrich Rockefellers Print Room, nke meghere na 1949, mgbe ọ nwụsịrị. Ụlọ ahụ nwere onyinye Rockefeller nke 1600 prints, nke e nyere afọ itoolu tupu mgbe ahụ.<ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref> A na-akpọkwa ogige ihe osise Abby Aldrich Rockefeller iji sọpụrụ ya. Ọ bụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ bụ Philip Johnson chepụtara ogige ahụ ma meghee ya na 1953. <ref>{{Cite book|title=Philip Johnson and the Museum of Modern Art.|others=Johnson, Philip, 1906-2005., Museum of Modern Art (New York, N.Y.)|year=1998|isbn=0-87070-117-7|location=New York|oclc=39265271}}</ref>
== Nkwado nke nka ọdịnala na onyinye nye Abby Aldrich Museum of Folk Art ==
=== Onye Nlekọta nke Nkà Ọdịnala ===
N'afọ 1929, Rockefeller ghọrọ onye ahịa mbụ nke Downtown Gallery, nke onye na-ere ihe osise, Edith Halpert, na-elekọta. Halpert na-ere foto na weathervanes nke narị afọ nke iri na itoolu nke a chịkọtara na New England. Oge ahụ zuru oke maka Rockefeller n'ihi na ya na di ya amalitela inye aka n'ọrụ mweghachi na ihe a maara ugbu a dị ka Colonial Williamsburg . <ref name=":42">{{Cite book|title=Perspectives on American folk art|date=1980|publisher=Published for the Henry Francis du Pont Winterthur Museum, Winterthur, Del. [by] Norton|others=Quimby, Ian M. G., Swank, Scott T., Henry Francis du Pont Winterthur Museum.|isbn=0-393-01273-5|edition=1st|location=New York|oclc=5726677}}</ref> Afọ ndị ọ na-anakọta ihe malitere na ngwụcha afọ 1920 ruo afọ 1942. <ref name=":22">{{Cite book|author=Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center.|title=Treasures of American folk art from the Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center|date=1989|publisher=Little, Brown and Company|others=Rumford, Beatrix T., Weekley, Carolyn J.|isbn=0-8212-1726-7|edition=1st|location=Boston|oclc=18350922}}</ref>
Nchịkọta ya gụnyere: ihe osise, weathervanes, akara ụlọ ahịa, ite, quilts, na ihe ndị ọzọ na-achọ ụlọ mma. Ụfọdụ n'ime ụdị ihe kachasị amasị ya na nchịkọta ya bụ: foto ụmụaka na nka ụmụ akwụkwọ, n'ụdị calligraphy, ihe ncheta, na theorems.<ref name=":42">{{Cite book|title=Perspectives on American folk art|date=1980|publisher=Published for the Henry Francis du Pont Winterthur Museum, Winterthur, Del. [by] Norton|others=Quimby, Ian M. G., Swank, Scott T., Henry Francis du Pont Winterthur Museum.|isbn=0-393-01273-5|edition=1st|location=New York|oclc=5726677}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true">''Perspectives on American folk art''. Quimby, Ian M. G., Swank, Scott T., Henry Francis du Pont Winterthur Museum. (1st ed.). New York: Published for the Henry Francis du Pont Winterthur Museum, Winterthur, Del. [by] Norton. 1980. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-393-01273-5|<bdi>0-393-01273-5</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/5726677 5726677].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: others ([[Ụdị: CS1 maint: ndị ọzọ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: others]]</ref>
Akụkụ mbụ nke nchịkọta ahụ sitere na New England na Pennsylvania, ọ bụ ezie na mgbe e mesịrị ọ gụnyere Virginia, North Carolina, South Carolina, na Georgia.<ref name=":22">{{Cite book|author=Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center.|title=Treasures of American folk art from the Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center|date=1989|publisher=Little, Brown and Company|others=Rumford, Beatrix T., Weekley, Carolyn J.|isbn=0-8212-1726-7|edition=1st|location=Boston|oclc=18350922}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAbby_Aldrich_Rockefeller_Folk_Art_Center.1989">Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center. (1989). ''Treasures of American folk art from the Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center''. Rumford, Beatrix T., Weekley, Carolyn J. (1st ed.). Boston: Little, Brown and Company. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-8212-1726-7|<bdi>0-8212-1726-7</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/18350922 18350922].</cite></ref>
Nchịkọta Rockefeller toro site n'enyemaka nke Holger Cahill na Edith Halpert. N'èzí ọrụ nke ndị nlekọta abụọ a, a chọtara ọtụtụ n'ime ihe ndị dị na nchịkọta ahụ n'ebe ha si. Dịka ọmụmaatụ, na 1934, Rockefeller zigara Cahill na ndịda United States iji chịkọta ihe ọhụrụ maka nchịkọta ahụ. Na njem a, Cahill chọtara ihe n'ime ụlọ ndị mmadụ, ụlọ elu, na ụlọ ahịa ọkwá nkà. Na Orangeburg, South Carolina, Cahill chọtara otu n'ime ihe kachasị mkpa Rockefeller nwetara, ihe na-acha mmiri nke akpọrọ The Old Plantation . <ref name=":42">{{Cite book|title=Perspectives on American folk art|date=1980|publisher=Published for the Henry Francis du Pont Winterthur Museum, Winterthur, Del. [by] Norton|others=Quimby, Ian M. G., Swank, Scott T., Henry Francis du Pont Winterthur Museum.|isbn=0-393-01273-5|edition=1st|location=New York|oclc=5726677}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true">''Perspectives on American folk art''. Quimby, Ian M. G., Swank, Scott T., Henry Francis du Pont Winterthur Museum. (1st ed.). New York: Published for the Henry Francis du Pont Winterthur Museum, Winterthur, Del. [by] Norton. 1980. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-393-01273-5|<bdi>0-393-01273-5</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/5726677 5726677].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: others ([[Ụdị: CS1 maint: ndị ọzọ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: others]]</ref><ref name=":22">{{Cite book|author=Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center.|title=Treasures of American folk art from the Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center|date=1989|publisher=Little, Brown and Company|others=Rumford, Beatrix T., Weekley, Carolyn J.|isbn=0-8212-1726-7|edition=1st|location=Boston|oclc=18350922}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAbby_Aldrich_Rockefeller_Folk_Art_Center.1989">Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center. (1989). ''Treasures of American folk art from the Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center''. Rumford, Beatrix T., Weekley, Carolyn J. (1st ed.). Boston: Little, Brown and Company. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-8212-1726-7|<bdi>0-8212-1726-7</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/18350922 18350922].</cite></ref>
A zụrụ akụkụ nke nchịkọta Rockefeller n'aka Elie Nadelman, onye tụfuru akụ ya na ụba ya n'ihi Oké Ndakpọ Akụ̀ na Ụba. Nchịkọta nka ọdịnala nke Nadelman zụrụ ma kewaa n'etiti Rockefeller, Henry Francis du Pont, Cloisters nke Metropolitan Museum of Art, na Brummer Galleries.<ref name=":42">{{Cite book|title=Perspectives on American folk art|date=1980|publisher=Published for the Henry Francis du Pont Winterthur Museum, Winterthur, Del. [by] Norton|others=Quimby, Ian M. G., Swank, Scott T., Henry Francis du Pont Winterthur Museum.|isbn=0-393-01273-5|edition=1st|location=New York|oclc=5726677}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true">''Perspectives on American folk art''. Quimby, Ian M. G., Swank, Scott T., Henry Francis du Pont Winterthur Museum. (1st ed.). New York: Published for the Henry Francis du Pont Winterthur Museum, Winterthur, Del. [by] Norton. 1980. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-393-01273-5|<bdi>0-393-01273-5</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/5726677 5726677].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: others ([[Ụdị: CS1 maint: ndị ọzọ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: others]]</ref>
=== Ihe ngosi Mbụ nke Nchịkọta ahụ ===
N'afọ 1930 na 1931, ụlọ ngosi ihe mgbe ochie Newark gosipụtara nchịkọta nke nka ọdịnala America. Ihe dị ka pasent 10 nke ihe ndị a sitere n'aka otu onye nyere onyinye a na-amaghị aha ya, n'ezie onye nyere onyinye ahụ bụ Abby Rockefeller.<ref name=":42">{{Cite book|title=Perspectives on American folk art|date=1980|publisher=Published for the Henry Francis du Pont Winterthur Museum, Winterthur, Del. [by] Norton|others=Quimby, Ian M. G., Swank, Scott T., Henry Francis du Pont Winterthur Museum.|isbn=0-393-01273-5|edition=1st|location=New York|oclc=5726677}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true">''Perspectives on American folk art''. Quimby, Ian M. G., Swank, Scott T., Henry Francis du Pont Winterthur Museum. (1st ed.). New York: Published for the Henry Francis du Pont Winterthur Museum, Winterthur, Del. [by] Norton. 1980. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-393-01273-5|<bdi>0-393-01273-5</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/5726677 5726677].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: others ([[Ụdị: CS1 maint: ndị ọzọ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: others]]</ref><ref name=":22">{{Cite book|author=Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center.|title=Treasures of American folk art from the Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center|date=1989|publisher=Little, Brown and Company|others=Rumford, Beatrix T., Weekley, Carolyn J.|isbn=0-8212-1726-7|edition=1st|location=Boston|oclc=18350922}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAbby_Aldrich_Rockefeller_Folk_Art_Center.1989">Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center. (1989). ''Treasures of American folk art from the Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center''. Rumford, Beatrix T., Weekley, Carolyn J. (1st ed.). Boston: Little, Brown and Company. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-8212-1726-7|<bdi>0-8212-1726-7</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/18350922 18350922].</cite></ref>
N'afọ 1932, a gbazinyere ihe Rockefeller chịkọtara n'amaghị aha ya, n'oge a na Museum of Modern Art maka ihe ngosi akpọrọ ''American Folk Art: The Art of the Common Man in America'' . <ref name=":03">''American Folk Art: The Exhibition of 1932'', Edited by Peter A.G. Brown (Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Collection, 1968), Exhibition catalogue.</ref> N'ime ihe 175 e gosipụtara, 174 n'ime ihe ndị ahụ bụ nke Rockefeller, otu ihe fọdụrụnụ bụ nke Henry Cahill.<ref name=":42">{{Cite book|title=Perspectives on American folk art|date=1980|publisher=Published for the Henry Francis du Pont Winterthur Museum, Winterthur, Del. [by] Norton|others=Quimby, Ian M. G., Swank, Scott T., Henry Francis du Pont Winterthur Museum.|isbn=0-393-01273-5|edition=1st|location=New York|oclc=5726677}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true">''Perspectives on American folk art''. Quimby, Ian M. G., Swank, Scott T., Henry Francis du Pont Winterthur Museum. (1st ed.). New York: Published for the Henry Francis du Pont Winterthur Museum, Winterthur, Del. [by] Norton. 1980. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-393-01273-5|<bdi>0-393-01273-5</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/5726677 5726677].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: others ([[Ụdị: CS1 maint: ndị ọzọ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: others]]</ref> Ihe ngosi ahụ nwere ihe ịga nke ọma, ma ghọọ ihe ngosi njem mbụ nke nka ọdịnala America, na-eleta obodo isii nke America site na 1932 ruo 1934. <ref name=":22">{{Cite book|author=Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center.|title=Treasures of American folk art from the Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center|date=1989|publisher=Little, Brown and Company|others=Rumford, Beatrix T., Weekley, Carolyn J.|isbn=0-8212-1726-7|edition=1st|location=Boston|oclc=18350922}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAbby_Aldrich_Rockefeller_Folk_Art_Center.1989">Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center. (1989). ''Treasures of American folk art from the Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center''. Rumford, Beatrix T., Weekley, Carolyn J. (1st ed.). Boston: Little, Brown and Company. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-8212-1726-7|<bdi>0-8212-1726-7</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/18350922 18350922].</cite></ref>
Ihe ndị egosiri n'oge ngosi abụọ mbụ a sitere na New England na Pennsylvania ma mepụta ụdị nka dịgasị iche iche gụnyere: ihe osise mmanụ, pastel, watercolors, ihe osise na velvet, ihe osine na iko, ihe osis osisi, ihe osisi ígwè, na chalkware.<ref name=":12">{{Cite journal|author=Cahill|first=Holger|date=March 1992|title=Folk Art: Its Place in the American Tradition|journal=Parnassus|volume=4|issue=3|pages=1–4|doi=10.2307/770785|issn=1543-6314}}</ref>
=== Mmepe nke Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Museum ===
N'afọ 1934, Rockefeller malitere ịgbazinye akụkụ nke nchịkọta ya maka ngosi na-adịgide adịgide na Ludwell-Paradis House na Colonial Williamsburg. A na-etinye ihe ngosi ndị ahụ n'okpuru nduzi nke Edith Halpert ma meghee ya maka ọha na eze na 1935, na-anọgide na-emeghe ruo Jenụwarị 1956. <ref name=":22">{{Cite book|author=Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center.|title=Treasures of American folk art from the Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center|date=1989|publisher=Little, Brown and Company|others=Rumford, Beatrix T., Weekley, Carolyn J.|isbn=0-8212-1726-7|edition=1st|location=Boston|oclc=18350922}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAbby_Aldrich_Rockefeller_Folk_Art_Center.1989">Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center. (1989). ''Treasures of American folk art from the Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center''. Rumford, Beatrix T., Weekley, Carolyn J. (1st ed.). Boston: Little, Brown and Company. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-8212-1726-7|<bdi>0-8212-1726-7</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/18350922 18350922].</cite></ref> A kwụnyere ihe ndị ọzọ na Colonial Williamsburg n'ụlọ ngosi dị nso ma ọ bụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ na-arụ ọrụ, na-agwakọta ya na ihe ịchọ mma dị ugbu a.<ref name=":42">{{Cite book|title=Perspectives on American folk art|date=1980|publisher=Published for the Henry Francis du Pont Winterthur Museum, Winterthur, Del. [by] Norton|others=Quimby, Ian M. G., Swank, Scott T., Henry Francis du Pont Winterthur Museum.|isbn=0-393-01273-5|edition=1st|location=New York|oclc=5726677}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true">''Perspectives on American folk art''. Quimby, Ian M. G., Swank, Scott T., Henry Francis du Pont Winterthur Museum. (1st ed.). New York: Published for the Henry Francis du Pont Winterthur Museum, Winterthur, Del. [by] Norton. 1980. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-393-01273-5|<bdi>0-393-01273-5</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/5726677 5726677].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: others ([[Ụdị: CS1 maint: ndị ọzọ|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: others]]</ref>
N'afọ 1939, e nyere ihe osise iri ise na anọ nke nchịkọta nka ọdịnala na Museum of Modern Art. <ref name=":22">{{Cite book|author=Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center.|title=Treasures of American folk art from the Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center|date=1989|publisher=Little, Brown and Company|others=Rumford, Beatrix T., Weekley, Carolyn J.|isbn=0-8212-1726-7|edition=1st|location=Boston|oclc=18350922}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAbby_Aldrich_Rockefeller_Folk_Art_Center.1989">Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center. (1989). ''Treasures of American folk art from the Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center''. Rumford, Beatrix T., Weekley, Carolyn J. (1st ed.). Boston: Little, Brown and Company. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-8212-1726-7|<bdi>0-8212-1726-7</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/18350922 18350922].</cite></ref>
N'afọ 1954, afọ isii mgbe ọnwụ Abby Rockefeller gasịrị, mbipụta March nke magazin Antiques bipụtara ọkwa na ebe ngosi ihe ''Oge Ochie'' ọhụrụ ga-enwe nchịkọta nka Rockefellers. John D. Rockefeller, Jr. nyere ego maka iwu ọrụ ahụ na ịzụta ihe ọhụrụ. Onyinye a buru ibu nke na ebe ngosi ihe mgbe ochie ahụ nwere ike inweta ihe karịrị otu narị ihe ọhụrụ n'afọ mbụ ya.<ref name=":22">{{Cite book|author=Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center.|title=Treasures of American folk art from the Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center|date=1989|publisher=Little, Brown and Company|others=Rumford, Beatrix T., Weekley, Carolyn J.|isbn=0-8212-1726-7|edition=1st|location=Boston|oclc=18350922}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAbby_Aldrich_Rockefeller_Folk_Art_Center.1989">Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center. (1989). ''Treasures of American folk art from the Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Center''. Rumford, Beatrix T., Weekley, Carolyn J. (1st ed.). Boston: Little, Brown and Company. [[ISBN]] [[Ihe pụrụ iche:BookSources/0-8212-1726-7|<bdi>0-8212-1726-7</bdi>]]. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/18350922 18350922].</cite></ref>
== Ọrụ ebere ==
=== Òtù Ndị Ntorobịa Ụmụ nwanyị (YWCA) ===
Onyinye agbamakwụkwọ John D. Rockefeller Jr. nyere Abby bụ ego, nke o nyere na Young Women's Christian Association (YWCA) nke Providence na Rhode Island. Mgbe e mesịrị, ọ na-arụsi ọrụ ike na YWCA nke New York.<ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref>
Site na 1918 ruo 1936 ọ rụrụ ọrụ na YWCA, ọ bụ ezie na mgbe ọ lara ezumike nká n'ọrụ idu ndú, a na-ewere ya dị ka onye otu nsọpụrụ. Ọ bụ onye otu YWCA's National Board, ma jee ozi dị ka osote onye isi oche na onyeisi oche nke ọtụtụ kọmitii. N'ụzọ dị ịrịba ama, na 1918 a họpụtara ya dị ka onyeisi oche nke Kọmitii Ụlọ nke War Work Council. A haziri kọmitii ahụ n'oge Agha Ụwa Mbụ na ebumnuche nke inye ọnọdụ ndụ ka mma maka ụmụ nwanyị na-arụ ọrụ. Dịka ọmụmaatụ, ọ kpọrọ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ Duncan Candler ka ọ chepụta ụlọ na Charleston, South Carolina iji nye ụmụ nwanyị na-arụ ọrụ na ụlọ ọrụ ejiji ụgbọ mmiri.<ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref>
Rockefeller bụ onye nduzi nke YWCA na-arụ ọrụ ma nwee Grace Dodge Hotel na Washington D.C., nke e wuru n'ọnwa Ọktoba 1921. Rockefeller nyochara akụkọ ego ma lekọta mgbasa ozi maka họtel ahụ, na ebumnuche bụ isi nke ijere ndị ọrụ nwanyị ozi. Ọ jụrụ ịkpa ókè agbụrụ na ụgwọ ọrụ, ọnọdụ, na nhazi ndụ nke ndị ọrụ na Grace Dodge Hotel.<ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref>
=== Kansụl Ezigbo Mmekọrịta ===
Site na Fifth Avenue Baptist Church, e guzobere Good Fellowship Council, na-akpọ ndị niile nọ n'ógbè ahụ ka ha sonye. Nzukọ ndị ahụ bu n'uche imeghe mkparịta ụka banyere nsogbu ndị agbata obi gụnyere: ọkụ okporo ụzọ, ịdị ọcha, ụlọ akwụkwọ, na ọdịmma ụmụaka. Na mbụ, a haziri klọb ahụ maka ụmụ nwanyị, mana e mesịrị kwe ka ụmụ nwoke sonye.<ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref>
Abby Rockefeller jere ozi dị ka onyeisi oche nke Good Fellowship Council ma na-eduzi nzukọ kwa ọnwa mgbe ọ na-eleta ọtụtụ obere klọb obodo. Mmadụ 300 ruo 400 bịara nzukọ ahụ.<ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref>
Nzukọ ndị ahụ gosipụtara ọtụtụ ndị ọkà okwu ọbịa, gụnyere Onye isi oche nke American Federation of Labor, ndị dọkịta na-ahụ maka nlekọta ụmụaka, ndị ọkachamara na iwu mbata, na ndị na-ese ụkpụrụ ụlọ na-ahụkarị na oghere azụmahịa. Ndị otu klọb ahụ na-enye ihe ngosi egwu a na-enye n'asụsụ ala na ụdị ejiji mgbe niile.<ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref>
=== Ụlọ Obodo Bayway ===
N'ọnwa Ọktoba 1920, Rockefeller chọrọ ịmepụta ihe ngosi maka ndị ọrụ Bayway Refinery nke Standard Oil, na Elizabeth, New Jersey. Ebumnuche nke ihe owuwu ahụ bụ ka ọ bụrụ ihe atụ nke ụlọ onye ọrụ, ọ bụ ezie na n'oge na-adịghị anya, ebumnuche nke ụlọ ahụ gbasaa na otu nke mmụta obodo. Ụlọ ahụ nwere klas nri, Klọb Nne, na ụlọ ọgwụ ụmụaka. N'afọ 1926, a gbasaa ụlọ ahụ iji tinye ụlọ oriri na ọṅụṅụ, kichin buru ibu, ụlọ ọgwụ ụmụaka buru ibu, gymnasium, na ọfịs maka ndị ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya. N'afọ 1939, mgbakwunye ọzọ mepụtara ebe ịgba bowling na ụlọ egwuregwu ndị ọzọ. N'afọ 1947, mmadụ 9700 jiri Bayway Community Cottage mee ihe n'ụzọ ụfọdụ.<ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref>
=== Ụlọ Mba Nile nke New York ===
Abby Rockefeller bụ onye isi oche nke kọmitii na-emepụta ihe nke International House of New York. Dị ka onyeisi oche, ọ gbalịsiri ike ịgbakwunye ihe ndozi America n'ime ime ụlọ ahụ, na-adọta n'ụzọ dị ukwuu na nwata ya na Providence, Rhode Island maka mkpali. Ruo afọ iri abụọ na ise ọ bụ onye ọbịa na International House, na ọtụtụ afọ ya na di ya na-anabata oriri ekeresimesi maka ndị bi na ya.<ref name=":3">{{Cite book|author=Chase, Mary Ellen, 1887-1973.|title=Abby Aldrich Rockefeller|date=1966|publisher=Avon Books|oclc=14866465}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChase,_Mary_Ellen,_1887-1973.1966">Chase, Mary Ellen, 1887-1973. (1966). ''Abby Aldrich Rockefeller''. Avon Books. [[OCLC (ihe njirimara)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/14866465 14866465].</cite><span class="cs1-maint citation-comment" data-ve-ignore="true"><code class="cs1-code"><nowiki>{{</nowiki>[[Àtụ:Cite book|cite book]]<nowiki>}}</nowiki></code>: CS1 maint: multiple names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: ọtụtụ aha: ndepụta ndị edemede|link]]) CS1 maint: numeric names: authors list ([[Ụdị: CS1 maint: aha ọnụọgụ: ndepụta ndị dere|link]])</span>
[[Category:CS1 maint: multiple names: authors list]]
[[Category:CS1 maint: numeric names: authors list]]</ref>
=== Colonial Williamsburg ===
N’etiti afọ 1920, Reverend Dr. W.A.R kpọtụụrụ Abby na di ya. Goodwin, onye bụ onye isi oche nke Bruton Parish Church na onye nkuzi na kọleji William na Mary na Williamsburg, Virginia. Mgbe ha hụchara ụlọ ụka Dr. Goodwin eweghachitere, ha nyochara echiche ya banyere nnukwu mweghachi nke obodo ahụ na ebube ya ụbọchị tupu mgbanwe America, dị ka isi obodo nke Virginia Colony. Ha kwenyesiri ike n'ịkwado ọrụ ahụ, nke malitere na 1927 [1] na, mgbe ọ nọ n'obodo, biri na Bassett Hall, otu n'ime ụlọ mbụ 88 dị ndụ gụnyere na mweghachi Godwin.
Ihe si na ya pụta bụ Colonial Williamsburg, ụlọ ihe ngosi nka dị ndụ nke ghọworo otu n'ime ebe ndị njem nlegharị anya kacha ewu ewu n'ụwa. Otu n'ime ụlọ ngosi ihe mgbe ochie dị n'ime ogige ahụ, Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Museum, bụ aha ya maka nsọpụrụ ya..<ref>{{Cite web|url=https://www.colonialwilliamsburg.org/locations/abby-aldrich-rockefeller-folk-art-museum/|title=Abby Aldrich Rockefeller Folk Art Museum|work=www.colonialwilliamsburg.org|language=en-US|accessdate=March 20, 2020}}</ref>
== Hụkwa ==
* Colonial Williamsburg
* Ezinụlọ Rockefeller
* John D. Rockefeller Jr.
* Nelson W. Aldrich
== Ebem si dee ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
nz79zekyrdgn0vfych0xzdozwvtxej8
Patricia Kohlmann
0
54505
193068
2024-10-26T12:15:07Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1239071106|Patricia Kohlmann]]"
193068
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title" id="4" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Patricia Kohlmann</div>
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#abdfee;;" | Ozi nkeonwe
! class="infobox-label" scope="row" | Juputara aha
| class="infobox-data nickname" | Patricia Kohlmann Hackl
|-
! class="infobox-label" scope="row" | Amụrụ
| class="infobox-data" | <span style="display:none">( <span class="bday">1968-09-17</span> )</span> Ọnwa Itolu 17, 1968 <span class="noprint ForceAgeToShow">(afọ 56)</span><br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span class="birthplace">[[Mexico]]</span>
|- style="display:none"
! class="infobox-label" scope="row" | Ogologo
| class="infobox-data" | 1.77 m (5 ft 10 n'ime)
|- class="noprint ForceAgeToShow"
! class="infobox-label" scope="row" | Ibu
| class="infobox-data" | 59 n'arọ (130 lb)
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#abdfee;;" | Egwuregwu
! class="infobox-label" scope="row" | Egwuregwu
| class="infobox-data" | [[Swimming (sport)|Igwu mmiri]]
| colspan="2" class="infobox-full-data" |
|}
'''Patricia Kohlmann''' (amuru ya na Septemba 17, 1968) bu onye Mexico bubu nwanyi freestyle na onye na-egwu mmiri medley nke sonyere na asọmpi Olimpik Summer abuo maka obodo nna ya, malite na 1984. Nsonaazụ ya kacha mma bụ ebe 11th na Ntugharị Freestyle Women 4 × 100 na 1984 Summer Olympics na [[Los Angeles|Los Angeles, California]], n'akụkụ Teresa Rivera, Rosa Fuentes, na Irma Huerta .
== Edensibia ==
asọmpi Olimpik Summer abuo maka obodo nna. Njikota Obodo Amerika n'obodo Nigeria community Anambra nwere ma
* [https://web.archive.org/web/20200418045841/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ko/patricia-kohlmann-1.html Profaịlụ]
{{Footer CAC Champions 4x100m Freestyle Women}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
6ba7xh0ipiy2qd8iiqsg5co92gyc8n5
193069
193068
2024-10-26T12:15:25Z
Mercyjamb123
15824
/* Edensibia */
193069
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title" id="4" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Patricia Kohlmann</div>
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#abdfee;;" | Ozi nkeonwe
! class="infobox-label" scope="row" | Juputara aha
| class="infobox-data nickname" | Patricia Kohlmann Hackl
|-
! class="infobox-label" scope="row" | Amụrụ
| class="infobox-data" | <span style="display:none">( <span class="bday">1968-09-17</span> )</span> Ọnwa Itolu 17, 1968 <span class="noprint ForceAgeToShow">(afọ 56)</span><br /><br /><br /><br /><nowiki></br></nowiki> <span class="birthplace">[[Mexico]]</span>
|- style="display:none"
! class="infobox-label" scope="row" | Ogologo
| class="infobox-data" | 1.77 m (5 ft 10 n'ime)
|- class="noprint ForceAgeToShow"
! class="infobox-label" scope="row" | Ibu
| class="infobox-data" | 59 n'arọ (130 lb)
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#abdfee;;" | Egwuregwu
! class="infobox-label" scope="row" | Egwuregwu
| class="infobox-data" | [[Swimming (sport)|Igwu mmiri]]
| colspan="2" class="infobox-full-data" |
|}
'''Patricia Kohlmann''' (amuru ya na Septemba 17, 1968) bu onye Mexico bubu nwanyi freestyle na onye na-egwu mmiri medley nke sonyere na asọmpi Olimpik Summer abuo maka obodo nna ya, malite na 1984. Nsonaazụ ya kacha mma bụ ebe 11th na Ntugharị Freestyle Women 4 × 100 na 1984 Summer Olympics na [[Los Angeles|Los Angeles, California]], n'akụkụ Teresa Rivera, Rosa Fuentes, na Irma Huerta .
== Edensibia ==
* [https://web.archive.org/web/20200418045841/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ko/patricia-kohlmann-1.html Profaịlụ]
{{Footer CAC Champions 4x100m Freestyle Women}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
qnzekx4lgu5xd1ma8v6dpyky7emcmip
Heike Koerner
0
54506
193070
2024-10-26T12:17:44Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1195075266|Heike Koerner]]"
193070
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title" id="5" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Heike Koerner</div>
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#abdfee;;" | Ozi nkeonwe
! class="infobox-label" scope="row" | Juputara aha
| class="infobox-data nickname" | Heike Koerner Romo
|- class="infobox-label" scope="row"
! class="infobox-label" scope="row" | Obodo
| class="infobox-data category" |<span class="flagicon">[[File:Flag_of_Mexico.svg|link=|alt=|border|23x23px]]</span></img><span class="flagicon"> </span>[[Mexico]]
|- class="flagicon"
! class="infobox-label" scope="row" | Amụrụ
| class="infobox-data" | <span class="birthplace">[[Mexico]]</span>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#abdfee;;" | Egwuregwu
! class="infobox-label" scope="row" | Egwuregwu
| class="infobox-data" | [[Swimming (sport)|Igwu mmiri]]
|-
| colspan="2" class="infobox-full-data" |
|}
'''Heike Koerner Romo''' bụ onye na-egwu mmiri azụ azụ na Mexico lara ezumike nka. Ọ nọchitere anya obodo ya na 1992 Summer Olympics na Barcelona, Spain . N'ebe ahụ, ọ nọrọ na 17th (4:26.73) na mmemme 4 × 100 m nke ụmụ nwanyị Medley, n'akụkụ Ana Mendoza (ọrịa ara), Gabriela Gaja (urukurubụba), na Laura Sánchez (freestyle).
== Njikọ mpụga ==
nọchitere anya obodo ya na 19
* Heike Koerner at Olympics.com
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
8upk69tc0iab1no2girdfj7vqhyluvj
Marion Fawkes
0
54507
193071
2024-10-26T12:17:52Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1226777415|Marion Fawkes]]"
193071
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{MedalTableTop|sport=Women's [[Athletics (sport)|athletics]]|country_code=GBR2|medals={{Medal|Competition|[[IAAF World Race Walking Cup]]}}
{{Medal|Gold |[[1979 IAAF World Race Walking Cup|1979]]|5 km walk}}}}'''Marion Fawkes''' (amuru 3 Disemba 1948) bu onye n'agba oso mbu nke Britain. Ọ bụ onye mmeri izizi nwanyị mbụ n'ụwa n'ịgba ọsọ, site na mmeri ya na 1979 IAAF World Race Walking Cup . Ọ mebiri ndekọ ụwa anọ n'ọrụ ya.
Site na North Shields, ọ bụ ihe pụrụ iche maka onye na-agba ọsọ n'ihi na o guzoro na 4 ụkwụ 11 sentimita (1.50). m). Ọ sonyeere ọgbakọ egwuregwu ime obodo ya na 1966 wee malite isonye na asọmpi mpaghara n'oge na-adịghị anya. Ije ije ụmụ nwanyị ka nọ n'oge mmalite nke mmepe na enweghị asọmpi isi nke iwu kwadoro maka ụmụ nwanyị na-eme egwuregwu. Ọ bụ onye na-eme egwuregwu na-amu amu ma nọgide na-arụ ọrụ oge niile na ọrụ obodo Britain iji kwado ọrụ egwuregwu ya.
Ndị otu egwuregwu egwuregwu ụmụ nwanyị Amateur (WAAA) mere njem site na 1960 gaa n'ihu, ma ọ bụ na mmemme ndị a ka Fawkes hiwere onwe ya. Mgbe onye na-agba ọsọ gafere [[Betty Jenkins]] na 3000 M na-eje ije na asọmpi WAAA, o tolitere podium na 6.5 Ihe omume km (4-mile) na asọmpi WAA Senior Road Walking Championship. N'afọ sochirinụ, ọ meriri Jenkins n'egwu ahụ ihe karịrị ọkara nkeji ma jigide aha ije okporo ụzọ ya. Ọ kwụsịrị iwu ahụ na 1975, na-agba ọsọ [[Ginney Lovell]] na 5000. m na-eje ije ma na-efunahụ [[Judy Farr (racewalker)|Judy Farr]] na mmemme okporo ụzọ. Na 1976, e belatara ya gaa na nke atọ n'azụ Farr na Carol Tyson . Ọ malitere ịrụ ọrụ nke ọma na egwu ahụ, gụnyere atọ WAAA meriri 5000 m n'etiti 1976 na 1979, yana mmeri karịrị 10,000 m n'afọ 1979. Na nkeji 48:37.6, arụmọrụ ikpeazụ ahụ nọgidere bụrụ ndekọ asọmpi maka afọ iri. Ọ gara n'ihu wee merie onye mmeri nke Norway, [[Thorill Gylder]], na Nordic Race Walking Championship n'otu afọ ahụ.
Ọnụ ọgụgụ kasị elu nke ọrụ asọmpi Fawkes bịara na 1979 IAAF World Race Walking Cup . Ọ bụ oge mbụ a kwadoro agbụrụ ụmụ nwanyị n'ihu ọha na asọmpi ahụ, Fawkes meriri onye ibe ya, Carol Tyson, ka ọ bụrụ onye mmeri mbụ n'ụwa niile n'ịgba ọsọ ọsọ ụmụ nwanyị. Oge mmeri ya nke nkeji 22:51 maka ije ije kilomita ise bụ ndekọ ụwa ọhụrụ. Fawkes esonyela na 1975 IAAF World Race Walking Cup (nke isii) na 1977 IAAF World Race Walking Cup (anaghị emecha ya), mana ndị a bụ mmemme ịkpọ òkù abụghị akụkụ nke mmemme gọọmentị.
Fawkes merikwara asọmpi ịga ije nke European Economic Community na 1979. Ọrụ ije ije ya mebiri mgbe oge ahụ gachara ka ọ họọrọ ịmalite ezinụlọ, n'agbanyeghị na ọ jisiri ike ịtọọ ndekọ Britain 23, ndekọ European asaa na ndekọ ụwa anọ n'ime afọ anọ gara aga. Ọ gara n'ihu na-asọ mpi egwuregwu ahụ n'ogo dị ala wee dekọba ihe ndekọ egwuregwu nke nna ukwu n'ụwa karịa 10,000. m n'afọ 1989. O lekwasịrị anya n'ịzụ ndị na-eto eto na-eje ije ma na-elekọta ya n'afọ ndị ikpeazụ ya.
== Ntụaka ==
n'oge na-adịghị anya. Ije ije ụmụ nwanyị ka nọ n'oge mmalite nke mmepe na enweghị asọmpi isi nke iwu kwadoro maka ụmụ nwanyị na-eme egwuregwu. Ọ bụ onye na-eme egwuregwu na-amu amu ma nọgide na-arụ ọrụ oge niile na ọrụ obodo Britain iji kwado ọrụ egwuregwu{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
q3e4b2x6g21dmvodjaf8q685efdoamj
193072
193071
2024-10-26T12:18:20Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193072
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{MedalTableTop|sport=Women's [[Athletics (sport)|athletics]]|country_code=GBR2|medals={{Medal|Competition|[[IAAF World Race Walking Cup]]}}
{{Medal|Gold |[[1979 IAAF World Race Walking Cup|1979]]|5 km walk}}}}'''Marion Fawkes''' (amuru 3 Disemba 1948) bu onye n'agba oso mbu nke Britain. Ọ bụ onye mmeri izizi nwanyị mbụ n'ụwa n'ịgba ọsọ, site na mmeri ya na 1979 IAAF World Race Walking Cup . Ọ mebiri ndekọ ụwa anọ n'ọrụ ya.
Site na North Shields, ọ bụ ihe pụrụ iche maka onye na-agba ọsọ n'ihi na o guzoro na 4 ụkwụ 11 sentimita (1.50). m). Ọ sonyeere ọgbakọ egwuregwu ime obodo ya na 1966 wee malite isonye na asọmpi mpaghara n'oge na-adịghị anya. Ije ije ụmụ nwanyị ka nọ n'oge mmalite nke mmepe na enweghị asọmpi isi nke iwu kwadoro maka ụmụ nwanyị na-eme egwuregwu. Ọ bụ onye na-eme egwuregwu na-amu amu ma nọgide na-arụ ọrụ oge niile na ọrụ obodo Britain iji kwado ọrụ egwuregwu ya.
Ndị otu egwuregwu egwuregwu ụmụ nwanyị Amateur (WAAA) mere njem site na 1960 gaa n'ihu, ma ọ bụ na mmemme ndị a ka Fawkes hiwere onwe ya. Mgbe onye na-agba ọsọ gafere [[Betty Jenkins]] na 3000 M na-eje ije na asọmpi WAAA, o tolitere podium na 6.5 Ihe omume km (4-mile) na asọmpi WAA Senior Road Walking Championship. N'afọ sochirinụ, ọ meriri Jenkins n'egwu ahụ ihe karịrị ọkara nkeji ma jigide aha ije okporo ụzọ ya. Ọ kwụsịrị iwu ahụ na 1975, na-agba ọsọ [[Ginney Lovell]] na 5000. m na-eje ije ma na-efunahụ [[Judy Farr (racewalker)|Judy Farr]] na mmemme okporo ụzọ. Na 1976, e belatara ya gaa na nke atọ n'azụ Farr na Carol Tyson . Ọ malitere ịrụ ọrụ nke ọma na egwu ahụ, gụnyere atọ WAAA meriri 5000 m n'etiti 1976 na 1979, yana mmeri karịrị 10,000 m n'afọ 1979. Na nkeji 48:37.6, arụmọrụ ikpeazụ ahụ nọgidere bụrụ ndekọ asọmpi maka afọ iri. Ọ gara n'ihu wee merie onye mmeri nke Norway, [[Thorill Gylder]], na Nordic Race Walking Championship n'otu afọ ahụ.
Ọnụ ọgụgụ kasị elu nke ọrụ asọmpi Fawkes bịara na 1979 IAAF World Race Walking Cup . Ọ bụ oge mbụ a kwadoro agbụrụ ụmụ nwanyị n'ihu ọha na asọmpi ahụ, Fawkes meriri onye ibe ya, Carol Tyson, ka ọ bụrụ onye mmeri mbụ n'ụwa niile n'ịgba ọsọ ọsọ ụmụ nwanyị. Oge mmeri ya nke nkeji 22:51 maka ije ije kilomita ise bụ ndekọ ụwa ọhụrụ. Fawkes esonyela na 1975 IAAF World Race Walking Cup (nke isii) na 1977 IAAF World Race Walking Cup (anaghị emecha ya), mana ndị a bụ mmemme ịkpọ òkù abụghị akụkụ nke mmemme gọọmentị.
Fawkes merikwara asọmpi ịga ije nke European Economic Community na 1979. Ọrụ ije ije ya mebiri mgbe oge ahụ gachara ka ọ họọrọ ịmalite ezinụlọ, n'agbanyeghị na ọ jisiri ike ịtọọ ndekọ Britain 23, ndekọ European asaa na ndekọ ụwa anọ n'ime afọ anọ gara aga. Ọ gara n'ihu na-asọ mpi egwuregwu ahụ n'ogo dị ala wee dekọba ihe ndekọ egwuregwu nke nna ukwu n'ụwa karịa 10,000. m n'afọ 1989. O lekwasịrị anya n'ịzụ ndị na-eto eto na-eje ije ma na-elekọta ya n'afọ ndị ikpeazụ ya.
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9tot4alu0hfu9gx4g76ek1598zbuo7r
Gianetti Bonfim
0
54508
193073
2024-10-26T12:20:10Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1224622481|Gianetti Bonfim]]"
193073
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{MedalTableTop|sport=Women's [[Sport of athletics|athletics]]|country_code=BRA|medals={{Medal|Competition|[[South American Championships in Athletics|South American Championships]]}}
{{Medal|Silver|[[2001 South American Championships in Athletics|2001 Manaus]]|20 km walk}}
{{Medal|Bronze|[[2005 South American Championships in Athletics|2005 Cali]]|20 km walk}}}}'''Gianetti Oliveira de Sena Bonfim''' (amụrụ 13 Maachị 1965) bụ nwanyị Brazil bụbu onye na-eme egwuregwu ịgba ọsọ nke gbagoro n'ọsọ ọsọ kilomita 20 . Ihe kacha mma ya maka anya ahụ bụ elekere 1:41:07. Ọ bụ onye nrite ugboro abụọ na asọmpi egwuregwu South America . Ọ bụ onye mmeri mba ugboro asaa na [[Troféu Brasil de Atletismo]], meriri n'usoro site na 1996 ruo 2002.
Bonfim bụ onye asọmpi ugboro atọ na IAAF World Race Walking Cup, ịbụ akụkụ nke otu Brazil na 1999, 2002 na 2004. Nke kacha mma ọ rụzuru bụ 62nd. Ọ bụ ya bụ 10,000 m na-eje ije ọla edo na asọmpi Ibero-American na 1996 - ịbụ onye Brazil mbụ meriri n'ọkwa egwuregwu na asọmpi ahụ.
Nwa ya nwoke, Caio Bonfim, bụkwa onye na-agba ọsọ mba ụwa maka Brazil.
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|rowspan=3|1996
|[[1996 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Medellín]], Colombia
|bgcolor=gold|1st
|[[1996 Ibero-American Championships in Athletics – Results|10,000 m walk]]
|48:15.67
|-
|rowspan=2|[[1996 Pan American Race Walking Cup|Pan American Race Walking Cup]]
|rowspan=2|[[Manaus]], Brazil
|10th
|20 km walk
|53:09
|-
|4th
|Team
|19 pts
|-
|1997
|[[1997 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|[[Mar del Plata]], Argentina
|6th
|[[1997 South American Championships in Athletics – Results#10,000 metres walk|10,000 m walk]]
|48:25.83
|-
|rowspan=2|1998
|[[1998 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Lisbon]], Portugal
|9th
|[[1998 Ibero-American Championships in Athletics – Results|10,000 m walk]]
|50:52.71
|-
|[[1998 Pan American Race Walking Cup|Pan American Race Walking Cup]]
|[[Miami]], United States
|14th
|20 km walk
|1:51:45
|-
|rowspan=2|1999
|[[1999 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[Mézidon-Canon]], France
|73rd
|20 km walk
|1:42:26
|-
|[[1999 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|[[Bogotá]], Colombia
|4th
|[[1999 South American Championships in Athletics – Results|20,000 m walk]]
|1:46:59.4
|-
|rowspan=2|2000
|[[2000 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Rio de Janeiro]], Brazil
|5th
|[[2000 Ibero-American Championships in Athletics – Results|10,000 m walk]]
|49:47.01
|-
|[[2000 Pan American Race Walking Cup|Pan American Race Walking Cup]]
|[[Poza Rica]], Mexico
|15th
|20 km walk
|1:52:22
|-
|rowspan=3|2001
|[[2001 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|[[Manaus]], Brazil
|bgcolor=silver|2nd
|[[2001 South American Championships in Athletics – Results|20 km walk]]
|1:46:02.1
|-
|[[2001 South American Race Walking Championships|South American Race Walking Championships]]
|[[Cuenca, Ecuador]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|20 km walk
|1:46:55
|-
|[[2001 Pan American Race Walking Cup|Pan American Race Walking Cup]]
|[[Cuenca, Ecuador]]
|8th
|20 km walk
|1:46:55
|-
|rowspan=4|2002
|[[2002 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[Turin]], Italy
| —
|20 km walk
|{{AthAbbr|DNF}}
|-
|[[2002 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Guatemala City]], Guatemala
|5th
|[[2002 Ibero-American Championships in Athletics – Results|20,000 m walk]]
|1:42:43
|-
|rowspan=2|[[2002 South American Race Walking Championships|South American Race Walking Championships]]
|rowspan=2|[[Puerto Saavedra]], Chile
|bgcolor=silver|2nd
|20 km walk
|1:42:23
|-
|bgcolor=gold|1st
|Team
|12 pts
|-
|2003
|[[2003 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|[[Barquisimeto]], Venezuela
|5th
|[[2003 South American Championships in Athletics – Results|20 km walk]]
|1:59:47.60
|-
|rowspan=4|2004
|rowspan=2|[[2004 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|rowspan=2|[[Naumburg]], Germany
|62nd
|20 km walk
|1:41:07
|-
|14th
|Team
|188 pts
|-
|rowspan=2|[[2004 South American Race Walking Championships|South American Race Walking Championships]]
|rowspan=2|[[Los Ángeles, Chile]]
|9th
|20 km walk
|1:43:38
|-
|bgcolor=gold|1st
|Team
|21 pts
|-
|2005
|[[2005 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|[[Cali]], Colombia
|bgcolor=cc9966|3rd
|[[2005 South American Championships in Athletics – Results|20 km walk]]
|1:48:16
|-
|2006
|[[2006 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Ponce, Puerto Rico]]
|7th
|[[2006 Ibero-American Championships in Athletics – Results|10,000 m walk]]
|55:19.87
|}
== Aha obodo ==
* [[Troféu Brasil de Atletismo|Trofeu Brasil de Atletismo]]
** 10 kilomita: 1996, 1997, 1998
** 20 ije km: 1999, 2000, 2001, 2002
== Ntụaka ==
n'oge na-adịghị anya. Ije ije ụmụ nwanyị ka nọ n'oge mmalite nke mmepe na enweghị asọmpi isi nke iwu kwadoro maka ụmụ nwanyị na-eme egwuregwu. Ọ bụ onye na-eme egwuregwu na-amu amu ma nọgide na-arụ ọrụ oge niile na ọrụ obodo Britain iji kwado ọrụ egwuregwu{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Gianetti Bonfim at World Athletics
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ew82pcqmoikallk4xic18wdkcs5xk14
193074
193073
2024-10-26T12:20:27Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193074
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{MedalTableTop|sport=Women's [[Sport of athletics|athletics]]|country_code=BRA|medals={{Medal|Competition|[[South American Championships in Athletics|South American Championships]]}}
{{Medal|Silver|[[2001 South American Championships in Athletics|2001 Manaus]]|20 km walk}}
{{Medal|Bronze|[[2005 South American Championships in Athletics|2005 Cali]]|20 km walk}}}}'''Gianetti Oliveira de Sena Bonfim''' (amụrụ 13 Maachị 1965) bụ nwanyị Brazil bụbu onye na-eme egwuregwu ịgba ọsọ nke gbagoro n'ọsọ ọsọ kilomita 20 . Ihe kacha mma ya maka anya ahụ bụ elekere 1:41:07. Ọ bụ onye nrite ugboro abụọ na asọmpi egwuregwu South America . Ọ bụ onye mmeri mba ugboro asaa na [[Troféu Brasil de Atletismo]], meriri n'usoro site na 1996 ruo 2002.
Bonfim bụ onye asọmpi ugboro atọ na IAAF World Race Walking Cup, ịbụ akụkụ nke otu Brazil na 1999, 2002 na 2004. Nke kacha mma ọ rụzuru bụ 62nd. Ọ bụ ya bụ 10,000 m na-eje ije ọla edo na asọmpi Ibero-American na 1996 - ịbụ onye Brazil mbụ meriri n'ọkwa egwuregwu na asọmpi ahụ.
Nwa ya nwoke, Caio Bonfim, bụkwa onye na-agba ọsọ mba ụwa maka Brazil.
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|rowspan=3|1996
|[[1996 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Medellín]], Colombia
|bgcolor=gold|1st
|[[1996 Ibero-American Championships in Athletics – Results|10,000 m walk]]
|48:15.67
|-
|rowspan=2|[[1996 Pan American Race Walking Cup|Pan American Race Walking Cup]]
|rowspan=2|[[Manaus]], Brazil
|10th
|20 km walk
|53:09
|-
|4th
|Team
|19 pts
|-
|1997
|[[1997 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|[[Mar del Plata]], Argentina
|6th
|[[1997 South American Championships in Athletics – Results#10,000 metres walk|10,000 m walk]]
|48:25.83
|-
|rowspan=2|1998
|[[1998 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Lisbon]], Portugal
|9th
|[[1998 Ibero-American Championships in Athletics – Results|10,000 m walk]]
|50:52.71
|-
|[[1998 Pan American Race Walking Cup|Pan American Race Walking Cup]]
|[[Miami]], United States
|14th
|20 km walk
|1:51:45
|-
|rowspan=2|1999
|[[1999 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[Mézidon-Canon]], France
|73rd
|20 km walk
|1:42:26
|-
|[[1999 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|[[Bogotá]], Colombia
|4th
|[[1999 South American Championships in Athletics – Results|20,000 m walk]]
|1:46:59.4
|-
|rowspan=2|2000
|[[2000 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Rio de Janeiro]], Brazil
|5th
|[[2000 Ibero-American Championships in Athletics – Results|10,000 m walk]]
|49:47.01
|-
|[[2000 Pan American Race Walking Cup|Pan American Race Walking Cup]]
|[[Poza Rica]], Mexico
|15th
|20 km walk
|1:52:22
|-
|rowspan=3|2001
|[[2001 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|[[Manaus]], Brazil
|bgcolor=silver|2nd
|[[2001 South American Championships in Athletics – Results|20 km walk]]
|1:46:02.1
|-
|[[2001 South American Race Walking Championships|South American Race Walking Championships]]
|[[Cuenca, Ecuador]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|20 km walk
|1:46:55
|-
|[[2001 Pan American Race Walking Cup|Pan American Race Walking Cup]]
|[[Cuenca, Ecuador]]
|8th
|20 km walk
|1:46:55
|-
|rowspan=4|2002
|[[2002 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[Turin]], Italy
| —
|20 km walk
|{{AthAbbr|DNF}}
|-
|[[2002 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Guatemala City]], Guatemala
|5th
|[[2002 Ibero-American Championships in Athletics – Results|20,000 m walk]]
|1:42:43
|-
|rowspan=2|[[2002 South American Race Walking Championships|South American Race Walking Championships]]
|rowspan=2|[[Puerto Saavedra]], Chile
|bgcolor=silver|2nd
|20 km walk
|1:42:23
|-
|bgcolor=gold|1st
|Team
|12 pts
|-
|2003
|[[2003 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|[[Barquisimeto]], Venezuela
|5th
|[[2003 South American Championships in Athletics – Results|20 km walk]]
|1:59:47.60
|-
|rowspan=4|2004
|rowspan=2|[[2004 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|rowspan=2|[[Naumburg]], Germany
|62nd
|20 km walk
|1:41:07
|-
|14th
|Team
|188 pts
|-
|rowspan=2|[[2004 South American Race Walking Championships|South American Race Walking Championships]]
|rowspan=2|[[Los Ángeles, Chile]]
|9th
|20 km walk
|1:43:38
|-
|bgcolor=gold|1st
|Team
|21 pts
|-
|2005
|[[2005 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|[[Cali]], Colombia
|bgcolor=cc9966|3rd
|[[2005 South American Championships in Athletics – Results|20 km walk]]
|1:48:16
|-
|2006
|[[2006 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Ponce, Puerto Rico]]
|7th
|[[2006 Ibero-American Championships in Athletics – Results|10,000 m walk]]
|55:19.87
|}
== Aha obodo ==
* [[Troféu Brasil de Atletismo|Trofeu Brasil de Atletismo]]
** 10 kilomita: 1996, 1997, 1998
** 20 ije km: 1999, 2000, 2001, 2002
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Gianetti Bonfim at World Athletics
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
eysx16w55xzy66t0yd270zmnivvriuz
Guan Ping (onye na-agba ọsọ)
0
54509
193075
2024-10-26T12:22:21Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1236934374|Guan Ping (racewalker)]]"
193075
wikitext
text/x-wiki
{{MedalTableTop|sport=Women's [[Athletics (sport)|athletics]]|country_code=CHN|medals={{Medal|Competition|[[Asian Games]]}}
{{Medal|Gold |[[1986 Asian Games|1986 Seoul]]|[[Athletics at the 1986 Asian Games|10 km walk]]}}
{{Medal|Competition|[[IAAF World Race Walking Cup]]}}
{{Medal|Silver|[[1985 IAAF World Race Walking Cup|1985 St John's]]|10 km walk}}}}{{Databox}}
'''Guan Ping''' (amụrụ 1 Febrụwarị 1966) bụ nwanyị China bụbu onye na-eme egwuregwu ịgba ọsọ nke gbara ọsọ n'ọsọ ọsọ kilomita iri . Ọ bụ onye nwetara ihe nrite ọla edo na egwuregwu Eshia nke 1986, bụrụ onye mmeri nwanyị mbụ na-agba ọsọ ịgba ọsọ n'asọmpi ahụ wee malite ikike China enweghị mmeri n'egwuregwu ịgba ọsọ ụmụ nwanyị Eshia nke ruru taa.
Guan gbara asọmpi na asọmpi egwuregwu ụwa nke 1987, mana ọ kwụsịrị ebe dị anya ka emechara ya. Ọ nọchitere China ugboro atọ na IAAF World Race Walking Cup, na nsonaazụ kacha mma bụ ihe nrite ọla ọcha na 1985, nke nyeere China aka ị nweta aha otu n'akụkụ onye mmeri Yan Hong . Ọ bụkwa onye nwetara ihe nrite ọlaọcha na 1986 Goodwill Games, mechaa ka Kerry Saxby nke Australia gasịrị.
Ihe kacha mma nke ya bụ nkeji 42:50.0 maka 10,000 m track ije ka edobere na 1992. Ọkwa ya kachasị elu n'ụwa niile bụ nke abụọ na 1985, site n'ikike o mere World Race Walking Cup. Ọ bụkwa nke atọ na ọkwa oge oge na 1986, naanị n'azụ Soviets Yelena Kuznetsova na Irina Strakhova .
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|1983
|[[1983 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[Bergen]], Norway
|6th
|10 km walk
|46:29
|-
|1985
|[[1985 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[St John's, Isle of Man|St John's]], United Kingdom
|bgcolor=silver|2nd
|10 km walk
|46:23
|-
|rowspan=2|1986
|[[Athletics at the 1986 Goodwill Games|Goodwill Games]]
|[[Moscow]], Soviet Union
|bgcolor=silver|2nd
|10,000 m walk
|45:56.50
|-
|[[Athletics at the 1986 Asian Games|Asian Games]]
|[[Seoul]], South Korea
|bgcolor=gold|1st
|10 km walk
|48:40 {{AthAbbr|GR|Asian Games}}
|-
|rowspan=2|1987
|[[1987 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[New York City]], United States
| —
|10 km walk
|{{AthAbbr|DQ}}
|-
|[[1987 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Rome]], Italy
| —
|[[1987 World Championships in Athletics – Women's 10 kilometres walk|10 km walk]]
|{{AthAbbr|DQ}}
|}
== Ntụaka ==
n'oge na-adịghị anya. Ije ije ụmụ nwanyị ka nọ n'oge mmalite nke mmepe na enweghị asọmpi isi nke iwu kwadoro maka ụmụ nwanyị na-eme egwuregwu. Ọ bụ onye na-eme egwuregwu na-amu amu ma nọgide na-arụ ọrụ oge niile na ọrụ obodo Britain iji kwado ọrụ egwuregwu{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Guan Ping at World Athletics
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
l4m5562w1xm2xlql3okcrphplrsyk7s
193076
193075
2024-10-26T12:23:35Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193076
wikitext
text/x-wiki
{{MedalTableTop|sport=Women's [[Athletics (sport)|athletics]]|country_code=CHN|medals={{Medal|Competition|[[Asian Games]]}}
{{Medal|Gold |[[1986 Asian Games|1986 Seoul]]|[[Athletics at the 1986 Asian Games|10 km walk]]}}
{{Medal|Competition|[[IAAF World Race Walking Cup]]}}
{{Medal|Silver|[[1985 IAAF World Race Walking Cup|1985 St John's]]|10 km walk}}}}{{Databox}}
'''Guan Ping''' (amụrụ 1 Febrụwarị 1966) bụ nwanyị China bụbu onye na-eme egwuregwu ịgba ọsọ nke gbara ọsọ n'ọsọ ọsọ kilomita iri . Ọ bụ onye nwetara ihe nrite ọla edo na egwuregwu Eshia nke 1986, bụrụ onye mmeri nwanyị mbụ na-agba ọsọ ịgba ọsọ n'asọmpi ahụ wee malite ikike China enweghị mmeri n'egwuregwu ịgba ọsọ ụmụ nwanyị Eshia nke ruru taa.
Guan gbara asọmpi na asọmpi egwuregwu ụwa nke 1987, mana ọ kwụsịrị ebe dị anya ka emechara ya. Ọ nọchitere China ugboro atọ na IAAF World Race Walking Cup, na nsonaazụ kacha mma bụ ihe nrite ọla ọcha na 1985, nke nyeere China aka ị nweta aha otu n'akụkụ onye mmeri Yan Hong . Ọ bụkwa onye nwetara ihe nrite ọlaọcha na 1986 Goodwill Games, mechaa ka Kerry Saxby nke Australia gasịrị.
Ihe kacha mma nke ya bụ nkeji 42:50.0 maka 10,000 m track ije ka edobere na 1992. Ọkwa ya kachasị elu n'ụwa niile bụ nke abụọ na 1985, site n'ikike o mere World Race Walking Cup. Ọ bụkwa nke atọ na ọkwa oge oge na 1986, naanị n'azụ Soviets Yelena Kuznetsova na Irina Strakhova .
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|1983
|[[1983 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[Bergen]], Norway
|6th
|10 km walk
|46:29
|-
|1985
|[[1985 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[St John's, Isle of Man|St John's]], United Kingdom
|bgcolor=silver|2nd
|10 km walk
|46:23
|-
|rowspan=2|1986
|[[Athletics at the 1986 Goodwill Games|Goodwill Games]]
|[[Moscow]], Soviet Union
|bgcolor=silver|2nd
|10,000 m walk
|45:56.50
|-
|[[Athletics at the 1986 Asian Games|Asian Games]]
|[[Seoul]], South Korea
|bgcolor=gold|1st
|10 km walk
|48:40 {{AthAbbr|GR|Asian Games}}
|-
|rowspan=2|1987
|[[1987 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[New York City]], United States
| —
|10 km walk
|{{AthAbbr|DQ}}
|-
|[[1987 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Rome]], Italy
| —
|[[1987 World Championships in Athletics – Women's 10 kilometres walk|10 km walk]]
|{{AthAbbr|DQ}}
|}
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Guan Ping at World Athletics
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
cnrq4nb6acineruh0jmaaqbm6v11kdd
Afọ nke Ryck
0
54510
193078
2024-10-26T13:53:15Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1145387527|An de Ryck]]"
193078
wikitext
text/x-wiki
An de Ryck (nke a makwaara dị ka Ann de Ryck ma ọ bụ Anne de Ryck) bụ onye Belgian brewster na nwanyị mbụ na-emepụta ihe ọkụkụ na Belgium n'oge a. Ọ bụ nwa nwa Gustaaf de Ryck, onye malitere De Ryck Brewery [nl]. N'ime oge ya dị ka onye na-eme mmanya na ụlọ ọrụ ahụ, ha emeriworị Belgium tripel kacha mma na 2008 na 2013 European Beer Star, na ihe nrite ọla sitere na World Beer Cup, na 2006 na 2008.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ De Ryck ma too na Herzele, na mpaghara Flemish nke Belgium ma site na nwata ọ chọrọ ịghọ onye na-aṅụ mmanya. Nna ya, Paul De Ryck mere ka ọchịchọ ya na mkpebi ya sie ike.[1][2] Dị ka naanị nwa, An tolitere na-egwuri egwu na ụlọ ọrụ biya ma malite na afọ iri na abụọ malite ịrụ ọrụ ụlọ na azụmahịa ezinụlọ.[3] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị ya, ọ debanyere aha na nzere injinia na KaHo Sint-Lieven University College [nl] na Ghent, ebe ọ gụrụ teknụzụ na-aṅụ mmanya tinyere Biochemistry, chemistry na Microbiology.[4] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ ghọrọ nwanyị mbụ na-emepụta mmanya na Belgium. [5][6]
== Ọrụ ==
[[Usòrò:Herzele_-_Brouwerij_De_Ryck.jpg|thumb|Herzele - Brouwerij De Ryck, Herzele]]
Ada De Ryck, Miek Van Melkebeke na nwa ya nwoke, Bram Van Melkebeke na-arụ ọrụ ugbu a n'akụkụ azụmahịa nke ebe a na-eme biya, ebe ọ na-aga n'ihu dị ka onye na-eme biya. Ọ na-emepụta biya itoolu kacha n'ụdị omenala, ma ole na ole, dị ka Jules de Bananas, nke banana na-esi ísì ụtọ, na-atọ ụtọ ma na-amị mkpụrụ. N'afọ 2011, ọ gbakwụnyere biya nke iri, na-eke biya pụrụ iche, "Gouden Arend" (Golden Eagle) maka ụbọchị ọmụmụ 125th nke ebe a na-eme biya. An De Ryck emeriela ọtụtụ onyinye maka biya biya ya, gụnyere nke kacha mma Belgian tripel na 2008 European Beer Star na ihe nrite ọla sitere na World Beer Cup, na 2006 na 2008. Na 2013, Arend Tripel meriri ọla edo na European Beer Star Star. asọmpi emere na Munich, Germany [6][4]
Ada De Ryck, Miek Van Melkebeke na nwa ya nwoke, Bram Van Melkebeke na-arụ ọrụ ugbu a n'akụkụ azụmahịa nke ebe a na-eme biya, ebe ọ na-aga n'ihu dị ka onye na-eme biya. Ọ na-emepụta biya itoolu kacha n'ụdị omenala, ma ole na ole, dị ka Jules de Bananas, nke banana na-esi ísì ụtọ, na-atọ ụtọ ma na-amị mkpụrụ. N'afọ 2011, ọ gbakwụnyere biya nke iri, na-eke biya pụrụ iche, "Gouden Arend" (Golden Eagle) maka ụbọchị ọmụmụ 125th nke ebe a na-eme biya. An De Ryck emeriela ọtụtụ onyinye maka biya biya ya, gụnyere nke kacha mma Belgian tripel na 2008 European Beer Star na ihe nrite ọla sitere na World Beer Cup, na 2006 na 2008. Na 2013, Arend Tripel meriri ọla edo na European Beer Star Star. asọmpi emere na Munich, Germany.[11]
Di De Ryck, Omer Van Melkebeke bụ onye na-ahụ maka ọgwụ.[2]
== Ihe odide ==
=== Ihe ndị e dere n'akwụkwọ ===
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
sn7mzpn1zy2n56rv3n6e5uji35nzj4f
Ana Amado
0
54511
193079
2024-10-26T13:58:35Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1222737372|Ana Amado]]"
193079
wikitext
text/x-wiki
Ana Amado (11 Mee 1946 - 9 Nọvemba 2016) bụ onye odeakụkọ Argentine, onye na-ese ihe nkiri, agụmakwụkwọ na nwanyị. Na Mexico mgbe ọ nọ ná mba ọzọ, ọ rụrụ ihe nkiri n'okpuru aha Cristina Benítez. Amado tolitere n'ime ime obodo Argentina ma, mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ ka ọ bụrụ onye nkuzi, nwetara akara ugo mmụta na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Katọlik nke Santiago del Estero. Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ, ọ malitere ịrụ ọrụ dị ka onye na-emepụta akụkọ telivishọn na onye na-ebipụta akwụkwọ akụkọ. Ebe ọ bụ nwata mgbe ọ bụ nwata, ọ kwagara Buenos Aires mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ ma rụọ ọrụ maka ọtụtụ ụlọ ọrụ akụkọ telivishọn dị iche iche. Iji ọrụ ya gaa mba ọzọ, ọ gbara ajụjụ ọnụ dịka Fidel Castro na Muammar Gaddafi. N'ihi nkwado ya maka ndị radicals aka ekpe nke Montoneros, ọ ghọrọ ndị otu ndị na-eyi ọha egwu Triple A lekwasịrị anya na 1974. E lekwasịrị enyi ya nwoke Nicolás Casullo [es] anya, na-eme ka di na nwunye ahụ lụọ di na nwunye wee gaa biri n'ala ọzọ.
Amado gara Caracas, Venezuela, ebe o mere ihe nkiri na mgbasa ozi maka Ministry of Culture ruo afọ abụọ. N'afọ 1976, di na nwunye ahụ kwagara Mexico City, ebe o dere maka akwụkwọ akụkọ dị iche iche, nyere aka n'ọtụtụ magazin dị ka onye na-enyocha ihe nkiri, na-egosi akụkọ maka ọtụtụ ụlọ ọrụ telivishọn, ma mepụta ihe nkiri. Ọ rụkwara ọrụ dị ka prọfesọ na Universidad Autónoma Metropolitana (UAM, Autonomous Metropolitan University) na Universidad Nacional Autónoma de México (UNAM, National Autonomoum University of Mexico), ka ọ na-aga n'ihu na ọmụmụ ihe ya. Ka ọ na-emetụta ndị inyom, o mere nnyocha banyere ụmụ nwanyị obodo na {{Lang|es|Instituto Latinoamericano de Estudios Transnacionales}} (ILET, Latin American Institute for Transnational Studies) ma kwadebe akwụkwọ edemede ya. Ikike maka ntuli aka nke 1983 iji mee ka a laghachi na ọchịchị onye kwuo uche ya na Argentina mere ka di na nwunye ahụ laghachi n'ụlọ n'afọ ahụ.
Mgbe ọ lọtara, Amado zigara akwụkwọ edemede ya na Mahadum nke Buenos Aires, mana a na-egbu oge iji kwado ya ruo mgbe onye ndụmọdụ ya si n'ebe a chụgara ya lọta. Na mbụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ mana e were ya n'ọrụ ịbụ onyeisi ngalaba ụmụ nwanyị na ọha mmadụ nke ILET n'etiti afọ 1987 na 1990. N'ịbụ onye e were n'ọrụ dị ka osote prọfesọ na ngalaba nke nkà ihe ọmụma na akwụkwọ ozi na Mahadum nke Buenos Aires na 1990, o mechara rụọ ọrụ ugboro atọ dị ka onyeisi oche nke nyocha ihe nkiri na nkatọ ihe nkiri na ngalaba nka. N'afọ 1992, ya na ụmụ nwanyị ndị ọzọ na-agụ akwụkwọ sonyeere iji guzobe usoro Ọmụmụ ụmụ nwanyị na akwụkwọ akụkọ ''[[Mora (journal)|Mora]]''. Afọ ise ka e mesịrị, mmemme ahụ ghọrọ {{Lang|es|Instituto Interdisciplinario de Estudios de Género}} (Interdisciplinary Institute of Gender Studies) na Mahadum nke Buenos Aires. N'afọ 2008, ọ nwetara Ph.D. ya na Mahadum Leiden ma gaa n'ihu na-akụzi na Argentina na mba ofesi ruo n'afọ 2015. Amado nwụrụ na 2016 ma na-echeta ya maka ọrụ ya na-enyocha akụkọ ihe mere eme nke Argentina na dịka otu n'ime ndị guzobere ngalaba ọmụmụ nwoke na nwanyị na Argentina.
== Mbido ndụ na agụmakwụkwọ ==
A mụrụ Ana María Amado na 11 May 1946, na Santiago del Estero Province, Argentina. Nna ya na-arụ ọrụ n'ịkpụpụta osisi, nne ya bụkwa onye nkụzi. Ezinụlọ nne ya si Italy bịa Argentina na narị afọ nke iri na itoolu na nne na nna nna ya si Siria. Nke kacha okenye n'ime ụmụnne anọ, Amado gara ụlọ akwụkwọ na Lugones ruo na klas nke isii, mgbe ezinụlọ ya kwagara Santiago del Estero. Ọ gụsịrị akwụkwọ na 1961 site na nzere nkuzi sitere na Colegio Belén (Belén College), ụlọ akwụkwọ Katọlik nkeonwe. N'ịga n'ihu n'ọmụmụ ihe, ọ debanyere aha na ọmụmụ sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum Katọlik nke Santiago del Estero. E gburu nne na nna ya n'ihe ọghọm n'afọ 1964, ya na ụmụnne ya ndị nwoke gara biri na otu nwanne mama ya.
During her schooling, Amado was assisted by the {{Lang|es|Fundación Juan Alberto Harriet}} ({{ill|Juan Alberto Harriet|es}} Foundation), which sent her to Boston, Massachusetts, in 1969.{{sfn|Guggenheim|2010}} She took courses at Harvard University with Marshall McLuhan, before returning to complete her degree from the Catholic University of Santiago del Estero in 1972.{{sfn|Carli|2018|p=127}}{{sfn|Guggenheim|2010}} While studying, she went to work at the local television station as a news producer.{{sfn|Libertella|2016}} In 1970, she created {{Lang|es|Nuestra tarde}} (''Our Evening''), a program she produced and aired on weekends through 1971. Simultaneously she wrote for the local newspaper, publishing articles on women's issues such as abortion and adoption.{{sfn|Carli|2018|p=128}}
=== Ọrụ mbụ (1972-1974) ===
Amado kwagara Buenos Aires mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1972. Ọ malitere ịgbasa mmemme egwu, Música en libertad (Music in Freedom) na Channel 9, mana ọ kwagara ngwa ngwa na Channel 13 na-akọ banyere mgbasa ozi ama ama Telenoche. Ọ kwadoro Montoneros, otu Trotskyist nke radical, ndị agha obodo mepere emepe, na-esonye n'òtù ntorobịa ha. Amado malitere ịrụ ọrụ dịka onye nta akụkọ nke ikuku, na-akọ akụkọ maka Channel 7 nke steeti, site na 1973. Ọ kpuchiri ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma mepụta akụkọ na mba ụwa nke atọ na-aga Romania; Cuba, ebe ọ gbara Fidel Castro ajụjụ ọnụ; na Libya, ebe ọ gbara Muammar Gaddafi ajụjụ ọnụ. Ọ mekwara Norman Briski ihe ngosi were awa abụọ nke na-aga kwa ụbọchị na Radio Belgrano [es].
N’afọ 1974, a kpọrọ Amado ka ya na Ministrị nke Education zukọrọ maka ịtọlite Channel 4 maka mmemme izi ihe. Ọ zutere Nicolás Casullo [es], onye ndụmọdụ Jorge Taiana na Departamento de Cultura y Comunicación (Ngalaba Omenala na Nkwukọrịta). Ọ bụ ezie na ọrụ ahụ dara, ọ nọgidere na-ezute Casullo banyere ihe omume redio ya, ha malitekwara ịkpa. Mgbe Isabel Perón nọchiri di ya dị ka Onye isi ala Argentina, o kwere ka José López Rega bụrụ onye isi ala. O mebere mkpọsa ndị na-eyi ọha egwu megide ndị aka ekpe, nke mere ka onye isi Amado dọọ ya aka ná ntị ka ọ ghara ịbịa ọrụ na Channel 7. Casullo kwụsịkwara ịga Ministry of Education n'ihi na e debere ya na "ndepụta ọnwụ" nke Triple A. The Di na nwunye lụrụ na nzuzo na November 1974, ụbọchị ole na ole ka e mesịrị, Casullo gawara Cuba. Obere oge ka nke ahụ gasịrị, Amado gawara Caracas, Venezuela. [9]
=== Ịgba ọsọ ndụ (1974-1983) ===
Mgbe o rutere Caracas, Amado bu ụzọ rụọ ọrụ maka ụlọ ọrụ mgbasa ozi wee malite ime ihe nkiri na mgbasa ozi maka Ministry of Culture. Otu n'ime ihe nkiri ya bụ mmepụta banyere mba nke ụlọ ọrụ mmanụ na nke ọzọ gbasara Ndị Barí na ụzọ ndụ ọdịnala ha. Mgbe ọ zutere onye Argentina ibe ya nke chịkọtara ọtụtụ iri afọ nke magazin ndọrọ ndọrọ ọchịchị, o mere ihe nkiri ya niile.[12] Ihe nkiri ya, {{Lang|es|Ruidos en la cabeza}} (Nke na-eme n'isi) nke e mepụtara maka {{Lang|es|Productora Creativos Audiovisuales}} (Creative Audiovisual Productions), gosipụtara na 1976. [4] Casullo mechara sonyere ya na Venezuela, mana ebe ọ bụ na ọ nweghị ike ịrụ ọrụ n'ụzọ iwu, di na nwunye ahụ kpebiri ịkwaga Mexico City n'afọ ahụ, mgbe a na-enye ha ọrụ a na-akwụ ụgwọ na El Universal.[12]
Na mgbakwunye na ịrụ ọrụ dị ka onye nta akụkọ, e were Amado n'ọrụ dị ka prọfesọ na Universidad Autónoma Metropolitana (UAM, Autonomous Metropolitan University) ma rụọ ọrụ n'ọbá akwụkwọ ihe nkiri na Universidad Nacional Autónoma de México (UNAM, National Autonomoum University of Mexico). Ọrụ ya n'ọbá akwụkwọ ahụ lekwasịrị anya n'ịmepụta ihe nkiri banyere ndị Montoneros. N'iji magazin ndị o mere na Caracas, Amado mepụtara ihe ngosi otu awa {{Lang|es|Montoneros, crónica de una guerra de liberación}} (Montoneros: Akụkọ nke Agha Nnwere Onwe), nke ọ duziri n'okpuru aha njirimara Cristina Benítez na edemede banyere akụkọ ihe mere eme nke Peronism nke Casullo dere, onye jiri aha Hernán Castillo.[13] Ka ọ na-eme ihe nkiri ahụ, ọ mụrụ nwa ya nwanyị nke okenye Mariana, nwa nwanyị ọzọ, Liza sochiri ya na 1981. [1] [14] E wepụtara ihe nkiri ahụ na 1977. UNAM were ya n'ọrụ ịkụzi na dịka onye nduzi maka {{Lang|es|Grupo Cine de la Resistencia}} (Resistance Film Group) na ngalaba nke ihe nkiri.[13]
N'agbata afọ 1977 na afọ 1983, Amado dere nyocha ihe nkiri maka akwụkwọ akụkọ Unomásuno ma rụọ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ maka akwụkwọ akụkọ {{Lang|es|Comunicación y Cultura}} (Nkwurịta okwu na Ọdịbendị). Ọ gara ọmụmụ ihe na UAM ma kụzie klas semiology na UAM na UNAM.[13] N'otu oge ahụ, ọ na-eme nnyocha na {{Lang|es|Instituto Latinoamericano de Estudios Transnacionales}} (ILET, Latin American Institute for Transnational Studies) na-elekwasị anya na ụmụ nwanyị. Nnyocha ahụ mere ka ya na ndị na-ahụ maka ụmụ nwanyị si Mexico na Chile nwee mmekọrịta na nke mbụ ya, na-agbanwe echiche ya banyere òtù ụmụ nwanyị. Ọ malitere ịkwadebe akwụkwọ edemede ya dabere na ajụjụ ọnụ ya na ụmụ nwanyị si n'obodo ndị nwe obodo.[14] Site na ntuli aka nke 1983 na-ekwe nkwa ịlaghachi na ọchịchị onye kwuo uche ya na Argentina, di na nwunye ahụ kpebiri ịkpọrọ ezinụlọ ha laa n'ụlọ. [1] [15]
=== Ọrụ ya mgbe e mesịrị (1983-2015) ===
N'ịnọ na Once de Septiembre na mbido afọ 1983, Amado nwere oge siri ike ịchọta agụmakwụkwọ zuru oke maka ụmụ ya nwanyị n'ihi na n'oge ọchịchị aka ike usoro ụlọ akwụkwọ adaala.[15] Ịkụziri ụmụ ya nwanyị akwụkwọ na itinye akwụkwọ edemede ya, {{Lang|es|El discurso femenino como comunicación alternativa}} (The Female Discourse as Alternative Communication), bụ ihe mbụ ọ butere ụzọ. E dechara akwụkwọ edemede ahụ na onye ndụmọdụ Héctor Schmucler [es], onye onye otu ngalaba nke ngalaba nkà ihe ọmụma na akwụkwọ ozi na Mahadum Buenos Aires, onye ọ matara na Mexico mgbe ọ na-arụ ọrụ na magazin ya {{Lang|es|Comunicación y Cultura}} . [15][13][16] Schmucler laghachiri Argentina n'afọ 1986, a nabatara akwụkwọ edemede ya n'afọ 1987. [16][15]
Na mbido, Amado chọtara ọrụ dị ka onye nta akụkọ na-arụ ọrụ na Perfil na dị ka odeakwụkwọ nchịkọta akụkọ maka magazin Somos [es] na ngalaba ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mgbe e mesịrị ngalaba ụmụ nwanyị. Na ngwụcha afọ 1983, ọ malitere ịrụ ọrụ na {{Lang|es|Revista Vivir}} (Live Magazine) maka Alicia Entel, onye ọ zutere site na ILET.[es] N'oge ahụ, Casullo ghọrọ onye nduzi nke ILET na Alcira Argumedo, Amado duziri ngalaba ụmụ nwanyị na ọha mmadụ nke ILET n'etiti afọ 1987 na 1990. N'afọ 1989, ndị na-ahụ maka ụmụ nwanyị na Chile ọ matara na Mexico laghachiri n'ụlọ ma guzobe {{Lang|es|Red alternativa de Prensa femenina en América Latina}} (FEMPRES, Alternative Network of Women's Press in Latin America), ọ malitekwara ịrụ ọrụ dị ka onye nnọchi anya ya na Argentina.[15] Magazin ahụ dịgidere ruo 1990 ma lekwasị anya n'ibipụta ozi gbasara nsogbu ụmụ nwanyị, na-enyocha ọnọdụ ụmụ nwanyị na ọha mmadụ na Latin America.[17] Mgbe magazin ahụ mechiri, o nyere aka na mbipụta ndị dị ka Clarín na Página 12.[18]
N'afọ 1990, Amado were ọrụ dị ka osote prọfesọ na ngalaba nkà ihe ọmụma na akwụkwọ na Mahadum nke Buenos Aires.[18] Ọ ghọrọ onye isi oche nke nyocha ihe nkiri na nkatọ ihe nkiri na ngalaba nka, [1] a họpụtara ya dị ka onye nduzi ngalaba ugboro atọ, na-eje ozi ruo 1996. N'afọ 1992, a họpụtakwara ya ka ọ bụrụ onye isi nke mahadum ahụ.[18] N'afọ ahụ, na-anọchite anya nka, ọ malitere iso ụmụ nwanyị ndị ọzọ na-agụ akwụkwọ na-arụ ọrụ, gụnyere onye na-ahụ maka ụmụ mmadụ [[Mirta Ana Barbieri]]; onye nkuzi Nora Domínguez; ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme Mirta Zaida Lobato, [[Susana Murphy]], na Marcela Nari; na onye ọkà ihe ọmụma [[Margarita Roulet]] mepụta usoro Ọmụmụ ụmụ nwanyị. Na mbụ a maara dị ka {{Lang|es|Área Interdisciplinaria de Estudios de la Mujer}} (AIEM, Interdisciplinary Area of Women's Studies), na site na 1997 dị ka Instituto Interdisciplinario de Estudios d'Género (IIEGE, Interdisciplinar Institute of Gender Studies), ha webatara okike dị ka ngalaba ọmụmụ agụmakwụkwọ na Mahadum Buenos Aires wee guzobe akwụkwọ akụkọ ''[[Mora (journal)|Mora]]''.[18][19][20] Ya na Domínguez mepụtara usoro, "{{Lang|es|Construcciones y narraciones de género en cine, literatura y prensa escrita}}" ("Gender Constructions and Narratives in Cinema, Literature and the Written Press"), nke ha nyere site na 1998.[18]
Na mgbakwunye na nkuzi ya na Mahadum Buenos Aires, Amado kụziri dị ka onye prọfesọ nleta na National University of Rosario, UNAM, na Mahadum Princeton, yana Mahadum Duke na 2001. Ya na Domínguez, na 2004 o bipụtara akwụkwọ na-enyocha akwụkwọ. otú e si akọwa ezinụlọ n’akwụkwọ. Na 2008, Amada nwetara PhD na Humanities site na Mahadum Leiden, ebe ọ gụchara akara mmụta doctoral ya, La imagen justa: cine argentino y política, 1980-2007 (Onyinye Dị nnọọ: Argentine Cinema na Politics, 1980-2007) n'okpuru nduzi. nke Luz Rodríguez Carranza, onye Argentine dọọrọ n'agha nke nọgidere na mba ọzọ. Aha ọrụ ahụ bụ egwuregwu n'otu ntabi anya nke okwu ahụ bụ "naanị" - n'ikwu ya n'ụzọ ọzọ, ihe nkiri gosiri na ọ bụ ihe oyiyi, ma ọ bụ na ọ bụ ihe oyiyi ziri ezi (ziri ezi ma ọ bụ ziri ezi). N'afọ sochirinụ, e bipụtara tesis ya dị ka akwụkwọ n'okpuru otu aha ahụ. Ọ nyochara ụzọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị si gbanwee ihe nkiri n'ime oge ahụ, buru ụzọ mepụta akụkọ ifo nke ọchịchị ahụ, wee leghara egwu egwu na mmegbu kpamkpam anya, na n'ikpeazụ na-ajụ ajụjụ ma na-achọ azịza maka enweghị nkọwa. Na 2010, e nyere ya afọ abụọ Guggenheim Fellowship ka ọ gaa n'ihu na nyocha ya nke ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị na echiche ọha na eze dị ka e gosipụtara na nkà ihe nkiri Argentine. Ọ gara n'ihu na-agụ akwụkwọ na Mahadum Buenos Aires na na Instituto de Iberoamérica (Ibero-American Institute) nke Mahadum Salamanca site na njedebe nke 2015.[24]
== Ọnwụ na ihe nketa ==
Amado nwụrụ na 9 ma ọ bụ 10 Nọvemba 2016 na Buenos Aires mgbe ọrịa nke ọtụtụ izu gasịrị. A na-echeta ya dị ka onye ndụmọdụ site n'aka ndị ọrụ ibe yana onye guzobere ngalaba ọmụmụ nwoke na nwanyị na Argentina. Na mgbakwunye na ịtọlite akwụkwọ akụkọ Mora na mbipụta nke ya, o nyere aka n'isiakwụkwọ n'ọtụtụ akụkọ ọdịnala ma bụrụ onye nchịkọta akụkọ usoro akwụkwọ Ediciones Colihue na sinima.
== Ọrụ ndị a họọrọ ==
* {{Cite book|ref=none|author=Valle|first=Norma|title=El abc de un periodismo no sexista: espacio para la igualdad|date=1996|publisher=Fempress|location=Santiago, Chile|language=Spanish|oclc=41991640}}[4]
* {{Cite book|ref=none|author=Amada|first=Ana María|title=Lazos de familia: herencias, cuerpos, ficciones|date=2004|publisher=Editorial Paidós|location=Buenos Aires, Argentina|edition=1a.|language=Spanish|isbn=978-950-12-3813-6}}[4]
* {{Cite book|ref=none|author=Amado|first=Ana María.|title=La imagen justa: cine argentino y política, 1980-2007|date=2009|publisher=Ediciones Colihue|location=Buenos Aires, Argentina|edition=1.|language=Spanish|isbn=978-950-563-730-0}}[4]
== Ihe edeturu ==
<nowiki>.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}</nowiki>
== Ihe odide ==
=== Ihe ndị e dere n'akwụkwọ ===
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
6x33w9nn0zax6m4h1kzr9nlovnkwlu9
Ana Aslan
0
54512
193080
2024-10-26T14:00:05Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1243918248|Ana Aslan]]"
193080
wikitext
text/x-wiki
Ana Aslan ( ; 1 Jenuarị 1897, Braila, Alaeze Romania – 20 Mee 1988, Bucharest, Socialist Republic of Romania) bụ ọkà mmụta ihe banyere ndụ Romania na dibịa nke agbụrụ Armenia, mụrụ Anna Aslanyan, ọkachamara na gerontology, agụmakwụkwọ sitere na 1974 na onye nduzi. nke National Institute of Geriatrics and Gerontology (1958-1988).
== Oge ọ malitere ==
Ana bụ ọdụdụ nwa n'ime ụmụaka anọ, ụmụnne abụọ na ụmụnne nwanyị abụọ, nke Mkrtitch na Sofia Aslanyans mụrụ. Ekwuru na Ana bụ nwata nwere ọgụgụ isi, na-amụta ịgụ na ide ugbua mgbe ọ dị afọ anọ. Mgbe ọ dị afọ 13, nna ya nwụrụ, ezinụlọ ya kwagaziri Bucharest, Romania. Ọ bụ na Bucharest ebe ọ malitere ọmụmụ ya. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Central School of Bucharest na 1915. E kwuru na nna ya, bụ́ onye ya na ya na-akpa, ọ nwụrughị aka, bụ ihe mere o ji chọọ ịghọ dọkịta. Ọ bụ ezie na ngalaba ahụike abụghị ubi a na-achọsi ike maka ụmụ nwanyị ịbanye, Ana Aslan kpebiri na nke ahụ bụ ụzọ ọ chọrọ ịchụso wee gaa ngalaba nke ọgwụ site na 1915 ruo 1922. Nne ya akwadoghị mkpebi a nke ịghọ dọkịta n'ihi ego. nsogbu, ya mere Ana Aslan gara ikuru agụụ ruo mgbe nne ya nakweere ọrụ ahụike ya. N'oge ọ na-agụ akwụkwọ mahadum, ọ gara ndị agha dịka nọọsụ n'oge Agha Ụwa Mbụ.
== Nnyocha ==
Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Faculty of Medicine na 1922, ọ malitere iso Daniel Danielopolu rụọ ọrụ onye lekọtara thesis doctoral ya. O nwetara nzere M.D. ya na cardiovascular physiology na 1924. O lekwasịrị anya na physiology na usoro ịka nká. Mgbe ọ na-anwale mmetụta procaine nwere na ogbu na nkwonkwo, Aslan chọpụtara mmetụta ndị ọzọ bara uru nke ọgwụ a. Ọ bụ nchọpụta a dugara na nyocha afọ atọ na mmepụta nke ọgwụ ya a na-akpọ Gerovital (H3) , nke o dere maka mmetụta nke ịka nká. Site na mgbagwoju anya site n'aka ndị ọkà mmụta sayensị ibe ya na Gerovital bụ "isi iyi nke ndị ntorobịa", Aslan malitere nyocha iji gosipụta nsonaazụ. N'ime afọ abụọ, e wepụtara ọbara n'aka mmadụ 15,000, ụfọdụ n'ime ha na-enweta Gerovital na ụfọdụ na-enweta placebo. 40% nke ndị na-aṅụ Gerovital nwere ụbọchị ezumike na-arịa ọrịa, na ọnụọgụ ọnwụ site na ọrịa ahụ bụ 13% na ndị ọrịa placebo ebe ọ bụ naanị 2.7% na ndị ọrịa na-ahapụ ọgwụ ahụ. N'afọ 1976, ya na onye na-ahụ maka ọgwụ aha ya bụ Elena Polovrăgeanu, ha mepụtara ọgwụ ọzọ a na-akpọ Aslavital, nke bụ ọgwụ yiri Gerovital iji gbuo oge n'imebi akpụkpọ ahụ. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (June 2019)">citation needed</span>]]'']</sup>
== Onyinye ==
[[Usòrò:RO035-16.jpg|thumb|Aslan na stampụ Romanian nke afọ 2016]]
[[Usòrò:Ana_Aslan_1996_Romania_stamp.jpg|thumb|Aslan na stampụ Romanian nke 1996]]
Ana Aslan nwetara ọtụtụ ihe nrite maka ọrụ nyocha ya, dịka ọmụmaatụ:
* Onye otu International Academy of Science, Munich na onye isi oche mbụ
* "Cross of Merit" - Klas mbụ nke Order of Merit, Germany, 1971
* "Cavalier de la Nouvelle Europe" Ihe nrite Oscar, Italy, 1973
* "Les Palmes Academiques", France, 1974
* "Onye mba ọzọ na Prọfesọ sayensị", Philippines, 1978
* "Member Honoris Causa" Diploma nke Bohemo-Slovakian Society of Gerontology, 1981
* Ihe nrite "Leon Bernard", ihe dị mkpa nke Òtù Ahụ Ike Ụwa nyere mgbe ndị ọrụ nke otu steeti họpụtara na nkwado (n'ọnọdụ a site n'aka onye Romanian Nicolae Ceauşescu) maka inye aka na mmepe nke gerontology na geriatrics, 1982
== Ihe ịchọ mma ==
Ana Aslan nwetara ikike ikike maka ngwaahịa ntecha abụọ (ihe na-esi ísì ụtọ na mmiri ara ehi Gerovital H3), na-enyefe ụlọ ọrụ Farmec na Miraj mmepụta ha. Kemgbe ahụ, ụlọ ọrụ abụọ ahụ emeela ka ihe ntecha dị iche iche dị iche iche, a na-ewepụkwa procaine hydrochloride ọdịnala na usoro ahụ.<ref>{{Cite web|author=TV|first=NatGeo|title=National Geographic pentru toți oriunde|url=https://www.natgeotv.com/ro?showall=1|accessdate=2022-12-17|work=www.natgeotv.com|language=ro}}</ref>
== Ihe Nketa ==
A na-ewere Ana Aslan dị ka onye ọsụ ụzọ nke ọgwụgwọ ọha na eze. Afọ ole na ole mgbe ọ ghọsịrị onye isi nke ngalaba physiology na Institute of Endocrinology nke Bucharest, o guzobere Institute of Geriatrics nke Bucharèst. Ana Aslan, na 1959 haziri Romanian Society of Gerontology and Geriatrics. Romanian Society of Gerontology bụ nke mbụ n'ụwa iji mee ka nyocha ya banye na nyocha ụlọ ọgwụ, nnwale, na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, chepụta usoro ọgwụgwọ iji gbochie usoro ịka nká, ma hazie netwọk ahụike mba maka igbochi ịka nkụ. Ọtụtụ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị a ma ama na ndị ama n'ụwa niile jiri ọgwụ ya mee ihe, gụnyere John F. Kennedy. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (June 2019)">citation needed</span>]]'']</sup>
== Ihe odide ==
<nowiki>.mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}</nowiki>
== Njikọ mpụga ==
qc8i9ww3wxjchqi8mf4x2i6m5enpvln
Agnetha Chelimo
0
54513
193081
2024-10-26T14:00:40Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1183840150|Agnetha Chelimo]]"
193081
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{MedalTableTop|sport=Women's [[Athletics (sport)|athletics]]|country_code=KEN|medals={{Medal|Competition|[[All-Africa Games]]}}
{{Medal|Gold |[[1987 All-Africa Games|1987 Nairobi]]|[[Athletics at the All-Africa Games|5000 m walk]]}}
{{Medal|Gold |[[1991 All-Africa Games|1991 Cairo]]|[[Athletics at the All-Africa Games|5000 m walk]]}}
{{Medal|Competition|[[African Championships in Athletics|African Championships]]}}
{{Medal|Gold |[[1989 African Championships in Athletics|1989 Lagos]]|5000 m walk}}
{{Medal|Gold |[[1990 African Championships in Athletics|1990 Cairo]]|5000 m walk}}}}'''Agnetha Chelimo''' (amuru 28 Mee 1974) bu onye Kenya n'oge gara aga. Ọ bụ onye mmeri ugboro anọ n'Africa na ọzụzụ.
== Ọrụ ==
Mgbe ọ dị afọ iri na ụma ọ duru mmepe nke ịgba ọsọ ụmụ nwanyị na Africa. Na iri na atọ ọ bụ onye nrite ọla edo n'asọmpị 5000 nke ụmụ nwanyị izizi na 1987 All-Africa Games, n'ihu ndị egwuregwu Kenya abụọ ọzọ. Ọ laghachiri afọ anọ ka e mesịrị iji nweta aha nke abụọ, gụchara ọtụtụ sekọnd n'ihu onye Kenya ibe ya [[Grace Karimi|bụ Grace Karimi]] na [[Dounia Kara]] nke Algeria, bụ onye ga-anọchi ya na 1995.
Ọ bụkwa onye na-ebute ụzọ n'ịkwalite mmemme n'asọmpị asọmpi Afrịka, wee merie mbipụta nke abụọ na nke atọ nke 5000. m ije asọmpi na 1989 na 1990.
Ọ banyere 5000 M na-eje ije na 1988 World Junior Championships na egwuregwu wee tinye nke iri na atọ. N'agbata 1986 na 1991 ọ meriri aha mba Kenya ise n'ịgba ọsọ ọsọ.
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|1987
|[[Athletics at the 1987 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|[[Nairobi]], Kenya
|bgcolor=gold|1st
|5000 m walk
|25:38.91 {{AthAbbr|GR|All-Africa Games}}
|-
|1989
|[[1989 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Lagos]], Nigeria
|bgcolor=gold|1st
|5000 m walk
|26:36.18
|-
|1990
|[[1990 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Cairo]], Egypt
|bgcolor=gold|1st
|5000 m walk
|25:45.2 {{AthAbbr|CR|African Championships in Athletics}}
|-
|1991
|[[Athletics at the 1987 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|[[Cairo]], Egypt
|bgcolor=gold|1st
|5000 m walk
|24:25.00 {{AthAbbr|GR|All-Africa Games}}
|}
== Aha obodo ==
* Asọmpi egwuregwu Kenya
** 5000m ije ije: 1986, 1987, 1988
** 10,000m ije ije: 1989, 1991
== Ntụaka ==
ọ duru mmepe nke ịgba ọsọ ụmụ nwanyị na Africa. Na iri na atọ ọ bụ onye nrite{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
f0hv6w2iatx2o86aibvcrkvt9src1pp
Ana Cardoso (nwaanyị ohu)
0
54514
193082
2024-10-26T14:01:29Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1237439054|Ana Cardoso (enslaved woman)]]"
193082
wikitext
text/x-wiki
Ana Cardoso Calvo (c.1650 - c.1715) bụ nne gbara ohu, onye ndụ ya na nnwere onwe ya na-ahụ anya iji gosipụta ahụmahụ nke ụmụ nwanyị Costa Rican ndị ohu na narị afọ nke iri na asaa na nke iri na asatọ. Ụmụ ya gụnyere ndị isi oche mbụ, dị ka Oscar Arias Sanchez, yana onye edemede Carlos Luis Fallas Sibaja.
== Akụkọ ndụ ==
Amụrụ c.1650 na Cartago, Costa Rica, nne Cardoso bụ nwanyị ohu nke Ana Pereira Cardoso nwere.[1] N'ihe dị ka afọ iri abụọ, Cardoso zụtara ya maka pesos 300 site n'aka ndị ọchịchị Spanish Tomás Calvo na nwunye ya, Eugenia de Abarca.[1][2] Nwa ha nwoke, Miguel Calvo, malitere inwe mmekọahụ na Cardoso, na n'ime afọ iri abụọ na-esote ọ mụrụ ma ọ dịkarịa ala ụmụ ise na ya. N'ụzọ nkà na ụzụ ụmụaka ndị a bụ nke nne nne ha, bụ Eugenia.<ref name=":0">{{Citation}}</ref>
N'afọ 1687, Eugenia resịrị nwa nwa ya Francisco nna ya Miguel; Miguel tọhapụrụ ya n'otu ụbọchị ahụ. Afọ anọ ka e mesịrị, na 1691, Eugenia resịrị ụmụ ụmụ ya nwanyị Maria (amụrụ 1682) na Feliciana (amụrụ 1685), nye nna ha, onye, ọzọ, tọhapụrụ ha ozugbo. Na Costa Rica, ụmụaka na ụmụ nwanyị nwere ike ịtọhapụ karịa ndị okenye.<ref>{{Cite book|author=Lohse|first=Russell|url=https://books.google.com/books?id=dlTSEAAAQBAJ&dq=ana+cardoso+slave+costa+rica&pg=PA176|title=Africans Into Creoles: Slavery, Ethnicity, and Identity in Colonial Costa Rica|date=2014|publisher=University of New Mexico Press|isbn=978-0-8263-5497-6|language=en}}</ref>
Eugenia 'nwere onwe' Cardoso na 1689, agbanyeghị na a manyere ya ịnọgide na-eje ozi ruo mgbe nwanyị ahụ toro eto nwụrụ. Nke a mere n'afọ 1692. A mụrụ ụmụ abụọ ọzọ n'efu na 1691 na 1694. N'afọ 1715, Miguel mepụtara akwụkwọ testament ya, na-ahapụ ihe onwunwe Cardoso site n'ụlọ ya ruo ọnụ ahịa 200 pesos. Ọ makwaara ụmụ ya dị ka ndị nketa, ma nyefee ha ndị ọzọ ohu.
== Ihe Nketa ==
Russell Lohse na-ahụ ndụ Cardoso iji gosi ihe atụ nke ụmụ nwanyị gbara ohu site n'oge a.[1] N'otu aka ahụ Quince Duncan na Carlos Meléndez Chaverri, na-ezo aka na mgbanwe ọnọdụ nke ndụ ya dị ka nke a na-ahụkarị, ma na-edekọghị ya, na nnukwu aka na mmepe nke obodo Costa Rican..<ref>{{Cite book|author=Chaverri|first=Carlos Meléndez|url=https://books.google.com/books?id=7FtLAAAAYAAJ&q=ana+cardoso+esclava|title=El negro en Costa Rica: antología|date=1974|publisher=Editorial Costa Rica|language=es}}</ref>
Ọtụtụ n'ime ụmụ ya gụnyere Ndị isi ala nke Costa Rica, <ref>{{Cite web|author=Gudmundson|first=Lowell|title=Prejudice and Pride|url=https://revista.drclas.harvard.edu/prejudice-and-pride/|accessdate=2024-02-19|work=ReVista|language=en-US}}</ref> dịka Oscar Arias Sanchez. Onye ọzọ bụ onye edemede Carlos Luis Fallas Sibaja . <ref>{{Cite book|author=Gudmundson|first=Lowell|url=https://books.google.com/books?id=SmiaXVW7Y8QC&dq=ana+cardoso+slave+costa+rica&pg=PA346|title=Blacks and Blackness in Central America: Between Race and Place|date=2010-10-18|publisher=Duke University Press|isbn=978-0-8223-9313-9|pages=245–247|language=en}}</ref>
== Ihe odide ==
r21j0bf16y0sn7nums3svrn4uxsxuuy
Ana Carmen Macri
0
54515
193083
2024-10-26T14:02:20Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1252224794|Ana Carmen Macri]]"
193083
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|birth_place=[[Buenos Aires]], Argentina}}
'''Ana Carmen Macri''' (15 Julaị 1916 - 4 Febụwarị 2022) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Argentina. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu na 1951 dị ka otu n'ime ndị omeiwu nwanyị mbụ na Argentina.
== Akụkọ ndụ ==
[[Usòrò:Ana_Macri_en_Tucumán_-_La_Gaceta_-_1949.jpg|thumb|Macri (n'etiti) na 1949.]]
A mụrụ Macri na Buenos Aires na 15 Julaị 1916. N'afọ 1938, ọ malitere ịrụ ọrụ n'ụlọ ọgwụ Rivadavia dị ka odeakwụkwọ maka ngalaba radiology.<ref name="IN" />
Otu n'ime ndị malitere otu Female Peronist Party, na ntuli aka ndị omebe iwu 1951 ọ bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Peronist na Federal Capital ma bụrụ otu n'ime ụmụ nwanyị 26 ahọpụtara na Chamber of Deputies.[1] Ọ nọgidere n'ọfịs ruo 1955, mgbe Revolución Libertadora wepụrụ oge ya.[2] E mechara jide ya maka ịgba ọchịchị mgba okpuru ma tụọ ya mkpọrọ n'ụlọ mkpọrọ Olmos ruo 1958.
Macri gbara 100 afọ na July 2016, ma nwụọ na 4 February 2022, mgbe ọ dị afọ 105. <ref>{{Cite web|url=https://www.telam.com.ar/notas/202202/582725-fallecio-exdiputada-y-fundadora-partido-peronista-femenino-ana-macri.html|title=Falleció la exdiputada y fundadora Partido Peronista Femenino Ana Macri|date=4 February 2022|accessdate=5 February 2022|language=es}}</ref>
== Ihe odide ==
3at4qvavtmgprvq0spyuvzpgolkr7bc
Olivera Jevtić
0
54516
193084
2024-10-26T14:02:42Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1249283833|Olivera Jevtić]]"
193084
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Olivera_Jevtić_(SRB)_and_Samuel_Naibei_Kiplimo_(KEN)_2017_Belgrade_Marathon.jpg|thumb| Olivera Jevtić na [[Samuel Naibei Kiplimo]] na 2017 Belgrade Marathon gwụchara na 2:38:03 (Jevtić) na 2:38:04 (Kiplimo)]]
'''Olivera Jevtić''' ( Serbian Cyrillic , amuru 24 Julaị 1977) bu onye oso uzo di anya [[Serbia|nke Serbia]] . Ọ nọchitere anya obodo ya ugboro ise na asọmpi Olympic na 2000, 2004, 2008, 2012 na 2016.
== Ọrụ ịgba ọsọ ==
A mụrụ Jevtić na Titovo Užice, Yugoslavia, nke a maara ugbu a dị ka Užice, [[Serbia]] . Ndị mụrụ ya bụ nna Milorad na nne Draginja. Ọ dabere na obodo ya, nke Slavoljub "Slavko" Kuzmanović na-azụ ya, ọ na-asọ mpi maka ụlọ ịgba ọsọ AK Mladost Užice . Jevtić nwere ndekọ marathon Serbian nke 2:25:23, nke o guzobere na Marathon Rotterdam na 2003. O nwetara ihe nrite ọla ọcha n'asọmpi marathon n'asọmpị asọmpi European Athletics nke afọ 2006 na Gothenburg, [[Sweden]] . Na Disemba 2007, onye nchịkwa Kuzmanović na Jevtić gara njem ọzụzụ elu na Eldoret, [[Kenya]], mgbe esemokwu ime ihe ike malitere site na nsogbu ntuli aka Kenya 2007 . Ọ bụ ezie na ha chọrọ ịnọgide na-arụ ọrụ n'agbanyeghị ime ihe ike, onye ya na ya na-enye ọzụzụ, [[Stanley Kipruto]], siri ọnwụ na ndụ ha nọ n'ihe ize ndụ ma kpọpụta ha na Eldoret ka ha nwee ike isi na ọdụ ụgbọ elu Jomo Kenyatta pụọ ná mba ahụ. Mgbe Jevtić na Kuzmanović jiri ụgbọ elu ndị nnọchi anya mba Serbia na-ebupụ, ndị nnupụisi jidere Kipruto, mekpaa ya ahụ ma mkpịsị aka anọ tụfuru. <ref name="Blicken">{{Cite web|url=http://www.blic.rs/Vesti/Reportaza/347554/Atleticaru-iz-Kenije-odsekli-prste-jer-je-spasao-Oliveru-Jevtic|author=Vladimir Lojanica|title=Blic: ''Atletičaru iz Kenije odsekli prste jer je spasao Oliveru Jevtić''|language=sr|date=October 14, 2012|accessdate=November 12, 2015}}</ref> Na-esote ime ihe ike na Kenya, Kipruto kwagara ka ya na Jevtić na Kuzmanović biri na Užice wee sonye n'òtù ha na-agba ọsọ Mladost . <ref name="Blicken" />
Ọ meriri asọmpi ụmụ nwanyị na asọmpi mba Balkan Cross na March 2011.
A họpụtara Jevtić dị ka onye na-eto eto na-eme egwuregwu nke afọ 1996 . Na 2006, e nyere ya Golden Badge nke ''Sport'', award maka sportsperson nke Year na Serbia, na otu afọ, na 1998 na 1999 e kwuru na kasị mma egwuregwu na Kọmitii Olympic nke Serbia na Yugoslavia .
E wepụrụ Jevtić n'ọkwa nke atọ na 2002 New York City Marathon wee nata ịdọ aka ná ntị ọha mgbe ọ nwesịrị nyocha nke ọma maka ephedrine ọgwụ amachibidoro. Onye isi ala NYRR n'oge ahụ, Alan Steinfeld, gwara ''New York Times'' na ọ nwere ike bụrụ "mmejọ na-emeghị ihe ọjọọ" na ephedrine na-adịkarị na ndị na-egbochi ụkwara.
N'ime mmalite nke Marathon Sofia 2020 na Bulgaria, nwa amaala Bulgaria wakporo Jevtić. <ref>{{Cite web|title=EFFECTIVE Bulgarians: They caught Bojan who attacked and injured Olivera Jevtić|url=https://tekdeeps.com/effective-bulgarians-they-caught-bojan-who-attacked-and-injured-olivera-jevtic/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221024124659/https://tekdeeps.com/effective-bulgarians-they-caught-bojan-who-attacked-and-injured-olivera-jevtic/|archivedate=24 October 2022|work=tekdeeps.com|accessdate=24 October 2022}}</ref>
== Aha obodo ==
* Asọmpi egwuregwu Yugoslavia
** 1500 m: 1994, 1996
** 5000 m: 1996
* Yugoslavia Half Marathon Championship
** Ọsọ ụmụ nwanyị: 1998, 1999, 2002
* Yugoslavia Cross Country Championship
** Ọsọ ụmụ nwanyị: 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000
== Nsonaazụ ==
* 2021 [[Belgrade Half Marathon]] 1st ebe
* 2015 Sarajevo Half Marathon 1st ebe
* 2014 Sarajevo Half Marathon 1st ebe
* 2013 European Team Championship, Njikọ nke abụọ 5000 m - Ebe mbụ
* 2013 European Cup 10,000m - Ọkwa nke atọ
* Marathon Belgrade 2013 Ebe mbụ
* 2012 European Cross Country Championship nke iri abụọ na isii
* 2012 Podgorica Marathon 1st ebe
* 2011 European Cross Country Championship Ebe iri abụọ na otu
* 2011 Torino Marathon 5th ebe
* 2010 European Championship marathon ebe 4th
* 2009 Saint Silvester Road Ọsọ nke abụọ
* 2009 Sarajevo Half Marathon 1st ebe
* 2009 [[Belgrade Half Marathon]] 1st ebe
* 2009 Podgorica Marathon 1st ebe
* 2008 [[Belgrade Half Marathon]] 1st ebe
* 2007 Porto Half Marathon Ebe 2nd
* 2006 Marathon Boston nke asaa
* 2006 European Championship marathon ọlaọcha
* 2005 Saint Silvester Marathon 1st ebe
* 2004 Marathon Boston nke atọ
* Marathon egwuregwu Olympic 2004 nke isii
* 2003 New York City Marathon 9th
* 2003 World Championship marathon 8th ebe
* 2003 Rotterdam Marathon 1st ebe
* 2002 New York City Marathon 3rd (mpụta mbụ na DSQ)
* 2002 [[New York City Mini Marathon]] Nke anọ
* 2001 World Half Marathon Championship Ebe nke asaa
* Marathon Saint Silvester nke 1998
* 1998 European Championship 10,000 m anọ
* 1998 European Championship 5000 m anọ
* 1996 World Junior Championship na egwuregwu 5000 m ọla ọcha
== Hụkwa ==
* Ihe ndekọ Serbia na egwuregwu
* Serbia na Montenegro na 2004 Summer Olympics
* Yugoslavia n'egwuregwu Olympic nke afọ 2000
== Ntụaka ==
nwetara ihe nrite ọla ọcha n'asọmpi marathon n'asọmpị asọmpi European Athletinwetara [[Silver medal|ihe nrite ọla ọcha]] n'asọmpi marathon n'asọmpị [[2006 European Athletics Championships|asọmpi European Athleti]]<nowiki/>nwetara [[Silver medal|ihe nrite ọla ọcha]] n'asọmpi marathon n'asọmpị [[2006 European Athletics Championships|asọmpi European Athleti]]{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9vh2ku84vvlzmjcho10qd34z0p4pkqi
193085
193084
2024-10-26T14:03:11Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193085
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:Olivera_Jevtić_(SRB)_and_Samuel_Naibei_Kiplimo_(KEN)_2017_Belgrade_Marathon.jpg|thumb| Olivera Jevtić na [[Samuel Naibei Kiplimo]] na 2017 Belgrade Marathon gwụchara na 2:38:03 (Jevtić) na 2:38:04 (Kiplimo)]]
'''Olivera Jevtić''' ( Serbian Cyrillic , amuru 24 Julaị 1977) bu onye oso uzo di anya [[Serbia|nke Serbia]] . Ọ nọchitere anya obodo ya ugboro ise na asọmpi Olympic na 2000, 2004, 2008, 2012 na 2016.
== Ọrụ ịgba ọsọ ==
A mụrụ Jevtić na Titovo Užice, Yugoslavia, nke a maara ugbu a dị ka Užice, [[Serbia]] . Ndị mụrụ ya bụ nna Milorad na nne Draginja. Ọ dabere na obodo ya, nke Slavoljub "Slavko" Kuzmanović na-azụ ya, ọ na-asọ mpi maka ụlọ ịgba ọsọ AK Mladost Užice . Jevtić nwere ndekọ marathon Serbian nke 2:25:23, nke o guzobere na Marathon Rotterdam na 2003. O nwetara ihe nrite ọla ọcha n'asọmpi marathon n'asọmpị asọmpi European Athletics nke afọ 2006 na Gothenburg, [[Sweden]] . Na Disemba 2007, onye nchịkwa Kuzmanović na Jevtić gara njem ọzụzụ elu na Eldoret, [[Kenya]], mgbe esemokwu ime ihe ike malitere site na nsogbu ntuli aka Kenya 2007 . Ọ bụ ezie na ha chọrọ ịnọgide na-arụ ọrụ n'agbanyeghị ime ihe ike, onye ya na ya na-enye ọzụzụ, [[Stanley Kipruto]], siri ọnwụ na ndụ ha nọ n'ihe ize ndụ ma kpọpụta ha na Eldoret ka ha nwee ike isi na ọdụ ụgbọ elu Jomo Kenyatta pụọ ná mba ahụ. Mgbe Jevtić na Kuzmanović jiri ụgbọ elu ndị nnọchi anya mba Serbia na-ebupụ, ndị nnupụisi jidere Kipruto, mekpaa ya ahụ ma mkpịsị aka anọ tụfuru. <ref name="Blicken">{{Cite web|url=http://www.blic.rs/Vesti/Reportaza/347554/Atleticaru-iz-Kenije-odsekli-prste-jer-je-spasao-Oliveru-Jevtic|author=Vladimir Lojanica|title=Blic: ''Atletičaru iz Kenije odsekli prste jer je spasao Oliveru Jevtić''|language=sr|date=October 14, 2012|accessdate=November 12, 2015}}</ref> Na-esote ime ihe ike na Kenya, Kipruto kwagara ka ya na Jevtić na Kuzmanović biri na Užice wee sonye n'òtù ha na-agba ọsọ Mladost . <ref name="Blicken" />
Ọ meriri asọmpi ụmụ nwanyị na asọmpi mba Balkan Cross na March 2011.
A họpụtara Jevtić dị ka onye na-eto eto na-eme egwuregwu nke afọ 1996 . Na 2006, e nyere ya Golden Badge nke ''Sport'', award maka sportsperson nke Year na Serbia, na otu afọ, na 1998 na 1999 e kwuru na kasị mma egwuregwu na Kọmitii Olympic nke Serbia na Yugoslavia .
E wepụrụ Jevtić n'ọkwa nke atọ na 2002 New York City Marathon wee nata ịdọ aka ná ntị ọha mgbe ọ nwesịrị nyocha nke ọma maka ephedrine ọgwụ amachibidoro. Onye isi ala NYRR n'oge ahụ, Alan Steinfeld, gwara ''New York Times'' na ọ nwere ike bụrụ "mmejọ na-emeghị ihe ọjọọ" na ephedrine na-adịkarị na ndị na-egbochi ụkwara.
N'ime mmalite nke Marathon Sofia 2020 na Bulgaria, nwa amaala Bulgaria wakporo Jevtić. <ref>{{Cite web|title=EFFECTIVE Bulgarians: They caught Bojan who attacked and injured Olivera Jevtić|url=https://tekdeeps.com/effective-bulgarians-they-caught-bojan-who-attacked-and-injured-olivera-jevtic/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221024124659/https://tekdeeps.com/effective-bulgarians-they-caught-bojan-who-attacked-and-injured-olivera-jevtic/|archivedate=24 October 2022|work=tekdeeps.com|accessdate=24 October 2022}}</ref>
== Aha obodo ==
* Asọmpi egwuregwu Yugoslavia
** 1500 m: 1994, 1996
** 5000 m: 1996
* Yugoslavia Half Marathon Championship
** Ọsọ ụmụ nwanyị: 1998, 1999, 2002
* Yugoslavia Cross Country Championship
** Ọsọ ụmụ nwanyị: 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000
== Nsonaazụ ==
* 2021 [[Belgrade Half Marathon]] 1st ebe
* 2015 Sarajevo Half Marathon 1st ebe
* 2014 Sarajevo Half Marathon 1st ebe
* 2013 European Team Championship, Njikọ nke abụọ 5000 m - Ebe mbụ
* 2013 European Cup 10,000m - Ọkwa nke atọ
* Marathon Belgrade 2013 Ebe mbụ
* 2012 European Cross Country Championship nke iri abụọ na isii
* 2012 Podgorica Marathon 1st ebe
* 2011 European Cross Country Championship Ebe iri abụọ na otu
* 2011 Torino Marathon 5th ebe
* 2010 European Championship marathon ebe 4th
* 2009 Saint Silvester Road Ọsọ nke abụọ
* 2009 Sarajevo Half Marathon 1st ebe
* 2009 [[Belgrade Half Marathon]] 1st ebe
* 2009 Podgorica Marathon 1st ebe
* 2008 [[Belgrade Half Marathon]] 1st ebe
* 2007 Porto Half Marathon Ebe 2nd
* 2006 Marathon Boston nke asaa
* 2006 European Championship marathon ọlaọcha
* 2005 Saint Silvester Marathon 1st ebe
* 2004 Marathon Boston nke atọ
* Marathon egwuregwu Olympic 2004 nke isii
* 2003 New York City Marathon 9th
* 2003 World Championship marathon 8th ebe
* 2003 Rotterdam Marathon 1st ebe
* 2002 New York City Marathon 3rd (mpụta mbụ na DSQ)
* 2002 [[New York City Mini Marathon]] Nke anọ
* 2001 World Half Marathon Championship Ebe nke asaa
* Marathon Saint Silvester nke 1998
* 1998 European Championship 10,000 m anọ
* 1998 European Championship 5000 m anọ
* 1996 World Junior Championship na egwuregwu 5000 m ọla ọcha
== Hụkwa ==
* Ihe ndekọ Serbia na egwuregwu
* Serbia na Montenegro na 2004 Summer Olympics
* Yugoslavia n'egwuregwu Olympic nke afọ 2000
== Ntụaka ==
{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
1dj7qj6sgojiqdey79yhhxmolgl5u01
Ana Carrillo Domínguez
0
54517
193086
2024-10-26T14:04:25Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1231670470|Ana Carrillo Domínguez]]"
193086
wikitext
text/x-wiki
Ana Carrillo Domínguez (1 Jenụarị 1898 - 1974), nke a ma ama dị ka Anita Carrillo, [1] bụ onye ndọrọndọrọ ọchịchị Kọmunist na onye isi na ndị agha Spanish Republican Army.. <ref>{{Cite web|title=Las Combatientes|url=https://www.mujeresenguerra.com/las-combatientes/|accessdate=2021-05-05|work=Museo Virtual de la Mujer Combatiente}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ Ana Carrillo Domínguez na Cortes de la Frontera, na 1 Jenụwarị 1898. Ezinụlọ ya kwagara Malaga mgbe ọ bụ nwata. Mgbe ọ dị afọ 18 ọ lụrụ José Torrealba Ordóñez, onye so na Partido Socialista Obrero Español (Spanish Socialist Workers' Party) (PSOE), onye ya na ya biri na La Línea.. <ref name=":0">{{Cite web|title=Ana Carrillo Domínguez {{!}} Todos los Nombres|url=http://www.todoslosnombres.org/content/biografias/ana-carrillo-dominguez|accessdate=2020-11-27|work=www.todoslosnombres.org}}</ref>
== Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị - mkpọsa maka ọchịchị Kọmunist ==
Carrillo na-arụsi ọrụ ike n'ịkpọ oku maka onye na-elekọta mmadụ Manuel García Prieto na ntuli aka izugbe Spanish nke November 1933.[1] Ọ bụ onye na-enye aka mgbe niile na akwụkwọ akụkọ ya La Razón (na Antequera).[2] Ọ gara n'obodo nta nke Serranía de Ronda na Valle del Genal na-akpọ ụmụ nwanyị ka ha votu na ịlụ ọgụ maka mgbanwe mmekọrịta ọha na eze, mba na maka socialism.[1] Mgbe mgbanwe nke October 1934 na Asturias, na mmegide nke gọọmentị Alejandro Lerroux na José María Gil-Robles y Quiñones duziri, Carrillo hapụrụ PSOE ịbanye na redio nke Communist Party of Spain (PCE) na La Línea. <ref name=":1">{{Cite web|date=2020-09-19|title=Capitana Anita Carrillo, ejemplo de mujer republicana {{!}} Tribuna Feminista|url=https://tribunafeminista.elplural.com/2020/09/capitana-anita-carrillo-ejemplo-de-mujer-republicana/|accessdate=2020-11-30|language=es}}</ref>
Na February 1936 ntuli aka izugbe Spanish Carrillo sonyere na ọtụtụ ngagharị iwe na La Línea na-akpọ maka votu maka Popular Front (Spain).[1] Ọ na-ekwu okwu na Plaza de Toros na Cádiz dị ka onye nnọchiteanya nke PCE na May Day 1936 [2] ma mechie 3rd Provincial Conference of PCE na okwu na June. <ref>{{Cite web|title=La Libertad - Año XVIII Número 5019 - 1936 mayo 2 (02/05...|url=https://prensahistorica.mcu.es/es/catalogo_imagenes/grupo.do?path=1000201780&posicion=4&presentacion=pagina|accessdate=2020-11-30|work=prensahistorica.mcu.es}}</ref><ref name=":1">{{Cite web|date=2020-09-19|title=Capitana Anita Carrillo, ejemplo de mujer republicana {{!}} Tribuna Feminista|url=https://tribunafeminista.elplural.com/2020/09/capitana-anita-carrillo-ejemplo-de-mujer-republicana/|accessdate=2020-11-30|language=es}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://tribunafeminista.elplural.com/2020/09/capitana-anita-carrillo-ejemplo-de-mujer-republicana/ "Capitana Anita Carrillo, ejemplo de mujer republicana | Tribuna Feminista"] (in Spanish). 2020-09-19<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-11-30</span></span>.</cite>
[[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref>
== Agha Obodo nke Spain na nchụpụ ==
Mgbe a gbaghasịrị ọchịchị nke 18 Julaị 1936, Carrillo gbagara Gibraltar n'ihi ọnwụ José di ya.[1] N'ebe ahụ, ọ nụrụ akụkọ na-ezighi ezi banyere ọnwụ ya wee gbanwee onwe ya dị ka "inglesa estrafalaria", (nwanyị Bekee na-enweghị atụ) ka ọ gaa weghachite ahụ ya. Ọ chọpụtara na ọ dị ndụ ma si ebe ahụ, ya na di ya sonyeere 15th Anti-Fascist Militia Company nke Malaga.[1] Ejikọtara ụlọ ọrụ ya na Battalion Mexico.[2] Na Jenụwarị 1937, e mepụtara brigade nke iri ise na abụọ - nke mbụ a maara dị ka "B brigade" - na-ejikọta Battalion Mexico dị ka otu n'ime ndị agha anọ ya. Carrillo nyere ụlọ ọrụ igwe egbe battalion iwu ka onye isi ndị agha Ejército Popular Army.. <ref name=":2">{{Cite book|author=Torija|first=Alicia|url=https://www.worldcat.org/oclc/1142920799|title=Mujeres en la Guerra Civil y la posguerra : memoria y educación|isbn=978-84-16450-49-7|oclc=1142920799|accessdate=}}</ref>
Site n'ọkwa a, yana dịka onye isi ọchịagha n'ihi mmerụ ahụ di ya José Torrealba merụrụ n'ihu Estepona, Carrillo haziri ịchụpụ ndị merụrụ ahụ n'ụlọ ọgwụ Malaga tupu ndị agha Nationalist nwude obodo ahụ na mbido February 1937. E merụrụ ya ahụ. ogbugbu okporo ụzọ Desbandá, Malaga–Almería ka ọ na-aga Almería.[1] Ọ kọrọ ihe ndị mere na N'ajụjụ ọnụ ya na Margarita Nelken maka magazin Estampa na March 1937, nke mere ka ọ bụrụ dike Republican..<ref>{{Cite web|title=Estampa|url=http://hemerotecadigital.bne.es/issue.vm?id=0003482292&page=17&search=%22Anita+Carrillo%22&lang=es|accessdate=2020-11-30|work=hemerotecadigital.bne.es}}</ref><ref name=":4">{{Cite book|author=Almisas Albendiz|first=Manuel|title=Capitana Anita Carrillo. Ejemplo de mujer republicana|date=2020|isbn=9788494946899}}</ref>
Ndị agha Republican kpebiri iwepụ ụmụ nwanyị n'ihu agha na ịchịkwa ndị agha n'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị kwụsịrị ọrụ agha ya.<ref name=":4">{{Cite book|author=Almisas Albendiz|first=Manuel|title=Capitana Anita Carrillo. Ejemplo de mujer republicana|date=2020|isbn=9788494946899}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAlmisas_Albendiz2020">Almisas Albendiz, Manuel (2020). ''Capitana Anita Carrillo. Ejemplo de mujer republicana''. [[ISBN]] [[Special:BookSources/9788494946899|<bdi>9788494946899</bdi>]].</cite></ref> Na 20 June 1937, onye isi nchịkwa nke Nchebe tụrụ aro Carrillo dị ka onye ọrụ maka ọrụ nledo n'azụ ndị iro. Na 3 Machị 1938, Gọọmentị Franco jidere ya. Site na mmeri nke Franco na Agha Obodo Spain, na 1939 ọ gara biri na Tangier.<ref name=":2">{{Cite book|author=Torija|first=Alicia|url=https://www.worldcat.org/oclc/1142920799|title=Mujeres en la Guerra Civil y la posguerra : memoria y educación|isbn=978-84-16450-49-7|oclc=1142920799|accessdate=}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTorijaMorín_de_Pablos">Torija, Alicia; Morín de Pablos, Jorge. [[oclc:1142920799|''Mujeres en la Guerra Civil y la posguerra : memoria y educación'']]. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-84-16450-49-7|<bdi>978-84-16450-49-7</bdi>]]. [[OCLC (identifier)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/1142920799 1142920799].</cite></ref>
N'ọnwa Ọgọstụ afọ 1954, e jidere Carrillo na Tetouan, na Spanish protectorate na Morocco, ma kpọga ya n'ala Spain. Ọ nọgidere n'ụlọ mkpọrọ ruo otu afọ, mgbe a gbaghaara ya ma laghachi Tangiers.<ref name=":2">{{Cite book|author=Torija|first=Alicia|url=https://www.worldcat.org/oclc/1142920799|title=Mujeres en la Guerra Civil y la posguerra : memoria y educación|isbn=978-84-16450-49-7|oclc=1142920799|accessdate=}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTorijaMorín_de_Pablos">Torija, Alicia; Morín de Pablos, Jorge. [[oclc:1142920799|''Mujeres en la Guerra Civil y la posguerra : memoria y educación'']]. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-84-16450-49-7|<bdi>978-84-16450-49-7</bdi>]]. [[OCLC (identifier)|OCLC]] [https://search.worldcat.org/oclc/1142920799 1142920799].</cite></ref>
Anita Carrillo nwụrụ na ịda ogbenye na 1974 na Madrid.<ref name=":1">{{Cite web|date=2020-09-19|title=Capitana Anita Carrillo, ejemplo de mujer republicana {{!}} Tribuna Feminista|url=https://tribunafeminista.elplural.com/2020/09/capitana-anita-carrillo-ejemplo-de-mujer-republicana/|accessdate=2020-11-30|language=es}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://tribunafeminista.elplural.com/2020/09/capitana-anita-carrillo-ejemplo-de-mujer-republicana/ "Capitana Anita Carrillo, ejemplo de mujer republicana | Tribuna Feminista"] (in Spanish). 2020-09-19<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-11-30</span></span>.</cite>
[[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref><ref name=":4">{{Cite book|author=Almisas Albendiz|first=Manuel|title=Capitana Anita Carrillo. Ejemplo de mujer republicana|date=2020|isbn=9788494946899}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAlmisas_Albendiz2020">Almisas Albendiz, Manuel (2020). ''Capitana Anita Carrillo. Ejemplo de mujer republicana''. [[ISBN]] [[Special:BookSources/9788494946899|<bdi>9788494946899</bdi>]].</cite></ref><ref>{{Cite web|date=2020-09-25|title=Capitana Anita Carrillo: Ejemplo de mujer republicana, de Manuel Almisas Albéndiz|url=https://www.casamemorialasauceda.es/2020/09/25/capitana-anita-carrillo-ejemplo-de-mujer-republicana-de-manuel-almisas-albendiz/|accessdate=2024-06-29|work=Casa de la Memoria La Sauceda|language=es}}</ref>
== Ihe odide ==
o5ntwrjqu4n1lnx82dpvm5620mx3qki
Natalya Serbinenko
0
54518
193087
2024-10-26T14:04:43Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1215616804|Natalya Serbinenko]]"
193087
wikitext
text/x-wiki
{{MedalTableTop|sport=Women's [[Athletics (sport)|athletics]]|country_code=URS|medals={{Medal|Competition|[[Universiade]]}}
{{Medal|Bronze|[[1985 Summer Universiade|1985 Kobe]]|[[Athletics at the 1985 Summer Universiade|10 km walk]]}}
{{Medal|Competition|[[IAAF World Race Walking Cup]]}}
{{Medal|Silver|[[1983 IAAF World Race Walking Cup|1983 Bergen]]|10 km walk}}}}{{Databox}}'''Natalya Serbinenko''' (née Sharipova; amụrụ 27 Jenụwarị 1959) bụ [[Yukrain|onye Yukren]] bụbu onye ịgba ọsọ . Ọ gbara asọmpi ugboro isii na IAAF World Race Walking Cup, na nsonaazụ ya kacha mma bịara na 1983, ebe ọ bụ onye meriri ọla ọcha n'azụ Xu Yongjiu nke China. N'ihe ngosi anọ sochiri anya site na 1981 ruo 1989, ọ bụ onye egwuregwu kacha nwee asọmpi maka Soviet Union na asọmpi ahụ. Ọ nọchiri anya Ukraine na ngosipụta ikpeazụ ya na asọmpi ahụ na 1993.
N'agba ọsọ nke mbụ ụmụ nwanyị na-eje ije na Summer Universiade na 1985 o nwetara ihe nrite ọla, na-eso ndị Soviet [[Aleksandra Grigoryeva]] na Yan Hong nke China na-ekerịta egwuregwu ahụ. N'ọkwa mba ọ meriri otu ugboro na asọmpi egwuregwu Soviet (1983) na otu ugboro na asọmpi egwuregwu Ukraine (1993).
A họọrọ Serbinenko nke ukwuu n'oge mmalite nke njem ụmụ nwanyị mba ụwa, na-etinye na atọ kachasị elu n'ụwa niile na 5000. m na 10,000 m na-eje ije na 1982 na ọkwa nke abụọ n'ụwa na 1983.
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|1981
|[[1981 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[Valencia, Spain]]
|10th
|5 km walk
|24:20.7
|-
|1983
|[[1983 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[Bergen]], Norway
|bgcolor=silver|2nd
|10 km walk
|45:26
|-
|rowspan=2|1985
|[[Athletics at the 1985 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Kobe]], Japan
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m walk
|22:27.21
|-
|[[1985 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[St John's, Isle of Man]]
|9th
|10 km walk
|46:55
|-
|1987
|[[1987 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[New York City]], United States
|8th
|10 km walk
|45:05
|-
|1989
|[[1989 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[Barcelona]], Spain
|4th
|10 km walk
|43:46
|-
|1993
|[[1993 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[Monterrey]], Mexico
|32nd
|10 km walk
|49:25
|}
== Aha obodo ==
* Asọmpi egwuregwu Soviet
** 10 Ụzọ kilomita: 1983
* Asọmpi egwuregwu nke Ukraine
** 10,000m ije ije: 1993
== Ntụaka ==
nwetara ihe nrite ọla ọcha n'asọmpi marathon n'asọmpị asọmpi European Athletinwetara <nowiki>[[Silver medal|ihe nrite ọla ọcha]]</nowiki> n'asọmpi marathon n'asọmpị <nowiki>[[2006 European Athletics Championships|asọmpi European Athleti]]</nowiki><nowiki><nowiki/></nowiki>nwetara <nowiki>[[Silver medal|ihe nrite ọla ọcha]]</nowiki> n'asọmpi marathon n'asọmpị <nowiki>[[2006 European Athletics Championships|asọmpi European Athleti]]</nowiki>{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ea1pbzgtcn342z9ubmi3ibqf1uwmptt
193088
193087
2024-10-26T14:05:00Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193088
wikitext
text/x-wiki
{{MedalTableTop|sport=Women's [[Athletics (sport)|athletics]]|country_code=URS|medals={{Medal|Competition|[[Universiade]]}}
{{Medal|Bronze|[[1985 Summer Universiade|1985 Kobe]]|[[Athletics at the 1985 Summer Universiade|10 km walk]]}}
{{Medal|Competition|[[IAAF World Race Walking Cup]]}}
{{Medal|Silver|[[1983 IAAF World Race Walking Cup|1983 Bergen]]|10 km walk}}}}{{Databox}}'''Natalya Serbinenko''' (née Sharipova; amụrụ 27 Jenụwarị 1959) bụ [[Yukrain|onye Yukren]] bụbu onye ịgba ọsọ . Ọ gbara asọmpi ugboro isii na IAAF World Race Walking Cup, na nsonaazụ ya kacha mma bịara na 1983, ebe ọ bụ onye meriri ọla ọcha n'azụ Xu Yongjiu nke China. N'ihe ngosi anọ sochiri anya site na 1981 ruo 1989, ọ bụ onye egwuregwu kacha nwee asọmpi maka Soviet Union na asọmpi ahụ. Ọ nọchiri anya Ukraine na ngosipụta ikpeazụ ya na asọmpi ahụ na 1993.
N'agba ọsọ nke mbụ ụmụ nwanyị na-eje ije na Summer Universiade na 1985 o nwetara ihe nrite ọla, na-eso ndị Soviet [[Aleksandra Grigoryeva]] na Yan Hong nke China na-ekerịta egwuregwu ahụ. N'ọkwa mba ọ meriri otu ugboro na asọmpi egwuregwu Soviet (1983) na otu ugboro na asọmpi egwuregwu Ukraine (1993).
A họọrọ Serbinenko nke ukwuu n'oge mmalite nke njem ụmụ nwanyị mba ụwa, na-etinye na atọ kachasị elu n'ụwa niile na 5000. m na 10,000 m na-eje ije na 1982 na ọkwa nke abụọ n'ụwa na 1983.
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|1981
|[[1981 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[Valencia, Spain]]
|10th
|5 km walk
|24:20.7
|-
|1983
|[[1983 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[Bergen]], Norway
|bgcolor=silver|2nd
|10 km walk
|45:26
|-
|rowspan=2|1985
|[[Athletics at the 1985 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Kobe]], Japan
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m walk
|22:27.21
|-
|[[1985 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[St John's, Isle of Man]]
|9th
|10 km walk
|46:55
|-
|1987
|[[1987 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[New York City]], United States
|8th
|10 km walk
|45:05
|-
|1989
|[[1989 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[Barcelona]], Spain
|4th
|10 km walk
|43:46
|-
|1993
|[[1993 IAAF World Race Walking Cup|IAAF World Race Walking Cup]]
|[[Monterrey]], Mexico
|32nd
|10 km walk
|49:25
|}
== Aha obodo ==
* Asọmpi egwuregwu Soviet
** 10 Ụzọ kilomita: 1983
* Asọmpi egwuregwu nke Ukraine
** 10,000m ije ije: 1993
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
kfsrfbtuo9e0sws9bslmj1q84j5rvnw
Ana Cortés
0
54519
193089
2024-10-26T14:06:16Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1251494299|Ana Cortés]]"
193089
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox biography vcard"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Ana Cortés</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" |<div class="nickname" style="display:inline">Ana Emma del Rosario Cortés Jullian</div>August 24, 1895<br /><br /><div class="birthplace" style="display:inline">[[Santiago]]</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Nwụrụ
| class="infobox-data" |Jenụwarị 5, 1998 <span style="display:none">(1998-01-05)</span> (afọ 102)
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mba
| class="infobox-data category" |Onye Chile
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Alma mater
| class="infobox-data" |[[University of Chile|Mahadum nke Chile]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ebe nrụọrụ weebụ
| class="infobox-data" |<span class="url">[http://www.anacortes.cl/ www.anacortes.cl]</span> <span class="languageicon"> (n'asụsụ Spanish) </span>
|}
Ana Emma del Rosario Cortés Jullian, nke a na-akpọkarị Ana Cortés (24 Ọgọst 1895 - 5 Jenụarị 1998), bụ onye na-ese ihe na Chile nke Grupo Montparnasse. N'afọ 1974, ọ meriri National Prize of Art of Chile, na-eme ka ọ bụrụ onye mbụ na-ese ihe mere ya.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Ana Cortés na Santiago, Chile na 24 August 1895, nke atọ n'ime ụmụ asaa Ernesto Cortés Ramirez na Ana Jullian Chesi. Ọ gụrụ akwụkwọ n'ụlọ Madame Lasaulce mgbe ọ bụ nwata, wee biri afọ atọ na Paris na ndị nna nna ya, Alejandro Bertrand na Mercedes Vidal. Mgbe ọ laghachiri na Chile, ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị La Serena.[1] N'afọ 1919, Cortés debanyere aha na Mahadum Chile's School of Fine Arts ma ndị French bụ Juan Francisco González na Ricardo Richon-Brunet kụziiri ya.[2] Nke a ga-enwe mmetụta dị mkpa na ọrụ ya.[1] Ọ laghachiri na Paris na 1925 ka ọ gụọ akwụkwọ na Académie de la Grande Chaumière n'okpuru André Lhote maka afọ abụọ na-esote na otu afọ ahụ banyere Académie Colarossi.[2][1] Cortés ga-anọ afọ atọ na-esote na Europe, na-emegharị ihe ngosi nka na Italy, France, Spain, Switzerland, na Belgium, [2] wee bụrụ mmụọ sitere n'ọrụ nkịtị nke Ụlọ Akwụkwọ Paris.[3] Na 1927, e gosipụtara ọrụ ya na Salon d'Automne. <ref>{{Cite web|title=Ana CORTÉS|url=http://www.portaldearte.cl/autores/cortes1.htm|work=portaldearte.cl|publisher=Portal de Arte|accessdate=8 March 2013|language=es|archivedate=2 January 2018|archiveurl=https://web.archive.org/web/20180102234634/http://www.portaldearte.cl/autores/cortes1.htm}}</ref>
N'afọ 1928, Cortés laghachiri Chile wee sonye na ndị nkuzi nke Mahadum Chile dị ka prọfesọ nwanyị mbụ ya.<ref name="uno">{{Cite web|title=Ana Cortés Jullian|url=http://www.uchile.cl/portal/presentacion/historia/grandes-figuras/premios-nacionales/artes/9393/ana-cortes-jullian|work=uchile.cl|publisher=[[University of Chile]]|accessdate=8 March 2013|language=es}}</ref> Ọ nọrọ afọ iri atọ.<ref name="biobiochile.cl">{{Cite web|url=http://www.biobiochile.cl/noticias/2015/04/17/retrospectiva-de-ana-cortes-en-el-bellas-artes-la-olvidada-premio-nacional-de-artes.shtml|title=Retrospectiva de Ana Cortés en el Bellas Artes: la olvidada Premio Nacional de Artes|work=BiobioChile Televisión|language=es-LA|accessdate=2020-03-07}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://www.biobiochile.cl/noticias/2015/04/17/retrospectiva-de-ana-cortes-en-el-bellas-artes-la-olvidada-premio-nacional-de-artes.shtml "Retrospectiva de Ana Cortés en el Bellas Artes: la olvidada Premio Nacional de Artes"]. ''BiobioChile Televisión'' (in Spanish)<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-03-07</span></span>.</cite>
[[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref>
N'afọ 2015, o nwere ihe ngosi nke ihe karịrị iri atọ na ihe osise na National Museum of Fine Arts . <ref name="biobiochile.cl">{{Cite web|url=http://www.biobiochile.cl/noticias/2015/04/17/retrospectiva-de-ana-cortes-en-el-bellas-artes-la-olvidada-premio-nacional-de-artes.shtml|title=Retrospectiva de Ana Cortés en el Bellas Artes: la olvidada Premio Nacional de Artes|work=BiobioChile Televisión|language=es-LA|accessdate=2020-03-07}}</ref>
Ka ọ dị ugbu a, a na-egosi ọrụ ya na Museo Bellas Artes de Valparaíso . <ref>{{Cite web|url=https://www.thisischile.cl/valparaisos-bellas-artes-museum-reflects-chilean-citys-ascent/?lang=en|title=Valparaíso's Bellas Artes museum reflects Chilean city's ascent|date=2013-10-23|work=This is Chile|language=en-US|accessdate=2020-03-07|archivedate=2015-09-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150912000602/http://www.thisischile.cl/valparaisos-bellas-artes-museum-reflects-chilean-citys-ascent/?lang=en}}</ref>
== Ihe ndị e dere n'akwụkwọ ==
{{Reflist|30em}}
92u6ahij82lukt9c5k099qtv2k65x5w
Rose Chelimo
0
54520
193090
2024-10-26T14:06:41Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1239992823|Rose Chelimo]]"
193090
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Rose Chelimo''' (amuru 12 Julaị 1989) bu onye Kenya amuru na Bahraini na-agba oso ogologo oge nke na-asọ mpi n'ememgba ọsọ okporo uzo rue anya marathon . Ọ bụ onye mmeri ụwa nke 2017 IAAF. Ọ nọchitere anya Bahrain na 2016 Summer Olympics, na-etinye nke asatọ na marathon ụmụ nwanyị.
Chelimo malitere ịsọ mpi n'ọsọ okporo ụzọ Europe ọkachamara na 2010. Na France n'afọ ahụ, ọ gbara ọsọ na Paris-Versailles wee merie 20K de Paris na [[Grand Nancy Half Marathon]] . N'afọ sochiri ya, ọ meriri [[Lac d'Annecy Half Marathon]] . Ọganihu ọrụ nke nkeji 69:45 maka ọkara marathon bịara n'ọsọ agbagoro na Lille . Ọ meriri Auray-Vannes Half Marathon wee bụrụ onye isi atọ na Paris 20K na Reims Half Marathon .
Na 2012, ọ malitere ịsọ asọmpi profaịlụ dị elu, mana o tinyeghị ọkwa dị elu, n'agbanyeghị na ọ bụ nke abụọ na Marathon Half Zwolle . Ọ tụfuru oge 2013 mana ọ laghachiri n'etiti 2014 na ọtụtụ mmeri, gụnyere [[Alsterlauf]], [[Bredase Singelloop]] (na kacha mma nke 68: 40 nkeji) na Paris 20K. Ọ gara n'ihu na nke a n'ime 2015 site na mmeri nke Adana Half Marathon, [[San Blas Half Marathon]] na Lisbon Half Marathon, na-emeri nke ikpeazụ na ọhụrụ kacha mma nke 68:22 nkeji. Mgbe o nwesịrị mmeri na České Budějovice Half Marathon, ọ nwetara nwa amaala Bahraini wee malite ịsọ mpi maka obodo ahụ. <ref name="ARRS" />
Chelimo malitere 2016 na ihe kacha mma nkeonwe. Ọ gbara nkeji 68:08 maka nkeji asatọ na RAK Half Marathon, wee merie asọmpi mpụta mbụ ya na Marathon International nke Seoul, gafere ahịrị na elekere 2:24:14. Na mpụta mbụ ya n'egwuregwu Olympic na egwuregwu Rio nke afọ 2016 o meriri agba nke asatọ na elekere 2:27:36, ebe onye otu ya bụ Eunice Kirwa nwetara ọla ọcha.
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|2016
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Rio de Janeiro]], Brazil
|8th
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|2:27:36
|-
|2017
|[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[London]], UK
|bgcolor=gold|1st
|[[2017 World Championships in Athletics – Women's marathon|Marathon]]
|2:27:11
|-
|2018
|[[Athletics at the 2018 Asian Games|Asian Games]]
|[[Jakarta, Indonesia]]
|bgcolor=gold|1st
|[[Athletics at the 2018 Asian Games – Women's marathon|Marathon]]
|2:34:51
|-
|2019
|[[2019 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Doha]], Qatar
|bgcolor=silver|2nd
|[[2019 World Championships in Athletics – Women's marathon|Marathon]]
|2:33.46
|-
|2023
|[[2023 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Budapest, Hungary]]
| –
|[[2023 World Athletics Championships – Women's marathon|Marathon]]
|DNF
|}
== Ntụaka ==
nwetara ihe nrite ọla ọcha n'asọmpi marathon n'asọmpị asọmpi European Athletinwetara <nowiki><nowiki>[[Silver medal|ihe nrite ọla ọcha]]</nowiki></nowiki> n'asọmpi marathon n'asọmpị <nowiki><nowiki>[[2006 European Athletics Championships|asọmpi European Athleti]]</nowiki></nowiki><nowiki><nowiki>&lt;nowiki/&gt;</nowiki></nowiki>nwetara <nowiki><nowiki>[[Silver medal|ihe nrite ọla ọcha]]</nowiki></nowiki> n'asọmpi marathon n'asọmpị <nowiki><nowiki>[[2006 European Athletics Championships|asọmpi European Athleti]]</nowiki></nowiki>{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
d1dxo3cvzfu3lgv2ryrxz2s47cxkew6
193092
193090
2024-10-26T14:07:22Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193092
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Rose Chelimo''' (amuru 12 Julaị 1989) bu onye Kenya amuru na Bahraini na-agba oso ogologo oge nke na-asọ mpi n'ememgba ọsọ okporo uzo rue anya marathon . Ọ bụ onye mmeri ụwa nke 2017 IAAF. Ọ nọchitere anya Bahrain na 2016 Summer Olympics, na-etinye nke asatọ na marathon ụmụ nwanyị.
Chelimo malitere ịsọ mpi n'ọsọ okporo ụzọ Europe ọkachamara na 2010. Na France n'afọ ahụ, ọ gbara ọsọ na Paris-Versailles wee merie 20K de Paris na [[Grand Nancy Half Marathon]] . N'afọ sochiri ya, ọ meriri [[Lac d'Annecy Half Marathon]] . Ọganihu ọrụ nke nkeji 69:45 maka ọkara marathon bịara n'ọsọ agbagoro na Lille . Ọ meriri Auray-Vannes Half Marathon wee bụrụ onye isi atọ na Paris 20K na Reims Half Marathon .
Na 2012, ọ malitere ịsọ asọmpi profaịlụ dị elu, mana o tinyeghị ọkwa dị elu, n'agbanyeghị na ọ bụ nke abụọ na Marathon Half Zwolle . Ọ tụfuru oge 2013 mana ọ laghachiri n'etiti 2014 na ọtụtụ mmeri, gụnyere [[Alsterlauf]], [[Bredase Singelloop]] (na kacha mma nke 68: 40 nkeji) na Paris 20K. Ọ gara n'ihu na nke a n'ime 2015 site na mmeri nke Adana Half Marathon, [[San Blas Half Marathon]] na Lisbon Half Marathon, na-emeri nke ikpeazụ na ọhụrụ kacha mma nke 68:22 nkeji. Mgbe o nwesịrị mmeri na České Budějovice Half Marathon, ọ nwetara nwa amaala Bahraini wee malite ịsọ mpi maka obodo ahụ. <ref name="ARRS" />
Chelimo malitere 2016 na ihe kacha mma nkeonwe. Ọ gbara nkeji 68:08 maka nkeji asatọ na RAK Half Marathon, wee merie asọmpi mpụta mbụ ya na Marathon International nke Seoul, gafere ahịrị na elekere 2:24:14. Na mpụta mbụ ya n'egwuregwu Olympic na egwuregwu Rio nke afọ 2016 o meriri agba nke asatọ na elekere 2:27:36, ebe onye otu ya bụ Eunice Kirwa nwetara ọla ọcha.
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|2016
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Rio de Janeiro]], Brazil
|8th
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|2:27:36
|-
|2017
|[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[London]], UK
|bgcolor=gold|1st
|[[2017 World Championships in Athletics – Women's marathon|Marathon]]
|2:27:11
|-
|2018
|[[Athletics at the 2018 Asian Games|Asian Games]]
|[[Jakarta, Indonesia]]
|bgcolor=gold|1st
|[[Athletics at the 2018 Asian Games – Women's marathon|Marathon]]
|2:34:51
|-
|2019
|[[2019 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Doha]], Qatar
|bgcolor=silver|2nd
|[[2019 World Championships in Athletics – Women's marathon|Marathon]]
|2:33.46
|-
|2023
|[[2023 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Budapest, Hungary]]
| –
|[[2023 World Athletics Championships – Women's marathon|Marathon]]
|DNF
|}
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
6vejhqtxz933g95mxjfwpb72c0rge9a
Ana Díez
0
54521
193091
2024-10-26T14:07:17Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1148842765|Ana Díez]]"
193091
wikitext
text/x-wiki
Ana Diez (amuru 1957) bu onye ndu Spain na onye ode akwukwo, onye amuru na Tudela, Navarre. Ọ nọrọ oge na Mexico, ebe ọ nwetara akara ugo mmụta ya na sinima. Otu n'ime ihe nkiri a ma ama bụ Ander eta Yul, nke dị n'asụsụ Basque. Akpọrọ ya aha "onye isi nwanyị mbụ na New Basque Cinema." [1] Ọ natara onyinye nturu ugo Goya maka onye isi ọhụụ kacha mma maka ihe nkiri ahụ.. <ref name="Schwartz2008">{{Cite book|author=Ronald Schwartz|title=Great Spanish Films Since 1950|url=https://archive.org/details/greatspanishfilm0000schw_t9l3|date=5 September 2008|publisher=Scarecrow Press|isbn=978-1-4616-9661-2|pages=[https://archive.org/details/greatspanishfilm0000schw_t9l3/page/302 302]–}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9ic5td9k6q6oalw4eocxz80hnqe9grs
Ana G. Méndez
0
54522
193093
2024-10-26T14:09:28Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1182539154|Ana G. Méndez]]"
193093
wikitext
text/x-wiki
Ana González González (January 7, 1908 - Febụwarị 18, 1997) nke a maara nke ọma dị ka Ana G. Méndez bụ onye nkuzi Puerto Rican bụ onye tọrọ ntọala Mahadum Ana G. Méndez na Puerto Rico.
== Afọ ndị mbụ ==
Méndez bụ otu n'ime ụmụaka asatọ Francisco González Monje na Ana González Cofresí mụrụ na Aguada, Puerto Rico. Ọ bụ nwa amaala Puerto Rican onye pirate Roberto Cofresí, n'akụkụ nne ya.[1] Na 1935, Méndez gụsịrị akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Santurce; ọ nwetara akara ugo mmụta bachelor ya na agụmakwụkwọ azụmahịa na Mahadum Puerto Rico na 1940. Ọ bụ n'oge 1940 ka ọ chọpụtara na ụmụ akwụkwọ kwesịrị ịnwe nhọrọ nke ịnwe obere kọleji maka ọrụ azụmahịa ma ọ bụ ọrụ nka, nke a mere na 1941, ka ya tọrọ ntọala Puerto Rican High School of Commerce na ndị nkuzi 3 na ụmụ akwụkwọ itoolu.<ref name="AGM">[http://www.biografiasyvidas.com/biografia/m/mendez_ana.htm Biografia y Vidas]</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Ọ lụrụ José Méndez Rivera mgbe ọ dị afọ iri na ise ma ha nwere ụmụ atọ aha ha bụ, Dora Méndez González, Grecia Méndez Gonzalez na José Ménendez González.
== Onye guzobere kọleji Puerto Rico Junior ==
N'afọ 1948, Méndez gụsịrị akwụkwọ na Mahadum New York na nzere masta. N'afọ 1948, o guzobere kọleji Puerto Rico Junior College na Río Piedras na ụmụ akwụkwọ iri na itoolu; nke a ghọrọ ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ mbụ na Puerto Rico iji nye nzere mmekọ (afọ abụọ). Onye ọhụụ agụmakwụkwọ, Méndez guzobere mahadum, ụlọ ọrụ telivishọn, klas kọleji site na ozi na dịka e kwuru n'elu nzere associate.
== Mahadum ndị Méndez guzobere ==
N'etiti mahadum ndị Méndez guzobere bụ:
* Mahadum nke Turabo, nke dị na Caguas, Puerto Rico nwere alaka na Cayey, Isabela, Ponce, Yabucoa, Barceloneta na Naguabo.
* Universidad del Este (Mahadum nke Ọwụwa Anyanwụ), nke dị na Carolina, Puerto Rico nwere alaka na Santa Isabel, Cabo Rojo, Barceloneta, Utuado na Yauco;
* Mahadum Metropolitan, nke dị na Cupey nwere alaka na Bayamón, Aguadilla, Jayuya, na Comerío.
== Ntọala Ana G. Méndez ==
Méndez guzobekwara "Ana G. Méndez Foundation" nke na-enye ụmụ akwụkwọ pụtara ìhè ohere agụmakwụkwọ na ọ chọtakwara TV Channel 40 "The Ana G. Méndez Educational Channel". Ihe a maara taa dị ka "Ana G. Méndez University System" wee malite naanị ụmụ akwụkwọ itoolu, ugbu a nwere ihe karịrị ụmụ akwụkwọ 17,000, ndị ọkachamara 800 na ndị ọrụ nchịkwa 500..
== Ihe Nketa ==
Na 1965, Méndez ghọrọ "onye mbụ" na naanị nwanyị Puerto Rican n'etiti Board of Directors of Eastern Air Lines. Na 1975, Mahadum Katọlik nke Puerto Rico nyere Méndez nzere nzere doctoral na Humanities.[1][2] [njikọ nwụrụ anwụ] Ana G. Méndez nwụrụ na 18 February 1997 na San Juan, Puerto Rico. Puerto Rico kwanyere ncheta ya ugwu site n'ịkpọ aha ụzọ dị na San Juan aha ya. Na 10 Julaị 2003, Mayor Buddy Dyer nke Orlando, Florida, kwupụtara mmeghe nke "Ana G. Méndez Metro Orlando University"".<ref name="AGM" />
== Hụkwa ==
== Ihe odide ==
silq65fxwkrk82xxxzme7kquongqkao
Bethan Davies
0
54523
193094
2024-10-26T14:11:17Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1226777340|Bethan Davies]]"
193094
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Bethan Davies''' (amụrụ 7 Nọvemba 1990) bụ onye na-agba ọsọ Britain nke na-asọ mpi na mmemme ije kilomita 20 . Ọ bụ onye meriri ọla nchara na asọmpi Commonwealth 2018 wee nọchite anya obodo ya na asọmpi mba ụwa na asọmpi na IAAF World Race Walking Team Championship . Ọ na-ejide ndekọ ime ụlọ nke Britain na ije mita 3000 (nkeji 12:44.99) yana ndekọ Commonwealth maka ije 5000 ime ụlọ (nkeji 21:25.37). <ref>{{Cite web|title=Philip, Muir and Pozzi among the winners at British Indoor Championships|url=https://www.iaaf.org/news/report/british-indoor-championships-2018|publisher=IAAF|author=Jon Mulkeen|date=18 February 2018|accessdate=20 February 2018}}</ref>
== Ọrụ ==
Amụrụ na Cardiff, ọ gụrụ neuroscience na Mahadum Leeds wee gbaa ọsọ mba maka ndị otu varsity. Ọ malitere ịgba ọsọ ọsọ ka ọ dejupụtara ndị otu ya na ihe omume ahụ wee nwee ohere ịsọ mpi megide onye na-eme njem na-ewu ewu bụ Johanna Jackson . Ọ malitere ọzụzụ na ịmụ egwuregwu n'okpuru onye nchịkwa Andi Drake .
Ọ gafere na ọkwa mba na 2012, na-emeri aha Britain n'okpuru-20 na ije 10,000 mita tupu ọ tinye nke atọ na 2012 British Athletics Championships na 5000 m anya. Davies meriri aha ahụ n'afọ na-esote na asọmpi egwuregwu egwuregwu Britain nke 2013 ma meekwa ka mpụta mbụ ya karịa afọ 20. km, na-eme mpụta mbụ ya na mba ụwa na 2013 European Race Walking Cup wee tinye nke atọ na 20 km asọmpi mba. Ọ tụfuru ọtụtụ n'ime oge 2014, mana ọ laghachiri na 2015 na ebe ndị na-agba ọsọ na mba karịrị 5000. m na 20 km. O meriri utu aha mba n'ime na n'èzí na 2016, n'agbanyeghị na ọ kwụsịrị 20. km agbụrụ na 2016 IAAF World Race Walking Team Championship na Dudinská Päťdesiatka .
Davies nwere ọganihu na oge 2017. Ọ meriri 5000 M na-eje ije na 2017 British Athletics Championship wee nọchite anya Great Britain na 2017 European Race Walking Cup (emecha 22nd) na na 2017 World Championships na Athletics emere na London, ebe ọ nọ n'ọkwa 29th n'ozuzu ya. Ọ kọwara ahụmahụ ikpeazụ ahụ dị ka ihe kasị mma ọ na-enwe mgbe ọ bụla, na-enwe ìgwè mmadụ n'ụlọ na-aṅụrị ya ọṅụ ma na-akpọ aha ya. Ọ gụchara nke isii na asọmpi Ije ije nke Oceania Race, na-ekere òkè dị ka ọbịa.
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|2013
|[[2013 European Race Walking Cup|European Race Walking Cup]]
|[[Dudince]], Slovakia
|45th
|20 km walk
|1:54:11
|-
|2016
|[[2016 IAAF World Race Walking Team Championships|World Race Walking Team Championships]]
|[[Rome]], Italy
| —
|20 km walk
|{{AthAbbr|DQ}}
|-
|rowspan=2|2017
|[[2017 European Race Walking Cup|European Race Walking Cup]]
|[[Poděbrady]], Czech Republic
|22nd
|20 km walk
|1:36:04
|-
|[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[London]], United Kingdom
|29th
|[[2017 World Championships in Athletics – Women's 20 kilometres walk|20 km walk]]
|1:33:10
|-
|2018
|[[Athletics at the 2018 Commonwealth Games|Commonwealth Games]]
|[[Gold Coast, Queensland|Gold Cost]], Australia
|bgcolor=cc9966|3rd
|[[Athletics at the 2018 Commonwealth Games – Women's 20 kilometres walk|20 km walk]]
|1:36:08
|}
== Aha obodo ==
* Asọmpi egwuregwu nke Britain
** 5000 m ije: 2013, 2016, 2017
* Asọmpi egwuregwu ime ụlọ nke Britain
** 3000m ije: 2016
** 5000m ije: 2018
== Ntụaka ==
kilomita, nwetara na 2006 World Road Running Championships na [[Debrecen]] ; 1:08:59 awa na [[Half marathon|ọkara marathon]], nwetara na April 2007 na [[Milan]] ; na 2:29:04 awa na marathon, nwetara na March 2008 na [[Rome]] . Nsonaazụ atọ mbụ bụ ndekọ ndị{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0wht80k6vdwsw3pr7bzhrgp5b1yr9ep
193095
193094
2024-10-26T14:11:32Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193095
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Bethan Davies''' (amụrụ 7 Nọvemba 1990) bụ onye na-agba ọsọ Britain nke na-asọ mpi na mmemme ije kilomita 20 . Ọ bụ onye meriri ọla nchara na asọmpi Commonwealth 2018 wee nọchite anya obodo ya na asọmpi mba ụwa na asọmpi na IAAF World Race Walking Team Championship . Ọ na-ejide ndekọ ime ụlọ nke Britain na ije mita 3000 (nkeji 12:44.99) yana ndekọ Commonwealth maka ije 5000 ime ụlọ (nkeji 21:25.37). <ref>{{Cite web|title=Philip, Muir and Pozzi among the winners at British Indoor Championships|url=https://www.iaaf.org/news/report/british-indoor-championships-2018|publisher=IAAF|author=Jon Mulkeen|date=18 February 2018|accessdate=20 February 2018}}</ref>
== Ọrụ ==
Amụrụ na Cardiff, ọ gụrụ neuroscience na Mahadum Leeds wee gbaa ọsọ mba maka ndị otu varsity. Ọ malitere ịgba ọsọ ọsọ ka ọ dejupụtara ndị otu ya na ihe omume ahụ wee nwee ohere ịsọ mpi megide onye na-eme njem na-ewu ewu bụ Johanna Jackson . Ọ malitere ọzụzụ na ịmụ egwuregwu n'okpuru onye nchịkwa Andi Drake .
Ọ gafere na ọkwa mba na 2012, na-emeri aha Britain n'okpuru-20 na ije 10,000 mita tupu ọ tinye nke atọ na 2012 British Athletics Championships na 5000 m anya. Davies meriri aha ahụ n'afọ na-esote na asọmpi egwuregwu egwuregwu Britain nke 2013 ma meekwa ka mpụta mbụ ya karịa afọ 20. km, na-eme mpụta mbụ ya na mba ụwa na 2013 European Race Walking Cup wee tinye nke atọ na 20 km asọmpi mba. Ọ tụfuru ọtụtụ n'ime oge 2014, mana ọ laghachiri na 2015 na ebe ndị na-agba ọsọ na mba karịrị 5000. m na 20 km. O meriri utu aha mba n'ime na n'èzí na 2016, n'agbanyeghị na ọ kwụsịrị 20. km agbụrụ na 2016 IAAF World Race Walking Team Championship na Dudinská Päťdesiatka .
Davies nwere ọganihu na oge 2017. Ọ meriri 5000 M na-eje ije na 2017 British Athletics Championship wee nọchite anya Great Britain na 2017 European Race Walking Cup (emecha 22nd) na na 2017 World Championships na Athletics emere na London, ebe ọ nọ n'ọkwa 29th n'ozuzu ya. Ọ kọwara ahụmahụ ikpeazụ ahụ dị ka ihe kasị mma ọ na-enwe mgbe ọ bụla, na-enwe ìgwè mmadụ n'ụlọ na-aṅụrị ya ọṅụ ma na-akpọ aha ya. Ọ gụchara nke isii na asọmpi Ije ije nke Oceania Race, na-ekere òkè dị ka ọbịa.
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|2013
|[[2013 European Race Walking Cup|European Race Walking Cup]]
|[[Dudince]], Slovakia
|45th
|20 km walk
|1:54:11
|-
|2016
|[[2016 IAAF World Race Walking Team Championships|World Race Walking Team Championships]]
|[[Rome]], Italy
| —
|20 km walk
|{{AthAbbr|DQ}}
|-
|rowspan=2|2017
|[[2017 European Race Walking Cup|European Race Walking Cup]]
|[[Poděbrady]], Czech Republic
|22nd
|20 km walk
|1:36:04
|-
|[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[London]], United Kingdom
|29th
|[[2017 World Championships in Athletics – Women's 20 kilometres walk|20 km walk]]
|1:33:10
|-
|2018
|[[Athletics at the 2018 Commonwealth Games|Commonwealth Games]]
|[[Gold Coast, Queensland|Gold Cost]], Australia
|bgcolor=cc9966|3rd
|[[Athletics at the 2018 Commonwealth Games – Women's 20 kilometres walk|20 km walk]]
|1:36:08
|}
== Aha obodo ==
* Asọmpi egwuregwu nke Britain
** 5000 m ije: 2013, 2016, 2017
* Asọmpi egwuregwu ime ụlọ nke Britain
** 3000m ije: 2016
** 5000m ije: 2018
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
cdq5qeh9wkhutt9hixcqaarkexqrr53
Ana Gallum
0
54524
193096
2024-10-26T14:12:18Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1242110552|Ana Gallum]]"
193096
wikitext
text/x-wiki
Ana Gallum, nke a na-akpọkwa Nansi Wiggins (ihe dị ka 1755 - 1840), bụ nwanyị Senegal nke gbara ohu na Florida, mechara ghọọ onye na-akụ ohu n'onwe ya.
A tọọrọ ya n'ala nna ya wee kpọta ya na America dịka onye mmekọ.[1] Mmalite nke akụkọ ya yiri ọtụtụ nde ndị Africa ndị ọzọ dabara n'ahịa ohu nke Atlantic ma bụrụ ndị edoro n'okpuru Middle Passage. Otú ọ dị, ndụ Gallum dị iche na ọtụtụ n'ime ha. A tọhapụrụ ya mgbe ọ jesịrị ozi dị ka ohu nwanyị obere oge, lụọ onye bụbu ohu ya - onye na-akụ osisi Bekee - ma mụọ ụmụ isii. Dị ka nwanyị di ya nwụrụ, Gallum ga-emecha keta ma mee ka ọtụtụ ndị ohu n'onwe ya, yana nwe ma rụọ ọrụ ubi n'ebe bụ Spanish Florida n'oge ahụ.[2] Dr. Jane Landers, onye ọkọ akụkọ ihe mere eme na onye nchọpụta na-eduga na Gallum, na-achikota ndụ Gallum: "Ana tara n'ike n'ike na ihe isi ike na mpaghara Florida, ma ọ nwere ike iji ihe gbasara iwu na mmekọrịta ọha na eze na ụwa Spanish nke nyere ya aka ịmepụta nchekwa. ".
