Sida:Prinsarnes blomsteralfabet.pdf/6

<mediawiki xmlns="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/ http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11.xsd" version="0.11" xml:lang="sv">
  <siteinfo>
    <sitename>Wikisource</sitename>
    <dbname>svwikisource</dbname>
    <base>https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida</base>
    <generator>MediaWiki 1.44.0-wmf.1</generator>
    <case>first-letter</case>
    <namespaces>
      <namespace key="-2" case="first-letter">Media</namespace>
      <namespace key="-1" case="first-letter">Special</namespace>
      <namespace key="0" case="first-letter" />
      <namespace key="1" case="first-letter">Diskussion</namespace>
      <namespace key="2" case="first-letter">Användare</namespace>
      <namespace key="3" case="first-letter">Användardiskussion</namespace>
      <namespace key="4" case="first-letter">Wikisource</namespace>
      <namespace key="5" case="first-letter">Wikisourcediskussion</namespace>
      <namespace key="6" case="first-letter">Fil</namespace>
      <namespace key="7" case="first-letter">Fildiskussion</namespace>
      <namespace key="8" case="first-letter">MediaWiki</namespace>
      <namespace key="9" case="first-letter">MediaWiki-diskussion</namespace>
      <namespace key="10" case="first-letter">Mall</namespace>
      <namespace key="11" case="first-letter">Malldiskussion</namespace>
      <namespace key="12" case="first-letter">Hjälp</namespace>
      <namespace key="13" case="first-letter">Hjälpdiskussion</namespace>
      <namespace key="14" case="first-letter">Kategori</namespace>
      <namespace key="15" case="first-letter">Kategoridiskussion</namespace>
      <namespace key="90" case="first-letter">Tråd</namespace>
      <namespace key="91" case="first-letter">Tråddiskussion</namespace>
      <namespace key="92" case="first-letter">Summering</namespace>
      <namespace key="93" case="first-letter">Summeringsdiskussion</namespace>
      <namespace key="104" case="first-letter">Sida</namespace>
      <namespace key="105" case="first-letter">Siddiskussion</namespace>
      <namespace key="106" case="first-letter">Författare</namespace>
      <namespace key="107" case="first-letter">Författardiskussion</namespace>
      <namespace key="108" case="first-letter">Index</namespace>
      <namespace key="109" case="first-letter">Indexdiskussion</namespace>
      <namespace key="710" case="first-letter">TimedText</namespace>
      <namespace key="711" case="first-letter">TimedText talk</namespace>
      <namespace key="828" case="first-letter">Modul</namespace>
      <namespace key="829" case="first-letter">Moduldiskussion</namespace>
    </namespaces>
  </siteinfo>
  <page>
    <title>Sida:Prinsarnes blomsteralfabet.pdf/6</title>
    <ns>104</ns>
    <id>123302</id>
    <revision>
      <id>580780</id>
      <parentid>431929</parentid>
      <timestamp>2024-11-02T08:50:43Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lokal Profil</username>
        <id>714</id>
      </contributor>
      <comment>/* Proofread */ bryter ut text från illustrationer (tar bort validering då sidan i princip är omgjord från grunden)</comment>
      <origin>580780</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="589" sha1="clerf6kws78qzozskqx0w99o3osfwos" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Lokal Profil&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;[[Fil:Prinsarnes blomsteralfabet Titelsida (cropped).jpg|ramlös|centrerad|Prinsarnes Blomsteralfabet Ritadt af Ottilia Adelborg]]
{{c|Prinsarnes|stil=text-transform:uppercase;font-size:200%}}
{{c|blomsteralfabet|stil=text-transform:uppercase;font-size:300%}}

{{c|1=Ritadt
[[Fil:Prinsarnes blomsteralfabet Titelsida (cropped, 2).jpg|ramlös]] af

{{st|Ottilia Adelborg|150}}|stil=text-transform:uppercase;font-size:125%}}

{{c|{{sc|Stockholm, Albert Bonniers förlag.}}|stil=font-size:80%}}

{{c|Lit. å Gernandts B-A-B Litogr. Afd. Stockh.|stil=font-size:50%}}


{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>clerf6kws78qzozskqx0w99o3osfwos</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Index:Frey Tidskrift för vetenskap och konst (1847).pdf</title>
    <ns>108</ns>
    <id>177341</id>
    <revision>
      <id>580772</id>
      <parentid>540630</parentid>
      <timestamp>2024-11-01T20:37:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Lokal Profil</username>
        <id>714</id>
      </contributor>
      <origin>580772</origin>
      <model>proofread-index</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="287" sha1="sbt9erylsnno9kt9aj63gkaox78sr50" xml:space="preserve">{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Upphovsman=
|Titel=Frey: Tidskrift för vetenskap och konst
|År=1847
|Oversattare=
|Utgivare=
|Källa=[[:Fil:Frey Tidskrift för vetenskap och konst (1847).pdf|pdf]]
|Bild=[[File:{{PAGENAME}}|250px|page=10]]
|Sidor=&lt;pagelist
1=&quot;–&quot;
2=&quot;omslag&quot;
3to9=&quot;–&quot;
10=&quot;titel&quot;
11=&quot;–&quot;
12to15=&quot;innehåll&quot;
16=1
524=511
582to588=&quot;–&quot;
589=&quot;omslag&quot;
/&gt;
|Anmärkningar=
|Width=
|Css=
|Kommentar=
}}
[[Kategori:Index]]
[[Kategori:Ej kompletta index]]</text>
      <sha1>sbt9erylsnno9kt9aj63gkaox78sr50</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Stora nordiska kriget</title>
    <ns>0</ns>
    <id>183243</id>
    <revision>
      <id>580779</id>
      <parentid>580736</parentid>
      <timestamp>2024-11-02T07:41:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <ip>2A00:23C8:3A35:5101:F051:F80F:6CBC:BE55</ip>
      </contributor>
      <comment>Samtida skildringar av krigets inledning.</comment>
      <origin>580779</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="396112" sha1="5uz7mz7d6ziyu63y4ji5hc5homrvo8r" xml:space="preserve">&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 12 Martij 1700.|kommentar={{Wikipedialänk|Belägringen av Riga (1700)}}}}&lt;center&gt;Rijga den 12. Februarij&lt;/center&gt;
Ehuruwäl man intet förmodat, att skola blifwa så aldeles owarnat öfwerfallen, så har doch händt, at 6000 Man af det så kallade Sachsiske Folcket, som sig wijd Polangen uthi Cuhrland församblat, tagit deres Marche hijt åth Staden och chargerat wår Ryttare för wackt ; och som man förmärckt att dhe sådana Tillrustningar medhafwa, som kunna tiena til en Surprise ; Så är ock här i Staden all Anstallt giord til en god Defension, i fall dhe någor wijdare skulle tentera. Warandes ock Borgerskapet wid godt Mod, som resolverat at contribuera alt hwad dem möyeligit är til Stadsens Förswar.

&lt;center&gt;Memell den 18 Febr.&lt;/center&gt;
Rätt nu hafwe wij bekommit Tijdender, at dhe så kallade Sachsiske Troupperne intagit Kobron Skantzen wijd Rijga med Storm, hwaruti de funnit 16 Jernstycken och 80 Mann, dem dhe effter Krigz maneer hanterat ; sampt att dhe sedan berändt halfwa Staden Rijga, och hootat Dumemunder Skantzen med Attaque, hwilken Ort dock står uthi fullkomlig Defension, och med en god Guarnison är wäl försedd.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 19 Martij 1700.}}&lt;center&gt;Mietau den 28 Febr.&lt;/center&gt;
Skulle nu dhe Sachsiskes Upsåt emot Rijga, intet för dem lyckas, hwar om mycket twiflas, så torde det gifwas något i Pohln at giöra, emedan man der aldeles är missnögd medh denne uthan Republiqveus wettskap giorde Entreprisen, oc man sig fördenskull låtit hoos den K:l Swenske Residenten dersammastädes entskylla.

&lt;center&gt;Rijga den 2 Martij&lt;/center&gt;
Dhe Sachsiske hafwa ännu här intet wijdare avancerat, undantagandes at dhe straxt wijd deres ankomst intoge Cobrons Skantzen, som är af ingen Importance. Wij hoppas dhe läre måtte gå samma Wäg tilbakars igen, som dhe komne äre ; Imedlertijd är här alt uti godt Tilstånd, warandes 600 Man Rytterij inkomne, sampt Öfwersten Thisenhuen ifrån Dorpt.

&lt;center&gt;Ett annat af samma Dato&lt;/center&gt;
Wij äre här med alle Nödwändigheeter wäl försedde, och resolverade oss til det ytterste at förswara ; och som det intet är någon synnerlig Manskap, som wij emoot oss hafwa, så hoppas wij at komma tilrätta med dem. Imedlertijd skiuta dhe af Cobrons Skantzen; men som det skeer med Bogeskott, så giöra dhe ingen särdeles skada ; och underlåter man intet här ifrån starckt at skiuta på dem, och giöra dem all möyelig af bräck.

&lt;center&gt;Dantzig den 2 Martij&lt;/center&gt;
Man begynner här nu at twifla, at de som Rijga angripit, läre winna någon framgång i deres upsåth, emedan man uti Staden giordt en god Författning, och förwäntar den Finske Succursen. Ifrån Warschau skrifwes at Polnske Senatorerne intet wilja weta af något Krijg emot Swerige, oc wilja intet tillåta någre wärfningar der i Landet; hafwandes hoos den Swänske Residenten låtit på bästa sättet ursäckta hwad som forelupit.

&lt;center&gt;Dantzig den 3 Martij&lt;/center&gt;
Bref ifrån Lägret wijd Rijga förmähla, at dhe Sachsiske giordt en Attaque på DunemunderSkantzen, men blifwit åfslagne och der wijd förlorat öfwer 500 Man, som dels druncknat, dels ihielslagne äre.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 26 Martij 1700.}}&lt;center&gt;Utur Lägret wid Rijga den 1. Martij&lt;/center&gt;

Gen. Lieutnant Fleming hafwer med Patkul warit här i Landet, och är i går igen hijt til Lägret kommen. Fyra Compagnier Swänske Troupper äre wijd Nattetijd dhe Sachsiske förbijgångne och lyckeligen i Staden inkomne ; samma Dagen äre uthur Staden öfwer 600 Styckeskått giorde, och är en 8pundig Kuhla gången igenom General Lieutenantens Logimente. Wij hafwa ock inkastat 3 Bomber som dock intet giordt någon Effect, emedan den ene sprungit i Lufften, den andre på Wallen och den tredie utan för Staden.

&lt;center&gt;Birschen i Birschen den 1. Martij&lt;/center&gt;

Gen: Lieutn: Fleming haar hijtsändt en Major och begiärdt 6 Stycken och annan Krigz-Ammunition, men här hafwa man der til neekat, efftersom detta Kriget wore begynt uthan Republiqvens Wettskap och Samtyckie, och hafwer man [..] til Fältherrn att förnimma dess Ordres. Imedlertijd uphåller sig Majoren här och hootar, at de, i fall de Sachsiske förmedelst Styckernes förneekande intet skulle kunna fullfölja deres påbegynte Wärck, läre blifwa af dem som Fiender hanterade. Man förnimmer, at 10000 Man Finske Troupper skola wara i anmarche.

&lt;center&gt;Utur Lägret för Riga den 3. Martij&lt;/center&gt;

I går blef Dunemuuder Skantzen kringränd af 500 Dragoner ; I dag föllide 1200 Musqveterare effter, och säyes at bem:te Skantz med det förste attaqveras lärer.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 2 April 1700.|kommentar={{Wikipedialänk|Dünamünde|sachsarnas erövring av svenskarnas fästning}}}}&lt;center&gt;Riga den 15. Martij&lt;/center&gt;

Förleden Tijsdags Natt som war den 13. hujus haar Fienden bestormat Neumunder-Fästningen med 4 a 5000 Mann; Men blef af Öfwersten Budberg så bemötter at öfwer 1500 Man derföre blifwit döde och blesserade ; och äre 2 Capitainer med 50 gemehne fångne.

&lt;center&gt;Utur Lägret för Riga den 16. Martij&lt;/center&gt;

Den 8 hujus effter Middagen giorde Öfwersten Thisenhusen med 300 Hästar ett Uthfall, fördelandes sig så, at Öfwerst Lieutn. Thisenhusen med en Trouppe gick föruth, och Öfwersten hölt sig med den andra något tilbaka ; När dhe Sachsiske blifwit dem wahrse, hafwa dhe strax marcherat emot dem, och således kommit med hwarannan at träffa, uti hwilken Träffning Öfwerst Lieut. Thisenhausen blifwit ihielskuten, och någre Officerare sampt 30 gemeehne blifwit fångne. Dunemunderskantzen beskiutes ännu.

&lt;center&gt;Berlin den 18. Martij&lt;/center&gt;

Gen: Lieutn. Fleming skal hoos Sapieha hafwa anhållit, at dess underhafwande Milice sig måtte conjungera med den Kongl. Pohlnske ; hwartil han swarat, at man intet låtit honom, som wore en af de förste Senatorerne, det ringaste weta om denne Entreprisen emot Riga och Liefland, och anstode honom fördenskull så mycket mindre sig med dem, som Riga belägratat, conjungera som Militien hörde Republiqven til : Men der Gen: Lieutn. wille hafwa Hans Lijf-Compagnie öfwer hwilket han sielf disponerade, så skulle det stå til Konungens tienst.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 9 April 1700.}}&lt;center&gt;Warschau den 10 Martii&lt;/center&gt;

Här talas nu nästan om intet annat än om det uti Lifland giorde inbråttet och Rigiske attaquen, som af alle hålles för en widt uthseende och myckit fahrlig saak, som et blodit krig kunde efter sig draga ; och är man här i gemehn mycket benägen til Fred, den man intet ännu länge nutit hafwer, dertil med och medel fehlas til at begynna och utföra ett Krig ; Om Konungen det för sig sielf giöra wil står der hän ; imedlertijd är wist, at han gifwit ordres det wid alle Regimenterne hwart Compagnie skal förstärckas med 15 Mann, och at de skola hålla sig färdiga wid ändan af April Månad at gå igenom Mönstring och sedan på förste ordres at marchera dit der de kunde behöfwas.

&lt;center&gt;Warschau den 15 Martii&lt;/center&gt;

I förledne tijssdags natt är Konungen hijt kommen, och hafwer man straxt hållit Krigsråd, men Senatorerne äre intet benägne til Krig emot Swerige, helst, til atföra Krig, penningar fordras och man ännu intet fått så många medell tilsammans at man dermed kan förnöija Cuhrfursten af Brandebnrg.

&lt;center&gt;Uthur lägret för Dunemunde den 16 Martij&lt;/center&gt;

Sedan wij fått wåre Batterier färdige, canonerat på Festningen och alt lagat tilredz til Stormen, skickades til Commendanten at förnimma om han den afwackta eller Orthen med accord öfwergifwa wille, hwartil han begiärt 24 tijmars betenketijd, men bewilliades honom allenast 12 Timmar, effter hwilkes förlopp åther til honom skickades, då han sig til swars utlät, at han funne sig i det tilstånd at han utan Swerdzslag ey kunde Festningen öfwergifwa och wille fördenskull Stormen afwachta; hwarpå General Lieut. Flemming den 13 hujus om Mårgonen Kl. 2 låtit med 1500 Mann Storma under Gen. Major Carlowitz commendo, hwilken Storm warade i 2 Timmars tijd, men de belägrade förswarade sig så manneligen at de, oacktat någre af de Sachsiske redan warit på Wallen, lijkwäl såwäl desse 1500 som dem, hwilke dem secunderade, med deras stoora förlust afslagit ; warandes ibiand de döde som äre 500 Mann ochså bem:l Gen. Major Carlowitz. En Major, 2 Capiteiner, 6 Lieutenanter, 3 Fendricher, och öfwer 450 Gemene, och så månge Officerare blesserade, at af 40 icke 5 osargade derifrån slupit. Hwarpå giorde sig Gen. Lieut. färdig den 15 dito at Storma med 2000 Man, som och avancerat under Styckorne och Wallen ; Men när Commendanten det förmärkte, begärte han at capitulera, hwilket ochså skedde, så at Fästningen med accord kommit i wåre händer.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 16. April 1700.}}&lt;center&gt;Refwel den 30 Martij&lt;/center&gt;

Ehuruwäl Nymunder Skantzen kostat de Sachsiske myckit Blod, emedan de uti Stormen derföre förlorat General Majoren Carlowitz 2 Ofwerstar 60 Öfwer-Officerare och 1200 Gemene ; så hafwer doch densamme sig 2 dagar dereffter med Accord öfwergifwit, af hwad orsak är obekant: Guarnisonen, som intet war synnerligen starck, skal intet gå åt Riga utan åt Pernau. Den Estniske Riddare-Fahnan bröt i Går upp härifrån at Conjungera sig med de 7 ifrån Narfwen komne Finske Regimenterne och sedan jempte dem wijdare fortsättia Marchen åt Riga. Generalen Velling lärer dem commendera. Wärfningen går här temmeligen wäl för sig.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 23. April 1700.}}&lt;center&gt;Mietau den 3 April&lt;/center&gt;

Guarnisonen som legat i Nymunder Skantzen, är blefwen af de Saxiske convoyerad til Refwel ; De äre uthmarcherade med Öfwer- och Under-Gewehr, flygande Fahner, samt Pijpor och Trummor och hafwa fört 4 Stycken med sig. Sedan de Sachsiske, uppå erhållen kunskap om de Finske Trouppernes anmarche, sig öfwer Dyneströmmen tilbakars dragit, är Gen: Lieut: Flemming afrester åth Warschau, och går Påsten ohindrad till och ifrån Riga.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 30. April 1700.}}&lt;center&gt;Refvel den 20 April&lt;/center&gt;

Öfwerlöpare som hopetals hijtkomma beretta at fienden ännu ingen securs bekommit, som är af importance, och at dhe ingen serdeles lusthafwa med dhe ankommande Finske tropparne at feckta ; som taga deras Marche gienaste Wägen ifrån Fellin åt Riga. På denna sijdan om Dunen skola intet wara mer än 3000 Mann Sachsiske. Ifrån Swerige är 2 Skiepp Ammunition och 30 gode Fyrwärkare ankomue, och förwäntes ännu flere. Öfwersten Budberg är hijt ankommen med Guarnisonen som legat i Dunemunder Skantzen 350 Mann.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 7 Maij 1700.}}&lt;center&gt;Revel den 26 April&lt;/center&gt;

Med Bref ifrån Pernau hafwer man tijdender, at Riga ännu hölles blocquerat, och at General Majoren Maidell med de Finske Troupperne, som stått wild Fellin, Marcherat åt Wolmar, med hwilka sig 3 Compagnier af den Estniske Adelssfanan Conjungerat ; Man hörer ännu intet at Fienden skal hafwa bekommit någon Succurs.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 14 Maij 1700.}}&lt;center&gt;Mietau den 21 April&lt;/center&gt;

I går kommo tijdender at den Finske Succursen til Riga annalkade och wore 6000 Mann starck, sampt at ännu flere Regimenter effterfölgde ; De Sachsiske som intet äre myckit starke och i alles intet öfwer 4000 Man äre intet wäl tilmodz derwijd eftersom de hafwa Riga och Dunaströmmen baakom sig, och Bryggan öfwer bem: Ström ännu intet är färdig.

&lt;center&gt;Mietau den 23 April&lt;/center&gt;

Iförledne wecka häfwa de Sachsiske welat senda til Lägret 4 Fartyg med någre 100 Läster Korn och Hafra ; Men de Rigiske hafwa det borttagit eftersom de wore starckare än Covoyet ; af hwilket de 4 ihiälslagit och 16 til Fånga tagit. Ännu hör man intet at något folk kommit ifrån Pohln, och förmäla sidste Brefwen at de förnämste intet hafwa lust sig uti något Krigat inweckla.

&lt;center&gt;Rüyn den 28 April&lt;/center&gt;

Wij äre nu med Succursen i full Marche åt Riga; Förtroupperne under Öfwerste Lieut. Klingspores Commendo, äre redan til Wenden ankomne, och hafwa på wägen råkat et fienteligit partij som ströfwat i Landet af 150 Hästar, dem de dels i hielslagit, och dels til Fånga tagit, och en del hafwa sig med flychten salverat, uppå Kleingporren föllier General Majoren Meidel, och lärer i dag wara i Wolmar ; här på Rüyn står General Majoren Ribbing, och lärer i morgon gifwa sig på Marchen åt Wolmar, samt der öfwer Aströmen wijdare åt Wenden Staden haar sedan den 5 hujus warit insperrad, doch är Fienden, som ännu intet fåt någon Succurs, på den ene sijdan intet öfwer 1000 Hästar starck, Wij wenta ännu 3 Regimenter med Generalen Wellingk som redan äre på denne sijdan om Narfwen.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 21 Maij 1700.}}&lt;center&gt;Riga den 2 Maij&lt;/center&gt;

På 6 Weckors tijd är intet Skått skedt på eller utur Staden. Den 1 Maij skickades 3 fina Caprer och någre Smacker Dunaströmen utföra at hempta utur de der liggiande Skeppen 150 Läster Salt ; hwilket och lyckeligen werkstält blef, thy oachtat Fienden på Stranden hade plantat 8 Stycken och af 100 Mann med Musqueter stadigi Salva gafz, äre ändoch af wåre intet mer än 4 blesserade och Saltet i Staden inbrackt, sampt och et Byte af 60 Loff Spanmål ; de Sachsiske hålla ännu skarkt besat Passen och hafwa deras Hufwudquarter wijd Junfernhoff, hwarest och Printz Ferdinand af Curland skal wara; doch hoppas man at den ankommande Succursen skall obligera dem tilat afmarchera.

&lt;center&gt;Utur Lägret wijd Langenburg 3 Mijl ifrån Riga den 6 Maij&lt;/center&gt;

Sedan General Majoren Maijdel war wijd Fellin ankommen med en del af de Finske Troupperne nembl. 1200 Man, 300 til Häst, och 2000 til Foot, så begaf han sig derifrån wijdare åt Wolmar, Commenderade doch förut Öfwerstl. Adolph Mag. Klingspore med en för-Trouppe af 300 Hästar och 300 Mann til Foot, och passerade Allen utan något hinder af Fienden, emedan de på et annat ställe än der Fienden dem förwentade med Flotter gingo öfwer Strömen ; derifrån Avancerade Öfwerstl. Klinspore med för Troupperne åt Wenden, i meening at öfwerrumpla 300 Sachsiske och 100 Cosaker, som sig der posterat, och wore utgångne til at ruinera det Prviantet som för wåre Troupper i Landet wara sammanbracht. Och hade denne Öfwerstl. Klingspores dessein wälkunnat lyckas, der icke Fienden fått genom Spioner kunskap om des ankomst, och fördenskul skyndesammast sokt sig at retirera ; hwilket doch intet så hastigt kunde skee, at icke Öfwerstl. Klingspore dem uphinte och 30 af dem nederlade och en Corporal med 6 Gemeene til Fånga bekom, de öfrjge fortsatte flychten til et annat Pass Koppar Quarnen benembd 4 en half Mijl på denna sijdan om Riga, hwilken Orth de efwenwäl med 300 Sachsiske och 100 Cosaker förmeente at defendera men Genneral Majoren Meydel drog förtroupperne igen til sig åt Wenden och avancerade sedan med heela sit underhafwande Manskap ; Och som han fick kunskap at Fienden iempte dem som ifrån Wenden tagit Flychten dijt, ännu werckelig der stode ; sampt och at Man en half Mijl nedanföre kunde Rijda igenom Passet ; så beordrade han Öfwerstl. Klingspore igenat med en del af Rytterij gå der öfwer och sökia komma Fienden på Ryggen, och avancerade sielf med det öfriga Manskapet til Passet hwarest Fienden sig satt ; Men som Fienden så igenom Spioner som och genom et patrolerande Partij, som mötte General Majoren Meidel, och blef straxt med förlust af någre Mann reponsserat, fick kundskap om des an Marche och General.Maj. nogsamt kunde gissa at Öfwerstl. Klingsporre ännu intet kunnat komma kring Fienden, så blef General Majoren, til at giöra Fienden säker, stående, som och efwenwäl Fienden öfwer Natten i sin Posto blef; Men när General Majoren om Morgonen på honom ansatte tog han flychten och kastade Bryggan wijd Koppar Quarnen efter sig af ; som doch i hastigheet reparerades, och eftersattes Fenden således så at man omsijder hinte på de senasta och någre af dem ihiälslagit. De öfrige togo flychten til deras Hufwud-Post Neuer Muhlen en och en half Mijl ifrån Riga, hwarest war et stoort Pass med en Bryggia ; och hade Fenden den Orten med et Retrenchement och med stoore och mindre Stycken förseedt, til at hindra det Wij intet skulle der genomkomma, som och hade kunnat blifwa swårt nog. Men som förbemelte Twenne flychtige Fientelige Partijer dijt kommo och intet allenast berättade om wår ankomst, utan och om de Finske så Officerares som Gemeenes försichtigheet och Courage ; så hafwa de i går Nat, sedan de försänckt deras Stycken, öfwergifwit i deras upbygde retrenchemen och i största hastigheet tagit flychten och dragit sig åt Junfernhoff, en Mijl åfwanför Riga, hwarest de hade deras andra Hufwud-Quarter, och en Skepzbrygga öfwer Dunaströmmen, sampt et retrenchement; och hade man fuller tänckt at Fienden, som då dragit sine Troupper tilsammans, skolat der afbijda Wår ankomst; Men de togo och der flychten öfwer Dunaströmmen åt den Cuhrlänske sijdan med en sådan hast, at de icke allenast lembnat fter sig all deras Proviant, utan och Maatgrytorne på Elden stående ; sedan de, så wore öfwer Strömmen gågne, kastade de Bryggan efter sig öfwerenda, på det Wij intet skulle komma efter dem ; Således är genom Gudz Nåde med en ringa Manskap, emot Fiendens Macht at räckna, Riga blefwen secunderat, och Fienden utur Landet drifwen, utan at en Man af Wåre är blefwen blesserad mindre förlorad Worden.

&lt;center&gt;Revel den 10 Maij&lt;/center&gt;

Generalen Velling är den 3 hujus afrester ifrån Narva och skyndar sig til Armeen. Ofwerlöpare komma hopetals hit 15 a 20 i sönder, som alle bekräfta, at uti Sachsiske Lägret är stoor Mangel serdeles på Kläder och mondering.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 28 Maij 1700.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Jungfernhof}}}}&lt;center&gt;Riga den 8 Maij&lt;/center&gt;

Sedan det, som sidst berättades om de Finske Trouppernes ankomst och de Sachsiskes afmarche, är nu Gen. Majoren Ribbing med en del af samma Troupper ankommen, och är han så wäl som Gen. Majoren Meidel nu här i Staden ; hafwandes Hans Excel. Feltmarskalken och Gen Gouverneuren Gref. Dalberg gifwit ordres, at de ännu på andra sidan om Passet wid Nymuhlen stående Troupper, nembl. 2Regimenter til Häst med Estniske Adels-Fanan och 4 Regimenter til foot, skola draga sig öfwer Passet närmar hijt til Staden. Gen Wellingk förwäntas innan någre dagar med resten af de Finske Troupperne. Et Partji af Fienden har sat sig på andre sidan om Dunen gient emot Junfernhoff, och begynt der upkasta en Batterie ; hvaremot Feltmarskalken commenderat 500 Man til foot och 100 Ryttare med någre Felt-Stycken at fatta Posto på denna sidan om Strömmen at gifwa ackt på Fienden-hwilken man så snart Gen. Welliugk ankommer, lärer sökia widare at skada och fördrifwa.


&lt;div class=&quot;layout2&quot; style=&quot;text-align:justify&quot;&gt;
{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 4 Junij 1700.}}&lt;center&gt;Mietau den 7 Maii&lt;/center&gt;

Man är här mycket alternerat öfwer de tijdender som i går och i dag äre komne ifrån Riga, at den Swenske Succursen intet allenast war der ankommen, utan och slagit de Sachsiske förwacktarne och obligerat dem med heela deras Corpo at gå tilbaka öfwer Dunnen, sedan de wijd Neuermülen senckt deres Stycken i Wattnet och lembnat en hoop med Amunition och Proviant effter sig.

&lt;center&gt;Revel den 24 Maij&lt;/center&gt;

Sedan som Fienden sig öfwer Dunaströmmen tilbakadragit är intet wijdare Passerat, utan är Generalen Welling med hoos sig hafwande 4000 Mann wijd Armeen ankommen, och blefwe, när han til Riga kom, 20 skarpt laddade Stycken på Fienden löstbrände ; nu giöres all anstalt med Bryggor och elliest at gå öfwer Dunaströmmen och widare förfölia Fienden, som ännu intet förnimmes hafwa fåt någon Succurs.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 18 Junij 1700.}}&lt;center&gt;Utur Sachsiske Lägret wijd Dunaströmen den 27 Maij&lt;/center&gt;

Ännu äre de utur Sachsen forwentade Troupperne intet hijt komne, hwarföre man intet kunnat sig något serdeles företaga. Det wil försäkras at den Moscowitiske Succursen skall wara i Marche, och at Hans Zariske May:t sielf will komma hijt

&lt;center&gt;Utur det Swenska Lägret wijd Dunaströmmen d. 4 Junij&lt;/center&gt;

Emedan de Sachsiske Troupperne hafwa myckit utspridt om en starck Succurs som de förwentade ifrån Moscou ; så hafwer Generalen Vellingk utcommenderat et Partij til at recognoscera, om något sådant woro å färde, och hafwer samma Partij warit i Cuhrland 2 Mijl ifrån Littauske Grentzen, och berättat sig icke det ringaste hafwa om någon sådan Succurs förnummit. Så at det allenast lärer wara ett Spargemente.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 25 Junij 1700.}}&lt;center&gt;Revel den 14 Junij&lt;/center&gt;

Bref ifrån Riga förmäla at Wår Armee ännu står på denne sidan om Dünaströmmen, och hafwer nu alle Transport Båtarne färdige til at gå öfwer med ; til Militiens behof blifwer en stoor hoop med Bröd bakat ; Majoren von Rosen, som med ett starckt Partij warit utcommenderad, är den 9 hujus tilbakars kommen ; hafwandes warit och recognoscerat alt in til Littauiske Grentzen, men intet merckt, at någre hwarken Moscovitiske eller Polnske Troupper sig Moverade. Landtmannen hade fuller i begynnelsen warit något flycktig : men som bem. Major hållit god Ordre och alt med reda Penningar betalt, hafwa de sig straxt igen til deras heemwist in funnit. Man continuerar ännu med skiutande öfwer Dunaströmmen från begge sidor, och är icke längesedan Fiendens Magazin upbrändt.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 2 Julij 1700.}}&lt;center&gt;Mitau den 8 Junij&lt;/center&gt;

Ifrån Lägret wijd Riga förnimmes, at e Swenske Troupperne ännu intet gått öfwer Dunaströmmen, men fruchtas at de Sachsiske intet läre kunna disputera dem Passagen ; de utur Sachsen kommande Troupperne hade redan för 8 dagar sedan skolat wara hoos dem ; men så förnimmes at de ännu på 14 dagar intet lärer komma dijt ; om Moscovitern giör man sig intet mer hopp, efftersom man så länge föfängt uppå honom wentat, och det nu förnimmes, at hans Intention ey skal wara at gå emot Swerige, utan emot Turken, skolandes redan 80000 Mann wara i Marche åt Wallachiske Grentzen.

&lt;center&gt;Dantzig den 9 Junij&lt;/center&gt;

Det Sachsiske Infanteriet continuerar ännu med deras öfwerlöpande och Bortrymmande, och går detsamma nu ifrån Königsberg uppå Preylen öfwer Cuhriske Hafwet åt Memell. Cavalleriet är förut gångit och begynner efwenwäl at Rymma; warandes en Lieutnant med 40 Ryttare på en gång bortrymde, hwilkes exempel än flere lär föllia läre, efftersom de intet hafwa Penningar eller Proviant och en del inge Kläder.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 13 Julij 1700.}}&lt;center&gt;Riga den 25 Junij&lt;/center&gt;

Såsom 800 Littauer hafwa underst sig til at simma ofwer Dunen til en der i Elfwen belägen Holme Dalsholmen benembd och sökt sig den bemächtiga sampt plundra de der Boende ; Så hafwer Gen. Vellingk straxt dijt commenderat 100 Ryttare, hwilke i en hast förströdt bem. Littauer och twungit dem at åter salvera sig med Simmande sedan de förlorat 70 Mann som dels skutne dels Drunknade äre. Sedan hafwer bem. General på samma Holme låtit upkasta et Retrenchemente och det besätia ; så at förmodeligen Fienden intet lärer fördrista sig at gå så snart dijt igien. Så hafwer och et Partij Littauer och Cosaker ströfwat in i Landet wijd Kåkenhuusen, och öfwer Åen Efwest plundrat en Hoff Stokmans Hof ben. och med sig bortfört 4 Kiöpmanna Gesäller ; Hwarföre Gen Vellingk utcommenderat en Major med någre Ryttare dem at öfwerrumpla samt at taga på Cuhrlandske sidan någre Fångar at dermed Obligera Fienden til at gifwa de andre Lösa. Den 22 Maij haar Fienden åter sat sig öfwer Dunen med något Manskap til en Holme Litzaus Holmen benämd belägen under Riga Stad wid Kalk Holmen ; Men Gen. Vellingk lät om Natten Öfwerstl. H. Hindr v. Lieve settia med 500 Mann öfwer til bem. Holme hwilken och genast förjagade Fienden, och kom utan förlust af någon Mann tilbaka, efftersom de intet hade Stöflar med sig at förretrenchera; Men emedan Fienden den 14 åter böd til at intaga samma Holme på den ena sidan med 200 och på den andra med 90 Mann ; Ty lät Gen. Vellingk wijd ena endan af Holmen leggia de i Riga bygde Caprarne, och på den andra sidan updragit 4 på Pråmar bygde Blockhuus, at hindra det ingen wijdare Succurs ifrån fasta Landet komma måtte, lät jemwäl om Natten något mer Manskap gå på dem löst, som Fienden aldeles ifrån Holmen fördrefwe och toge en Under Officerare med Sex Gemeene til Fånga, sampt upkastade en Redoute med nödige Retrenchementer, hwilken med 900 Mann besattes: hwarigenom Fienden icke allenast communicationen til Dunemunde Skantzen, så framt han icke wil gå en half Mijl i krok utan och flere fördelar förmenes aldeles wara betagne. Hwaremot Wåre hafwa den förmånen, at de ifrån Holmen kunna bestryka Fienden, och hafwa Caparne bakom den ena Udden och Blockhuusen bakom den andra betäckte, så at de af Fienden ey kunna borttagas, men wäl giöra honom merkelig skada och afbreck.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 23 Julij 1700.}}&lt;center&gt;Mitau den 29 Junij&lt;/center&gt;

Här ankomma dageligen flere Sachsiske Troupper som Marchera til Lägret för Riga. I går gick Infanteriet med 30 a 40 Stycken wijd Annenberg, 2 Mijl härifrån, öfwer Bäckerne, och skulle bestå af 5 a 6000 Mann, men der skola månge af dem wara bortrymde För Riga Passerar intet stort, de uti Staden komma då och då ut med deras monterade Skepp och skiuta på de Sachsiske, men giöra doch ingen serdeles skada, eftersom desse slagit sitt Läger något långt ifrån Stranden.

&lt;center&gt;Mitau den 2 Julij&lt;/center&gt;

De Swenske hafwa starckt besatt Litzous Holm, som merckeligen lärer hindra de Sachsiske at komma öfwer Dunaströmmen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 30 Julij 1700.}}&lt;center&gt;Uthur det Polnske Lägret wijd Riga den 7 Julij&lt;/center&gt;

Konungen i Pohlen är här ankommen och hafwer beseedt heela Lägret, sampt och warit uti Dunemunder Skantzen, och är i går en PosteringsLinia förmerad emillan bem. Skantz och Jungfernhoff. I dag lärer Konungen hålla Munstring öfwer Troupperne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 6 Augusti 1700.}}&lt;center&gt;Riga den 18 Julij&lt;/center&gt;

Den 16 hujus är Konungen i Pohlen upbruten utur sitt Läger wijd Dunaströmmen här gint emot Staden, i mening genom Pollnske Liefland at gå öfwer Srömmen. Men imedlertijd hade 500 Mann dragit sig öfwer wijd Probstinghoff 6 Mijl här ifrån, hwilke af Majoren Roos, som til den endan alle Posterne sammandragit, och war ongefär 400 Mann starck, blefwe tilbakars drefne. Derpå hafwer Gen Wellingk, merkiandes Fiendens upbråt, commenderat twenne Partijer det ena under Öfwersten Cloot, och det andra under Ofwerst Lieutnant Liven som gått öfwer Dunen, sampt bemechtigat och ruinerat 2 Fientelige Redouter fått 2 Capiteiner, en Fenderich och 80 Gemeene til Fånga, tendt Eelden på Fiendens Läger och lyckeligen kommit tilbaka. Natten dereffter upbröt och General Wellingk med Armeen, williandes sig så fördelacktigt postera, at han, om möyeligit, må kunna hindra Fienden at öfwerkomma wijd Passen Eswerst och Oggers.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 13 Augusti 1700.}}&lt;center&gt;Uthur Lägret wijd Lemsull den 25 Julij&lt;/center&gt;

Den 18 hujus fick man kudskap at Konungen i Pohln från sit förre Läger wijd Riga upbrutit och Marcherat längre upföre åth Dunen ; hwarföre Generalen och Gouverneuren Vellingk straxt sende et Partij af 80 Mann öfwer Dunen, hwilkom och så wäl lyckades, at de attaquerade et retrenchement, hwarest woro 62 Gemeena Polackar, med en Capitein, en Fendrich, 2 Underofficerare och 1 Trummeslagare, som straxt deras Gewär nederkastade, och fågne blefwe til Riga förde ; de hafwa alle haft gott Gewähr, men elliest de gemeene seedt förbarmeligen illa uth. Samma dag fick Generalen Vellingk weeta at Fienden 6 Mijl från Riga wijd Probstingshof slagit Läger, och arbetade på öfwerkomsten ; hwarföre han och dagen effter upbröt med Armeen och skyndade sig dijt åth sådant at hindra, och skickade General Majoren Meidel föruth med 1200 Ryttare och 1500 til Foot ; Men wijd dess ankomst war redan halfwa Bryggan färdig och 3000 Mann Footfolck öfwersatte, och föll samma dag et starckt Regn, så at Meidels folck ey kunde bruka sit Gewär. Imedlertijd rykte Generalen Vellingk fram med heela Armeen, i Meening at attaquera dem, som wore öfwerkomne och ruinera Bryggan ; Men då war Fienden med heela sin Mackt mäst öfwerkommen, och hade sig så fördelachtigt retrencherat, at heela des Armee stod beskyddad under Styckerne, som de hade på andra siijdan om Dunen stående på en hög Strand, med hwilke de och beteckte Bryggan, så at ingen dertil, komma kunde ; Och fastän Generaleu Vellingk stelte heela Armeen en Battaille och ifrån Mårgonen klåckan 8 til så seent om Afftonen anböd Fienden et Feltslag; så wille han doch intet gå utur sina fördeelar, utan sökte Oss med sine swåre Stycken at incommendera ; så at Genneralen Vellingk sig samma Affton med Armeen begaf åt Ypkul. Den 22 fick man kundskap at Fienden Marcherade förteckt bakom Bergen, och sökte settia sig wijd Påsten Neuermülen, och Smisings Mühlen, til at afskiära Oss all tilförsell och Fourage ; hwarföre Generalen fuller lät stella Armeen en Battaille ; Men som Fienden war mykit starckare, och sökte med all mackt at gå honom förbij ; så nödgades han draga sig tilbaka åt Riga, doch altijd en Ordre de Battaille, hwilke af 2 Battailloner så Secunderas, at Fienden ey wågade sig mera fram ; Och war förlusten på Wår sijda allenast af 10 a 12 Mann, men å Fiendens sijda myckit större. Och ehuruwäl Fienden bredewijd hwar Ryttare hade stelt en Musqueterare med Bajonet, som när Ryttarne skulle träffa tilsammans, framträdde och gåfwo fyr, så höllo doch Wåre Exquadroner sådant såwäl som Ryttarnes Salver med Carbiner och Pistoler ut ; men kastade sedan de frembste Fiendens Esquadroner utur Wägen och trängde sig in på de senare ; och som då andre Fientelige Esquadroner dem wille kringwärfwa och kommande sine til hielp gaf Öfwersten Creutz Regimentet fyr, så at en hoop Manskap å Fientelige sijdan föll och emot 30 Hästar kommo til Oss löpandes ; Då och Fienden sig tilbakars gifwit, och Genneralen Vellingk i god Ordre sig afdragit, sedan Artolleriet och Bagaget war förut gångit ; och som Genneralen intet hade mehr än 2 Wägar för sig, antingen at wåga et Feltslag, eller för Fourage skull för Hästarne att draga sig öfwer Anströmmen, så fandz rådeligast at Infanteriet lembnades til Guarnisonens försterckning i Riga, och Cavalleriet begofwe sig något längre up i Landet, til des Succursen från Swerige och Fördubblingen från Finland ankommit; Hwilket och så skedde.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 20 Augusti 1700.}}&lt;center&gt;Riga den 27 Julij&lt;/center&gt;

Fienden kommer fuller Staden allt närmare och närmare, men så är man doch här intet så särdeles bekymrat, efftersom Staden med Manskap och Proviant på Åhr och dag är wäl försedd, så at man hoppas at med Gudz hielp alt lärer gå wäl. Cavalleriet har ryckt up i Landet, efftersom här omkring är brist på Fourage.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 17 Septemb. 1700.}}&lt;center&gt;Königsberg den 22 August.&lt;/center&gt;

De Sachsiska hafwa en Mijl dragit sig tillbakars ifrån Riga, och wenta på deras Stycken, til hwilken enda de och förfärdigat en Bryggia öfwer Dunaströmmen. Det berättes at 2 Swenske Örligskepp med Troupper skola wara ankomne wid Libau, och at ännu flere wäntas, hwilket så mycket mera trowärdigt är, som Freden emillan Dannemarck och Holsten är sluten.