== Oge ọ malitere ==
A maghị obere ihe gbasara ndụ nwata Ana Gallum n'ihi nnukwu enweghị akwụkwọ. Ihe a maara bụ na a mụrụ ya n'ihe dịka 1755 na Senegal, Africa, ebe a tọọrọ ya n'oge ọ bụ nwata ma ree ya na ụlọ ọrụ azụmahịa Scottish, Panton, Leslie & Company. Ozugbo ọ banyere ụgbọ mmiri ohu, ọ lanarịrị njem njem Middle Passage dị ize ndụ wee webata ya na St. Augustine, Florida. Ozugbo ọ rutere, e rere ya nye onye na-akụ ihe ọkụkụ nke Bekee, Joseph "Job" Wiggins.[1] Mgbe obere oge gasịrị, ha abụọ lụrụ na ememe Protestant na 1781. Otú ọ dị, n'ihi na ha abụọ họọrọ ịlụ na-abụghị Chọọchị Katọlik, ndị ọchịchị Spain anabataghị alụmdi na nwunye ahụ n'ihi na chọọchị Katọlik edoghị ya nsọ. Ka o sina dị, ha ji ndụ ha gaa n'ihu, Gallum mesịrị jiri alụmdi na nwunye ya mee ihe dị ka ihe mgbakwasị ụkwụ na-ebili site n'ịbụ onye na-arụ ọrụ nke ọma n'ihe ọkụkụ gaa ghọọ onye nwe ụlọ..<ref name=":22">Jane Landers, "Ana Gallum, Freed Slave and Property Owner," in ''Women in Colonial Latin America'', ed. Nora E. Jaffary and Jane E. Mangan (Indianapolis/Cambridge: Hackett Publishing Company, Inc., 2018).</ref>
Ha abụọ mụrụ ụmụ isii n'oge alụmdi na nwunye ha ― ụmụ nwanyị anọ na ụmụ nwoke abụọ ― a mụrụ ha niile n'efu n'okpuru iwu Spain. Gallum ga-emecha mee ụmụ ya niile baptizim na chọọchị Katọlik na 1795 na 1797, nke ga-enyere ụmụaka aka ịga n'ihu na ndụ ha ma nye ha ohere ịlụ di na nwunye bara uru n'okpuru ọchịchị Spain. Ha abụọ nọgidere na-emekọ ihe ọnụ ruo afọ iri na asatọ ọzọ ruo mgbe Wiggins nwụrụ na 1797, na-ahapụrụ Gallum ihe onwunwe ya niile dị ka onye nketa kwesịrị ekwesị n'aha ụmụ ha. Ọ nọgidere na-enwe ala ahụ, ikike nke ụmụ ya, ụlọ ọrụ ugbo nwere ụlọ, na ndị ọrụ ọ bụla na-arụ ọrụ na ala ahụ. Mgbe nke ahụ gasịrị, Gallum gara n'ihu na-elekọta ala ọhụrụ ya dịka di ya nwere, naanị ihe dị iche bụ na ọ bụzi onyeisi ezinụlọ, site n'enyemaka nke nwa ya nwoke nke okenye Benjamin.<ref name=":02" />
== Alụmdi na nwunye na ụmụ ==
Ana Gallum lụrụ Joseph Wiggins na emume Protestant na 1779 na Rolleston, Florida. Ugbu a a maara dị ka Palatka, Ndị Britain nwere obodo ahụ site na 1763 ruo 1784, n'oge ahụ ka e nyere ya ndị Spain dị ka akụkụ nke Nkwekọrịta Paris nke 1783. Nke a mere ka alụmdi na nwunye dị n'etiti Wiggins na Gallum bụrụ ihe na-enweghị isi n'anya Chọọchị Katọlik. Nke a bụ n'ihi na Joseph bụ onye Protestant, na gọọmentị ọhụrụ nke Spain (nke bụ Katọlik) anabataghị alụmdi na nwunye ha.<ref name=":22" />
Ka ọ na-erule oge Wiggins na Gallum lụrụ, Gallum dị ihe dị ka afọ 24 ma nwee ike ịmụ ụmụ karịa. Otú ọ dị, a mụrụ nwa mbụ ha ― Beatriz, nke a makwaara dị ka Patricia ― ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ atọ ka e mesịrị, na 1782, mgbe Gallum dị ihe dị ka afọ 27. Di na nwunye ahụ mụrụ ụmụ isii n'ozuzu, malite na Beatriz / Patricia na 1782, Maria na 1785, Benjamin na 1788, Abigail Juana / Jennie na 1789, Ana Maria na May 15, 1792, na Jorge Jose na July 10, 1795. Joseph Wiggins nwụrụ naanị afọ abụọ mgbe amuchara nwa ikpeazụ ya mgbe Gallum dị afọ 42. Nke a mere ka Gallum keta ihe onwunwe ya, nke nwere ihe dịka 1,400-acre plantation, 100 isi ehi, ngwá ọrụ ugbo, na ụlọ isii nke ndị ohu. <ref name=":32" /> <ref name=":22" /> Ọnwụ Wiggins malitekwara ihe ga-abụ usoro afọ anọ iji gosipụta na Gallum bụ, n'ezie, nwunye kwesịrị ekwesị na onye nketa nke ihe onwunwe ya.<ref name=":22" />
Mgbe di ya nwụsịrị, Gallum rụrụ ọrụ n'ugbo ahụ ma sonye n'azụmahịa ehi na ndị ohu mgbe ọ na-eme ya. Afọ abụọ ka di ya nwụsịrị na mbido afọ 1799, otu nwoke aha ya bụ Pedro Cassaly, onye bịara n'ugbo ahụ ịzụta ehi, wakporo Gallum. Mgbe mmiri riri Cassaly n'okporo ụzọ mgbe ọ laghachiri St. Augustine, ihe omume ahụ mere ka Gallum dị ime nwa ya nke asaa na nke ikpeazụ mgbe ọ dị ihe dị ka afọ 44, ọ mụkwara Pedro Cassaly nke Abụọ n'ikpeazụ n'otu afọ ahụ.<ref name=":32" /> Ọ rịọrọ maka enyemaka ego maka nwatakịrị a n'ihi ọnọdụ ọmụmụ ya. Ụlọ ikpe jụrụ ya n'ihi na ihe nketa ya nke ihe onwunwe di ya hapụrụ ya nwanyị bara ọgaranya.<ref name=":13" />
== Ikpe n'ụlọ ikpe ==
N'ihi Gallum bi na Florida n'oge oge ọchịchị ndị Spen, ọnọdụ nke ịgba ohu ya dị iche na nke ndị Africa ndị ọzọ gbara ohu bi n'ebe ọzọ na Colonial America chere ihu. Ebe a na-eresị onye gbara ohu n'ịbụ ohu ruo ọtụtụ ọgbọ na America, a na-ahụ ịgba ohu dị ka ọnọdụ iwu kwadoro. O nwere ikike ụfọdụ n'okpuru Siete Partidas nke Spanish. N'okpuru ụkpụrụ nduzi ndị a, a na-enye ndị nọ n'ohu ikike ụfọdụ, na-etinyekwa ụmụ nwanyị ndị ohu na otu klaasị echedoro dịka ụmụaka na "ndị na-abaghị uru" ndị ọzọ kwenyere na ha chọrọ "nleba anya" mana e weere na ha ruru eru ụfọdụ ihe ùgwù.[1] E chebere ụmụ nwanyị pụọ na mwakpo anụ ahụ na nke mmekọahụ n'okpuru iwu Spanish, ọ bụghịkwa ndị inyom gbara ohu. Ndị Spen na-amakarị ndị obodo Afrịka ahụ́, ndị Spen na-achị na-akpakwa àgwà ọjọọ.[1] Dị ka ọkọ akụkọ ihe mere eme bụ́ Dr. Jane Landers si kwuo, “ụlọikpe ndị dị na Spanish Florida na-akwado mgbe nile ikike nketa nke ndị inyom na ụmụaka sitere n’Africa ma ọ bụrụ na e kwupụtawo mmekọrịta ha na onye ahụ nwụrụ anwụ n’ihu ọha, ọbụna mgbe ndị nne na-alụghị nna ha n’ụzọ iwu kwadoro. ụmụaka." "<ref name=":13" />
Pedro Cassaly wakporo Gallum mgbe ọ zụrụ ụfọdụ ehi site na ala ya. Ahịa ahụ gara n'ihu, mana mmiri riri Cassaly tupu ọ laghachi St. Augustine. Gallum dị ime site na mwakpo ahụ, na-amụ nwa ahụ n'otu afọ ahụ. Ọ gara ụlọ ikpe ndị Spain wee tinye akwụkwọ maka enyemaka ego iji nyere aka zụlite nwa nwoke a mụrụ site na ndina n'ike a. Otú ọ dị, obodo ahụ maara na o nwere ala buru ibu, nwa ya nwanyị nke okenye na nwa ya nwoke alụọla n'ezinụlọ ndị bara ọgaranya, ya mere ụlọ ikpe jụrụ inye ya enyemaka ọ bụla. Ọ bụ ezie na ọ nataghị ụgwọ ọ na-achọ, ojiji ọ na-eji usoro ụlọ ikpe eme ihe na-egosi na Ana etinyela aka n'ụzọ zuru ezu na ọha mmadụ Spanish ma ghọta na usoro ụlọ ikpe bụ ngwá ọrụ ọ nwere ike iji mee ihe maka uru ya.
== Ọnwụ ==
[[Usòrò:United_States_Federal_Census_1840.jpg|thumb|Nnyocha ọnụ ọgụgụ nke United States Federal 1840. E depụtara Gallum na ọnụ ọgụgụ a n'okpuru aha di ya, Nansi Wiggins.]]
Ihe ọmụma gbara ndụ Ana Gallum gburugburu dị ntakịrị, a pụkwara ikwu otu ihe ahụ banyere ọnwụ ya. Nanị nkọwa gbara ọnwụ ya gburugburu bụ na Gallum nwụrụ na 1840, dị ka ọnụ ọgụgụ mba United States nke 1840 si kwuo. Dị ka e kwuru na "Early life", nnyocha na-egosi na a mụrụ Gallum n'oge ụfọdụ na 1755. N'iji afọ ọmụmụ ya, enwere ike ikwubi na afọ ya dị ihe dịka 85 n'oge ọ nwụrụ.
== Ihe Nketa ==
Gallum nọrọ ihe ka ukwuu n'oge ndụ ya dị ka nwanyị nweere onwe ya na mpaghara ndị Spain, na-anụ ụtọ ụmụ amaala na ikike enyere ọtụtụ ụmụ nwanyị ndị ọzọ bi n'okpuru ọchịchị Spain. Nke a nyekwara ya ohere inweta ndụ ka mma maka ụmụ ya. Nwa ya nwoke nke okenye Benjamin ghọrọ onye ntụgharị n'aha agbụrụ ndị obodo ahụ, na-etinye oge n'etiti ndị Seminole ma mesịa lụọ nwa nwanyị nke onye ọrụ ugbo na onye na-azụ anụ ụlọ, Felipe Edinborough . <ref>{{Cite web|url=https://www.floridamuseum.ufl.edu/staugustine/timeline/the-end-of-colonial-dominion/.|title=The End of Colonial Dominion – St. Augustine: America's Ancient City|work=www.floridamuseum.ufl.edu|archiveurl=https://web.archive.org/web/20191103170353/https://www.floridamuseum.ufl.edu/staugustine/timeline/the-end-of-colonial-dominion/|archivedate=2019-11-03}} </ref> Nwa ya nwanyị nke okenye ― Beatriz ― lụrụ nwoke agbụrụ dị iche iche aha ya bụ Charles W. Clarke, nwanne nwoke nke onye ama ama na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị George J.F. Clarke. Beatriz na Clarke mụrụ ụmụ isii n'agbata afọ 1799 na 1812. N'ikpeazụ, Clarke na Beatrice, ndị ọ na-akpọkarị "Patty" ma ọ bụ "Particia", sooro nwanne ya nwoke na ezinụlọ ya gaa Fernandina, Amelia Island, ebe ha nwetara ọnọdụ ka mma dị ka ndị ojii nwere onwe ha n'okpuru ọchịchị Spain.
[[Usòrò:Art_of_Ana_Gallum.jpg|thumb|Foto nke Ana Gallum site n'aka onye na-ese eriri Karen Hampton]]
Nwa nwanyị ọzọ nke Gallum - Abigail Juana, nke a na-akpọ "Jennie" - mekwara njem gaa Fernandina, ebe ya na ọtụtụ n'ime ụmụ Gallum ndị ọzọ nwere ike ịghọ ndị nwe ala, ọtụtụ n'etiti ha na-apụ n'anya na ndekọ akụkọ ihe mere eme ma na-ejikọta ya na ndị ọcha. Gallum n'onwe ya si Palatka kwaga Fernandina na 1811 mgbe ọ tụfuru ubi nke Wiggins n'ihi enweghị mmepe ugbo n'ala ahụ wee zụta ihe onwunwe atọ maka onwe ya na nwa ya nwoke nke nta, Pedro Cassaly nke Abụọ. Mgbe Florida mesịrị ghọọ akụkụ nke United States site na Nkwekọrịta Adams-Onís nke 1819, Gallum na ụmụ ya nọgidere na steeti ọhụrụ ahụ, ebe ọtụtụ ndị ọzọ a tọhapụrụ kwagara Cuba. Dị ka iwu Spanish kpọrọ ọnọdụ nke ịgba ohu "ọnọdụ iwu a na-agbanwe agbanwe" nke nwere obere njikọ na agbụrụ ma ọ bụ akpụkpọ anụ nke onye na-ejikọta ya, Ana Gallum nwere ike iji usoro iwu Spanish mee ihe iji nweta ndụ nke akụ na ụba dị mma maka onwe ya, na ndụ dị mfe maka ụmụ ya.
== Hụkwa ==
* Anna Kingsley
* [[Suzanne Amomba Paillé]]
* Elisabeth Samson
== Ihe odide ==
g7o15qt8ynlh8teh7ly8qkpdhpezubh
Ana Martinez nke Luco
0
54525
193097
2024-10-26T14:13:59Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1219962626|Ana Martinez de Luco]]"
193097
wikitext
text/x-wiki
Ana Martinez de Luco (b. 1960–61) bụ onye nọn na onye malitere ebe a na-emegharị ihe n'ezie na anyị nwere ike.[1] O doro anya na anyị nwere ike bụ naanị ụlọ mgbapụta anaghị akwụ ụgwọ na New York City.<ref>{{Cite web|author=Davenport|first=Emily|date=2020-06-23|title=Brooklyn-based recycling coalition calls for funding from City Council • Brooklyn Paper|url=https://www.brooklynpaper.com/brooklyn-based-recycling-coalition-calls-for-funding-from-city-council/|accessdate=2020-06-26|work=Brooklyn Paper|language=en-US}}</ref>
Ihe mgbaru ọsọ Ana de Luco gụnyere ịmepụta ọrụ a na-akwanyere ùgwù maka ndị na-arụ ọrụ, ndị gụnyere ndị mbịarambịa, ndị nwere nkwarụ, ndị agadi, ndị ogbenye, na ndị na-enweghị ebe obibi.<ref>{{Cite web|author=Escobar|first=Allyson|title='Eco-Nun' Helps Brooklynites to Go Green|url=https://thetablet.org/eco-nun-sure-we-can/|work=The Tablet|date=16 January 2020}}</ref>
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ De Luco Mba Basque Country . <ref name="Kilgannon 2015">{{Cite web|author=Kilgannon|first=Corey|date=19 June 2015|title=A 'Street Nun' Who Specializes in Redemption|url=https://www.nytimes.com/2015/06/21/nyregion/a-street-nun-who-specializes-in-redemption.html|work=The New York Times}}</ref>
== Ndụ ije ozi ==
Ana de Luco ghọrọ onye nọn mgbe ọ dị afọ iri na itoolu.<ref name="Kilgannon 2015">{{Cite web|author=Kilgannon|first=Corey|date=19 June 2015|title=A 'Street Nun' Who Specializes in Redemption|url=https://www.nytimes.com/2015/06/21/nyregion/a-street-nun-who-specializes-in-redemption.html|work=The New York Times}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFKilgannon2015">Kilgannon, Corey (19 June 2015). [https://www.nytimes.com/2015/06/21/nyregion/a-street-nun-who-specializes-in-redemption.html "A 'Street Nun' Who Specializes in Redemption"]. ''The New York Times''.</cite></ref> Ọ na-eduzi ụlọ ọrụ, na-akụziri ndị mmadụ banyere ndị ọrụ na-arụkọ ọrụ ọnụ.<ref>{{Cite web|author=Berardi|first=Francesca|title=Meet the street nun helping people make a living from New York's cans|url=https://www.theguardian.com/us-news/2019/mar/01/new-york-city-canning-bottles-street-nun|work=The Guardian|date=1 March 2019}}</ref> Njikọ okpukpe ya bụ na Sisters for Christian Community . <ref>{{Cite web|author=Anaki|first=Loubna|date=11 January 2020|title=Ana, nonne des rues, Robin des Bois de la canette solidaire|url=http://www.rfi.fr/fr/ameriques/20200111-etats-unis-ana-pauvrete-dechets-communaute-canners|work=RFI|language=fr}}</ref>
De Luco kwagara New York City na 2004 wee guzobe Sure We Can na 2007. <ref>{{Cite web|author=Magdaleno|first=Cristina|date=24 December 2019|title=Spanish nun uses recycling program to help New York's poor|url=https://www.efe.com/efe/english/life/spanish-nun-uses-recycling-program-to-help-new-york-s-poor/50000263-4138978|work=www.efe.com|language=en}}</ref>
N'afọ 2016, ọ gbara arụkwaghịm n'ọkwa njikwa ya na Sure We Can . <ref>{{Cite web|author=DeGeorge|first=Gail|title=Brooklyn recycling center creates community while serving those in need|url=https://catholicphilly.com/2016/07/news/national-news/brooklyn-recycling-center-creates-community-while-serving-those-in-need/|work=Catholic Philly|date=28 July 2016}}</ref><gallery mode="packed">
Usòrò:Entrance_to_Sure_We_Can,_a_non-profit_redemption_center_based_in_Brooklyn,_New_York.jpg|Sure We Can redemption center - Brooklyn, New York - 2019
Usòrò:04222023_Earth_Day_2023_WMNYC_SWC_Ana_Eugene.jpg|Ana and Eugene, founders of Sure We Can, at the Earth Day 2023 McKibbin lot purchase celebration
Usòrò:04222023_Earth_Day_2023_WMNYC_SWC_Ana_Martinez_de_Luco_plays_guitar.jpg|Ana Martinez de Luco plays guitar at the Earth Day 2023 celebration
</gallery>
== Ihe odide ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jhc7xkcug1z06qnfhg2ig5ibg8dxax3
Anikó Kálovics
0
54526
193098
2024-10-26T14:14:41Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1195100037|Anikó Kálovics]]"
193098
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Anikó Kálovics''' (amụrụ 13 Mee 1977) bụ onye na-agba ọsọ [[Hungary]] bụ ọkachamara na 10,000 mita na marathon . Ọ bụ onye Olympian ugboro anọ (2000–2012) <ref name="olympic profile">{{Cite web|title=Aniko Kalovics|url=https://olympics.com/en/athletes/aniko-kalovics|work=Olympics|publisher=International Olympic Committee|accessdate=2 February 2022}}</ref> wee merie ma Venice Marathon na Marathon Ịtali .
== Ọrụ ==
A mụrụ ya na Szombathely, ma na-anọchite anya klọb Haladas Vasutas Sportegyesület. <ref name="sref">{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ka/aniko-kalovics-1.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200418025303/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ka/aniko-kalovics-1.html|archivedate=18 April 2020|title=Anikó Kálovics|publisher=Sports-Reference.com|accessdate=10 April 2010}}</ref> N'afọ 1996, ọ gụchara n'ọkwa 11 na asọmpi 5000 ụmụ nwanyị na 1996 World Junior Championships na Athletics nke emere na Sydney, Australia. Na mita 10,000 ọ gụchara n'ọkwa asatọ na asọmpi European 1998, zọọ asọmpi Olympic 2000 wee gụchaa nke iri na anọ na asọmpi European 2002 . Ọ gụchara nke iri atọ na asaa na asọmpi Ọkara Marathon Ụwa nke afọ 2001 . O mechara 20th na asọmpi ụwa nke 2003 na egwuregwu Olympic nke 2004, ma na mita 10,000. O nwetakwara ihe nrite ọla n'asọmpi European Cross Country 2003 . <ref>{{Cite web|url=http://www.gbrathletics.com/ic/cxc.htm|title=Continental Cross Country Championships and Cups|work=GBR Athletics|publisher=Athletics Weekly|accessdate=10 April 2010}}</ref>
Ka ọ na-erule 2004 ọ nwetagoro ihe kacha mma n'oge ndụ ya na mmemme egwu ya niile: 9:08.24 nkeji na [[3000 mita|mita 3000]], nwetara na Septemba 2004 na Trento ; 15:10.21 nkeji na 5000 mita, nwetara na July 2004 na Crystal Palace National Sports Center ; na 31:40.31 nkeji na 10,000 mita, nwetara na July 2003 na Watford . Oge ikpeazụ bụ ndekọ Hungarian .
Ọ malitere ịmalite dị ka onye na-agba ọsọ okporo ụzọ, na-emeri mmeri atọ n'ime afọ anọ n'etiti 2003 na 2007 na Budapest Half Marathon . Ọ ka gara n'ihu na-agba ọsọ, ma na-asọ mpi na asọmpi ụwa nke 2005 na-eruteghị ikpeazụ, gụchara nke iri na otu na asọmpi ịgba ọsọ ụzọ mba ụwa nke 2006 yana na mita 10,000 ọ kwụsịrị 22nd na egwuregwu Olympic 2008 . Ọ bụ onye asọmpi ama ama na sekit na-agba ọsọ n'okporo ụzọ Italiantali wee merie ọtụtụ asọmpi na anya: mmeri 2005 na Stramilano Half Marathon toro n'ime afọ atọ enweghị mmeri wee merie ma Marathon Italiantali na BOclassic na 2006, dị ka nakwa dị ka a cross obodo mmeri na Cinque Mulini . Ọ kwughachiri dị ka onye mmeri na Marathon Ịtali na 2007 ma bụrụ onye mmeri nke Venice Marathon 2008.
Kálovics gbara ọsọ na 5000 m na 2010 European Athletics Championship wee gụchaa n'ọkwa nke iri. Ọ nwetara nnukwu ihe ịga nke ọma n'okporo ụzọ na n'ọsọ [[Corribianco]] na [[Italy]] n'August ọ kpọpụtara [[Meriyem Lamachi|Meriem Lamachi]] iji nweta mmeri ahụ. N'ọnwa na-eso ya, ọ bụ nke anọ na Dam tot Damloop na Zaandam, na-efunarị ebe egwuregwu na [[Mestawet Tufa]] . Dị ka nkwadebe maka Frankfurt Marathon, ọ na-agba ọsọ na 10-mile Great South Run wee were ọnọdụ nke atọ na podium mgbe ọ kwadoro ọsọ ọsọ maka asọmpi ahụ. Ịzọ ụkwụ na Frankfurt mere ọsọ ọsọ maka Kálovics ka ọ gụchara n'ọkwa iri, nkeji asaa n'azụ onye meriri.
Na obe Campaccio na Jenụwarị 2011, ọ meriri aha nke atọ n'usoro n'ọsọ dị elu. Izu abụọ tupu asọmpi World Cross, ọ meriri na Almond Blossom Cross Country na Portugal.
N'okporo ụzọ na-agba ọsọ oge kachasị mma ya bụ 49:16 nkeji na kilomita 15, nwetara na October 2010 na Portsmouth ; 1:06:20 awa na 20 kilomita, nwetara na 2006 World Road Running Championships na Debrecen ; 1:08:59 awa na ọkara marathon, nwetara na April 2007 na Milan ; na 2:29:04 awa na marathon, nwetara na March 2008 na Rome . Nsonaazụ atọ mbụ bụ ndekọ ndị Hungary.
== Mmezu ==
* <small>Nsonaazụ niile gbasara marathon, ọ gwụla ma ekwuputara ya ọzọ</small>
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{HUN}}
|-
|rowspan=2|1996
|rowspan=2|[[1996 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Sydney]], [[Australia]]
|13th (h)
|3000m
|[[1996 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres|9:28.88]]
|-
|11th
|5000m
|[[1996 World Junior Championships in Athletics – Women's 5000 metres|16:28.33]]
|-
|1997
|[[1997 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Turku]], [[Finland]]
|4th
|10,000m
|[[1997 European Athletics U23 Championships – Women's 10,000 metres|33:27.41]]
|-
|2006
|[[Italian Marathon]]
|[[Carpi, Italy]]
|bgcolor="gold" | 1st
|Marathon
|2:26:43
|-
|2007
|[[Italian Marathon]]
|[[Carpi, Italy]]
|bgcolor="gold" | 1st
|Marathon
|2:28:17
|-
|2008
|[[Venice Marathon]]
|[[Venice, Italy]]
|bgcolor="gold" | 1st
|Marathon
|2:31.24
|}
== Ihe nrite ==
* Ndị egwuregwu Hungary nke afọ (1): 2008
== Ntụaka ==
kilomita, nwetara na 2006 World Road Running Championships na Debrecen ; 1:08:59 awa na ọkara marathon, nwetara na April 2007 na Milan ; na 2:29:04 awa na marathon, nwetara na March 2008 na Rome . [1] Nsonaazụ atọ mbụ bụ ndekọ ndị{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
df0utwojv5hhivvpbl61c7dsx944dz8
193099
193098
2024-10-26T14:14:58Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193099
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Anikó Kálovics''' (amụrụ 13 Mee 1977) bụ onye na-agba ọsọ [[Hungary]] bụ ọkachamara na 10,000 mita na marathon . Ọ bụ onye Olympian ugboro anọ (2000–2012) <ref name="olympic profile">{{Cite web|title=Aniko Kalovics|url=https://olympics.com/en/athletes/aniko-kalovics|work=Olympics|publisher=International Olympic Committee|accessdate=2 February 2022}}</ref> wee merie ma Venice Marathon na Marathon Ịtali .
== Ọrụ ==
A mụrụ ya na Szombathely, ma na-anọchite anya klọb Haladas Vasutas Sportegyesület. <ref name="sref">{{Cite web|url=https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ka/aniko-kalovics-1.html|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200418025303/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/ka/aniko-kalovics-1.html|archivedate=18 April 2020|title=Anikó Kálovics|publisher=Sports-Reference.com|accessdate=10 April 2010}}</ref> N'afọ 1996, ọ gụchara n'ọkwa 11 na asọmpi 5000 ụmụ nwanyị na 1996 World Junior Championships na Athletics nke emere na Sydney, Australia. Na mita 10,000 ọ gụchara n'ọkwa asatọ na asọmpi European 1998, zọọ asọmpi Olympic 2000 wee gụchaa nke iri na anọ na asọmpi European 2002 . Ọ gụchara nke iri atọ na asaa na asọmpi Ọkara Marathon Ụwa nke afọ 2001 . O mechara 20th na asọmpi ụwa nke 2003 na egwuregwu Olympic nke 2004, ma na mita 10,000. O nwetakwara ihe nrite ọla n'asọmpi European Cross Country 2003 . <ref>{{Cite web|url=http://www.gbrathletics.com/ic/cxc.htm|title=Continental Cross Country Championships and Cups|work=GBR Athletics|publisher=Athletics Weekly|accessdate=10 April 2010}}</ref>
Ka ọ na-erule 2004 ọ nwetagoro ihe kacha mma n'oge ndụ ya na mmemme egwu ya niile: 9:08.24 nkeji na [[3000 mita|mita 3000]], nwetara na Septemba 2004 na Trento ; 15:10.21 nkeji na 5000 mita, nwetara na July 2004 na Crystal Palace National Sports Center ; na 31:40.31 nkeji na 10,000 mita, nwetara na July 2003 na Watford . Oge ikpeazụ bụ ndekọ Hungarian .
Ọ malitere ịmalite dị ka onye na-agba ọsọ okporo ụzọ, na-emeri mmeri atọ n'ime afọ anọ n'etiti 2003 na 2007 na Budapest Half Marathon . Ọ ka gara n'ihu na-agba ọsọ, ma na-asọ mpi na asọmpi ụwa nke 2005 na-eruteghị ikpeazụ, gụchara nke iri na otu na asọmpi ịgba ọsọ ụzọ mba ụwa nke 2006 yana na mita 10,000 ọ kwụsịrị 22nd na egwuregwu Olympic 2008 . Ọ bụ onye asọmpi ama ama na sekit na-agba ọsọ n'okporo ụzọ Italiantali wee merie ọtụtụ asọmpi na anya: mmeri 2005 na Stramilano Half Marathon toro n'ime afọ atọ enweghị mmeri wee merie ma Marathon Italiantali na BOclassic na 2006, dị ka nakwa dị ka a cross obodo mmeri na Cinque Mulini . Ọ kwughachiri dị ka onye mmeri na Marathon Ịtali na 2007 ma bụrụ onye mmeri nke Venice Marathon 2008.
Kálovics gbara ọsọ na 5000 m na 2010 European Athletics Championship wee gụchaa n'ọkwa nke iri. Ọ nwetara nnukwu ihe ịga nke ọma n'okporo ụzọ na n'ọsọ [[Corribianco]] na [[Italy]] n'August ọ kpọpụtara [[Meriyem Lamachi|Meriem Lamachi]] iji nweta mmeri ahụ. N'ọnwa na-eso ya, ọ bụ nke anọ na Dam tot Damloop na Zaandam, na-efunarị ebe egwuregwu na [[Mestawet Tufa]] . Dị ka nkwadebe maka Frankfurt Marathon, ọ na-agba ọsọ na 10-mile Great South Run wee were ọnọdụ nke atọ na podium mgbe ọ kwadoro ọsọ ọsọ maka asọmpi ahụ. Ịzọ ụkwụ na Frankfurt mere ọsọ ọsọ maka Kálovics ka ọ gụchara n'ọkwa iri, nkeji asaa n'azụ onye meriri.
Na obe Campaccio na Jenụwarị 2011, ọ meriri aha nke atọ n'usoro n'ọsọ dị elu. Izu abụọ tupu asọmpi World Cross, ọ meriri na Almond Blossom Cross Country na Portugal.
N'okporo ụzọ na-agba ọsọ oge kachasị mma ya bụ 49:16 nkeji na kilomita 15, nwetara na October 2010 na Portsmouth ; 1:06:20 awa na 20 kilomita, nwetara na 2006 World Road Running Championships na Debrecen ; 1:08:59 awa na ọkara marathon, nwetara na April 2007 na Milan ; na 2:29:04 awa na marathon, nwetara na March 2008 na Rome . Nsonaazụ atọ mbụ bụ ndekọ ndị Hungary.
== Mmezu ==
* <small>Nsonaazụ niile gbasara marathon, ọ gwụla ma ekwuputara ya ọzọ</small>
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{HUN}}
|-
|rowspan=2|1996
|rowspan=2|[[1996 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Sydney]], [[Australia]]
|13th (h)
|3000m
|[[1996 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres|9:28.88]]
|-
|11th
|5000m
|[[1996 World Junior Championships in Athletics – Women's 5000 metres|16:28.33]]
|-
|1997
|[[1997 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Turku]], [[Finland]]
|4th
|10,000m
|[[1997 European Athletics U23 Championships – Women's 10,000 metres|33:27.41]]
|-
|2006
|[[Italian Marathon]]
|[[Carpi, Italy]]
|bgcolor="gold" | 1st
|Marathon
|2:26:43
|-
|2007
|[[Italian Marathon]]
|[[Carpi, Italy]]
|bgcolor="gold" | 1st
|Marathon
|2:28:17
|-
|2008
|[[Venice Marathon]]
|[[Venice, Italy]]
|bgcolor="gold" | 1st
|Marathon
|2:31.24
|}
== Ihe nrite ==
* Ndị egwuregwu Hungary nke afọ (1): 2008
== Ntụaka ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
7w3g69kcajwj9450marvlb51lwt9e0m
Ana María
0
54527
193100
2024-10-26T14:15:37Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1226780335|Ana María]]"
193100
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard" style="width:25.5em;border-spacing:2px;"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%; background-color:#C3D6EF;color:inherit;" |<div class="fn" style="display:inline-block">Ana María</div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" style="border-bottom: 1px solid #aaa;; line-height: 1.5em" |[[File:Busto_de_Mélida_Anaya_mejor_conosida_como_la_comandante_Ana_Maria_Montes,_San_Salvador.jpg|frameless]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |Aha ọmụmụ
| class="infobox-data nickname" |Mélida Anaya Montes
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |A mụrụ ya
| class="infobox-data" |17 Mee 1929 [[Santiago Texacuangos]], [[El Salvador]]<br />
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |Nwụrụ
| class="infobox-data" |6 Eprel 1983 <span style="display:none">(1983-04-06)</span> (afọ 53) [[Managua]], [[Nicaragua]] <br />
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |Ịkwado
| class="infobox-data" |<span class="flagicon">[[File:Farabundo_Martí_National_Liberation_Front_former_flag.svg|link=|alt=|border|23x23px]]</span> [[Farabundo Martí National Liberation Front|FMLN]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |Iwu
| class="infobox-data" |<span class="flagicon">[[File:The_flag_of_the_Fuerzas_Populares_de_Liberación_Farabundo_Martí_(FPL).svg|link=|alt=|border|23x23px]]</span> [[Fuerzas Populares de Liberación Farabundo Martí|Ndị Agha Nnwere Onwe Ndị Mmadụ]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" style="padding-right: 1em" |Agha / agha
| class="infobox-data" |[[Salvadoran Civil War|Agha Obodo nke El Salvador]]
|}
Ana María (17 Mee 1929 – 6 Eprel 1983) bụ nom-de-guerre nke Dr. Mélida Anaya Montes, onye nke abụọ na-achị Fuerzas Populares de Liberación Farabundo Martí (FPL), nke kacha ochie n'ime otu guerrilla ise mebere. FMLN, na El Salvador.<ref name=":0">{{Cite book|author=Paley|first=Grace|url=https://books.google.com/books?id=Tkn2Yt-6WUQC|title=A Dream Compels Us: Voices of Salvadoran Women|date=1989|publisher=South End Press|isbn=978-0-89608-368-4|pages=126–132|language=en}}</ref>
Onye nwere ọgụgụ isi, a na-ewere ya dị ka ihe oyiyi n'etiti ụmụ nwanyị na-eme mgbanwe na mpaghara ahụ. N'ikpeazụ, ndị enyi ya gburu ya na Eprel 6, 1983, na Managua, Nicaragua.
Mgbe e mesịrị, FMLN boro onye ndu ya Cayetano Carpio (mgbe ụfọdụ a na-akpọ "Ho Chi Minh nke Latin America") dị ka onye kpatara mpụ ahụ, ma gbuo onwe ya. Ọ bụ ezie na ọ nọghị na Nicaragua n’oge ahụ, ọtụtụ ndị kweere na ihe o mere kpatara ọnọdụ mere ka ndị enyi Ana María gbuo ya.
== Oge ọ malitere ==
A mụrụ ya na obere obodo Santiago Texacuangos, na mpaghara etiti El Salvador.[1] Ana María nwetara Doctorate nke Education na Mahadum El Salvador, ebe ọ ghọrọ prọfesọ nke agụmakwụkwọ ma nye klas na 1960s. Ọ bụ osote onye nduzi nke Mahadum Alberto Masferrer.
N'afọ 1965, Anaya Montes guzobere National Association of El Salvadorian Teachers (ANDES), nke a makwaara dị ka 21 de Junio, mgbe ngosipụta mbụ ya gasịrị na 1965. <ref>{{Cite book|author=Shayne|first=Julie D.|url=https://books.google.com/books?id=u4npz4gmfxYC|title=The Revolution Question: Feminisms in El Salvador, Chile, and Cuba|date=2004|publisher=Rutgers University Press|isbn=978-0-8135-3484-8|pages=26–28|language=en}}</ref> Ọ duziri ọgbaghara nke ndị nkụzi na 1968 na 1971, nke kpatara nnukwu nsogbu maka gọọmentị nke Fidel Sánchez Hernández.
N'afọ 1970, onye bụbu odeakwụkwọ ukwu nke Communist Party of El Salvador, Salvador Cayetano Carpio guzobere ndị agha nnupụisi mbụ nke El Salvador: ndị agha nnwere onwe ndị mmadụ Farabundo Martí (FPL).
== Ogbugbu ==
Ogbugbu Anaya Montes sitere na nkewa miri emi nke mepụtara n'ime FMLN. Ihe ka n'ọnụ ọgụgụ, nke Ana María duziri, kwadoro mkparịta ụka na gọọmentị.<ref>{{Cite news|author=Simons|first=Marlise|date=1983-05-08|title=DEATHS OF TWO CHIEFS EXPOSE RIFTS AMONG SALVADOR REBELS|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1983/05/08/world/deaths-of-two-chiefs-expose-rifts-among-salvador-rebels.html|accessdate=2023-01-29}}</ref> Òtù siri ike megidere mkparịta ụka ọ bụla na gọọmentị El Salvador, ma kwado agha dị ogologo. Ọ bụ Commander Salvador Cayetano Carpio duziri otu a.
Na 6 Eprel 1983, e gburu Ana María n'ụlọ ya na Managua, Nicaragua. Ndị gburu ya mara ya mma ugboro iri asatọ na atọ, wee bepụ ya olu.<ref name=":1">{{Cite news|author=Kinzer|first=Stephen|date=1983-12-14|title=SALVADOR REBELS REVILE LATE CHIEF|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1983/12/14/world/salvador-rebels-revile-late-chief.html|accessdate=2023-01-29}}</ref> Ndị ọchịchị Nicaragua mechara jide ndị ogbugbu ahụ ma chọpụta na ha bụ ndị otu FMLN. Rogelio Bazzaglia mechara kwupụta ogbugbu Ana María, na-ekwu na ọ nọ n'okpuru iwu sitere n'aka Carpio, ọ bụ ezie na o mechara wepụ ya. Mgbe e lichara ya na mgbe ọ nụrụ akụkọ na ọ na-etinye aka na igbu Ana María, Carpio gburu onwe ya n'ụlọ ya.<ref name=":1" />
== Ihe Nketa ==
A na-ewere Ana María dị ka ihe atụ mara mma maka ndị nkuzi na ndị na-agba mgba megide mmegbu, karịsịa na El Salvador. Ụlọ akwụkwọ Asụsụ Melida Anaya Montes dị na San Salvador, nke na-eji usoro agụmakwụkwọ ama ama na-egosipụta okwu ikpe ziri ezi nke ọha, aha ya.
E guzobere Mélida Anaya Montes Women's Movement (MAM) na 1992 iji gbachitere ikike ụmụ nwanyị.<ref>{{Cite book|author=González-Rivera|first=Victoria|url=https://books.google.com/books?id=Z9eu9eI1fwcC|title=Radical Women in Latin America: Left and Right|date=2010-11-01|publisher=Penn State Press|isbn=978-0-271-04247-3|pages=140|language=en}}</ref>
== Hụkwa ==
* Akụkọ ihe mere eme nke El Salvador
* Onye Ọchịagha Clelia
== Ihe odide ==
dk0gg8u3btdbfjcyd9puvftxv4j32yo
Vincenza Sicari
0
54528
193101
2024-10-26T14:16:12Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1194691156|Vincenza Sicari]]"
193101
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Vincenza Sicari''' (amuru 19 Maachị 1979 na Lodi ) bu onye agba oso ogologo Italytali. Ọ nọchitere anya Italytali mba ụwa na mba na-agba ọsọ n'oge ọrụ ya, mana emechara gaa n'ihu na mmemme okporo ụzọ . Ọ pụtara na IAAF World Half Marathon Championship ugboro atọ wee gbaa ọsọ na marathon maka Italy na 2008 Beijing Olympics .
O meela nnukwu asọmpi na sekit okporo ụzọ Italy ma merie marathon na Carpi, Padua na Turin . Ihe kacha mma ya nke awa 2:29:51, nke edobere na 2008, bịara n'ọsọ ikpeazụ.
== Akụkọ ndụ ==
Ọ malitere ọrụ mba ụwa dị ka onye na-agba ọsọ mba : ọ gbara ọsọ dị ka nwata na 1998 IAAF World Cross Country Championship, mere nnukwu mpụta mbụ ya na European Cross Country Championship na 2001, wee gbaa ọsọ n'obere agbụrụ na 2003 World Cross Championships. . Ọ malitere ịsọ mpi maka otu ndị agha Ịtali na 2004 na nke a dabara na aha mba mbụ ya, wee bụrụ onye mmeri karịrị mita 10,000 . O dekọtara ọkara marathon kacha mma nke 1:13:42 na [[Napoli Half Marathon]] ma nọchite anya Italy na mmemme ahụ na 2004 IAAF World Half Marathon Championship, na-abịa 34th. Ọ bụ 45th na European Cross Country Championships na Disemba ahụ.
Sicari nwere ọnọdụ kachasị mma na World Cross Country Championship na 2005, na-etinye 40th n'ọsọ ogologo. Ọ gbara ọsọ na Stramilano ọkara marathon na Eprel, na-esetịpụ ihe kacha mma nke 1:12:39 nkeji n'azụ Anikó Kálovics . A họpụtara ya ka ọ bụrụ asọmpi na egwu na egwuregwu Mediterranean 2005 ma ọ bụ nke isii karịa 10,000. m. Ọ nọchikwara anya Italy na World Half Marathon na European Cross Country Championship n'afọ ahụ.
Ọsọ marathon mbụ ya bịara na Ọktoba 2006 na Marathon Ịtali na Carpi . O ji ihe omume ahụ nwalee ahụike ya n'ebe dị anya wee bịa nke atọ. Ọsọ ọsọ na Florence Marathon sochiri ya wee lụso Gloria Marconi ọgụ iji nweta mmeri doro anya na elekere 2:34:52, n'agbanyeghị na o jiri nwayọ nwayọ na nke ikpeazụ n'ihi nsogbu imeju.
Na Jenụwarị 2007 ọ meriri 6 Ọsọ km na [[Montefortiana Turà]] na Monteforte d'Alpone . Ọ kụpụrụ ihe karịrị nkeji anọ kacha mma na 2007 Maratona di Sant'Antonio na Padua wee merie n'ọsọ ụmụ nwanyị. Ọ dị mfe na mmeri na [[Scalata al Castello]] 5 km wee kwupụta na ọ chọsiri ike isonye na otu egwuregwu marathon nke mba maka asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2007 . Agbanyeghị, ọ tụfuru na squad ahụ kama ọ ga-eme ka ọ pụta ìhè na 2007 IAAF World Road Running Championship na Udine (ebe ọ bụ 24th). Marathon Florence nyere ya ohere inweta ohere maka otu egwuregwu Olympic nke Italy 2008 wee merie n'ọsọ maka afọ nke abụọ.
Sicari malitere 2008 site na mmeri na [[Maratonina dei Tre Comuni]], na-esote ebe nke abụọ na Rome-Ostia Half Marathon na nke kacha mma nke 1: 10: 21 awa. Mgbalị inweta asọmpi Olympic na Marathon Rome City dara mgbe ọ kwụsịrị n'ọsọ ahụ. Ọ nwetara mmeri na ọkara marathon [[La Lagarina]] ka e mesịrị n'ọnwa ahụ wee banye n'okpuru usoro oge FIDAL nke awa abụọ nkeji iri atọ na Marathon Turin, na-enweta nhọrọ na aha ụmụ nwanyị na elekere 2:29:51 kacha mma. . Ọ meriri asọmpi ụmụ nwanyị na [[Trofeo San Vittore]] na June. Na mpụta mbụ ya n'egwuregwu Olympic na Marathon Olympic nke Beijing 2008 ọ bịara 29th na oge nke 2:33:31 awa. O wetara afọ ya na njedebe na njedebe nke atọ na [[Turin Half Marathon]] na mmeri na [[Straconi Golden Run]] na Cuneo .
Ọ gbara ọsọ n'ọtụtụ marathon ọkara na 2009, na-emeri [[Valli e Pinete Half Marathon]] na [[Maratonina di Cremona]], yana inwe ngwụcha ise kacha elu na Stramilano. Ọ meriri aha nke abụọ na Maratonina dei Tre Comuni na mbido 2010, mana ọ gbaghị asọmpi maka afọ ndị ọzọ.
== Mmezu ==
[[Usòrò:Vincenza_Sicari_-_2008_Turin_Marathon_finish.jpg|thumb|240x240px| Sicari na-agafe ahịrị iji merie 2008 Turin Marathon]]
{| {{AchievementTable}}
|-
|1998
|[[1998 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Marrakech]], Morocco
|70th
|Junior race
|-
|2001
|[[2001 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Thun]], Switzerland
|55th
|Long race
|-
|2003
|[[2003 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Lausanne]], Switzerland
|51st
|Short race
|-
|2004
|[[2004 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|[[New Delhi]], India
|34th
|Half marathon
|-
|rowspan=3|2005
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|St Etienne - St Galmier, France
|40th
|Long race
|-
|[[Athletics at the 2005 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Almería, Spain]]
|6th
|10,000 m
|-
|[[2005 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|[[Edmonton]], Canada
|31st
|Half marathon
|-
|2007
|[[2007 IAAF World Road Running Championships|World Road Running Championships]]
|[[Udine]], Italy
|24th
|Half marathon
|-
|2008
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Beijing]], China
|29th
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|}
== Hụkwa ==
* Ndepụta oge niile nke Italian - Ọkara marathon
== Ntụaka ==
kilomita, nwetara na 2006 World Road Running Championships na Debrecen ; 1:08:59 awa na ọkara marathon, nwetara na April 2007 na Milan ; na 2:29:04 awa na marathon, nwetara na March 2008 na Rome . [1] Nsonaazụ atọ mbụ bụ ndekọ ndị{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
nei0yfw8kyjxg5ounwtr33qnam9vugz
193102
193101
2024-10-26T14:16:29Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193102
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Vincenza Sicari''' (amuru 19 Maachị 1979 na Lodi ) bu onye agba oso ogologo Italytali. Ọ nọchitere anya Italytali mba ụwa na mba na-agba ọsọ n'oge ọrụ ya, mana emechara gaa n'ihu na mmemme okporo ụzọ . Ọ pụtara na IAAF World Half Marathon Championship ugboro atọ wee gbaa ọsọ na marathon maka Italy na 2008 Beijing Olympics .
O meela nnukwu asọmpi na sekit okporo ụzọ Italy ma merie marathon na Carpi, Padua na Turin . Ihe kacha mma ya nke awa 2:29:51, nke edobere na 2008, bịara n'ọsọ ikpeazụ.
== Akụkọ ndụ ==
Ọ malitere ọrụ mba ụwa dị ka onye na-agba ọsọ mba : ọ gbara ọsọ dị ka nwata na 1998 IAAF World Cross Country Championship, mere nnukwu mpụta mbụ ya na European Cross Country Championship na 2001, wee gbaa ọsọ n'obere agbụrụ na 2003 World Cross Championships. . Ọ malitere ịsọ mpi maka otu ndị agha Ịtali na 2004 na nke a dabara na aha mba mbụ ya, wee bụrụ onye mmeri karịrị mita 10,000 . O dekọtara ọkara marathon kacha mma nke 1:13:42 na [[Napoli Half Marathon]] ma nọchite anya Italy na mmemme ahụ na 2004 IAAF World Half Marathon Championship, na-abịa 34th. Ọ bụ 45th na European Cross Country Championships na Disemba ahụ.
Sicari nwere ọnọdụ kachasị mma na World Cross Country Championship na 2005, na-etinye 40th n'ọsọ ogologo. Ọ gbara ọsọ na Stramilano ọkara marathon na Eprel, na-esetịpụ ihe kacha mma nke 1:12:39 nkeji n'azụ Anikó Kálovics . A họpụtara ya ka ọ bụrụ asọmpi na egwu na egwuregwu Mediterranean 2005 ma ọ bụ nke isii karịa 10,000. m. Ọ nọchikwara anya Italy na World Half Marathon na European Cross Country Championship n'afọ ahụ.
Ọsọ marathon mbụ ya bịara na Ọktoba 2006 na Marathon Ịtali na Carpi . O ji ihe omume ahụ nwalee ahụike ya n'ebe dị anya wee bịa nke atọ. Ọsọ ọsọ na Florence Marathon sochiri ya wee lụso Gloria Marconi ọgụ iji nweta mmeri doro anya na elekere 2:34:52, n'agbanyeghị na o jiri nwayọ nwayọ na nke ikpeazụ n'ihi nsogbu imeju.
Na Jenụwarị 2007 ọ meriri 6 Ọsọ km na [[Montefortiana Turà]] na Monteforte d'Alpone . Ọ kụpụrụ ihe karịrị nkeji anọ kacha mma na 2007 Maratona di Sant'Antonio na Padua wee merie n'ọsọ ụmụ nwanyị. Ọ dị mfe na mmeri na [[Scalata al Castello]] 5 km wee kwupụta na ọ chọsiri ike isonye na otu egwuregwu marathon nke mba maka asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2007 . Agbanyeghị, ọ tụfuru na squad ahụ kama ọ ga-eme ka ọ pụta ìhè na 2007 IAAF World Road Running Championship na Udine (ebe ọ bụ 24th). Marathon Florence nyere ya ohere inweta ohere maka otu egwuregwu Olympic nke Italy 2008 wee merie n'ọsọ maka afọ nke abụọ.
Sicari malitere 2008 site na mmeri na [[Maratonina dei Tre Comuni]], na-esote ebe nke abụọ na Rome-Ostia Half Marathon na nke kacha mma nke 1: 10: 21 awa. Mgbalị inweta asọmpi Olympic na Marathon Rome City dara mgbe ọ kwụsịrị n'ọsọ ahụ. Ọ nwetara mmeri na ọkara marathon [[La Lagarina]] ka e mesịrị n'ọnwa ahụ wee banye n'okpuru usoro oge FIDAL nke awa abụọ nkeji iri atọ na Marathon Turin, na-enweta nhọrọ na aha ụmụ nwanyị na elekere 2:29:51 kacha mma. . Ọ meriri asọmpi ụmụ nwanyị na [[Trofeo San Vittore]] na June. Na mpụta mbụ ya n'egwuregwu Olympic na Marathon Olympic nke Beijing 2008 ọ bịara 29th na oge nke 2:33:31 awa. O wetara afọ ya na njedebe na njedebe nke atọ na [[Turin Half Marathon]] na mmeri na [[Straconi Golden Run]] na Cuneo .
Ọ gbara ọsọ n'ọtụtụ marathon ọkara na 2009, na-emeri [[Valli e Pinete Half Marathon]] na [[Maratonina di Cremona]], yana inwe ngwụcha ise kacha elu na Stramilano. Ọ meriri aha nke abụọ na Maratonina dei Tre Comuni na mbido 2010, mana ọ gbaghị asọmpi maka afọ ndị ọzọ.
== Mmezu ==
[[Usòrò:Vincenza_Sicari_-_2008_Turin_Marathon_finish.jpg|thumb|240x240px| Sicari na-agafe ahịrị iji merie 2008 Turin Marathon]]
{| {{AchievementTable}}
|-
|1998
|[[1998 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Marrakech]], Morocco
|70th
|Junior race
|-
|2001
|[[2001 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Thun]], Switzerland
|55th
|Long race
|-
|2003
|[[2003 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Lausanne]], Switzerland
|51st
|Short race
|-
|2004
|[[2004 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|[[New Delhi]], India
|34th
|Half marathon
|-
|rowspan=3|2005
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|St Etienne - St Galmier, France
|40th
|Long race
|-
|[[Athletics at the 2005 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Almería, Spain]]
|6th
|10,000 m
|-
|[[2005 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|[[Edmonton]], Canada
|31st
|Half marathon
|-
|2007
|[[2007 IAAF World Road Running Championships|World Road Running Championships]]
|[[Udine]], Italy
|24th
|Half marathon
|-
|2008
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Beijing]], China
|29th
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|}
== Hụkwa ==
* Ndepụta oge niile nke Italian - Ọkara marathon
== Ntụaka ==
{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4gul29xnhn1tidwalupio8zh5n838s3
Ana María Zeno
0
54529
193103
2024-10-26T14:17:28Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1230146198|Ana María Zeno]]"
193103
wikitext
text/x-wiki
Ana María Zeno de Luque (1922–2011) bụ onye prọfesọ Argentine, ọkachamara n'ọrịa ụmụ nwanyị, ọkà mmụta gbasara mmekọahụ, na onye na-akwado ikike ụmụ nwanyị bụ ọkachamara na agụmakwụkwọ mmekọahụ na ọgwụ ọha. Ọ bụ onye guzobere "Rosarina Association of Sexual Education" (ARES), na nke Kinsey Institute of Sexology Rosario.
== Ndụ ==
Ọ bụ ada nke dọkịta na-awa Artemio Zeno na nwa nwanne nke dọkịta na-awa Lelio Zeno. N'afọ 1948, ọ nwetara akara ugo mmụta ahụike ya na National University of the Littoral, na 1968, e nyere ya nzere doctorate na nkà mmụta ọgwụ.
Zeno bụ onye ọsụ ụzọ n'afọ ndị 1970 na mpaghara mgbochi afọ ime. O dere na kọlụm echiche ma bipụta akwụkwọ ozi sitere n'aka ndị na-agụ akwụkwọ n'akwụkwọ akụkọ mpaghara na nke mba. Ya na di ya, bụ́ dibịa bekee bụ́ Dr. N. Luque, o hiwere usoro ọgwụgwọ na-adabere n'ụlọ.
Zeno bụ onye ọsụ ụzọ na nsogbu ọmụmụ ụmụ nwanyị. Mgbe a maara obere ihe banyere agụmakwụkwọ mmekọahụ, Zeno kwalitere ma zụlite ndị ndụmọdụ na ndị ọkachamara n'ọhịa. Dị ka onye na-ahụ maka ọrịa ụmụ nwanyị, ọ gbara ume imeghe oghere maka nlekọta nke ndị nọ n'afọ iri na ụma nwere nsogbu mmekọahụ n'ụlọ ọgwụ, na-ekwupụta mkpa ọ dị ikwu maka nsogbu ndị a na inwe ụkpụrụ gbasara ahụike mmekọahụ na ọmụmụ.
N'afọ 1978, ọ bụ onye guzobere "Rosarina Association of Sexual Education" (ARES), na 1983, Kinsey Institute of Sexology Rosario.
O nwekwara ọkwa na mpaghara, mpaghara na mba.
Ọ bụ ezie na nwa ya nwanyị furu efu n'oge ọchịchị aka ike nke ndị agha Argentina, Zeno ahapụghị ọgụ maka ikike ụmụ nwanyị.
== Ihe odide ==
faooiyvel3r9mncx3nj8rsg9mzpb0vh
Mika Yoshikawa
0
54530
193104
2024-10-26T14:19:42Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1204559030|Mika Yoshikawa]]"
193104
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Mika_Yoshikawa_2012.jpg|thumb|257x257px| Mika Yoshikawa na Olympic Summer 2012]]
Mika Yoshikawa (吉川美香, Yoshikawa Mika, born 16 September 1984) is a Japanese [[Middle distance running|middle-]] and [[long-distance runner]]. She is a five-time national champion over [[1500 metres]] and won the 2012 Japanese title over [[10,000 metres]]. She has represented Japan at the [[2012 Summer Olympics|Olympics]], [[World Championships in Athletics]], the [[Asian Athletics Championships]], and the [[Asian Games]].
== Ọrụ ==
Amụrụ na Sagamihara, ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Kanagawa Prefectural Asamizodai wee zọọ asọmpi na mita 1500 ka ọ dị afọ iri na ụma. Onye na-agba ọsọ dị obere ma dị mfe - 1.55m ogologo (5 ft 1 in) na 39 n'arọ (86 lbs) - o mere ngosi nke mbụ ya na asọmpi egwuregwu Japan na 2005, na-agwụcha nke anọ na 1500. m ikpeazụ. Ọ mebiri na ọkwa ọkwa n'afọ na-esote, na-emeri aha ndị Japan, na-agba ọsọ na World Cross Country Short Race ma tinye nke asaa na 2006 Asia Games .
Yoshikawa jigidere ọnọdụ ya dị ka ndị Japan kacha elu na 1500 m onye na-agba ọsọ site na imeri aha mba nke abụọ na 2007. Ọ gbara nke anọ na asọmpi egwuregwu asọmpi Eshia nke afọ 2007 na nke mbụ ọ nọchiri anya Japan na asọmpi egwuregwu ụwa nke emere na Osaka . Ọ meriri utu aha mba atọ ọzọ site na 2008 ruo 2010, mana o nwetaghị ụkpụrụ ntozu maka asọmpi Beijing 2008 ma ọ bụ asọmpi mba ụwa nke 2009 na egwuregwu . Ọ gbara ọsọ na mpaghara agbanyeghị, gụchara nke asaa na asọmpi egwuregwu asọmpi Eshia nke 2009 na nke isii na egwuregwu Eshia nke 2010 . N'egwuregwu mba Japan nke afọ 2010 ( Kokutai ) o ji nkeji 4:12.38 kacha mma merie.
N'ịbụ onye ruru ala dị larịị n'ọrụ etiti ya, ọ gbanwere nlebara anya ya n'ịgba ọsọ ogologo site na 2011 gaa n'ihu. O nwere ihe kacha mma nke 71:13 nkeji na ọkara marathon mpụta mbụ ya na Marathon Half Marathon ma tọọ mita 5000 kacha mma nke 15:31.78 na egwu iji were nke abụọ na asọmpi ụlọ ọrụ Japan. Ntughari ya gaa n'ebe dị anya gosipụtara nke ọma na oge 2012. Ọ kwalitere nke ọma mita 10,000 nkeonwe ya na nkeji 31:28.71 na mmeri ya na asọmpi ndị Japan, na-eti Kaoko Fukushi ihu ọma ma nweta nhọrọ maka Japan na Olympics Summer 2012 . N'ebe a, ọ gbachara nke iri na isii n'ọsọ puku mita 10,000, mana a kụpụrụ ya na okpomọkụ nke asọmpi mita 5000 . Ọ gbara ụkwụ ikpeazụ nke 2013 Inter-Prefectural Women's Ekiden wee nyere Kanagawa Prefecture aka na ndekọ usoro ọhụrụ.
Oge kacha mma nke onwe ya bụ nkeji 4:10.00 na mita 1500, nke emere na Mee 2007 na Osaka ; 9:02.71 nkeji na [[3000 mita]], nwetara na June 2011 na Abashiri ; 15:28.44 nkeji na 5000 mita, nwetara na 2012 Olympics na [[London]] ; 31:28.71 nkeji na 10,000 mita, nwetara na June 2012 na Osaka ; na nkeji 71:13 na ọkara marathon, nke emere na February 2011 na Marugame .
== Ntụaka ==
9:02.71 nkeji na 3000 mita, nwetara na June 2011 na Abashiri ; 15:28.44 nkeji na 5000 mita, nwetara na 2012 Olympics na London ; 31:28.71 nkeji na 10,000 mita, nwetara na{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2h27d9tfqjthfulauxngh7z7v9zdyvx
193109
193104
2024-10-26T14:26:39Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193109
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Mika_Yoshikawa_2012.jpg|thumb|257x257px| Mika Yoshikawa na Olympic Summer 2012]]
Mika Yoshikawa (吉川美香, Yoshikawa Mika, born 16 September 1984) is a Japanese [[Middle distance running|middle-]] and [[long-distance runner]]. She is a five-time national champion over [[1500 metres]] and won the 2012 Japanese title over [[10,000 metres]]. She has represented Japan at the [[2012 Summer Olympics|Olympics]], [[World Championships in Athletics]], the [[Asian Athletics Championships]], and the [[Asian Games]].
== Ọrụ ==
Amụrụ na Sagamihara, ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Kanagawa Prefectural Asamizodai wee zọọ asọmpi na mita 1500 ka ọ dị afọ iri na ụma. Onye na-agba ọsọ dị obere ma dị mfe - 1.55m ogologo (5 ft 1 in) na 39 n'arọ (86 lbs) - o mere ngosi nke mbụ ya na asọmpi egwuregwu Japan na 2005, na-agwụcha nke anọ na 1500. m ikpeazụ. Ọ mebiri na ọkwa ọkwa n'afọ na-esote, na-emeri aha ndị Japan, na-agba ọsọ na World Cross Country Short Race ma tinye nke asaa na 2006 Asia Games .
Yoshikawa jigidere ọnọdụ ya dị ka ndị Japan kacha elu na 1500 m onye na-agba ọsọ site na imeri aha mba nke abụọ na 2007. Ọ gbara nke anọ na asọmpi egwuregwu asọmpi Eshia nke afọ 2007 na nke mbụ ọ nọchiri anya Japan na asọmpi egwuregwu ụwa nke emere na Osaka . Ọ meriri utu aha mba atọ ọzọ site na 2008 ruo 2010, mana o nwetaghị ụkpụrụ ntozu maka asọmpi Beijing 2008 ma ọ bụ asọmpi mba ụwa nke 2009 na egwuregwu . Ọ gbara ọsọ na mpaghara agbanyeghị, gụchara nke asaa na asọmpi egwuregwu asọmpi Eshia nke 2009 na nke isii na egwuregwu Eshia nke 2010 . N'egwuregwu mba Japan nke afọ 2010 ( Kokutai ) o ji nkeji 4:12.38 kacha mma merie.
N'ịbụ onye ruru ala dị larịị n'ọrụ etiti ya, ọ gbanwere nlebara anya ya n'ịgba ọsọ ogologo site na 2011 gaa n'ihu. O nwere ihe kacha mma nke 71:13 nkeji na ọkara marathon mpụta mbụ ya na Marathon Half Marathon ma tọọ mita 5000 kacha mma nke 15:31.78 na egwu iji were nke abụọ na asọmpi ụlọ ọrụ Japan. Ntughari ya gaa n'ebe dị anya gosipụtara nke ọma na oge 2012. Ọ kwalitere nke ọma mita 10,000 nkeonwe ya na nkeji 31:28.71 na mmeri ya na asọmpi ndị Japan, na-eti Kaoko Fukushi ihu ọma ma nweta nhọrọ maka Japan na Olympics Summer 2012 . N'ebe a, ọ gbachara nke iri na isii n'ọsọ puku mita 10,000, mana a kụpụrụ ya na okpomọkụ nke asọmpi mita 5000 . Ọ gbara ụkwụ ikpeazụ nke 2013 Inter-Prefectural Women's Ekiden wee nyere Kanagawa Prefecture aka na ndekọ usoro ọhụrụ.
Oge kacha mma nke onwe ya bụ nkeji 4:10.00 na mita 1500, nke emere na Mee 2007 na Osaka ; 9:02.71 nkeji na [[3000 mita]], nwetara na June 2011 na Abashiri ; 15:28.44 nkeji na 5000 mita, nwetara na 2012 Olympics na [[London]] ; 31:28.71 nkeji na 10,000 mita, nwetara na June 2012 na Osaka ; na nkeji 71:13 na ọkara marathon, nke emere na February 2011 na Marugame .
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
8sxwkiw166vzfrwekjpjtlbcc9hny7u
Zhu Xiaolin
0
54531
193105
2024-10-26T14:19:44Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1208502515|Zhu Xiaolin]]"
193105
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zhu Xiaolin''' (amụrụ 20 Febụwarị 1984) bụ nwanyị [[China]] na-agba ọsọ ogologo oge, bụ ọkachamara na marathon . Ọ meriri Xiamen International Marathon ma bụrụ nke atọ na 2010 Rotterdam Marathon . Ọ nọchiri anya China na Olympic Olympic nke 2008 ma bụrụ nke anọ na marathon ụmụ nwanyị. Zhu sokwa n'asọmpi asọmpi ụwa n'egwuregwu, ebe ọ gụchara n'ọkwa ise kacha elu na marathon na 2007 na 2009. Ihe kacha mma ya n'ebe dị anya bụ awa 2 na nkeji 23:57.
N'afọ 2005, ọ nọ n'ọkwa nke isii na Marathon Beijing wee gaa Nanjing iji sonye na egwuregwu mba China nke iri n'oge na-adịghị anya. Ọ gụchara dị ka onye gbara ọsọ na mita 5000 nke ụmụ nwanyị n'azụ Xing Huina, na-eme nkwalite nkeji iri atọ na isii n'ihe kacha mma nke onwe ya iji nweta nrite ọla ọcha . Na mbido afọ na-eso ya, ọ gbara asọmpi na asọmpi ime egwuregwu ime ụlọ nke Eshia nke 2006 ma jikwaa ndekọ asọmpi nke 9:25.60 iji nweta nrite ọla edo karịrị [[3000 mita|mita 3000]] .
Ọ meriri na Yangzhou Half Marathon na Eprel 2007. Zhu gụchara nke anọ na marathon asọmpi ụwa nke afọ 2007 . N'afọ sochirinụ, ọ nwetara otu nsonaazụ ahụ, gụchara nke anọ na Marathon Olympic 2008 . N'afọ 2009, Zhu Xiaolin so na Marathon World Championship nke afọ 2009, rụpụtara ọnọdụ nke ise na 2:26:08 oge a.
Ọ banyere 2010 Stramilano Half Marathon wee were ọnọdụ nke abụọ n'azụ Jane Kiptoo mana setịpụrụ oge kacha mma nke 1:10:07. O sonye na 2010 Rotterdam Marathon obere oge ka nke ahụ gasịrị wee gụchaa n'ọnọdụ nke atọ na 2:29:42. Ọ meriri n'ọsọ okporo ụzọ [[Amatrice-Configno]] n'ọnwa Ọgọst, na-eti onye ibe ya [[Jia Chaofeng]] .
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 1500 mita - 4:12.73 nkeji (2005)
* 5000 mita - 15:22.35 nkeji (2005)
* 10,000 mita - 31:53.96 nkeji (2010)
* Ọkara marathon - 1:10:07 elekere (2010)
* Marathon - 2:23:57 elekere (2002)
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes|nation=CHN}}
|-
|2002
|[[Beijing International Women's Ekiden]]
|[[Beijing]], China
|bgcolor=gold|1st
|Leg 5
|15:40
|-
|2006
|[[2006 Asian Indoor Athletics Championships|Asian Indoor Championships]]
|[[Pattaya]], Thailand
|bgcolor=gold|1st
|[[2006 Asian Indoor Athletics Championships – Results|3000 m]]
|9:25.60
|-
|rowspan=2|2007
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
|4th
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's marathon|Marathon]]
|2:31:21
|-
|[[2007 World Marathon Cup|World Marathon Cup]]
|[[Osaka]], Japan
|bgcolor=silver|2nd
|Team
|7:35:52
|-
|2008
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Beijing]], China
|4th
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|2:27:16
|-
|rowspan=2|2009
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|5th
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's marathon|Marathon]]
|2:26:08
|-
|[[2009 World Marathon Cup|World Marathon Cup]]
|[[Berlin]], Germany
|bgcolor=gold|1st
|Team
|7:17:02
|-
|rowspan=3|2010
|rowspan=2|[[2010 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|rowspan=2|[[Nanning]], China
|8th
|Half marathon
|1:11:01
|-
|8th
|Team
|3:47:05
|-
|[[Athletics at the 2010 Asian Games|Asian Games]]
|[[Guangzhou]], China
|bgcolor="silver" | 2nd
|[[Athletics at the 2010 Asian Games – Women's marathon|Marathon]]
|2:26:35
|-
|rowspan=2|2011
|[[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Daegu]], South Korea
|6th
|[[2011 World Championships in Athletics – Women's marathon|Marathon]]
|2:29:58
|-
|[[2011 World Marathon Cup|World Marathon Cup]]
|[[Daegu]], South Korea
|bgcolor=silver|2nd
|Team
|7:31:34
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London]], United Kingdom
|6th
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|2:24:48
|}
== Ọsọ ndị ọkachamara ==
{| {{AchievementTable}}
|-
!colspan="5"|Representing {{CHN}}
|-
|rowspan=3|2002
|[[Dalian Marathon]]
|[[Dalian]], China
|bgcolor="gold"| 1st
|2:42:56
|-
|[[Jinan Marathon]]
|[[Jinan]], China
|5th
|2:51:12
|-
|[[Beijing Marathon]]
|[[Beijing]], China
|4th
|2:23:57
|-
|rowspan=3|2004
|[[Hong Kong Marathon]]
|[[Hong Kong]], China
|8th
|2:58:01
|-
|[[Xiamen Marathon]]
|[[Xiamen]], China
|21st
|2:41:04
|-
|[[Dalian Marathon]]
|[[Dalian]], China
|9th
|2:44:48
|-
|rowspan=2|2005
|[[Xiamen Marathon]]
|[[Xiamen]], China
|9th
|2:35:04
|-
|[[Beijing Marathon]]
|[[Beijing]], China
|6th
|2:32:27
|-
|rowspan=2|2006
|[[Xiamen Marathon]]
|[[Xiamen]], China
|bgcolor="silver"| 2nd
|2:28:27
|-
|[[Dalian Marathon]]
|[[Dalian]], China
|bgcolor=gold|1st
|2:45:57
|-
|rowspan=2|2007
|[[Xiamen Marathon]]
|[[Xiamen]], China
|bgcolor="gold"| 1st
|2:26:08
|-
|[[Yangzhou Jianzhen International Half Marathon]]
|[[Yangzhou]], China
|bgcolor=gold|1st
|1:13:25
|-
|rowspan=2|2009
|[[Udine Half Marathon]]
|[[Udine]], Italy
|bgcolor="silver"| 2nd
|1:11:11
|-
|[[Beijing Marathon]]
|[[Beijing]], China
|bgcolor=cc9966|3rd
|2:34:55
|-
|rowspan=4|2010
|[[Stramilano]] Half Marathon
|[[Milan]], Italy
|bgcolor=silver|2nd
|1:10:07
|-
|[[Rotterdam Marathon]]
|[[Rotterdam]], Netherlands
|bgcolor="cc9966"| 3rd
|2:29:42
|-
|[[Amatrice-Configno]] 8.5K
|[[Province of Rieti]], Italy
|bgcolor=gold|1st
|27:51
|-
|[[Portugal Half Marathon]]
|[[Lisbon]], Portugal
|5th
|1:13:27
|-
|rowspan=2|2011
|[[Paris Half Marathon]]
|[[Paris]], France
|4th
|1:10:28
|-
|[[2011 London Marathon|London Marathon]]
|[[London]], United Kingdom
|12th
|2:26:28
|-
|2012
|[[Chongqing Marathon]]
|[[Chongqing]], China
|bgcolor=cc9966|3rd
|2:24:19
|}
== Asọmpi mba ==
* Asọmpi egwuregwu ndị China
** 5000 m: 4th (2002), nke atọ (2006)
** 10,000 m: 8th (2002), 17th (2005), 4th (2009)
* Egwuregwu obodo China
** 10,000 m: 2nd (2003)
* Egwuregwu Mba nke China
** 5000 m: nke abụọ ( 2005 )
** 10,000 m: 6th ( 2009 ), 17th ( 2013 )
** Otu Marathon: 3rd ( 2013 )
* [[Chinese Cross Country Championships|Asọmpi mba ndị China]]
** Ọsọ ụmụ nwanyị: 6 (2006)
== Ntụaka ==
9:02.71 nkeji na [[3000 mita]], nwetara na June 2011 na [[Abashiri]] ; 15:28.44 nkeji na [[5000 metres|5000 mita]], nwetara na 2012 Olympics na [[London]] ; 31:28.71 nkeji na [[10,000 metres|10,000 mita]], nwetara na{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
d40c3o0pfvwx2ibpm9zzthdktj1nrnp
193108
193105
2024-10-26T14:26:08Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193108
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Zhu Xiaolin''' (amụrụ 20 Febụwarị 1984) bụ nwanyị [[China]] na-agba ọsọ ogologo oge, bụ ọkachamara na marathon . Ọ meriri Xiamen International Marathon ma bụrụ nke atọ na 2010 Rotterdam Marathon . Ọ nọchiri anya China na Olympic Olympic nke 2008 ma bụrụ nke anọ na marathon ụmụ nwanyị. Zhu sokwa n'asọmpi asọmpi ụwa n'egwuregwu, ebe ọ gụchara n'ọkwa ise kacha elu na marathon na 2007 na 2009. Ihe kacha mma ya n'ebe dị anya bụ awa 2 na nkeji 23:57.
N'afọ 2005, ọ nọ n'ọkwa nke isii na Marathon Beijing wee gaa Nanjing iji sonye na egwuregwu mba China nke iri n'oge na-adịghị anya. Ọ gụchara dị ka onye gbara ọsọ na mita 5000 nke ụmụ nwanyị n'azụ Xing Huina, na-eme nkwalite nkeji iri atọ na isii n'ihe kacha mma nke onwe ya iji nweta nrite ọla ọcha . Na mbido afọ na-eso ya, ọ gbara asọmpi na asọmpi ime egwuregwu ime ụlọ nke Eshia nke 2006 ma jikwaa ndekọ asọmpi nke 9:25.60 iji nweta nrite ọla edo karịrị [[3000 mita|mita 3000]] .
Ọ meriri na Yangzhou Half Marathon na Eprel 2007. Zhu gụchara nke anọ na marathon asọmpi ụwa nke afọ 2007 . N'afọ sochirinụ, ọ nwetara otu nsonaazụ ahụ, gụchara nke anọ na Marathon Olympic 2008 . N'afọ 2009, Zhu Xiaolin so na Marathon World Championship nke afọ 2009, rụpụtara ọnọdụ nke ise na 2:26:08 oge a.
Ọ banyere 2010 Stramilano Half Marathon wee were ọnọdụ nke abụọ n'azụ Jane Kiptoo mana setịpụrụ oge kacha mma nke 1:10:07. O sonye na 2010 Rotterdam Marathon obere oge ka nke ahụ gasịrị wee gụchaa n'ọnọdụ nke atọ na 2:29:42. Ọ meriri n'ọsọ okporo ụzọ [[Amatrice-Configno]] n'ọnwa Ọgọst, na-eti onye ibe ya [[Jia Chaofeng]] .
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 1500 mita - 4:12.73 nkeji (2005)
* 5000 mita - 15:22.35 nkeji (2005)
* 10,000 mita - 31:53.96 nkeji (2010)
* Ọkara marathon - 1:10:07 elekere (2010)
* Marathon - 2:23:57 elekere (2002)
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes|nation=CHN}}
|-
|2002
|[[Beijing International Women's Ekiden]]
|[[Beijing]], China
|bgcolor=gold|1st
|Leg 5
|15:40
|-
|2006
|[[2006 Asian Indoor Athletics Championships|Asian Indoor Championships]]
|[[Pattaya]], Thailand
|bgcolor=gold|1st
|[[2006 Asian Indoor Athletics Championships – Results|3000 m]]
|9:25.60
|-
|rowspan=2|2007
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
|4th
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's marathon|Marathon]]
|2:31:21
|-
|[[2007 World Marathon Cup|World Marathon Cup]]
|[[Osaka]], Japan
|bgcolor=silver|2nd
|Team
|7:35:52
|-
|2008
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Beijing]], China
|4th
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|2:27:16
|-
|rowspan=2|2009
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|5th
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's marathon|Marathon]]
|2:26:08
|-
|[[2009 World Marathon Cup|World Marathon Cup]]
|[[Berlin]], Germany
|bgcolor=gold|1st
|Team
|7:17:02
|-
|rowspan=3|2010
|rowspan=2|[[2010 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|rowspan=2|[[Nanning]], China
|8th
|Half marathon
|1:11:01
|-
|8th
|Team
|3:47:05
|-
|[[Athletics at the 2010 Asian Games|Asian Games]]
|[[Guangzhou]], China
|bgcolor="silver" | 2nd
|[[Athletics at the 2010 Asian Games – Women's marathon|Marathon]]
|2:26:35
|-
|rowspan=2|2011
|[[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Daegu]], South Korea
|6th
|[[2011 World Championships in Athletics – Women's marathon|Marathon]]
|2:29:58
|-
|[[2011 World Marathon Cup|World Marathon Cup]]
|[[Daegu]], South Korea
|bgcolor=silver|2nd
|Team
|7:31:34
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London]], United Kingdom
|6th
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|2:24:48
|}
== Ọsọ ndị ọkachamara ==
{| {{AchievementTable}}
|-
!colspan="5"|Representing {{CHN}}
|-
|rowspan=3|2002
|[[Dalian Marathon]]
|[[Dalian]], China
|bgcolor="gold"| 1st
|2:42:56
|-
|[[Jinan Marathon]]
|[[Jinan]], China
|5th
|2:51:12
|-
|[[Beijing Marathon]]
|[[Beijing]], China
|4th
|2:23:57
|-
|rowspan=3|2004
|[[Hong Kong Marathon]]
|[[Hong Kong]], China
|8th
|2:58:01
|-
|[[Xiamen Marathon]]
|[[Xiamen]], China
|21st
|2:41:04
|-
|[[Dalian Marathon]]
|[[Dalian]], China
|9th
|2:44:48
|-
|rowspan=2|2005
|[[Xiamen Marathon]]
|[[Xiamen]], China
|9th
|2:35:04
|-
|[[Beijing Marathon]]
|[[Beijing]], China
|6th
|2:32:27
|-
|rowspan=2|2006
|[[Xiamen Marathon]]
|[[Xiamen]], China
|bgcolor="silver"| 2nd
|2:28:27
|-
|[[Dalian Marathon]]
|[[Dalian]], China
|bgcolor=gold|1st
|2:45:57
|-
|rowspan=2|2007
|[[Xiamen Marathon]]
|[[Xiamen]], China
|bgcolor="gold"| 1st
|2:26:08
|-
|[[Yangzhou Jianzhen International Half Marathon]]
|[[Yangzhou]], China
|bgcolor=gold|1st
|1:13:25
|-
|rowspan=2|2009
|[[Udine Half Marathon]]
|[[Udine]], Italy
|bgcolor="silver"| 2nd
|1:11:11
|-
|[[Beijing Marathon]]
|[[Beijing]], China
|bgcolor=cc9966|3rd
|2:34:55
|-
|rowspan=4|2010
|[[Stramilano]] Half Marathon
|[[Milan]], Italy
|bgcolor=silver|2nd
|1:10:07
|-
|[[Rotterdam Marathon]]
|[[Rotterdam]], Netherlands
|bgcolor="cc9966"| 3rd
|2:29:42
|-
|[[Amatrice-Configno]] 8.5K
|[[Province of Rieti]], Italy
|bgcolor=gold|1st
|27:51
|-
|[[Portugal Half Marathon]]
|[[Lisbon]], Portugal
|5th
|1:13:27
|-
|rowspan=2|2011
|[[Paris Half Marathon]]
|[[Paris]], France
|4th
|1:10:28
|-
|[[2011 London Marathon|London Marathon]]
|[[London]], United Kingdom
|12th
|2:26:28
|-
|2012
|[[Chongqing Marathon]]
|[[Chongqing]], China
|bgcolor=cc9966|3rd
|2:24:19
|}
== Asọmpi mba ==
* Asọmpi egwuregwu ndị China
** 5000 m: 4th (2002), nke atọ (2006)
** 10,000 m: 8th (2002), 17th (2005), 4th (2009)
* Egwuregwu obodo China
** 10,000 m: 2nd (2003)
* Egwuregwu Mba nke China
** 5000 m: nke abụọ ( 2005 )
** 10,000 m: 6th ( 2009 ), 17th ( 2013 )
** Otu Marathon: 3rd ( 2013 )
* [[Chinese Cross Country Championships|Asọmpi mba ndị China]]
** Ọsọ ụmụ nwanyị: 6 (2006)
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
q5wnrgx2aujl3ezo40lbppn8cob76oe
Jéssica Augusto
0
54532
193106
2024-10-26T14:22:33Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1183821913|Jéssica Augusto]]"
193106
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title" id="4" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Jéssica Augusto</div>
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Jéssica_Augusto_Barcelona_2010.jpg|frameless]]<div class="infobox-caption">Augusto after winning bronze at the 2010 European Championship</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |Personal information
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Nationality
| class="infobox-data category" |<span class="flagicon">[[File:Flag_of_Portugal.svg|link=|alt=|border|23x23px]] </span>[[Portugal]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |<span style="display:none"> (<span class="bday">1981-11-08</span>) </span>8 November 1981<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age 42)</span><br /><br /><span class="birthplace">Paris, France</span>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Height
| class="infobox-data" |<templatestyles src="Fraction/styles.css"></templatestyles>1.64 m (5 ft <span class="frac">4<span class="sr-only">+</span><span class="num">1</span>⁄<span class="den">2</span></span> in)
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Weight
| class="infobox-data" |44 kg (97 lb)
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |Sport
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Country
| class="infobox-data" |Portugal
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Sport
| class="infobox-data" |Athletics
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |<div class="mw-collapsible " style="text-align:center; font-size:95%">
<div class="skin-nightmode-reset-color" style="line-height:1.6em; background-color:#ccf; font-size:105%; background-color:transparent;"><div style="margin:0 4em;">Medal record</div></div>
<div class="mw-collapsible-content" style="font-size:105%"><templatestyles src="infobox/mobileviewfix.css" />
{| class="skin-nightmode-reset-color" style="width:100%; background-color:#f9f9f9; color:#000000; font-weight:normal"
| colspan="2" style="padding:0" |
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#eeeeee;color:inherit;" |<span class="nowrap">Women's athletics</span>
|-
! colspan="3" class="adr" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#eeeeee;color:inherit;" |Representing <span class="country-name"> <span class="flagicon">[[Usòrò:Flag_of_Portugal.svg|link=|alt=|border|23x23px]] </span>[[Portugal]] </span>
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;color:inherit;" |<span class="nowrap">European Championships</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Silver_medal_icon_(S_initial).svg|link=|16x16px|Silver medal – second place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2010 Barcelona</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |10,000 m
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Bronze_medal_icon_(B_initial).svg|link=|16x16px|Bronze medal – third place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2010 Barcelona</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |5,000 m
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Bronze_medal_icon_(B_initial).svg|link=|16x16px|Bronze medal – third place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2014 Zürich</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Marathon
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Bronze_medal_icon_(B_initial).svg|link=|16x16px|Bronze medal – third place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2016 Amsterdam</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Half marathon
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;color:inherit;" |<span class="nowrap">Universiade</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2007 Bangkok</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |5000 m
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;color:inherit;" |<span class="nowrap">European Cross Country Championships</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2008 Brussels</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2009 Dublin</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2010 Albufeira</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2010 Albufeira</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Individual
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Silver_medal_icon_(S_initial).svg|link=|16x16px|Silver medal – second place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2008 Brussels</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Individual
|}
</div></div>
|}
'''Jéssica de Barros Augusto''', ComM (amụrụ 8 Nọvemba 1981) bụ onye na-agba ọsọ Portuguese nke na-asọ mpi n'ofe obodo, ịgba ọsọ okporo ụzọ na n'etiti etiti na ihe omume egwu dị anya . Na ọkwa klọb, ọ na-anọchite anya Sporting CP .
Augusto enweela nnukwu ihe ịga nke ọma na asọmpi mba ndị mba Europe . O meriri emume a na 2010, bụrụ onye gbara ọsọ na 2008, wee soro na ọla edo otu egwuregwu ugboro atọ. Ọ bụ onye mbụ na-agba ọsọ Europe nke mezuru na 2010 IAAF World Cross Country Championship, n'agbanyeghị na ọ bụ 21st n'ozuzu ya. Ọ nọchitere anya Portugal na asọmpi ụwa atọ n'egwuregwu na n'egwuregwu Beijing 2008 na Olympic London 2012 .
Ọ meriri ihe nrite na egwu na obere asọmpi, gụnyere ọla edo na 2007 Summer Universiade na 2009 Lusophony Games . N'ịgba ọsọ n'okporo ụzọ, nnukwu ihe ọ rụzuru bụ mmeri na 2009 Great North Run, ebe o setịpụrụ ọkara marathon kacha mma nke 1:09:08. Ọ meriwokwa na Cursa Bombers, wee gụchaa nke abụọ na [[São Silvestre de Lisboa]] na Great South Run .
== Ọrụ ==
Malite na ịgba ọsọ mba, ọ were ọla edo n'ọsọ nke obere na 2000 European Cross Country Championship . Ngosipụta mbụ ya na ọkwa ụwa na egwu ahụ bịara na 5000 mita na 2005 World Championships, ma ọ kwụsịrị ikpeazụ na okpomọkụ ya. Ọ nwere ihe ịga nke ọma na Ibero American Championship, na-ewere ọla edo na 3000 m na 2004 na 2006. <ref>{{Cite web|url=http://gbrolympics.com/ic/iac.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20050129151411/http://www.gbrolympics.com/ic/iac.htm|archivedate=29 January 2005|title=Ibero American Championships|publisher=GBR Athletics|accessdate=20 February 2010}}</ref> O duuru ụmụ nwanyị Portuguese na otu ọla edo na asọmpi mba Europe nke 2006 . Na-asọ mpi n'egwuregwu na 2007 Summer Universiade, Augusto debere ndekọ Universiade n'ụzọ iji merie mita 5000 .
Ọ bụ onye mmeri mba obodo Portuguese na 2008 wee gaa n'ihu nweta nrite ọlaọcha na asọmpi mba Europe nke 2008 . Ọ malitere itinye onwe ya na steeplechase wee debe ndekọ Portuguese na 2008. Ọ gbara asọmpi na ọzụzụ abụọ na 2008 Beijing Olympics (5000 m na steeplechase) mana ha eruteghị ngwụcha nke mmemme ọ bụla.
N'ime oge na-esote, njedebe nke anọ na asọmpi European Cross Country 2009 pụtara na ọ tụfuru ihe nrite n'otu n'otu, n'agbanyeghị na ọ gara Portugal ọzọ na ọla edo otu ụmụ nwanyị. Ọ ghọrọ 1500 m onye mmeri nke egwuregwu Lusophony 2009 na Julaị. N'ịsọ mpi n'asọmpi mba ụwa nke afọ 2009 n'egwuregwu, ọ ruru agba ikpeazụ nke steeplechase 3000 mita wee gụchaa 11th n'ozuzu ya. Mgbe afọ ole na ole gasịrị, na 2015, Ụlọikpe Arbitration maka Sport amachibidoro onye na-eme egwuregwu [[Spain|Spanish]] Marta Domínguez maka afọ atọ n'ihi njikọ ya na doping yana nsogbu na paspọtụ ndụ ya na n'ihi ya, hụrụ nsonaazụ ya niile site na 5 August 2009. ruo mgbe 8 Julaị 2013 na-emebi emebi, ebe 11th Augusto ghọrọ 10th n'ozuzu ya. Augusto meriri Great North Run na 2009, na-edekọ oge nke 1:09:08 maka ọkara marathon . Ọ gbapụrụ ndị obodo Inês Monteiro na Anália Rosa iji merie ọgbakọ Oeiras International Cross Country nke 2009. <ref>{{Cite news|author=Fernandes|first=António Manuel|date=21 November 2009|url=http://www.iaaf.org/news/news/gebremariam-and-augusto-the-victors-in-oeiras|title=Gebremariam and Augusto the victors in Oeiras|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=27 April 2016}}</ref>
Ọ gbara ọsọ na 3000 m na asọmpi ime ụlọ nke ụwa 2010 IAAF wee gụchaa n'ọkwa asatọ na nke ikpeazụ. Ọ bụ 21st na 2010 IAAF World Cross Country Championship, ma n'agbanyeghị nke a ọ bụ onye mbụ na-agba ọsọ Europe nke gafere akara ahụ. Mgbe mmeri na Cursa Bombers na 10 km nke kacha mma nke 32:08, o kwuru na ya na-achọ ịnwa ịgba ọsọ dị anya, gụnyere 10,000 mita na egwu. <ref>{{Cite news|author=Valiente|first=Emeterio|date=19 April 2010|url=http://www.iaaf.org/LRR10/news/newsid=56495.html|title=Menjo blazes 27:04 10 km in Barcelona|publisher=IAAF|accessdate=23 April 2010}}</ref> Ọ kwalitere 10K ya kacha mma ruo 31:47 nkeji na arụmọrụ onye na-agba ọsọ na Great Manchester Run . N'asọmpi Ibero-American nke 2010, o meriri nrite ọla n'afọ 1500. m mana arụmọrụ ahụ enweghị afọ ojuju, n'agbanyeghị na ọ na-agba ọsọ kacha mma nke 4:08.32. Augusto banyere 3000 m ebe ọ gbara ọsọ ọsọ ndekọ asọmpi nke 8:46.59, nke ndị Europe kacha agba ọsọ n'oge ahụ n'afọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.european-athletics.org/index.php?option=com_content&task=view&id=8746&Itemid=2|title=Augusto runs 8:46.56 at Ibero-American Champs|publisher=European Athletics|date=7 June 2010|accessdate=7 June 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100609091648/http://www.european-athletics.org/index.php?option=com_content&task=view&id=8746&Itemid=2|archivedate=9 June 2010}}</ref> Ọ gbara ndekọ Portuguese nke 9:18:54 na 3000 m steeplechase mechara n'ọnwa ahụ, gwụchaa n'azụ Marta Domínguez na [[Gran Premio de Andalucía]] . <ref>{{Cite news|author=Valiente|first=Emeterio|date=10 June 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/3000m-world-lead-for-nuria-fernandez-in-huelv|title=3000m World lead for Nuria Fernández in Huelva|publisher=IAAF|accessdate=27 April 2016}}</ref>
O dekọtara ihe kacha mma na 5000 mita na asọmpi Areva Diamond League, na-akụ ihe karịrị 20 sekọnd n'oge gara aga site na ọsọ nke 14:37.07 maka ọnọdụ ise. <ref>{{Cite web|url=https://www.germanroadraces.de/24-1-17354--preview--womens-long-distances-abeylegesse.html|title=Preview – Women's long distances: Abeylegesse aiming for the 5000m and 10000m double|work=[[European Athletics]]|publisher=German Road Race|date=25 July 2010|accessdate=27 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160427181733/https://www.germanroadraces.de/24-1-17354--preview--womens-long-distances-abeylegesse.html|archivedate=27 April 2016}}</ref> N'asọmpi egwuregwu asọmpi European 2010 ọ nọ n'ebe Elvan Abeylegesse nọ na 10,000. m, onye gbachara ọsọ solo ruo mmeri, mana ọ ka bụ onye nrite ọla kọpa doro anya - podium mbụ ya gwụchara n'egwuregwu ahụ na ọkwa kọntinent. <ref>{{Cite web|url=http://www.european-athletics.org/20th-european-athletics-championships-2010/abeylegesse-joins-the-greats-in-barcelona.html|title=Abeylegesse joins the greats in Barcelona|publisher=[[European Athletics]]|date=28 July 2010|accessdate=31 July 2010|archivedate=8 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100808014529/http://www.european-athletics.org/20th-european-athletics-championships-2010/abeylegesse-joins-the-greats-in-barcelona.html}}</ref> Ọ nọchitere anya Europe karịa 5000 m na 2010 IAAF Continental Cup mana jisiri naanị ọnọdụ nke asaa. Ngwugwu afọ ya lekwasịrị anya bụ asọmpi European Cross Country nke 2010 emere na ala ụlọ na Albufeira . O duuru n'ọsọ ahụ site n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mmalite ruo n'isi ma mee ememme n'ihu ọha nye ndị mmadụ n'ụlọ n'ikpeazụ ogologo oge, otú ahụ ka ụzọ ya hà. Mmeri ya wetakwara ụmụnwaanyị Portuguese otu ọla edo maka afọ nke atọ na-agba ọsọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.european-athletics.org/17th-spar-european-cross-country-championships/portugals-augusto-dominates-to-take-gold.html|title=SENIOR WOMEN'S FINAL: Portugal's Augusto dominates to take gold|publisher=European Athletics|date=12 December 2010|accessdate=12 December 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101215055236/http://www.european-athletics.org/17th-spar-european-cross-country-championships/portugals-augusto-dominates-to-take-gold.html|archivedate=15 December 2010}}</ref> Ọ kwụsịrị afọ ahụ site na mmeri na agbụrụ San Silvestre Vallecana 10K na Madrid, ebe o mezuru mmeri egbe-na-teepu ọzọ. <ref>{{Cite news|author=Valiente|first=Emeterio|date=1 January 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/fulfilling-favourite-roles-tadese-and-augusto|title=Fulfilling favourite roles, Tadese and Augusto prevail in Madrid|publisher=IAAF|accessdate=27 April 2016}}</ref>
Ọ meriri Anna Incerti na Roma-Ostia Half Marathon na February 2011, mana ndị Ịtali tiri ya ihe ma kwenye na nke abụọ. <ref>{{Cite news|author=Viola|first=Elena|date=27 February 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/beyu-and-incerti-win-at-roma-ostia|title=Beyu and Incerti win at Roma Ostia|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=27 April 2016}}</ref> O mere mpụta mbụ ya n'ebe dị anya marathon n'April na Marathon London 2011 wee dekọọ oge nke 2:24:33 awa maka ọnọdụ asatọ. <ref>{{Cite news|author=Brown|first=Matthew|date=17 April 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/mutai-and-keitany-dominate-and-dazzle-in-lond|title=Mutai and Keitany dominate and dazzle in London|publisher=IAAF|accessdate=27 April 2016}}</ref> Ọ bụ onye nke abụọ n'azụ onye Portuguese ibe ya na enyi ya Ana Dulce Félix na [[Austrian Women's Run|ọsọ ụmụ nwanyị Austrian]] ka ọ malitechara asọmpi ahụ na oke ọsọ ọsọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.european-athletics.org/general-news/ana-dulce-felix-beats-course-record-at-austrian-womens-run.html|title=Ana Dulce Félix beats course record at Austrian Women's Run|publisher=European Athletics|date=22 May 2011|accessdate=30 May 2011|archivedate=24 May 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110524173747/http://www.european-athletics.org/general-news/ana-dulce-felix-beats-course-record-at-austrian-womens-run.html}}</ref> Ọ bịara onye nke iri n'ime puku mmadụ iri m na asọmpi mba ụwa na 2011 . N'okporo ụzọ, ọ na-agba ọsọ na Great North Run, meriri [[Ovar Half Marathon]], ma ọ kwụsịrị na 2011 New York City Marathon .
Na njedebe marathon nke abụọ ya, o mere ihe ngosi yiri nke ahụ na Marathon London 2012, na-ewere nke asatọ n'ime obere awa abụọ na nkeji iri abụọ na ise. Augusto nọchitere anya Portugal na marathon Olympic London 2012 wee tinye nke asaa, nke mbụ n'etiti ndị Portuguese. <ref>{{Cite news|date=5 August 2012|url=http://desporto.publico.pt/Londres2012/noticia/jessica-augusto-7-na-maratona-da-etiope-gelana-1557830|title=Jéssica Augusto 7.ª na maratona da etíope Gelana|language=pt|accessdate=22 April 2013}}</ref> Nanị ọdịdị mba ụwa ya nke 2013 bịara na European Team Championship, ebe ọ bụ nke ise na 3000. m. Ọ nọ na iri kacha elu na Great North Run na Portugal Half Marathon, mana rutere n'ọgbọ egwuregwu Yokohama Women's Marathon, na-abịa nke atọ. <ref>{{Cite news|author=Marantz|first=Ken|date=17 November 2013|url=http://www.iaaf.org/news/report/fourth-japanese-marathon-victory-for-mayorova|title=Fourth Japanese Marathon victory for Mayorova in Yokohama|publisher=IAAF|accessdate=29 November 2013}}</ref>
N'agbanyeghị na ọ bụ nne ugbu a, ọ na-ezube isonye na 2016 Rio Olympic Games . <ref>{{Cite news|url=http://www.jn.pt/desporto/interior/jessica-augusto-acredita-merecer-lugar-na-maratona-5146540.html|title=Jéssica Augusto acredita merecer lugar na maratona|language=pt|work=[[Jornal de Notícias]]|date=27 April 2016|accessdate=27 April 2016}}</ref>
== Mmezu ==
[[Usòrò:Jessica_Augusto.jpg|thumb| Jéssica Augusto na 2010 Golden Spike Ostrava]]
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan=6|Representing {{POR}}
|-
|rowspan=2|1999
|rowspan=2|[[1999 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Velenje]], Slovenia
|8th
|Junior race
|13:11
|-
|bgcolor=silver|2nd
|Team
|32 pts
|-
|rowspan=2|2000
|rowspan=2|[[2000 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Santiago]], [[Chile]]
|11th (h)<ref>Did not finish in the final.</ref>
|1500m
|[[2000 World Junior Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:24.15]]
|-
|8th
|3000m
|[[2000 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres|9:33.37]]
|-
|2001
|[[2001 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Amsterdam]], [[Netherlands]]
|10th
|1500m
|[[2001 European Athletics U23 Championships – Women's 1500 metres|4:17.71]]
|-
|2003
|[[2003 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Bydgoszcz]], [[Poland]]
| —
|5000m
|[[2003 European Athletics U23 Championships – Women's 5000 metres|DNF]]
|-
|2004
|[[2004 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Huelva]], Spain
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|9:02.36
|-
|2006
|[[2006 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Ponce, Puerto Rico|Ponce]], Puerto Rico
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|9:06.74
|-
|rowspan=4|2007
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Mombasa]], Kenya
|12th
|Senior race (8 km)
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|28:21]]
|-
|[[Athletics at the 2007 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Bangkok]], Thailand
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[Athletics at the 2007 Summer Universiade – Women's 5000 metres|15:28.78]] [[List of Universiade records in athletics|CR]]
|-
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
|15th
|5000 m
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|15:24.93]]
|-
|[[2007 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]]
|[[Stuttgart]], Germany
|6th
|3000 m
|8:56.65
|-
|rowspan=5|2008
|[[2008 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Valencia]], Spain
|8th
|3000 m
|[[2008 IAAF World Indoor Championships – Women's 3000 metres|8:49.78]]
|-
|rowspan=2|[[2008 Summer Olympics|Olympics]]
|rowspan=2|[[Beijing]], China
|26th (h)
|5000 m
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 5000 metres|16:05.71]]
|-
|20th (h)
|3000 m st.
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:30.23]]
|-
|rowspan=2|[[2008 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Brussels]], Belgium
|bgcolor=silver|2nd
|Individual (8 km)
|27:54
|-
|bgcolor="gold" |1st
|Team
|29 pts
|-
|rowspan=4|2009
|[[Athletics at the 2009 Lusophony Games|Lusophony Games]]
|[[Lisbon]], Portugal
|bgcolor=gold|1st
|1500 m
|4:15.86
|-
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|11th
|3000 m st.
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:25.25]]
|-
|rowspan=2|[[2009 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Dublin]], Ireland
|4th
|Senior race (8.018 km)
|28:11
|-
|bgcolor=gold|1st
|Team
|25 pts
|-
|rowspan=8|2010
|[[2010 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Doha]], Qatar
|8th
|3000 m
|[[2010 IAAF World Indoor Championships – Women's 3000 metres|9:01.71]]
|-
|rowspan=2|[[2010 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Bydgoszcz]], Poland
|21st
|Senior race (7.759 km)
|[[2010 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|26:02]]
|-
|5th
|Team
|127 pts
|-
|rowspan=2|[[2010 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|rowspan=2|[[San Fernando, Cádiz|San Fernando, Spain]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|1500 m
|[[2010 Ibero-American Championships in Athletics – Results|4:08.32]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|[[2010 Ibero-American Championships in Athletics – Results|8:46.59]]
|-
|rowspan=2|[[2010 European Athletics Championships|European Championships]]
|rowspan=2|[[Barcelona]], Spain
|bgcolor=silver|2nd
|10,000 m
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|31:25.77]]
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|14:58.47]]
|-
|[[2010 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Albufeira]], Portugal
|bgcolor=gold|1st
|Senior race (8.17 km)
|26:52
|-
|rowspan=2|2011
|[[2011 London Marathon|London Marathon]]
|[[London]], United Kingdom
|8th
|Marathon
|2:24:33
|-
|[[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Daegu]], South Korea
|10th
|10,000 m
|[[2011 World Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|32:06.68]]
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympics]]
|[[London]], United Kingdom
|7th
|Marathon
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's marathon|2:25:11]]
|-
|2014
|[[2014 European Athletics Championships|European Athletics Championships]]
|[[Zürich]], Switzerland
|bgcolor=cc9966|3rd
|Marathon
|[[2014 European Athletics Championships – Women's Marathon|2:25:41]]
|-
|rowspan=2|2016
|[[2016 London Marathon|London Marathon]]
|[[London]], United Kingdom
|10th
|Marathon
|2:28:53
|-
|[[2016 European Athletics Championships|European Athletics Championships]]
|[[Amsterdam]], Netherlands
|bgcolor=cc9966|3rd
|Half marathon
|[[2016 European Athletics Championships – Women's half marathon|1:10:55]]
|}
=== Ihe kacha mma nkeonwe ===
* 800 mita – 2:10.59 min (2001), ime ụlọ – 2:05.97 min (2002)
* 1000 mita – 2:47.5 nkeji (2001)
* 1500 mita - 4:08.23 min (2010), ime ụlọ - 4:07.89 min (2009)
* Ọsọ Mile – 4:45.15 min (1999), ime ime – 4:32.18 min (2009)
* [[3000 mita]] – 8:41.35 nkeji (2007)
* 3000 mita steeplechase - 9:18:45 nkeji '''NR''' (2010)
* 5000 mita – 14:37.18 nkeji (2010)
* 10,000 mita – 31:15.78 nkeji (2010)
* Ọkara marathon - 1:09:58 elekere (2011)
* Marathon – 2:24:37 elekere (2014)
== Ntụaka ==
amachibidoro onye na-eme egwuregwu Spanish Marta Domínguez maka afọ atọ n'ihi njikọ ya na doping yana nsogbu na paspọtụ ndụ ya na n'ihi ya, hụrụ nsonaazụ ya niile site na 5 August 2009. ruo mgbe 8 Julaị 2013 na-emebi emebi, ebe 11th Augusto ghọrọ 10th n'ozuzu ya. Augusto meriri Great North Run nadoping yana nsogbu na paspọtụ ndụ ya na n'ihi ya, hụrụ nsonaazụ ya niile site na 5 August 2009. ruo mgbe 8 Julaị 2013 na-emebi emebi{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.jessicaaugusto.com/homepage.asp Weebụsaịtị gọọmentị] (in Portuguese)
* Jéssica Augusto </img>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
3l2i1mf872mr94216iyzzw99329zrpq
193107
193106
2024-10-26T14:24:44Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193107
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title" id="4" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Jéssica Augusto</div>
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Jéssica_Augusto_Barcelona_2010.jpg|frameless]]<div class="infobox-caption">Augusto after winning bronze at the 2010 European Championship</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |Personal information
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Nationality
| class="infobox-data category" |<span class="flagicon">[[File:Flag_of_Portugal.svg|link=|alt=|border|23x23px]] </span>[[Portugal]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |<span style="display:none"> (<span class="bday">1981-11-08</span>) </span>8 November 1981<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age 42)</span><br /><br /><span class="birthplace">Paris, France</span>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Height
| class="infobox-data" |<templatestyles src="Fraction/styles.css"></templatestyles>1.64 m (5 ft <span class="frac">4<span class="sr-only">+</span><span class="num">1</span>⁄<span class="den">2</span></span> in)
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Weight
| class="infobox-data" |44 kg (97 lb)
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |Sport
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Country
| class="infobox-data" |Portugal
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Sport
| class="infobox-data" |Athletics
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |<div class="mw-collapsible " style="text-align:center; font-size:95%">
<div class="skin-nightmode-reset-color" style="line-height:1.6em; background-color:#ccf; font-size:105%; background-color:transparent;"><div style="margin:0 4em;">Medal record</div></div>
<div class="mw-collapsible-content" style="font-size:105%"><templatestyles src="infobox/mobileviewfix.css" />
{| class="skin-nightmode-reset-color" style="width:100%; background-color:#f9f9f9; color:#000000; font-weight:normal"
| colspan="2" style="padding:0" |
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#eeeeee;color:inherit;" |<span class="nowrap">Women's athletics</span>
|-
! colspan="3" class="adr" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#eeeeee;color:inherit;" |Representing <span class="country-name"> <span class="flagicon">[[Usòrò:Flag_of_Portugal.svg|link=|alt=|border|23x23px]] </span>[[Portugal]] </span>
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;color:inherit;" |<span class="nowrap">European Championships</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Silver_medal_icon_(S_initial).svg|link=|16x16px|Silver medal – second place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2010 Barcelona</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |10,000 m
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Bronze_medal_icon_(B_initial).svg|link=|16x16px|Bronze medal – third place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2010 Barcelona</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |5,000 m
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Bronze_medal_icon_(B_initial).svg|link=|16x16px|Bronze medal – third place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2014 Zürich</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Marathon
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Bronze_medal_icon_(B_initial).svg|link=|16x16px|Bronze medal – third place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2016 Amsterdam</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Half marathon
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;color:inherit;" |<span class="nowrap">Universiade</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2007 Bangkok</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |5000 m
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;color:inherit;" |<span class="nowrap">European Cross Country Championships</span>
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2008 Brussels</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2009 Dublin</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2010 Albufeira</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2010 Albufeira</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Individual
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Silver_medal_icon_(S_initial).svg|link=|16x16px|Silver medal – second place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2008 Brussels</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Individual
|}
</div></div>
|}
'''Jéssica de Barros Augusto''', ComM (amụrụ 8 Nọvemba 1981) bụ onye na-agba ọsọ Portuguese nke na-asọ mpi n'ofe obodo, ịgba ọsọ okporo ụzọ na n'etiti etiti na ihe omume egwu dị anya . Na ọkwa klọb, ọ na-anọchite anya Sporting CP .
Augusto enweela nnukwu ihe ịga nke ọma na asọmpi mba ndị mba Europe . O meriri emume a na 2010, bụrụ onye gbara ọsọ na 2008, wee soro na ọla edo otu egwuregwu ugboro atọ. Ọ bụ onye mbụ na-agba ọsọ Europe nke mezuru na 2010 IAAF World Cross Country Championship, n'agbanyeghị na ọ bụ 21st n'ozuzu ya. Ọ nọchitere anya Portugal na asọmpi ụwa atọ n'egwuregwu na n'egwuregwu Beijing 2008 na Olympic London 2012 .
Ọ meriri ihe nrite na egwu na obere asọmpi, gụnyere ọla edo na 2007 Summer Universiade na 2009 Lusophony Games . N'ịgba ọsọ n'okporo ụzọ, nnukwu ihe ọ rụzuru bụ mmeri na 2009 Great North Run, ebe o setịpụrụ ọkara marathon kacha mma nke 1:09:08. Ọ meriwokwa na Cursa Bombers, wee gụchaa nke abụọ na [[São Silvestre de Lisboa]] na Great South Run .
== Ọrụ ==
Malite na ịgba ọsọ mba, ọ were ọla edo n'ọsọ nke obere na 2000 European Cross Country Championship . Ngosipụta mbụ ya na ọkwa ụwa na egwu ahụ bịara na 5000 mita na 2005 World Championships, ma ọ kwụsịrị ikpeazụ na okpomọkụ ya. Ọ nwere ihe ịga nke ọma na Ibero American Championship, na-ewere ọla edo na 3000 m na 2004 na 2006. <ref>{{Cite web|url=http://gbrolympics.com/ic/iac.htm|archiveurl=https://web.archive.org/web/20050129151411/http://www.gbrolympics.com/ic/iac.htm|archivedate=29 January 2005|title=Ibero American Championships|publisher=GBR Athletics|accessdate=20 February 2010}}</ref> O duuru ụmụ nwanyị Portuguese na otu ọla edo na asọmpi mba Europe nke 2006 . Na-asọ mpi n'egwuregwu na 2007 Summer Universiade, Augusto debere ndekọ Universiade n'ụzọ iji merie mita 5000 .
Ọ bụ onye mmeri mba obodo Portuguese na 2008 wee gaa n'ihu nweta nrite ọlaọcha na asọmpi mba Europe nke 2008 . Ọ malitere itinye onwe ya na steeplechase wee debe ndekọ Portuguese na 2008. Ọ gbara asọmpi na ọzụzụ abụọ na 2008 Beijing Olympics (5000 m na steeplechase) mana ha eruteghị ngwụcha nke mmemme ọ bụla.
N'ime oge na-esote, njedebe nke anọ na asọmpi European Cross Country 2009 pụtara na ọ tụfuru ihe nrite n'otu n'otu, n'agbanyeghị na ọ gara Portugal ọzọ na ọla edo otu ụmụ nwanyị. Ọ ghọrọ 1500 m onye mmeri nke egwuregwu Lusophony 2009 na Julaị. N'ịsọ mpi n'asọmpi mba ụwa nke afọ 2009 n'egwuregwu, ọ ruru agba ikpeazụ nke steeplechase 3000 mita wee gụchaa 11th n'ozuzu ya. Mgbe afọ ole na ole gasịrị, na 2015, Ụlọikpe Arbitration maka Sport amachibidoro onye na-eme egwuregwu [[Spain|Spanish]] Marta Domínguez maka afọ atọ n'ihi njikọ ya na doping yana nsogbu na paspọtụ ndụ ya na n'ihi ya, hụrụ nsonaazụ ya niile site na 5 August 2009. ruo mgbe 8 Julaị 2013 na-emebi emebi, ebe 11th Augusto ghọrọ 10th n'ozuzu ya. Augusto meriri Great North Run na 2009, na-edekọ oge nke 1:09:08 maka ọkara marathon . Ọ gbapụrụ ndị obodo Inês Monteiro na Anália Rosa iji merie ọgbakọ Oeiras International Cross Country nke 2009. <ref>{{Cite news|author=Fernandes|first=António Manuel|date=21 November 2009|url=http://www.iaaf.org/news/news/gebremariam-and-augusto-the-victors-in-oeiras|title=Gebremariam and Augusto the victors in Oeiras|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=27 April 2016}}</ref>
Ọ gbara ọsọ na 3000 m na asọmpi ime ụlọ nke ụwa 2010 IAAF wee gụchaa n'ọkwa asatọ na nke ikpeazụ. Ọ bụ 21st na 2010 IAAF World Cross Country Championship, ma n'agbanyeghị nke a ọ bụ onye mbụ na-agba ọsọ Europe nke gafere akara ahụ. Mgbe mmeri na Cursa Bombers na 10 km nke kacha mma nke 32:08, o kwuru na ya na-achọ ịnwa ịgba ọsọ dị anya, gụnyere 10,000 mita na egwu. <ref>{{Cite news|author=Valiente|first=Emeterio|date=19 April 2010|url=http://www.iaaf.org/LRR10/news/newsid=56495.html|title=Menjo blazes 27:04 10 km in Barcelona|publisher=IAAF|accessdate=23 April 2010}}</ref> Ọ kwalitere 10K ya kacha mma ruo 31:47 nkeji na arụmọrụ onye na-agba ọsọ na Great Manchester Run . N'asọmpi Ibero-American nke 2010, o meriri nrite ọla n'afọ 1500. m mana arụmọrụ ahụ enweghị afọ ojuju, n'agbanyeghị na ọ na-agba ọsọ kacha mma nke 4:08.32. Augusto banyere 3000 m ebe ọ gbara ọsọ ọsọ ndekọ asọmpi nke 8:46.59, nke ndị Europe kacha agba ọsọ n'oge ahụ n'afọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.european-athletics.org/index.php?option=com_content&task=view&id=8746&Itemid=2|title=Augusto runs 8:46.56 at Ibero-American Champs|publisher=European Athletics|date=7 June 2010|accessdate=7 June 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100609091648/http://www.european-athletics.org/index.php?option=com_content&task=view&id=8746&Itemid=2|archivedate=9 June 2010}}</ref> Ọ gbara ndekọ Portuguese nke 9:18:54 na 3000 m steeplechase mechara n'ọnwa ahụ, gwụchaa n'azụ Marta Domínguez na [[Gran Premio de Andalucía]] . <ref>{{Cite news|author=Valiente|first=Emeterio|date=10 June 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/3000m-world-lead-for-nuria-fernandez-in-huelv|title=3000m World lead for Nuria Fernández in Huelva|publisher=IAAF|accessdate=27 April 2016}}</ref>
O dekọtara ihe kacha mma na 5000 mita na asọmpi Areva Diamond League, na-akụ ihe karịrị 20 sekọnd n'oge gara aga site na ọsọ nke 14:37.07 maka ọnọdụ ise. <ref>{{Cite web|url=https://www.germanroadraces.de/24-1-17354--preview--womens-long-distances-abeylegesse.html|title=Preview – Women's long distances: Abeylegesse aiming for the 5000m and 10000m double|work=[[European Athletics]]|publisher=German Road Race|date=25 July 2010|accessdate=27 April 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160427181733/https://www.germanroadraces.de/24-1-17354--preview--womens-long-distances-abeylegesse.html|archivedate=27 April 2016}}</ref> N'asọmpi egwuregwu asọmpi European 2010 ọ nọ n'ebe Elvan Abeylegesse nọ na 10,000. m, onye gbachara ọsọ solo ruo mmeri, mana ọ ka bụ onye nrite ọla kọpa doro anya - podium mbụ ya gwụchara n'egwuregwu ahụ na ọkwa kọntinent. <ref>{{Cite web|url=http://www.european-athletics.org/20th-european-athletics-championships-2010/abeylegesse-joins-the-greats-in-barcelona.html|title=Abeylegesse joins the greats in Barcelona|publisher=[[European Athletics]]|date=28 July 2010|accessdate=31 July 2010|archivedate=8 August 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100808014529/http://www.european-athletics.org/20th-european-athletics-championships-2010/abeylegesse-joins-the-greats-in-barcelona.html}}</ref> Ọ nọchitere anya Europe karịa 5000 m na 2010 IAAF Continental Cup mana jisiri naanị ọnọdụ nke asaa. Ngwugwu afọ ya lekwasịrị anya bụ asọmpi European Cross Country nke 2010 emere na ala ụlọ na Albufeira . O duuru n'ọsọ ahụ site n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mmalite ruo n'isi ma mee ememme n'ihu ọha nye ndị mmadụ n'ụlọ n'ikpeazụ ogologo oge, otú ahụ ka ụzọ ya hà. Mmeri ya wetakwara ụmụnwaanyị Portuguese otu ọla edo maka afọ nke atọ na-agba ọsọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.european-athletics.org/17th-spar-european-cross-country-championships/portugals-augusto-dominates-to-take-gold.html|title=SENIOR WOMEN'S FINAL: Portugal's Augusto dominates to take gold|publisher=European Athletics|date=12 December 2010|accessdate=12 December 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101215055236/http://www.european-athletics.org/17th-spar-european-cross-country-championships/portugals-augusto-dominates-to-take-gold.html|archivedate=15 December 2010}}</ref> Ọ kwụsịrị afọ ahụ site na mmeri na agbụrụ San Silvestre Vallecana 10K na Madrid, ebe o mezuru mmeri egbe-na-teepu ọzọ. <ref>{{Cite news|author=Valiente|first=Emeterio|date=1 January 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/fulfilling-favourite-roles-tadese-and-augusto|title=Fulfilling favourite roles, Tadese and Augusto prevail in Madrid|publisher=IAAF|accessdate=27 April 2016}}</ref>
Ọ meriri Anna Incerti na Roma-Ostia Half Marathon na February 2011, mana ndị Ịtali tiri ya ihe ma kwenye na nke abụọ. <ref>{{Cite news|author=Viola|first=Elena|date=27 February 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/beyu-and-incerti-win-at-roma-ostia|title=Beyu and Incerti win at Roma Ostia|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=27 April 2016}}</ref> O mere mpụta mbụ ya n'ebe dị anya marathon n'April na Marathon London 2011 wee dekọọ oge nke 2:24:33 awa maka ọnọdụ asatọ. <ref>{{Cite news|author=Brown|first=Matthew|date=17 April 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/mutai-and-keitany-dominate-and-dazzle-in-lond|title=Mutai and Keitany dominate and dazzle in London|publisher=IAAF|accessdate=27 April 2016}}</ref> Ọ bụ onye nke abụọ n'azụ onye Portuguese ibe ya na enyi ya Ana Dulce Félix na [[Austrian Women's Run|ọsọ ụmụ nwanyị Austrian]] ka ọ malitechara asọmpi ahụ na oke ọsọ ọsọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.european-athletics.org/general-news/ana-dulce-felix-beats-course-record-at-austrian-womens-run.html|title=Ana Dulce Félix beats course record at Austrian Women's Run|publisher=European Athletics|date=22 May 2011|accessdate=30 May 2011|archivedate=24 May 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110524173747/http://www.european-athletics.org/general-news/ana-dulce-felix-beats-course-record-at-austrian-womens-run.html}}</ref> Ọ bịara onye nke iri n'ime puku mmadụ iri m na asọmpi mba ụwa na 2011 . N'okporo ụzọ, ọ na-agba ọsọ na Great North Run, meriri [[Ovar Half Marathon]], ma ọ kwụsịrị na 2011 New York City Marathon .
Na njedebe marathon nke abụọ ya, o mere ihe ngosi yiri nke ahụ na Marathon London 2012, na-ewere nke asatọ n'ime obere awa abụọ na nkeji iri abụọ na ise. Augusto nọchitere anya Portugal na marathon Olympic London 2012 wee tinye nke asaa, nke mbụ n'etiti ndị Portuguese. <ref>{{Cite news|date=5 August 2012|url=http://desporto.publico.pt/Londres2012/noticia/jessica-augusto-7-na-maratona-da-etiope-gelana-1557830|title=Jéssica Augusto 7.ª na maratona da etíope Gelana|language=pt|accessdate=22 April 2013}}</ref> Nanị ọdịdị mba ụwa ya nke 2013 bịara na European Team Championship, ebe ọ bụ nke ise na 3000. m. Ọ nọ na iri kacha elu na Great North Run na Portugal Half Marathon, mana rutere n'ọgbọ egwuregwu Yokohama Women's Marathon, na-abịa nke atọ. <ref>{{Cite news|author=Marantz|first=Ken|date=17 November 2013|url=http://www.iaaf.org/news/report/fourth-japanese-marathon-victory-for-mayorova|title=Fourth Japanese Marathon victory for Mayorova in Yokohama|publisher=IAAF|accessdate=29 November 2013}}</ref>
N'agbanyeghị na ọ bụ nne ugbu a, ọ na-ezube isonye na 2016 Rio Olympic Games . <ref>{{Cite news|url=http://www.jn.pt/desporto/interior/jessica-augusto-acredita-merecer-lugar-na-maratona-5146540.html|title=Jéssica Augusto acredita merecer lugar na maratona|language=pt|work=[[Jornal de Notícias]]|date=27 April 2016|accessdate=27 April 2016}}</ref>
== Mmezu ==
[[Usòrò:Jessica_Augusto.jpg|thumb| Jéssica Augusto na 2010 Golden Spike Ostrava]]
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan=6|Representing {{POR}}
|-
|rowspan=2|1999
|rowspan=2|[[1999 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Velenje]], Slovenia
|8th
|Junior race
|13:11
|-
|bgcolor=silver|2nd
|Team
|32 pts
|-
|rowspan=2|2000
|rowspan=2|[[2000 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Santiago]], [[Chile]]
|11th (h)<ref>Did not finish in the final.</ref>
|1500m
|[[2000 World Junior Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:24.15]]
|-
|8th
|3000m
|[[2000 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres|9:33.37]]
|-
|2001
|[[2001 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Amsterdam]], [[Netherlands]]
|10th
|1500m
|[[2001 European Athletics U23 Championships – Women's 1500 metres|4:17.71]]
|-
|2003
|[[2003 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Bydgoszcz]], [[Poland]]
| —
|5000m
|[[2003 European Athletics U23 Championships – Women's 5000 metres|DNF]]
|-
|2004
|[[2004 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Huelva]], Spain
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|9:02.36
|-
|2006
|[[2006 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Ponce, Puerto Rico|Ponce]], Puerto Rico
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|9:06.74
|-
|rowspan=4|2007
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Mombasa]], Kenya
|12th
|Senior race (8 km)
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|28:21]]
|-
|[[Athletics at the 2007 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Bangkok]], Thailand
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[Athletics at the 2007 Summer Universiade – Women's 5000 metres|15:28.78]] [[List of Universiade records in athletics|CR]]
|-
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
|15th
|5000 m
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|15:24.93]]
|-
|[[2007 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]]
|[[Stuttgart]], Germany
|6th
|3000 m
|8:56.65
|-
|rowspan=5|2008
|[[2008 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Valencia]], Spain
|8th
|3000 m
|[[2008 IAAF World Indoor Championships – Women's 3000 metres|8:49.78]]
|-
|rowspan=2|[[2008 Summer Olympics|Olympics]]
|rowspan=2|[[Beijing]], China
|26th (h)
|5000 m
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 5000 metres|16:05.71]]
|-
|20th (h)
|3000 m st.
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:30.23]]
|-
|rowspan=2|[[2008 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Brussels]], Belgium
|bgcolor=silver|2nd
|Individual (8 km)
|27:54
|-
|bgcolor="gold" |1st
|Team
|29 pts
|-
|rowspan=4|2009
|[[Athletics at the 2009 Lusophony Games|Lusophony Games]]
|[[Lisbon]], Portugal
|bgcolor=gold|1st
|1500 m
|4:15.86
|-
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|11th
|3000 m st.
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:25.25]]
|-
|rowspan=2|[[2009 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Dublin]], Ireland
|4th
|Senior race (8.018 km)
|28:11
|-
|bgcolor=gold|1st
|Team
|25 pts
|-
|rowspan=8|2010
|[[2010 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Doha]], Qatar
|8th
|3000 m
|[[2010 IAAF World Indoor Championships – Women's 3000 metres|9:01.71]]
|-
|rowspan=2|[[2010 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Bydgoszcz]], Poland
|21st
|Senior race (7.759 km)
|[[2010 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|26:02]]
|-
|5th
|Team
|127 pts
|-
|rowspan=2|[[2010 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|rowspan=2|[[San Fernando, Cádiz|San Fernando, Spain]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|1500 m
|[[2010 Ibero-American Championships in Athletics – Results|4:08.32]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|[[2010 Ibero-American Championships in Athletics – Results|8:46.59]]
|-
|rowspan=2|[[2010 European Athletics Championships|European Championships]]
|rowspan=2|[[Barcelona]], Spain
|bgcolor=silver|2nd
|10,000 m
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|31:25.77]]
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|14:58.47]]
|-
|[[2010 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Albufeira]], Portugal
|bgcolor=gold|1st
|Senior race (8.17 km)
|26:52
|-
|rowspan=2|2011
|[[2011 London Marathon|London Marathon]]
|[[London]], United Kingdom
|8th
|Marathon
|2:24:33
|-
|[[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Daegu]], South Korea
|10th
|10,000 m
|[[2011 World Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|32:06.68]]
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympics]]
|[[London]], United Kingdom
|7th
|Marathon
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's marathon|2:25:11]]
|-
|2014
|[[2014 European Athletics Championships|European Athletics Championships]]
|[[Zürich]], Switzerland
|bgcolor=cc9966|3rd
|Marathon
|[[2014 European Athletics Championships – Women's Marathon|2:25:41]]
|-
|rowspan=2|2016
|[[2016 London Marathon|London Marathon]]
|[[London]], United Kingdom
|10th
|Marathon
|2:28:53
|-
|[[2016 European Athletics Championships|European Athletics Championships]]
|[[Amsterdam]], Netherlands
|bgcolor=cc9966|3rd
|Half marathon
|[[2016 European Athletics Championships – Women's half marathon|1:10:55]]
|}
=== Ihe kacha mma nkeonwe ===
* 800 mita – 2:10.59 min (2001), ime ụlọ – 2:05.97 min (2002)
* 1000 mita – 2:47.5 nkeji (2001)
* 1500 mita - 4:08.23 min (2010), ime ụlọ - 4:07.89 min (2009)
* Ọsọ Mile – 4:45.15 min (1999), ime ime – 4:32.18 min (2009)
* [[3000 mita]] – 8:41.35 nkeji (2007)
* 3000 mita steeplechase - 9:18:45 nkeji '''NR''' (2010)
* 5000 mita – 14:37.18 nkeji (2010)
* 10,000 mita – 31:15.78 nkeji (2010)
* Ọkara marathon - 1:09:58 elekere (2011)
* Marathon – 2:24:37 elekere (2014)
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.jessicaaugusto.com/homepage.asp Weebụsaịtị gọọmentị] (in Portuguese)
* Jéssica Augusto </img>
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
b5hxe0bn5k6w3atzwwttg0v6f53i4k7
Sabrina Mockenhaupt
0
54533
193110
2024-10-26T14:27:44Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1239575111|Sabrina Mockenhaupt]]"
193110
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Sabrina_Mockenhaupt_of_Germany_at_the_2012_World_Half_Marathon_Championships_in_Kavarna,_Bulgaria.jpg|thumb| Sabrina Mockenhaupt nke Germany na 2012 World Half Marathon Championship na Kavarna, Bulgaria]]
'''Sabrina Mockenhaupt''' (amuru 6 Disemba 1980 na Siegen ) bu onye oso uzo ogologo German nke mara nma na mmemme egwu na marathon . Ọ bụ onye mmeri ugboro abụọ nke Cologne Marathon ma meriekwa Marathon Frankfurt na Berlin Half Marathon . Ọ nọchitere anya Germany na asọmpi Summer Summer 2004, 2008 na 2012 ma bụrụ onye nrite ọla nchara [[3000 mita]] na asọmpi ime ụlọ nke Europe 2005 . O nwere marathon kacha mma nke 2:26:21, nke edobere na Marathon Berlin 2010.
== Ọrụ ==
Otu n'ime ihe nrite mbụ o nwetara na mba ụwa bụ nrite ọla n'ime 10,000 mita na asọmpi 2001 European Athletics U23 . Na 2002, ọ gụchara nke asatọ na [[3000 mita]] na European Indoor Championship 2002, nke iri na 10,000 mita na European Championship 2002 na nke asaa na 5000 mita na 2002 World Cup .
Na 2004, ọ gụchara nke asaa na 3000 m na asọmpi ime ụlọ nke ụwa 2004, na nke iri na ise na 10,000 m n'egwuregwu Olympic nke 2004 . Na 2005, o meriri nrite ọla na 3000 mita na 2005 European Indoor Championship, gụchara nke iri na asaa na 10,000 mita na asọmpi ụwa 2005 na nke isii na 5000 mita na 2005 World Athletics Final .
Na asọmpi European 2006 ọ gụchara nke isii na 5000 m na asatọ na 10,000 m. Ka ọ na-erule njedebe nke oge ọ gbara asọmpi na 2006 World Cup, na-emecha nke isii na 5000 mita. Ọ gụchara nke anọ na mita 3000 na asọmpi ime ụlọ nke Europe 2007 .
N'October 2007 ọ mere marathon mbụ ya na Marathon Cologne wee merie n'ọsọ ahụ na oge 2:29:33. Mockenhaupt meriri ma tozuo maka asọmpi olimpik oge okpomọkụ nke afọ 2008 na Beijing . N'egwuregwu Olympic, ọ gụchara nke iri na atọ na 10,000 mita, n'oge ọhụrụ kachasị mma nke 31:14.21 nkeji. Ọ meriri Marathon Frankfurt na Ọktoba 2008 site na ọsọ kacha mma nke 2:26:22. Nlaghachi na ihe omume Cologne na 2009 wetara ya mmeri nke abụọ na asọmpi ahụ.
Ọ meriri 2009 Berlin Half Marathon site na oge 1:08:45, ihe kacha mma nke onwe. O sochiri nke a na mmeri na asọmpi mba na 10000 mita, na-edekọ oge nke 31:27.56 nkeji. Ọ laghachiri na Berlin Half Marathon n'afọ sochirinụ mana ọ nọrọ n'ọnọdụ nke atọ na oge 1:09:57. Mockenhaupt kwuru na ọzụzụ agha oyi ya na ndị Bundeswehr mere ka ike gwụ ya na enweghị ike itinye oge dị ukwuu na ọzụzụ maka mmemme ahụ.
Ọ bịara nke abụọ n'azụ Inês Monteiro na European Cup 10000m na Marseille na June. Mgbe oge ahụ gasịrị, o debere ndekọ asọmpi iji merie 10,000 m na 2010 European Team Championship wee were aha mba karịrị 5000 m n'asọmpi asọmpi egwuregwu German nke afọ 2010 n'ọnwa na-abịa. <ref>{{Cite web|url=http://www.leichtathletik.de/results/3060_dm_bs2010_gesamt_17180710.pdf|title=110. Deutsche Leichtathletik-Meisterschaften|work=[[Deutscher Leichtathletik-Verband]]|date=18 July 2010|language=German}}</ref> Ọ banyere 10,000 m na 2010 European Athletics Championship wee gụchaa na nke isii. Ọ tụgharịrị uche ya na mpụta mbụ na Marathon Berlin na Septemba, na n'agbanyeghị na ọ tụfuru n'elu ikpo okwu na njedebe nke anọ, ọ kụpụrụ nke abụọ kacha mma na oge nke 2:26:21.
Ọ malitere oge 2011 ya n'okporo ụzọ, na-emeri mmeri na [[Rund um das Bayer-Kreuz]] 10K na Leverkusen na [[Griesheim Half Marathon]], n'agbanyeghị na ọ kwụsịrị asọmpi etiti na profaịlụ dị elu Berlin Half Marathon . Ọ rutere podium na Vienna na May na [[Austrian Women's Run|ọsọ ọsọ nke ụmụ nwanyị Austria]], na-ewere nke atọ n'azụ Ana Dulce Félix na [[Jéssica Augusto]] . Na June ọ bịara nke atọ na European Cup 10000m . Ọ gbara asọmpi na Marathon Frankfurt nke afọ 2011 na oge ngwụcha ya nke elekere 2:28:08 zuru oke iji mee ka ọ bụrụ ọkwa iri.
N'egwuregwu Olimpik Summer nke afọ 2012, ọ gụchara nke iri na asaa na mita 10000 nke ụmụ nwanyị, n'oge nke 31:50:35. Ọ meriri 10000m nke European Cup 2013 na oge 32:13.64, ihe karịrị 30 sekọnd n'ihu onye na-agba ọsọ, Christelle Daunay si France.
Ọ nọchitere anya klọb LG Sieg, ewezuga 2006 ruo 2010 mgbe ọ nọchitere anya Marathon Kölner Verein für.
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 1500 mita - 4:13.38 nkeji (2001)
* 3000 mita - 8:44.65 nkeji (2003)
* 5000 mita - 14:59.88 nkeji (2009)
* 10,000 mita - 31:14.21 nkeji (2008)
* Ọkara marathon - 1:08:45 elekere (2009)
* Marathon - 2:26:21 elekere (2010)
== Ntụaka ==
Germany na asọmpi Summer Summer 2004, 2008 na 2012 ma bụrụ onye nrite ọla nchara 3000 mita na asọmpi ime ụlọ nke Europe 2005 . O nwere marathon kachabụrụ onye nrite ọla nchara 3000 mita na asọmpi ime ụlọ nke Europe 2005 . O nwere{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
i8fc3quyyzsshdu418o11q1ky9sw21l
193111
193110
2024-10-26T14:28:01Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193111
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Sabrina_Mockenhaupt_of_Germany_at_the_2012_World_Half_Marathon_Championships_in_Kavarna,_Bulgaria.jpg|thumb| Sabrina Mockenhaupt nke Germany na 2012 World Half Marathon Championship na Kavarna, Bulgaria]]
'''Sabrina Mockenhaupt''' (amuru 6 Disemba 1980 na Siegen ) bu onye oso uzo ogologo German nke mara nma na mmemme egwu na marathon . Ọ bụ onye mmeri ugboro abụọ nke Cologne Marathon ma meriekwa Marathon Frankfurt na Berlin Half Marathon . Ọ nọchitere anya Germany na asọmpi Summer Summer 2004, 2008 na 2012 ma bụrụ onye nrite ọla nchara [[3000 mita]] na asọmpi ime ụlọ nke Europe 2005 . O nwere marathon kacha mma nke 2:26:21, nke edobere na Marathon Berlin 2010.
== Ọrụ ==
Otu n'ime ihe nrite mbụ o nwetara na mba ụwa bụ nrite ọla n'ime 10,000 mita na asọmpi 2001 European Athletics U23 . Na 2002, ọ gụchara nke asatọ na [[3000 mita]] na European Indoor Championship 2002, nke iri na 10,000 mita na European Championship 2002 na nke asaa na 5000 mita na 2002 World Cup .
Na 2004, ọ gụchara nke asaa na 3000 m na asọmpi ime ụlọ nke ụwa 2004, na nke iri na ise na 10,000 m n'egwuregwu Olympic nke 2004 . Na 2005, o meriri nrite ọla na 3000 mita na 2005 European Indoor Championship, gụchara nke iri na asaa na 10,000 mita na asọmpi ụwa 2005 na nke isii na 5000 mita na 2005 World Athletics Final .
Na asọmpi European 2006 ọ gụchara nke isii na 5000 m na asatọ na 10,000 m. Ka ọ na-erule njedebe nke oge ọ gbara asọmpi na 2006 World Cup, na-emecha nke isii na 5000 mita. Ọ gụchara nke anọ na mita 3000 na asọmpi ime ụlọ nke Europe 2007 .
N'October 2007 ọ mere marathon mbụ ya na Marathon Cologne wee merie n'ọsọ ahụ na oge 2:29:33. Mockenhaupt meriri ma tozuo maka asọmpi olimpik oge okpomọkụ nke afọ 2008 na Beijing . N'egwuregwu Olympic, ọ gụchara nke iri na atọ na 10,000 mita, n'oge ọhụrụ kachasị mma nke 31:14.21 nkeji. Ọ meriri Marathon Frankfurt na Ọktoba 2008 site na ọsọ kacha mma nke 2:26:22. Nlaghachi na ihe omume Cologne na 2009 wetara ya mmeri nke abụọ na asọmpi ahụ.
Ọ meriri 2009 Berlin Half Marathon site na oge 1:08:45, ihe kacha mma nke onwe. O sochiri nke a na mmeri na asọmpi mba na 10000 mita, na-edekọ oge nke 31:27.56 nkeji. Ọ laghachiri na Berlin Half Marathon n'afọ sochirinụ mana ọ nọrọ n'ọnọdụ nke atọ na oge 1:09:57. Mockenhaupt kwuru na ọzụzụ agha oyi ya na ndị Bundeswehr mere ka ike gwụ ya na enweghị ike itinye oge dị ukwuu na ọzụzụ maka mmemme ahụ.
Ọ bịara nke abụọ n'azụ Inês Monteiro na European Cup 10000m na Marseille na June. Mgbe oge ahụ gasịrị, o debere ndekọ asọmpi iji merie 10,000 m na 2010 European Team Championship wee were aha mba karịrị 5000 m n'asọmpi asọmpi egwuregwu German nke afọ 2010 n'ọnwa na-abịa. <ref>{{Cite web|url=http://www.leichtathletik.de/results/3060_dm_bs2010_gesamt_17180710.pdf|title=110. Deutsche Leichtathletik-Meisterschaften|work=[[Deutscher Leichtathletik-Verband]]|date=18 July 2010|language=German}}</ref> Ọ banyere 10,000 m na 2010 European Athletics Championship wee gụchaa na nke isii. Ọ tụgharịrị uche ya na mpụta mbụ na Marathon Berlin na Septemba, na n'agbanyeghị na ọ tụfuru n'elu ikpo okwu na njedebe nke anọ, ọ kụpụrụ nke abụọ kacha mma na oge nke 2:26:21.
Ọ malitere oge 2011 ya n'okporo ụzọ, na-emeri mmeri na [[Rund um das Bayer-Kreuz]] 10K na Leverkusen na [[Griesheim Half Marathon]], n'agbanyeghị na ọ kwụsịrị asọmpi etiti na profaịlụ dị elu Berlin Half Marathon . Ọ rutere podium na Vienna na May na [[Austrian Women's Run|ọsọ ọsọ nke ụmụ nwanyị Austria]], na-ewere nke atọ n'azụ Ana Dulce Félix na [[Jéssica Augusto]] . Na June ọ bịara nke atọ na European Cup 10000m . Ọ gbara asọmpi na Marathon Frankfurt nke afọ 2011 na oge ngwụcha ya nke elekere 2:28:08 zuru oke iji mee ka ọ bụrụ ọkwa iri.
N'egwuregwu Olimpik Summer nke afọ 2012, ọ gụchara nke iri na asaa na mita 10000 nke ụmụ nwanyị, n'oge nke 31:50:35. Ọ meriri 10000m nke European Cup 2013 na oge 32:13.64, ihe karịrị 30 sekọnd n'ihu onye na-agba ọsọ, Christelle Daunay si France.
Ọ nọchitere anya klọb LG Sieg, ewezuga 2006 ruo 2010 mgbe ọ nọchitere anya Marathon Kölner Verein für.
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 1500 mita - 4:13.38 nkeji (2001)
* 3000 mita - 8:44.65 nkeji (2003)
* 5000 mita - 14:59.88 nkeji (2009)
* 10,000 mita - 31:14.21 nkeji (2008)
* Ọkara marathon - 1:08:45 elekere (2009)
* Marathon - 2:26:21 elekere (2010)
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
npe18qprmv405choi4rd26hhh6h3fqi
Valeria Straneo
0
54534
193112
2024-10-26T14:28:12Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1166224087|Valeria Straneo]]"
193112
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Valeria Straneo''' (amuru 5 Eprel 1976) bu onye agba oso ogologo oge Italytali, onye meriri nrite ọla ọcha na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2013 na onye na -edekọ Italiantali na marathon .
Ọ meriri Stramilano na 2011 wee kwalite ndekọ ọkara marathon Italiantali na Roma-Ostia Half Marathon na 2012, n'agbanyeghị na akwadoghị ya n'ihi na usoro ahụ ezuteghị ụkpụrụ Fidal. <ref>{{Cite web|url=http://www.fidal.it/content/RomaOstia-da-record-Straneo-1h07-46/50157|title=Roma-Ostia da record Straneo|publisher=[[Italian Athletics Federation|FIDAL]]|language=it|date=26 February 2012|accessdate=15 April 2012}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Amụrụ na Alessandria, ọ bụ naanị mgbe ewepụsịrị splin ya, na 2010, ọ malitere iru ụkpụrụ mba nke ịgba ọsọ. Na 35 afọ, ọ họọrọ nke asatọ na 2011 Berlin Marathon na oge nke 2:26:33 awa. Nke a zutere ụkpụrụ ntozu maka egwuregwu Olympic nke 2012, mana ndị egwuregwu atọ ndị ọzọ agbagoro ọsọ ọsọ karịa ya ( Anna Incerti, Rosaria Console na [[Nadia Ejjafini]] ). <ref name="FIDAL">{{Cite web|url=http://www.fidal.it/atleta/Valeria-Straneo/dKmRk5eka2M%3D|title=Valeria Straneo|publisher=FIDAL|language=it|accessdate=15 April 2012}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://www.fidal.it/atleta/Valeria-Straneo/dKmRk5eka2M%3D "Valeria Straneo"] (in Italian). FIDAL<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 April</span> 2012</span>.</cite>
[[Category:CS1 Italian-language sources (it)]]</ref> <ref name="TIME">{{Cite web|url=http://www.fidal.it/content/La-Straneo-cerca-Londra-a-Rotterdam/50288|title=La Straneo cerca Londra a Rotterdam|publisher=FIDAL|language=it|accessdate=15 April 2012}}</ref> Agbanyeghị, ọ mebiri ndekọ Italy dị afọ 12 na Marathon Rotterdam n'April, mechaa dị ka onye gbara ọsọ na oge nke awa 2:23:44. <ref name="record">{{Cite web|url=http://www.fidal.it/content/Straneo-record-a-Rotterdam-2h23-44/50294|title=Straneo record a Rotterdam 2h23:44|publisher=FIDAL|language=it|date=15 April 2012|accessdate=15 April 2012}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://www.fidal.it/content/Straneo-record-a-Rotterdam-2h23-44/50294 "Straneo record a Rotterdam 2h23:44"] (in Italian). FIDAL. 15 April 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 April</span> 2012</span>.</cite>
[[Category:CS1 Italian-language sources (it)]]</ref> <ref>{{Cite news|author=van Hemert|first=Wim|date=25 April 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/spectacular-double-ethiopian-success-brings-h|title=Spectacular double Ethiopian success brings home 2:04 and 2:18 victories in Rotterdam|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=22 April 2012}}</ref> Marathon Turin hụrụ ka ọ gụchara nke atọ na elekere 2:27:04. <ref>{{Cite news|author=Sampaolo|first=Diego|publisher=IAAF|date=18 November 2012|url=http://www.iaaf.org/news/report/cherop-and-terer-dominate-in-turin|title=Cherop and Terer dominate in Turin|accessdate=14 February 2013}}</ref>
Straneo nọchitere anya otu egwuregwu egwuregwu mba Italy otu ugboro (na European Cross Country Championship 2011 ) wee merie ugboro abụọ na asọmpi mba . O nwere ụmụ abụọ, Leonardo (a mụrụ 2006) na Arianna (a mụrụ 2007). <ref name="FIDAL">{{Cite web|url=http://www.fidal.it/atleta/Valeria-Straneo/dKmRk5eka2M%3D|title=Valeria Straneo|publisher=FIDAL|language=it|accessdate=15 April 2012}}</ref>
== Ndekọ mba ==
* Ọkara marathon: '''1:07:46''' (</img> Ostia, 26 Febrụwarị 2012) - njide dị ugbu a. <ref name="record">{{Cite web|url=http://www.fidal.it/content/Straneo-record-a-Rotterdam-2h23-44/50294|title=Straneo record a Rotterdam 2h23:44|publisher=FIDAL|language=it|date=15 April 2012|accessdate=15 April 2012}}</ref>
* Marathon: '''2:23:44'''</img> Rotterdam, 15 Eprel 2012) - njide dị ugbu a. <ref>{{Cite web|url=http://www.fidal.it/content/Straneo-record-a-Rotterdam-2h23-44/50294|title=Straneo record a Rotterdam 2h23:44|publisher=FIDAL|language=it|date=15 April 2012|accessdate=5 February 2013}}</ref>
== Mmezu ==
{| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" width="65%"
!Afọ
! Asọmpi
! Ebe
! Nsonaazụ
! Ihe omume
! Oge
! Ihe ndetu
|-
| 2011
| align="left" | European Cross Country Championship
| align="left" |</img> [[Velenje]]
| 10th
| Cross obodo na-agba ọsọ
| 26:42
|
|-
| 2012
| align="left" | Egwuregwu Olympic
| align="left" |</img> [[London]]
| 8th
| Marathon
| 2:25:27
| Agbanwere ka ọ bụrụ 7th mgbe emechusịrị Tetyana Hamera-Shmyrko <ref name="olympic profile">{{Cite web|title=Valeria Straneo|url=https://olympics.com/en/athletes/valeria-straneo|work=Olympics|publisher=International Olympic Committee|accessdate=3 February 2022|language=en}}</ref>
|-
| rowspan="2" | 2013
| align="left" | Egwuregwu Mediterranean
| align="left" |</img> [[Mersin]]
| bgcolor="gold" | 1st
| Ọkara Marathon
| 1:11:00
|[[Usòrò:Sport_records_icon_CR.svg|22x22px]]</img>
|-
| align="left" | Asọmpi mba ụwa na egwuregwu
| align="left" |</img> [[Moscow]]
| bgcolor="silver" | Nke abụọ
| Marathon
| 2:25:58
|[[Usòrò:Sport_records_icon_SB.svg|22x22px]]</img>
|-
| 2014
| align="left" | Asọmpi European na egwuregwu
| align="left" |</img> [[Zurich]]
| bgcolor="silver" | Nke abụọ
| Marathon
| 2:25:27
|
|-
| 2016
| align="left" | Egwuregwu Olympic
| align="left" |</img> [[Rio de Janeiro]]
| nke 13 <ref name="olympic profile" />
| Marathon
| 2:29:44
|[[Usòrò:Sport_records_icon_SB.svg|22x22px]]</img>
|}
== Ọsọ ụzọ ==
* 1st - 2011 Stramilano
* 2nd - 2012 Marathon Rotterdam
== Aha obodo ==
Straneo meriri asọmpi mba asatọ na ọkwa onye isi, ọ meriri, na 36 afọ maka oge mbụ ya, asọmpi mba nke ọ bụla. <ref name="FIDAL">{{Cite web|url=http://www.fidal.it/atleta/Valeria-Straneo/dKmRk5eka2M%3D|title=Valeria Straneo|publisher=FIDAL|language=it|accessdate=15 April 2012}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://www.fidal.it/atleta/Valeria-Straneo/dKmRk5eka2M%3D "Valeria Straneo"] (in Italian). FIDAL<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 April</span> 2012</span>.</cite>
[[Category:CS1 Italian-language sources (it)]]</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.sportolimpico.it/attachments/article/224/CAMPIONESSE%20ITALIANE.pdf|title=TUTTE LE CAMPIONESSE ITALIANE – 1923/2020|publisher=sportolimpico.it|accessdate=14 April 2021}}</ref>
* Ịsọ asọmpi Ịtali
** 10,000 mita : 2013, 2020 (2)
** Ọkara marathon : 2012, 2014, 2018, 2020 (4)
* Ịtali 10km ụzọ asọmpi
** Ọsọ ụzọ 10km : 2011, 2012 (2)
== Hụkwa ==
* Ihe ndekọ Italian na egwuregwu
* Ndepụta oge niile nke Italian - Ọkara marathon
* Ndepụta oge niile nke Italian - Marathon
== Ntụaka ==
9:02.71 nkeji na [[3000 mita]], nwetara na June 2011 na [[Abashiri]] ; 15:28.44 nkeji na [[5000 metres|5000 mita]], nwetara na 2012 Olympics na [[London]] ; 31:28.71 nkeji na [[10,000 metres|10,000 mita]], nwetara na{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
l3weosouphmodr7rd8yqfqxz20wv6ni
193113
193112
2024-10-26T14:28:48Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193113
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Valeria Straneo''' (amuru 5 Eprel 1976) bu onye agba oso ogologo oge Italytali, onye meriri nrite ọla ọcha na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2013 na onye na -edekọ Italiantali na marathon .
Ọ meriri Stramilano na 2011 wee kwalite ndekọ ọkara marathon Italiantali na Roma-Ostia Half Marathon na 2012, n'agbanyeghị na akwadoghị ya n'ihi na usoro ahụ ezuteghị ụkpụrụ Fidal. <ref>{{Cite web|url=http://www.fidal.it/content/RomaOstia-da-record-Straneo-1h07-46/50157|title=Roma-Ostia da record Straneo|publisher=[[Italian Athletics Federation|FIDAL]]|language=it|date=26 February 2012|accessdate=15 April 2012}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
Amụrụ na Alessandria, ọ bụ naanị mgbe ewepụsịrị splin ya, na 2010, ọ malitere iru ụkpụrụ mba nke ịgba ọsọ. Na 35 afọ, ọ họọrọ nke asatọ na 2011 Berlin Marathon na oge nke 2:26:33 awa. Nke a zutere ụkpụrụ ntozu maka egwuregwu Olympic nke 2012, mana ndị egwuregwu atọ ndị ọzọ agbagoro ọsọ ọsọ karịa ya ( Anna Incerti, Rosaria Console na [[Nadia Ejjafini]] ). <ref name="FIDAL">{{Cite web|url=http://www.fidal.it/atleta/Valeria-Straneo/dKmRk5eka2M%3D|title=Valeria Straneo|publisher=FIDAL|language=it|accessdate=15 April 2012}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://www.fidal.it/atleta/Valeria-Straneo/dKmRk5eka2M%3D "Valeria Straneo"] (in Italian). FIDAL<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 April</span> 2012</span>.</cite>
[[Category:CS1 Italian-language sources (it)]]</ref> <ref name="TIME">{{Cite web|url=http://www.fidal.it/content/La-Straneo-cerca-Londra-a-Rotterdam/50288|title=La Straneo cerca Londra a Rotterdam|publisher=FIDAL|language=it|accessdate=15 April 2012}}</ref> Agbanyeghị, ọ mebiri ndekọ Italy dị afọ 12 na Marathon Rotterdam n'April, mechaa dị ka onye gbara ọsọ na oge nke awa 2:23:44. <ref name="record">{{Cite web|url=http://www.fidal.it/content/Straneo-record-a-Rotterdam-2h23-44/50294|title=Straneo record a Rotterdam 2h23:44|publisher=FIDAL|language=it|date=15 April 2012|accessdate=15 April 2012}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://www.fidal.it/content/Straneo-record-a-Rotterdam-2h23-44/50294 "Straneo record a Rotterdam 2h23:44"] (in Italian). FIDAL. 15 April 2012<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 April</span> 2012</span>.</cite>
[[Category:CS1 Italian-language sources (it)]]</ref> <ref>{{Cite news|author=van Hemert|first=Wim|date=25 April 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/spectacular-double-ethiopian-success-brings-h|title=Spectacular double Ethiopian success brings home 2:04 and 2:18 victories in Rotterdam|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=22 April 2012}}</ref> Marathon Turin hụrụ ka ọ gụchara nke atọ na elekere 2:27:04. <ref>{{Cite news|author=Sampaolo|first=Diego|publisher=IAAF|date=18 November 2012|url=http://www.iaaf.org/news/report/cherop-and-terer-dominate-in-turin|title=Cherop and Terer dominate in Turin|accessdate=14 February 2013}}</ref>
Straneo nọchitere anya otu egwuregwu egwuregwu mba Italy otu ugboro (na European Cross Country Championship 2011 ) wee merie ugboro abụọ na asọmpi mba . O nwere ụmụ abụọ, Leonardo (a mụrụ 2006) na Arianna (a mụrụ 2007). <ref name="FIDAL">{{Cite web|url=http://www.fidal.it/atleta/Valeria-Straneo/dKmRk5eka2M%3D|title=Valeria Straneo|publisher=FIDAL|language=it|accessdate=15 April 2012}}</ref>
== Ndekọ mba ==
* Ọkara marathon: '''1:07:46''' (</img> Ostia, 26 Febrụwarị 2012) - njide dị ugbu a. <ref name="record">{{Cite web|url=http://www.fidal.it/content/Straneo-record-a-Rotterdam-2h23-44/50294|title=Straneo record a Rotterdam 2h23:44|publisher=FIDAL|language=it|date=15 April 2012|accessdate=15 April 2012}}</ref>
* Marathon: '''2:23:44'''</img> Rotterdam, 15 Eprel 2012) - njide dị ugbu a. <ref>{{Cite web|url=http://www.fidal.it/content/Straneo-record-a-Rotterdam-2h23-44/50294|title=Straneo record a Rotterdam 2h23:44|publisher=FIDAL|language=it|date=15 April 2012|accessdate=5 February 2013}}</ref>
== Mmezu ==
{| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" width="65%"
!Afọ
! Asọmpi
! Ebe
! Nsonaazụ
! Ihe omume
! Oge
! Ihe ndetu
|-
| 2011
| align="left" | European Cross Country Championship
| align="left" |</img> [[Velenje]]
| 10th
| Cross obodo na-agba ọsọ
| 26:42
|
|-
| 2012
| align="left" | Egwuregwu Olympic
| align="left" |</img> [[London]]
| 8th
| Marathon
| 2:25:27
| Agbanwere ka ọ bụrụ 7th mgbe emechusịrị Tetyana Hamera-Shmyrko <ref name="olympic profile">{{Cite web|title=Valeria Straneo|url=https://olympics.com/en/athletes/valeria-straneo|work=Olympics|publisher=International Olympic Committee|accessdate=3 February 2022|language=en}}</ref>
|-
| rowspan="2" | 2013
| align="left" | Egwuregwu Mediterranean
| align="left" |</img> [[Mersin]]
| bgcolor="gold" | 1st
| Ọkara Marathon
| 1:11:00
|[[Usòrò:Sport_records_icon_CR.svg|22x22px]]</img>
|-
| align="left" | Asọmpi mba ụwa na egwuregwu
| align="left" |</img> [[Moscow]]
| bgcolor="silver" | Nke abụọ
| Marathon
| 2:25:58
|[[Usòrò:Sport_records_icon_SB.svg|22x22px]]</img>
|-
| 2014
| align="left" | Asọmpi European na egwuregwu
| align="left" |</img> [[Zurich]]
| bgcolor="silver" | Nke abụọ
| Marathon
| 2:25:27
|
|-
| 2016
| align="left" | Egwuregwu Olympic
| align="left" |</img> [[Rio de Janeiro]]
| nke 13 <ref name="olympic profile" />
| Marathon
| 2:29:44
|[[Usòrò:Sport_records_icon_SB.svg|22x22px]]</img>
|}
== Ọsọ ụzọ ==
* 1st - 2011 Stramilano
* 2nd - 2012 Marathon Rotterdam
== Aha obodo ==
Straneo meriri asọmpi mba asatọ na ọkwa onye isi, ọ meriri, na 36 afọ maka oge mbụ ya, asọmpi mba nke ọ bụla. <ref name="FIDAL">{{Cite web|url=http://www.fidal.it/atleta/Valeria-Straneo/dKmRk5eka2M%3D|title=Valeria Straneo|publisher=FIDAL|language=it|accessdate=15 April 2012}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[http://www.fidal.it/atleta/Valeria-Straneo/dKmRk5eka2M%3D "Valeria Straneo"] (in Italian). FIDAL<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 April</span> 2012</span>.</cite>
[[Category:CS1 Italian-language sources (it)]]</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.sportolimpico.it/attachments/article/224/CAMPIONESSE%20ITALIANE.pdf|title=TUTTE LE CAMPIONESSE ITALIANE – 1923/2020|publisher=sportolimpico.it|accessdate=14 April 2021}}</ref>
* Ịsọ asọmpi Ịtali
** 10,000 mita : 2013, 2020 (2)
** Ọkara marathon : 2012, 2014, 2018, 2020 (4)
* Ịtali 10km ụzọ asọmpi
** Ọsọ ụzọ 10km : 2011, 2012 (2)
== Hụkwa ==
* Ihe ndekọ Italian na egwuregwu
* Ndepụta oge niile nke Italian - Ọkara marathon
* Ndepụta oge niile nke Italian - Marathon
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
gwsookwzyb414j7sgh82v3xq93mvv4o
Ana Montes
0
54535
193114
2024-10-26T14:28:59Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1244774294|Ana Montes]]"
193114
wikitext
text/x-wiki
Ana Belén Montes (amuru Febụwarị 28, 1957) bu onye nyocha onye isi America na Defence Intelligence Agency na United States onye nledo n'aha gọọmentị Cuba afọ iri na asaa.<ref name="Popkin2014">{{Cite news|first=Jim|author=Popkin|url=https://www.theguardian.com/commentisfree/2014/dec/22/-sp-prison-swap-spy-us-cuban-relations-ana-montes|title=Two double agents, a prison swap and the code from outer space: did this spy-v-spy duel save US-Cuban relations|work=[[The Guardian]]|date=December 22, 2014}}</ref>
E jidere Montes na Septemba 21, 2001, e mesịakwa boro ya ebubo ịgba izu nzuzo maka gọọmentị Cuba. Montes kwetara ikpe nledo na, n'October 2002, a mara ya ikpe ịga mkpọrọ afọ 25 ka ọ ga-esochi oge nyocha nke afọ ise.[1][2] A tọhapụrụ ya na Jenụwarị 6, 2023, mgbe ọ jere ozi n'ụlọ mkpọrọ afọ 20..<ref>{{Cite news|date=January 7, 2023|title=Cuba spy Ana Belen Montes released after 20 years behind bars|language=en|work=Reuters|url=https://www.reuters.com/world/americas/cuba-spy-ana-belen-montes-released-after-20-years-behind-bars-2023-01-07/|accessdate=January 7, 2023}}</ref>
== Mbido ndụ na ọrụ ==
A mụrụ Montes na Nuremberg, West Germany, ebe ezigara nna ya Alberto Montes ka ọ bụrụ dọkịta ndị agha US.[1] Ezinụlọ ya sitere na mpaghara Asturian nke Spen, na nne na nna ya ochie kwagara Puerto Rico.[2] Ezinụlọ ahụ mechara biri na Topeka, Kansas, wee biri na Towson, Maryland, bụ ebe ọ gụsịrị akwụkwọ na Loch Raven High School na 1975. Na 1979, ọ nwetara akara ugo mmụta na ihe gbasara mba ofesi na Mahadum Virginia, wee gụchaa nzere masta na Johns. Ụlọ akwụkwọ mahadum Hopkins nke Advanced International Studies na 1988.<ref name="Popkin2013">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/|title=Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her.|author=Popkin|first=Jim|work=[[Washington Post Magazine]]|date=April 18, 2013|accessdate=August 7, 2016}}</ref>
Nwanne na nwanne Montes, Tito na Lucy, ghọrọ ndị ọrụ Federal Bureau of Investigation.[1] Tito bụ onye nnọchi anya FBI pụrụ iche, [1] na Lucy bụ onye nyocha na onye ntụgharị asụsụ FBI ogologo oge.[1][2] Onye bụbu enyi nwoke Ana Montes, Roger Corneretto, bụ onye ọrụ ọgụgụ isi na Cuba maka Pentagon.<ref name="Popkin2013" />
[[Usòrò:AnaMontesGeorgeTenet.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|Ana Montes na-anata asambodo nke ọdịiche site n'aka onye nduzi CIA George Tenet, 1997]]
Montes sonyeere Defence Intelligence Agency (DIA) na Septemba 1985 ka ọ rụchara ọrụ maka Ngalaba Ikpe Ziri Ezi na United States. Ọrụ mbụ ya bụ na Bolling Air Force Base na Washington, ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka ọkachamara nyocha ọgụgụ isi. N'afọ 1992, a họọrọ Montes maka Mmemme Analyst Exceptional nke DIA, ma mesịa gaa Cuba ka ọ mụọ ndị agha Cuban. <ref name="Popkin2013">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/|title=Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her.|author=Popkin|first=Jim|work=[[Washington Post Magazine]]|date=April 18, 2013|accessdate=August 7, 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPopkin2013">Popkin, Jim (April 18, 2013). [https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/ "Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her"]. ''[[The Washington Post|Washington Post Magazine]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 7,</span> 2016</span>.</cite></ref>
Tupu e jide ya, ọ biri n'ụlọ nwere ọnụ ụlọ abụọ na mpaghara Cleveland Park nke [[Washington, D.C.]]<ref name="Popkin2013">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/|title=Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her.|author=Popkin|first=Jim|work=[[Washington Post Magazine]]|date=April 18, 2013|accessdate=August 7, 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPopkin2013">Popkin, Jim (April 18, 2013). [https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/ "Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her"]. ''[[The Washington Post|Washington Post Magazine]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 7,</span> 2016</span>.</cite></ref>
Montes gara n'ihu ngwa ngwa site na ọkwa na DIA wee ghọọ onye nyocha Cuban kachasị elu. <ref>{{Cite web|url=https://www.fbi.gov/history/famous-cases/ana-montes-cuba-spy|title=Ana Montes: Cuban Spy|work=Federal Bureau of Investigation|language=en-us|accessdate=January 24, 2018}}</ref> Ndị ọrụ ibe ya lere ya anya dị ka onye nwere ọrụ na onye a pụrụ ịdabere na ya, ha kwukwara na àgwà ya "enweghị isi". Ndị ọkàiwu mechara kwuo na Montes na-arụrụ ndị Cuba ọrụ mgbe ọ sonyeere DIA na 1985.<ref name="Popkin2013">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/|title=Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her.|author=Popkin|first=Jim|work=[[Washington Post Magazine]]|date=April 18, 2013|accessdate=August 7, 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPopkin2013">Popkin, Jim (April 18, 2013). [https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/ "Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her"]. ''[[The Washington Post|Washington Post Magazine]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 7,</span> 2016</span>.</cite></ref>
== Nledo ==
Ndị ọgụgụ isi Cuban natara Montes mgbe ọ bụ nwa akwụkwọ mahadum na Mahadum Johns Hopkins na 1980s. Ọ bịara mara ụmụ akwụkwọ ndị ọzọ maka echiche ya siri ike iji kwado mmegharị aka ekpe nke Latin America dịka Sandinista National Liberation Front na Nicaragua. Otu onye Cuban mechara bịakwute ya. Mgbe ọ nwetasịrị ya, ndị ọrụ ọgụgụ isi Cuban zụrụ ya ka ọ gbasoo ọrụ na Defence Intelligence Agency.<ref name="TrueBeliever">{{Cite book|author=Carmichael|first=Scott|title=True Believer: Inside the Investigation and Capture of Ana Montes, Cuba's Master Spy|date=March 3, 2007|publisher=Naval Institute Press|location=Annapolis, Maryland|isbn=978-1-59-114100-6}}</ref><ref name="Popkin2013">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/|title=Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her.|author=Popkin|first=Jim|work=[[Washington Post Magazine]]|date=April 18, 2013|accessdate=August 7, 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPopkin2013">Popkin, Jim (April 18, 2013). [https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/ "Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her"]. ''[[The Washington Post|Washington Post Magazine]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 7,</span> 2016</span>.</cite></ref>
N'akwụkwọ ebubo ha, ndị ọkàiwu gọọmentị etiti kwuru, sị: <ref name="Popkin2013">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/|title=Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her.|author=Popkin|first=Jim|work=[[Washington Post Magazine]]|date=April 18, 2013|accessdate=August 7, 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPopkin2013">Popkin, Jim (April 18, 2013). [https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/ "Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her"]. ''[[The Washington Post|Washington Post Magazine]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 7,</span> 2016</span>.</cite></ref>
N'oge nyocha megide ya, e kpebiri na Montes nyere Cuban Intelligence Directorate ọtụtụ ozi nzuzo, gụnyere njirimara nke ndị nledo US anọ na Cuba. N'afọ 2007, onye ọrụ nzuzo nke American DIA Scott W. Carmichael kwuru n'ihu ọha na ọ bụ Ana Montes gwara ndị ọrụ nzuzo nke Cuban banyere ogige nzuzo nke ndị agha US na El Salvador. <ref name="TrueBeliever">{{Cite book|author=Carmichael|first=Scott|title=True Believer: Inside the Investigation and Capture of Ana Montes, Cuba's Master Spy|date=March 3, 2007|publisher=Naval Institute Press|location=Annapolis, Maryland|isbn=978-1-59-114100-6}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFCarmichael2007">Carmichael, Scott (March 3, 2007). ''True Believer: Inside the Investigation and Capture of Ana Montes, Cuba's Master Spy''. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-59-114100-6|<bdi>978-1-59-114100-6</bdi>]].</cite></ref><ref name="Bill Gertz">{{Cite news|url=https://www.washingtontimes.com/news/2007/mar/14/20070314-110701-3092r/|title=DIA official warns about Cuban spies|author=Gertz|first=Bill|work=[[The Washington Times]]|date=March 14, 2007|accessdate=August 7, 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGertz2007">Gertz, Bill (March 14, 2007). [https://www.washingtontimes.com/news/2007/mar/14/20070314-110701-3092r/ "DIA official warns about Cuban spies"]. ''[[The Washington Times]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 7,</span> 2016</span>.</cite></ref> Carmichael kwuru na Montes maara banyere ịdị adị nke ogige Ndị Agha Pụrụ Iche n'ihi na ọ gara ya naanị izu ole na ole tupu ndị agha nnupụisi nke Farabundo Martí National Liberation Front (FMLN) wakpo ogige ahụ na 1987. <ref name="Bill Gertz" />
Carmichael, onye duziri nyocha DIA nke Montes, kpọrọ ya dịka onye kpatara ọnwụ Green Beret Sergeant Gregory A. Fronius, onye e gburu na El Paraíso, El Salvador, na Machị 31, 1987, n'oge mwakpo FMLN.<ref name="Bill Gertz">{{Cite news|url=https://www.washingtontimes.com/news/2007/mar/14/20070314-110701-3092r/|title=DIA official warns about Cuban spies|author=Gertz|first=Bill|work=[[The Washington Times]]|date=March 14, 2007|accessdate=August 7, 2016}}</ref> Carmichael kọwara mmebi nke Montes kpatara DIA na ụlọ ọrụ nzuzo ndị ọzọ dị na United States dị ka "ihe dị njọ" ma kwuo na ọ mebiri "usoro ihe omume nnweta pụrụ iche" nke e zoro ezo ọbụna n'aka ya, onye nchọpụta na ikpe ya.<ref name="TrueBeliever">{{Cite book|author=Carmichael|first=Scott|title=True Believer: Inside the Investigation and Capture of Ana Montes, Cuba's Master Spy|date=March 3, 2007|publisher=Naval Institute Press|location=Annapolis, Maryland|isbn=978-1-59-114100-6}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFCarmichael2007">Carmichael, Scott (March 3, 2007). ''True Believer: Inside the Investigation and Capture of Ana Montes, Cuba's Master Spy''. Annapolis, Maryland: Naval Institute Press. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-59-114100-6|<bdi>978-1-59-114100-6</bdi>]].</cite></ref>
[[Usòrò:AnaMontescheatsheet.jpg|thumb|Encryption/decryption "aghụghọ" nke Montes ji]]
Carmichael gara n'ihu kwuo na, n'adịghị ka ọtụtụ ndị ọrụ nzuzo nke US, o kwenyere na ntinye moles na DIA abụghị ihe pụrụ iche, kama iwu, nakwa na ndị ọrụ nzuzo Cuban nwere ọtụtụ ndị nledo na ndị na-eme ihe ike n'ime ụlọ ọrụ nzuzo nke United States.<ref name="Bill Gertz">{{Cite news|url=https://www.washingtontimes.com/news/2007/mar/14/20070314-110701-3092r/|title=DIA official warns about Cuban spies|author=Gertz|first=Bill|work=[[The Washington Times]]|date=March 14, 2007|accessdate=August 7, 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGertz2007">Gertz, Bill (March 14, 2007). [https://www.washingtontimes.com/news/2007/mar/14/20070314-110701-3092r/ "DIA official warns about Cuban spies"]. ''[[The Washington Times]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 7,</span> 2016</span>.</cite></ref>
N'afọ 2004, ebubo gọọmentị etiti kwuru na onye ọrụ Cuban ọzọ, Marta Rita Velázquez, onye bụ onye ọrụ iwu na United States Agency for International Development, nyere Montes aka ma na-ebo ya ebubo na ọ kpọbatara Montes n'ọrụ nledo. E wepụtara ebubo gọọmentị etiti n'ọnwa Eprel afọ 2013. Velázquez anọwo na-anọghị na United States kemgbe afọ 2002, o doro anya na Sweden, nke na-enweghị nkwekọrịta mgbapụta na United States maka ikpe ndị nledo.<ref>{{Cite news|title=Charge in Cuban spy case unsealed, accusing ex-State Dept. officer of conspiracy|url=http://www.washingtonpost.com/politics/courts_law/charge-in-9-year-old-cuban-spy-case-unsealed-accusing-ex-state-dept-officer-of-conspiracy/2013/04/25/b567a192-ade5-11e2-b240-9ef3a72c67cc_story.html|work=[[The Washington Post]]|date=April 25, 2013}}</ref>
== Njide ==
Ndị Federal Bureau of Investigation jidere Montes n'ọfịs ya na Septemba 21, 2001. Ndị ọkàiwu kwuru na Montes maara ihe nzuzo banyere mwakpo Ndị agha US na-abịanụ na Afghanistan n'ọnwa Ọktoba afọ 2001 nakwa na ha achọghị ka ọ kpughee ozi a nye ndị iro.<ref name="Popkin2013">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/|title=Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her.|author=Popkin|first=Jim|work=[[Washington Post Magazine]]|date=April 18, 2013|accessdate=August 7, 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPopkin2013">Popkin, Jim (April 18, 2013). [https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/ "Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her"]. ''[[The Washington Post|Washington Post Magazine]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 7,</span> 2016</span>.</cite></ref>
N'afọ 2002, Montes kwetara na ikpe mara ya maka ebubo nke gaara ebute ntaramahụhụ ọnwụ mana a mara ya ikpe ịga mkpọrọ afọ iri abụọ na ise n'ọnwa Ọktoba n'otu afọ ahụ mgbe ọ nabatara nkwekọrịta arịrịọ ya na gọọmentị US.<ref name="Popkin2013">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/|title=Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her.|author=Popkin|first=Jim|work=[[Washington Post Magazine]]|date=April 18, 2013|accessdate=August 7, 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPopkin2013">Popkin, Jim (April 18, 2013). [https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/ "Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her"]. ''[[The Washington Post|Washington Post Magazine]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 7,</span> 2016</span>.</cite></ref> N'oge a na-ekpe ikpe, Montes kọwara iwu US megide Cuba dị ka obi ọjọọ na ikpe na-ezighị ezi ma kwuo "M chere na ọ dị m mkpa inyere agwaetiti ahụ aka ichebe onwe ya pụọ na mbọ anyị na-agba iji tinye ụkpụrụ anyị na usoro ndọrọ ndọrọ ọchịchị anyị na ya". <ref>{{Cite web|title=Cuba spy Ana Belen Montes released after 20 years behind bars|url=https://www.reuters.com/world/americas/cuba-spy-ana-belen-montes-released-after-20-years-behind-bars-2023-01-07/|work=Reuters|accessdate=10 September 2023|language=en|date=7 January 2023}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.miamiherald.com/opinion/issues-ideas/article1978099.html|title=New revelations about Cuban spy Ana Montes|author=Latell|first=Brian|work=[[Miami Herald]]|date=August 2, 2014|accessdate=August 7, 2016}}</ref> Mgbe ọ rịọrọ ikpe mara ya, Montes gwara ndị CIA na ọ chọrọ ichebe Cuba na United States nakwa na o kwenyere na "ụwa niile bụ otu mba. " N'akwụkwọ ozi 2013 o si n'ụlọ mkpọrọ nye enyi ya, Montos dere na "ekwere m na omume nke nledo bụ ihe gbasara. Ọrụ ahụ na-arara mmadụ nye mgbe niile, ụfọdụ ndị na-ekiri ihe ga-eche na ọ ziri ezi na ndị ọzọ abụghị, n'ọnọdụ ọ bụla. "<ref name="Popkin2014">{{Cite news|first=Jim|author=Popkin|url=https://www.theguardian.com/commentisfree/2014/dec/22/-sp-prison-swap-spy-us-cuban-relations-ana-montes|title=Two double agents, a prison swap and the code from outer space: did this spy-v-spy duel save US-Cuban relations|work=[[The Guardian]]|date=December 22, 2014}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPopkin2014">Popkin, Jim (December 22, 2014). [https://www.theguardian.com/commentisfree/2014/dec/22/-sp-prison-swap-spy-us-cuban-relations-ana-montes "Two double agents, a prison swap and the code from outer space: did this spy-v-spy duel save US-Cuban relations"]. ''[[Onye nche|The Guardian]]''.</cite></ref><ref name="Popkin2014" />
== Ịnọrọ n'Ụlọ Mkpọrọ ==
[[Usòrò:FMCCarswelllargeimage.jpg|thumb|FMC Carswell, ebe a tụrụ Montes mkpọrọ]]
A tụrụ Montes mkpọrọ na FMC Carswell na Fort Worth, Texas.<ref name="Popkin2013">{{Cite news|url=https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/|title=Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her.|author=Popkin|first=Jim|work=[[Washington Post Magazine]]|date=April 18, 2013|accessdate=August 7, 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFPopkin2013">Popkin, Jim (April 18, 2013). [https://www.washingtonpost.com/sf/feature/wp/2013/04/18/ana-montes-did-much-harm-spying-for-cuba-chances-are-you-havent-heard-of-her/ "Ana Montes did much harm spying for Cuba. Chances are, you haven't heard of her"]. ''[[The Washington Post|Washington Post Magazine]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">August 7,</span> 2016</span>.</cite></ref> FMC Carswell depụtara site na Federal Bureau of Prisons dị ka ụlọ ọrụ dị n'akụkụ ugwu ọwụwa anyanwụ nke Naval Air Station, Joint Reserve Base, Fort Worth, nke na-enye ndị inyom na-emebi iwu ọrụ ahụike na nke uche.
E depụtara Montes dị ka FMC Register #25037-016. A tọhapụrụ ya na Jenụwarị 6, 2023. <ref>{{Cite web|url=https://www.bop.gov/inmateloc/|title=Federal Bureau of Prisons Inmate Locator|author=<!--Not stated-->|work=Federal Bureau of Prisons|publisher=United States Department of Justice|accessdate=April 18, 2020|quote=BOP Register Number: 25037-016}}</ref> Ebe a tọhapụrụ ya, a ga-enyocha ya, gụnyere ojiji ịntanetị ya, ruo afọ ise. A gaghị ekwe ka Montes kpọtụrụ "ndị ọrụ mba ọzọ" ma ọ bụ rụọ ọrụ maka gọọmentị US "na-enweghị ikike".<ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-us-canada-64200872|title=Ana Montes: Top spy freed in US after more than 20 years|first=Matt|author=Murphy|work=BBC|accessdate=January 8, 2023|date=January 8, 2023}}</ref>
Ọ na-ebi na Puerto Rico ugbu a ma na-aga n'ihu na-ekwu okwu megide mmachibido iwu US megide Cuba.
== Hụkwa ==
* Kendall Myers
* Manuel Rocha
== Ịgụ ihe ọzọ ==
* {{Cite book|author=Popkin|first=Jim|title=Code Name Blue Wren: The True Story of America's Most Dangerous Female Spy—and the Sister She Betrayed|date=3 January 2023|publisher=Harlequin|isbn=978-0-3697-3423-5|url=https://books.google.com/books?id=v5JoEAAAQBAJ|language=en}}<ref>{{Cite news|title=Transcript: Jim Popkin, Author "Code Name Blue Wren"|url=https://www.washingtonpost.com/washington-post-live/2023/01/05/transcript-jim-popkin-author-code-name-blue-wren/|accessdate=15 January 2023|work=Washington Post}}</ref>
* {{Cite book|author=Carmichael|first=Scott|title=True Believer: Inside the Investigation and Capture of Ana Montes, Cuba's Master Spy|date=1 October 2009|publisher=Naval Institute Press|isbn=978-1-61251-253-2|url=https://books.google.com/books?id=x4JTOaOBhl0C|language=en}}
* {{Cite web|url=https://archives.fbi.gov/archives/news/stories/2008/september/montes_091209|title=FBI 100 The Case of the Cuban Spy|publisher=[[Federal Bureau of Investigation]]}}
* {{Cite news|author=Marquis|first=Christopher|url=https://www.nytimes.com/2001/10/20/international/americas/20CUBA.html|title=U.S. Restricts Cuban Diplomats in Capital After Spy Charges|work=[[The New York Times]]|date=October 20, 2001|accessdate=January 27, 2014}}
* Undersecretary of State John Bolton, CBS News interview, May 11, 2002
* {{Cite web|first=Cereijo|author=Manuel|url=https://www.latinamericanstudies.org/espionage/montes-chronicle.htm|title=Ana Belen Montes: The chronicle of an American Spy for the Cuban Government|work=LatinAmericanStudies.org}}
* {{Cite news|url=https://www.latinamericanstudies.org/espionage/montes-statement.htm|title=Statement by Ana Belen Montes, who received 25-year sentence for spying for Cuba|work=[[Miami Herald]]|date=October 16, 2002}}
== Ihe odide ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
d74vgijsmaoophj9yxsfd52dw8elbvf
Anna Incerti
0
54536
193115
2024-10-26T14:31:14Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1215607351|Anna Incerti]]"
193115
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Anna Carmela Incerti''' (amuru 19 Jenuarị 1980 na Palermo ) bu onye agba oso ogologo oge Italy nke puru iche na marathon . Ọ nọchitere anya Italy na marathon na European, World and [[Egwuregwu Olympic|Olympic]] -level. Ọ meriri ọla kọpa na ihe omume na 2010 European Championship, emechara kwalite ya na ọlaọcha wee bụrụ ọla edo.
== Akụkọ ndụ ==
Ọ bụ 2003 mmeri nke Florence Marathon, nke mere ya onye mmeri marathon Ịtali maka afọ ahụ. O nwetakwara ihe nrite ọla na mita 10,000 na 2003 Summer Universiade . Incerti malitere ilekwasị anya n'ebe dị anya wee tọọ onye kacha mma na marathon na asọmpi egwuregwu 2006 nke European, na-agba ọsọ oge 2:32:53 maka ọnọdụ itoolu. Ọ gụchara nke iri na asaa n'ebe dị anya na asọmpi mba ụwa na 2007 .
Ọ nọchitere anya Italy na asọmpi Beijing 2008 wee bịa nke iri na anọ na marathon jiri ọsọ kacha mma nke onwe ya bụ 2:30:55 awa. Mgbe afọ ahụ gasịrị, ọ meriri Marathon Milan na oge ọhụrụ kachasị mma nke 2:27:42 wee jiri ndekọ ndekọ Italy gụchaa oge ahụ nke 32:1. nkeji maka 10K na [[:es:San Silvestre Barcelonesa|San Silvestre Barcelona]] .
Incerti meriri Roma-Ostia Half Marathon na Maachị 2009 wee nweta aha ọkara marathon na egwuregwu Mediterranean 2009 na Pescara . <ref>{{Cite news|author=Sampaolo|first=Diego|date=4 July 2009|url=http://www.iaaf.org/news/news/cusma-double-sdiri-shows-solid-form-again-829|title=Cusma double; Sdiri shows solid form again, 8.29m - Mediterranean Games, Day 4|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=26 April 2016}}</ref> N'asọmpi asọmpi European Athletics 2010 ọ meriri ihe nrite ọla n'ọsọ marathon, mana emesịa kwalite ya na ọla ọcha (na-esochi onye mmeri agbụrụ Živilė Balčiūnaitė maka mmejọ doping), wee nweta nrite ọla edo (na-esochi ntozu nke onye na-agba ọsọ. elu Nailiya Yulamanova ). <ref>{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/sport/olympics/athletics/9373488/London-2012-Olympics-Russian-athletics-trio-banned-for-doping-offences.html|title=London 2012 Olympics: Russian athletics trio banned for doping offences|work=Daily Telegraph|date=3 July 2012|accessdate=7 July 2012}}</ref>
Ọ gbara ọsọ na 2011 Osaka Ladies Marathon wee kwalite oge ya kacha mma ruo 2:27:33, na-abịa na ebe anọ. Ọ mekwara ka ọkara marathon ya kacha mma n'oge na-adịghị anya, meriri [[Jéssica Augusto|Jessica Augusto]] iji gbachitere na Roma-Ostia na oge 1:09:06 - nke bụkwa akwụkwọ ndekọ ọhụrụ. <ref>{{Cite news|author=Viola|first=Elena|date=27 February 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/beyu-and-incerti-win-at-roma-ostia|title=Beyu and Incerti win at Roma Ostia|publisher=IAAF|accessdate=26 April 2016}}</ref> Mgbe ọzụzụ ọzụzụ dị elu na Ifrane dị na Morocco, ọ gbara ọsọ na ọkara marathon nke Stramilano, mana ọ chere na ọ nọkwasịrị n'ọkwa nke abụọ n'azụ [[Ababel Yeshaneh]] emeghị nke ọma. <ref name="Stram11">{{Cite news|author=Sampaolo|first=Diego|date=27 February 2011|url=http://www.iaaf.org/news/kind=100/newsid=59639.html|title=Kisorio wins 40th edition of Stramilano Half Marathon in 60:03|publisher=IAAF|accessdate=28 March 2011}}</ref> O kpebiri ịbanye na Marathon Berlin nke afọ 2011 wee gbaa ọsọ kacha mma nke 2:25:32. <ref>{{Cite news|author=Butcher|first=Pat|date=25 September 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/makau-stuns-with-20338-marathon-world-record|title=Makau stuns with 2:03:38 Marathon World record in Berlin!|publisher=IAAF|accessdate=26 April 2016}}</ref> Ọ gbara ọsọ ruo Valeria Straneo na Stramilano na 2012 ma bụrụ nke ise na mpaghara Rome-Ostia asọmpi. <ref>{{Cite news|author=Sampaolo|first=Diego|date=25 March 2012|accessdate=26 April 2016|url=http://www.iaaf.org/news/news/jarso-and-straneo-beat-the-heat-at-the-strami|title=Jarso and Straneo beat the heat at the Stramilano|publisher=IAAF}}</ref>
Ọ lụrụ onye na-agba ọsọ marathon ibe ya Stefano Scaini . <ref name="Stram11">{{Cite news|author=Sampaolo|first=Diego|date=27 February 2011|url=http://www.iaaf.org/news/kind=100/newsid=59639.html|title=Kisorio wins 40th edition of Stramilano Half Marathon in 60:03|publisher=IAAF|accessdate=28 March 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSampaolo2011">Sampaolo, Diego (27 February 2011). [http://www.iaaf.org/news/kind=100/newsid=59639.html "Kisorio wins 40th edition of Stramilano Half Marathon in 60:03"]. IAAF. [https://web.archive.org/web/20110430100554/http://www.iaaf.org/news/kind%3D100/newsid%3D59639.html Archived] from the original on 30 April 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 March</span> 2011</span>.</cite></ref>
== Mmezu ==
{| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" width="55%"
!Afọ
! Asọmpi
! Ebe
! Ọnọdụ
! Ihe omume
! Oge
! Ihe ndetu
|-
| 2003
| align="left" | Universiade
| align="left" |</img> [[Daegu]]
| bgcolor="cc9966" | Nke atọ
| 10,000 m
| 33:49,71
|
|-
| 2006
| align="left" | Asọmpi European
| align="left" |</img> [[Gothenburg]]
| 9th
| Marathon
| 2:32:53
|
|-
| 2007
| align="left" | Asọmpi mba ụwa
| align="left" |</img> [[Osaka]]
| 17th
| Marathon
| 2:36:36
|
|-
| 2008
| align="left" | Egwuregwu Olympic
| align="left" |</img> [[Beijing]]
| 14th
| Marathon
| 2:30:55
|
|-
| 2009
| align="left" | Egwuregwu Mediterranean
| align="left" |</img> [[Pescara]]
| bgcolor="gold" | 1st
| Ọkara marathon
| 1:12:25
|
|-
| 2010
| align="left" | Asọmpi European
| align="left" |</img> [[Barcelona]]
| bgcolor="gold" | 1st
| Marathon
| [[2010 European Athletics Championship - Women's Marathon|2:32:48]]
|
|-
| 2014
| align="left" | Asọmpi European
| align="left" |</img> [[Zürich]]
| 6th
| Marathon
| 2:29:58
|
|}
== Aha obodo ==
[[Usòrò:Anna_Incerti_(2015_NYC_Marathon).jpg|thumb|318x318px| Anna Incerti na 2015 New York City Marathon]]
O meriri asọmpi mba isii.
* Ịsọ asọmpi Ịtali
** 10,000 mita: 2009 (1)
** Ụzọ 10km : 2015 (1)
** Ọkara marathon: 2007, 2008, 2019 (3)
** Marathon: 2003 (1)
== Hụkwa ==
* Ịtali oge niile ndepụta - 5000 mita
* Ndepụta oge niile nke Italian - Ọkara marathon
* Ndepụta oge niile nke Italian - Marathon
* Ịtali otu na-agba ọsọ mmemme
== Ntụaka ==
nwetakwara ihe nrite ọla na mita 10,000 na 2003 Summer Universiade . Incerti malitere ilekwasị anya n'ebe dị anya wee tọọ onye kacha mma na marathon na asọmpi egwuregwu 2006 nke European, na-agba ọsọ oge 2:32:53 maka ọnọdụ itoolu. Ọ gụchara nke iri na asaa n'ebe dị anya na asọmpi mba ụwa na 2007 .{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jgyda4ornyb0fljx0taprllymmvx5dm
193116
193115
2024-10-26T14:31:30Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193116
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Anna Carmela Incerti''' (amuru 19 Jenuarị 1980 na Palermo ) bu onye agba oso ogologo oge Italy nke puru iche na marathon . Ọ nọchitere anya Italy na marathon na European, World and [[Egwuregwu Olympic|Olympic]] -level. Ọ meriri ọla kọpa na ihe omume na 2010 European Championship, emechara kwalite ya na ọlaọcha wee bụrụ ọla edo.
== Akụkọ ndụ ==
Ọ bụ 2003 mmeri nke Florence Marathon, nke mere ya onye mmeri marathon Ịtali maka afọ ahụ. O nwetakwara ihe nrite ọla na mita 10,000 na 2003 Summer Universiade . Incerti malitere ilekwasị anya n'ebe dị anya wee tọọ onye kacha mma na marathon na asọmpi egwuregwu 2006 nke European, na-agba ọsọ oge 2:32:53 maka ọnọdụ itoolu. Ọ gụchara nke iri na asaa n'ebe dị anya na asọmpi mba ụwa na 2007 .
Ọ nọchitere anya Italy na asọmpi Beijing 2008 wee bịa nke iri na anọ na marathon jiri ọsọ kacha mma nke onwe ya bụ 2:30:55 awa. Mgbe afọ ahụ gasịrị, ọ meriri Marathon Milan na oge ọhụrụ kachasị mma nke 2:27:42 wee jiri ndekọ ndekọ Italy gụchaa oge ahụ nke 32:1. nkeji maka 10K na [[:es:San Silvestre Barcelonesa|San Silvestre Barcelona]] .
Incerti meriri Roma-Ostia Half Marathon na Maachị 2009 wee nweta aha ọkara marathon na egwuregwu Mediterranean 2009 na Pescara . <ref>{{Cite news|author=Sampaolo|first=Diego|date=4 July 2009|url=http://www.iaaf.org/news/news/cusma-double-sdiri-shows-solid-form-again-829|title=Cusma double; Sdiri shows solid form again, 8.29m - Mediterranean Games, Day 4|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=26 April 2016}}</ref> N'asọmpi asọmpi European Athletics 2010 ọ meriri ihe nrite ọla n'ọsọ marathon, mana emesịa kwalite ya na ọla ọcha (na-esochi onye mmeri agbụrụ Živilė Balčiūnaitė maka mmejọ doping), wee nweta nrite ọla edo (na-esochi ntozu nke onye na-agba ọsọ. elu Nailiya Yulamanova ). <ref>{{Cite news|url=https://www.telegraph.co.uk/sport/olympics/athletics/9373488/London-2012-Olympics-Russian-athletics-trio-banned-for-doping-offences.html|title=London 2012 Olympics: Russian athletics trio banned for doping offences|work=Daily Telegraph|date=3 July 2012|accessdate=7 July 2012}}</ref>
Ọ gbara ọsọ na 2011 Osaka Ladies Marathon wee kwalite oge ya kacha mma ruo 2:27:33, na-abịa na ebe anọ. Ọ mekwara ka ọkara marathon ya kacha mma n'oge na-adịghị anya, meriri [[Jéssica Augusto|Jessica Augusto]] iji gbachitere na Roma-Ostia na oge 1:09:06 - nke bụkwa akwụkwọ ndekọ ọhụrụ. <ref>{{Cite news|author=Viola|first=Elena|date=27 February 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/beyu-and-incerti-win-at-roma-ostia|title=Beyu and Incerti win at Roma Ostia|publisher=IAAF|accessdate=26 April 2016}}</ref> Mgbe ọzụzụ ọzụzụ dị elu na Ifrane dị na Morocco, ọ gbara ọsọ na ọkara marathon nke Stramilano, mana ọ chere na ọ nọkwasịrị n'ọkwa nke abụọ n'azụ [[Ababel Yeshaneh]] emeghị nke ọma. <ref name="Stram11">{{Cite news|author=Sampaolo|first=Diego|date=27 February 2011|url=http://www.iaaf.org/news/kind=100/newsid=59639.html|title=Kisorio wins 40th edition of Stramilano Half Marathon in 60:03|publisher=IAAF|accessdate=28 March 2011}}</ref> O kpebiri ịbanye na Marathon Berlin nke afọ 2011 wee gbaa ọsọ kacha mma nke 2:25:32. <ref>{{Cite news|author=Butcher|first=Pat|date=25 September 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/makau-stuns-with-20338-marathon-world-record|title=Makau stuns with 2:03:38 Marathon World record in Berlin!|publisher=IAAF|accessdate=26 April 2016}}</ref> Ọ gbara ọsọ ruo Valeria Straneo na Stramilano na 2012 ma bụrụ nke ise na mpaghara Rome-Ostia asọmpi. <ref>{{Cite news|author=Sampaolo|first=Diego|date=25 March 2012|accessdate=26 April 2016|url=http://www.iaaf.org/news/news/jarso-and-straneo-beat-the-heat-at-the-strami|title=Jarso and Straneo beat the heat at the Stramilano|publisher=IAAF}}</ref>
Ọ lụrụ onye na-agba ọsọ marathon ibe ya Stefano Scaini . <ref name="Stram11">{{Cite news|author=Sampaolo|first=Diego|date=27 February 2011|url=http://www.iaaf.org/news/kind=100/newsid=59639.html|title=Kisorio wins 40th edition of Stramilano Half Marathon in 60:03|publisher=IAAF|accessdate=28 March 2011}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSampaolo2011">Sampaolo, Diego (27 February 2011). [http://www.iaaf.org/news/kind=100/newsid=59639.html "Kisorio wins 40th edition of Stramilano Half Marathon in 60:03"]. IAAF. [https://web.archive.org/web/20110430100554/http://www.iaaf.org/news/kind%3D100/newsid%3D59639.html Archived] from the original on 30 April 2011<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">28 March</span> 2011</span>.</cite></ref>
== Mmezu ==
{| class="wikitable" style="font-size:90%; text-align:center;" width="55%"
!Afọ
! Asọmpi
! Ebe
! Ọnọdụ
! Ihe omume
! Oge
! Ihe ndetu
|-
| 2003
| align="left" | Universiade
| align="left" |</img> [[Daegu]]
| bgcolor="cc9966" | Nke atọ
| 10,000 m
| 33:49,71
|
|-
| 2006
| align="left" | Asọmpi European
| align="left" |</img> [[Gothenburg]]
| 9th
| Marathon
| 2:32:53
|
|-
| 2007
| align="left" | Asọmpi mba ụwa
| align="left" |</img> [[Osaka]]
| 17th
| Marathon
| 2:36:36
|
|-
| 2008
| align="left" | Egwuregwu Olympic
| align="left" |</img> [[Beijing]]
| 14th
| Marathon
| 2:30:55
|
|-
| 2009
| align="left" | Egwuregwu Mediterranean
| align="left" |</img> [[Pescara]]
| bgcolor="gold" | 1st
| Ọkara marathon
| 1:12:25
|
|-
| 2010
| align="left" | Asọmpi European
| align="left" |</img> [[Barcelona]]
| bgcolor="gold" | 1st
| Marathon
| [[2010 European Athletics Championship - Women's Marathon|2:32:48]]
|
|-
| 2014
| align="left" | Asọmpi European
| align="left" |</img> [[Zürich]]
| 6th
| Marathon
| 2:29:58
|
|}
== Aha obodo ==
[[Usòrò:Anna_Incerti_(2015_NYC_Marathon).jpg|thumb|318x318px| Anna Incerti na 2015 New York City Marathon]]
O meriri asọmpi mba isii.
* Ịsọ asọmpi Ịtali
** 10,000 mita: 2009 (1)
** Ụzọ 10km : 2015 (1)
** Ọkara marathon: 2007, 2008, 2019 (3)
** Marathon: 2003 (1)
== Hụkwa ==
* Ịtali oge niile ndepụta - 5000 mita
* Ndepụta oge niile nke Italian - Ọkara marathon
* Ndepụta oge niile nke Italian - Marathon
* Ịtali otu na-agba ọsọ mmemme
== Ntụaka ==
{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
8motz1ipejj354i42713yr1o0tn9c05
Ana Orantes
0
54537
193117
2024-10-26T14:32:30Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1192315614|Ana Orantes]]"
193117
wikitext
text/x-wiki
Ana Orantes Ruiz (Granada, Spain, Febrụwarị 6, 1937- Cúllar Vega, Disemba 17, 1997) bụ nwanyị Spen onye ihe ike metụtara nwoke na nwanyị. Mgbe egosiri akaebe ya na mmemme telivishọn, di ya bụbu José Parejo Avivar gburu ya na Disemba 17, 1997 [1] mgbe ọ dị afọ 60.[2] Ọnwụ ya kpalitere ngụkọ mba gbasara ime ihe ike nwoke na nwanyị, na n'ihi ya, agbakwunyere nchebe iwu megide nwoke na nwanyị na ime ihe ike n'ụlọ na Usoro Criminal nke Spain.<ref>{{Cite news|author=E. Ramírez|first=Carlota|title=El asesinato de Ana Orantes: un antes y un después en la violencia machista en España|url=http://www.huffingtonpost.es/2017/11/17/el-asesinato-de-ana-orantes-un-antes-y-un-despues-en-la-violencia-machista-en-espana_a_23280596/|date=November 17, 2017|accessdate=November 27, 2017|work=[[Huffington Post]]|language=es}}</ref>
Parejo malitere imegbu Orantes n'oge na-adịghị anya ka ha lụsịrị, omume ahụ wee kawanye njọ n'ime afọ 40 sochirinụ.[1] Ọ bụ ezie na ọ gbalịrị ịgbapụ ma kọọrọ di ya ndị uwe ojii, e nweghị iwu iji chebe ndị a na-eme ihe ike n'ezinụlọ na Spen, ma ọ bụ n'ọtụtụ ebe ndị ọzọ na Europe.[1] Mgbe ọtụtụ afọ nke mgbalị gasịrị, e mesịrị kweta ịgba alụkwaghịm na 1996.<ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2020/01/15/obituaries/ana-orantes-overlooked.html|title=Overlooked No More: Ana Orantes, Whose Gruesome Murder Brought Change to Spain|author=Minder|first=Raphael|date=2020-01-15|work=The New York Times|accessdate=2020-01-16|language=en-US}}</ref>
[[Usòrò:Travesía_del_Conde,_desde_la_calle_de_Segovia.jpg|áká_èkpè|thumb|Ogige Ana Orantes na Madrid]]
Na Disemba 4, 1997, otu afọ mgbe ịgba alụkwaghịm ahụ gasịrị, ọ pụtara na mmemme telivishọn "De Tarde en Tarde" ma kọwaa ime ihe ike na mmetọ mmekọahụ ya na ụmụ ya tara ahụhụ n'ime afọ 40 nke alụmdi na nwunye ya. <ref>{{Cite web|url=https://www.elplural.com/sociedad/estremecedor-video-de-una-mujer-asesinada-por-el-machismo-en-la-television-que-quiere-cerrar-vox_209252102|title=El testimonio de Ana Orantes en Canal Sur que cambió la historia sobre la violencia de género|work=El Plural|language=es|accessdate=2020-01-16}}</ref> Ihe atụ nke mmetọ ya n'ụzọ anụ ahụ na nke mmetụta uche gụnyere ịta ya ahụhụ ma ọ bụrụ na nwoke ọzọ ele ya anya, kewapụ ya na ezinụlọ ya, machibido ya ịga agbamakwụkwọ nke ụmụnne ya, na-emetụ ụmụ ha nwanyị aka n'ụzọ na-ekwesịghị ekwesị ma na-eti ha ihe dị ukwuu na nso ọnwụ.<ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2020/01/15/obituaries/ana-orantes-overlooked.html|title=Overlooked No More: Ana Orantes, Whose Gruesome Murder Brought Change to Spain|author=Minder|first=Raphael|date=2020-01-15|work=The New York Times|accessdate=2020-01-16|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMinder2020">Minder, Raphael (2020-01-15). [https://www.nytimes.com/2020/01/15/obituaries/ana-orantes-overlooked.html "Overlooked No More: Ana Orantes, Whose Gruesome Murder Brought Change to Spain"]. ''The New York Times''. [[ISSN (identifier)|ISSN]] [https://search.worldcat.org/issn/0362-4331 0362-4331]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-01-16</span></span>.</cite></ref> Ọ kọwara otú o si gaa ndị uwe ojii ọtụtụ ugboro ma gbalịa ịgba alụkwaghịm mgbe ọ ghọrọ iwu na 1981, n'enweghị ihe ịga nke ọma. Mgbe e mechara nye ya otu n'afọ 1996, a manyere ya ka ọ gaa n'ihu na-ebi n'otu ụlọ ahụ di ya.
Ụbọchị iri na atọ ka ajụjụ ọnụ ya gasịrị, a hụrụ Orantes nwụrụ anwụ, onye bụbu di ya gburu ya, onye tiri ya ihe, kee ya n'oche, ma kpọọ ya ọkụ.<ref name=":0">{{Cite news|url=https://www.nytimes.com/2020/01/15/obituaries/ana-orantes-overlooked.html|title=Overlooked No More: Ana Orantes, Whose Gruesome Murder Brought Change to Spain|author=Minder|first=Raphael|date=2020-01-15|work=The New York Times|accessdate=2020-01-16|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMinder2020">Minder, Raphael (2020-01-15). [https://www.nytimes.com/2020/01/15/obituaries/ana-orantes-overlooked.html "Overlooked No More: Ana Orantes, Whose Gruesome Murder Brought Change to Spain"]. ''The New York Times''. [[ISSN (identifier)|ISSN]] [https://search.worldcat.org/issn/0362-4331 0362-4331]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-01-16</span></span>.</cite></ref> Ụdị egwu nke ogbugbu ya, ọkachasị na nso nso nke ajụjụ ọnụ ya dị ike, kpasuru mba ahụ iwe ma mee ka ndị mmadụ gbakọọ na Spain iji kpọọ maka nchebe nke ndị na-eme ihe ike n'ụlọ. Gọọmentị na-agbaso omenala jụrụ nzukọ ndị a, na-akọwa ihe mere Orantes dị ka ihe omume "nke dịpụrụ adịpụ".<ref name=":0" /> Iji gbaghaa nkwupụta a, njikọ malitere ide ihe akaebe na ọnụ ọgụgụ banyere mmụba nke ime ihe ike n'ụlọ. Ọ bụ naanị n'afọ 2004 ka Praịm Minista [[José Luis Rodríguez Zapatero|José Luis Rodriguez Zapatero]] wepụtara iwu mbụ nke Spain na-ekwu maka ime ihe ike n'ụlọ na nke nwoke na nwanyị. Òtù Vox nke dị n'aka nri anọwo na-agbasi mbọ ike ka e wepụ iwu ndị a.<ref>{{Cite news|author=Minder|first=Raphael|title=On Day to End Violence Against Women, Spain's Far Right Champions Men|url=https://www.nytimes.com/2019/11/25/world/europe/spain-vox-ortega-smith-violence-women.html|accessdate=16 March 2021|work=The New York Times|date=25 November 2019}}</ref>
A mara Parejo ikpe ịga mkpọrọ afọ iri na asaa maka ogbugbu nwunye mbụ ya. Otú ọ dị, afọ asaa mgbe ogbugbu ahụ gasịrị, na Nọvemba 17, 2004, José Parejo nwụrụ n'[[Hospital Ruiz de Alda|Ụlọ Ọgwụ Ruiz de Alda]], na Granada, mgbe ọ nwesịrị ọrịa obi n'ụlọ mkpọrọ.<ref>{{Cite news|url=http://www.abc.es/hemeroteca/historico-17-11-2004/abc/Nacional/muere-en-la-carcel-el-asesino-de-ana-orantes-a-quien-quemo-viva_963477426556.html|title=Muere en la cárcel el asesino de Ana Orantes, a quien quemó viva|date=November 17, 2004|accessdate=September 30, 2017|work=[[ABC (Spain)|ABC]]|language=es}}</ref>
Orantes bụ onye nke iri ise na itoolu e gburu n'ihi mmetọ n'ụlọ na Spain n'afọ 1997. <ref>{{Cite news|author=Arias|first=Juan|title=Un centenar de personas despide entre aplausos el ataúd de la mujer quemada viva por su ex marido|url=https://elpais.com/diario/1997/12/19/espana/882486023_850215.html|date=December 19, 1997|accessdate=November 27, 2017|work=[[El País]]|language=es|quote=Ana Orantes había denunciado los maltratos de su esposo, José Parejo, de 61 años, en 15 ocasiones. Bajo el aguacero, el féretro de la víctima número 59 de la violencia doméstica en 1997 recibió un largo aplauso.}}</ref>
Ụmụ Orantes kwukwara na Parejo metọrọ ha.<ref>{{Cite news|author=Montero|first=Mai|title=Crecer después de que asesinen a tu madre|url=https://politica.elpais.com/politica/2017/11/24/actualidad/1511555347_113200.html|date=November 27, 2017|accessdate=March 28, 2018|work=[[El País]]|language=es|publisher=Ediciones El País, S.L.}}</ref>
== Ihe odide ==
4ns9ftb32wqjlcuqswr9w1n15dt4ke1
Ana Paula Lisbon
0
54538
193118
2024-10-26T14:45:24Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1219825699|Ana Paula Lisboa]]"
193118
wikitext
text/x-wiki
Ana Paula Lisboa bụ onye edemede Afro-Brazil, onye nta akụkọ na onye na-eme ihe ngosi, onye bi n'etiti Rio de Janeiro na Luanda na Angola. Ebipụtala abụ ya na akụkọ mkpirisi ya na mkpokọta mba na mba ụwa. Na 2014 ọ natara mbụ Carolina de Jesus Award.[1] Ọ bụ onye edemede maka akwụkwọ akụkọ O Globo..
== Lfe ==
A mụrụ Ana Paula Lisboa na [[Rio de Janeiro]] na ngwụcha afọ 1980, ọ bụ nwa mbụ n'ime ụmụ anọ nke ndị ọrụ ojii na-arụ ọrụ. Ọ malitere ide ihe mgbe ọ dị afọ iri na anọ, ma gụsịrị akwụkwọ na mahadum na asụsụ Portuguese na edemede.<ref name="Stanford">{{Cite web|title=Ana Paula Lisboa, Agência de Redes para Juventude (Brazil)|work=Stanford Center on Democracy, Development and the Rule of Law|date=June 25, 2015|url=https://cddrl.fsi.stanford.edu/multimedia/ana-paula-lisboa-ag%C3%AAncia-de-redes-para-juventude-brazil}}</ref>
Na 2011 ọ sonyeere Network for Youth Agency (Agência de Redes Para Juventude). Malite dị ka onye ogbugbo mpaghara maka Rio de Janeiro favelas nke Cidade de Deus na Borel, ọ mechara rụọ ọrụ dịka onye nhazi usoro.[1] E tinyela ihe odide ya na favelas na mkpokọta abụọ a sụgharịrị n'asụsụ French.
N'ọnwa Disemba afọ 2014, ọ natara onyinye Carolina de Jesus nke mbụ, nke akpọrọ aha Carolina Maria de Jesus nke enyere ndị gbanwere ndụ ha site na akwụkwọ.<ref name="Stanford">{{Cite web|title=Ana Paula Lisboa, Agência de Redes para Juventude (Brazil)|work=Stanford Center on Democracy, Development and the Rule of Law|date=June 25, 2015|url=https://cddrl.fsi.stanford.edu/multimedia/ana-paula-lisboa-ag%C3%AAncia-de-redes-para-juventude-brazil}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://cddrl.fsi.stanford.edu/multimedia/ana-paula-lisboa-ag%C3%AAncia-de-redes-para-juventude-brazil "Ana Paula Lisboa, Agência de Redes para Juventude (Brazil)"]. ''Stanford Center on Democracy, Development and the Rule of Law''. June 25, 2015.</cite></ref>
Ana Paula Lisboa nọ na Marielle Franco na nzukọ nke Casa das Pretas (Ụlọ nke ndị inyom ojii), na mpaghara Lapa nke Lapa, Rio de Janeiro tupu e gbuo Franco na 2016. Ọnwụ ahụ mere ka ọ tụleghachi ihe ndị ọ na-ebute ụzọ, na-ebuli yoga. na candomblé:
Ana Paula Lisboa bụ onye nyere aka na Jet Black Eyes (2017), nchịkọta nke Black Brazilian prose. <ref>{{Cite web|author=Tom Farias|title=Crítica: as vozes das mulheres negras brasileiras contemporâneas|work=CEERT|date=July 17, 2017|url=https://ceert.org.br/noticias/genero-mulher/18219/critica-as-vozes-das-mulheres-negras-brasileiras-contemporaneas}}</ref> N'afọ 2019 o sonyere na 8th Outskirts Literary Festival (Festa Literária das Periferias [pt], ma ọ bụ FLUP), nke emere na Rio Art Museum . <ref>{{Cite web|author=Daniel Persia|title=Weekly Dispatches from the Front Lines of World Literature: Brazil|work=[[Asymptote (magazine)|Asymptote]]|url=https://www.asymptotejournal.com/blog/2019/11/08/weekly-dispatches-from-the-front-lines-of-world-literature-32/#more-21883|accessdate=July 27, 2021}}</ref> O tinyekwara aka na ọrụ akwụkwọ - Carolinas: A New Generation of Black Writers - na-etolite site na ọmụmụ ihe ederede nke FLUP na 2020, nke ọrụ Carolina Maria de Jesus kpaliri afọ iri isii gara aga.<ref>{{Cite web|title=Carolinas: a Nova Geração de Escritoras Negras Brasileiras|work=Livraria Da Vila|url=https://www.livrariadavila.com.br/carolinas--a-nova-geracao-de-escritoras-negras-brasileiras-752497/p|accessdate=July 29, 2021}}</ref>
Dị ka akụkụ nke emume ncheta afọ 95 nke ''O Globo'' na 2020, ọ sonyeere ndị nta akụkọ ndị ọzọ iji rụrịta ụka gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọchịchị onye kwuo uche ya na Rodrigo Maia na Luís Roberto Barroso.<ref>{{Cite news|author=|title=Colunistas e convidados abordam em lives do GLOBO temas mais urgentes da atualidade|date=July 2020|work=O Globo|url=https://oglobo.sp-globo.com/colunistas-e-convidados-abordam-em-lives-do-globo-temas-mais-urgentes-da-atualidade/}}</ref>
== Ọrụ ==
* (ya na Veruska Delfino) Dicionário Agência. Brazil: Agência de Redes para Juventude, 2014.
* (ya na Mário Feijó, Joana Ribeiro na ndị ọzọ) Je suis toujours favela. [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nke Paula Anacaona sụgharịrị.
* (ya na Denise Homem, Fernando Molica na ndị ọzọ) Je suis encore favela. [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nke Paula Anacaona sụgharịrị.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [https://oglobo.globo.com/cultura/ana-paula-lisboa/ Ana Paula Lisbon], O Globo
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
fcc64espdwqgswn14c4z8l2nkki9z36
Ana Rita Santiago
0
54539
193119
2024-10-26T14:47:50Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1209708386|Ana Rita Santiago]]"
193119
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|title=|image=|image_upright=|caption=|name=Ana Rita Santiago|birth_date=|birth_place=[[Santo Antonio de Jesus]], [[Bahia]], Brazil|nationality=Brazilian|occupation=literature professor, writer|employer=[[Federal University of Recôncavo da Bahia]] (UFRB)|known for=studies of African and Afro-Brazilian writers|website=}}
Ana Rita Santiago bụ onye prọfesọ lara ezumike nka Brazil na Mahadum Federal nke Recôncavo da Bahia (UFRB) na prọfesọ maka mmemme nkatọ ọdịnala, na Mahadum Bahia State (UNEB). Na-etinye uche na nyocha ya na akwụkwọ ụmụ nwanyị ojii na Brazil, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke Association of Black Researchers of Bahia. Mgbe ọ lara ezumike nká na mahadum, na 2023 ọ sonyeere ndị ọrụ gọọmentị etiti Brazil maka ikike mmadụ na ụmụ amaala dị ka onye nhazi izugbe na Sistema Nacional de Promoção da Igualdade Racial (National System for Promotion of Racial Equality - SINAPIR)..<ref name="Letras">{{Cite web|title=Ana Rita Santiago|url=https://www.mercado-de-letras.com.br/autor.php?codid=888|work=Mercado de Letras|accessdate=5 February 2024}}</ref><ref name="UFRB1">{{Cite web|title=Ana Rita Santiago, Professora do CFP/UFRB integra o Ministério da Igualdade Racial|url=https://ufrb.edu.br/cfp/noticias/2070-ana-rita-santiago-professora-do-cfp-ufrb-integra-o-ministerio-da-igualdade-racial|work=UFRB|accessdate=5 February 2024}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ana Rita Santiago (BA) – Escritora|url=https://flian.com.br/participantes/ana-rita-santiago/|work=Feira Literária de Andaraí|accessdate=5 February 2024}}</ref>
== Ndụ na ọzụzụ ==
A mụrụ Santiago na Santo Antonio de Jesus, nke dị n'ebe ọwụwa anyanwụ nke steeti Bahia, ada nke otu nne nanị ya na-azụ ụmụ bụ́ onye rụrụ ọrụ n'ụlọ ọrụ ụtaba iji na-elekọta ezinụlọ ya. O nwere ụmụnne nwanyị atọ, aha aha ezinụlọ nke Rê mara ya. O chetara na ọ bụ naanị nwa ya nọ n’okporo ámá ya nwere ike ịgụ ihe, ọ bụkwa naanị otu n’ime ụmụ ya ndị nwaanyị ka nne ya na-ahapụ ka ọ pụọ n’ụlọ n’abalị ka o nwee ike ịga na agụ ihe ná nzukọ chọọchị. Ọ hapụrụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị mgbe ọ dị afọ 17 ọ rụrụ ọrụ afọ iri tupu ya abanye na Mahadum Katọlik nke Salvador na nkuzi abalị. O sochiri nke a site n'ịgụ akwụkwọ na mahadum Federal University of Bahia (UFBA) dị na Salvador, Bahia, jiri akwụkwọ akụkọ Jubiabá, site n'aka Jorge Amado, wee kwaga UNEB, bụ ebe ọ gụchara nzere masta na agụmakwụkwọ na ọmụmụ nke oge a na ya. nyocha banyere oru mmuta nke Asantewaa Quilombo, otu nke o hibere. Na 2010 ọ nwetara PhD. na akwụkwọ na asụsụ si na UFBA, nke nwere tesis na Literary Voices of Black Writers si Bahia, ebe ọ malitere ịjụ onwe ya ihe kpatara na ọ na-agụ naanị akwụkwọ akụkọ sitere n'aka ụmụ nwanyị ojii America, dị ka Alice Walker na Toni Morrison, na ọ bụghị ụmụ nwanyị ojii Brazil. N'afọ 2016, ọ gụrụ akwụkwọ post-doctoral na Mahadum Paris Descartes <ref name="Letras">{{Cite web|title=Ana Rita Santiago|url=https://www.mercado-de-letras.com.br/autor.php?codid=888|work=Mercado de Letras|accessdate=5 February 2024}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.mercado-de-letras.com.br/autor.php?codid=888 "Ana Rita Santiago"]. ''Mercado de Letras''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 February</span> 2024</span>.</cite></ref> <ref name="UFRB1">{{Cite web|title=Ana Rita Santiago, Professora do CFP/UFRB integra o Ministério da Igualdade Racial|url=https://ufrb.edu.br/cfp/noticias/2070-ana-rita-santiago-professora-do-cfp-ufrb-integra-o-ministerio-da-igualdade-racial|work=UFRB|accessdate=5 February 2024}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://ufrb.edu.br/cfp/noticias/2070-ana-rita-santiago-professora-do-cfp-ufrb-integra-o-ministerio-da-igualdade-racial "Ana Rita Santiago, Professora do CFP/UFRB integra o Ministério da Igualdade Racial"]. ''UFRB''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 February</span> 2024</span>.</cite></ref><ref name="Cassiano">{{Cite web|author=Silva Anizio Cassiano|first=Tathiana Cristina da|title=História, Literatura e a escrita de mulheres africanas e afro-diaspóricas: uma entrevista com Ana Rita Santiago|url=https://revistas.udesc.br/index.php/percursos/article/view/21428/14239|work=Universidade do Estado de Santa Catarina|accessdate=5 February 2024}}</ref>
== Ọrụ ==
Santiago rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi na nzere nke ụlọ ọrụ ọzụzụ ndị nkuzi (CFP) nke UFRB na dị ka osote prọfesọ na UFRB. Akụkụ nke ọrụ ya gụnyere ọrụ nyocha iji mee map ndị edemede si Mozambique, São Tomé na Príncipe, Angola na Cape Verde. Ọ bụ onye na-akwado ndọtị na UFRB ma, kwa, rụọ ọrụ dị ka prọfesọ-onye nchọpụta na mmemme postgraduate na nkatọ ọdịbendị na UNEB. Ọ bụ onye nchọpụta na Women in Literature Working Group nke National Association of Postgraduate Studies and Research in Literature and Linguistics (ANPOLL); ọ bụkwa onye nhazi nchịkọta akụkọ nke Selo Katuka Edições, nke na-achọ ibipụta akwụkwọ ndị edemede Afro-Brazilian na ederede sitere na ọmụmụ na nyocha nke ndị isi ojii si Brazil na Africa. Ọrụ Santiago bipụtara na-elekwasị anya na isiokwu nke nkuzi asụsụ Portuguese, mmepụta ederede, akwụkwọ Brazil, akwụkwọ Afro-feminine, ncheta, njirimara, ndị edemede Brazil ojii, ndị edemedi ojii, na ụmụ nwanyị na Brazil na Africa.<ref name="Letras">{{Cite web|title=Ana Rita Santiago|url=https://www.mercado-de-letras.com.br/autor.php?codid=888|work=Mercado de Letras|accessdate=5 February 2024}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.mercado-de-letras.com.br/autor.php?codid=888 "Ana Rita Santiago"]. ''Mercado de Letras''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 February</span> 2024</span>.</cite></ref><ref name="UFRB1">{{Cite web|title=Ana Rita Santiago, Professora do CFP/UFRB integra o Ministério da Igualdade Racial|url=https://ufrb.edu.br/cfp/noticias/2070-ana-rita-santiago-professora-do-cfp-ufrb-integra-o-ministerio-da-igualdade-racial|work=UFRB|accessdate=5 February 2024}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://ufrb.edu.br/cfp/noticias/2070-ana-rita-santiago-professora-do-cfp-ufrb-integra-o-ministerio-da-igualdade-racial "Ana Rita Santiago, Professora do CFP/UFRB integra o Ministério da Igualdade Racial"]. ''UFRB''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 February</span> 2024</span>.</cite></ref><ref name="Cassiano">{{Cite web|author=Silva Anizio Cassiano|first=Tathiana Cristina da|title=História, Literatura e a escrita de mulheres africanas e afro-diaspóricas: uma entrevista com Ana Rita Santiago|url=https://revistas.udesc.br/index.php/percursos/article/view/21428/14239|work=Universidade do Estado de Santa Catarina|accessdate=5 February 2024}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSilva_Anizio_Cassiano">Silva Anizio Cassiano, Tathiana Cristina da. [https://revistas.udesc.br/index.php/percursos/article/view/21428/14239 "História, Literatura e a escrita de mulheres africanas e afro-diaspóricas: uma entrevista com Ana Rita Santiago"]. ''Universidade do Estado de Santa Catarina''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 February</span> 2024</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Centro de Formação de Professores|url=https://www.ufrb.edu.br/cfp/pos-graduacao|work=UFRB|accessdate=5 February 2024}}</ref><ref>{{Cite web|title=A Mulher na Literatura|url=https://anpoll.org.br/gt/a-mulher-na-literatura/|work=ANPOLL|accessdate=5 February 2024}}</ref><ref>{{Cite web|title=Selo Katuka Edições|url=https://katuka.com.br/selo-katuka-edicoes/|work=Selo Katuka Edições|accessdate=5 February 2024}}</ref>
Santiago lara ezumike nká na UFRB na 1 June 2020 mana ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ nyocha. Na Machị 2023 a kpọrọ ya òkù isonye na Ministry of Human Rights and Citizenship of the Federal Government, na-ewere ọnọdụ nke General Coordinator Sistema Nacional de Promoção da Igualdade Racial (National System for Promotion of Racial Equality - SINAPIR).<ref name="UFRB1">{{Cite web|title=Ana Rita Santiago, Professora do CFP/UFRB integra o Ministério da Igualdade Racial|url=https://ufrb.edu.br/cfp/noticias/2070-ana-rita-santiago-professora-do-cfp-ufrb-integra-o-ministerio-da-igualdade-racial|work=UFRB|accessdate=5 February 2024}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://ufrb.edu.br/cfp/noticias/2070-ana-rita-santiago-professora-do-cfp-ufrb-integra-o-ministerio-da-igualdade-racial "Ana Rita Santiago, Professora do CFP/UFRB integra o Ministério da Igualdade Racial"]. ''UFRB''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 February</span> 2024</span>.</cite></ref><ref>{{Cite web|title=Homenagem a Ana Rita Santiago|url=https://www.ufrb.edu.br/cfp/noticias/1075-homenagem-a-ana-rita-santiago|work=UFRB|accessdate=5 February 2024}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ministério dos Direitos Humanos e da Cidadania - SINAPIR|url=https://www.gov.br/mdh/pt-br/navegue-por-temas/igualdade-etnico-racial/acoes-e-programas/sinapir|work=Federal Government of Brazil|accessdate=5 February 2024}}</ref>
== Akwụkwọ ndị e bipụtara ==
Santiago ebipụtala akwụkwọ ndị a dị ka naanị onye dere ya:
* Olu ndị edemede ojii (2012).<ref>{{Cite book|title=Vozes Literárias de Escritoras Negras|date=2012|publisher=UFRB|location=Cruz das Almas – Bahia|isbn=978-85-61346-35-5|url=https://ri.ufrb.edu.br/jspui/bitstream/123456789/771/1/Vozes_Literarias_Escritoras_Livro_2012.pdf|accessdate=5 February 2024}}</ref>
* Map n'okpuru Construction - Ụfọdụ ndị edemede si Mozambique (2019). <ref>{{Cite book|author=Santiago|first=Ana Rita|date=2019|publisher=UFRB|location=Cruz das Almas|isbn=978-85-5971-107-3|title=Cartografias em Construção: Algumas escritoras de Moçambique|url=https://ayalaboratorio.files.wordpress.com/2019/08/cartografias-em-construo.pdf|accessdate=5 February 2024}}</ref>
* Águas - Moradas de Memórias (2020).<ref>{{Cite book|author=Santiago|first=Ana Rita|title=Águas: moradas de memórias|date=2021|publisher=Devires|location=Salvador, BA|isbn=9786589601098|url=https://www.queerlivros.com.br/literatura-negra/aguas-moradas-de-memorias|accessdate=5 February 2024}}</ref>
O bipụtakwala akwụkwọ abụọ ọzọ ya na ndị edemede ndị ọzọ na ọtụtụ isiokwu agụmakwụkwọ maka akwụkwọ akụkọ.
== Ihe odide ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2wx9aoxu2rw8obol7idotetr3j73rqf
Marcella Mancini
0
54540
193120
2024-10-26T14:48:43Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1194691153|Marcella Mancini]]"
193120
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Marcella Mancini''' (amuru 5 Septemba 1971) bu onye agba oso ogologo oge nke Italy nke mara nma na marathon . Onye mmeri Italy ugboro abụọ na marathon, ọ nọchitere anya Italy ugboro abụọ na ọkwa mba ụwa - na 2005 IAAF World Half Marathon Championship na 2006 European Championship Marathon . Nke kacha mma nke 2:33:17 maka anya ka edobere na Marathon Turin nke afọ 2005.
Ọ bụ onye mmeri ugboro atọ nke Maratona di Sant'Antonio na Padua wee merie 2011 Milan City Marathon . Ọ meriwokwa agbụrụ dị ala na Reggio Emilia, Ravenna na obodo ya nke Ascoli Piceno.
== Akụkọ ndụ ==
Amụrụ na Ascoli Piceno, o mere mpụta mbụ ya n'ebe dị anya na turf ụlọ na Maratona del Piceno na 2000, na-abịa nke anọ. N'afọ sochirinụ, ọ bụ nke isii na nnukwu Marathon Rome City wee laghachi n'ọsọ Piceno iji nweta mmeri marathon mbụ ya. Ọ merikwara nke mbụ n'ime mmeri atọ sochiri anya na 2001 [[Maratonina di Porto Recanati]] ọkara marathon . Mancini mezuru marathon mbụ ya n'okpuru awa abụọ na nkeji iri anọ na Marathon Rome 2002, na-esetịpụ ihe kacha mma nke 2:39:50 maka ọnọdụ anọ. <ref name="FIDAL" /> Ọ meriri 18 km [[Miglianico Tour]] asọmpi na August, na-aga n'ihu na-itinye isii na Venice Marathon na October. Mmeri ọrụ ya nke abụọ n'ogologo dị ogologo bịara na njedebe nke afọ ahụ, ka ọ na-enweta ọkwa na [[Reggio Emilia Marathon]] . <ref name="FIDAL" />
Mancini meghere oge 2003 ya na mmeri ọkara marathon abụọ na March, na-ewere aha na Maratonina delle 4 Porte na Pieve di Cento wee bụrụ [[Bologna Half Marathon]] . Ọ gara n'ihu nwee afọ na-aga nke ọma na ịgba ọsọ marathon: ọ meriri Maratona di Sant'Antonio na Padua n'ime elekere 2:36:14 kacha mma, were mmeri nke abụọ nke afọ na [[Ravenna Marathon|Marathon Ravenna]], wee bịarute nke anọ. na profaịlụ dị elu Italian Marathon na Carpi . Marathon Rome-Ostia Half nke afọ 2004 hụrụ ka o debere elekere 1:13:57 kacha mma n'ebe dị anya, na-ewere ọnọdụ nke ise. Ọ kụpụrụ nkeji abụọ kacha mma ya na Marathon Rome, na-abịa nke anọ na elekere 2:34:02, Mmeri azụ na azụ na Ravenna Marathon sochiri onye na-agba ọsọ na Marathon Florence - ya. oge nke 2:34:40 bụ nke abụọ kacha mma n'ọrụ ya, n'agbanyeghị na ọ nọ n'azụ onye Kenya Florence Barsosio bụ onye meriri n'ọsọ ahụ.
Ọ nwetara ọrụ kacha mma maka ọkara marathon na asọmpi Rome-Ostia na February 2005, na-agba ọsọ 1:13:15 wee gụchaa dị ka onye na-agba ọsọ ruo Rosaria Console . Onye ọzọ kacha mma bịara na Marathon Turin na Eprel, ebe oge ya nke 2:33:16 wetara ọnọdụ nke anọ ya. Ihe omume ya nwetara Mancini nhọpụta mba mbụ ya - na 2005 IAAF World Half Marathon Championship ọ kwụsịrị asọmpi ahụ na ọnọdụ 51st. Ọ kwụsịrị n'afọ ahụ site n'itinye ọkwa nke anọ na Marathon Venice .
Mancini weere aha Italy mbụ ya dịka akụkụ nke mmeri ya na 2006 Maratona di Sant'Antonio. Ọ bụ nke anọ na Rome-Ostia Half Marathon na nke isii na agbụrụ Stramilano . Aha mba ya na Padua enyela ya ohere ịnọchite anya Italy n'ọsọ marathon na asọmpi egwuregwu egwuregwu Europe nke afọ 2006 . N'agbanyeghị ogo ya dị ka onye mmeri nke mba, ọ bụ onye Ịtali nke ise gafere n'ahịrị ahụ, na-ejedebe n'ọsọ nke 21st. Ọpụpụ marathon ya naanị n'afọ 2007 bịara na Marathon Obodo Milan, ebe ọ nọ na Pamela Chepchumba nke abụọ dị anya.
Na 2008, ọ bụ nke anọ na Roma-Ostia wee mee ka ọ pụta ìhè na Paris Marathon, na-abịa iri na abụọ n'ozuzu. Oge kacha mma ya n'afọ ahụ bịara site na ọsọ mmeri ya na Padua Marathon, ma tinyekwa na atọ kachasị elu na Florence Marathon. Mancini mezuru marathon mbụ ya n'okpuru 2:34:00 kemgbe 2005 na Marathon Rome na 2009, mana nke a bụ naanị maka ebe iri. O nwere ebe ka mma na Carpi Marathon na October, na-agwụcha dị ka onye na-agba ọsọ n'azụ [[Anne Cheptanui Bererwe]] . Ihe kacha pụta ìhè nke 2010 ya bụ mmeri aha mba na Venice Marathon (nke isii n'ozuzu) na ise kachasị elu na Milan na Florence Marathon. <ref name="MI" />
Mancini bụ nke isii na Stramilano na March, mana ọ gara n'ihu na-emeri nnukwu mmeri na Marathon Milan n'ọnwa na-esote. Okpomọkụ na ikuku nyere aka n'ọsọ ahụ na-eji nwayọọ nwayọọ emeri oge ma kwuo, sị: "Ọ bụghị ụbọchị dị mma n'agbanyeghị mmeri ahụ ... ma na kilomita ikpeazụ m nụrụ ka ìgwè mmadụ na-akwado m na nke a nyere m ike ọzọ iji nweta mmeri ahụ. " Ọ laghachiri na Stramilano na 2012 wee bịarute nke atọ n'ozuzu ya.
Ejikọtara ya na ndị otu agba ọsọ nke Volpiano ''<nowiki/>'99 SBV'' .
== Mmezu ==
{| {{AchievementTable}}
|-
|2005
|[[2005 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|[[Edmonton]], Canada
|51st
|Half marathon
|-
|2006
|[[2006 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Gothenburg]], Sweden
|21st
|[[2006 European Athletics Championships – Women's Marathon|Marathon]]
|}
== Aha obodo ==
Mancini meriri asọmpi mba abụọ n'ọkwa ndị okenye n'otu n'otu. <ref>{{Cite web|url=http://www.sportolimpico.it/attachments/article/224/CAMPIONESSE%20ITALIANE.pdf|title=TUTTE LE CAMPIONESSE ITALIANE – 1923/2020|publisher=sportolimpico.it|accessdate=15 March 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.gbrathletics.com/nc/itai.htm|title=ITALIAN INDOOR CHAMPIONSHIPS|publisher=gbrathletics.com|accessdate=15 March 2021}}</ref>
* Ịsọ asọmpi Ịtali
** Marathon: 2006, 2010 (2)
== Ntụaka ==
bịara nso na podium na [[2011 New York City Marathon]], were nke anọ kacha mma nke 2:25:40 awa. <ref>{{Cite news|author=Morse|first=Parker|date=6 November 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/g-mutai-smashes-course-record-dado-the-surpri|title=G. Mutai smashes course record, Dado the surprise women's winner in New York|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=5 May 2016}}</ref> Ọ duru ndị otu Portuguese na [[2011 European Cross Country Championships|asọmpi European Cross Country nke 2011]] wee nweta ihe nrite ọla ọcha ma n'otu n'otu na ndị otu mba. Na mmalite nke 2012 ọ jisiri naanị nke asaa na Lisbon Half Marathon, mana ọ bịara nke atọ na Göteborgsvarvet na May. Ọ gara n'ihu merie{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
t4m2nz70x6laf6ds1pisp4irqnl90oz
193122
193120
2024-10-26T14:49:02Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193122
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Marcella Mancini''' (amuru 5 Septemba 1971) bu onye agba oso ogologo oge nke Italy nke mara nma na marathon . Onye mmeri Italy ugboro abụọ na marathon, ọ nọchitere anya Italy ugboro abụọ na ọkwa mba ụwa - na 2005 IAAF World Half Marathon Championship na 2006 European Championship Marathon . Nke kacha mma nke 2:33:17 maka anya ka edobere na Marathon Turin nke afọ 2005.
Ọ bụ onye mmeri ugboro atọ nke Maratona di Sant'Antonio na Padua wee merie 2011 Milan City Marathon . Ọ meriwokwa agbụrụ dị ala na Reggio Emilia, Ravenna na obodo ya nke Ascoli Piceno.
== Akụkọ ndụ ==
Amụrụ na Ascoli Piceno, o mere mpụta mbụ ya n'ebe dị anya na turf ụlọ na Maratona del Piceno na 2000, na-abịa nke anọ. N'afọ sochirinụ, ọ bụ nke isii na nnukwu Marathon Rome City wee laghachi n'ọsọ Piceno iji nweta mmeri marathon mbụ ya. Ọ merikwara nke mbụ n'ime mmeri atọ sochiri anya na 2001 [[Maratonina di Porto Recanati]] ọkara marathon . Mancini mezuru marathon mbụ ya n'okpuru awa abụọ na nkeji iri anọ na Marathon Rome 2002, na-esetịpụ ihe kacha mma nke 2:39:50 maka ọnọdụ anọ. <ref name="FIDAL" /> Ọ meriri 18 km [[Miglianico Tour]] asọmpi na August, na-aga n'ihu na-itinye isii na Venice Marathon na October. Mmeri ọrụ ya nke abụọ n'ogologo dị ogologo bịara na njedebe nke afọ ahụ, ka ọ na-enweta ọkwa na [[Reggio Emilia Marathon]] . <ref name="FIDAL" />
Mancini meghere oge 2003 ya na mmeri ọkara marathon abụọ na March, na-ewere aha na Maratonina delle 4 Porte na Pieve di Cento wee bụrụ [[Bologna Half Marathon]] . Ọ gara n'ihu nwee afọ na-aga nke ọma na ịgba ọsọ marathon: ọ meriri Maratona di Sant'Antonio na Padua n'ime elekere 2:36:14 kacha mma, were mmeri nke abụọ nke afọ na [[Ravenna Marathon|Marathon Ravenna]], wee bịarute nke anọ. na profaịlụ dị elu Italian Marathon na Carpi . Marathon Rome-Ostia Half nke afọ 2004 hụrụ ka o debere elekere 1:13:57 kacha mma n'ebe dị anya, na-ewere ọnọdụ nke ise. Ọ kụpụrụ nkeji abụọ kacha mma ya na Marathon Rome, na-abịa nke anọ na elekere 2:34:02, Mmeri azụ na azụ na Ravenna Marathon sochiri onye na-agba ọsọ na Marathon Florence - ya. oge nke 2:34:40 bụ nke abụọ kacha mma n'ọrụ ya, n'agbanyeghị na ọ nọ n'azụ onye Kenya Florence Barsosio bụ onye meriri n'ọsọ ahụ.
Ọ nwetara ọrụ kacha mma maka ọkara marathon na asọmpi Rome-Ostia na February 2005, na-agba ọsọ 1:13:15 wee gụchaa dị ka onye na-agba ọsọ ruo Rosaria Console . Onye ọzọ kacha mma bịara na Marathon Turin na Eprel, ebe oge ya nke 2:33:16 wetara ọnọdụ nke anọ ya. Ihe omume ya nwetara Mancini nhọpụta mba mbụ ya - na 2005 IAAF World Half Marathon Championship ọ kwụsịrị asọmpi ahụ na ọnọdụ 51st. Ọ kwụsịrị n'afọ ahụ site n'itinye ọkwa nke anọ na Marathon Venice .
Mancini weere aha Italy mbụ ya dịka akụkụ nke mmeri ya na 2006 Maratona di Sant'Antonio. Ọ bụ nke anọ na Rome-Ostia Half Marathon na nke isii na agbụrụ Stramilano . Aha mba ya na Padua enyela ya ohere ịnọchite anya Italy n'ọsọ marathon na asọmpi egwuregwu egwuregwu Europe nke afọ 2006 . N'agbanyeghị ogo ya dị ka onye mmeri nke mba, ọ bụ onye Ịtali nke ise gafere n'ahịrị ahụ, na-ejedebe n'ọsọ nke 21st. Ọpụpụ marathon ya naanị n'afọ 2007 bịara na Marathon Obodo Milan, ebe ọ nọ na Pamela Chepchumba nke abụọ dị anya.
Na 2008, ọ bụ nke anọ na Roma-Ostia wee mee ka ọ pụta ìhè na Paris Marathon, na-abịa iri na abụọ n'ozuzu. Oge kacha mma ya n'afọ ahụ bịara site na ọsọ mmeri ya na Padua Marathon, ma tinyekwa na atọ kachasị elu na Florence Marathon. Mancini mezuru marathon mbụ ya n'okpuru 2:34:00 kemgbe 2005 na Marathon Rome na 2009, mana nke a bụ naanị maka ebe iri. O nwere ebe ka mma na Carpi Marathon na October, na-agwụcha dị ka onye na-agba ọsọ n'azụ [[Anne Cheptanui Bererwe]] . Ihe kacha pụta ìhè nke 2010 ya bụ mmeri aha mba na Venice Marathon (nke isii n'ozuzu) na ise kachasị elu na Milan na Florence Marathon. <ref name="MI" />
Mancini bụ nke isii na Stramilano na March, mana ọ gara n'ihu na-emeri nnukwu mmeri na Marathon Milan n'ọnwa na-esote. Okpomọkụ na ikuku nyere aka n'ọsọ ahụ na-eji nwayọọ nwayọọ emeri oge ma kwuo, sị: "Ọ bụghị ụbọchị dị mma n'agbanyeghị mmeri ahụ ... ma na kilomita ikpeazụ m nụrụ ka ìgwè mmadụ na-akwado m na nke a nyere m ike ọzọ iji nweta mmeri ahụ. " Ọ laghachiri na Stramilano na 2012 wee bịarute nke atọ n'ozuzu ya.
Ejikọtara ya na ndị otu agba ọsọ nke Volpiano ''<nowiki/>'99 SBV'' .
== Mmezu ==
{| {{AchievementTable}}
|-
|2005
|[[2005 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|[[Edmonton]], Canada
|51st
|Half marathon
|-
|2006
|[[2006 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Gothenburg]], Sweden
|21st
|[[2006 European Athletics Championships – Women's Marathon|Marathon]]
|}
== Aha obodo ==
Mancini meriri asọmpi mba abụọ n'ọkwa ndị okenye n'otu n'otu. <ref>{{Cite web|url=http://www.sportolimpico.it/attachments/article/224/CAMPIONESSE%20ITALIANE.pdf|title=TUTTE LE CAMPIONESSE ITALIANE – 1923/2020|publisher=sportolimpico.it|accessdate=15 March 2021}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.gbrathletics.com/nc/itai.htm|title=ITALIAN INDOOR CHAMPIONSHIPS|publisher=gbrathletics.com|accessdate=15 March 2021}}</ref>
* Ịsọ asọmpi Ịtali
** Marathon: 2006, 2010 (2)
== Ntụaka ==
{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
bytjpedkp6a2lea91u17wzctkma4txt
Ana Rodrigues (onye bi ebe ahụ)
0
54541
193121
2024-10-26T14:48:59Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1242741068|Ana Rodrigues (settler)]]"
193121
wikitext
text/x-wiki
Ana Rodrigues (nke nwụrụ na 1593), bụ nwanyị Portuguese nke biri na Brazil, otu n'ime ndị mbụ metụtara Njụta Okwukwe Portuguese. O si na Pọtugal kwaga Bahia dị na Brazil na nwunye ya na 1557. N’afọ 1591, e boro ya ebubo na o dugara ezinụlọ ya n’ime okpukpe ndị Juu n’ụlọ nzukọ nzuzo. A chụpụrụ ya na Lisbon, bụ́ ebe e kpere ya ikpe dị ka onye ndú jụrụ okwukwe ma maa ya ikpe ọnwụ. Ọ nwụrụ n'ụlọ mkpọrọ na 1593, Otú ọ dị, a gbakwara ihe oyiyi ya ọkụ n'ihu ọha dị ka ihe oyiyi na 1604.
== Ihe odide ==
0qz0oyurrujg9qiq539qaf7pc7g2nig
Ana Dulce Félix
0
54542
193123
2024-10-26T14:49:13Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1189707379|Ana Dulce Félix]]"
193123
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title" id="4" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Ana Dulce Félix</div>
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Ana_Dulce_Félix_-_2012_Olympic_Womens_Marathon_(cropped).jpg|frameless]]<div class="infobox-caption">Félix running the [[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's marathon|2012 Olympic marathon]]</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |Personal information
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Full name
| class="infobox-data nickname" |Ana Dulce Ferreira Félix
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |<span style="display:none"> (<span class="bday">1982-10-23</span>) </span>23 October 1982<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age 41)</span><br /><br /><span class="birthplace">[[Guimarães Municipality]], Portugal<ref name="sr">[https://web.archive.org/web/20200418083154/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/fe/dulce-felix-1.html na Dulce Félix]. sports-reference.com</ref></span>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Height
| class="infobox-data" |1.65 m (5 ft 5 in)
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Weight
| class="infobox-data" |52 kg (115 lb)
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |Sport
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Country
| class="infobox-data" |<span class="flagicon">[[File:Flag_of_Portugal.svg|link=|alt=|border|23x23px]] </span>[[Portugal]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Sport
| class="infobox-data" |Athletics
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Event</span>
| class="infobox-data" |[[Marathon]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Club
| class="infobox-data org" |[[S.L. Benfica (athletics)|Benfica]]<ref name="nbc">[http://results.nbcolympics.com/athletes/athlete=felix-ana-dulce-1190285/index.html Ana Dulce Félix] [https://web.archive.org/web/20160919194306/http://results.nbcolympics.com/athletes/athlete=felix-ana-dulce-1190285/index.html Archived] 19 September 2016 at the [[Wayback Machine]]. nbcolympics.com</ref>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Coached by
| class="infobox-data agent" |[[Ricardo Ribas]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |<div class="mw-collapsible " style="text-align:center; font-size:95%">
<div class="skin-nightmode-reset-color" style="line-height:1.6em; background-color:#ccf; font-size:105%; background-color:transparent;"><div style="margin:0 4em;">Medal record</div></div>
<div class="mw-collapsible-content" style="font-size:105%"><templatestyles src="infobox/mobileviewfix.css" />
{| class="skin-nightmode-reset-color" style="width:100%; background-color:#f9f9f9; color:#000000; font-weight:normal"
| colspan="2" style="padding:0" |
|-
! colspan="3" class="adr" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#eeeeee;color:inherit;" |Representing <span class="country-name"><span class="flagicon">[[Usòrò:Flag_of_Portugal.svg|link=|alt=|border|23x23px]] </span>[[Portugal]]</span>
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;color:inherit;" |World Cross Country Championships
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Bronze_medal_icon_(B_initial).svg|link=|16x16px|Bronze medal – third place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2009 Amman</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;color:inherit;" |European Athletics Championships
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2012 Helsinki</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |10,000 m
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Silver_medal_icon_(S_initial).svg|link=|16x16px|Silver medal – second place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2016 Amsterdam</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |10,000 m
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;color:inherit;" |European Cross Country Championships
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2008 Brussels</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2009 Dublin</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2010 Albufeira</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Silver_medal_icon_(S_initial).svg|link=|16x16px|Silver medal – second place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2011 Velenje</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Individual
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Silver_medal_icon_(S_initial).svg|link=|16x16px|Silver medal – second place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2011 Velenje</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Silver_medal_icon_(S_initial).svg|link=|16x16px|Silver medal – second place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2012 Szentendre</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Individual
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Bronze_medal_icon_(B_initial).svg|link=|16x16px|Bronze medal – third place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2010 Albufeira</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Individual
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Bronze_medal_icon_(B_initial).svg|link=|16x16px|Bronze medal – third place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2013 Belgrade</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Individual
|}
</div></div>
|}
'''Ana Dulce Ferreira Félix''' ComM (amụrụ 23 Ọktoba 1982) bụ onye ọgba ọsọ dị anya na Portuguese nke na-asọ mpi egwu, obodo gafere, na mmemme ịgba ọsọ n'okporo ụzọ . Ọ gbara ọsọ marathon Olympic na 2012 na 2016 wee tinye 21st na 16th, n'otu n'otu.
== Ọrụ ==
Amụrụ na Azurém, Guimarães Municipality, <ref>{{Cite web|url=http://missaolondres2012.comiteolimpicoportugal.pt/pt/atletas/go/atletas-dulce-felix|title=Missão Olímpica de Portugal a Londres / Atletas|work=missaolondres2012.comiteolimpicoportugal.pt|accessdate=17 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131108064824/http://missaolondres2012.comiteolimpicoportugal.pt/pt/atletas/go/atletas-dulce-felix|archivedate=8 November 2013}}</ref> Félix malitere ọrụ ya dị ka nwata na 2000 na 2001 IAAF World Cross Country Championship, n'agbanyeghị na ọ gbajighị ndị ọgba ọsọ 60 kacha elu n'oge ọ bụla. Ọ gụchara 31st na 2001 European Cross Country Championship .
Ihe ngosi ya na mba ụwa nwere nkụda mmụọ ma nwee obi abụọ ma ọ ga-abụ onye na-agba ọsọ nke ọkọlọtọ ọkachamara. Ọ malitere ịrụ ọrụ a na-akwụchaghị ụgwọ n’ebe a na-emepụta uwe, ma ọ ka na-azụ ya n’agbanyeghị ogologo oge ọrụ ahụ na-agwụ na ike gwụrụ ya. Onye ọzọ na-agba ọsọ Portuguese, [[Jéssica Augusto|Jessica Augusto]], gbara ya ume ka ọ kwụsị ọrụ ahụ na ilekwasị anya oge niile na ịgba ọsọ ya. Ọ gbasoro ndụmọdụ ahụ wee nwee ihe ịga nke ọma na ọkwa mba na 2007, na-emeri aha Portuguese 10,000 mita . <ref>{{Cite news|author=Battaglia|first=Joe|date=31 October 2010|url=http://origin.universalsports.com/news-blogs/article/newsid=498769.html|title=Dulce Felix working her way to top of marathon world|publisher=[[Universal Sports]]|accessdate=5 May 2016}}</ref> Félix malitere guzobe onwe ya na egwuregwu egwuregwu mba ụwa n'afọ na-esote: ọ gụchara 72nd na asọmpi mba ụwa nke mba ụwa nke 2008 IAAF, mana ọ nwere ọpụpụ kachasị mma na 2008 IAAF World Half Marathon Championship ebe ọ kwụsịrị 13th (nke abụọ kacha ọsọ Europe- Amụrụ onye na-agba ọsọ mgbe Luminița Talpoș ). <ref>{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/whm08/results/eventCode=3740/sex=W/discCode=HMAR/combCode=hash/roundCode=f/results.html#det|title=Half Marathon – W Final|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|date=12 October 2008|accessdate=2 April 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100416123451/http://www.iaaf.org/whm08/results/eventCode%3D3740/sex%3DW/discCode%3DHMAR/combCode%3Dhash/roundCode%3Df/results.html#det|archivedate=16 April 2010}}</ref>
Oge 2009 gosipụtara na ọ bụ ọganihu dị ịrịba ama na ọrụ ya. N'asọmpi mba ụwa nke 2009 IAAF, ọ gụchara n'ọkwa iri na ise iji duru ụmụ nwanyị Pọtugal nweta nrite ọla. <ref>{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/wxc09/results/eventCode=4140/sex=W/discCode=XSE/combCode=hash/roundCode=f/team.html#det|title=Official Team Results Senior Race – W|publisher=IAAF|date=18 March 2009|accessdate=2 April 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100402061348/http://www.iaaf.org/wxc09/results/eventCode%3D4140/sex%3DW/discCode%3DXSE/combCode%3Dhash/roundCode%3Df/team.html#det|archivedate=2 April 2010}}</ref> Félix meriri Great Ireland Run na Eprel, na-esetịpụ ihe kacha mma nke 32:18 karịa 10. km anya. Ọ meriri ọkara marathon Göteborgsvarvet na May wee nweta ihe nrite ọla na 10,000m iko European n'ọnwa na-abịa. Mgbe ọ gbasịrị ọkwa nke ise na mita 5000 na asọmpi otu egwuregwu European 2009, ọ banyere n'asọmpị 10,000 na asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2009 . N'ikpeazụ, ọ gbara ọsọ kacha mma nke 31:30.90 maka ọnọdụ 13th. <ref>{{Cite web|title=10,000 Metres – W Final|publisher=IAAF|date=15 August 2009|accessdate=2 April 2010|url=http://berlin.iaaf.org/results/bydiscipline/disctype=4/sex=W/discCode=10K/combCode=hash/roundCode=f/results.html#detW_10K_hash_f|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100430160018/http://berlin.iaaf.org/results/bydiscipline/disctype%3D4/sex%3DW/discCode%3D10K/combCode%3Dhash/roundCode%3Df/results.html#detW_10K_hash_f|archivedate=30 April 2010}}</ref> Mgbe nke a gasịrị, ọ na-enwe mmasị n'ọsọ ọsọ nke ụzọ na asọmpi mba: ọ bụ nke atọ na Great North Run na nke abụọ na Portugal Half Marathon (na-edozi ọkara marathon kacha mma nke 1: 10: 44) na Great South Run .
Mgbe o nwesịrị mmeri na [[Warandeloop]] na Lotto Cross Cup nzukọ na West Flanders, ọ gbara ọsọ na 2009 European Cross Country Championship na ọ bụ ezie na ọ gụchara nke isii, o nyeere ụmụ nwanyị Portuguese aka n'ọkwá otu. O jiri mmeri mechie afọ ahụ na [[São Silvestre de Lisboa]] na [[São Silvestre da Amadora]] 10. km ụzọ agbụrụ. Na 2010, ọ bụ onye nke atọ na Cinque Mulini wee bụrụ onye mmeri obodo Portuguese na Almond Blossom Cross Country . <ref>{{Cite news|author=Fernandes|first=António Manuel|date=8 March 2010|accessdate=5 May 2016|url=http://www.iaaf.org/news/news/bett-and-felix-take-almond-blossom-xc-titles|title=Bett and Felix take Almond Blossom XC titles|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]}}</ref> Ọ merikwara asọmpi mkpirisi mkpirisi mba ahụ yana asọmpi 1500 mita na [[3000 mita|mita 3000]] nke mba ahụ. O jighị aka nyere ndị otu ụmụ nwanyị aka nke ugboro abụọ na asọmpi mba ụwa nke IAAF nke afọ 2010 ka o siri pụta n'asọmpi ahụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/wxc10/results/eventCode=4393/sex=W/discCode=XSE/combCode=hash/roundCode=f/results.html#det|title=Senior Race – W Final|publisher=IAAF|date=28 March 2010|accessdate=30 March 2010|archivedate=30 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100330061929/http://www.iaaf.org/wxc10/results/eventCode%3D4393/sex%3DW/discCode%3DXSE/combCode%3Dhash/roundCode%3Df/results.html}}</ref>
Ọ nọchitere anya Portugal ihe karịrị 10,000 m na 2010 European Athletics Championship, ma ọ kwụsịrị na ọkara nke abụọ nke agbụrụ ahụ wee gụchaa na itoolu. Ọ gbara ọsọ na Great North Run na Septemba, mana ọ tụfuru ọzọ n'ọkwa kachasị elu, na-agwụcha dị ka onye na-agba ọsọ n'azụ [[Berhane Adere]] . <ref>{{Cite news|author=Butcher|first=Michael|date=19 September 2010|url=http://www.iaaf.org/LRR10/news/newsid=58354.html|accessdate=19 September 2010|title=Gebrselassie and Adere take Great North Run titles|publisher=IAAF}}</ref> Emere asọmpi mba mba Europe nke afọ 2010 na Portugal na Disemba wee rute n'ọgbọ egwuregwu ahụ, were nrite ọla . Ọ merikwara otu ọla edo n'akụkụ onye meriri mmemme Jessica Augusto. <ref>{{Cite web|url=http://www.european-athletics.org/17th-spar-european-cross-country-championships/portugals-augusto-dominates-to-take-gold.html|title=SENIOR WOMEN'S FINAL: Portugal's Augusto dominates to take gold|publisher=European Athletics|date=12 December 2010|accessdate=12 December 2010|archivedate=15 December 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101215055236/http://www.european-athletics.org/17th-spar-european-cross-country-championships/portugals-augusto-dominates-to-take-gold.html}}</ref>
O duuru [[Maratona Clube de Portugal]] gaa nke abụọ na ọkwa otu na 2011 European Cross Country Club Championship, nke a kwadoro na Cinque Mulini. Ọ bụ onye gbara ọsọ n'ọsọ onye ọ bụla, na-aga n'ihu onye òtù ọlụlụ ya Sara Moreira. <ref>{{Cite news|author=Sampaolo|first=Diego|date=6 February 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/lamdassem-and-bekele-are-triumphant-in-the-ci|title=Lamdassem and Bekele are triumphant in the Cinque Mulini|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=5 May 2016}}</ref> Na Lisbon Half Marathon na March, ọ mebiri ndekọ Portuguese na ọkara marathon na oge 1:08:33. O kwupụtakwara ebumnobi ya ịga n'ihu ma lekwasị anya n'ịkwalite ndekọ marathon nke Rosa Mota . <ref>{{Cite news|author=Fernandes|first=Antonio Manuel|date=20 March 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/tadese-blazes-5830-in-lisbon-second-fastest-h|title=Tadese blazes 58:30 in Lisbon, second fastest Half Marathon ever|publisher=IAAF|accessdate=5 May 2016}}</ref> Ọ gbara awa 2:26:30 maka mpụta mbụ ya na Marathon Obodo Vienna, mechaa nkeji ole na ole n'azụ onye meriri [[Fate Tola]] . <ref>{{Cite news|url=http://www.iaaf.org/news/news/kiprotich-and-tola-the-surprise-winners-in-vi|title=Kiprotich and Tola the surprise winners in Vienna, Gebrselassie cruises 1:00:18 in the Half Marathon|publisher=IAAF|date=17 April 2011|accessdate=5 May 2016}}</ref> Ndekọ zutere bịara na [[Austrian Women's Run|ọsọ ụmụ nwanyị Austrian]] 5K, ebe ọ fọrọ obere ka ọ bụrụ ọkara nkeji n'ihu Augusto onye gbara ọsọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.european-athletics.org/general-news/ana-dulce-felix-beats-course-record-at-austrian-womens-run.html|title=Ana Dulce Félix beats course record at Austrian Women's Run|publisher=European Athletics|date=22 May 2011|accessdate=30 May 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110524173747/http://www.european-athletics.org/general-news/ana-dulce-felix-beats-course-record-at-austrian-womens-run.html|archivedate=24 May 2011}}</ref>
Félix bụ onye kacha eme egwuregwu na Europe na 10,000 m na 2011 World Championships in Athletics, ebe ọ bịara nke asatọ. Ọ bịara nso na podium na 2011 New York City Marathon, were nke anọ kacha mma nke 2:25:40 awa. <ref>{{Cite news|author=Morse|first=Parker|date=6 November 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/g-mutai-smashes-course-record-dado-the-surpri|title=G. Mutai smashes course record, Dado the surprise women's winner in New York|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=5 May 2016}}</ref> Ọ duru ndị otu Portuguese na asọmpi European Cross Country nke 2011 wee nweta ihe nrite ọla ọcha ma n'otu n'otu na ndị otu mba. Na mmalite nke 2012 ọ jisiri naanị nke asaa na Lisbon Half Marathon, mana ọ bịara nke atọ na Göteborgsvarvet na May. Ọ gara n'ihu merie asọmpi 10,000 nke ụmụ nwanyị na asọmpi European.
Félix na-anọchite anya Benfica kemgbe 21 Ọgọst 2013. Na 12 Jenụwarị 2014, Félix meriri asọmpi ụzọ ụmụ nwanyị Portuguese ọzọ, na-ekwughachi mmezu ya nke 2013. Na 2 Maachị 2014, ọ meriri aha ya n'usoro nke ise n'ime obodo mgbapụ ogologo oge Portuguese, ihe puru iche na mmemme ụmụ nwanyị. <ref>{{Cite news|author=Henriques, Sandra|title=Dulce Félix faz história com quinto título consecutivo de corta-mato longo|url=http://www.rtp.pt/noticias/index.php?article=720804&tm=46&layout=158&visual=49;|publisher=RTP|date=2 March 2014|accessdate=3 March 2014}}</ref> Na 11 Jenụwarị 2015, ọ meriri asọmpi ụzọ ụmụ nwanyị Portuguese, nke ugboro atọ n'usoro. <ref>{{Cite web|url=http://www.slbenfica.pt/noticias/detalhedenoticia/tabid/2788/ArticleId/40110/language/pt-PT/Atletismo-SL-Benfica-sagra-se-Tricampeao-Nacional-de-Estrada.aspx|title=Atletismo: SL Benfica sagra-se Tricampeão Nacional de Estrada|language=Portuguese|date=11 January 2015|publisher=[[S.L. Benfica]]|accessdate=11 January 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150111223532/http://www.slbenfica.pt/noticias/detalhedenoticia/tabid/2788/ArticleId/40110/language/pt-PT/Atletismo-SL-Benfica-sagra-se-Tricampeao-Nacional-de-Estrada.aspx|archivedate=11 January 2015}}</ref>
Félix setịpụrụ ihe kacha mma onwe ya ugbu a na mita 10,000 na 31:19.03 na asọmpi egwuregwu European na Amsterdam .
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
{| class="wikitable"
!Surface
!Event
!Time (h:min:s)
!Venue
!Date
|-
| rowspan="4" |Track
|1500 m (indoor)
|4:14.96
|Pombal, Portugal
|13 February 2010
|-
|[[3000 mita|3000 m]] (indoor)
|8:56.84
|Pombal, Portugal
|14 February 2010
|-
|5000 m
|15:08.02
|[[Stockholm]], Sweden
|31 July 2009
|-
|10,000 m
|31:19.03
|Amsterdam, Netherlands
|6 July 2016
|-
| rowspan="8" |Road
|5 km
|15:31
|Vienna, Austria
|3 June 2012
|-
|10 km
|32:16
|Lisbon, Portugal
|27 December 2014
|-
|15 km
|49:15
|Lisbon, Portugal
|13 January 2013
|-
|20 km
|1:06:16
|Gothenburg, Sweden
|12 May 2012
|-
|Half marathon
|1:08:33 '''NR'''
|Lisbon, Portugal
|20 March 2011
|-
|25 km
|1:25:26
|[[New York City]], United States
|6 November 2011
|-
|30 km
|1:42:19
|[[New York City]], United States
|6 November 2011
|-
|Marathon
|2:25:15
|London, United Kingdom
|26 April 2015
|}
== Ntụaka ==
bịara nso na podium na 2011 New York City Marathon, were nke anọ kacha mma nke 2:25:40 awa. [1] Ọ duru ndị otu Portuguese na asọmpi European Cross Country nke 2011 wee nweta ihe nrite ọla ọcha ma n'otu n'otu na ndị otu mba. Na mmalite nke 2012 ọ jisiri naanị nke asaa na Lisbon Half Marathon, mana ọ bịara nke atọ na Göteborgsvarvet na May. [2] Ọ gara n'ihu merie{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
1f8zw8holq0p9dp9ds2oresa2uodgd7
193124
193123
2024-10-26T14:49:33Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193124
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox vcard"
|+ class="infobox-title" id="4" style="font-size:125%;" |<div class="fn">Ana Dulce Félix</div>
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Ana_Dulce_Félix_-_2012_Olympic_Womens_Marathon_(cropped).jpg|frameless]]<div class="infobox-caption">Félix running the [[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's marathon|2012 Olympic marathon]]</div>
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |Personal information
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Full name
| class="infobox-data nickname" |Ana Dulce Ferreira Félix
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Born
| class="infobox-data" |<span style="display:none"> (<span class="bday">1982-10-23</span>) </span>23 October 1982<span class="noprint ForceAgeToShow"> (age 41)</span><br /><br /><span class="birthplace">[[Guimarães Municipality]], Portugal<ref name="sr">[https://web.archive.org/web/20200418083154/https://www.sports-reference.com/olympics/athletes/fe/dulce-felix-1.html na Dulce Félix]. sports-reference.com</ref></span>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Height
| class="infobox-data" |1.65 m (5 ft 5 in)
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Weight
| class="infobox-data" |52 kg (115 lb)
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |Sport
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Country
| class="infobox-data" |<span class="flagicon">[[File:Flag_of_Portugal.svg|link=|alt=|border|23x23px]] </span>[[Portugal]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Sport
| class="infobox-data" |Athletics
|-
! class="infobox-label" scope="row" |<span class="nowrap">Event</span>
| class="infobox-data" |[[Marathon]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Club
| class="infobox-data org" |[[S.L. Benfica (athletics)|Benfica]]<ref name="nbc">[http://results.nbcolympics.com/athletes/athlete=felix-ana-dulce-1190285/index.html Ana Dulce Félix] [https://web.archive.org/web/20160919194306/http://results.nbcolympics.com/athletes/athlete=felix-ana-dulce-1190285/index.html Archived] 19 September 2016 at the [[Wayback Machine]]. nbcolympics.com</ref>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Coached by
| class="infobox-data agent" |[[Ricardo Ribas]]
|-
! colspan="2" class="infobox-header" style="background:
#CCCC99;" |<div class="mw-collapsible " style="text-align:center; font-size:95%">
<div class="skin-nightmode-reset-color" style="line-height:1.6em; background-color:#ccf; font-size:105%; background-color:transparent;"><div style="margin:0 4em;">Medal record</div></div>
<div class="mw-collapsible-content" style="font-size:105%"><templatestyles src="infobox/mobileviewfix.css" />
{| class="skin-nightmode-reset-color" style="width:100%; background-color:#f9f9f9; color:#000000; font-weight:normal"
| colspan="2" style="padding:0" |
|-
! colspan="3" class="adr" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#eeeeee;color:inherit;" |Representing <span class="country-name"><span class="flagicon">[[Usòrò:Flag_of_Portugal.svg|link=|alt=|border|23x23px]] </span>[[Portugal]]</span>
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;color:inherit;" |World Cross Country Championships
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Bronze_medal_icon_(B_initial).svg|link=|16x16px|Bronze medal – third place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2009 Amman</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;color:inherit;" |European Athletics Championships
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2012 Helsinki</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |10,000 m
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Silver_medal_icon_(S_initial).svg|link=|16x16px|Silver medal – second place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2016 Amsterdam</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |10,000 m
|-
! colspan="3" style="text-align:center;vertical-align:middle;background-color:#cccccc;color:inherit;" |European Cross Country Championships
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2008 Brussels</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2009 Dublin</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Gold_medal_icon_(G_initial).svg|link=|16x16px|Gold medal – first place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2010 Albufeira</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Silver_medal_icon_(S_initial).svg|link=|16x16px|Silver medal – second place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2011 Velenje</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Individual
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Silver_medal_icon_(S_initial).svg|link=|16x16px|Silver medal – second place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2011 Velenje</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Team
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Silver_medal_icon_(S_initial).svg|link=|16x16px|Silver medal – second place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2012 Szentendre</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Individual
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Bronze_medal_icon_(B_initial).svg|link=|16x16px|Bronze medal – third place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2010 Albufeira</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Individual
|-
| style="text-align:center;vertical-align:middle;color:inherit;" |[[Usòrò:Bronze_medal_icon_(B_initial).svg|link=|16x16px|Bronze medal – third place]]
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |<span class="nowrap">2013 Belgrade</span>
| style="text-align:center;vertical-align:middle;" |Individual
|}
</div></div>
|}
'''Ana Dulce Ferreira Félix''' ComM (amụrụ 23 Ọktoba 1982) bụ onye ọgba ọsọ dị anya na Portuguese nke na-asọ mpi egwu, obodo gafere, na mmemme ịgba ọsọ n'okporo ụzọ . Ọ gbara ọsọ marathon Olympic na 2012 na 2016 wee tinye 21st na 16th, n'otu n'otu.
== Ọrụ ==
Amụrụ na Azurém, Guimarães Municipality, <ref>{{Cite web|url=http://missaolondres2012.comiteolimpicoportugal.pt/pt/atletas/go/atletas-dulce-felix|title=Missão Olímpica de Portugal a Londres / Atletas|work=missaolondres2012.comiteolimpicoportugal.pt|accessdate=17 January 2022|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131108064824/http://missaolondres2012.comiteolimpicoportugal.pt/pt/atletas/go/atletas-dulce-felix|archivedate=8 November 2013}}</ref> Félix malitere ọrụ ya dị ka nwata na 2000 na 2001 IAAF World Cross Country Championship, n'agbanyeghị na ọ gbajighị ndị ọgba ọsọ 60 kacha elu n'oge ọ bụla. Ọ gụchara 31st na 2001 European Cross Country Championship .
Ihe ngosi ya na mba ụwa nwere nkụda mmụọ ma nwee obi abụọ ma ọ ga-abụ onye na-agba ọsọ nke ọkọlọtọ ọkachamara. Ọ malitere ịrụ ọrụ a na-akwụchaghị ụgwọ n’ebe a na-emepụta uwe, ma ọ ka na-azụ ya n’agbanyeghị ogologo oge ọrụ ahụ na-agwụ na ike gwụrụ ya. Onye ọzọ na-agba ọsọ Portuguese, [[Jéssica Augusto|Jessica Augusto]], gbara ya ume ka ọ kwụsị ọrụ ahụ na ilekwasị anya oge niile na ịgba ọsọ ya. Ọ gbasoro ndụmọdụ ahụ wee nwee ihe ịga nke ọma na ọkwa mba na 2007, na-emeri aha Portuguese 10,000 mita . <ref>{{Cite news|author=Battaglia|first=Joe|date=31 October 2010|url=http://origin.universalsports.com/news-blogs/article/newsid=498769.html|title=Dulce Felix working her way to top of marathon world|publisher=[[Universal Sports]]|accessdate=5 May 2016}}</ref> Félix malitere guzobe onwe ya na egwuregwu egwuregwu mba ụwa n'afọ na-esote: ọ gụchara 72nd na asọmpi mba ụwa nke mba ụwa nke 2008 IAAF, mana ọ nwere ọpụpụ kachasị mma na 2008 IAAF World Half Marathon Championship ebe ọ kwụsịrị 13th (nke abụọ kacha ọsọ Europe- Amụrụ onye na-agba ọsọ mgbe Luminița Talpoș ). <ref>{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/whm08/results/eventCode=3740/sex=W/discCode=HMAR/combCode=hash/roundCode=f/results.html#det|title=Half Marathon – W Final|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|date=12 October 2008|accessdate=2 April 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100416123451/http://www.iaaf.org/whm08/results/eventCode%3D3740/sex%3DW/discCode%3DHMAR/combCode%3Dhash/roundCode%3Df/results.html#det|archivedate=16 April 2010}}</ref>
Oge 2009 gosipụtara na ọ bụ ọganihu dị ịrịba ama na ọrụ ya. N'asọmpi mba ụwa nke 2009 IAAF, ọ gụchara n'ọkwa iri na ise iji duru ụmụ nwanyị Pọtugal nweta nrite ọla. <ref>{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/wxc09/results/eventCode=4140/sex=W/discCode=XSE/combCode=hash/roundCode=f/team.html#det|title=Official Team Results Senior Race – W|publisher=IAAF|date=18 March 2009|accessdate=2 April 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100402061348/http://www.iaaf.org/wxc09/results/eventCode%3D4140/sex%3DW/discCode%3DXSE/combCode%3Dhash/roundCode%3Df/team.html#det|archivedate=2 April 2010}}</ref> Félix meriri Great Ireland Run na Eprel, na-esetịpụ ihe kacha mma nke 32:18 karịa 10. km anya. Ọ meriri ọkara marathon Göteborgsvarvet na May wee nweta ihe nrite ọla na 10,000m iko European n'ọnwa na-abịa. Mgbe ọ gbasịrị ọkwa nke ise na mita 5000 na asọmpi otu egwuregwu European 2009, ọ banyere n'asọmpị 10,000 na asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2009 . N'ikpeazụ, ọ gbara ọsọ kacha mma nke 31:30.90 maka ọnọdụ 13th. <ref>{{Cite web|title=10,000 Metres – W Final|publisher=IAAF|date=15 August 2009|accessdate=2 April 2010|url=http://berlin.iaaf.org/results/bydiscipline/disctype=4/sex=W/discCode=10K/combCode=hash/roundCode=f/results.html#detW_10K_hash_f|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100430160018/http://berlin.iaaf.org/results/bydiscipline/disctype%3D4/sex%3DW/discCode%3D10K/combCode%3Dhash/roundCode%3Df/results.html#detW_10K_hash_f|archivedate=30 April 2010}}</ref> Mgbe nke a gasịrị, ọ na-enwe mmasị n'ọsọ ọsọ nke ụzọ na asọmpi mba: ọ bụ nke atọ na Great North Run na nke abụọ na Portugal Half Marathon (na-edozi ọkara marathon kacha mma nke 1: 10: 44) na Great South Run .
Mgbe o nwesịrị mmeri na [[Warandeloop]] na Lotto Cross Cup nzukọ na West Flanders, ọ gbara ọsọ na 2009 European Cross Country Championship na ọ bụ ezie na ọ gụchara nke isii, o nyeere ụmụ nwanyị Portuguese aka n'ọkwá otu. O jiri mmeri mechie afọ ahụ na [[São Silvestre de Lisboa]] na [[São Silvestre da Amadora]] 10. km ụzọ agbụrụ. Na 2010, ọ bụ onye nke atọ na Cinque Mulini wee bụrụ onye mmeri obodo Portuguese na Almond Blossom Cross Country . <ref>{{Cite news|author=Fernandes|first=António Manuel|date=8 March 2010|accessdate=5 May 2016|url=http://www.iaaf.org/news/news/bett-and-felix-take-almond-blossom-xc-titles|title=Bett and Felix take Almond Blossom XC titles|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]}}</ref> Ọ merikwara asọmpi mkpirisi mkpirisi mba ahụ yana asọmpi 1500 mita na [[3000 mita|mita 3000]] nke mba ahụ. O jighị aka nyere ndị otu ụmụ nwanyị aka nke ugboro abụọ na asọmpi mba ụwa nke IAAF nke afọ 2010 ka o siri pụta n'asọmpi ahụ. <ref>{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/wxc10/results/eventCode=4393/sex=W/discCode=XSE/combCode=hash/roundCode=f/results.html#det|title=Senior Race – W Final|publisher=IAAF|date=28 March 2010|accessdate=30 March 2010|archivedate=30 March 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20100330061929/http://www.iaaf.org/wxc10/results/eventCode%3D4393/sex%3DW/discCode%3DXSE/combCode%3Dhash/roundCode%3Df/results.html}}</ref>
Ọ nọchitere anya Portugal ihe karịrị 10,000 m na 2010 European Athletics Championship, ma ọ kwụsịrị na ọkara nke abụọ nke agbụrụ ahụ wee gụchaa na itoolu. Ọ gbara ọsọ na Great North Run na Septemba, mana ọ tụfuru ọzọ n'ọkwa kachasị elu, na-agwụcha dị ka onye na-agba ọsọ n'azụ [[Berhane Adere]] . <ref>{{Cite news|author=Butcher|first=Michael|date=19 September 2010|url=http://www.iaaf.org/LRR10/news/newsid=58354.html|accessdate=19 September 2010|title=Gebrselassie and Adere take Great North Run titles|publisher=IAAF}}</ref> Emere asọmpi mba mba Europe nke afọ 2010 na Portugal na Disemba wee rute n'ọgbọ egwuregwu ahụ, were nrite ọla . Ọ merikwara otu ọla edo n'akụkụ onye meriri mmemme Jessica Augusto. <ref>{{Cite web|url=http://www.european-athletics.org/17th-spar-european-cross-country-championships/portugals-augusto-dominates-to-take-gold.html|title=SENIOR WOMEN'S FINAL: Portugal's Augusto dominates to take gold|publisher=European Athletics|date=12 December 2010|accessdate=12 December 2010|archivedate=15 December 2010|archiveurl=https://web.archive.org/web/20101215055236/http://www.european-athletics.org/17th-spar-european-cross-country-championships/portugals-augusto-dominates-to-take-gold.html}}</ref>
O duuru [[Maratona Clube de Portugal]] gaa nke abụọ na ọkwa otu na 2011 European Cross Country Club Championship, nke a kwadoro na Cinque Mulini. Ọ bụ onye gbara ọsọ n'ọsọ onye ọ bụla, na-aga n'ihu onye òtù ọlụlụ ya Sara Moreira. <ref>{{Cite news|author=Sampaolo|first=Diego|date=6 February 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/lamdassem-and-bekele-are-triumphant-in-the-ci|title=Lamdassem and Bekele are triumphant in the Cinque Mulini|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=5 May 2016}}</ref> Na Lisbon Half Marathon na March, ọ mebiri ndekọ Portuguese na ọkara marathon na oge 1:08:33. O kwupụtakwara ebumnobi ya ịga n'ihu ma lekwasị anya n'ịkwalite ndekọ marathon nke Rosa Mota . <ref>{{Cite news|author=Fernandes|first=Antonio Manuel|date=20 March 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/tadese-blazes-5830-in-lisbon-second-fastest-h|title=Tadese blazes 58:30 in Lisbon, second fastest Half Marathon ever|publisher=IAAF|accessdate=5 May 2016}}</ref> Ọ gbara awa 2:26:30 maka mpụta mbụ ya na Marathon Obodo Vienna, mechaa nkeji ole na ole n'azụ onye meriri [[Fate Tola]] . <ref>{{Cite news|url=http://www.iaaf.org/news/news/kiprotich-and-tola-the-surprise-winners-in-vi|title=Kiprotich and Tola the surprise winners in Vienna, Gebrselassie cruises 1:00:18 in the Half Marathon|publisher=IAAF|date=17 April 2011|accessdate=5 May 2016}}</ref> Ndekọ zutere bịara na [[Austrian Women's Run|ọsọ ụmụ nwanyị Austrian]] 5K, ebe ọ fọrọ obere ka ọ bụrụ ọkara nkeji n'ihu Augusto onye gbara ọsọ. <ref>{{Cite web|url=http://www.european-athletics.org/general-news/ana-dulce-felix-beats-course-record-at-austrian-womens-run.html|title=Ana Dulce Félix beats course record at Austrian Women's Run|publisher=European Athletics|date=22 May 2011|accessdate=30 May 2011|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110524173747/http://www.european-athletics.org/general-news/ana-dulce-felix-beats-course-record-at-austrian-womens-run.html|archivedate=24 May 2011}}</ref>
Félix bụ onye kacha eme egwuregwu na Europe na 10,000 m na 2011 World Championships in Athletics, ebe ọ bịara nke asatọ. Ọ bịara nso na podium na 2011 New York City Marathon, were nke anọ kacha mma nke 2:25:40 awa. <ref>{{Cite news|author=Morse|first=Parker|date=6 November 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/g-mutai-smashes-course-record-dado-the-surpri|title=G. Mutai smashes course record, Dado the surprise women's winner in New York|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=5 May 2016}}</ref> Ọ duru ndị otu Portuguese na asọmpi European Cross Country nke 2011 wee nweta ihe nrite ọla ọcha ma n'otu n'otu na ndị otu mba. Na mmalite nke 2012 ọ jisiri naanị nke asaa na Lisbon Half Marathon, mana ọ bịara nke atọ na Göteborgsvarvet na May. Ọ gara n'ihu merie asọmpi 10,000 nke ụmụ nwanyị na asọmpi European.
Félix na-anọchite anya Benfica kemgbe 21 Ọgọst 2013. Na 12 Jenụwarị 2014, Félix meriri asọmpi ụzọ ụmụ nwanyị Portuguese ọzọ, na-ekwughachi mmezu ya nke 2013. Na 2 Maachị 2014, ọ meriri aha ya n'usoro nke ise n'ime obodo mgbapụ ogologo oge Portuguese, ihe puru iche na mmemme ụmụ nwanyị. <ref>{{Cite news|author=Henriques, Sandra|title=Dulce Félix faz história com quinto título consecutivo de corta-mato longo|url=http://www.rtp.pt/noticias/index.php?article=720804&tm=46&layout=158&visual=49;|publisher=RTP|date=2 March 2014|accessdate=3 March 2014}}</ref> Na 11 Jenụwarị 2015, ọ meriri asọmpi ụzọ ụmụ nwanyị Portuguese, nke ugboro atọ n'usoro. <ref>{{Cite web|url=http://www.slbenfica.pt/noticias/detalhedenoticia/tabid/2788/ArticleId/40110/language/pt-PT/Atletismo-SL-Benfica-sagra-se-Tricampeao-Nacional-de-Estrada.aspx|title=Atletismo: SL Benfica sagra-se Tricampeão Nacional de Estrada|language=Portuguese|date=11 January 2015|publisher=[[S.L. Benfica]]|accessdate=11 January 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150111223532/http://www.slbenfica.pt/noticias/detalhedenoticia/tabid/2788/ArticleId/40110/language/pt-PT/Atletismo-SL-Benfica-sagra-se-Tricampeao-Nacional-de-Estrada.aspx|archivedate=11 January 2015}}</ref>
Félix setịpụrụ ihe kacha mma onwe ya ugbu a na mita 10,000 na 31:19.03 na asọmpi egwuregwu European na Amsterdam .
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
{| class="wikitable"
!Surface
!Event
!Time (h:min:s)
!Venue
!Date
|-
| rowspan="4" |Track
|1500 m (indoor)
|4:14.96
|Pombal, Portugal
|13 February 2010
|-
|[[3000 mita|3000 m]] (indoor)
|8:56.84
|Pombal, Portugal
|14 February 2010
|-
|5000 m
|15:08.02
|[[Stockholm]], Sweden
|31 July 2009
|-
|10,000 m
|31:19.03
|Amsterdam, Netherlands
|6 July 2016
|-
| rowspan="8" |Road
|5 km
|15:31
|Vienna, Austria
|3 June 2012
|-
|10 km
|32:16
|Lisbon, Portugal
|27 December 2014
|-
|15 km
|49:15
|Lisbon, Portugal
|13 January 2013
|-
|20 km
|1:06:16
|Gothenburg, Sweden
|12 May 2012
|-
|Half marathon
|1:08:33 '''NR'''
|Lisbon, Portugal
|20 March 2011
|-
|25 km
|1:25:26
|[[New York City]], United States
|6 November 2011
|-
|30 km
|1:42:19
|[[New York City]], United States
|6 November 2011
|-
|Marathon
|2:25:15
|London, United Kingdom
|26 April 2015
|}
== Ntụaka ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
a7w91dgphpqzzad06m5b1r7tk6euc6e
Kayoko Fukushi
0
54543
193125
2024-10-26T14:49:51Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1237183899|Kayoko Fukushi]]"
193125
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{MedalTableTop|image=Kayoko Fukushi Moscow 2013.jpg|image_size=250px|caption=Fukushi at the 2013 World Championships|medals={{Medal|Sport|Women's [[athletics (sport)|athletics]]}}
{{Medal|Country| {{JPN}} }}
{{Medal|Competition|[[IAAF World Championships in Athletics|World Championships]]}}
{{Medal|Bronze|[[2013 World Championships in Athletics|2013 Moscow]]|[[2013 World Championships in Athletics – Women's Marathon|Marathon]]}}
{{Medal|Competition|[[Asian Games]]}}
{{Medal|Gold|[[2006 Asian Games|2006 Doha]]|[[Athletics at the 2006 Asian Games|10,000 m]]}}
{{Medal|Silver|[[2002 Asian Games|2002 Busan]]|[[Athletics at the 2002 Asian Games|5000 m]]}}
{{Medal|Silver|[[2002 Asian Games|2002 Busan]]|[[Athletics at the 2002 Asian Games|10,000 m]]}}
{{Medal|Competition|[[IAAF World Cup]]}}
{{Medal|Bronze|[[2006 IAAF World Cup|2006 Athens]]|5000 m}}}}Kayoko Fukushi (福士 加代子, Fukushi Kayoko, born 25 March 1982 in Itayanagi, Aomori) is a Japanese [[long-distance runner]], who specializes in the [[5000 metres|5000]], [[10,000 metres]] and [[marathon]]. Fukushi represented Japan at the 2004, 2008 and 2012 [[Summer Olympics]]. She was the bronze medallist in the marathon at the [[2013 World Championships in Athletics]]. She holds a marathon best of 2:22:17 hours.
Fukushi meriri ihe nrite ọla ọcha abụọ na Egwuregwu Eshia nke 2002 wee merie 10,000. m ọla edo na mbipụta 2006 . Ọ bụbu onye nweburu ndekọ ụwa n'afọ iri na ise Ọsọ okporo ụzọ km ma bụrụ onye njide ndekọ Japan na 5000 m, 10,000 m, na 10K ụzọ dị anya. Fukushi bụkwa onye mmeri mba ugboro isii n'elu 5000 m. Na mgbakwunye, ọ gbara ọsọ karịa nkeji 34 10,000 m na-agba ọsọ na asọmpi karịa nwanyị ọ bụla ọzọ n'ụwa (dịka nke 2014 akara a na-eguzo na 44).
A họpụtara ya dị ka ọkụ ọkụ maka egwuregwu oyi Asia 2003 nke emere na Aomori Prefecture, mpaghara ebe obibi ya.
== Ọrụ ==
=== Ọrụ mmalite ===
Fukushi dị nke anọ karịa 5000 m na 2000 World Junior Championships na egwuregwu na-enwe ọganihu afọ abụọ ka e mesịrị. Ka ọ gbasịrị ọkwa nke iri na ise na ngalaba agadi nke 2002 IAAF World Cross Country Championship, ọ mebiri ndekọ nke obere mba (karịa [[3000 mita|3000 m]], 5000 m na 10,000 m) wee gaa n'ihu na-edekọ ndekọ mba ziri ezi nke 8:44.40 nkeji na 3000 m na July.
N'egwuregwu Eshia nke 2002, o nwetara nrite ọlaọcha okpukpu abụọ na 5000/10,000 m, na-agwụcha n'azụ Sun Yingjie na oge abụọ ahụ.
=== Olimpik mpụta mbụ na ọla edo Eshia ===
N'ịga n'ihu na-elekwasị anya na ịgba ọsọ egwu, ọ gbara ọsọ na asọmpi egwu ụwa mbụ ya na 2003. Ọ bụ nke iri na otu na 5000 m na 2003 World Championships in Athletics, mana o nwechaghị ihe ịga nke ọma na mpụta mbụ n'egwuregwu Olympic ka ọ gụchara 26th na 10,000 m n'egwuregwu Athens 2004 . Ọ gbagoro okpukpu abụọ na 2005 World Championships in Athletics, na-abịa nso n'isi iri na ihe omume egwu dị anya.
Na February 5, 2006 na Kagawa Marugame Half Marathon ọ mebiri ndekọ ịgba ọsọ okporo ụzọ dị kilomita 15 site na ịgba ọsọ dị anya na nkeji 46:55. Tirunesh Dibaba nke [[Ethiopia|Etiopia]] kwalitere ndekọ ahụ ruo nkeji 46:28 na 2009. <ref>{{Cite news|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|date=2009-11-15|url=http://www.iaaf.org/news/news/dibaba-shatters-15km-world-record-in-nijmegen|title=Dibaba shatters 15Km World record in Nijmegen! - UPDATED|accessdate=2016-04-23}}</ref> N'oge asọmpi na Marugame, o debere ndekọ Eshia na ọkara marathon . O nwere ihe ịga nke ọma karịa na turf ụlọ n'oge na-adịghị anya ka o meriri na Fukuoka International Cross Country . <ref>{{Cite news|author=Nakamura|first=Ken|date=2006-03-05|url=http://www.iaaf.org/news/news/fukushi-takes-runaway-win-far-ahead-of-ndereb|title=Fukushi takes runaway win far ahead of Ndereba - Fukuoka XC - UPDATED|publisher=IAAF|accessdate=2016-04-23}}</ref> Ọ gbara asọmpi na 2006 IAAF World Cross Country Championship, nke e mere na Fukuoka, wee were ọnọdụ nke isii n'ọsọ ogologo - otu n'ime ndị na-agba ọsọ abụọ na-abụghị East Africa mere ndị isi iri. Ngwucha ya durukwa ụmụnwaanyị Japan nweta ihe nrite ọla n'asọmpi otu. O nwetara ọla kọpa na egwu ahụ na 2006 IAAF World Cup, na-abịa nke atọ karịa 5000. m wee were 10,000 m nrite ọla edo na Egwuregwu Eshia nke afọ 2006 - mmeri mbụ ya na asọmpi isi. <ref>{{Cite news|author=Negash|first=Elshadai|date=2006-12-08|title=Zhang throws Asian Hammer Record - Asian Games, Day Two|url=http://www.iaaf.org/news/Kind=2/newsId=36994.html|publisher=IAAF|accessdate=2011-01-20}}</ref>
N'agbanyeghị ihe ịga nke ọma ya na kọntinent ya, ọ kwụsịrị ịgafe na mpaghara ụwa, na-agwụcha na (ma ọ bụ nso) nke iri kachasị elu na asọmpi ụwa na 2007 na 2009, na njedebe nke iri na otu na 2008 Beijing Olympics . O mere marathon mpụta mbụ ya na Marathon Osaka Ladies 2008 wee duo asọmpi ahụ ruo 30. km akara. Agbanyeghị, ije ije ya daa n'oge na-adịghị anya ka oge ahụ gachara wee nọrọ na 19th na oge elekere 2:40:54, ihe karịrị nkeji iri na ise na-agafe onye mmeri. <ref>{{Cite news|author=Nakamura|first=Ken|date=2008-01-27|title=Britain's Yamauchi wins Osaka Ladies Marathon in 2:25:10|url=http://www.iaaf.org/news/news/britains-yamauchi-wins-osaka-ladies-marathon|publisher=IAAF|accessdate=2016-04-23}}</ref>
Ọ lọghachiri na ọkara marathon na July 2010 wee merie na [[Shibetsu Half Marathon]], ọ bụ ezie na oge ya nke 1:12:25 dị n'okpuru ya kacha mma. Ụdị egwu Fukushi dara ntakịrị n'afọ ahụ - ọ nwara ịgbachitere aha Asia ya na egwuregwu Eshia 2010 mana ọ bịara nke anọ karịa 10,000. m na ise n'ime 5000 m. Ọ kpọgidere ndị otu [[Kyoto]] na mmeri na Inter-Prefectural Women's Ekiden na Jenụwarị 2011, na-abawanye ndu otu ya na 10 ikpeazụ. km ụkwụ nke agbụrụ. <ref>{{Cite news|author=Nakamura|first=Ken|date=2008-01-27|title=Kyoto takes women's Inter-Prefectural Ekiden title in Kyoto|publisher=IAAF|url=http://www.iaaf.org/news/kind=100/newsid=59074.html|accessdate=2011-01-20}}</ref>
Oge 2011 ya malitere site na mmeri ọrụ nke atọ na Marugame Half Marathon. <ref>{{Cite news|author=Nakamura|first=Ken|date=2011-05-06|url=http://www.iaaf.org/news/news/ndungu-and-fukushi-take-victories-at-marugame|title=Ndungu and Fukushi take victories at Marugame Half Marathon|publisher=IAAF|accessdate=2016-04-23}}</ref> Isi asọmpi ya n'afọ ahụ bụ 2011 Chicago Marathon, ebe ọ nọ n'etiti ndị isi na ọkara ma gaa n'ihu na-ewere ọnọdụ nke atọ na oge kachasị mma nke 2:24:38. <ref>{{Cite news|author=Ferstle|first=Jim|date=2011-10-09|url=http://www.iaaf.org/news/news/mosop-and-shobukova-scorch-to-chicago-titles|title=Mosop and Shobukova scorch to Chicago titles - UPDATED|publisher=IAAF|accessdate=2016-04-23}}</ref> N'ọsọ mbụ ya nke 2012, ọ bụ ọkacha mmasị tupu asọmpi maka Marathon Ladies Osaka mana ọ gwụchara nke asaa ka ọkara nke abụọ ji nwayọ nwayọ. <ref>{{Cite news|author=Nakamura|first=Ken|date=2012-01-29|url=http://www.iaaf.org/news/news/shigetomo-takes-osaka-as-favourite-fukushi-fa|title=Shigetomo takes Osaka as favourite Fukushi falters|publisher=IAAF|accessdate=2016-04-23}}</ref> Ebe ọ tụfuru nhọrọ Olympic maka marathon, o lekwasịrị anya n'egwu ahụ kama. Ọ gbara ọsọ na abụọ 5000 m na 10,000 m n'asọmpi ndị Japan ma ahọpụtara ya ka ọ gbaa emume abụọ a na asọmpi Olympic London 2012 . O tinyere nke iri n'ime puku mmadụ iri m ikpeazụ, ma okpu ịga n'ihu n'ofe heats na nsoro anya.
=== Ihe nrite ụwa ===
Fukushi laghachiri na marathon na mmalite nke 2013 ma ọ na-eduga na kilomita abụọ iji gaa na Marathon Ụmụ nwanyị Osaka. Ọ dara nke ọma na ọkwa ikpeazụ, tụgharịrị ụzọ 19 nke abụọ na mperi nke abụọ nke abụọ n'azụ Tetyana Hamera-Shmyrko . N'agbanyeghị nke ahụ, onye gbara ọsọ ya na elekere 2:24:21 bụ ihe kacha mma nke onwe. <ref>{{Cite news|author=Nakamura|first=Ken|date=2013-01-27|url=http://www.iaaf.org/news/report/ukraines-gamera-shmyrko-leaves-it-late-to-com|title=Ukraine's Gamera-Shmyrko leaves it late to come from behind and win in Osaka|publisher=IAAF|accessdate=2013-02-23}}</ref> Nke a nwetara nhọrọ ya maka Japan maka asọmpi mba ụwa na marathon nke 2013, ebe o meriri nrite mbụ ya n'ebe dị anya - ọla kọpa. N'agbanyeghị na ọ dị afọ 31, ọ bụ ọdụdụ nwa n'ime ndị mmeri n'akụkụ [[Edna Kiplagat]] na [[Valeria Straneo]] . <ref>{{Cite news|author=Landells|first=Steve|date=2013-08-10|url=http://www.iaaf.org/news/report/report-womens-marathon|title=Report: Women's Marathon – Moscow 2013|publisher=IAAF|accessdate=2016-01-31}}</ref>
Her foremost race the following season was the 2014 Berlin Marathon, but her time of 2:26:24.7 hours only brought her sixth place in the high calibre contest. She did not compete at a major tournament for a whole year, finally returning for the 2015 Chicago Marathon, where she was fourth. She aimed to make the Japanese Olympic marathon team and assured her place with a victory at the Osaka Women's Marathon. She defeated the opposition by over six minutes and set a new personal best of 2:22:17 hours, moving her into the Japanese all-time top seven women.<ref>{{Cite news|author=Nakamura|first=Ken|date=2016-01-31|url=http://www.iaaf.org/news/report/osaka-womens-marathon-fukushi|title=Fukushi wins Osaka Women's Marathon by more than six minutes in 2:22:17|publisher=IAAF|accessdate=2016-01-31}}</ref>
== Aha obodo ==
* Asọmpi Japan na egwuregwu
** 5000 m : 2002, 2004, 2005, 2006, 2007, 2010
== Marathon ==
* Marathon ụmụ nwanyị Osaka 2013: 1st (2:24:21)
* Marathon Chicago 2011 : nke atọ (2:24:38)
* 2014 Marathon Berlin : 6th (2:26:24.7)
* 2015 Marathon Chicago : 4th (2:24:25)
* Marathon ụmụ nwanyị Osaka 2016: 1st (2:22:17)
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* [[3000 mita]] - 8:44.40 nkeji (2000)
* 5000 mita - 14:53.22 nkeji (2005)
* 10,000 mita - 30:51.81 nkeji (2002)
* 15K ọsọ - 46:55 min (2006) - ndekọ ụwa mbụ
* Ọkara marathon - 1:07:26 elekere (2006)
* Marathon - 2:22:17 (2016)
== Ntụaka ==
ya n'afọ ahụ bụ 2011 Chicago Marathon, ebe ọ nọ n'etiti ndị isi na ọkara ma gaa n'ihu na-ewere ọnọdụ nke atọ na oge kachasị mma nke 2:24:38. [1] N'ọsọ mbụ ya nke 2012, ọ bụ ọkacha mmasị tupu asọmpi maka Marathon Ladies Osaka mana ọ gwụchara nke asaa ka ọkara nke abụọ ji nwayọ nwayọ. [2] Ebe ọ tụfuru nhọrọ{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
s3kesxvq4ihkum1a33b8japam81m74t
193126
193125
2024-10-26T14:50:09Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193126
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{MedalTableTop|image=Kayoko Fukushi Moscow 2013.jpg|image_size=250px|caption=Fukushi at the 2013 World Championships|medals={{Medal|Sport|Women's [[athletics (sport)|athletics]]}}
{{Medal|Country| {{JPN}} }}
{{Medal|Competition|[[IAAF World Championships in Athletics|World Championships]]}}
{{Medal|Bronze|[[2013 World Championships in Athletics|2013 Moscow]]|[[2013 World Championships in Athletics – Women's Marathon|Marathon]]}}
{{Medal|Competition|[[Asian Games]]}}
{{Medal|Gold|[[2006 Asian Games|2006 Doha]]|[[Athletics at the 2006 Asian Games|10,000 m]]}}
{{Medal|Silver|[[2002 Asian Games|2002 Busan]]|[[Athletics at the 2002 Asian Games|5000 m]]}}
{{Medal|Silver|[[2002 Asian Games|2002 Busan]]|[[Athletics at the 2002 Asian Games|10,000 m]]}}
{{Medal|Competition|[[IAAF World Cup]]}}
{{Medal|Bronze|[[2006 IAAF World Cup|2006 Athens]]|5000 m}}}}Kayoko Fukushi (福士 加代子, Fukushi Kayoko, born 25 March 1982 in Itayanagi, Aomori) is a Japanese [[long-distance runner]], who specializes in the [[5000 metres|5000]], [[10,000 metres]] and [[marathon]]. Fukushi represented Japan at the 2004, 2008 and 2012 [[Summer Olympics]]. She was the bronze medallist in the marathon at the [[2013 World Championships in Athletics]]. She holds a marathon best of 2:22:17 hours.
Fukushi meriri ihe nrite ọla ọcha abụọ na Egwuregwu Eshia nke 2002 wee merie 10,000. m ọla edo na mbipụta 2006 . Ọ bụbu onye nweburu ndekọ ụwa n'afọ iri na ise Ọsọ okporo ụzọ km ma bụrụ onye njide ndekọ Japan na 5000 m, 10,000 m, na 10K ụzọ dị anya. Fukushi bụkwa onye mmeri mba ugboro isii n'elu 5000 m. Na mgbakwunye, ọ gbara ọsọ karịa nkeji 34 10,000 m na-agba ọsọ na asọmpi karịa nwanyị ọ bụla ọzọ n'ụwa (dịka nke 2014 akara a na-eguzo na 44).
A họpụtara ya dị ka ọkụ ọkụ maka egwuregwu oyi Asia 2003 nke emere na Aomori Prefecture, mpaghara ebe obibi ya.
== Ọrụ ==
=== Ọrụ mmalite ===
Fukushi dị nke anọ karịa 5000 m na 2000 World Junior Championships na egwuregwu na-enwe ọganihu afọ abụọ ka e mesịrị. Ka ọ gbasịrị ọkwa nke iri na ise na ngalaba agadi nke 2002 IAAF World Cross Country Championship, ọ mebiri ndekọ nke obere mba (karịa [[3000 mita|3000 m]], 5000 m na 10,000 m) wee gaa n'ihu na-edekọ ndekọ mba ziri ezi nke 8:44.40 nkeji na 3000 m na July.
N'egwuregwu Eshia nke 2002, o nwetara nrite ọlaọcha okpukpu abụọ na 5000/10,000 m, na-agwụcha n'azụ Sun Yingjie na oge abụọ ahụ.
=== Olimpik mpụta mbụ na ọla edo Eshia ===
N'ịga n'ihu na-elekwasị anya na ịgba ọsọ egwu, ọ gbara ọsọ na asọmpi egwu ụwa mbụ ya na 2003. Ọ bụ nke iri na otu na 5000 m na 2003 World Championships in Athletics, mana o nwechaghị ihe ịga nke ọma na mpụta mbụ n'egwuregwu Olympic ka ọ gụchara 26th na 10,000 m n'egwuregwu Athens 2004 . Ọ gbagoro okpukpu abụọ na 2005 World Championships in Athletics, na-abịa nso n'isi iri na ihe omume egwu dị anya.
Na February 5, 2006 na Kagawa Marugame Half Marathon ọ mebiri ndekọ ịgba ọsọ okporo ụzọ dị kilomita 15 site na ịgba ọsọ dị anya na nkeji 46:55. Tirunesh Dibaba nke [[Ethiopia|Etiopia]] kwalitere ndekọ ahụ ruo nkeji 46:28 na 2009. <ref>{{Cite news|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|date=2009-11-15|url=http://www.iaaf.org/news/news/dibaba-shatters-15km-world-record-in-nijmegen|title=Dibaba shatters 15Km World record in Nijmegen! - UPDATED|accessdate=2016-04-23}}</ref> N'oge asọmpi na Marugame, o debere ndekọ Eshia na ọkara marathon . O nwere ihe ịga nke ọma karịa na turf ụlọ n'oge na-adịghị anya ka o meriri na Fukuoka International Cross Country . <ref>{{Cite news|author=Nakamura|first=Ken|date=2006-03-05|url=http://www.iaaf.org/news/news/fukushi-takes-runaway-win-far-ahead-of-ndereb|title=Fukushi takes runaway win far ahead of Ndereba - Fukuoka XC - UPDATED|publisher=IAAF|accessdate=2016-04-23}}</ref> Ọ gbara asọmpi na 2006 IAAF World Cross Country Championship, nke e mere na Fukuoka, wee were ọnọdụ nke isii n'ọsọ ogologo - otu n'ime ndị na-agba ọsọ abụọ na-abụghị East Africa mere ndị isi iri. Ngwucha ya durukwa ụmụnwaanyị Japan nweta ihe nrite ọla n'asọmpi otu. O nwetara ọla kọpa na egwu ahụ na 2006 IAAF World Cup, na-abịa nke atọ karịa 5000. m wee were 10,000 m nrite ọla edo na Egwuregwu Eshia nke afọ 2006 - mmeri mbụ ya na asọmpi isi. <ref>{{Cite news|author=Negash|first=Elshadai|date=2006-12-08|title=Zhang throws Asian Hammer Record - Asian Games, Day Two|url=http://www.iaaf.org/news/Kind=2/newsId=36994.html|publisher=IAAF|accessdate=2011-01-20}}</ref>
N'agbanyeghị ihe ịga nke ọma ya na kọntinent ya, ọ kwụsịrị ịgafe na mpaghara ụwa, na-agwụcha na (ma ọ bụ nso) nke iri kachasị elu na asọmpi ụwa na 2007 na 2009, na njedebe nke iri na otu na 2008 Beijing Olympics . O mere marathon mpụta mbụ ya na Marathon Osaka Ladies 2008 wee duo asọmpi ahụ ruo 30. km akara. Agbanyeghị, ije ije ya daa n'oge na-adịghị anya ka oge ahụ gachara wee nọrọ na 19th na oge elekere 2:40:54, ihe karịrị nkeji iri na ise na-agafe onye mmeri. <ref>{{Cite news|author=Nakamura|first=Ken|date=2008-01-27|title=Britain's Yamauchi wins Osaka Ladies Marathon in 2:25:10|url=http://www.iaaf.org/news/news/britains-yamauchi-wins-osaka-ladies-marathon|publisher=IAAF|accessdate=2016-04-23}}</ref>
Ọ lọghachiri na ọkara marathon na July 2010 wee merie na [[Shibetsu Half Marathon]], ọ bụ ezie na oge ya nke 1:12:25 dị n'okpuru ya kacha mma. Ụdị egwu Fukushi dara ntakịrị n'afọ ahụ - ọ nwara ịgbachitere aha Asia ya na egwuregwu Eshia 2010 mana ọ bịara nke anọ karịa 10,000. m na ise n'ime 5000 m. Ọ kpọgidere ndị otu [[Kyoto]] na mmeri na Inter-Prefectural Women's Ekiden na Jenụwarị 2011, na-abawanye ndu otu ya na 10 ikpeazụ. km ụkwụ nke agbụrụ. <ref>{{Cite news|author=Nakamura|first=Ken|date=2008-01-27|title=Kyoto takes women's Inter-Prefectural Ekiden title in Kyoto|publisher=IAAF|url=http://www.iaaf.org/news/kind=100/newsid=59074.html|accessdate=2011-01-20}}</ref>
Oge 2011 ya malitere site na mmeri ọrụ nke atọ na Marugame Half Marathon. <ref>{{Cite news|author=Nakamura|first=Ken|date=2011-05-06|url=http://www.iaaf.org/news/news/ndungu-and-fukushi-take-victories-at-marugame|title=Ndungu and Fukushi take victories at Marugame Half Marathon|publisher=IAAF|accessdate=2016-04-23}}</ref> Isi asọmpi ya n'afọ ahụ bụ 2011 Chicago Marathon, ebe ọ nọ n'etiti ndị isi na ọkara ma gaa n'ihu na-ewere ọnọdụ nke atọ na oge kachasị mma nke 2:24:38. <ref>{{Cite news|author=Ferstle|first=Jim|date=2011-10-09|url=http://www.iaaf.org/news/news/mosop-and-shobukova-scorch-to-chicago-titles|title=Mosop and Shobukova scorch to Chicago titles - UPDATED|publisher=IAAF|accessdate=2016-04-23}}</ref> N'ọsọ mbụ ya nke 2012, ọ bụ ọkacha mmasị tupu asọmpi maka Marathon Ladies Osaka mana ọ gwụchara nke asaa ka ọkara nke abụọ ji nwayọ nwayọ. <ref>{{Cite news|author=Nakamura|first=Ken|date=2012-01-29|url=http://www.iaaf.org/news/news/shigetomo-takes-osaka-as-favourite-fukushi-fa|title=Shigetomo takes Osaka as favourite Fukushi falters|publisher=IAAF|accessdate=2016-04-23}}</ref> Ebe ọ tụfuru nhọrọ Olympic maka marathon, o lekwasịrị anya n'egwu ahụ kama. Ọ gbara ọsọ na abụọ 5000 m na 10,000 m n'asọmpi ndị Japan ma ahọpụtara ya ka ọ gbaa emume abụọ a na asọmpi Olympic London 2012 . O tinyere nke iri n'ime puku mmadụ iri m ikpeazụ, ma okpu ịga n'ihu n'ofe heats na nsoro anya.
=== Ihe nrite ụwa ===
Fukushi laghachiri na marathon na mmalite nke 2013 ma ọ na-eduga na kilomita abụọ iji gaa na Marathon Ụmụ nwanyị Osaka. Ọ dara nke ọma na ọkwa ikpeazụ, tụgharịrị ụzọ 19 nke abụọ na mperi nke abụọ nke abụọ n'azụ Tetyana Hamera-Shmyrko . N'agbanyeghị nke ahụ, onye gbara ọsọ ya na elekere 2:24:21 bụ ihe kacha mma nke onwe. <ref>{{Cite news|author=Nakamura|first=Ken|date=2013-01-27|url=http://www.iaaf.org/news/report/ukraines-gamera-shmyrko-leaves-it-late-to-com|title=Ukraine's Gamera-Shmyrko leaves it late to come from behind and win in Osaka|publisher=IAAF|accessdate=2013-02-23}}</ref> Nke a nwetara nhọrọ ya maka Japan maka asọmpi mba ụwa na marathon nke 2013, ebe o meriri nrite mbụ ya n'ebe dị anya - ọla kọpa. N'agbanyeghị na ọ dị afọ 31, ọ bụ ọdụdụ nwa n'ime ndị mmeri n'akụkụ [[Edna Kiplagat]] na [[Valeria Straneo]] . <ref>{{Cite news|author=Landells|first=Steve|date=2013-08-10|url=http://www.iaaf.org/news/report/report-womens-marathon|title=Report: Women's Marathon – Moscow 2013|publisher=IAAF|accessdate=2016-01-31}}</ref>
Her foremost race the following season was the 2014 Berlin Marathon, but her time of 2:26:24.7 hours only brought her sixth place in the high calibre contest. She did not compete at a major tournament for a whole year, finally returning for the 2015 Chicago Marathon, where she was fourth. She aimed to make the Japanese Olympic marathon team and assured her place with a victory at the Osaka Women's Marathon. She defeated the opposition by over six minutes and set a new personal best of 2:22:17 hours, moving her into the Japanese all-time top seven women.<ref>{{Cite news|author=Nakamura|first=Ken|date=2016-01-31|url=http://www.iaaf.org/news/report/osaka-womens-marathon-fukushi|title=Fukushi wins Osaka Women's Marathon by more than six minutes in 2:22:17|publisher=IAAF|accessdate=2016-01-31}}</ref>
== Aha obodo ==
* Asọmpi Japan na egwuregwu
** 5000 m : 2002, 2004, 2005, 2006, 2007, 2010
== Marathon ==
* Marathon ụmụ nwanyị Osaka 2013: 1st (2:24:21)
* Marathon Chicago 2011 : nke atọ (2:24:38)
* 2014 Marathon Berlin : 6th (2:26:24.7)
* 2015 Marathon Chicago : 4th (2:24:25)
* Marathon ụmụ nwanyị Osaka 2016: 1st (2:22:17)
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* [[3000 mita]] - 8:44.40 nkeji (2000)
* 5000 mita - 14:53.22 nkeji (2005)
* 10,000 mita - 30:51.81 nkeji (2002)
* 15K ọsọ - 46:55 min (2006) - ndekọ ụwa mbụ
* Ọkara marathon - 1:07:26 elekere (2006)
* Marathon - 2:22:17 (2016)
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
liq5dbvjw3tsera4fslbai4d3cz4phx
Ryoko Kizaki
0
54544
193127
2024-10-26T14:54:06Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1215569522|Ryoko Kizaki]]"
193127
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ryoko Kizaki''' ( Japanese ; amuru 21 June 1985) bu onye oso ogologo oge nke Japan nke na-asọ mpi n'ọsọ marathon na ọkara marathon . Ọ meriri Marathon ụmụ nwanyị Yokohama nke afọ 2011 n'oge kachasị mma nkeonwe nke awa 2:26:32. Ọ bụ onye sonyere ugboro atọ na IAAF World Half Marathon Championship na onye nwetara ihe nrite ugboro abụọ na Summer Universiade .
== Ọrụ ==
Amụrụ na [[Kyoto]], Kizaki gara [[Miyazu High School|ụlọ akwụkwọ sekọndrị Miyazu]] nke obodo tupu ọ gawa n'ihu ịmụ akwụkwọ na Mahadum Bukkyo . Mgbe ọ nọ ebe ahụ, ọ gbara ọsọ maka Japan na Summer Universiade : ọ bụ onye nrite ọla ọcha ọkara marathon na mmemme 2005 wee nweta ọlaọcha nke abụọ na mbipụta 2007, bụ ebe o debere nkeji 32:55.11 kacha mma na mita 10,000 . Ọ gụchara nke iri na itoolu na 2006 World Road Running Championship, na-enyere ndị otu Japan aka inweta ihe nrite ọla na asọmpi otu.
N'afọ 2008, ọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum wee sonye n'òtù ndị na-agba ọsọ ụlọ ọrụ Daihatsu . N'afọ sochirinụ, ọ bịara nke asaa na ma [[All-Japan Corporate Half Marathon Championships|asọmpi Half Marathon nke Japan niile]] na 10,000. m na asọmpi egwuregwu ndị Japan . Ọ gara n'ihu nọrọ n'ọkwa nke iri na atọ na 2009 IAAF World Half Marathon Championship, ọ bụ ezie na ndị otu ụmụ nwanyị Japan nke Kizaki, Yurika Nakamura na [[Remi Nakazato]] meriri n'aka ndị Russia meriri na otu egwuregwu.
Kizaki mere mpụta mbụ ya n'ogologo marathon (42.195 km) na Marathon Ladies Osaka na Jenụwarị 2010. O jiri oge nke 2:27:34 gụchara n'ebe nke isii, bụ onye Japan nke atọ gafere ahịrị. N'asọmpi egwu ndị Japan, ọ gbara ọsọ ruo [[Kayoko Fukushi|Kaoko Fukushi]] na ma 5000 mita na 10,000. m ihe omume. N'ihi ya, a họpụtara ya ịnọchite anya Japan na obere ihe omume na 2010 Asia Games na Guangzhou, bụ ebe o weere ọnọdụ nke iri. Ahọpụtakwara ya maka asọmpi Half Marathon World Half Marathon nke 2010 nke ugboro atọ wee nweta akara kacha mma, na-abịa n'ọkwa nke iri iji were ọla kọpa maka Japan na Yoshimi Ozaki na Azusa Nojiri .
Na Jenụwarị 2011, o nyeere Kyoto aka imeri Inter-Prefectural Women's Ekiden ma bụrụ nke ise na Marathon Osaka. Marathon ụmụ nwanyị Yokohama na Nọvemba sochirinụ hụrụ ya n'elu podium maka oge mbụ na mmemme ahụ. N'agbanyeghị ọnọdụ ọkụ na ọnọdụ adịghị mma ọ na-agba ọsọ, ọ gbara awa 2:26:32 nke ọma wee merie onye ibe ya nwere ihu ọma Yoshimi Ozaki. Ọ meriri ụkwụ mbụ nke 2012 Inter-Prefectural Ekiden bụ nke meghere ụzọ maka ndị otu Osaka iji nweta aha ụmụ nwanyị. Ọsọ ọsọ ya na Yokohama nwetara ya ntụpọ maka Marathon Olympic nke 2012, ebe ọ bịara na iri na isii n'ozuzu ya.
Kizaki mere ka ọ dị mma site na nkeji atọ na Nagoya Marathon na March 2013, na-agba ọsọ oge 2:23:34 iji merie n'ọsọ na nhọrọ mba ọzọ.
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 5000 mita - 15:35.12 nkeji (2009)
* 10,000 mita - 32:16.40 nkeji (2010)
* Ọkara marathon - 1:10:16 elekere (2009)
* Marathon - 2:23:34 elekere (2013)
== Ntụaka ==
nweta ọlaọcha nke abụọ na mbipụta 2007, bụ ebe o debere nkeji 32:55.11 kacha mma na mita 10,000 . [1] [2] Ọ gụchara nke iri na itoolunweta ọlaọcha nke abụọ na [[Athletics at the 2007 Summer Universiade|mbipụta 2007]], bụ ebe o debere nkeji 32:55.11 kacha mma na [[10,000 metres|mita 10,000]] . Ọ gụchara nke iri na itoolu{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
tv9oqfmchk0utg3q5l67tgl52wxxd4s
193130
193127
2024-10-26T14:55:41Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193130
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Ryoko Kizaki''' ( Japanese ; amuru 21 June 1985) bu onye oso ogologo oge nke Japan nke na-asọ mpi n'ọsọ marathon na ọkara marathon . Ọ meriri Marathon ụmụ nwanyị Yokohama nke afọ 2011 n'oge kachasị mma nkeonwe nke awa 2:26:32. Ọ bụ onye sonyere ugboro atọ na IAAF World Half Marathon Championship na onye nwetara ihe nrite ugboro abụọ na Summer Universiade .
== Ọrụ ==
Amụrụ na [[Kyoto]], Kizaki gara [[Miyazu High School|ụlọ akwụkwọ sekọndrị Miyazu]] nke obodo tupu ọ gawa n'ihu ịmụ akwụkwọ na Mahadum Bukkyo . Mgbe ọ nọ ebe ahụ, ọ gbara ọsọ maka Japan na Summer Universiade : ọ bụ onye nrite ọla ọcha ọkara marathon na mmemme 2005 wee nweta ọlaọcha nke abụọ na mbipụta 2007, bụ ebe o debere nkeji 32:55.11 kacha mma na mita 10,000 . Ọ gụchara nke iri na itoolu na 2006 World Road Running Championship, na-enyere ndị otu Japan aka inweta ihe nrite ọla na asọmpi otu.
N'afọ 2008, ọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum wee sonye n'òtù ndị na-agba ọsọ ụlọ ọrụ Daihatsu . N'afọ sochirinụ, ọ bịara nke asaa na ma [[All-Japan Corporate Half Marathon Championships|asọmpi Half Marathon nke Japan niile]] na 10,000. m na asọmpi egwuregwu ndị Japan . Ọ gara n'ihu nọrọ n'ọkwa nke iri na atọ na 2009 IAAF World Half Marathon Championship, ọ bụ ezie na ndị otu ụmụ nwanyị Japan nke Kizaki, Yurika Nakamura na [[Remi Nakazato]] meriri n'aka ndị Russia meriri na otu egwuregwu.
Kizaki mere mpụta mbụ ya n'ogologo marathon (42.195 km) na Marathon Ladies Osaka na Jenụwarị 2010. O jiri oge nke 2:27:34 gụchara n'ebe nke isii, bụ onye Japan nke atọ gafere ahịrị. N'asọmpi egwu ndị Japan, ọ gbara ọsọ ruo [[Kayoko Fukushi|Kaoko Fukushi]] na ma 5000 mita na 10,000. m ihe omume. N'ihi ya, a họpụtara ya ịnọchite anya Japan na obere ihe omume na 2010 Asia Games na Guangzhou, bụ ebe o weere ọnọdụ nke iri. Ahọpụtakwara ya maka asọmpi Half Marathon World Half Marathon nke 2010 nke ugboro atọ wee nweta akara kacha mma, na-abịa n'ọkwa nke iri iji were ọla kọpa maka Japan na Yoshimi Ozaki na Azusa Nojiri .
Na Jenụwarị 2011, o nyeere Kyoto aka imeri Inter-Prefectural Women's Ekiden ma bụrụ nke ise na Marathon Osaka. Marathon ụmụ nwanyị Yokohama na Nọvemba sochirinụ hụrụ ya n'elu podium maka oge mbụ na mmemme ahụ. N'agbanyeghị ọnọdụ ọkụ na ọnọdụ adịghị mma ọ na-agba ọsọ, ọ gbara awa 2:26:32 nke ọma wee merie onye ibe ya nwere ihu ọma Yoshimi Ozaki. Ọ meriri ụkwụ mbụ nke 2012 Inter-Prefectural Ekiden bụ nke meghere ụzọ maka ndị otu Osaka iji nweta aha ụmụ nwanyị. Ọsọ ọsọ ya na Yokohama nwetara ya ntụpọ maka Marathon Olympic nke 2012, ebe ọ bịara na iri na isii n'ozuzu ya.
Kizaki mere ka ọ dị mma site na nkeji atọ na Nagoya Marathon na March 2013, na-agba ọsọ oge 2:23:34 iji merie n'ọsọ na nhọrọ mba ọzọ.
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 5000 mita - 15:35.12 nkeji (2009)
* 10,000 mita - 32:16.40 nkeji (2010)
* Ọkara marathon - 1:10:16 elekere (2009)
* Marathon - 2:23:34 elekere (2013)
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4fvzmht87rn8f5c7lnoo4g4iqdyo8mp
Ana Rosa Schlieper nke Martínez Guerrero
0
54545
193128
2024-10-26T14:54:23Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1188672017|Ana Rosa Schlieper de Martínez Guerrero]]"
193128
wikitext
text/x-wiki
Ana Rosa Schlieper de Martínez Guerrero (15 Ọgọst 1898 - 4 Septemba 1964) bụ onye ndu nwanyị Argentine, onye ọrụ enyemaka na onye ọrụ ọdịmma. Ọ tọrọ ntọala Señoras de San Vicente de Paul en General Madariaga (Ladies Conference of St. Vincent de Paul in General Madariaga), yana ụlọ ọgwụ 100-bed na ụlọ akwụkwọ nọọsụ maka ụmụ nwanyị. Ọ tọrọ ntọala Unión Argentina de Mujeres (Argentine Women's Union) na otu enyemaka agha, Kọmitii Mmeri.
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Martínez Guerrero na 1898 na Buenos Aires, nwa nwanyị nke Enrique Schlieper na Ana Zabalrado. Ọ gụrụ akwụkwọ na Colegio de Sagrado Corazon (1910-15). [1]
Martínez Guerrero kpebisiri ike ịkwalite ọnọdụ mmekọrịta ụmụ nwanyị site na ọrụ ya na ụlọ ọrụ ọrụ ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Ọ bịara na US site na oku nke National Women Voters. N'oge nke 1938-43, ọ bụ onye isi oche nke Liga de Protección a la Joven (League for the Protection of the Young). Martínez Guerrero guzobere Señoras de San Vicente de Paul en General Madariaga (Ladies Conference of St. Vincent de Paul in General Madariaba), yana ụlọ ọgwụ 100 na ụlọ akwụkwọ ndị nọọsụ maka ụmụ nwanyị. O guzobere Unión Argentina de Mujeres (Argentine Women's Union) na 1936, na-achị site na 1938 ruo 1940. Russell Sage College (New York City, 1941) nyere ya utu aha doctor honoris causa . <ref name="oni.escuelas.edu.ar" /> E guzobere Junta de la Victoria n'otu afọ ahụ, na Martinez Guerrero dị ka onye isi oche ya. N'otu oge ahụ, ọ bụ onye ndú nke Inter-American Commission of Women (1939-43), na odeakwụkwọ ukwu nke otu na-emegide Fasciest, Accion Argentina (Argentine Action). [3] O guzobekwara otu enyemaka agha, Kọmitii Mmeri.[4] Ọ nwụrụ na Buenos Aires na Septemba 4, 1964. <ref name="oni.escuelas.edu.ar">{{Cite web|title=Gestando la Patria: Nuestras Heroínas|url=http://www.oni.escuelas.edu.ar/olimpi98/Nuestras-Heroinas/suvida.htm#SCHLIEPER%20DE%20MARTINEZ%20GUERRERO,%20Ana%20Rosa|publisher=Olimpiades Nacionales de Contenidos Educativos de Internet|accessdate=10 September 2015|language=Spanish|archivedate=24 September 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150924060947/http://www.oni.escuelas.edu.ar/olimpi98/Nuestras-Heroinas/suvida.htm#SCHLIEPER%20DE%20MARTINEZ%20GUERRERO,%20Ana%20Rosa}}</ref>
== Ihe odide ==
hss7cduu02iqn1grjui8zu192zn66qe
Pauline Korikwiang
0
54546
193129
2024-10-26T14:55:23Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1215453120|Pauline Korikwiang]]"
193129
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Pauline Chemning Korikwiang''' (amuru 1 Maachị 1988) bu onye okachamara onye Kenya n'agba oso ogologo oge nke na-asọ mpi n'egwu na asọmpi mba .
Ọ gbagoro n'ọkwa ntorobịa n'afọ 2005, na-ewere nrite ọlaọcha [[3000 mita]] n'asọmpi IAAF World Youth Championships na egwuregwu wee buru ọkwa mba ụwa junior na asọmpi mba ụwa nke 2006 IAAF . Mgbe o nwetasịrị ihe nrite ndị ntorobịa n'egwuregwu egwu na ọkwa dị elu nke ụwa na nke Africa, ọ nọchitere anya Kenya n'ọkwa dị elu na mba mba abụọ na mita 10,000 na asọmpi egwuregwu Africa . O nwetara ihe nrite ọla abụọ na 2011 All-Africa Games na ihe nrite ọla edo na egwuregwu ụwa ndị agha 2015 .
== Ọrụ ==
A mụrụ Korikwiang na Kaptabuk wee dọta mmụọ ka ọ bụrụ onye na-agba ọsọ site na onye ọzọ bi na mpaghara [[Tegla Loroupe]], onye mebiri ndekọ ụwa na ọkara marathon . Ọ malitere ịsọ mpi n'ọkwa nke obere mba n'afọ 2003 wee nweta nhọrọ maka asọmpi egwuregwu asọmpi Junior nke Africa n'afọ ahụ, bụ ebe ọ bịara n'ọkwa ise na 5000 mita . Onye na-agba ọsọ n'azụ [[Veronica Nyaruai]] na asọmpi mba ndị obere obodo afọ abụọ ka e mesịrị dugara n'ọhụụ mbụ ya n'ụwa, ebe ọ bụ nke asaa na agbụrụ obere na 2005 IAAF World Cross Country Championship .
N'asọmpi ndị ntorobịa ụwa n'afọ 2005 n'egwuregwu, Nyaruai meriri ya ọzọ, mana o meriri ndị ọzọ n'ọhịa iji nweta nrite ọla ọcha n'elu [[3000 mita]] . Asọmpi mba mba ụwa nke 2006 IAAF hụrụ Korikwiang meriri onye ya na ya na-asọ mpi iji nweta aha mbụ n'ụwa junior. Enwere mgbanwe nke ọkwá na asọmpi World Junior nke afọ 2006 n'egwuregwu, ebe Korikwiang bụ onye nrite ọlaọcha 5000 mita n'azụ onye na-ama ya. Akpọrọ ya aha dị ka nwanyị egwuregwu na-ekwe nkwa na ngwụcha afọ SOYA Awards .
N'afọ sochirinụ, ọ meriri nturuugo cross nke Kenya wee were onye isi na mmemme mba ụwa na 2007 IAAF World Cross Country Championship na Mombasa . Agbanyeghị, njehie nwere mgbịrịgba n'apata ikpeazụ pụtara na Korikwiang mehiere meso nke abụọ ruo n'apata ikpeazụ dị ka nke kacha. Mgbalị ya n'oge akabeghị aka mebiri ohere ya na aha ahụ ka ọ na-ahapụ ndị ọzọ ka ha gafere na nkwenye na agbụrụ ahụ akwụsịla, mgbe ọ chọpụtakwara mmejọ ya, ọ mechara kwụsị n'ihi ịda mba n'etiti agbụrụ na ọnọdụ ọjọọ Mombasa. N'asọmpi junior mba ụwa ikpeazụ ọ meriri 5000 m nrite ọla n'asọmpị egwuregwu ụmụaka nke Africa nke afọ 2007 .
N'afọ mbụ ya dị ka onye isi, ọ meriri na klaasị Cinque Mulini cross Country na Italy. Ọkwa nke ise n'ime ule ndị Kenya mere ka ọ bụrụ ọkwa maka otu egwuregwu ụwa kachasị elu, mana a chụrụ ya n'òtù ahụ mgbe ndị nkuzi kwuchara na ọ kwadobeghị ahụike ya n'ịkwalite mmemme ahụ. Ọ dabara na otu egwu egwu maka asọmpi Olimpik Summer 2008 ka emechara n'oge ọkọchị ahụ. N'afọ 2009, usoro ịgba ọsọ siri ike na [[Athletics Kenya Cross Country Series|usoro egwuregwu Kenya Cross Country]] mere ka enye ya ohere ịbanye n'ọsọ ndị agadi maka asọmpi mba ụwa nke 2009 IAAF . Ọ bịara nke iri na otu na asọmpi ahụ, mana ọ bụ naanị onye Kenya nke isii kacha mma na mmemme ahụ.
Korikwiang tụfuru ma asọmpi mba ụwa nke 2009 na asọmpi mba ụwa nke 2010 wee kpebie ịgbanwe gaa na mmemme ọhụrụ, mita 10,000, kama. Ntugharị a kwụrụ ụgwọ ka ọ na-ewere ọnọdụ nke abụọ nye [[Meselech Melkamu]] na mpụta mbụ ya na Golden Spike Ostrava, na-esetịpụ ihe kacha mma nke 31: 06.29 nkeji. Onye na-agba ọsọ n'azụ onye mmeri ụwa [[Linet Masai|bụ Linet Masai]] na asọmpi Kenya mere ka ọ pụta ìhè na 2010 African Championships in Athletics (ebe ọ bụ nke isii na mmemme ahụ). A họpụtara ya maka otu mba na International Chiba Ekiden na Nọvemba, mana n'agbanyeghị na ọ nwetara ụzọ n'ụkwụ arịlịka, ọ hapụrụ ọkwa ya na ndị otu Japan meriri ndị Kenya n'ọkwa.
Nleba anya ya laghachiri na obodo gafee na 2011, ka o meriri na Cross Zornotza, bịara nke atọ na Cross Internacional de Itálica, wee nweta nhọrọ na asọmpi mba. Ọ bịara nke asaa na asọmpi mba ụwa nke 2011 IAAF wee so na otu ụmụ nwanyị Kenya meriri. Ọ gara United States n'ọnwa na-eso ya wee banye na nke abụọ na Carlsbad 5000 site n'aka [[Aheza Kiros]] . Ọ gbara asọmpi na sekit IAAF Diamond League nke 2011 wee tọọ 5000 m kacha mma nke 14:41.28 nkeji na Shanghai . N'ịbụ onye gụchara nke anọ na ule mba, ọ nwetaghị nhọrọ maka asọmpi mba ụwa n'afọ ahụ, kama ọ meriri na 2011 All-Africa Games na Maputo, bụ ebe ọ meriri ihe nrite ọla n'elu ma 5000. m na 10,000 m.
Ọ bụ nke atọ na Elgoibar Cross Country, Trofeo Alasport na Carlsbad 5000 agbụrụ na mmalite nke 2012. Ọ gbapụrụ oge ndị ọzọ mgbe o meghị otu egwuregwu Olympic Kenya wee laghachi naanị na oge 2015. Ọ meriri ọla edo na World Military Games, na-ewere 5000 m nrite ọla edo na oge nke 15:23.85 nkeji. Ọ bụ onye gbara ọsọ na Nairobi Half Marathon ka e mesịrị n'ọnwa ahụ mana ọzọ na-asọmpi ugboro ugboro, na-esote ya bụ mmeri na [[Eldoret Half Marathon]] na njedebe nke 2017.
== Ndekọ asọmpi ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{KEN}}
|-
|2003
|[[2003 African Junior Athletics Championships|African Junior Championships]]
|[[Garoua]], Cameroon
|4th
|5000 m
|16:58.26
|-
|rowspan=3|2005
|rowspan=2|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Saint-Galmier]], France
|7th
|Junior race (6.153 km)
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|20:56]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|Junior team
|16 pts
|-
|[[2005 World Youth Championships in Athletics|World Youth Championships]]
|[[Marrakech]], Morocco
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m
|9:05.42
|-
|rowspan=3|2006
|rowspan=2|[[2006 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Fukuoka]], Japan
|bgcolor=gold|1st
|Junior race (6 km)
|[[2006 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|19:27]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|Junior team
|10 pts
|-
|[[2006 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Beijing]], China
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m
|[[2006 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres|9:05.21]]
|-
|rowspan=2|2007
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Mombasa]], Kenya
| —
|Junior race (6 km)
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|DNF]]
|-
|[[2007 African Junior Athletics Championships|African Junior Championships]]
|[[Ouagadougou]], Burkina Faso
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|15:59.61
|-
|2009
|[[2009 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Amman]], Jordan
|11th
|Senior race (8 km)
|[[2009 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|27:03]]
|-
|2010
|[[2010 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Nairobi]], Kenya
|5th
|10,000 m
|33:12.34
|-
|rowspan=2|2011
|rowspan=2|[[Athletics at the 2011 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|rowspan=2|[[Maputo]], [[Mozambique]]
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|5000 m
|[[Athletics at the 2011 All-Africa Games – Women's 5000 metres|15:40.93]]
|-
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|10,000 m
|[[Athletics at the 2011 All-Africa Games – Women's 10,000 metres|33:26.17]]
|-
|2015
|[[Track and field at the Military World Games|Military World Games]]
|[[Mungyeong]], Korea
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[Track and field at the 2015 Military World Games – Women's 5000 metres|15:23.85]]
|-
|2018
|[[2018 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Asaba, Nigeria]]
| –
|10,000 m
|[[2018 African Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|DNF]]
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 3000 mita - 8:41.11 nkeji (2010)
* 5000 mita - 14:41.28 (2011)
* 10,000 mita - 31:06.29 (2010)
* Ọkara Marathon – 1:12:03 (2015)
== Ntụaka ==
n'ụwa junior. [1] Enwere mgbanwe nke ọkwá na asọmpi World Junior nke afọ 2006 n'egwuregwu, ebe Korikwiang bụ onye nrite ọlaọcha 5000 mita n'azụ onye na-ama ya. [2] Akpọrọ ya aha dị ka nwanyị egwuregwu na-ekwe nkwa na ngwụcha afọ SOYAn'ụwa junior. Enwere mgbanwe nke ọkwá na [[2006 World Junior Championships in Athletics|asọmpi World Junior nke afọ 2006 n'egwuregwu]], ebe Korikwiang bụ onye nrite ọlaọcha [[5000 metres|5000 mita]] n'azụ onye na-ama ya. Akpọrọ ya aha dị ka nwanyị egwuregwu na-ekwe nkwa na ngwụcha afọ [[SOYA Awards|SOYA]]{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
fw0khyjgqnjdk8im3a3yzotzeuag2oy
193131
193129
2024-10-26T14:56:02Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193131
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Pauline Chemning Korikwiang''' (amuru 1 Maachị 1988) bu onye okachamara onye Kenya n'agba oso ogologo oge nke na-asọ mpi n'egwu na asọmpi mba .
Ọ gbagoro n'ọkwa ntorobịa n'afọ 2005, na-ewere nrite ọlaọcha [[3000 mita]] n'asọmpi IAAF World Youth Championships na egwuregwu wee buru ọkwa mba ụwa junior na asọmpi mba ụwa nke 2006 IAAF . Mgbe o nwetasịrị ihe nrite ndị ntorobịa n'egwuregwu egwu na ọkwa dị elu nke ụwa na nke Africa, ọ nọchitere anya Kenya n'ọkwa dị elu na mba mba abụọ na mita 10,000 na asọmpi egwuregwu Africa . O nwetara ihe nrite ọla abụọ na 2011 All-Africa Games na ihe nrite ọla edo na egwuregwu ụwa ndị agha 2015 .
== Ọrụ ==
A mụrụ Korikwiang na Kaptabuk wee dọta mmụọ ka ọ bụrụ onye na-agba ọsọ site na onye ọzọ bi na mpaghara [[Tegla Loroupe]], onye mebiri ndekọ ụwa na ọkara marathon . Ọ malitere ịsọ mpi n'ọkwa nke obere mba n'afọ 2003 wee nweta nhọrọ maka asọmpi egwuregwu asọmpi Junior nke Africa n'afọ ahụ, bụ ebe ọ bịara n'ọkwa ise na 5000 mita . Onye na-agba ọsọ n'azụ [[Veronica Nyaruai]] na asọmpi mba ndị obere obodo afọ abụọ ka e mesịrị dugara n'ọhụụ mbụ ya n'ụwa, ebe ọ bụ nke asaa na agbụrụ obere na 2005 IAAF World Cross Country Championship .
N'asọmpi ndị ntorobịa ụwa n'afọ 2005 n'egwuregwu, Nyaruai meriri ya ọzọ, mana o meriri ndị ọzọ n'ọhịa iji nweta nrite ọla ọcha n'elu [[3000 mita]] . Asọmpi mba mba ụwa nke 2006 IAAF hụrụ Korikwiang meriri onye ya na ya na-asọ mpi iji nweta aha mbụ n'ụwa junior. Enwere mgbanwe nke ọkwá na asọmpi World Junior nke afọ 2006 n'egwuregwu, ebe Korikwiang bụ onye nrite ọlaọcha 5000 mita n'azụ onye na-ama ya. Akpọrọ ya aha dị ka nwanyị egwuregwu na-ekwe nkwa na ngwụcha afọ SOYA Awards .
N'afọ sochirinụ, ọ meriri nturuugo cross nke Kenya wee were onye isi na mmemme mba ụwa na 2007 IAAF World Cross Country Championship na Mombasa . Agbanyeghị, njehie nwere mgbịrịgba n'apata ikpeazụ pụtara na Korikwiang mehiere meso nke abụọ ruo n'apata ikpeazụ dị ka nke kacha. Mgbalị ya n'oge akabeghị aka mebiri ohere ya na aha ahụ ka ọ na-ahapụ ndị ọzọ ka ha gafere na nkwenye na agbụrụ ahụ akwụsịla, mgbe ọ chọpụtakwara mmejọ ya, ọ mechara kwụsị n'ihi ịda mba n'etiti agbụrụ na ọnọdụ ọjọọ Mombasa. N'asọmpi junior mba ụwa ikpeazụ ọ meriri 5000 m nrite ọla n'asọmpị egwuregwu ụmụaka nke Africa nke afọ 2007 .
N'afọ mbụ ya dị ka onye isi, ọ meriri na klaasị Cinque Mulini cross Country na Italy. Ọkwa nke ise n'ime ule ndị Kenya mere ka ọ bụrụ ọkwa maka otu egwuregwu ụwa kachasị elu, mana a chụrụ ya n'òtù ahụ mgbe ndị nkuzi kwuchara na ọ kwadobeghị ahụike ya n'ịkwalite mmemme ahụ. Ọ dabara na otu egwu egwu maka asọmpi Olimpik Summer 2008 ka emechara n'oge ọkọchị ahụ. N'afọ 2009, usoro ịgba ọsọ siri ike na [[Athletics Kenya Cross Country Series|usoro egwuregwu Kenya Cross Country]] mere ka enye ya ohere ịbanye n'ọsọ ndị agadi maka asọmpi mba ụwa nke 2009 IAAF . Ọ bịara nke iri na otu na asọmpi ahụ, mana ọ bụ naanị onye Kenya nke isii kacha mma na mmemme ahụ.
Korikwiang tụfuru ma asọmpi mba ụwa nke 2009 na asọmpi mba ụwa nke 2010 wee kpebie ịgbanwe gaa na mmemme ọhụrụ, mita 10,000, kama. Ntugharị a kwụrụ ụgwọ ka ọ na-ewere ọnọdụ nke abụọ nye [[Meselech Melkamu]] na mpụta mbụ ya na Golden Spike Ostrava, na-esetịpụ ihe kacha mma nke 31: 06.29 nkeji. Onye na-agba ọsọ n'azụ onye mmeri ụwa [[Linet Masai|bụ Linet Masai]] na asọmpi Kenya mere ka ọ pụta ìhè na 2010 African Championships in Athletics (ebe ọ bụ nke isii na mmemme ahụ). A họpụtara ya maka otu mba na International Chiba Ekiden na Nọvemba, mana n'agbanyeghị na ọ nwetara ụzọ n'ụkwụ arịlịka, ọ hapụrụ ọkwa ya na ndị otu Japan meriri ndị Kenya n'ọkwa.
Nleba anya ya laghachiri na obodo gafee na 2011, ka o meriri na Cross Zornotza, bịara nke atọ na Cross Internacional de Itálica, wee nweta nhọrọ na asọmpi mba. Ọ bịara nke asaa na asọmpi mba ụwa nke 2011 IAAF wee so na otu ụmụ nwanyị Kenya meriri. Ọ gara United States n'ọnwa na-eso ya wee banye na nke abụọ na Carlsbad 5000 site n'aka [[Aheza Kiros]] . Ọ gbara asọmpi na sekit IAAF Diamond League nke 2011 wee tọọ 5000 m kacha mma nke 14:41.28 nkeji na Shanghai . N'ịbụ onye gụchara nke anọ na ule mba, ọ nwetaghị nhọrọ maka asọmpi mba ụwa n'afọ ahụ, kama ọ meriri na 2011 All-Africa Games na Maputo, bụ ebe ọ meriri ihe nrite ọla n'elu ma 5000. m na 10,000 m.
Ọ bụ nke atọ na Elgoibar Cross Country, Trofeo Alasport na Carlsbad 5000 agbụrụ na mmalite nke 2012. Ọ gbapụrụ oge ndị ọzọ mgbe o meghị otu egwuregwu Olympic Kenya wee laghachi naanị na oge 2015. Ọ meriri ọla edo na World Military Games, na-ewere 5000 m nrite ọla edo na oge nke 15:23.85 nkeji. Ọ bụ onye gbara ọsọ na Nairobi Half Marathon ka e mesịrị n'ọnwa ahụ mana ọzọ na-asọmpi ugboro ugboro, na-esote ya bụ mmeri na [[Eldoret Half Marathon]] na njedebe nke 2017.