&lt;center&gt;Utur Lägret för Riga den 22 Augusti&lt;/center&gt;

Batterierne som skola giöras til Stadens Bombardering äre ännu intet färdige ; någre som warit uprättade äre igen kulkastade, för det de warit lagde förlångt ifrån Staden. I går kom en Trompetare utur Staden med Bref til den Fransöske Gesanten Marquisen de Heron ; Man menar at det skal wara angående den af Frankrijke anbudee Mediationen, och at man snart torde höra om et stillestånd.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 24 Septemb. 1700.}}&lt;center&gt;Mitau den 30 August.&lt;/center&gt;

Man hafwer nu efterrättelse, at Hans Zariske May:t försäkrat Konungen i Pohln, at han med 20&amp;nbsp;000 wille gå in uti Carelen och Ingermanland, sampt och senda 28000 Man til Lägret för Riga, som skola stå under Konungens af Polens disposition, sampt och 100 Stycken med Ammunition och alt tilbehör. Samma Troupper skola bestå af 20000 Strelitzer, och 8000 Cosaker sampt wara försedde med Proviant på 4 Månader.

&lt;center&gt;Utur Lägret för Riga den 3 Septemb.&lt;/center&gt;

Den 27 Augusti hafwer man giort en begynnelse til at Bombardera Staden, och ongefär 15 Bomber inkastat. Den 29 continuuerades något dermed och blef Staden der iempte Beskuten. Men sedermera hafwer man dermed innehållit, doch äre Batterier och alt färdigt til at låta Bombarderingen för sig gå, i fall de uti Staden sig intet bequämma.

&lt;center&gt;Stockholm den 24 Septemb.&lt;/center&gt;

Här äre tijdender komne, som skulle Moscoviterne hafwa giort et infal uti Ingermanland.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 1 Octob. 1700.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Narva}}}}&lt;center&gt;Riga den 9 September&lt;/center&gt;

Den Fransöske Gesanten du Heron, haar warit 2:ne reesor uti Riga at treffa en förlikning emellan Konungen och Staden angående Bombarderingen ; på wad sett han kommit at sluta har man ännu ey kunnat erfara ; Imedlertijd skiutes nu ey mera utur Staden, och hafwer Konungen låtit afföra styckorne sampt demolera de med stoor möda och arbete förferdigade batterierne Gen : Velling står intet långt ifrån Pernau med någre 1000 Man här uttr lägret rymmer folcket hopetals och äre månge siuke som föres åt Curland.

&lt;center&gt;Ett annat af samma dato&lt;/center&gt;

För denne gången blifwer Staden Riga förskont med Bombarderingen, hwar til all anstalt skal wara giord; hwaruti propositionerne, som den Fransöske Gesandten giort til General Gouverneuren Herr Gr. Dalberg, haar man ennu ey kunna förnimma ; imedlertijd haar man ifrån Staden intet mera skutit, och hafwer Konungen, när Ambassadeuren kom ifrån Staden, låtit afföra alla stycken och Fyrmörsare ifrån batterierne, sampt låtit demolera alle opkastade batterier och wärck. Konungen är sinnad, eftersom armeen wijd det nu infallande fuchtiga wädret intet lengre här kan subsistera, at upbryta, hwart de sig begifwandes warda, lärer tijden utwijsa.

&lt;center&gt;Stockholm den 1 October&lt;/center&gt;

Ifrån Revel confirmeras at Mosscoviterne inbrutit på twenne stellen i Ingermandland till 30000 Mann starcke och tagit deras Marche under Hertigens af Croyes Commendo åt Narfwen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 7 Octob. 1700.}}&lt;center&gt;Utur Lägret för Riga den 13 Septemb.&lt;/center&gt;

Sedan man affört allt Artollerie, demolerat alle Batterier och Kettlar för Fyrmörsarne, sampt och fylt Approcherne, så är et detachement affärdat åt Kåkenhuusen, och är i dag Artolleriet som derföre brukas skal afgångit. Konungen i Pohln haar stält alle Swenska Fångar på frij foot, och Gen. Gouverneuren deremot alle Polnske Fångar såwäl som Cosacher och Tartare, men en Capitein som desse Fångar anfört, haar intet welat gå ut med de andra; utan är quar blefwen, elljest haar alt warit stilla och tyst, och haar man sedan förledne Söndags intet hört något Canoneskått.

&lt;center&gt;Uthur Polnske Lägret wijd Junfernhoff den 16 Septemb.&lt;/center&gt;

Lägret för Riga är aldeles uphäfwit och är Konungen med heela Armeen hijt kommen; så at Staden på Landsijdan är aldeles frij Det detachementet som skolat afgå åt Kåkenhuusen haar fåt Konungens befallning at blifwa wijd Armeen, och talas myckit om förlikning och Fredzfördrag.

&lt;center&gt;Helsingör den 22 Septemb.&lt;/center&gt;

I dag äre Bref komne ifrån Narven, som medbracht, at en Moscovitisk Armee af 25 a 30000 Mann war ankommen 3 Mijl när til bem. Stad, hwarföre man der slutit Portarne och giort all anstalt til defension.

&lt;center&gt;Lübeck den 22 Septemb.&lt;/center&gt;

I går Middags kommo slätte tijdender ifrån Narven med en Farkost som för 9 dagar sedan derifrån afseglat, uppå hwilken är en hoop med flyttiegodz, Quinnor och Barn, emedan man der i Staden wore i stoort Allarm för Moscoviterne, hwilkes förtroupper avancerat til halfannan Mijl ifrån Staden.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 15 Octob. 1700.}}&lt;center&gt;Warschau den 16 Sept.&lt;/center&gt;

Den Fransöske Ambassadeuren haar warit största orsaken, at Staden Riga denne gången intet blifwit Bombarderad, ty när han såg, at det war Konungens alfware, och at alt war til Bombarderingen färdigt, förmådde han doch så myckit hos Konungen, at dermed blef i någre dagar upskutit, så at han imedlertijd kunde reesa til Gen. Vellingk, som på sijdan åt Pernau sig hade förretrencherat; men han war neppeligen tilbakaskommen med et för Konungen obehageliget swar, när en Trompetare ifrån Riga til Lägret kom och anhölt at den Fransöske Ambassadeuren måtte tillåtas at reesa in i Staden ; hwilket och Konungen låtit sig behaga, och blef bem. Abgesandter der med 20 Carosser och under Styckernes lösande inhemptat. Medan det påstod ankommo til Konungen Bref ifrån Konungen af Engelland och General Staterne, hwaruti de sig Staden Rigas saak myckit antagit, och med efftertänkelige expressioner Konungen förmant at afstå ifrån sit upsåt. När den Fransöske kom utur Staden i Lägret igen, berättade han, at General Gouverneuren såwäl som Commendanten och Borgerskapet hade sig föresatt til ytterste Mannen sig defendera, och intet sig at öfwergifwa fast ingen Steen skulle blifwa liggiande på den andra, som de och giort all wärckelig anstalt emot all den fara som en Bombarderningen kunde med sig föra. Hwarpå Konungen enteligen resolverade, serdeles i anseende til Englands och Hållands alfwarsamme förmaning, at skona Staden för Bombarderingen, och gifwit Ordres at Styckerne och Fyrmörsarne skulle af Batterierne afföras.

&lt;center&gt;Narfwen den 23 Septemb.&lt;/center&gt;

Den 13 hujus hafwa Moscoviterne Lägrat sig med en Armee af 100000 Mann, som doch skal wara mästedels ihoprässat löst folk ; Sedermera hafwa de giort en Flottebroo wid Wapsekila och dragit sig der öfwer, sampt slagit et Läger intet längre här ifrån Staden, än at man med Stycken det afräckia kan, och wore de intet öfwer 4000 Man starke, et flycktigt fålck, som aldrig håller stånd, så at man intet kunnat få någon Fånge ; doch hafwer Cavalleriet wijd Nötebecken råkat på deras Bagage och bekommit 200 Wagnar och Kierror med Bröd, Miöl och Brännewijn, så och Böyare Kläder, Telter och Päningar ; Men allenast fåt en Bonde til Fånga, som berätttat, at Hans Zariske May:t i Lägret förwäntes. De hafwa låtit upbiuda Fästningen, men intet fått något behageligit swar. I dag förmiddagen marcherade åter 6 Regimenter Infanterie til Wepsakijla, som ohngefär warit 5000 Mann, och hafwa de gifwit Salva med 30 Stycken, hwarpå de i Lägret swarat med 7 Stycken och en Infanterie Salva ; och förmehnes at Zaren sielf lärer wara med dem kommen i Lägret.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 22 Octob. 1700.}}&lt;center&gt;Revell den 4 Octob.&lt;/center&gt;

Ehuruwäl utur Wårt Läger wid Rützen skrifwes at passagen deremillan och Riga är heel frij och öppen, så förmäles doch ifrån Pernau, at de Sachsiske åter gåt tilbaka igen, och at Cosakerne myckit ströfwade i Lijfland. Ifrån Dorpt berättas at de Sachsiske, som liggia för Kokenhusen 2 gånger Stormat och förlorat 1400 Mann. Ryssarne äre med 150 Lodjer gångne åt Narven, och hafwa på wägen den wid Stranden belägne Essenemske Kyrkian, sampt halfwa Byen och någre Höö Ladur upbrändt, sampt ihielslagit 3 Barn och 2 Quinfolk. Ifrån Narfwen hafwer man inge wisse tijdender.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 29 Octob. 1700.}}&lt;center&gt;Revel den 11 Octob.&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:t är ( Gudi loff ) den 6 hujus lyckeligen med dess hoos sig hafwande Transport skepp til Pernau ankommen, haar straxt beseedt Fästningen och giort anstalt til folketz Landsättning, och säyes at Hans Kongl. May:t lärer begifwa sig åt Ruygen och derifrån med Conjungerad mackt ryckia åt Narven at undsättia Staden emot Moscowiterne, effter som ingen Fiende mera är wijd Riga, och Konungen i Pohln, sedan Kokenhuusen med Accord är öfwergången, begifwit sig med sin Armee öfwer Dunouströmmen tilbaka och lärer sielf igen reesa åt Warschau. här ankomma dageligen Fahrkoster ifrån Finland som öfwerföra folk hwilket alt skyndas til Armeen.

&lt;center&gt;Revel den 15 Octob.&lt;/center&gt;

Här ankommer dageligen folck ifrån Swerige och Finland, som skola marchera til Armeen. I går blefwe 6 fångne Ryssar hijtbrachte, som et af Wåre Partier bakom Wesenbeck bekommit, sedan de 10 af deras Cammerater ihiälslagit ; de weta intet at berätta något annat än om Moscoviternes stora macht; Och at för Narven ännu intet något särdeles är träffas.

&lt;center&gt;Revel den 18 Octob.&lt;/center&gt;

I dag är Rigiske Posten hijt ankommen, som medbrackt, at wijd Riga ingen Fiende mera wore, utan at densamma sig derifrån dragit åt Kokenhusen och sedan ofwer Dunaströmmen. Commendanten, som legat i bem: Fästning, skal wara med Arrest belagd, för det han densamma öfwergifwit. 9 a 10 Hullendske och Lübske Farkoster wore til Rigiske Redden ankomne och hafwa fåt tilstånd at taga der Last in: som och der öfwerflödig tilförsel skal wara; formeenandes man at emillan Swerige och Pohlen snart tordi komma til en fredzhandling. Hans Kongl. May:t Wår allernådigste Konung haar warit uti Lägret wijd Ruyen och gifwit Generalen Velling Ordres at upbryta derifrån med de hoos sig hafwonde Troupperne och Marchera åt Wesenberg ; som de och redan werckeligen begifwit sig på Wägen dijtåt. Det Kongl. Guardet är och i Marche dijt åt, och skola 2 Regimenter Infanterie och 1 Regimente Dragoner sampt Artolleriet följa efter. Hans Kongl. May:t förwäntes och stundeligen hijt med Drabanterne. Utur Dorpt är det Slippenbachiske Regimentet Dragoner med 200 Ryttare utcommenderade åt Ismeen uti Rappinske Gebietet, til at dersammastades hindra Passagen för 60 Ryske Loddior med Munition och Proviant. Ifrån Narfwen hafwer man inge tijdender, hoppas doch det bästa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 5 Novemb. 1700.}}&lt;center&gt;Nyen den 18 Octob.&lt;/center&gt;

Muscoviterne hafwa förstärckt deras Guarnison i Capurie med 2000 Mann ifrån Lägret för Narfwen. Genom Ingermanlendske Ryssar har man fåt kunskap at Fienden skal hafwa i sinnet til at skiuta breche på Narfwiske Muuren, och at en af Zarens förnämbste Råd blifwit af en Styckekula ihielskuten.

&lt;center&gt;Nyen den 22 Octob.&lt;/center&gt;

I går ifrån Kl. 2 om dagen til 4 om Morgonen heela Natten igenom haar man hört et starckt skiutande från Narfwen med swåre Stycken ; Man har och i går hört starke Styckeskått ifrån Nötebord.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 12 Novemb. 1700.}}&lt;center&gt;Königsberg den 23 Octob.&lt;/center&gt;

I Söndags kom Curfurstens af Brandeburg Slotzhauptman von Princen ifrån Berlin, han reeser åt Moscou at disponera Zaren til Freden, hwilket och Engelland och Hålland skriftl. giort.

&lt;center&gt;Revel den 25 Octob.&lt;/center&gt;

Påsten som i går ankom ifrån Wesenberg har medbrack, at Moscowiterne 3 a 4000 Mann starke, hafwa warit intet mer än 1 Mil ifrån Wesenberg och tendt Eld på någre Byer ; Men som i dag Generalen Wellingk med de hoos sig hafwande Regimenterne förwäntes til Wesenberg och anstalt är giord til de här warande Trouppers Marche ; så förmodar man at Ryssarne läre wijsas tilbaka, hälst man wid Dorpt haar utaf dem eröfrat 7 Lodior hwaruti warit allehanda wahrur och Penningar, sampt bland annat en stoor Provincial Fahna. Ryssaene som derpå warit äre dels ihielslagne, dels hafwa sielfwe sprungit i Siön och äre allenast 4 fågne. Ifrån Riga berättes at Borgerskapet nu intet mera gå på Wakt, och hoppas man med det första at få en onskelig Fred. De Sachsiske stå wijd Kåkenhuusen på andra sijdan om Dunen, men lata alle med Wahrur at Riga gående Fahrkoster frije passera.

&lt;center&gt;Revel den 29 Octob.&lt;/center&gt;

I Fredags effter middagen ankom Hans Kongl. May:t Wår allernadigste Konung oförmodeligen, men löstes doch Styckorne kring heela Staden 2 ganger. Straxt giorde Ridderskapet, Magistraten och Prästerskapet deras underdånige upwacktning ; dagen effter afmarcherade Kongl. Guardet åt Wesenberg, deremot ankommo Kongl. Drabanterne och förmenes at de ochså i Morgon eller öfwermorgon lärer marchera åt Wesenberg, hwarest Generalen Wellingk med hoos sig haffwande Regimenterne redan ankommen är. Hans Kongl. May:t lärer ännu någre dagar här dröya. Elliest berättes ifrån Wesenberg, at Ryssarne sig tilbakars dragit på andre sijdan om Partz som är 5 Mijl ifrån Wesenberg, och at någre 1000 Man äre ifrån Narfwen commenderade in åt Ryssland til at möta Tartarne som fallit i Landet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 19 Novemb. 1700.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Varja}}}}&lt;center&gt;Revel den 1 Novemb.&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:t håller nu på at emottaga de ankommande Troupperne och at munstra dem som komma ifrån Finland och här wärfwade äre. Wessmanlandske Regimentet är ankommit, och resten af Dahl Regimentet och förwäntes dageligen flere. I dag Marcherade Kongl. Drabanterne härifrån åt Wesenberg, Och lärer Hans Kongl. May:t och snart begifwa sig på reesan dijt åt. En Engelsk Skeppare som i går kom ifrån Narfwen och sielf talt med Zaren, berättar at Staden myckit hårt blifwit beskuten, men at Commendanten icke des mindre wijste sig myckit frijmodig. I dag äre och 2:ne Skepp ifrån Stockholm ankomne, uppå det ena war den Fransoske Ambassadeuren Gr. Guiscar, och på det andra den Keyserl. Residenten.

&lt;center&gt;Revel den 5 Novemb.&lt;/center&gt;

Såsom et starckt Partij Ryssar hafwa warit en 4 Mijl ongefär på andra sidan om Wesenberg, så blefwe Majoren Patkul, och Majoren Tiesenhausen utcommenderade, hwartera mrd 300 Man til Häst, hwilke wijd Hackhoff uti Byerne Hookall och Warri anträffat 2000 Ryssar, dem de deles ihielskutit och nederhuggit, men de mäste, som giömt sig i Huusen, och intet wille utgå, upbrändt, hafwandes wåre fåt wackert byte ; och som de sedan förmäkte at et annat Partij Ryssar af 42 Ståndarer på dem ankommo, resolverade de sig och med desse at Fäckta, och finge Ryssarne et temmeligit nederlag, men som Fienden hade besat Passet åt Partz hafwa wåre måst slå sig igenom, och äre wijd denne skarpa Actionen Majorn Patkul Fången, Rytmästaren Aderkas, Capit. Lieut. Brunhof och Lieut. dela Mot sampt 20 Gemeene omkomne. Hwarpå Fienden sedan igen begifwit sig tilbaka. I dag reeste Hans Kongl. May:t åt Wesenberg dijt åtskillige Regimenter redan härifrån afgångne äre, och kom i går det Nerike och Wermlandske hijt, som i Mårgon ochså marchera lärer.

&lt;center&gt;Revel den 8 Novemb.&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:t är i Förgårmårgon til Wesenberg ankommen. Det Kongl Cantzlijt reeste i går här ifrån. Åtskilllge Transport Skepp äre hijt komne med en del af Lijf Regimentet, och förwäntes ännu de öfrige.

&lt;center&gt;Nyen den 8 Novemb.&lt;/center&gt;

Den 4 hujus hafwer man fåt en Poike fast som warit fången uti Ryske Lägret, hwilken berättar at Zaren låtit upbuda skiutz för sig heela wägen åt Moscou, och at Staden Narfwen hårt Bombarderas, andra säya at Ryssarne skola hafwa 2.ne gånger Stormat och förlorat myckit folk. Det spargeras och at Tartarne skola hafwa fallit in uti Moscowiternes Land, och at Zaren derföre skal hafwa begifwit sig heem åt Moscou.

&lt;center&gt;Wiborg den 9 Novemb.&lt;/center&gt;

Man hafwer hört et förskräckeligit skiutande med grofwa Stycken för Narfwen, och förwäntar man hijt ifrån Nyen en Ung Bojar som är fasttagen uppå et Hoff i det han låtit Tröska någon Spanmål, och den til Ryska Lägret bortföra wille. Här berättes och at wåre Partier warit ute wid Dudern och fåt en Bässe fast som warit Fånge i Ryske Lägret, hwilken säyer, at de Ryssarne som ståt emillan Narfwen och Nyen fåt Bref utur Lägret för Narfwen, och i sådan hastigheet upbrutit at de lembnat effter sig Boskap och Hästar som de der i Landet hade tagit, men alle Swenske som de Fågne hade, hafwa de illa handterat, en del Halsshuggit, en del uphängt och iagat de öfrige uti en Kyrkia, och dem sampt med Kyrkian upbrändt.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 26 Novemb. 1700.}}&lt;center&gt;Wiborg den 13 Novemb.&lt;/center&gt;

Bönder från Ingermanland som til Nyen äre ankomne berätta at Ryssarne i 14 dagar canonerat och skutit på Narfwen och om Nätterne Batterier upkastat, som Wåre om Dagen igen kulkastat, sampt at Ryssarne åthskillige gånger stormat och förlorat myckit folk. Wårt Cavallerie hade giort et utfal och blifwit af Ryssarne kringrändt, men och sedermera af wårt Infanterie secunderat ; och hafwa Ryssarne i samma Action förlorat myckit folk sampt 2 förnäme Kneser som blifwit tilfånga tagne, sittiandes den ena på Narfwen den andra på Iwanograd. Woywodens Systerson från Novugrod sitter och fast i Nyen. Ryssarne skola och skicka dageligen ifrån deras Läger åt Ryssland en stor myckenhet blesserade och siuka.

&lt;center&gt;Wesenberg den 13 Novemb.&lt;/center&gt;

I dag bryter Armeen upp at sökia Fienden. Capt. Sass, som warit på kundskap, berättar han 7 Mijl härifrån skal hafwa sin närmaste Påst, och wara der 5 a 6000 Mann stark, och en par Mijl längre fram Hufwud förposten af ongefär 16000 Mann. Denne Capit. Sass haar tagit en Bonde med sig, som kommit utur Ryske Lägret, hwilken berättat at de lijda der dageligen stoor afgång genom Siukdom, och Hungers nöd ; at Fienden skutit Breche på Staden och Stormat; men at Comendanten sig manneligen defenderat, sat Stycken uti Ypningen, och, då Fienden warit mächta när, skutit med Järnstänger, hwilke wändt sig i Wädret, och giort en treffelig effect.