== Ndekọ asọmpi ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{KEN}}
|-
|2003
|[[2003 African Junior Athletics Championships|African Junior Championships]]
|[[Garoua]], Cameroon
|4th
|5000 m
|16:58.26
|-
|rowspan=3|2005
|rowspan=2|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Saint-Galmier]], France
|7th
|Junior race (6.153 km)
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|20:56]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|Junior team
|16 pts
|-
|[[2005 World Youth Championships in Athletics|World Youth Championships]]
|[[Marrakech]], Morocco
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m
|9:05.42
|-
|rowspan=3|2006
|rowspan=2|[[2006 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Fukuoka]], Japan
|bgcolor=gold|1st
|Junior race (6 km)
|[[2006 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|19:27]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|Junior team
|10 pts
|-
|[[2006 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Beijing]], China
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m
|[[2006 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres|9:05.21]]
|-
|rowspan=2|2007
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Mombasa]], Kenya
| —
|Junior race (6 km)
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|DNF]]
|-
|[[2007 African Junior Athletics Championships|African Junior Championships]]
|[[Ouagadougou]], Burkina Faso
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|15:59.61
|-
|2009
|[[2009 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Amman]], Jordan
|11th
|Senior race (8 km)
|[[2009 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|27:03]]
|-
|2010
|[[2010 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Nairobi]], Kenya
|5th
|10,000 m
|33:12.34
|-
|rowspan=2|2011
|rowspan=2|[[Athletics at the 2011 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|rowspan=2|[[Maputo]], [[Mozambique]]
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|5000 m
|[[Athletics at the 2011 All-Africa Games – Women's 5000 metres|15:40.93]]
|-
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|10,000 m
|[[Athletics at the 2011 All-Africa Games – Women's 10,000 metres|33:26.17]]
|-
|2015
|[[Track and field at the Military World Games|Military World Games]]
|[[Mungyeong]], Korea
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[Track and field at the 2015 Military World Games – Women's 5000 metres|15:23.85]]
|-
|2018
|[[2018 African Championships in Athletics|African Championships]]
|[[Asaba, Nigeria]]
| –
|10,000 m
|[[2018 African Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|DNF]]
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 3000 mita - 8:41.11 nkeji (2010)
* 5000 mita - 14:41.28 (2011)
* 10,000 mita - 31:06.29 (2010)
* Ọkara Marathon – 1:12:03 (2015)
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
evz2rqnmyql9oishps9cpw52g3g18zr
Ana Rosario Contreras
0
54547
193132
2024-10-26T14:57:29Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1172095281|Ana Rosario Contreras]]"
193132
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|URL=}}
Ana Rosario Contreras bụ onye na-akwado ikike mmadụ na nọọsụ Venezuelan. Ọ bụ onye isi oche nke ndị nọọsụ Caracas. Contreras na-akwado maka ikike mmadụ na mkpa ọchịchị onye kwuo uche ya. Nke a dị iche na omume gọọmentị ịnwụde ndị mmegide na ịmaja. Enyere ya ihe nrite International Women of Courage Award na 2021.<ref>{{Cite web|date=4 March 2021|title=2021 International Women of Courage Award Recipients Announced|url=https://www.state.gov/2021-international-women-of-courage-award-recipients-announced/?fbclid=IwAR2SjqVsdeMACkuUepLlkvyihsn8Uw4CpZLoeS3uqBvS5a8t8FyWF6pHf4E|accessdate=5 March 2021|publisher=US Department of State}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://presidenciave.com/regions/ana-rosario-contreras-its-time-for-venezuelans-to-understand-that-we-must-work-together/|title=Ana Rosario Contreras: "It's time for Venezuelans to understand that we must work together."|publisher=presidenciave|date=19 November 2019|accessdate=6 March 2021|archivedate=17 November 2021|archiveurl=https://web.archive.org/web/20211117004915/https://presidenciave.com/regions/ana-rosario-contreras-its-time-for-venezuelans-to-understand-that-we-must-work-together/}}</ref>
== Ihe odide ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
bxehy4em8n94dsqnmsfoh9l1n5v508a
Volha Mazuronak
0
54548
193133
2024-10-26T14:58:41Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1241038175|Volha Mazuronak]]"
193133
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Volha Siarheyeuna Mazuronak''' ( Belarusian ; amuru 14 Eprel 1989) bu onye [[Belarus|Belarusian]] oso ogologo oso na onye bubu onye na-agba oso . Ọ bụ onye mmeri nke mba ugboro atọ. Mazuronak nwere marathon kacha mma nke 2:23:54 wee gụchaa nke anọ na Marathon London na 2016. Ọ meriri marathon na Siberia na California ma bụrụ onye mmeri ọlaọcha na egwu na 2015 Military World Games .
== Ọrụ ==
Mpụta mbụ ya nke mba ụwa bịara n'ọsọ dị anya wee tinye na 100 kachasị elu na 2005 IAAF World Cross Country Championships junior agbụrụ. Mgbanwe na ịgba ọsọ ịgba ọsọ nyere nsonaazụ kacha mma ka ọ na-ewere nke anọ na 5000 mita ije ije na asọmpi World Youth Championship na 2005 wee tinye ya na ise kachasị elu na 2006 World Junior Championship na Athletics na 2006 IAAF World Race Walking Cup junior agbụrụ. . Ọ gbakwara asọmpi na European Race Walking Cup 2005 mana apụrụ ya n'ihi ibuli elu. O mere ka ọ pụta ìhè ikpeazụ ya na ịgba ọsọ ịgba ọsọ na 2007 ma ọ bụghị asọmpi n'ọkwa dị elu mgbe nke a gasịrị ruo afọ anọ ọzọ. <ref name="IAAF" />
Mazuronak laghachiri n'ọrụ egwuregwu ya na 2011 dị ka onye na-agba ọsọ ogologo oge mgbe ọ mụsịrị nwa ya nwoke na 2009. <ref>{{Cite web|url=https://imenamag.by/posts/run-olga-run|title="Муж говорил, я должна сидеть дома". Ольга Мазуренок в одиночку растит сына и бегает по всему миру, чтобы заработать на жизнь|work=Imenamag.by|accessdate=8 November 2021}}</ref> Na mpụta mbụ ya n'okporo ụzọ ọ meriri Warsaw Half Marathon na nkeji 1:14:25. O nwetara mmeri mbụ ya na marathon ya na mpụta mbụ ya na [[Dêbno Marathon|Marathon Dêbno]] na Poland, na-agafe akara na elekere 2:33:56. O mere mpụta mbụ ya na mba ofesi na European Cup 10000m mana ọ gbadara n'ọkwa na 32nd. Ọ meriri asọmpi mba ụwa nke Siberia n'August, mana mmeri ya n'ogologo oge ahụ bịara na njedebe na Marathon Baltimore, ebe ọ bụ nke anọ. Ọhụrụ kacha mma nke awa 2:33:33 bịara n'ọsọ nke agbago na [[Łódź Marathon|Marathon Łódź]] .
Dịka nwa akwụkwọ Maxim Tank Belarusian State Pedagogical University, a họpụtara ya ka ọ gbaa ọsọ na 2013 Summer Universiade wee tinye 14th na ọkara marathon . O nwetara mita 5000 / 10,000 ugboro abụọ n'asọmpi mba n'afọ ahụ, mana o meghịkwa na Honolulu Marathon . Nrite mba mbụ nke Mazuronak sochiri na Njikọ Njikọ nke Ndị otu European 2014, ebe ọ bụ nke atọ na 5000. m n'azụ [[Ana Dulce Félix]] na Fionnuala Britton, na-esetịpụ ihe kacha mma nke 15:35.44 nkeji. Onye ọzọ kacha mma bịara na 2014 European Athletics Championship, ọ bụ ezie na 10,000 ya m oge nke 32:31.15 nkeji hapụrụ ya na nke asaa. Na sekit okporo ụzọ n'afọ ahụ ọ nwere ebe atọ kachasị elu n'ọtụtụ agbụrụ Polish, gụnyere ọkara marathon kacha mma nke 72:43 nkeji, wee guzobe onwe ya dị ka onye na-agba ọsọ marathon kachasị elu na mmeri na California International Marathon na 2:27:33 awa. <ref name="ARRS" />
Mazuronak banyere n'ọkwa kacha elu nke marathon na-agba ọsọ na Marathon London nke afọ 2015 wee gụchaa n'ọnọdụ nke itoolu na elekere 2:25:36 kacha mma. Ọ bụ onye Europe nke abụọ kacha mma n'ọsọ, n'azụ Ana Dulce Félix. Ihe nrite mba ụwa abụọ sochiri, yana 5000 m ọlaọcha na ma asọmpi ndị otu European 2015 na egwuregwu ụwa ndị agha .
Omume elu ya na-aga n'ihu na 2016 London Marathon dị ka, mgbe agha nke atọ na Florence Kiplagat gasịrị, o weere ọnọdụ nke anọ na nso nso a nkeji abụọ nke 2:23:54 awa. Ụdị omume ya gbara ajụjụ ọnụ site n'aka onye na-agba ọsọ ibe ya Mara Yamauchi, dị ka Mazuronak agbagoro ọkara nke abụọ nke ọsọ nkeji atọ karịa nke mbụ - n'agbanyeghị na ọkara mbụ na-agbada na ọkara nke abụọ na-agbago elu. Ọkara nke abụọ nke marathon ya gbakwara otu nkeji ọsọ ọsọ karịa ka ọ gbagoro maka ọkara marathon. Ndị na-ahazi Marathon London gbachitere Mazuronak, na-ekwupụta na o nyela nnwale ọbara maka doping tupu asọmpi ahụ.
Ọ gụchara n'ọkwa ise na mmemme marathon ụmụ nwanyị na asọmpi Olimpik Summer 2016 . <ref name="Bio">{{Cite web|url=https://www.rio2016.com/en/athlete/volha-mazuronak|title=Volha Mazuronak|accessdate=15 August 2016|work=Rio 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160814155602/https://www.rio2016.com/en/athlete/volha-mazuronak|archivedate=14 August 2016}}</ref> 2018 hụrụ Mazuronak meriri marathon asọmpi European Athletics n'agbanyeghị ọbara na-agba imi ma na-ewere ụzọ na-ezighi ezi na narị mita ole na ole gara aga. <ref>{{Cite news|url=http://www.theguardian.com/sport/2018/aug/12/european-athletics-championships-volha-mazuronak-marathon-nosebleed-wrong-turn|title=Volha Mazuronak survives nosebleed and a wrong turn to win Euro marathon|date=12 August 2018|work=[[The Guardian]]|accessdate=8 November 2021}}</ref>
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 5000 mita – 15:35.21 nkeji (2015)
* 10,000 mita – 32:31.15 nkeji (2014)
* Ọkara marathon - 72:02 nkeji (2015)
* Marathon – 2:23:54 elekere (2016)
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|rowspan=4|2005
|rowspan=2|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Saint-Galmier]], France
|100th
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|Junior race]]
|25:10
|-
|17th
|Junior team
|376 pts
|-
|[[2005 World Youth Championships in Athletics|World Youth Championships]]
|[[Marrakesh]], Morocco
|4th
|5000 m track walk
|22:52.06
|-
|[[2005 European Race Walking Cup|European Race Walking Cup]]
|[[Miskolc]], Hungary
| —
|10 km junior
|{{AthAbbr|DQ}}
|-
|rowspan=3|2006
|rowspan=2|[[2006 IAAF World Race Walking Cup|World Race Walking Cup]]
|rowspan=2|[[A Coruña]], Spain
|4th
|10 km junior
|47:40
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|Junior team
|15 pts
|-
|[[2006 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Beijing]], China
|5th
|[[2006 World Junior Championships in Athletics – Women's 10,000 metres walk|10,000 m walk]]
|47:37.11
|-
|2012
|[[European Cup 10000m]]
|[[Bilbao]], Spain
|32nd
|10,000 m
|34:27.86
|-
|2013
|[[Athletics at the 2013 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Kazan]], Russia
|14th
|[[Athletics at the 2013 Summer Universiade – Women's half marathon|Half marathon]]
|1:17:07
|-
|rowspan=2|2014
|[[2014 European Team Championships|European Team Championships]]
|[[Tallinn]], Estonia
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|15:35.44
|-
|[[2014 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Zürich]], Switzerland,
|7th
|[[2014 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|10,000 m]]
|32:31.15
|-
|rowspan=2|2015
|[[2015 European Team Championships|European Team Championships]]
|[[Cheboksary]], Russia
|bgcolor=silver|2nd
|[[2015 European Team Championships Super League|5000 m]]
|15:51.89
|-
|[[Track and field at the 2015 Military World Games|Military World Games]]
|[[Mungyeong]], South Korea
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|15:35.21
|-
|2016
|Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games
|[[Rio de Janeiro]], Brazil
|5th
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|2:24:48
|-
|2018
|[[2018 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|bgcolor=gold|1st
|[[2018 European Athletics Championships – Women's marathon|Marathon]]
|2:26:22
|-
|2019
|[[Hong Kong Marathon]]
|[[Hong Kong]]
|bgcolor=gold|1st
|[[Hong Kong Marathon]]
|2:26:13
|-
|2019
|[[2019 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Doha]], Catar
|5th
|[[2019 World Athletics Championships – Women's marathon|Marathon]]
|2:36:21
|-
|2021
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Sapporo, Japan]]
|5th
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|2:29:06
|}
== Aha obodo ==
* Asọmpi egwuregwu Belarusian
** 5000m: 2013
** 10,000 m: 2013, 2014
== Ọsọ okporo ụzọ na-emeri ==
* Warsaw Half Marathon : 2012
* [[Dêbno Marathon|Marathon nke afọ]] : 2012
* Marathon International nke Siberia : 2012
* Bieg Lwa: 2013
* Bieg Papieski: 2014
* Walbrzych Half Marathon: 2014
* Marathon International nke California : 2014
* Minsk Half Marathon : 2015
* Marathon Dusseldorf : 2018
* Marathon nke nne nne : 2024 (ihe ndekọ ndekọ)
== Ntụaka ==
Mazuronak nwere marathon kacha mma nke 2:23:54 wee gụchaa nke anọ na Marathon London na 2016. Ọ meriri marathon na Siberia na California ma bụrụ onye mmeriMazuronak nwere marathon kacha mma nke 2:23:54 wee gụchaa nke anọ na [[London Marathon|Marathon London]] na 2016. Ọ meriri marathon na [[Siberian International Marathon|Siberia]] na [[California International Marathon|California]] ma bụrụ onye mmeri{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9tj7a25999suz7w7jpblfb04exr02m0
193134
193133
2024-10-26T14:59:01Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193134
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Volha Siarheyeuna Mazuronak''' ( Belarusian ; amuru 14 Eprel 1989) bu onye [[Belarus|Belarusian]] oso ogologo oso na onye bubu onye na-agba oso . Ọ bụ onye mmeri nke mba ugboro atọ. Mazuronak nwere marathon kacha mma nke 2:23:54 wee gụchaa nke anọ na Marathon London na 2016. Ọ meriri marathon na Siberia na California ma bụrụ onye mmeri ọlaọcha na egwu na 2015 Military World Games .
== Ọrụ ==
Mpụta mbụ ya nke mba ụwa bịara n'ọsọ dị anya wee tinye na 100 kachasị elu na 2005 IAAF World Cross Country Championships junior agbụrụ. Mgbanwe na ịgba ọsọ ịgba ọsọ nyere nsonaazụ kacha mma ka ọ na-ewere nke anọ na 5000 mita ije ije na asọmpi World Youth Championship na 2005 wee tinye ya na ise kachasị elu na 2006 World Junior Championship na Athletics na 2006 IAAF World Race Walking Cup junior agbụrụ. . Ọ gbakwara asọmpi na European Race Walking Cup 2005 mana apụrụ ya n'ihi ibuli elu. O mere ka ọ pụta ìhè ikpeazụ ya na ịgba ọsọ ịgba ọsọ na 2007 ma ọ bụghị asọmpi n'ọkwa dị elu mgbe nke a gasịrị ruo afọ anọ ọzọ. <ref name="IAAF" />
Mazuronak laghachiri n'ọrụ egwuregwu ya na 2011 dị ka onye na-agba ọsọ ogologo oge mgbe ọ mụsịrị nwa ya nwoke na 2009. <ref>{{Cite web|url=https://imenamag.by/posts/run-olga-run|title="Муж говорил, я должна сидеть дома". Ольга Мазуренок в одиночку растит сына и бегает по всему миру, чтобы заработать на жизнь|work=Imenamag.by|accessdate=8 November 2021}}</ref> Na mpụta mbụ ya n'okporo ụzọ ọ meriri Warsaw Half Marathon na nkeji 1:14:25. O nwetara mmeri mbụ ya na marathon ya na mpụta mbụ ya na [[Dêbno Marathon|Marathon Dêbno]] na Poland, na-agafe akara na elekere 2:33:56. O mere mpụta mbụ ya na mba ofesi na European Cup 10000m mana ọ gbadara n'ọkwa na 32nd. Ọ meriri asọmpi mba ụwa nke Siberia n'August, mana mmeri ya n'ogologo oge ahụ bịara na njedebe na Marathon Baltimore, ebe ọ bụ nke anọ. Ọhụrụ kacha mma nke awa 2:33:33 bịara n'ọsọ nke agbago na [[Łódź Marathon|Marathon Łódź]] .
Dịka nwa akwụkwọ Maxim Tank Belarusian State Pedagogical University, a họpụtara ya ka ọ gbaa ọsọ na 2013 Summer Universiade wee tinye 14th na ọkara marathon . O nwetara mita 5000 / 10,000 ugboro abụọ n'asọmpi mba n'afọ ahụ, mana o meghịkwa na Honolulu Marathon . Nrite mba mbụ nke Mazuronak sochiri na Njikọ Njikọ nke Ndị otu European 2014, ebe ọ bụ nke atọ na 5000. m n'azụ [[Ana Dulce Félix]] na Fionnuala Britton, na-esetịpụ ihe kacha mma nke 15:35.44 nkeji. Onye ọzọ kacha mma bịara na 2014 European Athletics Championship, ọ bụ ezie na 10,000 ya m oge nke 32:31.15 nkeji hapụrụ ya na nke asaa. Na sekit okporo ụzọ n'afọ ahụ ọ nwere ebe atọ kachasị elu n'ọtụtụ agbụrụ Polish, gụnyere ọkara marathon kacha mma nke 72:43 nkeji, wee guzobe onwe ya dị ka onye na-agba ọsọ marathon kachasị elu na mmeri na California International Marathon na 2:27:33 awa. <ref name="ARRS" />
Mazuronak banyere n'ọkwa kacha elu nke marathon na-agba ọsọ na Marathon London nke afọ 2015 wee gụchaa n'ọnọdụ nke itoolu na elekere 2:25:36 kacha mma. Ọ bụ onye Europe nke abụọ kacha mma n'ọsọ, n'azụ Ana Dulce Félix. Ihe nrite mba ụwa abụọ sochiri, yana 5000 m ọlaọcha na ma asọmpi ndị otu European 2015 na egwuregwu ụwa ndị agha .
Omume elu ya na-aga n'ihu na 2016 London Marathon dị ka, mgbe agha nke atọ na Florence Kiplagat gasịrị, o weere ọnọdụ nke anọ na nso nso a nkeji abụọ nke 2:23:54 awa. Ụdị omume ya gbara ajụjụ ọnụ site n'aka onye na-agba ọsọ ibe ya Mara Yamauchi, dị ka Mazuronak agbagoro ọkara nke abụọ nke ọsọ nkeji atọ karịa nke mbụ - n'agbanyeghị na ọkara mbụ na-agbada na ọkara nke abụọ na-agbago elu. Ọkara nke abụọ nke marathon ya gbakwara otu nkeji ọsọ ọsọ karịa ka ọ gbagoro maka ọkara marathon. Ndị na-ahazi Marathon London gbachitere Mazuronak, na-ekwupụta na o nyela nnwale ọbara maka doping tupu asọmpi ahụ.
Ọ gụchara n'ọkwa ise na mmemme marathon ụmụ nwanyị na asọmpi Olimpik Summer 2016 . <ref name="Bio">{{Cite web|url=https://www.rio2016.com/en/athlete/volha-mazuronak|title=Volha Mazuronak|accessdate=15 August 2016|work=Rio 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160814155602/https://www.rio2016.com/en/athlete/volha-mazuronak|archivedate=14 August 2016}}</ref> 2018 hụrụ Mazuronak meriri marathon asọmpi European Athletics n'agbanyeghị ọbara na-agba imi ma na-ewere ụzọ na-ezighi ezi na narị mita ole na ole gara aga. <ref>{{Cite news|url=http://www.theguardian.com/sport/2018/aug/12/european-athletics-championships-volha-mazuronak-marathon-nosebleed-wrong-turn|title=Volha Mazuronak survives nosebleed and a wrong turn to win Euro marathon|date=12 August 2018|work=[[The Guardian]]|accessdate=8 November 2021}}</ref>
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 5000 mita – 15:35.21 nkeji (2015)
* 10,000 mita – 32:31.15 nkeji (2014)
* Ọkara marathon - 72:02 nkeji (2015)
* Marathon – 2:23:54 elekere (2016)
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|rowspan=4|2005
|rowspan=2|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Saint-Galmier]], France
|100th
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|Junior race]]
|25:10
|-
|17th
|Junior team
|376 pts
|-
|[[2005 World Youth Championships in Athletics|World Youth Championships]]
|[[Marrakesh]], Morocco
|4th
|5000 m track walk
|22:52.06
|-
|[[2005 European Race Walking Cup|European Race Walking Cup]]
|[[Miskolc]], Hungary
| —
|10 km junior
|{{AthAbbr|DQ}}
|-
|rowspan=3|2006
|rowspan=2|[[2006 IAAF World Race Walking Cup|World Race Walking Cup]]
|rowspan=2|[[A Coruña]], Spain
|4th
|10 km junior
|47:40
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|Junior team
|15 pts
|-
|[[2006 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Beijing]], China
|5th
|[[2006 World Junior Championships in Athletics – Women's 10,000 metres walk|10,000 m walk]]
|47:37.11
|-
|2012
|[[European Cup 10000m]]
|[[Bilbao]], Spain
|32nd
|10,000 m
|34:27.86
|-
|2013
|[[Athletics at the 2013 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Kazan]], Russia
|14th
|[[Athletics at the 2013 Summer Universiade – Women's half marathon|Half marathon]]
|1:17:07
|-
|rowspan=2|2014
|[[2014 European Team Championships|European Team Championships]]
|[[Tallinn]], Estonia
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|15:35.44
|-
|[[2014 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Zürich]], Switzerland,
|7th
|[[2014 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|10,000 m]]
|32:31.15
|-
|rowspan=2|2015
|[[2015 European Team Championships|European Team Championships]]
|[[Cheboksary]], Russia
|bgcolor=silver|2nd
|[[2015 European Team Championships Super League|5000 m]]
|15:51.89
|-
|[[Track and field at the 2015 Military World Games|Military World Games]]
|[[Mungyeong]], South Korea
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|15:35.21
|-
|2016
|Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games
|[[Rio de Janeiro]], Brazil
|5th
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|2:24:48
|-
|2018
|[[2018 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|bgcolor=gold|1st
|[[2018 European Athletics Championships – Women's marathon|Marathon]]
|2:26:22
|-
|2019
|[[Hong Kong Marathon]]
|[[Hong Kong]]
|bgcolor=gold|1st
|[[Hong Kong Marathon]]
|2:26:13
|-
|2019
|[[2019 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Doha]], Catar
|5th
|[[2019 World Athletics Championships – Women's marathon|Marathon]]
|2:36:21
|-
|2021
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Sapporo, Japan]]
|5th
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|2:29:06
|}
== Aha obodo ==
* Asọmpi egwuregwu Belarusian
** 5000m: 2013
** 10,000 m: 2013, 2014
== Ọsọ okporo ụzọ na-emeri ==
* Warsaw Half Marathon : 2012
* [[Dêbno Marathon|Marathon nke afọ]] : 2012
* Marathon International nke Siberia : 2012
* Bieg Lwa: 2013
* Bieg Papieski: 2014
* Walbrzych Half Marathon: 2014
* Marathon International nke California : 2014
* Minsk Half Marathon : 2015
* Marathon Dusseldorf : 2018
* Marathon nke nne nne : 2024 (ihe ndekọ ndekọ)
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ttq9w76w5dydmz18p9ihl6waf50fln3
Ana Roš
0
54549
193135
2024-10-26T15:00:09Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1242068165|Ana Roš]]"
193135
wikitext
text/x-wiki
Ana Roš Stojan (amụrụ 1972) [1] bụ onye isi nri si Slovenia. Otu esi esi nri nke kụziiri onwe ya ihe, ọ na-elekọta kichin nke ụlọ oriri na ọṅụṅụ Hiša Franko na Kobarid, Slovenia<ref name="cnn">{{Cite news|author=Springer|first=Kate|title=Ana Roš: The female chef putting Slovenia on the map|url=http://edition.cnn.com/2017/06/22/europe/her-ana-ros-slovenia-worlds-best-female-chef-2/index.html|date=2017-03-07|work=CNN|accessdate=2017-11-08}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSpringer2017">Springer, Kate (7 March 2017). </cite></ref><ref name="quot">{{Cite web|url=http://www.quotidiano.net/magazine/chef-donne-1.2845223|title=Chi è Ana Roš, la migliore chef donna al mondo|work=Quotidiano.net|language=it|date=2017-01-25|accessdate=2017-03-14}}</ref>
N'ịbụ onye a mụrụ na nne na nna nwere nnukwu ọchịchọ, ọ zụrụ skiing alpine mgbe ọ bụ nwata, na-enweta ohere n'òtù mba ndị ntorobịa Yugoslavia, ma mesịa kpebie na ya achọghị ọrụ ọkachamara. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gụrụ akwụkwọ diplomacy na Gorizia, mgbe ọ zutere onye ya na ya bụbu Valter Kramar.[1] [2] [3] Nne na nna Kramar nwere Hiša Franko, ụlọ oriri na ọṅụṅụ arụrụlarị. Na mberede, ha kpebiri ịla ezumike nká ka ọ gụsịrị akwụkwọ, ya mere ya na Kramar kpebiri ịnọrọ ma weghara ụlọ oriri na ọṅụṅụ ezinụlọ (na-emegide ọchịchọ nke nne na nna ya). Na mbụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-eri nri (Kramar ghọrọ onye na-eri nri) wee gbalịa ime ka onye isi nri kwenye ka ọ gbalịa ịnwale usoro nri ọdịnala, ọ nweghị isi. Mgbe ọ gachara, o weghaara kichin.<ref name="cnn" />
Site n'enyemaka nke nne di ya na otu enyi ezinụlọ ya, n'oge na-adịghị anya ọ mụtara isi nri nke ọma iji dọta uche na mpaghara sara mbara site n'ichepụta nri nri ya.[1] N'afọ 2010, e pụtara ya na magazin ndị na-eri nri Ịtali bụ́ Identità Golose, bụ́ nke mere ka e lebara ya anya ọbụna karị. Ọ malitere ịnata akwụkwọ ịkpọ òkù maka mmemme nri ọkaibe, dị ka ịbụ onye isi nri nke ụlọ oriri na ọṅụṅụ Ikarus dị na Hangar-7 na Salzburg, Austria, na Gelinaz Grand Shuffle na New York City. N'afọ 2016, e gosipụtara Roš na akwụkwọ akụkọ Netflix Chef's Table na n'oge 2017, a kpọrọ ya onye isi nri nwanyị kacha mma n'ụwa site na ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ 50 kacha mma n'ụwa..<ref name="cnn">{{Cite news|author=Springer|first=Kate|title=Ana Roš: The female chef putting Slovenia on the map|url=http://edition.cnn.com/2017/06/22/europe/her-ana-ros-slovenia-worlds-best-female-chef-2/index.html|date=2017-03-07|work=CNN|accessdate=2017-11-08}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSpringer2017">Springer, Kate (7 March 2017). </cite></ref>
Ụdị nri ya na-egosi na ọ na-emepụta usoro nri ọdịnala site na mpaghara ndagwurugwu Soča, nke e ji ihe ndị dị n'ógbè ahụ kwadebe.<ref name="cnn">{{Cite news|author=Springer|first=Kate|title=Ana Roš: The female chef putting Slovenia on the map|url=http://edition.cnn.com/2017/06/22/europe/her-ana-ros-slovenia-worlds-best-female-chef-2/index.html|date=2017-03-07|work=CNN|accessdate=2017-11-08}}</ref> Roš na-akọwa usoro nke ya dị ka "nkà, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ sayensị". Ọ na-ahọrọ inye nri a na-esighị esi, ọkachasị akwụkwọ nri.<ref>{{Cite web|author=Morton|first=Elise|title=Ana Roš: The chef who put Slovenia on the map|url=https://www.bbc.com/travel/story/20210211-ana-ros-the-chef-who-put-slovenia-on-the-map|accessdate=2021-02-13|work=www.bbc.com|language=en}}</ref>
== Nkwado ==
N'afọ 2016, e gosipụtara Roš na ihe nkiri Netflix Chef's Table . <ref name="cnn">{{Cite news|author=Springer|first=Kate|title=Ana Roš: The female chef putting Slovenia on the map|url=http://edition.cnn.com/2017/06/22/europe/her-ana-ros-slovenia-worlds-best-female-chef-2/index.html|date=2017-03-07|work=CNN|accessdate=2017-11-08}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSpringer2017">Springer, Kate (7 March 2017). </cite></ref> N'afọ sochirinụ, The World's 50 Best Restaurants academy kpọrọ ya nwanyị kachasị mma n'ụwa.<ref name="cnn" /> N'afọ 2019, Travel + Leisure kpọrọ Hiša Franko otu n'ime ụlọ oriri na ọṅụṅụ 30 kachasị mma n'ụwa.<ref>{{Cite web|url=https://www.travelandleisure.com/food-drink/restaurants/worlds-best-restaurants|title=These Are the World's Best Restaurants: Asia, Australia, and Europe|author=Rodell|first=Besha|date=August 20, 2019|work=Travel + Leisure|language=en|archiveurl=|archivedate=|accessdate=August 20, 2019}}</ref>
E nyere Hiša Franko kpakpando Michelin abụọ ka Michelin Guide gosipụtara ọkwa mbụ ya maka Slovenia na 2020. Na mgbakwunye, a maara ụlọ oriri na ọṅụṅụ ya karịsịa maka nkwado.<ref>{{Cite news|title=Chef Ana Roš awarded two Michelin stars, five restaurants get one each|url=https://english.sta.si/2775855/chef-ana-ros-awarded-two-michelin-stars-five-restaurants-get-one-each|publisher=Slovenian Press Agency|date=2020-06-16|accessdate=2020-06-16}}</ref> N'afọ 2023, Michelin Guide nyere Hiša Franko kpakpando atọ na kpakpando na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ maka nkwado.<ref>{{Cite news|title=Ana Roš becomes first Slovenian chef with three Michelin stars|url=https://english.sta.si/3215289/ana-ros-becomes-first-slovenian-chef-with-three-michelin-stars|publisher=Slovenian Press Agency|date=2023-09-19|accessdate=2023-09-19}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://guide.michelin.com/en/article/news-and-views/the-michelin-guide-slovenia-2023-green-star-restaurant-hisa-franko-awarded-three-michelin-stars|title=Restaurant Hiša Franko, by Chef Ana Roš, awarded Three Michelin Stars|publisher=Michelin Guide|date=19 September 2023|accessdate=25 June 2024}}</ref>
== Ndụ onwe onye ==
Roš na Kramar nwere ụmụ abụọ.<ref name="cnn">{{Cite news|author=Springer|first=Kate|title=Ana Roš: The female chef putting Slovenia on the map|url=http://edition.cnn.com/2017/06/22/europe/her-ana-ros-slovenia-worlds-best-female-chef-2/index.html|date=2017-03-07|work=CNN|accessdate=2017-11-08}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFSpringer2017">Springer, Kate (7 March 2017). </cite></ref> Ewezuga onye Slovene ya, ọ na-asụ Bekee, Italian, French, Croatian, Spanish nke ọma na ụfọdụ German.<ref>{{Cite news|url=https://www.metropolitan.si/scena/pogovor-z-izjemno-kuharsko-mojstrico-ano-ros/|title=Ana Roš: "Sem ena tistih precej ciganskih mam in sem ju (tudi) vzgajala tako"|date=2020-10-28|first=Borut|author=Omerzel|work=[[Playboy]]}}</ref>
== Ihe odide ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
j9mdig7o1rps9e0jzahdztz1q4doznr
Kareema Saleh Jasim
0
54550
193136
2024-10-26T15:01:30Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1222715467|Kareema Saleh Jasim]]"
193136
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Kareema Saleh Jasim''' (amuru 18 Febrụwarị 1988) bu onye Kenya amuru na Bahraini onye oso oso ogologo oge nke na-asọ mpi n'ebe di anya sitere na [[3000 mita]] rue ọkara marathon, yana steeplechase . Ọ bụ onye njide ndekọ mba Bahrain na 10,000 m na steeplechase.
Jasim ji mmadụ 10,000 wee bụrụ onye a ma ama m nrite ọla ọcha na egwuregwu Eshia nke afọ 2006 wee merie ma ihe omume ogologo oge na asọmpi egwuregwu Eshia nke afọ 2007 . Ọ bụ onye mmeri ugboro abụọ na egwuregwu ụwa ndị agha (5000 m) na Pan Arab Games (ọkara marathon). Ọ bụ onye sonyere ugboro atọ na IAAF World Cross Country Championship ma bụrụ onye gbara ọsọ na asọmpi mba Eshia na 2007.
== Ọrụ ==
Amụrụ na [[Kenya]], ọ malitere ịsọ mpi Bahrain na 2005. O mere mpụta mbụ ya na mba ụwa na asọmpi asọmpi Arab Athletics nke afọ ahụ, na-ewere nrite ọla 5000 mita tupu ọ gaa n'ihu iji merie ma asọmpi 10,000 mita na ọkara marathon. Oge ya nke 34:45.47 nkeji maka 10,000 mita bụ ndekọ mba Bahrain . Ọ gawara Europe maka mmalite nke oge 2006 wee bụrụ onye gbara ọsọ na Cross della Vallagarina tupu ọ nweta aha na asọmpi okporo ụzọ Corrida di San Geminiano. N'asọmpi egwuregwu ime ụlọ nke Eshia nke 2006 ọ bịara nke anọ na 3000 m mana tọọ akara ndekọ mba nke nkeji 9:28.90. Mpụta mbụ ya zuru ụwa ọnụ bịara n'ọsọ mkpụmkpụ nke 2006 IAAF World Cross Country Championship, ebe ọ bịara 28th. N'ịga n'ime oge egwu, na 2006 Eshia Junior Athletics Championship ọ bụ nke anọ na 3000 m na 5000 m ihe nrite ọlaọcha . Ọ jisiri naanị 13th na 3000 m na 2006 World Junior Championship na egwuregwu . Asọmpi Junior nke Arab hụrụ ka ọ na-enweta ihe nrite, na-emeri 3000 m, 5000 m na utu aha steeplechase (na-edekọ ndekọ mba nke 10:35.8 nkeji na mmemme ikpeazụ).
Egwuregwu Eshia nke afọ 2006 gosipụtara ọganihu Jasim dị ka onye na-eme egwuregwu. Ọ bụ ezie na [[Kayoko Fukushi|Kaoko Fukushi]] meriri ya na 10,000 m, ọ gụchara n'ihu Hiromi Ominami iji nweta nrite ọlaọcha na oge ndekọ nke mba nke 32:17.14 nkeji. Ọ bụ akụkụ nke mmeri Bahraini nwetara n'asọmpi mba Eshia nke mba 2007, wee gụchara nke abụọ n'aka onye otu ya bụ Maryam Yusuf Jamal . Na asọmpi egwuregwu Arab na Mee ọ bụ nke abụọ na 5000 m wee gbachitere aha ọkara marathon ya. Ọ gbara afọ 3000 m onye kacha mma nke 9:14.30 nkeji na Hanžeković Memorial tupu ịga n'ihu na okpukpu abụọ dị anya na asọmpi egwuregwu egwuregwu Asia nke 2007, na-aga n'enweghị mgbagha n'ọhịa ụmụ nwanyị na-adịghị ike. Mgbe e mesịrị na oge ọ bụ nke atọ na 5000 m na egwuregwu ụwa ndị agha 2007 wee merie ọkara marathon na 2007 Pan Arab Games . O debekwara ọkara marathon kacha mma nke 71:52 nkeji na arụmọrụ ebe nke abụọ na Route du Vin Half Marathon .
Ọpụpụ mba ụwa naanị ya n'afọ na-esote bịara na 2008 IAAF World Cross Country Championship, ebe ọ bụ nke iri na asaa. Ọpụpụ ya n'ụzọ n'afọ ahụ gụnyere mmeri na [[Marrakesh Half Marathon]], nke abụọ na Great Yorkshire Run na ọsọ 10K kacha mma nke nkeji 32:43 maka nke atọ na Singelloop Utrecht . Ọ nọghị na asọmpi na 2009. Ọ laghachiri na isi ihe omume na 2010 Asia Games : Jasim mepụtara ndekọ mba steeplechase nke 10:05.60 nkeji iji were ọnọdụ nke anọ wee kwughachi ya na 5000. m nwere ihe kacha mma nke 15:20.01 nkeji.
Jasim malitere 2012 na onye kacha mma na Marrakesh Half Marathon, na-agba ọsọ oge nke 71:06 nkeji maka nke abụọ n'azụ [[Asmae Leghzaoui]] . Ebe 25th gwụchara na 2011 IAAF World Cross Country Championship nyeere Bahrain aka iru nke anọ na ọkwa otu. Ọ hibere Bahraini 1–2 karịa 10,000 m n'azụ [[Shitaye Eshete]] na 2011 Asian Athletics Championship Ọ nọ n'azụ mmegide Kenya na 5000. m na 2011 Military World Games (na-emeghachi ya site na 2007) wee mechie afọ ahụ site na njedebe nke onye agbụrụ [[Lishan Dula]] na 2011 Pan Arab Games ọkara marathon.
== Ntụaka ==
maka mmalite nke oge 2006 wee bụrụ onye gbara ọsọ na Cross della Vallagarina tupu ọ nweta aha na asọmpi okporo ụzọ Corrida di San Geminiano. [1] [2] N'asọmpi egwuregwu ime ụlọ nke Eshia nke 2006 ọ bịara nke anọ na 3000 m mana tọọ akara ndekọ mba nke nkeji 9:28.90. [3] Mpụta mbụ ya zuru ụwa ọnụ bịara n'ọsọ{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
a1crsacgmufvtt4m2ck8wxbi1zbq7xv
193143
193136
2024-10-26T15:16:19Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1222715467|Kareema Saleh Jasim]]"
193143
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kareema Saleh Jasim''' (amuru 18 Febrụwarị 1988) bu onye Kenya amuru na Bahraini onye oso oso ogologo oge nke na-asọ mpi n'ebe di anya sitere na [[3000 mita]] rue ọkara marathon, yana steeplechase . Ọ bụ onye njide ndekọ mba Bahrain na 10,000 m na steeplechase.
Amụrụ na [[Kenya]], ọ malitere ịsọ mpi Bahrain na 2005. O mere mpụta mbụ ya na mba ụwa na asọmpi asọmpi Arab Athletics nke afọ ahụ, na-ewere nrite ọla 5000 mita tupu ọ gaa n'ihu iji merie ma asọmpi 10,000 mita na ọkara marathon. Oge ya nke 34:45.47 nkeji maka 10,000 mita bụ ndekọ mba Bahrain . Ọ gawara Europe maka mmalite nke oge 2006 wee bụrụ onye gbara ọsọ na Cross della Vallagarina tupu ọ nweta aha na asọmpi okporo ụzọ Corrida di San Geminiano. N'asọmpi egwuregwu ime ụlọ nke Eshia nke 2006 ọ bịara nke anọ na 3000 m mana tọọ akara ndekọ mba nke nkeji 9:28.90. Mpụta mbụ ya zuru ụwa ọnụ bịara n'ọsọ mkpụmkpụ nke 2006 IAAF World Cross Country Championship, ebe ọ bịara 28th. N'ịga n'ime oge egwu, na 2006 Eshia Junior Athletics Championship ọ bụ nke anọ na 3000 m na 5000 m ihe nrite ọlaọcha . Ọ jisiri naanị 13th na 3000 m na 2006 World Junior Championship na egwuregwu . Asọmpi Junior nke Arab hụrụ ka ọ na-enweta ihe nrite, na-emeri 3000 m, 5000 m na utu aha steeplechase (na-edekọ ndekọ mba nke 10:35.8 nkeji na mmemme ikpeazụ).
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
7xho4sk9jm0ddn9tt95mlbp0cbvr6hg
Azusa Nojiri
0
54551
193137
2024-10-26T15:08:11Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1241690972|Azusa Nojiri]]"
193137
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Azusa Nojiri (野尻 あずさ, Nojiri Azusa, amuru 6 June 1982) bu onye oso ogologo oge nke Japan na-asọ mpi n'ọsọ marathon. Ihe kacha mma ya maka anya bụ elekere 2:24:57. Ọ nọchiri anya Japan na marathon na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2011, na-abịa na 19th.
Na mbụ onye na-agba ọsọ mba, ọ sonyere na 2005 Winter Universiade mana ọ gbanwere na-agba ọsọ anya kama. Ọ gbara asọmpi na 2010 IAAF World Half Marathon ma soro na nrite ọla. Ọ gbara ọsọ maka otu ụlọọrụ Dai-Ichi Life wee soro ha nweta aha ụlọọrụ ekiden na 2011.
== Ọrụ ==
=== Ọrụ mmalite ===
Amụrụ na Toyama Prefecture, Nojiri malitere ọrụ egwuregwu ya dị ka onye na-agba ọsọ mba . Ọsọ mba ụwa mbụ ya bịara na 2005 Winter Universiade, ebe ọ bụ 21st na 15 km classic na 35th na 5 km n'efu. Ọ gbasoro n'egwuregwu Olympic n'egwuregwu ahụ, ma mgbe ọ dị afọ 25, ọ tụleghachiri nhọrọ ya ma chọọ ịnwale ohere Olympic ya na ịgba ọsọ marathon .
Ọ malitere ịsọ mpi na ọkara marathon n'etiti afọ iri abụọ ya wee merie 2008 [[Hakodate Half Marathon]] na oge nke 74:12 nkeji. Nojiri debanyere aha ya na ndị otu na-agba ọsọ ụlọ ọrụ Dai-ichi Life n'oge a. N'afọ sochirinụ, ọ kwalitere ruo nkeji 70:53, na-ewere ọnọdụ nke iri na [[All Japan Corporate Team Half Marathon Championships|asọmpi otu ọkara Marathon nke Japan niile]] na usoro ahụ, ma gụchaa nke asatọ na Sapporo Half Marathon (na-eduga n'isi). O nyeere ndị otu ya aka iru nke atọ n'ọkwa n'ọkwa n'asọmpị Ekiden nke ụmụ nwanyị Japan niile .
=== Marathon mbụ ===
Ọsọ marathon mbụ ya bịara na mbido 2010, mgbe ọ banyere Marathon ụmụ nwanyị Osaka . Ọ nọ nso ndị isi na akụkụ mbụ nke asọmpi ahụ wee mechaa na 2:29:12 awa n'ọnọdụ asatọ. N'okpuru nduzi nke Sachiko Yamashita, ọ nọgidere na-enwe ọganihu ma bụrụ onye dị nso na Yuri Kano na Sapporo Half Marathon. Ihe omume a mere ka ọ bụrụ mba mbụ na 2010 IAAF World Half Marathon Championship na ebe nke iri na atọ ya na ihe omume ahụ nyeere ndị otu Japan aka, gụnyere Yoshimi Ozaki na [[Ryoko Kizaki]], na-ewere nrite ọla. Ọ laghachiri maka ndụ Dai-Ichi na asọmpi Ekiden Corporate wee tinye nke abụọ na ọkwa ya n'azụ Risa Shigetomo nke Tenmaya - nsonaazụ dabara na ọkwa otu egwuregwu ikpeazụ.
Ala ọmajiji na Tōhoku nke afọ 2011 metụtara nkwado ya n'afọ ahụ ka a kagburu Marathon ụmụ nwanyị Nagoya . A ga-eji agbụrụ ahụ họrọ ndị otu mba, mana ekwenyere Nojiri na ọtụtụ ndị Japan ndị ọzọ ka ọ bụrụ mgbakwunye mbubreyo na Marathon London 2011 kama. N'ọgba asọmpi dị oke egwu, ọ bịara nke iri na abụọ na elekere 2:25:29. Ọ bụ onye na-agba ọsọ Japan nke abụọ etinyere (mgbe Yukiko Akaba ) na ọsọ ya bụ nke kachasị ọsọ edekọ maka ntinye dị otú ahụ na marathon. Nke a nwetara Nojiri nhọpụta mbụ ya na mba ụwa maka asọmpi marathon. N'asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2011, nke e mere na Daegu, ọ gafere ahịrị n'ọkwa iri na itoolu ma so na ndị Japan nọ n'ọkwa nke anọ maka asọmpi Marathon ụwa nke 2011 IAAF . Emere asọmpi Ekiden nke ụlọọrụ n'afọ ahụ na Sendai - mpaghara ala ọmajiji ahụ metụtara mana emechara nke ọma iji mee mmemme ahụ. Nojiri gbara agba nke abụọ ruo n'ụkwụ ikpeazụ na, ebe o debere ụzọ maka ndụ Dai-Ichi, nyeere ndị otu ahụ aka inweta aha ụlọ ọrụ.
=== Egwuregwu Olympic efunahụ ===
N'ọsọ mbụ ya n'afọ 2012, o nyere arụmọrụ dị iche iche na Osaka. Ọ gbadara usoro ahụ na mmalite nke ịgba ọsọ ahụ, wee maliteghachi na ọkara nke abụọ nke asọmpi ahụ iji bulie onwe ya n'ọsọ ndị na-agba ọsọ, mana ọ gbadara ọzọ na agba ikpeazụ wee nọrọ nke atọ n'azụ Risa Shigetomo na Tetyana Gamera-Shmyrko. . N'agbanyeghị nke a, oge elekere 2:24:57 bụ ihe kacha mma nke onwe. Nke a ezughị maka otu ebe n'otu egwuregwu Olympic nke Japan na nzaghachi na mwepụ ya ọ hapụrụ ndị otu ya na-agba ọsọ ma gbapụ asọmpi maka afọ ndị ọzọ, na-achọ ụzọ ọ ga-esi meziwanye ọsọ ya.
Mgbe ọ lọghachiri n'afọ na-esote, ọ dị ka ọ nweghị ụdị na 2013 Tokyo Marathon, na-abịa nke itoolu n'ime oge 2:31:15. Njem njem na [[Chekia|Czech Republic]] dị nhịahụ n'otu aka ahụ ka ọ bịara n'ọzọ iri na Prague Half Marathon na Prague Marathon (na-agba 2:40:59 awa n'ọsọ ikpeazụ - n'ụzọ dị mfe ọpụpụ ọrụ ya). Marathon ụmụ nwanyị Yokohama na Nọvemba hụrụ ọganihu ka ọ na-eduga n'ọtụtụ akụkụ nke agbụrụ ahụ tupu emegharịa ya na 30. km mark site n'aka onye meriri Albina Mayorova - n'agbanyeghị na Nojiri nwetara nke abụọ n'ime awa 2:28:47, o kwere nkwa imeziwanye akụkụ ngwụcha nke agbụrụ ya ka ya na ndị na-agba ọsọ si mba ofesi soro.
== Ndekọ asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|rowspan=2|2005
|rowspan=2|[[2005 Winter Universiade|Winter Universiade]]
|rowspan=2|[[Innsbruck]], Austria
|21st
|15 km classic ski
|
|-
|35th
|5 km free ski
|
|-
|rowspan=2|2010
|rowspan=2|[[2010 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|rowspan=2|[[Nanning]], China
|13th
|Half marathon
|1:11:35
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|Team race
|3:33:40
|-
|| 2011
|[[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Daegu]], South Korea
|19th
|[[2011 World Championships in Athletics – Women's marathon|Marathon]]
|2:33:42
|-
|| 2015
|[[Borneo International Marathon]]
|[[Kota Kinabalu]], Malaysia
|1st
|Full Marathon, Woman Open
|3:00:04
|-
|| 2017
|[[Borneo International Marathon]]
|[[Kota Kinabalu]], Malaysia
|1st
|Full Marathon, Woman Open
|3:02:50
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* Ọkara marathon - 1:10:53 (2009)
* Marathon – 2:24:57 (2012)
== Ntụaka ==
na-agba ọsọ anya kama. Ọ gbara asọmpi na 2010 IAAF World Half Marathon ma soro na nrite ọla. Ọ gbara ọsọ maka otu ụlọọrụ Dai-Ichi Life wee soro ha nweta aha ụlọọrụ{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
7mbik8d71gdxkc61hcgkk7nabt2l73k
193140
193137
2024-10-26T15:10:05Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193140
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Azusa Nojiri (野尻 あずさ, Nojiri Azusa, amuru 6 June 1982) bu onye oso ogologo oge nke Japan na-asọ mpi n'ọsọ marathon. Ihe kacha mma ya maka anya bụ elekere 2:24:57. Ọ nọchiri anya Japan na marathon na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2011, na-abịa na 19th.
Na mbụ onye na-agba ọsọ mba, ọ sonyere na 2005 Winter Universiade mana ọ gbanwere na-agba ọsọ anya kama. Ọ gbara asọmpi na 2010 IAAF World Half Marathon ma soro na nrite ọla. Ọ gbara ọsọ maka otu ụlọọrụ Dai-Ichi Life wee soro ha nweta aha ụlọọrụ ekiden na 2011.
== Ọrụ ==
=== Ọrụ mmalite ===
Amụrụ na Toyama Prefecture, Nojiri malitere ọrụ egwuregwu ya dị ka onye na-agba ọsọ mba . Ọsọ mba ụwa mbụ ya bịara na 2005 Winter Universiade, ebe ọ bụ 21st na 15 km classic na 35th na 5 km n'efu. Ọ gbasoro n'egwuregwu Olympic n'egwuregwu ahụ, ma mgbe ọ dị afọ 25, ọ tụleghachiri nhọrọ ya ma chọọ ịnwale ohere Olympic ya na ịgba ọsọ marathon .
Ọ malitere ịsọ mpi na ọkara marathon n'etiti afọ iri abụọ ya wee merie 2008 [[Hakodate Half Marathon]] na oge nke 74:12 nkeji. Nojiri debanyere aha ya na ndị otu na-agba ọsọ ụlọ ọrụ Dai-ichi Life n'oge a. N'afọ sochirinụ, ọ kwalitere ruo nkeji 70:53, na-ewere ọnọdụ nke iri na [[All Japan Corporate Team Half Marathon Championships|asọmpi otu ọkara Marathon nke Japan niile]] na usoro ahụ, ma gụchaa nke asatọ na Sapporo Half Marathon (na-eduga n'isi). O nyeere ndị otu ya aka iru nke atọ n'ọkwa n'ọkwa n'asọmpị Ekiden nke ụmụ nwanyị Japan niile .
=== Marathon mbụ ===
Ọsọ marathon mbụ ya bịara na mbido 2010, mgbe ọ banyere Marathon ụmụ nwanyị Osaka . Ọ nọ nso ndị isi na akụkụ mbụ nke asọmpi ahụ wee mechaa na 2:29:12 awa n'ọnọdụ asatọ. N'okpuru nduzi nke Sachiko Yamashita, ọ nọgidere na-enwe ọganihu ma bụrụ onye dị nso na Yuri Kano na Sapporo Half Marathon. Ihe omume a mere ka ọ bụrụ mba mbụ na 2010 IAAF World Half Marathon Championship na ebe nke iri na atọ ya na ihe omume ahụ nyeere ndị otu Japan aka, gụnyere Yoshimi Ozaki na [[Ryoko Kizaki]], na-ewere nrite ọla. Ọ laghachiri maka ndụ Dai-Ichi na asọmpi Ekiden Corporate wee tinye nke abụọ na ọkwa ya n'azụ Risa Shigetomo nke Tenmaya - nsonaazụ dabara na ọkwa otu egwuregwu ikpeazụ.
Ala ọmajiji na Tōhoku nke afọ 2011 metụtara nkwado ya n'afọ ahụ ka a kagburu Marathon ụmụ nwanyị Nagoya . A ga-eji agbụrụ ahụ họrọ ndị otu mba, mana ekwenyere Nojiri na ọtụtụ ndị Japan ndị ọzọ ka ọ bụrụ mgbakwunye mbubreyo na Marathon London 2011 kama. N'ọgba asọmpi dị oke egwu, ọ bịara nke iri na abụọ na elekere 2:25:29. Ọ bụ onye na-agba ọsọ Japan nke abụọ etinyere (mgbe Yukiko Akaba ) na ọsọ ya bụ nke kachasị ọsọ edekọ maka ntinye dị otú ahụ na marathon. Nke a nwetara Nojiri nhọpụta mbụ ya na mba ụwa maka asọmpi marathon. N'asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2011, nke e mere na Daegu, ọ gafere ahịrị n'ọkwa iri na itoolu ma so na ndị Japan nọ n'ọkwa nke anọ maka asọmpi Marathon ụwa nke 2011 IAAF . Emere asọmpi Ekiden nke ụlọọrụ n'afọ ahụ na Sendai - mpaghara ala ọmajiji ahụ metụtara mana emechara nke ọma iji mee mmemme ahụ. Nojiri gbara agba nke abụọ ruo n'ụkwụ ikpeazụ na, ebe o debere ụzọ maka ndụ Dai-Ichi, nyeere ndị otu ahụ aka inweta aha ụlọ ọrụ.
=== Egwuregwu Olympic efunahụ ===
N'ọsọ mbụ ya n'afọ 2012, o nyere arụmọrụ dị iche iche na Osaka. Ọ gbadara usoro ahụ na mmalite nke ịgba ọsọ ahụ, wee maliteghachi na ọkara nke abụọ nke asọmpi ahụ iji bulie onwe ya n'ọsọ ndị na-agba ọsọ, mana ọ gbadara ọzọ na agba ikpeazụ wee nọrọ nke atọ n'azụ Risa Shigetomo na Tetyana Gamera-Shmyrko. . N'agbanyeghị nke a, oge elekere 2:24:57 bụ ihe kacha mma nke onwe. Nke a ezughị maka otu ebe n'otu egwuregwu Olympic nke Japan na nzaghachi na mwepụ ya ọ hapụrụ ndị otu ya na-agba ọsọ ma gbapụ asọmpi maka afọ ndị ọzọ, na-achọ ụzọ ọ ga-esi meziwanye ọsọ ya.
Mgbe ọ lọghachiri n'afọ na-esote, ọ dị ka ọ nweghị ụdị na 2013 Tokyo Marathon, na-abịa nke itoolu n'ime oge 2:31:15. Njem njem na [[Chekia|Czech Republic]] dị nhịahụ n'otu aka ahụ ka ọ bịara n'ọzọ iri na Prague Half Marathon na Prague Marathon (na-agba 2:40:59 awa n'ọsọ ikpeazụ - n'ụzọ dị mfe ọpụpụ ọrụ ya). Marathon ụmụ nwanyị Yokohama na Nọvemba hụrụ ọganihu ka ọ na-eduga n'ọtụtụ akụkụ nke agbụrụ ahụ tupu emegharịa ya na 30. km mark site n'aka onye meriri Albina Mayorova - n'agbanyeghị na Nojiri nwetara nke abụọ n'ime awa 2:28:47, o kwere nkwa imeziwanye akụkụ ngwụcha nke agbụrụ ya ka ya na ndị na-agba ọsọ si mba ofesi soro.
== Ndekọ asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|rowspan=2|2005
|rowspan=2|[[2005 Winter Universiade|Winter Universiade]]
|rowspan=2|[[Innsbruck]], Austria
|21st
|15 km classic ski
|
|-
|35th
|5 km free ski
|
|-
|rowspan=2|2010
|rowspan=2|[[2010 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|rowspan=2|[[Nanning]], China
|13th
|Half marathon
|1:11:35
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|Team race
|3:33:40
|-
|| 2011
|[[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Daegu]], South Korea
|19th
|[[2011 World Championships in Athletics – Women's marathon|Marathon]]
|2:33:42
|-
|| 2015
|[[Borneo International Marathon]]
|[[Kota Kinabalu]], Malaysia
|1st
|Full Marathon, Woman Open
|3:00:04
|-
|| 2017
|[[Borneo International Marathon]]
|[[Kota Kinabalu]], Malaysia
|1st
|Full Marathon, Woman Open
|3:02:50
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* Ọkara marathon - 1:10:53 (2009)
* Marathon – 2:24:57 (2012)
== Ntụaka ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
91kmh6j8ujuzfvdvogk79q9gevl3f83
Yuri Kanō
0
54552
193138
2024-10-26T15:09:24Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1215569521|Yuri Kanō]]"
193138
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{MedalTableTop|image=Yuri Kanō 6691.jpg|imagesize=200px|caption=Kanō running in the 2009 World Championship Marathon race|medals={{Medal|Sport | Women's [[Athletics (sport)|athletics]]}}
{{Medal|Country| {{JPN}} }}
{{Medal|Competition|[[Summer Universiade]]}}
{{Medal|Silver |[[1999 Summer Universiade|1999 Mallorca]]|10,000 m}}
{{Medal|Competition|[[East Asian Games]]}}
{{Medal|Silver |[[2009 East Asian Games|2009 Hong Kong]]|Half marathon}}}}Yuri Kanō (加納 由理, Kanō Yuri, born 27 October 1978 in Takasago) is a Japanese athlete who specialises in [[long distance running]], including the [[marathon]].
Ihe nrite izizi mbụ ya bịara na Summer Universiade, ebe ọ meriri ọla ọcha n'ọsọ 10,000 mita . Ọ gbanwere ilekwasị anya n'ịgba ọsọ n'okporo ụzọ na mgbe ọ pụtachara nke ọma na asọmpi ekiden, ọ meriri marathon mbụ ya na 2007 - Marathon Hokkaido .
Na-anọchite anya otu egwuregwu egwuregwu nọọrọ onwe ya, o sonyere na Marathon New York City na Marathon London na 2009. Ọ gbara asọmpi n'asọmpi egwuregwu ụwa nke mbụ n'afọ ahụ, wee mechie [[2009 asọmpi mba ụwa na egwuregwu - Marathon ụmụ nwanyị|asọmpi marathon nke mba ụwa]] n'ọkwa nke asaa. Ọ meriri ọlaọcha na mmemme ọkara marathon na 2009 East Asia Games wee merie asọmpi marathon ụlọ mbụ ya n'oge na-adịghị anya, na-ewere Marathon Nagoya na oge 2:27:11.
== Ọrụ ==
Ọ malitere dị ka onye na-agba ọsọ mita 10,000 na egwu ahụ wee nweta nrite ọlaọcha n'azụ Leigh Daniel na 1999 Summer Universiade . Ọ gara n'ihu ịgba ọsọ n'elu 5000 mita na 10,000 m na nzukọ egwu ndị Japan mana ọ malitere ime mmetụta na ịgba ọsọ okporo ụzọ kama, na-asọ mpi na ọkara marathon .
N'asọmpi otu Ekiden nke ụmụ nwanyị na 2004, ọ gbara ọsọ maka Shiseido ma ndị otu ahụ gụchara nke atọ. O debere ndekọ nke abụọ na 2005 [[Yokohama International Ekiden]], na-agba ọsọ 10. km gbatịa na 31:25, wee were ọla edo otu ahụ na Japan. Ọ gbara ọsọ maka Japan na International Chiba Ekiden na 2006, na-enyere ndị otu ya aka n'ọkwa nke atọ. Ọ malitekwara ịsọ mpi mba ofesi wee sonye na Carlsbad 5000 wee gụchaa n'ọkwa isii. O mechiri afọ ahụ site n'ọkwa anọ na Sanyo Half Marathon .
=== Marathon na-agba ọsọ ===
Mgbe 2007 gasịrị, Kanō ghọrọ ihe a na-adịghị ahụkebe dị ka onye na-eme egwuregwu ịgba ọsọ n'okporo ụzọ n'ihi na ọ na-asọ mpi maka otu egwuregwu egwuregwu nọọrọ onwe ya ( ''Ikuku nke abụọ'' ) kama ịbụ akụkụ nke usoro otu ụlọ ọrụ na-ewu ewu na Japan. Nke a nyeere ya aka ilekwasị anya n'ịme n'ọsọ ndị isi na mba ụwa kama itinye ya n'ọsọ ebe ọ ga-enwe obi ike na ọ ga-emeri.
Ọ malitere ịsọ mpi n'ebe dị anya marathon wee mee mpụta mbụ ya na 2007 Osaka International Ladies Marathon, ebe ọ gụchara nke atọ n'ozuzu ya na oge 2:24:43. Ọ meriri ọsọ marathon mbụ ya mgbe afọ ahụ gasịrị na Marathon Hokkaido, na-eduga site na mmalite na mmeri mbụ ya. N'afọ sochirinụ, ọ meriri na Rock 'n' Roll San Jose Half Marathon, ihe karịrị ọkara nkeji n'ihu ubi ndị ọzọ. O dekọtara ọkara marathon kacha mma nke 1:08:57 iji merie na 2008 Sapporo Half Marathon .
Na 2009, ọ bụ nke abụọ na Kagawa Marugame Half Marathon na ise na Sapporo Half Marathon. Ọ pụtara na World Marathon Majors abụọ n'afọ ahụ: Marathon New York City na Marathon London . Ọ gbagoro n'elu pavement n'ọsọ mbụ mana ọ gbakere wee gụchaa n'ọkwa itoolu. Ọ gụchara na ebe iri na otu na Lọndọn. A họpụtara Kanō ka ọ nọchite anya Japan na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2009 . Ọ gụchara n'ọkwa nke asaa ma bụrụ onye Japan nke abụọ kacha eme ihe [[2009 asọmpi mba ụwa na egwuregwu - Marathon ụmụ nwanyị|n'ọsọ marathon nke mba ụwa]] mgbe Yoshimi Ozaki nwetara ọlaọcha. O ji ihe nrite ọlaọcha mechie mkpọsa 2009 ya na ọkara marathon na egwuregwu 2009 East Asia, gwụchara n'azụ Kim Kum-Ok nke North Korea .
Ọ meriri nnukwu marathon mbụ ya na 2010: n'ịhụ asọmpi gụnyere [[Derartu Tulu]], ọ meriri Marathon ụmụ nwanyị Nagoya na 2:27:11, nke mekwara okpukpu abụọ dị ka mmeri asọmpi mba. Obi dị ya ụtọ na mmeri ọ meriri marathon nke ugboro abụọ, na-ekwu, sị: "Ekwela m onwe m ịzọ aka maka mmeri ọtụtụ oge gara aga mana enweghị m ike iru ihe mgbaru ọsọ m na mbụ...oge a, m kpebisiri ike imeri". Mmeri na Sapporo Half Marathon na Julaị bịara ka ọ kwụsịrị ịma aka sitere n'aka [[Azausa Nojiri]] iji dobe isi n'ọkwa ikpeazụ.
== Mmezu ==
* <small>Nsonaazụ niile gbasara marathon, ọ gwụla ma ekwuputara ya ọzọ</small>
{| {{AchievementTable}}
|-
!colspan="5"|Representing {{JPN}}
|-
|2007
|[[Hokkaido Marathon]]
|[[Sapporo, Japan]]
|bgcolor="gold" | 1st
|2:30:43
|-
|2009
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin, Germany]]
|7th
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's Marathon|2:26:57]]
|-
|2010
|[[Nagoya Marathon]]
|[[Nagoya, Japan]]
|bgcolor=gold|1st
|2:27:11
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
{| class="wikitable" style="text-align:center; font-size:95%;" width="70%"
!Ihe omume
! Oge ( h : m : s )
! Ọsọ
! Ebe
! Ụbọchị
|-
| Ọkara marathon
| align="center" | 1:08:57
| Sapporo Half Marathon
| Sapporo, [[Japan]]
| Ọnwa Isii 15, 2008
|-
| Marathon
| align="center" | 2:24:27
| Marathon ụmụ nwanyị mba ụwa
| Tokyo, [[Japan]]
| Ọnwa Iri na Abụọ 16, 2008
|}
== Ntụaka ==
na-agba ọsọ anya kama. Ọ gbara asọmpi na [[2010 IAAF World Half Marathon Championships|2010 IAAF World Half Marathon]] ma soro na nrite ọla. Ọ gbara ọsọ maka otu ụlọọrụ [[Dai-Ichi Life]] wee soro ha nweta aha ụlọọrụna-agba ọsọ anya kama. Ọ gbara asọmpi na [[2010 IAAF World Half Marathon Championships|2010 IAAF World Half Marathon]] ma soro na nrite ọla. Ọ gbara ọsọ maka otu ụlọọrụ [[Dai-Ichi Life]] wee soro ha nweta aha ụlọọrụ{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
944s9orn42fo41b5ogmvfqg1shnev9w
193139
193138
2024-10-26T15:09:43Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193139
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{MedalTableTop|image=Yuri Kanō 6691.jpg|imagesize=200px|caption=Kanō running in the 2009 World Championship Marathon race|medals={{Medal|Sport | Women's [[Athletics (sport)|athletics]]}}
{{Medal|Country| {{JPN}} }}
{{Medal|Competition|[[Summer Universiade]]}}
{{Medal|Silver |[[1999 Summer Universiade|1999 Mallorca]]|10,000 m}}
{{Medal|Competition|[[East Asian Games]]}}
{{Medal|Silver |[[2009 East Asian Games|2009 Hong Kong]]|Half marathon}}}}Yuri Kanō (加納 由理, Kanō Yuri, born 27 October 1978 in Takasago) is a Japanese athlete who specialises in [[long distance running]], including the [[marathon]].
Ihe nrite izizi mbụ ya bịara na Summer Universiade, ebe ọ meriri ọla ọcha n'ọsọ 10,000 mita . Ọ gbanwere ilekwasị anya n'ịgba ọsọ n'okporo ụzọ na mgbe ọ pụtachara nke ọma na asọmpi ekiden, ọ meriri marathon mbụ ya na 2007 - Marathon Hokkaido .
Na-anọchite anya otu egwuregwu egwuregwu nọọrọ onwe ya, o sonyere na Marathon New York City na Marathon London na 2009. Ọ gbara asọmpi n'asọmpi egwuregwu ụwa nke mbụ n'afọ ahụ, wee mechie [[2009 asọmpi mba ụwa na egwuregwu - Marathon ụmụ nwanyị|asọmpi marathon nke mba ụwa]] n'ọkwa nke asaa. Ọ meriri ọlaọcha na mmemme ọkara marathon na 2009 East Asia Games wee merie asọmpi marathon ụlọ mbụ ya n'oge na-adịghị anya, na-ewere Marathon Nagoya na oge 2:27:11.
== Ọrụ ==
Ọ malitere dị ka onye na-agba ọsọ mita 10,000 na egwu ahụ wee nweta nrite ọlaọcha n'azụ Leigh Daniel na 1999 Summer Universiade . Ọ gara n'ihu ịgba ọsọ n'elu 5000 mita na 10,000 m na nzukọ egwu ndị Japan mana ọ malitere ime mmetụta na ịgba ọsọ okporo ụzọ kama, na-asọ mpi na ọkara marathon .
N'asọmpi otu Ekiden nke ụmụ nwanyị na 2004, ọ gbara ọsọ maka Shiseido ma ndị otu ahụ gụchara nke atọ. O debere ndekọ nke abụọ na 2005 [[Yokohama International Ekiden]], na-agba ọsọ 10. km gbatịa na 31:25, wee were ọla edo otu ahụ na Japan. Ọ gbara ọsọ maka Japan na International Chiba Ekiden na 2006, na-enyere ndị otu ya aka n'ọkwa nke atọ. Ọ malitekwara ịsọ mpi mba ofesi wee sonye na Carlsbad 5000 wee gụchaa n'ọkwa isii. O mechiri afọ ahụ site n'ọkwa anọ na Sanyo Half Marathon .
=== Marathon na-agba ọsọ ===
Mgbe 2007 gasịrị, Kanō ghọrọ ihe a na-adịghị ahụkebe dị ka onye na-eme egwuregwu ịgba ọsọ n'okporo ụzọ n'ihi na ọ na-asọ mpi maka otu egwuregwu egwuregwu nọọrọ onwe ya ( ''Ikuku nke abụọ'' ) kama ịbụ akụkụ nke usoro otu ụlọ ọrụ na-ewu ewu na Japan. Nke a nyeere ya aka ilekwasị anya n'ịme n'ọsọ ndị isi na mba ụwa kama itinye ya n'ọsọ ebe ọ ga-enwe obi ike na ọ ga-emeri.
Ọ malitere ịsọ mpi n'ebe dị anya marathon wee mee mpụta mbụ ya na 2007 Osaka International Ladies Marathon, ebe ọ gụchara nke atọ n'ozuzu ya na oge 2:24:43. Ọ meriri ọsọ marathon mbụ ya mgbe afọ ahụ gasịrị na Marathon Hokkaido, na-eduga site na mmalite na mmeri mbụ ya. N'afọ sochirinụ, ọ meriri na Rock 'n' Roll San Jose Half Marathon, ihe karịrị ọkara nkeji n'ihu ubi ndị ọzọ. O dekọtara ọkara marathon kacha mma nke 1:08:57 iji merie na 2008 Sapporo Half Marathon .
Na 2009, ọ bụ nke abụọ na Kagawa Marugame Half Marathon na ise na Sapporo Half Marathon. Ọ pụtara na World Marathon Majors abụọ n'afọ ahụ: Marathon New York City na Marathon London . Ọ gbagoro n'elu pavement n'ọsọ mbụ mana ọ gbakere wee gụchaa n'ọkwa itoolu. Ọ gụchara na ebe iri na otu na Lọndọn. A họpụtara Kanō ka ọ nọchite anya Japan na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2009 . Ọ gụchara n'ọkwa nke asaa ma bụrụ onye Japan nke abụọ kacha eme ihe [[2009 asọmpi mba ụwa na egwuregwu - Marathon ụmụ nwanyị|n'ọsọ marathon nke mba ụwa]] mgbe Yoshimi Ozaki nwetara ọlaọcha. O ji ihe nrite ọlaọcha mechie mkpọsa 2009 ya na ọkara marathon na egwuregwu 2009 East Asia, gwụchara n'azụ Kim Kum-Ok nke North Korea .
Ọ meriri nnukwu marathon mbụ ya na 2010: n'ịhụ asọmpi gụnyere [[Derartu Tulu]], ọ meriri Marathon ụmụ nwanyị Nagoya na 2:27:11, nke mekwara okpukpu abụọ dị ka mmeri asọmpi mba. Obi dị ya ụtọ na mmeri ọ meriri marathon nke ugboro abụọ, na-ekwu, sị: "Ekwela m onwe m ịzọ aka maka mmeri ọtụtụ oge gara aga mana enweghị m ike iru ihe mgbaru ọsọ m na mbụ...oge a, m kpebisiri ike imeri". Mmeri na Sapporo Half Marathon na Julaị bịara ka ọ kwụsịrị ịma aka sitere n'aka [[Azausa Nojiri]] iji dobe isi n'ọkwa ikpeazụ.
== Mmezu ==
* <small>Nsonaazụ niile gbasara marathon, ọ gwụla ma ekwuputara ya ọzọ</small>
{| {{AchievementTable}}
|-
!colspan="5"|Representing {{JPN}}
|-
|2007
|[[Hokkaido Marathon]]
|[[Sapporo, Japan]]
|bgcolor="gold" | 1st
|2:30:43
|-
|2009
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin, Germany]]
|7th
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's Marathon|2:26:57]]
|-
|2010
|[[Nagoya Marathon]]
|[[Nagoya, Japan]]
|bgcolor=gold|1st
|2:27:11
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
{| class="wikitable" style="text-align:center; font-size:95%;" width="70%"
!Ihe omume
! Oge ( h : m : s )
! Ọsọ
! Ebe
! Ụbọchị
|-
| Ọkara marathon
| align="center" | 1:08:57
| Sapporo Half Marathon
| Sapporo, [[Japan]]
| Ọnwa Isii 15, 2008
|-
| Marathon
| align="center" | 2:24:27
| Marathon ụmụ nwanyị mba ụwa
| Tokyo, [[Japan]]
| Ọnwa Iri na Abụọ 16, 2008
|}
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
55xe6qddwb1c8qhqt0ucr67wj9l1dq9
Sara Moreira
0
54553
193141
2024-10-26T15:12:33Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1246563527|Sara Moreira]]"
193141
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{MedalTableTop|Sara Moreira Barcelona2010.jpg|250px}}
{{MedalSport|Women's [[Athletics (sport)|athletics]]}}
{{MedalCountry|{{POR}}}}
{{MedalCompetition|[[European Athletics Championships|European Championships]]}}
{{MedalGold|[[2016 European Athletics Championships|2016 Amsterdam]]|[[2016 European Athletics Championships – Women's half marathon|Half marathon]]}}
{{MedalSilver|[[2010 European Athletics Championships|2010 Barcelona]]|[[2010 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|5000 m]]}}
{{MedalSilver|[[2012 European Athletics Championships|2012 Helsinki]]|[[2012 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|5000 m]]}}
{{MedalCompetition|[[European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]}}
{{MedalGold|[[2013 European Athletics Indoor Championships|2013 Gothenburg]]|3000 m}}
{{MedalSilver|[[2009 European Athletics Indoor Championships|2009 Turin]]|3000 m}}
{{MedalCompetition|[[IAAF World Cross Country Championships]]}}
{{MedalBronze|[[2009 IAAF World Cross Country Championships|2009 Amman]]|Team}}
{{MedalCompetition|[[European Cross Country Championships]]}}
{{MedalGold|[[2008 European Cross Country Championships|2008 Brussels]]|Team}}
{{MedalGold|[[2009 European Cross Country Championships|2009 Dublin]]|Team}}
{{MedalGold|[[2010 European Cross Country Championships|2010 Albufeira]]|Team}}
{{MedalCompetition|[[Universiade]]}}
{{MedalSilver|[[2011 Summer Universiade|2011 Shenzhen]]|[[Athletics at the 2011 Summer Universiade|5000 m]]}}
{{MedalBottom}}'''Sara Isabel Fonseca Moreira''' ComM ({{IPA|pt|ˈsaɾɐ muˈɾɐjɾɐ}} ; amụrụ 17 Ọktoba 1985) bụ onye ọgba ọsọ Pọtugal nke na-asọ mpi n'ofe obodo, ịgba ọsọ n'okporo ụzọ yana mmemme egwu etiti na ogologo oge . Ọ na-anọchite anya Sporting CP na ọkwa klọb.
Mgbe o nyechara onyinye maka aha mba mba Europe atọ na-emeri ma nweta ọla ọcha na ọla kọpa n'otu n'otu n'asọmpi ndị ọzọ, o nwetara aha mbụ ya nke mbụ ya na nrite ọla edo 3000 mita na asọmpi ime ụlọ egwuregwu European 2013 na Gothenburg. Na 2016 European Athletics Championship, Moreira meriri aha mbụ ya n'èzí site n'inwe ihe nrite ọla edo na mmemme ọkara marathon mbụ.
== Ọrụ ==
A mụrụ Sara Isabel Fonseca Moreira na Santo Tirso, Portugal, asọmpi egwuregwu mba ụwa mbụ nke Moreira bụ asọmpi egwuregwu 2007 European Athletics U23, ebe o nwetara nrite ọla na steeplechase. Ọ gara asọmpi egwuregwu ụwa nke 2007 n'afọ na-esote wee gụchaa na ebe nke iri na atọ na ikpeazụ. N'afọ sochirinụ, ọ sonyere na asọmpi abụọ bụ isi: IAAF World Cross Country Championship ebe ọ gụchara 50th n'ọsọ ndị isi, na 2008 Summer Olympics ka e mesịrị n'afọ ahụ, ebe ọ na-agaghị agabiga okpomọkụ nke asọmpi steeplechase.
2009 hụrụ Moreira na-ewere usoro asọmpi sara mbara. Na Maachị 2009, o meriri nrite ọla ọcha na asọmpi ime ụlọ nke Europe site na 8:48.18 ọhụrụ kachasị mma - nrite mbụ ya. Ebe nke iri na isii na 2009 IAAF World Cross Country Championship hụrụ ka ọ na-enyere ụmụ nwanyị Portuguese aka n'otu ọla, yana [[Ana Dulce Félix]] . Ọ gbatara ọtụtụ nrite ọla edo na Julaị, malite na mita 5000 na steeplechase okpukpu abụọ na 2009 Summer Universiade (nke gụnyere ndekọ Universiade na steeplechase), sochiri 5000 ọzọ. m ọla edo na egwuregwu Lusophony nke 2009 . N'asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2009, ọ tụfuru steeplechase ikpeazụ mana ọ jisiri ike gụchaa nke iri na 5000 ụmụ nwanyị. m asọmpi. N'ịbụ onye gbara ọtụtụ asọmpi site na Machị ruo Ọgọst, asọmpi ikpeazụ nke Moreira nke 2009 bụ asọmpi mba Europe nke 2009 na Disemba, ebe ọ gụchara nke iri wee soro Portugal nweta otu ọla edo.
Moreira malitere mgbasa ozi ya n'afọ 2010 na asọmpi ime ụlọ nke ụwa nke 2010 IAAF na Doha wee gụchara nke isii n'ikpeazụ nke [[3000 mita]], onye na-eme egwuregwu nke abụọ kacha mma na Europe ka Alemitu Bekele Degfa, onye Etiopia, bụ onye meriri [[Turkéy|Turkey]] . Mgbe ọnwa ahụ gasịrị, ọ gbara ọsọ na 2010 IAAF World Cross Country Championship wee gụchaa na 27th (onye na-eme ihe nkiri Europe nke ise). O weere ọnọdụ nke atọ na European Cup 10000m na June 2010, na-eme mpụta mbụ ya n'elu 10,000 mita, ma nyekwa aka na Inês Monteiro na Fernanda Ribeiro nweta aha otu ndị inyom na Portugal. O dere akwụkwọ 3000 m kacha mma n'oge na-adịghị anya na [[Gran Premio de Andalucía]], ebe oge ya nke 8:42.69 wetara ọnọdụ nke atọ ya n'azụ Nuria Fernández .
N'asọmpi egwuregwu asọmpi European 2010 ọ nwetara 5000 m ihe nrite ọla, na-esetịpụ ihe kacha mma nke 14:54.71, mana tụpụrụ n'ime 10,000 ahụ. m n'etiti agbụrụ. A họpụtara ya ka ọ gbaa 3000 ahụ m maka Europe na 2010 IAAF Continental Cup, ma ọ gụchara na nke asaa. Emechara ebe nke itoolu na asọmpi mba mba Europe nke afọ 2010 nyeere Portugal aka n'otu egwuregwu ọla edo . O ji mmeri mechie afọ ahụ na asọmpi [[São Silvestre da Amadora]] 10K n'abalị ọhụrụ.
2011 ya malitere site na njedebe nke atọ na European Cross Country Club Championship, kwadoro na Cinque Mulini, ebe ụlọ ya, Maratona Clube de Portugal, bịara nke abụọ na agbụrụ ndị inyom. Ọ bịara nke asaa karịa 1500 m na asọmpi ime ụlọ nke European 2011 ma bụrụ nke iri abụọ na asọmpi agadi na 2011 IAAF World Cross Country Championship mechara n'afọ ahụ. Mgbe Augusto ibe Portuguese kwụsịrị na European Cup 10000m, ọ na-arụ ọrụ kachasị amasị ya wee nweta aha, sekọnd ise n'ihu Christelle Daunay . Moreira nwalere ihe dị mma maka ihe mkpali amachibidoro, methylhexaneamine na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2011 . A kagburu nsonaazụ ya wee machibido ya ọnwa isii.
Mgbe ọ lọghachiri, ọ meriri Douro Valley Half Marathon na Mee, aha European Cup 10000m na June, wee nweta ihe nrite ọla na 5000. m n'asọmpi asọmpi egwuregwu mba Europe nke afọ 2012 . Ọ nwetara nhọrọ maka otu egwuregwu Olympic nke Portuguese wee gbaa ọsọ kacha mma nke 31:16.44 nkeji iji tinye nke iri na anọ na 10,000. m Olympic ikpeazụ. Ọ meriri [[Berhane Adere]] ka ọ merie Great Birmingham Run n'ọnwa Ọktoba wee tinye nke iri na abụọ na asọmpi mba Europe nke 2012 .
== Mmezu ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{POR}}
|-
|rowspan=2|2007
|[[2007 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Debrecen]], Hungary
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|3000 m st.
|[[2007 European Athletics U23 Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:42.47]]
|-
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
|13th
|3000 m st.
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|10:00.40]]
|-
|rowspan=3|2008
|rowspan=2|[[2008 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Edinburgh]], United Kingdom
|50th
|Senior race (7.905 km)
|[[2008 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|27:50]]
|-
|8th
|Senior race - Team
|[[2008 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race#Teams|165 pts]]
|-
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Beijing]], China
|22nd (h)
|3000 m st.
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:34.39]]
|-
|rowspan=12|2009
|[[2009 European Indoor Championships in Athletics|European Indoor Championships]]
|[[Turin]], Italy
|bgcolor="silver" | 2nd
|3000 m
|[[2009 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|8:48.18]]
|-
|rowspan=2|[[2009 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Amman]], Jordan
|16th
|Senior race (8 km)
|[[2009 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|27:54]]
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|Senior race - Team
|[[2009 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race#Teams|72 pts]]
|-
|rowspan=2|[[2009 European Team Championships|European Team Championships]]
|rowspan=2|[[Leiria]], Portugal
|7th
|1500 m
|4:12.94
|-
|4th
|3000 m st.
|9:43.99
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2009 Summer Universiade|Universiade]]
|rowspan=2|[[Belgrade]], Serbia
|bgcolor="gold" | 1st
|5000 m
|[[Athletics at the 2009 Summer Universiade – Women's 5000 metres|15:32.78]]
|-
|bgcolor="gold" | 1st
|3000 m st
|[[Athletics at the 2009 Summer Universiade – Women's 3000 metres steeplechase|9:32.62]]
|-
|[[Athletics at the 2009 Lusophony Games|Lusophony Games]]
|[[Lisbon]], Portugal
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[Athletics at the 2009 Lusophony Games – Results#5000 meters 2|15.45.05]]
|-
|rowspan=2|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships in Athletics]]
|rowspan=2|[[Berlin]], Germany
|12th (h)
|3000 m st.
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:28.64]]
|-
|10th
|5000 m
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|15:12.22]]
|-
|rowspan=2|[[2009 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Dublin]], Ireland
|10th
|Senior race (8.018 km)
|[[2009 European Cross Country Championships#Women's senior|28:32]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|Team race
|[[2009 European Cross Country Championships#Women's senior|25 pts]]
|-
|rowspan=5|2010
|[[2010 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Doha]], Qatar
|6th
|3000 m
|[[2010 IAAF World Indoor Championships – Women's 3000 metres|8:55.34]]
|-
|[[2010 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Bydgoszcz]], Poland
|27th
|Senior race (7.759 km)
|[[2010 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|26:22]]
|-
|[[2010 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Barcelona]], Spain
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|14:54.71 ]]
|-
|rowspan=2|[[2010 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Albufeira]], Portugal
|9th
|Senior race (8.170 km)
|[[2010 European Cross Country Championships#Senior women|27:26]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|Senior race - Team
|[[2010 European Cross Country Championships#Senior women|19 pts]]
|-
|rowspan=3|2011
|[[2011 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Paris]], France
|7th
|1500 m
|[[2011 European Athletics Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:16.67]]
|-
|[[Athletics at the 2011 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Shenzhen]], China
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|[[Athletics at the 2011 Summer Universiade – Women's 5000 metres|15:45.83]]
|-
|[[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Daegu]], South Korea
| –
|3000 m st.
|[[2011 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|DQ]]
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London]], United Kingdom
|14th
|10,000 m
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|31:16.44]]
|-
|2013
|[[2013 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Gothenburg]], Sweden
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|[[2013 European Athletics Indoor Championships#Track 2|8:58.50]]
|-
|rowspan=2|2014
|[[2014 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Zürich]], Switzerland
|6th
|5000 m
|[[2014 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:38.13]]
|-
|[[New York City Marathon]]
|[[New York City]], USA
|bgcolor=cc9966|3rd
|Marathon
| 2:25:59
|-
|2015
|[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Beijing]], China
|12th
|10,000 m
|[[2015 World Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|32:06.14]]
|-
|2016
|[[2016 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Amsterdam, Netherlands]]
|bgcolor=gold|1st
|Half marathon
|[[2016 European Athletics Championships – Women's half marathon|1:10:19]]
|-
|2018
|[[2018 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Berlin, Germany]]
| –
|10,000 m
|[[2018 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|DNF]]
|-
|2021
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Sapporo, Japan]]
| –
|Marathon
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's marathon|DNF]]
|}
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ikpe doping na egwuregwu
== Ntụaka ==
na-agba ọsọ anya kama. Ọ gbara asọmpi na 2010 IAAF World Half Marathon ma soro na nrite ọla. Ọ gbara ọsọ maka otu ụlọọrụ Dai-Ichi Life wee soro ha nweta aha ụlọọrụna-agba ọsọ anya kama. Ọ gbara asọmpi na 2010 IAAF World Half Marathon ma soro na nrite ọla. Ọ gbara ọsọ maka otu ụlọọrụ Dai-Ichi Life wee soro ha nweta aha ụlọọrụ{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
4f7i23lzn8btfeac3pkndbiopnxi0s7
193142
193141
2024-10-26T15:14:10Z
Mercyjamb123
15824
193142
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[['''Sara Isabel Fonseca Moreira''' ComM ({{IPA|pt|ˈsaɾɐ muˈɾɐjɾɐ}} ; amụrụ 17 Ọktoba 1985) bụ onye ọgba ọsọ Pọtugal nke na-asọ mpi n'ofe obodo, ịgba ọsọ n'okporo ụzọ yana mmemme egwu etiti na ogologo oge . Ọ na-anọchite anya Sporting CP na ọkwa klọb.
Mgbe o nyechara onyinye maka aha mba mba Europe atọ na-emeri ma nweta ọla ọcha na ọla kọpa n'otu n'otu n'asọmpi ndị ọzọ, o nwetara aha mbụ ya nke mbụ ya na nrite ọla edo 3000 mita na asọmpi ime ụlọ egwuregwu European 2013 na Gothenburg. Na 2016 European Athletics Championship, Moreira meriri aha mbụ ya n'èzí site n'inwe ihe nrite ọla edo na mmemme ọkara marathon mbụ.
== Ọrụ ==
A mụrụ Sara Isabel Fonseca Moreira na Santo Tirso, Portugal, asọmpi egwuregwu mba ụwa mbụ nke Moreira bụ asọmpi egwuregwu 2007 European Athletics U23, ebe o nwetara nrite ọla na steeplechase. Ọ gara asọmpi egwuregwu ụwa nke 2007 n'afọ na-esote wee gụchaa na ebe nke iri na atọ na ikpeazụ. N'afọ sochirinụ, ọ sonyere na asọmpi abụọ bụ isi: IAAF World Cross Country Championship ebe ọ gụchara 50th n'ọsọ ndị isi, na 2008 Summer Olympics ka e mesịrị n'afọ ahụ, ebe ọ na-agaghị agabiga okpomọkụ nke asọmpi steeplechase.
2009 hụrụ Moreira na-ewere usoro asọmpi sara mbara. Na Maachị 2009, o meriri nrite ọla ọcha na asọmpi ime ụlọ nke Europe site na 8:48.18 ọhụrụ kachasị mma - nrite mbụ ya. Ebe nke iri na isii na 2009 IAAF World Cross Country Championship hụrụ ka ọ na-enyere ụmụ nwanyị Portuguese aka n'otu ọla, yana [[Ana Dulce Félix]] . Ọ gbatara ọtụtụ nrite ọla edo na Julaị, malite na mita 5000 na steeplechase okpukpu abụọ na 2009 Summer Universiade (nke gụnyere ndekọ Universiade na steeplechase), sochiri 5000 ọzọ. m ọla edo na egwuregwu Lusophony nke 2009 . N'asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2009, ọ tụfuru steeplechase ikpeazụ mana ọ jisiri ike gụchaa nke iri na 5000 ụmụ nwanyị. m asọmpi. N'ịbụ onye gbara ọtụtụ asọmpi site na Machị ruo Ọgọst, asọmpi ikpeazụ nke Moreira nke 2009 bụ asọmpi mba Europe nke 2009 na Disemba, ebe ọ gụchara nke iri wee soro Portugal nweta otu ọla edo.
Moreira malitere mgbasa ozi ya n'afọ 2010 na asọmpi ime ụlọ nke ụwa nke 2010 IAAF na Doha wee gụchara nke isii n'ikpeazụ nke [[3000 mita]], onye na-eme egwuregwu nke abụọ kacha mma na Europe ka Alemitu Bekele Degfa, onye Etiopia, bụ onye meriri [[Turkéy|Turkey]] . Mgbe ọnwa ahụ gasịrị, ọ gbara ọsọ na 2010 IAAF World Cross Country Championship wee gụchaa na 27th (onye na-eme ihe nkiri Europe nke ise). O weere ọnọdụ nke atọ na European Cup 10000m na June 2010, na-eme mpụta mbụ ya n'elu 10,000 mita, ma nyekwa aka na Inês Monteiro na Fernanda Ribeiro nweta aha otu ndị inyom na Portugal. O dere akwụkwọ 3000 m kacha mma n'oge na-adịghị anya na [[Gran Premio de Andalucía]], ebe oge ya nke 8:42.69 wetara ọnọdụ nke atọ ya n'azụ Nuria Fernández .
N'asọmpi egwuregwu asọmpi European 2010 ọ nwetara 5000 m ihe nrite ọla, na-esetịpụ ihe kacha mma nke 14:54.71, mana tụpụrụ n'ime 10,000 ahụ. m n'etiti agbụrụ. A họpụtara ya ka ọ gbaa 3000 ahụ m maka Europe na 2010 IAAF Continental Cup, ma ọ gụchara na nke asaa. Emechara ebe nke itoolu na asọmpi mba mba Europe nke afọ 2010 nyeere Portugal aka n'otu egwuregwu ọla edo . O ji mmeri mechie afọ ahụ na asọmpi [[São Silvestre da Amadora]] 10K n'abalị ọhụrụ.
2011 ya malitere site na njedebe nke atọ na European Cross Country Club Championship, kwadoro na Cinque Mulini, ebe ụlọ ya, Maratona Clube de Portugal, bịara nke abụọ na agbụrụ ndị inyom. Ọ bịara nke asaa karịa 1500 m na asọmpi ime ụlọ nke European 2011 ma bụrụ nke iri abụọ na asọmpi agadi na 2011 IAAF World Cross Country Championship mechara n'afọ ahụ. Mgbe Augusto ibe Portuguese kwụsịrị na European Cup 10000m, ọ na-arụ ọrụ kachasị amasị ya wee nweta aha, sekọnd ise n'ihu Christelle Daunay . Moreira nwalere ihe dị mma maka ihe mkpali amachibidoro, methylhexaneamine na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2011 . A kagburu nsonaazụ ya wee machibido ya ọnwa isii.
Mgbe ọ lọghachiri, ọ meriri Douro Valley Half Marathon na Mee, aha European Cup 10000m na June, wee nweta ihe nrite ọla na 5000. m n'asọmpi asọmpi egwuregwu mba Europe nke afọ 2012 . Ọ nwetara nhọrọ maka otu egwuregwu Olympic nke Portuguese wee gbaa ọsọ kacha mma nke 31:16.44 nkeji iji tinye nke iri na anọ na 10,000. m Olympic ikpeazụ. Ọ meriri [[Berhane Adere]] ka ọ merie Great Birmingham Run n'ọnwa Ọktoba wee tinye nke iri na abụọ na asọmpi mba Europe nke 2012 .
== Mmezu ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{POR}}
|-
|rowspan=2|2007
|[[2007 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Debrecen]], Hungary
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|3000 m st.
|[[2007 European Athletics U23 Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:42.47]]
|-
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
|13th
|3000 m st.
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|10:00.40]]
|-
|rowspan=3|2008
|rowspan=2|[[2008 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Edinburgh]], United Kingdom
|50th
|Senior race (7.905 km)
|[[2008 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|27:50]]
|-
|8th
|Senior race - Team
|[[2008 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race#Teams|165 pts]]
|-
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Beijing]], China
|22nd (h)
|3000 m st.
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:34.39]]
|-
|rowspan=12|2009
|[[2009 European Indoor Championships in Athletics|European Indoor Championships]]
|[[Turin]], Italy
|bgcolor="silver" | 2nd
|3000 m
|[[2009 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|8:48.18]]
|-
|rowspan=2|[[2009 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Amman]], Jordan
|16th
|Senior race (8 km)
|[[2009 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|27:54]]
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|Senior race - Team
|[[2009 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race#Teams|72 pts]]
|-
|rowspan=2|[[2009 European Team Championships|European Team Championships]]
|rowspan=2|[[Leiria]], Portugal
|7th
|1500 m
|4:12.94
|-
|4th
|3000 m st.
|9:43.99
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2009 Summer Universiade|Universiade]]
|rowspan=2|[[Belgrade]], Serbia
|bgcolor="gold" | 1st
|5000 m
|[[Athletics at the 2009 Summer Universiade – Women's 5000 metres|15:32.78]]
|-
|bgcolor="gold" | 1st
|3000 m st
|[[Athletics at the 2009 Summer Universiade – Women's 3000 metres steeplechase|9:32.62]]
|-
|[[Athletics at the 2009 Lusophony Games|Lusophony Games]]
|[[Lisbon]], Portugal
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[Athletics at the 2009 Lusophony Games – Results#5000 meters 2|15.45.05]]
|-
|rowspan=2|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships in Athletics]]
|rowspan=2|[[Berlin]], Germany
|12th (h)
|3000 m st.
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:28.64]]
|-
|10th
|5000 m
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|15:12.22]]
|-
|rowspan=2|[[2009 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Dublin]], Ireland
|10th
|Senior race (8.018 km)
|[[2009 European Cross Country Championships#Women's senior|28:32]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|Team race
|[[2009 European Cross Country Championships#Women's senior|25 pts]]
|-
|rowspan=5|2010
|[[2010 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Doha]], Qatar
|6th
|3000 m
|[[2010 IAAF World Indoor Championships – Women's 3000 metres|8:55.34]]
|-
|[[2010 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Bydgoszcz]], Poland
|27th
|Senior race (7.759 km)
|[[2010 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|26:22]]
|-
|[[2010 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Barcelona]], Spain
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|14:54.71 ]]
|-
|rowspan=2|[[2010 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Albufeira]], Portugal
|9th
|Senior race (8.170 km)
|[[2010 European Cross Country Championships#Senior women|27:26]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|Senior race - Team
|[[2010 European Cross Country Championships#Senior women|19 pts]]
|-
|rowspan=3|2011
|[[2011 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Paris]], France
|7th
|1500 m
|[[2011 European Athletics Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:16.67]]
|-
|[[Athletics at the 2011 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Shenzhen]], China
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|[[Athletics at the 2011 Summer Universiade – Women's 5000 metres|15:45.83]]
|-
|[[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Daegu]], South Korea
| –
|3000 m st.
|[[2011 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|DQ]]
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London]], United Kingdom
|14th
|10,000 m
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|31:16.44]]
|-
|2013
|[[2013 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Gothenburg]], Sweden
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|[[2013 European Athletics Indoor Championships#Track 2|8:58.50]]
|-
|rowspan=2|2014
|[[2014 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Zürich]], Switzerland
|6th
|5000 m
|[[2014 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:38.13]]
|-
|[[New York City Marathon]]
|[[New York City]], USA
|bgcolor=cc9966|3rd
|Marathon
| 2:25:59
|-
|2015
|[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Beijing]], China
|12th
|10,000 m
|[[2015 World Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|32:06.14]]
|-
|2016
|[[2016 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Amsterdam, Netherlands]]
|bgcolor=gold|1st
|Half marathon
|[[2016 European Athletics Championships – Women's half marathon|1:10:19]]
|-
|2018
|[[2018 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Berlin, Germany]]
| –
|10,000 m
|[[2018 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|DNF]]
|-
|2021
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Sapporo, Japan]]
| –
|Marathon
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's marathon|DNF]]
|}
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ikpe doping na egwuregwu
== Ntụaka ==
na-agba ọsọ anya kama. Ọ gbara asọmpi na 2010 IAAF World Half Marathon ma soro na nrite ọla. Ọ gbara ọsọ maka otu ụlọọrụ Dai-Ichi Life wee soro ha nweta aha ụlọọrụna-agba ọsọ anya kama. Ọ gbara asọmpi na 2010 IAAF World Half Marathon ma soro na nrite ọla. Ọ gbara ọsọ maka otu ụlọọrụ Dai-Ichi Life wee soro ha nweta aha ụlọọrụ{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
32anv93ixmbj4vv0v1toamrz2lfmuqz
Ememme Omenala Iganmode
0
54554
193144
2024-10-26T15:44:29Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1243444179|Iganmode Cultural Festival]]"
193144
wikitext
text/x-wiki
Iganmode Cultural Festival (nke a mgbanwe dị ka Odun Omo Iganmode) bụ emume a na-eme kwa afọ nke ndị Awori Yoruba nke obodo oge ochie Ota na Ogun State, Nigeria.[1] A na-emekarị emume a na-eme kwa izu na Disemba nke afọ ọ ALA, [1] iji ihe nketa ime, nke ime na nke ihe omimi nke ndị Ota Awori.[2][3] Emume a bụkwa akụkụ ime ime, oku na-abata n'ihe maka mmelite na-eme ụmụ nwoke na ụmụ anụmanụ niile nke mba Awori, na Lagos, Ogun, Osun, Republic of Benin, diaspora na ebe ọ elelu ha nwere ike ikpughe ike n'ihu ụwa. <ref name=":8">{{Cite web|date=14 November 2021|title=Govt to showcase Ota-Awori heritage with festival|url=https://punchng.com/govt-to-showcase-ota-awori-heritage-with-festival/|accessdate=16 March 2023|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=NNN|date=29 November 2019|title=Iganmode Cultural Festival to attract industrialists, diaspora,others|url=https://nnn.ng/iganmode-cultural-festival-to-attract-industrialists-diasporaothers/|accessdate=16 March 2023|work=NNN|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Odun Omo Iganmode: Social, Cultural Groups, Others, Enjoin to Support Celebration - The Gallant News|url=https://www.thegallantnews.com.ng/2021/11/odun-omo-iganmode-social-cultural.html|accessdate=16 March 2023|work=thegallantnews.com.ng}}</ref>
== ihe mere eme ==
Akụkọ
E mere emume mbụ ahụ na 1992 mgbe a na-akpọ emume ahụ Iganmode Day. ọtụtụ afọ, emume ahụ anabatala ọtụtụ ndị na-achọ a ma na ndị isi, dị ka onye bụbu onye isi ala Naijiria bụ Chief Olusegun Obasanjo, onye bụbu Attorney General na Minista ikpe ziri ezi bụ Chief Bola Ige.
Ndị ọzọ a na-akpọ ndị bụbu Gọvanọ nke Ogun State Chief Olusegun Osoba, Otunba Gbenga Daniel, Ibikunle Amosun, Gọvanọ na osote Gọvanor Prince Dapo Abiodun, [1] Noimot Salako Oyedele, na Taiwo Ajayi Lycett, n'etiti ndị ọzọ.
Ọtụtụ ndị ama ama dịka Asiwaju [[Bola Tinubu]], Sir Kesington Adebukunola Adebutu, na Senator Musiliu Obanikoro duziri emume ahụ.<ref>{{Cite web|author=Limited|first=Alamy|title=Ota, Nigeria, Masquerades perform during the annual Iganmode Cultural Festival 2021 held in Ota, Ogun State, Nigeria. The festival is held to showcase the cultural heritage of the Awori-Yoruba people. Credit: Adekunle Ajayi/Alamy Live News Stock Photo - Alamy|url=https://www.alamy.com/ota-nigeria-15th-dec-2021-masquerades-perform-during-the-annual-iganmode-cultural-festival-2021-held-in-ota-ogun-state-nigeria-the-festival-is-held-to-showcase-the-cultural-heritage-of-the-awori-yoruba-people-credit-adekunle-ajayialamy-live-news-image454219680.html|date=15 December 2021|accessdate=16 March 2023|work=alamy.com|language=en}}</ref>
Otu n'ime ihe ndị dị mkpa nke emume ahụ bụ ike nke Egungun Masquerades na Ota. [1] Omenala masquerade dị nsò nye ndị Awori Yoruba nke Ota.<ref>{{Cite web|title=Masquerading Politics|url=https://iupress.org/9780253031464/masquerading-politics/|accessdate=16 March 2023|work=Indiana University Press|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite journal|author=Albert|first=Larry|title=The Significance of the Egungun Cultural Festival. A Case of Study of Ota, Aworiland, Ogun State|accessdate=8 August 2023|url=https://www.academia.edu/37083651/The_Significance_of_the_Egungun_Cultural_Festival_A_Case_of_Study_of_Ota_Aworiland_Ogun_State_by_Olanrewaju_Arepo_doc}}</ref>
== Njem ==
akara steeti Ogun na-akwado emume a.[1][2][3][4] A na-eji mmetụta ime ihe na omenala nke Olota nke Ota eme ihe omume nke ahụ. Emume a na-achọkwa ikike njem njem nke Ota, Ogun State na Nigeria. <ref>{{Cite web|author=David|date=2021-11-04|title=Iganmode Festival: Olota wants annual event added to tourism calendar|url=https://sunnewsonline.com/iganmode-festival-olota-wants-annual-event-added-to-tourism-calendar/|accessdate=2023-03-16|work=The Sun Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|author=sunrise|date=2021-11-27|title=Southwest ATPN drums support for Odun omo Iganmode|url=https://sunrise.ng/southwest-atpn-drums-support-for-odun-omo-iganmode/|accessdate=2023-03-16|work=Sunrise News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Royal Visit: New Olowu, Prof. Matemilola visits Prof.Obalanlege on Iganmode Day Celebration. - THE BUSINESS PACKAGE|url=https://www.thebusinesspackage.com.ng/2022/12/royal-visit-new-olowu-prof-matemilola.html|accessdate=2023-03-16|work=www.thebusinesspackage.com.ng}}</ref>
Ọ na-enye ndị mmadụ ohere ịhụ ihe ngosi ọdịbendị dị iche iche na nleta na ebe ndị njem nleta dị ka ụlọ elu nke abụọ na Naịjirịa. <ref>{{Cite web|author=newsheadline247|title=Photos: Ogun Tourism revived as Nigeria’s second storey building in Ota gets facelift {{!}} newsheadline247|url=https://newsheadline247.com/photos-ogun-tourism-revived-as-nigerias-second-storey-building-in-ota-gets-facelift/|accessdate=2023-03-16|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Great|first=Dennis|date=2021-08-08|title=The Second Storey Building In Nigeria|url=https://www.bigtimeafrica.com.ng/the-second-storey-building-in-nigeria/|accessdate=2023-03-16|work=BTATnT - Big Time Africa Travels & Tours Company|language=en-US|archivedate=2023-03-21|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230321134328/https://www.bigtimeafrica.com.ng/the-second-storey-building-in-nigeria/}}</ref> <ref>{{Cite web|title=The second storey building in Nigeria, Ogun, Nigeria|url=https://soamaps.com/country/NG/272457/the-second-storey-building-in-nigeria|accessdate=2023-03-16|work=soamaps.com|archivedate=2023-01-25|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230125132847/https://soamaps.com/country/NG/272457/the-second-storey-building-in-nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|author=Online|first=Tribune|date=2020-03-24|title=Dent in history as Nigeria’s second storey building battles anonymity|url=https://tribuneonlineng.com/dent-in-history-as-nigerias-second-storey-building-battles-anonymity/|accessdate=2023-03-16|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref>
== Ihe odide ==
<references />
tv8qxxcnkm0e953k4yh145qcy80ar0r
Inês Monteiro
0
54555
193145
2024-10-26T15:54:28Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1184002389|Inês Monteiro]]"
193145
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{MedalTableTop|Ines Monteiro.jpg|180px|Monteiro competing in the 2008 [[Rotterdam Marathon]]}}
{{MedalSport|Women's [[Athletics (sport)|athletics]]}}
{{MedalCountry|{{POR}}}}
{{MedalCompetition|[[European Athletics Team Championships|European Team Championships]]}}
{{MedalGold|[[2009 European Team Championships|2009 Leiria]]|3000 m}}
{{MedalBottom}}'''Inês Alexandra das Neves Monteiro''' (amụrụ 18 Mee 1980) bụ onye na-eme egwuregwu [[Portugal|Portuguese]] nke na-asọ mpi n'okporo ụzọ etiti na ogologo, yana ịgba ọsọ okporo ụzọ na obodo gafere . Ọ malitere dị ka onye na-agba ọsọ mba, na-emeri ọlaọcha na ihe nrite ọla edo na 1998 na 1999 European junior agbụrụ. Ọ nọchitere anya Portugal na asọmpi olimpik n'oge okpomọkụ nke afọ 2004 na 2008, ma gbaa asọmpi ugboro abụọ na asọmpi egwuregwu ụwa . Ọ bụ onye na-eme egwuregwu oge niile na IAAF World Cross Country Championship, na-agwụcha ihe dịka 30th ebe.
Monteiro mere ịgba ọsọ marathon ya na 2008 wee gụchaa nke ise na Marathon Rotterdam . Ọ bụ onye na-eme egwuregwu na-aga nke ọma na [[Cidade de Ovar Half Marathon]], ebe ọ meriri asọmpi ahụ ugboro isii. Ọ na-anọchite anya [[Maratona Clube de Portugal]] na asọmpi klọb.
== Ọrụ ==
=== Ọrụ mmalite ===
Amụrụ na [[Ramela]], Guarda, [[Portugal]], Inês Monteiro nwetara ihe ịga nke ọma n'egwuregwu egwuregwu ndị ọkachamara na asọmpi obodo: ọ meriri nrite ọla ọcha na asọmpi nke obere na 1998 European Cross Country Championship ma were ọla edo n'afọ sochirinụ . N'ọgbọ ụwa, ọ ruru asọmpi 5000 nke ikpeazụ na asọmpi World Junior Championship na 1998 wee zọọ asọmpi nke obere na asọmpi IAAF World Cross Country 1998 . Ọ kwalitere ọnọdụ ya maka mbipụta 1999 na Ireland, mechaa na nke iri na atọ.
=== Asọmpi ndị okenye ===
Ọ gara n'ihu ruo n'ọsọ ndị isi na 2000, na-asọmpi n'obere agbụrụ na World Cross Country Championship wee merie [[Cidade de Ovar Half Marathon]] na 1:12:24. Ọ gụchara n'ọkwa nke asaa na asọmpi mba Europe nke 2001 mana ọ nwetara nrite ọla edo dịka akụkụ nke otu egwuregwu kachasị mma. Ọsọ ọsọ ghọrọ ihe ya lekwasịrị anya na 2002, mana ọ meghị asọmpi [[3000 mita|3000]] nke ikpeazụ na asọmpi ime ụlọ egwuregwu European 2002 wee mechie na 12th na 5000. m ikpeazụ na 2002 European Athletics Championship . Agbanyeghị, ọ duru ndị otu ya na asọmpi mba Europe nke 2002 ka ọ nweta nrite otu ọlaọcha. Na World Student Games n'afọ ahụ ọ jisiri ike nweta ọla nchara n'ofe obodo. Mmeri nke abụọ na Ovar Half Marathon na October n'oge na-adịghị anya, mmeri na Azambuja sochiri ya nke mere ka ọ bụrụ 15. km onye mmeri mba.
Ọ banyeghị na iri atọ kachasị elu na asọmpi mba ụwa nke 2002 ma ọ bụ 2003. Ọ nọchitere anya Portugal na Olympics nke mbụ na egwuregwu Athens 2004 . Na-agba ọsọ na mita 5000, ọ rụrụ nke ọma wee mechaa 18th na 16:03.75 - sekọnd iri ise ji nwayọọ nwayọọ karịa ihe kacha mma ya n'oge ahụ. Mgbe ọ gụchara n'èzí ndị ọgba ọsọ 25 kacha elu na asọmpi mba ụwa nke 2005, ọ nwalere ngbanwe na steeplechase . Ọ kwụsịrị na 13th na 3000<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwQg">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>m steeplechase na asọmpi mba ụwa na 2005 . Afọ abụọ sochirinụ hụrụ ọrụ ya kwụsịrị: mgbe ọ gwụchara ebe 64 na-adịghị mma na asọmpi mba mba ụwa, ọ na-agba ọsọ ugboro ugboro wee laghachi na asọmpi n'etiti afọ 2007.
=== Olimpik Beijing na oge ka mma ===
Monteiro gosipụtara ọganihu dị ukwuu na oge 2008. Ọ gbara ọsọ ọsọ oge ọ bụla na World Cross Country Championship (27:12) wee were ọnọdụ nke ise na Marathon Rotterdam - asọmpi izizi ya n'ebe dị anya. O tozuru oke ịnọchite anya Portugal na asọmpi Beijing nke afọ 2008 mana o nweghi ike imecha asọmpi marathon Olympic . O mechiri afọ ahụ n'ụzọ dị mma, mana ọ meriri Ovar Half Marathon nke ugboro anọ, wee were ọla kọpa na otu ọla edo na 2008 European Cross Country Championship . O mechiri oge ahụ site n'iti onye mmeri ọla ọcha Olympic [[Eunice Jepkorir]] merie Cross Internacional de Venta de Baños .
Ọ ghọrọ onye mmeri mba mba na March 2009, mana ọ kwụsịrị na asọmpi mba ụwa na Amman . Ọ rụrụ ọrụ siri ike na mmemme egwu Europe, merie 10,000 m cup na onye kacha mma ma na-ewere 3000 m ihe nrite ọla na asọmpi otu egwuregwu Europe . Tupu asọmpi egwuregwu ụwa, ọ kwalitere 5000 ya m kacha mma na egwuregwu Bislett na Oslo . Ọ gụchara n'ọkwa nke iri na asọmpi 10,000 ikpeazụ na asọmpi mba ụwa nke 2009 na egwuregwu . Oge ọhụrụ ya kacha mma nke 31:25.67 bụ ihe kacha mma onye Europe na-eme n'ọsọ. <ref name="2009Noms" /> Na-eso asọmpi mba ụwa, ọ gara asọmpi okporo ụzọ: ọ meriri Great South Run na oge ndekọ 10-mile Portuguese, wee were aha Ovar Half Marathon maka oge nke isii yana onye kacha mma nke 1:10: 06. Na mmalite nke oge mbata mba 2009–10, ọ meriri onye mmeri mba [[Jéssica Augusto|Jessica Augusto]] iji merie Oeiras International Cross Country na nke mbụ, wee were nke abụọ n'azụ [[Linet Masai]], onye na-achị 10,000 na-achị. m Onye mmeri ụwa, na Cross Internacional de Soria n'izu na-abịa.
Na May 2010, Monteiro setịpụrụ ihe kacha mma nke 32: 02 na ụzọ 10K dị anya, na-abịa nke atọ na Great Manchester Run, wee debe ọzọ kacha mma nke 31: 13.58 na June iji jide aha ya na European Cup. 10000m, na-eduga Portugal na mmeri otu.
== PIhe kacha mma nkeonwe ==
* <small>Ozi niile ewepụtara na profaịlụ IAAF.</small>
== Ntụaka ==
na 5000. m ikpeazụ na 2002 European Athletics Championship . Agbanyeghị, ọ duru ndị otu ya na asọmpi mba Europe nke 2002 ka ọ nweta nrite otu ọlaọcha. Na World Studentna 5000. m ikpeazụ na [[2002 European Athletics Championships|2002 European Athletics Championship]] . Agbanyeghị, ọ duru ndị otu ya na [[2002 European Cross Country Championships|asọmpi mba Europe nke 2002]] ka ọ nweta nrite otu ọlaọcha. Na [[World Student Games|World Student]]{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
6w991k8s3v3k374fo85heyge8spaul7
193147
193145
2024-10-26T15:55:14Z
Mercyjamb123
15824
193147
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Inês Alexandra das Neves Monteiro''' (amụrụ 18 Mee 1980) bụ onye na-eme egwuregwu [[Portugal|Portuguese]] nke na-asọ mpi n'okporo ụzọ etiti na ogologo, yana ịgba ọsọ okporo ụzọ na obodo gafere . Ọ malitere dị ka onye na-agba ọsọ mba, na-emeri ọlaọcha na ihe nrite ọla edo na 1998 na 1999 European junior agbụrụ. Ọ nọchitere anya Portugal na asọmpi olimpik n'oge okpomọkụ nke afọ 2004 na 2008, ma gbaa asọmpi ugboro abụọ na asọmpi egwuregwu ụwa . Ọ bụ onye na-eme egwuregwu oge niile na IAAF World Cross Country Championship, na-agwụcha ihe dịka 30th ebe.
Monteiro mere ịgba ọsọ marathon ya na 2008 wee gụchaa nke ise na Marathon Rotterdam . Ọ bụ onye na-eme egwuregwu na-aga nke ọma na [[Cidade de Ovar Half Marathon]], ebe ọ meriri asọmpi ahụ ugboro isii. Ọ na-anọchite anya [[Maratona Clube de Portugal]] na asọmpi klọb.
== Ọrụ ==
=== Ọrụ mmalite ===
Amụrụ na [[Ramela]], Guarda, [[Portugal]], Inês Monteiro nwetara ihe ịga nke ọma n'egwuregwu egwuregwu ndị ọkachamara na asọmpi obodo: ọ meriri nrite ọla ọcha na asọmpi nke obere na 1998 European Cross Country Championship ma were ọla edo n'afọ sochirinụ . N'ọgbọ ụwa, ọ ruru asọmpi 5000 nke ikpeazụ na asọmpi World Junior Championship na 1998 wee zọọ asọmpi nke obere na asọmpi IAAF World Cross Country 1998 . Ọ kwalitere ọnọdụ ya maka mbipụta 1999 na Ireland, mechaa na nke iri na atọ.
=== Asọmpi ndị okenye ===
Ọ gara n'ihu ruo n'ọsọ ndị isi na 2000, na-asọmpi n'obere agbụrụ na World Cross Country Championship wee merie [[Cidade de Ovar Half Marathon]] na 1:12:24. Ọ gụchara n'ọkwa nke asaa na asọmpi mba Europe nke 2001 mana ọ nwetara nrite ọla edo dịka akụkụ nke otu egwuregwu kachasị mma. Ọsọ ọsọ ghọrọ ihe ya lekwasịrị anya na 2002, mana ọ meghị asọmpi [[3000 mita|3000]] nke ikpeazụ na asọmpi ime ụlọ egwuregwu European 2002 wee mechie na 12th na 5000. m ikpeazụ na 2002 European Athletics Championship . Agbanyeghị, ọ duru ndị otu ya na asọmpi mba Europe nke 2002 ka ọ nweta nrite otu ọlaọcha. Na World Student Games n'afọ ahụ ọ jisiri ike nweta ọla nchara n'ofe obodo. Mmeri nke abụọ na Ovar Half Marathon na October n'oge na-adịghị anya, mmeri na Azambuja sochiri ya nke mere ka ọ bụrụ 15. km onye mmeri mba.
Ọ banyeghị na iri atọ kachasị elu na asọmpi mba ụwa nke 2002 ma ọ bụ 2003. Ọ nọchitere anya Portugal na Olympics nke mbụ na egwuregwu Athens 2004 . Na-agba ọsọ na mita 5000, ọ rụrụ nke ọma wee mechaa 18th na 16:03.75 - sekọnd iri ise ji nwayọọ nwayọọ karịa ihe kacha mma ya n'oge ahụ. Mgbe ọ gụchara n'èzí ndị ọgba ọsọ 25 kacha elu na asọmpi mba ụwa nke 2005, ọ nwalere ngbanwe na steeplechase . Ọ kwụsịrị na 13th na 3000<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwQg">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>m steeplechase na asọmpi mba ụwa na 2005 . Afọ abụọ sochirinụ hụrụ ọrụ ya kwụsịrị: mgbe ọ gwụchara ebe 64 na-adịghị mma na asọmpi mba mba ụwa, ọ na-agba ọsọ ugboro ugboro wee laghachi na asọmpi n'etiti afọ 2007.
=== Olimpik Beijing na oge ka mma ===
Monteiro gosipụtara ọganihu dị ukwuu na oge 2008. Ọ gbara ọsọ ọsọ oge ọ bụla na World Cross Country Championship (27:12) wee were ọnọdụ nke ise na Marathon Rotterdam - asọmpi izizi ya n'ebe dị anya. O tozuru oke ịnọchite anya Portugal na asọmpi Beijing nke afọ 2008 mana o nweghi ike imecha asọmpi marathon Olympic . O mechiri afọ ahụ n'ụzọ dị mma, mana ọ meriri Ovar Half Marathon nke ugboro anọ, wee were ọla kọpa na otu ọla edo na 2008 European Cross Country Championship . O mechiri oge ahụ site n'iti onye mmeri ọla ọcha Olympic [[Eunice Jepkorir]] merie Cross Internacional de Venta de Baños .
Ọ ghọrọ onye mmeri mba mba na March 2009, mana ọ kwụsịrị na asọmpi mba ụwa na Amman . Ọ rụrụ ọrụ siri ike na mmemme egwu Europe, merie 10,000 m cup na onye kacha mma ma na-ewere 3000 m ihe nrite ọla na asọmpi otu egwuregwu Europe . Tupu asọmpi egwuregwu ụwa, ọ kwalitere 5000 ya m kacha mma na egwuregwu Bislett na Oslo . Ọ gụchara n'ọkwa nke iri na asọmpi 10,000 ikpeazụ na asọmpi mba ụwa nke 2009 na egwuregwu . Oge ọhụrụ ya kacha mma nke 31:25.67 bụ ihe kacha mma onye Europe na-eme n'ọsọ. <ref name="2009Noms" /> Na-eso asọmpi mba ụwa, ọ gara asọmpi okporo ụzọ: ọ meriri Great South Run na oge ndekọ 10-mile Portuguese, wee were aha Ovar Half Marathon maka oge nke isii yana onye kacha mma nke 1:10: 06. Na mmalite nke oge mbata mba 2009–10, ọ meriri onye mmeri mba [[Jéssica Augusto|Jessica Augusto]] iji merie Oeiras International Cross Country na nke mbụ, wee were nke abụọ n'azụ [[Linet Masai]], onye na-achị 10,000 na-achị. m Onye mmeri ụwa, na Cross Internacional de Soria n'izu na-abịa.
Na May 2010, Monteiro setịpụrụ ihe kacha mma nke 32: 02 na ụzọ 10K dị anya, na-abịa nke atọ na Great Manchester Run, wee debe ọzọ kacha mma nke 31: 13.58 na June iji jide aha ya na European Cup. 10000m, na-eduga Portugal na mmeri otu.
== PIhe kacha mma nkeonwe ==
* <small>Ozi niile ewepụtara na profaịlụ IAAF.</small>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9a9nd5bfpo8we379dgycz63fpaagmre
Ana Urkijo
0
54556
193146
2024-10-26T15:54:31Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1054489783|Ana Urkijo]]"
193146
wikitext
text/x-wiki
Ana Urkijo Elorriaga (amuru 1954, [1] aha ozo nke a spepere Urquijo) [2] bu onye okaiwu Spanish nke bu onye isi oche egwuregwu bọọlụ Basque Athletic Bilbao site na 2006 rue 2007.Ana Urkijo Elorriaga (amuru 1954,[1] aha ozo edeputara ya. Urquijo) [2] bụ onye ọka iwu Spanish bụ onye isi oche bọọlụ Basque Athletic Bilbao site na 2006 ruo 2007..<ref>{{Cite web|url=https://www.athletic-club.eus/en/presidents.html|title=Presidents|publisher=Athletic Club|accessdate=13 December 2010}}</ref>
Onye otu egwuregwu kemgbe 1969, [1] Urkijo rụrụ ọrụ dị ka onye ọka iwu na onye na-ere ụlọ tupu itinye aka na klọb obodo ya. Nna ya Rufino jere ozi dị ka osote onye isi oche nke egwuregwu na 1970s na 80s.<ref name="lady">{{Cite web|url=https://www.elcorreo.com/alava/prensa/20060928/deportes/dama-leonera_20060928.html|title=Una dama en la leonera|language=Spanish|date=28 September 2006|accessdate=15 July 2018}}</ref><ref name="brave">{{Cite web|url=https://as.com/futbol/2006/10/08/mas_futbol/1160288833_850215.html|title="Dicen que soy valiente, pero nunca se me ocurriría sentarme en un banquillo"|language=Spanish|date=8 October 2006|accessdate=15 July 2018}}</ref>
Na mbụ onye isi na klọb ruo ọtụtụ afọ, [1] Urkijo ka ahọpụtara mgbe ọ gbasịrị arụkwaghịm nke Fernando Lamikiz na Septemba 2006, [2] [3] ghọrọ onye isi ala nwanyị mbụ na akụkọ ntolite nke Athletic Bilbao, [4] [1] na naanị nke abụọ ijide ọnọdụ na akụkọ ihe mere eme nke La Liga, mgbe Teresa Rivero nke Rayo Vallecano gasịrị..<ref name="lady">{{Cite web|url=https://www.elcorreo.com/alava/prensa/20060928/deportes/dama-leonera_20060928.html|title=Una dama en la leonera|language=Spanish|date=28 September 2006|accessdate=15 July 2018}}<cite class="citation web cs1 cs1-prop-foreign-lang-source" data-ve-ignore="true">[https://www.elcorreo.com/alava/prensa/20060928/deportes/dama-leonera_20060928.html "Una dama en la leonera"] [A lady in the lions' den]. ''[[El Correo]]'' (in Spanish). 28 September 2006<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">15 July</span> 2018</span>.</cite>
[[Category:CS1 Spanish-language sources (es)]]</ref>
Ọ kwụsịghị maka ntuli aka na Julaị 2007, mgbe a họpụtara Fernando García Macua n'ọkwa ahụ.[es]<ref name="goodbye">{{Cite web|url=https://www.elcorreo.com/vizcaya/20070710/deportes/athletic/urquijo-despide-athletic-elogios-20070710.html|title=Ana Urquijo se despide del Athletic con elogios a la figura de Ercoreca|language=Spanish|date=23 July 2007|accessdate=15 July 2018}}</ref> Dị ka onye ọka iwu, ọ na-ejikọta ya na Biscay Bar Association.
== Ihe odide ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ihiqs1kygy1368umpilxbu9tw7e499u
Tatyana Petrova Arkhipova
0
54557
193148
2024-10-26T15:56:49Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1249283842|Tatyana Petrova Arkhipova]]"
193148
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tatyana Petrova Arkhipova''' ( Russian ; amuru 8 Eprel 1983 na Urmarsky District, Chuvashia as '''Tatyana Valeriyevna Petrova''' ) bu onye oso Russia. Ọ bụbu ọkammụta n'ọsọ steeplechase 3000, wee nweta ihe nrite ọla n'egwuregwu Olympic nke Beijing 2008 . O mechara gbagoro na marathon wee nweta nrite ọla nchara Olympic na mmemme ahụ na egwuregwu London 2012 .
== Ọrụ ịgba ọsọ ==
Dị ka nwata, Petrova gụchara nke iri na itoolu na asọmpi European Cross Country 2001 wee rute ngwụcha nke ma [[3000 mita]] na 5000 na asọmpi World Junior Championship na 2002 .
Petrova meriri nrite ọla ọcha nke mita 5000 n'asọmpị egwuregwu asọmpi European U23 nke afọ 2003, gụchara onye Turkey bụ Elvan Abeylegesse . Ọ laghachiri na mmemme ahụ na 2005 mana Binnaz Uslu meriri ya. O nwetara ihe nrite ọla edo na mita 10,000 n'otu nzukọ ahụ.
Petrova malitere ịsọ mpi na mmemme ịgba ọsọ n'okporo ụzọ wee nweta mmeri azụ na azụ na Monument Avenue 10K site na 2004 na 2005. O mere mpụta mbụ marathon ya na Disemba 2004, na-abịa nke ise na Marathon Honolulu . Ọ bụ nke asatọ na Marathon Chicago nke afọ 2005 wee kwalite ihe kacha mma ya ruo 2:31:03.
Mgbanwe iji lekwasị anya na ihe omume steeplechase gosipụtara nke ọma maka Petrova, n'ihi na n'afọ mbụ ya, ọ gbara ọsọ n'ime ụlọ kacha mma n'ụwa maka 3000. m steeplechase wee buru ihe nrite ọla ọcha n'èzí na asọmpi European 2006, mechaa n'azụ Alesia Turava . N'afọ sochirinụ, o were ọlaọcha steeplechase na asọmpi ụwa nke 2007 (n'oge kachasị mma nke nkeji 9:09.19) wee bịaruo ihe nrite na 2008 Beijing Olympics, na-ewere nke anọ n'azụ ndị otu egwuregwu Russia Gulnara Samitova-Galkina na Yekaterina Volkova na [[Eunice Jepkorir]] nke Kenya onye were ọlaọcha.
Ebumnuche ya laghachiri na ịgba ọsọ marathon na 2009, ka ọ na-agba ọsọ kacha mma nke 2:25:53 maka anọ na Marathon Dubai wee merie Marathon Los Angeles na Mee. Ọ gbaghị ọsọ na 2010 mana ọ laghachiri n'ụdị dị mma na njedebe nke atọ na 2011 Tokyo Marathon na February na njedebe nke ise (2:25:01) na Berlin na Septemba.
Arkhipova meriri na Marathon Olympic nke 2012 na [[London]] n'okpuru aha alụmdi na nwunye ya. Ọ gbara ọsọ ọkara nke mbụ na nchekwa wee jide ndị isi ihe dịka kilomita iri atọ. Ọ nọrọnyere ha ruo kilomita ikpeazụ, mgbe ọ dabara n'ọkwa ọla ọla ma mechaa gụchaa nke atọ na 2:23:29 kacha mma.
== Asọmpi mba ụwa ==
[[Usòrò:Tatyana_Petrova_at_the_Berlin_Marathon_2011.jpg|thumb|300x300px| Petrova Arkhipova na Marathon Berlin 2011]]
{| {{AchievementTable|Event=yes|Result=yes|nation=RUS}}
|-
|rowspan=2|2002
|rowspan=2|[[2002 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Kingston, Jamaica]]
| 4th
|3000 m
|[[2002 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres|9:17.83]]
|-
| 6th
|5000 m
|[[2002 World Junior Championships in Athletics – Women's 5000 metres|16:04.10]]
|-
|2003
|[[2003 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Bydgoszcz]], Poland
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|[[2003 European Athletics U23 Championships – Women's 5000 metres|16:02.79]]
|-
|rowspan=2|2005
|rowspan=2|[[2005 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|rowspan=2|[[Erfurt]], Germany
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|[[2005 European Athletics U23 Championships – Women's 5000 metres|16:01.79]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[2005 European Athletics U23 Championships – Women's 10,000 metres|33:55.99]]
|-
|rowspan=2|2006
|[[2006 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Gothenburg]], Sweden
|bgcolor="silver"| 2nd
|3000 m s'chase
|[[2006 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:28.05]]
|-
|[[2006 IAAF World Cup|World Cup]]
|[[Athens]], Greece
| 5th
|3000 m s'chase
|[[2006 IAAF World Cup – Results|9:36.50]]
|-
|2007
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
|bgcolor="silver"| 2nd
|3000 m s'chase
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:09.19]]
|-
|2008
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Beijing]], China
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:12.33]]
|-
|2009
|[[Los Angeles Marathon]]
|[[Los Angeles]], United States
|bgcolor=gold|1st
|Marathon
|2:25:59
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London]], United Kingdom
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|Marathon
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's marathon|2:23:29]]
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* [[3000 mita]] – 8:44.13 nkeji (2006)
* 3000 mita steeplechase - 9:09.19 nkeji (2007)
* 5000 mita – 15:46.58 nkeji (2003)
* 10,000 mita – 32:17.49 nkeji (2005)
* Marathon – 2:23:29 elekere (2012)
== Hụkwa ==
* Ndepụta ndị meriri n'egwuregwu Olympic n'egwuregwu (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta nke ndị meriri ihe nrite n'egwuregwu Olimpik n'oge okpomọkụ 2012
* Ndepụta nke ndị mmeri asọmpi egwuregwu ụwa (ụmụ nwanyị)
* Steeplechase na Olympic
* Marathon na Olympics
* Steeplechase na asọmpi egwuregwu ụwa
== Ntụaka ==
na 5000. m ikpeazụ na 2002 European Athletics Championship . Agbanyeghị, ọ duru ndị otu ya na asọmpi mba Europe nke 2002 ka ọ nweta nrite otu ọlaọcha. Na World Studentna 5000. m ikpeazụ na [[2002 European Athletics Championships|2002 European Athletics Championship]] . Agbanyeghị, ọ duru ndị otu ya na [[2002 European Cross Country Championships|asọmpi mba Europe nke 2002]] ka ọ nweta nrite otu ọlaọcha. Na [[World Student Games|World Student]]{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
{{Commons category|Tatyana Petrova}}{{Russian Athletics Championships women's marathon champions}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
lz2kb2hastz7n4hfpw9se5fisc5ptal
193149
193148
2024-10-26T15:57:09Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193149
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Tatyana Petrova Arkhipova''' ( Russian ; amuru 8 Eprel 1983 na Urmarsky District, Chuvashia as '''Tatyana Valeriyevna Petrova''' ) bu onye oso Russia. Ọ bụbu ọkammụta n'ọsọ steeplechase 3000, wee nweta ihe nrite ọla n'egwuregwu Olympic nke Beijing 2008 . O mechara gbagoro na marathon wee nweta nrite ọla nchara Olympic na mmemme ahụ na egwuregwu London 2012 .
== Ọrụ ịgba ọsọ ==
Dị ka nwata, Petrova gụchara nke iri na itoolu na asọmpi European Cross Country 2001 wee rute ngwụcha nke ma [[3000 mita]] na 5000 na asọmpi World Junior Championship na 2002 .
Petrova meriri nrite ọla ọcha nke mita 5000 n'asọmpị egwuregwu asọmpi European U23 nke afọ 2003, gụchara onye Turkey bụ Elvan Abeylegesse . Ọ laghachiri na mmemme ahụ na 2005 mana Binnaz Uslu meriri ya. O nwetara ihe nrite ọla edo na mita 10,000 n'otu nzukọ ahụ.
Petrova malitere ịsọ mpi na mmemme ịgba ọsọ n'okporo ụzọ wee nweta mmeri azụ na azụ na Monument Avenue 10K site na 2004 na 2005. O mere mpụta mbụ marathon ya na Disemba 2004, na-abịa nke ise na Marathon Honolulu . Ọ bụ nke asatọ na Marathon Chicago nke afọ 2005 wee kwalite ihe kacha mma ya ruo 2:31:03.
Mgbanwe iji lekwasị anya na ihe omume steeplechase gosipụtara nke ọma maka Petrova, n'ihi na n'afọ mbụ ya, ọ gbara ọsọ n'ime ụlọ kacha mma n'ụwa maka 3000. m steeplechase wee buru ihe nrite ọla ọcha n'èzí na asọmpi European 2006, mechaa n'azụ Alesia Turava . N'afọ sochirinụ, o were ọlaọcha steeplechase na asọmpi ụwa nke 2007 (n'oge kachasị mma nke nkeji 9:09.19) wee bịaruo ihe nrite na 2008 Beijing Olympics, na-ewere nke anọ n'azụ ndị otu egwuregwu Russia Gulnara Samitova-Galkina na Yekaterina Volkova na [[Eunice Jepkorir]] nke Kenya onye were ọlaọcha.
Ebumnuche ya laghachiri na ịgba ọsọ marathon na 2009, ka ọ na-agba ọsọ kacha mma nke 2:25:53 maka anọ na Marathon Dubai wee merie Marathon Los Angeles na Mee. Ọ gbaghị ọsọ na 2010 mana ọ laghachiri n'ụdị dị mma na njedebe nke atọ na 2011 Tokyo Marathon na February na njedebe nke ise (2:25:01) na Berlin na Septemba.
Arkhipova meriri na Marathon Olympic nke 2012 na [[London]] n'okpuru aha alụmdi na nwunye ya. Ọ gbara ọsọ ọkara nke mbụ na nchekwa wee jide ndị isi ihe dịka kilomita iri atọ. Ọ nọrọnyere ha ruo kilomita ikpeazụ, mgbe ọ dabara n'ọkwa ọla ọla ma mechaa gụchaa nke atọ na 2:23:29 kacha mma.
== Asọmpi mba ụwa ==
[[Usòrò:Tatyana_Petrova_at_the_Berlin_Marathon_2011.jpg|thumb|300x300px| Petrova Arkhipova na Marathon Berlin 2011]]
{| {{AchievementTable|Event=yes|Result=yes|nation=RUS}}
|-
|rowspan=2|2002
|rowspan=2|[[2002 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Kingston, Jamaica]]
| 4th
|3000 m
|[[2002 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres|9:17.83]]
|-
| 6th
|5000 m
|[[2002 World Junior Championships in Athletics – Women's 5000 metres|16:04.10]]
|-
|2003
|[[2003 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Bydgoszcz]], Poland
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|[[2003 European Athletics U23 Championships – Women's 5000 metres|16:02.79]]
|-
|rowspan=2|2005
|rowspan=2|[[2005 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|rowspan=2|[[Erfurt]], Germany
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|[[2005 European Athletics U23 Championships – Women's 5000 metres|16:01.79]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[2005 European Athletics U23 Championships – Women's 10,000 metres|33:55.99]]
|-
|rowspan=2|2006
|[[2006 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Gothenburg]], Sweden
|bgcolor="silver"| 2nd
|3000 m s'chase
|[[2006 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:28.05]]
|-
|[[2006 IAAF World Cup|World Cup]]
|[[Athens]], Greece
| 5th
|3000 m s'chase
|[[2006 IAAF World Cup – Results|9:36.50]]
|-
|2007
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
|bgcolor="silver"| 2nd
|3000 m s'chase
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:09.19]]
|-
|2008
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Beijing]], China
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:12.33]]
|-
|2009
|[[Los Angeles Marathon]]
|[[Los Angeles]], United States
|bgcolor=gold|1st
|Marathon
|2:25:59
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London]], United Kingdom
|bgcolor="cc9966" | 3rd
|Marathon
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's marathon|2:23:29]]
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* [[3000 mita]] – 8:44.13 nkeji (2006)
* 3000 mita steeplechase - 9:09.19 nkeji (2007)
* 5000 mita – 15:46.58 nkeji (2003)
* 10,000 mita – 32:17.49 nkeji (2005)
* Marathon – 2:23:29 elekere (2012)
== Hụkwa ==
* Ndepụta ndị meriri n'egwuregwu Olympic n'egwuregwu (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta nke ndị meriri ihe nrite n'egwuregwu Olimpik n'oge okpomọkụ 2012
* Ndepụta nke ndị mmeri asọmpi egwuregwu ụwa (ụmụ nwanyị)
* Steeplechase na Olympic
* Marathon na Olympics
* Steeplechase na asọmpi egwuregwu ụwa
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
{{Commons category|Tatyana Petrova}}{{Russian Athletics Championships women's marathon champions}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ort1o69kjoembupe7htadn7aztfa6sz
Ana de Castro
0
54558
193150
2024-10-26T16:08:45Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1176561014|Ana de Castro]]"
193150
wikitext
text/x-wiki
María Francisca Ana de Castro, onye a na-akpọ La bella toledana (ca.1686 – Disemba 23, 1736) bụ onye mbata na Spen na Peru, nke ama ama maka ịma mma na ịdị n'anya ya. E jidere ya na 1726, ebubo na ọ "na-ekpe ikpe" (ịbụ onye Juu na-eme ihe). A gbara ya ọkụ n'elu osisi mgbe ụgbọ ala gachara na 1736.[1] Ihe omume a bụ nnukwu ihe ngosi na Lima, [a chọrọ nkọwa] mana ọ welitere ajụjụ gbasara usoro na-adịghị agafe agafe na nrụrụ aka n'ime Njụta Okwukwe.
'''María Francisca Ana de Castro''', called ''La bella toledana'' (ca.1686 – December 23, 1736) was a Spanish immigrant to Peru, renowned for her beauty and hauteur. She was arrested in 1726, accused of "judaizing" (being a practicing Jew). She was burned at the stake after an ''auto de fe'' in 1736.<ref>{{Cite book|author=Schwartz|first=Stuart B.|title=All Can Be Saved: Religious Tolerance and Salvation in the Iberian Atlantic|date=2008|publisher=Yale University Press|isbn=978-0300150537|url=https://books.google.com/books?id=lgqe1QflcIQC&q=Mar%C3%ADa+Francisca+Ana+de+Castro&pg=PA142}}</ref> This event was a major spectacle in Lima,{{Citation needed|date=September 2008}} but it raised questions about possible irregular procedures and corruption within the Inquisition.
== Akụkọ mmalite ==
A mụrụ Ana de Castro na Toledo, Spain. Ya na di ya nke abụọ, onye ahịa na Lima, rutere Peru na 1707, ya na onye nnọchi anya eze ọhụrụ, Manuel de Oms y de Santa Pau. A kpọtụrụ nnukwu ịma mma ya aha n'ọtụtụ akụkọ e dere banyere ya site n'aka ndị ha na ha dịkọrọ ndụ. A na-ekwukwa na ọ dị mpako nke ukwuu. Dịka ọmụmaatụ, a sịrị na ọ na-aga mas na Plaza de la Recoleta na ụgbọ ịnyịnya ya, mana ọ naghị esi na ya gbadata. Ọ bụ onye bara ọgaranya na onye gụrụ akwụkwọ na Lima. A na-ebo ya ebubo na ọ na-eme omume rụrụ arụ - e nwere asịrị na ya na otu n'ime ndị osote eze nwere mmekọahụ. (Ọ bụrụ na ọ bụ eziokwu, nke a nwere ike ịbụ Oms ma ọ bụ José de Armendáriz, onye nnọchi anya eze site na 1724 ruo 1736.)
== Njide, ịtụ mkpọrọ, ịta ahụhụ na ogbugbu ==
Akụkọ banyere njide ya dị ka ndị a: N'ihi ịbọ ọbọ, otu n'ime ndị bụbu ndị hụrụ ya n'anya nyere otu odibo n'ụlọ ya aka azụ iji zoo obe n'okpuru matarasị ya. Mgbe ahụ, ọ katọrọ ya na Inquisition, na-azọrọ na ikpe mara ya maka ịpịa onyinyo nke Kraịst. Nnyocha kpughere onyinyo ahụ n'etiti ákwà linin ya ma jide ya. Ọ gaghị ekwe omume ijide n'aka akụkọ a.
Ụmụ nwanyị enweghị ike ịta ahụhụ site na Inquisition, mana ka o sina dị, Kansụl Kasị Elu nke Inquisition na Lima vootu ka a taa ya ahụhụ iji nweta nkwupụta. N'ime afọ iri ọ nọrọ n'ụlọ mkpọrọ, a tara ya ahụhụ ugboro atọ, ya na ndị na-ekpe ikpe iri abụọ nwere ndị na-ege ya ntị iji nye ya ohere ikwupụta mmehie ya. E weghaara nnukwu ihe onwunwe ya, nke e mere atụmatụ na ọ dị 22,000 pesos.
O doro anya na ọ kwupụtara ebubo ndị a na-ebo ya, ọ bụ ezie na ọ kwetara na ememe ụfọdụ ndị Juu ọ kwenyere na ha ekwekọghị na Katọlik (na-edebe Ụbọchị Izu Ike na iru uju ndị nwụrụ anwụ, ihe ọ mụtara mgbe ọ bụ nwatakịrị). A na-ekwu na ọ kpughere n'okpuru mmekpa ahụ na nwanne ya nwanyị na ụfọdụ ndị ikwu ndị ọzọ ka Inquisition na Seville gbara ọkụ maka enweghị nchegharị, na ya onwe ya etinyela aka na mpụ ahụ, nakwa na a gwara ya ka ọ tie obere nwatakịrị ihe ọnwụ dị ka omume nke ndị Juu mana ọ hụrụ naanị omume ahụ.
N'afọ 1736, n'agbanyeghị mkpebi sitere na Spain na a ga-echebe ya, a na-agagharị ya n'okporo ámá Lima n'elu ịnyịnya ibu, na-ekwu okwuchukwu, nyefee ya n'aka ndị nkịtị, wee kpọọ ya ọkụ n'osisi. Ìgwè mmadụ 10,000 na-akwa ndị na-ekiri ihe ọchị hụrụ ogbugbu ya. Ndị mkpọrọ ndị ọzọ sonyeere ya, mana a mara ha ikpe ntaramahụhụ dị ala. A tụbara ntụ ya n'ime Osimiri Rímac.
== Ihe ndị na-adịghị mma ==
E nwere ihe na-ezighị ezi n'okwu ya, nke a ghọtara n'oge ahụ. Dị ka nwanyị, ekwesighi ịta ya ahụhụ. Ụfọdụ ndị akaebe kọrọ na ha hụrụ ihe ịrịba ama nke nchegharị mgbe a na-agafe ya na Lima gaa n'osisi, ihe kwesịrị ịzọpụta ndụ ya mana ọ bụghị. E nwekwara ntụziaka sitere na Spain na-egbochi ogbugbu ya, nke a leghaara anya. Fiscal (onye ọkàiwu ọha na eze) Mateo de Amusquíbar boro Cristóval Sánchez Calderón, onye inquisitor site na 1730 ruo 1748, ebubo igbu ya maka ihe ngosi ahụ, na dịka ngosipụta nke ike nke Inquisition. Enwere ike itinye ihe kpatara ya maka ịnapụ ya ihe onwunwe ya. Amusquíbar boro Sánchez Calderón ebubo nrụrụ aka - na-ejighị ego eme ihe n'ụzọ na-ezighị ezi na iji aka ya rite uru site na ụgwọ ọ tụrụ. E jidere Sánchez Calderón ma chụpụ ya na Lima, mana a hapụrụ ya ka ọ laghachi na 1747.
Ụlọikpe dị nsọ machibidoro mkparịta ụka banyere ikpe ya, n'okpuru ihe mgbu nke ịchụpụ ya.
== Ihe odide ==
2rwc0g2bsz2kozmvys0fnxe1pjm026i
Anabel González
0
54559
193151
2024-10-26T16:10:58Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1241497640|Anabel González]]"
193151
wikitext
text/x-wiki
Anabel González (Costa Rica, 22 Ọgọst 1963) bụ ọkachamara mmepe akụ na ụba. Ọ bụ ugbu a osote onye isi ala maka mba na Inter-American Development Bank (IDB) <ref>{{Cite web|title=IDB {{!}} Anabel González|url=https://www.iadb.org/en/who-we-are/how-we-are-organized/management-biographies/anabel-gonzalez|accessdate=2024-06-05|work=www.iadb.org|language=en}}</ref>
== Mmụta ==
Anabel González nwere akara ugo mmụta iwu na Mahadum Costa Rica yana nzere masta na Iwu azụmaahịa International na amụma sitere na Mahadum Georgetown (US). Ọ gụchaakwa ọmụmụ ihe pụrụ iche na azụmaahịa mba ụwa na Center for Applied Studies in International Negotiations na Geneva na na Mahadum Harvard.. <ref>{{Cite web|title=Experts|url=https://www.piie.com/experts/senior-research-staff/anabel-gonzalez|work=Peterson Institute for International Economics}}</ref>
== Ọrụ ==
N'agbata afọ 2010 na 2014, González ghọrọ Minista nke Azụmaahịa nke Costa Rica. <ref>{{Cite news|title=Ministerio de Comercio Exterior|url=https://www.comex.go.cr/media/1382/informe-final-gestion-anabel-gonzalez-2014.pdf|work=Informe Final de Gestión}}</ref> Ọ rụkwara ọrụ na gọọmentị Costa Rica site na 1991 ruo 2004, gụnyere onye nnọchi anya pụrụ iche na onye isi nkwekọrịta (2002-2004), osote minista nke azụmahịa mba ọzọ (1998-2001), na onye isi nchịkwa nke nkwekọrịta azụmahịa (1991-1997). N'oge a, ọ duziri ịbịanye aka na nkwekọrịta azụmahịa n'efu n'etiti United States, Central America na Dominican Republic (CAFTA) ma rụọ ọrụ dị mkpa na ntinye Costa Rica na Organization for Economic Co-operation and Development (OECD). <ref>{{Cite web|date=2013-06-04|title=The 10 Most Influential Women in Costa Rica|url=https://qcostarica.com/the-10-most-influential-women-in-costa-rica/|accessdate=2024-08-21|work=Q COSTA RICA|language=en-US}}</ref> Tụkwasị na nke a, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nchịkwa nke CINDE (ụlọ ọrụ na-akwalite itinye ego na-enweghị uru) na 2001 na 2002. <ref>{{Cite web|title=Anabel González|url=https://www.weforum.org/agenda/authors/anabel-gonzalez/|work=World Economic Forum}}</ref>
Site na 2014 ruo 2018, ọ bụ Onye isi nchịkwa nke World Bank's Global Practice on Trade & Competitiveness . <ref>{{Cite web|title=Anábel González|url=https://blogs.worldbank.org/en/team/a/anabel-gonzalez|work=World Bank Blogs}}</ref>
González rụkwara ọrụ dị ka Nonresident Senior Fellow na Peterson Institute for International Economics na Washington DC, ebe o mere nnyocha ma bipụta na iwu azụmahịa na njikọta akụ na ụba, na-ebido usoro ajụjụ ọnụ "Trade Winds".<ref>{{Cite web|title=Anabel González|url=https://www.piie.com/experts/senior-research-staff/anabel-gonzalez|work=Peterson Institute for International Economics}}</ref> N'otu oge ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ dị elu na Global Advantage and Social Impact practices na Boston Consulting Group, na-enyere ndị ahịa aka n'ofe ọha na eze na nke onwe gburugburu ụwa. <ref>{{Cite web|title=About Anabel González|url=https://www.weforum.org/agenda/authors/anabel-gonzalez/|work=World Economic Forum}}</ref>
Mgbe nke a gasịrị, ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye isi oche nke World Trade Organisation (WTO), na-eme ka mkparịta ụka azụmaahịa n'etiti ndị otu obodo ahụ, gụnyere akụkụ metụtara azụmaahịa nke ọrịa na-efe efe. ihe onwunwe, ọchịchị ịzụ ahịa na asọmpi, ahia na ọrụ na itinye ego.<ref>{{Cite web|date=2021-05-05|title=For the first time in its history, World Trade Organization names women to half of deputy leader roles|url=https://www.firstpost.com/world/for-the-first-time-in-its-history-world-trade-organization-names-women-to-half-of-deputy-leader-roles-9595541.html|accessdate=2024-08-21|work=Firstpost|language=en-us}}</ref>
A họpụtara González ka ọ bụrụ osote onye isi oche maka mba na Inter-American Development Bank (IDB) na Septemba 2023. <ref>{{Cite web|title=IDB {{!}} IDB Announces New Executive Vice President and Two Vice Presidents|url=https://www.iadb.org/en/news/idb-announces-new-executive-vice-president-and-two-vice-presidents|accessdate=2024-06-07|work=www.iadb.org|language=en}}</ref>
González edeela n'ọtụtụ akwụkwọ gbasara azụmahịa, itinye ego, na mmepe akụ na ụba, gụnyere blog WTO Trade Thoughts <ref>{{Cite web|author=González|first=Former DDG Anabel|title=WTO Blog {{!}} Trade Thoughts, from Geneva - Ironing out diverging standards. One reason for business to support the WTO|url=https://www.wto.org/english/blogs_e/ddg_anabel_gonzalez_e/blog_ag_21mar23_e.htm|accessdate=2024-06-18|work=WTO Blog|language=en}}</ref>
== Ihe odide ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ohh17vm2ana0dsc1m8hh2u820j8c1po
Anahit
0
54560
193152
2024-10-26T16:12:48Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1245665262|Anahit]]"
193152
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox"
! colspan="2" class="infobox-above" style="font-size:125%;" |Anahit<br /><templatestyles src="Nobold/styles.css" /><span class="nobold">N'ịga n'ihu</span>
|-
| colspan="2" class="infobox-subheader" |<div style="font-size: 110%;"><templatestyles src="Plainlist/styles.css"></templatestyles><div class="plainlist">
* Nne Ọlaedo
* Nne nke ịdị ọcha niile
* Chi nwanyị nke ọmụmụ, ọgwụgwọ, amamihe na mmiri
</div></div>
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |[[Usòrò:51_BritMus_N_1873,0820.1_AN00034682_001_l_msh.jpg|frameless]]<div class="infobox-caption">Isi ọla nchara nke Satala Aphrodite (kwere na ọ bụ Anahit) </div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ebe ofufe bụ́ isi
| class="infobox-data" |Erznka
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mmekọahụ
| class="infobox-data" |nwanyị
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Agbụrụ
| class="infobox-data" |Armenian
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ememme
| class="infobox-data" |Navasard
|-
! colspan="2" class="infobox-header" |Usoro ọmụmụ
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ndị Nne na Nna
| class="infobox-data" |Aramazd
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ụmụnne
| class="infobox-data" |Vahagn, Nane na Mihr
|-
! colspan="2" class="infobox-header" |Ihe ndị ha na ya kwekọrọ
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Etruscan yiri ya
| class="infobox-data" |Artume
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ihe yiri ya na Grik
| class="infobox-data" |Aphrodite ma ọ bụ Artemis
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ihe yiri ya na Rom
| class="infobox-data" |Diana
|}
Anahit (Armenian: Անահիտ) bụ chi nwanyị ọmụmụ na ọgwụgwọ, amamihe na mmiri na akụkọ ifo Armenia.[1] N'oge mbụ ọ bụ chi nwanyị agha. Ka ọ na-erule narị afọ nke ise TOA, ọ bụ chi isi na Armenia yana Aramazd.[2] Chi nwanyị Armenia bụ Anahit nwere njikọ na chi nwanyị Iran nke Anahita yiri ya. Ofefe Anahit, nke o yikarịrị ka ọ gbaziri n'aka ndị Iran n'oge mbuso agha Media ma ọ bụ oge Achaemenid mbụ, bụ ihe kacha mkpa na Armenia. Artaxias nke Mbụ wuru ihe oyiyi Anahit, ma kpọsa iwu ka e fee ha ofufe..
== Anahit nke Armenia na Anahita nke Persia ==
According to Strabo, the "Armenians shared in the religion of the Perses and the Medes and particularly honored Anaitis". The kings of Armenia were "steadfast supporters of the cult" and Tiridates III, before his conversion to Christianity, "prayed officially to the triad Aramazd-Anahit-Vahagn but is said to have shown a special devotion to 'the great lady Anahit, ... the benefactress of the whole human race, mother of all knowledge, daughter of the great Aramazd{{' "}} According to Agathangelos, tradition required the Kings of Armenia to travel once a year to the temple at Eriza (Erez) in Acilisene in order to celebrate the festival of the divinity; Tiridates made this journey in the first year of his reign where he offered sacrifice and wreaths and boughs. The temple at Eriza appears to have been particularly famous, "the wealthiest and most venerable in Armenia", staffed with priests and priestesses, the latter from eminent families who would serve at the temple before marrying.<ref name="strabo11" /> This practice may again reveal Semitic syncretic influences,<ref name="Boyce_1983_1007" /> and is not otherwise attested in other areas. Pliny reports that Mark Antony's soldiers smashed an enormous statue of the divinity made of solid gold and then divided the pieces amongst themselves. Also according to Pliny, supported by Dio Cassius, Acilisene eventually came to be known as Anaïtica. Dio Cassius also mentions that another region along the Cyrus River, on the borders of Albania and Iberia, was also called "the land of Anaïtis."
== Ụlọ nsọ ndị a raara nye Anahit ==
Na Armenia, e guzobere ofufe nke Anahit na Erez, Armavir, Artashat na Ashtishat . <ref name="GroupedRef1">{{Cite book|title=Encyclopaedia of Religion and Ethics: Algonquins-Art|author=Hastings|first=James|year=2001|publisher=Elibron Classics|isbn=978-1-4021-9433-7|url=https://books.google.com/books?id=NyzDrkPG2nIC&q=Anahit&pg=PA797|accessdate=2010-12-19}}</ref> A maara ugwu dị na mpaghara Sophene dị ka ocheeze Anahit (''Athor Anahta''). A na-akpọ mpaghara Erez dum, nke dị na mpaghara Akilisene (Ekeghiats), ''Anahtakan Gavar'' . <ref name="GroupedRef1" />
Dị ka Plutarch si kwuo, ụlọ nsọ Erez bụ nke kachasị baa ọgaranya na nke kachasị mma na Armenia. N'oge njem nke Mark Antony na Armenia, ndị agha Rom kụwara ihe oyiyi ahụ. Pliny the Elder nyere anyị akụkọ na-esonụ banyere ya: Emperor Augustus, mgbe otu n'ime ndị ọchịagha ya kpọrọ ya oriri, jụrụ ya ma ọ bụrụ na ọ bụ eziokwu na chi nwanyị iwe ji nyere ndị mebiri ihe oyiyi Anahit ntaramahụhụ. "Mba!" ka ọchịagha ahụ zaghachiri, "n'ụzọ megidere nke ahụ, enwere m taa ezi ihu ọma nke iji otu akụkụ nke úkwù nke ihe oyiyi ọlaedo ahụ na-emeso gị. " Ndị Armenia guzobere ihe oyiyi ọla edo ọhụrụ nke Anahit na Erez, nke a na-efe ofufe tupu oge St. Gregory Illuminator.
Ememme a na-eme kwa afọ nke ọnwa Navasard, nke a na-asọpụrụ Anahit, bụ oge mgbakọ dị ukwuu, na-aga egwu egwu, egwu egwu, asọmpi, wdg. Ndị ọrịa na-aga n'ụlọ nsọ na njem njem, na-arịọ maka mgbake. Ihe nnọchianya nke ọgwụ ndị Armenia oge ochie bụ isi nke ihe oyiyi chi nwanyị Anahit nwere ọla ọla..<ref name="GroupedRef1">{{Cite book|title=Encyclopaedia of Religion and Ethics: Algonquins-Art|author=Hastings|first=James|year=2001|publisher=Elibron Classics|isbn=978-1-4021-9433-7|url=https://books.google.com/books?id=NyzDrkPG2nIC&q=Anahit&pg=PA797|accessdate=2010-12-19}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFHastings2001">Hastings, James (2001). [https://books.google.com/books?id=NyzDrkPG2nIC&q=Anahit&pg=PA797 ''Encyclopaedia of Religion and Ethics: Algonquins-Art'']. Elibron Classics. p. 797. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-1-4021-9433-7|<bdi>978-1-4021-9433-7</bdi>]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2010-12-19</span></span>.</cite></ref><gallery>
Usòrò:Anahit_godness_temple_ruins_in_Armenian_Ancient_capital_Armavir_-_panoramio.jpg
Usòrò:Armenian_godness_Anahit's_temple_in_Ancient_Armenian_capital_Armavir_-_panoramio.jpg
Usòrò:Ruins_of_temple_of_Armenian_godness_Anahit_in_the_ancient_capital_Armavir_-_panoramio.jpg|Ruins of the temple of Anahit in Armavir
</gallery>
== Akụkọ ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme banyere Anahit ==
<gallery>
Usòrò:Anahitcoin.jpg|Commemorative coin issued by the Central Bank of Armenia devoted to Goddess Anahit
Usòrò:5000_Armenian_dram_-_1995_(reverse).png|5000 Armenian Dram
Usòrò:Anahit_Stamp.jpg|Anahit in Stamp of Armenia, 2007
Usòrò:Anahit_head_copy_Armenia.jpg|Copy of Satala Aphrodite in History Museum of Armenia
Usòrò:Anahit,_1964.jpg|Anahit sculpture by [[Hagop Ishkanian]]
</gallery>Dị ka Agathangelos si kwuo, Eze Trdat na-eto "akwa nwanyị Anahit, ebube nke mba anyị na vivifier ...; nne nke ịdị ọcha niile, na mbipụta nke Aramazd ukwu na dike." Ọkọ akụkọ ihe mere eme bụ́ Berossus kọwara Anahit na Aphrodite, ebe ndị odeakwụkwọ Armenia n’oge ochie na-ekwu na ọ bụ Artemis. [1] Dị ka Strabo si kwuo, ofufe Anahit gụnyere ememe ịgba akwụna dị nsọ, [1] ma ndị na-ede akwụkwọ Ndị Kraịst emechara ekwughị omenala dị otú ahụ. <ref>{{Cite book|title=Encyclopaedia of Religion and Ethics: Algonquins-Art|author=Hastings|first=James|year=2001|publisher=Elibron Classics|isbn=978-1-4021-9433-7|url=https://books.google.com/books?id=NyzDrkPG2nIC&q=Anahit&pg=PA797|accessdate=2010-12-19}}</ref>
== Hụkwa ==
* Satala Aphrodite
* Anahita
* Aramazd
* Astghik
* Vahagn
* Hayk
* Anat
* Sarpanit
== Ihe odide ==
ed7bqc65mdz52anwkcfkm2rskd3v6yk
Anajá Caetano
0
54561
193153
2024-10-26T16:13:46Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1237399761|Anajá Caetano]]"
193153
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Anajá Caetano<!-- use common name/article title -->|image=<!-- filename only, no "File:" or "Image:" prefix, and no enclosing [[brackets]] -->|alt=<!-- descriptive text for use by speech synthesis (text-to-speech) software -->|caption=|birth_name=<!-- only use if different from name -->|birth_date=<!-- {{Birth date and age|YYYY|MM|DD}} for living people supply only the year with {{Birth year and age|YYYY}} unless the exact date is already widely published, as per [[WP:DOB]]. For people who have died, use {{Birth date|YYYY|MM|DD}}. -->|birth_place=[[São Sebastião do Paraíso]], [[Brazil]]<ref name="Literafro">{{cite web |title=Anajá Caetano - Literatura Afro-Brasileira |url=http://www.letras.ufmg.br/literafro/autoras/547-anaja-caetano |website=Literafro |accessdate=5 January 2020}}</ref>|death_date=<!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} (DEATH date then BIRTH date) -->|death_place=|nationality=|other_names=|occupation=|years_active=|known_for=|notable_works=''Negra Efigênia, paixão do senhor branco'' (1966)}}
Anajá Caetano bụ onye edemede Afro-Brazil nke dere banyere ịgba ohu, okpukperechi na ịkpa ókè. Caetano bụ nwanyị mbụ dere akwụkwọ akụkọ na Brazil na narị afọ nke 20. <ref name="Valdés2012">{{Cite book|author=Vanessa K. Valdés|title=The Future is Now: A New Look at African Diaspora Studies|url=https://books.google.com/books?id=CDssBwAAQBAJ&pg=PA120|date=17 January 2012|publisher=Cambridge Scholars Publishing|isbn=978-1-4438-3677-7}}</ref>
== Akụkọ ndụ ==
A mụrụ Caetano na São Sebastião do Paraíso na Brazil. Ọ bụ onye Angola, ọkachasị nke Ndị Chokwe.
Caetano dere banyere ndị Afro-Brazil, gụnyere ịgba ohu, okpukpe na ịkpa ókè.<ref name="Boyce-DaviesOgundipe-Leslie1995">{{Cite book|author=[[Carole Boyce-Davies]]|title=Moving Beyond Boundaries (Vol. 2): Black Women's Diasporas|url=https://books.google.com/books?id=f8gVCgAAQBAJ&pg=PA176|date=April 1995|publisher=NYU Press|isbn=978-0-8147-1239-9}}</ref>
E bipụtara akwụkwọ ya Negra Efigênia, paixão do senhor branco ( OCLC 253500853) na 1966.[1] Ọ bụ akwụkwọ akụkọ mbụ nke otu nwanyị na Brazil dere ma bipụta ya na narị afọ nke 20.[2] Akwụkwọ akụkọ ahụ, nke e debere na narị afọ nke 19, na-enyocha ndụ Iphigenia, bụ́ nwanyị ohu nke onye ọrụ ugbo bụ́ onye ọcha tọọrọ ka ọ bụrụ nwunye ya..<ref name="Valdés2012" />
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
o0vj82hwesgn50ei2md3vszs3s7spks
Analeesia Fernandes
0
54562
193154
2024-10-26T16:14:45Z
Chinemeremprince
13026
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1093141015|Analeesia Fernandes]]"
193154
wikitext
text/x-wiki
Analeesia Fernandes (amuru Dec 12, 1999) bu onye basketball nke Cape Verde onye gbara akwukwo na Rhode Island College.[1] Ọ na-egwuri egwu ugbu a maka otu egwuregwu basketball ụmụ nwanyị Cape Verde.<ref>{{Cite web|url=https://www.fiba.basketball/en/player/267119/Analeesia-Monique-Fernandes|title=Analeesia Fernandes – Player Profile}}</ref>
== Ụlọ akwụkwọ sekọndrị ==
Fernandes bụ onye gụsịrị akwụkwọ na 2018 na Brockton High School. A kpọrọ ya MVP nke otu ahụ n'afọ ikpeazụ ya.<ref>{{Cite web|url=https://goanchormen.com/sports/womens-basketball/roster/analeesia-fernandes/414|title=Analeesia Fernandes – 2018–19 – Women's Basketball}}</ref>
== Kọleji ==
Dị ka onye ọhụrụ na Rhode Island College, ọ gbara egwuregwu iri abụọ na atọ, na-enweta akara 3.7 na 3.2 rebounds kwa egwuregwu.<ref>{{Cite web|url=https://goanchormen.com/sports/womens-basketball/roster/analeesia-fernandes/414|title=Analeesia Fernandes – 2018–19 – Women's Basketball}}</ref>
== Ọrụ ndị otu mba ==
Ya na ndị otu mba ya sonye na mmemme AfroBasket ụmụ nwanyị FIBA nke 2019 na 2021 wee nweta isi 4.7, nkwụghachi 1, isi 0.3 na 6.3, nkwụghachi 3.7, 0.3 na-enyere aka n'otu n'otu.. <ref>{{Cite web|url=https://www.fiba.basketball/en/player/267119/Analeesia-Monique-Fernandes|title=Analeesia Fernandes – Player Profile}}</ref>
== Ihe odide ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ppwdusdbfm3z7pir1lk9jbyengxivlz
Fionnuala McCormack
0
54563
193155
2024-10-26T16:15:20Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1239991639|Fionnuala McCormack]]"
193155
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Fionnuala McCormack''' ( née '''Britton''' ; amụrụ 24 Septemba 1984 na Wicklow ) bụ onye ọgba ọsọ Irish nke gbagoro asọmpi n'ọtụtụ ebe dị anya . Ọ bụ onye mmeri ọla edo na 2011 na 2012 European Cross Country Championship, ghọrọ nwanyị mbụ gbachitere aha ahụ nke ọma. Ọ nọchitere anya Ireland na steeplechase na asọmpi Beijing 2008 na London 2012, asọmpi egwuregwu ụwa nke 2007 na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2011, na ugboro abụọ n'asọmpi egwuregwu egwuregwu Europe .
== Ọrụ ==
Ọ malitere ọrụ obere mba ụwa na ịgba ọsọ mba na 2001, nke 33rd mere ka ọ pụta ìhè na 2003 IAAF World Cross Country Championship na asọmpi mpụta mbụ ya na Lausanne. Ọ meriri ọlaọcha steeplechase na 2006 European Cup ma zọọkwa asọmpi na asọmpi egwuregwu European, na-ekpochapụ na okpomọkụ. O nwetara nrite ọla ọcha n'okpuru-23 na asọmpi mba Europe nke 2006 na njedebe nke afọ. Ọ bụ nke iri na anọ n'ọsọ ndị isi na 2007 IAAF World Cross Country Championship - onye na-eme ihe nkiri Europe nke abụọ kacha mma n'azụ [[Jéssica Augusto|Jessica Augusto]] (12th). O mere mpụta egwu egwu zuru ụwa ọnụ na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2007 ma bụrụ nke iri na abụọ na ikpeazụ steeplechase. <ref name="IAAFBio" /> O mezuru afọ ahụ site n'ọkwa nke asaa na asọmpi mba mba Europe nke 2007 .
O mere mpụta mbụ ya n'egwuregwu Olympic na egwuregwu Summer 2008 na Beijing, mana o meghị asọmpi steeplechase nke ụmụ nwanyị ikpeazụ. Ọ bịara nke iri na otu na asọmpi mba mba Europe nke 2009 nke emere n'obodo Dublin ya. Britton bụkwa onye nke iri na otu na steeplechase ikpeazụ n'asọmpị asọmpi European 2010 . Naanị ihe nrite ka ọ tụfuru na asọmpi European Cross Country Championship nke 2010, wee gụchaa n'otu oge ahụ onye meriri ọla nchara [[Ana Dulce Félix]] . O weere ọnọdụ nke abụọ na Lotto Cross Cup Brussels ka otu izu gachara.
Na nkwado maka asọmpi ụwa, ọ gbara ọsọ na Almond Blossom Cross Country na March 2011 wee were ọnọdụ nke abụọ. Ọ jisiri ọnọdụ 16th na 2011 IAAF World Cross Country Championship na Punta Umbría . Ọ gbara ọsọ kacha mma nke 15:31.26 nkeji maka 5000 mita na FBK Games na June wee gbaa ọsọ steeplechase kacha mma nke 9:37.60 nkeji na Adidas Grand Prix na New York. Britton nọchitere Ireland na egwu na asọmpi mba ụwa nke 2011, na-ekpochapụ obere oge na ọkwa mbụ nke steeplechase. N'ọnwa Nọvemba, ọ bịara nke atọ n'ọsọ obodo Cross de l'Acier dị elu. Na Disemba 2011, ọ meriri ihe nrite ọla edo na 2011 European Cross Country Championship . <ref>{{Cite news|url=http://www.rte.ie/sport/athletics/2011/1211/brittonf_crosscountry.html|title=Britton breezes to gold in Slovenia|date=11 December 2011|work=RTÉ Sport|accessdate=15 December 2011}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.irishexaminer.com/ireland/gold-puts-the-great-in-britton-177041.html|title=Gold puts the great in Britton|date=13 December 2011|work=Irish Examiner|accessdate=15 December 2011}}</ref>
Ọ malitere 2012 na mmeri na Great Edinburgh Cross Country na Antrim Cross Country . O kwuputara iwe ya na agaghị eme World Cross Country n'afọ ahụ, ma kwuo na ya ga-elekwasị anya na ịgba ọsọ n'afọ ahụ kama. N'ọnwa Disemba n'afọ ahụ ọ ghọrọ nwanyị mbụ gbachitere aha obe kọntinent na-ekwu na mmeri na asọmpi mba Europe nke 2012 .
Na Jenụwarị 2013, Britton jigidere Great Edinburgh Cross Country <ref>{{Cite news|url=http://www.rte.ie/sport/athletics/2013/0105/361398-britton-takes-victory-in-edinburgh/|work=RTÉ News|title=Fionnuala Britton takes victory in Edinburgh cross-country|date=5 January 2013}}</ref> na aha Antrim Cross Country. <ref>{{Cite news|url=http://www.rte.ie/sport/athletics/2013/0112/362414-britton-victorious-in-antrim-cross-country/|work=RTÉ News|title=Fionnula Britton eases to comfortable success in the Antrim Cross Country|date=12 January 2013}}</ref>
Na 3 Maachị 2013, ọ meriri ihe nrite ọla n'asọmpị 3000 ikpeazụ na asọmpi ime ime ụlọ nke European 2013 na Gothenburg . <ref>{{Cite news|url=http://www.independent.ie/sport/other-sports/fionnuala-britton-adds-to-medal-haul-with-european-bronze-29105748.html|title=Fionnuala Britton adds to medal haul with European bronze|date=3 March 2013|work=Irish Independent|accessdate=8 March 2013}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.rte.ie/sport/athletics/2013/0303/371819-live-euro-indoor-championships/|title=Fionnuala Britton takes superb bronze in Sweden|date=3 March 2013|work=RTÉ Sport|accessdate=8 March 2013}}</ref> O debere 13th na 2013 IAAF World Cross Country Championship, ịbụ onye kachasị egwu Europe n'ọsọ na otu n'ime nanị mmadụ abụọ na-abụghị ndị Africa na 15 kacha elu (n'akụkụ Neely Spence ). Ọ gbara asọmpi na asọmpi European na oge abụọ sochirinụ, na-abịa nke anọ na asọmpi mba European Cross Country 2013, ọkwa nke asatọ na 10,000. m na 2014 European Athletics Championship, wee gwụ na nke isii na 2014 European Cross Country Championship (ma na-ewere otu ọla kọpa).
Ọ lụrụ na 2015 wee malite ịsọ mpi dị ka Fionnuala McCormack. Ihe ịga nke ọma mbụ ya n'okpuru aha alụmdi na nwunye ya bụ ọla kọpa otu na asọmpi European Cross Country 2015, ebe ọ tụfuru otu nrite n'otu n'otu na ebe anọ n'azụ Karoline Bjerkeli Grøvdal . Ọ gụchara 5th na Marathon Chicago 2019 .
N'afọ 2019, ọ gbara ọsọ n'asọmpi ụmụ nwanyị ndị agadi na asọmpi mba mba ụwa nke 2019 IAAF nke emere na Aarhus, Denmark. <ref name="senior_women_race_iaaf_world_cross_country_2019">{{Cite web|title=Senior women's race|url=https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/6265/AT-XSE-W-f----.RS6.pdf?v=21598225|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200627195835/https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/6265/AT-XSE-W-f----.RS6.pdf?v=21598225|archivedate=27 June 2020|accessdate=27 June 2020|work=2019 IAAF World Cross Country Championships}}</ref> Ọ gụchara n'ọkwa iri na asatọ. <ref name="senior_women_race_iaaf_world_cross_country_2019" />
Na Disemba 2022, o tozuru oke maka asọmpi Summer Summer 2024, na-eme ka ọ bụrụ nwanyị Irish mbụ sonyere na egwuregwu Olympic ise. <ref>{{Cite news|url=https://www.independent.ie/sport/paris-calling-for-historic-irish-team/a1398135061.html|work=Sunday Independent|title=Paris calling for historic Irish team|date=7 January 2024|first=Seán|author=McGoldrick}}</ref>
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{IRL}}
|-
|rowspan=2|2005
|[[2005 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Erfurt]], Germany
|9th
|3000 m st.
|[[2005 European Athletics U23 Championships – Women's 3000 metres steeplechase|10:17.58]]
|-
|[[Athletics at the 2005 Summer Universiade|Universiade]]
|[[İzmir]], Turkey
|11th
|3000 m st.
|[[Athletics at the 2005 Summer Universiade – Women's 3000 metres steeplechase|10:28.37]]
|-
|rowspan=2|2006
|[[2006 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Gothenburg]], Sweden
|17th (h)
|3000 m st.
|[[2006 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:49.20]]
|-
|[[2006 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[San Giorgio su Legnano]], Italy
|style="background:silver;"|2nd
|Under-23 race (5.975 km)
|[[2006 European Cross Country Championships#Women U23 individual 5.975km|18:56]]
|-
|rowspan=2|2007
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Mombasa]], Kenya
|13th
|Senior race (8 km)
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|28:45]]
|-
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
|12th
|3000 m st.
|[[2007 World Championships in Athletics - Women's 3000 metres steeplechase|9:48.09]]
|-
|rowspan=2|2008
|[[World University Cross Country Championships]]
|[[Haute Normandie]] – [[Rouen]], France
|style="background:silver;"|2nd
|Under-23
|22:39
|-
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|Beijing, China
|10th
|3000 m st.
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:43.57]]
|-
|2009
|[[Athletics at the 2009 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Belgrade, Serbia]]
|6th
|3000 m st.
|[[Athletics at the 2009 Summer Universiade – Women's 3000 metres steeplechase|9:54.10]]
|-
|2010
|[[2010 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Barcelona]], Spain
|11th
|3000 m st.
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:45.25]]
|-
|rowspan=2|2011
|[[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Daegu, South Korea]]
|9th
|3000 m st.
|[[2011 World Championships in Athletics - Women's 3000 metres steeplechase|9:41.17]]
|-
|[[2011 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Velenje]], Slovenia
|style="background:gold;"| 1st
|Senior race (8.170 km)
|25:55
|-
|rowspan=4|2012
|[[2012 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Helsinki]], Finland
|4th
|10000 m
|[[2012 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|32:05.54]]
|-
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London, England|London]], England
|12th
|10,000 m
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|31:14.75]]
|-
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London, England|London]], England
|8th
|5000 m
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 5000 metres|15:08.57]]
|-
|[[2012 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Budapest]], Hungary
|style="background:gold;"| 1st
|Senior race (8.050 km)
|27:45
|-
|rowspan=3|2013
|[[2013 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Gothenburg]], Sweden
|style="background:#cc9966;"| 3rd
|3000m
|9:00.54
|-
|[[2013 World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Bydgoszcz]], Poland
|14th
|Senior Race (8 km)
|[[2013 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|25:08]]
|-
|[[2013 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Belgrade]], Serbia
|5th
|Senior race (8.050 km)
|26:45
|-
|2014
|[[2014 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Zurich]], Switzerland
|10th
|Marathon
|[[2014 European Athletics Championships – Women's marathon|2:31:46]]
|-
|rowspan=2|2015
|rowspan=2|[[2015 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Hyères]], France
|4th
|Senior race
|26:00
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|Team race
|83 pts
|-
|rowspan=2|2016
|[[2016 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Amsterdam]], Netherlands
|5th
|10,000 m
|[[2016 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|31:30.74]]
|-
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Rio de Janeiro]], Brazil
|20th
|Marathon
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's marathon|2:29.58]]
|-
|2021
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Sapporo, Japan]]
|25th
|Marathon
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's marathon|2:34:09]]
|-
|2024
|[[Athletics at the 2024 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Paris, France]]
|28th
|Marathon
|[[Athletics at the 2024 Summer Olympics – Women's marathon|2:30:12]]
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 1500 mita – 4:08.35 nkeji (2011)
* [[3000 mita]] – 8:55.12 nkeji (2012)
* [[3000 mita]] ime ụlọ - 8:53.47 nkeji (2013)
* 5000 mita – 15:08.69 nkeji (2012)
* 10,000 mita – 31:18.25 nkeji (2012)
* 3000 mita steeplechase - 9:17.60 nkeji (2011)
* Marathon – 2 elekere 23:58 nkeji (2021)
== Ntụaka ==
ekpochapụ na okpomọkụ. [1] O nwetara nrite ọla ọcha n'okpuru-23 na asọmpi mba Europe nke 2006 na njedebe nke afọ. Ọ bụ nke iri na anọ n'ọsọ ndị isi na 2007 IAAF World Cross Country Championship - onye na-eme{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
edwtevlu34f2zgq2kuqhrjsl322s1kb
193156
193155
2024-10-26T16:15:39Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193156
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Fionnuala McCormack''' ( née '''Britton''' ; amụrụ 24 Septemba 1984 na Wicklow ) bụ onye ọgba ọsọ Irish nke gbagoro asọmpi n'ọtụtụ ebe dị anya . Ọ bụ onye mmeri ọla edo na 2011 na 2012 European Cross Country Championship, ghọrọ nwanyị mbụ gbachitere aha ahụ nke ọma. Ọ nọchitere anya Ireland na steeplechase na asọmpi Beijing 2008 na London 2012, asọmpi egwuregwu ụwa nke 2007 na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2011, na ugboro abụọ n'asọmpi egwuregwu egwuregwu Europe .
== Ọrụ ==
Ọ malitere ọrụ obere mba ụwa na ịgba ọsọ mba na 2001, nke 33rd mere ka ọ pụta ìhè na 2003 IAAF World Cross Country Championship na asọmpi mpụta mbụ ya na Lausanne. Ọ meriri ọlaọcha steeplechase na 2006 European Cup ma zọọkwa asọmpi na asọmpi egwuregwu European, na-ekpochapụ na okpomọkụ. O nwetara nrite ọla ọcha n'okpuru-23 na asọmpi mba Europe nke 2006 na njedebe nke afọ. Ọ bụ nke iri na anọ n'ọsọ ndị isi na 2007 IAAF World Cross Country Championship - onye na-eme ihe nkiri Europe nke abụọ kacha mma n'azụ [[Jéssica Augusto|Jessica Augusto]] (12th). O mere mpụta egwu egwu zuru ụwa ọnụ na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2007 ma bụrụ nke iri na abụọ na ikpeazụ steeplechase. <ref name="IAAFBio" /> O mezuru afọ ahụ site n'ọkwa nke asaa na asọmpi mba mba Europe nke 2007 .
O mere mpụta mbụ ya n'egwuregwu Olympic na egwuregwu Summer 2008 na Beijing, mana o meghị asọmpi steeplechase nke ụmụ nwanyị ikpeazụ. Ọ bịara nke iri na otu na asọmpi mba mba Europe nke 2009 nke emere n'obodo Dublin ya. Britton bụkwa onye nke iri na otu na steeplechase ikpeazụ n'asọmpị asọmpi European 2010 . Naanị ihe nrite ka ọ tụfuru na asọmpi European Cross Country Championship nke 2010, wee gụchaa n'otu oge ahụ onye meriri ọla nchara [[Ana Dulce Félix]] . O weere ọnọdụ nke abụọ na Lotto Cross Cup Brussels ka otu izu gachara.
Na nkwado maka asọmpi ụwa, ọ gbara ọsọ na Almond Blossom Cross Country na March 2011 wee were ọnọdụ nke abụọ. Ọ jisiri ọnọdụ 16th na 2011 IAAF World Cross Country Championship na Punta Umbría . Ọ gbara ọsọ kacha mma nke 15:31.26 nkeji maka 5000 mita na FBK Games na June wee gbaa ọsọ steeplechase kacha mma nke 9:37.60 nkeji na Adidas Grand Prix na New York. Britton nọchitere Ireland na egwu na asọmpi mba ụwa nke 2011, na-ekpochapụ obere oge na ọkwa mbụ nke steeplechase. N'ọnwa Nọvemba, ọ bịara nke atọ n'ọsọ obodo Cross de l'Acier dị elu. Na Disemba 2011, ọ meriri ihe nrite ọla edo na 2011 European Cross Country Championship . <ref>{{Cite news|url=http://www.rte.ie/sport/athletics/2011/1211/brittonf_crosscountry.html|title=Britton breezes to gold in Slovenia|date=11 December 2011|work=RTÉ Sport|accessdate=15 December 2011}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.irishexaminer.com/ireland/gold-puts-the-great-in-britton-177041.html|title=Gold puts the great in Britton|date=13 December 2011|work=Irish Examiner|accessdate=15 December 2011}}</ref>
Ọ malitere 2012 na mmeri na Great Edinburgh Cross Country na Antrim Cross Country . O kwuputara iwe ya na agaghị eme World Cross Country n'afọ ahụ, ma kwuo na ya ga-elekwasị anya na ịgba ọsọ n'afọ ahụ kama. N'ọnwa Disemba n'afọ ahụ ọ ghọrọ nwanyị mbụ gbachitere aha obe kọntinent na-ekwu na mmeri na asọmpi mba Europe nke 2012 .
Na Jenụwarị 2013, Britton jigidere Great Edinburgh Cross Country <ref>{{Cite news|url=http://www.rte.ie/sport/athletics/2013/0105/361398-britton-takes-victory-in-edinburgh/|work=RTÉ News|title=Fionnuala Britton takes victory in Edinburgh cross-country|date=5 January 2013}}</ref> na aha Antrim Cross Country. <ref>{{Cite news|url=http://www.rte.ie/sport/athletics/2013/0112/362414-britton-victorious-in-antrim-cross-country/|work=RTÉ News|title=Fionnula Britton eases to comfortable success in the Antrim Cross Country|date=12 January 2013}}</ref>
Na 3 Maachị 2013, ọ meriri ihe nrite ọla n'asọmpị 3000 ikpeazụ na asọmpi ime ime ụlọ nke European 2013 na Gothenburg . <ref>{{Cite news|url=http://www.independent.ie/sport/other-sports/fionnuala-britton-adds-to-medal-haul-with-european-bronze-29105748.html|title=Fionnuala Britton adds to medal haul with European bronze|date=3 March 2013|work=Irish Independent|accessdate=8 March 2013}}</ref> <ref>{{Cite news|url=http://www.rte.ie/sport/athletics/2013/0303/371819-live-euro-indoor-championships/|title=Fionnuala Britton takes superb bronze in Sweden|date=3 March 2013|work=RTÉ Sport|accessdate=8 March 2013}}</ref> O debere 13th na 2013 IAAF World Cross Country Championship, ịbụ onye kachasị egwu Europe n'ọsọ na otu n'ime nanị mmadụ abụọ na-abụghị ndị Africa na 15 kacha elu (n'akụkụ Neely Spence ). Ọ gbara asọmpi na asọmpi European na oge abụọ sochirinụ, na-abịa nke anọ na asọmpi mba European Cross Country 2013, ọkwa nke asatọ na 10,000. m na 2014 European Athletics Championship, wee gwụ na nke isii na 2014 European Cross Country Championship (ma na-ewere otu ọla kọpa).
Ọ lụrụ na 2015 wee malite ịsọ mpi dị ka Fionnuala McCormack. Ihe ịga nke ọma mbụ ya n'okpuru aha alụmdi na nwunye ya bụ ọla kọpa otu na asọmpi European Cross Country 2015, ebe ọ tụfuru otu nrite n'otu n'otu na ebe anọ n'azụ Karoline Bjerkeli Grøvdal . Ọ gụchara 5th na Marathon Chicago 2019 .
N'afọ 2019, ọ gbara ọsọ n'asọmpi ụmụ nwanyị ndị agadi na asọmpi mba mba ụwa nke 2019 IAAF nke emere na Aarhus, Denmark. <ref name="senior_women_race_iaaf_world_cross_country_2019">{{Cite web|title=Senior women's race|url=https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/6265/AT-XSE-W-f----.RS6.pdf?v=21598225|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200627195835/https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/6265/AT-XSE-W-f----.RS6.pdf?v=21598225|archivedate=27 June 2020|accessdate=27 June 2020|work=2019 IAAF World Cross Country Championships}}</ref> Ọ gụchara n'ọkwa iri na asatọ. <ref name="senior_women_race_iaaf_world_cross_country_2019" />
Na Disemba 2022, o tozuru oke maka asọmpi Summer Summer 2024, na-eme ka ọ bụrụ nwanyị Irish mbụ sonyere na egwuregwu Olympic ise. <ref>{{Cite news|url=https://www.independent.ie/sport/paris-calling-for-historic-irish-team/a1398135061.html|work=Sunday Independent|title=Paris calling for historic Irish team|date=7 January 2024|first=Seán|author=McGoldrick}}</ref>
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{IRL}}
|-
|rowspan=2|2005
|[[2005 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Erfurt]], Germany
|9th
|3000 m st.
|[[2005 European Athletics U23 Championships – Women's 3000 metres steeplechase|10:17.58]]
|-
|[[Athletics at the 2005 Summer Universiade|Universiade]]
|[[İzmir]], Turkey
|11th
|3000 m st.
|[[Athletics at the 2005 Summer Universiade – Women's 3000 metres steeplechase|10:28.37]]
|-
|rowspan=2|2006
|[[2006 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Gothenburg]], Sweden
|17th (h)
|3000 m st.
|[[2006 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:49.20]]
|-
|[[2006 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[San Giorgio su Legnano]], Italy
|style="background:silver;"|2nd
|Under-23 race (5.975 km)
|[[2006 European Cross Country Championships#Women U23 individual 5.975km|18:56]]
|-
|rowspan=2|2007
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Mombasa]], Kenya
|13th
|Senior race (8 km)
|[[2007 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|28:45]]
|-
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
|12th
|3000 m st.
|[[2007 World Championships in Athletics - Women's 3000 metres steeplechase|9:48.09]]
|-
|rowspan=2|2008
|[[World University Cross Country Championships]]
|[[Haute Normandie]] – [[Rouen]], France
|style="background:silver;"|2nd
|Under-23
|22:39
|-
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|Beijing, China
|10th
|3000 m st.
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:43.57]]
|-
|2009
|[[Athletics at the 2009 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Belgrade, Serbia]]
|6th
|3000 m st.
|[[Athletics at the 2009 Summer Universiade – Women's 3000 metres steeplechase|9:54.10]]
|-
|2010
|[[2010 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Barcelona]], Spain
|11th
|3000 m st.
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:45.25]]
|-
|rowspan=2|2011
|[[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Daegu, South Korea]]
|9th
|3000 m st.
|[[2011 World Championships in Athletics - Women's 3000 metres steeplechase|9:41.17]]
|-
|[[2011 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Velenje]], Slovenia
|style="background:gold;"| 1st
|Senior race (8.170 km)
|25:55
|-
|rowspan=4|2012
|[[2012 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Helsinki]], Finland
|4th
|10000 m
|[[2012 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|32:05.54]]
|-
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London, England|London]], England
|12th
|10,000 m
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|31:14.75]]
|-
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London, England|London]], England
|8th
|5000 m
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 5000 metres|15:08.57]]
|-
|[[2012 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Budapest]], Hungary
|style="background:gold;"| 1st
|Senior race (8.050 km)
|27:45
|-
|rowspan=3|2013
|[[2013 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Gothenburg]], Sweden
|style="background:#cc9966;"| 3rd
|3000m
|9:00.54
|-
|[[2013 World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Bydgoszcz]], Poland
|14th
|Senior Race (8 km)
|[[2013 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|25:08]]
|-
|[[2013 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Belgrade]], Serbia
|5th
|Senior race (8.050 km)
|26:45
|-
|2014
|[[2014 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Zurich]], Switzerland
|10th
|Marathon
|[[2014 European Athletics Championships – Women's marathon|2:31:46]]
|-
|rowspan=2|2015
|rowspan=2|[[2015 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Hyères]], France
|4th
|Senior race
|26:00
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|Team race
|83 pts
|-
|rowspan=2|2016
|[[2016 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Amsterdam]], Netherlands
|5th
|10,000 m
|[[2016 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|31:30.74]]
|-
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Rio de Janeiro]], Brazil
|20th
|Marathon
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's marathon|2:29.58]]
|-
|2021
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Sapporo, Japan]]
|25th
|Marathon
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's marathon|2:34:09]]
|-
|2024
|[[Athletics at the 2024 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Paris, France]]
|28th
|Marathon
|[[Athletics at the 2024 Summer Olympics – Women's marathon|2:30:12]]
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 1500 mita – 4:08.35 nkeji (2011)
* [[3000 mita]] – 8:55.12 nkeji (2012)
* [[3000 mita]] ime ụlọ - 8:53.47 nkeji (2013)
* 5000 mita – 15:08.69 nkeji (2012)
* 10,000 mita – 31:18.25 nkeji (2012)
* 3000 mita steeplechase - 9:17.60 nkeji (2011)
* Marathon – 2 elekere 23:58 nkeji (2021)
== Ntụaka ==
{{Reflist|30em}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
qu6dqwxazvek60hp5fkib2qhyg0q0ln
Susan Krumins
0
54564
193157
2024-10-26T16:18:52Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1247146139|Susan Krumins]]"
193157
wikitext
text/x-wiki
{{MedalTableTop|image=130831-024 - Susan Kuijken - Flame Games 2013.1.jpg|imagesize=250|caption=Krumins at a Dutch race in 2013|sport=Women's [[Athletics (sport)|athletics]]|country_code=NED|medals={{Medal|Competition|[[European Athletics Championships]]}}
{{Medal|Silver|[[2018 European Athletics Championships|2018 Berlin]]|[[2018 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|10000 m]]}}
{{Medal|Bronze|[[2014 European Athletics Championships|2014 Zürich]]|[[2014 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|5000 m]]}}}}{{Databox}}'''Susan Krumins''' (née '''Kuijken''' ; amụrụ 8 Julaị 1986) bụ onye ọgba ọsọ etiti na ogologo oge Dutch. Ọ bụ onye nrite ọla nchara 5000 mita n'asọmpi asọmpi egwuregwu mba Europe nke afọ 2014 ma nwetakwa ọla kọpa [[3000 mita]] na 2014 IAAF Continental Cup .
Kuijken nọchitere anya Netherlands ugboro abụọ na asọmpi mba ụwa na egwuregwu, na ngwụcha ya kacha mma bụ nke asatọ na 5000. m na 2013. N'ime usoro afọ niile, ọ gbara asọmpi ugboro asaa na European Cross Country Championship . Ọ gbara asọmpi maka Mahadum Florida State wee bụrụ onye mmeri NCAA na ime ụlọ 3000 m (2008) na n'èzí 1500 m (2009).
Ọ meriri nrite ndị obere European na 2005 na egwu egwu na obodo ma mesịa nweta aha n'okpuru 23 na asọmpi European Cross Country 2008 . Otu n'ime ihe kacha mma ya bụ nkeji 4:05.38 maka mita 1500, nkeji 8:36.08 maka 3000. m, na nkeji 15:00.69 maka mita 5000.
== Ọrụ ==
=== Ndụ mmalite na ọrụ ===
Amụrụ na Nijmegen, ọ mere mpụta mbụ ya na mba ụwa na ịgba ọsọ mba, na-asọ mpi na ngalaba nke obere asọmpi European Cross Country 2002 wee mechaa na 34th. Ọ laghachiri na mbipụta 2003 mana jisiri ike naanị 69th na mbọ ahụ. Ihe nrite mbụ o nwetara n'ụwa bịara n'ememme Olympic nke ndị ntorobịa Europe nke afọ 2003, ebe ọ bụ onye nyere ihe nrite ọla edo karịa [[3000 mita|mita 3000]] na ọla ọla na mita 1500 . Ihe omume izizi ya zuru ụwa ọnụ bịara n'afọ gachara: ọ họọrọ 71st na asọmpi nke obere na 2004 IAAF World Cross Country Championship, mana o mechaghị na 3000. m na 2004 World Junior Championship na egwuregwu . Ọ rụrụ nke ọma na ọkwa kọntinent, na-abịa 39th na 2004 European Cross Country Championship .
[[Usòrò:Susan_kuijken.jpg|thumb| Kuijken na 2007 European Cross Country Championship]]
Kuijken debere usoro kacha mma nke onwe na egwu na 2005: 2:06.25 nkeji maka mita 800, 4:19.72 nkeji maka 1500. m (nke asaa na ihe omume European Cup 2005 ), 9:28.45 nkeji maka 3000 m (akụkụ nke mmeri ọla ọcha n'asọmpi Junior Athletics nke afọ 2005 ) na nkeji 10:42.93 maka steeplechase 3000 mita . N'elu ahihia, ọ bụ onye nwe obere ọla nchara na asọmpi mba Europe nke 2005 wee tinye 58th na asọmpi nke obere na 2005 IAAF World Cross Country Championship .
=== Egwuregwu kọleji ===
Na njedebe nke 2005 ọ malitere ịga Florida State University, na-eme isi na akparamaagwa, wee malite ịsọ mpi na ndị otu egwuregwu egwuregwu Florida State Seminoles . Ọ bụ 3000 m onye gbara ọsọ na asọmpi ogbako Atlantic Coast wee tinye 27th na NCAA Women's Division I Cross Country Championship . N'ime ọpụpụ mba ụwa naanị ya n'afọ ahụ, ọ bịara 16th n'ọsọ n'okpuru-23 na asọmpi mba Europe nke 2006 . Na 2007 lekwasịrị anya na 1500 m anya wetara rịzọlt dị ka ọ na-emeziwanye ike ya nke ukwuu ruo nkeji 4:11.34 - oge butere ya ọnọdụ nke abụọ na asọmpi N'èzí NCAA . Ọ nọ n'ọkwa nke atọ na nzukọ NCAA Cross Country nke afọ ahụ. <ref name="FSU" /> Na asọmpi Europe ọ bụ nke anọ na 1500 m n'asọmpị asọmpi European Athletics U23 nke afọ 2007, mana ọ gwụchara n'ọsọ otu afọ na asọmpi mba Europe nke afọ 2007 . <ref name="Stats" />
Ọ ruru n'elu ihe nkiri kọleji America na oge ime ime 2008. Mgbe o meriri ọsọ mile na nzukọ ime ụlọ nke Atlantic Coast (ACC), o kwuru na 3000 m aha na NCAA Indoor Championship na oge ndekọ ogbako nke 8:58.14 nkeji. Ọ dabara nke a n'èzí mgbe ọ nwesịrị mmerụ ahụ n'etiti oge, na-ejedebe nke asatọ na 1500. m na NCAA n'èzí, mana ọ nọ n'ụdị dị mma na NCAA Cross Country Championship ma bụrụ onye na-agba ọsọ. Ihe nrite ọla edo batara na ngalaba n'okpuru 23 na asọmpi mba Europe nke 2008 .
Oge ụlọ akwụkwọ kọleji ya kacha aga nke ọma bụ na 2009. Ọ malitere site na mmeri na asọmpi ime ụlọ ACC na onye na-agba ọsọ na NCAA Indoor Championship, mgbe ahụ, mmeri karịrị 5000 mita bịara na asọmpi ACC n'èzí. Ọ nwetara aha kọleji na 1500 m na 2009 NCAA Outdoor Championship ma tinye nke atọ na NCAA Cross Country Championship. Ihe omume ya mere ka Mahadum Florida State nweta mmeri otu egwuregwu na asọmpi ACC n'ime ụlọ, n'èzí na n'ofe obodo.
=== Ọkachamara na-agba ọsọ ===
Nke kacha mma nke 4:05.86 nkeji maka 1500 m wetara nhọrọ ya maka asọmpi mba ụwa nke 2009 na egwuregwu, n'agbanyeghị na o meghị ya na ọkwa okpomọkụ. Kuijken malitere ịsọ mpi ọkachamara na 2010, wee mee ọkwa izizi ya nke European na 2010 European Athletics Championship (na-agba ọsọ na okpomọkụ naanị). Ọ tụfuru ọtụtụ oge 2011, na nlọghachi ya na 2012 ụdị ya agafeela elu ya, na oge kachasị mma ya bụ nkeji 4:10.84.
[[Usòrò:Podium_5000m_women_Zurich_2014.jpg|áká_èkpè|thumb| Kuijken (n'aka nri) na 5000 m podium maka asọmpi egwuregwu 2014 nke Europe]]
Oge 2013 hụrụ Kuijken kụrụ ọkwa arụmọrụ ọhụrụ. Na Golden Spike Ostrava ọ bụ 1500 m onye gbara ọsọ n'ime nkeji 4:05.38 kacha mma. O debere ndekọ Dutch nke 5:38.37 nkeji maka ogologo mita 2000 . Ọ meriri 3000 m nrite ọla edo na Njikọ Mbụ nke 2013 European Team Championship wee gbaa ọsọ kacha mma nke 8:39.65 nkeji maka anya mgbe ọ na-etinye nke anọ na Nzukọ Rieti (nke họọrọ ya nke mbụ n'etiti ndị Europe maka anya n'afọ ahụ). Ọsọ nke 15:04.36 nkeji na egwuregwu Bislett mere ka ọ bụrụ onye Europe kacha elu n'oge ahụ wee gụchaa n'ọkwa asatọ na ngwụcha nke mmemme ahụ na asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2013 - onye na-eme egwuregwu kacha mma na Europe.
Na mbido 2014, o wepụtara oge izizi ụwa nke 4:07.21 nkeji maka 1500. m mgbe ọ na-emeri na Perth Track Classic . O meriri aha mba mbụ ya n'afọ ahụ n'ebe dị anya ahụ. A họpụtara ya ka ọ gbaa 5000 ahụ m na asọmpi egwuregwu 2014 nke European wee bịa nke atọ n'azụ [[Sifan Hassan]] na Meraf Bahta (ha abụọ amụrụ Africa). Ihe nrite mbụ ya zuru ụwa ọnụ bịara na njedebe nke oge egwu na 2014 IAAF Continental Cup, ebe ọ nọchitere anya Europe ma bụrụ 3000. m nwere ihe nrite ọla n'azụ Genzebe Dibaba na Meraf.
Na 2015, Kuijken gbara 31: 54.32 iji tinye 10th na 2015 World Championships na Athletics - Ụmụ nwanyị 10,000 mita na 15:08.00 iji tinye 8th na 2015 World Championships na Athletics - Ụmụ nwanyị 5000 mita .
[[Usòrò:2018_European_Athletics_Championships_Day_4_(17).jpg|thumb|290x290px| Krumins (aka ekpe) ya na 10,000 ya m ọla ọcha n'asọmpị asọmpi European 2018]]
11 Feb 2017 - Schoollọ akwụkwọ 10k okporo ụzọ 31:43 (1st)27 Mar - Venloop HM (mpụta mbụ) 70:51 (nke anọ)21 Mee - Vienna 5k okporo ụzọ 15:40 (2nd) 2 Jun - Nijmegen 5k 15:21 (nke anọ) 24 Jun - iko Euro 3k 9:03 (4th)22 Jul - Heusden 5k 14:53 (1st) 8 Ọgọst - London WC Ikpeazụ 10k 31:20 (5th) 10 Ọgọst - London WC Heat 5k 14:57 (4th)13 Ọgọst - London WC Ikpeazụ 5k 14:58 (8th) 20 Ọgọọst - Birmingham DL 3k 8:34 (nke asaa)27 Ọgọst - Berlin CL 1500m 4:02 (nke atọ) 1 Septemba - Brussels 2017 Diamond League Ikpeazụ 5k 14:51 (9th)
Na 2017, Krumins gbara 31:20.24 iji tinye 5th na 2017 World Championships in Athletics – Ụmụ nwanyị 10,000 mita na 14:58.33 iji tinye 8th na 2017 World Championships in Athletics – Ụmụ nwanyị 5000 mita .
Na 8 August 2018, ọ meriri nrite ọlaọcha n'azụ Israel Lonah Chemtai Salpeter na 10,000 mita na 2018 European Athletics Championships na Berlin. <ref>{{Cite web|url=https://www.flotrack.org/articles/6238093-salpeter-makes-european-championships-history-for-israel|title=Salpeter Makes European Championships History For Israel|work=flotrack.org}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.timesofisrael.com/israeli-runner-lonah-chemtai-salpeter-wins-gold-at-european-championships/|title=Israeli runner Lonah Chemtai Salpeter wins gold at European Championships|work=The Times of Israel|accessdate=9 August 2018|language=en-US}}</ref>
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
[[Usòrò:Susan_Kuijken_-_Flame_Games_2013,_A'dam.jpg|thumb| Krumins na-agba ọsọ na Amsterdam na 2013]]
* 800 mita – 2:02.24 nkeji (2009)
* 1000 mita – 2:38.01 nkeji (2014)
* 1500 mita – 4:02.25 nkeji (2017)
* Ọsọ Mile (ime ụlọ) - 4:34.11 nkeji (2009)
* Mile ọsọ (ụzọ) - 4:18 min (2013)
* 2000 mita – 5:38.37 nkeji (2013)
* [[3000 mita]] – 8:34.31 nkeji (2017)
* 3000 mita ime ụlọ - 8:56.27 nkeji (2009)
* Maịl abụọ - 9:23.52 nkeji (2014)
* 5000 mita – 14:51.25 nkeji (2017)
* 10,000 mita - 31:05.40 nkeji (2019)
* 3000 mita steeplechase - 10:42.93 nkeji (2005)
== Aha obodo ==
* Asọmpi egwuregwu Dutch
** 1500 mita: 2014
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing the {{NED}}
|-
|2002
|[[2002 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Medulin]], Croatia
|34th
|Junior race (3.73 km)
|13:10
|-
|rowspan=3|2003
|rowspan=2|[[Athletics at the 2003 European Youth Summer Olympic Festival|European Youth Olympic Festival]]
|rowspan=2|[[Valkenswaard]], Netherlands
|bgcolor=cc9966|3rd
|1500 metres
|4:30.70
|-
|bgcolor=gold|1st
|3000 metres
|9:47.07
|-
|[[2003 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Edinburgh]], United Kingdom
|69th
|Junior race (4.52 km)
|18:33
|-
|rowspan=3|2004
|[[2004 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Brussels]], Belgium
|71st
|Junior race (6 km)
|[[2004 IAAF World Cross Country Championships – Women's junior race|23:16]]
|-
|[[2004 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Grosseto]], Italy
| —
|3000 metres
|[[2004 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres|DNF]]
|-
|[[2004 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Heringsdorf]], Germany
|39th
|Junior race (3.64 km)
|12.24
|-
|rowspan=3|2005
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Saint-Galmier]], France
|58th
|Junior race (6.153 km)
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships – Women's junior race|23:21]]
|-
|[[2005 European Athletics Junior Championships|European Junior Championships]]
|[[Kaunas]], Lithuania
|bgcolor=silver|2nd
|3000 metres
|9:28.45
|-
|[[2005 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Tilburg]], Netherlands
|bgcolor=cc9966|3rd
|Junior race (4.83 km)
|[[2005 European Cross Country Championships#Junior women individual 4.83km|15.33]]
|-
|2006
|[[2006 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[San Giorgio su Legnano]], Italy
|16th
|Under-23 race (5.975 km)
|19:45
|-
|rowspan=2|2007
|[[2007 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Debrecen]], Hungary
|4th
|1500 metres
|[[2007 European Athletics U23 Championships – Women's 1500 metres|4:17.90]]
|-
|[[2007 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Toro, Zamora|Toro]], Spain
| —
|Under-23 race (6.7 km)
|[[2008 European Cross Country Championships#Women U23 individual 6.7km|DNF]]
|-
|2008
|[[2008 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Brussels]], Belgium
|bgcolor=gold|1st
|Under-23 race (6 km)
|[[2008 European Cross Country Championships#Women U23 individual 6.0km|21:02]]
|-
|2009
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|36th (heats)
|1500 metres
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:18.10]]
|-
|2010
|[[2010 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Barcelona]], Spain
|19th (h)
|1500 metres
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 1500 metres|4:11.03]]
|-
|rowspan=2|2013
|[[2013 European Team Championships|European Team Championships 1st League]]
|[[Dublin]], Ireland
|bgcolor=gold|1st
|3000 metres
|9:07.04
|-
|[[2013 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Moscow]], Russia
|8th
|5000 metres
|[[2013 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|15:14.70]]
|-
|rowspan=2| 2014
|[[2014 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Zürich]], Switzerland
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 metres
|[[2014 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:32.82]]
|-
|[[2014 IAAF Continental Cup|IAAF Continental Cup]]
|[[Marrakech]], Morocco
|bgcolor=cc9966|3rd
|3000 metres
|[[2014 IAAF Continental Cup results#Women's 3000 metres|9:01.41]]
|-
|rowspan=2|2015
|rowspan=2|[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]]
|rowspan=2|[[Beijing]], [[China]]
|8th
|5000 metres
|[[2015 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|15:08.00]]
|-
|10th
|10,000 metres
|[[2015 World Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|31:54.32]]
|-
|rowspan=3|2016
|[[2016 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Amsterdam, Netherlands]]
|4th
|5000 metres
|[[2016 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:23.87]]
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|rowspan=2|[[Rio de Janeiro]], [[Brazil]]
|8th
|5000 metres
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 5000 metres|15:00.69]]
|-
|14th
|10,000 metres
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|31:32.43]]
|-
|rowspan=2|2017
|rowspan=2|[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]]
|rowspan=2|[[London, United Kingdom]]
|8th
|5000 metres
|[[2017 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|14:58.33]]
|-
|5th
|10,000 metres
|[[2017 World Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|31:20.24]]
|-
|rowspan=2|2018
|rowspan=2|[[2018 European Athletics Championships|European Championships]]
|rowspan=2|[[Berlin, Germany]]
|6th
|5000 m
|[[2018 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:09.65]]
|-
|bgcolor=silver|2nd
|10,000 m
|[[2018 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|31:52.55]]
|-
|2019
|[[2019 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Doha, Qatar]]
|7th
|10,000 m
|[[2019 World Athletics Championships – Women's 10,000 metres|31:05.40]]
|-
|2021
|rowspan=1|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics|Olympic Games]]
|rowspan=1|[[Tokyo]], [[Japan]]
| –
|10,000 m
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|DNF]]
|}
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị mmeri asọmpi egwuregwu European (ụmụ nwanyị)
* Netherlands na asọmpi egwuregwu nke European
== Ntụaka ==
ekpochapụ na okpomọkụ. [1] O nwetara nrite ọla ọcha n'okpuru-23 na asọmpi mba Europe nke 2006 na njedebe nke afọ. Ọ bụ nke iri na anọ n'ọsọ ndị isi na 2007 IAAF World Cross Country Championship - onye na-emeekpochapụ na okpomọkụ. [1] O nwetara nrite ọla ọcha n'okpuru-23 na asọmpi mba Europe nke 2006 na njedebe nke afọ. Ọ bụ nke iri na anọ n'ọsọ ndị isi na 2007 IAAF World Cross Country Championship - onye na-eme{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
mufwwl8luz6lqmh4w6c8wquclwxa48c
193158
193157
2024-10-26T16:19:24Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193158
wikitext
text/x-wiki
{{MedalTableTop|image=130831-024 - Susan Kuijken - Flame Games 2013.1.jpg|imagesize=250|caption=Krumins at a Dutch race in 2013|sport=Women's [[Athletics (sport)|athletics]]|country_code=NED|medals={{Medal|Competition|[[European Athletics Championships]]}}
{{Medal|Silver|[[2018 European Athletics Championships|2018 Berlin]]|[[2018 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|10000 m]]}}
{{Medal|Bronze|[[2014 European Athletics Championships|2014 Zürich]]|[[2014 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|5000 m]]}}}}{{Databox}}'''Susan Krumins''' (née '''Kuijken''' ; amụrụ 8 Julaị 1986) bụ onye ọgba ọsọ etiti na ogologo oge Dutch. Ọ bụ onye nrite ọla nchara 5000 mita n'asọmpi asọmpi egwuregwu mba Europe nke afọ 2014 ma nwetakwa ọla kọpa [[3000 mita]] na 2014 IAAF Continental Cup .
Kuijken nọchitere anya Netherlands ugboro abụọ na asọmpi mba ụwa na egwuregwu, na ngwụcha ya kacha mma bụ nke asatọ na 5000. m na 2013. N'ime usoro afọ niile, ọ gbara asọmpi ugboro asaa na European Cross Country Championship . Ọ gbara asọmpi maka Mahadum Florida State wee bụrụ onye mmeri NCAA na ime ụlọ 3000 m (2008) na n'èzí 1500 m (2009).
Ọ meriri nrite ndị obere European na 2005 na egwu egwu na obodo ma mesịa nweta aha n'okpuru 23 na asọmpi European Cross Country 2008 . Otu n'ime ihe kacha mma ya bụ nkeji 4:05.38 maka mita 1500, nkeji 8:36.08 maka 3000. m, na nkeji 15:00.69 maka mita 5000.
== Ọrụ ==
=== Ndụ mmalite na ọrụ ===
Amụrụ na Nijmegen, ọ mere mpụta mbụ ya na mba ụwa na ịgba ọsọ mba, na-asọ mpi na ngalaba nke obere asọmpi European Cross Country 2002 wee mechaa na 34th. Ọ laghachiri na mbipụta 2003 mana jisiri ike naanị 69th na mbọ ahụ. Ihe nrite mbụ o nwetara n'ụwa bịara n'ememme Olympic nke ndị ntorobịa Europe nke afọ 2003, ebe ọ bụ onye nyere ihe nrite ọla edo karịa [[3000 mita|mita 3000]] na ọla ọla na mita 1500 . Ihe omume izizi ya zuru ụwa ọnụ bịara n'afọ gachara: ọ họọrọ 71st na asọmpi nke obere na 2004 IAAF World Cross Country Championship, mana o mechaghị na 3000. m na 2004 World Junior Championship na egwuregwu . Ọ rụrụ nke ọma na ọkwa kọntinent, na-abịa 39th na 2004 European Cross Country Championship .
[[Usòrò:Susan_kuijken.jpg|thumb| Kuijken na 2007 European Cross Country Championship]]
Kuijken debere usoro kacha mma nke onwe na egwu na 2005: 2:06.25 nkeji maka mita 800, 4:19.72 nkeji maka 1500. m (nke asaa na ihe omume European Cup 2005 ), 9:28.45 nkeji maka 3000 m (akụkụ nke mmeri ọla ọcha n'asọmpi Junior Athletics nke afọ 2005 ) na nkeji 10:42.93 maka steeplechase 3000 mita . N'elu ahihia, ọ bụ onye nwe obere ọla nchara na asọmpi mba Europe nke 2005 wee tinye 58th na asọmpi nke obere na 2005 IAAF World Cross Country Championship .
=== Egwuregwu kọleji ===
Na njedebe nke 2005 ọ malitere ịga Florida State University, na-eme isi na akparamaagwa, wee malite ịsọ mpi na ndị otu egwuregwu egwuregwu Florida State Seminoles . Ọ bụ 3000 m onye gbara ọsọ na asọmpi ogbako Atlantic Coast wee tinye 27th na NCAA Women's Division I Cross Country Championship . N'ime ọpụpụ mba ụwa naanị ya n'afọ ahụ, ọ bịara 16th n'ọsọ n'okpuru-23 na asọmpi mba Europe nke 2006 . Na 2007 lekwasịrị anya na 1500 m anya wetara rịzọlt dị ka ọ na-emeziwanye ike ya nke ukwuu ruo nkeji 4:11.34 - oge butere ya ọnọdụ nke abụọ na asọmpi N'èzí NCAA . Ọ nọ n'ọkwa nke atọ na nzukọ NCAA Cross Country nke afọ ahụ. <ref name="FSU" /> Na asọmpi Europe ọ bụ nke anọ na 1500 m n'asọmpị asọmpi European Athletics U23 nke afọ 2007, mana ọ gwụchara n'ọsọ otu afọ na asọmpi mba Europe nke afọ 2007 . <ref name="Stats" />
Ọ ruru n'elu ihe nkiri kọleji America na oge ime ime 2008. Mgbe o meriri ọsọ mile na nzukọ ime ụlọ nke Atlantic Coast (ACC), o kwuru na 3000 m aha na NCAA Indoor Championship na oge ndekọ ogbako nke 8:58.14 nkeji. Ọ dabara nke a n'èzí mgbe ọ nwesịrị mmerụ ahụ n'etiti oge, na-ejedebe nke asatọ na 1500. m na NCAA n'èzí, mana ọ nọ n'ụdị dị mma na NCAA Cross Country Championship ma bụrụ onye na-agba ọsọ. Ihe nrite ọla edo batara na ngalaba n'okpuru 23 na asọmpi mba Europe nke 2008 .
Oge ụlọ akwụkwọ kọleji ya kacha aga nke ọma bụ na 2009. Ọ malitere site na mmeri na asọmpi ime ụlọ ACC na onye na-agba ọsọ na NCAA Indoor Championship, mgbe ahụ, mmeri karịrị 5000 mita bịara na asọmpi ACC n'èzí. Ọ nwetara aha kọleji na 1500 m na 2009 NCAA Outdoor Championship ma tinye nke atọ na NCAA Cross Country Championship. Ihe omume ya mere ka Mahadum Florida State nweta mmeri otu egwuregwu na asọmpi ACC n'ime ụlọ, n'èzí na n'ofe obodo.
=== Ọkachamara na-agba ọsọ ===
Nke kacha mma nke 4:05.86 nkeji maka 1500 m wetara nhọrọ ya maka asọmpi mba ụwa nke 2009 na egwuregwu, n'agbanyeghị na o meghị ya na ọkwa okpomọkụ. Kuijken malitere ịsọ mpi ọkachamara na 2010, wee mee ọkwa izizi ya nke European na 2010 European Athletics Championship (na-agba ọsọ na okpomọkụ naanị). Ọ tụfuru ọtụtụ oge 2011, na nlọghachi ya na 2012 ụdị ya agafeela elu ya, na oge kachasị mma ya bụ nkeji 4:10.84.
[[Usòrò:Podium_5000m_women_Zurich_2014.jpg|áká_èkpè|thumb| Kuijken (n'aka nri) na 5000 m podium maka asọmpi egwuregwu 2014 nke Europe]]
Oge 2013 hụrụ Kuijken kụrụ ọkwa arụmọrụ ọhụrụ. Na Golden Spike Ostrava ọ bụ 1500 m onye gbara ọsọ n'ime nkeji 4:05.38 kacha mma. O debere ndekọ Dutch nke 5:38.37 nkeji maka ogologo mita 2000 . Ọ meriri 3000 m nrite ọla edo na Njikọ Mbụ nke 2013 European Team Championship wee gbaa ọsọ kacha mma nke 8:39.65 nkeji maka anya mgbe ọ na-etinye nke anọ na Nzukọ Rieti (nke họọrọ ya nke mbụ n'etiti ndị Europe maka anya n'afọ ahụ). Ọsọ nke 15:04.36 nkeji na egwuregwu Bislett mere ka ọ bụrụ onye Europe kacha elu n'oge ahụ wee gụchaa n'ọkwa asatọ na ngwụcha nke mmemme ahụ na asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2013 - onye na-eme egwuregwu kacha mma na Europe.
Na mbido 2014, o wepụtara oge izizi ụwa nke 4:07.21 nkeji maka 1500. m mgbe ọ na-emeri na Perth Track Classic . O meriri aha mba mbụ ya n'afọ ahụ n'ebe dị anya ahụ. A họpụtara ya ka ọ gbaa 5000 ahụ m na asọmpi egwuregwu 2014 nke European wee bịa nke atọ n'azụ [[Sifan Hassan]] na Meraf Bahta (ha abụọ amụrụ Africa). Ihe nrite mbụ ya zuru ụwa ọnụ bịara na njedebe nke oge egwu na 2014 IAAF Continental Cup, ebe ọ nọchitere anya Europe ma bụrụ 3000. m nwere ihe nrite ọla n'azụ Genzebe Dibaba na Meraf.
Na 2015, Kuijken gbara 31: 54.32 iji tinye 10th na 2015 World Championships na Athletics - Ụmụ nwanyị 10,000 mita na 15:08.00 iji tinye 8th na 2015 World Championships na Athletics - Ụmụ nwanyị 5000 mita .
[[Usòrò:2018_European_Athletics_Championships_Day_4_(17).jpg|thumb|290x290px| Krumins (aka ekpe) ya na 10,000 ya m ọla ọcha n'asọmpị asọmpi European 2018]]
11 Feb 2017 - Schoollọ akwụkwọ 10k okporo ụzọ 31:43 (1st)27 Mar - Venloop HM (mpụta mbụ) 70:51 (nke anọ)21 Mee - Vienna 5k okporo ụzọ 15:40 (2nd) 2 Jun - Nijmegen 5k 15:21 (nke anọ) 24 Jun - iko Euro 3k 9:03 (4th)22 Jul - Heusden 5k 14:53 (1st) 8 Ọgọst - London WC Ikpeazụ 10k 31:20 (5th) 10 Ọgọst - London WC Heat 5k 14:57 (4th)13 Ọgọst - London WC Ikpeazụ 5k 14:58 (8th) 20 Ọgọọst - Birmingham DL 3k 8:34 (nke asaa)27 Ọgọst - Berlin CL 1500m 4:02 (nke atọ) 1 Septemba - Brussels 2017 Diamond League Ikpeazụ 5k 14:51 (9th)
Na 2017, Krumins gbara 31:20.24 iji tinye 5th na 2017 World Championships in Athletics – Ụmụ nwanyị 10,000 mita na 14:58.33 iji tinye 8th na 2017 World Championships in Athletics – Ụmụ nwanyị 5000 mita .
Na 8 August 2018, ọ meriri nrite ọlaọcha n'azụ Israel Lonah Chemtai Salpeter na 10,000 mita na 2018 European Athletics Championships na Berlin. <ref>{{Cite web|url=https://www.flotrack.org/articles/6238093-salpeter-makes-european-championships-history-for-israel|title=Salpeter Makes European Championships History For Israel|work=flotrack.org}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://www.timesofisrael.com/israeli-runner-lonah-chemtai-salpeter-wins-gold-at-european-championships/|title=Israeli runner Lonah Chemtai Salpeter wins gold at European Championships|work=The Times of Israel|accessdate=9 August 2018|language=en-US}}</ref>
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
[[Usòrò:Susan_Kuijken_-_Flame_Games_2013,_A'dam.jpg|thumb| Krumins na-agba ọsọ na Amsterdam na 2013]]
* 800 mita – 2:02.24 nkeji (2009)
* 1000 mita – 2:38.01 nkeji (2014)
* 1500 mita – 4:02.25 nkeji (2017)
* Ọsọ Mile (ime ụlọ) - 4:34.11 nkeji (2009)
* Mile ọsọ (ụzọ) - 4:18 min (2013)
* 2000 mita – 5:38.37 nkeji (2013)
* [[3000 mita]] – 8:34.31 nkeji (2017)
* 3000 mita ime ụlọ - 8:56.27 nkeji (2009)
* Maịl abụọ - 9:23.52 nkeji (2014)
* 5000 mita – 14:51.25 nkeji (2017)
* 10,000 mita - 31:05.40 nkeji (2019)
* 3000 mita steeplechase - 10:42.93 nkeji (2005)
== Aha obodo ==
* Asọmpi egwuregwu Dutch
** 1500 mita: 2014
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing the {{NED}}
|-
|2002
|[[2002 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Medulin]], Croatia
|34th
|Junior race (3.73 km)
|13:10
|-
|rowspan=3|2003
|rowspan=2|[[Athletics at the 2003 European Youth Summer Olympic Festival|European Youth Olympic Festival]]
|rowspan=2|[[Valkenswaard]], Netherlands
|bgcolor=cc9966|3rd
|1500 metres
|4:30.70
|-
|bgcolor=gold|1st
|3000 metres
|9:47.07
|-
|[[2003 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Edinburgh]], United Kingdom
|69th
|Junior race (4.52 km)
|18:33
|-
|rowspan=3|2004
|[[2004 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Brussels]], Belgium
|71st
|Junior race (6 km)
|[[2004 IAAF World Cross Country Championships – Women's junior race|23:16]]
|-
|[[2004 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Grosseto]], Italy
| —
|3000 metres
|[[2004 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres|DNF]]
|-
|[[2004 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Heringsdorf]], Germany
|39th
|Junior race (3.64 km)
|12.24
|-
|rowspan=3|2005
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Saint-Galmier]], France
|58th
|Junior race (6.153 km)
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships – Women's junior race|23:21]]
|-
|[[2005 European Athletics Junior Championships|European Junior Championships]]
|[[Kaunas]], Lithuania
|bgcolor=silver|2nd
|3000 metres
|9:28.45
|-
|[[2005 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Tilburg]], Netherlands
|bgcolor=cc9966|3rd
|Junior race (4.83 km)
|[[2005 European Cross Country Championships#Junior women individual 4.83km|15.33]]
|-
|2006
|[[2006 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[San Giorgio su Legnano]], Italy
|16th
|Under-23 race (5.975 km)
|19:45
|-
|rowspan=2|2007
|[[2007 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Debrecen]], Hungary
|4th
|1500 metres
|[[2007 European Athletics U23 Championships – Women's 1500 metres|4:17.90]]
|-
|[[2007 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Toro, Zamora|Toro]], Spain
| —
|Under-23 race (6.7 km)
|[[2008 European Cross Country Championships#Women U23 individual 6.7km|DNF]]
|-
|2008
|[[2008 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Brussels]], Belgium
|bgcolor=gold|1st
|Under-23 race (6 km)
|[[2008 European Cross Country Championships#Women U23 individual 6.0km|21:02]]
|-
|2009
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|36th (heats)
|1500 metres
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:18.10]]
|-
|2010
|[[2010 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Barcelona]], Spain
|19th (h)
|1500 metres
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 1500 metres|4:11.03]]
|-
|rowspan=2|2013
|[[2013 European Team Championships|European Team Championships 1st League]]
|[[Dublin]], Ireland
|bgcolor=gold|1st
|3000 metres
|9:07.04
|-
|[[2013 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Moscow]], Russia
|8th
|5000 metres
|[[2013 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|15:14.70]]
|-
|rowspan=2| 2014
|[[2014 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Zürich]], Switzerland
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 metres
|[[2014 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:32.82]]
|-
|[[2014 IAAF Continental Cup|IAAF Continental Cup]]
|[[Marrakech]], Morocco
|bgcolor=cc9966|3rd
|3000 metres
|[[2014 IAAF Continental Cup results#Women's 3000 metres|9:01.41]]
|-
|rowspan=2|2015
|rowspan=2|[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]]
|rowspan=2|[[Beijing]], [[China]]
|8th
|5000 metres
|[[2015 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|15:08.00]]
|-
|10th
|10,000 metres
|[[2015 World Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|31:54.32]]
|-
|rowspan=3|2016
|[[2016 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Amsterdam, Netherlands]]
|4th
|5000 metres
|[[2016 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:23.87]]
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|rowspan=2|[[Rio de Janeiro]], [[Brazil]]
|8th
|5000 metres
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 5000 metres|15:00.69]]
|-
|14th
|10,000 metres
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|31:32.43]]
|-
|rowspan=2|2017
|rowspan=2|[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]]
|rowspan=2|[[London, United Kingdom]]
|8th
|5000 metres
|[[2017 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|14:58.33]]
|-
|5th
|10,000 metres
|[[2017 World Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|31:20.24]]
|-
|rowspan=2|2018
|rowspan=2|[[2018 European Athletics Championships|European Championships]]
|rowspan=2|[[Berlin, Germany]]
|6th
|5000 m
|[[2018 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:09.65]]
|-
|bgcolor=silver|2nd
|10,000 m
|[[2018 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|31:52.55]]
|-
|2019
|[[2019 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Doha, Qatar]]
|7th
|10,000 m
|[[2019 World Athletics Championships – Women's 10,000 metres|31:05.40]]
|-
|2021
|rowspan=1|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics|Olympic Games]]
|rowspan=1|[[Tokyo]], [[Japan]]
| –
|10,000 m
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|DNF]]
|}
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị mmeri asọmpi egwuregwu European (ụmụ nwanyị)
* Netherlands na asọmpi egwuregwu nke European
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
41nzq28myrf9fek3bfj6nqrxclr0w1k
Ancuța Bobocel
0
54565
193159
2024-10-26T16:34:47Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1249997134|Ancuța Bobocel]]"
193159
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ancuța Bobocel''' (amụrụ 3 Ọktoba 1987, na Drobeta-Turnu Severin ) bụ onye ọgba ọsọ etiti [[Romania]] ọkachamara na steeplechase 3000 mita . Ọ nọchitere anya Romania na 2008, 2012 na 2016 Summer Olympics ma bụrụ onye sonyere ugboro atọ na World Championships na Athletics (2007, 2009 na 2013). Na 2009, ọ meriri European U23 na Jeux de la Francophonie utu aha steeplechase, yana ọlaọcha na Summer Universiade .
== Ọrụ ==
Bobocel tolitere bụrụ onye ama ama dị ka onye na-eme egwuregwu obere na-asọ mpi n'ọsọ steeplechase na n'ọsọ obodo . Ọ bụ onye nwetara ihe nrite ọlaọcha na steeplechase na asọmpi egwuregwu obere egwuregwu nke European 2003, wee megharịa ya na 2004 World Junior Championships na Athletics . Ọ bụkwa onye gbara ọsọ nke obere na asọmpi mba Europe nke 2004 n'afọ ahụ. N'afọ 2005, ọ gbara afọ iri abụọ na asọmpi nke obere na World Cross Country Championship wee nweta aha nke obere na 2005 European Cross Country Championship . Ọ jikwasịrị ihe nrite ọla ọcha ya na steeplechase na asọmpi egwuregwu obere asọmpi European 2005 . O debere ndekọ nke obere ndị Europe nke 9:37.45 iji were ọlaọcha ọzọ steeplechase na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2006, mana jisiri naanị nke atọ n'ọsọ ndị obere na asọmpi mba Europe nke 2006 .
Nnukwu mpụta mbụ ya bịara karịa [[3000 mita|mita 3000]] na asọmpi ime ụlọ ime egwuregwu 2007 nke Europe, ebe ọ bụ nke iri na otu na ikpeazụ. Na 2007 European Athletics U23 Championship ọ bụ onye na-agba ọsọ ruo Katarzyna Kowalska, wee nọchite anya Romania na ọzụzụ na 2007 World Championships na Athletics, na-ekpochapụ na ikpo ọkụ. Otu akara aka ahụ dakwasịrị ya na mpụta mbụ ya n'egwuregwu Olympic na Beijing 2008 . Ọ gbara 3000 m kacha mma imecha n'ọkwa asatọ na asọmpi ime ụlọ nke European 2009 wee rute n'elu podium na steeplechase na asọmpi 2009 European Athletics U23 . A kpochapụrụ ya ọzọ na okpomọkụ nke 2009 World Championships na Athletics, ma merie nrite na obere asọmpi: ọ bụ onye mmeri ọlaọcha n'azụ [[Sara Moreira]] na 2009 Summer Universiade na onye mmeri ọla edo na 2009 Jeux de la Francophonie .
Bobocel enwebeghị ọganihu karịa okpomọkụ nke 3000 m na asọmpi ime ụlọ nke ụwa 2010 IAAF, mana ọ bụ nke itoolu na ngwụcha n'asọmpị asọmpi European 2010 . Ọ bụghị asọmpi na steeplechase na 2011, kama ọ banyere 1500 mita na 2011 European Athletics Indoor Championship (n'agbanyeghị na a kụrụ ya na okpomọkụ). Ọ meriri ọkwa dị elu na 2012 World University Cross Country Championship ma durukwa Romania n'ọkwa nke abụọ na ọkwa otu.
== Mmezu ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{ROM}}
|-
|rowspan=3|2004
|[[2004 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Grosseto]], [[Italy]]
|bgcolor="silver" | 2nd
|3000 m s'chase
|[[2004 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:49.03]] PB
|-
|rowspan=2|[[2004 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Heringsdorf]], [[Germany]]
|bgcolor=silver|2nd
|Junior race (3.64 km)
|[[2004 European Cross Country Championships#Junior women individual 3.64km|15:57]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|Junior race Team
|[[2004 European Cross Country Championships#Junior women teams|51 pts]]
|-
|rowspan=3|2005
|[[2005 European Junior Championships in Athletics|European Junior Championships]]
|[[Kaunas, Lithuania]]
|bgcolor="silver" | 2nd
|3000 m s'chase
|10:14.29
|-
|rowspan=2|[[2005 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Tilburg]], [[Netherlands]]
|bgcolor=gold|1st
|Junior race (4.83 km)
|[[2005 European Cross Country Championships#Junior women individual 4.83km|15:23]]
|-
|bgcolor=silver|2nd
|Junior race Team
|[[2005 European Cross Country Championships#Junior women teams|48 pts]]
|-
|rowspan=3|2006
|[[2006 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Beijing, China]]
|bgcolor="silver" | 2nd
|3000 m s'chase
|[[2006 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:46.19]]
|-
|rowspan=2|[[2006 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[San Giorgio su Legnano]], [[Italy]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|Junior race (4.1 km)
|[[2006 European Cross Country Championships#Junior women individual 4.1km|12:51]]
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|Junior race Team
|[[2006 European Cross Country Championships#Junior women teams|83 pts]]
|-
|rowspan=3|2007
|[[2007 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Birmingham]], [[England]]
|11th
|3000 m
|[[2007 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|9:18.76]]
|-
|[[2007 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Debrecen, Hungary]]
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m s'chase
|[[2007 European Athletics U23 Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:41.84]]
|-
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka, Japan]]
|23rd (h)
|3000 m s'chase
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:53.44]]
|-
|rowspan=2|2008
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Beijing, China]]
|23rd (h)
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:35.31]]
|-
|[[2008 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Brussels]], [[Belgium]]
|5th
|U23 race (6 km)
|[[2008 European Cross Country Championships#Women U23 individual 6.0km|21:43]]
|-
|rowspan=5|2009
|[[2009 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Turin, Italy]]
|8th
|3000 m
|[[2009 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|8:59.78]]
|-
|[[2009 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Kaunas]], [[Lithuania]]
|bgcolor="gold"| 1st
|3000 m s'chase
|[[2009 European Athletics U23 Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:47.90]]
|-
|[[Athletics at the 2009 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Belgrade]], [[Serbia]]
|bgcolor="silver"| 2nd
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2009 Summer Universiade – Women's 3000 metres steeplechase|9:38.14]]
|-
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin, Germany]]
|17th (h)
|3000 m s'chase
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:34.39]]
|-
|[[Athletics at the 2009 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|[[Beirut, Lebanon]]
|bgcolor=gold| 1st
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2009 Jeux de la Francophonie – Results|10:05.01]]
|-
|rowspan=2|2010
|[[2010 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Doha, Qatar]]
|9th (h)
|3000 m
|[[2010 IAAF World Indoor Championships – Women's 3000 metres|8:54.08]]
|-
|[[2010 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Barcelona]], [[Spain]]
|9th
|3000 m s'chase
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:41.20]]
|-
|rowspan=3|2011
|[[2011 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Paris, France]]
|14th (h)
|1500 m
|[[2011 European Athletics Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:12.71]]
|-
|rowspan=2|[[2011 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Velenje]], [[Slovenia]]
|41st
|Senior race (8.170 km)
|[[2011 European Cross Country Championships#Senior women|28:17]]
|-
|5th
|Senior race Team
|[[2011 European Cross Country Championships#Senior women|88 pts]]
|-
|rowspan=2|2012
|[[2012 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Helsinki, Finland]]
|5th
|3000 m s'chase
|[[2012 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:41.32]]
|-
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London, United Kingdom]]
|16th (h)
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:31.06]]
|-
|rowspan=3|2013
|[[2013 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Gothenburg, Sweden]]
|11th
|3000 m
|[[2013 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|9:18.37]]
|-
|[[2013 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Moscow, Russia]]
|13th
|3000 m s'chase
|[[2013 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:53.35]]
|-
|[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|[[Nice, France]]
|bgcolor=gold| 1st
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie – Results#3000 meters steeplechase 2|9:46.82]]
|-
|rowspan=2|2016
|[[2016 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Amsterdam, Netherlands]]
|17th (h)
|3000 m s'chase
|[[2016 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:48.91]]
|-
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Rio de Janeiro, Brazil]]
|38th (h)
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:46.28]]
|-
|2017
|[[2017 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Belgrade, Serbia]]
|11th
|3000 m
|[[2017 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|9:05.74]]
|-
|2018
|[[2018 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Berlin, Germany]]
| –
|10,000 m
|[[2018 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|DNF]]
|}
=== Ihe kacha mma nkeonwe ===
* 800 mita – 2:02.72 nkeji (2008)
* 1500 mita – 4:13.20 nkeji (2010)
* 1500 mita (ime ụlọ) - 4:08.13 nkeji (2011)
* [[3000 mita]] – 9:10.58 nkeji (2007)
* 3000 mita (ime ụlọ) - 8:52.86 (2013)
* 3000 mita steeplechase - 9:25.70 (2012)
== Ntụaka ==
asọmpi na steeplechase na 2011, kama ọ banyere 1500 mita na 2011 European Athletics Indoor Championship (n'agbanyeghị na a kụrụ ya na okpomọkụ). [1] Ọ meriri ọkwa dị elu na 2012 World University Cross Country Championship ma durukwa Romania n'ọkwa nke abụọ na ọkwa otu{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Ancuța Bobocel at World Athletics
* Ancuta Bobocel at Olympics.com
* Ancuta Bobocel at the Comitetul Olimpic și Sportiv Român (in Romanian) (English translation)
* Ancuța Bobocel at Olympics at Sports-Reference.com (archived)
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ooi9qeojy92pczi20lvuehzje650uh0
193160
193159
2024-10-26T16:35:07Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193160
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Ancuța Bobocel''' (amụrụ 3 Ọktoba 1987, na Drobeta-Turnu Severin ) bụ onye ọgba ọsọ etiti [[Romania]] ọkachamara na steeplechase 3000 mita . Ọ nọchitere anya Romania na 2008, 2012 na 2016 Summer Olympics ma bụrụ onye sonyere ugboro atọ na World Championships na Athletics (2007, 2009 na 2013). Na 2009, ọ meriri European U23 na Jeux de la Francophonie utu aha steeplechase, yana ọlaọcha na Summer Universiade .
== Ọrụ ==
Bobocel tolitere bụrụ onye ama ama dị ka onye na-eme egwuregwu obere na-asọ mpi n'ọsọ steeplechase na n'ọsọ obodo . Ọ bụ onye nwetara ihe nrite ọlaọcha na steeplechase na asọmpi egwuregwu obere egwuregwu nke European 2003, wee megharịa ya na 2004 World Junior Championships na Athletics . Ọ bụkwa onye gbara ọsọ nke obere na asọmpi mba Europe nke 2004 n'afọ ahụ. N'afọ 2005, ọ gbara afọ iri abụọ na asọmpi nke obere na World Cross Country Championship wee nweta aha nke obere na 2005 European Cross Country Championship . Ọ jikwasịrị ihe nrite ọla ọcha ya na steeplechase na asọmpi egwuregwu obere asọmpi European 2005 . O debere ndekọ nke obere ndị Europe nke 9:37.45 iji were ọlaọcha ọzọ steeplechase na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2006, mana jisiri naanị nke atọ n'ọsọ ndị obere na asọmpi mba Europe nke 2006 .
Nnukwu mpụta mbụ ya bịara karịa [[3000 mita|mita 3000]] na asọmpi ime ụlọ ime egwuregwu 2007 nke Europe, ebe ọ bụ nke iri na otu na ikpeazụ. Na 2007 European Athletics U23 Championship ọ bụ onye na-agba ọsọ ruo Katarzyna Kowalska, wee nọchite anya Romania na ọzụzụ na 2007 World Championships na Athletics, na-ekpochapụ na ikpo ọkụ. Otu akara aka ahụ dakwasịrị ya na mpụta mbụ ya n'egwuregwu Olympic na Beijing 2008 . Ọ gbara 3000 m kacha mma imecha n'ọkwa asatọ na asọmpi ime ụlọ nke European 2009 wee rute n'elu podium na steeplechase na asọmpi 2009 European Athletics U23 . A kpochapụrụ ya ọzọ na okpomọkụ nke 2009 World Championships na Athletics, ma merie nrite na obere asọmpi: ọ bụ onye mmeri ọlaọcha n'azụ [[Sara Moreira]] na 2009 Summer Universiade na onye mmeri ọla edo na 2009 Jeux de la Francophonie .
Bobocel enwebeghị ọganihu karịa okpomọkụ nke 3000 m na asọmpi ime ụlọ nke ụwa 2010 IAAF, mana ọ bụ nke itoolu na ngwụcha n'asọmpị asọmpi European 2010 . Ọ bụghị asọmpi na steeplechase na 2011, kama ọ banyere 1500 mita na 2011 European Athletics Indoor Championship (n'agbanyeghị na a kụrụ ya na okpomọkụ). Ọ meriri ọkwa dị elu na 2012 World University Cross Country Championship ma durukwa Romania n'ọkwa nke abụọ na ọkwa otu.
== Mmezu ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{ROM}}
|-
|rowspan=3|2004
|[[2004 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Grosseto]], [[Italy]]
|bgcolor="silver" | 2nd
|3000 m s'chase
|[[2004 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:49.03]] PB
|-
|rowspan=2|[[2004 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Heringsdorf]], [[Germany]]
|bgcolor=silver|2nd
|Junior race (3.64 km)
|[[2004 European Cross Country Championships#Junior women individual 3.64km|15:57]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|Junior race Team
|[[2004 European Cross Country Championships#Junior women teams|51 pts]]
|-
|rowspan=3|2005
|[[2005 European Junior Championships in Athletics|European Junior Championships]]
|[[Kaunas, Lithuania]]
|bgcolor="silver" | 2nd
|3000 m s'chase
|10:14.29
|-
|rowspan=2|[[2005 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Tilburg]], [[Netherlands]]
|bgcolor=gold|1st
|Junior race (4.83 km)
|[[2005 European Cross Country Championships#Junior women individual 4.83km|15:23]]
|-
|bgcolor=silver|2nd
|Junior race Team
|[[2005 European Cross Country Championships#Junior women teams|48 pts]]
|-
|rowspan=3|2006
|[[2006 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Beijing, China]]
|bgcolor="silver" | 2nd
|3000 m s'chase
|[[2006 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:46.19]]
|-
|rowspan=2|[[2006 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[San Giorgio su Legnano]], [[Italy]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|Junior race (4.1 km)
|[[2006 European Cross Country Championships#Junior women individual 4.1km|12:51]]
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|Junior race Team
|[[2006 European Cross Country Championships#Junior women teams|83 pts]]
|-
|rowspan=3|2007
|[[2007 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Birmingham]], [[England]]
|11th
|3000 m
|[[2007 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|9:18.76]]
|-
|[[2007 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Debrecen, Hungary]]
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m s'chase
|[[2007 European Athletics U23 Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:41.84]]
|-
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka, Japan]]
|23rd (h)
|3000 m s'chase
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:53.44]]
|-
|rowspan=2|2008
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Beijing, China]]
|23rd (h)
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:35.31]]
|-
|[[2008 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Brussels]], [[Belgium]]
|5th
|U23 race (6 km)
|[[2008 European Cross Country Championships#Women U23 individual 6.0km|21:43]]
|-
|rowspan=5|2009
|[[2009 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Turin, Italy]]
|8th
|3000 m
|[[2009 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|8:59.78]]
|-
|[[2009 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Kaunas]], [[Lithuania]]
|bgcolor="gold"| 1st
|3000 m s'chase
|[[2009 European Athletics U23 Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:47.90]]
|-
|[[Athletics at the 2009 Summer Universiade|Universiade]]
|[[Belgrade]], [[Serbia]]
|bgcolor="silver"| 2nd
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2009 Summer Universiade – Women's 3000 metres steeplechase|9:38.14]]
|-
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin, Germany]]
|17th (h)
|3000 m s'chase
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:34.39]]
|-
|[[Athletics at the 2009 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|[[Beirut, Lebanon]]
|bgcolor=gold| 1st
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2009 Jeux de la Francophonie – Results|10:05.01]]
|-
|rowspan=2|2010
|[[2010 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Doha, Qatar]]
|9th (h)
|3000 m
|[[2010 IAAF World Indoor Championships – Women's 3000 metres|8:54.08]]
|-
|[[2010 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Barcelona]], [[Spain]]
|9th
|3000 m s'chase
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:41.20]]
|-
|rowspan=3|2011
|[[2011 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Paris, France]]
|14th (h)
|1500 m
|[[2011 European Athletics Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:12.71]]
|-
|rowspan=2|[[2011 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Velenje]], [[Slovenia]]
|41st
|Senior race (8.170 km)
|[[2011 European Cross Country Championships#Senior women|28:17]]
|-
|5th
|Senior race Team
|[[2011 European Cross Country Championships#Senior women|88 pts]]
|-
|rowspan=2|2012
|[[2012 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Helsinki, Finland]]
|5th
|3000 m s'chase
|[[2012 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:41.32]]
|-
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London, United Kingdom]]
|16th (h)
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:31.06]]
|-
|rowspan=3|2013
|[[2013 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Gothenburg, Sweden]]
|11th
|3000 m
|[[2013 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|9:18.37]]
|-
|[[2013 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Moscow, Russia]]
|13th
|3000 m s'chase
|[[2013 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:53.35]]
|-
|[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie|Jeux de la Francophonie]]
|[[Nice, France]]
|bgcolor=gold| 1st
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2013 Jeux de la Francophonie – Results#3000 meters steeplechase 2|9:46.82]]
|-
|rowspan=2|2016
|[[2016 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Amsterdam, Netherlands]]
|17th (h)
|3000 m s'chase
|[[2016 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:48.91]]
|-
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Rio de Janeiro, Brazil]]
|38th (h)
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:46.28]]
|-
|2017
|[[2017 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Belgrade, Serbia]]
|11th
|3000 m
|[[2017 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|9:05.74]]
|-
|2018
|[[2018 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Berlin, Germany]]
| –
|10,000 m
|[[2018 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|DNF]]
|}
=== Ihe kacha mma nkeonwe ===
* 800 mita – 2:02.72 nkeji (2008)
* 1500 mita – 4:13.20 nkeji (2010)
* 1500 mita (ime ụlọ) - 4:08.13 nkeji (2011)
* [[3000 mita]] – 9:10.58 nkeji (2007)
* 3000 mita (ime ụlọ) - 8:52.86 (2013)
* 3000 mita steeplechase - 9:25.70 (2012)
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Ancuța Bobocel at World Athletics
* Ancuta Bobocel at Olympics.com
* Ancuta Bobocel at the Comitetul Olimpic și Sportiv Român (in Romanian) (English translation)
* Ancuța Bobocel at Olympics at Sports-Reference.com (archived)
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
3a27o9cite42p9dqyibo3oeeoec92fm
Gulnara Samitova-Galkina
0
54566
193161
2024-10-26T16:35:41Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1251586634|Gulnara Samitova-Galkina]]"
193161
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Gulnara Iskanderovna Samitova-Galkina''' ( Russian ) (amụrụ 9 Julaị 1978 na Naberezhnye Chelny, Tatarstan ) bụ onye ọgba ọsọ dị anya Russia. Na Julaị 2004 ọ gbara ọsọ 3000 mita steeplechase na ndekọ ụwa ọhụrụ nke nkeji 9:01.59. N'isi afọ ahụ ọ meriri ihe nrite ọla n'elu mita 1500 na asọmpi ime ụlọ nke 2004 IAAF .
Gulnara Samitova-Galkina sitere na Tatar agwakọta na Russian sitere. Ọ bụ onye mmeri nke mba ugboro abụọ na mita 5000 nke ụmụ nwanyị .
Samitova nwetara ihe nrite ọla edo na 2008 Olympics na 3000 m steeplechase, mebie ndekọ ụwa nke ya na nke ikpeazụ na oge 8: 58.81, ghọrọ nwanyị mbụ na akụkọ ihe mere eme gbara ọsọ n'okpuru 9 nkeji maka steeplechase.
Ọ meriri ma 800 na 1500 Mita gbara ọsọ n'asọmpi otu egwuregwu Russia na June 2009, na-emechi 2:00.29 kacha mma na 800. m na oge na-eduga ụwa karịa 1500 m. <ref>{{Cite news|author=Dolgopolov|first=Nickolai|date=1 June 2009|url=http://www.iaaf.org/news/news/galkina-clocks-40362-in-sochi|title=Galkina clocks 4:03.62 world lead in Sochi|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=1 May 2016}}</ref>
Ọ tụfuru oge 2010 dum, gụnyere 2010 European Athletics Championship, mgbe ọ tụsịrị ime. Ọ mụrụ nwa ya nwanyị Alina na June, wee laghachi na ọzụzụ n'oge mgbụsị akwụkwọ.
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes|nation=RUS}}
|-
|2003
|[[2003 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Paris]], France
|7th
|[[2003 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|rowspan=2|2004
|[[2004 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Budapest]], Hungary
|bgcolor=cc9966|3rd
|[[2004 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|1500 m]]
|-
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Athens]], Greece
|6th
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|2007
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
| 7th
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|3000 m s'chase]]
|-
|rowspan=3|2008
|rowspan=2|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|rowspan=2|[[Beijing]], China
|bgcolor=gold|1st
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|3000 m s'chase]]
|-
|12th
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|[[2008 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]]
|[[Stuttgart]], Germany
|bgcolor=gold|1st
|3000 m s'chase
|-
|2009
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|bgcolor=cc9966|3rd
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|3000 m s'chase]]
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London]], United Kingdom
|{{AthAbbr|DNF}}
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|3000 m s'chase]]
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 800 mita - 2:00.29 nkeji (2009)
* 1500 mita - 4:01.29 nkeji (2004)
* Mile agba - 4:20.23 nkeji (2007)
* [[3000 mita]] - 8:42.96 nkeji (2008)
* 3000 mita steeplechase - 8:58.81 nkeji (2008)
* 5000 mita - 14:33.13 nkeji (2008)
== Hụkwa ==
* Ndepụta ndị meriri n'egwuregwu Olympic n'egwuregwu (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta nke ndị meriri ihe nrite n'egwuregwu Olimpik n'oge okpomọkụ 2008
* Steeplechase na Olympic
* Ndepụta nke IAAF World Indoor Championships (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta nke ndị mmeri mba 5000 (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta ndị ọgba ọsọ ogologo oge
* Ndepụta nke Tatar
* Ndepụta nke ndị egwuregwu Russia
== Ntụaka ==
steeplechase, mebie ndekọ ụwa nke ya na nke ikpeazụ na oge 8: 58.81, ghọrọ nwanyị mbụ na akụkọ ihe mere eme gbara ọsọ n'okpuru{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Gulnara Samitova-Galkina at World Athletics
* [http://www.iaaf.org/news/athletes/newsid=46619.html Focus on Athletes] – in-depth article from IAAF
{{S-start}}
{{s-ach}}
{{succession box|before=[[Alesia Turava]]|title=[[Steeplechase (athletics)#World record progression|Women's 3000 m Steeplechase<br>World Record Holder]]|years=August 10, 2003 – August 27, 2016|after=[[Ruth Jebet]]}}
{{s-sports}}
{{succession box|before=[[Alesia Turava]]|before2=[[Yekaterina Volkova (athlete)|Yekaterina Volkova]]|title=[[Steeplechase (athletics)|Women's 3000 m Steeplechase<br>Best Year Performance]]|years=2003–2004<br>2008|after=[[Dorcus Inzikuru]]|after2=[[Incumbent]]}}
{{S-end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
6btcqsiimt8ikuxukcs6uxj6ul6ogoz
193162
193161
2024-10-26T16:35:54Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193162
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Gulnara Iskanderovna Samitova-Galkina''' ( Russian ) (amụrụ 9 Julaị 1978 na Naberezhnye Chelny, Tatarstan ) bụ onye ọgba ọsọ dị anya Russia. Na Julaị 2004 ọ gbara ọsọ 3000 mita steeplechase na ndekọ ụwa ọhụrụ nke nkeji 9:01.59. N'isi afọ ahụ ọ meriri ihe nrite ọla n'elu mita 1500 na asọmpi ime ụlọ nke 2004 IAAF .
Gulnara Samitova-Galkina sitere na Tatar agwakọta na Russian sitere. Ọ bụ onye mmeri nke mba ugboro abụọ na mita 5000 nke ụmụ nwanyị .
Samitova nwetara ihe nrite ọla edo na 2008 Olympics na 3000 m steeplechase, mebie ndekọ ụwa nke ya na nke ikpeazụ na oge 8: 58.81, ghọrọ nwanyị mbụ na akụkọ ihe mere eme gbara ọsọ n'okpuru 9 nkeji maka steeplechase.
Ọ meriri ma 800 na 1500 Mita gbara ọsọ n'asọmpi otu egwuregwu Russia na June 2009, na-emechi 2:00.29 kacha mma na 800. m na oge na-eduga ụwa karịa 1500 m. <ref>{{Cite news|author=Dolgopolov|first=Nickolai|date=1 June 2009|url=http://www.iaaf.org/news/news/galkina-clocks-40362-in-sochi|title=Galkina clocks 4:03.62 world lead in Sochi|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=1 May 2016}}</ref>
Ọ tụfuru oge 2010 dum, gụnyere 2010 European Athletics Championship, mgbe ọ tụsịrị ime. Ọ mụrụ nwa ya nwanyị Alina na June, wee laghachi na ọzụzụ n'oge mgbụsị akwụkwọ.
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes|nation=RUS}}
|-
|2003
|[[2003 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Paris]], France
|7th
|[[2003 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|rowspan=2|2004
|[[2004 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Budapest]], Hungary
|bgcolor=cc9966|3rd
|[[2004 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|1500 m]]
|-
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Athens]], Greece
|6th
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|2007
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
| 7th
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|3000 m s'chase]]
|-
|rowspan=3|2008
|rowspan=2|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Olympic Games]]
|rowspan=2|[[Beijing]], China
|bgcolor=gold|1st
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|3000 m s'chase]]
|-
|12th
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|[[2008 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]]
|[[Stuttgart]], Germany
|bgcolor=gold|1st
|3000 m s'chase
|-
|2009
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|bgcolor=cc9966|3rd
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|3000 m s'chase]]
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London]], United Kingdom
|{{AthAbbr|DNF}}
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|3000 m s'chase]]
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 800 mita - 2:00.29 nkeji (2009)
* 1500 mita - 4:01.29 nkeji (2004)
* Mile agba - 4:20.23 nkeji (2007)
* [[3000 mita]] - 8:42.96 nkeji (2008)
* 3000 mita steeplechase - 8:58.81 nkeji (2008)
* 5000 mita - 14:33.13 nkeji (2008)
== Hụkwa ==
* Ndepụta ndị meriri n'egwuregwu Olympic n'egwuregwu (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta nke ndị meriri ihe nrite n'egwuregwu Olimpik n'oge okpomọkụ 2008
* Steeplechase na Olympic
* Ndepụta nke IAAF World Indoor Championships (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta nke ndị mmeri mba 5000 (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta ndị ọgba ọsọ ogologo oge
* Ndepụta nke Tatar
* Ndepụta nke ndị egwuregwu Russia
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Gulnara Samitova-Galkina at World Athletics
* [http://www.iaaf.org/news/athletes/newsid=46619.html Focus on Athletes] – in-depth article from IAAF
{{S-start}}
{{s-ach}}
{{succession box|before=[[Alesia Turava]]|title=[[Steeplechase (athletics)#World record progression|Women's 3000 m Steeplechase<br>World Record Holder]]|years=August 10, 2003 – August 27, 2016|after=[[Ruth Jebet]]}}
{{s-sports}}
{{succession box|before=[[Alesia Turava]]|before2=[[Yekaterina Volkova (athlete)|Yekaterina Volkova]]|title=[[Steeplechase (athletics)|Women's 3000 m Steeplechase<br>Best Year Performance]]|years=2003–2004<br>2008|after=[[Dorcus Inzikuru]]|after2=[[Incumbent]]}}
{{S-end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
s4t1jqndwmy2iobuwxco3mgsod3fs9s
Diana Lobačevskė
0
54567
193163
2024-10-26T16:36:34Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1238375453|Diana Lobačevskė]]"
193163
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Diana Lobačevskė''' ( ''Diana Maciusonytė'', amụrụ 7 Ọgọst 1980 na Vilnius ) bụ onye na-agba ọsọ ogologo oge [[Lithunia|nke Lithuania]] bụ ọkachamara n'ọsọ marathon na ọkara marathon .
Ndekọ marathon ya bụ 2:28:03. Ọ nọchitere anya obodo ya na marathon na 2012 Summer Olympics na 2011, 2013 World Championships in Athletics na 2016 Summer Olympics . Ọ meriri Hamburg Marathon na 2013 na Marathon City Mexico na 2016. <ref>{{Cite news|title=Triunfan Kenia y Lituania en el Maratón CDMX|url=http://sportspedia.com.mx/triunfan-kenya-y-lituania-en-el-maraton-cdmx/|accessdate=29 August 2016|publisher=Sportspedia México}}</ref>
== Ọrụ ==
Lobačevskė malitere dị ka onye na-agba ọsọ egwu na na 1998 ọ nọchitere anya obodo ya na [[3000 mita]] na 1998 World Junior Championships na Athletics . N'afọ sochirinụ, ọ debere nke isii na 5000 mita na 1999 European Athletics Junior Championship nke emere na Riga . Na mbupụ mba ụwa ikpeazụ ya na ngalaba ndị ntorobịa, ọ gụchara 13th na 10,000 mita na asọmpi asọmpi European U23 nke 2001 .
Ọ kwụsịrị ịsọ mpi egwuregwu n'ọkwa kachasị elu mgbe 2001 gachara wee gaa Mahadum Vilnius Pedagogical . Ọ laghachiri n'asọmpi na 2005, na agbụrụ okporo ụzọ maka Beaumont Running Club na Leicester, na 2008 kwagara n'ebe dị anya marathon wee merie ma Vilnius Marathon na [[Leicester City Marathon]] n'afọ ahụ. Ọ bụ nwanyị kachasị ọsọ abanyeghị dị ka onye na-eme egwuregwu ama ama na Marathon London 2009, na-esetịpụ ihe kacha mma nke 2:38:26 maka anya. N'afọ ahụ ọ na-ewerekwa aha Vilnius Half Marathon (nke nwere nkeji 74:09 kachasị mma) ma mee ka oge ya dịkwuo mma ruo 2:35:06 na Marathon Venice, na-etinye nke itoolu. Na 2011, o kwughachiri mmeri Vilnius ya ma tinye n'okpuru awa abụọ na ọkara na Marathon Ịtali, na-abịa na-agba ọsọ na Hellen Wanjiku Mugo na-agba ọsọ nke 2:28:03 awa.
Lobačevskė laghachiri na otu mba na 2011. Mgbe 2:40:17 gwụchara na Marathon Vienna, ọ bịara 20th na European Cup 10000m wee tọọ ihe kacha mma nke 33:35.23 nkeji maka ihe omume 10,000 mita . Na Latvia ọ meriri Kuldiga Half Marathon n'afọ ahụ. Ọ nọchitere Lithuania na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2011, na-agwụcha na ebe 25th na marathon. Marathon ya kachasị ọsọ nke afọ bịara na Marathon Beirut, ebe ọ gbara nke anọ jiri elekere 2:34:16.
Ọ gbara ọsọ ọzọ na European Cup 10000m wee mechie nkwalite nke nkeji 33:22.47. A họpụtara ya maka otu egwuregwu Olympic nke Lithuania maka asọmpi London nke afọ 2012 wee nwee nke abụọ sub-2:30 na-agba ọsọ nke ọrụ ya, na-ewere ọnọdụ 28th na 2:29:32. Mmalite nke 2013 hụrụ ka o meriri n'ọsọ isi mbụ ya: o tolitere podium na Marathon Hamburg wee were aha ụmụ nwanyị n'oge elekere 2:29:17.
== Mmezu ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{LTU}}
|-
|1998
|[[1998 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Annecy]], [[France]]
|13th (h)
|3000m
|[[1998 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres|9:33.08]]
|-
|2001
|[[2001 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Amsterdam]], [[Netherlands]]
|13th
|10,000m
|[[2001 European Athletics U23 Championships – Women's 10,000 metres|35:41.34]]
|-
|2011
|[[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Daegu]], South Korea
|25th
|[[2011 World Championships in Athletics – Women's Marathon|Marathon]]
|2:36:05
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London]], United Kingdom
|28th
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|2:29:32
|-
|2013
|[[2013 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Moscow]], Russia
|12th
|[[2013 World Championships in Athletics – Women's Marathon|Marathon]]
|2:37:48
|-
|2016
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Rio de Janeiro]], Brazil
|17th
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|2:30:48<ref>"[https://www.rio2016.com/en/athletics-womens-marathon Women's Marathon] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160826181030/https://www.rio2016.com/en/athletics-womens-marathon |date=2016-08-26 }}", rio2016.com. Retrieved 14 August 2016</ref>
|-
|}
== Ntụaka ==
anya obodo ya na marathon na 2012 Summer Olympics na 2011, 2013 World Championships in Athletics na 2016 Summeranya obodo ya na marathon na [[2012 Summer Olympics]] na [[2011 World Championships in Athletics|2011]], [[2013 World Championships in Athletics]] na [[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Qualification|2016 Summer]]{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Diana Lobačevskė at World Athletics
* Diana Lobačevskė at Olympics.com
* Diana Lobačevskė at Olympedia
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
2kle1g6x9m08zwn38uj1m49bhu7t2ud
193164
193163
2024-10-26T16:36:55Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193164
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Diana Lobačevskė''' ( ''Diana Maciusonytė'', amụrụ 7 Ọgọst 1980 na Vilnius ) bụ onye na-agba ọsọ ogologo oge [[Lithunia|nke Lithuania]] bụ ọkachamara n'ọsọ marathon na ọkara marathon .
Ndekọ marathon ya bụ 2:28:03. Ọ nọchitere anya obodo ya na marathon na 2012 Summer Olympics na 2011, 2013 World Championships in Athletics na 2016 Summer Olympics . Ọ meriri Hamburg Marathon na 2013 na Marathon City Mexico na 2016. <ref>{{Cite news|title=Triunfan Kenia y Lituania en el Maratón CDMX|url=http://sportspedia.com.mx/triunfan-kenya-y-lituania-en-el-maraton-cdmx/|accessdate=29 August 2016|publisher=Sportspedia México}}</ref>
== Ọrụ ==
Lobačevskė malitere dị ka onye na-agba ọsọ egwu na na 1998 ọ nọchitere anya obodo ya na [[3000 mita]] na 1998 World Junior Championships na Athletics . N'afọ sochirinụ, ọ debere nke isii na 5000 mita na 1999 European Athletics Junior Championship nke emere na Riga . Na mbupụ mba ụwa ikpeazụ ya na ngalaba ndị ntorobịa, ọ gụchara 13th na 10,000 mita na asọmpi asọmpi European U23 nke 2001 .
Ọ kwụsịrị ịsọ mpi egwuregwu n'ọkwa kachasị elu mgbe 2001 gachara wee gaa Mahadum Vilnius Pedagogical . Ọ laghachiri n'asọmpi na 2005, na agbụrụ okporo ụzọ maka Beaumont Running Club na Leicester, na 2008 kwagara n'ebe dị anya marathon wee merie ma Vilnius Marathon na [[Leicester City Marathon]] n'afọ ahụ. Ọ bụ nwanyị kachasị ọsọ abanyeghị dị ka onye na-eme egwuregwu ama ama na Marathon London 2009, na-esetịpụ ihe kacha mma nke 2:38:26 maka anya. N'afọ ahụ ọ na-ewerekwa aha Vilnius Half Marathon (nke nwere nkeji 74:09 kachasị mma) ma mee ka oge ya dịkwuo mma ruo 2:35:06 na Marathon Venice, na-etinye nke itoolu. Na 2011, o kwughachiri mmeri Vilnius ya ma tinye n'okpuru awa abụọ na ọkara na Marathon Ịtali, na-abịa na-agba ọsọ na Hellen Wanjiku Mugo na-agba ọsọ nke 2:28:03 awa.
Lobačevskė laghachiri na otu mba na 2011. Mgbe 2:40:17 gwụchara na Marathon Vienna, ọ bịara 20th na European Cup 10000m wee tọọ ihe kacha mma nke 33:35.23 nkeji maka ihe omume 10,000 mita . Na Latvia ọ meriri Kuldiga Half Marathon n'afọ ahụ. Ọ nọchitere Lithuania na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2011, na-agwụcha na ebe 25th na marathon. Marathon ya kachasị ọsọ nke afọ bịara na Marathon Beirut, ebe ọ gbara nke anọ jiri elekere 2:34:16.
Ọ gbara ọsọ ọzọ na European Cup 10000m wee mechie nkwalite nke nkeji 33:22.47. A họpụtara ya maka otu egwuregwu Olympic nke Lithuania maka asọmpi London nke afọ 2012 wee nwee nke abụọ sub-2:30 na-agba ọsọ nke ọrụ ya, na-ewere ọnọdụ 28th na 2:29:32. Mmalite nke 2013 hụrụ ka o meriri n'ọsọ isi mbụ ya: o tolitere podium na Marathon Hamburg wee were aha ụmụ nwanyị n'oge elekere 2:29:17.
== Mmezu ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{LTU}}
|-
|1998
|[[1998 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Annecy]], [[France]]
|13th (h)
|3000m
|[[1998 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres|9:33.08]]
|-
|2001
|[[2001 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Amsterdam]], [[Netherlands]]
|13th
|10,000m
|[[2001 European Athletics U23 Championships – Women's 10,000 metres|35:41.34]]
|-
|2011
|[[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Daegu]], South Korea
|25th
|[[2011 World Championships in Athletics – Women's Marathon|Marathon]]
|2:36:05
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London]], United Kingdom
|28th
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|2:29:32
|-
|2013
|[[2013 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Moscow]], Russia
|12th
|[[2013 World Championships in Athletics – Women's Marathon|Marathon]]
|2:37:48
|-
|2016
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Rio de Janeiro]], Brazil
|17th
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|2:30:48<ref>"[https://www.rio2016.com/en/athletics-womens-marathon Women's Marathon] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160826181030/https://www.rio2016.com/en/athletics-womens-marathon |date=2016-08-26 }}", rio2016.com. Retrieved 14 August 2016</ref>
|-
|}
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Diana Lobačevskė at World Athletics
* Diana Lobačevskė at Olympics.com
* Diana Lobačevskė at Olympedia
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
jrk1t9v0athbj1sl53eo5xfpd408vv8
Marisa Barros
0
54568
193165
2024-10-26T16:37:39Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1156424927|Marisa Barros]]"
193165
wikitext
text/x-wiki
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{POR}}
|-
|2008
|[[2008 Summer Olympics|Summer Olympics]]
|[[Beijing]], China
|32nd
|Marathon
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's marathon|2:34:08]]
|-
|rowspan=3|2009
|[[Osaka International Ladies Marathon|Osaka Ladies Marathon]]
|[[Osaka]], Japan
|bgcolor=silver|2nd
|Marathon
|2:25:44
|-
|[[Athletics at the 2009 Lusophony Games|Lusophony Games]]
|[[Lisbon]], Portugal
|bgcolor=silver|2nd
|10K
|
|-
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin, Germany|Berlin]], Germany
|6th
|Marathon
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's Marathon|2:26:50]]
|-
|rowspan=2|2010
|[[2010 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Barcelona]], Spain
|8th
|Marathon
|[[2010 European Athletics Championships – Women's Marathon|2:35:43]]
|-
|[[2010 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Albufeira]], Portugal
|6th
|Senior race
|(Team gold medal)
|-
|2012
|[[2012 Summer Olympics|Summer Olympics]]
|[[London]], England
|13th
|Marathon
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's marathon|2:26:13]]
|}{{Databox}}'''Elsa Marisa Branco Barros''' ComM (amụrụ 25 February 1980), nke a maara dị ka '''Marisa Barros''', bụ onye na-agba ọsọ ogologo oge Portuguese bụ ọkachamara na ịgba ọsọ marathon . Ihe kacha mma ya maka anya bụ elekere 2:25:04.
Ọ gbara ọsọ maka obodo ya na Summer Olympics na 2008 na 2012 wee nọrọ na iri kacha elu na marathon na World Championships na Athletics na 2009 na 2011. Na sekit okporo ụzọ, ọ meriri marathon na Porto na Seville .
== Ọrụ ==
A mụrụ na Paços de Ferreira, Barros bụ onye na-agba ọsọ ọkwa mba na mita 1500 na mita 5000 na mmalite afọ iri abụọ ya. Oge 2007, ebe ọ gbanwere site n'ọsọ ịgba ọsọ gaa n'ọsọ okporo ụzọ hụrụ ịrị elu ya n'ọkwá. Na ọkara marathon ọ meriri mmegide niile na [[Setúbal Half Marathon]], na-agba ọsọ oge 1:13:54. Ọ gbara ọsọ na Porto Half Marathon, ebe o kwuru na ọ bụ ebe atọ, na Septemba ahụ ma bụrụ onye na-agba ọsọ na [[Ovar Half Marathon]] n'azụ Fernanda Ribeiro na October. A marathon mpụta mbụ sochiri izu abụọ ka e mesịrị, ọ meriri na mbọ mbụ ya, na-enweta nkwanye ugwu kachasị elu na Porto Marathon . Na 2008, ọ gbara ọsọ ọkara marathon na Pombal, gụchara n'azụ Inês Monteiro wee gaa n'ihu na-anọchite anya Portugal na marathon na 2008 Beijing Olympics, na-agwụ na 32nd ebe. Barros gosipụtara ọganihu dị ịrịba ama na Seville Marathon na February 2009 na 2:26:03 kacha mma nke onwe ya, na-emeri aha mba. Ọ gbara ọsọ na mmemme okporo ụzọ 10K na egwuregwu Lusophony nke 2009 wee bụrụ onye nke abụọ n'azụ Ribeiro. Mgbe oge ahụ gasịrị, ọ gara n'ihu na-ewere ọnọdụ nke isii na [[2009 asọmpi mba ụwa na egwuregwu - Marathon ụmụ nwanyị|2009 World Championship Marathon]] dị ka onye mbụ na-emecha Europe.
Ọsọ mbụ ya n'afọ 2010 bụ Marathon Ladies Osaka ma mekwaa oge ya ruo 2:25:45, mechaa dị ka onye gbara ọsọ ruo [[Amane Gobena]] . Barros arụghị ọrụ nke ọma na mmemme ahụ na asọmpi egwuregwu asọmpi European 2010 ka ọ nọpụrụ nkeji iri n'oge kachasị mma wee nọrọ na ebe asatọ. Ọ gbara ọsọ na Great North Run na Septemba 2010 wee were ọnọdụ nke atọ na oge 1:09:09, n'azụ onye ibe [[Ana Dulce Félix]] . Emere 2010 European Cross Country Championship na turf ụlọ na Albufeira na Barros gbara ọsọ maka ndị ọbịa, na-ewere ọnọdụ isii n'ozuzu ma na-enyere ụmụ nwanyị Portuguese aka ka ha nweta aha otu, n'akụkụ onye mmeri agbụrụ [[Jéssica Augusto|Jessica Augusto]] .
Ọ gbara ọsọ na Marathon ụmụ nwanyị Yokohama nke afọ 2011 wee were ọnọdụ nke atọ, na-emeziwanye oge kacha mma nke onwe ya ruo 2:25:04. Ọ bịara nke itoolu na marathon na asọmpi mba ụwa nke 2011 ma tinyekwa nke ise na Great North Run nke afọ ahụ. N'afọ sochirinụ, o jiri ọsọ nke 2:26:13 were ọnọdụ nke iri na atọ na asọmpi Olympic London 2012 wee bịakwa nke atọ na Yokohama ọzọ.
== Ndekọ asọmpi mba ụwa ==
afọ 2011 wee were ọnọdụ nke atọ, na-emeziwanye oge kacha mma nke onwe ya ruo 2:25:04. [1] Ọ bịara nke itoolu na marathon na asọmpi mba ụwa nke 2011 ma tinyekwa nke ise na Great North Run nke afọ ahụ. N'afọ sochirinụ, o jiri ọsọ nke 2:26:13 were ọnọdụ nke iri na atọ na asọmpi Olympic London 2012 wee bịakwa nke atọ na Yokohama{{Reflist}}
== Ntụaka ==
== Njikọ mpụga ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ilnc0l8njyvsmo3upk0krkbu0kpphcb
193166
193165
2024-10-26T16:38:40Z
Mercyjamb123
15824
193166
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Elsa Marisa Branco Barros''' ComM (amụrụ 25 February 1980), nke a maara dị ka '''Marisa Barros''', bụ onye na-agba ọsọ ogologo oge Portuguese bụ ọkachamara na ịgba ọsọ marathon . Ihe kacha mma ya maka anya bụ elekere 2:25:04.
Ọ gbara ọsọ maka obodo ya na Summer Olympics na 2008 na 2012 wee nọrọ na iri kacha elu na marathon na World Championships na Athletics na 2009 na 2011. Na sekit okporo ụzọ, ọ meriri marathon na Porto na Seville .
== Ọrụ ==
A mụrụ na Paços de Ferreira, Barros bụ onye na-agba ọsọ ọkwa mba na mita 1500 na mita 5000 na mmalite afọ iri abụọ ya. Oge 2007, ebe ọ gbanwere site n'ọsọ ịgba ọsọ gaa n'ọsọ okporo ụzọ hụrụ ịrị elu ya n'ọkwá. Na ọkara marathon ọ meriri mmegide niile na [[Setúbal Half Marathon]], na-agba ọsọ oge 1:13:54. Ọ gbara ọsọ na Porto Half Marathon, ebe o kwuru na ọ bụ ebe atọ, na Septemba ahụ ma bụrụ onye na-agba ọsọ na [[Ovar Half Marathon]] n'azụ Fernanda Ribeiro na October. A marathon mpụta mbụ sochiri izu abụọ ka e mesịrị, ọ meriri na mbọ mbụ ya, na-enweta nkwanye ugwu kachasị elu na Porto Marathon . Na 2008, ọ gbara ọsọ ọkara marathon na Pombal, gụchara n'azụ Inês Monteiro wee gaa n'ihu na-anọchite anya Portugal na marathon na 2008 Beijing Olympics, na-agwụ na 32nd ebe. Barros gosipụtara ọganihu dị ịrịba ama na Seville Marathon na February 2009 na 2:26:03 kacha mma nke onwe ya, na-emeri aha mba. Ọ gbara ọsọ na mmemme okporo ụzọ 10K na egwuregwu Lusophony nke 2009 wee bụrụ onye nke abụọ n'azụ Ribeiro. Mgbe oge ahụ gasịrị, ọ gara n'ihu na-ewere ọnọdụ nke isii na [[2009 asọmpi mba ụwa na egwuregwu - Marathon ụmụ nwanyị|2009 World Championship Marathon]] dị ka onye mbụ na-emecha Europe.
Ọsọ mbụ ya n'afọ 2010 bụ Marathon Ladies Osaka ma mekwaa oge ya ruo 2:25:45, mechaa dị ka onye gbara ọsọ ruo [[Amane Gobena]] . Barros arụghị ọrụ nke ọma na mmemme ahụ na asọmpi egwuregwu asọmpi European 2010 ka ọ nọpụrụ nkeji iri n'oge kachasị mma wee nọrọ na ebe asatọ. Ọ gbara ọsọ na Great North Run na Septemba 2010 wee were ọnọdụ nke atọ na oge 1:09:09, n'azụ onye ibe [[Ana Dulce Félix]] . Emere 2010 European Cross Country Championship na turf ụlọ na Albufeira na Barros gbara ọsọ maka ndị ọbịa, na-ewere ọnọdụ isii n'ozuzu ma na-enyere ụmụ nwanyị Portuguese aka ka ha nweta aha otu, n'akụkụ onye mmeri agbụrụ [[Jéssica Augusto|Jessica Augusto]] .
Ọ gbara ọsọ na Marathon ụmụ nwanyị Yokohama nke afọ 2011 wee were ọnọdụ nke atọ, na-emeziwanye oge kacha mma nke onwe ya ruo 2:25:04. Ọ bịara nke itoolu na marathon na asọmpi mba ụwa nke 2011 ma tinyekwa nke ise na Great North Run nke afọ ahụ. N'afọ sochirinụ, o jiri ọsọ nke 2:26:13 were ọnọdụ nke iri na atọ na asọmpi Olympic London 2012 wee bịakwa nke atọ na Yokohama ọzọ.
== Ndekọ asọmpi mba ụwa ==
afọ 2011 wee were ọnọdụ nke atọ, na-emeziwanye oge kacha mma nke onwe ya ruo 2:25:04. [1] Ọ bịara nke itoolu na marathon na asọmpi mba ụwa nke 2011 ma tinyekwa nke ise na Great North Run nke afọ ahụ. N'afọ sochirinụ, o jiri ọsọ nke 2:26:13 were ọnọdụ nke iri na atọ na asọmpi Olympic London 2012 wee bịakwa nke atọ na Yokohama{{Reflist}}
== Ntụaka ==
== Njikọ mpụga ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
9dnmda8vqxk9qoobbcwofq8bmqi3w57
193167
193166
2024-10-26T16:39:23Z
Mercyjamb123
15824
/* Ndekọ asọmpi mba ụwa */
193167
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Elsa Marisa Branco Barros''' ComM (amụrụ 25 February 1980), nke a maara dị ka '''Marisa Barros''', bụ onye na-agba ọsọ ogologo oge Portuguese bụ ọkachamara na ịgba ọsọ marathon . Ihe kacha mma ya maka anya bụ elekere 2:25:04.
Ọ gbara ọsọ maka obodo ya na Summer Olympics na 2008 na 2012 wee nọrọ na iri kacha elu na marathon na World Championships na Athletics na 2009 na 2011. Na sekit okporo ụzọ, ọ meriri marathon na Porto na Seville .
== Ọrụ ==
A mụrụ na Paços de Ferreira, Barros bụ onye na-agba ọsọ ọkwa mba na mita 1500 na mita 5000 na mmalite afọ iri abụọ ya. Oge 2007, ebe ọ gbanwere site n'ọsọ ịgba ọsọ gaa n'ọsọ okporo ụzọ hụrụ ịrị elu ya n'ọkwá. Na ọkara marathon ọ meriri mmegide niile na [[Setúbal Half Marathon]], na-agba ọsọ oge 1:13:54. Ọ gbara ọsọ na Porto Half Marathon, ebe o kwuru na ọ bụ ebe atọ, na Septemba ahụ ma bụrụ onye na-agba ọsọ na [[Ovar Half Marathon]] n'azụ Fernanda Ribeiro na October. A marathon mpụta mbụ sochiri izu abụọ ka e mesịrị, ọ meriri na mbọ mbụ ya, na-enweta nkwanye ugwu kachasị elu na Porto Marathon . Na 2008, ọ gbara ọsọ ọkara marathon na Pombal, gụchara n'azụ Inês Monteiro wee gaa n'ihu na-anọchite anya Portugal na marathon na 2008 Beijing Olympics, na-agwụ na 32nd ebe. Barros gosipụtara ọganihu dị ịrịba ama na Seville Marathon na February 2009 na 2:26:03 kacha mma nke onwe ya, na-emeri aha mba. Ọ gbara ọsọ na mmemme okporo ụzọ 10K na egwuregwu Lusophony nke 2009 wee bụrụ onye nke abụọ n'azụ Ribeiro. Mgbe oge ahụ gasịrị, ọ gara n'ihu na-ewere ọnọdụ nke isii na [[2009 asọmpi mba ụwa na egwuregwu - Marathon ụmụ nwanyị|2009 World Championship Marathon]] dị ka onye mbụ na-emecha Europe.
Ọsọ mbụ ya n'afọ 2010 bụ Marathon Ladies Osaka ma mekwaa oge ya ruo 2:25:45, mechaa dị ka onye gbara ọsọ ruo [[Amane Gobena]] . Barros arụghị ọrụ nke ọma na mmemme ahụ na asọmpi egwuregwu asọmpi European 2010 ka ọ nọpụrụ nkeji iri n'oge kachasị mma wee nọrọ na ebe asatọ. Ọ gbara ọsọ na Great North Run na Septemba 2010 wee were ọnọdụ nke atọ na oge 1:09:09, n'azụ onye ibe [[Ana Dulce Félix]] . Emere 2010 European Cross Country Championship na turf ụlọ na Albufeira na Barros gbara ọsọ maka ndị ọbịa, na-ewere ọnọdụ isii n'ozuzu ma na-enyere ụmụ nwanyị Portuguese aka ka ha nweta aha otu, n'akụkụ onye mmeri agbụrụ [[Jéssica Augusto|Jessica Augusto]] .
Ọ gbara ọsọ na Marathon ụmụ nwanyị Yokohama nke afọ 2011 wee were ọnọdụ nke atọ, na-emeziwanye oge kacha mma nke onwe ya ruo 2:25:04. Ọ bịara nke itoolu na marathon na asọmpi mba ụwa nke 2011 ma tinyekwa nke ise na Great North Run nke afọ ahụ. N'afọ sochirinụ, o jiri ọsọ nke 2:26:13 were ọnọdụ nke iri na atọ na asọmpi Olympic London 2012 wee bịakwa nke atọ na Yokohama ọzọ.
== Ndekọ asọmpi mba ụwa ==
{{Reflist}}
== Ntụaka ==
== Njikọ mpụga ==
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
pmxbhzxopz7xwic8dt0wpzocgm0v8b5
Antje Möldner-Schmidt
0
54569
193168
2024-10-26T16:41:26Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1226211277|Antje Möldner-Schmidt]]"
193168
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:3000_m_steeplechase_women_podium_Helsinki_2012.jpg|thumb| Möldner-Schmidt (n'aka nri) na podium na Helsinki 2012]]
'''Antje Möldner-Schmidt''' (amuru 13 June 1984) bu onye egwuregwu egwu na ubi German lara ezumike nka bu onye puru iche n’agba agba nke etiti na steeplechase 3000m .
== Akụkọ ndụ ==
Amụrụ na Potsdam-Babelsberg, Germany, ọ malitere ọzụzụ n'egwuregwu egwuregwu ya na ejima ya, Berit, mana nwanne ya nwanyị kwụsịrị egwuregwu ahụ n'ihi mmerụ ahụ. Möldner malitere ọrụ ya dị ka onye na-agba ọsọ mita 1500 ma buru ụzọ zọọ asọmpi mba ụwa na 2001 World Youth Championship na 2002 World Junior Championship . Ọ batara n'ọkwa ndị ọkachamara na Europe na 2005: 4:10.83 kacha mma wetara ebe nke isii ya na asọmpi ime ụlọ egwuregwu European 2005 . Ọ gara n'ihu n'èzí, na-edekọ 4: 08.81 na Dessau, oge nke mere ka ọ bụrụ onye kachasị elu nke 1500. m German egwuregwu n'afọ ahụ. Ọ meriri asọmpi mba German, ma n'ime ma n'èzí, wee were ọla nchara na 2005 European Athletics U23 Championships .
Ihe kachasị mma nke oge abụọ na-esote bụ 1500 m aha obodo ime ụlọ, ebe abụọ nke isii gwụchara na 2006 na 2007 European Cup, na aha mba dị n'èzí na 2007. N'afọ abụọ ahụ, ọ bụ onye kachasị asọmpi German na mmemme ya.
Möldner kpebiri mgbanwe ihe omume na 2008, na-ahọrọ ịnwale ikike ya na 3000. m steeplechase. Ọ meriri asọmpi n'èzí German wee nweta oge ntozu Olympic. Ọ gara n'ihu ịnọchite anya Germany na asọmpi olimpik n'afọ 2008 na, n'agbanyeghị na ọ gafeeghị ọkwa okpomọkụ, oge ya 9:29.86 bụ ndekọ German . Otu ọnwa ka e mesịrị, ọ meriri ihe nrite ọla na ihe omume na asọmpi DecaNation 2008. N'afọ sochirinụ, mgbanwe ọ gbanwere na steeplechase malitere ịrụpụta ihe. Ọ meriri nrite ọla edo kọntinent mbụ ya na asọmpi otu European 2009 na oge 9:32.65. Mmeri na asọmpi mba pụtara na ahọpụtara ya maka ndị otu German maka asọmpi mba ụwa na 2009 . <ref name="Profile" /> O ruru 3000 m steeplechase ikpeazụ, were ọnọdụ nke itoolu jiri 9:18.54 mee ka ndekọ obodo ya dị ukwuu site na nnukwu oke.
A chụpụrụ ya maka oge niile nke afọ 2010 mgbe nyochachara gosipụtara na o nwere ọrịa cell lymphoid . Ọ ga-anara ọgwụgwọ ma wepụ ya n'ịsọ mpi n'iwu ndị dọkịta ya. O sonye na asọmpi European na Helsinki, wee gụchaa 7th na Olympics na 2012. <ref>{{Cite web|url=https://www.iaaf.org/competitions/iaaf-world-championships/news/antje-moldner-schmidt-steeplechase|title=Antje Moldner-Schmidt steeplechase {{!}} iaaf.org|work=www.iaaf.org|accessdate=2018-12-07}}</ref> N'afọ 2014, ọ meriri European Championship
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
{| class="wikitable"
!Sochie
! Ihe omume
! Oge ( nkeji )
! Ebe
! Ụbọchị
|-
| rowspan="4" | N'èzí
| 1500 m
| 4:08.81
| Dessau, Germany
| Ọnwa Ise 27, 2005
|-
| [[3000 mita|3000 m]]
| 9:00.74
| Potsdam, Germany
| Eprel 27, 2005
|-
| 2000 m steeplechase
| 6:15.90
| Pliezhausen, Germany
| Ọnwa Ise 17, 2009
|-
| 3000 m steeplechase
| 9:18.54
| Berlin, Germany
| Ọgọst 17, 2009
|-
| rowspan="3" | Ime ụlọ
| 1500 m
| 4:10.83
| Madrid, Spain
| Ọnwa Atọ 5, 2005
|-
| 2000 m
| 5:47.66
| Leipzig, Germany
| Ọnwa Abụọ 12, 2006
|-
| [[3000 mita|3000 m]]
| 9:01.07
| Liévin, France
| Ọnwa Atọ 5, 2006
|}
* <small>Ozi niile ewepụtara na profaịlụ IAAF.</small>
== Ntụaka ==
afọ 2011 wee were ọnọdụ nke atọ, na-emeziwanye oge kacha mma nke onwe ya ruo 2:25:04. [1] Ọ bịara nke itoolu na marathon na asọmpi mba ụwa nke 2011 ma tinyekwa nke ise na Great North Run nke afọ ahụ. N'afọ sochirinụ, o jiri ọsọ nke 2:26:13 were ọnọdụ nke iri na atọ na asọmpi Olympic London 2012 wee bịakwa nke atọ na Yokohama{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
7wsb4fw8rzx8q4h9ak6sjar9a5ik4z0
193169
193168
2024-10-26T16:42:20Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193169
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:3000_m_steeplechase_women_podium_Helsinki_2012.jpg|thumb| Möldner-Schmidt (n'aka nri) na podium na Helsinki 2012]]
'''Antje Möldner-Schmidt''' (amuru 13 June 1984) bu onye egwuregwu egwu na ubi German lara ezumike nka bu onye puru iche n’agba agba nke etiti na steeplechase 3000m .
== Akụkọ ndụ ==
Amụrụ na Potsdam-Babelsberg, Germany, ọ malitere ọzụzụ n'egwuregwu egwuregwu ya na ejima ya, Berit, mana nwanne ya nwanyị kwụsịrị egwuregwu ahụ n'ihi mmerụ ahụ. Möldner malitere ọrụ ya dị ka onye na-agba ọsọ mita 1500 ma buru ụzọ zọọ asọmpi mba ụwa na 2001 World Youth Championship na 2002 World Junior Championship . Ọ batara n'ọkwa ndị ọkachamara na Europe na 2005: 4:10.83 kacha mma wetara ebe nke isii ya na asọmpi ime ụlọ egwuregwu European 2005 . Ọ gara n'ihu n'èzí, na-edekọ 4: 08.81 na Dessau, oge nke mere ka ọ bụrụ onye kachasị elu nke 1500. m German egwuregwu n'afọ ahụ. Ọ meriri asọmpi mba German, ma n'ime ma n'èzí, wee were ọla nchara na 2005 European Athletics U23 Championships .
Ihe kachasị mma nke oge abụọ na-esote bụ 1500 m aha obodo ime ụlọ, ebe abụọ nke isii gwụchara na 2006 na 2007 European Cup, na aha mba dị n'èzí na 2007. N'afọ abụọ ahụ, ọ bụ onye kachasị asọmpi German na mmemme ya.
Möldner kpebiri mgbanwe ihe omume na 2008, na-ahọrọ ịnwale ikike ya na 3000. m steeplechase. Ọ meriri asọmpi n'èzí German wee nweta oge ntozu Olympic. Ọ gara n'ihu ịnọchite anya Germany na asọmpi olimpik n'afọ 2008 na, n'agbanyeghị na ọ gafeeghị ọkwa okpomọkụ, oge ya 9:29.86 bụ ndekọ German . Otu ọnwa ka e mesịrị, ọ meriri ihe nrite ọla na ihe omume na asọmpi DecaNation 2008. N'afọ sochirinụ, mgbanwe ọ gbanwere na steeplechase malitere ịrụpụta ihe. Ọ meriri nrite ọla edo kọntinent mbụ ya na asọmpi otu European 2009 na oge 9:32.65. Mmeri na asọmpi mba pụtara na ahọpụtara ya maka ndị otu German maka asọmpi mba ụwa na 2009 . <ref name="Profile" /> O ruru 3000 m steeplechase ikpeazụ, were ọnọdụ nke itoolu jiri 9:18.54 mee ka ndekọ obodo ya dị ukwuu site na nnukwu oke.
A chụpụrụ ya maka oge niile nke afọ 2010 mgbe nyochachara gosipụtara na o nwere ọrịa cell lymphoid . Ọ ga-anara ọgwụgwọ ma wepụ ya n'ịsọ mpi n'iwu ndị dọkịta ya. O sonye na asọmpi European na Helsinki, wee gụchaa 7th na Olympics na 2012. <ref>{{Cite web|url=https://www.iaaf.org/competitions/iaaf-world-championships/news/antje-moldner-schmidt-steeplechase|title=Antje Moldner-Schmidt steeplechase {{!}} iaaf.org|work=www.iaaf.org|accessdate=2018-12-07}}</ref> N'afọ 2014, ọ meriri European Championship
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
{| class="wikitable"
!Sochie
! Ihe omume
! Oge ( nkeji )
! Ebe
! Ụbọchị
|-
| rowspan="4" | N'èzí
| 1500 m
| 4:08.81
| Dessau, Germany
| Ọnwa Ise 27, 2005
|-
| [[3000 mita|3000 m]]
| 9:00.74
| Potsdam, Germany
| Eprel 27, 2005
|-
| 2000 m steeplechase
| 6:15.90
| Pliezhausen, Germany
| Ọnwa Ise 17, 2009
|-
| 3000 m steeplechase
| 9:18.54
| Berlin, Germany
| Ọgọst 17, 2009
|-
| rowspan="3" | Ime ụlọ
| 1500 m
| 4:10.83
| Madrid, Spain
| Ọnwa Atọ 5, 2005
|-
| 2000 m
| 5:47.66
| Leipzig, Germany
| Ọnwa Abụọ 12, 2006
|-
| [[3000 mita|3000 m]]
| 9:01.07
| Liévin, France
| Ọnwa Atọ 5, 2006
|}
* <small>Ozi niile ewepụtara na profaịlụ IAAF.</small>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
cy9t6hu49a03x7u8ggq6vys8tx199ov
Elena Romagnolo
0
54570
193170
2024-10-26T16:44:00Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1194691142|Elena Romagnolo]]"
193170
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Elena Romagnolo''' (amụrụ 5 Ọktoba 1982 na Borgosesia ) bụ onye steeplechaser Italy, onye na-agba ọsọ etiti na ogologo oge . Ọ bụ onye njide ndekọ obodo na steeplechase 3000 mita, mana ugbu a na-asọmpi ọkachasị na mita 5000 .
== Akụkọ ndụ ==
O buru ụzọ guzobe onwe ya dị ka onye na-agba ọsọ steeplechase, na-ewere aha mba azụ na azụ na 2006 na 2007. Ọ nọchitere anya obodo ya na mmemme ahụ na asọmpi egwuregwu egwuregwu mba Europe nke afọ 2006, asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2007 na asọmpi olimpik nke afọ 2008 . Na ihe omume ikpeazụ ọ gbara ndekọ Italian nke 9:27.48 nkeji na okpomọkụ wee gụchaa nke iri na otu na ikpeazụ. Ọdịdị ikpeazụ ya zuru ụwa ọnụ na steeplechase bịara na 2009 World Championships in Athletics, ebe ọ na-enweghi ọganihu karịa okpomọkụ.
Romagnolo abụrụla onye nnọchi anya Italy na -agba ọsọ oge niile, na-asọ mpi na IAAF World Cross Country Championship na 2007, 2008, 2010 na 2011. Ngwucha ya kacha mma bịara na 2010 na Bydgoszcz, ebe o debere 24th n'ozuzu ya. Ọ gbara nke iri na 2008 European Cross Country Championship . Ọ sonyere na mbipụta abụọ nke Summer Olympics (2008, 2012), o nwere 22 okpu na otu mba site na 2006 ruo 2012. <ref>{{Cite book|title=Annuario dell'Atletica 2009|year=2009|publisher=[[Federazione Italiana di Atletica Leggera|FIDAL]]}}</ref>
Ebe ọ bụ na 2009, ọ malitere ịtụgharị uche ya na ịgba ọsọ dị larịị karịa steeplechase. O tinyere nke isii na 5000 mita ikpeazụ na European Athletics Championship 2010 ma bụrụ onye nrite ọlaọcha na 2009 Mediterranean Games na Pescara (na-agba ọsọ kacha mma nke 15:13.19 nkeji). Romagnolo emeghị nke ọma na oge 2011 mana o gosipụtara nlọghachi iji mepụta na Cinque Mulini na March 2012, ebe ọ na-agba ọsọ na [[Priscah Jepleting Cherono|Priscah Jepleting]] nke Kenya. N'egwuregwu Olimpik Summer nke afọ 2012, ọ ruru agba ikpeazụ nke mita 5000 nke ụmụ nwanyị. <ref>{{Cite web|url=http://www.olympic.org/olympic-results/london-2012/athletics/5000m-w|title=London 2012 5000m women Results - Olympic athletics}}</ref>
== Ndekọ mba ==
* 3000 mita steeplechase : 9:27:48 (</img> Beijing, 15 Ọgọst 2008) - njide dị ugbu a
== Mmezu ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|2006
|[[2006 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Gothenburg]], [[Sweden]]
|19th
|3000 m steeplechase
|[[2006 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:52.38]]
|-
|2007
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], [[Japan]]
|21st
|3000 m steeplechase
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:52.38]]
|-
|2008
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Summer Olympics]]
|[[Beijing]], [[China]]
|11th
|3000 m steeplechase
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:30.04]]
|-
|rowspan=2|2009
|[[Athletics at the 2009 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Pescara]], [[Italy]]
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|15:13.19
|-
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], [[Germany]]
|38th
|3000 m steeplechase
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:56.61]]
|-
|2010
|[[2010 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Barcelona]], [[Spain]]
|5th
|5000 m
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:14.40]]
|-
|rowspan=3|2012
|rowspan=2|[[2012 European Athletics Championships|European Championships]]
|rowspan=2|[[Helsinki]], [[Finland]]
|9th
|5000 m
|[[2012 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:24.38]]
|-
|8th
|10,000 m
|[[2012 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|32:42.31]]
|-
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Summer Olympics]]
|[[London]], [[Great Britain]]
|15th
|5000 m
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 5000 metres|15:39.69]]
|-
|2013
|[[Athletics at the 2013 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Mersin, Turkey]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|[[Athletics at the 2013 Mediterranean Games – Results#5000 meters 2|16:11.17]]
|}
== Aha obodo ==
O meriri ugboro '''asaa''' n'asọmpi mba nke ọ bụla. <ref>{{Cite web|url=http://www.sportolimpico.it/attachments/article/224/CAMPIONI%20ITALIANI_DONNE.pdf|title="CAMPIONATI "ASSOLUTI" ITALIANE SUL PODIO TRICOLORE – 1923 2012|publisher=sportolimpico.it|accessdate=4 February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121224062428/http://www.sportolimpico.it/attachments/article/224/CAMPIONI%20ITALIANI_DONNE.pdf|archivedate=24 December 2012}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.gbrathletics.com/nc/itai.htm|title=ITALIAN INDOOR CHAMPIONSHIPS|publisher=gbrathletics.com|accessdate=4 February 2013}}</ref>
* '''3 meriri''' na egwu steeplechase 3000 (2005, 2007, 2007)
* '''1 mmeri''' na 1500 mita (2009)
* '''1 mmeri''' na 5000 mita (2008)
* '''1 mmeri''' na agbụrụ mba (2010)
* '''1 meriri''' na [[3000 mita|ime ụlọ 3000]] (2009)
== Hụkwa ==
* Ihe ndekọ Italian na egwuregwu
* Ịtali oge niile ndepụta - 3000 mita steeplechase
* Ịtali oge niile ndepụta - 1500 mita
* Ịtali oge niile ndepụta - 5000 mita
== Ntụaka ==
ihe omume ikpeazụ ọ gbara ndekọ Italian nke 9:27.48 nkeji na okpomọkụ wee gụchaa nke iri na otu na ikpeazụ. [1] Ọdịdị ikpeazụ ya zuru ụwa ọnụ na steeplechase bịara na 2009 World Championships in Athletics, ebe ọ na-enweghi ọganihu karịa okpomọkụ{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0vq9rdo4qyk07ssq7ty9gv4vn658nau
193171
193170
2024-10-26T16:44:46Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193171
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Elena Romagnolo''' (amụrụ 5 Ọktoba 1982 na Borgosesia ) bụ onye steeplechaser Italy, onye na-agba ọsọ etiti na ogologo oge . Ọ bụ onye njide ndekọ obodo na steeplechase 3000 mita, mana ugbu a na-asọmpi ọkachasị na mita 5000 .
== Akụkọ ndụ ==
O buru ụzọ guzobe onwe ya dị ka onye na-agba ọsọ steeplechase, na-ewere aha mba azụ na azụ na 2006 na 2007. Ọ nọchitere anya obodo ya na mmemme ahụ na asọmpi egwuregwu egwuregwu mba Europe nke afọ 2006, asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2007 na asọmpi olimpik nke afọ 2008 . Na ihe omume ikpeazụ ọ gbara ndekọ Italian nke 9:27.48 nkeji na okpomọkụ wee gụchaa nke iri na otu na ikpeazụ. Ọdịdị ikpeazụ ya zuru ụwa ọnụ na steeplechase bịara na 2009 World Championships in Athletics, ebe ọ na-enweghi ọganihu karịa okpomọkụ.
Romagnolo abụrụla onye nnọchi anya Italy na -agba ọsọ oge niile, na-asọ mpi na IAAF World Cross Country Championship na 2007, 2008, 2010 na 2011. Ngwucha ya kacha mma bịara na 2010 na Bydgoszcz, ebe o debere 24th n'ozuzu ya. Ọ gbara nke iri na 2008 European Cross Country Championship . Ọ sonyere na mbipụta abụọ nke Summer Olympics (2008, 2012), o nwere 22 okpu na otu mba site na 2006 ruo 2012. <ref>{{Cite book|title=Annuario dell'Atletica 2009|year=2009|publisher=[[Federazione Italiana di Atletica Leggera|FIDAL]]}}</ref>
Ebe ọ bụ na 2009, ọ malitere ịtụgharị uche ya na ịgba ọsọ dị larịị karịa steeplechase. O tinyere nke isii na 5000 mita ikpeazụ na European Athletics Championship 2010 ma bụrụ onye nrite ọlaọcha na 2009 Mediterranean Games na Pescara (na-agba ọsọ kacha mma nke 15:13.19 nkeji). Romagnolo emeghị nke ọma na oge 2011 mana o gosipụtara nlọghachi iji mepụta na Cinque Mulini na March 2012, ebe ọ na-agba ọsọ na [[Priscah Jepleting Cherono|Priscah Jepleting]] nke Kenya. N'egwuregwu Olimpik Summer nke afọ 2012, ọ ruru agba ikpeazụ nke mita 5000 nke ụmụ nwanyị. <ref>{{Cite web|url=http://www.olympic.org/olympic-results/london-2012/athletics/5000m-w|title=London 2012 5000m women Results - Olympic athletics}}</ref>
== Ndekọ mba ==
* 3000 mita steeplechase : 9:27:48 (</img> Beijing, 15 Ọgọst 2008) - njide dị ugbu a
== Mmezu ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|2006
|[[2006 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Gothenburg]], [[Sweden]]
|19th
|3000 m steeplechase
|[[2006 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:52.38]]
|-
|2007
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], [[Japan]]
|21st
|3000 m steeplechase
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:52.38]]
|-
|2008
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Summer Olympics]]
|[[Beijing]], [[China]]
|11th
|3000 m steeplechase
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:30.04]]
|-
|rowspan=2|2009
|[[Athletics at the 2009 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Pescara]], [[Italy]]
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|15:13.19
|-
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], [[Germany]]
|38th
|3000 m steeplechase
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:56.61]]
|-
|2010
|[[2010 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Barcelona]], [[Spain]]
|5th
|5000 m
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:14.40]]
|-
|rowspan=3|2012
|rowspan=2|[[2012 European Athletics Championships|European Championships]]
|rowspan=2|[[Helsinki]], [[Finland]]
|9th
|5000 m
|[[2012 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:24.38]]
|-
|8th
|10,000 m
|[[2012 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|32:42.31]]
|-
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Summer Olympics]]
|[[London]], [[Great Britain]]
|15th
|5000 m
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 5000 metres|15:39.69]]
|-
|2013
|[[Athletics at the 2013 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Mersin, Turkey]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|[[Athletics at the 2013 Mediterranean Games – Results#5000 meters 2|16:11.17]]
|}
== Aha obodo ==
O meriri ugboro '''asaa''' n'asọmpi mba nke ọ bụla. <ref>{{Cite web|url=http://www.sportolimpico.it/attachments/article/224/CAMPIONI%20ITALIANI_DONNE.pdf|title="CAMPIONATI "ASSOLUTI" ITALIANE SUL PODIO TRICOLORE – 1923 2012|publisher=sportolimpico.it|accessdate=4 February 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20121224062428/http://www.sportolimpico.it/attachments/article/224/CAMPIONI%20ITALIANI_DONNE.pdf|archivedate=24 December 2012}}</ref> <ref>{{Cite web|url=http://www.gbrathletics.com/nc/itai.htm|title=ITALIAN INDOOR CHAMPIONSHIPS|publisher=gbrathletics.com|accessdate=4 February 2013}}</ref>
* '''3 meriri''' na egwu steeplechase 3000 (2005, 2007, 2007)
* '''1 mmeri''' na 1500 mita (2009)
* '''1 mmeri''' na 5000 mita (2008)
* '''1 mmeri''' na agbụrụ mba (2010)
* '''1 meriri''' na [[3000 mita|ime ụlọ 3000]] (2009)
== Hụkwa ==
* Ihe ndekọ Italian na egwuregwu
* Ịtali oge niile ndepụta - 3000 mita steeplechase
* Ịtali oge niile ndepụta - 1500 mita
* Ịtali oge niile ndepụta - 5000 mita
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
57kef3rmgaoo0rdu1brdvua2dde7zmn
Ememme Akwụkwọ Port Harcourt
0
54571
193172
2024-10-26T16:46:30Z
Celetex
13524
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1217701847|Port Harcourt Book Festival]]"
193172
wikitext
text/x-wiki
'''Mmemme akwụkwọ akwụkwọ Port Harcourt''' bụ mmemme agụmagụ kwa afọ na [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], [[Ȯra Rivers|Rivers Steeti]], [[Naijiria]], nke ndị otu akwụkwọ akụkọ Rainbow haziri na gọọmentị Rivers steeti kwadoro kemgbe afọ 2008. <ref>{{Cite web|title=Port Harcourt Book Festival - Events in Nigeria|url=https://trek.zone/en/nigeria/events/port-harcourt-book-festival|accessdate=4 May 2023|work=Trek Zone|language=en}}</ref> Mmemme '''Garden City Literary,''' <ref>{{Cite web|date=12 January 2013|title=Garden City Literary Festival 2012|url=https://www.vanguardngr.com/2013/01/garden-city-literary-festival-2012-2/|accessdate=8 March 2022|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> nke a na-akpọ ugbu a dị ka akwụkwọ [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] bụ nke Gọvanọ Amaechi nke [[Ȯra Rivers|Rivers Steeti]] hiwere, <ref name="rainbowbookclub.org">{{Cite web|title=PortHarcourt Book Festival – Rainbow Book Club|url=https://rainbowbookclub.org/portharcourt-book-festival/|accessdate=31 July 2021|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Art Stakeholder take a frenetic season of book festivals ends|work=The Guardian|url=https://guardian.ng/art/stakeholders-take-as-frenetic-season-of-book-festivals-ends/}}</ref> Ọtụtụ narị ndị na-agụ akwụkwọ na-enuga n'ime ogige ubi kwa afọ maka ụbọchị isii a. emume nke gunyere ihe ngosi akwukwo, ulo akwukwo ndi ode akwukwo, na ihe omume di iche iche. N'oge gara aga, Mmemme a na-abịa site n'aka ndị edemede a ma ama ma kwadoro ọtụtụ ndị a ma ama. <ref name="rainbowbookclub.org" />
== Akụkọ mmalite ==
Mmemme a malitere dịka echiche nke Koko Kalango, onye chere na ọ bụ ụzọ isi kwalite ọnụọgụ njem nlegharị anya na ime ka ndị mmadụ mara agụma akwụkwọ n'obodo [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] na mpaghara ndị gbara ya gburugburu. <ref name="thenationonline">{{Cite news|author=Udoh|first=Uche|date=7 August 2013|title=Garden City Literary Festival now Port Harcourt Book Festival|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|publisher=Vintage Press Limited|url=https://thenationonlineng.net/garden-city-literary-festival-now-port-harcourt-book-festival/|accessdate=3 June 2014}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFUdoh2013">Udoh, Uche (7 August 2013). [https://thenationonlineng.net/garden-city-literary-festival-now-port-harcourt-book-festival/ "Garden City Literary Festival now Port Harcourt Book Festival"]. ''[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]''. [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], [[Naijiria|Nigeria]]: Vintage Press Limited<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 June</span> 2014</span>.</cite></ref> Ezubere na mbụ maka abalị asatọ n'ọnwa Septemba kwa afọ, iji kwekọọ na [[Mba Ndị Dị n'Otu|United Nations]] ' [[Ụbọchị Ịgụ na Ịgụ Ihe Mba Nile|International Literacy Day]], mmemme a gara n'ihu na-agbasawanye ma bụrụkwa nke akwadoro nke ukwuu kemgbe mmalite ya. <ref name="thenationonline" />
== Isi ihe ==
=== 2008-2010 ===
Emebere mbipụta mmeghe ahụ dịka mmemme ụbọchị atọ n'abalị iri abụọ na anọ rue abalị iri abụọ na asaa nke ọnwa Septemba afọ 2008. A kpọrọ ya Ememme akwụkwọ akụkọ Ogige Obodo, ya na isiokwu ya dị ka "Ndị edemede enweghị oke". Ndị ọbịa pụrụ iche gụnyere [[Wole Soyinka]], [[Kofi Awoonor]] na [[Elechi Amadi]], tinyere ndị odee [[Okey Ndibe]], Kaine Agary na Petrina Crockford. <ref name="gclf 2008">{{Cite web|url=http://www.portharcourtbookfestival.com/index.php/phbf-2008|title=GCLF 2008|publisher=Portharcourtbookfestival.com|date=|accessdate=3 June 2014}}</ref>
Mmemme nke abụọ ("Naijiria: Afọ iri ise nke Post-Colonial Literature"), n'abalị iri abụo na atọ rue abalị iri abụọ na isii nke ọnwa Septemba afọ 2009, kwadoro ndị edemede Ngũgĩ wa Thiong'o, [[J. P. Clark|JP Clark]], [[Buchi Emecheta]], [[A. Igoni Barrett]], [[Sefi Atta]], Lindsay Barrett, [[Toni Kan]], [[Tara Fela-Durotoye|Fela Durotoye]], Tade Ipadeola, [[Jumoke Verissimo]], [[Abimbola Adelakun|Abimbola Adunni]], and [[Joy Isi Bewaji]] . Onye UK bụ Nana Ayebia Clarke haziri ya, yana ndị nnọchi anya ndị na-ewu akwụkwọ na British Council . Onye edemede bụ Ngugi wa Thiong'o gosipụtara okwu dị mkpa na mmemme ahụ nke akpọrọ ''asụsụ dị ka àkwà mmiri: Building Network megide Feudalism Feudalism na Darwinism'' . <ref name="gclf 2009">{{Cite web|url=http://www.portharcourtbookfestival.com/index.php/phbf-2009|title=GCLF 2009|publisher=Portharcourtbookfestival.com|date=|accessdate=3 June 2014}}</ref> Mmemme afọ 2010 hụrụ mgbanwe n'ọnwa ya mere na nke mbụ, dịka e mere n'etiti abalị asatọ na iri na otu n'ọnwa Disemba afọ 2010. Ihe karịrị mmadụ otu nde bịara mmemme ahụ n'afọ ahụ. <ref name="gclf 2010">{{Cite web|url=http://www.portharcourtbookfestival.com/index.php/phbf-2010|title=GCLF 2010|publisher=Portharcourtbookfestival.com|date=|accessdate=3 June 2014}}</ref>
=== 2011-2013 ===
N'afọ 2011, ihe omume ahụ laghachiri na oge mbụ ya, na-ewere ọnọdụ n'abalị iri na abụọ ruo abalị iri na asaa nke ọnwa Septemba afọ 2011. Isiokwu ya bụ "Akwụkwọ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị". Gọvanọ [[Rotimi Amaechi|Chibuike Amaechi]] na onye bụbu odeakwụkwọ ukwu Commonwealth [[Emeka Anyaoku|bụ Emeka Anyaoku]] mepere mmemme ahụ. Na nke mbụ n'akụkọ ihe mere eme ya, ọ were ụbọchị ise. Ndị ọzọ a ma ama bụ nwa [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]] bụ Dọkịnta Chidi Achebe — bụ onye kwuru okwu bụ isi—na onye ndọrọndọrọ Jesse Jackson . <ref name="tide newspaper">{{Cite news|url=http://www.thetidenewsonline.com/2011/09/11/as-2011-garden-city-literary-festival-begins/|title=As 2011 Garden City Literary Festival Begins|date=11 September 2011|work=[[The Tide (Nigeria)|The Tide]]|publisher=Rivers State Newspaper Corporation|accessdate=3 June 2014}}</ref> <ref name="gclf 2011">{{Cite web|url=http://rainbowbookclub.org/index.php?option=com_content&view=article&id=240%3Agarden-city-literary-festival-2011&catid=94%3Areports&Itemid=465|title=Rainbow Book Club - Garden City Literary Festival 2011|work=Rainbow Book Club|date=|accessdate=1 June 2014}}</ref> <ref name="Thisdaynews">{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/feasts-for-nigeria-s-literati/111670/|title=Feasts for Nigeria's Literati|publisher=Thisdaylive.com|date=18 March 2012|accessdate=3 June 2014}}</ref>
Mmemme akwụkwọ akụkọ Ogige nke ise, "Women in Literature", bugara n'ọnwa Ọctoba afọ 2012, wee mee site n'abalị nke iri na ise wee rue n'abalị nkè irí abụọ. The Rainbow Book Club họọrọ ụlọ nkwari onye isi obodo dị ka ebe mmemme. Ndị na-ede akwụkwọ ọbịa nke GCLF dị ka [[Véronique Tadjo]], Doreen Baingana, Elechi Amadi, [[Gabriel Okara]] na Prof. [[E. J. Alagoa|EJ Alagoa]] nọ ebe ahụ iji sonye. E nwekwara mmalite nke ''A Coat of Many Colors'', akwụkwọ nke Oriakụ Koko Kalango jikọtara ya na onyeisi oche [[Goodluck Jonathan]] na Gọvanọ Amaechi, bụ ndị ha abụọ nyere aka na okwu mmalite na mmalite ya. Ndị sonyekwaara otu ahụ bụ Gọvanọ Cross [[Ȯra Rivers|Rivers steeti]] HE [[Donald Duke]], [[Wole Soyinka]], na Oriakụ Ibim Semenitari. Ka ọ na-erule ngwụsị nke mmemme ahụ, e meghachiri obodo [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] ka ọ bụrụ isi obodo UNESCO World Book Capital maka afọ 2014. <ref name="vanguardngr.com">{{Cite web|author=|first=|title=Garden City Literary Festival 2012|url=http://www.vanguardngr.com/2013/01/garden-city-literary-festival-2012-2/|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=13 January 2013|accessdate=1 June 2014}}</ref> N' Ọgọọst afọ 2013, Oriakụ Kalango mara ọkwa na a kpọgharịrị aha ya bụ mmemme Garden City Literary na mmemmé akwụkwọ Port Harcourt na-ekwu maka ihe kpatara na aha ọhụrụ ahụ ga-enye aka n'ebuli profaịlụ Port Harcourt dịka ebe ziri ezi maka ihe niile ederede. <ref name="thenationonline">{{Cite news|author=Udoh|first=Uche|date=7 August 2013|title=Garden City Literary Festival now Port Harcourt Book Festival|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|publisher=Vintage Press Limited|url=https://thenationonlineng.net/garden-city-literary-festival-now-port-harcourt-book-festival/|accessdate=3 June 2014}}</ref>
=== 2014 ===
N'afọ 2014, ememme ahụ were ọnọdụ na [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] nke ọ bụ Nobel Laureate na Prọfesọ [[Wole Soyinka|Wole Soyinka bụ ndị kwuru okw mmalite]] . <ref>{{Cite web|title=Wole Soyinka {{!}} Biography, Plays, Books, & Facts {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Wole-Soyinka|accessdate=8 March 2022|work=www.britannica.com|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=17 March 2014|title=Port Harcourt World Book Capital 2014 events kick off April 22 {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/156887-port-harcourt-world-book-capital-2014-events-kick-april-22.html|accessdate=5 August 2021|language=en-GB}}</ref> Isiokwu mmemme a bụ "Akwụkwọ: Windows to World of Posibilities" <ref name="guardian.ng">{{Cite web|date=30 April 2015|title=Benefits of UNESCO World Book Capital as Port Harcourt reign ends|url=https://guardian.ng/features/benefits-of-unesco-world-book-capital-as-port-harcourt-reign-ends/|accessdate=5 August 2021|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://guardian.ng/features/benefits-of-unesco-world-book-capital-as-port-harcourt-reign-ends/ "Benefits of UNESCO World Book Capital as Port Harcourt reign ends"]. ''The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News''. 30 April 2015<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">5 August</span> 2021</span>.</cite></ref> Ụfọdụ n'ime ihe ndị mere n'afọ 2014 gụnyere ngosi ihe nkiri egwu egwu nke akpọrọ "Along Came the Book" nke e nyere site nturuugo- Onye na-eme egwuregwu na-emeri bụ Bikiya Graham-Douglas na mgbakwunye na ya, e nwere ihe ngosi nke akwụkwọ a kpọrọ "Akwụkwọ nke Walking" nke bụ akụkọ ọha na eze na-ekpuchi ihe nkiri na ụda nke [[Ȯra Rivers|Rivers Steeti]] site n'aka ụmụaka dị iche iche bụ ndị a họpụtara n'ime ọchịchị ime obodo iri abụọ na atọ dị na mpaghara [[Ȯra Rivers|River Steeti]] . E ji nlezianya họrọ akwụkwọ iri na abụọ ka a ga-egosi na mmemme na 2014. Ụfọdụ n'ime akwụkwọ ndị ahụ gụnyere Arrow of God nke [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]] (Eprel), The Great Ponds nke Elechi Amadi (Mee), This Child Shall be Great nke [[Ellen Johnson Sirleaf|Ellen Shirleaf Johnson]] (Junnu), Ake nke [[Wole Soyinka]] (Julaị) na Echi nwụrụ ụnyaahụ site n'aka. Chimeka Garricks (Ogụstụ). <ref>{{Cite web|date=17 March 2014|title=Port Harcourt World Book Capital 2014 events kick off April 22 {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/156887-port-harcourt-world-book-capital-2014-events-kick-april-22.html|accessdate=5 August 2021|language=en-GB}}</ref> Ọnọdụ isi obodo akwụkwọ ụwa mgbe niile na-eweta abamuru nye ụmụaka n'ihe gbasara imeziwanye ọgụgụ ha na omenala agụmagụ na nrubeisi maka nnabata ya na-atụle mgbe niile dabere na mmetụta nke klọb akwụkwọ n'akụkụ ọdịnala ịgụ akwụkwọ na mmemme agụmagụ na ọha. <ref>{{Cite web|author=Theirworld|date=5 August 2021|title=World Book Capital title set to benefit Nigerian children|url=https://theirworld.org/news/world-book-capital-title-set-to-benefit-nigerian-children|accessdate=5 August 2021|work=Theirworld|language=en}}</ref>
N'afọ 2014, ememme ahụ wetara nsọpụrụ na Sub-Sahara Afrika, mgbe obodo ahụ nwetara ikike ịnabata UNESCO World Book Capital. Alexandra, [[Egypt]], bụ obodo Afrika ọzọ a na-asọpụrụ. Mkparịta ụka gbasara ntọọrọ ụmụakwụkwọ Chibok narị abụọ na iri ise malitekwara n'aka onye nwetara ihe nrite Nobel, Prof. [[Wole Soyinka]] ya na Dọkịta Oby Ezekwesili nyere olu n'ịtọọrọ ihe karịrị ụmụakwụkwọ Chibok narị abụọ na iri ise na mpaghara ndịda ugwu nke Naijiria. <ref>{{Cite news|title=Stakeholders take as frenetic season of book festivals ends|work=The Guardian|url=https://guardian.ng/art/stakeholders-take-as-frenetic-season-of-book-festivals-ends/}}</ref> [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] nyefere ọkwa dị ka isi obodo akwụkwọ akụkọ ụwa nke UNESCO nye Incheon na ndịda Korea na Eprel 2015. <ref name="guardian.ng">{{Cite web|date=30 April 2015|title=Benefits of UNESCO World Book Capital as Port Harcourt reign ends|url=https://guardian.ng/features/benefits-of-unesco-world-book-capital-as-port-harcourt-reign-ends/|accessdate=5 August 2021|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] ghọrọ obodo Afrịka nke abụọ na obodo Sub-Saharan nke mbụ jigidere ọnọdụ a niile ekele maka ọgbakọ akwụkwọ Rainbow bụ onye kwadoro nnabata ụbọchị akwụkwọ kwa afọ nye UNESCO . [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] ghọrọ obodo nke anọ akpọrọ UNESCO World Book Capital na-eso obodo ndị ọzọ dịka Madrid, Amsterdam, Beirut na ndị ọzọ. <ref>{{Cite web|date=11 July 2012|title=UNESCO: Nigerian city of Port Harcourt named 2014 World Book Capital|url=https://news.un.org/en/story/2012/07/415302-unesco-nigerian-city-port-harcourt-named-2014-world-book-capital|accessdate=5 August 2021|work=UN News|language=en}}</ref> Isi obodo akwụkwọ ụwa na-ejide ọnọdụ ahụ mgbe niile otu afọ ma malite na abalị iri abụo na atọ n' ọnwa Eprel nke afọ a họọrọ. <ref>{{Cite web|title=Port Harcourt named “World Book Capital 2014” {{!}} United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization|url=http://www.unesco.org/new/en/media-services/single-view/news/port_harcourt_named_world_book_capital_2014|accessdate=5 August 2021|work=www.unesco.org}}</ref>
'''<big>2015</big>'''
Ememe a kwụsịrị n'afọ 2015 n'ihi enweghị ego, nke a bụ n'ihi mgbanwe ọchịchị steeti ahụ, Gọọmenti [[Ȯra Rivers|Rivers steeti]] bụ ndị mmekọ a ma ama. Ndị nkatọ na ndị gụrụ akwụkwọ ekwuola na nke a bụ enweghị atụmatụ atụmatụ ewezuga isi mmalite ego ma ọ bụ okwu. <ref>{{Cite news|title=Art Stakeholders take as frenetic season of books ends|work=The Guardian|url=https://guardian.ng/art/stakeholders-take-as-frenetic-season-of-book-festivals-ends/}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
ozogu9syix4wwo943owl3z9zx8kpj37
Ememe Igogo
0
54572
193173
2024-10-26T17:37:38Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1245364945|Igogo festival]]"
193173
wikitext
text/x-wiki
Ememe Igogo bụ ego Yoruba nke emere na Owo, Nigeria. A na-eme ya kwa afọ na September iji sọpụrụ Queen Oronsen, gosipụtara izi ifo nke Rerengejen.[1]N'oge emume ahụ, onye nọ n'ọkwa Olowo nke Owo, Oba Ajibade Gbadegesin Ogunoye III, na ndị isi dị elu nke Owo Kingdom na-eyi uwe dị ka ụmụ nwere nwé beads coral, uwe beaded na ntutu a dụ edo ọnụ. [2][3] Akwụkwọ iyi okpu isi na okpu nakwa ọkpọ na ịgba égbè n'oge ego ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://tribuneonlineng.com/igogo-festival-begins-owo|title=Igogo festival begins|work=Nigerian Tribune Newspaper|accessdate=April 14, 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160425043148/http://tribuneonlineng.com/igogo-festival-begins-owo|archivedate=April 25, 2016}}</ref>
== Ihe ndị mere n'oge gara aga ==
Mmalite nke emume Igogo nke ihe ụmụaka afọ 600 gara aga n'oge dị Olowo Rerengejen. Onye eze ahụ ngosi Oronsen, eze nke bụ, eze na-egosi, orisha. Ɔ bara n'aka eze ahụ ma n'ihi ya, ọ malitere ya n'anya. Queen Oronsen ekere na ihe omume ụfọdụ bụ ihe akụkọ iwu.<ref name="NationOwo">{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/owo-celebrates-igogo-festival/|title=Owo Celebrates Igogo Festival|work=The Nation Newspaper|accessdate=April 14, 2016}}</ref>
Ọ dịghị onye e kwere ka ọ na-egwe okra (maka stew) n'ihu ya ma ọ bụ wụsa mmiri n'ime ogige. Ọ machibidoro ndị mmadụ, ndị si n'ugbo ahụ bịa, ịtụfu, ma ọ bụ tụfuo, nnukwu nkụ n'ihu ya.<ref name="BenardMoon2000">{{Cite book|author=Elisabeth Benard|title=Goddesses Who Rule|url=https://books.google.com/books?id=D50ob0i_e0MC&pg=PA125|date=21 September 2000|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-535294-8|pages=125–}}</ref> Eze Rerengejen dọrọ ndị nwunye ya ndị ọzọ aka na ntị ka ha ghara ịrụ ọrụ ọ bụla n'ime ihe ndị a.<ref name="NationOwo">{{Cite web|url=http://thenationonlineng.net/owo-celebrates-igogo-festival/|title=Owo Celebrates Igogo Festival|work=The Nation Newspaper|accessdate=April 14, 2016}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://thenationonlineng.net/owo-celebrates-igogo-festival/ "Owo Celebrates Igogo Festival"]. ''The Nation Newspaper''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">April 14,</span> 2016</span>.</cite></ref>
Otu ụbọchị, Eze Nwanyị Oronsen na ndị nwunye eze ndị ọzọ nwere nghọtahie. Ha gbara izu megide ya na ebumnuche imebi iwu ya mgbe Rerengejen na-anọghị n'obí eze. N'ihi na a kpachaara anya mebie iwu ya, ọ gbapụrụ n'obí eze.<ref name="The Nation Newspaper">{{Cite news|author=Taiwo|title=Spectacle as Owo celebrates Igogo festival|url=http://thenationonlineng.net/spectacle-as-owo-celebrates-igogo-festival/|accessdate=September 30, 2015|publisher=The Nation Newspaper|date=April 15, 2016}}</ref>
Ka ọ na-agbapụ, ụfọdụ ndị nche na ndị isi na-achụ ya, na-ezube iweghachi ya n'obí eze, mgbalị nke mechara bụrụ ihe efu. N'ịbụ onye ike gwụrụ, ọ kwụsịrị n'ebe a na-akpọ "Ugbo Laja" ebe a chọtara ya ma mee mgbalị iji mee ka ọ laghachi n'obí eze. Ọjụjụ ya mere ka ndị nche nwee nkụda mmụọ, bụ ndị ji ike jide ya. Mana ọ gbapụrụ n'ime ha wee pụọ n'ime "Igbo Oluwa", nke bụzi ọhịa dị nsọ, na-ahapụ eriri isi ya (oja) na Ugbo Laja. Ndị nche mechara weghachite ha na Eze Rerengejen. "Ugbo Laja" bụzi ọhịa dị nsọ.<ref name="BenardMoon2000">{{Cite book|author=Elisabeth Benard|title=Goddesses Who Rule|url=https://books.google.com/books?id=D50ob0i_e0MC&pg=PA125|date=21 September 2000|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-535294-8|pages=125–}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFElisabeth_BenardBeverly_Moon2000">Elisabeth Benard; Beverly Moon (21 September 2000). [https://books.google.com/books?id=D50ob0i_e0MC&pg=PA125 ''Goddesses Who Rule'']. Oxford University Press. pp. 125–. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-19-535294-8|<bdi>978-0-19-535294-8</bdi>]].</cite></ref>
Ekpo Eyo (1931-2011), onye ọrịa Naijiria na onye na-amụ ụmụ ụmụ, gwupụtara ike nke Queen Oronsen site na "Igbo Oluwa". "Ihe oyiyi" ya guzo n'ebe dị anya iji gwa ndị Owo na ọ ụkwụ na-akwụ n'obí eze mana na kwa aafa ha kwesiri ihe abụọ dị iche iche n'àjà, dị ka azụ a mịrịamị, ahụekere, ose alligator, bitter cola na ọtụtụ ndị ọzọ maka emee ahụ (Igogo). Na nzaghachi, o kwere nkwa ichebe echiche ahụ ruo mgbe mgbu ebi. <ref name="BenardMoon2000">{{Cite book|author=Elisabeth Benard|title=Goddesses Who Rule|url=https://books.google.com/books?id=D50ob0i_e0MC&pg=PA125|date=21 September 2000|publisher=Oxford University Press|isbn=978-0-19-535294-8|pages=125–}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFElisabeth_BenardBeverly_Moon2000">Elisabeth Benard; Beverly Moon (21 September 2000). [https://books.google.com/books?id=D50ob0i_e0MC&pg=PA125 ''Goddesses Who Rule'']. Oxford University Press. pp. 125–. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-19-535294-8|<bdi>978-0-19-535294-8</bdi>]].</cite></ref>
== Ihe omume ==
Ememe Igogo na-ewe ụbọchị iri na asaa ma ntọala na usoro Upeli nke ndị isi Iloro. Onye isi a mara dị ka Akowa nke Iloro, onye bụ onye isi omenala nke ndị isi Iloro, na-edu ndị isi.[1] Ngagharị Upeli a na-ewe ụbọchị 12 ma ọtụtụ ihe omume ime Utegi, Ugbabo, Uyanna na Ugbate. [2] Ọ bụkwa oge maka emee yam ọhụrụ.<ref>{{Cite web|url=http://thehopenewspapers.com/2015/10/traditional-rulers-can-end-insurgency-if/|title=Traditional rulers can end insurgency|work=The Hope Newspaper|accessdate=April 20, 2015}}</ref>
.N'oge ndụ a, akụkọ ndị mmadụ n'otu ma ọ bụ akụkụ ọkpọ machibido iji okpu ndị ikom na eriri isi ndị inyom na nso nso nke eze Owo, Olowo nke Owo. Emume a na-egosi ịgba egwu nke ndị ikom na- damuwa obi, ndị ikom Iloro Quarter a na-akpọ Ighares. Ha na-eyikarị okpu ọcha nwere mpi atụ abụọ n'aka ha. Ha na-akụ mpi ndị ọnụ mgbe ha na-agba gburugburu obodo ahụ ma na-eleta ebe nsso dị n'obodo ahụ.<ref name="The Nation Newspaper">{{Cite news|author=Taiwo|title=Spectacle as Owo celebrates Igogo festival|url=http://thenationonlineng.net/spectacle-as-owo-celebrates-igogo-festival/|accessdate=September 30, 2015|publisher=The Nation Newspaper|date=April 15, 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTaiwo2016">Taiwo (April 15, 2016). [http://thenationonlineng.net/spectacle-as-owo-celebrates-igogo-festival/ "Spectacle as Owo celebrates Igogo festival"]. The Nation Newspaper<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">September 30,</span> 2015</span>.</cite></ref>
N'oge emume a, a ga-ele anụmanụ ọ bụla gafere ụzọ ha anya dị ka nri. Ndị isi na-akpa ntutu isi ha ma na-agba egwú gburugburu obodo ahụ, ma na-eleta ndị ha hụrụ n'anya na-enye ha onyinye. Onye eze na-eyi uwe dị ka nwanyị ma na-agba egwú gburugburu obodo ahụ. Ịgba egwú n'ahịa site n'aka eze bụkwa otu n'ime emume ndị a na-eme n'oge ememme ahụ.<ref name="The Nation Newspaper">{{Cite news|author=Taiwo|title=Spectacle as Owo celebrates Igogo festival|url=http://thenationonlineng.net/spectacle-as-owo-celebrates-igogo-festival/|accessdate=September 30, 2015|publisher=The Nation Newspaper|date=April 15, 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFTaiwo2016">Taiwo (April 15, 2016). [http://thenationonlineng.net/spectacle-as-owo-celebrates-igogo-festival/ "Spectacle as Owo celebrates Igogo festival"]. The Nation Newspaper<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">September 30,</span> 2015</span>.</cite></ref>
== Hụkwa ==
* Ememme na Naịjirịa
* [[Ojude Oba festival|Ememme Ojude Oba]]
* [[Badagry Festival|Ememme Badagry]]
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
7i9owpw3mucxd1gn2k2goypyw7zfu90
Mmemme Ihe nkiri nke onye na-ese ụkpụrụ ụlọ n'Afrịka
0
54573
193180
2024-10-26T19:10:39Z
Celetex
13524
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1148669857|Architect Africa Film Festival]]"
193180
wikitext
text/x-wiki
'''Emume ihe nkiri nke Onye na-ese ụkpụrụ ụlọ nke Afrị́ka''' (AAFF) bụ mmemme ihe owuwu na-eme kwa afọ na mba South Afrịka site n'aka ndị Nchịkọta ndị na-emepụta ihe nke mba South Afrịka. N'ime oge nke izu atọ, mmemme ihe nkiri nke Onye na-ese ụkpụrụ ụlọ Afrịka na-aga na Johannesburg, Durban, Cape Town, Bloemfontein na Port Elizabeth ebe a na-ekiri ihe nkiri iri abụo na ise nke mba ụwa na mpaghara nke gosipụtara gburugburu ebe obibi ewuru n'ihu ọha na ụlọ sinima etiti. Nke a na-aghọ ihe omume bụ isi ísí nke ọtụtụ ihe omume ndị ọzọ na-ewere ọnọdụ, gụnyere asọmpi ụmụ akwụkwọ abụọ - Asọmpi Foto nke Nhazi Tripod na asọmpi ihe nkiri Moving Spaces.
== Ihe nkiri ==
Mmeme ihe nkiri nke Onye na-ese ụkpụrụ ụlọ nke Afrị́ka na-enyocha ihe nkiri gbasara gburugburu ewuruewu ma ọ bụ okirikiri obodo ma ọ bụ ihe ọ bụla metụtara ndụ obodo ọgbara ọhụrụ. Ihe nkiri ndị a na-adịgasị iche n'ogologo site na obere ihe nkiri na-egosi ogologo. Ihe nkiri ahụ nwere ike ịbụ akwụkwọ akụkọ ma ọ bụ akụkọ ifo. Ihe nkiri niile a nwere ihe ha ga-ekwu gbasara obodo na ihe owuwu ma bụrụ nke sitere n'akụkụ ụwa niile.
Ụfọdụ n'ime ihe nkiri ndị a na-ekiri n'emume ndị gara aga gụnyere: Isi iyi, Metropolis, Obodo Chineke, afọ nke onye na-emepụta ihe, Oge elekere 11, My Architect, Ogige ahụ, na Marina nke Zabbaleen . Ọtụtụ n'ime ihe nkiri a na-enweta ihe nrite ma na-akpali ọtụtụ ndị na-aga mmemme ahụ.
== Isi mmalite ==
N'afọ 2006, AAC chepụtara atụmatụ maka imepụta mkpokọta mkpokọta aha, nke ga-abụ onye nnọchi anya ma na-achịkwa Ọkachamara Ihe owuwu na mba South Afrịka ma na-ahụ maka ọrụ nhazi na nhazi nke achọrọ iji webata mmemme mba mbụ.
Edebara aha otu ụlọ ọrụ anaghị akwụ ụgwọ n'afọ 2007 n'okpuru aha Nchịkọta ndị na-emepụta ihe nke mba '''South Afrịka''' (Reg.No. 2007/007763/08). <ref>{{Cite web|url=http://architects.org.za/more-about-the-collective|title=More about the Collective | architects' collective of south africa|accessdate=2011-04-08|archiveurl=https://web.archive.org/web/20110322072337/http://architects.org.za/more-about-the-collective|archivedate=2011-03-22}} Retrieved on 8 April 2011</ref> Ememme mbụ nwere ihe ngosi metụtara ya na Septemba afọ 2007 na Johannesburg, Cape Town na Durban.
Site na mmalite Mmemme ahụ nwetara kwadoro nkwado nke kansul maka Ọka ọrụ ụlọ, mba South Afrịkan, Ụlọ ọrụ ndị na-ese ụkpụrụ ụlọ nke ndí South Afrịkan na ọtụtụ ụkpụrụ ụlọ na ụlọ ọrụ. Nke a emeela ka ọ nwee ọganihu na uto ya. A na-eme mmemme ihe nkiri ndị na-ese ụkpụrụ ụlọ Afrịka ihe karịrị izu atọ na Johannesburg, Durban, Cape Town, Bloemfontein na Port Elizabeth, na-adịkarị n'etiti ọnwa Septemba na Ọktọba.
== Akụkọ ihe mere eme ==
Emere mmemme ihe nkiri mbụ nke Onye na-ese ụkpụrụ ụlọ nke Afrịka n'afọ (2007) na otuto, na nnukwu ụlọ ọrụ atọ dị na mba South Afrịka n'ọnwa Ọgọọst na ọnwa Septemba afọ 2007. Ihe ịga nke ọma nke Mmemme mbụ, na nkwado mmesapụ aka nke ndị nkwado, mere ka Mmemme afọ 2008 nwee ike ime n'obodo ise - Johannesburg, Durban, Cape Town, Bloemfontein na Port Elizabeth - na-eme ka ọ bụrụ ihe omume mba n'ezie.
N'ọnwa Septemba afọ 2009, akpọrọ Nchịkọta ndị na-emepụta ihe ka ọ bịa nabata Onye na-ese ụkpụrụ ụlọ nyocha ìhè nkiri nke Afrịka na nwata akwụkwọ Onye na-ese ụkpụrụ ụlọ Congress/Nzukọ echiche ndị Afrịka na Mahadum Pretoria. Ejiri mmemme ahụ wepụta ihe nkiri ndị meriri na asọmpi ihe nkiri ụmụ akwụkwọ Moving Spaces.
N'ihi nkwado a, a gakwuuru ndị mkpokọta ka ha webata obere mmemme n'aha ụlọ ọrụ ihe owuwu mpaghara. N'Ọktoba afọ 2009, Onye na-ese ụkpụrụ ụlọ nyocha ìhè nkiri nke Afrịka mere na Emume ncheta afọ iri ise nke John Moffat ụlọ akwụkwọ nke Onye na-ese ụkpụrụ ụlọ na Nhazi, na Mahadum nke Witwatersrand.
Afọ 2010 hụrụ ndị Nchịkọta ndị na-emepụta ihe na-akwado mmemme ihe nkiri nke atọ na nnukwu nnukwu. A kwadoro nyocha ọzọ na isi obodo ise ma gụnye ihe ngosi mbụ ọha na eze nke ihe nkiri ụmụ akwụkwọ Moving Spaces site n'afọ 2009 na 2010. N'akụkụ nlele ihe nkiri a gosipụtara foto kacha mma sitere na asọmpi foto Tripod.
Na mgbakwunye, n'oge Johannesburg ụkwụ ndị Nchịkọta ndị na-emepụta ihe kwadoro nyocha pụrụ iche na ụlọ ọrụ ụgbọ ala dịka akụkụ nke mmemme AZA2010. Ndị na-ese ụkpụrụ ụlọ na-aga n'ihu na-etowanye amara ya dị ka onye bụ isi n'ime ime ụlọ na obodo mmemme ihe nkiri.