&lt;center&gt;Revel den 15 Novemb.&lt;/center&gt;

Med Påsten som i går kom ifrån Wesenberg hafwer man tijdender, at Hans May:t Wår allernådigste Konung, den 13 war med heela Armeen derifrån upbruten, och hade förment i förledn. Nat at stå wijd Haikhoff. Här ifrån marchera ännu Troupper åt Armeen och förwäntes flere ifrån Pernau. Ifrån Riga skrifwes at reesande ifrån Mitau berättat, at den Polnske Republiquen expresse wil hafwa Fred, och elliest intet giöra Konungen något bijstånd.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 10 Decemb. 1700.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Pühhajoggi pass}}}}&lt;center&gt;Rewel den 19 Novemb.&lt;/center&gt;

Bref, som i går äre komne från Wesenberg, förmäla, at Hans Kongl. May:t med des Armee då stått 6 mijl derifrån och allenast en mijl ifrån Fienden ; och går et ryckte, som skulle en rencontre wara förelupen med Fienden, och 2000 Ryssar wara ihiehlslagne, sampt resten på flychten drefwen. I förgårs marcherade härifrån 9 Estandarer af Kongl. May:tz Lif-Regimente åt Wesenberg, och ankommo i dag 3 Farkoster med folck.

&lt;center&gt;Revel den 22 Novemb.&lt;/center&gt;

Nu mera äre tijdender komne, at Hans Kongl. May:t lyckeligen emporterat och intagit det Importante och 3 Mijl ifrån Narfwen belägne Passet wid Posalockki, och 12000 Ryssar, som det hade besatt, med deras stoore förlust tilbakars drifwit, sampt icke allenast eröfrat 300 rustwagnar, utan och fått en Major och månge af de Gemeene til fånga, hwilke enhelleligen berätta at Ryssarne i denna Campagne och i Stormen för Narfwen förlorat öfwer 25000 Mann och at nu allenast 60000 låge för Narfwen. I dag afgick det quarblefne Artolleriet til Lägret, och Machera dageligen Troupper här ifrån dijt åt.

&lt;center&gt;Wiborg den 25 Novemb.&lt;/center&gt;

Här berättes de hugnelige tijdender at Hans Kongl. M:t wår allernådigste Konung med dess Armee 2 Mijl ifrån Narfwen drabbat med Fienden, och sedan allenast en Salva blifwit gifwen, med Wärian i handen gåt på Fienden löst, och en stoor del af dem nederslagit, så at han omsider måst taga flychten öfwer en Broo wid den så kallade Portei Holmen, hwilken af folketz mykenhet brutit sönder, så at någre 1000 dersammastädes drunknat. Så berättes och at Ryssarne blifwit utur Capurie ut resne, och der lembnat effter sig en stor fårråd af Proviant.

&lt;center&gt;Revel den 26 Novemb.&lt;/center&gt;

Med sidst ankomne tijdender hafwer man, at Hans Kongl. May:t den 20 hujus angripit Fienden uti des Läger för Narfwen, skutit Breche uppå des starke retrenchementer, och effter en drabbning som påstått i 4 timmars tijd jagat Fienden på flyckten, och eröfrad des heela Läger med Artollerie och Bagage ; sampt at någre 10000 Mann af dem blifwit på Platzen ihielslagne, och en stor del, då de skolat fly öfwer en Bryggia, uti Strömmen omkommit, warandes wid en så härlig Victoria på Wår sijda intet myckit folk förlorat. Hwaremot förnimmes at H. Kongl. May:t skal hafwa til fånga bekommit.&lt;br&gt;&lt;br&gt;&lt;big&gt;
1. Den Ryske Feldtmarskalcken Hertigen af Croy.&lt;br&gt;
2. Under-Feltmarskalcken och Gen. Krigs Commissarien Knes Jacob Foederovitz Dolgerucka.&lt;br&gt;
3. Generalen af Infanteriet Artemon Michajewitz Gallovin.&lt;br&gt;
4. Gen: af Infanteriet Adam Weide.&lt;br&gt;
5. Generalen och Gouvern: af Nowograd Knes Iwan Jergewitz Trabetskoy.&lt;br&gt;
6. Gen : Feldttygmestarn Zaorewitz Printz von Melite.&lt;br&gt;
7. Gen. Lieut: och Öfwer Ingenieuren Allard.&lt;br&gt;
8. Gen: Majoren och Polnske Envoyen Baron von Langen.&lt;br&gt;
9. Gen. Majoren Iwan Iwanowitz Buttelin.&lt;br&gt;
10. Öfwer. af Zarens Guarde Baron Blumberg.&lt;br&gt;
11. Öfwerst. af Artolleriet Casimir von Krægen.&lt;br&gt;
12. Öfwersten Le Fort.&lt;br&gt;
13. Öfwersten von Delden.&lt;br&gt;
14. Öfwersten Jacob Gordon.&lt;br&gt;
15. Öfwersten Ackanjon Gordon.&lt;br&gt;
16. Öfwersten Sneweritz.&lt;br&gt;
17. Öfwersten Gulitz.&lt;br&gt;
18. Öfwersten Westhof.&lt;br&gt;
19. Öfwersten Pendgras.&lt;br&gt;
20. öfwersten Iwanitzla.&lt;br&gt;
21. öfwerstl : Weiden.&lt;br&gt;
22. öfwerstl : Baltzar.&lt;br&gt;
23. Major Wenefig.&lt;br&gt;
24. Major Pijhl.&lt;br&gt;
25. Major Straus.&lt;br&gt;&lt;/big&gt;
Det Kongl. Lijfregimentet til Häst är ifrån Wesenberg commenderat at marchera åt Dorptiske sidan, at utpassa och fördrifwa de deromkring strofwande Fientelige Partierne, til hwilken enda och 200 Mann utur Dorpt utcommenderade äre.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 17 Decemb. 1700.}}&lt;center&gt;Revel den 29 Novemb.&lt;/center&gt;

Med Påsten ifrån Narfwen hafwe wij haft confirmation på de hugnelige tijdender, at Hans Kongl. May:t Wår allernådigste Konung och Herre, den 20 hujus angripet det fientelige Moscowitiske Lägret för Narven, och sedan man det en timmas tid canonerat, genom Infanteriet Stormat, som det på Twänne ställen genombrutit, och gifwit således Cavalleriet öpning at ochså falla in ; då en skarp Drabbning uti Lägret förefallit som påstådt i 3 Timmars tid, uti hwilken månge 1000 Ryssar blifwit nederlagde, til dess heela deras Armee, som bestått af 80000 Mann, måste taga flychten, och uppå en Brygga så trängts at densamma enteligen måste sönderbryta, och dersammastädes någre 1000, som intet fölle för Swärdet, i Strömen druncknat. De öfrige, som intet kunde komma öfwer, hafwa kastat neder Gewehret, och sig på nåd och onåde gifwit, hwilke, sedan Kongl. May:t latit dem Gewehret fråntaga, nu brukas til at rasera deras egne för Narven upkastade stora werck och retrenchementer ; Man hafwer uti Lägret fått ett otaaligit byte, 70 sköne Metal Stycken och 30 Fyrmörsare, en stoor hoop Fahnor och Standarer samt någre 1000 Tält, och en stoor hoop förnäme Fångar, hwilke förr specificerade äre. Hoos Hertigen af Croy allena skall man hafwa funnit 100000 Rubler. Zaren har 2 dagar tilförende begifwit sig utur Lägret hemåth. Af wåre sages åthskillige Officerare skola wara omkomne och 500 Gemene, deremot har man uti Lägret igenfunnit Majoren Patkull och Ryttmest. Adercas samt Lieut. la Motte som Fienden hade til fånga.

&lt;center&gt;Revel den 3 Decemb.&lt;/center&gt;

Den 25 hujus är uti Narfven en Tacksägelse Fäst hållin öfwer den herlige Seger som den högste Guden förlähnt Hans Kongl. May:t emot dess Fiende ; och blefwe Styckerne kring Wallarne löste. Wid Neuhausen uti Dorptiske Gebietet hafwa wåre angripet Ryssarne och 135 af dem ihielslagit, wid hwilken action en förnäm Rysk Generals Persson satt lifwet til.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 7 Januarii 1701.}}&lt;center&gt;Revel den 21 Decemb.&lt;/center&gt;

Cosakerne hafwa förmedelst deras ströfwande giordt stor skada i Liefland ; och nyligen utplundrat Wenden, sampt fördt Borgmästaren fängzlig åt Kokenhusen ; de hafwa warit nästan 5 Mijl när til Riga. Deslijkes fara och Ryssarne illa fram uti Dorptiske Gebietet ; Men som Hans Kongl. May:t Wår allernådigste Konung den 13 hujus med dess Armee brutit up ifrån Narva, och sat sig wijd Lais, så förmodes, at desse röfwe partijer snart läre förskingras. Uti Riga äre öfwer 100 Sachsiske Öfwerlöpare ankomne, så til hast som til foot med godt Gewär försedde, men elliest illa monterade.

&lt;center&gt;Lais den 21 Decemb.&lt;/center&gt;

Här äre tijdender at Ryssarne upbrändt Waska-Narfwen och någre andre små byer, efftersom de fått kunskap at Gen. Majoren Meidell hade dragit sig ifrån den Orten hijt åt, men nu hafwer General Majoren Cronhiort fåt Ordres, at rykia til den sijdan med det hoos sig hafwande Manskapet. Af Öfwerst Lieutnant Styltehielm skal en action wara förelupen med et Partij Ryssar ; Men derom haar man ännu ingen wijdare efterrättelse, än hwad ifrån Dorpt berättat är, nembl. at Styltehielm iagat Fienden för sig undan någre Mijl til dess han råkat uppå en så stor myckenheet, at han måst sig lijtet retirera och begärt Succurs.

&lt;center&gt;Lopesco den 24 Decemb.&lt;/center&gt;

Sedan Gen. Maj. Cronhiort nyligen är hijt ankommen 4 Mijl från Fiendens Grentz, hafwer han redo haft 3 sine Partijer ute, af hwilke det förste nedlagt 1 Bajor iemte 11 Gemene men de öfrige hafwe ey wågat sig til wijdare Action, utan sökt flychten. Rysiske Bönderne hafwa och på 3 Mijl redan förlåtit sine Byar och lembnat dem öde.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 14 Januarii 1701.}}&lt;center&gt;Lais den 24 Decemb.&lt;/center&gt;

Ifrån Dorpt skrifwes, at 3 Compagnier af Kongl. May:tz Lijregimente, med någre af Schlippenbergs Dragoner och Öfwerst-Lieut. Brands folk, hafwa haft en Action med 5 a 6000 Cosaker, hwilke sig måst retirera, och under retiradet förlorat in emot 300 Mann ; Wåre som dem förfölgt alt under deras Stycken, som de plantat på någre Hyglår, hafwa förlorat en Capitein en Lieutenant och 17 Gemene.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 21 Januarii 1701.}}&lt;center&gt;Mitau den 28 Decemb&lt;/center&gt;

Man hafwer säker efterrättelse at Öfwerste Münster, som commenderar de på andre sijdan om Dunen stående Cosakerne, skall hafwa ströfwat och någre Swenske öfwerfallit, men at de sedan blifwit så kringrände både baak och framman, at ingen kunnat undankomma, utan de alle blifwit nederhugne och Öfwersten Münster silef til fånga tagen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 28 Januarii 1701.}}&lt;center&gt;Ronneburg den 28 Decemb.&lt;/center&gt;

I förledne Måndags, hafwer Rytmästarn von Laurentzen, med hos sig hafwande Manskap, så lyckeligen treffat på den Cosakiske Öfwersten Munster, som hade 300 Mann under 6 Fanor hos sig, at han icke allenast drifwit dem som woro til antalet mykit starkare än han, på flychten, utan och eröfrat af dem 2 Fanor och en Puka, sampt någre Hästar och annat Röfwe-Godz som de haft. Öfwersten sielf är med många af hans föllie på Platzen blefwen, och hafwa Cosakerne ifrån andra Orter äfwenwäl hopetals tagit flychten öfwerErla tilbakas.

&lt;center&gt;Revel den 28 Decemb.&lt;/center&gt;

I förledne Lögerdags ankommo de Ryske Fångarne, som Öfwerstl. Patkul hijtbracht, och blefwe de förde på stora Gillstugun, hwarest hwar och en fick sin Billet, och sedan med stark wakt blefwe hos Borgerskapet inquarterade ; de wore jempte Hertigen af Croy 72 Mann Den Fransoske Ambassadeuren afreste för Helgen til Kongl. May:t, men den Keyserlige Envoyen är ännu här.

&lt;center&gt;Petrozina den 3 Januarij&lt;/center&gt;

Gen. Majoren Cronhiort, har den 27 Dec.med sit underhafwande folk warit til Lawoy Grentz, at upsökia Fienden som der hela Hösten warit; men fand der ingen mer än 2 Bönder; af hwilke den ena sielf drenkt sig i en wak under Ijsen i en ström, och den andra blef fast tagen uti Byen, hwarest ingen förråd war, undantagandes någon Boskap och annat småt, som han gifwit Soldaterne at plundra; därifrån hade han gåt 7 wirster längre fram, hwarest den fångne Bonden mente at Ryssarne sig församblat i en By Cobona ben. som bestod af 70 Bönder, men der fandz ingen ey heller mer förråd än i den förre Byen, och sattes wijd afresan Eld på denne By. Den 2 hujus har han åter marcherat på en annan kant til Saritz By, 2 nye mijl in i Ryssland, derest 6 Boyarer bodt, hwarest dagen tilförende fuller 500 Mann af Ryskt Cavallerie warit, men han intet träfat dem wijd sin ankomst, utan allenast någre Bönder och en Präst; wijd återresan hade sig någre af Ryska Cavalleriet wijst in wijd Byen, dem han eftersatt, men de taget flychten åt Skogen, doch någre blifwit på Platzen liggiande ; Fångarne mena at 4000 Mann skola stå uti Ladoga, samt 1500 Mann emillan Zarl och Ladoga, dem han entera dagen ochså upsökia wil. Wijd Grentzen är en hop med otröskad Spanmål, och äre 1000 Ingermanländiske Bönder upbudade den efter handen at uphämpta och hijt föra.

&lt;center&gt;Revel den 4 Januarij&lt;/center&gt;

Här komma hopetals Sachsiske öfwerlöpare med gode Munderingar, och taga gerna tienst hos Kongl. May:t som för tijden är i Dorpt, och, sedan hans May:t noga besichtigat Fortificationen, låtit Munstra Guarnisonen därsammastädes. Och förmenes at hans Kongl. M. lärer så snart som det moyeligen skee kan marchera åt Plescou.

&lt;center&gt;Warschau den 5 Januarij&lt;/center&gt;

Emedan man förnummit som skulle Konungen i Swerige wara på wägen åt Riga med 4000 Hästar, så fruchtar man at de Sachsiske Troupperne, om Dunen skulle läggia sig, torde wara osäkre i deras Quarteer, hwarföre och alle swåre Stycken blifwit afförde utur Kåkenhuusen, på det man på nödfall så myckit lättare må kunna den Orten förlåta.

&lt;center&gt;Meisenheim den 8 Januarij&lt;/center&gt;

I förledne wecka hafwer wåre Förstinna giort en stor Festisvitet öfwer den herliga Segeren som Konungen i Swerige wunnit emot Ryssarne ; hwarwijd icke allenast den Swenske Ministren Adlerflycht, utan och alle af Adel i hela Furstendömet sampt elliest de förnembste af Borgerskapet wijd 3 store Bord blifwit herligen tracterade, och blefwe wijd Skålarnes drickande Stycken löste, hwilken glädie alt til Midnatztijden påstod.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 4 Febr. 1701.}}&lt;center&gt;Wiborg den 23 Januarij&lt;/center&gt;

Med Påsten ifrån Ingermanländske sijdan hafwer man, at Öfwerstl. Muht wijd Loppis gåt öfwer i Ryssland, och anträffat 200 Mann mäst Bojarer, 25 af dem nederlagt, och 3 til fånga tagit, hwilke berättat at 1000 Mann ståt något längre fram ; derpå Gen. Maj. Cronhiort Commenderat mehr Cavallerie dijt, men Ryssarne som wore til häst hafwe sig wijd wåres ankomst retirerat, och de som warit til fot, dragit sig in i huusen, och skutit ifrån sig ; doch hade man sedan seedt der en stor Eld, och förmenes at wåre läre hafwa tändt Eld på husen, efter Ryssarne intet welat gifwa sig.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 11 Febr. 1701.}}&lt;center&gt;Stockholm den 11 Februarij&lt;/center&gt;

I förledne Tijssdags fijrades här den allmänne tacksägelse dagen, öfwer den herlige Seger, som wår allernådigste Konung wunnit emot Ryssen wijd Narva ; och hölles i hwar Kyrkia 3 Predijkningar, sampt sönges ( O Gnd wij låfwe tig etc. ) Efter Högmässan löstes twenne omgånger swåre på åtskillige påster planterade Stycken, hwar omgång 130 skott. Om Aftonen Illuminerades hela Staden med Lius, och presenterades en stor hop wäl Inventerade och Illuminerade Emblemmata och Inscriptioner.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 4 Martij 1701.}}&lt;center&gt;Nyen den 4 Februarij&lt;/center&gt;

Gen. Maj. Cronhiort är med sit Manskap tilbakas kommen utur Ryssland ; hafwandes ey kunnat efter åstundan avancera för den skarpa köldens och diupa snöens skuld, förmeenar nu läggia sitt folck i Winterquarteer ; af Fångar berättes, at man i Ryssland tager Klockorne utur Kyrkiorne, at giuta Stycken utaf.

&lt;center&gt;Lais den 8 Februarij&lt;/center&gt;

Ett offenteligit Placat är utgångit, som förbiuder, at ingen sig fördrifta skal någen Sachsisk Öfwerlöpare illa at bemöta eller emot dess willia honom Munteringen ifråntaga, utan der han den wille förhandla, då der, föregifwa så myckit som de med hwarannan kunna öfwerens komma ; myckit mindre twinga någen at taga tienst, utan lembna dem frijhet, antingen at engagera sig i Kongl. May:tz tienst, eller at begifwa sig til deras Fädernesland.

&lt;center&gt;Revel den 8 Februarij&lt;/center&gt;

Sedan tacksäyelsefästen den 5 hujus war behörligen celebrerad, och derwed en dubbel Salva af 180 Stycken gifwen, reste den Fransöske Ambassadeuren efter Aftonsången med sit föllie härifrån til Kongl. May:t åt Lais. Åtskillige öfwerlöpare förmäla at Konungen i Pohlen skal hafwa sendt Moscowitern 6000 Man til hielp, men spöries doch at den senare sig lijtet eller alzintet rörer, undantagandes, at någre små Partijer sig uti Dorptiske Gebietet wijst, som doch altijd blifwit slagne och hwad man intet nederlagt, til fånga tagit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 11 Martij 1701.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Petsjory}}}}&lt;center&gt;Lais den 15 Februarij&lt;/center&gt;

I dag ankommo tijdender, at Gen. Majoren Spens utcommenderat en Lieut. Blom ben. af Lijfregimentet med 40 Mann, at recognosera i Ryssland ; och at denne råkat på 400 Ryssar, då wåre Ryttare sig fördålt uti Boscagerne och Trouppewijs gått på Ryssarne, som, fruchtandes at der skulle flere wara i hinderhåld, så blifwit deraf skremde, at de toge flyckten, men måste doch lembna efter sig 50 Mann på platzen, han hade förfölgt den 2 Mijl, men intet kunnat bringa dem til stånd. Derpå har bem. Gen. Major Spens sielf inbrutit i Ryssland med 1500 Mann af Lijfregimentet, Öfwerste Schlippenbachs och Öfwerstl. Brands Dragoner, sampt Öfwerste Schyttes fotfolk, och satt sig under Staden Pitschura, hwarest han funnit öfwer 2000 Ryssar för sig, men när han dem angripit i deras retrenchemente, hafwa de genast tagit flyckten, men doch på platzen forlorat 500 Mann, förutan dem som sedan blifwit uti Huusen upbrände; på wår sida äre allenast döde blefne Majoren Wallenstedt och 15 Gemeene ; sedan Gen Majoren bortdrifwit Fienden har han upbrent och sköflat Staden Petschura in til grunden, sampt der fåt got byte. Men som han för den diupa snöen skul, intet kunde föra med sig Stycken och Fyrmörsare, så har han intet kunnat bemächtiga sig af Slottet och Clostret, som är befästat med höga och starka Muurar, utan hafwer han på 5 Mijl omkring uti Ryssland heriat och brendt.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 1 April 1701.}}&lt;center&gt;Narva den 16 Martij&lt;/center&gt;

Af Fienden höres intet, men en stor hoop af dess Formän, som i går, med Kongl. May:tz tilstånd, hijt kommit, at afhämpta eu hoop Persianiskt Godz, hafwa sig utlåtit, at Cercasserne, som äre Zarens bästa Cavallerie til 15000 Mann, skola med owillia och i mangel af Subsistence gått hem igen. De i Plescou skola och lefwa i stadig fruchtan för en Attaque, och hafwa igenstängt alle sine Portar. Et wårt Partij har i desse dagar warit 1 mijl när Andova, brent och plundrat 2 Håff och kommit med et antal Boskap och Hästar tilbaka, men intet förnummet af någon Fiende.