== Edensibia ==
svcvkal7du0gvt8lq0sayn7nf7ehx81
Ememme Gani
0
54574
193186
2024-10-26T19:12:04Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1242000508|Gani Festival]]"
193186
wikitext
text/x-wiki
Gani Festival ma ọ bụ Sallar Gani na akara Hausa, bụ emume omenala a na-eme kwa afọ nke ndị isi anọ dị na Northern Nigeria na-eme ememe nke okpukpe Borno emirate, Hadejia emirate, Daura Emirate, na Gumel Emirate.[1] [2] Ememe a na-eme n'otu ụzọ ahụ dị ka Ememe Durbar nke Eid al-Fitr na Eid al'Adha. A na-eme emume a site na 12th nke Rabi'al-Awwal kwa afọ iji cheta nke Onye Amụma Muhammad. Emir na ndị kansụl ya na-agba ịnyịnya ndị e ji ihe ngosi mma gburugburu obodo ahụ. obodo na-eyi uwe iche n'ụbọchị a ma na-eme nri nri iji soro ndị na-eso na ndị enyi kerịta. A na-eme egwu egwu Hausa, abụdị na-eto onye Hel, na ịgba n'oge emee ahụ. Mgbe mgbe eze, eze la ihie n'obí eze ebe ọ ga-eso ndị kansụl ya akpa okwu gbasara okwu gbasara ihe gbasara nsogbu na eze. Emume a na-ụka uche ndị njem njem n'ihi na ọ na- dhee nke Hausas, Northern Nigeria na Africa.<ref>{{Cite web|title=Gani Durbar Festival Jigawa State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Jigawa/Gani-Durbar-Festival-Jigawa.html|accessdate=2022-12-16|work=www.nigeriagalleria.com}}</ref><ref>{{Cite web|title=Festivals & Games {{!}} Katsina State Government|url=https://www.katsinastate.gov.ng/about-katsina/festivals-games/|accessdate=2022-12-16|language=en-US|archivedate=2022-12-16|archiveurl=https://web.archive.org/web/20221216054740/https://www.katsinastate.gov.ng/about-katsina/festivals-games/}}</ref><ref>{{Cite web|author=Webmaster|date=2017-12-12|title=Sallar Gani: Daura’s biggest festival|url=https://dailytrust.com/sallar-gani-daura-s-biggest-festival/|accessdate=2022-12-16|work=Daily Trust|language=en-GB}}</ref>
== Ihe odide ==
<references />
1emt4z8eksmvqr6v451nh0ig3e20bjo
Mmemme Akwụkwọ Port Harcourt
0
54575
193187
2024-10-26T19:12:13Z
Celetex
13524
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1217701847|Port Harcourt Book Festival]]"
193187
wikitext
text/x-wiki
'''Mmemme akwụkwọ akwụkwọ Port Harcourt''' bụ mmemme agụmagụ kwa afọ na [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], [[Ȯra Rivers|Rivers Steeti]], [[Naijiria]], nke ndị otu akwụkwọ akụkọ Rainbow haziri na gọọmentị Rivers steeti kwadoro kemgbe afọ 2008. <ref>{{Cite web|title=Port Harcourt Book Festival - Events in Nigeria|url=https://trek.zone/en/nigeria/events/port-harcourt-book-festival|accessdate=4 May 2023|work=Trek Zone|language=en}}</ref> Mmemme '''Garden City Literary,''' <ref>{{Cite web|date=12 January 2013|title=Garden City Literary Festival 2012|url=https://www.vanguardngr.com/2013/01/garden-city-literary-festival-2012-2/|accessdate=8 March 2022|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref> nke a na-akpọ ugbu a dị ka akwụkwọ [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] bụ nke Gọvanọ Amaechi nke [[Ȯra Rivers|Rivers Steeti]] hiwere, <ref name="rainbowbookclub.org">{{Cite web|title=PortHarcourt Book Festival – Rainbow Book Club|url=https://rainbowbookclub.org/portharcourt-book-festival/|accessdate=31 July 2021|language=en-US}}</ref> <ref>{{Cite news|title=Art Stakeholder take a frenetic season of book festivals ends|work=The Guardian|url=https://guardian.ng/art/stakeholders-take-as-frenetic-season-of-book-festivals-ends/}}</ref> Ọtụtụ narị ndị na-agụ akwụkwọ na-enuga n'ime ogige ubi kwa afọ maka ụbọchị isii a. emume nke gunyere ihe ngosi akwukwo, ulo akwukwo ndi ode akwukwo, na ihe omume di iche iche. N'oge gara aga, Mmemme a na-abịa site n'aka ndị edemede a ma ama ma kwadoro ọtụtụ ndị a ma ama. <ref name="rainbowbookclub.org" />
== Akụkọ mmalite ==
Ememe a malitere dịka echiche nke Koko Kalango, onye chere na ọ bụ ụzọ isi kwalite ọnụọgụ njem nlegharị anya na ịkwalite mmata agụmagụ na obodo [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] na mpaghara ndị gbara ya gburugburu. <ref name="thenationonline">{{Cite news|author=Udoh|first=Uche|date=7 August 2013|title=Garden City Literary Festival now Port Harcourt Book Festival|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|publisher=Vintage Press Limited|url=https://thenationonlineng.net/garden-city-literary-festival-now-port-harcourt-book-festival/|accessdate=3 June 2014}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFUdoh2013">Udoh, Uche (7 August 2013). [https://thenationonlineng.net/garden-city-literary-festival-now-port-harcourt-book-festival/ "Garden City Literary Festival now Port Harcourt Book Festival"]. ''[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]''. [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]], [[Naijiria|Nigeria]]: Vintage Press Limited<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">3 June</span> 2014</span>.</cite></ref> Ezubere na mbụ maka 8 Septemba kwa afọ, iji kwekọọ n'ụbọchị [[Mba Ndị Dị n'Otu|United Nations]] ' [[Ụbọchị Ịgụ na Ịgụ Ihe Mba Nile|International Literacy Day]], mmemme a gara n'ihu na-agbasawanye ma bụrụkwa nke ọma n'ogo kemgbe mmalite ya. <ref name="thenationonline" />
== Isi ihe ==
=== 2008-2010 ===
Emebere mbipụta mmeghe ahụ dịka mmemme ụbọchị atọ n'abalị iri abụọ na anọ rue abalị iri abụọ na asaa nke ọnwa Septemba afọ 2008. A kpọrọ ya Ememme akwụkwọ akụkọ Ogige Obodo, ya na isiokwu ya dị ka "Ndị edemede enweghị oke". Ndị ọbịa pụrụ iche gụnyere [[Wole Soyinka]], [[Kofi Awoonor]] na [[Elechi Amadi]], tinyere ndị odee [[Okey Ndibe]], Kaine Agary na Petrina Crockford. <ref name="gclf 2008">{{Cite web|url=http://www.portharcourtbookfestival.com/index.php/phbf-2008|title=GCLF 2008|publisher=Portharcourtbookfestival.com|date=|accessdate=3 June 2014}}</ref>
Mmemme nke abụọ ("Naijiria: Afọ iri ise nke Post-Colonial Literature"), n'abalị iri abụo na atọ rue abalị iri abụọ na isii nke ọnwa Septemba afọ 2009, kwadoro ndị edemede Ngũgĩ wa Thiong'o, [[J. P. Clark|JP Clark]], [[Buchi Emecheta]], [[A. Igoni Barrett]], [[Sefi Atta]], Lindsay Barrett, [[Toni Kan]], [[Tara Fela-Durotoye|Fela Durotoye]], Tade Ipadeola, [[Jumoke Verissimo]], [[Abimbola Adelakun|Abimbola Adunni]], and [[Joy Isi Bewaji]] . Onye UK bụ Nana Ayebia Clarke haziri ya, yana ndị nnọchi anya ndị na-ewu akwụkwọ na British Council . Onye edemede bụ Ngugi wa Thiong'o gosipụtara okwu dị mkpa na mmemme ahụ nke akpọrọ ''asụsụ dị ka àkwà mmiri: Building Network megide Feudalism Feudalism na Darwinism'' . <ref name="gclf 2009">{{Cite web|url=http://www.portharcourtbookfestival.com/index.php/phbf-2009|title=GCLF 2009|publisher=Portharcourtbookfestival.com|date=|accessdate=3 June 2014}}</ref> Mmemme afọ 2010 hụrụ mgbanwe n'ọnwa ya mere na nke mbụ, dịka e mere n'etiti abalị asatọ na iri na otu n'ọnwa Disemba afọ 2010. Ihe karịrị mmadụ otu nde bịara mmemme ahụ n'afọ ahụ. <ref name="gclf 2010">{{Cite web|url=http://www.portharcourtbookfestival.com/index.php/phbf-2010|title=GCLF 2010|publisher=Portharcourtbookfestival.com|date=|accessdate=3 June 2014}}</ref>
=== 2011-2013 ===
N'afọ 2011, ihe omume ahụ laghachiri na oge mbụ ya, na-ewere ọnọdụ n'abalị iri na abụọ ruo abalị iri na asaa nke ọnwa Septemba afọ 2011. Isiokwu ya bụ "Akwụkwọ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị". Gọvanọ [[Rotimi Amaechi|Chibuike Amaechi]] na onye bụbu odeakwụkwọ ukwu Commonwealth [[Emeka Anyaoku|bụ Emeka Anyaoku]] mepere mmemme ahụ. Na nke mbụ n'akụkọ ihe mere eme ya, ọ were ụbọchị ise. Ndị ọzọ a ma ama bụ nwa [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]] bụ Dọkịnta Chidi Achebe — bụ onye kwuru okwu bụ isi—na onye ndọrọndọrọ Jesse Jackson . <ref name="tide newspaper">{{Cite news|url=http://www.thetidenewsonline.com/2011/09/11/as-2011-garden-city-literary-festival-begins/|title=As 2011 Garden City Literary Festival Begins|date=11 September 2011|work=[[The Tide (Nigeria)|The Tide]]|publisher=Rivers State Newspaper Corporation|accessdate=3 June 2014}}</ref> <ref name="gclf 2011">{{Cite web|url=http://rainbowbookclub.org/index.php?option=com_content&view=article&id=240%3Agarden-city-literary-festival-2011&catid=94%3Areports&Itemid=465|title=Rainbow Book Club - Garden City Literary Festival 2011|work=Rainbow Book Club|date=|accessdate=1 June 2014}}</ref> <ref name="Thisdaynews">{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/feasts-for-nigeria-s-literati/111670/|title=Feasts for Nigeria's Literati|publisher=Thisdaylive.com|date=18 March 2012|accessdate=3 June 2014}}</ref>
Mmemme akwụkwọ akụkọ Ogige nke ise, "Women in Literature", bugara n'ọnwa Ọctoba afọ 2012, wee mee site n'abalị nke iri na ise wee rue n'abalị nkè irí abụọ. The Rainbow Book Club họọrọ ụlọ nkwari onye isi obodo dị ka ebe mmemme. Ndị na-ede akwụkwọ ọbịa nke GCLF dị ka [[Véronique Tadjo]], Doreen Baingana, Elechi Amadi, [[Gabriel Okara]] na Prof. [[E. J. Alagoa|EJ Alagoa]] nọ ebe ahụ iji sonye. E nwekwara mmalite nke ''A Coat of Many Colors'', akwụkwọ nke Oriakụ Koko Kalango jikọtara ya na onyeisi oche [[Goodluck Jonathan]] na Gọvanọ Amaechi, bụ ndị ha abụọ nyere aka na okwu mmalite na mmalite ya. Ndị sonyekwaara otu ahụ bụ Gọvanọ Cross [[Ȯra Rivers|Rivers steeti]] HE [[Donald Duke]], [[Wole Soyinka]], na Oriakụ Ibim Semenitari. Ka ọ na-erule ngwụsị nke mmemme ahụ, e meghachiri obodo [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] ka ọ bụrụ isi obodo UNESCO World Book Capital maka afọ 2014. <ref name="vanguardngr.com">{{Cite web|author=|first=|title=Garden City Literary Festival 2012|url=http://www.vanguardngr.com/2013/01/garden-city-literary-festival-2012-2/|work=[[Vanguard (Nigeria)|Vanguard]]|date=13 January 2013|accessdate=1 June 2014}}</ref> N' Ọgọọst afọ 2013, Oriakụ Kalango mara ọkwa na a kpọgharịrị aha ya bụ mmemme Garden City Literary na mmemmé akwụkwọ Port Harcourt na-ekwu maka ihe kpatara na aha ọhụrụ ahụ ga-enye aka n'ebuli profaịlụ Port Harcourt dịka ebe ziri ezi maka ihe niile ederede. <ref name="thenationonline">{{Cite news|author=Udoh|first=Uche|date=7 August 2013|title=Garden City Literary Festival now Port Harcourt Book Festival|work=[[The Nation (Nigeria)|The Nation]]|publisher=Vintage Press Limited|url=https://thenationonlineng.net/garden-city-literary-festival-now-port-harcourt-book-festival/|accessdate=3 June 2014}}</ref>
=== 2014 ===
N'afọ 2014, ememme ahụ were ọnọdụ na [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] nke ọ bụ Nobel Laureate na Prọfesọ [[Wole Soyinka|Wole Soyinka bụ ndị kwuru okw mmalite]] . <ref>{{Cite web|title=Wole Soyinka {{!}} Biography, Plays, Books, & Facts {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/biography/Wole-Soyinka|accessdate=8 March 2022|work=www.britannica.com|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|date=17 March 2014|title=Port Harcourt World Book Capital 2014 events kick off April 22 {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/156887-port-harcourt-world-book-capital-2014-events-kick-april-22.html|accessdate=5 August 2021|language=en-GB}}</ref> Isiokwu mmemme a bụ "Akwụkwọ: Windows to World of Posibilities" <ref name="guardian.ng">{{Cite web|date=30 April 2015|title=Benefits of UNESCO World Book Capital as Port Harcourt reign ends|url=https://guardian.ng/features/benefits-of-unesco-world-book-capital-as-port-harcourt-reign-ends/|accessdate=5 August 2021|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> Ụfọdụ n'ime ihe ndị mere n'afọ 2014 gụnyere ngosi ihe nkiri egwu egwu nke akpọrọ "Along Came the Book" nke e nyere site nturuugo- Onye na-eme egwuregwu na-emeri bụ Bikiya Graham-Douglas na mgbakwunye na ya, e nwere ihe ngosi nke akwụkwọ a kpọrọ "Akwụkwọ nke Walking" nke bụ akụkọ ọha na eze na-ekpuchi ihe nkiri na ụda nke [[Ȯra Rivers|Rivers Steeti]] site n'aka ụmụaka dị iche iche bụ ndị a họpụtara n'ime ọchịchị ime obodo iri abụọ na atọ dị na mpaghara [[Ȯra Rivers|River Steeti]] . E ji nlezianya họrọ akwụkwọ iri na abụọ ka a ga-egosi na mmemme na 2014. Ụfọdụ n'ime akwụkwọ ndị ahụ gụnyere Arrow of God nke [[Chinụa Achebe|Chinua Achebe]] (Eprel), The Great Ponds nke Elechi Amadi (Mee), This Child Shall be Great nke [[Ellen Johnson Sirleaf|Ellen Shirleaf Johnson]] (Junnu), Ake nke [[Wole Soyinka]] (Julaị) na Echi nwụrụ ụnyaahụ site n'aka. Chimeka Garricks (Ogụstụ). <ref>{{Cite web|date=17 March 2014|title=Port Harcourt World Book Capital 2014 events kick off April 22 {{!}} Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/156887-port-harcourt-world-book-capital-2014-events-kick-april-22.html|accessdate=5 August 2021|language=en-GB}}</ref> Ọnọdụ isi obodo akwụkwọ ụwa mgbe niile na-eweta abamuru nye ụmụaka n'ihe gbasara imeziwanye ọgụgụ ha na omenala agụmagụ na nrubeisi maka nnabata ya na-atụle mgbe niile dabere na mmetụta nke klọb akwụkwọ n'akụkụ ọdịnala ịgụ akwụkwọ na mmemme agụmagụ na ọha. <ref>{{Cite web|author=Theirworld|date=5 August 2021|title=World Book Capital title set to benefit Nigerian children|url=https://theirworld.org/news/world-book-capital-title-set-to-benefit-nigerian-children|accessdate=5 August 2021|work=Theirworld|language=en}}</ref>
N'afọ 2014, ememme ahụ wetara nsọpụrụ na Sub-Sahara Afrika, mgbe obodo ahụ nwetara ikike ịnabata UNESCO World Book Capital. Alexandra, [[Egypt]], bụ obodo Afrika ọzọ a na-asọpụrụ. Mkparịta ụka gbasara ntọọrọ ụmụakwụkwọ Chibok narị abụọ na iri ise malitekwara n'aka onye nwetara ihe nrite Nobel, Prof. [[Wole Soyinka]] ya na Dọkịta Oby Ezekwesili nyere olu n'ịtọọrọ ihe karịrị ụmụakwụkwọ Chibok narị abụọ na iri ise na mpaghara ndịda ugwu nke Naijiria. <ref>{{Cite news|title=Stakeholders take as frenetic season of book festivals ends|work=The Guardian|url=https://guardian.ng/art/stakeholders-take-as-frenetic-season-of-book-festivals-ends/}}</ref> [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] nyefere ọkwa dị ka isi obodo akwụkwọ akụkọ ụwa nke UNESCO nye Incheon na ndịda Korea na Eprel 2015. <ref name="guardian.ng">{{Cite web|date=30 April 2015|title=Benefits of UNESCO World Book Capital as Port Harcourt reign ends|url=https://guardian.ng/features/benefits-of-unesco-world-book-capital-as-port-harcourt-reign-ends/|accessdate=5 August 2021|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] ghọrọ obodo Afrịka nke abụọ na obodo Sub-Saharan nke mbụ jigidere ọnọdụ a niile ekele maka ọgbakọ akwụkwọ Rainbow bụ onye kwadoro nnabata ụbọchị akwụkwọ kwa afọ nye UNESCO . [[Ugwu Ọcha|Port Harcourt]] ghọrọ obodo nke anọ akpọrọ UNESCO World Book Capital na-eso obodo ndị ọzọ dịka Madrid, Amsterdam, Beirut na ndị ọzọ. <ref>{{Cite web|date=11 July 2012|title=UNESCO: Nigerian city of Port Harcourt named 2014 World Book Capital|url=https://news.un.org/en/story/2012/07/415302-unesco-nigerian-city-port-harcourt-named-2014-world-book-capital|accessdate=5 August 2021|work=UN News|language=en}}</ref> Isi obodo akwụkwọ ụwa na-ejide ọnọdụ ahụ mgbe niile otu afọ ma malite na abalị iri abụo na atọ n' ọnwa Eprel nke afọ a họọrọ. <ref>{{Cite web|title=Port Harcourt named “World Book Capital 2014” {{!}} United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization|url=http://www.unesco.org/new/en/media-services/single-view/news/port_harcourt_named_world_book_capital_2014|accessdate=5 August 2021|work=www.unesco.org}}</ref>
'''<big>2015</big>'''
Ememe a kwụsịrị n'afọ 2015 n'ihi enweghị ego, nke a bụ n'ihi mgbanwe ọchịchị steeti ahụ, Gọọmenti [[Ȯra Rivers|Rivers steeti]] bụ ndị mmekọ a ma ama. Ndị nkatọ na ndị gụrụ akwụkwọ ekwuola na nke a bụ enweghị atụmatụ atụmatụ ewezuga isi mmalite ego ma ọ bụ okwu. <ref>{{Cite news|title=Art Stakeholders take as frenetic season of books ends|work=The Guardian|url=https://guardian.ng/art/stakeholders-take-as-frenetic-season-of-book-festivals-ends/}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist|30em}}
i8e0s0y3ceakxl0ej1n49vjf3lzxwpf
Ememe Durbar
0
54576
193194
2024-10-26T19:24:09Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1253403595|Durbar festival]]"
193194
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Durbar.jpg|thumb|Onye na-agba ịnyịnya na [[Kano]] Durbar (2006) ]]
[[Usòrò:Durbar_5.jpg|thumb|[[Bida]] Durbar (2001) ]]
[[Usòrò:The_Horse_men_of_the_Sahara.jpg|thumb|Ụmụ [[Katsina]] na-eji osisi eme ihe ngosi nke emume Durbar.]]
[[Usòrò:Durbarlafia.jpg|áká_ịkẹngạ|thumb|197x197px|Emume Durbar Of Lafia n'oge Salah emere 2022]]
Ememe Durbar bụ akara oge ochie nke Hausa kwa afọ; isi,fẹ na nke ụgbọ, nke a na-eme dị ka mkpa nke omenala Hausa nke Arewa (Northern Nigeria). Durbar ejela ejedebe ọtụtụ awụ ma ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ dị mkpa nke ukwu Hausa na omenala Hausa. Durbar bụ ndị dị nke mkpa emee nke Hausa, ọdịnala na okpukpe ihe mere eme na ndị Hausa bụ ndị a ma ama n'iche ihe mere eme dị ka ndị na-agba agba oge ochie na ndị agha nke Sahara na Sahel..
A na-eme Durbar n'ọtụtụ obodo ndị dị n'ebe ugwu nke mbụ, nke ajụjụ ndị Hausa Emirates dị ka Kano, Katsina, Lafia, Gombe, Akko Emirate, Sokoto, Zazzau, Bauchi, Bida [1] A na- Irẹme ahụ mee ihe iji gosi njedebe nke Ramadan ma na-adaba na emume Ndị njem nke Eid al-Adha na Eid al.Fitri. [2] [3] Ememme Kano Durbar bụ Ememme Ịnyịnya Obodo Kasị Mma nke Northern Nigeria (Arewa) nke na-egosi isi nke ike nke echiche nke Hausa. <ref>{{Cite web|date=2016-07-07|title=Emir of Kano, Sanusi II rides through Kano during Durbar festival|url=https://susafrica.com/2022/05/04/kano-durbar-festival-a-colorful-celebration-with-visual-extravaganza/|accessdate=2023-06-05|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-07-07|title=Emir of Kano, Sanusi II rides through Kano during Durbar festival|url=https://artsandculture.google.com/story/kano-durbar-festival-nigeria-s-most-spectacular-horseparade/tQLi5tQ-fjobJA|accessdate=2023-12-11|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
Ọ na-amalite site n'ekpere n'isi ụtụtụ, na-esote egwu na-acha-agha nke Emir na ndị na-agba egwu, ndị na-eti egwu, na ndị na'ịgba égbè. N'ememme Durbar, ndị ma na-aga ịsọpụrụ Emir ma, iguzosi ike n'ihe ha nye ndị eze ha dị iche iche..
Ememme a nhụjuanya na mberede nke iri na anọ na Kano, Emirate of Hausa Kingdom na obodo mgbasa na Northern Nigeria. Emume Kano durbar bụ emume ụbọchị anọ nke, ịgba egwu, na ígwè n'okporo ụzọ ámá.<ref>{{Cite web|title=Kano Durbar Festival: Nigeria's Most Spectacular Horseparade|url=https://artsandculture.google.com/story/kano-durbar-festival-nigeria-s-most-spectacular-horseparade/tQLi5tQ-fjobJA|accessdate=2 August 2021|work=Google Arts & Culture|language=en}}</ref>
== Okwu mmalite ==
Okwu Durbar sitere na Ndị Peshia ma iche ya na-emee nke na-egosi nke Queen Victoria dị ka Empress nke India na-achị na 1877. Mana ụmụ amaala Hausa na-eji okwu ahụ bụ "Hawan Sallah" ,Ị hụ ahụ - na Hawanገረ "Ugwu Eid", na-ezo aka n'ịgba ụgbọ ahụ.<ref>{{Cite web|date=5 September 2017|title=Northern Nigeria's cultural treasure|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/durbar-northern-nigerias-cultural-treasure/x466rf8|accessdate=22 July 2020|work=Pulse Nigeria|language=en-US}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ọkọ ndị ihe mere eme na-ekwu na "Hawan Daushe" (Ugwu Daushe) ka e webatara na Kano n'oge ndị Muhammadu Rumfa na 1400s. N'oge na mgbe Fulani Jihad nchebe, a na-eji ịnyịnya eme ihe n'agha iji chebe Emirate. A na-atụ anya na unit ọ dị elu ga-echebe Emirate site n'ịmepụta otu ndị agha.[1] Otu ugboro n'afọ, ndị agha ga-ezukọta maka macluumaadka agha iji iguzosi ike n'ihe nye onye na-achi ha, site n'igosi agha ha, ada maka agha, na iguzosi ike na ya.
Asọmpi Jahi bụ ihe dị n'etiti Durbar na ihe ikpeazụ nke Hawan Daushe na mmemme ahụ. Ọtụtụ ndị na-agba ịnyịnya n'ime eze ahụ na-agba ọsọ na eze ahụ, wee kwụsị na mberede mgbe ha na-abịakwute ya ma na-efegharị mma agha ma ọ bụ ọkọlọtọ ha tupu ha apụọ. Emir na ndị na-eso ya na-agafe ọtụtụ ebe obibi ezinụlọ ndị dị mkpa n'akụkọ ihe mere eme tupu ha alaghachi n'obí eze site na ọnụ ụzọ Kofar Kudu maka Jahi - ekele ndị na-agba ịnyịnya. Ndị na-eche obí eze nche na-aga n'ọnọdụ mgbe Jahi gasịrị ma gbaa ọtụtụ égbè n'ime ikuku, na-egosi njedebe nke Hawan Daushe Durbar.
Hawan Sallah - Festival Riding, Hawan Daushe, Hawan Nassarawa, na Hawan Doriya sochiri. Akụkụ kachasị adọrọ mmasị na nke na-adọrọ mmasị nke ememe Durbar bụ Hawan Daushe, nke gụnyekwara "Jahi", nke na-amasị ndị na-ekiri si n'akụkụ ụwa niile.
Hawan Daushe malitere dị ka Emir na ndị na-eso ya si na Gidan Rumfa - Obí Eze, gafere Kofar Kwaru gaa Babban Daki - obí Eze Nwanyị, ebe ọ na-asọpụrụ nne ya.
=== Oge ọchịchị ndị ọchịchị na-achị ===
Ndị ọzọ na-ekwu na ọ bụ ndị egwuregwu nke ndị na-achị ala ahụ na-eburu n'uche mere emume Durbar na ike.[1] Okwu Durbar sitere na Ndị Peshia ma iche ya na ndị ememe nke na-egosi nke Queen Victoria dị ka Empress nke India na-achị na 1877. Na Naijiria, ihe omume ndị ahụ bụ emee n'oge ahụ. E mere Durbar mbụ na 1911, emee ndị ọzọ e mere na 1924, 1925, 1948, 1960 na 1972. Ememe ndị nwere nsogbu ndị dị tupu ala ọzọ nke agha, ikike ndị na-achị ala ọzọ na emee nke ihe omume ndị dị mkpa na Northern Nigeria. <ref>{{Cite book|author=Augi|first=Abdullahi|title=The History and Performance of Durbar in Northern Nigeria|date=1978}}</ref>
=== Nnwere Onwe ===
Emume Durbar sere n'ụzọ ìhè na 2nd World Black and African Festival of Arts and Culture, mgbe ụfọdụ a maara dị ka Festac 77. ndị dị tupu ndị ahụ dị ka mkpa ụkwụ maka ndị agha na Ememe na tọrọ Ukwu Bornu na ememe nke "Hawan Sallah" na "Hawan Idi"
== Hụkwa ==
* Ememme na Naịjirịa
== Ihe odide ==
{{Reflist|30em}}
946aqgugn63pbahtdtnqkh9ntovorc0
N'ime Obodo (Mmemme ndị South Afrịka)
0
54577
193195
2024-10-26T19:48:11Z
Celetex
13524
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1220695380|In the City (South African festival)]]"
193195
wikitext
text/x-wiki
'''Na Obodo''' bụ [[South Africa|South Afrịka]], otu ụbọchị <ref name="VITC2013LineUp">{{Cite web|url=http://www.onesmallseed.com/2013/09/win-tickets-to-vodacom-in-the-city/|title=Win tickets to Vodacom in the City!|work=Onesmallseed.com}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.onesmallseed.com/2013/09/win-tickets-to-vodacom-in-the-city/ "Win tickets to Vodacom in the City!"]. </cite></ref> mmemme egwu na-eme kwa afọ na Johannesburg na Mary Fitzgerald Square .
== ndabere ==
Na Obodo malitere n'afọ 2012 site na ''Ahụmahụ Mkpụrụ'', otu ụlọ ọrụ na-ahụ maka ememme [[Cape Town]] ''Rocking The Daisies'' . Dị ka nke a, Mmemme abụọ a na-ekekọrịta ihe omume akụkọ kemgbe na mmalite Obodo n'afọ 2012 <ref name="BlocPartyRTDITC">{{Cite web|url=https://www.timeslive.co.za/entertainment/music/2012/07/12/bloc-party-to-headline-new-joburg-music-fest|title=TimesLIVE|work=Timeslive.co.za|accessdate=6 June 2023}}</ref> <ref name="DaisyVsCity2013">{{Cite web|url=http://www.clubbers4edm.co.za/rocking-the-daisies-vodacom-in-the-city-2013/#.UjddosbQnfI|title=Rocking the Daisies & Vodacom in the City 2013|work=Clubbers4edm.co.za|date=25 June 2013}}</ref> na mbipụta nke afọ mbụ kwadoro Bloc Party dị ka isi akụkọ mba ụwa. <ref name="RWRant">{{Cite web|url=http://rwrant.co.za/alt-j-confirmed-for-vodacom-in-the-city-and-rocking-the-daisies/|title=Alt-J Confirmed for Vodacom In the City and Rocking the Daisies {{!}} Running Wolf's Rant|work=Rwrant.co.za|archiveurl=https://web.archive.org/web/20130414081122/http://rwrant.co.za/alt-j-confirmed-for-vodacom-in-the-city-and-rocking-the-daisies/|archivedate=2013-04-14}}</ref> <ref name="BlocPartyJHB">{{Cite web|url=https://www.bizcommunity.com/Article/196/429/78354.html|title=Bloc Party are headline act at Joburg's In The City|work=Bizcommunity.com|accessdate=6 June 2023}}</ref> Na Obodo nke afọ 2012 a na-ewere ya dị ka nnukwu ihe ịga nke ọma ka ọ na-eresị tiketi ya niile. <ref name="RWRant" />
Ụlọ ọrụ mgbasa ozi mba South Afrịka bụ Vodacom <ref name="VodacomUnlimitedITC">{{Cite web|url=http://www.mio.co.za/article/time-for-vodacom-unlimited-in-the-city-2012-09-26|title=Time for Vodacom Unlimited in the City|accessdate=16 September 2013|archivedate=24 October 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131024003431/http://mio.co.za/article/time-for-vodacom-unlimited-in-the-city-2012-09-26}}</ref> na-akwado ma kwado mmemme a na-eme a na-akpọkarị " Vodacom N'ime obodo " <ref name="VodacomInTheCity">{{Cite web|url=http://www.vodacom.co.za/vitc2013/ITC|title=Vodacom in the City - in the City - in the City|archiveurl=https://archive.today/20130916202823/http://www.vodacom.co.za/vitc2013/ITC|archivedate=16 September 2013}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://archive.today/20130916202823/http://www.vodacom.co.za/vitc2013/ITC "Vodacom in the City - in the City - in the City"]. </cite></ref> na " ''Vodacom N'ime obodo Enweghị oke'' ". <ref name="VodacomUnlimitedInTheCity">{{Cite web|url=http://www.rodeoproductions.co.za/151826/834580/animation/vodacom-unlimited-in-the-city|title=Vodacom Unlimited | in the City|accessdate=16 September 2013|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140725141748/http://www.rodeoproductions.co.za/151826/834580/animation/vodacom-unlimited-in-the-city|archivedate=25 July 2014}}</ref>
== Mbipụta ndị gara aga ==
Tebụlụ na-esote na-egosi afọ, ụbọchị na ndị na-eme ihe ngosi nke mbipụta In The City nke afọ ọ bụla.
{| class="wikitable" style="text-align:center; font-size:95%;"
|+N'ime ihe nkiri obodo
! Afọ
! Ụbọchị
! Ọrụ Ndị Pụrụ Iche
! Ọbịa
|-
| '''2012'''
| Ọktoba 5
| Die Antwoord, Tumi featuring Yesterday's Pupil, DJ Yoda, Bloc Party
| 10000 <ref name="VodacomInTheCity">{{Cite web|url=http://www.vodacom.co.za/vitc2013/ITC|title=Vodacom in the City - in the City - in the City|archiveurl=https://archive.today/20130916202823/http://www.vodacom.co.za/vitc2013/ITC|archivedate=16 September 2013}}</ref>
|-
| '''2013'''
| Ọktoba 4 <ref name="VITC2013LineUp">{{Cite web|url=http://www.onesmallseed.com/2013/09/win-tickets-to-vodacom-in-the-city/|title=Win tickets to Vodacom in the City!|work=Onesmallseed.com}}</ref>
| Skunk Anansie, Alt-J, The Hives, Boys Noize <ref name="VITC2013LineUp" />
| ''TBC''
|-
|}
* Ịrụ Egwu
* Egwu South Africa
* RAMFest
* Fen na-agba agba
* [https://lakeumuzi.co.za/misty-waters-music-festival Mmiri Misty]
== Edensibia ==
b8zauh48258gddong1a0gx5o7i2ibxu
Ememme ọdịnala Atyap kwa afọ
0
54578
193196
2024-10-26T20:17:07Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1217202828|Ayet Atyap annual cultural festival]]"
193196
wikitext
text/x-wiki
Ayet Atyap Annual Cultural Festival (Tyap: Song A̠yet ma ọ bụ Swong A̠yet) bụ mmemme na emee Ndị Atyap nke Southern Kaduna, Middle Belt Nigeria na-eme. A na-eme ya iji webata oge ọrụ ugbo maka adọ dị n'etiti etiti Machị na etiti ma ndị otu nwoke, ndị na-agụ Aku bụ ndị mgbasa ozi n'ime òtù Abwoi. [1] [2][3] N'oge na-adịbeghị anya, a akwụkwọ ihe omume ahụ gaa na Disemba ma mee emume na akwụkwọ Agwatyap na Atak Njei, Zangon Kataf LGA, ndị Kaduna State.[4] dị ọbịa mkpa si n'ime na n' steeti na-akpa ya nke ọma, ndị ndị isi agha agha na omenala. <ref>{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/201003150894.html|title=Nigeria: Agric School Gets Autonomy in Kaduna|work=All Africa|publisher=Daily Champion (Lagos)|date=March 15, 2010|accessdate=September 22, 2020}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://dailytrust.com/peace-has-returned-to-zangon-kataf-community-leader|author=Musa|first=Ibraheem|title=Peace Has Returned To Zangon Kataf -Community Leader|publisher=Daily Trust|date=March 7, 2010|accessdate=September 22, 2020}}</ref>
== Ihe ngosi ==
<gallery widths="200px" heights="150px">
Usòrò:Atyap_hunters_marching_to_the_Magwatyap.jpg|Atyap hunters marching in the morning to the Agwatyap's palace during the Ayet Atyap Festival 2019 Edition.
Usòrò:Atyap_hunters_marching_to_the_Agwatyap's_palace.jpg|Atyap hunters en-route the Agwatyap's palace.
Usòrò:Atyap_hunters_at_the_Agwatyap's_palace,_Atak_Njei.jpg|Atyap hunters in the Agwatyap's palace.
Usòrò:Agwak_akat.jpg|Agwak Akat (Chief hunter).
Usòrò:Alan_awum.jpg|Alan Awum, Traditional medicine man.
Usòrò:Drummers_performing_before_the_Agwatyap.jpg|Drummers performing before the Agwatyap and other guests.
Usòrò:Atayep.jpg|Cultural artefacts display: Atayep.
</gallery>
== Hụkwa ==
* [[Ememme Afan]]
* Ememme na Naịjirịa
== Ihe odide ==
{{Reflist}}{{Commons category}}
noalmr5sc6pn01s3umniau3akx4p1pj
Aké Arts and Book Festival
0
54579
193197
2024-10-26T20:33:37Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1243353117|Aké Arts and Book Festival]]"
193197
wikitext
text/x-wiki
{{Reflist|colwidth=30em}}
The Aké Arts and Book Festival bụ ihe omume edemede na nka nke a na-eme kwa afọ na Naijiria. Ọ bụ Lola Shoneyin, onye edemede na onye na-ede uri Naijiria, akara ya na 2013 na Abeokuta. Ọ na- ndị edemede ọhụrụ na ndị a ma si n'ụdị ụwa niile, na isi ihe ọ na-achọ anya bụ ike, , na ime emume nke ndị edemede Africa, ndị na-ede uri, na ndị na- ese ihe. A kọwawo Ake Arts and Book Festival dị ka nnukwu mkpa kwa afọ nke ndị edemede, ndị nchịkọta akụkọ, ndị nkatọ, na ndị na-agụ akwụkwọ na kọntinent Afrịka.[1] Emume a nwere ebe nrụọrụ weebụ na magazin raara onwe ya nye, nke a maara dị ka Aké Review.Ake Nyochaa.
== Ntọala nke emume ahụ ==
Lola Shoneyin guzobere emume ahụ n'ihi na, dị ka ya si kwuo, ọ "chọrọ ebe ndị ụbụrụ na-aghọ nkọ na ndị na-eche echiche nwere ike ịbịakọta ma kwuo maka nsogbu Afrịka n'ala Afrịka".<ref>{{Cite web|url=http://www.mynewswatchtimesng.com/organise-annual-ake-arts-book-festival-lola-shoneyin/|title=Why I organise annual Ake Arts and Book Festival|author=Lola Shoneyin|date=9 January 2015|work=Newswatch Times|accessdate=4 May 2016|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160507115642/http://www.mynewswatchtimesng.com/organise-annual-ake-arts-book-festival-lola-shoneyin/|archivedate=7 May 2016}}</ref>
A na-akpọ emume ahụ aha Aké, obodo dị na Abeokuta, Ogun State, ebe a onye mbụ onye mbụ Nobel n'Africa na edemede, Wole Soyinka, na 1934.
== Mbipụta mbụ (2013) ==
E mere emume mbụ ahụ na Cultural Center na Kuto, Abeokuta, 19-24 Nọvemba 2013. ndepụta nke emume ahụ bụ "The Shadow of Memory". Otu n'ime ihe ndị dị mkpa bụ ihe omume ebe ndị Naijiria anọ na-eru apụta iri abụọ na otu nwere ikike iche onye nrite Nobel Wole Soyinka ndị nchọpụta ndụ ya.<ref>{{Cite web|url=http://www.thisdaylive.com/articles/is-this-africa-s-biggest-literary-festival-/165599/|title=Is This Africa's Biggest Literary Festival?|first=Solomon|author=Elusoji|date=1 December 2013|work=This Day|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140219131518/http://www.thisdaylive.com/articles/is-this-africa-s-biggest-literary-festival-/165599/|archivedate=19 February 2014}}</ref>
== Mbipụta nke abụọ (2014) ==
E mere emume nke abụọ site na 18 Nọvemba ruo 22 Nọvember 2014. Isiokwu ya bụ "Bridges and Pathways".<ref>{{Cite web|url=http://caineprize.blogspot.com.ng/2014/10/outstanding-line-up-at-nigerias-2014.html/|title=Outstanding line up at Nigeria's 2014 Ake Arts and Book Festival|date=29 October 2014|publisher=The Caine Prize|archiveurl=https://web.archive.org/web/20151112040057/http://caineprize.blogspot.com.ng/2014/10/outstanding-line-up-at-nigerias-2014.html|archivedate=12 November 2015}}</ref>
== Mbipụta nke atọ (2015) ==
<ref name="Vanguard">{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2015/12/resonating-tales-from-ake-festival/|title=Resonating tales from Ake Festival|first=Prisca Sam|author=Duru|date=3 December 2015|work=Vanguard Newspaper}}</ref>Emume 2015, nke isiokwu bụ "Engaging the Fringe", emere n'etiti 17 Nọvemba na 21 Nọvember nke awụ ahụ, ma nwee ihe ọmụmụ ndị edemede 80, ndị na-ese ihe na ndị na-eme ihe nkiri, ndị na-ekiri, na ndị ọrịa si gburugburu ụwa.[1] E mere emume mmeghe ahụ na 18 Nọvemba 2016, ma okwu sitere n'aka Gọvanọ ndị nke Ogun State Ibikunle Amosun, Onye isi anya European Union na-achọ na ECOWAS Michel Arion, yana Baji Nyam nke Marine Platforms.
Onye na-ede uri bụ Niyi Osundare, onye nọkwa n'ihu nke afã ahụ nke Aké Review. Ndị edemede ndị ọzọ a ma na emume ahụ Helon Habila, Binyavanga Waina, Mona Elthhawy, Chris Abani, Véronique Tadjo, Pierre Cherruau, E. C. Osondu, Taiye Selasi, Novuyo Rosa Tshuma, na Nnedi Okorafor.<ref>{{Cite web|url=http://www.premiumtimesng.com/arts-entertainment/artsbooks/193209-%E2%80%8Ewhy-we-are-organizing-ake-arts-festival-lola-shoneyin.html/|title=Why we are organizing Ake Arts Festival – Lola Shoneyin|first=Nehru|author=Odeh|date=15 November 2015|work=Premium Times}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://pulse.ng/events/arts-festival-ake-arts-and-book-festival-2015-id4339429.html/|title=Ake Arts And Book Festival 2015|date=9 November 2015|work=Pulse}}</ref>
== Mbipụta nke anọ (2016) ==
Isiokwu nke mbipụta 2016, nke emere na 15-19 Nọvemba, bụ "N'okpuru akpụkpọ a". Onye edemede Kenya bụ Ngugi wa Thiong'o duziri emume ahụ.
O ọtụtụ ihe ngosi nka, egwu Cultural Dysmorphia nke Ayobola Kekere-Ekun na Bits of Borno nke Fatima Abubakar. O Gamekwara egwuregwu, Iyalode nke Eti, nke Debo Oluwatuminu maka ihe nkiri ma duzie ya site na Moji Kareem na Femi Elufowoju Jr. mmiri ahụ sitere n'ike nso nke John Webster bụ The Duchess of Malfi . E see egwu egwu na Brymo, Adunni Nefretiti, na Falana na-eme n'elu ikpo okwu na ihe omume ahụ..
Ọ bụ Molara Wood dezi nkọwa nchọ nke afọ 2017, ya na onye isi nke ihe omume nke afụ ahụ Ama Ata Aidoo na-azụ ya. Ọ na-akpọ ọnụ atɔ: Diane Awerbuck gbara ọnụ ọgụgụ site na Geoff Ryman, Ama Ata Aidoo gbara asị nke Molara Wood, na Ayobami Adebayo gbara ọnụ. E igwe ọnụ a na-akwadoghị Jude Kelly, onye nduzi nka nke Southbank Centre nke London na onye ahụ Women of the World Festival (WOW).
== Ihe odide ==
lyorjjo7prb0wwt47i4omn0uz0l3q5j
Ememme Regatta nke Pategi
0
54580
193198
2024-10-26T20:56:00Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1174019095|Pategi Regatta Festival]]"
193198
wikitext
text/x-wiki
E akara Ememme Patigi Regatta na 1949 mana emere ya na 1952. Ọ bụ ihe omume ụgbọ mmiri Pategi Emirate na Naijiria na-egosi ụgbọ mmiri, azụ azụ na igwu mmiri. <ref>{{Cite book|author=Idrees|first=Aliyu Alhaji|url=https://books.google.com/books?id=BYouAQAAIAAJ|title=The Patigi Regatta Festival: its historical perspective since 1950|date=1998|publisher=Caltop Publications (Nigeria) Ltd.|isbn=978-978-31653-6-6|language=en}}</ref>
[[Usòrò:River_Patigi_01.jpg|thumb|Osimiri Pategi Emirate, emume ụgbọ mmiri, ragatta]]
[[Usòrò:River_Patigi_03.jpg|thumb|Ebe ụgbọ mmiri [[Patigi|Pategi]] ragatta jikọtara]]
[[Usòrò:River_Patigi_02.jpg|thumb]]
== Akụkọ ihe mere eme ==
A na-akwado mmemme ahụ n'akụkụ osimiri Niger dị na Patigi Beach nke tọrọ ntọala site n'aka onyeisi pategi councils Ahman Pategi na Etsu Umaru Bologi I na 1950. Ememme ahụ bụ mmalite, mkpa akụkọ ihe mere eme na njem nlegharị anya nke mbụ mere na 1952. Ihe omume a gụnyere ihe ngosi nke ndị bi na mmiri mmiri Niger, Kwara na Kogi, mmemme ahụ gụnyere ịgba ọsọ ụgbọ mmiri na Gbaradogi nke ọdịda anyanwụ osimiri..<ref>{{Cite web|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Kwara/Patigi-Regatta-Festival-Kwara.html|title=Patigi Regatta Festival, Festivals And Carnivals In Kwara State :: Nigeria Information & Guide|work=www.nigeriagalleria.com|accessdate=2020-03-24}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.worldcat.org/search?q=su:Festivals+Nigeria+Pategi.&qt=hot_subject|title=Results for 'su:Festivals Nigeria Pategi.' [WorldCat.org]|work=www.worldcat.org|language=en|accessdate=2020-03-24}}</ref><ref>{{Cite book|author=Idress|first=Aliyu Alhaji|url=https://trove.nla.gov.au/version/44514372|title=The Patigi Regatta Festival : its historical perspective since 1950|date=1998|publisher=Ibadan : Caltop Publications (Nigeria) Ltd|isbn=978-978-31653-6-6|language=English}}</ref>
N'afọ 1920, ndị bi n'ụdị ịhụnanya mmiri na osimiri biri ebe ahụ maka ihe dị iche iche otu n'ime ha ngosi osimiri dị ka ebe ofufe dị ka Gbafu nke Gazun na akara Pategi. Ụfọdụ n'ime ụgbọ mmiri n'oge ofufe na-agagharị ma n'etiti windo Osun na osimiri Naịl n'Ijipt, bụ ebe a na-eji ebe maka ofufe. nna nna osimiri ndịsị dị na obodo Nupe na nọrọ Kempe, osimiri Niger na Ndị Kaduna nke ndị enyi biri maka ezumike dị ka Muregi, Sunkuso, Sunlati, Nupeko na Pang Ellah na Niger, Kwara na Kogi nwere ike n'ụdị igbu igbu. azụ, ịba n'ime mmiri iji nwetara nnukwu azụ, njikọ aka na-ese na ụdị ịgba a maara dị ka Dubar na regatta omenala.
Nke a na-enyere aka iweta na imekọ ihe ọnụ n'etiti ndị Nupe na nke akara oriri na-eme ka mmanya doo anya. Ọtụtụ ndị bi ebe ahụ na-eji ụgbọ mmiri ahụ dị ka njem na regatta nke ike patigi na-etinye n'etiti ndị njem njem n'enweghị ka ebe ọdịnala, regatta Motel na Regatta Pavilion. N'ihi esemokwu nke ọtụtụ afụ ụfụ aka, na 2004 ike nke Kwara Abuakar Bukola Saraki premitii ọhụrụ na Regatta n'ihi ichefu na ịnwụ ihe omume ahụ na nke iche ya na mba ahụ.. <ref>{{Cite web|url=https://www.ilorin.info/fullnews.php?id=18702|title=Opinion: Reviving Patigi Regatta for tourist attraction. By Alhassan Aminu {{!}} Ilorin, Kwara News|work=www.ilorin.info|accessdate=2020-03-24}}</ref> <ref>{{Cite book|author=Idrees|first=Aliyu Alhaji|url=https://searchworks.stanford.edu/view/4100387|title=The Patigi Regatta Festival : its historical perspective since 1950 /|date=1998|publisher=Caltop Publications (Nigeria) Ltd.|isbn=978-978-31653-6-6|location=Ibadan}}</ref><ref>{{Cite journal|author=IDREES|first=Aliyu A.|date=1988|title=The Patigi Regatta Festival : Its Origin, Historical Significance and Tourism Prospects|journal=Présence Africaine|volume=147|issue=3|pages=63–70|doi=10.3917/presa.147.0063|issn=0032-7638}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Ȯra Kwara]]
9p4nbimng3qjhix5bijsesm4f8fppia
New Yam Festivals in Nigeria
0
54581
193199
2024-10-26T21:11:28Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1251719083|New Yam Festivals in Nigeria]]"
193199
wikitext
text/x-wiki
Yam bụ nri a na-eri n'Ebe Ọdịda onye Afrịka na mpaghara ndị ọzọ a na-hazi dị ka ihe kpatara na-eto kwa afọ ma ọ bụ nke na-eto eto. [1] [2] [2] [3] Ihe mmụta nke nta ka ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ dị mkpa, na-eme emume New Yam ma na-eme, na-eme ka a na-achọ June.
Iji ghọta emume New Yam nke ọma, anyị ga-ebu ụzọ ghọta ihe mere emume a ji eme emume ahụ na steeti, obodo na obodo ọ bụla na Naịjirịa.<ref>{{Cite web|title=New Yam Festival|url=https://encyclopedia2.thefreedictionary.com/New+Yam+Festival|accessdate=26 August 2021|work=TheFreeDictionary.com}}</ref>
N'ozo ihe mere eme, a na-ewere Yam dị ka otu n'ime ihe were ndị dị mkpa ma ọ bụ ndị nkuzi mkpa na-abụ ebe a na-akụ ya na steeti niile, onye ọ elala nọ n'obodo nwere ikike. nkwakọba ihe nke Yam ka masịrị n'etiti ndị na-agụ akwụkwọ n'obodo ahụ. A na-agụ Yam dị ka ihe ụmụaka nri nri. A na-akpọrọ ihe nke ọma na ụgbọ ma bụrụ otu n'ime nri ndị a dị njikere ka egosi mgbe nwoke na-achọ aka ike n'alụmdi na nso.[1] A na-emekarị emume a n'etiti Ndị Igbo n'ihi Echiche ime echiche dị iche iche gbara Yams gburugburu, dị ka ndị nna nna kwuru site na ndị gara n'ihu ruo taa.[2] Yams bụ ihe omume a na-akụ kwa afọ, ọ bụ ebe na a na-ewere ha mgbe ụfọdụ dị ka ihe mere na-adịgide n'ihi usoro ndụ ha. Ya mere. Ọzọkwa, a na-ekwu na ọ bụ ihe akụkọ iwu iri Yam ọhụrụ tupu emee ahụ n'ihi na ọ bụ ụzọ isi mee ka chi na ike nke owuwe ihe ubi na chi nke ụwa nwee obi ụtọ ma na-ekele ha maka owuwe. ihe omume bara nna. Site n'ime nke a, chi ga-enwe obi ụtọ ma weta owuwe ihe ubi ka mma n'oge ọhụrụ.<ref>{{Cite web|date=4 July 2021|title=Festival Ready? 7 Of The Best Nigerian Festivals|url=https://editor.guardian.ng/life/festival-ready-7-of-the-best-nigerian-festivals/|accessdate=27 August 2021|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
Na Benin, Naịjirịa, ọ bụ ihe ọma na akụkọ dị mkpirikpi banyere Ememme Yam Ọhụrụ dị ka emere na Benin ọtụtụ narị afọ gara aga ka dị: ROTH (1903: 76) kwuru banyere ndị a n'oge na-adịghị anya mgbe mbibi nke Alaeze Ukwu Benin gasịrị. Nke mbụ n'ime ndị a na-ekwu na emume a na-eme na mmalite nke owuwe ihe ubi yam, a na-enye eze ite ụrọ, nke nwere ala, na yam ochie (ya bụ, otu sitere na oge gara aga) nke ọ kụrụ n'ime ite ahụ. N'oge ịgba egwú na oriri na ọṅụṅụ na-esote, a na-eji ihe yiri ya dochie ite a, nke nwere yam ọhụrụ mepụtara nke ọma, nke a na-emesị nye ndị mmadụ, ikekwe dị ka ihe ịrịba ama nke ike anwansi nke eze n'elu ihe ọkụkụ. A na-ewere mmụba n'etiti tubers abụọ ahụ iji gosipụta oke owuwe ihe ubi nke a pụrụ ịtụ anya ya.<ref name="jstor">{{Cite web|url=https://www.jstor.org/stable/40457684?read-now=1&seq=2#page_scan_tab_contents|title=The New Yam Festivals of West Africa|accessdate=16 September 2023|language=en-US}}</ref>
== Ndị na-eme emume ==
* [[Ndị Ìgbò|Igbo]]<ref>{{Cite web|date=27 August 2021|title=It's New Yam Festival in Oba, Anambra|url=https://www.vanguardngr.com/2021/08/its-new-yam-festival-in-oba-anambra/|accessdate=30 August 2021|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=23 August 2021|title=New Yam Festival: The celebration of thanksgiving|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/new-yam-festival-the-celebration-of-thanksgiving/rvndwhb|accessdate=30 August 2021|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|title=Significance of New Yam Festival in Igbo Society of Nigeria - Igbo Union Finland|url=http://www.igbounionfinland.com/significance-of-new-yam-festival-in-igbo-society-of-nigeria|accessdate=30 August 2021|work=www.igbounionfinland.com}}</ref>
* [[Asụsụ Okpe (Southwestern Edo)|Okpe]] Kingdom Dị ka ọdịnala Opke si kwuo n'ihe dị ka elekere 6:30 nke ụtụtụ, ndị bi n'ala ahụ ma ndị India ma ndị na-abụghị ụmụ amaala gbakọtara n'obí nke Olopke nke Okpe iji sọpụrụ ya ma chọọ ya na ezinụlọ ya arịrịọ. <ref name=":0">{{Cite web|date=12 August 2018|title=Okpe Kingdom celebrates Wasigbeenile, New Yam festival|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/okpe-kingdom-celebrates-wasigbeenile-new-yam-festival/|accessdate=30 August 2021|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=12 August 2018|title=Okpe Kingdom celebrates Wasigbeenile, New Yam festival|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/okpe-kingdom-celebrates-wasigbeenile-new-yam-festival/|accessdate=19 August 2022|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> ọ na-amalite site na ọkwa ụbọchị 13 nye obodo ahụ dum mgbe mkparịta ụka dị n'etiti Eze na ndị isi ya. Nkwupụta ahụ ga-agafe n'elekere ise nke ụtụtụ n'ụbọchị nke iri na atọ. A na-akpọ emume ahụ Wasigbeenile, 'Ekele maka ilekọta m. <ref name="guardian.ng">{{Cite web|date=12 August 2018|title=Okpe Kingdom celebrates Wasigbeenile, New Yam festival|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/okpe-kingdom-celebrates-wasigbeenile-new-yam-festival/|accessdate=20 August 2022|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref> A machibidoro ndị bịara abịa na ndị inyom a mụrụ n'oge ahụ ka ha ghara ịga emume ahụ.<ref name="guardian.ng" /> Omenala ahụ malitere n'ụzọ iwu mgbe eze si n'ime ụlọ nke obí ya pụta na uwe ọcha ma sonyere onyeisi ya bụ ndị yi uwe ọcha niile.<ref name="guardian.ng" /> eze na-eduga ngagharị na ndị isi na-akụ ọkpọ ma na-agba egwú site n'obí eze gaa n'ámá obodo.<ref name="guardian.ng" /> Ngagharị ahụ na-ewe ihe dị ka nkeji iri itoolu iji rute n'ogige obodo ahụ ma na-ekpe ekpere ogologo maka ọdịmma nke ụmụaka niile nọ n'ala ahụ ma n'ụlọ ma na mba ofesi.<ref name="guardian.ng" /> ngagharị ahụ laghachiri n'obí eze maka "ememe iri yam". <ref name="guardian.ng" /> Ememe a bụ omenala ochie na ụzọ isi kelee Chineke maka ilekọta ndị mmadụ.<ref name="guardian.ng" />
* Nollywood New Yam Festival - Abuja
* Ife New Yam Festival. <ref>{{Cite web|author=Online|first=Tribune|date=6 August 2022|title=New Yam Festival 2022: Ooni of Ife, others celebrate at the palace (SEE VIDEO)|url=https://tribuneonlineng.com/new-yam-festival-2022-ooni-of-ife-others-celebrate-at-the-palace-see-video/|accessdate=20 August 2022|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> Owuwe ihe ubi nke New Yam na-emekarị n'oge July na August nke afọ ọ bụla.<ref>{{Cite web|author=Online|first=Tribune|date=6 August 2022|title=New Yam Festival 2022: Ooni of Ife, others celebrate at the palace (SEE VIDEO)|url=https://tribuneonlineng.com/new-yam-festival-2022-ooni-of-ife-others-celebrate-at-the-palace-see-video/|accessdate=20 August 2022|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref> Oni nke Ife Oba Adeye Enitan Ogunwusi <ref>{{Cite web|author=Online|first=Tribune|date=6 August 2022|title=New Yam Festival 2022: Ooni of Ife, others celebrate at the palace (SEE VIDEO)|url=https://tribuneonlineng.com/new-yam-festival-2022-ooni-of-ife-others-celebrate-at-the-palace-see-video/|accessdate=20 August 2022|work=Tribune Online|language=en-GB}}</ref>
* Obodo Ekinrin-Adde <ref>{{Cite web|date=15 July 2018|title=Ogidi's rich cultural heritage on show at New Yam Festival|url=https://guardian.ng/life/festival-ready-7-of-the-best-nigerian-festivals/|accessdate=30 August 2021|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
* Obodo Ogidi <ref>{{Cite web|date=15 July 2018|title=Ogidi's rich cultural heritage on show at New Yam Festival|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/ogidis-rich-cultural-heritage-on-show-at-new-yam-festival/|accessdate=30 August 2021|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Dailytrust News, Sports and Business, Politics {{!}} Dailytrust|url=https://dailytrust.com/|accessdate=30 August 2021|work=Daily Trust|language=en}}</ref>
== Obodo ==
Okpe bụ Obodo Edo na Akoko-Edo na steeti Edo. A mara obodo ahụ maka nnukwu emume nke emume yam ọhụrụ, nke a na-eme na Julaị ọla n'obodo ahụ. N'ihe dị ka ụbọchị iri na atọ maka emume ahụ, Olokpe (Eze) na ndị isi ya bụ ndị otu kọmitii maka emume a na-agwa ndị obodo ọhụrụ mmelite ma ọ bụ ọgwụgwọ na emume ahụ. Mgbe nke a ọma, Eze ahụ ike ekele ya n'alaeze ahụ dum site na ụgbọ égbè nke ndị mmadụ na-anụ n'ebe dị anya na nso. Ụda ndị ahụ bu ozi 'Wasigbeenile', nke ọma, 'ekele unu niile maka ilekọta m nke ọma n'afọ a na-agafe agafe". Ndị mmadụ na-eji okwu a ekele onwe ha n'ụbọchị niile..<ref>{{Cite web|date=12 August 2018|title=Okpe Kingdom celebrates Wasigbeenile, New Yam festival|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/okpe-kingdom-celebrates-wasigbeenile-new-yam-festival/|accessdate=28 February 2022|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
N'ụbọchị mbụ nke emume ahụ, ndị mmadụ na-eleta obí eze na ndị nna dị ka anụ ndị dị iche iche, ewu tubers yam wdg dị ka akara akara ngosi maka ocheeze eze. N'ụbọchị ahụ, Eze na ndị isi ya na-elu n'obí eze na-eyi uwe ọcha. Ha gara Ebe Nsọ aanọ (nke a na-akpọ ebe ndị nna) iji nye ekpere na-achọ maka owuwe ihe ubi ka mma na awụ ndị na-amị amị. Ememe ahụ gara n'ihu mgbe e gosiri n'ọma aha obodo ahụ na okwu iji dozie nsogbu obodo nke Olokpe nyere yana ndị ọbịa ndị ọzọ na ndị a ma si n'obodo ahụ..
=== Nollywood New Yam Festival - Abuja ===
Abuja, isi obodo nta, dị n'etiti Naijiria. [1] N'oge emume ọhụrụ ya, nke a na-eme emume Igbo, a na-ekwu na yam bụ otu n'ime ụzọ isi akụ na-ama mmadụ. N'oge emume ahụ, a na-enye ndị mmadụ ụdị yam dị iche iche na ofe dị iche iche iji mee emume.[2][3] Ihe a ma ama n'etiti emume a na isi obodo Federal bụ Nollywood New Yam Festival & Awards kwa afọ, nke a na-akpọzi Nollywood Cultural Heritage Festival ma ugbu a na akara ya nke iri na abụọ maka Nọvemba, 2024.
=== Ekinrin-Adde ===
Obodo Ekinrin-Adde dị na North egwuregwu Nigeria, Kogi Steeti kpọmkwem.<ref>{{Cite web|title=Ekinrin-Adde {{!}} Nigeria|url=https://guardian.ng/life/festival-ready-7-of-the-best-nigerian-festivals/|work=Encyclopedia Britannica|date=4 July 2021|language=en}}</ref>
=== Ikere Ekiti ===
Obodo Ikere dị na Ekiti Steeti, South western Nigeria . [1] ebe a na-eme emume yam kwa afọ.[2] A na-akpọ emume ahụ Odun Ijesu n'asụsụ Yoruba (emume iri yam) ma a na-eme ya iji kelee orisha maka uto nke ala na maka ikpu egwu ha n'oge osisi gara aga. Emume a na-egosi ngosi ka a na-akpa ndị na-agụabụ na ndị na-agba na ekpere maka Ogoga, Eze nke obodo ahụ, onye a mara dị ka onye na-egosi ezi ihu ọma maka Ikere, iji nwee ogologo ụdị maka obodo ahụ ịhụ ka ukwuu.[3] A na-eme ọtụtụ ihe omume mmegharị nta, ịgba égbè na mgbochi nke okpueze niile Oba yi. Oba na-eyi uwe omenala a mara ka Aso Oke na okpueze ọcha ya mgbe a na-eji beads dị iche iche iche Oloris (ndị na-enye Eze) mma ma ha na-agba egwu n'ihu Eze. <ref>{{Cite web|date=13 September 2016|title=Ekiti community aglow at Yam Festival|url=https://thenationonlineng.net/ekiti-community-aglow-yam-festival/|accessdate=31 August 2021|work=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=25 August 2016|title=Ikere-Ekiti agog for New Yam festival|url=https://www.vanguardngr.com/2016/08/ikere-ekiti-agog-new-yam-festival/|accessdate=31 August 2021|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
Obodo Ogidi dị na Ijumu, mpaghara ime obodo nke Kogi Steeti. A maara obodo ahụ maka ikwu na iwu nke nkume ụmụ amaala. A maara obodo ahụ nke ọma maka ihe mmetụta ya, yam. Na Ogidi, a na-ewere yam dị ka osisi ọrụ ebube nke na-egosi ya mere oge owuwe ihe ubi nke ọma na-egosi na osisi ndị ọzọ ga-eto eto. Ihe ndị a niile na-ejedebe na eme kwa afọ nke Ogidi new yam festival. [1] Dị ka ndị Ogidi si kwuo, a na-eme emume yam ọhụrụ iji nye ekele nye Chineke onye na-enye nwa na ike. A na-eme ya na ụbọchị ogidi-Ela nke bụ ụbọchị ọdịnala nke ala ahụ, nke na-amalite ụbọchị ole na ole na izu. Ìgwè ịgba dị dị iche iche na-agagharị n'obodo ahụ na ndị na-ahụ nta na- ịgba égbè iji mee ka a mara ego ndị ahụ na obodo ahụ. A na-eme emume a maka otu izu na ọtụtụ ihe omume dịka mmemme, ngozi nke yam ọhụrụ, inwe ego na onyẹ. Ihe omume ndị ọzọ bụ egwuregwu n'efu, egwuregwu ọhụrụ, ọrụ Jumat, njem gaa n'ugwu Oroke Oda na ọkụ ọkụ. Ememme a mara mma na- nyịn ndị njem si n'obodo na steeti ndị gbara gburugburu dịka Edo, Ekiti, Osun, Lagos wdg. Ememme ahụ na-amalite site na ndị obodo na-aga n'ihu na obodo Ogidi ebe ego ahụ na'eme ahụ. A na-eji ejiji mara mma nke na-eme ka gburugburu ebe obibi na-ahụ anya. Ememme ahụ ahụ kpamkpam mgbe Eze, Rabiu Oladimeji Sule (Ologidi nke ala Ogidi), rutere ebe ahụ. Akọnọ ya na-iche ọdịdị iche ka mdị ahụ ji obi ụtọ na-ebuli olu ha. Mgbe ndị Ologidi rutere, a na-ekwe ka mdị dị iche iche nkenyere ndị Olokoro / Olu-Otun-nji na mbụ mgbe ahụ Orotas na ndị ọzọ sochiri. Mgbe mmị ahụ asị, onye ọ àlà n'ebe ahụ na-esochi iji kwanyere ha nche.[2][3] Ọzọkwa, ihe ngosi Masquerade na-ewere ọnọdụ site na Igbabolelimin masquerade (masquerade sitere na ụwa ike), Egungun Oniye (masquerad na ábụ́bà), Igunnuko masquerade, Agbo Olode masquerade. [1] A na-ekerịta nri dị iche iche n'oge ahụ ka ndị mmadụ wee jide na-arụsi ọrụ ike ma na-adị ndụ..<ref>{{Cite web|date=7 July 2019|title=Ogidi Day: Using culture as vehicle for development|url=https://guardian.ng/sunday-magazine/ogidi-day-using-culture-as-vehicle-for-development/|accessdate=31 August 2021|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}
Also, the festival consists of Award giving section where certain people are presented awards due to their personality and impact in the community.</ref>
Ndị Igbo a mụrụ dị ka ndị Ibo sitere n'akpịrị ndị edemede nke mbụ. Ha bụ otu n'ime ndị isi na Naijiria na-eme emume yam ọhụrụ. Ha na-eme emume ahụ na ibu owuwe ihe ubi ọ ble nke yam ọhụrụ (Iri ji) ma ọ bụ Onwa Asaa (na nke asaa). LED nke emume a bụ ikele Chineke maka owuwe ihe ubi bara iche maka Yams na ọ dịghị onye a na-atụ anya na ọ ga-enwe ike nke yam ọhụrụ tupu emume ahụ ebe a na-ewere ya dị ka ihe akụkọ iwu. [1] Ememe a dị ezigbo mkpa nye ndị ibos ma na-eme ya kwa afọ. Emume a na-eje ozi dị ka oge ebe ndị obodo ahụ na-a nwere n' mgba iji onwe ha na ndị ha na-ama n'anya ma nwee obi ụtọ ọnụ..<ref>{{Cite web|date=23 August 2017|title=New Yam: A phenomenal festival in Igboland|url=https://www.vanguardngr.com/2017/08/new-yam-phenomenal-festival-igboland/|accessdate=31 August 2021|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=23 August 2021|title=New Yam Festival: The celebration of thanksgiving|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/new-yam-festival-the-celebration-of-thanksgiving/rvndwhb|accessdate=31 August 2021|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
== Ihe odide ==
<references />
[[Òtù:Igbo cuisine]]
5dp3jlwe397gxcw49yi24dq5fivyfiu
Yolanda Caballero
0
54582
193200
2024-10-26T22:28:31Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1213111037|Yolanda Caballero]]"
193200
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Yolanda Beatriz Caballero Pérez''' (amuru Maachị 9, 1982) bu onye oso ogologo si [[Colombia]] . Ihe kacha mma ya nke awa 2:26:17 maka marathon (nke edobere na Marathon Boston ) bụ nke onye na-agba ọsọ South America kacha ọsọ. Ọkara marathon ya kacha mma nke elekere 1:10:30 bụkwa ndekọ South America .
Ọ malitere dị ka onye na-agba ọsọ steeplechase, na-ewere ọla nchara na 2005 South America Championship, mana ọ gara n'ihu na agbụrụ dị anya. Ọ bụ onye mmeri nke Central America na Caribbean Games na 2010 na 10,000 mita, ma bụrụ onye nrite ọla na mmemme ahụ na 2011 Pan American Games . Ọ nọchitere anya Colombia na marathon na 2012 Summer Olympics .
== Ọrụ ==
Ihe nrite izizi Caballero bịara na asọmpi egwuregwu South America nke 2005 nke emere na Cali, ebe ọ bụ onye mmeri ọla na steeplechase. O kwughachiri ihe ahụ n'egwuregwu Bolivarian 2005 . Ọ dịghị mgbe ọ sonye na asọmpi mba ụwa site na 2006 ruo 2009 wee pụtaghachi na 2010, na-elekwasị anya n'ọsọ ndị dị anya. Ọ meriri 5000 m na mita 10,000 okpukpu abụọ na asọmpi Colombia na 2010. Ọ meriri 5000 m ọla na asọmpi Ibero-American nke 2010 nke nwere ọsọ kacha mma nkeonwe nke nkeji 15:50.18. Dị ka onye mmeri mba, ọ nọchitere anya Colombia na ihe omume egwu dị anya na 2010 Central America na Caribbean Games . Ọ ghọrọ onye mmeri egwuregwu CAC na 10,000 m ma buliri ya na nrite ọla ọcha na 5000 m mgbe a chụpụrụ [[Rachael Marchand]] . Ọ malitere ịsọ mpi na mmemme ịgba ọsọ n'okporo ụzọ na njedebe nke afọ, na-etinye nke abụọ na ọkara marathon Medellín jiri ọsọ nke 73:18 nkeji (ndekọ Colombia) wee merie Bogotá 12K. <ref name="Tilas" />
Ihe nrite izizi Caballero bịara na asọmpi egwuregwu South America nke 2005 nke emere na Cali, ebe ọ bụ onye mmeri ọla na steeplechase. O kwughachiri ihe ahụ n'egwuregwu Bolivarian 2005 . Ọ dịghị mgbe ọ sonye na asọmpi mba ụwa site na 2006 ruo 2009 wee pụtaghachi na 2010, na-elekwasị anya n'ọsọ ndị dị anya. Ọ meriri 5000 m na mita 10,000 okpukpu abụọ na asọmpi Colombia na 2010. Ọ meriri 5000 m ọla na asọmpi Ibero-American nke 2010 nke nwere ọsọ kacha mma nkeonwe nke nkeji 15:50.18. Dị ka onye mmeri mba, ọ nọchitere anya Colombia na ihe omume egwu dị anya na 2010 Central America na Caribbean Games . Ọ ghọrọ onye mmeri egwuregwu CAC na 10,000 m ma buliri ya na nrite ọla ọcha na 5000 m mgbe a chụpụrụ [[Rachael Marchand]] . Ọ malitere ịsọ mpi na mmemme ịgba ọsọ n'okporo ụzọ na njedebe nke afọ, na-etinye nke abụọ na ọkara marathon Medellín jiri ọsọ nke 73:18 nkeji (ndekọ Colombia) wee merie Bogotá 12K. <ref name="Tilas" />
Caballero mere mpụta mbụ ya n'ebe dị anya marathon na Marathon Boston nke afọ 2011 wee mechaa n'ebe asatọ na oge nke 2:26:17 awa. Nke a bụ ndekọ South America na-akwadoghị (usoro ahụ dị ala) wee nweta nhọrọ ya maka ihe omume ahụ na 2012 Summer Olympics . Ọ gbara ọsọ ọkara marathon kacha nke nkeji 72:35 iji were nke asaa na Rock 'n' Roll Philadelphia Half Marathon . Ngosipụta na egwuregwu Pan American nke 2011 hụrụ ka ọ na-abawanye nrite egwu ya, ka ọ debere nke atọ na 10,000. m ma jikwaa nke isii na 5000 m. Ọ gbara ọsọ na 2012 New York Half Marathon, ma gụchara 26th na nnukwu caliber ubi. Ọ banyere marathon na 2012 London Olympics, ma ọ kwụsịrị n'ọsọ.
Caballero malitere 2013 na ndekọ South America na-agba ọsọ na NYC Half Marathon, na-emecha anya na 1: 10: 30 awa iji buru ebe nke asaa.
== Mmezu ==
{|{{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{COL}}
|-
|rowspan=2|2004
|rowspan=2|[[2004 South American Under-23 Championships in Athletics|South American U23 Championships]]
|rowspan=2|[[Barquisimeto]], [[Venezuela]]
|bgcolor="cc9966"|3rd
|1500m
|[[2004 South American Under-23 Championships in Athletics – Results#1500 meters 2|4:37.62]]
|-
|bgcolor=silver|2nd
|3000m steeplechase
|[[2004 South American Under-23 Championships in Athletics – Results#3000 meters steeplechase 2|10:24.09]]
|-
|2005
|[[Athletics at the 2005 Bolivarian Games|Bolivarian Games]]
|[[Armenia, Quindío|Armenia]], [[Colombia]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|3000 m steeplechase
|[[Athletics at the 2005 Bolivarian Games – Results#3000 meters steeplechase 2|10:51.85]] '''A'''
|}
== Ntụaka ==
onye na-agba ọsọ steeplechase, na-ewere ọla nchara na 2005 South America Championship, mana ọ gara n'ihu na agbụrụ dị anya. Ọ bụ onye mmeri nke Central America na Caribbean Games na 2010 na 10,000 mita, ma bụrụ onye nrite ọla na mmemme ahụ na 2011 Pan American Games . Ọ nọchitere anya Colombia na marathon na 2012 Summer Olympics .{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
f7ai9bkknghsc24vwtzfnt3b8yekvkw
193201
193200
2024-10-26T22:28:50Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193201
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Yolanda Beatriz Caballero Pérez''' (amuru Maachị 9, 1982) bu onye oso ogologo si [[Colombia]] . Ihe kacha mma ya nke awa 2:26:17 maka marathon (nke edobere na Marathon Boston ) bụ nke onye na-agba ọsọ South America kacha ọsọ. Ọkara marathon ya kacha mma nke elekere 1:10:30 bụkwa ndekọ South America .
Ọ malitere dị ka onye na-agba ọsọ steeplechase, na-ewere ọla nchara na 2005 South America Championship, mana ọ gara n'ihu na agbụrụ dị anya. Ọ bụ onye mmeri nke Central America na Caribbean Games na 2010 na 10,000 mita, ma bụrụ onye nrite ọla na mmemme ahụ na 2011 Pan American Games . Ọ nọchitere anya Colombia na marathon na 2012 Summer Olympics .
== Ọrụ ==
Ihe nrite izizi Caballero bịara na asọmpi egwuregwu South America nke 2005 nke emere na Cali, ebe ọ bụ onye mmeri ọla na steeplechase. O kwughachiri ihe ahụ n'egwuregwu Bolivarian 2005 . Ọ dịghị mgbe ọ sonye na asọmpi mba ụwa site na 2006 ruo 2009 wee pụtaghachi na 2010, na-elekwasị anya n'ọsọ ndị dị anya. Ọ meriri 5000 m na mita 10,000 okpukpu abụọ na asọmpi Colombia na 2010. Ọ meriri 5000 m ọla na asọmpi Ibero-American nke 2010 nke nwere ọsọ kacha mma nkeonwe nke nkeji 15:50.18. Dị ka onye mmeri mba, ọ nọchitere anya Colombia na ihe omume egwu dị anya na 2010 Central America na Caribbean Games . Ọ ghọrọ onye mmeri egwuregwu CAC na 10,000 m ma buliri ya na nrite ọla ọcha na 5000 m mgbe a chụpụrụ [[Rachael Marchand]] . Ọ malitere ịsọ mpi na mmemme ịgba ọsọ n'okporo ụzọ na njedebe nke afọ, na-etinye nke abụọ na ọkara marathon Medellín jiri ọsọ nke 73:18 nkeji (ndekọ Colombia) wee merie Bogotá 12K. <ref name="Tilas" />
Ihe nrite izizi Caballero bịara na asọmpi egwuregwu South America nke 2005 nke emere na Cali, ebe ọ bụ onye mmeri ọla na steeplechase. O kwughachiri ihe ahụ n'egwuregwu Bolivarian 2005 . Ọ dịghị mgbe ọ sonye na asọmpi mba ụwa site na 2006 ruo 2009 wee pụtaghachi na 2010, na-elekwasị anya n'ọsọ ndị dị anya. Ọ meriri 5000 m na mita 10,000 okpukpu abụọ na asọmpi Colombia na 2010. Ọ meriri 5000 m ọla na asọmpi Ibero-American nke 2010 nke nwere ọsọ kacha mma nkeonwe nke nkeji 15:50.18. Dị ka onye mmeri mba, ọ nọchitere anya Colombia na ihe omume egwu dị anya na 2010 Central America na Caribbean Games . Ọ ghọrọ onye mmeri egwuregwu CAC na 10,000 m ma buliri ya na nrite ọla ọcha na 5000 m mgbe a chụpụrụ [[Rachael Marchand]] . Ọ malitere ịsọ mpi na mmemme ịgba ọsọ n'okporo ụzọ na njedebe nke afọ, na-etinye nke abụọ na ọkara marathon Medellín jiri ọsọ nke 73:18 nkeji (ndekọ Colombia) wee merie Bogotá 12K. <ref name="Tilas" />
Caballero mere mpụta mbụ ya n'ebe dị anya marathon na Marathon Boston nke afọ 2011 wee mechaa n'ebe asatọ na oge nke 2:26:17 awa. Nke a bụ ndekọ South America na-akwadoghị (usoro ahụ dị ala) wee nweta nhọrọ ya maka ihe omume ahụ na 2012 Summer Olympics . Ọ gbara ọsọ ọkara marathon kacha nke nkeji 72:35 iji were nke asaa na Rock 'n' Roll Philadelphia Half Marathon . Ngosipụta na egwuregwu Pan American nke 2011 hụrụ ka ọ na-abawanye nrite egwu ya, ka ọ debere nke atọ na 10,000. m ma jikwaa nke isii na 5000 m. Ọ gbara ọsọ na 2012 New York Half Marathon, ma gụchara 26th na nnukwu caliber ubi. Ọ banyere marathon na 2012 London Olympics, ma ọ kwụsịrị n'ọsọ.
Caballero malitere 2013 na ndekọ South America na-agba ọsọ na NYC Half Marathon, na-emecha anya na 1: 10: 30 awa iji buru ebe nke asaa.
== Mmezu ==
{|{{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!colspan="6"|Representing {{COL}}
|-
|rowspan=2|2004
|rowspan=2|[[2004 South American Under-23 Championships in Athletics|South American U23 Championships]]
|rowspan=2|[[Barquisimeto]], [[Venezuela]]
|bgcolor="cc9966"|3rd
|1500m
|[[2004 South American Under-23 Championships in Athletics – Results#1500 meters 2|4:37.62]]
|-
|bgcolor=silver|2nd
|3000m steeplechase
|[[2004 South American Under-23 Championships in Athletics – Results#3000 meters steeplechase 2|10:24.09]]
|-
|2005
|[[Athletics at the 2005 Bolivarian Games|Bolivarian Games]]
|[[Armenia, Quindío|Armenia]], [[Colombia]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|3000 m steeplechase
|[[Athletics at the 2005 Bolivarian Games – Results#3000 meters steeplechase 2|10:51.85]] '''A'''
|}
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
7apri8ovpzu8d3xudrtlazxad0kquut
Karoline Bjerkeli Grøvdal
0
54583
193202
2024-10-26T22:31:45Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1252071650|Karoline Bjerkeli Grøvdal]]"
193202
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Karoline Bjerkeli Grøvdal''' (amụrụ 14 June 1990) bụ onye na-agba ọsọ n'etiti Norway, ogologo anya na steeplechase . Ọ bụ onye mmeri ọla edo nke European Championship na ọkara marathon, onye nrite ọla ọcha na mita 5000 na onye nrite ọla na mita 10,000 na mita 3000 steeplechase . Grøvdal bụ onye Olympia oge anọ ma nọchite anya Norway na [[Egwuregwu Olympic|egwuregwu]] 2012, 2016, 2020 na 2024 .
Grøvdal meriri ihe nrite ọla edo na ọkara marathon na nrite ọlaọcha na 5000 mita na asọmpi European 2024, na ọla ọla na 10,000 mita na asọmpi European 2016 na 3000 mita steeplechase na asọmpi European 2018 . O nwetala nrite iri n'otu n'otu, gụnyere ọla edo anọ, na asọmpi European Cross Country, ndekọ na-enweghị atụ nke nwanyị na-eme egwuregwu n'akụkọ ihe mere eme. <ref>{{Cite web|author=Mills|first=Steven|date=2022-12-08|title=Preview {{!}} Reigning champion Grøvdal renews rivalry with Can and Klosterhalfen in La Mandria Park|url=https://www.european-athletics.com/news/preview-reigning-champion-grovdal-renews-rivalry-with-can-and-klosterhalfen-in-la-mandria-park-|accessdate=2022-12-08|work=[[European Athletics]]|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Minshull|first=Phil|date=2022-12-11|title=Report {{!}} Grøvdal shows her technical strength to retain her title|url=https://www.european-athletics.com/news/report-grovdal-shows-her-technical-strength-to-retain-her-title|accessdate=2022-12-11|work=[[European Athletics]]|language=en}}</ref>
Grøvdal meriri nrite ọla n'afọ 2000<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwKw">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>m steeplechase na asọmpi ndị ntorobịa ụwa nke 2007 na nrite ọla edo na 3000 m steeplechase na 2007 European Junior Championship . Na 2009 European Junior Championship, ọ meriri ihe nrite ọla edo na 5000 m na 3000 m steeplechase. Ọ na-ejide ndekọ Norwegian anọ ( Otu mile, ime ụlọ [[3000 mita|3000 m]], 5000 m, 3000 m steeplechase) gbakwunyere abụọ kacha mma ( 2000<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwOQ">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>m, 2000 m steeplechase). Ọ nwetala utu aha isi mba iri na asatọ n'otu n'otu.
== Ọrụ ==
Karoline Grøvdal nwetara ahụmahụ mbụ nke mba ụwa dị ka onye dị afọ 16 na June 2006, na-emeri 3000<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwQQ">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>m steeplechase agbụrụ na European Cup nke abụọ e mere na Banská Bystrica, Slovakia. N'August n'afọ ahụ, ọ debere nke ise na ihe omume na World Under-20 Championships, na December, o ji akara ọlaọcha maka U20 agbụrụ na European Cross Country Championships .
Na June 2007, ka 16, Grøvdal mebiri ndekọ ndị isi Norwegian na 3000. m steeplechase na Neerpelt, Belgium na oge nke 9:33.19. N’ọnwa na-eso ya, ọ gụchara nke atọ n’afọ 2000<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwTA">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>m steeplechase na World U18 Championship, wee merie 3000 m ihe omume steeplechase na European U20 Championship, na-emebi ndekọ European n'okpuru-20.
N'afọ 2009, mgbe ọ nwetasịrị ihe nrite ọla edo atọ kpam kpam na European Junior na Cross Country Championship (U20 agbụrụ), a họpụtara ya European Athletics Female Rising Star of the Year .
Mmerụ ahụ na ọrịa mara mmalite nke nnukwu ọrụ Grøvdal. Ọ malitere nweta nsonaazụ ka mma site na 2015.
N'ọkwa dị elu, ọ meriri ihe nrite ọla na 2015 European Cross Country Championship, ọla na mita 10,000 na asọmpi egwuregwu egwuregwu European 2016, ọla ọla na 2016, 2017, 2018 European Cross Country Championship, ọla na 3000 m steeplechase na asọmpi egwuregwu mba Europe nke afọ 2018, ọlaọcha na asọmpi mba Europe nke afọ 2019, ma mechaa bụrụ ọla edo na asọmpi mba Europe nke afọ 2021 . <ref>{{Cite web|author=Crumley|first=Euan|date=2021-12-12|title=Dublin brings Euro Cross delight|url=https://athleticsweekly.com/featured/dublin-brings-euro-cross-delight-1039951997/|accessdate=2021-12-12|work=[[Athletics Weekly|AW]]|language=en-GB}}</ref> Ọ gbachitere aha mba Europe ya na 2022 . <ref name="WAprofile" /> Na Disemba 2023 ọ meriri ihe nrite ọla edo na 2023 European Cross Country Championship na Brussels, aha nke atọ ya n'usoro. <ref>{{Cite web|title=Grovdal and Schrub win European cross titles in Brussels|url=https://worldathletics.org/news/report/european-cross-country-brussels-grovdal-schrub|work=worldathletics.org|date=10 December 2023|accessdate=12 December 2023}}</ref>
Grøvdal gbara asọmpi na London 2012, Rio 2016 na 2020 Tokyo Summer Olympics . <ref name="olympedia">{{Cite web|url=https://www.olympedia.org/athletes/121710|work=olympedia.org|title=Karoline Bjerkeli Grøvdal|accessdate=5 September 2021}}</ref> O tozuru maka asọmpi ikpeazụ na 5000 mita na 2024 Summer Olympics na Paris. <ref>{{Cite news|title=Klar for OL-finale: – Hadde nesten ikke lyst|first=Petter|author=Fredheim|url=https://www.tv2.no/direkte/0nr51/sportsdognet-live/66ad0f093b288e9b0b62014b/klar-for-olfinale-hadde-nesten-ikke-lyst|work=tv2.no|date=2 August 2024|accessdate=2 August 2024|language=no}}</ref>
Na June 2016 n'ụlọ Bislett Games na Oslo, na ihe dị ka ọnwa abụọ tupu Rio Summer Olympics, Grøvdal mebiri Grete Waitz ' 38 afọ Norwegian mile ndekọ na oge nke 4:26.23.
N'ime 2021 ọ kwalitere ihe kacha mma nke onwe ya n'ọtụtụ anya, gụnyere 1500, [[3000 mita|3000]], 5000 na 10,000 mita. <ref>{{Cite web|author=Henderson|first=Jason|date=2021-05-01|title=Karoline Grøvdal runs 14:39 5km in Norway|url=https://athleticsweekly.com/athletics-news/karoline-grovdal-runs-1439-5km-in-norway-1039944384/|accessdate=2021-05-01|work=[[Athletics Weekly|AW]]}}</ref> Na-ekere òkè na mmemme Diamond League na Brussels na Septemba, o setịpụrụ ihe kacha mma nke onwe ya na mita 5000 n'oge 14:43.26. <ref>{{Cite news|title=Svarte kritikerne etter personlig rekord: – Mange som tror jeg er lite offensiv|first=Anders|author=Skjerdingstad|url=https://www.nrk.no/sport/grovdal-var-hektet-av-_-sa-spurtet-hun-inn-til-ny-personlig-rekord-1.15636359|work=|language=no|date=3 September 2021|accessdate=3 September 2021}}</ref> Ọ meriri akara ahụ na sekit diamond na egwuregwu Bislett dị na Oslo n'afọ na-esote, mebie ndekọ Ingrid Kristiansen nke fọrọ nke nta ka ọ bụrụ 36 afọ Norwegian site na sekọnd isii na oge 14: 31.07. <ref>{{Cite web|author=Henderson|first=Jason|date=2022-06-16|title=Hodgkinson and Muir one-two in Oslo 800m|url=https://athleticsweekly.com/event-reports/hodgkinson-and-muir-one-two-in-oslo-800m-1039957568/|accessdate=2022-06-16|work=[[Athletics Weekly|AW]]}}</ref>
N'Ọktoba 2024 ọ meriri mmeri nke itoolu ya n'ọsọ ụzọ Hytteplanmila [ mba ], nke nyekwara ya aha obodo. <ref>{{Cite web|title=NM-gull til Nordås og Grøvdal|url=https://www.nrk.no/sport/nm-gull-til-nordas-og-grovdal-1.17089950|work=NRK|date=19 October 2024|accessdate=19 October 2024|language=no}}</ref>
== Ọnụọgụ ==
[[Usòrò:Karoline_Bjerkeli_Grøvdal_2010-06-04_Bislett_Games.jpg|thumb| Grøvdal na-ekpo ọkụ na egwuregwu Bislett 2010 na-ezute n'ụlọ Oslo .]]
=== Asọmpi mba ụwa ===
{|{{AchievementTable|nation=NOR|Event=yes|Result=yes|NotesOff=yes}}
|-
|rowspan=3|2006
|[[2006 European Cup (athletics)|European Cup Second League]]
|[[Banská Bystrica]], Slovakia
|bgcolor=gold|1st
|3000 m s'chase
|[[2006 European Cup (athletics)#Second League|10:17.27]]
|-
|[[2006 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Beijing]], China
|5th
|3000 m s'chase
|[[2006 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|10:00.44]]
|-
|[[2006 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[San Giorgio su Legnano]], Italy
|bgcolor=silver|2nd
|XC 4.1 km U20
|[[2006 European Cross Country Championships#Junior women individual 4.1 km|12:36]]
|-
|rowspan=4|2007
|[[2007 European Cup (athletics)|European Cup First League]]
|[[Vaasa]], Finland
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|[[2007 European Cup (athletics)#First League|15:56.62]]
|-
|[[2007 World Youth Championships in Athletics|World Youth Championships]]
|[[Ostrava]], Czech Republic
|bgcolor=cc9966|3rd
|2000 m s'chase
|[[2007 World Youth Championships in Athletics#Girls|6:25.30]]
|-
|[[2007 European Athletics Junior Championships|European Junior Championships]]
|[[Hengelo]], Netherlands
|bgcolor=gold|1st
|3000 m s'chase
|[[2007 European Athletics Junior Championships#Women|9:44.34]] '''{{AthAbbr|AU20R}}'''
|-
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
|27th (h)
|3000 m s'chase
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:56.41]]
|-
|rowspan=6|2009
|rowspan=2|[[2009 European Team Championships|European Team Championships First League]]
|rowspan=2|[[Bergen]], Norway
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|[[2009 European Team Championships#Women's events_2|15:29.82]] {{AthAbbr|NU20R}}
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|3000 m s'chase
|[[2009 European Team Championships#Women's events_2|9:47.66]] {{AthAbbr|PB}}
|-
|rowspan=2|[[2009 European Athletics Junior Championships|European Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Novi Sad]], Serbia
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[2009 European Athletics Junior Championships#Women|15:45.45]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|3000 m s'chase
|[[2009 European Athletics Junior Championships#Women|9:43.69]]
|-
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|32nd (h)
|3000 m s'chase
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:48.47]]
|-
|[[2009 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Dublin]], Ireland
|bgcolor=gold|1st
|XC 4.039 km U20
|[[2009 European Cross Country Championships#Women's junior|14:10]]
|-
|rowspan=5|2010
|[[2010 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Bydgoszcz]], Poland
|–
|Senior race
|[[2010 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|DNF]]
|-
|rowspan=2|[[2010 European Team Championships Super League|European Team Championships Super League]]
|rowspan=2|[[Bergen]], Norway
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|[[2010 European Team Championships Super League#5000 metres_2|15:25.40]] PB
|-
|7th
|3000 m s'chase
|[[2010 European Team Championships Super League#3000 metres steeplechase_2|9:47.92]]
|-
|rowspan=2|[[2010 European Athletics Championships|European Championships]]
|rowspan=2|[[Barcelona]], Spain
|10th
|5000 m
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:41.42]]
|-
|–
|10,000 m
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|DNF]]
|-
|rowspan=3|2011
|rowspan=2|[[2011 European Team Championships|European Team Championships First League]]
|rowspan=2|[[Izmir]], Turkey
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|[[2011 European Team Championships#Women's events_2|15:44.92]]
|-
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m s'chase
|[[2011 European Team Championships#Women's events_2|9:46.07]]
|-
|[[2011 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Ostrava]], Czech Republic
|– (f)
|3000 m s'chase
|[[2011 European Athletics U23 Championships – Women's 3000 metres steeplechase|DNS]]
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London]], United Kingdom
|27th (h)
|5000 m
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 5000 metres|15:24.86]]
|-
|rowspan=3|2013
|[[2013 European Athletics Team Championships Super League|European Team Championships Super League]]
|[[Gateshead]], United Kingdom
|8th
|5000 m
|[[2013 European Athletics Team Championships Super League#5000 metres_2|15:48.21]]
|-
|[[2013 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Moscow]], Russia
|13th
|5000 m
|[[2013 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|15:48.87]]
|-
|[[2013 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Belgrade]], Serbia
|5th
|XC 8.0 km
|[[2013 European Cross Country Championships#Senior women|26:52]]
|-
|rowspan=2|2014
|[[2014 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|[[Copenhagen]], Denmark
|20th
|Half marathon
|[[2014 IAAF World Half Marathon Championships#Women's|1:10:53]]
|-
|[[2014 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Zürich]], Switzerland
|13th
|5000 m
|[[2014 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:52.78]]
|-
|rowspan=3|2015
|[[2015 European Athletics Team Championships Super League|European Team Championships Super League]]
|[[Cheboksary]], Russia
|bgcolor=silver|2nd
|1500 m
|[[2015 European Athletics Team Championships Super League#1500 metres_2|4:16.22]]
|-
|[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Beijing]], China
|20th (h)
|5000 m
|[[2015 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|16:02.20]]
|-
|[[2015 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Hyères]], France
|bgcolor=cc9966|3rd
|XC 8.087 km
|[[2015 European Cross Country Championships#Senior women|25:57]]
|-
|rowspan=4|2016
|[[2016 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Amsterdam]], Netherlands
|bgcolor=cc9966|3rd
|10,000 m
|[[2016 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|31:23.45]]
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|rowspan=2|[[Rio de Janeiro]], Brazil
|7th
|5000 m
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 5000 metres|14:57.53 ]]
|-
|9th
|10,000 m
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|31:14.07]]
|-
|[[2016 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Chia (Sardinia)|Chia]], Italy
|bgcolor=cc9966|3rd
|XC 7.97 km
|[[2016 European Cross Country Championships#Senior women|25:26]]
|-
|rowspan=4|2017
|[[2017 European Athletics Team Championships|European Team Championships First League]]
|[[Vaasa]], Finland
|7th
|1500 m
|[[2017 European Athletics Team Championships#Women's events_2|4:18.24]]
|-
|rowspan=2|[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]]
|rowspan=2|[[London]], United Kingdom
|31st (h)
|1500 m
|[[2017 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:09.56]]
|-
|– (f)
|5000 m
|[[2017 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|DNF]]
|-
|[[2017 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Šamorín]], Slovakia
|bgcolor=cc9966|3rd
|XC 8.23 km
|[[2017 European Cross Country Championships#Senior women|27:04]]
|-
|rowspan=2|2018
|[[2018 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|bgcolor=cc9966|3rd
|3000 m s'chase
|[[2018 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:24.46]]
|-
|[[2018 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Tilburg]], Netherlands
|bgcolor=cc9966|3rd
|XC 8.3 km
|[[2018 European Cross Country Championships#Senior women|26:07]]
|-
|rowspan=6|2019
|[[2019 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Glasgow]], United Kingdom
|5th
|3000 m
|[[2019 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|8:52.12]]
|-
|rowspan=2|[[2019 European Athletics Team Championships|European Team Championships First League]]
|rowspan=2|[[Sandnes]], Norway
|8th
|1500 m
|[[2019 European Athletics Team Championships#Women's events_2|4:53.78]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|[[2019 European Athletics Team Championships#Women's events_2|9:45.20]]
|-
|rowspan=2|[[2019 World Athletics Championships|World Championships]]
|rowspan=2|[[Doha]], Qatar
|– (h)
|5000 m
|[[2019 World Athletics Championships – Women's 5000 metres|DNF]]
|-
|13th
|3000 m s'chase
|[[2019 World Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:29.41]]
|-
|[[2019 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Lisbon]], Portugal
|bgcolor=silver|2nd
|XC 8.3 km
|[[2019 European Cross Country Championships#Senior women|27:07]]
|-
|rowspan=3|2021
|rowspan=2|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics|Olympic Games]]
|rowspan=2|[[Tokyo]], Japan
|14th
|5000 m
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's 5000 metres|15:09.37]]
|-
|– (f)
|10,000 m
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|DNF]]
|-
|[[2021 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Dublin]], Ireland
|bgcolor=gold|1st
|XC 8.0 km
|[[2021 European Cross Country Championships#Medal summary|26:34]]
|-
|rowspan=3|2022
|[[2022 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Eugene, Oregon|Eugene, OR]], United States
|8th
|5000 m
|[[2022 World Athletics Championships – Women's 5000 metres|14:57.62]]
|-
|[[2022 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Munich]], Germany
|– (f)
|5000 m
|[[2022 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|DNF]]
|-
|[[2022 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Turin]], Italy
|bgcolor=gold|1st
|XC 7.662 km
|[[2022 European Cross Country Championships#Medal summary|26:25]]
|-
|2023
|[[2023 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Budapest, Hungary]]
|20th (h)
|5000 m
|[[2023 World Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:08.96]]
|-
|rowspan=2|2024
|[[2024 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Rome, Italy]]
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|[[2024 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|14:38:62]]
|-
|[[Athletics at the 2024 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Paris, France]]
|8th
|5000 m
|[[Athletics at the 2024 Summer Olympics – Women's 5000 metres|14:43.21]]
|}
; Ụzọ
* 5<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwyw">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>km – 15:00 ( Zürich 2021)
* 10<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwzw">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>km – 30:32 ( Oghere 2020)
* Ọkara marathon – 1:08:07 ( [[New York City|New York, NY]] 2022) <ref>{{Cite web|date=2024-03-17|title=Karoline Bjerkeli Grøvdal Breaks Third Place Streak At United Airlines NYC Half Marathon|url=https://marathonhandbook.com/nyc-half-marathon-results/|accessdate=2024-04-01|language=en-US}}</ref>
=== Aha egwu mba ===
* Asọmpi egwuregwu Norwegian
** 1500 mita : 2013, 2015
** 5000 mita : 2008, 2010, 2012, 2014, 2021
** 3000<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mw4Q">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>m steeplechase : 2006, 2009, 2010, 2017, 2019
== Ntụaka ==
onye na-agba ọsọ steeplechase, na-ewere ọla nchara na 2005 South America Championship, mana ọ gara n'ihu na agbụrụ dị anya. Ọ bụ onye mmeri nke Central America na Caribbean Games na 2010 na 10,000 mita, ma bụrụ onye nrite ọla na mmemme ahụ na 2011 Pan American Games . Ọ nọchitere anya Colombia na marathon na 2012 Summer Olympics .{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
9tnksddgnc3u3djzx2e39pwj341onbi
193203
193202
2024-10-26T22:32:06Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193203
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Karoline Bjerkeli Grøvdal''' (amụrụ 14 June 1990) bụ onye na-agba ọsọ n'etiti Norway, ogologo anya na steeplechase . Ọ bụ onye mmeri ọla edo nke European Championship na ọkara marathon, onye nrite ọla ọcha na mita 5000 na onye nrite ọla na mita 10,000 na mita 3000 steeplechase . Grøvdal bụ onye Olympia oge anọ ma nọchite anya Norway na [[Egwuregwu Olympic|egwuregwu]] 2012, 2016, 2020 na 2024 .
Grøvdal meriri ihe nrite ọla edo na ọkara marathon na nrite ọlaọcha na 5000 mita na asọmpi European 2024, na ọla ọla na 10,000 mita na asọmpi European 2016 na 3000 mita steeplechase na asọmpi European 2018 . O nwetala nrite iri n'otu n'otu, gụnyere ọla edo anọ, na asọmpi European Cross Country, ndekọ na-enweghị atụ nke nwanyị na-eme egwuregwu n'akụkọ ihe mere eme. <ref>{{Cite web|author=Mills|first=Steven|date=2022-12-08|title=Preview {{!}} Reigning champion Grøvdal renews rivalry with Can and Klosterhalfen in La Mandria Park|url=https://www.european-athletics.com/news/preview-reigning-champion-grovdal-renews-rivalry-with-can-and-klosterhalfen-in-la-mandria-park-|accessdate=2022-12-08|work=[[European Athletics]]|language=en}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Minshull|first=Phil|date=2022-12-11|title=Report {{!}} Grøvdal shows her technical strength to retain her title|url=https://www.european-athletics.com/news/report-grovdal-shows-her-technical-strength-to-retain-her-title|accessdate=2022-12-11|work=[[European Athletics]]|language=en}}</ref>
Grøvdal meriri nrite ọla n'afọ 2000<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwKw">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>m steeplechase na asọmpi ndị ntorobịa ụwa nke 2007 na nrite ọla edo na 3000 m steeplechase na 2007 European Junior Championship . Na 2009 European Junior Championship, ọ meriri ihe nrite ọla edo na 5000 m na 3000 m steeplechase. Ọ na-ejide ndekọ Norwegian anọ ( Otu mile, ime ụlọ [[3000 mita|3000 m]], 5000 m, 3000 m steeplechase) gbakwunyere abụọ kacha mma ( 2000<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwOQ">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>m, 2000 m steeplechase). Ọ nwetala utu aha isi mba iri na asatọ n'otu n'otu.
== Ọrụ ==
Karoline Grøvdal nwetara ahụmahụ mbụ nke mba ụwa dị ka onye dị afọ 16 na June 2006, na-emeri 3000<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwQQ">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>m steeplechase agbụrụ na European Cup nke abụọ e mere na Banská Bystrica, Slovakia. N'August n'afọ ahụ, ọ debere nke ise na ihe omume na World Under-20 Championships, na December, o ji akara ọlaọcha maka U20 agbụrụ na European Cross Country Championships .
Na June 2007, ka 16, Grøvdal mebiri ndekọ ndị isi Norwegian na 3000. m steeplechase na Neerpelt, Belgium na oge nke 9:33.19. N’ọnwa na-eso ya, ọ gụchara nke atọ n’afọ 2000<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwTA">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>m steeplechase na World U18 Championship, wee merie 3000 m ihe omume steeplechase na European U20 Championship, na-emebi ndekọ European n'okpuru-20.
N'afọ 2009, mgbe ọ nwetasịrị ihe nrite ọla edo atọ kpam kpam na European Junior na Cross Country Championship (U20 agbụrụ), a họpụtara ya European Athletics Female Rising Star of the Year .
Mmerụ ahụ na ọrịa mara mmalite nke nnukwu ọrụ Grøvdal. Ọ malitere nweta nsonaazụ ka mma site na 2015.
N'ọkwa dị elu, ọ meriri ihe nrite ọla na 2015 European Cross Country Championship, ọla na mita 10,000 na asọmpi egwuregwu egwuregwu European 2016, ọla ọla na 2016, 2017, 2018 European Cross Country Championship, ọla na 3000 m steeplechase na asọmpi egwuregwu mba Europe nke afọ 2018, ọlaọcha na asọmpi mba Europe nke afọ 2019, ma mechaa bụrụ ọla edo na asọmpi mba Europe nke afọ 2021 . <ref>{{Cite web|author=Crumley|first=Euan|date=2021-12-12|title=Dublin brings Euro Cross delight|url=https://athleticsweekly.com/featured/dublin-brings-euro-cross-delight-1039951997/|accessdate=2021-12-12|work=[[Athletics Weekly|AW]]|language=en-GB}}</ref> Ọ gbachitere aha mba Europe ya na 2022 . <ref name="WAprofile" /> Na Disemba 2023 ọ meriri ihe nrite ọla edo na 2023 European Cross Country Championship na Brussels, aha nke atọ ya n'usoro. <ref>{{Cite web|title=Grovdal and Schrub win European cross titles in Brussels|url=https://worldathletics.org/news/report/european-cross-country-brussels-grovdal-schrub|work=worldathletics.org|date=10 December 2023|accessdate=12 December 2023}}</ref>
Grøvdal gbara asọmpi na London 2012, Rio 2016 na 2020 Tokyo Summer Olympics . <ref name="olympedia">{{Cite web|url=https://www.olympedia.org/athletes/121710|work=olympedia.org|title=Karoline Bjerkeli Grøvdal|accessdate=5 September 2021}}</ref> O tozuru maka asọmpi ikpeazụ na 5000 mita na 2024 Summer Olympics na Paris. <ref>{{Cite news|title=Klar for OL-finale: – Hadde nesten ikke lyst|first=Petter|author=Fredheim|url=https://www.tv2.no/direkte/0nr51/sportsdognet-live/66ad0f093b288e9b0b62014b/klar-for-olfinale-hadde-nesten-ikke-lyst|work=tv2.no|date=2 August 2024|accessdate=2 August 2024|language=no}}</ref>
Na June 2016 n'ụlọ Bislett Games na Oslo, na ihe dị ka ọnwa abụọ tupu Rio Summer Olympics, Grøvdal mebiri Grete Waitz ' 38 afọ Norwegian mile ndekọ na oge nke 4:26.23.
N'ime 2021 ọ kwalitere ihe kacha mma nke onwe ya n'ọtụtụ anya, gụnyere 1500, [[3000 mita|3000]], 5000 na 10,000 mita. <ref>{{Cite web|author=Henderson|first=Jason|date=2021-05-01|title=Karoline Grøvdal runs 14:39 5km in Norway|url=https://athleticsweekly.com/athletics-news/karoline-grovdal-runs-1439-5km-in-norway-1039944384/|accessdate=2021-05-01|work=[[Athletics Weekly|AW]]}}</ref> Na-ekere òkè na mmemme Diamond League na Brussels na Septemba, o setịpụrụ ihe kacha mma nke onwe ya na mita 5000 n'oge 14:43.26. <ref>{{Cite news|title=Svarte kritikerne etter personlig rekord: – Mange som tror jeg er lite offensiv|first=Anders|author=Skjerdingstad|url=https://www.nrk.no/sport/grovdal-var-hektet-av-_-sa-spurtet-hun-inn-til-ny-personlig-rekord-1.15636359|work=|language=no|date=3 September 2021|accessdate=3 September 2021}}</ref> Ọ meriri akara ahụ na sekit diamond na egwuregwu Bislett dị na Oslo n'afọ na-esote, mebie ndekọ Ingrid Kristiansen nke fọrọ nke nta ka ọ bụrụ 36 afọ Norwegian site na sekọnd isii na oge 14: 31.07. <ref>{{Cite web|author=Henderson|first=Jason|date=2022-06-16|title=Hodgkinson and Muir one-two in Oslo 800m|url=https://athleticsweekly.com/event-reports/hodgkinson-and-muir-one-two-in-oslo-800m-1039957568/|accessdate=2022-06-16|work=[[Athletics Weekly|AW]]}}</ref>
N'Ọktoba 2024 ọ meriri mmeri nke itoolu ya n'ọsọ ụzọ Hytteplanmila [ mba ], nke nyekwara ya aha obodo. <ref>{{Cite web|title=NM-gull til Nordås og Grøvdal|url=https://www.nrk.no/sport/nm-gull-til-nordas-og-grovdal-1.17089950|work=NRK|date=19 October 2024|accessdate=19 October 2024|language=no}}</ref>
== Ọnụọgụ ==
[[Usòrò:Karoline_Bjerkeli_Grøvdal_2010-06-04_Bislett_Games.jpg|thumb| Grøvdal na-ekpo ọkụ na egwuregwu Bislett 2010 na-ezute n'ụlọ Oslo .]]
=== Asọmpi mba ụwa ===
{|{{AchievementTable|nation=NOR|Event=yes|Result=yes|NotesOff=yes}}
|-
|rowspan=3|2006
|[[2006 European Cup (athletics)|European Cup Second League]]
|[[Banská Bystrica]], Slovakia
|bgcolor=gold|1st
|3000 m s'chase
|[[2006 European Cup (athletics)#Second League|10:17.27]]
|-
|[[2006 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Beijing]], China
|5th
|3000 m s'chase
|[[2006 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|10:00.44]]
|-
|[[2006 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[San Giorgio su Legnano]], Italy
|bgcolor=silver|2nd
|XC 4.1 km U20
|[[2006 European Cross Country Championships#Junior women individual 4.1 km|12:36]]
|-
|rowspan=4|2007
|[[2007 European Cup (athletics)|European Cup First League]]
|[[Vaasa]], Finland
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|[[2007 European Cup (athletics)#First League|15:56.62]]
|-
|[[2007 World Youth Championships in Athletics|World Youth Championships]]
|[[Ostrava]], Czech Republic
|bgcolor=cc9966|3rd
|2000 m s'chase
|[[2007 World Youth Championships in Athletics#Girls|6:25.30]]
|-
|[[2007 European Athletics Junior Championships|European Junior Championships]]
|[[Hengelo]], Netherlands
|bgcolor=gold|1st
|3000 m s'chase
|[[2007 European Athletics Junior Championships#Women|9:44.34]] '''{{AthAbbr|AU20R}}'''
|-
|[[2007 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Osaka]], Japan
|27th (h)
|3000 m s'chase
|[[2007 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:56.41]]
|-
|rowspan=6|2009
|rowspan=2|[[2009 European Team Championships|European Team Championships First League]]
|rowspan=2|[[Bergen]], Norway
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|[[2009 European Team Championships#Women's events_2|15:29.82]] {{AthAbbr|NU20R}}
|-
|bgcolor=cc9966|3rd
|3000 m s'chase
|[[2009 European Team Championships#Women's events_2|9:47.66]] {{AthAbbr|PB}}
|-
|rowspan=2|[[2009 European Athletics Junior Championships|European Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Novi Sad]], Serbia
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[2009 European Athletics Junior Championships#Women|15:45.45]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|3000 m s'chase
|[[2009 European Athletics Junior Championships#Women|9:43.69]]
|-
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|32nd (h)
|3000 m s'chase
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 3000 metres steeplechase|9:48.47]]
|-
|[[2009 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Dublin]], Ireland
|bgcolor=gold|1st
|XC 4.039 km U20
|[[2009 European Cross Country Championships#Women's junior|14:10]]
|-
|rowspan=5|2010
|[[2010 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Bydgoszcz]], Poland
|–
|Senior race
|[[2010 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|DNF]]
|-
|rowspan=2|[[2010 European Team Championships Super League|European Team Championships Super League]]
|rowspan=2|[[Bergen]], Norway
|bgcolor=cc9966|3rd
|5000 m
|[[2010 European Team Championships Super League#5000 metres_2|15:25.40]] PB
|-
|7th
|3000 m s'chase
|[[2010 European Team Championships Super League#3000 metres steeplechase_2|9:47.92]]
|-
|rowspan=2|[[2010 European Athletics Championships|European Championships]]
|rowspan=2|[[Barcelona]], Spain
|10th
|5000 m
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:41.42]]
|-
|–
|10,000 m
|[[2010 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|DNF]]
|-
|rowspan=3|2011
|rowspan=2|[[2011 European Team Championships|European Team Championships First League]]
|rowspan=2|[[Izmir]], Turkey
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|[[2011 European Team Championships#Women's events_2|15:44.92]]
|-
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m s'chase
|[[2011 European Team Championships#Women's events_2|9:46.07]]
|-
|[[2011 European Athletics U23 Championships|European U23 Championships]]
|[[Ostrava]], Czech Republic
|– (f)
|3000 m s'chase
|[[2011 European Athletics U23 Championships – Women's 3000 metres steeplechase|DNS]]
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London]], United Kingdom
|27th (h)
|5000 m
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's 5000 metres|15:24.86]]
|-
|rowspan=3|2013
|[[2013 European Athletics Team Championships Super League|European Team Championships Super League]]
|[[Gateshead]], United Kingdom
|8th
|5000 m
|[[2013 European Athletics Team Championships Super League#5000 metres_2|15:48.21]]
|-
|[[2013 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Moscow]], Russia
|13th
|5000 m
|[[2013 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|15:48.87]]
|-
|[[2013 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Belgrade]], Serbia
|5th
|XC 8.0 km
|[[2013 European Cross Country Championships#Senior women|26:52]]
|-
|rowspan=2|2014
|[[2014 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|[[Copenhagen]], Denmark
|20th
|Half marathon
|[[2014 IAAF World Half Marathon Championships#Women's|1:10:53]]
|-
|[[2014 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Zürich]], Switzerland
|13th
|5000 m
|[[2014 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:52.78]]
|-
|rowspan=3|2015
|[[2015 European Athletics Team Championships Super League|European Team Championships Super League]]
|[[Cheboksary]], Russia
|bgcolor=silver|2nd
|1500 m
|[[2015 European Athletics Team Championships Super League#1500 metres_2|4:16.22]]
|-
|[[2015 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Beijing]], China
|20th (h)
|5000 m
|[[2015 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|16:02.20]]
|-
|[[2015 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Hyères]], France
|bgcolor=cc9966|3rd
|XC 8.087 km
|[[2015 European Cross Country Championships#Senior women|25:57]]
|-
|rowspan=4|2016
|[[2016 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Amsterdam]], Netherlands
|bgcolor=cc9966|3rd
|10,000 m
|[[2016 European Athletics Championships – Women's 10,000 metres|31:23.45]]
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|rowspan=2|[[Rio de Janeiro]], Brazil
|7th
|5000 m
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 5000 metres|14:57.53 ]]
|-
|9th
|10,000 m
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|31:14.07]]
|-
|[[2016 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Chia (Sardinia)|Chia]], Italy
|bgcolor=cc9966|3rd
|XC 7.97 km
|[[2016 European Cross Country Championships#Senior women|25:26]]
|-
|rowspan=4|2017
|[[2017 European Athletics Team Championships|European Team Championships First League]]
|[[Vaasa]], Finland
|7th
|1500 m
|[[2017 European Athletics Team Championships#Women's events_2|4:18.24]]
|-
|rowspan=2|[[2017 World Championships in Athletics|World Championships]]
|rowspan=2|[[London]], United Kingdom
|31st (h)
|1500 m
|[[2017 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:09.56]]
|-
|– (f)
|5000 m
|[[2017 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|DNF]]
|-
|[[2017 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Šamorín]], Slovakia
|bgcolor=cc9966|3rd
|XC 8.23 km
|[[2017 European Cross Country Championships#Senior women|27:04]]
|-
|rowspan=2|2018
|[[2018 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Berlin]], Germany
|bgcolor=cc9966|3rd
|3000 m s'chase
|[[2018 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:24.46]]
|-
|[[2018 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Tilburg]], Netherlands
|bgcolor=cc9966|3rd
|XC 8.3 km
|[[2018 European Cross Country Championships#Senior women|26:07]]
|-
|rowspan=6|2019
|[[2019 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Glasgow]], United Kingdom
|5th
|3000 m
|[[2019 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|8:52.12]]
|-
|rowspan=2|[[2019 European Athletics Team Championships|European Team Championships First League]]
|rowspan=2|[[Sandnes]], Norway
|8th
|1500 m
|[[2019 European Athletics Team Championships#Women's events_2|4:53.78]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|[[2019 European Athletics Team Championships#Women's events_2|9:45.20]]
|-
|rowspan=2|[[2019 World Athletics Championships|World Championships]]
|rowspan=2|[[Doha]], Qatar
|– (h)
|5000 m
|[[2019 World Athletics Championships – Women's 5000 metres|DNF]]
|-
|13th
|3000 m s'chase
|[[2019 World Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:29.41]]
|-
|[[2019 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Lisbon]], Portugal
|bgcolor=silver|2nd
|XC 8.3 km
|[[2019 European Cross Country Championships#Senior women|27:07]]
|-
|rowspan=3|2021
|rowspan=2|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics|Olympic Games]]
|rowspan=2|[[Tokyo]], Japan
|14th
|5000 m
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's 5000 metres|15:09.37]]
|-
|– (f)
|10,000 m
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's 10,000 metres|DNF]]
|-
|[[2021 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Dublin]], Ireland
|bgcolor=gold|1st
|XC 8.0 km
|[[2021 European Cross Country Championships#Medal summary|26:34]]
|-
|rowspan=3|2022
|[[2022 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Eugene, Oregon|Eugene, OR]], United States
|8th
|5000 m
|[[2022 World Athletics Championships – Women's 5000 metres|14:57.62]]
|-
|[[2022 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Munich]], Germany
|– (f)
|5000 m
|[[2022 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|DNF]]
|-
|[[2022 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|[[Turin]], Italy
|bgcolor=gold|1st
|XC 7.662 km
|[[2022 European Cross Country Championships#Medal summary|26:25]]
|-
|2023
|[[2023 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Budapest, Hungary]]
|20th (h)
|5000 m
|[[2023 World Athletics Championships – Women's 5000 metres|15:08.96]]
|-
|rowspan=2|2024
|[[2024 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Rome, Italy]]
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|[[2024 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|14:38:62]]
|-
|[[Athletics at the 2024 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Paris, France]]
|8th
|5000 m
|[[Athletics at the 2024 Summer Olympics – Women's 5000 metres|14:43.21]]
|}
; Ụzọ
* 5<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwyw">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>km – 15:00 ( Zürich 2021)
* 10<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mwzw">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>km – 30:32 ( Oghere 2020)
* Ọkara marathon – 1:08:07 ( [[New York City|New York, NY]] 2022) <ref>{{Cite web|date=2024-03-17|title=Karoline Bjerkeli Grøvdal Breaks Third Place Streak At United Airlines NYC Half Marathon|url=https://marathonhandbook.com/nyc-half-marathon-results/|accessdate=2024-04-01|language=en-US}}</ref>
=== Aha egwu mba ===
* Asọmpi egwuregwu Norwegian
** 1500 mita : 2013, 2015
** 5000 mita : 2008, 2010, 2012, 2014, 2021
** 3000<nowiki><span typeof="mw:Entity" id="mw4Q">&</nowiki>nbsp;<nowiki></span></nowiki>m steeplechase : 2006, 2009, 2010, 2017, 2019
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
lhdenm4bpp1x4fybn2muhnjodnuuab1
Rachel Ara
0
54584
193204
2024-10-27T00:46:14Z
Neme244
16387
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1164330263|Rachel Ara]]"
193204
wikitext
text/x-wiki
'''Rachel Ara (amuru 1965, Jersey) bu ihe omuma na nka data nke ndi Britain nke oge a dabere na London.'''<ref>{{Cite book|first=Rachel|author=Ara|chapter=Chapter 20: A Conceptual Artists Programming for Social Change|publisher=[[Springer Science+Business Media|Springer]]|pages=399–414|date=2019|editor=Giannini|title=[[Museums and Digital Culture: New Perspectives and Research]]|series=Series on Cultural Computing|doi=10.1007/978-3-319-97457-6_20|isbn=978-3-319-97456-9}}</ref>
== Nchịkọta ==
Ara bụ onye mmemme kọmputa na mbụ. Ọ gụrụ maka akara ugo mmụta Fine Art BA na Goldsmiths, Mahadum London .
Ara bụ Ọkammụta ahọpụtara nke Royal West of England Academy.[1] Ọ bụkwa onye otu Royal Society of Sculptors.. <ref>{{Cite web|url=https://sculptors.org.uk/artists/rachel-ara|title=Our Sculptors – Rachel Ara MRSS|publisher=[[Royal Society of Sculptors]]}}</ref>
Rachel Ara egosila na Barbican Centre, Whitechapel Gallery, Mall Galleries, The Bomb Factory Art Foundation, na Victoria and Albert Museum na London, UK. Na mba ụwa, e gosila ọrụ ya na National Museum of Modern and Contemporary Art na Seoul, South Korea, na Museum of Applied Arts na Vienna, Austria. O nwere mmasị na nchekwa data gbasara ọrụ ya.[1] N'ajụjụ ọnụ 2019 ya na Vanessa Murrell sitere na DATEAGLE ART, Ara kwuru na "ị nweghị ike ịme nka dị aghụghọ wee dị ndụ".[2] Ọ na-ekwu okwu gbasara ọrụ ya, [3] [4] gụnyere na Ememe Nhazi London.<ref>{{Cite web|url=https://www.thames-sidestudios.co.uk/news/print-studios/thames-side-studios-talks-rachel-ara-7-nov-2018|title=Thames-Side Studios Talks: Rachel Ara|date=7 November 2018|publisher=Thames-Side Studios|work=www.thames-sidestudios.co.uk}}</ref><ref>{{Cite book|doi=10.14236/ewic/eva2017.67|chapter=The Making of a Digital (Master)Piece|first=Rachel|author=Ara|publisher=[[British Computer Society|BCS]]|series=[[Electronic Workshops in Computing]]|title=EVA London 2017 Conference Proceedings|editor=Bowen|date=2017|pages=327–334|isbn=978-1-78017-399-3}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.londondesignfestival.com/event/transubstantiation-knowledge-behind-work-rachel-ara|title=The Transubstantiation of Knowledge: Behind the work with Rachel Ara|date=2019|publisher=[[London Design Festival]]|work=www.londondesignfestival.com}}</ref>
== Agụmakwụkwọ ==
Ara gụrụ BA(Hons) Fine Art na Goldsmiths ebe ọ meriri Neville Burston Award maka nwa akwụkwọ kacha pụta ìhè.<ref>{{Cite web|title=The Neville Burston Award for Painting|url=https://www.gold.ac.uk/art/awards-burston/|accessdate=2020-12-30|work=Goldsmiths, University of London|language=en}}</ref>
== Ihe ngosi ndị a họọrọ ==
* Vertiginous Data, National Museum of Modern and Contemporary Art (MMCA), Seoul, South Korea (23 March - 28 July 2019) <ref>{{Cite book|author=Chun|first=Wendy Hui Kyoung|chapter=Big Data as Drama|pages=88–145|title=Vertiginous Data|date=2019|publisher=[[National Museum of Modern and Contemporary Art]]|location=[[Seoul]]}}</ref>
* Ụkpụrụ ndị a na-amaghị ama - Artificial Intelligence and You, Vienna Biennale 2019, The Mak, Vienna, Austria (29 Mee - 6 Ọktoba 2019)
* ''Ihe Omume nke Abụọ'', Royal College of Art, London, UK (12-17 July 2019)
* London Design Week, V&amp;A , London, UK (14-22 Ọktoba 2019) <ref>{{Cite web|url=https://www.vam.ac.uk/event/yJ68Y0bB/this-much-i-m-worth-ldf-installation-sept-2019|title=V&A · This Much I'm Worth|work=Victoria and Albert Museum|language=en|accessdate=2019-12-09}}</ref>
== Ọrụ ndị dị na nchịkọta ==
Ọrụ Ara egosila na Victoria na Albert Museum, London, gụnyere ndị nọn dị iche iche dị ka V&A VARI Artist in Residence.<ref>{{Cite web|first=Rachel|author=Feldman|date=15 August 2018|url=https://www.vam.ac.uk/blog/museum-life/vari-artist-rachel-ara-introduces-mixed-reality-nuns-to-the-va|title=VARI Artist Rachel Ara introduces mixed reality nuns to the V&A|publisher=[[Victoria and Albert Museum]]|work=VARI}}</ref><ref name="youtube">{{Cite web|url=https://www.youtube.com/watch?v=T2Bx-LbYv5E|title=Artist in Residence: Rachel Ara|publisher=[[YouTube]]|author=Victoria and Albert Museum|authorlink=Victoria and Albert Museum|date=15 April 2019}}</ref>
== Edensibia ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* Official website
* Rachel AranaTwitter
* Rachel AranaInstagram
* [[LinkedIn]].com/in/rachel-ara/" id="mwATQ" rel="mw:ExtLink nofollow">Rachel Ara na LinkedIn
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
bzo41oe0dhdnom8vgukohfgt6xqke9l
Rachel Aberlin
0
54585
193205
2024-10-27T00:49:07Z
Neme244
16387
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1237266085|Rachel Aberlin]]"
193205
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Rachel Aberlin|image=|imagesize=|caption=|othername=Rachel ha-Ashkenaziah|birth_name=|birth_date=|birth_place=|death_date=|death_place=|burial_place=|nationality=|alma_mater=|occupation=Mystic|years_active=|known_for=|spouse=Judah Aberlin|children=|mother=|father=}}
'''Rachel Aberlin''' ma ọ bụ ''Rachel ha-Ashkenazia'' (fl. 1582-1609 OA), bụ onye omimi ndị Juu.<ref>{{Cite journal|author=Chajes|first=J. H.|date=2005|title=He Said She Said: Hearing the Voices of Pneumatic Early Modern Jewish Women|url=https://www.jstor.org/stable/40326599|journal=Nashim: A Journal of Jewish Women's Studies & Gender Issues|volume=10|issue=10|pages=99–125|doi=10.2979/NAS.2005.-.10.99|issn=0793-8934}}</ref> A kọwara ya na ''[[Sefer ha-Ḥezyonot]]'' ("Akwụkwọ nke Ọhụụ") nke Hayyim Vital. Ọ bụ onye nwere mmetụta na Sabbateanism mbụ na onye ndú ime mmụọ nke ụmụ nwanyị.
Nwanne ya nwoke bụ R. Juda Mishan, onye omimi ama ama, na ezi na ụlọ ya kwenyere na ha si na Safed.<ref name=":0">{{Cite book|author=Chajes|first=J. H.|url=https://books.google.com/books?id=xLKkDwAAQBAJ&dq=Rachel+Aberlin&pg=PA113|title=Between Worlds: Dybbuks, Exorcists, and Early Modern Judaism|date=2012-03-07|publisher=University of Pennsylvania Press|isbn=978-0-8122-0155-0|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChajes2012">Chajes, J. H. (2012-03-07). [https://books.google.com/books?id=xLKkDwAAQBAJ&dq=Rachel+Aberlin&pg=PA113 ''Between Worlds: Dybbuks, Exorcists, and Early Modern Judaism'']. University of Pennsylvania Press. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-8122-0155-0|<bdi>978-0-8122-0155-0</bdi>]].</cite></ref>
N'afọ 1564, ọ lụrụ Judah Aberlin, nwoke a mụrụ na Salonika mana ọ kwagara Safed, wee bụrụ onye ndú nke obodo ndị Juu Ashkenazi nke Safed na [[Jerusalem]] na Damaskọs.<ref>{{Cite web|title=Rachel Aberlin|url=https://www.jewishvirtuallibrary.org/rachel-aberlin|accessdate=2024-03-13|work=www.jewishvirtuallibrary.org}}</ref><ref name=":0">{{Cite book|author=Chajes|first=J. H.|url=https://books.google.com/books?id=xLKkDwAAQBAJ&dq=Rachel+Aberlin&pg=PA113|title=Between Worlds: Dybbuks, Exorcists, and Early Modern Judaism|date=2012-03-07|publisher=University of Pennsylvania Press|isbn=978-0-8122-0155-0|language=en}}<cite class="citation book cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFChajes2012">Chajes, J. H. (2012-03-07). [https://books.google.com/books?id=xLKkDwAAQBAJ&dq=Rachel+Aberlin&pg=PA113 ''Between Worlds: Dybbuks, Exorcists, and Early Modern Judaism'']. University of Pennsylvania Press. [[ISBN]] [[Special:BookSources/978-0-8122-0155-0|<bdi>978-0-8122-0155-0</bdi>]].</cite></ref> Mgbe ọ nwụsịrị na 1582, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkwado nke ndị omimi a ma ama n'ime obodo ndị Juu (dị ka Hayyim ben Joseph Vital, onye ya na ya dị nso), na-eguzobe ụlọ ikpe maka ndị omimi ịmụ ma na-eme n'ime ya.<ref name=":0" /><ref name=":1">{{Cite book|author=Taitz|first=Emily|url=https://books.google.com/books?id=ykWQGAJ4_HkC&dq=Rachel+Aberlin&pg=PA170|title=The JPS Guide to Jewish Women: 600 B.C.E.to 1900 C.E.|date=2003-02-01|publisher=Jewish Publication Society|isbn=978-0-8276-0752-1|language=en}}</ref> Ya onwe ya bụ onye isi ihe omimi, nke a maara karịsịa maka ịhụ ọhụụ ihe omimi mgbe niile, site na ogidi ọkụ ruo Ịlaịja Onye Amụma.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Na Sefer ha-Ḥezyonot, a kọwara Aberlin dị ka nwanyị nke na-enwekarị ahụmahụ omimi, site n'ịhụ ogidi ọkụ ruo na izute Ịlaịja Onye-amụma. A kọrọ na 'ịhụ ọhụụ, ndị mmụọ ọjọọ, mkpụrụ obi, na ndị mmụọ ozi marawo ya ahụ́,' ma buru amụma banyere ọdịnihu.<ref name=":0">{{Cite book|author=Chajes|first=J. H.|url=https://books.google.com/books?id=xLKkDwAAQBAJ&dq=Rachel+Aberlin&pg=PA113|title=Between Worlds: Dybbuks, Exorcists, and Early Modern Judaism|date=2012-03-07|publisher=University of Pennsylvania Press|isbn=978-0-8122-0155-0|language=en}}</ref>
E dekọghị ụbọchị ọnwụ ya mana o tinyere aka n'okwu gbasara inwe mmụọ nke metụtara nwa agbọghọ na Damaskọs na 1609.
== Hụkwa ==
* Onye France Sarah nke Safed
== Edensibia ==
* Emily Taitz, Sondra Henry & Cheryl Tallan, ''[https://books.google.com/books?id=ykWQGAJ4_HkC&dq=Paula+dei+Mansi&pg=PA111 The JPS Guide to Jewish Women: 600 B.C.E.to 1900 C.E.]'', 2003
* J.H. Chajes, Between Worlds: Dybbuks, Exorcists, and Early Modern Judaism (2003)
* M.M. Faierstein, Jewish Mystical Autobiographies: Book of Visions and Book of Secrets (1999).
{{Reflist}}
ocok2k4xxl7q3olrm4jwwe1828tdj4s
Rachael Zister
0
54586
193206
2024-10-27T00:51:51Z
Neme244
16387
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1192527730|Rachael Zister]]"
193206
wikitext
text/x-wiki
'''Rachael Ngeungeu Te Irirangi Zister CBE (née Beamish, 10 Ọktoba 1893 – 22 May 1997) bụ nwanyị New Zealand nke mana, odeakwụkwọ na onye ndu obodo. Site na agbụrụ Māori, ọ bụ onye Ngāti Tai na Ngāti Paoa iwi. A mụrụ ya na Waiariki, Waikato, New Zealand na 1893'''
Na 1989 New Year Honours, a họpụtara Zister ka ọ bụrụ Commander of the Order of the British Empire, maka ọrụ ndị Maori. E nyere ya New Zealand 1990 Commemoration Medal na 1990 na New Zealand Suffrage Centennial Medal na 1993.
== Edensibia ==
{{Reflist}}
p0eibmrbu1ygx3g2rl2fxg8vkoekcj4
Rachael Pringle Polgreen
0
54587
193207
2024-10-27T01:02:50Z
Neme244
16387
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1233969280|Rachael Pringle Polgreen]]"
193207
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Rachael Pringle Polgreen|image=Rachel Pringle-Polgreen was the owner of a famous hotel in Bridgetown.jpg|alt=<!-- descriptive text for use by speech synthesis (text-to-speech) software -->|caption=Rachel Pringle Polgreen, as depicted in [[Thomas Rowlandson|Thomas Rowlandson's]] 1796 lithograph|birth_name=Rachael Lauder|birth_date=c. 1753|birth_place=[[Bridgetown, Barbados|Bridgetown]], Barbados, [[British West Indies]]|death_date={{death year and age|1791|1753}}<!-- {{Death date and age|YYYY|MM|DD|YYYY|MM|DD}} (DEATH date then BIRTH date) -->|death_place=Bridgetown, Barbados, British West Indies|nationality=Barbadian|other_names=Rachel Pringle|occupation=hotelier, brothel owner|years_active=|known_for=|notable_works=}}
'''Rachael Pringle Polgreen''' (ihe dị ka 1753-1791) bụ onye Afro-Barbadian na-elekọta ụlọ oriri na ọṅụṅụ na onye nwe ụlọ ndị akwụna. A mụrụ ya n'ohu, a zụrụ nnwere onwe ya, ọ ghọkwara onye nwe Royal Naval Hotel, ụlọ akwụna nke na-elekọta ndị agha na-agagharị agagharị n'àgwàetiti [[Barbados]].
Ọ bụ otu n'ime ụmụ nwanyị mulatto mbụ na-azụ ahịa na mpaghara ahụ. N'ịbụ onye a ma ama, a kọwawo ma kwughachi akụkọ ya na akụkọ ihe mere eme nke Bajan, na akụkọ ahụ na-emepụta oge dị iche iche. Mgbe ụfọdụ, a na-eji akụkọ ndụ ya mee ihe dị ka akụkọ ịdọ aka ná ntị, ebe n'oge ndị ọzọ, a na-eji ya gosi ike. Nkà mmụta akwụkwọ na-adịbeghị anya lekwasịrị anya na ndekọ ndekọ ego na mbọ iji nye nkọwa doro anya banyere ndụ ụmụ nwanyị Africa na ndị Africa gbagoro n'oge akụ na ụba ohu.
== Ndụ mbido ==
A mụrụ Rachael Lauder n'ihe dị ka afọ 1753 na Bridgetown, Barbados, na mpaghara British West Indies n'aka nwanyị ohu na William Lauder, onye isi ụlọ akwụkwọ Scotland ọcha.[1][2]
J.W. Orderson dere akwụkwọ akụkọ, Creoleana na 1855, nke kọwara ndụ ya.[1][2] Orderson, onye ketara akwụkwọ akụkọ, Barbados Mercury, site na nna ya John Orderson, gaara abụ onye na-eto eto n'oge ndụ Polgreen; ọ ga-abụ na ihe àmà nke mgbasa ozi ndị Polgreen tinyere n'akwụkwọ ya bụ na ha abụọ maara ibe ha.Ndị ọzọ na-abụghị ndekọ ndekọ, a lithograph, na Orderson si stereotyped na mmekọahụ na-akọ banyere ndụ ya na ebumnobi ya ime nkwupụta omume megide miscegenation, obere ihe a maara site ya n'ụzọ banyere ndụ ya.[4] Na akụkọ Orderson, Captain Thomas Pringle, onye uwe ojii na Royal Navy, zụtara ya iji napụta ya n'aka nna ya na-akparị mmekọahụ.[1][2] Pringle na Lauder abụrụla ndị hụrụ ya n'anya, mgbe ọ zụtara ya, ọ chịkọtara ya ma debe ya n'ụlọ dị na Bridgetown.[2]
== Ọrụ ==
Mgbe o dochara Lauder n'ụlọ, Pringle hapụrụ agwaetiti ahụ, laghachi n'ọrụ agha ya. Lauder weghaara aha ya ma mesịa were aha nna ya bụ Polgreen, [5] n'agbanyeghị na amabeghị ma nke ahụ bụ n'ihi mmekọrịta ọzọ. Ọ tụgharịrị ụlọ Pringle zụtara ya ka ọ bụrụ ụlọ oriri na ọṅụṅụ, nke bụkwa ụlọ akwụna, na-enye ndị agha na-eme njem na-eme njem na Bridgetown ọrụ mmekọahụ.[1]
Mgbe ihe mere na Prince William Henry gara na họtel ya, mebie ya n'ime mmanya, ma tụba Polgreen n'oche ya n'okporo ámá, Orderson na-agwa na o zigara onye isi (mgbe e mesịrị King William IV) ụgwọ dị ukwuu maka mmebi. Ọ kpọrọ aha ntọala ahụ Royal Naval Hotel, na-ezo aka na onye isi na ndị agha mmiri dị ka ndị ahịa ya ama ama.[6] Ma akụkọ nke nzute a bụ akụkọ ifo ma ọ bụ na-amaghị; Otú ọ dị, mgbasa ozi dị na Barbados Gazette na 1789 nyere Polgreen ụgwọ ọrụ maka nlọghachi nke ọtụtụ ihe.[7] Ụbọchị mbipụta ahụ dabara na nleta onye isi ala n'àgwàetiti ahụ, ọ pụkwara igosi na e nwere eziokwu ụfọdụ n'akwụkwọ akụkọ ahụ gosiri ihe omume..[8]
Ihe ndekọ ndekọ sitere na Privy Council nkeji nke 1791 na-ese onyinyo Polgreen dị ka onye na-ewe iwe ma na-emegbu ndị ọ na-agba ohu. [8] Iwu ohu nke Barbados nyere ndị ohu ohere iji ime ihe ike dị egwu nye ndị ha ji mee ohu ntaramahụhụ, ma ọ bụghịkwa na ọ na-arụrịta ụka banyere ụlọ ndị akwụna. [9][10] Marisa J. Fuentes, onye ọkà mmụta nke na-amụ ụmụ nwanyị ohu nke Caribbean, atụlewo etu ụmụ nwanyị ndị ohu n'oge gara aga si dabere na akụ na ụba ohu wee si otú a mee ka usoro mmegbu nke ndị ọzọ dịgide. [11][12] Dịka ọmụmaatụ, na 1780, Polgreen resịrị otu nwanyị aha ya bụ Joanna onye agha, Joseph Haycock, onye tọhapụrụ ya. N'enweghị ike ịkwado onwe ya dị ka nwanyị nweere onwe ya, afọ atọ ka e mesịrị, Joanna sonyeere Polgreen maka afọ iri na abụọ iji gbanwere uwe, nri, na ihe ọṅụṅụ.[13] N'otu aka ahụ, ọ bụ ezie na Polgreen nwere ike ịnakọta ihe onwunwe ma nweta ọnọdụ akụ na ụba yiri nke ọtụtụ ndị ahịa ọcha, ọ nwere ike ime nke ahụ naanị na mgbalị nke ndị ọcha ibe ya na-agaghị ele anya dị ka ihe a na-akwanyere ùgwù.[14]
Polgreen nwetara ihe onwunwe ruru ihe karịrị £ 2,900, nke gụnyere ụlọ, ngwongwo, arịa ụlọ, na ndị ohu iri atọ na asatọ. A na-eji ya tụnyere ala nke onye ọcha bara ọgaranya n'oge ahụ, akụ na ụba ya jikọtara ya na netwọk mmekọrịta bara ọgaraya, na-enye ohere ili ya n'ebe ili ozu Anglịkan.[15] Dị ka e kwuru n'uche ya, ọ chịkọtara otu onye ohu aha ya bụ Joanna ma bufee mmadụ abụọ n'ime ndị ọzọ ọ gbara ohu n'aka Joanna. Ọ tọhapụrụ otu ohu aha ya bụ Princess na ụmụ mulatto anọ. Enyere ndị ọzọ ndị ọ gbara ohu n'aka "William Firebrace na ndị ikwu ya nwanyị, William Stevens, na Captain Thomas Pringle".[16] O doghị anya site na uche ma nnwere onwe nke Joanna wedara ikike ọrụ ya na mbụ ma ọ bụ na ọ kwụsịrị nkwekọrịta ntinye aka ya..[17]
Thomas Rowlandson, onye England na-ese ihe, bipụtara lithograph nke Polgreen na 1796. Ihe osise ahụ na-egosi Polgreen ka ọ na-anọdụ ala n'ihu ụlọ ọrụ ya, nke e ji ihe ịrịba ama na-akpọsa "Pawpaw Sweetmeats & Pickles of all Sorts by Rachel PP". N'azụ ya na n'aka ekpe ya n'ọrụ ahụ bụ nwa agbọghọ, nke yi uwe dị ala, na-eche ihu n'ihu nwoke ọcha na-eyi uwe na-agbaji agbaji. N'aka nri ya bụ onye agha Britain na-acha ọcha na-ele anya na windo. N'afọ 1958, Journal of the Barbados Museum and Historical Society nwere edemede edere n'amaghị aha ya na-enyocha ihe osise ahụ.[16] Onye edemede ahụ kwuru na ihe osise ahụ bụ ihe atụ na-ezo aka na ndụ Polgreen, na nwanyị nọ n'azụ na-anọchite anya Polgreen dị ka nwa agbọghọ, nwoke ahụ nwere nkwarụ na-egosi nna ya ukwu-onye mmegbu, na onye ọrụ na-egosi onye nzọpụta ya Pringle.[5] Fuentes kwuru na ọnụ ọgụgụ na ihe ịrịba ama ahụ na-ezo aka na mmekọahụ, dịka ọ na-adịkarị maka ọrụ Rowlandson. Nkọwa abụọ nke okwu abụọ ahụ na-egosi na Polgreen na-etinye aka na akụ na ụba ahịa, mana ọ na-ezo aka na iri ahụ ụmụ nwanyị (mkpụrụ osisi na-atọ ụtọ) site n'aka ụmụ nwoke (ihe nnọchianya phallic). [5]
== Ọnwụ na ihe nketa ==
E liri Polgreen na Katidral Church of Saint Michael na All Angels Churchyard na Bridgetown na 23 Julaị 1791.[15] Nancy Clarke weghaara ụlọ oriri na ọṅụṅụ ya, onye mere ya nke ọma ruo afọ iri, tupu ọ nyefee ya Carolyn Barrow (nakwa mgbe ụfọdụ Charlotte Barrow). Ọ gara n'ihu n'ahịa ruo mgbe e bibiri ya n'ọkụ na 1821.
A na-eji ihe nketa ya eme ihe ugboro ugboro na akụkọ ihe mere eme nke Bajan iji gosipụta ihe oyiyi dị iche iche n'oge dị iche iche. Na narị afọ nke iri na itoolu, e ji akụkọ ya mee ihe dị ka akụkọ ịdọ aka ná ntị banyere ihe ize ndụ nke ịghara ibelata mmekọahụ nke ụmụ nwanyị ojii. N'oge ọchịchị ndị ọchịchị, ndị isi jiri akụkọ Polgreen mee ihe iji kwalite mmetụta nke uru a ga-enweta site na obibi na iguzosi ike n'ihe nye Britain. Ka oge na-aga, ọ malitere igosi ike ụmụ nwanyị ojii nwere ike iji guzogide ịgba ohu.[15]
Ọmụmụ ihe ugbu a na-enyochagharị akụkọ ya ọzọ iji chọpụta otú mgbagwoju anya nke ndụ ya, dị ka mmetọ mmekọahụ ya na mmegbu nke ndị ọzọ, na-ebi ndụ n'okpuru egwu nke ntaramahụhụ na mgbe ahụ na-achị ndị ọzọ, na-emekọrịta ihe, na-eburu n'uche na okwu ahụ bụ. agba site na eziokwu na ọ bụ nwanyị na-agụghị akwụkwọ na agba na-akọghị akụkọ nke ya.[15]
== Edensibia ==
=== Ihe ndị e dere n'akwụkwọ ===
{{Reflist|30em}}
=== Akwụkwọ ===
sxr3woz49j87a3vig1ad86ta51efzma
Joyce Chepkirui
0
54588
193208
2024-10-27T01:27:34Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1249895786|Joyce Chepkirui]]"
193208
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Joyce Chepkirui''' (amụrụ 20 Ọgọst 1988) bụ onye oso ogologo oge Kenya na-asọ mpi n'egwuregwu ịgba ọsọ okporo ụzọ . O guzobe onwe ya dị ka onye na-agba ọsọ marathon ọkara, na-emeri agbụrụ na Granollers, [[Bogotá]] na Gothenburg . O wepụtara oge kacha mma nke elekere 1:06:19 iji merie Prague Half Marathon nke afọ 2014. Ọ na-asọ mpi n'ọsọ okporo ụzọ 10K yana ihe kacha mma nke ya na nkeji 30:38 na-eme ka nwanyị nke ise ya kacha ọsọ ọsọ.
Chepkirui malitere ịsọ mpi n'ọsọ obodo na 2012 wee nweta aha Kenya na Africa. Ọ na-asọ mpi n'egwu ahụ karịrị mita 1500 ma bụrụ onye nrite ọlaọcha na 2011 All-Africa Games .
== Ọrụ ==
Chepkirui tolitere na Buret District nke Kenya Rift Valley Province . <ref name="BM10">{{Cite news|author=Macharia|first=David|date=7 November 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/kipkorir-surprises-to-take-victory-at-baringo|title=Kipkorir surprises to take victory at Baringo Half-Marathon|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=1 May 2016}}</ref>
Mpụta mbụ ya na mba ụwa bịara na asọmpi asọmpi Junior Junior nke Africa nke afọ 2007, ebe ọ bịara n'ọkwa ise na 1500 mita . Ọ mere mpụta mbụ ya na ọkara marathon na Benidorm na Nọvemba wee gụchaa dị ka onye gbara ọsọ. Ọ nwara steeplechase 3000 mita na 2008, mana jisiri ike naanị nke ise na asọmpi ndị obere mba. Ọ gbanwere uche ya na asọmpi ịgba ọsọ okporo ụzọ n'afọ na-esote. Ọ gara Spain wee nwee asọmpi ise kachasị elu n'ọtụtụ agbụrụ, nke emere ka ọ pụta ìhè site na mmeri na Almodóvar del Río jiri oge 1:11:47. <ref name="Tilas" /> N'ọgwụgwụ afọ ọ debere nke anọ na 15K na Kenya Baringo Half Marathon . <ref>{{Cite news|author=Macharia|first=David|date=20 December 2009|url=http://www.iaaf.org/news/news/teenager-ndiema-surprises-with-baringo-half-m|title=Teenager Ndiema surprises with Baringo Half Marathon victory|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref>
=== 2010 ===
Chepkirui guzobe onwe ya dị ka onye ọgba ọsọ ọkara marathon na 2010. Ọ meriri ọtụtụ agbụrụ Spanish, na-ewere aha na Alicante, Torrevieja, Albacete, San Sebastián na Logroño . Ọ kwalitere ihe kacha mma ya ruo elekere 1:09:51 n'ọsọ San Sebastián wee merie Barcelona na Granollers Half Marathon . <ref name="pal mares_la_mitja_granollers_half_marathon_2020">{{Cite web|title=Palmarés La Mitja|url=https://www.lamitja.cat/palmares-la-mitja/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200822132335/https://www.lamitja.cat/palmares-la-mitja/|archivedate=22 August 2020|accessdate=22 August 2020|work=Granollers Half Marathon}}</ref> A họpụtara ya ka ọ nọchite anya Kenya na asọmpi Half Marathon World Half Marathon nke 2010 IAAF wee gbaa ọsọ kacha mma nke elekere 1:09:30 iji were ọnọdụ nke ise wee nyere Kenya aka n'ọkwa otu. O mechiri oge ahụ site na mmeri ndị ọzọ na Spen, na-emeri na Cordoba ma debe ihe ọzọ kacha mma nke 1:09:25 awa na Valencia Half Marathon . O ji mmeri mechie afọ ahụ na asọmpi 15K Baringo na Kenya. <ref name="BM10">{{Cite news|author=Macharia|first=David|date=7 November 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/kipkorir-surprises-to-take-victory-at-baringo|title=Kipkorir surprises to take victory at Baringo Half-Marathon|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=1 May 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMacharia2010">Macharia, David (7 November 2010). [http://www.iaaf.org/news/news/kipkorir-surprises-to-take-victory-at-baringo "Kipkorir surprises to take victory at Baringo Half-Marathon"]. [[World Athletics|IAAF]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 May</span> 2016</span>.</cite></ref>
=== 2011 ===
Ọ malitere 2011 site na mmeri na [[Lago Maggiore Half Marathon]], sochiri ebe anọ na Prague Half Marathon . O debere ndekọ kacha mma na nke 1:09:04 iji merie na Göteborgsvarvet na Sweden na Mee, wee gbaa ọsọ n'oge ụwa nke 30:43 nkeji maka 10K na Appingedam . N'ịbụ onye na-eme njem dị mkpirikpi, o jisiri ike tinye nke abụọ na 1500 m na asọmpi egwuregwu nke Kenya . <ref>{{Cite news|url=http://possosports-europe.com/eng/news.php?ID=66|title=Joyce Chepkirui sets new World Lead for 10K (her second, consecutive) in Tilburg 10K (Ladies Run)|publisher=Posso Sports|date=4 September 2011|accessdate=3 April 2012}}</ref> Ọ meriri Marathon Half Bogotá site na nkeji iri abụọ, karịa onye gbara ọsọ Mare Dibaba . <ref>{{Cite news|url=http://www.iaaf.org/news/news/mutai-and-chepkirui-the-winners-in-bogota|title=Mutai and Chepkirui the winners in Bogota|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|date=1 August 2011|accessdate=1 May 2016}}</ref> Ọ meriri Tilburg 10K na Septemba na oge ya nke 30:38 nkeji bụ nke kachasị ọsọ n'ụwa n'afọ ahụ wee mee ka ọ bụrụ nke ise kachasị ọsọ n'ebe dị anya. <ref>{{Cite news|language=nl|url=http://bd.nl/cmlink/2.208/sport/john-lammers-nieuwe-coach-fc-eindhoven-1.109745|title=Snelste 10 kilometer dit jaar: Joyce Chepkirui in Tilburg|publisher=Brabants Dagblad|accessdate=1 May 2016}}</ref> Chepkirui ka a họpụtara ka ọ bụrụ asọmpi maka Kenya na 1500 m na 2011 All-Africa Games na o jiri ihe nrite ọlaọcha bịa n'azụ onye ibe ya bụ Irene Jelagat . <ref>{{Cite news|author=Makori|first=Elias|date=17 September 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/rare-medals-for-kenya-as-curtain-falls-on-10t|title=Rare medals for Kenya as curtain falls on 10th All Africa Games|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> O meriri nturuugo ọkara marathon nke ụmụ nwanyị mbụ na Baringo jiri ndekọ ọkaibe nke nkeji 1:10:57.1. <ref>{{Cite news|author=Macharia|first=David|date=6 November 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/jepkurui-dominated-baringo-half-marathon|title=Jepkurui dominated Baringo Half Marathon|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> [[Zatopek 10]] bụ ọpụpụ ikpeazụ ya n'afọ wee gbaa ọsọ mita 10,000 kacha mma yana ndekọ usoro nke 31:26.10 nkeji iji gaa n'ihu n'ọsọ mmeri ya dị anya. <ref>{{Cite news|author=Johnson|first=Len|date=10 December 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/bett-proves-best-in-zatopek-10|title=Bett proves best in Zatopek 10|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref>
=== 2012 ===
Chepkirui kpebiri ịsọ mpi n'ofe obodo na mmalite nke 2012 wee nwee ihe ịga nke ọma ozugbo, na-emeri [[Discovery Kenya Cross Country]] na asọmpi mba na Kenya Cross Country Championship, <ref>{{Cite news|author=Macharia|first=David|date=22 January 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/w-kiprop-takes-down-g-mutai-in-eldoret-xc|title=W. Kiprop takes down G. Mutai in Eldoret XC|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=1 May 2016}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Mutuota|first=Mutwiri|date=18 February 2012|accessdate=1 May 2016|title=Karoki and Chepkirui steal the headlines in Nairobi|publisher=IAAF|url=http://www.iaaf.org/news/news/karoki-and-chepkirui-steal-the-headlines-in-n}}</ref> tupu ọ gaa n'ihu inweta ihe nrite ọla edo na Aha otu n'asọmpi mba Afrika nke afọ 2012 . <ref>{{Cite news|author=Williamson|first=Norrie|date=19 March 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/langat-and-chepkirui-take-african-xc-titles-i|title=Langat and Chepkirui take African XC titles in Cape Town|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> N'okporo ụzọ, ọ na-agba ọsọ na Puerto Rico 's World's Best 10K, na-agwụcha n'azụ onye mmeri ụwa abụọ na-achị [[Vivian Cheruiyot]], <ref>{{Cite news|author=Robinson|first=Javier Clavelo|date=27 February 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/kitwara-and-cheruiyot-run-to-triple-crown-in|title=Kitwara and Cheruiyot run to triple crown in San Juan 10Km|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> wee merie na Prague Half Marathon na oge ndekọ oge nke 1:07:03 awa. . <ref>{{Cite news|url=http://www.iaaf.org/news/news/tsegays-5847-shatters-course-record-in-very-w|title=Tsegay's 58:47 shatters course record in 'very windy' Prague|author=Butcher|first=Pat|date=31 March 2012|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> Nke a mere ka ọ bụrụ nwanyị nke asaa kachasị ọsọ na mmemme a. Ọ nwara ịgba ọsọ marathon mpụta mbụ na Marathon London nke afọ 2012, mana o meghị ebe dị anya. Chepkirui nwetara ọkwa na otu egwuregwu Olympic nke Kenya site n'ịbịa nke abụọ na 10,000 m ule na June. <ref>{{Cite news|author=Mutwiri|first=Mutuota|date=15 June 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/cheruiyot-takes-kenyan-10000m-olympic-trials|title=Cheruiyot takes Kenyan 10,000m Olympic Trials race in Nairobi|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> N'asọmpị 10,000 nke ụmụnwaanyị nke ikpeazụ n'egwuregwu Olympic ọ daghị agba ọsọ ahụ.
=== 2013 ===
Chepkirui meriri 10K kacha mma n'ụwa na mbido 2013. <ref>{{Cite news|author=Robinson|first=Javier Clavelo|date=24 February 2013|url=http://www.iaaf.org/news/report/kitwara-takes-fourth-title-chepkirui-complete|title=Kitwara takes fourth title, Chepkirui complete Kenyan double at World's Best 10K|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=2 March 2013}}</ref> Ya mpụta mbụ n'elu marathon anya bịara na 2013 London Marathon, ma ọ dabara ya ihe ịga nke ọma n'elu mkpụmkpụ anya ma tinye nke iri na ise n'ozuzu na a oge nke 2:35:54 awa. Ihe ngosi na-adịghị mma nke 33: 01 nkeji maka nke asatọ bịara na Ottawa 10K otu ọnwa ka e mesịrị, ma o nwere ọtụtụ mmeri na ọkara nke abụọ nke afọ, na-emeri Beach na Beacon 10K, Falmouth Road Race, Dam tot Damloop, Singelop Utrecht na Grand 10 Berlin . <ref>{{Cite news|publisher=IAAF|url=http://www.iaaf.org/news/report/chepkirui-and-amlosom-the-winners-in-a-close|title=Chepkirui and Amlosom the winners in a close finish at Dam tot Damloop|date=22 September 2013|accessdate=15 October 2013}}</ref> Ọsọ ya nke nkeji 30:37 na Berlin bụ ihe kachasị mma na nke kachasị ọsọ na ala German maka anya 10K. <ref>{{Cite news|author=Wenig|first=Jörg|date=13 October 2013|url=http://www.iaaf.org/news/report/chepkirui-sets-german-all-comers-record-at-be|title=Chepkirui sets German all-comers' record at Berlin 10km|publisher=IAAF|accessdate=15 October 2013}}</ref> Ihe ndekọ usoro nke 68:15 nkeji na Valencia Half Marathon sochiri otu izu ka e mesịrị.
=== 2014 ===
Chepkirui kwalitere ọkara marathon ya kacha mma na Prague Half Marathon na Eprel 2014, na-enweta mmeri n'oge ndekọ oge nke 1:06:19 awa. <ref>{{Cite news|author=Wenig|first=Jörg|date=5 April 2014|publisher=IAAF|url=http://www.iaaf.org/news/report/prague-half-marathon-2014-joyce-chepkirui-rec|title=Chepkirui breaks course record in Prague with 1:06:19|accessdate=26 May 2014}}</ref> N'afọ ahụ, ọ merikwara ọla edo na 10000 m na 2014 Commonwealth Games . <ref>{{Cite web|url=http://g2014results.thecgf.com/athlete/athletics/1074036/joyce_chepkirui.html|title=Glasgow 2014 - Joyce Chepkirui Profile|work=g2014results.thecgf.com|accessdate=2017-09-04}}</ref>
=== 2015 ===
Chepkirui meriri abụọ ndị ọgba ọsọ New York Road 10 km <ref>{{Cite web|url=http://www.flotrack.org/video/770919-2015-uae-healthy-kidney-10k-full-broadcast#.VjITM_mrTtQ|title=2015 UAE Healthy Kidney 10K - Full Broadcast|date=31 March 2015|accessdate=1 May 2016}}</ref> na Mee 2015 na Amsterdam Marathon na 2:24:10 na Ọktoba 2015. <ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201510191788.html|title=Kenya's Bernard Kipyego and Joyce Chepkirui Shine At Amsterdam Marathon|publisher=[[AllAfrica]]|work=[[Daily Nation]]|date=18 October 2015|accessdate=29 October 2015}}</ref>
=== 2016 ===
Chepkirui gụchara nke abụọ na 2016 New York City Half Marathon na Maachị 20 na oge nke 1:07:41, Molly Huddle meriri nke ọma na ahịrị ngwụcha. <ref>{{Cite news|author=Lorge|first=Abigail|url=http://www.runnersworld.com/elite-runners/molly-huddle-scores-a-record-and-a-win-with-a-dose-of-controversy|title=Molly Huddle Scores a Record and a Win, With a Dose of Controversy|work=[[Runner's World]]|date=21 March 2016|accessdate=8 April 2016}}</ref> Chepkirui gụchara nke anọ na Marathon New York City 2016 na 2:29:08. <ref>{{Cite news|url=http://www.tcsnycmarathon.org/about-the-race/results/overall-women|title=2016 TCS NYC Marathon Overall Women results|work=tcsnycmarathon.org|date=November 6, 2016|accessdate=November 6, 2016}}</ref>
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 1500 mita – 4:08.80 (Nairobi, 16 Julaị 2011)
* 5000 mita - 15:58.31 (Marrakech, 14 SEP 2014)
* 10,000 mita – 31:26.10 (Melbourne, 10 DEC 2011)
* Ụzọ 10K – 30:37 (Berlin, 13 OCT 2013)
* Ọkara marathon - elekere 1:06:18 (Praha, 05 APR 2014)
* 25 Kilomita 1:23:27 (Amsterdam, 18 OCT 2015)
* 30 Kilomita 1:40:15 (Amsterdam, 18 OCT 2015)
* Marathon – 2:24:11 (Amsterdam, 18 OCT 2015)
== Ndụ onwe onye ==
Chepkirui lụrụ Erick Kibet bụ onye na-agba ọsọ. <ref>{{Cite web|title=interview met joyce chepkirui|url=http://www.dagvandevrouwen.nl/joyce-chepkirui-erick-kibet/|accessdate=2023-10-10|work=Dag van de Vrouwen|language=nl-NL}}</ref>
== Ndekọ asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|2007
|[[2007 African Junior Athletics Championships|African Junior Championships]]
|[[Ouagadougou]], Burkina Faso
|5th
|1500 m
|-
|2010
|[[2010 World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|[[Nanning]], China
|5th
|Half marathon
|-
|2011
|[[Athletics at the 2011 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|[[Maputo]], Mozambique
|bgcolor=silver|2nd
|[[Athletics at the 2011 All-Africa Games – Women's 1500 metres|1500 metres]]
|-
|2012
|[[2012 African Cross Country Championships|African Cross Country Championships]]
|[[Cape Town]], South Africa
|bgcolor=gold|1st
|Senior race
|-
|2014
|[[Athletics at the 2014 Commonwealth Games|Commonwealth Games]]
|[[Glasgow]], Scotland
|bgcolor=gold|1st
|[[Athletics at the 2014 Commonwealth Games – Women's 10,000 metres|10,000 m]]
|}
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị meriri n'egwuregwu Commonwealth n'egwuregwu (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta nke ndị meriri egwuregwu Africa n'egwuregwu (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta nke ndị mmeri asọmpi egwuregwu Australia (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta ndị mmeri nke Amsterdam Marathon
== Ntụaka ==
obere mba. [1] Ọ gbanwere uche ya na asọmpi ịgba ọsọ okporo ụzọ n'afọ na-esote. Ọ gara Spain wee nwee asọmpi ise kachasị elu n'ọtụtụ agbụrụ, nke emere ka ọ pụta ìhè site na mmeri na Almodóvar del Río jiri oge 1:11:47. [2] [3] N'ọgwụgwụ afọ ọ debereobere mba. Ọ gbanwere uche ya na asọmpi ịgba ọsọ okporo ụzọ n'afọ na-esote. Ọ gara Spain wee nwee asọmpi ise kachasị elu n'ọtụtụ agbụrụ, nke emere ka ọ pụta ìhè site na mmeri na [[Almodóvar del Río]] jiri oge 1:11:47. <ref name="Tilas2">[http://www.tilastopaja.org/db/atw.php?ID=53318&Season=2007&Odd=0 Joyce Chepkirui]. Tilastopaja. Retrieved 3 April 2012.</ref> N'ọgwụgwụ afọ ọ debere{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
* Joyce Chepkirui at World Athletics
{{Footer Commonwealth Champions 10000m Women}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
27tssqcfnyhigrkvv7163lby7775ave
193209
193208
2024-10-27T01:27:57Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193209
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Joyce Chepkirui''' (amụrụ 20 Ọgọst 1988) bụ onye oso ogologo oge Kenya na-asọ mpi n'egwuregwu ịgba ọsọ okporo ụzọ . O guzobe onwe ya dị ka onye na-agba ọsọ marathon ọkara, na-emeri agbụrụ na Granollers, [[Bogotá]] na Gothenburg . O wepụtara oge kacha mma nke elekere 1:06:19 iji merie Prague Half Marathon nke afọ 2014. Ọ na-asọ mpi n'ọsọ okporo ụzọ 10K yana ihe kacha mma nke ya na nkeji 30:38 na-eme ka nwanyị nke ise ya kacha ọsọ ọsọ.
Chepkirui malitere ịsọ mpi n'ọsọ obodo na 2012 wee nweta aha Kenya na Africa. Ọ na-asọ mpi n'egwu ahụ karịrị mita 1500 ma bụrụ onye nrite ọlaọcha na 2011 All-Africa Games .
== Ọrụ ==
Chepkirui tolitere na Buret District nke Kenya Rift Valley Province . <ref name="BM10">{{Cite news|author=Macharia|first=David|date=7 November 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/kipkorir-surprises-to-take-victory-at-baringo|title=Kipkorir surprises to take victory at Baringo Half-Marathon|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=1 May 2016}}</ref>
Mpụta mbụ ya na mba ụwa bịara na asọmpi asọmpi Junior Junior nke Africa nke afọ 2007, ebe ọ bịara n'ọkwa ise na 1500 mita . Ọ mere mpụta mbụ ya na ọkara marathon na Benidorm na Nọvemba wee gụchaa dị ka onye gbara ọsọ. Ọ nwara steeplechase 3000 mita na 2008, mana jisiri ike naanị nke ise na asọmpi ndị obere mba. Ọ gbanwere uche ya na asọmpi ịgba ọsọ okporo ụzọ n'afọ na-esote. Ọ gara Spain wee nwee asọmpi ise kachasị elu n'ọtụtụ agbụrụ, nke emere ka ọ pụta ìhè site na mmeri na Almodóvar del Río jiri oge 1:11:47. <ref name="Tilas" /> N'ọgwụgwụ afọ ọ debere nke anọ na 15K na Kenya Baringo Half Marathon . <ref>{{Cite news|author=Macharia|first=David|date=20 December 2009|url=http://www.iaaf.org/news/news/teenager-ndiema-surprises-with-baringo-half-m|title=Teenager Ndiema surprises with Baringo Half Marathon victory|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref>
=== 2010 ===
Chepkirui guzobe onwe ya dị ka onye ọgba ọsọ ọkara marathon na 2010. Ọ meriri ọtụtụ agbụrụ Spanish, na-ewere aha na Alicante, Torrevieja, Albacete, San Sebastián na Logroño . Ọ kwalitere ihe kacha mma ya ruo elekere 1:09:51 n'ọsọ San Sebastián wee merie Barcelona na Granollers Half Marathon . <ref name="pal mares_la_mitja_granollers_half_marathon_2020">{{Cite web|title=Palmarés La Mitja|url=https://www.lamitja.cat/palmares-la-mitja/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20200822132335/https://www.lamitja.cat/palmares-la-mitja/|archivedate=22 August 2020|accessdate=22 August 2020|work=Granollers Half Marathon}}</ref> A họpụtara ya ka ọ nọchite anya Kenya na asọmpi Half Marathon World Half Marathon nke 2010 IAAF wee gbaa ọsọ kacha mma nke elekere 1:09:30 iji were ọnọdụ nke ise wee nyere Kenya aka n'ọkwa otu. O mechiri oge ahụ site na mmeri ndị ọzọ na Spen, na-emeri na Cordoba ma debe ihe ọzọ kacha mma nke 1:09:25 awa na Valencia Half Marathon . O ji mmeri mechie afọ ahụ na asọmpi 15K Baringo na Kenya. <ref name="BM10">{{Cite news|author=Macharia|first=David|date=7 November 2010|url=http://www.iaaf.org/news/news/kipkorir-surprises-to-take-victory-at-baringo|title=Kipkorir surprises to take victory at Baringo Half-Marathon|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=1 May 2016}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFMacharia2010">Macharia, David (7 November 2010). [http://www.iaaf.org/news/news/kipkorir-surprises-to-take-victory-at-baringo "Kipkorir surprises to take victory at Baringo Half-Marathon"]. [[World Athletics|IAAF]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 May</span> 2016</span>.</cite></ref>
=== 2011 ===
Ọ malitere 2011 site na mmeri na [[Lago Maggiore Half Marathon]], sochiri ebe anọ na Prague Half Marathon . O debere ndekọ kacha mma na nke 1:09:04 iji merie na Göteborgsvarvet na Sweden na Mee, wee gbaa ọsọ n'oge ụwa nke 30:43 nkeji maka 10K na Appingedam . N'ịbụ onye na-eme njem dị mkpirikpi, o jisiri ike tinye nke abụọ na 1500 m na asọmpi egwuregwu nke Kenya . <ref>{{Cite news|url=http://possosports-europe.com/eng/news.php?ID=66|title=Joyce Chepkirui sets new World Lead for 10K (her second, consecutive) in Tilburg 10K (Ladies Run)|publisher=Posso Sports|date=4 September 2011|accessdate=3 April 2012}}</ref> Ọ meriri Marathon Half Bogotá site na nkeji iri abụọ, karịa onye gbara ọsọ Mare Dibaba . <ref>{{Cite news|url=http://www.iaaf.org/news/news/mutai-and-chepkirui-the-winners-in-bogota|title=Mutai and Chepkirui the winners in Bogota|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|date=1 August 2011|accessdate=1 May 2016}}</ref> Ọ meriri Tilburg 10K na Septemba na oge ya nke 30:38 nkeji bụ nke kachasị ọsọ n'ụwa n'afọ ahụ wee mee ka ọ bụrụ nke ise kachasị ọsọ n'ebe dị anya. <ref>{{Cite news|language=nl|url=http://bd.nl/cmlink/2.208/sport/john-lammers-nieuwe-coach-fc-eindhoven-1.109745|title=Snelste 10 kilometer dit jaar: Joyce Chepkirui in Tilburg|publisher=Brabants Dagblad|accessdate=1 May 2016}}</ref> Chepkirui ka a họpụtara ka ọ bụrụ asọmpi maka Kenya na 1500 m na 2011 All-Africa Games na o jiri ihe nrite ọlaọcha bịa n'azụ onye ibe ya bụ Irene Jelagat . <ref>{{Cite news|author=Makori|first=Elias|date=17 September 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/rare-medals-for-kenya-as-curtain-falls-on-10t|title=Rare medals for Kenya as curtain falls on 10th All Africa Games|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> O meriri nturuugo ọkara marathon nke ụmụ nwanyị mbụ na Baringo jiri ndekọ ọkaibe nke nkeji 1:10:57.1. <ref>{{Cite news|author=Macharia|first=David|date=6 November 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/jepkurui-dominated-baringo-half-marathon|title=Jepkurui dominated Baringo Half Marathon|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> [[Zatopek 10]] bụ ọpụpụ ikpeazụ ya n'afọ wee gbaa ọsọ mita 10,000 kacha mma yana ndekọ usoro nke 31:26.10 nkeji iji gaa n'ihu n'ọsọ mmeri ya dị anya. <ref>{{Cite news|author=Johnson|first=Len|date=10 December 2011|url=http://www.iaaf.org/news/news/bett-proves-best-in-zatopek-10|title=Bett proves best in Zatopek 10|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref>
=== 2012 ===
Chepkirui kpebiri ịsọ mpi n'ofe obodo na mmalite nke 2012 wee nwee ihe ịga nke ọma ozugbo, na-emeri [[Discovery Kenya Cross Country]] na asọmpi mba na Kenya Cross Country Championship, <ref>{{Cite news|author=Macharia|first=David|date=22 January 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/w-kiprop-takes-down-g-mutai-in-eldoret-xc|title=W. Kiprop takes down G. Mutai in Eldoret XC|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=1 May 2016}}</ref> <ref>{{Cite news|author=Mutuota|first=Mutwiri|date=18 February 2012|accessdate=1 May 2016|title=Karoki and Chepkirui steal the headlines in Nairobi|publisher=IAAF|url=http://www.iaaf.org/news/news/karoki-and-chepkirui-steal-the-headlines-in-n}}</ref> tupu ọ gaa n'ihu inweta ihe nrite ọla edo na Aha otu n'asọmpi mba Afrika nke afọ 2012 . <ref>{{Cite news|author=Williamson|first=Norrie|date=19 March 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/langat-and-chepkirui-take-african-xc-titles-i|title=Langat and Chepkirui take African XC titles in Cape Town|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> N'okporo ụzọ, ọ na-agba ọsọ na Puerto Rico 's World's Best 10K, na-agwụcha n'azụ onye mmeri ụwa abụọ na-achị [[Vivian Cheruiyot]], <ref>{{Cite news|author=Robinson|first=Javier Clavelo|date=27 February 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/kitwara-and-cheruiyot-run-to-triple-crown-in|title=Kitwara and Cheruiyot run to triple crown in San Juan 10Km|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> wee merie na Prague Half Marathon na oge ndekọ oge nke 1:07:03 awa. . <ref>{{Cite news|url=http://www.iaaf.org/news/news/tsegays-5847-shatters-course-record-in-very-w|title=Tsegay's 58:47 shatters course record in 'very windy' Prague|author=Butcher|first=Pat|date=31 March 2012|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> Nke a mere ka ọ bụrụ nwanyị nke asaa kachasị ọsọ na mmemme a. Ọ nwara ịgba ọsọ marathon mpụta mbụ na Marathon London nke afọ 2012, mana o meghị ebe dị anya. Chepkirui nwetara ọkwa na otu egwuregwu Olympic nke Kenya site n'ịbịa nke abụọ na 10,000 m ule na June. <ref>{{Cite news|author=Mutwiri|first=Mutuota|date=15 June 2012|url=http://www.iaaf.org/news/news/cheruiyot-takes-kenyan-10000m-olympic-trials|title=Cheruiyot takes Kenyan 10,000m Olympic Trials race in Nairobi|publisher=IAAF|accessdate=1 May 2016}}</ref> N'asọmpị 10,000 nke ụmụnwaanyị nke ikpeazụ n'egwuregwu Olympic ọ daghị agba ọsọ ahụ.