&lt;center&gt;Wiborg den 22 Martij&lt;/center&gt;

Gen. Majoren Spens har warit ute med et Partij, och Attaquerat et Ryssarnes Partij, och 300 af dem upbränt, sampt 80 ihielslagit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 29 April 1701.}}&lt;center&gt;Dorpt den 11 April&lt;/center&gt;

Öfwerst Leutnant Brandt har med 200 mann warit inn uthi Ryssland och upbränt där någre byer, har ey synnerlig motstånd funnit, men mehr consternation, hälst krigzfolket skal som berättas, wara til stoor dehl hemkalladt till Moscou för upror skull, hafwandes Ryssarne slagit ihiäl alle Tyskar och främmande i deras land.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 6 Maj 1701.}}&lt;center&gt;Nyen den 23 April&lt;/center&gt;

I desse dagar hafwa twenne partijer af Cronhiorts Armee gått in i Ryssland, det första commenderat af en Ryttmästare, som låtit upbränna 80 Ryska Fahrkoster, och någon Boskap derifrån afföra. Det andra at 50 Mann, Ryttare och Soldater, haar med beswär gårt öfwer ett Morass, förandes hwar Ryttare en Soldat på Häste-baken. De hafwa en heel dag förstuckit sig i Skogen uthmed byerne, men om Nattetijden, då folcket legat i Sömn, öfwerrumplat Gräntze-Wachten, som warit försedd med godt Holländskt Gewähr, och de kringliggiande Hof och Byar spolierat, Manfolket nederslagit, Qwinfolket, Barn och Präster instängt i en Kyrckia, och lembnat dem orörde. Dhe hafwa funnit wacker Ymnoghet af Victualier, Boskap och Hästar, men ey någon annan egendom, eftersom Ryssarne allt bortfördt åth Nougården. En Galowa och Boyar, samt 6 Strelitzer hafwa de tagit tillfånga.

&lt;center&gt;Revel den 25 April&lt;/center&gt;

Drefijsen är nu bortfluten, så at Hambnen är heelt reen, och förmodar man fördenskull med första wind den förwäntade Transporten ifrån Swerige. Konungen skal hafwa beordrat 3 Regimenter, Gr. Dahlbergs, Frölichs och Camphusens at hålla sig marchefärdige, warandes Kongl. M:t sinnad at besättia Kåkenhusiske stranden med 10000 Man och med Grossen af Armeen elliest prosequera sine Progresser.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 13 Maj 1701.}}&lt;center&gt;Revel den 2 May&lt;/center&gt;

Den ifrån Stockholm afgångne Transporten förwäntes här stundeligen. Wid Dunemunder-Skantzen äre öfwer 30 Coffardie Skepp med allehanda Wahrur, som ärnat sig åth Riga; Men Fienden will intet släppa dem fram, utan pretenderar af dem 6 pro Cento. Ifrån Lais förmähles, at 3 Regimenter upbrutit åth Wolmar, at betäckia de där uprättade Magazinen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 20 Maj 1701.}}&lt;center&gt;Af Lais den 3 May&lt;/center&gt;

Öfwerste Schlippenbach haar uthsändt ifrån Marienburg ett Partij emot Kokenhusen, som där anträffat ett fientligt partij, slagit det på flychten, och tagit från dhem 400 lass Spanmåhl, och andra saker, samt några Fångar.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 3 Junij 1701.}}&lt;center&gt;Narwa d. 22. May&lt;/center&gt;

Dhe i mit förra Bref nämbde utcommenderade 200 man her ifrån, äro för 2 dagar sedan hit tilbaka kompne, och hafwa medbracht 10 st. Lådior: dhe hafwa och warit på Ryske sidan, geent emot Waska Narfwen, män af ingen Fiende hördt ; Af Bönderne hafwa dhe så mycket, förnummit, at Fienden sig småningom drager utur Agdou Fästning. Ifrån Dorpt continuerar, at öfwersten Pattkull warit ute emot 40 Estandarer Ryssar, och 200 af dem nedergiort, samt 40 til fånga tagit.

&lt;center&gt;Stockholm den 3 Junij&lt;/center&gt;

I förleden Tijssdags och Fredags upfördes dhe ifrån Refwal hijtkomne Ryske Fångarne; dhe blefwe samptelige med et Compagnie af Borgerskapet till Häst, som redo halfparten förut och halfpahrten effter åth, sampt med stadzwachten som gingo på både sidor om dem, förde ifrån Skeppzbroen hwarest de til landz stego, uti et wist Borgare Huus, hwarest de sedan fördeltes och fördes til de Logimenter, som för hwar och en bestälte wore.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 10 Junij 1701.}}&lt;center&gt;Mietau den 20 May&lt;/center&gt;

Den Kongl. Polnske Armeen står redan wid Dünaströmen, och hafwer posterat sig emillan Thoren och Kåkenhuusen, ståendes färdig på förste ordres at marchera öfwer bemelte ström, hwartill redan bryggan förfärdigat är, och säyes, at redan någre Regimenter skola wara öfwergångne.

&lt;center&gt;Revell den 30 Maij&lt;/center&gt;

Numera är den förwäntade Transporten aldeles lyckeligen och wäl hijt öfwerkommen och skattas det Manskapet til 12000 Mann, af hwilke allaredan någre Regimenter af marcherat åt Lais ; skolandes de andre efter handen föllia efter : Men Öfwersten Nils Posse och öfwersten Fersen skola taga deras marche åt Pernau, och conjungera sig med de 3 Regimenterne som komma ifrån Riga, sampt således stöta til hufwud-Armeen, som redan upbrutit ifrån Lais och ryckt åt Dorpt. Imedlertijd draga sig de Sachsiske starckt in i Dunamunder Skantzen, hwarest de hafwa upkastat en Batterie at disputera de Rigiske den nyligen öpnade säkre farten med Båthar, doch hafwa de ännu dermed ey något serdeles kunnat uträtta. Öfwer 42 Strussar äre Dunaströmmen utföre til Riga ankomne, som allehanda warur medbrackt. Ofwerlöpare ifrån Kåkenhuusen och andra orter komma dageligen, som enhelleligen berätta om den continuerliga oroligheeten i Polen, fruchtandes at Rijkzdagen utan Blodz utgiutelse intet lärer aflöpa.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 24 Junij 1701.}}&lt;center&gt;Nyen den 13 Junij&lt;/center&gt;

Sedan det sidsta här löpande roopet om Ryssarnes infall, haar en Regimentz Qwartermästare warit öfwer gräntzen med något Manskap, och lyckeligen tilbaka kommit, bringandes med sig 200 nöth, och 100 fåhr samt någre fångar, hafwandes ock dödat öfwer 20 Man ; Wåre Troupper under H. General Majoren Cronhiort begynna ny at röra sig utur sine winterqwarter och ställa sig på grentzen wid Loppis.

&lt;center&gt;Carlscrona den 15 Junij&lt;/center&gt;

Här lagas nu med all flijt någre Fregatter till, sampt andra fartyg, som skola gå till Nyen, at blifwa brukade i Ladoga siön.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 1 Julij 1701.}}&lt;center&gt;Pernau den 16 Junii&lt;/center&gt;

I desse dagar äre åthskillige resande hijtkomne ifrån Wollmar, som enhälligen berätta, at 600 Sachsiske Soldater, förutan en hoop Bönder, hafwa sidstledne Pingesdags morgon angripit Slottet Ronnenburg, hwaruti Ryttmästaren Lorentzen commenderade, och förmeent at kunna få honom med alt dess Folk tilfånga ; Och som de såge, at det intet wille angåå, hafwa de afskickat en Trummeslagare, som dem upfordrat, at gifwa sig på nåde eller onåde, eller de wille dem upbränna; hwarpå Ryttmästaren Lorentzen swarat, at han heller wille redeligen döö, än giöra sig på det sättet till Schelm ; hwarföre bemelte Sachser orten med macht anfallit och brändt, så at Ryttmästaren, som der inne commenderade, sig måste retirera uti ett steenhuus, som blifwit stående, hwarutur han sig så manneligen förswarat, at 60 mann af de Sachsiske måste sättia lifwet till, och de öfrige taga flychten.

&lt;center&gt;Revel den 20 Junii&lt;/center&gt;

H:s Kongl. M:t haar den 17 hujus om morgonen bittida Kl. 3 upbrutit med Armeen ifrån Dorpt åt Wollmar, williandes widare begifwa sig dermed åth Riga, skolandes 3 Regimenter, som liggia i bem:te stad, sig med Kongl. Armeen conjungera ; Bryggian at öfwer marchera, är ock redan aldeles färdig ; men de Sachsiske upkasta på andra sidan et stort werck til at hindra passagen, doch torde de giöra fåfängt arbete emedan wid Dunen månge beqwämlige ställen äre, hwarest man öfwersättia kan. Det continuerar, at Ryttmästaren Lorentzen sig wähl förhållit uti Ronnenburg, emedan han intet allenast 50 Sachser och ibland dem öfwerst Lieutnanten Renn nederlagt, och Lieutnanten Brunau illa blesserat, utan ock öfwer 20 Fångar Wollmar inbracht. I Dorptske Gebietet hafwa 4000 Ryssar låtit see sig, och tänckt at öfwerrumpla ett Hof, Koikel benämndt; men den intet långt dher ifrån stående Öfwersten Diederich Friederich Pattkull haar med sitt Regimente ryckt emoth dhem, slagit 50 mann af dhem ihiel, drifwit dhe öfrige på flychten och förfölgdt dhem halfannan mijl öfwer deras Gräntze. Wåre hafwa wid denne Actionen intet förlohrat mehr än 10 Hästar och 4 mann. Ifrån Narva skrifwes, at man låtit dherifrån gå någre Fahrkoster åth Nyen, och wijdare till Ladogiske siön.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 8 Julij 1701.}}&lt;center&gt;Utur Kongl. May:tz Campement wid Walk den 22 Junii&lt;/center&gt;

I går avancerade Kongl. May:t med Armeen hijt till Walk, och lärer ännu i afton upbryta och marchera widare åt Wolmar. Hwarifrån berättes, at sig der utan före öfwer 4000 Sachser wijst hafwa, men straxt gått tillbaka, när de förmärckt at där stode någre af wåre Regementer ; Ifrån Riga berättes at, fast det rychtet gått, som skulle Riksdagen i Pohlen wara upskuten till hösten, så hade man doch fått sedermera annan efterrättelse, neml. at de mäste vota gått der på ut, at Riksdagen skall continuera, confirmerandes den i går ankomne Påsten det samma, och at Republiquaen inständigt påstår, at fred må slutas med Swerige och de Sachsiske Tropperne utskaffas, emedan de i widrig händelse wille sielfwe flytta dem ifrån deras och Lifländske gräntzerne; huru wida sådane tidender continuera, gifwer tiden. Emot Ryska sidan till Neuhusen äre åtskillige tropper till 5000 mann commenderade, och skola ännu 4 Regimenter avancera till gräntzen därsammastädes.

&lt;center&gt;Riga den 24 Junii&lt;/center&gt;

Det säyes, at Ryttmästaren Lorentzen skall hafwa råkat det Sachsiske partiet, som wåre fördublings Ryttare öfwerfallit, det totaliter slagit och fångarne igen bekommit.

&lt;center&gt;Wiborg den 25 Junii&lt;/center&gt;

Uti Ingermanland äre alle där stående Kongl. May:tz tropper i marche åth Loppis, och hafwa ordres, at gå in i Ryssland; så säyes ock, at General Majoren Spens skall wara beordrat med ett Corpo af 7000 mann wid Betkin, som icke är långt ifrån Loppis, at gå in och angripa fienden. Capitein Schulman, som står där på Gräntzen, har attaquerat ett Ryskt partij och öfwer 60 der af nederlagt ; kort der på har ett Ryskt partij wid Woasilkoa, angripit wår wacht då Ryttmäst. Muhl dem eftersatt, men wågat sig för långt, så at han blifwit af ett annat starckare partij kringränd, och han antingen blifwit fången eller slagen med 5 a 6 Ryttare. Vice Ammiralen Numers är med 5 Fahrkoster monterade med 20 Stycken i Ladoga siön ingången, at allarmera fienden wid Olonitz, som står där med 10000 mann.

&lt;center&gt;Rewel den 27 Junii&lt;/center&gt;

Kongl. May:t har fortsatt marchen med Armeen ifrån Walck åt Wollmar. Öfwersten Nils Posses, öfwcrsten Fersens Regimenter och öfwerst Lieutn. Livens Battaillon äre ifrån Pernau afgångne till Armeen Gen. Lieutnanten Live är ifrån Wismar till Pernau ankommen och haar strax fortsatt sin reesa till Kongl. May:t. Wid Marienborg i Dorptiska Gebietet hafwa 4000 Ryssar låtit see sig, som i begynnelsen chargerat allenast med öfwersten de la Gardies halfwa Regimente, dock straxt blifwit brachte i confusion; men som Ryssarne sig recolligerade och kommo andra gången igen, haar Kongl. Lijf Regementet bemelte öfwersten de la Gardies Regemente secunderat, och wijst fienden tillbakars, sedan han lembnat hundrade döde efter sig, och äre wid denne Actionen på wår sida någre gemene blefne, samt Majoren Stahl och Capitein Wollfelt blesserade ; der emot hafwa Sachserne den 23 hujus med 500 mann anfallit 70 af wåre fördubblings Ryttare, som stode half annan mijl ifrån Riga wid Neuer-muhlen och ändoch wåre giordt mannligit motstånd och nederlagt en Major med 12 gemena, så måste de dock, eftersom fienden war alt för mannstarck, dels sig tillbaka draga, dels sig til fånga gifwa, warandes således 30 gemene och 2 Ryttmästare nembl. Vitinghoff och Klebeck råkade i fiendens händer. I förrgårs blef General Lieutn. Bleichert Wachtmeisters lijk bracht till skepps, at föras till Stockholm, och löstes der wid 80 Styckes skått.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 15 Julij 1701.}}&lt;center&gt;Carlscrona den 9 Julii&lt;/center&gt;

Man arbetar här natt och dag på den Esquadren af små monterade Fahrkoster, som skola brukas till Krigs operationer i Ladoga siön ; skolandes de till antahlet blifwa 13 stycken, monterade tilsammans med 80 Stycken, 50 Bassar och besatte med ohngefehr 500 Mann.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 22 Julij 1701.}}&lt;center&gt;Carlscrona den 16 Julii&lt;/center&gt;

I dag bittida seglade här ifrån med god wind 8 stycken af de til Ladoga siön uthredde monterade fahrtygen, och ställte deras resa åth Nyen. De öfrige, som man är i wärcket till denne Expeditionen at equippera, läre och innan någre dagar wara klare, at gå samma wägen till siös.

&lt;center&gt;Stockholm den 20 Julij&lt;/center&gt;

Med Bref ifrån Liefland hafwer man tijdender, at Kongl. May:t med Armeen upbrutit ifrån Wolmar den 27 Junij och kommit den 2 Julij til Siesegal som är 3 mijl ifrån Riga, hwarest Hans May:t camperat til den 7 hujus, då Hans May:t den dagen marcherat wijdare, lembnat Kåkenhuusen och gått med Armeen recta åt Riga, hwarest man giort all anstalt til at passera Dünen; warandes den 9 hujus dertil denominerade då ock allt, hwad til öfwerfarten nödigt, warit i beredskap. Uti Riga har Hans May:t sig intet länge uppehållit, utan allenast rijdit omkring at besee Staden. Ofwersten Helmersen har posterat sig med 800 Mann på Dahlholmen, ifrån hwilken Holme dess Ofwerste Lieutenant Meyerfeldt den 7 hujus om natten giordt et lyckeligit Partij och bekommit af Fienden 6 Båtar och 2 Strusser, sampt månge Fångar, efter hwilken berättelse den Ryske Succursen, hwarom så stort roop hargiortz, ey skal wara öfwer 6000 Mann, och at de Sachsiske på andra sidan om Dühnen fördelt deras Armee på det sättet, at den ena helften deraf wid Kokenhusen, och den andra helften mitt emot Riga skal wara posterad. Ryssarne ströfwa fuller ännu uti det Dorptiske, dock äre de någre gånger så afwijste, at man förmodar det de så lätt ey läre wåga sig dijt igen, och i widrigt fall står öfwersten Slippenback med et flygande Läger wid Marienburg, som wäl lärer weta betiena sig af sine fördeeler. Gen. Majoren Cronhiort står med dess Armee på Grentzen wijd Loppis, at giöra infall i Ryssland. Wåre Loddior och fartyg uti Laduga Siön, giöra en god effect.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 29 Julij 1701.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Düna}}}}&lt;center&gt;Thorn wijd Riga den 11 Julij&lt;/center&gt;

De Swenske äre med 7 a 8000 Mann öfwer Dunaströmen komne, och som de Sachsiska Tropperne det ey kunnat hindra; så hafwa de utj god ordning de Swenske angripit, och uti 3 timmars tid i stadig eld med hwar annan chargerat, doch änteligen måst gå tillbakars. På den Sachsiske sidan äre blefne öfwersten Gr. Ronnowe, öfwerstL. Östenhusen blesserad, Majoren död, öfwersten Eppinger dödeligen blesserad och fången, öfwersten Wiedeman öfwerstL. Baron von Munster och öfwersten Zeidler blesserade, doch kunna namnen af alle Capiteiner och öfwer Officerare, som blefne och blesserade äre, intet specificeras. Hwarest Hertigen af Curland blefwen är, weet man ännu intet.

&lt;center&gt;Mitau den 11 Julii&lt;/center&gt;

Här hafwe wij slätte tidender ifrån de Sachsiskes Läger wid Dünaströmen, nemligen, at Konungen i Swerige med någre 1000 mann satt öfwer ; De Sachsiske Curasserarne hade fuller så snart de Swenske Tropperne till lands kommo, dem häfftigt tillsatt; men blifwit så bemotte, at af 4 a 5 Regimenter, fåå kommit tillbakars, och således måst rymma fältet. De Swenske Tropperne marchera wärckeligen hijt åth Mietau, at ruinera det Sachsiske Magazinet eller och, kanske aldeles taga Slottet i possession. De Sachsiske skola Compagnietahls desertera och bortrymma.

&lt;center&gt;Liebau den 13 Julii&lt;/center&gt;

Förlusten hafwer på Sachsiske sidan warit mycket stoor, emedan af de Regimenterne, som med de Swenske drabbat hafwa, intet månge undankomne äre. De Swenske Tropperne hafwa redan anmält sig för Mitau, och torde ännu i dag hafwa deras intåg. Ifrån Warschau skrifwes, at Patkull råkat i krackeel med en Fransösk öfwerst-L. St. Paul ben:d, som han öfwerfallit, men blifwit myckit illa handterad,

&lt;center&gt;Ifrån Königsberg af den 17 Julij&lt;/center&gt;

Utur Dantzig hafwer man tijdender, at de Swenske 20000 man starcke passerat öfwer Dünen, och, efter en starck action med de Sachsiske, obligerat dem at öfwergifwa Kobron Skantzen ; och berättes ytterligare, at Konungen i Swerige tagit sin marche åth Curland ; Hertigen af Curland saknas ännu.

&lt;center&gt;Ett annat af Königsberg af samma dato&lt;/center&gt;

Nu går det på Churland löst, och flygtier hwar man sin egendom derifrån, och hafwa de Swenske Tropperne, när Påsten afgick, ey warit mehr än en half Mijl ifrån Mitau.

&lt;center&gt;Riga den 17 Julii&lt;/center&gt;

Så snart wåre under Gen. Maj. Mörners Commando utcommenderade 1600 mann till Häst äre wid Mitau ankomne, hafwer straxt Magistraten utskickat dess Deputerade, som [..] Gen. Majoren wara wälkommen, och sig underkastat Kl. M:tz af Swerige höga beskydd, då ock på Kongl. M:tz wägnar ben. Gen. Major försäkrat, at dem intet ondt wederfahras skulle. Uthur Slottet kom ock en Furstl. Capitein, som med 80 mann legat där i Guarnisdn, och lefwererade Nycklarne till General Majoren, som straxt tagit Possession af Slottet och Gewäret af desse 80 mann, sampt gifwit dem lof at gå till deras qwarteer. Hafwandes han i slottet funnit en så stor Qwantitet af miöl och bröd, at hela Armeen där af torde kunna hafwa sit uppehälla in till Juletiden. Dessutan har där ock warit ett stort förråd på Fläsk, gryn, Erter, Böhnor, Smör, Kläde till mondering, uthom det, som redan färdigt warit för 7 a 8000 mann, samt ock en stor myckenhet af Musqueter och Pistoler. Borgerskapet är anbefallt at gifwa fram alt hwad de Sachsiske hoos dem nedsatt hafwa, som det ock heelt willigt giöra.