=== 2013 ===
Chepkirui meriri 10K kacha mma n'ụwa na mbido 2013. <ref>{{Cite news|author=Robinson|first=Javier Clavelo|date=24 February 2013|url=http://www.iaaf.org/news/report/kitwara-takes-fourth-title-chepkirui-complete|title=Kitwara takes fourth title, Chepkirui complete Kenyan double at World's Best 10K|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=2 March 2013}}</ref> Ya mpụta mbụ n'elu marathon anya bịara na 2013 London Marathon, ma ọ dabara ya ihe ịga nke ọma n'elu mkpụmkpụ anya ma tinye nke iri na ise n'ozuzu na a oge nke 2:35:54 awa. Ihe ngosi na-adịghị mma nke 33: 01 nkeji maka nke asatọ bịara na Ottawa 10K otu ọnwa ka e mesịrị, ma o nwere ọtụtụ mmeri na ọkara nke abụọ nke afọ, na-emeri Beach na Beacon 10K, Falmouth Road Race, Dam tot Damloop, Singelop Utrecht na Grand 10 Berlin . <ref>{{Cite news|publisher=IAAF|url=http://www.iaaf.org/news/report/chepkirui-and-amlosom-the-winners-in-a-close|title=Chepkirui and Amlosom the winners in a close finish at Dam tot Damloop|date=22 September 2013|accessdate=15 October 2013}}</ref> Ọsọ ya nke nkeji 30:37 na Berlin bụ ihe kachasị mma na nke kachasị ọsọ na ala German maka anya 10K. <ref>{{Cite news|author=Wenig|first=Jörg|date=13 October 2013|url=http://www.iaaf.org/news/report/chepkirui-sets-german-all-comers-record-at-be|title=Chepkirui sets German all-comers' record at Berlin 10km|publisher=IAAF|accessdate=15 October 2013}}</ref> Ihe ndekọ usoro nke 68:15 nkeji na Valencia Half Marathon sochiri otu izu ka e mesịrị.
=== 2014 ===
Chepkirui kwalitere ọkara marathon ya kacha mma na Prague Half Marathon na Eprel 2014, na-enweta mmeri n'oge ndekọ oge nke 1:06:19 awa. <ref>{{Cite news|author=Wenig|first=Jörg|date=5 April 2014|publisher=IAAF|url=http://www.iaaf.org/news/report/prague-half-marathon-2014-joyce-chepkirui-rec|title=Chepkirui breaks course record in Prague with 1:06:19|accessdate=26 May 2014}}</ref> N'afọ ahụ, ọ merikwara ọla edo na 10000 m na 2014 Commonwealth Games . <ref>{{Cite web|url=http://g2014results.thecgf.com/athlete/athletics/1074036/joyce_chepkirui.html|title=Glasgow 2014 - Joyce Chepkirui Profile|work=g2014results.thecgf.com|accessdate=2017-09-04}}</ref>
=== 2015 ===
Chepkirui meriri abụọ ndị ọgba ọsọ New York Road 10 km <ref>{{Cite web|url=http://www.flotrack.org/video/770919-2015-uae-healthy-kidney-10k-full-broadcast#.VjITM_mrTtQ|title=2015 UAE Healthy Kidney 10K - Full Broadcast|date=31 March 2015|accessdate=1 May 2016}}</ref> na Mee 2015 na Amsterdam Marathon na 2:24:10 na Ọktoba 2015. <ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201510191788.html|title=Kenya's Bernard Kipyego and Joyce Chepkirui Shine At Amsterdam Marathon|publisher=[[AllAfrica]]|work=[[Daily Nation]]|date=18 October 2015|accessdate=29 October 2015}}</ref>
=== 2016 ===
Chepkirui gụchara nke abụọ na 2016 New York City Half Marathon na Maachị 20 na oge nke 1:07:41, Molly Huddle meriri nke ọma na ahịrị ngwụcha. <ref>{{Cite news|author=Lorge|first=Abigail|url=http://www.runnersworld.com/elite-runners/molly-huddle-scores-a-record-and-a-win-with-a-dose-of-controversy|title=Molly Huddle Scores a Record and a Win, With a Dose of Controversy|work=[[Runner's World]]|date=21 March 2016|accessdate=8 April 2016}}</ref> Chepkirui gụchara nke anọ na Marathon New York City 2016 na 2:29:08. <ref>{{Cite news|url=http://www.tcsnycmarathon.org/about-the-race/results/overall-women|title=2016 TCS NYC Marathon Overall Women results|work=tcsnycmarathon.org|date=November 6, 2016|accessdate=November 6, 2016}}</ref>
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 1500 mita – 4:08.80 (Nairobi, 16 Julaị 2011)
* 5000 mita - 15:58.31 (Marrakech, 14 SEP 2014)
* 10,000 mita – 31:26.10 (Melbourne, 10 DEC 2011)
* Ụzọ 10K – 30:37 (Berlin, 13 OCT 2013)
* Ọkara marathon - elekere 1:06:18 (Praha, 05 APR 2014)
* 25 Kilomita 1:23:27 (Amsterdam, 18 OCT 2015)
* 30 Kilomita 1:40:15 (Amsterdam, 18 OCT 2015)
* Marathon – 2:24:11 (Amsterdam, 18 OCT 2015)
== Ndụ onwe onye ==
Chepkirui lụrụ Erick Kibet bụ onye na-agba ọsọ. <ref>{{Cite web|title=interview met joyce chepkirui|url=http://www.dagvandevrouwen.nl/joyce-chepkirui-erick-kibet/|accessdate=2023-10-10|work=Dag van de Vrouwen|language=nl-NL}}</ref>
== Ndekọ asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
|2007
|[[2007 African Junior Athletics Championships|African Junior Championships]]
|[[Ouagadougou]], Burkina Faso
|5th
|1500 m
|-
|2010
|[[2010 World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|[[Nanning]], China
|5th
|Half marathon
|-
|2011
|[[Athletics at the 2011 All-Africa Games|All-Africa Games]]
|[[Maputo]], Mozambique
|bgcolor=silver|2nd
|[[Athletics at the 2011 All-Africa Games – Women's 1500 metres|1500 metres]]
|-
|2012
|[[2012 African Cross Country Championships|African Cross Country Championships]]
|[[Cape Town]], South Africa
|bgcolor=gold|1st
|Senior race
|-
|2014
|[[Athletics at the 2014 Commonwealth Games|Commonwealth Games]]
|[[Glasgow]], Scotland
|bgcolor=gold|1st
|[[Athletics at the 2014 Commonwealth Games – Women's 10,000 metres|10,000 m]]
|}
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị meriri n'egwuregwu Commonwealth n'egwuregwu (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta nke ndị meriri egwuregwu Africa n'egwuregwu (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta nke ndị mmeri asọmpi egwuregwu Australia (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta ndị mmeri nke Amsterdam Marathon
== Ntụaka ==
{{Reflist|2}}
== Njikọ mpụga ==
* Joyce Chepkirui at World Athletics
{{Footer Commonwealth Champions 10000m Women}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
8pnuk2d0ziv551fgo81hn2j728af7we
Inés Melchor
0
54589
193210
2024-10-27T01:31:14Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1245261908|Inés Melchor]]"
193210
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Inés Melchor''' (amuru Ọgọst 30, 1986 na Acobambilla, Huancavelica ) bụ onye na-agba ọsọ anya Peruvian. Ọ gbara ọsọ na marathon na Olympic Summer 2012, na-etinye 25th na oge nke 2:28:54. Na Septemba 2014 ọ debere 8th na Marathon Berlin na oge nke 2:26.48, ndekọ mba Peruvian ọhụrụ na ndekọ mpaghara [[South Amerika|South America]] . <ref>{{Cite web|title=41 BMW Berlin-Marathon|url=http://www.bmw-berlin-marathon.com/en/|work=BMW Berlin-Marathon|publisher=BMW Berlin-Marathon}}</ref> Melchor na-ejidekwa ndekọ Peruvian maka 5000 na 10,000 mita na egwu ahụ.
Ọ meriri ọtụtụ nrite ndị ntorobịa na ndị obere na ọkwa kọntinent wee zọọ asọmpi na asọmpi ụwa nke 2003 na asọmpi Summer 2004 mgbe ọ ka dị afọ iri na ụma. Ọ meriri ihe nrite ọla edo okpukpu abụọ na 5000 m na 10,000 m na asọmpi South America 2009 na egwuregwu . O nwetakwara ihe nrite ọla n'afọ 5000 m na 2011 Pan American Games . Ọ bụ onye mmeri ugboro atọ na South America Cross Country Championship .
== Akụkọ ndụ ==
=== Ndụ mbido ===
Inés Melchor, ma ọ bụ aha ya zuru oke bụ ''Santa Inés Melchor Huiza'', mụrụ na 1986 na Acobambilla District, Huancavelica Province, [[Peru|Perú]] .
Ọ dị naanị ọnwa atọ, mgbe nne na nna ya kpebiri ịkwaga Huancayo . N'ebe ahụ, Inés gara ụlọ akwụkwọ dị na [[Nuestra Señora del Cocharcas]] ma mesịa nweta nzere bachelọ nke iwu na Mahadum Los Andes Peruvian . <ref>{{Cite web|title=Inés Melchor: Mi corazón es del Perú y la UPLA|url=http://noticias.universia.edu.pe/vida-universitaria/noticia/2003/08/15/766140/ines-melchor-corazon-es-peru-uplabr.html|work=Inés Melchor: Mi corazón es del Perú y la UPLA|publisher=Universia Perú|accessdate=2015-03-29|archivedate=2015-04-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150402150502/http://noticias.universia.edu.pe/vida-universitaria/noticia/2003/08/15/766140/ines-melchor-corazon-es-peru-uplabr.html}}</ref>
=== Ọrụ ntorobịa na nke obere ===
Melchor pụtara dị ka otu n'ime ndị na-agba ọsọ ogologo oge kacha mma na South America na nwata. Ọ bụ onye mmeri ọla ọcha [[3000 mita]] na asọmpi ndị ntorobịa South America 2000 na egwuregwu mgbe ọ dị afọ iri na atọ. N'afọ sochirinụ, ọ meriri aha 5000 mita na 2001 South American Junior Championships in Athletics (na-ewerekwa 3000 m bronze), wee merie 3000 m aha na 5000 m ọlaọcha na Pan American Juniors otu izu ka e mesịrị.
Dị ka ọdụdụ n'ọhịa na 2002 South American Junior Championship, ma [[Nadia Rodríguez]] na Silvia Paredes (afọ abụọ na atọ tọrọ Melchor) nwetara mma ya na Peruvian hapụrụ naanị 3000. m ihe nrite ọla. N'ọgbọ nke obere ọ meriri 3000 m na asọmpi ndị ntorobịa South America ma jikwaa ọla nchara na mita 1500 .
Melchor bụ onye na-achị mpaghara na 2003: ọ gbara afọ iri na isii, ọ meriri ma 3000. m na 5000 m aha na South American Juniors na Pan American Juniors . Na 2003 World Youth Championship na Athletics 3000 m agbụrụ ọ bụ onye na-eme ihe kacha mma si America, na-ewere nke isii n'ozuzu ya. Nke a bụ talent ya, ọ bụ otu n'ime ọnụ ọgụgụ ole na ole nke ndị Peruvian batara maka asọmpi egwuregwu ụwa nke 2003, ebe ọ gbara ọsọ na 5000 mita .
N'afọ 2004, ọ meriri aha nwata mbụ ya na South America Cross Country Championship . Ọ bụ naanị ya na-agba ọsọ si America na 3000 m na 2004 World Junior Championships na egwuregwu egwuregwu wee tinye nke iri na otu. Onye dị afọ iri na asaa mere asọmpi Olympic ya na Peru na 2004 Athens Olympics, na-asọmpi na agba nke mbụ nke 5000. m. Ọ bụ ya bụ ọdụdụ n'ime naanị ndị Peruvian iri na abụọ bịara na egwuregwu ahụ . O tinyekwara nke itoolu na narị atọ m na 2004 Ibero-American Championship in Athletics n'afọ ahụ.
Ọ bụ onye na-eme ihe kacha mma na South America n'ọsọ obere na asọmpi mba ụwa nke 2005 IAAF, na-abịa 29th n'ozuzu ya. N'afọ ikpeazụ ya nke ntozu nwata ọ meriri 3000/5000 m okpukpu abụọ na South America Juniors . Ọ bụ 5000 m onye mmeri na Pan American Juniors mana e meriri ya na nke abụọ na 3000 m nke Canada [[Alyson Kohlmeier]] .
=== Mmalite nke agadi ọrụ ===
N'afọ mbụ ya nke asọmpi agadi, ọ sụrụ mpi nke ọma, na ọdịdị ya bụ nke iri asaa na abụọ n'ọsọ ogologo na asọmpi mba ụwa nke 2006 IAAF ka o nwesịrị mmeri na South America Cross Country. N'afọ sochirinụ, ahụrụ ya ka ọ na-enwe ọganihu dị ka onye isi ịgba ọsọ. Ọ gbara ọsọ na South America Cross Country n'azụ [[Ednalva Laureano da Silva]] . N'asọmpi ndị isi kọntinent mbụ ya ọ bụ nke ise na 5000 m mana were nrite ọla ọcha 10,000 n'azụ [[Lucélia Peres|Lucelia Peres]] . N'egwuregwu Pan American ọ gbara na 10,000 m wee mebie ndekọ Marilu Salazar dị afọ iri na anọ nke Peruvian na oge nke 33:36.17 nkeji maka ọnọdụ ise.
Na 2008, o meriri aha ya nke abụọ na South America Cross Country wee mee 5000/10,000. m okpukpu abụọ na asọmpi mba, na-agbaji [[Faustina Huamani]] 5000 m ndekọ mba na usoro na oge nke 16:17.37 nkeji. Ọ gara n'enweghị mgbagha na ihe omume ọ bụla na 2008 South America Under-23 Championships in Athletics, nke emere na Lima wee jiri nrite ọla edo abụọ pụọ.
=== Aha South America ===
[[Usòrò:Valeria_Straneo,_Zhu_Xiaolin,_Inés_Melchor_-_2012_Olympic_Womens_Marathon.jpg|thumb| Melchor (n'aka nri) na-agba ọsọ na marathon Olympic 2012.]]
O belatara ndekọ mba ya n'ihu na asọmpi egwuregwu South America nke 2009 emere na turf ụlọ na Lima. O guzobe onwe ya dị ka onye na-agba ọsọ anya kacha mma na mpaghara ka ọ meriri 5000 m na oge nke 16:00.41 nkeji na 10,000 m nwere oge nke 33:11.79 nkeji (nakwa ndekọ asọmpi ).
Ọ gbara ọsọ na 5000 m na-ekpo ọkụ na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2009 ka e mesịrị n'afọ ahụ wee nwalee mmemme ọhụrụ na 2009 IAAF World Half Marathon Championship, ebe ọ bụ 40th na nke kachasị mma nke 74:33 nkeji. O ji 10,000 mechie afọ ya m meriri na egwuregwu Bolivarian .
N'afọ 2010, ọ meriri aha mba mba South America nke ugboro atọ, mana ọ bụghị asọmpi maka afọ ndị ọzọ. Ọ laghachiri n'omume na njedebe nke 2011 wee kwụọ 5000 m nrite ọla na egwuregwu 2011 Pan American .
=== Marathon na-agba ọsọ ===
Melchor kwagara n'ebe dị anya marathon na oge 2012. Kwa afọ ọ na-agba ihe dị ka marathon abụọ ma ọ bụ atọ kwa afọ. Ọzọkwa ọ na-agba ọsọ dị mkpirikpi n'ime afọ. O mere mpụta mbụ ya na Marathon International Seoul na oge ya nke 2:30:04 awa maka nke isii bụ ndekọ marathon Peruvian . Nke a mere ka ọ ruo eruo maka asọmpi olimpiks Summer 2012 na [[London]] . Ọ kwalitere ndekọ mba ya n'ihu na asọmpi ahụ, na-emecha ọsọ nke 2:28:54 awa maka ọnọdụ 25th. <ref>{{Cite web|title=Ines Melchor|url=http://www.london2012.com/athlete/melchor-ines-1092320/|publisher=London 2012|accessdate=2012-08-06|archiveurl=https://archive.today/20130103153826/http://www.london2012.com/athlete/melchor-ines-1092320/|archivedate=2013-01-03}}</ref> <ref name="london2012">{{Cite web|title=Women's Marathon: Results|url=http://www.london2012.com/athletics/event/women-marathon/index.html?v=20120806-055117400|publisher=London 2012|accessdate=2012-08-06|archiveurl=https://archive.today/20121205100448/http://www.london2012.com/athletics/event/women-marathon/index.html?v=20120806-055117400|archivedate=2012-12-05}}</ref> Na mmechi ahụ ọ bụ onye na-ebu ọkọlọtọ maka Peru .
Na 2013, o debere nke atọ na Santiago Marathon, meriri [[Ultimas Noticias 15K]] na Ecuador, wee bụrụ onye gbara ọsọ na Bogotá Half Marathon . N'April 12, 2015, ọ meriri Santiago Marathon nke kwadoro ntozu ya maka asọmpi Summer Summer 2016 na Rio de Janeiro. <ref>{{Cite web|url=http://www.andina.com.pe/Ingles/noticia-peru-athletes-ines-melchor-and-raul-pacheco-to-run-for-gold-at-rio-2016-olympic-games-551541.aspx|title=Peru athletes Ines Melchor and Raul Pacheco to run for gold at Rio 2016 Olympic Games|date=April 13, 2015|work=Andina Agencia Peruana de Noticias|accessdate=April 30, 2015|archivedate=April 27, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150427143306/http://www.andina.com.pe/ingles/noticia-peru-athletes-ines-melchor-and-raul-pacheco-to-run-for-gold-at-rio-2016-olympic-games-551541.aspx}}</ref>
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 1500 m: '''4:30.78''' – Alcalá de Henares, 4 Julaị 2004
* 3000 m: '''9:28.44''' - Sherbrooke, 9 Julaị 2003
* 5000 m: '''15:30.63 NR''' – Trujillo, 28 Nọvemba 2013
* 10,000 m: '''33:07.75''' – Lima, 6 Ọktoba 2013
* Ọkara marathon: '''1:12:31''' – Medellín, 8 Septemba 2013
* Marathon: '''2:26.48 NR''' - Berlin, 28 Septemba 2014
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!bgcolor="#eeeeee" colspan="6"|Representing {{PER}}
|-
|2000
|[[2000 South American Youth Championships in Athletics|South American Youth Championships]]
|[[Bogotá]], [[Colombia]]
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m
|10:40.67 min '''A'''
|-
|rowspan=4|2001
|rowspan=2|[[2001 South American Junior Championships in Athletics|South American Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Santa Fe, Argentina|Santa Fe]], [[Argentina]]
|bgcolor="cc9966"|3rd
|3000 m
|10:12.99
|-
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|17:14.49
|-
|rowspan=2|[[2001 Pan American Junior Athletics Championships|Pan American Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Santa Fe, Argentina|Santa Fe]], [[Argentina]]
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|10:11.50
|-
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|17:28.18
|-
|rowspan=4|2002
|rowspan=2|[[2002 South American Junior Championships in Athletics|South American Junior Championships]] /<br/ > [[Athletics at the 2002 South American Games|South American Games]]
|rowspan=2|[[Belém]], [[Brazil]]
|bgcolor="cc9966"|3rd
|3000m
|[[Athletics at the 2002 South American Games – Results#3000 meters 2|10:05.60]]
|-
|4th
|5000m
|[[Athletics at the 2002 South American Games – Results#5000 meters 2|17:49.04]]
|-
|rowspan=2|[[2002 South American Youth Championships in Athletics|South American Youth Championships]]
|rowspan=2|[[Asunción]], [[Paraguay]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|1500 m
|4:44.94
|-
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|10:19.43
|-
|rowspan=6|2003
|rowspan=2|[[2003 South American Junior Championships in Athletics|South American Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Guayaquil]], [[Ecuador]]
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|9:58.83
|-
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|16:57.0
|-
|[[2003 World Youth Championships in Athletics|World Youth Championships]]
|[[Sherbrooke]], [[Canada]]
|6th
|3000 m
|9:28.44
|-
|rowspan=2|[[2003 Pan American Junior Athletics Championships|Pan American Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Bridgetown]], [[Barbados]]
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|9:57.96
|-
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|16:53.37
|-
|[[2003 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Saint-Denis, Seine-Saint-Denis|Saint-Denis]], [[France]]
|15th (h)
|5000 m
|[[2003 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|17:17.90]]
|-
|rowspan=4|2004
|[[2004 South American Cross Country Championships|South American Cross Country Championships – Junior]]
|[[Macaé]], [[Brazil]]
|bgcolor=gold|1st
|6.0 km
|[[2004 South American Cross Country Championships#Junior (U20) women's race (6 km)|21:43]]
|-
|[[2004 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Grosseto]], [[Italy]]
|11th
|3000 m
|[[2004 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres|9:41.89]]
|-
|[[2004 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Huelva]], [[Spain]]
|9th
|3000 m
|[[2004 Ibero-American Championships in Athletics – Results#3000 meters 2|9:37.35]]
|-
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Athens]], [[Greece]]
|38th (h)
|5000 m
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics – Women's 5000 metres|17:08.07]]
|-
|rowspan=6|2005
|[[2005 South American Cross Country Championships|South American Cross Country Championships – Junior]]
|[[Montevideo]], [[Uruguay]]
|bgcolor=silver|2nd
|6.0 km
|[[2005 South American Cross Country Championships#Junior (U20) women's race (6 km)|22:19]]
|-
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships – Junior]]
|[[Saint-Galmier]], [[France]]
|29th
|6.153 km
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|22:33]]
|-
|rowspan=2|[[2005 Pan American Junior Athletics Championships|Pan American Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Windsor, Ontario]], [[Canada]]
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m
|9:36.24
|-
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|16:48.06
|-
|rowspan=2|[[2005 South American Junior Championships in Athletics|South American Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Rosario, Santa Fe|Rosario]], [[Argentina]]
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|9:50.87
|-
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|17:05.78
|-
|rowspan=4|2006
|[[2006 South American Cross Country Championships|South American Cross Country Championships]]
|[[Mar del Plata]], [[Argentina]]
|bgcolor=gold|1st
|8.0 km
|[[2006 South American Cross Country Championships#Senior women's race (8 km)|27:55]]
|-
|[[2006 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Fukuoka]], [[Japan]]
|72nd
|8.0 km
|[[2006 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|28:49]]
|-
|rowspan=2|[[2006 South American Under-23 Championships in Athletics|South American U23 Championships]] /<br/ > [[Athletics at the 2006 South American Games|South American Games]]
|rowspan=2|[[Buenos Aires]], [[Argentina]]
|6th
|5000m
|[[Athletics at the 2006 South American Games – Results#5000 meters 2|17:16.39]]
|-
|4th
|10,000m
|[[Athletics at the 2006 South American Games – Results#10,000 meters 2|35:57.85]]
|-
|rowspan=4|2007
|[[2007 South American Cross Country Championships|South American Cross Country Championships]]
|[[Rio de Janeiro]], [[Brazil]]
|bgcolor=silver|2nd
|8.0 km
|[[2007 South American Cross Country Championships#Senior women's race (8 km)|29:34]]
|-
|rowspan=2|[[2007 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|rowspan=2|[[Sao Paulo]], [[Brazil]]
|5th
|5000 m
|[[2007 South American Championships in Athletics – Results#5000 meters 2|16:23.44]]
|-
|bgcolor=silver|2nd
|10,000 m
|[[2007 South American Championships in Athletics – Results#10,000 meters 2|34:13.23]]
|-
|[[Athletics at the 2007 Pan American Games|Pan American Games]]
|[[Rio de Janeiro]], [[Brazil]]
|5th
|10,000 m
|[[Athletics at the 2007 Pan American Games – Women's 10,000 metres|33:36.17]]
|-
|rowspan=4|2008
|[[2008 South American Cross Country Championships|South American Cross Country Championships]]
|[[Asunción]], [[Paraguay]]
|bgcolor=gold|1st
|8.0 km
|[[2008 South American Cross Country Championships#Senior women's race (8 km)|28:19]]
|-
|rowspan=3|[[2008 South American Under-23 Championships in Athletics|South American U23 Championships]]
|rowspan=3|[[Lima]], [[Peru|Perú]]
|4th
|1500m
|[[2008 South American Under-23 Championships in Athletics – Results#1500 meters 2|4:38.36]] '''A'''
|-
|bgcolor=gold|1st
|5000m
|[[2008 South American Under-23 Championships in Athletics – Results#5000 meters 2|16:44.59]] '''A'''
|-
|bgcolor=gold|1st
|10,000m
|[[2008 South American Under-23 Championships in Athletics – Results#10,000 meters 2|35:43.27]] '''A'''
|-
|rowspan=7|2009
|[[2009 South American Cross Country Championships|South American Cross Country Championships]]
|[[Concepción, Chile|Concepción]], [[Chile]]
|bgcolor="cc9966"|3rd
|8.0 km
|[[2009 South American Cross Country Championships#Senior women's race (8 km)|28:25]]
|-
|rowspan=2|[[2009 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|rowspan=2|[[Lima]], [[Peru|Perú]]
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[2009 South American Championships in Athletics – Results#5000 meters 2|16:00.41]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[2009 South American Championships in Athletics – Results#10,000 meters 2|33:11.79]]
|-
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], [[Germany]]
|20th (h)
|5000 m
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|16:00.83]]
|-
|[[2009 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|[[Birmingham]], [[United Kingdom]]
|40th
|Half marathon
|[[2009 World Half Marathon Championships#women's|1:14:33]]
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2009 Bolivarian Games|Bolivarian Games]]
|rowspan=2|[[Sucre]], [[Bolivia]]
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[Athletics at the 2009 Bolivarian Games – Results#5000 meters 2|17:42.95]] '''A'''
|-
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[Athletics at the 2009 Bolivarian Games – Results#10,000 meters 2|36:00.62]] '''A'''
|-
|2010
|[[2010 South American Cross Country Championships|South American Cross Country Championships]]
|[[Guayaquil]], [[Ecuador]]
|bgcolor=gold|1st
|8.0 km
|[[2010 South American Cross Country Championships#Senior women's race (8 km)|27:15.9]]
|-
|2011
|[[Athletics at the 2011 Pan American Games|Pan American Games]]
|[[Guadalajara]], [[Mexico|México]]
|bgcolor="cc9966"|3rd
|5000 m
|[[Athletics at the 2011 Pan American Games – Women's 5000 metres|16:41.50]]
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London]], [[United Kingdom]]
|25th
|Marathon
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's marathon|2:28:54]]
|-
|rowspan=2|2013
|rowspan=2|[[Athletics at the 2013 Bolivarian Games|Bolivarian Games]]
|rowspan=2|[[Trujillo, Peru|Trujillo]], [[Peru|Perú]]
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[Athletics at the 2013 Bolivarian Games – Results#5000 meters 2|15:30.63]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[Athletics at the 2013 Bolivarian Games – Results#10,000 meters 2|33:52.9]] ht
|-
|rowspan=3|2014
|rowspan=2|[[Athletics at the 2014 South American Games|South American Games]]
|rowspan=2|[[Santiago]], [[Chile]]
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[Athletics at the 2014 South American Games – Results#5000 meters 2|15:51.20]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[Athletics at the 2014 South American Games – Results#10,000 meters 2|33:10.06]]
|-
|[[2014 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[São Paulo, Brazil]]
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[2014 Ibero-American Championships in Athletics – Results#5000 meters 2|15:58.85]]
|-
|rowspan=4|2015
|[[Santiago Marathon]]
|[[Santiago]], [[Chile]]
|bgcolor=gold|1st
|Marathon
|2:28:18
|-
|Quito Últimas Noticias
|[[Quito]], [[Ecuador]]
|bgcolor=gold|1st
|15K
|51:56
|-
|[[2015 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|[[Lima]], [[Peru]]
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[2015 South American Championships in Athletics – Results#10,000 meters 2|32:28.87]]
|-
|Pichanaki International Marathon
|[[Chanchamayo, Junín|Chanchamayo]], [[Peru]]
|bgcolor=gold|1st
|21K
|1:28
|-
|2017
|[[Athletics at the 2017 Bolivarian Games|Bolivarian Games]]
|[[Santa Marta, Colombia]]
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[Athletics at the 2017 Bolivarian Games – Results#10,000 metres 2|33:57.13]]
|-
|2018
|[[Athletics at the 2018 South American Games|South American Games]]
|[[Cochabamba, Bolivia]]
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[Athletics at the 2018 South American Games – Results#10,000 meters 2|35:57.86]]
|}
== Ntụaka ==
obere mba. [1] Ọ gbanwere uche ya na asọmpi ịgba ọsọ okporo ụzọ n'afọ na-esote. Ọ gara Spain wee nwee asọmpi ise kachasị elu n'ọtụtụ agbụrụ, nke emere ka ọ pụta ìhè site na mmeri na Almodóvar del Río jiri oge 1:11:47. [2] [3] N'ọgwụgwụ afọ ọ debereobere mba. Ọ gbanwere uche ya na asọmpi ịgba ọsọ okporo ụzọ n'afọ na-esote. Ọ gara Spain wee nwee asọmpi ise kachasị elu n'ọtụtụ agbụrụ, nke emere ka ọ pụta ìhè site na mmeri na [[Almodóvar del Río]] jiri oge 1:11:47. <ref name="Tilas2">[http://www.tilastopaja.org/db/atw.php?ID=53318&Season=2007&Odd=0 Joyce Chepkirui]. Tilastopaja. Retrieved 3 April 2012.</ref> N'ọgwụgwụ afọ ọ debere{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
8vv92p5oxd7llig966vdqwe9g36ziqp
193211
193210
2024-10-27T01:32:06Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193211
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Inés Melchor''' (amuru Ọgọst 30, 1986 na Acobambilla, Huancavelica ) bụ onye na-agba ọsọ anya Peruvian. Ọ gbara ọsọ na marathon na Olympic Summer 2012, na-etinye 25th na oge nke 2:28:54. Na Septemba 2014 ọ debere 8th na Marathon Berlin na oge nke 2:26.48, ndekọ mba Peruvian ọhụrụ na ndekọ mpaghara [[South Amerika|South America]] . <ref>{{Cite web|title=41 BMW Berlin-Marathon|url=http://www.bmw-berlin-marathon.com/en/|work=BMW Berlin-Marathon|publisher=BMW Berlin-Marathon}}</ref> Melchor na-ejidekwa ndekọ Peruvian maka 5000 na 10,000 mita na egwu ahụ.
Ọ meriri ọtụtụ nrite ndị ntorobịa na ndị obere na ọkwa kọntinent wee zọọ asọmpi na asọmpi ụwa nke 2003 na asọmpi Summer 2004 mgbe ọ ka dị afọ iri na ụma. Ọ meriri ihe nrite ọla edo okpukpu abụọ na 5000 m na 10,000 m na asọmpi South America 2009 na egwuregwu . O nwetakwara ihe nrite ọla n'afọ 5000 m na 2011 Pan American Games . Ọ bụ onye mmeri ugboro atọ na South America Cross Country Championship .
== Akụkọ ndụ ==
=== Ndụ mbido ===
Inés Melchor, ma ọ bụ aha ya zuru oke bụ ''Santa Inés Melchor Huiza'', mụrụ na 1986 na Acobambilla District, Huancavelica Province, [[Peru|Perú]] .
Ọ dị naanị ọnwa atọ, mgbe nne na nna ya kpebiri ịkwaga Huancayo . N'ebe ahụ, Inés gara ụlọ akwụkwọ dị na [[Nuestra Señora del Cocharcas]] ma mesịa nweta nzere bachelọ nke iwu na Mahadum Los Andes Peruvian . <ref>{{Cite web|title=Inés Melchor: Mi corazón es del Perú y la UPLA|url=http://noticias.universia.edu.pe/vida-universitaria/noticia/2003/08/15/766140/ines-melchor-corazon-es-peru-uplabr.html|work=Inés Melchor: Mi corazón es del Perú y la UPLA|publisher=Universia Perú|accessdate=2015-03-29|archivedate=2015-04-02|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150402150502/http://noticias.universia.edu.pe/vida-universitaria/noticia/2003/08/15/766140/ines-melchor-corazon-es-peru-uplabr.html}}</ref>
=== Ọrụ ntorobịa na nke obere ===
Melchor pụtara dị ka otu n'ime ndị na-agba ọsọ ogologo oge kacha mma na South America na nwata. Ọ bụ onye mmeri ọla ọcha [[3000 mita]] na asọmpi ndị ntorobịa South America 2000 na egwuregwu mgbe ọ dị afọ iri na atọ. N'afọ sochirinụ, ọ meriri aha 5000 mita na 2001 South American Junior Championships in Athletics (na-ewerekwa 3000 m bronze), wee merie 3000 m aha na 5000 m ọlaọcha na Pan American Juniors otu izu ka e mesịrị.
Dị ka ọdụdụ n'ọhịa na 2002 South American Junior Championship, ma [[Nadia Rodríguez]] na Silvia Paredes (afọ abụọ na atọ tọrọ Melchor) nwetara mma ya na Peruvian hapụrụ naanị 3000. m ihe nrite ọla. N'ọgbọ nke obere ọ meriri 3000 m na asọmpi ndị ntorobịa South America ma jikwaa ọla nchara na mita 1500 .
Melchor bụ onye na-achị mpaghara na 2003: ọ gbara afọ iri na isii, ọ meriri ma 3000. m na 5000 m aha na South American Juniors na Pan American Juniors . Na 2003 World Youth Championship na Athletics 3000 m agbụrụ ọ bụ onye na-eme ihe kacha mma si America, na-ewere nke isii n'ozuzu ya. Nke a bụ talent ya, ọ bụ otu n'ime ọnụ ọgụgụ ole na ole nke ndị Peruvian batara maka asọmpi egwuregwu ụwa nke 2003, ebe ọ gbara ọsọ na 5000 mita .
N'afọ 2004, ọ meriri aha nwata mbụ ya na South America Cross Country Championship . Ọ bụ naanị ya na-agba ọsọ si America na 3000 m na 2004 World Junior Championships na egwuregwu egwuregwu wee tinye nke iri na otu. Onye dị afọ iri na asaa mere asọmpi Olympic ya na Peru na 2004 Athens Olympics, na-asọmpi na agba nke mbụ nke 5000. m. Ọ bụ ya bụ ọdụdụ n'ime naanị ndị Peruvian iri na abụọ bịara na egwuregwu ahụ . O tinyekwara nke itoolu na narị atọ m na 2004 Ibero-American Championship in Athletics n'afọ ahụ.
Ọ bụ onye na-eme ihe kacha mma na South America n'ọsọ obere na asọmpi mba ụwa nke 2005 IAAF, na-abịa 29th n'ozuzu ya. N'afọ ikpeazụ ya nke ntozu nwata ọ meriri 3000/5000 m okpukpu abụọ na South America Juniors . Ọ bụ 5000 m onye mmeri na Pan American Juniors mana e meriri ya na nke abụọ na 3000 m nke Canada [[Alyson Kohlmeier]] .
=== Mmalite nke agadi ọrụ ===
N'afọ mbụ ya nke asọmpi agadi, ọ sụrụ mpi nke ọma, na ọdịdị ya bụ nke iri asaa na abụọ n'ọsọ ogologo na asọmpi mba ụwa nke 2006 IAAF ka o nwesịrị mmeri na South America Cross Country. N'afọ sochirinụ, ahụrụ ya ka ọ na-enwe ọganihu dị ka onye isi ịgba ọsọ. Ọ gbara ọsọ na South America Cross Country n'azụ [[Ednalva Laureano da Silva]] . N'asọmpi ndị isi kọntinent mbụ ya ọ bụ nke ise na 5000 m mana were nrite ọla ọcha 10,000 n'azụ [[Lucélia Peres|Lucelia Peres]] . N'egwuregwu Pan American ọ gbara na 10,000 m wee mebie ndekọ Marilu Salazar dị afọ iri na anọ nke Peruvian na oge nke 33:36.17 nkeji maka ọnọdụ ise.
Na 2008, o meriri aha ya nke abụọ na South America Cross Country wee mee 5000/10,000. m okpukpu abụọ na asọmpi mba, na-agbaji [[Faustina Huamani]] 5000 m ndekọ mba na usoro na oge nke 16:17.37 nkeji. Ọ gara n'enweghị mgbagha na ihe omume ọ bụla na 2008 South America Under-23 Championships in Athletics, nke emere na Lima wee jiri nrite ọla edo abụọ pụọ.
=== Aha South America ===
[[Usòrò:Valeria_Straneo,_Zhu_Xiaolin,_Inés_Melchor_-_2012_Olympic_Womens_Marathon.jpg|thumb| Melchor (n'aka nri) na-agba ọsọ na marathon Olympic 2012.]]
O belatara ndekọ mba ya n'ihu na asọmpi egwuregwu South America nke 2009 emere na turf ụlọ na Lima. O guzobe onwe ya dị ka onye na-agba ọsọ anya kacha mma na mpaghara ka ọ meriri 5000 m na oge nke 16:00.41 nkeji na 10,000 m nwere oge nke 33:11.79 nkeji (nakwa ndekọ asọmpi ).
Ọ gbara ọsọ na 5000 m na-ekpo ọkụ na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2009 ka e mesịrị n'afọ ahụ wee nwalee mmemme ọhụrụ na 2009 IAAF World Half Marathon Championship, ebe ọ bụ 40th na nke kachasị mma nke 74:33 nkeji. O ji 10,000 mechie afọ ya m meriri na egwuregwu Bolivarian .
N'afọ 2010, ọ meriri aha mba mba South America nke ugboro atọ, mana ọ bụghị asọmpi maka afọ ndị ọzọ. Ọ laghachiri n'omume na njedebe nke 2011 wee kwụọ 5000 m nrite ọla na egwuregwu 2011 Pan American .
=== Marathon na-agba ọsọ ===
Melchor kwagara n'ebe dị anya marathon na oge 2012. Kwa afọ ọ na-agba ihe dị ka marathon abụọ ma ọ bụ atọ kwa afọ. Ọzọkwa ọ na-agba ọsọ dị mkpirikpi n'ime afọ. O mere mpụta mbụ ya na Marathon International Seoul na oge ya nke 2:30:04 awa maka nke isii bụ ndekọ marathon Peruvian . Nke a mere ka ọ ruo eruo maka asọmpi olimpiks Summer 2012 na [[London]] . Ọ kwalitere ndekọ mba ya n'ihu na asọmpi ahụ, na-emecha ọsọ nke 2:28:54 awa maka ọnọdụ 25th. <ref>{{Cite web|title=Ines Melchor|url=http://www.london2012.com/athlete/melchor-ines-1092320/|publisher=London 2012|accessdate=2012-08-06|archiveurl=https://archive.today/20130103153826/http://www.london2012.com/athlete/melchor-ines-1092320/|archivedate=2013-01-03}}</ref> <ref name="london2012">{{Cite web|title=Women's Marathon: Results|url=http://www.london2012.com/athletics/event/women-marathon/index.html?v=20120806-055117400|publisher=London 2012|accessdate=2012-08-06|archiveurl=https://archive.today/20121205100448/http://www.london2012.com/athletics/event/women-marathon/index.html?v=20120806-055117400|archivedate=2012-12-05}}</ref> Na mmechi ahụ ọ bụ onye na-ebu ọkọlọtọ maka Peru .
Na 2013, o debere nke atọ na Santiago Marathon, meriri [[Ultimas Noticias 15K]] na Ecuador, wee bụrụ onye gbara ọsọ na Bogotá Half Marathon . N'April 12, 2015, ọ meriri Santiago Marathon nke kwadoro ntozu ya maka asọmpi Summer Summer 2016 na Rio de Janeiro. <ref>{{Cite web|url=http://www.andina.com.pe/Ingles/noticia-peru-athletes-ines-melchor-and-raul-pacheco-to-run-for-gold-at-rio-2016-olympic-games-551541.aspx|title=Peru athletes Ines Melchor and Raul Pacheco to run for gold at Rio 2016 Olympic Games|date=April 13, 2015|work=Andina Agencia Peruana de Noticias|accessdate=April 30, 2015|archivedate=April 27, 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150427143306/http://www.andina.com.pe/ingles/noticia-peru-athletes-ines-melchor-and-raul-pacheco-to-run-for-gold-at-rio-2016-olympic-games-551541.aspx}}</ref>
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 1500 m: '''4:30.78''' – Alcalá de Henares, 4 Julaị 2004
* 3000 m: '''9:28.44''' - Sherbrooke, 9 Julaị 2003
* 5000 m: '''15:30.63 NR''' – Trujillo, 28 Nọvemba 2013
* 10,000 m: '''33:07.75''' – Lima, 6 Ọktoba 2013
* Ọkara marathon: '''1:12:31''' – Medellín, 8 Septemba 2013
* Marathon: '''2:26.48 NR''' - Berlin, 28 Septemba 2014
{| {{AchievementTable|Event=yes}}
|-
!bgcolor="#eeeeee" colspan="6"|Representing {{PER}}
|-
|2000
|[[2000 South American Youth Championships in Athletics|South American Youth Championships]]
|[[Bogotá]], [[Colombia]]
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m
|10:40.67 min '''A'''
|-
|rowspan=4|2001
|rowspan=2|[[2001 South American Junior Championships in Athletics|South American Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Santa Fe, Argentina|Santa Fe]], [[Argentina]]
|bgcolor="cc9966"|3rd
|3000 m
|10:12.99
|-
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|17:14.49
|-
|rowspan=2|[[2001 Pan American Junior Athletics Championships|Pan American Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Santa Fe, Argentina|Santa Fe]], [[Argentina]]
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|10:11.50
|-
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|17:28.18
|-
|rowspan=4|2002
|rowspan=2|[[2002 South American Junior Championships in Athletics|South American Junior Championships]] /<br/ > [[Athletics at the 2002 South American Games|South American Games]]
|rowspan=2|[[Belém]], [[Brazil]]
|bgcolor="cc9966"|3rd
|3000m
|[[Athletics at the 2002 South American Games – Results#3000 meters 2|10:05.60]]
|-
|4th
|5000m
|[[Athletics at the 2002 South American Games – Results#5000 meters 2|17:49.04]]
|-
|rowspan=2|[[2002 South American Youth Championships in Athletics|South American Youth Championships]]
|rowspan=2|[[Asunción]], [[Paraguay]]
|bgcolor=cc9966|3rd
|1500 m
|4:44.94
|-
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|10:19.43
|-
|rowspan=6|2003
|rowspan=2|[[2003 South American Junior Championships in Athletics|South American Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Guayaquil]], [[Ecuador]]
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|9:58.83
|-
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|16:57.0
|-
|[[2003 World Youth Championships in Athletics|World Youth Championships]]
|[[Sherbrooke]], [[Canada]]
|6th
|3000 m
|9:28.44
|-
|rowspan=2|[[2003 Pan American Junior Athletics Championships|Pan American Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Bridgetown]], [[Barbados]]
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|9:57.96
|-
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|16:53.37
|-
|[[2003 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Saint-Denis, Seine-Saint-Denis|Saint-Denis]], [[France]]
|15th (h)
|5000 m
|[[2003 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|17:17.90]]
|-
|rowspan=4|2004
|[[2004 South American Cross Country Championships|South American Cross Country Championships – Junior]]
|[[Macaé]], [[Brazil]]
|bgcolor=gold|1st
|6.0 km
|[[2004 South American Cross Country Championships#Junior (U20) women's race (6 km)|21:43]]
|-
|[[2004 World Junior Championships in Athletics|World Junior Championships]]
|[[Grosseto]], [[Italy]]
|11th
|3000 m
|[[2004 World Junior Championships in Athletics – Women's 3000 metres|9:41.89]]
|-
|[[2004 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[Huelva]], [[Spain]]
|9th
|3000 m
|[[2004 Ibero-American Championships in Athletics – Results#3000 meters 2|9:37.35]]
|-
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Athens]], [[Greece]]
|38th (h)
|5000 m
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics – Women's 5000 metres|17:08.07]]
|-
|rowspan=6|2005
|[[2005 South American Cross Country Championships|South American Cross Country Championships – Junior]]
|[[Montevideo]], [[Uruguay]]
|bgcolor=silver|2nd
|6.0 km
|[[2005 South American Cross Country Championships#Junior (U20) women's race (6 km)|22:19]]
|-
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships – Junior]]
|[[Saint-Galmier]], [[France]]
|29th
|6.153 km
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships – Junior women's race|22:33]]
|-
|rowspan=2|[[2005 Pan American Junior Athletics Championships|Pan American Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Windsor, Ontario]], [[Canada]]
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m
|9:36.24
|-
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|16:48.06
|-
|rowspan=2|[[2005 South American Junior Championships in Athletics|South American Junior Championships]]
|rowspan=2|[[Rosario, Santa Fe|Rosario]], [[Argentina]]
|bgcolor=gold|1st
|3000 m
|9:50.87
|-
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|17:05.78
|-
|rowspan=4|2006
|[[2006 South American Cross Country Championships|South American Cross Country Championships]]
|[[Mar del Plata]], [[Argentina]]
|bgcolor=gold|1st
|8.0 km
|[[2006 South American Cross Country Championships#Senior women's race (8 km)|27:55]]
|-
|[[2006 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Fukuoka]], [[Japan]]
|72nd
|8.0 km
|[[2006 IAAF World Cross Country Championships – Senior women's race|28:49]]
|-
|rowspan=2|[[2006 South American Under-23 Championships in Athletics|South American U23 Championships]] /<br/ > [[Athletics at the 2006 South American Games|South American Games]]
|rowspan=2|[[Buenos Aires]], [[Argentina]]
|6th
|5000m
|[[Athletics at the 2006 South American Games – Results#5000 meters 2|17:16.39]]
|-
|4th
|10,000m
|[[Athletics at the 2006 South American Games – Results#10,000 meters 2|35:57.85]]
|-
|rowspan=4|2007
|[[2007 South American Cross Country Championships|South American Cross Country Championships]]
|[[Rio de Janeiro]], [[Brazil]]
|bgcolor=silver|2nd
|8.0 km
|[[2007 South American Cross Country Championships#Senior women's race (8 km)|29:34]]
|-
|rowspan=2|[[2007 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|rowspan=2|[[Sao Paulo]], [[Brazil]]
|5th
|5000 m
|[[2007 South American Championships in Athletics – Results#5000 meters 2|16:23.44]]
|-
|bgcolor=silver|2nd
|10,000 m
|[[2007 South American Championships in Athletics – Results#10,000 meters 2|34:13.23]]
|-
|[[Athletics at the 2007 Pan American Games|Pan American Games]]
|[[Rio de Janeiro]], [[Brazil]]
|5th
|10,000 m
|[[Athletics at the 2007 Pan American Games – Women's 10,000 metres|33:36.17]]
|-
|rowspan=4|2008
|[[2008 South American Cross Country Championships|South American Cross Country Championships]]
|[[Asunción]], [[Paraguay]]
|bgcolor=gold|1st
|8.0 km
|[[2008 South American Cross Country Championships#Senior women's race (8 km)|28:19]]
|-
|rowspan=3|[[2008 South American Under-23 Championships in Athletics|South American U23 Championships]]
|rowspan=3|[[Lima]], [[Peru|Perú]]
|4th
|1500m
|[[2008 South American Under-23 Championships in Athletics – Results#1500 meters 2|4:38.36]] '''A'''
|-
|bgcolor=gold|1st
|5000m
|[[2008 South American Under-23 Championships in Athletics – Results#5000 meters 2|16:44.59]] '''A'''
|-
|bgcolor=gold|1st
|10,000m
|[[2008 South American Under-23 Championships in Athletics – Results#10,000 meters 2|35:43.27]] '''A'''
|-
|rowspan=7|2009
|[[2009 South American Cross Country Championships|South American Cross Country Championships]]
|[[Concepción, Chile|Concepción]], [[Chile]]
|bgcolor="cc9966"|3rd
|8.0 km
|[[2009 South American Cross Country Championships#Senior women's race (8 km)|28:25]]
|-
|rowspan=2|[[2009 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|rowspan=2|[[Lima]], [[Peru|Perú]]
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[2009 South American Championships in Athletics – Results#5000 meters 2|16:00.41]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[2009 South American Championships in Athletics – Results#10,000 meters 2|33:11.79]]
|-
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Berlin]], [[Germany]]
|20th (h)
|5000 m
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|16:00.83]]
|-
|[[2009 IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|[[Birmingham]], [[United Kingdom]]
|40th
|Half marathon
|[[2009 World Half Marathon Championships#women's|1:14:33]]
|-
|rowspan=2|[[Athletics at the 2009 Bolivarian Games|Bolivarian Games]]
|rowspan=2|[[Sucre]], [[Bolivia]]
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[Athletics at the 2009 Bolivarian Games – Results#5000 meters 2|17:42.95]] '''A'''
|-
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[Athletics at the 2009 Bolivarian Games – Results#10,000 meters 2|36:00.62]] '''A'''
|-
|2010
|[[2010 South American Cross Country Championships|South American Cross Country Championships]]
|[[Guayaquil]], [[Ecuador]]
|bgcolor=gold|1st
|8.0 km
|[[2010 South American Cross Country Championships#Senior women's race (8 km)|27:15.9]]
|-
|2011
|[[Athletics at the 2011 Pan American Games|Pan American Games]]
|[[Guadalajara]], [[Mexico|México]]
|bgcolor="cc9966"|3rd
|5000 m
|[[Athletics at the 2011 Pan American Games – Women's 5000 metres|16:41.50]]
|-
|2012
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[London]], [[United Kingdom]]
|25th
|Marathon
|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's marathon|2:28:54]]
|-
|rowspan=2|2013
|rowspan=2|[[Athletics at the 2013 Bolivarian Games|Bolivarian Games]]
|rowspan=2|[[Trujillo, Peru|Trujillo]], [[Peru|Perú]]
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[Athletics at the 2013 Bolivarian Games – Results#5000 meters 2|15:30.63]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[Athletics at the 2013 Bolivarian Games – Results#10,000 meters 2|33:52.9]] ht
|-
|rowspan=3|2014
|rowspan=2|[[Athletics at the 2014 South American Games|South American Games]]
|rowspan=2|[[Santiago]], [[Chile]]
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[Athletics at the 2014 South American Games – Results#5000 meters 2|15:51.20]]
|-
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[Athletics at the 2014 South American Games – Results#10,000 meters 2|33:10.06]]
|-
|[[2014 Ibero-American Championships in Athletics|Ibero-American Championships]]
|[[São Paulo, Brazil]]
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[2014 Ibero-American Championships in Athletics – Results#5000 meters 2|15:58.85]]
|-
|rowspan=4|2015
|[[Santiago Marathon]]
|[[Santiago]], [[Chile]]
|bgcolor=gold|1st
|Marathon
|2:28:18
|-
|Quito Últimas Noticias
|[[Quito]], [[Ecuador]]
|bgcolor=gold|1st
|15K
|51:56
|-
|[[2015 South American Championships in Athletics|South American Championships]]
|[[Lima]], [[Peru]]
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[2015 South American Championships in Athletics – Results#10,000 meters 2|32:28.87]]
|-
|Pichanaki International Marathon
|[[Chanchamayo, Junín|Chanchamayo]], [[Peru]]
|bgcolor=gold|1st
|21K
|1:28
|-
|2017
|[[Athletics at the 2017 Bolivarian Games|Bolivarian Games]]
|[[Santa Marta, Colombia]]
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[Athletics at the 2017 Bolivarian Games – Results#10,000 metres 2|33:57.13]]
|-
|2018
|[[Athletics at the 2018 South American Games|South American Games]]
|[[Cochabamba, Bolivia]]
|bgcolor=gold|1st
|10,000 m
|[[Athletics at the 2018 South American Games – Results#10,000 meters 2|35:57.86]]
|}
== Ntụaka ==
{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
c7g4x9de8f7787rownx37e70symxg80
Luiza Gega
0
54590
193212
2024-10-27T01:35:46Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1244126676|Luiza Gega]]"
193212
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:2019-09-01_ISTAF_2019_2000_m_steeplechase_(Martin_Rulsch)_33_(cropped).jpg|thumb| Luiza Gega gbara ọsọ na 2000 m steeplechase na nzukọ ISTAF Berlin 2019]]
'''Luiza Gega''' (amụrụ 5 Nọvemba 1988) <ref name="WAprofile">{{Cite web|title=Luiza GEGA – Athlete Profile|url=https://worldathletics.org/athletes/albania/luiza-gega-14272917|work=[[World Athletics]]|accessdate=2021-01-01}}</ref> bụ onye Albania n'etiti na onye na-agba ọsọ ogologo oge bụ ọkachamara na steeplechase 3000 mita kemgbe 2016.
== Ọrụ ==
Gega meriri ihe nrite ọla ọcha na ihe omume na asọmpi European 2016, yana ọla edo na 2022 na-edekọ ndekọ asọmpi na usoro ahụ. Ọlaọcha ya bụ ihe nrite Yurop nke Albania nke mbụ, ebe ọla edo ya bụ aha mbụ mba ahụ na asọmpi egwuregwu egwuregwu Europe . <ref>{{Cite web|date=2022-08-23|title=Auf Wiedersehen Munich! Hosts Germany’s best championships this century|url=https://www.european-athletics.com/news/auf-wiedersehen-munich-hosts-germany-s-best-championships-this-century|accessdate=2022-09-27|work=[[European Athletics]]|language=en}}</ref>
Gega nọchiri anya Albania na asọmpi Rio 2016, na 2020 Tokyo Olympics, na-asọ mpi n'asọmpị steeplechase 3000 nke ụmụ nwanyị. <ref>{{Cite web|title=Athletics GEGA Luiza - Tokyo 2020 Olympics|url=https://olympics.com/tokyo-2020/olympic-games/en/results/athletics/../../../en/results/athletics/athlete-profile-n1295287-gega-luiza.htm|accessdate=2021-10-16|work=olympics.com|language=en-us}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Athlete Luiza Gega crosses the 3000 m steeplechase final|url=https://www.ocnal.com/2021/08/athlete-luiza-gega-crosses-3000-m.html|accessdate=2021-10-16|work=Oculus News}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Anonym|title=Albanian athlete Luiza Gega finishes 13th in the world in the 3000m hurdles final {{!}} txtreport.com|url=https://www.txtreport.com/sports/2021-08-04-albanian-athlete-luiza-gega-finishes-13th-in-the-world-in-the-3000m-hurdles-final.BkzvWWOkK.html|accessdate=2021-10-16|work=www.txtreport.com|language=en}}</ref>
Ọ gbara asọmpi na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2019, gwụchara nke itoolu, yana na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2022, gwụchara nke ise, ha abụọ na steeplechase 3000. Na 2022 ọ ghọrọ onye mmeri Europe na ọzụzụ ahụ, ebe na mbụ, na 2016, ọ na-agba ọsọ.
Gega bụ onye njide ndekọ Albania na 800, 1500, 3000 (ndị atọ a na ime ụlọ), 5000, 10,000 mita, ọkara marathon na anya marathon yana 2000 na 3000 mita steeplechase.
== Ndekọ asọmpi ==
{|{{AchievementTable|nation=ALB|Event=yes}}
|-
| rowspan=3 | 2011
| [[2011 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
| [[Paris, France]]
| 17th (h)
| 800 m
| [[2011 European Athletics Indoor Championships – Women's 800 metres|2:08.75]]
|-
| [[Athletics at the 2011 Summer Universiade|Universiade]]
| [[Shenzhen, China]]
| 7th (sf)
| 800 m
| [[Athletics at the 2011 Summer Universiade – Women's 800 metres|2:04.13]]
|-
| [[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
| [[Daegu, South Korea]]
| 28th (h)
| 800 m
| [[2011 World Championships in Athletics – Women's 800 metres|2:03.21]]
|-
| rowspan=2 | 2012
| [[2012 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
| [[Istanbul, Turkey]]
| 13th (h)
| 1500 m
| [[2012 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:13.45]]
|-
| [[2012 European Athletics Championships|European Championships]]
| [[Helsinki, Finland]]
| 13th (h)
| 1500 m
| [[2012 European Athletics Championships – Women's 1500 metres|4:12.54]]
|-
| rowspan=5 | 2013
| [[2013 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
| [[Gothenburg, Sweden]]
| –
| 800 m
| [[2013 European Athletics Indoor Championships – Women's 800 metres|DQ]]
|-
| rowspan=2 | [[Athletics at the 2013 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
| rowspan=2 | [[Mersin, Turkey]]
| 4th
| 800 m
| [[Athletics at the 2013 Mediterranean Games – Results#800 metres 2|2:01.96]] {{AthAbbr|NR}}
|-
| bgcolor=silver | 2nd
| 1500 m
| [[Athletics at the 2013 Mediterranean Games – Results#1500 metres 2|4:05.63]]
|-
| [[Athletics at the 2013 Summer Universiade|Universiade]]
| [[Kazan, Russia]]
| bgcolor=silver | 2nd
| 1500 m
| [[Athletics at the 2013 Summer Universiade – Women's 1500 metres|4:08.71]]
|-
| [[2013 World Championships in Athletics|World Championships]]
| [[Moscow, Russia]]
| 19th (sf)
| 1500 m
| [[2013 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:08.79]]
|-
| rowspan=2 | 2014
| [[2014 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
| [[Sopot, Poland]]
| 6th
| 1500 m
| [[2014 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:08.24]]
|-
| [[2014 European Athletics Championships|European Championships]]
| [[Zürich, Switzerland]]
| 11th (h)
| 1500 m
| [[2014 European Athletics Championships – Women's 1500 metres|4:12.25]]
|-
| rowspan=3 | 2015
| rowspan=2 | [[2015 European Games|European Games]]{{#tag:ref|The third league of the [[2015 European Team Championships]]|group=lower-alpha}}
| rowspan=2 | [[Baku, Azerbaijan]]
| bgcolor=silver | 2nd
| 800 m
| [[2015 European Team Championships#Third League|2:02.36]]
|-
| bgcolor=gold | 1st
| 1500 m
| [[2015 European Team Championships#Third League|4:11.58]]
|-
| [[2015 World Championships in Athletics|World Championships]]
| [[Beijing, China]]
| 21st (h)
| 1500 m
| [[2015 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:09.36]]
|-
|rowspan=3|2016
|[[2016 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Portland, Oregon|Portland, OR, United States]]
|16th (h)
|1500 m
|[[2016 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:16.12]]
|-
|[[2016 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Amsterdam, Netherlands]]
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m s'chase
|[[2016 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:28.52]] NR
|-
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Rio de Janeiro, Brazil]]
|48th (h)
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:58.49]]
|-
|2017
|[[2017 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Belgrade, Serbia]]
|5th
|1500 m
|[[2017 European Athletics Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:11.64]]
|-
|rowspan=3|2018
|[[2018 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Birmingham, United Kingdom]]
|17th (h)
|1500 m
|[[2018 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:10.65]]
|-
|[[Athletics at the 2018 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Tarragona, Spain]]
|bgcolor=gold | 1st
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2018 Mediterranean Games – Results#3000 metres steeplechase 2|9:27.73]]
|-
|[[2018 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Berlin, Germany]]
|4th
|3000 m s'chase
|[[2018 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:24.78]]
|-
|2019
|[[2019 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Doha, Qatar]]
|9th
|3000 m s'chase
|[[2019 World Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:19.93]] NR
|-
|2021
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Tokyo, Japan]]
|13th
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:34.10]] ({{AthAbbr|SB}} h)
|-
|rowspan=6|2022
|[[2022 World Athletics Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Belgrade, Serbia]]
|13th
|3000 m
|[[2022 World Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|8:53.14]]
|-
|rowspan=2|[[2022 Balkan Athletics Championships|Balkan Championships]]
|rowspan=2|[[Craiova, Romania]]
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[2022 Balkan Athletics Championships#Women|15:16.47]] {{AthAbbr|CR}} NR
|-
|bgcolor=gold|1st
|3000 m s'chase
|[[2022 Balkan Athletics Championships#Women|9:17.89]] CR
|-
|[[Athletics at the 2022 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Oran, Algeria]]
|bgcolor=gold|1st
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2022 Mediterranean Games – Results#3000 metres steeplechase 2|9:14.29]] {{AthAbbr|GR}} NR
|-
|[[2022 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Eugene, Oregon|Eugene, United States]]
|5th
|3000 m s'chase
|[[2022 World Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:10.04]] NR
|-
|[[2022 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Munich, Germany]]
|bgcolor=gold|1st
|3000 m s'chase
|[[2022 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:11.31]] CR
|-
|2023
|[[2023 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Budapest, Hungary]]
|8th
|3000 m s'chase
|[[2023 World Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:10.27]]
|-
|rowspan=2|2024
|[[2024 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Rome, Italy]]
|5th
|3000 m s'chase
|[[2024 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:22.92]]
|-
|[[Athletics at the 2024 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Paris, France]]
|27th (h)
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2024 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:27.41]]
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 800 mita - 2:01.31 ( Tbilisi 2014) NR
** 800 mita ime ụlọ - 2:02.27 ( Piraeus 2013) NR
* 1500 mita – 4:02.63 ( Doha 2015) NR
** 1500 mita ime ụlọ - 4:06.66 ( Istanbul 2017) NR
* [[3000 mita]] – 8:46.61 ( Elbasan 2022) NR
** 3000 mita ime ụlọ - 8:44.46 ( Karlsruhe 2020) NR
* 5000 mita – 15:16.47 ( Craiova 2022) NR
* 10,000 mita – 32:16.25 ( Birmingham 2021) NR
* 2000 mita steeplechase - 5:56.79 ( Zagreb 2023) NBP
* 3000 mita steeplechase - 9:09.64 ( Zurich 2023) NR
== Ihe ndetu ==
== Ntụaka ==
obere mba. [1] Ọ gbanwere uche ya na asọmpi ịgba ọsọ okporo ụzọ n'afọ na-esote. Ọ gara Spain wee nwee asọmpi ise kachasị elu n'ọtụtụ agbụrụ, nke emere ka ọ pụta ìhè site na mmeri na Almodóvar del Río jiri oge 1:11:47. [2] [3] N'ọgwụgwụ afọ ọ debereobere mba. Ọ gbanwere uche ya na asọmpi ịgba ọsọ okporo ụzọ n'afọ na-esote. Ọ gara Spain wee nwee asọmpi ise kachasị elu n'ọtụtụ agbụrụ, nke emere ka ọ pụta ìhè site na mmeri na [[Almodóvar del Río]] jiri oge 1:11:47. <ref name="Tilas2">[http://www.tilastopaja.org/db/atw.php?ID=53318&Season=2007&Odd=0 Joyce Chepkirui]. Tilastopaja. Retrieved 3 April 2012.</ref> N'ọgwụgwụ afọ ọ debere{{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
{{S-start}}
{{s-sports|oly}}
{{succession box|before=[[Romela Begaj]]|title=[[List of flag bearers for Albania at the Olympics|Flagbearer]] for {{ALB}}|years=[[2016 Summer Olympics|Rio de Janeiro 2016]]<br />[[2020 Summer Olympics|Tokyo 2020]]|after=''Incumbent''}}
{{S-end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
t871kpgy6bne7e90ourj3mz63ma9b3f
193213
193212
2024-10-27T01:37:20Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193213
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[Usòrò:2019-09-01_ISTAF_2019_2000_m_steeplechase_(Martin_Rulsch)_33_(cropped).jpg|thumb| Luiza Gega gbara ọsọ na 2000 m steeplechase na nzukọ ISTAF Berlin 2019]]
'''Luiza Gega''' (amụrụ 5 Nọvemba 1988) <ref name="WAprofile">{{Cite web|title=Luiza GEGA – Athlete Profile|url=https://worldathletics.org/athletes/albania/luiza-gega-14272917|work=[[World Athletics]]|accessdate=2021-01-01}}</ref> bụ onye Albania n'etiti na onye na-agba ọsọ ogologo oge bụ ọkachamara na steeplechase 3000 mita kemgbe 2016.
== Ọrụ ==
Gega meriri ihe nrite ọla ọcha na ihe omume na asọmpi European 2016, yana ọla edo na 2022 na-edekọ ndekọ asọmpi na usoro ahụ. Ọlaọcha ya bụ ihe nrite Yurop nke Albania nke mbụ, ebe ọla edo ya bụ aha mbụ mba ahụ na asọmpi egwuregwu egwuregwu Europe . <ref>{{Cite web|date=2022-08-23|title=Auf Wiedersehen Munich! Hosts Germany’s best championships this century|url=https://www.european-athletics.com/news/auf-wiedersehen-munich-hosts-germany-s-best-championships-this-century|accessdate=2022-09-27|work=[[European Athletics]]|language=en}}</ref>
Gega nọchiri anya Albania na asọmpi Rio 2016, na 2020 Tokyo Olympics, na-asọ mpi n'asọmpị steeplechase 3000 nke ụmụ nwanyị. <ref>{{Cite web|title=Athletics GEGA Luiza - Tokyo 2020 Olympics|url=https://olympics.com/tokyo-2020/olympic-games/en/results/athletics/../../../en/results/athletics/athlete-profile-n1295287-gega-luiza.htm|accessdate=2021-10-16|work=olympics.com|language=en-us}}</ref> <ref>{{Cite web|title=Athlete Luiza Gega crosses the 3000 m steeplechase final|url=https://www.ocnal.com/2021/08/athlete-luiza-gega-crosses-3000-m.html|accessdate=2021-10-16|work=Oculus News}}</ref> <ref>{{Cite web|author=Anonym|title=Albanian athlete Luiza Gega finishes 13th in the world in the 3000m hurdles final {{!}} txtreport.com|url=https://www.txtreport.com/sports/2021-08-04-albanian-athlete-luiza-gega-finishes-13th-in-the-world-in-the-3000m-hurdles-final.BkzvWWOkK.html|accessdate=2021-10-16|work=www.txtreport.com|language=en}}</ref>
Ọ gbara asọmpi na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2019, gwụchara nke itoolu, yana na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2022, gwụchara nke ise, ha abụọ na steeplechase 3000. Na 2022 ọ ghọrọ onye mmeri Europe na ọzụzụ ahụ, ebe na mbụ, na 2016, ọ na-agba ọsọ.
Gega bụ onye njide ndekọ Albania na 800, 1500, 3000 (ndị atọ a na ime ụlọ), 5000, 10,000 mita, ọkara marathon na anya marathon yana 2000 na 3000 mita steeplechase.
== Ndekọ asọmpi ==
{|{{AchievementTable|nation=ALB|Event=yes}}
|-
| rowspan=3 | 2011
| [[2011 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
| [[Paris, France]]
| 17th (h)
| 800 m
| [[2011 European Athletics Indoor Championships – Women's 800 metres|2:08.75]]
|-
| [[Athletics at the 2011 Summer Universiade|Universiade]]
| [[Shenzhen, China]]
| 7th (sf)
| 800 m
| [[Athletics at the 2011 Summer Universiade – Women's 800 metres|2:04.13]]
|-
| [[2011 World Championships in Athletics|World Championships]]
| [[Daegu, South Korea]]
| 28th (h)
| 800 m
| [[2011 World Championships in Athletics – Women's 800 metres|2:03.21]]
|-
| rowspan=2 | 2012
| [[2012 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
| [[Istanbul, Turkey]]
| 13th (h)
| 1500 m
| [[2012 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:13.45]]
|-
| [[2012 European Athletics Championships|European Championships]]
| [[Helsinki, Finland]]
| 13th (h)
| 1500 m
| [[2012 European Athletics Championships – Women's 1500 metres|4:12.54]]
|-
| rowspan=5 | 2013
| [[2013 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
| [[Gothenburg, Sweden]]
| –
| 800 m
| [[2013 European Athletics Indoor Championships – Women's 800 metres|DQ]]
|-
| rowspan=2 | [[Athletics at the 2013 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
| rowspan=2 | [[Mersin, Turkey]]
| 4th
| 800 m
| [[Athletics at the 2013 Mediterranean Games – Results#800 metres 2|2:01.96]] {{AthAbbr|NR}}
|-
| bgcolor=silver | 2nd
| 1500 m
| [[Athletics at the 2013 Mediterranean Games – Results#1500 metres 2|4:05.63]]
|-
| [[Athletics at the 2013 Summer Universiade|Universiade]]
| [[Kazan, Russia]]
| bgcolor=silver | 2nd
| 1500 m
| [[Athletics at the 2013 Summer Universiade – Women's 1500 metres|4:08.71]]
|-
| [[2013 World Championships in Athletics|World Championships]]
| [[Moscow, Russia]]
| 19th (sf)
| 1500 m
| [[2013 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:08.79]]
|-
| rowspan=2 | 2014
| [[2014 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
| [[Sopot, Poland]]
| 6th
| 1500 m
| [[2014 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:08.24]]
|-
| [[2014 European Athletics Championships|European Championships]]
| [[Zürich, Switzerland]]
| 11th (h)
| 1500 m
| [[2014 European Athletics Championships – Women's 1500 metres|4:12.25]]
|-
| rowspan=3 | 2015
| rowspan=2 | [[2015 European Games|European Games]]{{#tag:ref|The third league of the [[2015 European Team Championships]]|group=lower-alpha}}
| rowspan=2 | [[Baku, Azerbaijan]]
| bgcolor=silver | 2nd
| 800 m
| [[2015 European Team Championships#Third League|2:02.36]]
|-
| bgcolor=gold | 1st
| 1500 m
| [[2015 European Team Championships#Third League|4:11.58]]
|-
| [[2015 World Championships in Athletics|World Championships]]
| [[Beijing, China]]
| 21st (h)
| 1500 m
| [[2015 World Championships in Athletics – Women's 1500 metres|4:09.36]]
|-
|rowspan=3|2016
|[[2016 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Portland, Oregon|Portland, OR, United States]]
|16th (h)
|1500 m
|[[2016 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:16.12]]
|-
|[[2016 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Amsterdam, Netherlands]]
|bgcolor=silver|2nd
|3000 m s'chase
|[[2016 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:28.52]] NR
|-
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Rio de Janeiro, Brazil]]
|48th (h)
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2016 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:58.49]]
|-
|2017
|[[2017 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Belgrade, Serbia]]
|5th
|1500 m
|[[2017 European Athletics Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:11.64]]
|-
|rowspan=3|2018
|[[2018 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Birmingham, United Kingdom]]
|17th (h)
|1500 m
|[[2018 IAAF World Indoor Championships – Women's 1500 metres|4:10.65]]
|-
|[[Athletics at the 2018 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Tarragona, Spain]]
|bgcolor=gold | 1st
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2018 Mediterranean Games – Results#3000 metres steeplechase 2|9:27.73]]
|-
|[[2018 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Berlin, Germany]]
|4th
|3000 m s'chase
|[[2018 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:24.78]]
|-
|2019
|[[2019 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Doha, Qatar]]
|9th
|3000 m s'chase
|[[2019 World Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:19.93]] NR
|-
|2021
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Tokyo, Japan]]
|13th
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2020 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:34.10]] ({{AthAbbr|SB}} h)
|-
|rowspan=6|2022
|[[2022 World Athletics Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Belgrade, Serbia]]
|13th
|3000 m
|[[2022 World Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|8:53.14]]
|-
|rowspan=2|[[2022 Balkan Athletics Championships|Balkan Championships]]
|rowspan=2|[[Craiova, Romania]]
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|[[2022 Balkan Athletics Championships#Women|15:16.47]] {{AthAbbr|CR}} NR
|-
|bgcolor=gold|1st
|3000 m s'chase
|[[2022 Balkan Athletics Championships#Women|9:17.89]] CR
|-
|[[Athletics at the 2022 Mediterranean Games|Mediterranean Games]]
|[[Oran, Algeria]]
|bgcolor=gold|1st
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2022 Mediterranean Games – Results#3000 metres steeplechase 2|9:14.29]] {{AthAbbr|GR}} NR
|-
|[[2022 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Eugene, Oregon|Eugene, United States]]
|5th
|3000 m s'chase
|[[2022 World Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:10.04]] NR
|-
|[[2022 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Munich, Germany]]
|bgcolor=gold|1st
|3000 m s'chase
|[[2022 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:11.31]] CR
|-
|2023
|[[2023 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Budapest, Hungary]]
|8th
|3000 m s'chase
|[[2023 World Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:10.27]]
|-
|rowspan=2|2024
|[[2024 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Rome, Italy]]
|5th
|3000 m s'chase
|[[2024 European Athletics Championships – Women's 3000 metres steeplechase|9:22.92]]
|-
|[[Athletics at the 2024 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Paris, France]]
|27th (h)
|3000 m s'chase
|[[Athletics at the 2024 Summer Olympics – Women's 3000 metres steeplechase|9:27.41]]
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 800 mita - 2:01.31 ( Tbilisi 2014) NR
** 800 mita ime ụlọ - 2:02.27 ( Piraeus 2013) NR
* 1500 mita – 4:02.63 ( Doha 2015) NR
** 1500 mita ime ụlọ - 4:06.66 ( Istanbul 2017) NR
* [[3000 mita]] – 8:46.61 ( Elbasan 2022) NR
** 3000 mita ime ụlọ - 8:44.46 ( Karlsruhe 2020) NR
* 5000 mita – 15:16.47 ( Craiova 2022) NR
* 10,000 mita – 32:16.25 ( Birmingham 2021) NR
* 2000 mita steeplechase - 5:56.79 ( Zagreb 2023) NBP
* 3000 mita steeplechase - 9:09.64 ( Zurich 2023) NR
== Ihe ndetu ==
== Ntụaka ==
{{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
{{S-start}}
{{s-sports|oly}}
{{succession box|before=[[Romela Begaj]]|title=[[List of flag bearers for Albania at the Olympics|Flagbearer]] for {{ALB}}|years=[[2016 Summer Olympics|Rio de Janeiro 2016]]<br />[[2020 Summer Olympics|Tokyo 2020]]|after=''Incumbent''}}
{{S-end}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
0hmijv2pm64zc3cd5hmhsb5nl6xgr83
Ememme Akwụkwọ na Nkà nke Kaduna
0
54591
193215
2024-10-27T05:04:52Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1116120142|Kaduna Book and Arts Festival]]"
193215
wikitext
text/x-wiki
Kaduna Book and Arts Festival, nke mbụ dị ka KABAFEST, bụ ihe omume akwụkwọ, ime, na nka kwa afọ na Kaduna State, Nigeria nke mere na nke mbụ ya na July, 2017.[1] Ọ bụ Book Buzz Foundation haziri ya, nke na-hazi Ake Arts na Book Festival kwa afọ, ndị na-egosi na Kaduna State na Gusau Institute. Ọ bụkwa emume akwụkwọ mbụ na-eme kwa awụ n'ebe ugwu mmiri. <ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/art/kabafest-2017-opening-up-conversation-creative-space-of-a-less-understood-region/|title=KABAFEST 2017: Opening up conversation, creative space of a less understood region|accessdate=2017-10-31|language=en-US}}</ref>
== Ntọala ==
E nwere echiche echiche Northern Nigeria dị ka ebe na-agba ọsọ omenala maka akwụkwọ na akwụkwọ.[1] E chepụtara KABAFEST - akara nke Steeti Kaduna, dị ka ụzọ isi dozie echiche na-akụzi ezi ahụ.[2] Banyere ntọala ahụ, Lola Shoneyin nke Book Buzz na-ekwu site na emume ahụ, ọ "na-achọ chọrọ ọhụrụ na nke na-akpali akpali maka ndị mmadụ na ibe ya na-ekere, emee na nkwalite nke ndị na-ahụ ihe na mpaghara ugwu nke ọma ma kwalite nnagide na mgbasa site na mgbasa ozi akwụkwọ, edemede na nka na ọha mmadụ" <ref>{{Cite news|url=https://www.dailytrust.com.ng/news/art-ideas/toni-kan-leila-aboulela-others-for-kabafest/202245.html|title=Toni Kan, Leila Aboulela, others for KABAFEST|author=Bivan|first=Nathaniel|date=June 18, 2017|work=Daily Trust}}</ref>
== Mbipụta mbụ ==
E mere akara mbụ nke KABAFEST na Gusau Institute na Kaduna State ma nwee akwụkwọ ise ma ọ bụ okpukpe, akwụkwọ nke ndị edemede, okpukpe panel, ihe ngosi ihe nkiri abụọ, ihe ngosi nka na ndị omenkà a anọ nke Northern Nigeria, uto nri. , na abụ abụ. [1] O. Ọ bụ onye edemede Sudanese na onye mmeri mbụ nke Caine Prize, Leila Aboulela, duziri ya.<ref>{{Cite news|url=https://brittlepaper.com/2017/06/scoop-2017-kaduna-book-arts-festival/|title=Leila Aboulela Headlines 2017 Kaduna Book and Arts Festival|date=2017-06-20|work=Brittle Paper|accessdate=2017-10-31|language=en-US}}</ref>
Ndị edemede na ndị na-ese ihe ndị ọzọ nọ ebe ahụ Abdullah Musa Dona, Abubakar Adam Ibrahim, Aisha Umar, Aminu Alan Waka, Andrew Walker, Auwalu Anwar, Audee T. Giwa, Balaraba Ramat Yakubu, Carmen McCain, Chika Jones, Chitra Nagarajan Maryam, Dami Bobi, E Sule, Edify Yakusak, Efe Paul Azino, Fatima A. Umar, Amnu A. Umar Makhu, Hana, Tan Tan Tanyang, San Gasi, Shu Shu Shu Shu, Shu Shu, Ah Ah Ah Ahum , Ah Ahum Zuy, Ah Ahlu, Ah Ahia, Ah Ahwa, Ah Ahdhu, Ah Ahidhu, Ahum, Sah Sah Sah Sah, Ah Ahudududud, Ah Ah Ah, Ahut, Ah Ah, Ah Ahy , Ah Ahur, Ahwara, Ah Ahush, Ah Ahmu, Ah Allll, Ahba, Ah Ahk, Ah Ahya, Ahadadadad, Ah Ah.<ref>{{Cite news|url=http://thenewsnigeria.com.ng/2017/07/dispatch-from-the-inaugural-kaduna-book-festival/|title=Dispatch from the Inaugural Kaduna Book Festival|date=2017-07-18|work=The NEWS|accessdate=2017-10-31|language=en-US}}</ref>
The festival also featured the screening of two films: Ishaya Bako's Henna and Kenneth Gyang's Blood and Henna. It also had "booklogues", panel discussions, poetry, art exhibition, and a fiction workshop.[citation needed]
== Ikike ide ihe ==
<ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/art/kabafest-2017-opening-up-conversation-creative-space-of-a-less-understood-region/|title=KABAFEST 2017: Opening up conversation, creative space of a less understood region|accessdate=2017-10-31|language=en-US}}</ref>Ihe dị ama nke emume ahụ bụ m ike nke ihe ndabere, nke 'Right to Write Project', ọrụ ịgụ na ide n'etiti European Union, na otu-Ekere French, Africultures. fim nke ọrụ a bụ "ịgbasa nnukwu ọrụ edemede na steeti ise dị na North - Kaduna, Katsina, Borno, Adamawa na Bauchi". Ọrụ ahụ ruru nde EUR 3.
== Ihe nrite asụsụ Hausa ==
Ihe ọzọ dị ịrịba ama nke emume ahụ bụ ọkwa nke narị puku naira Prize ise maka akwụkwọ edemede Hausa, na ebe obibi maka ndị edemede na-ede n'asụsụ ahụ.<ref>{{Cite news|url=https://www.olisa.tv/2017/07/kabafest-a-feasting-on-books-and-arts-in-the-city-of-crocodile/|title=Kabafest: A Feasting on Books and Arts in the City of Crocodiles|date=2017-07-07|work=Olisa Blogazine|accessdate=2017-10-31|language=en-GB}}</ref>
== Ihe omume kwa afọ ==
<ref>{{Cite news|url=http://leadership.ng/2017/08/04/el-rufai-declares-kabafest-annual-fete/|title=El-Rufai Declares KABAFEST An Annual Fete - leadership.ng|date=2017-08-04|work=leadership.ng|accessdate=2017-10-31|language=en-US}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist|30em}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.kabafest.org/ "KaabaFEST Ebe nrụọrụ weebụ"]
byhxqh9k4mjk8619daayuyqaxkap9wr
Ihe ngosi akwụkwọ akụkọ Nigeria International
0
54592
193216
2024-10-27T05:08:58Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1252531133|Nigeria International Book Fair]]"
193216
wikitext
text/x-wiki
Nigeria International Book Fair (NIBF) bụ ihe omume ọdịnala kwa afọ na mba, nke e na 2001. A maara ya dị ka ihe ngosi akwụkwọ ozi na Africa, ịbụ ihe ngosi nke mba ụwa na ihe na-egosi akwụkwọ nke abụọ. nche na Africa. Kwa afọ, NIBF na-achịkọta ndị na-anụ ọkụ n'obi akwụkwọ dịka ndị edemede na ndị na-ede uri bụ ndị na-etinye aka n'imepụta akwụkwọ, akwụkwọ na akwụkwọ na mba ahụ dum. idi bụ isi nke emume a bụ na imeziwanye ike ịgụ ihe n'etiti ndị Naijiria na ndị Afrịka n'ozuzu ha. N'izu nke abụọ ọ ALA nke Mee kwa afá, NIBF na-anabata ndị na-akwụkwọ akwụkwọ, ndị na-ere akwụkwọ, ndị edemede, ndị na'egosi na ndị na-agụ akwụkwọ, ndị akwụkwọ ma na-ere ha na dị ala.<ref>{{Cite web|title=About NIBF – NIBF|url=https://nibfng.org/about-us/|accessdate=2021-08-10|language=en-US}}</ref><ref name=":0">{{Cite web|title=Awakening the giant in women through books|url=https://dailytrust.com/awakening-the-giant-in-women-through-books|accessdate=2021-08-10|work=Daily Trust|date=7 August 2021|language=en}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
E meghere Nigeria International Book Fair n'afọ 2001. A mụrụ onye isi oche nke ihe omume ahụ dị ka onye isi oche na Nigerian Book Fair Trust, onye bụ Gbadega Adedapo ugbu a.[1][2] N'afọ 2012, akara nke iri na otu nke ngosi ahụ ihe dị ka ihe ngosi 130 na ihe ndị ọbịa 40,000.<ref>{{Cite web|date=2013-04-25|title=Nigeria International Book Fair|url=https://edugist.org/nigeria-international-book-fair/|accessdate=2021-08-10|work=Edugist|language=en-US}}</ref>
Mbipụta nke abụọ nke ngosi ahụ na 2021 mada onye isi oche nke International Publisher Association (IPA), Geneva, Switzerland, Shiekha Bodour Al-Qasimi, dị ka onye isi okwu, yana ọtụtụ ndị a ma egwu Onye isi oche nke Federal House. Ndị nnọchi anya Rt. Hon. Femi Gbajabiamila dị ka Onye ọbịa iche iche nke, First Lady of Ekiti State, Erelu Bisi Fayemi onye bụ Oga oche nke ihe omume ahụ, na-egosi baa ịkpọ n'Africa, Folso Alakija. Gọvanọ nke Lagos Steeti, Babajide Sanwo-Olu, bụ Chief Host. <ref name=":0">{{Cite web|title=Awakening the giant in women through books|url=https://dailytrust.com/awakening-the-giant-in-women-through-books|accessdate=2021-08-10|work=Daily Trust|date=7 August 2021|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://dailytrust.com/awakening-the-giant-in-women-through-books "Awakening the giant in women through books"]. ''Daily Trust''. 7 August 2021<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 August</span> 2021</span>.</cite></ref><ref name=":1">{{Cite web|author=Simon|first=Stephanie|date=2021-07-19|title=National Book Fair Trust Announces 20th Annual Fair|url=https://von.gov.ng/2021/07/19/national-book-fair-trust-announces-20th-annual-fair/|accessdate=2021-08-10|work=Voice of Nigeria|language=en-US}}</ref>
Mbipụta nke iri abụọ nke NIBF mere na Harbour Point, Victoria Island, 27-29 Julaị 2021. E mere nzukọ ndị nta akụkọ na Protea Hotels Ikeja na-ewebata isiokwu "Awakening the Giant in Women for the Growth of the Book Ecosystem" gosipụtara ngosipụta anụ ahụ nke akwụkwọ. Ndị hụrụ akwụkwọ n'anya si n'akụkụ ụwa niile bịara ngosi ahụ, gụnyere ndị sonyere n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ.<ref name="Women take center stage in 2021">{{Cite web|date=2021-07-19|title=Women take center stage in 2021 Nigeria Int'l Book Fair|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/women-take-center-stage-in-2021-nigeria-intl-book-fair/|first=Chukwuma|author=Ajakah|accessdate=2021-08-10|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
N'afọ 2022, mgbe emesịrị ya na September na Julaị n'ime afọ gara aga n'ihi ọrịa COVID-19, NIBF la nwund n'anyị omenala ya nke Mee..<ref>{{Cite web|url=https://tribuneonlineng.com/2022-nigeria-international-book-fair-starts-may-12/|title=2022 Nigeria International Book Fair starts May 12|work=Nigerian Tribune|date=May 8, 2022}}</ref>
E mere NIBF nke 2023 na mpaghara Lagos na [[Ikeja]] . <ref>{{Cite web|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2023/05/07/nigeria-intl-book-fair-returns-to-mainland-holds-this-may|title=Nigeria Int’l Book Fair Returns To Mainland, Holds This May|work=This Day|first=Yinka|author=Olatunbosun|date=7 May 2023|accessdate=6 November 2023}}</ref>
== Ememe ==
Emume Nigeria International Book Fair na-agụnye nke ọtụtụ akwụkwọ maka ngosi, na-enye ikpo okwu maka ire akwụkwọ ndị a nye ndị na-enye akara. Emume ahụ na- agụkwa mmemme ndị ọzọ nke ajụjụ; ogbako ndị nkuzi, ogbako ndị na-akwụkwọ akwụkwọ, mmemme ụbọchị maka mmepụta, ikike ndị isi, oghere onye edemede, akwụkwọ ihe ndị na-ebunye akwụkwọ na ndị ọzọ.<ref name=":2">{{Cite web|date=2015-05-07|first=Fuad|author=Lawal|title=The Nigerian International Book Fair begins May 11|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/bibliophile-announcement-the-nigerian-international-book-fair-begins-may-11/2j586c8|accessdate=2021-08-10|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
E mechara webata nzukọ nke ndị nwe ụlọ akwụkwọ na ndị isi ụlọ akwụkwọ na Naịjirịa na mbipụta 2015 iji mee ka ihe omume ahụ bụrụ ihe a na-agaghị echefu echefu maka ndị ọbịa na ndị ngosi.<ref name=":2">{{Cite web|date=2015-05-07|first=Fuad|author=Lawal|title=The Nigerian International Book Fair begins May 11|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/bibliophile-announcement-the-nigerian-international-book-fair-begins-may-11/2j586c8|accessdate=2021-08-10|work=Pulse Nigeria|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFLawal2015">Lawal, Fuad (7 May 2015). [https://www.pulse.ng/lifestyle/food-travel/bibliophile-announcement-the-nigerian-international-book-fair-begins-may-11/2j586c8 "The Nigerian International Book Fair begins May 11"]. ''Pulse Nigeria''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 August</span> 2021</span>.</cite></ref>
NIBF nke 2021 akarata nke akwụkwọ Madagali nke Dr. Wale Okediran, ike ukwu nke Pan Africa Writers" Association (PAWA) dere <ref>{{Cite web|title=THISDAYLIVE|url=https://www.thisdaylive.com/|accessdate=2021-08-18|work=THISDAYLIVE|language=en-US}}</ref>
== Onye ọbịa nsọpụrụ na isiokwu ==
{| class="wikitable"
!Afọ
!Isiokwu nke Afọ
!Ebe a na-anọ
!Ihe Na-adọrọ Mmasị
!Onye Nleta Nsọpụrụ
|-
|2002
|Mbipụta Maka Udo
|[[Abuja|Ebe Nzukọ Mba Nile, Abuja]]
|Ịkwalite udo
|[[Wole Soyinka|Ajị Soyinka]]
|-
|2003
|Inye Ụmụ nwanyị Ike Site na Mbipụta
|[[Eko Hotels and Suites|Ụlọ oriri na ọṅụṅụ Meridien Eko]], Lagos[[Lagos|Ọdọ Mmiri]]
|Nkwado Ụmụ nwanyị
|
|-
|2004
|Azụmaahịa Akwụkwọ Gafee Mpaghara
|[[University of Lagos|Ụlọ Nzukọ nwere ọtụtụ ebumnuche, Mahadum Lagos]]
|Azụmaahịa
|Dirk Koehler
|-
|2011
|Nkà na ụzụ na ọdịnihu nke akwụkwọ: Mmetụta maka ụlọ ọrụ akwụkwọ Afrịka
|Afe Babalola Auditorium, Mahadum Lagos
|Ngwa teknụzụ Ọhụrụ
|[[Lateef Jakande]] na [[Oyewusi Ibidapo-Obe]]
|-
|2012
|Ọnọdụ mmepe akụrụngwa n'Africa na ọdịnihu nke azụmahịa akwụkwọ
|Ụlọ Nzukọ nwere ọtụtụ ebumnuche, Mahadum Lagos
|Mmepe nke akụrụngwa
|
|-
|2014
|Mmalite nke E-akwụkwọ na ndụ nke Physical Book na Africa <ref>{{Cite web|author=Admin|date=2014-05-05|title=120 exhibitors for 2014 Lagos International Book Fair|url=https://sundiatapost.com/120-exhibitors-for-2014-lagos-international-book-fair/|accessdate=2021-08-10|work=SundiataPost|language=en-US}}</ref>
|Ụlọ Nzukọ nwere ọtụtụ ebumnuche, Mahadum Lagos
|Akwụkwọ E-akwụkwọ na-akwalite
|
|-
|2015
|Nkwado ndị ntorobịa Africa site na Book for sustainable National Development
|Ụlọ Nzukọ nwere ọtụtụ ebumnuche, Mahadum Lagos
|Inye Ndị Ntorobịa Ike
|Prọfesọ Ismail Junaidu
|-
|2018
|Networking - Ụgbọala na-adịgide adịgide maka Dynamism na Survival of Book Business na Africa.
|[[University of Lagos|Jelili Adebisi Omotola Hall]], Mahadum Lagos
|Ngwa Ntanetị
|Dr. Lola Akande
|-
|2019
|Imeziwanye teknụzụ ọhụrụ na mmepe akwụkwọ na nkesa maka nkwalite akwụkwọ n'Africa
|Jelili Adebisi Omotola Hall, Mahadum Lagos
|Iji Nkà na Ụzụ Akwụkwọ Mmepe na Nkesa
|Hameed Bobboyi
|-
|2020
|Nkà na ụzụ ozi dị ka Panacea maka ụlọ ọrụ akwụkwọ Nkwado n'etiti ọrịa COVID-19
|Virtual (Online)
|Ntinye nke Teknụzụ Ozi
|Huago Setzer
|-
|2021
|Ịkpọte Giant na Women maka Uto nke Book Ecosystem <ref>{{Cite web|date=2020-08-23|title=Nigeria international book fair goes virtual|url=https://guardian.ng/art/nigeria-international-book-fair-goes-virtual/|first=0odwin|author=Okondo|accessdate=2021-08-10|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref name="Women take center stage in 2021">{{Cite web|date=2021-07-19|title=Women take center stage in 2021 Nigeria Int'l Book Fair|url=https://www.vanguardngr.com/2021/07/women-take-center-stage-in-2021-nigeria-intl-book-fair/|first=Chukwuma|author=Ajakah|accessdate=2021-08-10|work=Vanguard News|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAjakah2021">Ajakah, Chukwuma (19 July 2021). [https://www.vanguardngr.com/2021/07/women-take-center-stage-in-2021-nigeria-intl-book-fair/ "Women take center stage in 2021 Nigeria Int'l Book Fair"]. ''Vanguard News''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">10 August</span> 2021</span>.</cite></ref>
|[[Victoria Island, Lagos|Ebe Ihe Omume nke Harbour Point, Victoria Island]], Lagos
|Ụmụ nwanyị
|Ọkpụkpụ Al-Qasimi
|}
== Ndị na-akwado ya na ndị na-akwado ==
The Nigeria International Book Fair na Nigeria Book Fair Trust na-arụkọ ọrụ. Ọtụtụ ụlọ ọrụ na ụlọ ọrụ na-akwado emume a dịka: <ref>{{Cite web|title=NIBF 2021 {{!}} Nigeria International Book Fair|url=https://nigeriabookfair.com/|accessdate=2021-08-10|work=nigeriabookfair.com}}</ref>
* Kansụl Nnyocha na Mmepe nke Mmụta Naijiria
* Ụlọ Ọrụ Naịjirịa na-ahụ maka Nkwado
* Ụlọ Akụ̀ Na-ekwesị ntụkwasị obi
* Mkpụrụ akwụkwọ anọ
* [[United Bank for Africa|United Bank maka Africa]]
* Òtù Ndị Naijiria Naijiria (ANA)
* Òtù Ndị Naijiria Naijiria na-ebipụta akwụkwọ
* Ụlọ Ọrụ Naịjirịa Ndị Naịjirị
* Òtù Ndị Na-ebipụta Akwụkwọ Mba Nile
* Òtù Ọ́bá Akwụkwọ Naijiria
== Ihe odide ==
nd2z9u89yw723condkjieee51u2venf
Emume ihe nkiri mba ụwa nke Afrịka
0
54593
193217
2024-10-27T05:15:28Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1244919936|Africa International Film Festival]]"
193217
wikitext
text/x-wiki
Africa International Film Festival (AFRIFF) bụ mmemme ihe nkiri a na-eme kwa afọ na njem. E hiwere ya na 2010 [1] na akara Inaugural ya na Port Harcourt, Rivers State, Nigeria.[2] Chioma Ude bụ onye na-eme ihe nkiri na onye ọchụnta ego ego AFRIFF, Ihe omume ahụ na-agafe otu izu ma na-agụnye ihe ngosi ihe nrite na klas ihe nkiri. [3]. AFRIFF na-enyedị na ụdị ndị dị ka Feature, Documentary, Short, Animation, na Students Short, yana nri na ihe nrite maka iduzi, ime Ihe nkiri, na Screenplay. E nwere ihe nrite ndị ọzọ iche maka ndị na-ege ntĩ na ihe nrite Outstanding Film Jury. <ref>{{Cite web|title=AFRIFF|url=https://filmfreeway.com/AFRIFF|accessdate=31 July 2021|work=FilmFreeway|language=en}}</ref>
== Ihe omume nke Africa International Film Festival ==
=== 2010 Africa International Film Festival ===
E mere 2010 Africa International Film Festival na Port Harcourt site na 1 Disemba 2010 ruo 5 Disemba 2010. Emume ahụ sochiri mgbe a mara ụzọ mbụ ya na 6th Africa Movie Academy Awards. Ihe omume ụbọchị 5 ọtụtụ ihe omume ndị egwu ogbako, ihe ngosi, ihe nkiri izizi, ngosi ngosi na ihe ngosi ejiji. Ihe omume ahụ nke sitere na P-Square na Duncan Dike. ndepụta nke afọ ahụ bụ "African Unites". A akara akwụkwọ akwụkwọ ndị ruru eru mgbe 1 Jannaị 2009 mpo ma ọ bụ tupu 31 Ọgọst 2010. <ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2010/10/18/africa-unites-in-port-harcourt-as-the-africa-international-film-festival-afriff-debuts-in-december-2010/|title=Africa unites in Port Harcourt as AFRIFF debuts|date=18 October 2010|publisher=bellanaija.com|accessdate=9 May 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.jaguda.com/2010/08/19/lights-camera-africa-unite-africa-international-film-festival-1st-edition-port-harcourt-nigeria/|title=1st Edition of AFRIFF festival holds in Port Harcourt|publisher=jaguda.com|accessdate=9 May 2014|archivedate=13 October 2020|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201013015539/https://jaguda.com/events/lights-camera-africa-unite-africa-international-film-festival-1st-edition-port-harcourt-nigeria//}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2011/01/20/scenes-photos-from-the-2010-africa-international-film-festival-afriff-held-in-port-harcourt/|title=Stars at 2010 AFRIFF festival in Port Harcourt|date=20 January 2011|publisher=bellanaija.com|accessdate=9 May 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.burkinacultures.net/en/file.recurring-event.africa-international-film-festival-afriff.2398.html|title=AFRIFF Festival|publisher=bukinacultures.net|accessdate=9 May 2014|archivedate=31 July 2019|archiveurl=https://web.archive.org/web/20190731014510/http://www.burkinacultures.net/en/file.recurring-event.africa-international-film-festival-afriff.2398.html}}</ref>
==== Ndị meriri n'ihe nrite ====
{| class="wikitable"
!Ihe nrite
!Onye mmeri
|-
|Ihe nrite nke ndị mmadụ kacha mma
|''Nwa agbọghọ na-arụ ọrụ'' nke Nigel Trellis (Antigua na Barbuda)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|URS site na Montz Mayerhofer (Germany)
|-
|Ihe nkiri dị mkpirikpi kacha mma
|''[[Pumzi]]'' nke Wanuri Kahiu (Kenya)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Daniel FallShaw (Australia) zuru ohi
|-
|Ihe nkiri Kasị Mma
|Soul Boy nke [[Hawa Essuman]] (Kenya/Germany)
|}
=== 2011 Africa International Film Festival ===
2011 Africa International Film Festival weere ọnọdụ site na 30 Nọvemba 2011 ruo 3 Disemba 2011 na Lagos. Arik Air ihe omume ahụ ma meghee nke aka site na Machị 30 ruo Julaị 30, 2011.[1] Leila Djansi's Ties That Bind meghere emume ahụ na nke ya na Jenesis Deluxe cinemas . [2] Rita Dominic na IK Osakioduwa akwụkwọ ihe omume ahụ. Lynn Whitfield bụ onye akụkụ anya emume ahụ. P-Square ọrụ na Oriental Hotel n'ụbọchị ikpeazụ nke ihe omume ahụ.<ref>{{Cite web|url=http://www.vanguardngr.com/2011/12/glamour-as-2011-afriff-ends-in-style/|title=Glamour as AFRIFF 2011 ends in style|publisher=vanguardngr.com|accessdate=10 May 2014}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.africafilmfest.org/index.php/past-editions/afriff-2011/2011-winners|title=AFRIFF 2011 Winners|accessdate=10 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140701151203/http://www.africafilmfest.org/index.php/past-editions/afriff-2011/2011-winners|archivedate=1 July 2014}}</ref>
==== Ndị meriri n'ihe nrite ====
{| class="wikitable"
!Ihe nrite
!Onye mmeri
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Le Parrain site na lazare sie Pale (Burkina Faso)
|-
|Ihe nrite Nhọrọ Ndị Mmadụ
|Mmụta nke Auma Obama site na [[Branwen Okpako]] (Kenya)
|-
|Ihe nkiri dị mkpirikpi kacha mma
|''Blissi N'Diaye'' nke Nicolas Sawaco (France)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|The Unbreoken Spirit nke Monica Wangu Wamwere (Kenya)
|-
|Ihe nkiri Kasị Mma
|''Aramotu'' nke Niji Akanni (Nigeria)
|}
=== 2013 Africa International Film Festival ===
E mere 2013 Africa International Film Festival site na 10 Nọvemba ruo 17 Nọvember 2013 na Tinapa, Cross River . [1] Ọ bụ Darey Art Alade na onye TV, Michelle Dede ihe omume ahụ. UBA ihe omume ahụ.[2] Ihe nkiri South Africa Of Good Report ihe nkiri nkiri.<ref>{{Cite web|url=http://www.bellanaija.com/2013/12/05/inside-the-2013-afriff-gala-night-in-calabar-exclusive-photos-of-rita-dominic-desmond-elliot-uche-jombo-ramsey-nouah-lynn-whitfield-more-stars/|title=Inside the AFRIFF 2013 Gala Night|date=5 December 2013|publisher=bellanaija.com|accessdate=10 May 2014}}</ref><ref>{{Cite web|title=Winners of AFRIFF 2013|url=http://www.360nobs.com/2013/11/full-list-of-winners-at-the-2013-africa-international-film-festival-afriff/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20131121161020/http://www.360nobs.com/2013/11/full-list-of-winners-at-the-2013-africa-international-film-festival-afriff/|archivedate=21 November 2013|accessdate=10 May 2014|publisher=360nobs.com}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://blogs.indiewire.com/shadowandact/of-good-report-tops-2013-africa-international-film-festival-afriff-awards-winners|title=Of Good Report tops AFRIFF 2013 list|publisher=indiewire.com|accessdate=10 May 2014|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140512223743/http://blogs.indiewire.com/shadowandact/of-good-report-tops-2013-africa-international-film-festival-afriff-awards-winners|archivedate=12 May 2014}}</ref>
==== Ndị meriri n'ihe nrite ====
{| class="wikitable"
!Ihe nrite
!Onye mmeri
|-
|Ihe nkiri Kasị Mma
|''Akụkọ Ọma'' (South Africa)
|-
|Ihe nkiri Naịjirịa Kasị Mma nke Onye isi ala
|Nzukọ nke [[Mildred Okwo]]
|-
|Onye nduzi kacha mma
|Roberta Durrant maka ''Felix''
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|''[[Avenged (ihe nkiri South Africa nke afọ 2013)|Ọnụ ọgụgụ]]''
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|[[Desmond Elliot]] (Lies Men Tell)
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|[[Uche Jombo]] (Agha Ndị Nwoke Na-agwa)
|-
|Nkwupụta pụrụ iche nke ndị ọka ikpe
|[[Rita Dominic]] na [[Omoni Oboli]]
|-
|Ihe nkiri ụmụ akwụkwọ kacha mma
|''Sodiq'' nke Adeyemi Michael dere
|-
|Ihe nkiri dị mkpirikpi kacha mma
|''Adamt'' nke Zalem Worldmariam (Etiopia)
|-
|Nkwupụta pụrụ iche nke ndị ọka ikpe
|''Beleh'' nke Eka Christa Assam (Cameroon)
|-
|Nkwupụta Pụrụ Iche
|''Africa A Na-eme ka Ọkpụkpụ''
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|''Nwa Agbọghọ ahụ Na-amaghị Nwoke, Ndị Copt na M nke Namir Abdel Messeeh dere''
|-
|Ihe nrite pụrụ iche nke ndị ọka ikpe
|Virgin Margarida nke Licinio Azevedo dere
|}
=== 2014 Africa International Film Festival ===
E mere 2014 Africa International Film Festival site na 9 Nọvemba 2014 ruo 16 Nọvemba 2014 na Tinapa, Cross River . <ref>{{Cite web|title=African International Film Festival 2014: The Awards, The Glamour; See Full List OF Winners|url=http://www.360nobs.com/2014/11/african-international-film-festival-2014-the-awards-the-glamour-see-full-list-of-winners/|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141129061116/http://www.360nobs.com/2014/11/african-international-film-festival-2014-the-awards-the-glamour-see-full-list-of-winners/|archivedate=29 November 2014|accessdate=20 November 2014|publisher=360nobs.com}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://afriff.com/afriff-2014-winners/|title=2014 Winners|publisher=afriff.com|accessdate=20 November 2014|archivedate=11 September 2015|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150911022932/http://afriff.com/afriff-2014-winners/}}</ref>
{| class="wikitable"
!Ihe nrite
!Onye mmeri
|-
|Ihe nkiri Kasị Mma
|''[[October 1 (film)|Ọktoba 1]]'' ([[Kunle Afolayan]]) - Naijiria
|-
|Ihe nkiri Naịjirịa Kasị Mma
|''Ojuju'' ([[C. J. Obasi|C.J. Obasi]]) - Naijiria
|-
|Onye nduzi kacha mma
|[[Andrew Dosunmu]] (''Nne George'') - Naịjirịa
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|''[[October 1 (film)|Ọktoba 1]]'' (Tunde Babalola) - Naijiria
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|[[Sadiq Daba]] (''[[October 1 (film)|Ọktoba 1]]'') - Naijiria
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|[[Thishiwe Ziqubu]] (Nke siri ike - South Africa
|-
|Ihe nkiri dị mkpirikpi kacha mma
|Nnukwu (Samantha Nell)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|''Ọnụahịa Kasị Elu'' (Joana Lipper)
|-
|Nwa akwukwo kacha mma
|''Akụkọ Aissa'' (Iquo Essien)
|-
|Nhọrọ Ndị Na-ege Egwú
|''Ọ gara n'ebe dị anya!'' (Ekaragha)
|-
|Ihe nrite ndị ọka ikpe pụtara ìhè
|''Om Amira'' (Naji Ismail)
|}
=== 2015 Africa International Film Festival ===
{| class="wikitable"
!Ihe nrite
!Onye mmeri
|-
|Ihe nrite ndị ọka ikpe pụtara ìhè
|''Hex'' nke [[Clarence Peters]] dere
|-
|Ihe nkiri mkpirikpi nke ụmụ akwụkwọ kacha mma
|Joy nke Solomon Onita dere
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Ihe Nketa nke Rubies site n'aka Ebele Okoye
|-
|Ihe nkiri dị mkpirikpi kacha mma na Kọntinent ahụ
|Alma nke Christa Eka Amaka dere
|-
|Ihe nrite ndị na-ege ntị
|Anya mmiri na-adịghị ekwu okwu nke Ishaya Bako
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|Charlie Vundla
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|[[Fulu Mugovhani]] (Ayanda)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|''Ọnụahịa Ịhụnanya''
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|''[[Eighteam|Ndị otu asatọ]]''
|-
|Oronto Douglas Award maka ihe nkiri Naijiria kacha mma
|Echiche (Desmond Elliot)
|-
|Onye nduzi kacha mma
|[[Raja Amari]]
|-
|Ihe nkiri Kasị Mma
|''Okpomọkụ'' site na Hicham Ayouch
|}
=== 2016 Africa International Film Festival ===
2016 AFRIFF Globe Awards nke emere na Satọdee, 19 Nọvemba 2016, na Eko Hotel and Suites, Victoria Island, Lagos, Nigeria.
==== Ndị meriri n'ihe nrite ====
{| class="wikitable"
!Ihe nrite
!Onye mmeri:
|-
|Ihe nrite pụrụ iche nke ndị ọka ikpe
|''[[Vaya (ihe nkiri)|Gaa]]'' nke [[Akin Omotoso]] dere
|-
|Ihe nkiri dị mkpirikpi kacha mma
|Ndị ọbịa site na Keni Ogunlola
|-
|Ihe nrite nke ndị na-ege ntị
|''Mba Na-adịghị Amami''
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|[[Ramsey Nouah]] (''[['76]]'')
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|[[Bimbo Akintola]] (93 Ụbọchị)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|''[['76]]'' nke Emmanuel Okomanyi dere
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Enweghị ebe ị ga-agba ọsọ site na Dan McCain
|-
|Oronto Douglas Award maka ihe nkiri Naijiria kacha mma
|''Green White Green'' nke Abba Makama
|-
|Onye nduzi kacha mma
|[[Izu Ojukwu]] (''[['76]]'')
|-
|Ihe nkiri Kasị Mma
|''[['76]]'' nke [[Izu Ojukwu]]
|-
|Okwu Ndị E Ji Ji Jiha A Pụrụ Iche
|Somkele Idhalama (93 Days) Ifeanyi Dike (''Green White Green'') <br />
|}
=== 2017 Africa International Film Festival ===
AFRIFF 2017 gosipụtara ihe ndị a; Nzukọ panel, nyocha, akụkụ ụmụaka ụlọ akwụkwọ na ọzụzụ dị iche iche. <ref>{{Cite web|date=6 November 2017|title=AFRIFF 2017: Full List Of Winners|url=https://t.guardian.ng/life/events/afriff-2017-full-list-of-winners/|accessdate=18 August 2021|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
==== Ndị mmeri ====
{| class="wikitable"
!Ihe nrite
!Onye mmeri
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|Ibrahim Koma, Wùlu (Mali)
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|[[Lydia Forson]], ''[[Keteke]]'' (Ghana)
|-
|Nkwupụta pụrụ iche nke ndị ọka ikpe
|Alter Ego nke Moses Inwang (Nigeria)
|-
|Oronto Douglas Award maka ihe nkiri Naijiria kacha mma
|''Hakkunde'' nke Oluseyi Amuwa (Nigeria)
|-
|Ihe nkiri kacha mma:
|Dauda Coulibali, ''Wulu'' (Mali)
|-
|Onye nduzi kacha mma
|[[Alain Gomis]], Felicité (Senegal)
|-
|Ihe nrite nke ndị na-ege ntị
|The Lost Café nke Kenneth Gyang (Nigeria)
|-
|Ihe nkiri mkpirikpi nke ụmụ akwụkwọ kacha mma
|''Ọdịda'' (South Africa)
|-
|Ihe nkiri dị mkpirikpi kacha mma
|''1745'' site n'aka Gordon Napier (UK)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Huse Met Lang Ore (South Africa)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Anyị Enwetụbeghị Ụmụaka site na Mahmood Soliman (Egypt)
|-
|Ihe nkiri Kasị Mma
|Abụ m onye amoosu site na Rungano Nyoni (Zambia/UK)
|-
|Ihe nkiri Asụsụ French Kasị Mma
|''Wulu'' (Mali)
|}
=== 2018 Africa International Film Festival ===
E mere AFRIFF nke 8 kwa afọ site na 11 ruo 17 Nọvemba 2018 na Twin Waters Entertainment Center na Lagos, Nigeria.<ref>{{Cite news|author=Bada|first=Gbenga|title=AFRIFF 2018: Here are the 140 films to be screened at festival|language=en-US|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/afriff-2018-here-are-the-140-films-to-be-screened-at-festival-id9049586.html|accessdate=23 November 2018}}</ref><ref>{{Cite news|author=Bada|first=Gbenga|title=AFRIFF 2018: 30 Nigerian films made it to final selection|language=en-US|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/afriff-2018-30-nigerian-films-made-it-to-final-selection-id9105197.html|accessdate=23 November 2018}}</ref>
==== Ndị mmeri ====
{| class="wikitable"
|+
!Ihe nrite
!Onye mmeri
|-
|Ihe nkiri Kasị Mma
|''Azali'' nke Kwabena Gyansah (Ghana)
|-
|Ndị ọka ikpe pụrụ iche maka ihe nkiri pụtara ìhè
|''Ọ bụghị n'ógbè M'' (South Africa)
|-
|Onye nduzi kacha mma
|Jahmil X.T. Qubeka, Swee Winter to My Skin (South Africa)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|''Azali'' (Ghana)
|-
|Nke kacha mma
|Uwe nke Harms (Nigeria)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Kalabanda riri ọrụ ụlọ m (Uganda)
|-
|Nwa akwukwo kacha mma
|''Imfura'' (Rwanda)
|-
|Ihe omuma - Nkwupụta Pụrụ Iche
|Ndị na-abụ abụ. Ihe ncheta egwu nke ndụ na ọnwụ na Colombia (COLOMBIA) (Onye na-esote)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Ramothopo onye nwere otu narị afọ (South Africa)
|-
|Egwuregwu Nwoke Kasị Mma
|Ezra Mabengeza, Swee oge oyi na akpụkpọ ahụ m (South Africa)
|-
|Nwanyị Kasị Mma
|Asana Alhassan, ''Azali'' (Ghana)
|-
|Ihe nrite ndị na-ekiri ihe nkiri
|''Kasala!'' (Nijiria)
|}
=== 2019 Africa International Film Festival ===
E mere AFRIFF nke 9 kwa afọ site na Nọvemba 10 ruo 16, 2019 na Filmhouse cinemas na Landmark, Retail Village, Lagos, Nigeria.[1] Onye isi oche nke US Consulate, Access Bank na Lagos State. AFRIFF nke 2019 lekwasịrị anya na "SHEROES" nke bụ ndị na-eme ihe nkiri ụmụ anụmanụ.. <ref>{{Cite web|date=9 October 2019|title=AFRIFF 2019 announces festival dedicated to "SHEROES"|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/afriff-2019-announces-festival-dedicated-to-sheroes/8mvl7bg|accessdate=18 August 2021|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
==== Ndị mmeri ====
{| class="wikitable"
|+
!Ihe nrite
!Onye mmeri
|-
|Ihe nkiri Kasị Mma
|Rattlesnakes, ''Julius Amedume'' (USA)
|-
|Onye nduzi kacha mma
|[[Akin Omotoso]], Mmụọ na Ụlọ nke Eziokwu (Nigeria)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Ramata Sy, Our Lady of the Nile (Rwanda)
|-
|Egwuregwu Nwoke Kasị Mma
|Bongile Mantsai, Knuckle City (South Africa)
|-
|Nwanyị Kasị Mma
|[[Kate Henshaw]], The Ghost & House of Truth (Nigeria)
|-
|Nke kacha mma
|''Tyson m'' (Ịtali)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|''N'ịchọ'' (Kenya)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Malika - Eze Nwanyị Agha (Nigeria)
|-
|Nwa akwukwo kacha mma
|Linger (USA)
|-
|Nkwupụta Dị Mkpirikpi
|''Ekele'' (UK)
|-
|Akụkọ ifo - Aha pụrụ iche
|''Gold Coast Lounge'' (Ghana)
|-
|Ndị ọka ikpe pụrụ iche maka ihe nkiri pụtara ìhè
|''Sankara Anwụghị'' Nwụrụ Anwụ (Burkina Faso)
|-
|Oronto Douglas Award maka ihe nkiri Naijiria kacha mma
|Mmụọ na Ụlọ nke Eziokwu (Nigeria)
|-
|Ihe nrite Peter Obi Legacy maka Ịdị Mma nke Ụmụ nwanyị
|Lizzy Ovoeme (Nigeria)
|-
|Ihe nrite ndị na-ekiri ihe nkiri
|Rattlesnakes, Julius Amedume (USA)
|}
=== 2021 Africa International Film Festival ===
E mere AFRIFF nke iri kwa afọ site na 7 ruo 13 Nọvemba 2021 na Terra Kulture, Victoria Island, Lagos, Nigeria.[1] Ọ bụ akara mbụ mgbe otu afọ nke ọrịa COVID-19 agba.
==== Ndị mmeri ====
{| class="wikitable"
|+
!Ihe nrite
!Onye mmeri<ref>{{Cite web|author=Nwogu|first=Precious 'Mamazeus'|date=17 November 2021|title=Here's a full list of AFRIFF 2021 winners|url=https://www.pulse.ng/entertainment/movies/heres-a-full-list-of-afriff-2021-winners/9g6r05f|accessdate=11 June 2022|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
|-
|Ihe nkiri Kasị Mma
|''Osisi Maka Udo'', dir. Alanna Brown (USA, Rwanda)
|-
|Onye nduzi kacha mma
|Michael Omonua, [[C. J. Obasi|CJ Obasi]], Abba T. Makama, Juju Stories (Nigeria)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Alanna Brown, ''Osisi Maka Udo'' (USA, Rwanda)
|-
|Egwuregwu Nwoke Kasị Mma
|Kelechi Udegbe, Collision Course (Nigeria)
|-
|Nwanyị Kasị Mma
|[[Ijeoma Grace Agu]], 10 Abụ maka ọrụ ebere (Nigeria)
|-
|Ndị ọka ikpe pụrụ iche maka ihe nkiri pụtara ìhè
|Ihe osise na-adịghị mma, dir. Segilola Ogidan (Nijiria)
|-
|Nke kacha mma
|''Al-Sit'', kwuo. Suzannah Mirghani (Sudan)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|''N'aka Chineke,'' dir. Mohamed Rida Gueznai (Morocco)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Lady Buckit na Motley Mopsters, dir. Adebisi Adetayo (Nijiria)
|-
|Nwa akwukwo kacha mma
|Nwunye A Na-ejighị Nwe aka, dir. Julie Ako (Nijiria)
|-
|Oronto Douglas Award maka ihe nkiri Naijiria kacha mma
|''Griot'', dir. Adeoluwa Owu
|-
|Ihe nrite ndị na-ekiri ihe nkiri
|''Hail Mary'', dir. Nnamdi Kanaga (USA)
|}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
== Njikọ mpụga ==
* [http://www.afriff.com/ Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị]
* [[Facebook]].com/AfricaFilmFest" id="mwBDE" rel="mw:ExtLink nofollow">AFRIFF na Facebook
* [[Twitter]].com/AFRIFF" id="mwBDQ" rel="mw:ExtLink nofollow">AFRIFF na Twitter
hlng4xa8uuz8nn2l7zri6obgqr19iaa
Emume Ihe nkiri Mba Nile nke Eko
0
54594
193218
2024-10-27T05:22:17Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1216960929|Eko International Film Festival]]"
193218
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox"
! colspan="2" class="infobox-above" |Emume Ihe nkiri Mba Nile nke Eko
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ebe (s)
| class="infobox-data" |Ọdọ Mmiri
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mba
| class="infobox-data" |Naịjirịa
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Afọ ndị ọ na-arụsi ọrụ ike
| class="infobox-data" |2010 - ugbu a
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ntọala
| class="infobox-data" |2009
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ndị guzobere ya
| class="infobox-data" |Olileanya Obioma Opara
|}
Ememme Eko International Film Festival (EKOIFF) kwa afọ bụ mmemme ihe nkiri mba ụwa emere na Lagos, Nigeria. Eko International Film Festival tọrọ ntọala ma guzobe ya na 2009 site Hope Obioma Opara, [1] CEO nke Supple Communications Limited, nke a na-eme ememme ahụ. Ọ bụkwa onye na-ebipụta akwụkwọ akụkọ Supple, akwụkwọ akụkọ sinima na omenala Africa nke na-egosi nleba anya ihe nkiri, nyocha na ajụjụ ọnụ. Ebumnuche nke Eko International Film Festival bụ ịzụlite njem nlegharị anya na Naijiria site n'ịkwalite ekele maka nka na omenala site na ihe nkiri na sayensị.
== Ihe omume nke Eko International Film Festival ==
Mbipụta mbụ ahụ mere n'oge ọkọchị nke afọ 2010 na nnukwu obodo Lagos, na ndị na-eme ihe nkiri si Nigeria, Kenya, United Kingdom, Germany, France, Spain, na United States. Mbipụta ndị sochirinụ mere na Silverbird Galleria's Silverbird cinemas na Victoria Island, Lagos. ruo ogbunigwe a<ref>{{Cite web|date=2011-03-25|title=Eko Intl' filmfest holds|url=https://www.vanguardngr.com/2011/03/eko-intl’-filmfest-holds/|accessdate=2021-08-19|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
Emume a na-anabata ihe nkiri na ụdị 6 masịrị nokpuru ebe a:
Ihe nkiri, ihe nkiri ahụ dị ndị, oyiyi ifo, ihe ngosi, ihe ngosi dị mkpirisi na ihe nkiri ụmụ amaala.
'''<big>Mbipụta nke Mmalite</big>'''
E mere mbụ mbụ ya n'etiti 7th na 12 July na 2010 na Genesis Deluxe cinemas nke The Palm na Lekki, Lagos.
<big>'''2011 Eko International Film festival'''</big>
E mere akara nke abụọ nke Eko International Film Festival (EKOIFF), site na July 9 ruo 14, 2011. Mbibi pụta a nke Eko International Film Festival bụ "Nollywood -maximizing the Nigerian Film Industry".<ref>{{Cite web|date=2011-03-25|title=Eko Intl' filmfest holds|url=https://www.vanguardngr.com/2011/03/eko-intl’-filmfest-holds/|accessdate=2021-08-19|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
<big>'''Emume ihe nkiri mba ụwa nke Eko na 2015'''</big>
{| class="wikitable"
|+'''Ihe nrite nke ihe nkiri'''
!Ihe nrite
!Onye mmeri
|-
|Ihe nkiri kachasị mma
|Chineke gbaghara anyị site na Michael Bachochin (USA)
|-
|Ihe nkiri Naịjirịa Kasị Mma
|[[Hel nke Eluigwe|Eluigwe Hel]] nke [[Katung Aduwak|Katung Direkta Aduwak]] (Nigeria)
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|Jeffery Kissoon si na ihe nkiri Ham & The Piper (Uk)
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|[[Bimbo Akintola]] si na ihe nkiri Heavens Hell (Nigeria)
|-
|Onye Nkwado Kasị Mma
|Chumani Pan site na ihe nkiri Silverain (Ghana)
|-
|Onye Nkwado Kasị Mma
|[[Nse Ikpe-Etim|Nse Ikpe Etim]] sitere na ihe nkiri Heavens Hell (Nigeria)
|}
{| class="wikitable sortable"
|+Akụkụ Ihe Nrite Ihe Mere Eme
|Ihe nrite
|Onye mmeri
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|N'okpuru osisi Palaver nke Clair Savary (France)
|}
{| class="wikitable"
|+Ihe nrite ihe nkiri ụmụ amaala
|Ihe nrite
|Onye mmeri
|-
|Ihe nkiri ụmụ amaala kacha mma
|Bogiri Olanu nke Taiwo Samuel (Nigeria)
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|Tayo Afolayan site na ihe nkiri Alaaru (Nigeria)
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|Fatia Balogun site na ihe nkiri Bogiri Olanu (Nigeria)
|}
{| class="wikitable"
|+Ihe nrite nke obere ihe nkiri
|Ihe nrite
|Onye mmeri
|-
|Ihe nkiri dị mkpirikpi kacha mma
|Na-echere Lazarọs site na Duke Orok (UK/Nigeria)
|-
|Ihe nkiri mkpirikpi kacha mma na Naịjirịa
|Zyra nke Douglas Enogieru (Nigeria)
|-
|Ihe nkiri mkpirikpi kacha mma
|Michael Peters site na ihe nkiri Awaiting Lazarus (UK/Nigeria)
|-
|Ihe nkiri mkpirikpi Kasị Mma
|Abigail Ocheiri si na fim dị mkpirikpi Deranged (Nigeria)
|}
{| class="wikitable"
|+Ihe nrite ihe nkiri ụmụ akwụkwọ
|Ihe nrite
|Onye mmeri
|-
|Ihe nkiri ụmụ akwụkwọ kacha mma
|Tatiana nke [[Sadiq Sani Sadiq|Sadiq Sadiq]] (Nigeria)
|-
|Onye Na-eto eto Na-eme Ihe nkiri
|[[Somadina Adinma]] site na ihe nkiri ahụ
Miss Onye nkuzi (Nigeria)
|-
|Nwa agbọghọ na-eme ihe nkiri
|Akụ̀ Obasi si na fim ahụ
Eluigwe Hell (Nigeria)
|}
<big>'''2018 Eko International Film Festival'''</big>
Ndị na-eme ihe nkiri, ndị na-eme sinima, na ụmụ akwụkwọ si Naijiria na ndị ọzọ gara ihe nkiri kwa ụbọchị, masterclasses, na mkparịta ụka panel na mbipụta nke asatọ, nke mere site na Machị 5 ruo 10, 2018.
<big>'''2019 Eko International Film festival'''</big>
Ememme nke ngosi, ihe ngosi ihe nkiri 208 sitere gburugburu ụwa, na United States of America na-ebute ndepụta ahụ na ihe nkiri 58. India nwere iri, Russia nwere asaa, Australia na Ịtali nwere isii, Brazil nwere ikike ise. Akụkọ dị fim, ihe nkiri, ihe ngosi, na ihe nkiri ụmụ amaala Afrịka ahọpụtara a.<ref>{{Cite web|date=2019-04-21|title=Eko International Film Festival begins tomorrow|url=https://m.guardian.ng/art/eko-international-film-festival-begins-tomorrow/|accessdate=2021-08-19|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
<big>'''2020 Eko International Film festival'''</big><ref>{{Cite web|title=EKOIFF|url=http://www.ekoiff.org/|accessdate=2021-08-22|work=EKOIFF|language=en-US}}</ref>
{| class="wikitable"
|+Onyinye
|Ihe nrite
|Onye mmeri
|-
|Ihe nkiri ụmụ akwụkwọ kacha mma
|Tatiana nke Sadiq Sadiq (Nigeria)
|-
|Onye Na-eto eto Na-eme Ihe nkiri
|Somadina Adinma site na ihe nkiri ahụ
Miss Onye nkuzi (Nigeria)
|-
|Nwa agbọghọ na-eme ihe nkiri
|Akụ̀ Obasi si na fim ahụ
Eluigwe Hell (Nigeria)
|-
|Ihe nkiri Kasị Mma
|Ezigbo Onye Na-achụpụ Anụ (Japan)
|-
|Ihe nkiri Naịjirịa Kasị Mma
|SEVEN nke Tosin Igho
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|[[Richard Mofe-Damijo|Richard Mofe Damijo]] na SEVEN (Nigeria)
|-
|Onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|[[Elvina Ibru]] na Bling Lagosians (Nigeria)
|-
|Onye Nkwado Kasị Mma
|[[Daddy Showkey]] si na ihe nkiri SEVEN 9nigeria)
|-
|Onye Nkwado Kasị Mma
|Rin Kijima si na ihe nkiri The real Exorcist (Japan)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Metroplastic Madness nke Atsuko Quirk, Debby Lee Cohen (USA)
|-
|Ihe nkiri dị mkpirikpi kacha mma
|Njem okporo ụzọ Sao Tome nke Andreas & Leah Rohner (CAlgary, Canada), Bastian Caspar (Cologne, Germany), Christian Fausel (Munich, Germany), Denis Trumbach (Moschheim, Germany)
|-
|Ihe nkiri ụmụ amaala kacha mma
|IBI: Ọmụmụ nke Seyi Alabi (Nigerian)
|-
|Ihe nkiri mkpirikpi kacha mma na Naịjirịa
|Arabida nke Olumense Omonjahio (Nigeria)
|}
<big>'''2021 Eko International Film Festival'''</big><ref>{{Cite web|author=admin|date=2021-03-13|title=LIST OF WINNERS OF THE 11TH EDITION EKO INTERNATIONAL FILM FESTIVAL 2021|url=https://www.ekoiff.org/list-of-winners-of-the-11th-edition-eko-international-film-festival-2021/|accessdate=2021-08-22|work=EKOIFF|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|author=admin|title=LIST OF WINNERS OF THE 11TH EDITION EKO INTERNATIONAL FILM FESTIVAL 2021 – Supple Magazine|url=http://www.supplemagazine.org/list-of-winners-of-the-11th-edition-eko-international-film-festival-2021.html|accessdate=2021-08-22|language=en-US}}</ref>
N'ime emume afọ iri, emere emume ahụ n'ụdị glam ma nata sitere sitere na mba 55 gburugburu ụwa maka oge nke Machị 8 ruo 12, 2021. United States Consulate na Nigeria, Makido Film Austria, Polish Embassy na Nigeria, Niger State Government (Niger State Book and other Intellectual Resources Development Agency, Multichoice Nigeria Ltd, Nexim Bank and Bank of Industry (BOI), Nigeria Film and Video Censors Board (NFVCB), na Silverbird Group (Silverb) nyere aka na mmemme ihe nkiri ahụ..<ref>{{Cite web|date=2020-11-18|title=EKOIFF set for 11th edition, reward professionalism|url=https://guardian.ng/art/revue/ekoiff-set-for-11th-edition-reward-professionalism/|accessdate=2021-08-19|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
{| class="wikitable"
|+Onyinye
|Ihe nrite
|Onye mmeri
|-
|Ihe nkiri Kasị Mma
|Ụlọ Loft nke Ferdinand Gernandt (South Africa)
|-
|Ihe nkiri Naịjirịa Kasị Mma
|Utonwa (nke ọbara jikọtara) nke Johnpaul Nwanganga (Nigeria)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Eugene Jensen si na ihe nkiri The Loft House (South Africa)
|-
|Ihe nkiri Kasị Mma
|Clarion Chukwura site na ihe nkiri Efunsetan Aniwura (Nigeria)
|-
|Ihe nkiri na-akwado onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|Christian Leger Dah si na ihe nkiri The Republic of the Corruption (Burkina Faso)
|-
|Ihe nkiri na-akwado onye na-eme ihe nkiri kacha mma
|Mary Igwe si na ihe nkiri Utonwa (nke ọbara jikọtara) (Nigeria)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Sky Blossom: Diaries of the Next Greatest Generation nke Richard Lui (USA)
|-
|Ihe nkiri dị mkpirikpi kacha mma
|Poland: Europes Garbage Dump site na Maciej Kuciel na Patrycja Dziecio-mokwa (Poland)
|-
|Ihe nkiri ụmụ amaala kacha mma
|Efunsetan Aniwura nke Joshua Ojo (Nigeria)
|-
|Ihe nkiri dị mkpirikpi kacha mma
|Dark Moon nke Michael "Micl Snr" Norman (South Africa)
|-
|Ihe nkiri mkpirikpi kacha mma na Naịjirịa
|Nwanne nwoke site na Best Okoduwa (Nigeria)
|-
|Ihe nkiri mkpirikpi kacha mma
|Duke Elvis site na ihe nkiri Brotherly (Nigeria)
|-
|Ihe nkiri mkpirikpi Kasị Mma
|Zera Udofia site na ihe nkiri Omowunmi (Nigeria)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|The Last Page of Summer nke Tim Ross (USA)
|-
|Ihe nkiri kacha mma
|Bolero Station site na Rolf Bronnimann (Switzerland)
|}
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
bn2slqnhzxa1tgpdsoqurifr46olexs
Mary Wacera Ngugi
0
54595
193219
2024-10-27T05:23:59Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1212616267|Mary Wacera Ngugi]]"
193219
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{MedalTableTop|name=Mary Wacera Ngugi|image=Mary Ngugi 2021 Boston Marathon.jpg|image_size=180px|caption=Ngugi at mile 24 of the 2021 Boston Marathon in which she placed 3rd.|sport=Women's [[Athletics (sport)|athletics]]|country_code=KEN|medals={{Medal|Competition|[[IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]}}
{{Medal|Gold |[[2016 IAAF World Half Marathon Championships|2016 Cardiff]]|Team}}
{{Medal|Gold |[[2014 IAAF World Half Marathon Championships|2014 Copenhagen]]|Team}}
{{Medal|Silver |[[2014 IAAF World Half Marathon Championships|2014 Copenhagen]]|Individual}}
{{Medal|Bronze |[[2016 IAAF World Half Marathon Championships|2016 Cardiff]]|Individual}}}}'''Mary Wacera Ngugi''' (amuru 17 Disemba 1988) bu onye oso ogologo oge Kenya nke na-asọ mpi n'ememe n'okporo uzo . Ọ na-ejide ihe kacha mma nke nkeji 66:29 maka ọkara marathon, nkeji 30:50 maka ọsọ 10K na 2:27:36 maka marathon .
Dị ka onye na-eto eto, ọ bụ onye nrite ọla nchara 5000 na asọmpi World Junior Championship na 2006 na onye mmeri nke obere ndị Africa 2007. Ọ bụ nwunye Samuel Wanjiru, onye mmeri Olympic nke 2008 na marathon, ma nwee nwa nwanyị na ya na 2010.
== Akụkọ ndụ ==
=== Ọrụ mmalite ===
Mpụta mbụ ya na mba ụwa bụ na 5000 mita na asọmpi 2006 World Junior Championships na egwuregwu . N'ọhịa siri ike nke na-egosi ndị mmeri ụwa n'ọdịnihu Florence Kiplagat na Bai Xue, o weere ihe nrite ọla. Ọ meriri 5000 m podium n'asọmpi asọmpi Junior nke Africa nke afọ 2007, na-ahụta ihe ịma aka sitere n'aka onye mmeri mba ụwa nke obere mba ụwa [[Pauline Korikwiang|bụ Pauline Korikwiang]] .
O mere ya mpụta mbụ na isi European track circuit na 2008, na-agba ọsọ na Golden Gala, ma ọ bụ ụfọdụ ụzọ pụọ mmeri. Ọ meriri aha ndị uwe ojii Kenya na 5000 m n'afọ ahụ. N'afọ 2009, ọ gbara ọsọ kacha mma nke 8:55.89 nkeji maka [[3000 mita|mita 3000]] na nkeji 15:20.30 maka 5000. m. Ọ gbachitere aha asọmpi ndị uwe ojii Kenya ma nweekwa ihe ịga nke ọma n'ọsọ obodo, tinye na Lotto Cross Cup de Hannut wee merie [[Le Mans Cross Country]] . <ref name="Tilas" />
=== Alụmdi na nwunye na Samuel Wanjiru ===
Ọ bụ na 2009 ka Wacera zutere Samuel Wanjiru, onye mmeri marathon Olympic 2008 . Ha abụọ gbara ọsọ n'otu egwu ahụ na Nyahururu wee jikọta ọnụ n'oge na-adịghị anya, ebe ha abụọ lụrụ n'ụzọ iwu na Disemba 2009. Nke a kpatara nsogbu mmekọrịta dịka Wanjiru amụtalarị ụmụ abụọ site n'aka Terezah Njeri, onye ọ lụrụ n'ememe omenala, ma ọ bụghị nke iwu kwadoro. Wacera, Njeri na nne Wanjiru bi n'otu okporo ámá ma na-arụrịta ụka ugboro ugboro na Wanjiru, onye malitere ịṅụbiga mmanya ókè ma kwụsị ọzụzụ ya. Wacera nwere nwa na Wanjiru gburugburu August 2010 a na-akpọ Ann, mgbe nne Wanjiru. N'ụbọchị [[Valentine's Day|St Valentine's Day]] na 2011 Njeri na Wanjiru gbakọrọ n'ihu ọha na telivishọn na onye na-agba ọsọ ṅụrụ iyi na Njeri bụ nwunye ya, kama Wacera. <ref name="SI" />
Wanjiru nwere mmekọrịta ya na ụmụ nwanyị ndị ọzọ na na 15 May 2011 ọ laghachiri n'ụlọ ya na Jane Nduta, onye na-eri nri ọ na-akpa. Njeri bịarutere n'oge na-adịghị anya, ụmụ nwanyị ahụ malitekwara esemokwu, nke mere na Njeri ji iwe pụọ n'ebe obibi ahụ mgbe ọ kpọchiri Wanjiru na Nduta n'ime ime ụlọ. Wanjiru dara n'elu mbara ihu ụlọ ya ma mesịa nwụọ n'ihi mmerụ ahụ ọ nwetara na ọdịda. Ekpebiri ọnwụ ya dị ka igbu onwe ya, n'agbanyeghị na ọtụtụ ndị ezinaụlọ na-atụ aro na e gburu ya na ndị uwe ojii emeghị nke ọma nyocha nyocha nke ebe ahụ. Wacera, Njeri na nne Wanjiru nwere esemokwu maka nhazi olili na nhazi nke ụlọ ahụ, Njeri kwuru na ọ bụ nwunye Wanjiru n'oge ọnwụ na nne Wacera na Wanjiru na-ekwu na Wacera nwere ọnọdụ ahụ, n'ụzọ iwu kwadoro.
=== Laghachi n'ọsọ ===
Wacera malitere ịsọ mpi n'asọmpi ịgba ọsọ n'okporo ụzọ na njedebe nke 2012, gụnyere 10K na-agba ọsọ kacha mma nke 31:28 nkeji na mmeri na [[Semi Marathon Saint Denis]] na oge nke 70:54 nkeji. Akara nke mbụ họọrọ nke iri na otu n'ụwa n'afọ ahụ maka mmemme ahụ. O mere outing atọ na ọkara marathon na 2013: ọ bụ onye nke atọ na Marathon Nice Half Marathon na Mardi Gras Half Marathon, mana ọ bịara naanị nke ise na [[Luanda Half Marathon]] . O nwekwara ihe ịga nke ọma na ọpụrụiche egwu ya, na-abịa nke abụọ na 5000 m na asọmpi ndị uwe ojii, tupu ha emerie na asọmpi egwuregwu Kenya . Ọ kwụsịrị na mmemme ikpe maka asọmpi mba ụwa nke 2013 na egwuregwu, agbanyeghị. <ref name="Tilas" />
Na mmalite nke 2014 o guzobe onwe ya n'etiti ndị na-agba ọsọ ụzọ kachasị elu site n'imeri 10K kacha mma n'ụwa, imeri [[Gladys Cherono Kiprono|Gladys Cherono]], [[Linet Masai]] na onye mmeri 2013 [[Joyce Chepkirui]] . Nrite mba ụwa izizi ya sochiri na March na asọmpi IAAF World Half Marathon nke afọ 2014 . Otu n'ime otu ndị inyom Kenya siri ike bụ ndị meriri otu ọla edo site n'iweta ọkwa ise kachasị elu, Wacera gbara ọsọ nkeonwe nke nkeji 67:44 maka ọkwa nke abụọ n'azụ Gladys Cherono.
17 Jenụwarị 2016 - Mary Wacera meriri Houston Half Marathon na 66:29. Oge Mary bụ ndekọ ala United States.
11 Ọktoba 2021 - Emechara nke abụọ na Marathon Boston na 2:25:20 <ref>{{Cite web|title=Boston Marathon results: Updated list of 2021 winners from all six divisions|url=https://www.sportingnews.com/us/athletics/news/boston-marathon-results-2021-winners/ltb1jk9zxn8w1szyh3qwunafz|publisher=Sporting News}}</ref>
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* [[3000 mita]] – 8:55.89 (2009)
* 5000 mita – 15:20.30 (2009)
* 10K na-agba - 30:50 (2021)
* Ọkara marathon - 66:29 (2016)
* Marathon – 2:25:20 (2021) <ref>{{Cite web|title=Boston Marathon results: Updated list of 2021 winners from all six divisions|url=https://www.sportingnews.com/us/athletics/news/boston-marathon-results-2021-winners/ltb1jk9zxn8w1szyh3qwunafz|publisher=Sporting News}}</ref>
== Ntụaka ==
ndị mmeri ụwa n'ọdịnihu Florence Kiplagat na Bai Xue, o weere ihe nrite ọla. [1] Ọ meriri 5000 m podium n'asọmpi asọmpi Junior nke Africa nke afọ 2007, na-ahụta ihe ịma aka sitere n'aka onye mndị mmeri ụwa n'ọdịnihu [[Florence Kiplagat]] na [[Bai Xue]], o weere ihe nrite ọla. Ọ meriri 5000 m podium [[2007 African Junior Athletics Championships|n'asọmpi asọmpi Junior nke Africa nke afọ 2007]], na-ahụta ihe ịma aka sitere n'aka onye mmeri mbameri mba{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
1hfdcwt6rml7g17m70ig0idfjxqgfb6
193220
193219
2024-10-27T05:24:20Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193220
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{MedalTableTop|name=Mary Wacera Ngugi|image=Mary Ngugi 2021 Boston Marathon.jpg|image_size=180px|caption=Ngugi at mile 24 of the 2021 Boston Marathon in which she placed 3rd.|sport=Women's [[Athletics (sport)|athletics]]|country_code=KEN|medals={{Medal|Competition|[[IAAF World Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]}}
{{Medal|Gold |[[2016 IAAF World Half Marathon Championships|2016 Cardiff]]|Team}}
{{Medal|Gold |[[2014 IAAF World Half Marathon Championships|2014 Copenhagen]]|Team}}
{{Medal|Silver |[[2014 IAAF World Half Marathon Championships|2014 Copenhagen]]|Individual}}
{{Medal|Bronze |[[2016 IAAF World Half Marathon Championships|2016 Cardiff]]|Individual}}}}'''Mary Wacera Ngugi''' (amuru 17 Disemba 1988) bu onye oso ogologo oge Kenya nke na-asọ mpi n'ememe n'okporo uzo . Ọ na-ejide ihe kacha mma nke nkeji 66:29 maka ọkara marathon, nkeji 30:50 maka ọsọ 10K na 2:27:36 maka marathon .
Dị ka onye na-eto eto, ọ bụ onye nrite ọla nchara 5000 na asọmpi World Junior Championship na 2006 na onye mmeri nke obere ndị Africa 2007. Ọ bụ nwunye Samuel Wanjiru, onye mmeri Olympic nke 2008 na marathon, ma nwee nwa nwanyị na ya na 2010.
== Akụkọ ndụ ==
=== Ọrụ mmalite ===
Mpụta mbụ ya na mba ụwa bụ na 5000 mita na asọmpi 2006 World Junior Championships na egwuregwu . N'ọhịa siri ike nke na-egosi ndị mmeri ụwa n'ọdịnihu Florence Kiplagat na Bai Xue, o weere ihe nrite ọla. Ọ meriri 5000 m podium n'asọmpi asọmpi Junior nke Africa nke afọ 2007, na-ahụta ihe ịma aka sitere n'aka onye mmeri mba ụwa nke obere mba ụwa [[Pauline Korikwiang|bụ Pauline Korikwiang]] .
O mere ya mpụta mbụ na isi European track circuit na 2008, na-agba ọsọ na Golden Gala, ma ọ bụ ụfọdụ ụzọ pụọ mmeri. Ọ meriri aha ndị uwe ojii Kenya na 5000 m n'afọ ahụ. N'afọ 2009, ọ gbara ọsọ kacha mma nke 8:55.89 nkeji maka [[3000 mita|mita 3000]] na nkeji 15:20.30 maka 5000. m. Ọ gbachitere aha asọmpi ndị uwe ojii Kenya ma nweekwa ihe ịga nke ọma n'ọsọ obodo, tinye na Lotto Cross Cup de Hannut wee merie [[Le Mans Cross Country]] . <ref name="Tilas" />
=== Alụmdi na nwunye na Samuel Wanjiru ===
Ọ bụ na 2009 ka Wacera zutere Samuel Wanjiru, onye mmeri marathon Olympic 2008 . Ha abụọ gbara ọsọ n'otu egwu ahụ na Nyahururu wee jikọta ọnụ n'oge na-adịghị anya, ebe ha abụọ lụrụ n'ụzọ iwu na Disemba 2009. Nke a kpatara nsogbu mmekọrịta dịka Wanjiru amụtalarị ụmụ abụọ site n'aka Terezah Njeri, onye ọ lụrụ n'ememe omenala, ma ọ bụghị nke iwu kwadoro. Wacera, Njeri na nne Wanjiru bi n'otu okporo ámá ma na-arụrịta ụka ugboro ugboro na Wanjiru, onye malitere ịṅụbiga mmanya ókè ma kwụsị ọzụzụ ya. Wacera nwere nwa na Wanjiru gburugburu August 2010 a na-akpọ Ann, mgbe nne Wanjiru. N'ụbọchị [[Valentine's Day|St Valentine's Day]] na 2011 Njeri na Wanjiru gbakọrọ n'ihu ọha na telivishọn na onye na-agba ọsọ ṅụrụ iyi na Njeri bụ nwunye ya, kama Wacera. <ref name="SI" />
Wanjiru nwere mmekọrịta ya na ụmụ nwanyị ndị ọzọ na na 15 May 2011 ọ laghachiri n'ụlọ ya na Jane Nduta, onye na-eri nri ọ na-akpa. Njeri bịarutere n'oge na-adịghị anya, ụmụ nwanyị ahụ malitekwara esemokwu, nke mere na Njeri ji iwe pụọ n'ebe obibi ahụ mgbe ọ kpọchiri Wanjiru na Nduta n'ime ime ụlọ. Wanjiru dara n'elu mbara ihu ụlọ ya ma mesịa nwụọ n'ihi mmerụ ahụ ọ nwetara na ọdịda. Ekpebiri ọnwụ ya dị ka igbu onwe ya, n'agbanyeghị na ọtụtụ ndị ezinaụlọ na-atụ aro na e gburu ya na ndị uwe ojii emeghị nke ọma nyocha nyocha nke ebe ahụ. Wacera, Njeri na nne Wanjiru nwere esemokwu maka nhazi olili na nhazi nke ụlọ ahụ, Njeri kwuru na ọ bụ nwunye Wanjiru n'oge ọnwụ na nne Wacera na Wanjiru na-ekwu na Wacera nwere ọnọdụ ahụ, n'ụzọ iwu kwadoro.
=== Laghachi n'ọsọ ===
Wacera malitere ịsọ mpi n'asọmpi ịgba ọsọ n'okporo ụzọ na njedebe nke 2012, gụnyere 10K na-agba ọsọ kacha mma nke 31:28 nkeji na mmeri na [[Semi Marathon Saint Denis]] na oge nke 70:54 nkeji. Akara nke mbụ họọrọ nke iri na otu n'ụwa n'afọ ahụ maka mmemme ahụ. O mere outing atọ na ọkara marathon na 2013: ọ bụ onye nke atọ na Marathon Nice Half Marathon na Mardi Gras Half Marathon, mana ọ bịara naanị nke ise na [[Luanda Half Marathon]] . O nwekwara ihe ịga nke ọma na ọpụrụiche egwu ya, na-abịa nke abụọ na 5000 m na asọmpi ndị uwe ojii, tupu ha emerie na asọmpi egwuregwu Kenya . Ọ kwụsịrị na mmemme ikpe maka asọmpi mba ụwa nke 2013 na egwuregwu, agbanyeghị. <ref name="Tilas" />
Na mmalite nke 2014 o guzobe onwe ya n'etiti ndị na-agba ọsọ ụzọ kachasị elu site n'imeri 10K kacha mma n'ụwa, imeri [[Gladys Cherono Kiprono|Gladys Cherono]], [[Linet Masai]] na onye mmeri 2013 [[Joyce Chepkirui]] . Nrite mba ụwa izizi ya sochiri na March na asọmpi IAAF World Half Marathon nke afọ 2014 . Otu n'ime otu ndị inyom Kenya siri ike bụ ndị meriri otu ọla edo site n'iweta ọkwa ise kachasị elu, Wacera gbara ọsọ nkeonwe nke nkeji 67:44 maka ọkwa nke abụọ n'azụ Gladys Cherono.
17 Jenụwarị 2016 - Mary Wacera meriri Houston Half Marathon na 66:29. Oge Mary bụ ndekọ ala United States.
11 Ọktoba 2021 - Emechara nke abụọ na Marathon Boston na 2:25:20 <ref>{{Cite web|title=Boston Marathon results: Updated list of 2021 winners from all six divisions|url=https://www.sportingnews.com/us/athletics/news/boston-marathon-results-2021-winners/ltb1jk9zxn8w1szyh3qwunafz|publisher=Sporting News}}</ref>
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* [[3000 mita]] – 8:55.89 (2009)
* 5000 mita – 15:20.30 (2009)
* 10K na-agba - 30:50 (2021)
* Ọkara marathon - 66:29 (2016)
* Marathon – 2:25:20 (2021) <ref>{{Cite web|title=Boston Marathon results: Updated list of 2021 winners from all six divisions|url=https://www.sportingnews.com/us/athletics/news/boston-marathon-results-2021-winners/ltb1jk9zxn8w1szyh3qwunafz|publisher=Sporting News}}</ref>
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
sgbhd4s0jndxtr7qtzy7lj46p7191da
Liliya Shobukhova
0
54596
193221
2024-10-27T05:28:11Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1253176424|Liliya Shobukhova]]"
193221
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Liliya Bulatovna Shobukhova''', née '''Shagbalova''', Alụkwaghị nwunye aha '''Volkova''', ( Russiaa; amuru 13 Novemba 1977) bu onye oso ogologo oge nke Russia nke gbara n'aso marathon . Ọ bụbu ọkachamara na mmemme egwu [[3000 mita|3000]] na 5000 mita . Ọ rụrụ mmachibido iwu doping ruo 23 Ọgọst 2015. <ref name="IAAF list August 2015">{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/download/download?filename=edbd9629-30db-44e0-82d4-3cbf790373be.pdf&urlslug=List%20of%20athletes%20currently%20serving%20a%20period%20of%20ineligibility%20as%20a%20result%20of%20an%20anti-doping%20rule%20violation%20under%20IAAF%20rules|title=Athletes currently suspended from all competitions in athletics following an Anti-Doping Rule Violation as at: 06.08.15|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=7 August 2015}}</ref> <ref name="Around the Rings">{{Cite web|url=http://aroundtherings.com/site/A__52815/Title__IAAF-Statement-on-the-Reduction-of-Sanction-for-Liliya-Shobukhova/292/Articles|title=IAAF Statement on the Reduction of Sanction for Liliya Shobukhova|date=24 August 2015|publisher=[[Around the Rings]]|accessdate=24 August 2015}}</ref>
Shobukhova malitere ọrụ ya n'agba ọsọ etiti na 2001 wee ruo ikpeazụ na European Indoor Championships na European Athletics Championship na 2002. Ọ gara n'ebe dị anya ma, afọ abụọ ka nke ahụ gasịrị, ọ nọchitere anya Russia na 2004 Athens Olympics wee ruo 5000. m ikpeazụ. Ọ gbara ọsọ na asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2005, mana nnukwu mmeri mbụ ya nwetara n'afọ na-eso ya mgbe ọ meriri ihe nrite ọla ọcha na asọmpi ime ụlọ ụwa nke 2006 IAAF na asọmpi egwuregwu asọmpi European 2006 .
Shobukhova malitere ịsọ mpi n'ọsọ okporo ụzọ, na-emeri 2007 Prague Half Marathon, ma ọ ka ruru 5000. m ikpeazụ na Beijing 2008 Olympic Olympic . Mgbe ọ gbasịrị na 10,000 mita na 2009 World Championship, o lekwasịrị anya n'ọsọ okporo ụzọ oge niile. Ntugharị a kwụrụ ya ụgwọ maka ya ka ọ meriri na Marathon Chicago ugboro atọ ozugbo site na 2009 ruo 2011, yana 2010 London Marathon . <ref>{{Cite news|author=Brown|first=Matthew|date=25 April 2010|url=http://www.iaaf.org/news/report/commanding-victories-for-kebede-and-shobukhov|title=Commanding victories for Kebede and Shobukhova – London Marathon report|publisher=IAAF|accessdate=23 April 2016}}</ref> Oge mbụ ya kacha mma nke awa 2:18:20 bụ ndekọ Russia maka ihe omume ahụ wee mee ka ọ bụrụ nwanyị nke abụọ kachasị ọsọ mgbe Paula Radcliffe gasịrị ruo mgbe a kagburu ya na nsonaazụ agbụrụ ndị ọzọ kemgbe 9 Ọktoba 2009 na-eso nchọpụta ọjọọ nke usoro ndu. paspọtụ adịghị mma na-egosi iji ọgwụ eme ihe. <ref name="Shirinian">{{Cite web|url=http://www.insidethegames.biz/articles/1019733/liliya-shobukhova-set-to-be-stripped-of-marathon-titles-after-doping-ban|title=Liliya Shobukhova set to be stripped of marathon titles after doping ban|author=Shirinian|first=Zjan|date=29 April 2014|accessdate=23 April 2016|publisher=insidethegames.biz}}</ref>
Ọ bụ onye bụbu ndekọ ime ụlọ n'ụwa na 3000 m na onye bụbu onye na- edekọ ihe ndekọ Europe na 3000 m na 5000 m.
== Ọrụ ==
Shobukhova tolitere n'obodo Beloretsk nke dị na Rọshịa Bashkortostan . <ref>{{Cite news|author=Tanser|first=Toby|date=4 February 2008|url=http://racingnews.runnersworld.com/2008/02/feature-story-liliya-shobukhovas-adventures-in-new-york.html|title=Feature Story: Liliya Shobukhova's Adventures In New York|publisher=[[Runner's World]]|accessdate=20 April 2011}}</ref>
Ọ gbara ndekọ ime ụlọ ụwa na asọmpi Russia 2006, na-agba ọsọ oge 8:27.86 na 3000. m. <ref>{{Cite news|author=Gordon|first=Ed|date=2 February 2007|url=http://www.iaaf.org/news/news/defar-in-pursuit-of-world-indoor-3000m-record|title=Defar in pursuit of World indoor 3000m record in Stuttgart|publisher=IAAF|accessdate=23 April 2016}}</ref> ọnwa ole na ole ka e mesịrị, ọ meriri ihe nrite ọlaọcha na asọmpi ime ụlọ nke ụwa tupu ọ gụchaa nke abụọ na asọmpi European . Ọ gbanwere n'okporo ụzọ na-agba ọsọ na 2007, na-emeri na Prague Half Marathon ma na-asọmpi na 2007 IAAF World Road Running Championship . <ref>{{Cite news|author=Herstek|first=Rich|date=24 March 2007|accessdate=23 April 2016|url=http://www.iaaf.org/news/news/ivuti-claims-course-record-in-prague|title=Ivuti claims course record in Prague|publisher=IAAF}}</ref>
N'asọmpi 2008 nke Russia mere na Kazan na 19 Julaị 2008, o debere ndekọ European 5000 m ọhụrụ nke 14:23.75, ka ọ bụrụ nke anọ kachasị ọsọ n'ebe dị anya. <ref>{{Cite news|url=http://www.iaaf.org/news/news/european-5000m-record-in-kazan-russian-cham|title=European 5000m record in Kazan – Russian Championships day 3|publisher=IAAF|date=20 July 2008|accessdate=23 April 2016}}</ref> A họpụtara ya ka ọ nọchite anya Russia na mita 5000 nke ụmụ nwanyị na 2008 Summer Olympics na Beijing . <ref>{{Cite news|url=http://www.athletics-weekly.com/newsarticle.php?id=651|title=Russia announce team for Beijing|work=Athletics Weekly|date=20 July 2008}}</ref> Mgbe asọmpi Olympic gasịrị, ọ meriri n'ọsọ nke Philadelphia Distance Run wee tọọ ọkara marathon kacha mma nke 1:10:21, na-eti [[Catherine Ndereba]] n'ahịrị. <ref>{{Cite news|author=Cruz|first=Dan|date=22 September 2008|title=Birhanu and Shobukhova lead home the 31st Philly|url=http://www.iaaf.org/news/news/birhanu-and-shobukhova-lead-home-the-31st-phi|publisher=IAAF|accessdate=23 April 2016}}</ref>
N'October 2009, Shobukhova bụ onye mmeri nwanyị nke Chicago Marathon, gwụchara na oge 2:25:56. Shobukhova bụ nwanyị meriri n'asọmpị Marathon London nke afọ 2010, mechara n'oge nke 2:22:00. <ref>{{Cite news|date=25 April 2010|url=http://www.providingnews.com/liliya-shobukhova-wins-the-london-marathon-2010-womens-race.html|title=Liliya Shobukhova wins the London Marathon 2010 womens race}}</ref>
Ọ laghachiri na Chicago iji chebe aha ya na Ọktoba 2010 ma ọ na-agba ọsọ ọsọ ọsọ. Ọ kpuchiri [[Atsede Bayisa|Atsede Baysa]] na ọkara nke abụọ nke asọmpi ahụ, ka onye Etiopia na-agbasi mbọ ike na okpomọkụ, ma ọ gara n'ihu na-emeri maka oge nke abụọ na-esochi ya na ndekọ Russia nke 2:20:25 maka marathon - na-aghọ nke iri kachasị ọsọ ọsọ mgbe ọ bụla. . N'ihi mmeri ahụ, o were 2009–2010 World Marathon Majors jackpot nke $500,000 US dollar. <ref>{{Cite news|author=Ferstle|first=Jim|date=10 October 2010|url=http://www.iaaf.org/LRR10/news/newsid=58475.html|title=Wanjiru and Shobukhova defend titles in Chicago – UPDATED|publisher=IAAF|accessdate=14 October 2010}}</ref>
Ọ malitere n'afọ 2011 site na ndekọ ndekọ Rọshịa na Marathon London, na-agwụcha na 2:20:15 kachasị mma, mana ọ ga-edozi nke abụọ n'azụ Mary Keitony nke Kenya. <ref>{{Cite news|date=18 April 2011|url=http://www.european-athletics.org/general-news/surprise-surprise-a-russian-record-for-shobukhova-2.html|title=Surprise, surprise: a Russian record for Shobukhova|publisher=European Athletics|accessdate=20 April 2011}}</ref> Na October 2011 Shobukhova malitere Chicago Marathon dị ka arọ ọkacha mmasị tinyere [[Ejegayehu Dibaba]] . Mgbe ọkara nke mbụ kpachara anya, ọ gbapụrụ iji merie Marathon Chicago nke ugboro atọ kwụ ọtọ na ihu igwe dị ọkụ. Oge ya nke awa 2, nkeji iri na asatọ na sekọnd iri abụọ bụ ndekọ ọhụrụ nke Rọshịa wee mee ya ọkaibe marathon ụmụ nwanyị nke abụọ na akụkọ ntolite n'azụ Paula Radcliffe nke Great Britain.
Otu n'ime uru ọ nwere karịa ndị asọmpi ya bụ ịgba ọsọ ọsọ ọsọ, n'ihi nzere egwu ya. Na Marathon Chicago 2009, 2.2 ikpeazụ ya A tụrụ km na nkeji 6 na sekọnd 23, ọnyà 2:49. Nke a bụ otu n'ime mgbawa kachasị ọsọ ọsọ na marathon ụmụ nwanyị. Ọ gbapụkwara n'ọgba na Marathon London nke afọ 2010 iji merie nkeji iri na atọ, na 200m ikpeazụ ya gbara nkeji iri atọ na atọ.