&lt;center&gt;Riga den 18 Julij&lt;/center&gt;

Man hafwer tijdender at fienden förlåtit Kokenhusen, sedan han sprengt 2 Bastioner ; samt ock at Kongl. M:t wijd Bausch skall hafwa råkat 3000 Mann af fienden och dem slagit, och wore Hans M:t nu i marche åth Birsen ; desslijkes förmäles och at Commendanten uti Dünamunde skall hafwa sendt 2 gånger til Gen. Maj. Maidell som håller samma orth instengd, och begiärt at capitulera, williandes öfwergifwa festningen, om han med sit Manskap och all Sachsiske Ammunition finge marchera uth. Men Kongl. M:t hade uppå Meidells förfrågan, sådant afslagit och intet welat tillåta någon annan condition, än at han skall gifwa sig på discretion. Derpå hade Commendanten sendt uthur Dunamünde siöledes en stoor dehl af Sachsiske styckerne och annan ammunition, som doch skall wara kommit uthi wår Creutzares händer.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 5 Augusti 1701.}}&lt;center&gt;Narven den 24 Julij&lt;/center&gt;

Ifrån Riga berättes at Sachserne förlåtit Kåkenhusen sedan de sprängt 2 Bastioner, och at man deruti funnit 6 Metall Fyrmörsare och en hop med Stycken.

&lt;center&gt;Dantzig den 24 Julij&lt;/center&gt;

Rätnu äre tijdender med Påsten komne, at Sachsarne icke allenast förlåtit Kåkenhuusen utan och at den Sachsiske och Moscovitiske Armeen skal wara af Konungen i Swerige totaliter slagen, samt all deras bagage och Artollerie eröfrat och skal resten af Fienden hafwa salverat sig åt Littauen.

&lt;center&gt;Nyen den 25 Julij&lt;/center&gt;

Gen. Majoren Cronhiort, som wiste at uti Pelgola Hof uti Ryssland låge 100 Bojarer med 200 Strelitzer, och någre 1000 Gemene uti der upkastade Trenchementer, har med 1000 Hästar och 200 Dragoner begifwit sig dijt, och genom 50 Mann som braverat utan före på Feldtet, dem utlockat, hwilke sedan af wåre, som låge uti Skogen fördålde, kringrendes och störste delen nedersloges ; de öfrige toge flyckten i Skogen och blef en Rytmästare, 4 Strelitzer til fånga tagne, de som woro i Hofwet hafwa ochså lupit til Skogs, och lembnat got byte sampt en hop med matwarur efter sig ; Hofwet hafwa wåre sedan upbrendt, och utsende Gen. Majoren sedan et Partij af 200 Hästar wijdare in i Ryssland som intet funnit mer än 60 bewäpnade dem de alle capiterat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 12 Augusti 1701.}}&lt;center&gt;Warschau den 16 Julii&lt;/center&gt;

Konungen haar en par dagar warit temmelig opaslig, men finner sig dock nu något bättre igen, men hafwer dock warit mycket illa tillfrids öfwer de ifrån Armeen i Liefland inkomne tijdender, at Konungen i Swerige den 9 hujus passerat öfwer Dünaströmmen, och obligerat de där stående Sachsiske Tropperne till at förlåta deras retrencherade Post wid Thorn, och Cobron skantzen, sampt at lemna effter sig deras hela Läger, Stycken och Bagage, så wäl som och någre 100 döde och Fångar.

&lt;center&gt;Mitau den 23 Julij&lt;/center&gt;

Denne Staden är nu med 2000 Mann Swenskt Folck besatt, och måste Borgerskapet baka Bröd för Swenske Armeen. Den Curländske Adelen skall wid Execution tilsäyas at contribuera till Konungen af Swerige så mycket som de förr contribuerat till Sachserne. Den Swenske Armeen står intet långt ifrån Birsen, och söker Fienden, som doch dragit sig undan, hafwandes Moscowiterne begifwit sig hemåth, och Sachserne igen sökt deras Fädernesland.

&lt;center&gt;Riga den 29 Julii&lt;/center&gt;

Kongl. Majest. camperar nu icke långt ifrån Bauske, och är öfwersten Rose med ett Detachement affärdad åth Birsen, at affordra det där befindtlige Artilleriet, som Konungen af Pohlen tillhörer. Ifrån Mitau är i desse dagar hijt fördt en Dehl af det Sachsiske Gewähr, som man där funnit, och äre där hoos 21 Sachsiske Fahnor hijt brachte. Elliest är här en Lista inkommen på det som af Hertigdömet Curland och Semigalen pretenderas till wår Armees Underhåld, nemligen 60000 Riksdaler i reda Penningar, 90000 Lispund torckat Bröd eller för hwart halft annat Lispund hårdt Bröd 2 Lissp. ferskt, eller och för 4 Lissp. torrt Brödh en Loff Råg. 60000 Lissp. tort Kiött eller i stället 90000 Lissp. färskt Kiött; men där intet så mycket lefwereras kunde så tages i stället ett Lissp. Smör, Fläsk och Ost för 2 Lissp. Kiött, och där till 12000 Lissp. Sallt eller för 12 Lissp. torrt Kiött en T:a Sill. 30000 Tunnor öhl, eller i dess ställe 15000 T:r Malt, och till hwar T:a 4 M:r Humbla. 40000 Tr. Haffra, eller i dess ställe 20000 Tr. Råg eller Korn, 100000 lass Höö och 1000 Faat Brennewijn.

&lt;center&gt;Narwen den 31 Julii&lt;/center&gt;

Här är Berättelse inkommen, at Majoren Gyllenlod ifrån Salmis ytterst i Kexholms Lähn ryckt med 50 Ryttare och så många Footknechter öfwer Ryske gräntzen och anfallit Cavano by, hwarest Inwånarne stängt sig i sine Huus, men intet welat till fånga gifwa, hwarföre de i Husen blifwit upbrände, Majoren hade fördt därifrån till sin Post igen 40 Horn-Nöth och 20 Fåhr, hade och wäl elliest kunnat fått mera, där han icke fruchtat för Fienden, som 700 Mann starck låg i Condu Skantz, hwilken han på Återmarchen måste förbij marchera, det han doch giordt utan anfächtning. Elliest berättes, at wåre Caprer i Ladoga Siön fått nyligen ett stoort Byte, bestående i 3 stora Klåckor, Penningar Kläder och annat slijkt. Desslijkes hafwa ock wåre Fahrtyg uti Peipus Siön hafft sådan lyckelig Success, at de fientelige Fahrtygen medh lijfsfahra måst flychta uti en trång Ström, hwarest wåre dem ey kunnat förföllia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 19 Augusti 1701.}}&lt;center&gt;Wilda den 27 Julij&lt;/center&gt;

I Morgon läre 2 Deputerade ifrån den här warande Republiquen reesa till Hans Kongl. May:t af Swerige, som med dess Läger står wid Birsen, och bedia, at Hans May:t wille förskona Littauske Gräntzen, emedan Republiquen intet samtyckt till något krijg, utan will stadigt hålla hwad Pacterne förmå.

&lt;center&gt;Uthur Lägret wid Quirumpuh den 31 Julij&lt;/center&gt;

Såsom wij i förledne Söndags den 28 hujus finge kunskap at Ryssarne borttagit wår Patroll i Rauge bestående i 2 Persohner, af hwilke de den ene ihielslagit och den andra med sig bortfördt; så skickades Majoren Enskiöld och Capitein Schauman uth med 200 Ryttare, som Ryssarne, hwilke wore 700 Mann, eftersatte ; men som bemelte Major fick Kundskap, at Fienden war till 1500 Mann starck, skickade han tillbakars och begärte Succurs, då öfwersten Schlippenbach sielf med 200 Ryttare efterfölgde, och secunderade de andra i rättan tijd, råkandes således ihop med ett fienteligit Detachement af 6000 Mann, med hwilke han fächtat i 4 Timmar, hwar wid Fienden temmeligen, men wij allenast någre Mann och Hästar förlohrat ; till dess Fienden kom så starck till, at de wille kringränna honom på alla sijdor, då han, emedan ock Afftonen tillstundade, sig i god Ordning och under stadig Eld retirerade till wår Gräntz igen. Man hafwer spridt uth, at Fienden skall wara 100000 Mann starck, men han hade intet i anseende till Fäldtet, som de intagit, kunnat skatta den starckare än 15 a 16000 Mann. Af Hästarne, som han af dem bekommit, hade han gifwit dem, som sine i drabbningen förlohrat, och de öfrige pro quoto uthdehlt.

&lt;center&gt;Revel den 8 Augusti&lt;/center&gt;

I går blefwe af de wid Riga fångne Sachserne 246 Man hijt förde. Uthur Churland skrifwes, at Kongl. May:tz Armee står wid Bauske, hwilken Ort Kongl. May:t låter genom 4 a 5000 Mann starckt fortificera. Imedlertijd hafwer ock Hans Kongl. May:t utur Birsen låtit föra åth Riga en hoop kosteliga Metall-Stycken och 17 Koppar-Pontoner. Kongl. May:t hafwer och den 24 Julij låtit uthgå ett Placat af innehåld, at ehuruwäl H. Kongl. May:t sig hade skolat giöra försäkrad om samptl. Inbyggiarnes i Churland och Semigallen Trohet och huldskap, i anseende till den Nåd och beskydd, som Kongl. M:t dem, sedan han kom dijt i Landet, wederfara låtit ; hafwandes intet tillåtit, at dem den ringaste Wåld eller Orätt tillfogas skulle, utan det så exemplariter straffat, som wore det dess egne Undersåtare wederfarit; Så hafwer dock Kongl. May:t med missnöye förnummit, at de icke allenast under Armeens Marche, utan ock elliest sig tilldragit, at en och annan ogudachtig och arg Menniskia sig uti Skogarne fördoldt, och på ett arglistigt och tyckiskt sätt wåre ihielskutit och nederlagt ; Hwarföre Kongl. May:t till at förekomma wijdare skada, blifwit föranlåten genom dess Placat at förordna, at hwar och en Godz Possessor, Arrendator eller Förwaltare, hwarest en sådan ogudachtig giärning skier, skall wara derföre Kongl. May:t responsabel, och derföre plichta med 2000 Rijkzdaler ; skolandes hwar och en, så kiärt honom är samma Straff at undgåå, gifwa acht, at sådan Missgiärning i den District, hwarest han Possessor, Arrendator eller Förwaltare är, intet må föröfwas. Man hafwer giordt all Anstallt till at bombardera Dünemünder-Skantz, som nu så innesluten är, at ingen kan komma ut eller in, och äre Batterierne färdige ; Öfwersten Schlippenbach haar fått ordres at uprätta et stoort Magazin emillan Dorpt och Pleskau, hwaraf presumeres, at Kongl. May:t torde utur Cuhrland, gå åth Pleskau ; De undkomne Sachserne stå wid Tillse.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 26 Augusti 1701.|kommentar={{Wikipedialänk|Anfallet mot Archangelsk}}}}&lt;center&gt;Narva den 14 Aug.&lt;/center&gt;

Ifrån Riga berättes af den 10 hujus, at Kongl. May:t lembnar uti Bautsche Fästning, som nu redan temmeligen fortifictrad är, en anseenlig Guarnison, så af Infanterie som Dragoner. Den 6 hujus wore en Polnisk Legat ankommen till Kgl. M:t, om hwars Förrättuing ändå intet kunde berättas : doch säges, at Kongl. May:t, emedan Fienden nu hela Cuhrland förlåter och drager sig igenom Preussen åth Sachsen, ärnade begifwa sig med Armeen åt Ryssland. På hwilken sida intet något passerat, utan är där allestädes tyst undantagandes at de då och då giöra små Partier i Landet. Imedlertijd spörjes, at de skola hafwa dragit hela deras macht tillsammans wid Nougorod, och samma Ort befästa, som man doch intet wet, huru wida det kan hafwa någon grund.

&lt;center&gt;Götheborg den 16 Aug.&lt;/center&gt;

De för 3 Månader sedan härifrån uthgångne örligskeppen, som förnimmes hafwa warit åt Archangel, äre i går hijt tillbaka komne, och hafwer man fuller inge Particulariteter om det som där passerat; men förnimmes dock, at de den 25 Junij kommit till Archangelske Kusten, hwarest en Chaloupe med en Rysk Capitein sampt någre andre Officerare och gemeene lagt Commendeuren om Bord, till at förnimma hans ährende : då Commendeuren straxt behållit dem som fångne, och med en Trumma och en Fahna hijt fördt ; men som Revieren up åth warit mycket trång och grund, och de inge Lotzer kunde få, eftersom Fienden, som långt förut genom någre Holländske Coffardieskepp fått kundskap derom, dragit dem ifrån deras ordinarie ställen : så hafwa de med sielfwe Skeppen icke kuanat komma upp, utan detacherat en Snaw och 2 Galleotter at recognoscera Tillståndet : då en Rysk Barque full med Folk kommit ifrån Landet och aborderat Snawen, sampt wid det tillfället ihielskutit Lieutnanten Siöstierna, som den commenderade ; men det på Snawen warande Manskapet hade i det gifwit sådan Salwa med Musqueter och Skrotstycken, at Ryssarne alle föllo på twå när, som sig med mödo till Landet salverade. Och emedan bemelte Snaw så wäl som den ene Galeotten, eftersom de ingen Lotz hade, råkade på grund, så nödgades Folcket på dem begifwa sig på den andra Galleotten, som brachte det tillbakars till Skeppen, sedan de lagt Lunta i Krutkammaren, hwarpå och Snawen straxt sprungit. Hafwandes och dessutan Fienden hafft Blockhuus och Batterier på Stranden, sampt der af häfftigt skutit, dock utan någon Effect. Och som således uppå en obekant Revier uthan Lotz intet stod at uthrätta, så hafwa de sedan på åthskillige ställen satt till lands och brändt någre Fläcker och Byar, samt någre Ryske Loddior, och ruinerat deras Saltpannor. Hwarpå Ryssarne ifrån alle Högder med eld gifwit Teckn i Landet.

&lt;center&gt;Stockholm den 26 Augusti&lt;/center&gt;

I förledne Onsdags blefwo de genom Hans Kongl. May:t wår Allernådigste Konung och Herre af Ryssarne eröfrade Tropheer här upbrakte til Arsenalet på fölliande sätt : Sedan Hennes Kongl. May:t Enckiedrotningen och deras Kgl. Hög:ter Princessorne wore efter Middagen hijt i Staden ifrån Carlberg inkomne, och 181 af Muskowiterne wid Narwen eröfrade grofwe och Regiments Stycken sampt Fyrmörsare wore wid Skepsbroen uti ordning lagde, och deras Lavetter bak om dem upstälte, blefwo 300 Fahnor, Standarer och Dragone-Wimplar uthur Fahrkosten, som lagt sig wid Broen, af det der till förorduade Borgerskapet uphämtade och rangerade 4 uthi hwart leed. Föruth red StadsMajoren von Weinberg med ett Compagnie af Stadsens Borgerskap till Häst uti deras bäste Mondering med deras Pukor och Trompeter för sig, efter dem den äloste Capiteinen af Borgerskapet till Foot med sine Schallmeyblåsare ; Sedan fölgde alle 4 Fahnorne af Stadz Battaillonen i bredd, och uppå dhem alle de där underlydande Officerare, warandes Mannskapet fördelt på bägge sidorne om Tropheerne och Fahnorne, som bures ; Sedan fölgde åter därpå ett Compagnie af Borgerskapet till Foot med dess Schallmeyblåsare, och slöt omsider dhet andra Compagniet af Stadsens Borgerskap till Häst denne Marchen, som gick ifrån Skeppsbryggian genom Nygatan till Kongl. M:tz Palais, hwarest den genom den ene Porten ingick, och sedan Tropheerne där med behörige Ceremonier blifwit Hennes K. M:t och Deras Kongl. Högheter presenterade, genom andra Porten uth igen, tagandes widare Marchen öfwer Norre-Broo åth Arsenalet, hwarest de insattes.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 2 Septemb 1701.}}&lt;center&gt;Specification på de af Fienden uti Kåkenhusen efterlembnade och till Riga brachte Styckerne&lt;/center&gt;

1. En Metall Fältslanga, A:o 1592 guten i Riga, som 8 alnar lång är.&lt;br&gt;
2. En Metall-Canon guten A:o 1632, hwarpå wapnet är half Swenskt, neml 3 Cronor med Wasan mitt uti, det öfrige ofwan och nedan före är Polniske Wapnet.&lt;br&gt;
3. En Metall-Canon guten 1632 med samma wapn.&lt;br&gt;
4. En dito med Muskowitisk skrifft och en örn med uthsträckta wingar mitt upå.&lt;br&gt;
5. En dito som är lika med den förre.&lt;br&gt;
6. En dito, gutin Anno 1631, hwarpå står Sigismundus III:s med förr omtahlte wapn.&lt;br&gt;
7. En dito lika med den förra. 8. En dito lika med den förra.&lt;br&gt;
9. En dito guten A:o 1617 lika som den förra.&lt;br&gt;
10 En dito med någre Muskowitiske bokstäfwer samt åhrtalet 1535, warandes därpå fölliande at låsas : Ernst heiss ich, König Sigismundus dacht mich, Unrecht straf ich, Georg Algeier goss mich.&lt;br&gt;
Ännu 10 Canoner, som sprungit, som och till nampn, wapn och åhrtahl äre lika med de förre, och där ibland ett, hwarpå finnes guten en Hästsko, half Måna och en stierna samt Pohlniska wapnet.&lt;br&gt;
En Falconet af Metall.&lt;br&gt;
En Haubitz, hwarpå läses Sigismundus Augustus guten Anno 1541.&lt;br&gt;
En dito lika med den förre, men åhrtahlet är 1564.&lt;br&gt;
Fyra Metall-Fyrmörsare med Muskowitisk skrifft, intet mycket stoore.&lt;br&gt;
70 stora Bomber och en hoop med små.&lt;br&gt;
189 Molder Bly, som hwarthera räknas till 4 Lisspund.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 9 Septemb. 1701.}}&lt;center&gt;Revel den 15 Augusti&lt;/center&gt;

Ifrån Riga, berättes at Kongl. May:t ändå ståt wijd Bausche med dess Armee, hade doch ärnat då at upbryta och marchera åt Polangen, til at obligera den med 3 a 4000 Sachser der stående Generalen Steinau at draga sig dädan. Bauske och Mitau blifwa på bästa sättet fortificerade, och förhoppas man innan kort at blifwa mästare af Dünemünde, som myckit noga inslutit är, och berätta öfwerlöpare, at de skola wara 1700 Menniskior der inne, och fuller hafwa något Proviant, men lijda nöd på Brenne och annat. Rytmästaren Canefer, som med en Trompetare skolat reesa åt Liebau, är blefwen af Sachserne fången och 6 mijl när brackt åt Warschau, ther han, sedan han ihielskutit dem som honom bewakat, practicerat sig lös, och är lyckeligen til wårt Läger tilbaka kommen. Det säyes at Ryssarne dragit sig aldeles från Narwiske Grentzen tilbakars åt Novgorod, til at befästa samma Ort.

&lt;center&gt;Revel den 22 Augusti&lt;/center&gt;

Öfwerst. Lieve har warit uthe med et Partij af 200 Mann til fot, och 100 Ryttare, och nederlagt 50 Fiendens Fouragerare, men sielf ey förlorat en Mann utan fåt godt byte. De uti Estland uprättade 4 Creyss-Regimenterne, hwarthera af 1200 Mann, äre beordrade at hålla sig färdige til at marchera åt Narva. Uti Curland är en stor Polnsk Ambassade af 500 Hästar til Kongl. May:t ankommen och säyes, at de skolat hafwa proponerat om Fred. Konungen låter Armeen marchera ifrån Dublin åt Libau at befästa Hambnen dersammastädes och til at öfwerraska Pr. Ferdinand, som med någre Troupper står wijd Polangen.

&lt;center&gt;Loppis den 25 Augusti&lt;/center&gt;

I går finge wij larm af Fienden, men så snart wår Wackt löste sit Gewär, drog Fienden sig til bakars, då Majoren Essen med 120 hästar och 20 Dragoner commenderades efter honom, som förfölgt honom någre mijl i Ryssland, och funnit honom enteligen wid et pass wid Saritz, Majoren lät sittia Dragonerne af och gifwa fyr på dem, då de straxt tagit til flyckten, men wåre trengt efter, och drifwit dem i et morast, hwarestsom wåre intet kunde komma längre efter dem, hafwa de tagit deras efterlämbnade Hästar, twenne Fångar och 4 Quinfolk, och begifwit sig tilbakars.

&lt;center&gt;Loppis den 26 Aug.&lt;/center&gt;

I dag finge wij allarm i wårt Läger af Fienden, som understod sig at komma öfwer wid Wasilkoa, som är ett treffeligit pass, men en Ryttmästare, som hade wacht, chargerade honom tilbakars : Litet derefter kom Fienden öfwer med 400 Hästar, med hwilke fuller Ryttmästaren träffade, men som han war swag, måste han retirera sig, til dess han fick mehra hielp, då slog han Fidnden tilbakas, at den i confusionen måste gå öfwer passet igen. Litet der efter kom Major Bundthusen med 350 Hästar, och öfwersten Ramse med sitt Regimente, som i begynnelsen någon skada ledo af Fiendens [..] ; men sedan som en del Dragoner och Ryttare commenderades at stiga af med deras Carabiner och intaga åbrädden på denne sidan ; blef ett skarpt skiutande, doch måste Fienden quittera sitt stånd och sättia sig bättre i Fältet, hwarest han stälte sig i Battaille, och war öfwer 4000 mann starck, men wåre woro intet öfwer 800, som wäntade efter Artolleriet och Öfwerst Lieut. Mülen med sitt Folk ; Så snart Styckerne kommo, planterades någre af dem på denne sidan och löstes på Fienden, som enteligen nödgades i Confusion at retirera sig. öfwerst-Lieut. Mülen commenderades fuller efter med 300 hästar, men Fienden gick fort och kastade upp alle broar efter sig, samt tog alla döda med sig, så at man intet wet, huru många de förlorat.

&lt;center&gt;Narva den 28 Augusti&lt;/center&gt;

Vice Ammiralen Numers har warit wid Ladoga och blifwit bemöt af 50 Loddior med 40 Mann uti hwarthera, doch hafwa de ey haft mer än 8 Stycken derpå, man hafwer wäl med desse welat entra, men hade intet komma til dem, eftersom de lagt sig bakom en benck, men en af dess Lieutenanter, som seglat uti Ladoga Revieren är blefwen attaquerad af 17 Ryske Båtar, hwaraf, sedan han en i grund skutit de andre alle tagit flyckten, och lembnat 9 Fångar efter sig, hwilke berätta, at Zaren skickat 8000 Mann åt Loppis emoot Gen. Maj. Cronhiort och 4000 Mann wore ännu quare wijd Ladoga, han har och sagt, at i Ladoga och Novogrod equipperades 600 Ryske Båtar, hwilkes anförare skola wara en förnäm Knees och en annan fremmande Officerare ; doch förmodar Numers med Gudz hielp at hålla Fienden utur Ladoga Siön. Fienden skal och wara så waksam, at dwarest än, Numers til Landz kommer, finner han stranden med Cavallerie och Infanterie besat. Wijd en revier Thilesjocki haar han, eftersom der ey synts stor motwärn, upsendt en Chaloupe, men när den wille tilbaka, hade sig en hop med folk samblat på bägge sidor om den smala revieren, doch hade Chaloupen passerat mit emillan dem och förlorat 2 Mann, men Fienden mist 15 a 16 Mann. Ifrån Dorpt berättes, at en Kgl. M:tz Kitz utom Pilotens förseende kommit at sittia på grund wijd Wask Narwa, hwarpå 2 a 3000 Ryssar med någre Stycken gifwit heftigt fyr på dem, mem Kitzen dem i 3 timmars tijd stadigt swarat och enteligen kommit af grundet, någre äre derpå blesserade, men ingen ihielskuten, deremot lärer Fienden hafwa förlorat 2 a 300 Mann.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 23 Septemb. 1701.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Rappin}}&lt;br&gt;{{wikipedialänk|Slaget vid Rauge}}}}&lt;center&gt;Narven den 4 Septemb.&lt;/center&gt;

Ifrån Riga berättes, at Nymyndiske Wäderqwarnen skal bombarderas, och der till all anstallt giöres, och at Ryssarne, som där inne äre, skohla wara mycket malcontente : Så berättas och, at en ort wid Dünen Seelburg benemd, som ligger ofwan för Kokenhusen på Curlandske sijdan blifwer befästad och med Krigsfolk besatt. Armeen förnimmes hafwa wändt sig åth Windau. I dag är öfwersten Rebinder hijt kommen, hans Regimente står nu 10 mijl här ifrån, och skall marchera till Waska Narwen, at taga där posto. De andre Regimenterne läre ock med det snaresta efterkomma.

&lt;center&gt;Revel den 5 Septemb.&lt;/center&gt;

Med Posten, som i går ankom ifrån Dorpt hafwe wij tijdender, at ett af wåre uthcommenderat Partij af 200 mann till foot och 50 hästar wid Rappin råkat 4000 Ryssar, dem anfallit, 50 af dem på platzen nederlagt och de öfrige på flychten drifwit, hafwandes wåre allenast förlohrat 10 mann : desslijkes skall ock ett af wåre partijer wid Loppis hafwa nederlagt 40 Ryssar. Uthur Curland skrifwes, at Kongl. May:t står medh Armeen wijd Schrunden och Windau, och sändt 400 mann till Besattning i Liebau. De Sachsiske äre genom Elbingen och Marienborg passerade till deras Fädernesland.

&lt;center&gt;Narva den 11 Septemb.&lt;/center&gt;

Brefwen ifrån Revel, som i går ankommo, hafwa medbracht, at Ryssarne 14000 Mann starcke angripit 4 a 500 mann af wåre, som stode wid Rappin, dem med en stoor Furie tilsatt, och fast än wåre dem öfwer 2 gånger repouserat, doch änteligen fått öfwer dem progresser, doch hade wåre så wäl och manneligen sig i 12 timmars rijd förswarat, och åt minstonne 1000 af fienden äre på wahlplatzen blefne ; och som den samma äfwenwähl sökte sig wid Casaritz och Rouge at inträngia, så hafwer öfwersten Schlippenbach med sine underhafwande Troupper, bestående allenast af 2500 Mann, således honom bemött, at han efter en skarp drabbning med hele sin macht måst draga sigh tilbaka, sedan han förlohrat öfwer 2000 Mann, och där ibland twå öfwerstar; hafwandes wåre honom halfannan mijl förfölgt, sampt ock af honom eröfrat en kostbahr Fahna och 2 kostbahra Estandarer, föruthan gemene Fahnor och Estandarer, en hoop med Hästar och Gewähr sampt annat mehr.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 30 Septemb. 1701.}}&lt;center&gt;Dorpt den 16 Septemb.&lt;/center&gt;

Sedan den senaste Actionen af Öfwersten Schlippenbach wijd Cassaritz och Rautto passerat, är intet annat förelupit än at man fåt tijdender at Ryssarne skulle wara i anmarche med en stor Mackt af 100000 Mann til wåre Grentzer, så at bem. Öfwerste i anseende der til blifwit nödgad at draga sig något tilbakas, men at sedermera skall wara kundskap kommen, at bem. Ryssiske Mackt skal wara i största hastighet tilbakas commenderat, eftersom de förnummit at uti Moscou sig en stor Rebellion skulle hafwa yppat.

&lt;center&gt;Riga den 16 Sept.&lt;/center&gt;

Den 13 hujus har man giort en begynnelse med Bombarderingen för Nymünde och continuerades den 14 med 60 Bombers inkastande.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 7 Octob. 1701.}}&lt;center&gt;Grubin den 14 Septemb.&lt;/center&gt;

För någre dagar sedan hafwer Konungen i Swerie uppå Feltherrens Sapiehas anhållande, afsendt öfwersten Hummerhielm med 1000 Hästar til de Sapiehiske Landgodzen at forswara dem för Oginskys hotande infall, och hafwer sedan öfwerst-Lieutnanten Meyerfelt fölgt efter med 600 Mann, och säyes at redan en Action skal wara förelupen emillan Oginsky och Sapiehiske Partiet, hwaruti den förre haft största nederlag.

&lt;center&gt;Birsen den 19 Sept.&lt;/center&gt;

Med den i dag ankomne Påsten hafwer man, at de Sapiehiske och Oginskiske åter treffat med hwarannan, och at de senaste måst 5 Mijl retirera. Så säyes och, at den Cosakiske Felthern Mazera skal wara i marche med 80000 Mann, och Pr. Jacob med 30000 Felthern Sapieha til hielp.

&lt;center&gt;Refwel den 26 Septemb.&lt;/center&gt;

Med den i dag ankomne Posten hafwer man, at Gr. Stenbochs Dragone Regimente, sampt Ehstniske Adelssfanan wore ifrån Curland til Riga ankomne, och at flere Troupper läre föllia efter, at forswara Dorptiske Grentzen emot Ryssen. Det continuerar och, at Ryssarne, uppå et ryckte, som wore Konungen med hela dess Armee i anmarche, sig i största hastighet tilbakas dragit åt Plescau. Det Sapiehiske och Oginskiske Partijet hafwa åter warit tilsammans i Littauen, och Oginskis haft störste nederlaget ; hafwandes Sapieha af Kongl. May:t begärt til Salveguarde 600 Mann, dem han och bekommit, och äre de uti hans godz inquarterade ; Curländarne måste imedlertijd contribuera, hafwandes Libau utgifwit 12000 och Grubin 7000 R:dl., och giöres nu anstalt til Winterquarteren ; Hans Kongl. May:t är för tijden i Libau. Dunemunder Skantzen är Bombarderad, och mäst alt Träwärcket derinne upbrändt. Det säyes at Konungen skal hafwa updragit öfwersten Schlippenbach General Majors Chargen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 21 Octob. 1701.}}&lt;center&gt;Revel den 3 Octob:&lt;/center&gt;

Ryssarne ströfwa med deras partij wid Dorptiske Gräntzen, och härja och bränna ; men så snart de 3 Regimenterne, nembl. den Estniske Adels-Fahnan, Gr. Stenbocks Dragoner och öfwersten Camphusens Regimente som är i marche, och redan passerat Wolmar, sig conjungerat med Gen. Majoren Schlippenbach, så förmodas, at sådant skall kunna dem wijdare förbiudas. Hans Kongl. Maj:t står ännu med Armeen wid Libau, och låter nu den samma fördelas i Winterqwarteren.

&lt;center&gt;Revel den 14 Octob.&lt;/center&gt;

I går brachte Posten från Dorpt, at Ryssarne upå undfången kundskap om den annalkande Succursen dragit sigh tillbaka på andra sijdan om Neuhausen. Kongl. May:t har gifwit ordres, at all i landet hemmawarande Adell, Arrendatorer, Amptmän och andra som boo på Landet, skola med deras Folck och Tienare upsittia och sig bäst de förmå bewäpna, sampt conjungera sig med Kongl. M:tz Troupper, och således med samnad hand förswara gräntzerne emot alt fienteligit infall.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 28 Octob. 1701.}}&lt;center&gt;Grubin den 7 Octob.&lt;/center&gt;

Det säyes för säkert, at ännu i Höst en Transport af 6000 Mann skal ifrån Swerige hijt komma. Uppå Festningen kring Libau arbetes starckt. Konungen i Swerige står ännu hoos Armeen ; Hollenske Gesandten von Cranenburg är i Libau at wara så myckit närmare hos Konungen i Swerige. Utur Liefland berettes, at Moscoviterne fuller ströfwat när til Grentzen, men at de, så snart de förnummit, at et Generalt uppbud war skedt i Landet, och at Regimenterne ryckte emot dem, hafwa dels sielfwe dragit sig tilbakas delss och blifwit repousserade.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 4 Novemb. 1701.}}&lt;center&gt;Narfwa den 12. October&lt;/center&gt;

Uthur Gen. Majorens Cronhiorts Läger wid Loppis af den 5 Octob. hafwer man tjdender, at der ett Partii af 200 Hästar war utgångit til at recognosera, som gåt förbi Pelgola Hof så långt de kunnat, och warit 4. Mijl på andra sidan wid Sufila, der de af Fienden råkat ohngefehr 300 Strelitzer och Cosaker, som dock straxt gifwit sig öfwer wattnet, och så fort, utan at wåre kunnat öfwerkomma, och dem eftersättia. Och som man funnit, at fienden i den tracten welat hafwa sitt tillhåld och derifrån anfächta wår gräntz, liggiandes där twenne wäl bygde hoff på ett fält tilsammans med en stoor by till 30 a 40 hemman; så hafwa wåre låtit gå elden deröfwer, så wäl som Lubuna och hwad wid Pelgola blifwit ny upbygt, och upbrändt 8 Hoff med bemelte stora by och en hoop smärre, sampt nederhuggit tre Bojarer med tiugu och någre bönder, sampt 7 till fånga tagit, som dock om Fienden intet weta at berätta ; dess utan hafwa wåre fått 40 stycken hästar och lijka många fåår, och 150 Boskaps Creatur.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 23 Novemb. 1701.}}&lt;center&gt;Reval den 7 Novemb.&lt;/center&gt;

Man berättar ifrån Riga om en stoor conspiration och förräderij som skal wara upteckt, och at fördenskull åtskillige förnehme Personer och någre Präster på Landet skola wara arresterade. Dünemünder Skantzen är i förledne wecka åter starckt beskuten, och ibland annat deras stoore Baakung af en Bombe ruinerad. Fyra öfwerlöpare ifrån bem. Fästning berätta enhelleligen, at de icke allenast der inne hafwa stoor mangel på Wed, Salt, öhl och Tobak, utan och at Soldaterne hoopetals döö af Skiörbiug.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 23 Decemb. 1701.}}&lt;center&gt;Liebau den 3 Decemb.&lt;/center&gt;

Den 25 Novemb. är en Action förelupen wid Krottingen emillan ett Swänskt och ett Oginskys partij, de Swenske woro 200 Ryttare och Littauerne 2000 mann, som dock måste taga flychten och lembna ett par pukor efter sig. På Swenske sidan äre allenast någre fåå blesserade; hwarpå sedan Öfwersten Hummerhielm med 2500 mann gått at upsökia och angrijpa Oginsky.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 30 Decemb. 1701.}}&lt;center&gt;Revel den 2 Decemb.&lt;/center&gt;

Ifrån Riga skrifwes, at man där arbetar på Stormstegar och desslikes, at brukas för Dünemynder-Skantzen ; skolandes till dhenne Attaquen redan någre Regimenter wara utnämnde.

&lt;center&gt;Revel den 6 Decemb.&lt;/center&gt;

Bref, som i går ankommo från Riga, hafwa tidender medbracht, at Commendanten i Nymynderskantzen, Öfwersten Canitz upsatt en hwijt Fahna, och öfwersändt till Kongl. Rådet, Fältmarskalken och General Gouverneuren Gr. Dahlberg någre Accords Puncter, sampt affärdat 2 af sine Cavallierer åth Riga, till hwilkas säkerheet öfwersten Wrangel och Capitein Lavenburg igen äre afskickade till Skantzen, så at man förhoppas innan kort at få tijdender om samma Skantzens öfwergång ; dhet skall hafwa warit uproor där inne, som skall förorsakat Commendanten at gripa till denne Resolutionen. Imedlertijd bemödar sigh Zaren myckit om at få frijd, och hafwer i Brandeburg förmedelst en afsänd Legation anhållit om dess Mediation, hwartill man sig och där wijst wara benägen ; så at man förhoppas snart at hugna sig af önskelig fred.

&lt;center&gt;Liebau den 7 Decemb.&lt;/center&gt;

Den förre lycklige Actionen, som Meyerfelt hafft med Oginskys Partij, blifwer intet allenast confirmerad, utan här är ock säker efterrättelse inkommen, at Konungen i Swerige skall hafwa utsändt ett Detachement af 3000 mann till häst och foot, som hafwa wid Sedden angripit Oginsky, som war öfwer 10000 mann starck, och dhem på flychten drifwit, eröfrat wackert byte, och de flychtige ytterligare förfölgt.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 6 Januarij 1702.}}&lt;center&gt;Riga den 12 Decemb.&lt;/center&gt;

Dünemynder-skantzen hafwer sig i går på efterföljande Accords Puncter öfwergifwit: nemligen, 1. At samptlige Kongl. Polniske och Cuhr-Sachsiske Guarnisonen, så Officerare som Gemeene, så wijda intet någon dher ibland är, som dependerar af Kongl. May:t af Swerige eller Hans May:t med Eed förbunden är, med öfwer- och under-gewehr, 2 skått Munition och flygande Fahnor ( så wida dhe tillhöra Regimenterne, som dhär inne legat ) uthmarchera, sampt ock med dhen Officerarne tillhörige Bagagen, skohlandes Corporaler och Gemeene intet mehra wara tillåtit at medh sigh taga, än dhe bära kunna ; så skall och allt Artollerie, bestående af Stycken, Mörsare, Ammunition och annat mehr, som Artolleriet och Fortificationen widkommer, qwarlembnas. 2. Skohla dhe af Guarnisonen försees medh Fahrkoster till afförandrt af Officerarnes Bagage, i fall en och annan icke sielf hade Hästar där till, sampt ock medh Slädar at afföra de siuka. 3 At imedlertijd Accords Puncterne å Kongl. Polniske och Cuhr-Sachsiske sijdan underskrifwas, straxt 3 a 400 Mann af Kongl. May:t af Swerige Tropper en Port i Festningen sampt 2 Bastioner inrymmas och afträdas skola, och dem efterlåtas at skiuta Lösen dheraf, skolandes dhet Polniske och Sachsiske Manskapet till dheras Afmarche, som innan 2 dagar skee skall, Bröd och Vivres samma och på Marchen i 10 Dagar af Magazinet dhärsammastädes tillställas. 4. At Guarnisonen skall convoyeras til Kauren, och där förblifwa, till dess Kongl. May:tz Förordning inkommer om deras wijdare Marche-route. 5. Ehuruwähl man på Kgl. Polnske och Cuhr-Sachsiske sijdan begärt, at någre af deras Officerare, som i Riga fångne äre, och serdeles hördt till Guarnisonen, måge utwäxlas emot de Kgl. Swenske Officerare, som warit fångne i Fästningen, och nu på frij foot komma; så är doch sådant ey blifwit dem accorderat, doch skal dem wara tillåtit at separera de i Riga nu befinlige och Guarnisonen tillhörige Officerares Bagage ifrån det andra och dith sådant tillställa. 6. Har man å Kgl. Polnske och CuhrSachsiske sidan på parole försäkrat, at de skola uptäckia alla förtäckta in eller utom Fästningen warande Miner, eller där någon hemlig eld skulle anlagd wara, sampt ock uppenbara hwad som af publique medel så wäl som hwad i Magazinen oc elliest kan wara befintligit. 7. Försäkras å Kgl. Swenske sidan at som Guarnisonen sig på Kongl: nåde öfwergifwit, densamma så wid Fästningens inrymmande, som på Marchen, intet annorledes än wäl och utan fientelighet handteras skall, sampt dem tillåtas at berätta till Konungen af Pohlen och Cuhrfursten af Sachsen om deras tillstånd, så wäl som ock at hämpta utur Riga eller elliest nödige Medicamenter för deras siuka ; Och där emot förmodan af en eller annan Particulier något owänligit förelöpa skulle, då skall sådant med behörig näpst ansees, och intet wara detta Accordet prejudicerligit.

&lt;center&gt;Revel den 19 Decemb.&lt;/center&gt;

I går finge wij dhe hugnelige Tijdender, at Dünemynder Skantzen sig till Kongl. Majestet af Swerige öfwergifwit, och at Öfwersten Canitz, som warit Commendant där inne, med sitt Folck, som bestod af ringa Manskap, uthmarcherat, men Öfwersten Glasenap medh någre 100 mann Swenske der inne igen posto fattat, skolandes man däruti hafwa funnit 18 Metall-Mörsare af åthskillig sort, 18 Jern-Mörsare, 32 Metall-stycken 24:pundige, 21 dito 12:pundige, 10 dito 6:pundige, 10 dito 3:pundige, 2 Metall-stycken 24pundige at kasta Granater med, 2 dito 16:pundige, 2 dito Cardoes-stycken 16:pundige. 49710 styckekuhlor, 2385 Cardoeser, 300 Wall-granater, 1651 toma Bomber, 92 sexpundige Steen-Granater, Noch 363 Sten-granater, 2000 fylte Handgranater, 4939 toma dito, 184 färdige Stenstycken, 121 färdige Carcasser, 266 fyllte Brandgranater, 330 fyllte Brandkuhlor, 109 Centner Reffelkruut, 2799 Centner Haakekruut, 18 Cent. Salpeter, 19 Cent. Swafwel, 15 Cent. Hartz, 25 Molper Bly, 636 Blykuhlor, 36800 Musquet-kuhlor, 181 FlintMusqueter, 1257 Swinfiedrar, 744 Kurtzgewehr, 666 Bajonetter, en hoop med skyflar och handspikar, 61 Bagage-Wagnar, 178 sehletyg, 3000 spijk, noch en hoop Murmästare-Timmermans-Tunnbindare och Qwarne redskap, samt Tog och Jernredskap.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 13 Januarij 1702.}}&lt;center&gt;Tilset den 16 och 18 Dec.&lt;/center&gt;

Konungen i Swerige står nu med 1000 Mann i Pihan, som tillhörer Oginskys Swåger Patrowsky. Man hade snart kunnat hafft Oginsky sielf fången, men som han märckte at man kom för när, språng han af sin Häst och gaf sig till skogs, Hästen fick man, hwilken Konungen straxt skänckt till en af Sapiehas Betiente. Det säyes, at uti Samogitien skola förtijden liggia öfwer 10000 Swenske Soldater, och at Konungen än ytterligare Oginsky förföllia will, hafwandes och öfwersten Hummerhielm, i föllie af undfångne Ordres låtit på Kyrkioportarne anslå Placater, och derigenom förbiuda Adelen at göra Oginsky bijstånd med penningar eller annat.