Ọ gbara asọmpi na marathon na 2012 Summer Olympics, mana ọ kwụsịrị. Ọ lere anya ịmaliteghachi oge ya site na ịgbachitere aha ya na Marathon Chicago 2012 mana ọ hapụrụ ndị isi na ọkara nke abụọ nke agbụrụ ahụ wee gụchaa na anọ. <ref>{{Cite news|author=Gugala|first=Jon|date=7 October 2012|url=http://www.iaaf.org/news/report/course-record-for-kebede-baysa-dethrones-shob|title=Course record for Kebede, Baysa dethrones Shobukhova - Chicago Marathon report|publisher=IAAF|accessdate=2 February 2013}}</ref>
=== Doping ===
Na Eprel 29, 2014, Russia Athletic Federation mara ọkwa <ref>{{Cite web|url=http://www.rusathletics.com/nov/news.14032.htm|language=ru|title=Original RusAthletics Announcement|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140502000306/http://www.rusathletics.com/nov/news.14032.htm|archivedate=2 May 2014}}</ref> na ha hụrụ "ọdịiche" na paspọtụ ndụ ya. <ref name="Ingle">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/sport/2014/apr/29/liliya-shobukhova-marathon-runner-pay-back-doping|title=Liliya Shobukhova may have to pay back over £1m for doping conviction|author=Ingle|first=Sean|work=The Guardian|date=29 April 2014|accessdate=29 April 2014}}</ref> N'ihi ya, a ga-akagbu rịzọlt agbụrụ Shobukhova kemgbe 9 Ọktoba 2009 wee nye ya iwu machibido asọmpi maka afọ abụọ, na nkwusioru ya ga-akwụsị na 23 Jenụwarị 2015. Na-echere mkpesa ọ bụla, a napụrụ ya mmeri 2009, 2010 na 2011 Chicago Marathon, yana mmeri Marathon London 2010, na enwere ike ịchọ ya ịkwụghachi ego nrite na ụgwọ ọdịdị ọ nwetara site n'ọsọ. <ref name="Shirinian">{{Cite web|url=http://www.insidethegames.biz/articles/1019733/liliya-shobukhova-set-to-be-stripped-of-marathon-titles-after-doping-ban|title=Liliya Shobukhova set to be stripped of marathon titles after doping ban|author=Shirinian|first=Zjan|date=29 April 2014|accessdate=23 April 2016|publisher=insidethegames.biz}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFShirinian2014">Shirinian, Zjan (29 April 2014). [http://www.insidethegames.biz/articles/1019733/liliya-shobukhova-set-to-be-stripped-of-marathon-titles-after-doping-ban "Liliya Shobukhova set to be stripped of marathon titles after doping ban"]. insidethegames.biz<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 April</span> 2016</span>.</cite></ref> Paula Radcliffe, onye njide marathon ụwa nke ụmụ nwanyị, kwuru na Shobukhova "emecha kpughee dị ka aghụghọ ọgwụ ọjọọ. Aghụghọ n'ọtụtụ ọkwa, ọtụtụ ego zuru ezu nke ọma na ụgwọ ọdịdị, mmeri na nkwado." <ref name="Ingle" /> N'August 2015, IAAF kwupụtara na amachibidoro ya n'egwuregwu maka afọ 3 na ọnwa 2, <ref name="IAAF list August 2015">{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/download/download?filename=edbd9629-30db-44e0-82d4-3cbf790373be.pdf&urlslug=List%20of%20athletes%20currently%20serving%20a%20period%20of%20ineligibility%20as%20a%20result%20of%20an%20anti-doping%20rule%20violation%20under%20IAAF%20rules|title=Athletes currently suspended from all competitions in athletics following an Anti-Doping Rule Violation as at: 06.08.15|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=7 August 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.iaaf.org/download/download?filename=edbd9629-30db-44e0-82d4-3cbf790373be.pdf&urlslug=List%20of%20athletes%20currently%20serving%20a%20period%20of%20ineligibility%20as%20a%20result%20of%20an%20anti-doping%20rule%20violation%20under%20IAAF%20rules "Athletes currently suspended from all competitions in athletics following an Anti-Doping Rule Violation as at: 06.08.15"]. [[World Athletics|IAAF]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 August</span> 2015</span>.</cite></ref> mana WADA nyere Shobukhova mbelata ọnwa asaa maka ịnye ozi, na ntaramahụhụ ya kwụsịrị na 23 August 2015. <ref name="Around the Rings">{{Cite web|url=http://aroundtherings.com/site/A__52815/Title__IAAF-Statement-on-the-Reduction-of-Sanction-for-Liliya-Shobukhova/292/Articles|title=IAAF Statement on the Reduction of Sanction for Liliya Shobukhova|date=24 August 2015|publisher=[[Around the Rings]]|accessdate=24 August 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://aroundtherings.com/site/A__52815/Title__IAAF-Statement-on-the-Reduction-of-Sanction-for-Liliya-Shobukhova/292/Articles "IAAF Statement on the Reduction of Sanction for Liliya Shobukhova"]. [[Around the Rings]]. 24 August 2015<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 August</span> 2015</span>.</cite></ref>
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes|nation=RUS}}
|-
|2001
|[[2001 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Ostend]], Belgium
|64th
|[[2001 IAAF World Cross Country Championships – Women's short race|Short race]]
|-
|rowspan=3|2002
|[[2002 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Dublin]], Ireland
|23rd
|[[2002 IAAF World Cross Country Championships – Women's short race|Short race]]
|-
|[[2002 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Vienna]], Austria
|5th
|[[2002 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|3000 m]]
|-
|[[2002 European Athletics Championships|European Athletics Championships]]
|[[Munich]], Germany
|17th
|[[2002 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|rowspan=2|2004
|[[2004 European Cup (athletics)|European Cup]]
|[[Bydgoszcz]], Poland
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|-
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Athens]], Greece
|13th
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|rowspan=7|2005
|[[2005 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Madrid]], Spain
|5th
|[[2005 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|3000 m]]
|-
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Saint-Galmier]], France
|32nd
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships – Women's short race|Short race]]
|-
|[[2005 European Cup (athletics)|European Cup]]
|[[Florence]], Italy
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|-
|[[2005 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Helsinki]], Finland
|9th
|[[2005 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|[[2005 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]]
|[[Monte Carlo]], Monaco
|10th
|3000 m
|-
|rowspan=2|[[2005 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Tilburg]], Netherlands
|21st
|Senior race
|-
|bgcolor=gold|1st
|Team race
|-
|rowspan=4|2006
|[[2006 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Moscow]], Russia
|bgcolor="silver"|2nd
|[[2006 IAAF World Indoor Championships – Women's 3000 metres|3000 m]]
|-
|[[2006 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Fukuoka]], Japan
|36th
|[[2006 IAAF World Cross Country Championships – Women's short race|Short race]]
|-
|[[2006 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Gothenburg]], Sweden
|bgcolor="silver"|2nd
|[[2006 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|[[2006 IAAF World Cup|IAAF World Cup]]
|[[Athens]], Greece
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|-
|2007
|[[2007 IAAF World Road Running Championships|World Road Running Championships]]
|[[Udine]], Italy
|25th
|Half marathon
|-
|2008
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Summer Olympics]]
|[[Beijing]], China
|6th
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|2009
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships in Athletics]]
|[[Berlin]], Germany
|19th
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|10,000 m]]
|-
|2012
|bgcolor=pink|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Summer Olympics]]
|bgcolor=pink|London, United Kingdom
|bgcolor=pink|'''DQ'''
|bgcolor=pink|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 800 mita – 2:03.18 (2006)
* 1500 mita – 4:03.78 (2004)
* Mile ọsọ – 4:22.14 (2004)
* 2000 mita – 5:35.80 (2007)
* [[3000 mita]] – 8:34.85 (2004)
* 5000 mita – 14:23.75 (2008)
* 10,000 mita – 30:29.36 (2009)
* 10K na-agba - 32:19 (2009)
* 15K na-agba - 50:56 (2007)
* 20K na-agba - 1:08:03 (2007)
* Ọkara marathon - 1:09:25 (2008)
* [[30K run|30K na-agba]] - 1:43:21 (2009)
* Marathon – 2:24:24 (2009)
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ikpe doping na egwuregwu
* Doping na Olympic Games
* Ndepụta nke IAAF World Indoor Championships (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta nke ndị mmeri asọmpi egwuregwu European (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta nke ndị mmeri mba 5000 (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta ndị meriri na Marathon London
* Ndepụta ndị meriri na Marathon Chicago
* Ndepụta marathon
== Ntụaka ==
ndị mmeri ụwa n'ọdịnihu Florence Kiplagat na Bai Xue, o weere ihe nrite ọla. [1] Ọ meriri 5000 m podium n'asọmpi asọmpi Junior nke Africa nke afọ 2007, na-ahụta ihe ịma aka sitere n'aka onye mndị mmeri ụwa n'ọdịnihu [[Florence Kiplagat]] na [[Bai Xue]], o weere ihe nrite ọla. Ọ meriri 5000 m podium [[2007 African Junior Athletics Championships|n'asọmpi asọmpi Junior nke Africa nke afọ 2007]], na-ahụta ihe ịma aka sitere n'aka onye mmeri mbameri mba{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
ccuzxd5ihzon8dl4j6edw7twmikjcfj
193222
193221
2024-10-27T05:28:39Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193222
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Liliya Bulatovna Shobukhova''', née '''Shagbalova''', Alụkwaghị nwunye aha '''Volkova''', ( Russiaa; amuru 13 Novemba 1977) bu onye oso ogologo oge nke Russia nke gbara n'aso marathon . Ọ bụbu ọkachamara na mmemme egwu [[3000 mita|3000]] na 5000 mita . Ọ rụrụ mmachibido iwu doping ruo 23 Ọgọst 2015. <ref name="IAAF list August 2015">{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/download/download?filename=edbd9629-30db-44e0-82d4-3cbf790373be.pdf&urlslug=List%20of%20athletes%20currently%20serving%20a%20period%20of%20ineligibility%20as%20a%20result%20of%20an%20anti-doping%20rule%20violation%20under%20IAAF%20rules|title=Athletes currently suspended from all competitions in athletics following an Anti-Doping Rule Violation as at: 06.08.15|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=7 August 2015}}</ref> <ref name="Around the Rings">{{Cite web|url=http://aroundtherings.com/site/A__52815/Title__IAAF-Statement-on-the-Reduction-of-Sanction-for-Liliya-Shobukhova/292/Articles|title=IAAF Statement on the Reduction of Sanction for Liliya Shobukhova|date=24 August 2015|publisher=[[Around the Rings]]|accessdate=24 August 2015}}</ref>
Shobukhova malitere ọrụ ya n'agba ọsọ etiti na 2001 wee ruo ikpeazụ na European Indoor Championships na European Athletics Championship na 2002. Ọ gara n'ebe dị anya ma, afọ abụọ ka nke ahụ gasịrị, ọ nọchitere anya Russia na 2004 Athens Olympics wee ruo 5000. m ikpeazụ. Ọ gbara ọsọ na asọmpi egwuregwu ụwa nke afọ 2005, mana nnukwu mmeri mbụ ya nwetara n'afọ na-eso ya mgbe ọ meriri ihe nrite ọla ọcha na asọmpi ime ụlọ ụwa nke 2006 IAAF na asọmpi egwuregwu asọmpi European 2006 .
Shobukhova malitere ịsọ mpi n'ọsọ okporo ụzọ, na-emeri 2007 Prague Half Marathon, ma ọ ka ruru 5000. m ikpeazụ na Beijing 2008 Olympic Olympic . Mgbe ọ gbasịrị na 10,000 mita na 2009 World Championship, o lekwasịrị anya n'ọsọ okporo ụzọ oge niile. Ntugharị a kwụrụ ya ụgwọ maka ya ka ọ meriri na Marathon Chicago ugboro atọ ozugbo site na 2009 ruo 2011, yana 2010 London Marathon . <ref>{{Cite news|author=Brown|first=Matthew|date=25 April 2010|url=http://www.iaaf.org/news/report/commanding-victories-for-kebede-and-shobukhov|title=Commanding victories for Kebede and Shobukhova – London Marathon report|publisher=IAAF|accessdate=23 April 2016}}</ref> Oge mbụ ya kacha mma nke awa 2:18:20 bụ ndekọ Russia maka ihe omume ahụ wee mee ka ọ bụrụ nwanyị nke abụọ kachasị ọsọ mgbe Paula Radcliffe gasịrị ruo mgbe a kagburu ya na nsonaazụ agbụrụ ndị ọzọ kemgbe 9 Ọktoba 2009 na-eso nchọpụta ọjọọ nke usoro ndu. paspọtụ adịghị mma na-egosi iji ọgwụ eme ihe. <ref name="Shirinian">{{Cite web|url=http://www.insidethegames.biz/articles/1019733/liliya-shobukhova-set-to-be-stripped-of-marathon-titles-after-doping-ban|title=Liliya Shobukhova set to be stripped of marathon titles after doping ban|author=Shirinian|first=Zjan|date=29 April 2014|accessdate=23 April 2016|publisher=insidethegames.biz}}</ref>
Ọ bụ onye bụbu ndekọ ime ụlọ n'ụwa na 3000 m na onye bụbu onye na- edekọ ihe ndekọ Europe na 3000 m na 5000 m.
== Ọrụ ==
Shobukhova tolitere n'obodo Beloretsk nke dị na Rọshịa Bashkortostan . <ref>{{Cite news|author=Tanser|first=Toby|date=4 February 2008|url=http://racingnews.runnersworld.com/2008/02/feature-story-liliya-shobukhovas-adventures-in-new-york.html|title=Feature Story: Liliya Shobukhova's Adventures In New York|publisher=[[Runner's World]]|accessdate=20 April 2011}}</ref>
Ọ gbara ndekọ ime ụlọ ụwa na asọmpi Russia 2006, na-agba ọsọ oge 8:27.86 na 3000. m. <ref>{{Cite news|author=Gordon|first=Ed|date=2 February 2007|url=http://www.iaaf.org/news/news/defar-in-pursuit-of-world-indoor-3000m-record|title=Defar in pursuit of World indoor 3000m record in Stuttgart|publisher=IAAF|accessdate=23 April 2016}}</ref> ọnwa ole na ole ka e mesịrị, ọ meriri ihe nrite ọlaọcha na asọmpi ime ụlọ nke ụwa tupu ọ gụchaa nke abụọ na asọmpi European . Ọ gbanwere n'okporo ụzọ na-agba ọsọ na 2007, na-emeri na Prague Half Marathon ma na-asọmpi na 2007 IAAF World Road Running Championship . <ref>{{Cite news|author=Herstek|first=Rich|date=24 March 2007|accessdate=23 April 2016|url=http://www.iaaf.org/news/news/ivuti-claims-course-record-in-prague|title=Ivuti claims course record in Prague|publisher=IAAF}}</ref>
N'asọmpi 2008 nke Russia mere na Kazan na 19 Julaị 2008, o debere ndekọ European 5000 m ọhụrụ nke 14:23.75, ka ọ bụrụ nke anọ kachasị ọsọ n'ebe dị anya. <ref>{{Cite news|url=http://www.iaaf.org/news/news/european-5000m-record-in-kazan-russian-cham|title=European 5000m record in Kazan – Russian Championships day 3|publisher=IAAF|date=20 July 2008|accessdate=23 April 2016}}</ref> A họpụtara ya ka ọ nọchite anya Russia na mita 5000 nke ụmụ nwanyị na 2008 Summer Olympics na Beijing . <ref>{{Cite news|url=http://www.athletics-weekly.com/newsarticle.php?id=651|title=Russia announce team for Beijing|work=Athletics Weekly|date=20 July 2008}}</ref> Mgbe asọmpi Olympic gasịrị, ọ meriri n'ọsọ nke Philadelphia Distance Run wee tọọ ọkara marathon kacha mma nke 1:10:21, na-eti [[Catherine Ndereba]] n'ahịrị. <ref>{{Cite news|author=Cruz|first=Dan|date=22 September 2008|title=Birhanu and Shobukhova lead home the 31st Philly|url=http://www.iaaf.org/news/news/birhanu-and-shobukhova-lead-home-the-31st-phi|publisher=IAAF|accessdate=23 April 2016}}</ref>
N'October 2009, Shobukhova bụ onye mmeri nwanyị nke Chicago Marathon, gwụchara na oge 2:25:56. Shobukhova bụ nwanyị meriri n'asọmpị Marathon London nke afọ 2010, mechara n'oge nke 2:22:00. <ref>{{Cite news|date=25 April 2010|url=http://www.providingnews.com/liliya-shobukhova-wins-the-london-marathon-2010-womens-race.html|title=Liliya Shobukhova wins the London Marathon 2010 womens race}}</ref>
Ọ laghachiri na Chicago iji chebe aha ya na Ọktoba 2010 ma ọ na-agba ọsọ ọsọ ọsọ. Ọ kpuchiri [[Atsede Bayisa|Atsede Baysa]] na ọkara nke abụọ nke asọmpi ahụ, ka onye Etiopia na-agbasi mbọ ike na okpomọkụ, ma ọ gara n'ihu na-emeri maka oge nke abụọ na-esochi ya na ndekọ Russia nke 2:20:25 maka marathon - na-aghọ nke iri kachasị ọsọ ọsọ mgbe ọ bụla. . N'ihi mmeri ahụ, o were 2009–2010 World Marathon Majors jackpot nke $500,000 US dollar. <ref>{{Cite news|author=Ferstle|first=Jim|date=10 October 2010|url=http://www.iaaf.org/LRR10/news/newsid=58475.html|title=Wanjiru and Shobukhova defend titles in Chicago – UPDATED|publisher=IAAF|accessdate=14 October 2010}}</ref>
Ọ malitere n'afọ 2011 site na ndekọ ndekọ Rọshịa na Marathon London, na-agwụcha na 2:20:15 kachasị mma, mana ọ ga-edozi nke abụọ n'azụ Mary Keitony nke Kenya. <ref>{{Cite news|date=18 April 2011|url=http://www.european-athletics.org/general-news/surprise-surprise-a-russian-record-for-shobukhova-2.html|title=Surprise, surprise: a Russian record for Shobukhova|publisher=European Athletics|accessdate=20 April 2011}}</ref> Na October 2011 Shobukhova malitere Chicago Marathon dị ka arọ ọkacha mmasị tinyere [[Ejegayehu Dibaba]] . Mgbe ọkara nke mbụ kpachara anya, ọ gbapụrụ iji merie Marathon Chicago nke ugboro atọ kwụ ọtọ na ihu igwe dị ọkụ. Oge ya nke awa 2, nkeji iri na asatọ na sekọnd iri abụọ bụ ndekọ ọhụrụ nke Rọshịa wee mee ya ọkaibe marathon ụmụ nwanyị nke abụọ na akụkọ ntolite n'azụ Paula Radcliffe nke Great Britain.
Otu n'ime uru ọ nwere karịa ndị asọmpi ya bụ ịgba ọsọ ọsọ ọsọ, n'ihi nzere egwu ya. Na Marathon Chicago 2009, 2.2 ikpeazụ ya A tụrụ km na nkeji 6 na sekọnd 23, ọnyà 2:49. Nke a bụ otu n'ime mgbawa kachasị ọsọ ọsọ na marathon ụmụ nwanyị. Ọ gbapụkwara n'ọgba na Marathon London nke afọ 2010 iji merie nkeji iri na atọ, na 200m ikpeazụ ya gbara nkeji iri atọ na atọ.
Ọ gbara asọmpi na marathon na 2012 Summer Olympics, mana ọ kwụsịrị. Ọ lere anya ịmaliteghachi oge ya site na ịgbachitere aha ya na Marathon Chicago 2012 mana ọ hapụrụ ndị isi na ọkara nke abụọ nke agbụrụ ahụ wee gụchaa na anọ. <ref>{{Cite news|author=Gugala|first=Jon|date=7 October 2012|url=http://www.iaaf.org/news/report/course-record-for-kebede-baysa-dethrones-shob|title=Course record for Kebede, Baysa dethrones Shobukhova - Chicago Marathon report|publisher=IAAF|accessdate=2 February 2013}}</ref>
=== Doping ===
Na Eprel 29, 2014, Russia Athletic Federation mara ọkwa <ref>{{Cite web|url=http://www.rusathletics.com/nov/news.14032.htm|language=ru|title=Original RusAthletics Announcement|archiveurl=https://web.archive.org/web/20140502000306/http://www.rusathletics.com/nov/news.14032.htm|archivedate=2 May 2014}}</ref> na ha hụrụ "ọdịiche" na paspọtụ ndụ ya. <ref name="Ingle">{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/sport/2014/apr/29/liliya-shobukhova-marathon-runner-pay-back-doping|title=Liliya Shobukhova may have to pay back over £1m for doping conviction|author=Ingle|first=Sean|work=The Guardian|date=29 April 2014|accessdate=29 April 2014}}</ref> N'ihi ya, a ga-akagbu rịzọlt agbụrụ Shobukhova kemgbe 9 Ọktoba 2009 wee nye ya iwu machibido asọmpi maka afọ abụọ, na nkwusioru ya ga-akwụsị na 23 Jenụwarị 2015. Na-echere mkpesa ọ bụla, a napụrụ ya mmeri 2009, 2010 na 2011 Chicago Marathon, yana mmeri Marathon London 2010, na enwere ike ịchọ ya ịkwụghachi ego nrite na ụgwọ ọdịdị ọ nwetara site n'ọsọ. <ref name="Shirinian">{{Cite web|url=http://www.insidethegames.biz/articles/1019733/liliya-shobukhova-set-to-be-stripped-of-marathon-titles-after-doping-ban|title=Liliya Shobukhova set to be stripped of marathon titles after doping ban|author=Shirinian|first=Zjan|date=29 April 2014|accessdate=23 April 2016|publisher=insidethegames.biz}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFShirinian2014">Shirinian, Zjan (29 April 2014). [http://www.insidethegames.biz/articles/1019733/liliya-shobukhova-set-to-be-stripped-of-marathon-titles-after-doping-ban "Liliya Shobukhova set to be stripped of marathon titles after doping ban"]. insidethegames.biz<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">23 April</span> 2016</span>.</cite></ref> Paula Radcliffe, onye njide marathon ụwa nke ụmụ nwanyị, kwuru na Shobukhova "emecha kpughee dị ka aghụghọ ọgwụ ọjọọ. Aghụghọ n'ọtụtụ ọkwa, ọtụtụ ego zuru ezu nke ọma na ụgwọ ọdịdị, mmeri na nkwado." <ref name="Ingle" /> N'August 2015, IAAF kwupụtara na amachibidoro ya n'egwuregwu maka afọ 3 na ọnwa 2, <ref name="IAAF list August 2015">{{Cite web|url=http://www.iaaf.org/download/download?filename=edbd9629-30db-44e0-82d4-3cbf790373be.pdf&urlslug=List%20of%20athletes%20currently%20serving%20a%20period%20of%20ineligibility%20as%20a%20result%20of%20an%20anti-doping%20rule%20violation%20under%20IAAF%20rules|title=Athletes currently suspended from all competitions in athletics following an Anti-Doping Rule Violation as at: 06.08.15|publisher=[[International Association of Athletics Federations|IAAF]]|accessdate=7 August 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://www.iaaf.org/download/download?filename=edbd9629-30db-44e0-82d4-3cbf790373be.pdf&urlslug=List%20of%20athletes%20currently%20serving%20a%20period%20of%20ineligibility%20as%20a%20result%20of%20an%20anti-doping%20rule%20violation%20under%20IAAF%20rules "Athletes currently suspended from all competitions in athletics following an Anti-Doping Rule Violation as at: 06.08.15"]. [[World Athletics|IAAF]]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">7 August</span> 2015</span>.</cite></ref> mana WADA nyere Shobukhova mbelata ọnwa asaa maka ịnye ozi, na ntaramahụhụ ya kwụsịrị na 23 August 2015. <ref name="Around the Rings">{{Cite web|url=http://aroundtherings.com/site/A__52815/Title__IAAF-Statement-on-the-Reduction-of-Sanction-for-Liliya-Shobukhova/292/Articles|title=IAAF Statement on the Reduction of Sanction for Liliya Shobukhova|date=24 August 2015|publisher=[[Around the Rings]]|accessdate=24 August 2015}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[http://aroundtherings.com/site/A__52815/Title__IAAF-Statement-on-the-Reduction-of-Sanction-for-Liliya-Shobukhova/292/Articles "IAAF Statement on the Reduction of Sanction for Liliya Shobukhova"]. [[Around the Rings]]. 24 August 2015<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">24 August</span> 2015</span>.</cite></ref>
== Asọmpi mba ụwa ==
{| {{AchievementTable|Event=yes|nation=RUS}}
|-
|2001
|[[2001 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Ostend]], Belgium
|64th
|[[2001 IAAF World Cross Country Championships – Women's short race|Short race]]
|-
|rowspan=3|2002
|[[2002 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Dublin]], Ireland
|23rd
|[[2002 IAAF World Cross Country Championships – Women's short race|Short race]]
|-
|[[2002 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Vienna]], Austria
|5th
|[[2002 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|3000 m]]
|-
|[[2002 European Athletics Championships|European Athletics Championships]]
|[[Munich]], Germany
|17th
|[[2002 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|rowspan=2|2004
|[[2004 European Cup (athletics)|European Cup]]
|[[Bydgoszcz]], Poland
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|-
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics|Olympic Games]]
|[[Athens]], Greece
|13th
|[[Athletics at the 2004 Summer Olympics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|rowspan=7|2005
|[[2005 European Athletics Indoor Championships|European Indoor Championships]]
|[[Madrid]], Spain
|5th
|[[2005 European Athletics Indoor Championships – Women's 3000 metres|3000 m]]
|-
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Saint-Galmier]], France
|32nd
|[[2005 IAAF World Cross Country Championships – Women's short race|Short race]]
|-
|[[2005 European Cup (athletics)|European Cup]]
|[[Florence]], Italy
|bgcolor=gold|1st
|5000 m
|-
|[[2005 World Championships in Athletics|World Championships]]
|[[Helsinki]], Finland
|9th
|[[2005 World Championships in Athletics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|[[2005 IAAF World Athletics Final|World Athletics Final]]
|[[Monte Carlo]], Monaco
|10th
|3000 m
|-
|rowspan=2|[[2005 European Cross Country Championships|European Cross Country Championships]]
|rowspan=2|[[Tilburg]], Netherlands
|21st
|Senior race
|-
|bgcolor=gold|1st
|Team race
|-
|rowspan=4|2006
|[[2006 IAAF World Indoor Championships|World Indoor Championships]]
|[[Moscow]], Russia
|bgcolor="silver"|2nd
|[[2006 IAAF World Indoor Championships – Women's 3000 metres|3000 m]]
|-
|[[2006 IAAF World Cross Country Championships|World Cross Country Championships]]
|[[Fukuoka]], Japan
|36th
|[[2006 IAAF World Cross Country Championships – Women's short race|Short race]]
|-
|[[2006 European Athletics Championships|European Championships]]
|[[Gothenburg]], Sweden
|bgcolor="silver"|2nd
|[[2006 European Athletics Championships – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|[[2006 IAAF World Cup|IAAF World Cup]]
|[[Athens]], Greece
|bgcolor=silver|2nd
|5000 m
|-
|2007
|[[2007 IAAF World Road Running Championships|World Road Running Championships]]
|[[Udine]], Italy
|25th
|Half marathon
|-
|2008
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics|Summer Olympics]]
|[[Beijing]], China
|6th
|[[Athletics at the 2008 Summer Olympics – Women's 5000 metres|5000 m]]
|-
|2009
|[[2009 World Championships in Athletics|World Championships in Athletics]]
|[[Berlin]], Germany
|19th
|[[2009 World Championships in Athletics – Women's 10,000 metres|10,000 m]]
|-
|2012
|bgcolor=pink|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics|Summer Olympics]]
|bgcolor=pink|London, United Kingdom
|bgcolor=pink|'''DQ'''
|bgcolor=pink|[[Athletics at the 2012 Summer Olympics – Women's marathon|Marathon]]
|}
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 800 mita – 2:03.18 (2006)
* 1500 mita – 4:03.78 (2004)
* Mile ọsọ – 4:22.14 (2004)
* 2000 mita – 5:35.80 (2007)
* [[3000 mita]] – 8:34.85 (2004)
* 5000 mita – 14:23.75 (2008)
* 10,000 mita – 30:29.36 (2009)
* 10K na-agba - 32:19 (2009)
* 15K na-agba - 50:56 (2007)
* 20K na-agba - 1:08:03 (2007)
* Ọkara marathon - 1:09:25 (2008)
* [[30K run|30K na-agba]] - 1:43:21 (2009)
* Marathon – 2:24:24 (2009)
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ikpe doping na egwuregwu
* Doping na Olympic Games
* Ndepụta nke IAAF World Indoor Championships (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta nke ndị mmeri asọmpi egwuregwu European (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta nke ndị mmeri mba 5000 (ụmụ nwanyị)
* Ndepụta ndị meriri na Marathon London
* Ndepụta ndị meriri na Marathon Chicago
* Ndepụta marathon
== Ntụaka ==
{{Reflist|2}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
nd55mt9sw3l8kadzxxz0890hnpjidzn
Felabration
0
54597
193223
2024-10-27T05:31:31Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1249142725|Felabration]]"
193223
wikitext
text/x-wiki
Felabration bụ emume egwu a na-eme kwa afọ nke Yeni Anikulapo-Kuti tụụrụ ime na 1998 iji cheta ma mee emee nna ya Fela Kuti, onye egwu Naijiria na Onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ nke a mara makara maka ụdị egwu Afrobeat. . [1] Ihe otu omume izu nke a na-eme kwa afọ na New Afrika Shrine na Ikeja, na- ndị ọbịa si mba dị iche iche ma otú a were ya dị ka ebe ndị njem egwu egwu Lagos..<ref>{{Cite news|url=http://thenationonlineng.net/as-felabration-2015-kicks-off/|title=AS FELABRATION 2015 KICKS OFF|work=The Nation|date=12 October 2015|accessdate=15 October 2015}}</ref>
A na-eme emume ọkpara na izu ụbọchị igbu Fela Kuti. Ihe omume ahụ egwu egwu sitere na egwu egwu elu sitere na Naijiria na ndị ọbịa si n'aka ndị egwu na ndị mmadụ a ma ama na mba ụwa.[1] Ọ na-agụnyekwa ọnụ n'okporo ụzọ, symposia na okwu ndị na ibe ya, isi na ihe ngosi foto. <ref>{{Cite news|url=http://theeagleonline.com.ng/2015-felabration-to-hold-in-october/|title=2015 Felabration to hold in October|work=The Eagle|author=Akinwale|first=Funsho|date=25 August 2015|accessdate=15 October 2015}}</ref>
== Mbipụta 2015: "Just Like That" ==
Emume izu ụka ahụ mere site na 12 ruo 18 Ọktoba 2015 na Afrika Shrine a ma ama, Ikeja, Lagos State. [1] Mbipụta nke afọ ahụ site na nhụsianya "Human Rights As My Property", nrịnrị ahụ bụ nke Honourable Sasore, onye bụbu Attorney General nke Lagos State tọrọ.[2] E Flaa na apụ maka ụlọ akwụkwọ, nke na-akpata "Ọda Mmiri mmiri Ihe Ọghọm". Emume ahụ nwere ihe ngosi nke sitere n'aka ndị ama ama ama otu reggae nke mba ụwa nke atọ, 2face, Femi Kuti, Ice Prince, yana ihe ngosi nke Majek Fashek..<ref>{{Cite web|title=Fela Kuti, Afrobeat & the 7UP Connection Celebrated at Felabration 2015!|url=https://www.brandessencenigeria.com/fela-kuti-afrobeat-the-7up-connection-celebrated-at-felabration-2015/|date=23 October 2015|accessdate=2021-08-18|work=Brandessence Nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-10-12|title=Felabration 2015 begins|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/felabration-2015-begins|accessdate=2021-08-18|work=Music in Africa}}</ref><ref>{{Cite news|date=2015-10-23|title=Africa in pictures: 16-22 October 2015|publisher=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-34606325|accessdate=2021-08-18}}</ref><ref>{{Cite web|date=2015-10-16|title=5 Reasons Why This Year’s Felabration Should Interest You|url=https://nairametrics.com/2015/10/16/5-reasons-why-this-years-felabration-should-interest-you/|accessdate=2021-08-18|work=Nairametrics}}</ref>
== Mbipụta 2016: "Onye ọ bụla na-ekwu Ee" ==
E mere emume izu ụka ahụ site na 10 ruo 16 Ọktoba 2016 na Afrika Shrine, Ikeja, Lagos State . <ref>{{Cite web|date=2016-10-22|title=Felabration 2016: One week of intense fun, partying and remembrance of Fela|url=https://www.vanguardngr.com/2016/10/felabration-2016-one-week-intense-fun-partying-remembrance-fela/|accessdate=2021-08-18|work=Vanguard}}</ref> Isiokwu a sitere n'otu n'ime okwu Fela nke ọ na-eji eme ihe iji mee ndị ọbịa obi ụtọ n'oge ọ na-eme ihe nkiri.<ref>{{Cite web|date=2016-10-13|title=Felabration 2016: Everybody say “yeah yeah”|url=https://guardian.ng/life/music/felabration-2016-everybody-say-yeah-yeah/|accessdate=2021-08-18|work=The Guardian}}</ref> Emume ahụ malitere site na nnọkọ a kpọrọ "Movement Against Second Slavery" nke Prọfesọ [[Sophie Oluwole]] duziri. E nwekwara arụmụka Fela a ma ama, ihe ngosi nka, ememme n'okporo ámá na ihe omume ndị ọzọ iji mee ka ndị na-akwado ya nwee obi ụtọ. E nwere ihe ngosi sitere n'aka ndị na-ese ihe dịka [[Jaywon]], Ajebutter, Orezi, Sugarboy na Ojjay Wright.<ref>{{Cite web|date=2016-08-29|title=Organisers announce date, theme unveils new logo|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/felabration-2016-organisers-announce-date-theme-unveils-new-logo/wv4cbsp|accessdate=2021-08-18|work=Pulse Nigeria}}</ref><ref>{{Cite web|date=2016-10-16|title=Felabration 2016 carnival|url=https://guardian.ng/art/felabration-2016-carnival/|accessdate=2021-08-18|work=The Guardian}}</ref>
== Mbipụta nke afọ 2017: "Amụma" ==
Emume izu ụka ahụ mere site na 9 ruo 15 Ọktoba 2017 na Afrika Shrine, Ikeja, Lagos State . [1] E chepụtara isiokwu ahụ site n'otu n'ime okwu Fela nke na-ekwu "m na-abụ abụ tupu, ọ dịghị ihe ọhụrụ". Emume ahụ nwe ụlọ akwụkwọ ya nke ihuenyo "African History; a curriculum necessity".[2] A na-akpọ n'ọnụ emume ahụ "Ebe Pan African Dream - 20 afọ mgbe Fela na 40 afọ mgbe FESTAC '77?" ma Prọfesọ Patrice Lumumba, onye ọkaka Kenya a ma ama, duziri ya.[3] Ndị ọzọ na-ekwu okwu na emume ahụ ịkpọ Ben Bruce, Donald Duke. E enyo ihe enyo site n'aka onye na-ese ihe ruo ndị na-akwado ihe na-akpali akpali, ihe ngosi carnival na nka a na-ama n'okporo ụzọ ámá. <ref>{{Cite web|date=2017-10-20|title=Sweet and sour memories of Felabration 2017|url=https://www.vanguardngr.com/2017/10/sweet-sour-memories-felabration-2017/|accessdate=2021-08-18|work=Vanguard|first=Ayo|author=Onikoyi}}</ref><ref>{{Cite web|title=Over 250, 000 guests expected at 2017 Felabration festival- Yeni Kuti|url=https://dailytrust.com/over-250-000-guests-expected-at-2017-felabration-festival-yeni-kuti|date=2 August 2017|accessdate=2021-08-18|work=Daily Trust}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-10-04|title='Felabration' Opens in Lagos|url=http://saharareporters.com/2017/10/04/felabration-opens-lagos-0|accessdate=2021-08-18|work=Sahara Reporters}}</ref><ref>{{Cite news|title=Fela Anikulapo Kuti: Five Nigerian musicians wey dia music dey inspired by Fela|publisher=BBC News Pidgin|url=https://www.bbc.com/pidgin/media-49203293|date=2 August 2019|accessdate=2021-08-18}}</ref>
== Mbipụta nke afọ 2018: "Overtake Don Overtake Overtake" ==
Emume izu ụka ahụ mere site na 15 ruo 21 Ọktoba 2018 na New Afrika Shrine, Ikeja, Lagos State.[1] E akara akara a site na mgbanwe ifo Felas nkenke "Overtake Don Overtake Overtake". Abụ ahụ na-ekwu maka iwe Fela na Naijiria maka ikwe ka ọha mmadụ daa, na- elele ikpe na- ike ezi na ndị ido ihe na-ahapụ mba ahụ ka ha daa.<ref>{{Cite web|date=2018-03-25|title=Overtake overtakes overtake|url=https://thenationonlineng.net/overtake-overtakes-overtake/|accessdate=2021-08-17|work=Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics}}</ref>
Nleta nke onye isi ala France Emmanuel Macron gara na New Africa Shrine mekwara ka emee ahụ elu.[1][2] Dị ka ụdị nke emume ahụ, e nwere ihe ngosi sitere n'aka onye omenkà Naijiria a ma ama egwu Femi Kuti, Davido, Mayorkun na Peruzzi iji mee emume ndụ nke onye a ma Fela nakwa iji mee ememe egwu afrobeat, nke a anọ ihe obi nke Icon Fela Kuti. Onye isi na-akwado emume afọ a bụ Legend extra stout sitere na ụlọ ọrụ na-mee njem na Naijiria. Ihe omume ndị ọzọ sochiri ihe omume izu ụka ahụ The Fela Debates, ụlọ maka ụlọ akwụkwọ na steeti Lagos, ihe ngosi foto, mmemme n'okporoámá Fela na ihe omume ndị ọzọ e mere iji mee ememe afrobeat. Otu n'ime ihe ndị dị mkpa nke ihe omume ahụ bụ ihe nkiri dị nro nke mere n'etiti osote onye isi ala Yemi Osinbajo na Femi Kuti.<ref>{{Cite web|date=2018-10-13|title=Felabration 2018: Legend Extra stout prepares to honour Fela at 80|url=https://www.vanguardngr.com/2018/10/felabration-2018-legend-extra-stout-prepares-to-honour-fela-at-80/|accessdate=2021-08-17|work=Vanguard}}</ref><ref>{{Cite web|date=2018-10-26|title=Night of music, dance at Felabration 2018|url=https://www.vanguardngr.com/2018/10/night-of-music-dance-at-felabration-2018/|accessdate=2021-08-17|work=Vanguard}}</ref>
== Mbipụta 2019: "Site na Lagos Na Ịhụnanya" ==
Emume izu ụka ahụ mere site na 14 ruo 20 Ọktoba 2019 na New Afrika Shrine, Lagos State . [1] ndepụta sitere n'ike nss nke abụ Felas a ma nke na-egosi "Eko Ile". Abụ ahụ na-ekwu maka otuto maka steeti Lagos dị ka ebe ike, shoo na-ama na-agba onye ọ slo ume ileta steeti Lagos n'ihi na steeti Lagos bụ ebe obibi.[2] Ememe ahụ nwere ikike afrobeat na onye mmeri BET 2019 Internation Act Damini Ebunoluwa Ogulu nke a mara ọma nke dị ka nwa osisi Burna onye mere ka mmịrị nwee obi ụtọ site na ọrụ nke ụfọdụ egwu ya dị ka "ye", "On the Low " na "Akụkọ ọzọ". Ndị ọzọ na-ese ihe na-eme emume ahụ Charly Boy, Sauti Sol, Labaja, King Sunny Ade, Efe na ọtụtụ ndị egwu afrobeat ndị ọzọ..<ref>{{Cite web|date=2019-09-22|title=Chimamanda Adichie, Bobi Wine, others for 2019 Felabration|work=Premium Times Nigeria|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/music/353809-chimamanda-adichie-bobi-wine-others-for-2019-felabration.html|accessdate=2021-08-17}}</ref>
Ememe ahụ ahụ akụkọ nke onye na-ede uri ojii na onye edemede na-ewu ewu nke Afrịka bụ Chimamanda Ngozi Adichie, Bobi Wine; onye na-eti egwu ekiri onye uwe ndị si Uganda, Prọfesọ Akin Oyebode, prọfesọ nke iwu na iwu mba ụwa na onye edemedi egwuregwu Naijiria a ma ama na onye edemedo Sefi Atta.[1] Dị ka ọ na- akara, emume ahụ nwe ụlọ ụlọ akwụkwọ,aja Fela, ihe ngosi nka na ihe omume ndị ọzọ dị n'ụdị iji mee ka ndị na-akwado ya nwee obi ụtọ maka emume izu.
== 2020 virtual mbipụta: "Ịlụ ọgụ iji mechie, Ịlụ ọgụ iji merie" ==
Emume a mere site na 15 ruo 17 Ọktoba 2020. N'ihi ọrịa COVID-19 na-eme ka ụwa jijiji n'oge emume ahụ na-enyefe na ndụ na ihe omume, ndị na-hazi ya omume emume ahụ. Nke a bụ oge mbụ a na-eme emume ahụ.[1] Emume a nsogbu site na n'ọnụ n'ọnụ Felabration nke egosi "Colomentality" nke onye nta na onye mgbasa ozi Ugandan bụ Vincent Magombe akwụkwọ. Ụfọdụ n'ime ndị ọkà okwu na n'ihu ahụ eze Arikana Chihombori, onye bụbu onye anya African Union Mission na Washinghton na Kweku Mandela, onye na-eme ihe nkiri na onye na-ahụ ihe nkiri si South Africa.<ref>{{Cite web|date=2020-10-14|title=Felabration 2020: Femi & Seun Kuti, Wande Coal, Niniola and More Will Play Virtual 3-Day Fest|url=https://www.okayafrica.com/felabration-2020-fela-kuti-virtual-fest/|accessdate=2021-08-17|work=OkayAfrica}}</ref>
Ihe omume ndị ọzọ na emume ahụ "Dress Like Fela Challenge", ebe ndị na-akwado ya na-aazị mpi iji ọgụe uwe nke Fela a ma ama, onye mmeri na-enye n'ibu na iri ise. E-talori ụlọ akwụkwọ, nka na ihe omume ndị ọzọ bu otu ahụ ụzọ, e ịhụ ihe ngosi sitere na Wizkid, 2baba, Joeboy, Falz na ọtụtụ ndị egwu afrobeat ndị ọzọ. <ref>{{Cite web|date=2020-10-14|work=Premium Times|title=2020 Felabration: Wizkid, 2baba, others to perform at virtual edition|url=https://www.premiumtimesng.com/entertainment/420710-2020-felabration-wizkid-2baba-others-to-perform-at-virtual-edition.html|first=Jayne|author=Augoye|accessdate=2021-08-17}}</ref>
== Mbipụta nke afọ 2022: "Atụghị egwu maka mmadụ" ==
E mere Felabration 2022 na New Afrikan Shrine, Ikeja, site na 10 ruo 16 Ọktoba 2022. E nwere ngụkọta nke egwu 300 na-eme n'elu ikpo okwu n'oge egwu ahụ. 2022 Felabration bụ "Tụ egwu ọ bụghị maka mmadụ" ma Omo Baba kwadoro ya.
N'ihe ngosi ahụ, ọtụtụ egwu dị iche iche, eze Femi Kuti, Made Kuti, MI, Vector, Phyno, Omawumi, Sule Alao Malaika, Candy Bleakz, Terry G, Rema aha ole na.<ref>{{Cite web|date=2022-10-16|title='Felabration' thrills music lovers|url=https://punchng.com/felabration-thrills-music-lovers/|first=Babatunde|author=Tugbobo|accessdate=2023-03-30|work=Punch Newspapers}}</ref>
== Arụmụka na ikwu okwu n'ihu ọha ==
Kwa aa, Felabration na-eme iwe ikwu okwu n'ihu ọha na akwụkwọ maka ụmụ akwụkwọ akwụkwọ akwụkwọ na isiokwu ndị na-amụ emetụta mmadụ. Abdulrahman Oke akara ,dị ọhụrụ, [1] nwa akwụkwọ nke King's College, Lagos, mgbe ọ na-ekwu maka nke egwuregwu vidio.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
k5olb527d1hkmfah1ebxk4kccb5x6kt
Star Mega Jam
0
54598
193224
2024-10-27T05:33:43Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1055354069|Star Mega Jam]]"
193224
wikitext
text/x-wiki
Star Mega Jam bụ ụzọ egwu egwu na ụzọ nke a na-eme kwa afọ site na 2000 ruo 2010. Kwa afọ a na-eme ya na Lagos na Abuja.
mmiri ndị a na-akpọ akpọ Awilo Longomba, Shaggy, Usher, Koffi Olomide, 50 Cent, Ja Rule na Kevin Lyttle, LL Cool J na Akon, Kanye West, T-Pain, Nelly, Nas, Busta Rhymes na Ludacris.<ref>{{Cite web|author=Alonge|first=Osagie|title=Star Mega Jam Will Not Hold This Year|url=http://thenet.ng/2011/11/star-mega-jam-will-not-hold-this-year/|work=The Net|publisher=NET News Ltd|accessdate=23 April 2017|date=30 November 2011}}</ref><ref>{{Cite web|author=Nwachukwu|first=Cletus|title=Abuja Stands Still For Star Mega Jam ’09|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/c105-saturday-magazine/abuja-stands-still-for-star-mega-jam-09/|work=The Guardian|publisher=Guardian Newspapers|accessdate=23 April 2017|date=18 December 2009}}</ref><ref>{{Cite web|date=2009-12-18|title=Abuja Stands Still For Star Mega Jam '09|url=https://guardian.ng/saturday-magazine/c105-saturday-magazine/abuja-stands-still-for-star-mega-jam-09/|accessdate=2021-08-22|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
A kagbuola emume egwu ahụ n'afọ 2011, ndị na-hazi ya kwuru ihe ịma aka.[1] E mesighi ya anụ ahụ.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
35rz1cijttwyaax3gxvke8hw67c47pd
Ekwupụghị Rhythm
0
54599
193225
2024-10-27T05:43:03Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1191035348|Rhythm Unplugged]]"
193225
wikitext
text/x-wiki
Rhythm Unplugged bụ egwu egwu na West Africa . [1] Onye isi oche nke Flytime Group, Cecil Hammond, haziri egwu egwu mbụ na 2004. [2] Ọ bụ Flytime Promotions, nke bụ ụlọ ọrụ Flytime Group, na-hazi egwu a na-eme kwa afọ..<ref>{{Cite web|url=https://silverbirdtv.com/entertainment/66748/pepsi-rhythm-unplugged-2019-flytime-promotions-unveils-outstanding-artistes/|title=Pepsi Rhythm Unplugged 2019: Flytime Promotions Unveils Outstanding Artistes|date=2019-12-13|work=SilverbirdTV|language=en-US|accessdate=2020-01-25}}</ref>
Mbipụta Lagos nke 2011 nke Rhythm Unpluggeda ndị na-ese ihe nkiri Wizkid, Olamide, Davido, Tiwa Savage na Seyi Shay.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://jaguda.com/events/rhythm-unplugged-music-comedy-concert-lagos-dec-18th-2011/|title=Rhythm Unplugged: Music & Comedy Concert {{!}} Lagos {{!}} Dec 18th, 2011 {{!}} Jaguda.com|author=Jaguda|language=en-US|accessdate=2020-01-25}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFJaguda">Jaguda. [http://jaguda.com/events/rhythm-unplugged-music-comedy-concert-lagos-dec-18th-2011/ "Rhythm Unplugged: Music & Comedy Concert | Lagos | Dec 18th, 2011 | Jaguda.com"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-01-25</span></span>.</cite></ref>
Mmiri Rhythm Unplugged, ndị na-akparịta ụka, ndị na-akwado Julius Agwu na Okey Bakassi, bụ ndị na-abụkarị ihe omume Flytime Promotions n'afọ ndị mbụ.[1] Rhythm Unplugged bụkwa onye ọsụ ụzọ n'usoro ndị omenkà dị ukwuu maka otu ihe omume egwu na Naijiria. <ref>{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2012/12/untold-story-of-rhythm-unplugged-2012/|title=Untold story of Rhythm Unplugged 2012|date=2012-12-28|work=Vanguard News|language=en-US|accessdate=2020-01-25}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ọ bụ Cecil Hammond haziri Rhythm Unplugged na 2004 site na ụlọ ọrụ ya Flytime Promotions . <ref name=":0">{{Cite web|url=https://guardian.ng/life/music/hammond-celebrating-15-years-of-rhythm-unplugged/|title=Hammond… Celebrating 15 years of Rhythm Unplugged|date=2019-10-26|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US|accessdate=2020-01-25}}</ref> E mere ihe omume ntụrụndụ ahụ iji kwalite ndị egwu Naijiria na ndị na-eme ihe ọchị n'oge ụlọ ọrụ egwu Naijeria na-enweta nkwado na egwu mba ụwa.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.olumuyiwa.com.ng/2016/12/24/meet-cecil-hammond-the-brain-behind-pepsi-rhythm-unplugged/|title=Meet Cecil Hammond, the brain behind Pepsi Rhythm unplugged|author=Olayinka|first=Olumuyiwa|date=2016-12-24|work=Olumuyiwa's Blog|language=en-US|accessdate=2020-01-25}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFOlayinka2016">Olayinka, Olumuyiwa (2016-12-24). [https://www.olumuyiwa.com.ng/2016/12/24/meet-cecil-hammond-the-brain-behind-pepsi-rhythm-unplugged/ "Meet Cecil Hammond, the brain behind Pepsi Rhythm unplugged"]. ''Olumuyiwa's Blog''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-01-25</span></span>.</cite></ref>
=== Ọdịdị ===
E mere egwu egwu Rhythm Unplugged nke mbụ na 2004 na Fantasyland na Ikoyi, Lagos ma ree tiketi.<ref name=":1">{{Cite web|url=http://jaguda.com/events/rhythm-unplugged-music-comedy-concert-lagos-dec-18th-2011/|title=Rhythm Unplugged: Music & Comedy Concert {{!}} Lagos {{!}} Dec 18th, 2011 {{!}} Jaguda.com|author=Jaguda|language=en-US|accessdate=2020-01-25}}</ref>
<ref>{{Cite web|url=https://www.musicinafrica.net/magazine/rhythm-unplugged-music-fest-2019-set-thrill-lagos-fans|title=Rhythm Unplugged music fest 2019 set to thrill Lagos fans|date=2019-12-17|work=Music In Africa|language=en|accessdate=2020-01-25}}</ref> N'ịgbaso ihe ịga nke ọma nke egwu egwu Rhythm Unplu mbụgged, Flytime Promotions mara ọkwa na ọ ga-akwado egwu ahụ kwa afọ n'ebe buru ibu iji kwado ndị na-akwado ya. N'ime afọ ole na ole dị ahụ, a tọrọ Rhythm Unplugged na Federal Palace Hotel, Ocean View na, n'oge na-adịbeghị anya, na Eko Convention Center niile na Victoria Island, Lagos.
== Ebe ndị a na-anọ ==
arịa ndị a mere n'ọtụtụ obodo Gafefe, ịkpọ Benin, Abuja, Port Harcourt, Jos, na Ibadan.[1] E nweela ihe mgbaàmà 40 nke Rhythm Unplugged dị afọ 2004 n'obodo dị iche iche, Otú ọ dị, a ka na-eme ndị mbụ na Lagos, na Eko Convention center..<ref name=":0" />
N'afọ 2010, a kwadoro Rhythm Unplugged na Benin City. Ọ bụ egwu egwu Rhythm Unplugged mbụ e mere na mpụga Lagos.<ref>{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2011/01/07/echoes-from-rhythm-unplugged/|title=Echoes From Rhythm Unplugged|date=2011-01-07|work=P.M. News|language=en-US|accessdate=2020-01-25}}</ref>
N'afọ 2011, e mere egwu Rhythm Unplugged na [[Abuja]].<ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2011/10/in-abuja-comedy-meets-music-at-rhythm-unplugged/|title=In Abuja, comedy meets music at Rhythm Unplugged|author=Adefaye|date=22 October 2011|work=Vanguard|accessdate=25 January 2020}}</ref>
N'afọ 2012, e mere abụọ Rhythm Unplugged na akụkụ Lagos. E mere mbụ ahụ na Port Harcourt, Rivers State ma ihe onye na-agụ ikwu a ma ama si Rivers State, Duncan Mighty. [1] E mere egwu nke na Ibadan, Oyo State ma esemokwu sitere na Wizkid, Davido, 2Baba na Olamide. <ref>{{Cite web|url=https://www.pmnewsnigeria.com/2012/05/23/harp-rhythm-unplugged-berths-in-ibadan/|title=Harp Rhythm Unplugged Berths In Ibadan|date=2012-05-23|work=P.M. News|language=en-US|accessdate=2020-01-25}}</ref>
N'afọ 2013, e mere Rhythm Unplugged na Lagos ma nnukwu ihe omume mba ụwa na nke obodo Wyclef, P-Square, Burna Boy na Olamide.[1] Ọ bụ Harp Lager gosiri a ma biko ya Harp Rhythm Unplugged . <ref name=":3">{{Cite web|url=https://www.vanguardngr.com/2013/12/2face-wizkid-others-excited-fans-rhythm-unplugged/|title=How 2face, Wizkid, others excited fans at Rhythm Unplugged!|date=2013-12-20|work=Vanguard News|language=en-US|accessdate=2020-01-25}}</ref>
Mbipụta 2014 nke Rhythm Unplugged mere emume nke afọ 10 ya ma mkpa P-Square, Davido, Mavin All Stars, Olamide, MI, Patoranking, Waje, Yemi Alade, Seyi Shay, Skales, Runtown, Bovi, Julius Agwu, Okey Bakassi, I Go Dye na Akpororo. [1]Ọ bụ Flytime Promotions' kasị ukwuu na nke kasị nwee ndị na-anụ banyere nke ọma Rhythm Unplugged..
Ọzọkwa, na 2014, Pepsi isi onye isi ụlọ ọrụ na-akwado Rhythm Unplugged, a na-akpọkwa egwu ahụ Pepsi RhythmUnplugged . [1] Pepsi ka bụ onye isi ụlọ ọrụ na-akwado egwu ahụ, na isi ndị ọzọ nke Rhythm Unplugged na-ejigide prefix Pepsi.
[[Usòrò:Trey_Songz.jpg|thumb|Trey Songz na-eme na 2015 Rhythm Unplugged]]
E mere akara 2015 nke Rhythm Unplugged na Lagos ma isi onye egwu America, Trey Songz, dị ka isi okwu.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/lifestyle/events/pepsi-rhythm-unplugged-trey-songz-set-to-bring-sexy-back-at-2015-edition/80yh1nl|title=Trey Songz set to bring sexy back at 2015 Edition|date=2015-11-10|work=Pulse Nigeria|language=en-US|accessdate=2020-01-25}}</ref>
Seyi Shay, Falz, Olamide, Omawumi, Kiss Daniel, Korede Bello, Reekado Banks, Koker, DJ Obi, DJ Exclusive, na Cobhams na akara 2016 nke Rhythm Unplugged nke emere na Lagos.<ref>{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/pepsi-rhythm-unplugged-2016-wizkid-olamide-psquare-light-up-lagos-with-mega/ks11g1n|title=Wizkid, Olamide, Psquare light up Lagos with mega performances|date=2016-12-24|work=Pulse Nigeria|language=en-US|accessdate=2020-01-25}}</ref>
N'afọ 2017, e mere Rhythm Unplugged dị ka nke nke emume egwu na comedy ụbọchị. [1] mbụ nke egwu ahụ, Rhythm Unplugged Concert, nke akwụ ụgwọ nke Big Shaq, Davido, Tiwa Savage, Wande Coal, Simi, Runtown, Olamide, Ycee, Niniola, Small Doctor, Mayokun, 9Ice, Nonso Amadi. <ref name=":4">{{Cite web|url=https://businessday.ng/life-arts/article/flytime-promotions-announces-2017-pepsi-rhythm-unplugged-artist-line-wizkid-concert/|title=Flytime Promotions Announces 2017 Pepsi Rhythm Unplugged Artist Line-Up and Wizkid: The Concert|work=businessday.ng|accessdate=2020-01-25}}</ref>
Ụbọchị nke abụọ nke egwu ahụ kwadoro Wizkid The Concert . <ref name=":5">{{Cite web|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/wizkid-starboys-homecoming-lagos-concert-is-the-best-christmas-gift-ever-review/xk00m4z|title=Starboy's homecoming Lagos concert is the best Christmas gift, ever! [Review]|date=2017-12-25|work=Pulse Nigeria|language=en-US|accessdate=2020-01-25}}</ref> Davido pụtara n'oge egwu a ma, na nke mbụ ya, Davido na Wizkid rụkọtara ọrụ ọnụ. Site n'ịkekọrịta otu ihe nkiri, ndị omenkà abụọ ahụ gosipụtara njedebe nke esemokwu were otu afọ.<ref name=":5" />
E mere akara 2018 nke Rhythm Unplugged dị ka nke emume egwu ụbọchị atọ nke aha ya bụ Flytime Festival. E taka Rhythm Unplugged n'ụbọchị mbụ nke emume ahụ, Davido, Tiwa Savage, D'Banj, Burna Boy, Duncan Mighty na DJ Cuppy bụ ndị isi.<ref name=":2">{{Cite web|url=https://www.olumuyiwa.com.ng/2016/12/24/meet-cecil-hammond-the-brain-behind-pepsi-rhythm-unplugged/|title=Meet Cecil Hammond, the brain behind Pepsi Rhythm unplugged|author=Olayinka|first=Olumuyiwa|date=2016-12-24|work=Olumuyiwa's Blog|language=en-US|accessdate=2020-01-25}}</ref>
Mbipụta 2019 nke Rhythm Unplugged bụ ihe a na-eme na afọ iri na ise nke egwu egwu iche nke Flytime.[1] Ọ bụ ụbọchị ise nke egwu na 20 Disemba ma URL onye nwere ike ịbụ onye na-egwu egwu na DJ. ụfọdụ n'ime ndị na-ese ihe na-arụ ọrụ bụ; Olamide, MI, Ycee, Patoranking, Mayorkun, Teni, Zlatan, Joeboy, Fireboy, B Red, Tolani, Jeff Akoh, Oluwadamilola, DJ Neptune, DJ Consequence, DJ Obi, DJ Cuppy na ọtụtụ ndị ọzọ ka Burna Boy bụ ihe ngosi ahụ. na 20. Ebe a ka bụ Eko-Convention center, Victoria Island. Lagos.<ref>{{Cite web|date=2019-10-26|title=Hammond… Celebrating 15 years of Rhythm Unplugged|url=https://guardian.ng/life/music/hammond-celebrating-15-years-of-rhythm-unplugged/|accessdate=2021-08-18|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2019-12-12|title=Flytime promotions unveils star-studded artist lineup for pepsi rhythm unplugged 2019|url=https://www.vanguardngr.com/2019/12/flytime-promotions-unveils-star-studded-artist-lineup-for-pepsi-rhythm-unplugged-2019/|accessdate=2021-08-18|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
Mbipụta 2022 nke Rhythm Unplugged mere na Disemba 21 na Eko Convention Center, ọ bụkwa ọrụ n'etiti Flytime Promotions na Pepsi. Ihe omume na-egosi ọtụtụ ndị na-ese ihe. Craig David, onye na-agụ ịgụ na onye na-ede ụda nke dị afọ iri anọ na otu, sonyeere Wande Coal, Reekado Banks, Fave, Pheelz, BNXN, Zinoleesky, na ndị ọzọ n'elu ikpo okwu..<ref>{{Cite web|url=https://africanfolder.com/5-epic-moments-at-the-flytime-fest-2022/|title=5 Epic Moments At The Flytime Fest 2022|date=2022-12-25|work=African Folder|language=en-US|accessdate=2022-12-26}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
gquf7pisxgxp5qr2acwtqavmo442n9s
Idoma Carnival
0
54600
193226
2024-10-27T05:48:02Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1213122635|Idoma Carnival]]"
193226
wikitext
text/x-wiki
Idoma International Carnival bụ ihe omume a na-eme kwa afọ na Otukpo na Benue State, Nigeria. <ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2018/02/11/idoma-international-carnival-organizers-thank-supporters-sponsors/|title=Idoma International Carnival: Organizers thank supporters, sponsors|date=11 February 2018|work=Daily Post|publisher=Daily Post|accessdate=2019-01-04}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
[[Usòrò:Agila_social_and_economic_carnival_2014_-_Procession_-_Masquerade_display.JPG|thumb|Ngagharị na '''2014 Agila Carnival'''.]]
N'afọ 2013, [1] Prince Edwin Ochai ibu Agila Social & Economic Carnival, [2] na fim ụwa ndị na-egosi mmadụ na ibe ya, edwin na akụ na nyere nke Mba Idoma site na nka, nka na ihe ngosi ndị mmadụ. na eze. <ref>{{Cite web|url=http://naijatainmentxtra.blogspot.com/2014/01/agila-carnival-2013-in-pictures.html#|title=Naijatainment : Agila Carnival 2013 in Pictures|accessdate=2015-06-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160304220623/http://naijatainmentxtra.blogspot.com/2014/01/agila-carnival-2013-in-pictures.html#|archivedate=2016-03-04}}</ref>
== Ihe omume Carnival ==
[[Usòrò:Agila_social_and_economic_carnival_2014_-_Procession.JPG|thumb|Ngagharị na '''2014 Agila Carnival'''.]]
Ngagharị ahụ na ihe omume ndị ọzọ na-eme n'ime ụbọchị ọchịchị atọ nke carnival.[1] Carnival na-amalite n'ụtụtụ na Disemba 23 wee rute n'ehihie nke otu ụbọchị ahụ na ngagharị / Parade na Otukpo[2] na-esote ya site na Otukpo gaa Apa n'etiti ehihie na mgbede nke ụbọchị mbụ. Mgbe e mesịrị na mgbede nke otu ụbọchị bụ akụkụ ọzọ a maara dị ka ọkụ ọkụ na ihe ngosi nke ndị na-ese egwu.<ref>{{Cite web|url=http://benuepage.net/2014-agila-carnival-carnival-team-meets-stakeholders/#|title=2014 Agila Carnival: Carnival Team meets stakeholders - BenuePage|accessdate=2015-06-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20141203114954/http://benuepage.net/2014-agila-carnival-carnival-team-meets-stakeholders/#|archivedate=2014-12-03}}</ref>
Carnival na-aga n'ihu na Disemba 24 na ngosipụta carnival n'ụtụtụ na-esote ngosipụta masquerade na nkesa onyinye nye ndị inyom di ha nwụrụ. Ka e mesịrị n'uhuruchi n'otu ụbọchị ahụ bụ arụmọrụ nke ndị nnọchi anya HERO (egwú na ihe ọchị).
N'ụtụ Disemba 25, nke bụ ụbọchị ikpeazụ nke carnival, bụ ngafe nke ndị mmadụ si Apa gaa Otukpo, nke ihu nke Idoma mara mma bu ụzọ..<ref>{{Cite web|url=http://freesami.com/2014/11/28/vote-ene-ochu-for-face-of-idoma-20142015/|title=Vote ENE OCHU for FACE OF IDOMA 2014/2015 | Freesami Ent|accessdate=2015-06-15|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150617130621/http://freesami.com/2014/11/28/vote-ene-ochu-for-face-of-idoma-20142015/|archivedate=2015-06-17}}</ref>
N'ịkwadebe maka akara Idoma International Carnival (IIC) 2018, onye IIC na onye nhazi ahụ na carnival ahụ ga- 2Face Idiebia nke a maara nke ọma dị ka 2baba ka ọ ga-eme ka ọtụtụ mmadụ na-enwe. Prince Edward Ochai gara n'ihu kwuo na afɔ ahụ ga-egosi ịma mma, ile ọbịa na ihe nketa akara bara isi nke ndị Idoma.<ref>{{Cite web|date=2018-12-07|title=2face, others to feature in Idoma Carnival 2018|url=https://www.vanguardngr.com/2018/12/2face-others-to-feature-in-idoma-carnival-2018/|accessdate=2021-08-20|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
A ọkọlọtọ IIC nke kwesịrị ejide maka akara 2020 n'ihi ihe nke ọrịa na-efe efe zuru ụwa ọnụ a na-akpọ Corona Virus (COVID-19), [1] ya mere, iji ngwaọrụ , obi ọma na ọkwa nke ile ọbịa. n'ebe ndị mmadụ nọ site n'aka onye nna na ndị na-hazi ya nọ, emere ahụ ahụ iji gboo ụfọdụ ihe ndị Idoma mmetụta Nkwado n'ụzọ dị iche iche, IIC ikpe Palliative na-enye otu ka ọ na- ekesa nri na mkpa osisi dị iche iche na ụzọ dị ka osikapa, fim ala, masks, masks. E nyere 2020 IIC isiokwu Ohigbu Acholalo nke ihe For The Sake Of Our People. Prince Ochia mere ka a mara ya n'otu n'ime onye ọnụ ya na ọ ga-abụ ihe na-echebe maka Carnival maka ejide ma tinye ndụ ndị mmadụ n'ihe ize ndụ ma mebie iwu iwu. O mebere na e nyere ndị mmadụ, ndị mmadụ, ndị otu na-arụ ọrụ na carnival na ndị na-eso na carnivel..<ref>{{Cite web|date=2020-12-27|title=Idoma International Carnival distributes palliatives to the people in Benue|url=https://www.vanguardngr.com/2020/12/idoma-international-carnival-distributes-palliatives-to-the-people-in-benue/|accessdate=2021-08-20|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-12-30|title=Idoma International Carnival distributes palliatives in Benue|url=https://guardian.ng/news/idoma-international-carnival-distributes-palliatives-in-benue/|accessdate=2021-08-20|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
N'otu n'ime ndị ọnụ ọgụgụ ndị nta ndị nta ya na onye Idoma International Carnival, o mere ka o doo anya na ọ bụ ebe na ọrịa a gbochiri emee Carnival na 2020, mana na 2021 carnival ga-ejide kpamkpam ma aghọ na faịlụ nke ihe omume a dịka isiokwu bụ OtuOkpoche K"acholalo nke egwuregwu Olileanya maka ndị anyị ma ga-ejedebe site na 23-26 Disemba.<ref>{{Cite web|date=2021-08-06|title=Idoma International Carnival returns, holds in Otukpo this December|url=https://editor.guardian.ng/issue/idoma-international-carnival-returns-holds-in-otukpo-this-december/|accessdate=2021-08-20|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-12-08|title=Stars set to shine in Otukpo as Idoma International Carnival kicks off December 23|url=https://editor.guardian.ng/arts-2/stars-set-to-shine-in-otukpo-as-idoma-international-carnival-kicks-off-december-23/|accessdate=2022-02-25|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Ȯra Benue]]
m5tp4cklgsrvoaekdl6oampfqy9yhu5
Ememme Ovia-Osese
0
54601
193227
2024-10-27T05:51:51Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1251727400|Ovia-Osese Festival]]"
193227
wikitext
text/x-wiki
Emume Ovia-Osese bụ emume a na-eme kwa afọ site na Ogori. Obodo a dị na Ogori-Magongo mpaghara mpaghara nke Kogi steeti, ụzọ. Ha na steeti Edo na Ndị Yoruba nwere ikike ọrụ.[1] Obodo a na-eme emume Ovia-Osese kwa afọ iji ụmụ see dị n'ime afọ 15 ma ọ bụ ụfọdụ ruo ogo mmadụ ma ọ bụ nke a na-akpọ . A na-eme amụ a maka ụmụ anụmanụ na-eto eto ndị na-elekọta ma na-edebe onwe ha ụmụ ọtụtụ awụ na ndị ka bụ ụmụ anụmanụ na-ekpuchi nwoke. A na-eme emume ahụ iji kwalite ọcha, fim nss, ikiri, na ọnọdụ anụ ahụ na ike nke ụmụ anụmanụ[2] Ememe a na-agba ndị na-eto eto ume ka ha mba inwe ihe omume tupu eje na-eso.<ref>{{Cite web|date=2017-06-04|title=Ogori’s Ovia Osese festival promotes sanctity of virginity|url=https://guardian.ng/news/ogoris-ovia-osese-festival-promotes-sanctity-of-virginity/|accessdate=2021-08-17|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ovia-Osese Festival, Festivals And Carnivals In Kogi State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Kogi/Ovia-Osese-Festival-Kogi.html|accessdate=2021-08-17|work=www.nigeriagalleria.com}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Laa azụ na 1870s, mgbasa ọ blea nke obodo Ogori nwere omenala nke okpukpe ụmụ ha echere na-eto eto. N'oge a, ahụ ahụ na- gosiri nwoke na nwoke tozuru oke maka ịgụ na igosi otu esi eme ụlọ, isi nri ma mee ihe omume ụmụ. Ka oge na-aga, a nabatara omenala ndị ka ọ bụrụ omenala obodo ma na-eme ya kwa afọ dị ka emume iji mee emume ụmụ anụmanụ na-eto eto na-etolite ma na-edebe onwe ha, [1] omume a adala. ụmụ obodo aka ime ihe ndị ọzọ iji mee onwe ha ka ha wee mee emume n'oge emume ahụ. Ememe a bụkwa ihe na-agụ anya maka ụmụ nwoke na-achọ ihe ka ha bịa ma na-ama ụmụ nwoke ha n'anya n'otu aka ahụ, ụmụ nwoke na-eme ihere ma ọ bụ na-achọ ike n'inye. aro,pụta ma ọ bụ ime nọmba n'ebe ụmụ nwoke nọ iji meghee.<ref>{{Cite web|title=Ovia-Osese: A Kogi festival for keeping girls chaste|url=https://dailytrust.com/ovia-osese-a-kogi-festival-for-keeping-girls-chaste|accessdate=2021-08-17|work=Daily Trust|language=en}}</ref>
== Ememe ==
Emume Ogori nke ihe ndị na-enyefe ozi nke njide onwe onye na-egosi aka ná ntĩ furo n'etiti ụmụ anụmanụ bụ ihe oyiyi ya bụ mba ụwa na-edo njikọ njikọ ya na map ụwa. N'oge emume ahụ, ụmụ anụmanụ (nke a na-akpọ ibusuke) na Nwa anya (Ivia) 'na-agba Egwú ọdịnala iji mee obodo na ndị ọbịa bịara emume ahụ obi ụtọ, n'oge ego ahụ, a na-enye ha ọtụtụ mgbaàmà na ahụ ka ụmụ anụmanụ ahụ naenwekwa anya ha na-achọ ọgịrịga ha na-efu efu. [1] Ụmụ ndị na-agba egwu egwu ahụ ka ha na-eyi uwe ọdịnala ha na-agba gburugburu obi ha na beads n'olu ha, abụ, ihu ha na-egosi agba ahụ. Ọzọkwa, emume a Carabta maka ịgba na-egosi ọ na-egosikwa: nri, nha nta talent, mmemme n'efu, ihe omume egwuregwu, ụlọ akwụkwọ na akwụkwọ, yana ngosi mma na ihe ndị ọzọ ndị ọzọ..<ref>{{Cite web|title=Ovia-Osese: A Kogi festival for keeping girls chaste|url=https://dailytrust.com/ovia-osese-a-kogi-festival-for-keeping-girls-chaste|accessdate=2021-08-17|work=Daily Trust|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-06-04|title=Ogori’s Ovia Osese festival promotes sanctity of virginity|url=https://guardian.ng/news/ogoris-ovia-osese-festival-promotes-sanctity-of-virginity/|accessdate=2021-08-17|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref>
== Ihe odide ==
<references />
htfk74sqz6tyl5m6oogfwkcx1b9soix
Rosemary Wanjiru
0
54602
193228
2024-10-27T05:57:59Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1208952944|Rosemary Wanjiru]]"
193228
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Rosemary Monica Wanjiru''' (amuru 9 Disemba 1994) <ref name="WAprofile">{{Cite web|title=Rosemary WANJIRU – Athlete Profile|url=https://worldathletics.org/athletes/kenya/rosemary-wanjiru-14483460|work=[[World Athletics]]|accessdate=1 January 2023}}</ref> bu okachamara nwanyi Kenya nke na-agba oso ogologo oge . O nwetara nrite ọlaọcha na mita 5000 n'asọmpị Afrịka 2015, wee nọchite anya obodo ya na asọmpi egwuregwu mba ụwa nke afọ 2019, gbachara nke anọ na puku mita iri . Wanjiru meriri Marathon Tokyo 2023 wee tinye nke abụọ na Marathon Berlin 2022 . Site na akara Tokyo ya, ọ nọ n'ọkwa nke isii na ndepụta marathon ụwa niile .
Ọ nwetara mpụta mbụ marathon ụmụ nwanyị kacha ọsọ ọsọ n'oge ahụ na Marathon Berlin 2022 .
== Ọrụ ==
Rosemary Wanjiru kwagara Japan mgbe ọ dị afọ iri na ụma wee malite ịsọ mpi n'asọmpi dị anya n'ebe ahụ. Ọ na-agba ọsọ na [[3000 mita]] na 2012 National Sports Festival of Japan, ma merie asọmpi ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke mba n'ogologo ahụ n'afọ na-esote yana aha Chiba International Cross Country . Na 2014 ọ malitere ịsọ mpi n'asọmpi Japan nke ụlọọrụ maka [[Team Starts|mmalite otu]] . N'afọ mbụ nke asọmpi ụlọ ọrụ ọ bụ onye mmeri East Japan karịa 1500 mita na 3000 m. Ọ meriri Sanyo Women's 10K na 5000 nke afọ 2015 m n'asọmpị [[Japan Corporate Track and Field Championships|asọmpi Track na Field nke Japan]], Oda Memorial na [[Nobeoka Golden Games]] .
Wanjiru mere mpụta mbụ ya na mba ụwa na egwuregwu Africa 2015 wee nweta nrite ọla ọcha na 5000 m, na-eme ka ndị Kenya nweta ihe nrite n'akụkụ Margaret Chelimo na Alice Aprot . N'afọ mgbe onye Kenya ọzọ, Ann Karindi Mwangi meriri ya n'ọkwa nke abụọ na asọmpi ụlọ ọrụ Japan. Ọ kwughachiri dị ka onye mmeri na Oda Memorial na Sanyo Women's 10K. Na 2017 na 2018 ọ meriri ma aha ụlọ ọrụ Japan na Oda Memorial 5000 m.
Na 2019, Wanjiru malitere ịsọ mpi ugboro ugboro na mpụga Japan. Ọ meriri Lilac Bloomsday Run na Cherry Blossom Ten Mile Run na United States tupu ọ banye n'ọkwa nke atọ na 10,000. m na asọmpi egwuregwu Kenya . Nke a nwetara nhọrọ mba ofesi ya nke abụọ maka Kenya, oge a na asọmpi egwuregwu mba ụwa nke 2019 . N'asọmpi mba ụwa, ya na ndị otu ibe ya bụ [[Agnes Tirop|Agnes Jebet Tirop]] na [[Hellen Obiri]] gbagoro n'ọsọ ahụ. Ọ dapụrụ na ndị isi na agba ikpeazụ nke agbụrụ ahụ wee mechie asọmpi ahụ na ebe anọ, n'azụ [[Sifan Hassan]], Letesenbet Gidey na Tirop.
N'afọ 2020, ọ gbara asọmpi ọkara marathon nke ụmụ nwanyị na asọmpi Half Marathon nke mba ụwa nke 2020 emere na Gdynia, Poland, na-etinye 10th. <ref name="women_half_marathon_championships_2020">{{Cite web|title=Women's Half Marathon|url=https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/7138821/AT-HMAR-W-f----.RS6.pdf?v=1284936714|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201017111945/https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/7138821/AT-HMAR-W-f----.RS6.pdf?v=1284936714|archivedate=17 October 2020|accessdate=17 October 2020|work=2020 World Athletics Half Marathon Championships}}</ref>
Afọ abụọ ka nke ahụ gasịrị, Wanjiru mere mpụta mbụ marathon ụmụ nwanyị kachasị ọsọ ọsọ na Marathon Berlin jiri oge 2:18:00. Ọ gara n'okpuru ndekọ ihe ọmụmụ gara aga wee gụchaa nke abụọ. <ref>{{Cite web|author=Murimi|first=Brian|date=2022-09-25|title=Rosemary Wanjiru runs the second-fastest women’s marathon debut in history, clocking 2:18:00|url=https://ntvkenya.co.ke/sports/rosemary-wanjiru-runs-the-second-fastest-womens-marathon-debut-in-history-clocking-21800/|accessdate=2022-10-01|work=[[NTV (Kenyan TV channel)|NTV Kenya]]|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|date=25 September 2022|title=Tigist Assefa Runs Nearly 20-Minute PR to Destroy Berlin Marathon Course Record|url=https://www.runnersworld.com/news/a41372784/berlin-marathon-2022-womens-winner-tigist-assefa/|archiveurl=https://archive.today/20220925160648/https://www.runnersworld.com/news/a41372784/berlin-marathon-2022-womens-winner-tigist-assefa/|archivedate=25 September 2022|work=Runner's World}}</ref>
Na Machị 2023, Wanjiru meriri Marathon Tokyo jiri 2:16:28 clocking, na-ewe ihe karịrị otu nkeji na ọkara nke kacha mma onwe ya iji gaa n'ọkwa nke isii na ndepụta oge ụwa niile. Nke a bụ naanị ịgba ọsọ marathon nke abụọ nke ọrụ ya. <ref name="WAprofile">{{Cite web|title=Rosemary WANJIRU – Athlete Profile|url=https://worldathletics.org/athletes/kenya/rosemary-wanjiru-14483460|work=[[World Athletics]]|accessdate=1 January 2023}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://worldathletics.org/athletes/kenya/rosemary-wanjiru-14483460 "Rosemary WANJIRU – Athlete Profile"]. ''[[World Athletics]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 January</span> 2023</span>.</cite></ref> <ref>{{Cite web|author=Henderson|first=Jason|date=5 March 2023|title=Rosemary Wanjiru and Deso Gelmisa take Tokyo Marathon titles|url=https://athleticsweekly.com/event-reports/rosemary-wanjiru-and-deso-gelmisa-take-tokyo-marathon-titles-1039965812/|accessdate=5 March 2023|work=[[Athletics Weekly|AW]]|language=en}}</ref>
== Asọmpi mba ụwa ==
{|{{AchievementTable|nation=KEN|Event=yes}}
|-
|2015
|[[Athletics at the 2015 African Games|African Games]]
|[[Brazzaville]], [[Republic of the Congo|Congo]]
|bgcolor=silver|2nd
|[[Athletics at the 2015 African Games – Women's 5000 metres|5000 m]]
|15:30.18
|-
|2019
|[[2019 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Doha]], [[Qatar]]
|4th
|[[2019 World Athletics Championships – Women's 10,000 metres|10,000 m]]
|30:35.75
|-
|2020
|[[2020 World Athletics Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|[[Gdynia]], [[Poland]]
|10th
|[[2020 World Athletics Half Marathon Championships#Women|Half Marathon]]
|1:07:10
|-
|2023
|[[2023 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Budapest, Hungary]]
|6th
|[[2023 World Athletics Championships – Women's marathon|Marathon]]
|2:26:42
|-
!colspan="6"|[[World Marathon Majors]]
|-
|2022
|[[2022 Berlin Marathon|Berlin Marathon]]
|[[Berlin]], [[Germany]]
|bgcolor=silver|2nd
|[[2022 Berlin Marathon#Women's race|Marathon]]
|2:18:00
|-
|2023
|[[2023 Tokyo Marathon|Tokyo Marathon]]
|[[Tokyo]], [[Japan]]
|bgcolor=gold|1st
|[[2023 Tokyo Marathon#Results|Marathon]]
|2:16:28
|}
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị meriri egwuregwu Africa n'egwuregwu (ụmụ nwanyị)
== Ntụaka ==
asọmpi ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke mba n'ogologo ahụ n'afọ na-esote yana aha Chiba International Cross Country . [1] Na 2014 ọ malitere ịsọ mpi n'asọmpi Japasọmpi ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke mba n'ogologo ahụ n'afọ na-esote yana aha [[Chiba International Cross Country]] . Na 2014 ọ malitere ịsọ mpi n'asọmpi Japanan{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
ero8gi1n9gelrn28l1823pvbueqwq76
193229
193228
2024-10-27T05:58:19Z
Mercyjamb123
15824
/* Ntụaka */
193229
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}'''Rosemary Monica Wanjiru''' (amuru 9 Disemba 1994) <ref name="WAprofile">{{Cite web|title=Rosemary WANJIRU – Athlete Profile|url=https://worldathletics.org/athletes/kenya/rosemary-wanjiru-14483460|work=[[World Athletics]]|accessdate=1 January 2023}}</ref> bu okachamara nwanyi Kenya nke na-agba oso ogologo oge . O nwetara nrite ọlaọcha na mita 5000 n'asọmpị Afrịka 2015, wee nọchite anya obodo ya na asọmpi egwuregwu mba ụwa nke afọ 2019, gbachara nke anọ na puku mita iri . Wanjiru meriri Marathon Tokyo 2023 wee tinye nke abụọ na Marathon Berlin 2022 . Site na akara Tokyo ya, ọ nọ n'ọkwa nke isii na ndepụta marathon ụwa niile .
Ọ nwetara mpụta mbụ marathon ụmụ nwanyị kacha ọsọ ọsọ n'oge ahụ na Marathon Berlin 2022 .
== Ọrụ ==
Rosemary Wanjiru kwagara Japan mgbe ọ dị afọ iri na ụma wee malite ịsọ mpi n'asọmpi dị anya n'ebe ahụ. Ọ na-agba ọsọ na [[3000 mita]] na 2012 National Sports Festival of Japan, ma merie asọmpi ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke mba n'ogologo ahụ n'afọ na-esote yana aha Chiba International Cross Country . Na 2014 ọ malitere ịsọ mpi n'asọmpi Japan nke ụlọọrụ maka [[Team Starts|mmalite otu]] . N'afọ mbụ nke asọmpi ụlọ ọrụ ọ bụ onye mmeri East Japan karịa 1500 mita na 3000 m. Ọ meriri Sanyo Women's 10K na 5000 nke afọ 2015 m n'asọmpị [[Japan Corporate Track and Field Championships|asọmpi Track na Field nke Japan]], Oda Memorial na [[Nobeoka Golden Games]] .
Wanjiru mere mpụta mbụ ya na mba ụwa na egwuregwu Africa 2015 wee nweta nrite ọla ọcha na 5000 m, na-eme ka ndị Kenya nweta ihe nrite n'akụkụ Margaret Chelimo na Alice Aprot . N'afọ mgbe onye Kenya ọzọ, Ann Karindi Mwangi meriri ya n'ọkwa nke abụọ na asọmpi ụlọ ọrụ Japan. Ọ kwughachiri dị ka onye mmeri na Oda Memorial na Sanyo Women's 10K. Na 2017 na 2018 ọ meriri ma aha ụlọ ọrụ Japan na Oda Memorial 5000 m.
Na 2019, Wanjiru malitere ịsọ mpi ugboro ugboro na mpụga Japan. Ọ meriri Lilac Bloomsday Run na Cherry Blossom Ten Mile Run na United States tupu ọ banye n'ọkwa nke atọ na 10,000. m na asọmpi egwuregwu Kenya . Nke a nwetara nhọrọ mba ofesi ya nke abụọ maka Kenya, oge a na asọmpi egwuregwu mba ụwa nke 2019 . N'asọmpi mba ụwa, ya na ndị otu ibe ya bụ [[Agnes Tirop|Agnes Jebet Tirop]] na [[Hellen Obiri]] gbagoro n'ọsọ ahụ. Ọ dapụrụ na ndị isi na agba ikpeazụ nke agbụrụ ahụ wee mechie asọmpi ahụ na ebe anọ, n'azụ [[Sifan Hassan]], Letesenbet Gidey na Tirop.
N'afọ 2020, ọ gbara asọmpi ọkara marathon nke ụmụ nwanyị na asọmpi Half Marathon nke mba ụwa nke 2020 emere na Gdynia, Poland, na-etinye 10th. <ref name="women_half_marathon_championships_2020">{{Cite web|title=Women's Half Marathon|url=https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/7138821/AT-HMAR-W-f----.RS6.pdf?v=1284936714|archiveurl=https://web.archive.org/web/20201017111945/https://media.aws.iaaf.org/competitiondocuments/pdf/7138821/AT-HMAR-W-f----.RS6.pdf?v=1284936714|archivedate=17 October 2020|accessdate=17 October 2020|work=2020 World Athletics Half Marathon Championships}}</ref>
Afọ abụọ ka nke ahụ gasịrị, Wanjiru mere mpụta mbụ marathon ụmụ nwanyị kachasị ọsọ ọsọ na Marathon Berlin jiri oge 2:18:00. Ọ gara n'okpuru ndekọ ihe ọmụmụ gara aga wee gụchaa nke abụọ. <ref>{{Cite web|author=Murimi|first=Brian|date=2022-09-25|title=Rosemary Wanjiru runs the second-fastest women’s marathon debut in history, clocking 2:18:00|url=https://ntvkenya.co.ke/sports/rosemary-wanjiru-runs-the-second-fastest-womens-marathon-debut-in-history-clocking-21800/|accessdate=2022-10-01|work=[[NTV (Kenyan TV channel)|NTV Kenya]]|language=en-GB}}</ref> <ref>{{Cite web|date=25 September 2022|title=Tigist Assefa Runs Nearly 20-Minute PR to Destroy Berlin Marathon Course Record|url=https://www.runnersworld.com/news/a41372784/berlin-marathon-2022-womens-winner-tigist-assefa/|archiveurl=https://archive.today/20220925160648/https://www.runnersworld.com/news/a41372784/berlin-marathon-2022-womens-winner-tigist-assefa/|archivedate=25 September 2022|work=Runner's World}}</ref>
Na Machị 2023, Wanjiru meriri Marathon Tokyo jiri 2:16:28 clocking, na-ewe ihe karịrị otu nkeji na ọkara nke kacha mma onwe ya iji gaa n'ọkwa nke isii na ndepụta oge ụwa niile. Nke a bụ naanị ịgba ọsọ marathon nke abụọ nke ọrụ ya. <ref name="WAprofile">{{Cite web|title=Rosemary WANJIRU – Athlete Profile|url=https://worldathletics.org/athletes/kenya/rosemary-wanjiru-14483460|work=[[World Athletics]]|accessdate=1 January 2023}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://worldathletics.org/athletes/kenya/rosemary-wanjiru-14483460 "Rosemary WANJIRU – Athlete Profile"]. ''[[World Athletics]]''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">1 January</span> 2023</span>.</cite></ref> <ref>{{Cite web|author=Henderson|first=Jason|date=5 March 2023|title=Rosemary Wanjiru and Deso Gelmisa take Tokyo Marathon titles|url=https://athleticsweekly.com/event-reports/rosemary-wanjiru-and-deso-gelmisa-take-tokyo-marathon-titles-1039965812/|accessdate=5 March 2023|work=[[Athletics Weekly|AW]]|language=en}}</ref>
== Asọmpi mba ụwa ==
{|{{AchievementTable|nation=KEN|Event=yes}}
|-
|2015
|[[Athletics at the 2015 African Games|African Games]]
|[[Brazzaville]], [[Republic of the Congo|Congo]]
|bgcolor=silver|2nd
|[[Athletics at the 2015 African Games – Women's 5000 metres|5000 m]]
|15:30.18
|-
|2019
|[[2019 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Doha]], [[Qatar]]
|4th
|[[2019 World Athletics Championships – Women's 10,000 metres|10,000 m]]
|30:35.75
|-
|2020
|[[2020 World Athletics Half Marathon Championships|World Half Marathon Championships]]
|[[Gdynia]], [[Poland]]
|10th
|[[2020 World Athletics Half Marathon Championships#Women|Half Marathon]]
|1:07:10
|-
|2023
|[[2023 World Athletics Championships|World Championships]]
|[[Budapest, Hungary]]
|6th
|[[2023 World Athletics Championships – Women's marathon|Marathon]]
|2:26:42
|-
!colspan="6"|[[World Marathon Majors]]
|-
|2022
|[[2022 Berlin Marathon|Berlin Marathon]]
|[[Berlin]], [[Germany]]
|bgcolor=silver|2nd
|[[2022 Berlin Marathon#Women's race|Marathon]]
|2:18:00
|-
|2023
|[[2023 Tokyo Marathon|Tokyo Marathon]]
|[[Tokyo]], [[Japan]]
|bgcolor=gold|1st
|[[2023 Tokyo Marathon#Results|Marathon]]
|2:16:28
|}
== Hụkwa ==
* Ndepụta nke ndị meriri egwuregwu Africa n'egwuregwu (ụmụ nwanyị)
== Ntụaka ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
bl9si3txvpyb3mtpkzc8jxjkl6l11ce
Emume Imo ọka
0
54603
193230
2024-10-27T05:58:48Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1182192649|Imo Awka festival]]"
193230
wikitext
text/x-wiki
Ememme Imo Awka (ememme Imo Oka ma ọ bụ Imoka) bụ ihe omume omenala oge ochie nke ndị obodo Awka na-eme kwa afụ n'anyị iji sọpụrụ chi ha.[1][2] Ebe nsõ Imo-Oka bụ ihe ma ọ bụrụ nke enwe na-acha ọcha, iche na-egosi, nke a na- isi ma na-ahụ dị ka ndị ozi nke ebe nsasị ahụ..<ref name=":0">{{Cite web|title=AWKA STANDS STILL FOR IMO-OKA FESTIVAL|url=https://www.thenigerianvoice.com/movie/55941/awka-stands-still-for-imo-oka-festival.html|accessdate=2021-08-14|work=Nigerian Voice}}</ref>
A na-eme emume a iji kwado chi Imoka, maka ihu ọma ya na ike maka ọtụtụ awụ ka mma n'ihu. Ememe a na-enye ndị Awka ọhọre anya n'ime ma kelee chi Imoka maka ichebe ha mere na ike na ikpe maka udo na àmà nke obodo ahụ..<ref name=":3">{{Cite web|date=2019-07-10|title=Egwu Imoka: Putting Awka on festival map|url=https://www.sunnewsonline.com/egwu-imoka-putting-awka-on-festival-map/|accessdate=2021-08-14|work=The Sun Nigeria|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.sunnewsonline.com/egwu-imoka-putting-awka-on-festival-map/ "Egwu Imoka: Putting Awka on festival map"]. ''The Sun Nigeria''. 2019-07-10<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-08-14</span></span>.</cite></ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ememe Imo Awka sitere na ofufe nke chi ekiri ukwuu a na- ike na Awka, nke a mara dị ka chi Imoka. Enwere ike emume Imo Awka n'oge ochie n'oge ndị agbata obi Awka na-awakpo ma na-eyi egwu mgbe niile. Otu n'ime ndị mmegbu ha na-atụ egwu bụ Eze Okoli Ijeoma nke Ndikelionwu, onye mere nna ịwakpo ala ha. Mgbe ha matara ndị Eze Okoli mere biri, ndị okenye nke ala ahụ mmetụta ndị na Aịkoto, ala a maara na ọ na ndị nchọpụta dị ike. ndị agha Awka sie ike. Ha na-achọgharị a ma ama aha ya bụ Okoyeke la ike. Ọ marare amara ahụ iji wusie ndị agha ha ike mana dorụ ha aka na ntĩ na obodo ga--enyere amara ahụ iji dị irẹ. A na-enweta Imoka dị ka ọgwụ na-echebe ha nke na-enyere ha aka ịlụso ndị iro ha ogụ. A raara ụmụ enwe nye chi Imoka n'ihi na mgbe ndị Nwafia nọchibidoro iji wakpo ndị Awka, chi Imoka nsogbu ndị ozi ya ụmụ enwe n'ime ahụ iji gwa ha egwu. Ha na-eche ihe ize ndụ ahụ wee chụpụ ọrụ ahụ ma merie ndị iro ha. N'ihi ya, ọ na-agụ akụkọ iwu igbu ma ọ bụ iri anụ enwe ruo ụbọchị na-enwe ike siri ike. <ref name=":3">{{Cite web|date=2019-07-10|title=Egwu Imoka: Putting Awka on festival map|url=https://www.sunnewsonline.com/egwu-imoka-putting-awka-on-festival-map/|accessdate=2021-08-14|work=The Sun Nigeria|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.sunnewsonline.com/egwu-imoka-putting-awka-on-festival-map/ "Egwu Imoka: Putting Awka on festival map"]. ''The Sun Nigeria''. 2019-07-10<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-08-14</span></span>.</cite></ref>
Ihe omume ndị a niile dugara n'ofufe nke chi CHARM Imoka (chi onye mmegwara nke ndị Awka). Ya mere, ihe emume Imo Awka iji mee ka ofufe ahụ kwekọọ. <sup class="noprint Inline-Template Template-Fact" style="white-space:nowrap;">[''[[wikipedia:Tinye edensibịa|<span title="This claim needs references to reliable sources. (September 2021)">citation needed</span>]]'']</sup>
== Ememe ==
Emume Imo Awka bụ ihe omume izu abụọ nke na-amalite site na ụmụ na-enyere Imoka, na-agba egwu Opu Eke.[1] ada mbụ nke emu ahụ bụ mgbe niile n'ụbọchị akara Avbo (Afor) na mgbede nke ụbọchị ndị Oye tupu emume ahụ, a na-afụ opi, a na-akụ ụbọ Abia ma na-akụ Ikolo Imoka ka ọ marshal na Egwu. Imoka.<ref name=":3">{{Cite web|date=2019-07-10|title=Egwu Imoka: Putting Awka on festival map|url=https://www.sunnewsonline.com/egwu-imoka-putting-awka-on-festival-map/|accessdate=2021-08-14|work=The Sun Nigeria|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.sunnewsonline.com/egwu-imoka-putting-awka-on-festival-map/ "Egwu Imoka: Putting Awka on festival map"]. ''The Sun Nigeria''. 2019-07-10<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2021-08-14</span></span>.</cite></ref>
Emume a nwere ihe omume anọ dị mkpa, Ede-M intu, Ogwu Oghugha, Eqwu Opu-Eke na Egwu Imo-Oka.[1] Emume Imo Awka na-egosi ụdị masquerades dị iche iche na-egosi na ụlọ nsso Imoka. N'afọ 2019, a tara na masquerades nke a na-eme omume n'oge gara aga dị ebe ahụ nke mere ka ahụ ahụpụta ndụ..<ref name=":3">{{Cite web|date=2019-07-10|title=Egwu Imoka: Putting Awka on festival map|url=https://www.sunnewsonline.com/egwu-imoka-putting-awka-on-festival-map/|accessdate=2021-08-14|work=The Sun Nigeria|language=en-US}}</ref>
E nwere nnukwu na-egosi nke ahụ nke na-egosi gosiri osisi a na-akpọ Nro-Ntu n'etiti m ụmụ nwoke abụọ. Ha na-eti onwe ha ihe ruo mgbe otu onye akwụkwọ iti ihe ma eguzo onwe ya. Agha a na-emekarị ka ndị ikom tie ihe mana ndị inyom nwere ike ile anya. Isi ihe nke agha ahụ bụ ahụ ike na ntachi obi nke ihe mgbu. [citation need] Ememme ahụ na-ejedebe site na ileta iyi Imo-Oka n'ụbọchị ikpeazụ nke nnukwu mmiri ozuzo na-ezo n'ehihie mara ọkwa.[1] N'afọ 2022, ụfọdụ emume ahụ n'ihi steeti obodo Awka nọ na Cont.<ref>{{Cite web|date=2020-05-12|title=Anambra suspends Imoka festival as Awka new lunar year begins|url=https://guardian.ng/news/anambra-suspends-imoka-festival-as-awka-new-lunar-year-begins/|accessdate=2021-08-31|work=The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-05-10|title=COVID-19: Anambra govt suspends 2020 Imo Awka festival|url=https://www.sunnewsonline.com/covid-19-anambra-govt-suspends-2020-imo-awka-festival/|accessdate=2021-08-31|work=The Sun Nigeria|language=en-US}}</ref>
== Ihe odide ==
<references />
tiz5jz6tpndzyslinpi9io0g99evmb2
Mariya Konovalova
0
54604
193231
2024-10-27T06:00:14Z
Mercyjamb123
15824
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1253586148|Mariya Konovalova]]"
193231
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}{{MedalTableTop}}
{{MedalCountry|{{RUS}}}}
{{MedalSport|Women's [[Athletics (sport)|athletics]]}}
{{MedalCompetition|[[European Cross Country Championships]]}}
{{MedalGold|[[2005 European Cross Country Championships|2005 Tilburg]]|Team}}
{{MedalSilver|[[2006 European Cross Country Championships|2006 S. G. su Legnano]]|Individual}}
{{MedalBottom}}'''Mariya Ivanovna Konovalova''' ( Russian ; A mụrụ '''Mariya Pantyukhova''' na 14 Ọgọst 1974 na Angarsk ) bụ onye na-agba ọsọ anya Russia. Ọ nọchitere anya Rọshịa n'ọsọ ịgba ọsọ na ịgba ọsọ mba ma bụrụ onye nrite ọlaọcha na 2006 European Cross Country Championship . Ọ gbara ọsọ na asọmpi egwuregwu ụwa ugboro anọ, wee gbaa ọsọ maka Russia na 2008 Beijing Olympics .
Konovalova malitere ịsọ mpi na agbụrụ marathon na 2010, na-eme ka ọ pụta ìhè na 2010 London Marathon, ma ihe ọ rụpụtara n'ebe ahụ na na marathon niile sochirinụ na ọrụ ya kagburu mgbe mmachibido iwu afọ abụọ ya maka doping nyere na 2015. <ref>{{Cite web|url=https://www.si.com/more-sports/2015/11/05/russian-doping-athletics-maria-konovalova-banned-two-years|title=Russian Maria Konovalova banned 2 years for doping|date=5 November 2015|accessdate=9 November 2015|publisher=SI.com}}</ref>
[[Usòrò:Mariya_Konovalova.jpg|thumb| Mariya Konovalov]]
== Ọrụ ==
A mụrụ na Angarsk, Konovalova malitere ọrụ egwuregwu ya dị ka onye na-agba ọsọ 5000 mita . O mere ngosipụta izizi ya n'ebe dị anya na asọmpi mba ụwa nke 1995 na egwuregwu . N'ebe ahụ, ọ gụchara na nke isii na nke ikpeazụ na oge nke 15:01.23. Ọ gbakwara ihe karịrị [[3000 mita|mita 3000]] na asọmpi ime ụlọ nke ụwa nke 1995 IAAF, ebe ọ gbara afọ iri na abụọ n'ozuzu ya. Ọ gbara nke ise na emume ahụ n'afọ na-esote na asọmpi ime ụlọ egwuregwu 1996 nke European wee nweta nrite ọla na 1998 IAAF Grand Prix Final . Nke anọ na 5000 m na iko mba Europe nke 1999 sochiri ebe nke asaa n'ọkwa nke ikpeazụ n'asọmpi asọmpi mba ụwa nke 1999 .
Konovalova gara n'ihu n'ime obodo na-agba ọsọ n'etiti ọrụ ya. Ọkwa nke iri n'asọmpi European Cross Country Championship nke afọ 2005 zuru iji nyere ndị otu ya na Rọshịa aka (nke Inga Abitova duziri ) n'ọsọ otu egwuregwu ahụ. Ọ ruru podium nke ọ bụla n'afọ na-esote na 2006 European Cross Country Championship, na-ewere nrite ọlaọcha, ọ bụ ezie na Russia gụchara nke anọ na ọkwa ndị otu mba.
Konovalova laghachiri n'asọmpi nke ugboro atọ na 2007 European Cross Country Championship mana ọ kwụsịrị n'ọnọdụ anọ. Konovalova meriri na 2008 Fukuoka International Cross Country nzụkọ n'oge ọsọ ọsọ nke 18:54, ma o were mmeri sekit ọzọ n'afọ ahụ na Almond Blossom Cross Country .
Na-asọmpi na egwu ahụ, Konovalova gụchara nke iri na otu na 5000 mita na asọmpi ụwa nke 2007 na nke ise na 10,000 mita ikpeazụ na egwuregwu Olympic 2008, nke ikpeazụ na oge kachasị mma nke oge 30:35.84. Ọ laghachiri n'ọkwa ụwa na asọmpi egwuregwu ụwa nke 2009 mana ọ nwere ike ijikwa naanị ebe iri na otu na asọmpi 10,000 m ikpeazụ .
Konovalova meghere oge 2010 na ndekọ ọhụrụ Russia na ihe omume 2000 mita na [[Yalamov Memorial Meeting|Nzukọ Ncheta Yalamov]] . Konovalova mere mpụta mbụ ya na marathon na Marathon London nke afọ 2010 n'April wee gwụ ya n'ọnọdụ nke iri na isii n'ozuzu ya, nsonaazụ nke mechara kagbuo ka nkwusioru ya na 2015 maka mmebi iwu doping. Egwuregwu asọmpi European 2010 hụrụ ya na-anọchite anya Russia karịa 5000 m, ma ọ gụchara n'ọnọdụ ise n'azụ duos Etiopia na Portuguese. Na Marathon Chicago nke 2010, ọ rutere podium mbụ ya nke marathon, na-ewere ọnọdụ nke atọ na oge nke 2:23:50 ka onye ibe ya [[Liliya Shobukhova]] meriri na ndekọ mba. E mechakwara kagbuo nsonaazụ a ka nkwusioru ya n'afọ 2015 maka doping. Ọ gbara ọsọ na Marathon London nke 2011 mana ọ nwere ike ijikwa naanị ụzọ iri n'ọsọ ọsọ ọsọ, nsonaazụ ọzọ e mechara kagbuo ka nkwusioru ya na 2015 maka doping.
Na 2015, mgbe ọ dị afọ 40, Konovalova debere ndekọ ụwa marathon nke nna ukwu, na-agba ọsọ marathon ọhụrụ kachasị mma ka ọ debere nke abụọ na Marathon ụmụ nwanyị Nagoya na Japan na 2:22:27. E mechara kagbuo nsonaazụ a ka nkwusioru ya na 2015 maka doping. <ref name="amazonaws1">{{Cite web|author=Gambaccini|first=Peter|url=http://mc-2414-88036226.us-east-1.elb.amazonaws.com/elite-runners/racing-news-march-9-morning-report?page=single|title=Racing News: March 9 Morning Report | Runner's World & Running Times|publisher=Mc-2414-88036226.us-east-1.elb.amazonaws.com|date=2014-07-30|accessdate=2015-03-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150402091009/http://mc-2414-88036226.us-east-1.elb.amazonaws.com/elite-runners/racing-news-march-9-morning-report?page=single|archivedate=2015-04-02}}</ref> Ọ mebiri ụkpụrụ nna ukwu ụwa gara aga nke 2:24:54, nke Irina Mikitenko nke Germany setịpụrụ na Marathon Berlin nke afọ 2013, mana e mechara kagbuo nsonaazụ ya ka nkwusioru 2015 ya maka doping. <ref name="amazonaws1" />
== Doping ==
Na Nọvemba 2015 Konovalova nwetara mmachibido asọmpi afọ abụọ site na Russia Athletic Federation n'ihi mmebi iwu na paspọtụ ndu ya. Ihe omume ya niile malitere na Ọgọst 2009 ka emebiela. Ọ tozuru oke ịsọ mpi ọzọ ka 26 October 2017. <ref>{{Cite web|url=https://www.si.com/more-sports/2015/11/05/russian-doping-athletics-maria-konovalova-banned-two-years|title=Russian Maria Konovalova banned 2 years for doping|date=5 November 2015|accessdate=9 November 2015|publisher=SI.com}}</ref> <ref>{{Cite web|url=https://www.theguardian.com/sport/2015/nov/05/five-russian-athletes-banned-doping|title=Five Russian athletes suspended for doping abuse|date=5 November 2015|accessdate=9 November 2015|publisher=The Guardian}}</ref>
== Ihe kacha mma nkeonwe ==
* 400 mita - 54.53
* 2000 mita - 5:38.98 (2010)
* [[3000 mita]] — 8:30.18 (1999)
* 5000 mita - 14:38.09 (2008)
* 10,000 mita - 30:31.03 (2009)
* Marathon - enweghị akara ziri ezi <ref name="amazonaws1">{{Cite web|author=Gambaccini|first=Peter|url=http://mc-2414-88036226.us-east-1.elb.amazonaws.com/elite-runners/racing-news-march-9-morning-report?page=single|title=Racing News: March 9 Morning Report | Runner's World & Running Times|publisher=Mc-2414-88036226.us-east-1.elb.amazonaws.com|date=2014-07-30|accessdate=2015-03-11|archiveurl=https://web.archive.org/web/20150402091009/http://mc-2414-88036226.us-east-1.elb.amazonaws.com/elite-runners/racing-news-march-9-morning-report?page=single|archivedate=2015-04-02}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFGambaccini2014">Gambaccini, Peter (2014-07-30). [https://web.archive.org/web/20150402091009/http://mc-2414-88036226.us-east-1.elb.amazonaws.com/elite-runners/racing-news-march-9-morning-report?page=single "Racing News: March 9 Morning Report | Runner's World & Running Times"]. Mc-2414-88036226.us-east-1.elb.amazonaws.com. Archived from [http://mc-2414-88036226.us-east-1.elb.amazonaws.com/elite-runners/racing-news-march-9-morning-report?page=single the original] on 2015-04-02<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2015-03-11</span></span>.</cite></ref>
== Ntụaka ==
asọmpi ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke mba n'ogologo ahụ n'afọ na-esote yana aha Chiba International Cross Country . [1] Na 2014 ọ malitere ịsọ mpi n'asọmpi Japasọmpi ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke mba n'ogologo ahụ n'afọ na-esote yana aha [[Chiba International Cross Country]] . Na 2014 ọ malitere ịsọ mpi n'asọmpi Japanan{{Reflist}}
[[Òtù:Mmadụ ndi di ndụ]]
038yfa4wh7o78798wqtaarydue2m9ep
Ememme Nri nke Tiger Street
0
54605
193232
2024-10-27T06:06:30Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1177282285|Tiger Street Food Festival]]"
193232
wikitext
text/x-wiki
Ememme Nri nke Tiger Street bụ emume nri na nri. E ntime a iji kwalite nri n'okporo ụzọ ma Tiger Beer,nke nke Nigerian Breweries na-akwado ya..<ref>{{Cite web|date=2021-04-02|title=Tiger Street Food Festival Revs Up for Owerri Edition|url=https://www.brandcrunch.com.ng/2021/04/02/tiger-street-food-festival-revs-up-for-owerri-edition/|accessdate=2021-08-30|work=BrandCrunch Nigeria|language=en-US}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Emume nri nke Tiger Street egwu na Disemba 2020 na isi obodo obodo Abuja . <ref>{{Cite web|author=Enitan|date=2020-12-13|title=Foodgasms in Abuja as Tiger Beer Uncages Street Food Festival|url=https://bhmng.com/foodgasms-in-abuja-as-tiger-beer-uncages-street-food-festival/|accessdate=2021-08-30|work=BHM|language=en-US}}</ref>
E mere aha mbụ nke 2021 Tiger Street Food Festival na onye na Cubana Lounge na New Owerri, Imo steeti. Ndị na-eme ihe nkiri Naijiria dị ka Bella Shmurda na Xbusta bịara ya. Emume nri nke Tiger Street mere akara nke abụọ ya na July 2021 na IBB Square na Markudi, Benue State. Ọtụtụ ndị ama na Naijiria gara emume ahụ, ndị Peruzzi, DJ Big N, DJ Tony, MC Smart, na Rapizo.<ref>{{Cite web|date=2021-07-09|title=Peruzzi, DJ Big N, DJ Tony, MC Smart, Rapizo and others to take over Makurdi for Tiger Beer Street Food Festival|url=https://www.pulse.ng/news/metro/peruzzi-dj-big-n-dj-tony-mc-smart-rapizo-and-others-to-take-over-makurdi-for-tiger/rtpsz3n|accessdate=2021-08-31|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref>
== Ememe ==
Emume nri nke Tiger Street na-egosi nri ndị na-ere dị iche iche iche dị ka Zhie's Cuisine, Annie's Kitchen Events, Kitchen Chronicles, na Maozy Foods.[1] oriri na oriri na-agagharị agagharị, ma ọ bụbụ nri, nọ n'oge ego ahụ.
== Ntụaka ==
<references />
4x1s2wkigms05nqlmrt6f3kmplhpuvs
Ememme Egwuregwu Mba Naịjirịa
0
54606
193233
2024-10-27T10:19:48Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1241210201|Nigerian National Sports Festival]]"
193233
wikitext
text/x-wiki
Ememme egwu Mba bụ Ihe omume dị iche iche iche na-eme ugboro abụọ nke etiti nke ụzọ haziri site na National Sports Commission maka ndị na-eme egwuregwu si na Steeti 36 nke ezoro ezo..<ref>{{Cite book|title=Tell|url=https://books.google.com/books?id=SE0uAQAAIAAJ|year=2009|publisher=Tell Communications Limited}}</ref><ref>{{Cite book|title=Directory of Hotels and Catering Establishments in Nigeria|url=https://books.google.com/books?id=sPowAQAAIAAJ|publisher=Jalo Consultants}}</ref>
Malite ma mee ya na 1973 na National Stadium, Surulere na Lagos, e bu ụzọ chepụta egwuregwu ahụ dị ka "ngwá ọrụ na-abịa" na mmepụta bụ isi nke ụdị udo na njikọ njikọ na Naijiria mgbe Agha Obodo Naijiria free na 1970. [ 1] ahụ na-arụkwa ọrụ dị ka ihe omume ike na-egosi iji nyere ndị na-eme egwuregwu aka ike maka ozi kọntinent na nke mba ụwa.[2] isi nke Ememme ncheta Mba bụ:
* Iji wuo ọdọ mmiri ndị na-eme egwuregwu siri ike
* Iji bulie ma bulie egwuregwu n'ọkwa
* Iji guzobe usoro ihe omume dị mma maka ndị na-eme egwuregwu"
* Iji bulie ma bulie egwuregwu n'ọkwa
* Iji gbochie ịghọ aghụghọ n'egwuregwu
* Iji gbaa ndị mmadụ ume isonye n'egwuregwu n'oge
* Iji tinye ndị na-eto eto na-eme egwuregwu na Olympic Movement, mmepe nkà na ọrụ ọha na eze
* Iji bulie mmepe ọdịbendị na agụmakwụkwọ
* Iji kwalite ịdị n'otu mba <ref>{{Cite web|title=>National Sports Festival - Federal Ministry of Youth and Sports Development|url=https://www.nigeriasportsfestival.org/nyg.html|work=www.nigeriasportsfestival.org|accessdate=2020-05-24}}</ref>
== COVID-19 na Ememme Egwuregwu Mba Naịjirịa ==
{{Reflist}}
E debere akara 2020 nke ihe omume abụọ na-eme na Machị 2020 na Samuel Ogbemudia Stadium na Benin City, Edo State. Otú ọ dị, n'ihi nsogbu ndị zuru ụwa ọnụ nke ọrịa COVID-19 ihe, e yi star ihe omume ahụ na December 2020. Ihe omume egwuregwu ahụkwara nsogbu ọzọ n'ihi oke nke abụọ nke mgbasa nke nje ahụ ma yi omume ihe omume ahụ na Disemba 2020. ahụ ruo 2021.<ref>{{Cite web|date=2020-12-15|title=Nigeria's National Sports Festival postponed again|url=https://www.premiumtimesng.com/sports/football/431445-nigerias-national-sports-festival-postponed-again.html|accessdate=2021-02-03|language=en-GB}}</ref><ref>{{Cite web|title=National Sports Festival postponed till 2021|url=https://punchng.com/national-sports-festival-postponed-till-2021/|accessdate=2021-02-03|work=Punch Newspapers|language=en-US}}</ref>
== Tebụl ndị mmeri ==
N'okpuru ebe a bụ tebụl na-egosi obodo / steeti, ndị mmeri, na afọ nke ememme ọ bụla.
{| class="wikitable"
|SN
|N'Otu Ike
|STADIUM
|CITY
|Ụbọchị Ndị A Na-eme
|Afọ
|Onye mmeri
|-
|1
|Ụgbọ mmiri '73
|STADIUM nke Mba, SURULERE, LAGOS
|Ụgbọelu
|Ụgbọelu
|1973
|Ebe Ọdịda Anyanwụ Ụwa
|-
|2
|Ụgbọelu '75
|STADIUM nke Mba, SURULERE, LAGOS
|Ụgbọelu
|Ụgbọelu
|1975
|Ebe Ọdịda Anyanwụ Ụwa
|-
|3
|KADUNA '77
|AHMADU STADIUM
|KADUNA
|KADUNA
|1977
|BENDEL
|-
|4
|OLUYOLE '79
|Ụkpụrụ nnwere onwe
|IBADAN
|OYO
|1979
|BENDEL
|-
|5
|BENDEL '81
|
|Obodo a gọziri agọzi
|BENDEL
|1981
|BENDEL
|-
|6
|KWARA '85
|
|ILORIN
|KWARA
|1985
|BENDEL
|-
|7
|Osimiri '88
|
|Ogwe aka siri ike
|Osimiri
|1988
|BENDEL
|-
|8
|Ụgbọelu '89
|STADIUM nke Mba, SURULERE, LAGOS
|Ụgbọelu
|Ụgbọelu
|1989
|Ụgbọelu
|-
|9
|BAUCHI '91
|
|BAUCHI
|BAUCHI
|1991
|Mpaghara 2 (BENDEL, ONDO, RIVERS)
|-
|10
|Ihe Ekele '96
|
|MARKURDI
|Ihe Ekele
|1996
|Ụgbọelu
|-
|11
|IMO '98
|
|OWERRI
|IMO
|1998
|Ụgbọelu
|-
|12
|BAUCHI '00
|
|BAUCHI
|BAUCHI
|2000
|DELTA
|-
|13
|EDO '02
|
|Obodo a gọziri agọzi
|EDO
|2002
|EDO
|-
|14
|ABUJA '04
|
|ABUJA
|ABUJA
|2004
|DELTA
|-
|15
|GATEWAY '06
|
|ABEOKUTA
|OGUN
|2006
|DELTA
|-
|16
|KADA '09
|
|KADUNA
|KADUNA
|2009
|DELTA
|-
|17
|Osimiri '11
|
|Ogwe aka siri ike
|Osimiri
|2011
|Osimiri
|-
|18
|Ụgbọelu '12
|
|Ụgbọelu
|Ụgbọelu
|2012
|DELTA
|-
|19
|ABUJA '18
|
|ABUJA
|ABUJA
|2018
|DELTA
|-
|20
|EDO '21
|
|Obodo a gọziri agọzi
|EDO
|2021
|DELTA
|-
|21
|DELTA '22
|
|ASABA
|DELTA
|2022
|DELTA
|-
|22
|GATEWAY '24
|GATEWAY International STADIUM
|SHAGAMU
|OGUN
|2025
|
|}
<nowiki>*</nowiki>N'afọ 1976, a maara steeti Mid-Western dị ka Bendel State. Ọzọkwa, e kewara Bendel State na Edo na Delta steeti na 1991.
== Ihe odide ==
6po337x9a997emd8lv2ppmt6t6ki50f
Ahụmahụ (egwú ozioma)
0
54607
193234
2024-10-27T10:32:52Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1242074197|The Experience (gospel concert)]]"
193234
wikitext
text/x-wiki
Ahụhụ (nke a mara dị ka Ahụhụ Lagos) bụ egwu Egwú gospel n'efu kwa afọ nke a na-eme na Tafawa Balewa Square na Lagos Island, Nigeria. Malite ma kwado ya site na House on the Rock led pastor Paul Adefarasin na 2006, egwu mbụ ahụ nwere ndị bịara 70,000. <ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/communities/religion/everything-you-probably-dont-know-about-the-experience-2017-id7684705.html|title=Everything you probably don't know about The Experience 2017|author=Udodiong|first=Inemesit|accessdate=2018-10-10|language=en-US}}</ref><ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/12/experience-lagos-changing-perspectives-africa/|title=How The Experience Lagos is changing perspectives of Africa - Vanguard News|date=2017-12-15|work=Vanguard News|accessdate=2018-10-10|language=en-US}}<cite class="citation news cs1" data-ve-ignore="true">[https://www.vanguardngr.com/2017/12/experience-lagos-changing-perspectives-africa/ "How The Experience Lagos is changing perspectives of Africa - Vanguard News"]. ''Vanguard News''. 2017-12-15<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2018-10-10</span></span>.</cite></ref>
Ihe ngosi ahụ ndị na-ese ihe n'ihe na mba ụwa dị ka Kirk Franklin, CeCe Winans, Donnie McClurkin, Don Moen, Frank Edwards, Nathaniel Bassey, Dunsin Oyekan na Chioma Jesus. A na-amata Ahụmahụ ahụ dị ka otu n'ime ihe egwu omume ike ukwuu n'Afrika. Ọ bụ Wilson Joel nyere egwu na ndị na-ahụ ịhụ afụ 2013. <ref name=":1">{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/12/experience-lagos-changing-perspectives-africa/|title=How The Experience Lagos is changing perspectives of Africa - Vanguard News|date=2017-12-15|work=Vanguard News|accessdate=2018-10-10|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.businessdayonline.com/news/article/economic-side-experience-lagos-2017/|title=The economic side of 'The Experience Lagos 2017'|date=December 17, 2017|work=BusinessDay|accessdate=October 10, 2018}}</ref>
N'ihi ihe mgbochi a na-eme na nnukwu mkpokọta n'ihi ọrịa COVID-19, e mere mbipụta 2020 nke kọntaktị ahụ (nke a na-akpọ "The Experience 15 - Global Edition"), na-eme ihe ngosi ahụ na telivishọn satellite na mgbasa ozi mmekọrịta.<ref name=":0">{{Cite web|title=The Experience 15 (Global Edition) - Live Gospel Music Concert|url=https://theexperiencelagos.com/|accessdate=2020-12-06|work=The Experience|language=en-GB}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
<ref>{{Cite news|url=https://www.thisdaylive.com/index.php/2016/12/31/the-legacy-called-the-experience/|title=The Legacy called The Experience - THISDAYLIVE|date=2016-12-31|work=THISDAYLIVE|accessdate=2018-10-10|language=en-US}}</ref> E ịhụnanyamahụ ahụ na nke mbụ ya na 1 Disemba 2006 na Tafawa Balewa Square, na mmadụ 70,000 bịara. Ihe ahụ Kirk Franklin, Israel Houghton, Donnie McClurkin, Lionel Peterson, Jamal Bryant, Mike Aremu, Dunni Olanrewaju, Dc Envoys, Gordons, Asu Ekiye, Buchi, Tosin Martins, na Midnight Crew.
=== 2007–2009 ===
2007 bụ naanị afọ a na-egosighị Ahụhụ ahụ na Disemba; n'afọ ahụ, a kwagara ndị ahụ na 30 Nọvemba. Ndị na-agụ ụdị bụ Kirk Franklin, Israel Houghton, na Lionel Peterson.[1] mmiri nke 5 Disemba 2008 Kirk Franklin, Donnie McClurkin, Don Moen, Fred Hammond, Kurt Carr, Chevelle Franklyn, Mary Mary, Muyiwa Olarewaju, 'Dekunle Fuji na Midnight Crew.[2][3] Mbipụta nke anọ nke Ahụmahụ ahụ, na 4 Disemba 2009, egwu Lara George, Sammie Okposo, Don Moen, Gordons, Timi Dakolo, Chevelle Franklyn, Donnie Mc Cluckin, Mike Aremu, Nikki Laoye, Rooftop MCs, Ron Kenoly, BeBe na CeCe Winans, na Kirk Franklin.<ref>{{Cite web|url=https://allafrica.com/stories/200912150752.html|title=Nigeria: The Experience That Rocked Lagos|author=Olusina|first=Olaolu|date=December 14, 2009|work=AllAfrica|accessdate=October 21, 2018}}</ref>
=== 2010–2012 ===
Ahụmahụ nke 3 Disemba 2010 Panam Percy Paul, Fred Hammond, Phil Driscoll, Judy Jacob, Don Moen, Papa San, Mary Mary, Mike Aremu, Sammy Okposo, Micah Stamley, Israel Houghton, na Chevelle Franklyn. Onye isi ala Naijiria Goodluck Jonathan na mkpuchi Lagos State Babatunde Fashola bịara.<ref>{{Cite news|url=https://olorisupergal.com/2010/11/25/the-experience-lagos/|title=THE EXPERIENCE LAGOS. - Olori Supergal|date=2010-11-25|work=Olori Supergal|accessdate=2018-10-21|language=en-US}}</ref>
A kwagara egwu egwu nke 2 Disemba 2011 na Eko Hotels and Suites' Expo Center. Idị ahụ, nke were site na elekere elekere nke ehihie ruo otu nke ụtụtụ, ndị na-ekiri Don Moen, Chevelle Franklyn, Micah Stamley na Kirk Franklin, ma elele n'efu.[1] Mbipụta nke asaa nke Ahụmahụ ahụ, na 7 Disemba 2012, Disemba Don Moen, Israel Houghton, Fred Hammond, Micah Stampley, Chevelle Franklin, Deitrick Haddon, Timi Dakolo na Soweto Spiritual Singers. Yakubu Gowon, Tonye Cole, Olusegun Mimiko, Wale Adefarasin, Emmanuella Abimbola Fashola na Sam Adeyemi bịara.<ref>{{Cite web|url=https://connectnigeria.com/articles/2012/11/get-ready-for-the-experience-2012/|title=The biggest Gospel event on Earth, The Experience is back for 2012! • Connect Nigeria|work=connectnigeria.com|language=en-GB|accessdate=2018-10-21}}</ref><ref>{{Cite web|url=http://www.christianmediang.com/2012/11/countdown-to-experience-2012-7-december.html|title=Countdown to The Experience 2012 - 7 December 2012, TBS Lagos|work=www.christianmediang.com|accessdate=2018-10-21}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.konnectafrica.net/great-photos-from-the-experience-lagos-2012-event/|title=Great Photos from The Experience Lagos 2012 Event|date=2012-12-24|work=Konnect Africa|accessdate=2018-10-21|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://zoemagazine.wordpress.com/2012/12/11/zjolt-review-the-experience-lagos-2012-in-pictures/|title=Zjolt Review: THE EXPERIENCE LAGOS 2012 IN PICTURES|date=2012-12-10|work=Zjolt™|accessdate=2018-10-21|language=en-US}}</ref>
=== 2013–2015 ===
Ezi ahụ Don Moen, Donnie McClurkin, Yolanda Adams, Tye Tribbett, Israel Houghton, Cece Winans, Micah Stampley, Eben, Frank Edwards, Midnight Crew, na Freke.[1][2] Ihe ụmụ mmadụ 600,000 gara egwu egwu nke 5 Disemba 2014, na Donnie McClurkin, Israel Houghton, Chevelle Franklin, Micah Stamley, Midnight Crew, Freke Umoh, Frank Edwards, Sinach, Nathaniel Bassey, Angella Christie, Onos Ariyo na Chioma Jesus na-eme ihe nkiri.[3][4] Jimi Agbaje, Abimbola Fashola na Femi Fani-Kayode gara egwu ahụ. <ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2014/12/an-experience-to-remember-over-600-000-people-attended-the-experience-lagos-2014-event/|title=An Experience to Remember! Over 600,000 People Attended 'The Experience' Lagos 2014 Event - BellaNaija|work=www.bellanaija.com|date=9 December 2014|language=en-US|accessdate=2018-10-21}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/communities/religion/photos-moments-from-experience-2014-id3331300.html|title=Photos: Moments from Experience 2014|author=Dede|first=Steve|accessdate=2018-10-21|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2014/12/experience-2014-don-moen-adefarasin-odukoya-others-make-case-divine-restoration-nigeria/|title=Experience 2014: Don Moen, Adefarasin, Odukoya, others make case for divine restoration in Nigeria - Vanguard News|date=2014-12-06|work=Vanguard News|accessdate=2018-10-21|language=en-US}}</ref>
Na 4 Disemba 2015, Adefarasin nwere ihe osise ndị nta akụkọ na Eko Hotels and Suites maka egwu egwu nke awụ ahụ. [1] Ndị na-eme ihe nkiri bụ Don Moen, Fred Hammond, Frank Edwards, Donnie McClurkin, Hezekiah Walker, Kim Burrell, Jessica Reedy, Sonnie Badu, Chioma Jesus, Nathaniel Bassey, Sammie Okposo, Midnight Crew, Micah Stamley, Julius Nglass na Lagos City Chorale. N'ọnụ ka ndị otu ụbọchị gara aga, a ụbọchị ndị ọzọ (12 na 15 Disemba) na ihe omume ahụ; ihe ụmụaka 700,000 bịara.<ref>{{Cite web|url=https://www.bellanaija.com/2015/11/the-experience-lagos-is-back-with-10th-edition-join-don-moen-fred-hammond-frand-edwards-more-for-a-night-of-praise-this-december/|title='The Experience Lagos' is back with the 10th Edition! Join Don Moen, Fred Hammond, Frank Edwards & More for a Night of Praise this December - BellaNaija|work=www.bellanaija.com|date=9 November 2015|language=en-US|accessdate=2018-10-21}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://guardian.ng/news/the-experience-and-the-of-love-worship/|title=The Experience and the love of worship|accessdate=2018-10-21|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://gospotainment.com/the-experience-lagos-2015-the-countdown-is-on/|title=The Experience Lagos 2015; the countdown is on. {{!}} Gospotainment.com|work=gospotainment.com|date=24 September 2015|language=en-US|accessdate=2018-10-21}}</ref>
=== 2016–2017 ===
Ihe omume nke 2 Disemba 2016, nke mmadụ 700,000 bịara, pịa ihe ngosi nke Don Moen, Travis Greene, Donnie McClurkin, Tope Alabi, Tim Godfrey, Segun Obe, Samsong, Onos Ariyo, Gabriel Eziashi, Frank Edwards, Smokie Norful, Micah Stamley , Michael Eno, na Chioma Jesus. Onye osote onye isi ala Naijiria Yemi Osinbajo, nyere ya Oludolapo Osinbaja, Don Jazzy, Tiwa Savage, Dr SID, na Toke Makinwa bịara.<ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2016/11/pastor-paul-adefarasin-experience-2016/|title=Pastor Paul Adefarasin and The Experience 2016 - Vanguard News|date=2016-11-17|work=Vanguard News|accessdate=2018-10-21|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.pulse.ng/communities/religion/the-experience-10-most-amazing-performances-from-the-2016-edition-id5855497.html|title=The Experience: 10 most amazing performances from the 2016 edition|author=Udodiong|first=Inemesit|accessdate=2018-10-21|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2016/12/experience-2016-worshipers-turn-recession-redemption-lagos/|title=Experience 2016: Worshipers turn recession to redemption in Lagos - Vanguard News|date=2016-12-11|work=Vanguard News|accessdate=2018-10-21|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite news|url=http://sunnewsonline.com/don-moen-frank-edwards-others-dazzle-at-the-experience-2016/|title=Don Moen, Frank Edwards, others dazzle at The Experience 2016 – The Sun Nigeria|date=2016-12-09|work=The Sun Nigeria|accessdate=2018-10-21|language=en-US}}</ref>
Maka egwu 1 Disemba 2017, Victor Adeyemi nke Global Harvest Church nyere ekpere mmeghe; egwu egwu bụ nke Tim Godfrey, Nathaniel Bassey, Chioma Jesus, Don Moen, Donnie McClurkin, Midnight Crew, Travis Greene, Tope Alabi, Frank Edwards, Sonnie Badu, Beejay Sax, Onos Ariyo, Eben, Micah Stampley na Kingsley "KaeStrings" Innocent . Ihe ụmụ mmadụ 700,000 bịara egwu ahụ. [1] [2][3] Gọvanọ Lagos Steeti Akinwunmi Ambode, onye jara House on the Rock mma maka inye ụlọ akwụkwọ 100 na ụlọ ụlọ akwụkwọ kọmputa, bịara. <ref>{{Cite news|url=https://www.vanguardngr.com/2017/12/ambode-experience-hails-adefarasin-humanitarian-interventions/|title=Ambode at Experience, hails Adefarasin for humanitarian interventions - Vanguard News|date=2017-12-02|work=Vanguard News|accessdate=2018-10-21|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://governor.lagosstate.gov.ng/2017/12/01/the-2017-edition-of-the-experience/|title=THE 2017 EDITION OF THE EXPERIENCE – Akinwunmi Ambode – Governor of Lagos State|work=governor.lagosstate.gov.ng|language=en-US|accessdate=2018-10-21}}</ref>
Ihe omume nke 7 Disemba 2018 nke nwere ihe ngosi isiokwu udo anyị, mmadụ 700,000 bịara, na-egosipụta nke Nathaniel Bassey, Evangelist Amaka Okwuoha a.k.a. 'Chioma Jesus', Kirk Franklin, Tope Alabi, Tim Godfrey, Glowreeyah Braimah, Travis Greene, Donnie Mcclurkin, Onos Ariyo, Timi Dakolo, Eben, Lagos Metropolitan Choir (LMGC), Eno Michael na Chee. Na nke mbụ na The Experience bụ J.J. Hairston, Planetshakers, Vicki Yohe, na Ada Ehi. Jimi Agbaje, Babajide Sanwo-olu, nyere Dr Ibijoke Sanwo-ulu bịara.
Maka egwu 7 Disemba 2019 (#LetsWorshipJesus), ndị Lagos Metropolitan Choir (LMGC) na Segun Obe ngosi abụ abụọ nke ukwe mba mmiri; egwu egwu bụ nke Nathaniel Bassey, Evangelist Amaka Okwuoha a.k.a. 'Chioma Jesus', Tope Alabi, Tim Godfrey, Glowreeyah Braimah, Travis Greene, Don Moen, Donnie Mcclurkin, Sinach, Sammie Okposo, na Planetshakers. Na nke mbụ na Ahụmahụ ahụ bụ Mercy Chinwo, Preye Odede, William McDowell na Todd Dulaney. Ọta ndị na-eme ihe ọchị na Naijiria dị ka Kenny Blaq, Larry J, Forever, MC Abbey na Akpororo. enwe ahụ nke were ihe ụmụaka awa iri ka ihe omume nke nta ka ọ bụrụ otu nde mmadụ bịara, Travis Greene fim ya dị ka egwu egwu Ndị na-achọ ukwuu n'ụwa. Jimi Agbaje, Segon Agbaje Maazị na Oriakụ Sola David-Borha, Oriakụ Folorunsho Alakija, Lagos daban Steeti Babajide Sanwo-olu, nyere Dr Ibijoke Sanwo-olú nọkwa na #TE14.
=== 2020 "Mgbasa Ụwa" ===
N'ihi ihe mgbochi a na-eme na nnọkọ ọha na eze na iji nọgide na-anọpụ iche n'ihi ọrịa COVID-19, mbipụta 2020 nke kọntaktị ahụ, (nke a na-akpọ "The Experience 15 - Global Edition"), maka oge mbụ, emeghị na Tafawa Balewa Square na Lagos nke kwadoro mbipụta 14 gara aga. Kama nke ahụ, a na-agbasa egwu ahụ dum n'ịntanetị na YouTube, nyiwe dijitalụ ndị ọzọ na ọwa ndị a họpụtara na telivishọn satellite.<ref name=":2">{{Cite web|title=The Experience concert goes virtual first time in 15 years|url=https://punchng.com/the-experience-concert-goes-virtual-first-time-in-15-years/|accessdate=2020-12-06|work=Punch Newspapers|date=27 November 2020|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2020-12-20|title=Covid-19: 'The Experience' rolls out event template for future gospel concerts|url=https://businessday.ng/news/article/covid-19-the-experience-rolls-out-event-template-for-future-gospel-concerts/|accessdate=2021-04-07|work=Businessday NG|language=en-US}}</ref>
Mbipụta 2020 egwu ihe ngosi, ozi ọma na ekpere ugboro site n'aka ndị omenkà a ma ama n'ụwa niile. Ọrụ ozioma nke e kwenyesiri ike na ha ga-eme akpọ: Sinach, Nathaniel Bassey, Travis Greene, William Mcdowell, Don Moen, Ada, Chevelle Franklyn, Matt Redman, Eben, Mercy Chinwo, Onos Ariyo, Donnie Mcclurkin, Nokwe the Poet, The Planetshakers, Tasha Cobbs, Tope Alabi, The Cape Town Philharmonic Choir, Ana Paula Valadao, Maverick City, Sonnie Badu na Sheldon Bangera. <ref name=":0">{{Cite web|title=The Experience 15 (Global Edition) - Live Gospel Music Concert|url=https://theexperiencelagos.com/|accessdate=2020-12-06|work=The Experience|language=en-GB}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://theexperiencelagos.com/ "The Experience 15 (Global Edition) - Live Gospel Music Concert"]. ''The Experience''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2020-12-06</span></span>.</cite></ref>
== Ebe ndị mmadụ na-aga, okporo ụzọ, na nchekwa ==
E taka2011 na 2020, e umemahụ ahụ na Tafawa Balewa Square. Ogige ahụ, nke nwere ikike dị mma nke 50,000, nwere oche ndị ọzọ maka egwu ahụ.[1][2] A na-etinye uwe ojii Lagos State Traffic Management (LASTMA) na Ndị uwe ojii ji mee ka okporo ụzọ dị mfe, na ndị Juu, Rapid Response Squad, Anti-Bomb Squad na ndị nche onwe ha na-anọkarị na onyeisi ọ okwu.[3][4] Ọ bụ Theo Ukpaa duziri ihe ngosi ahụ.
== Ihe odide ==
<references />
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
hrbyi5piae69pz2z9ccl3abjcdzbjpl
Mainland BlockParty
0
54608
193235
2024-10-27T10:55:57Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1243353083|Mainland BlockParty]]"
193235
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox"
! colspan="2" class="infobox-above" |Mainland BlockParty
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Mainland_BlockParty_logo.png|250x250px]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ọnọdụ
| class="infobox-data" |Ịrụsi Ọrụ Ike
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ụdị
| class="infobox-data" |<templatestyles src="Hlist/styles.css"></templatestyles><div class="hlist">
* Afrobeats
* ụlọ
* amapiano
* pop
* [[Hip hop music|hip hop]]
* ọnyà
</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ụbọchị (s)
| class="infobox-data" |Sọnde gara aga
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ugboro ole a na-eme
| class="infobox-data" |Kwa ọnwa
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ebe (s)
| class="infobox-data" |[[Lagos|Ọdọ Mmiri]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Mba
| class="infobox-data" |Naịjirịa
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Afọ ndị ọ na-arụsi ọrụ ike
| class="infobox-data" |2018-dị ugbu a
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Nke a haziri site na
| class="infobox-data" |<templatestyles src="Plainlist/styles.css"></templatestyles><div class="plainlist">
* Ihe ntụrụndụ TopBoy
* Plug Live
</div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ebe nrụọrụ weebụ
| class="infobox-data" |<span class="url">[https://mainlandblockparty.com/ www.mainlandblockparty.com]</span>
|}
Usoro BlockParty nke na Lagos, Nigeria dị ka Mainland BlockParty na 2018. Usoro n'ime ihe nkiri Island BlockParty, Capital BlockParty, Garden BlockParty), Premier BlockParty. A na-eme emume egwu ahụ kwa ụnwaanyị ikpeazụ nke ụnwa ụnyaahụ ma e wezụga ike na 1 Jenụwarị.[1] Ọ na-eme n'obodo dị iche iche iche Abuja, Port Harcourt, Ibadan, na Accra. TopBoy Entertainment na Plug Live na-usoro mmemme ahụ Ọ bụ otu n'ime nnukwu mmemme ndị na-eme kwa ụnwa na West Africa site na ịga na- ụ uche ndị mgbasa ozi na mba ụwa. <ref>{{Cite web|title=In Photos: BlockParty in Lagos|url=https://crackmagazine.net/article/long-reads/in-photos-blockparty/|work=Crack Magazine|accessdate=18 March 2024}}</ref>
== Akụkọ ihe mere eme ==
Ọ bụ Tobi Mohammed, [1] Moyo Shomade, Bizzle Osikoya, na Asa Asiga haziri Mainland BlockParty. [2] E kere ya iji mee emume omenala ndị ọkọlọtọ ma kwalite njikọ n'ọtụtụ obodo Afrịka.[3] A na-eme ihe omume ahụ kwa ụnwanyị na Ogige Nzuzo, Ikeja. Ọ na-arụkọ ọrụ na MTV Base, Spotify, Jameson, Johnnie Walker, na A Whitespace Creative Agency.[4][5][6][7][8] Na 12 Nọvemba 2016, BlockParty na akwụkwọ ya na A Whitespace Creative Agency, iji asụsụ AWCA BlockParty. <ref name="The Guardian Nigeria">{{Cite web|title=Block party, fashion weekend and a little strange thing|url=https://guardian.ng/features/block-party-fashion-weekend-and-a-little-strange-thing/|work=The Guardian Nigeria News|accessdate=18 March 2024|date=12 November 2016}}</ref>
== Nkọwapụta ==
N'afọ n'afọ Ọgọstụ n'afọ 2020, Mainland BlockParty sere otu egwu ya na Victony ikiri "Space & Time", [1] dị ka egwu mbụ ya na Vickony ihuenyo Saturn. [2] N'akwụkwọ nnyonye 2021, Mainland BlockParty, abọm nchịkọta Confluence Project na fim ya na Jameson Irish Whiskey, nke Alpha P, Fave, Naeto C, Ladipoe, Terry Apala, Bnxn, na Joeboy. 3] Ọ bụ Tobi Mohammed nke ya, yana ihie ụzọ na Sess The PRBLM Kid, SynX, na Adey.<ref name="Pulse Nigeria">{{Cite web|title=Joeboy, LadiPoe, Sess, Naeto C and more feature on MainlandBlockParty's, 'Confluence Project Vol. 1'|url=https://www.pulse.ng/entertainment/music/stream-mainlandblockparty-confluence-project-vol-1/qt9mhdq|work=Pulse Nigeria|accessdate=18 March 2024|language=en|date=2 April 2021}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist|2}}
7mjvb7gnkb066exbx4rmzb1s3ky2z8g
Ememme ABA, Igarra
0
54609
193236
2024-10-27T11:00:46Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1231406369|ABA Festival, Igarra]]"
193236
wikitext
text/x-wiki
[[Usòrò:Working_as_media_crew.png|thumb|Ịrụ ọrụ dị ka ndị ọrụ mgbasa ozi]]
Emume ABA, Igarra bụ emume a na-eme kwa afọ asaa (7) n'ala Igarra, Akoko Edo Obodo nke Edo Steeti, Nigeria, West Africa.[1] Igarra na-eme emume a ma nwee ike ịme ndị nwanyị ya laa azụ na 1789 [2] .[3]A na-eme emume a iji mee emume mmeri ndị na-abụ nta meri ndị mbụ biri n'ala a mara ugbu a ma jide ya dị ka Igarra-Etuno.<ref>{{Cite web|author=Anetuno_admin|title=The historic Aba Drum Cultural festival – By Mr Obed Ali {{!}}|url=http://www.igarra.org/2018/04/09/the-historic-aba-drum-cultural-festival-by-mr-obed-ali/|accessdate=2021-07-12|language=en-US}}</ref>
Aha ABA Festival sitere na ABA drum a ma ama nke aha ya na Kwararafa na (alaeze Jukun). <ref>{{Cite web|author=Anetuno_admin|date=2018-04-09|title=The historic Aba Drum Cultural festival in Igarra -|url=http://www.igarra.org/2018/04/09/the-historic-aba-drum-of-igarra-people/|accessdate=2024-06-26|language=en-US}}</ref>
== Ntụle Ememme ==
N'afọ 2006, Total E & P ihe emume ahụ dị ka emume nke isi mmalite na West Africa.[1] National Council for Arts and Culture (NCAC) depụtara emume a dị ka emume ama ama na Naijiria.<ref>{{Cite web|author=Anetuno_admin|date=2017-12-17|title=Press conference of the 2017 Aba festival. -|url=http://www.igarra.org/2017/12/17/press-conference-of-the-2017-aba-festival-the-endorsement-of-aba-festival-by-ncac/|accessdate=2024-06-26|language=en-US}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-08-31|title=Edo Govt rolls out drums for Aba Festival|url=https://www.vanguardngr.com/2017/08/edo-govt-rolls-drums-aba-festival/|accessdate=2021-07-12|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
iub5uzfqrze19ahb7uh62o52vxoxexy
Eluku
0
54610
193237
2024-10-27T11:07:35Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1091884430|Eluku]]"
193237
wikitext
text/x-wiki
Emume Eyibi/Eluku[1][2] bụ mmemme nke obodo na obodo dị na mpaghara Ikorodu na steeti Legọs na-eme. Ọ bụ mmemme ọdịnala a na-eme kwa afọ nke na-eme ka ndị nna ochie, ebe ọ bụ na ọ bụ naanị ụmụ nwoke bụ ndị nna na obodo ahụ na-eme ya.[3] A ga-amarakwa na ọ bụ maka ụmụ nwoke bụ ndị bụ ụmụ amaala Ikorodu.
Ememme Eluku bụ ụdị ememme Yoruba Oro n'ozuzu ya.
N'oge emume ahụ, ụmụ na ndị na-ahụ ụmụ amaala na-anọkarị n'ime ụlọ ruo awa 24, mana uto akụ na-ahụ nke obodo ahụ na-achịwo oge ruo ihe dị ka awa 12 nakwa na ụfọdụ ebe mgbara na obodo. ahụ; gburugburu obi eze na ụlọ ahụ.<ref>{{Cite web|date=2017-08-26|title=Eluku festival is restricted to certain areas not entire town - Monarch|url=https://www.pulse.ng/gist/in-ikorodu-eluku-festival-is-restricted-to-certain-areas-not-entire-town-monarch/921hk7t|accessdate=2021-08-25|work=Pulse Nigeria|language=en}}</ref><ref>{{Cite web|date=2017-08-24|title=Eyibi/Eluku festival: Ikorodu monarch debunks restriction of human, vehicular movements|url=https://www.vanguardngr.com/2017/08/eyibieluku-festival-ikorodu-monarch-debunks-restriction-human-vehicular-movements/|accessdate=2021-08-25|work=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
Dị ka omenala si dị, a mara emume ahụ dị ka emume Eyibi nke a na-eme ka ọ pụta site na chi a na-akpọ ELUKU. Ihe omume na ihe ndị na-aga na njem nke Eluku kpuchiri emume Eyibi; ndị na- ụmụ amaala na ndị mba ọzọ agbanweela aha emume ahụ ka ọ bụrụ Ememme Eluku.
E kwenyere na Eluku bụ onye na-ekpe ikpe na ndị a hụrụ na ikpe mara na-emebi iwu na ileghara omenala obodo ahụ anya.
Ememme Eyibi/Eluku bụ 1 n'ime ego 4 dị na Ikorodu . [1] Ọ dị nsɔ nye ụmụ amaala.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
thiv6oo7r9bu2188ilm99i06z680llx
Igede Agba
0
54611
193238
2024-10-27T11:09:12Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1246688766|Igede Agba]]"
193238
wikitext
text/x-wiki
Igede Agba bụ emume omenala na Benue State, Nigeria . [1] Ndị Igede na-eme emume ya nke bụ otu n'ime ụzọ dị na ụzọ.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Ȯra Benue]]
f65vmukamtrkuxls6k7h3ik7vpymsyt
Ememme Ogun
0
54612
193239
2024-10-27T11:13:47Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1203373629|Ogun Festival]]"
193239
wikitext
text/x-wiki
Ememme Ogun bụ emume a na-eme kwa afọ nke Ndị Yoruba nke Ondo State, Nigeria na-eme iji sọpụrụ Ogun, onye agha na ike dị ike nke ọrụ ozi nke ndị Yoroba mụrụ na ọ bụ chi mbụ rutere n'ụwa..
== Akụkọ ihe mere eme ==
Dị ka Akụkọ ifo Yoruba si kwuo, [1] Ogun bụ Eze na nna Oranmiyan, na onye mbụ rutere n'ụwa; o jiri cutlass na ụfọdụ ndị ụzọ maka mbata nke chi ndị ọzọ. [2] A na-ekwukwa na o nyere ihe ikpeazụ na ndị mmadụ mbụ Obatala, chi Yoruba nke okike kere.[3]A na-emekarị emume ya n'ihe dị ka Ọgọst ma ọ bụ September na Ondo Steeti na ụfọdụ nke Ekiti steeti.<ref>{{Cite web|title=The Ogun Festival » Facts.ng|url=https://www.facts.ng/culture/festivals/the-ogun-festival/|work=Facts.ng|accessdate=12 January 2018|date=23 September 2014}}</ref><ref name="bc">{{Cite web|title=Ogun Festival|url=https://zodml.org/discover-nigeria/heritage-and-culture/ogun-festival#.Wlig8KinHIV|work=ZODML|accessdate=12 January 2018|language=en}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true">[https://zodml.org/discover-nigeria/heritage-and-culture/ogun-festival#.Wlig8KinHIV "Ogun Festival"]. ''ZODML''<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">12 January</span> 2018</span>.</cite></ref><ref>{{Cite news|title=HERITAGE: At Ogunnire Festival, Ire-Ekiti Remembers Ogun, God of Iron|url=http://westernpostnigeria.com/heritage-at-ogunnire-festival-ire-ekiti-remembers-ogun-god-of-iron/|accessdate=12 January 2018|work=Western Post News|date=17 August 2014}}</ref><ref>{{Cite web|title=[General] - IRE-EKITI: Town where Ogun, Yoruba god of iron, 'disappeared'|url=http://www.villagesquare.ng/xenforo/index.php?threads/ire-ekiti-town-where-ogun-yoruba-god-of-iron-disappeared.85260/|work=NVS XenForo|accessdate=12 January 2018}}</ref>
== Nkwadebe ==
<ref>{{Cite book|author=Fieldhouse|first=Paul|url=https://books.google.com/books?id=P-FqDgAAQBAJ|title=Food, feasts, and faith : an encyclopedia of food culture in world religions|publisher=ABC-CLIO, an Imprint of ABC-CLIO, LLC|year=2017|isbn=9781610694124|location=Santa Barbara, California}}</ref><ref>{{Cite web|title=Ogun Festival|url=https://encyclopedia2.thefreedictionary.com/Ogun+Festival|work=TheFreeDictionary.com|accessdate=12 January 2018}}</ref>.<ref name="bc">{{Cite web|title=Ogun Festival|url=https://zodml.org/discover-nigeria/heritage-and-culture/ogun-festival#.Wlig8KinHIV|work=ZODML|accessdate=12 January 2018|language=en}}</ref><ref>{{Cite news|title=Origin Of Ogun – God Of Iron - Ekimogun Descendant United Kingdom & Northern Ireland|url=http://www.ekimogundescendant.org/origin-of-ogun-god-of-iron/|accessdate=12 January 2018|work=Ekimogun Descendant United Kingdom & Northern Ireland}}</ref>
<ref>{{Cite web|title=Ondo indigenes celebrate Ogun festival amidst fanfare - The Hope Newspapers|url=http://thehopenewspapers.com/2017/09/ondo-indigenes-celebrate-ogun-festival-amidst-fanfare/|work=The Hope Newspapers|accessdate=12 January 2018|date=18 September 2017}}</ref> Nkwadebe maka emume ahụ na-amalite ụbọchị iri na asaa tupu oge eruo. Onye isi na-enwe ịhụ ụnwa ọhụrụ (nke a ga-ahụ tupu ahụ enyo) site na ịfụ opi (opi obodo) ruo ụbọchị asaa. ahụhụ mgbe ọ hụchara alụ ọhụrụ, eze onye ozi ka ọ kpọsaa emume ahụ. Nkwadebe maka emume ahụ egwu egwu mmiri na egwu ụzọ ụkwụ. Ememe ahụ na-aga n'ihu na nche a na-akpọ Ilagun, Asoro ma ọ bụ aisun ogun nke na-ewere ọnọdụ atọ tupu ụbọchị Ogun. Ndị na-akpụ ihe n'obodo Ife na-enye nkwado, hoes na bell gongs, a na- hardware osisi nkwụ, cowries na ihe ndị ọzọ na-ele ụlọ nsbọ ahụ mma. Mgbe ahụ, a na-awụnye, a na'eme ememe ịgba gburugburu ebe nsụhọ ahụ, a ma na-ekpe ekpere. A na- ጎማ maka vidiyo àjà
== Ememe ==
Emume a na-eme ka ọ dị egwu n'ime ụbọchị atọ gara aga. A na-egbu ụdị nke bụ isi etiti ahụ na nke mbụ n'ime ụbọchị ndị a. Mmadụ abụọ na-agagharị n'ụdị dị iche iche na- ụdị ahụ n'ebe onwe ha nọ ya mere na-amanye ya ịnwụrụ ma na-egbu mgbu. Mgbe ụfọdụ, nnukwu onye ezinụlọ na-egbu, ahụ site na iji mma tie ya tupu ya anwụọ n'ezie.[1] A na-agwakọta agwa ụdị ahụ na nnu, kolanuts, ike nkwụ na ụtụ nkwụ, ma wụsa ya n'elu ngwá ọrụ ndị na-efe ofufe nke a na-achịkọta n'ime efere; a na ike nke a ga-echebe ha nsogbu na nsogbu ma weta dị ukwuu. Ogun bụ onye Nkwado nke ndị na-eji arụ ọrụ kwa ụbọchị, dị ka onye na-akpụ ihe, ndị ọkwọ ụgbọ ala, ndị na-arụ ọrụ na ndị na-awa ahụ. Arụ ime emume ahụ n'ebe ọ dịka nnukwu onye ike na-eme emume ahụ na Abuja mgbe ụfọdụ n'agbaghị usoro ụbọchị iri na asaa.<ref>{{Cite web|author=Brown|first=Michael|title=Nigeria: Live Dog Sacrifices To Ogun, The God Of Iron|work=Fight Dog Meat|url=https://fightdogmeat.com/2016/06/05/nigeria-live-dog-sacrifices-to-ogun-the-god-of-iron/|date=5 June 2016|language=en-AU}}</ref><ref>{{Cite news|author=Sotunde|first=Afolabi|title=Ogun: Sacrifice to the iron : Orikini cult group and the Ogun festival god|url=https://widerimage.reuters.com/story/ogun-sacrifice-to-the-iron-god|accessdate=12 January 2018|work=The Wider Image|language=en}}</ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
lptirds6to99vx1tgo0zcipwtxslplu
ION International Film Festival
0
54613
193240
2024-10-27T11:17:08Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1242914678|ION International Film Festival]]"
193240
wikitext
text/x-wiki
ION International Film Festival na-ewere ọnọdụ na December ọ gbara na Port Harcourt Rivers State, Nigeria.<ref>{{Cite web|title=ION International Film Festival Rivers State :: Nigeria Information & Guide|url=https://www.nigeriagalleria.com/Nigeria/States_Nigeria/Rivers/ION-International-Film-Festival.html|accessdate=2023-05-12|work=www.nigeriagalleria.com}}</ref><ref name="filmfreeway.com">{{Cite web|title=Port Harcourt International Film Festival|url=https://filmfreeway.com/PortHarcourtInternationalFilmFestival-1|accessdate=2023-05-12|work=FilmFreeway|date=22 April 2023|language=en|archivedate=2023-05-12|archiveurl=https://web.archive.org/web/20230512045810/https://filmfreeway.com/PortHarcourtInternationalFilmFestival-1}}</ref><ref>{{Cite web|work=[[CNN]]|url=http://edition.cnn.com/2009/SHOWBIZ/Movies/12/02/ion.port.harcourt/index.html|title=Traveling film festival lands in heart of troubled Niger Delta|first=Teo|author=Kermeliotis|date=8 December 2009|accessdate=2 June 2023}}</ref><ref>{{Cite web|work=[[The Hollywood Reporter]]|url=https://www.hollywoodreporter.com/business/business-news/spirit-optimism-shines-nigerian-film-92554/|first=Kevin|author=Cassidy|date=2009|accessdate=2 June 2023|title=Spirit of optimism shines through at Nigerian film fest}}</ref>
== Ebumnuche ==
ION International Film Festival na-agagharị n'ụwa kwa afọ iji kwalite mmata na fim n'otu site n'ịmepụta ihe nkiri nwere ike mmadụ na ibe ya nke ga-emetụta mbara ala. A na-eme ihe omume n'ime ụbọchị anọ emume a. A na-eme ụzọ ndị a iji nye ndị nduzi, ndị ama ama, na ndị na-ahụ ụzọ iji kesaa ma ekiri ihe n'aka ibe ha.<ref name="auto">{{Cite web|author=Ajiboye|first=David|title=Ion International Film Fest in Port Harcourt, Nigeria – African Movie Star|date=December 2009|url=https://africanmoviestar.com/2009/ion-international-film-fest-in-port-harcourtnigeria/|accessdate=2023-05-12|language=en-US}}</ref>
ION International Film Festival bụ emume njem a raara nye ihe nkiri onwe onye, ihe ngosi, ihe nkiri, ihe nkiri mbụ, na vidiyo egwu. Ọ na-abụ ma na-ịkụ ndị mmadụ maka ihe ha rụzuru n'ụzọ dị mfe ama ka ha na-agba ndị omenkà ọhụrụ ume ịpụta.<ref name="auto">{{Cite web|author=Ajiboye|first=David|title=Ion International Film Fest in Port Harcourt, Nigeria – African Movie Star|date=December 2009|url=https://africanmoviestar.com/2009/ion-international-film-fest-in-port-harcourtnigeria/|accessdate=2023-05-12|language=en-US}}<cite class="citation web cs1" data-ve-ignore="true" id="CITEREFAjiboye2009">Ajiboye, David (December 2009). [https://africanmoviestar.com/2009/ion-international-film-fest-in-port-harcourtnigeria/ "Ion International Film Fest in Port Harcourt, Nigeria – African Movie Star"]<span class="reference-accessdate">. Retrieved <span class="nowrap">2023-05-12</span></span>.</cite></ref>
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
lkntu59qpjkzn2von0m5hsacj2ys1ay
Ememme Egwú EniObanke
0
54614
193241
2024-10-27T11:21:59Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1179273814|EniObanke Music Festival]]"
193241
wikitext
text/x-wiki
emume egwu EniObanke (EMUfest) bụ emume egwu dị ala, nke nwere ọtụtụ obodo nke a na-eme kwa afọ na mmiri. Ọ bụ onye na-agụ abụ na omenala, Beautiful Nubia (Dr. Segun Akinlolu) LED ya na 2010 [1] ma mee ya ka ọ bụrụ okwu maka ike nke nkà ọhụrụ na nke na-eme ememe nke aha ndị e. ido. [2] Ọ bụ ebe na isi ihe emee a na-anya anya na egwu - omenala omenala, omenala nke oge a, ngosi, na pop sitere na omenala - ọkwara uri, ịgba egwu, ihe nkiri na nka anya.<ref>{{Cite web|title=Jimi Solanke, Chris Ajilo, Beautiful Nubia for EMUfest|url=https://theeagleonline.com.ng/jimi-solanke-chris-ajilo-beautiful-nubia-for-emufest/|work=The Eagle Online|date=2015-10-20}}</ref>
[[Usòrò:Beautiful_Nubia_performing_at_EMUfest_2012.jpg|thumb|Ọmarịcha Nubia na-eme ihe na EMUfest 2012 na Lagos]]
Otu EMUfest [1] egwu Talent Night nke egwu ndị omenkà ọhụrụ, egwuregwu, na ndị na-agụ na ndị na-akwado ya, klas egwu n'efu, na ndị. [2] afọ afọ 2010, ihe ụmụ mmadụ 300, ndị ukwe na ndị otu egwu egwu egwu na EMUfest, ndị Chris Ajilo, Orlando Julius Ekemode, Jimi Solanke, Yinka Davies, na Lagbaja.<ref>{{Cite web|title=EMUfest Artists|url=http://www.eniobanke.com/p/artists.html|work=EniObanke Music Festival|date=2019-10-01}}</ref>
EMUfest bụ ihe omume egwu ogologo nke onye egwu ọla haziri na eji n'afọ ndị na-adịbeghị anya.<ref>{{Cite web|title=Beautiful Nubia rolls out drums to celebrate decade of music festival|url=https://businessday.ng/news/article/beautiful-nubia-rolls-out-drums-to-celebrate-decade-of-music-festival/|work=Business Day|date=2020-12-05}}</ref>
== Ihe odide ==
<references />
6tzbv73mu3wv4wbjd97y35whip9sfws
Ememme Ụwa nke Black Arts
0
54615
193242
2024-10-27T11:34:03Z
Adimora chidinma
15845
Ekere na itugharị ihụakwụkwọ nke a "[[:en:Special:Redirect/revision/1253583143|World Festival of Black Arts]]"
193242
wikitext
text/x-wiki
{| class="infobox"
! colspan="2" class="infobox-above" |Ememme Ụwa nke Black Arts
|-
| colspan="2" class="infobox-image" |[[File:Fesmanlogo.gif]]<div class="infobox-caption">Emume Black Arts nke Ụwa (FESMAN) </div>
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ụdị
| class="infobox-data" |[[Pan-African|Pan-Africa]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Ebe (s)
| class="infobox-data" |[[Dakar, Senegal]]; Lagos, Nigeria; Stone Town, [[Zanzibar]]; [[Arusha, Tanzania]]
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Afọ ndị ọ na-arụsi ọrụ ike
| class="infobox-data" |1966, 1977, 2009/2010, 2022, 2023
|-
! class="infobox-label" scope="row" |Nke a haziri site na
| class="infobox-data" |1966: [[Leopold Senghor]],1977: [[Olusegun Obasanjo]],2010: [[Abdoulaye Wade]],2022: Abioye Yinka na Grace Mumo,2023 Abioye Winka, Grace Mumo na Lehlohonolo Peega<br /><br /><br /><br />
|}
World Festival of Black Arts (French: Festival Mondial des Arts Nègres), nke a na-adị ka FESMAN ma ọ bụ FMAN, abụwo usoro omenala na mmemme nka nke na-ewe otu ule n'ụdị dị iche iche nke Afrịka. Emume a na-egosi ndị na-eme ihe ngosi - nka, akwụkwọ, egwu, sinima - site na gburugburu African Diaspora.
== Emume Ụwa Mbụ nke Nero Arts - Dakar, 1996 ==
A haziri emu ndị ahụ dị ka emume Pan-Afrika, ma na-agbasa na ndị site na site na ike ruo ọrụ - . ịgba egwu na ihe nkiri.[1] Onye na-eme ihe nkiri bụ William Greaves mere ihe ngosi nke iri anọ nke ihe omume ahụ na-egosi The First World Festival of Negro Arts (1968). [2] Onye nta ndị ahụ Ịtali Sergio Borelli nke Il Festival de Dakar (1966) ihe ngosi ngosi iri ise maka RAI.[3][4] Onye nduzi Senegal Paulin Soumanou Vieyra ibu ihe ngosi Le Sénégal au festival national des arts nègres (1966). Ndị nduzi si na USSR Irina Venzher na Leonid Makhnach akwụkwọ ihe ngosi ngosi Russian Rítmi Afriky (Ritmi Afriki) nke emume ahụ.
Emere Emume mbụ nke Black Arts (French: Premier Festival Mondial des Arts Noirs) ma ọ bụ Emume nwere ike nke Negro Arts (Franch: Festival mondial des arts nègres) na Dakar, Senegal, 1-24 ika 1966, nke onye bụbu Onye isi ala Leopold Segar Senghor akwụkwọ, yana nkwado nke United Nations "Educational, Scientific, and Cultural Organization UNESCO, [1] yana ike France. Emume ahụ ihe dị ka mmadụ 2,500 sitere na mba Afrịka 30 nwere onwe ha na mba ndị ọzọ nwere obodo ndị dị ka US, Brazil, The Caribbean, France, na United Kingdom [Murphy, 2016, p. 3 & 4] ma akwụkwọ ojii, egwu, ihe nkiri, nka anya, ihe nkiri na ịgba egwu.[2] Ọ bụ emume mbụ mmalite iji igodo ọrụ nke ndị na-ese ihe, ndị na-eti egwu na ndị edemede na ndị na-ege ntĩ n'ụwa niile.[3] N'okpuru Onye isi ala Leopold Senghor, emume a bu n' uche ọhụrụ n'ihu nke nzaghachi ndị Afrịka nke Negritude, na (4) ikwe ka ndị na-ese ihe Negro zute ma nkà na ndị otu / ụlọ ọrụ nke ụwa nka mba ụwa [Radcliff, 2014, p. 172].
N'ịkwadebe maka ihe omume ahụ, Dakar nwere nnukwu nrụzigharị site na ego dị n'ime na onyinye sitere na mba ndị sonyere. Dakar wuru okporo ụzọ ọhụrụ, gbakwunye ọdụ ụgbọ elu ọhụrụ, ma wuo ebe ọhụrụ abụọ - Theatre National Daniel Sorano na Musee Dynamique - maka ndị na-abata na ndị ọbịa. E mezigharịrị ụlọ ndị dị ka Palace de Justice (ụlọ ikpe iwu), Cathedral, Dakar Town Hall, na ọnụ mmiri dị iche iche iji kwado ọtụtụ ihe ngosi n'ọnwa ahụ [Murphy, 2016, p. 21].
=== Ihe ndị a na-eme ===
Emume ahụ ahụ site na mgbochi ụka ụbọchị 8 (nke UNESCO haziri) nke haziri ihe ngosi nkà ihe echiche na echiche echiche ọrụ / mkpa nke Negro Arts. Emere ya na National Assembly Building [Povey, 1966, p. 5]. Okwu mmeghe nke President Senghor "The Defence and Illustration of Negritude" nyere ya ebe ndị ọzọ ozi nyere ihe maka okpukpe dị ka Langston Hughes "Black Writers in a Troubled World" [Radcliff, 2014, p. 177]. arịanụ, ndị bịara ngosi ahụ achọpụtara obodo ahụ site n'ịga ihe ngosi dị iche iche n'ebe dị iche iche. mere egwu, egwuregwu, na egwu jazz. Ndị ọkàikpe mba ụwa ngosi emume ahụ na Daniel Sorano Theater [Povey, 1966, p. 6]. ese ihe nkiri Wole Soyink [Nigeria] ihe nri nri na ngalaba ha a na-ekiri.
E debere kọmitii North America ọnụ iji hazie òkè US na emume ahụ. Ndị nnọchi anya a bụ H. Alwynn Innes-Brown (onye isi ala) na John A. Davis (onye isi oche) sitere na American Society of African Culture [Radcliff, 2014, p. 173]. Ndị na-enyere aka na itinye aka na US bụ ndị nnọchi anya US Senegal, onye egwu Mercer Cook na onye ọkà mmụta French Literature Ousmane Soce Diop [Murphy, 2016, p. 20]. Kọmitii ahụ na ndị sonyere ahọpụtara bụ nke US State Department kwadoro, na-enye ihe dịka. $ 150, 000 dollar na ego na ịhọpụta Onye isi ala Lyndon B. Johnson na nwunye ya dị ka ndị otu nsọpụrụ. Ndị isi US sonyere gụnyere Ralph Bunche, Alvin Ailey, Marian Anderson, Fred O"Neal, Leontyne Price, Sidney Poitier, Hale Woodruff, Ossie Davis, Duke Ellington, Langston Hughes, Margaret Danner, Rosa Guy, Marian Anderson. Katherine Dunham, Fred O'Neal, Arthur Mitchell, na William Warfield [Radcliff, 2014, p. 173].
=== Ndị nkatọ ememme ===
Ọ bụ ebe na a na-ewere emume ahụ dị ka ihe ịga nke ọma - na ihe dịka. Mmadụ 50,000 bịara - e nwere nkatọ tupu na mgbe ihe omume ahụ, site n'aka ndị na-amaghị akwụkwọ ozi a ma na ndị ọrụ. Isi ihe na-eweda mkparị bụ okwu okwu na ihe atụ nke ogbo agha So dị ugbu a na akwụkwọ onwe Afrịka. Ihe omume ahụ zere ụka dị ndị mmegide na mmegide nke ụdị, na-ama ime ka echiche pụta ìhè ike-ama ọdịiche dị iche iche. A katọ emume ahụ maka nhọpụta nke ndị agha n'ihi na a na-ekwe ka ọtụtụ mba nye aka na ndị mmalite ga-enweta nkwado ha tupu ya ndị isi anya. Akwụkwọ akụkọ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị ka onye edemede Afro-Brazilian Abdias do Nascimento Egypt n'ihi na ha egosipụta ndị otu ndị isi anya akwụkwọ [Radcliff, 2014, p. 173]. Ọzọkwa, a naghị ekwe ka ndị na-agụ ịgụ n'oge a na ndị ọkà ojii siri ike si America - dị ka James Brown - sonye dị ka ndị isi anya US. Onye nchịkọta akụkọ America, onye nkuzi, onye nkatọ, na onye edemede Hoyt Fuller gosikwara siri ike nke ụdị nke sitere na Ngalaba US State, CIA, na-ama France..
Emume panafricain nke Algiers 1969 dịkwa na usoro a.
N'afọ 1977, site na Jenụwarị 15 ruo Febụwarị 12, Emume nke amaghị nke Black Arts ma ọ bụ Ememme Black na African nke Arts na Culture - nke a maara dị ka FESTAC '77 - mere na Lagos, ebe, n'okpuru Nkwado nke Onye isi ala Olusegun Obasanjo.[1] Ihe ụmụ mmadụ 17,000 si mba 50 bịara ya, ọ bụ ihe omume ọdịnala akwụsị emere na kọntinent Afrịka.[1] N'etiti ndị na-ese ihe bụ Stevie Wonder, Ted Joans, Sun Ra Arkestra, na Donald Byrd si US, Tabu Ley na Franco si Congo, Gilberto Gil si Brazil, Bembeya Jazz National si Guinea, na Louis Moholo, Dudu Pukwana , na Miriam Makeba si South Africa.
=== Dakar, 2010 ===
Emume nke Atọ nke Black Arts mere na 10-31 Disemba 2010, Onye isi ala Senegal bụ Abdoulaye Wade akụkọ ya na isiokwu nke African Renaissance. Onye isi ala Wade kwuru n'okwu ya na UN n'afọ 2009: "Ana m akpọ ndị Afrịka niile, ụmụ nwoke na ụmụ ụmụ niile nke Diaspora, ụmụ amaala ibe m niile, ndị mmekọ niile dị njikere ịga ije n'anya anyị. , steeti, òtù mba ụwa niile, ntọala, ụlọ ọrụ, wdg maka ihe ịga nke ọma na-ahụ maka emume a, na ịrị elu nke Africa ọhụrụ. [1] Emume 2010 ahụ bụ nke Kwame Kwei-Armah, na ndị Asa na emume mmeghe ahụ Yo Yo Man Man Man'Dour, Bagh, To Toushan, Toum, Toumine, Toumnynyny, Macht, Man Man Manzi, Macht'Dour na Brown, Machtú N'Dour.[2][3] Tinyere egwu na ihe nkiri sinima, emume ahụ nke ihe ngosi nka, ihe nkiri na ịgba egwu, ihe ngosi ejiji, foto na ihe omume ndị ọzọ, na foto nke ihe nkiri nke ndị na-ese ihe na ndị nwere ikike isi si n'ịbụ nke mba Afrịka. na Afrịka, US, Brazil, Haiti, France na Cuba.
Afọ iri na abụọ ka e nwee, e mere Festac na Hotel Verde na Zanzibar, na aha ndị a ma ama egwu H.E. Chief Olusegun Obasanjo, Prọfesọ Wole Soyinka, H.E. Dr Hussein Ali Mwinyi, na Dr Abdulrazak Gurnah.
=== Arusha, 2023 ===
N'okpuru onye ntụziaka mmemme ọhụrụ, Lehlohonolo Peega, "Festac Africa 2023, Destination Arusha, Tanzania" emere na obodo ndị njem egwu nke Arusha, Tanzaniya, na isiokwu: Ahụmahụ Africa na ụbọchị asaa.
Nkọwa a nkeme ahụ meghere n' àgwà ngosi (21 Mee 2023) site n'aka onye bụbu onye Black Panther Charlotte O'Neal, na emume mmetụta na ibuli ọkọlọtọ Afrịka, ebe mmeghe mmetụta (na, 22 Mee 2023) onye onye isi okwu Afrịka bụ Prọfesọ P. L. O. Lumumba, onye gbara ume ma jaa ọrụ emume ahụ n'okpuru ọchịchị oche ya Abioye Yinka na onye isi oche Grace Mumo.
Ihe omume izu ahụ sochiri ihe ngosi sitere n'aka ndị egwu East Africa, Les Wanyika, Lord Eyez, Jamapara na ọtụtụ ndị ọzọ na nzukọ ụbọchị atọ na-ekwu maka mgbanwe ihu igwe, ụmụ nwanyị na azụmaahịa, mmekọrịta ọdịbendị, wdg.
== Ihe odide ==
{{Reflist}}
[[Òtù:Pages with unreviewed translations]]
09qjpkttr53mplfga99d96exbqczwqx