&lt;center&gt;Kaven den 19 Decemb.&lt;/center&gt;

De Swenske Tropperne, som i går wore på Gruckzewskys Gods Kielm, skola redan wara wid Keydan, deremot haar wår Armee ryckt hijt in i Staden, de förföllia oss häfftigt, sedan det Oginskiske Partijet i sidste Actionen temmeligen har blifwit nödgat at rymma Fältet. Gruckzewskys Gods hafwa de utplundrat, och funnit där wackra saker : deremot hafwa de utur den lilla staden, hwarifrån något Folck sigh medh dheras löse Egendom begifwit åth Tilset, intet tagit annat än något Brennwijn och Proviant, sampt förkunnat Inwånarne, at dhe dhär säkert blifwa måge, hwarföre ock månge, som redan bortflycht, kommit tillbaka igen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 20 Januarij 1702.}}&lt;center&gt;Dorpt den 11 Decemb.&lt;/center&gt;

Major Bröms, hwilken har sin Post widh en Ort, som heter Kaster wid Peipus siön, gick ut sidstleden Söndags medh ett partij af 100 Hästar några mijl wägs öfwer Peipus siön till Ryske gräntzen, där at upsökia någre 100 Mann, dem han hade kundskap om at liggia i Winterqwarteer ; det han ock lyckeligen förrättade och kom i går medh ett godt byte och några Fångar tillbaka, med Berättelse, at Ryssarne ey hållit Stånd utan så snart de dhe Swänske warse blifwit, hade dhe dragit till skogs, och lemnat honom Rådrum at utan någon Mans förlust ödeläggia och afbränna elfwa stora Byar, sedan dhe först där uthtagit hwad dem anständigt war och dhe kunnat föra med sig.

&lt;center&gt;Wurgen den 30 Decemb.&lt;/center&gt;

I går afftons ankom Konungen i Swerige medh en god hälsa hijt igen uthur Littauen, och säyes at Hans May:t lärer taga sitt Hufwud-Qwarteer i Goldingen, dijt och de mäste Tropperne, som här stått hafwa, ännu i denna Wecka upbryta, och dheras Winterqwarteer taga läre.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 27 Januarij 1702.|kommentar={{Wikipedialänk|Slaget vid Errastfer}}}}&lt;center&gt;Wurgen den 19 Decemb.&lt;/center&gt;

Man haar här numehra bekommit dhen efftrrcättelsen, at Fienderne af Oginskys Partij, uthi en Fläck Treschi benämd, hwarest Kongl. May:t låtit sitt medh hafwande Cavallerie hwijla och sigh afkläda, emedan Ryttarne, som medh sine Hästar summit öfwer ett Pass, warit aldeles wåte, genom en Littausk Prästs Förräderij sökt bemelte Cavallerie klåckan 10 om Natten at öfwerfalla, då dhe åthskillige uthaf Wachten, som war allenast 14 Man starck, blesserat, emedan densamma, förr än de an-dra kunde komma till Häst, giort manligit Resistence ; men då Kongl: May:tz Tropper sammanbrachtes, blef dhet fientlige Partiet, som bestod af 300 mann repousserat ; Och som Kongl. May:t fick kundskap, at Oginsky sielf med 2000 mann stått ett litet stycke uthan för Staden, haar Kongl: May:t honom medh de 700 hoos sigh hafwande Hästar anfallit, 300 nederlagt, och dhe öfrige på flychten drifwit och längre bort förfölgt. Sedermehra haar man förnummit, at Kongl: May:t efterfölgt Oginsky 20 mijl ifrån Schoden in i Littauen.

&lt;center&gt;Dorpt den 5 Januarij&lt;/center&gt;

I förledne Söndags kom oförmodeligen Efterrättelse, at Ryssarne wore med en stoor macht i marche, och at General Majoren Schlippenbach uthcommenderat Öfwerst Lieutnanten Lieve med 300 Hästar at recognoscera, som ok om Natten kommit till at möta heela Ryska Armeen, och nödgades således med deras För-Tropper at chargera ; Men när General Majoren fick kundskap dherom, hade han ryckt emoth Fienden, och repousserat honom öfwer 1000 skritt, sampt fächtat medh honom ifrån Klåckan 9 om morgonen till Afftonen Klåckan fem, då han enteligen i anseende till Fiendens myckenheet resolverat sig at retirera ; då ock Fienden sedhan äfwenwähl begifwit sigh öfwer Hals och Hufwud tilbakars.

&lt;center&gt;Sagnitz den 6 Januarij&lt;/center&gt;

Sedan wår Armee sig igen satt och mästedehls församblat, så saknas allenast 600 mann ; men Fienden hafwer, sedan han fått Kundskap, som skulle flere wåre Tropper marchera igen emot honom, om Natten uti största hastighet dragit sig tillbakars, och berätta wåre Partijer, som warit på Kundskap uthe, at dhe allt till Petschur intet blifwit någre Ryssar wahrse.

&lt;center&gt;Narva den 10 Januarij&lt;/center&gt;

Bref ifrån Riga hafwa medbracht, at Kongl. May:tt war den 30 Decemb. uthur Littauen lyckligen till Wurgen uti Curland jemte Gen. Lieut:n Rehnskiöld och 600 Ryttare samt 400 mann till foot tillbakars kommen, medh hwilke Tropper Hans May:tt icke allenast slagit Oginsky på flychten, uthan ock sedan förfölgt honom 20 mijl in i Landet, hwilket uti Pohlen förorsakat sådan skräck, at Konungen sielf skall hafwa uthi Warschau låtit inpacka sina bästa mobilier och till en säkrare Ort bortföra, emedan Rychtet war kommit, at Hans May:t wore kommen i Landet med 10000 man til Häst och 5000 till Foot. Hans May:t haar straxt wid sin Ankomst till Würgen låtit upbryta heela Armeen, och låtit den för Fouragen skull läggia sig närmare till den Littauske Gräntzen, så at Hufwud-Qwarteret skall wara i Golding, och den wänstra Flygeln sigh till Mattau, men den högre alt till Polangen utsträckia skall.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 10 Februarij1702.}}&lt;center&gt;Seelburg den 9. Januarij&lt;/center&gt;

Såsom man här förnam at en Cuhrlendsk Adelsman Taube ben. som Oginsky giort til öfwerste, hade detacherat et partij på Dubena, som är et Furstl. Godz 7 Mjl härifrån, så commenderades Capit: Ramfelt med 30 Dragoner at fatta posto emillan Sloboden och denne Ort, och Corneten Bonde med 16 Dragoner reste åth Dubena at hempta widare kundskap, och som åtskillige efterrättelser kommo om fiendens starka lek sändes Lieut: Misel efter med något mehra folk, så at Ramfelt blef 76 Dragoner stark, med hwilka han hade ordres at sättia sig wid Dubena och förswara den der insamlade Contribution. Den 5. Januar. ankommo 50 Man Fienteligit folk til Häst för Dubena, men blefwe straxt wid Palisaderne repouserade;doch hölt intet Ramfelt rådeligit at falla uth, efter det war nattetijd och han ey kunde weta huru starck Fienden war. Om morgonen war han öfwer en mijl uthe, men kunde intet finna någon. Dagen efter emot middagen kommo dhe starkare igen, kringrände gården och satte en Rya i Brand, hwaruti låge 1500 Lop Korn. Hwarpå Capit: Ramfelt uthmarcherade med wärian i handen, hölt en Salfwa uth och grep fienden, innan han igen kom at ladda, med sådan furie an, at strax 95 Man af dem föllo iemte deras anförare, tagandes han Lieut: til fånga; men Fendrichen och 30 Cosaker salverade sig med flyckten; På wår sida äre allenast 4 Man och 9 Hästar blefne; hwaremot det fientelige partiietz equipage och de slagnas hästar blifwit wåre tilbytes.

&lt;center&gt;Walk den 13 Januarij&lt;/center&gt;

Ännu äre wåre öfwer 3000 Man starcke och finna sig dageligen flere af dem som man saknat hafwer, in. Sedan öfwerstl Brand, hwilken med 1700 Man af Land-Militien står i Marienburg, fick kundskap, at Ryssarne wille marchera till bemelte Marienburg, har han gått dem til mötes, och intet welat låta dem komma på gräntzen ; När Ryssarne sågo honom ankomma, hafwa de straxt tagit flyckten, men han dem eftersat och dem slagit, och som wid denne Actionen temmeligen skarpt tilgångit, så äre wähl 2 gånger så månge af Ryssarne som wåre falne och ibland dem månge förnäme Officerare ; Zaren hafwer sielf warit med i denne Action.

&lt;center&gt;Revel den 27 Januarij&lt;/center&gt;

Private rät nu här ankomne Bref berätta at Kongl. May:t med hela dess Armee är i marche åth Littoun. Hertigen af Croy som öfwer åhr och dag warit här i Arrest, är den 21 hujus med döden afgången.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 3 Martij 1702.}}&lt;center&gt;Wiborg den 16 Februarij&lt;/center&gt;

Sedan Manskapet, som är ärnat at angrijpa det Magazin Ryssarne wid Osmina samblat, är föruth marcherat, har Gen. Majoren Cronhiort den 13 hujus ifrån Nyen afreest at fortsättia samma Dessein; H:s Kgl M:t förmenes nu wara wid Caunen och där wänta på en Ambassade ifrån Pohlen, hwarpå hwar och en giör sigh god förmodan om en önskelig Fred medh Republiquen. Wid Errestfer hafwa Ryssarne åter låtit see sig med ett Partij; men äre igen tillbaka gångne.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 10 Martij 1702.}}&lt;center&gt;Warsau den 13 Februarij&lt;/center&gt;

Ifrån Littauen berättes at Konungen i Swerie war nu kommen til Canen och at en Swensk Commissarius hade til Wilda skickat och begärt af samma stad 60000. fl i penning. 4000 lass höö och 4000 tunnor öhl, och hafwer i denna wecka Princkske Starostin måst contribuera 2600 Al:r Lerfft 60 oxar, 800 Tr. Hafra 400 lass Hö samt en hoop Miöl och andre victualie perzedlar.

&lt;center&gt;Wiborg den 20 Febr.&lt;/center&gt;

Med Posten ifrån Nyen hafwer man effterrättelse, at Gen. Majoren Cronhiortz Dessein på Osmina Magazinet intet lyckatz, emedan Fienden hafft kundskap derom förän Wåre kommit så när ; hafwandes mött dem wid ett Pass medh någre 100 Mann till Foot och till Häst ; Och som dessutan elaka wägar warit wåre till hinders, hade han måst draga sigh tillbaka.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 17 Martij 1702.}}&lt;center&gt;Caven den 22 Febr.&lt;/center&gt;

För någon Tijdh sedan haar en Maior medh 20 Hästar warit uthe at hämta Kundskap om Oginsky, oc hafwer uthan något Mootstånd af hans Partij borttagit någre Wagnar medh Höö och Haffra. Dhet säyes at 8000 Muskowiter skohla hafwa conjungerat sigh med Oginsky, och at dhenne skall hafwa sökt få Fästningen Birsen till sin Retirade ; men ett starckt Partij af de Swenske hade dhet förhindrat.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 24 Martij 1702.}}&lt;center&gt;Nyborg den 28 Febr.&lt;/center&gt;

Öfwerst Lieutnauten Baner och Major Trautweller hafwa hafft en Rencontre medh en öfwerste Taube benämd, och en Capitain Bandemar, som äre af Oginskys Adherenter, widh en liten stadh Illur benämd, denne Staden hafwa wåra i Askan lagt, och som bemälte öfwerste Taube och Capitainen Bandemar sigh medh flere, som dhe i Fölliet hafft, retirerat uthi ett Klöster, så hållas dhe dhär blocquerade. Elliest wore öfwerst Lieutnanterne af Pudhuschs och Leyonhufwuds Regimenter commenderade at blocquera Biesen, men Commendandanten dhärsammastädes hafwer straxt uthan någon Resistence låtit samma Battailloner inmarchera och Slottet, som fortificerat är, besättia.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 31 Martij 1702.}}&lt;center&gt;Riga den 12 Martii&lt;/center&gt;

Man hafwer här fått Kundskap at Ryssarna medh en stoor Macht warit nåstan in till wår Gräntz och marcherat åth Marienhurg, men genom en Courier blifwit tillbaka kallade;

&lt;center&gt;Narva den 15 Martii&lt;/center&gt;

Den 10 hujus haar Fienden gått bittida öfwer wid Retkina och därsammastädes upbrändt Såge-qwarnen, sedan den där stående Battaillonen ( som intet war starck nog at emothstå Fiendens Macht, som bestod af 6000 Mann Infanterie och Cavallerie, sampt hade 7 Stycken medh sigh ) sigh retirerat uthi Retkina Hoff ; några siuka, som blifwit effterlembnade, hafwer Fienden mycket tyranniskt handterat, dehls halshuggit, dehls armar och Been afhugit, dehls medh händer och Fötter på Rye-Wäggarne fastspijkat och lefwandes upbrändt ; Elliest hafwe wij förlorat der wid allenast 6 Dragoner, men effter middagen hafwer Fienden dragit sigh tillbaka igen medh Förlust af 20 Mann. Attaquen haar begynt Klåckan 5 om Morgonen, och wahrat till Middagen, då Fienden Retranchementet kringrändt, och medh sine Stycken och Musqueter ouphörligen beskutit.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 7 Aprilis 1702.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Dersunisjki}}}}&lt;center&gt;Liebau den 18 Martii&lt;/center&gt;

Ifrån Bautsche berättas, at det Detachementet, som Gen: Majoren och Gouverneuren Stuart sändt åt Birsen, war upbrutit, och hade redan ryckt emot Oginsky, men denne hade ey welat stå, utan i störste Confusion dragit sig ifrån ett Pass Wikzun ben:dt till Ryske Gräntzen, men förbem. Detachement avancerade åth Drugen.&lt;br&gt;
Ifrån Lägret i Littauen skrifwes, at Öfwerst Hummerhielm med 1300 Hästar samt en Battaillon Soldater, som honom soutenerat, kommit i färd med 8000 Oginskys, af hwilke 1000 blefwo slagne, de öffrige på Flychten drifwit, samt 12 Metall-Stycken eröfrat, hwaribland 2:ne Fältslanger och annat wackert byte.

&lt;center&gt;Wijborg den 26 Martij&lt;/center&gt;

Medh i dag ankomne Breff ifrån Riga af den 18 hujus giöres ännu godt hopp om Fred med Pohlen, hälst efftersom Magnaterne dhärsammastädes intet skola skola kunna förena sig till Krig mot Swerige, utan de måge inclinera till Freden. Men ifrån Ryske Sidan spargeras om stoore Preparatorier till en stoor Anmarche i nästkommande Sommar.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 21 Aprilis 1702.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Dersunisjki}}}}&lt;center&gt;Warschau den 30 Martij&lt;/center&gt;

Ifrån Littauen förmähles, at en skarp Action skall wara förelupen emellan ett Swenskt och et starckt Oginskys Partij, uti hwilken de Swenske hafft öfwerhanden.

&lt;center&gt;Riga den 8 April&lt;/center&gt;

Såsom Öfwersten Hummerhielm för någon Tijd sedan uthur Giesno med ett lijtet Partij drifwit 12 Compagnier af de under Fursten Wiesnowischy stående Troupper, och sig där bemächtigat 10 Stycken, af hwilke han allenast 4 kunnat bortföra, eftersom de andre wore för swåre oc utan Lavetter, samt inge Hästar eller Wagnar i Nägden funnes ; så bröt han åter den 11 Martii upp ifrån Caun med et Partij af 130 Mann till Häst och 110 till Foot, hwilke senare embarquerades på Pråmar. Den 14 dito hade Hummerhielm gåt förut, och wid Dorfnisky råkat et Partij af Furstens Wisnowischys Troupper, det han så hitzigt förfölgt, at han omsider blef af hela Furstens Armee, som bestod af 8000 Mann, hwar ibland warit 4 Tyske Regimenter, kringränder, hafwer han, sedan han manligen fächtat, till dhess han allenast hade 20 Mann qwar, och twå Hästar blifwit honom undanskutne, måst gifwa sig till Fånga. ; hwarefter Fienden ryckt med heela sin Macht mot wårt Infanterie, som stod på Strömmen, hwilket commenderades af Capitein Sigroth ; och ehurwäl bem: Sigroth någre gånger på Landet repouserat Fiendens Förtropper, nödgades han dock äntligen retirera sig på Pråmarne, at agera defensive, till dhess han finge see Öfwerst Hummerhielms Partij, emedan honom obekandt war, hwad medh honom passerat : Fienden begynte straxt spela på honom med 6 Canoner, men han achtade det intet, utan hölt Stranden ren med Musqueteriet, oachtat Pråmen blef skuten i Watugången ; Sedan kom Öfwerste Grothusen till Sigroth, och begärte han skulle gifwa sig på Nåde och onåde, berättandes, at öfwersten Hummerhielm, som redan wore fången, sådant hade befallt, och at Wiesnowisky hade 8000 Man hoos sigh, så at han omöyeligen kunde undankomma. Men Sigrot hade swarat, at han på sådan Condition ey wille gifwa sig, uthan wore resolverad förswara sig till det yttersta ; och som öfwersten Hummerhielm efter hans Berättelse wore fången, så dependerade han intet mehr af honom ; hafwandes dhessuthan ingen Nöd, utan wille han hålla sig i 2 dagar, innom hwilken Tijd han wäntade Succnrs ifrån Caun ; hwarpå det kom till skarpt Fächtande, som påstod i 5 Timmars Tijd, då ändtligen Sigroth måste ingå fölliande Accord, nemligen, at de gemeene skulle gifwa Gewehret från sig, men öfwer- och under-Officerarne få behålla sitt, sampt at Wagnar skulle anskaffas till de döda och blesserade ; hwilket ochså skedde, så at Capit. Sigroth är således till Caun tillbakars kommen, och äre af hans Partij allenast 6 Mann döde och 9 blesserade.

&lt;center&gt;Riga den 13 April&lt;/center&gt;

Ifrån Kongl. M:tz Armee berättas, at Hans M:t marcherade med bem. sin Armee åth Warschau, sampt ock at Gen. Majoren Mörner hade tagit Possission af Staden Wilna, Fursten Wiesnowisky med sine Tropper förjagat, en hoop däraf nederhuggit och en hoop till fånga tagit, sampt eröffrat [..] Stycken. Uti Lifland är allt tyst, och hafwa Ryssarne för dheras Hästar ingen Subsistence.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 28 Aprilis 1702.|kommentar={{wikipedialänk|Karl XII:s polska fälttåg}}}}&lt;center&gt;Warschau den 7 April&lt;/center&gt;

Såsom man fått Tijdender, at dhen Kongl. Swenske Armeen will taga sin Marche hijt åth, och at den allaredan wärkeligen ryckt längre in i Landet, så giöra sig här alle färdige at fly undan ; skolandes hwar och en det bästa han hafwer från sig sändt dels åt Danzig, dijt och månge af de fornämste sig med sine Anhörige begifwa willia, dels åt Breslau ; men Konungen haar resolverat at förfoga sig åt Crakau.

&lt;center&gt;Narfwen den 13 April&lt;/center&gt;

För några dagar passerade här igenom en Lieutnant Crusenstierna med en Sergeant, som kommo ifrån Muskou medh Hans Zariske May:tz Pass och Breff till Hans Kongl. May:t af Swerige om Krigs-Fångarnes utbytande som han åstundar. De berätta, at de i begynnelsen blifwit wäl hållne i Ryssland, men omsider hade en Öfwerste intet fått mer ån 4 och en gemeen 2 Copek om dagen. Öfwersten Enschöld hade i Slaget wid Dorpt blifwit illa blesserad, men är dock blefwen wäl läkter och restituerad. Elliest spordes i Ryssland ey annat än Preparatorier till ett stort Fält-Tåg.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 5 Maji 1702.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Vilna}}}}&lt;center&gt;Wilna den 8 April&lt;/center&gt;

Sedan General Majoren Mörner intagit Stadhen Wildna och obligerat Fursten Wisnowisky at taga Flychten sampt uthaf hans Folck 70 a 80 nederlagt och 120 Mann, hwaribland åthskillige förnähme, till fånga tagit, och 12 Metall-Stycken, nemligen 3 halfwa Carthaner, 4 tolffpundige och 4 ottapundige, samt en Haubitz eröffrat ; så hafwa i går effter middagen några 1000 Mann af Oginskys Folck honom igen anfallit, men äre med deras stora skada och förlust repousserade blefne, wid hwilken Action han åter bekommit tre Metall-Stycken och 2 par Puukor.

&lt;center&gt;Cauen den 11 April&lt;/center&gt;

Den Swenske Armeen är gången åth Grodno, och komma alt stadigt flere Regimenter effter. Dhe läre i dag eller morgon begifwa sigh åth Wildna.

&lt;center&gt;Warschau den 14 April&lt;/center&gt;

Man hafwer Tijdender, at dhe Swenske avancerat åth Grodno, och at wåre Abgesandter skola därsammastädes få Audience hoos Konungen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 12 Maji 1702.}}&lt;center&gt;Warschau den 25 April&lt;/center&gt;

Här tahlas om, at Stor-Skattmästaren i Littauen skall hafwa anfördt 700 Swenske åth Tykozin, at hindra det Polackarne icke måtte afkasta Bryggiau widh Nina, hwarigenom dhe öffrige Swenske Troupperne kunnat hindras i deras Marche ; Här flyttar man nu alt stadigt sin Egendom ifrån, eftersom man fruchtar, at Konungen i Swerige innan fåå dagar lärer wara här, och at Orten plundras torde. Konungen af Swerige haar låtit wåre Gesandter weta, at de intet behöfde wänta på någon Audientz den 18 Aprilis, emedan Tiden och Conjuncturerne det intet wille tillåta, doch wille Konungen dhem dhen samma på lägligare Tijd och Orth medhdela, och måste dhe intet illa uthtyda, at Hans Kongl. May:t lät sina Troupper marchera wijdare fram, efftersom Hans May·t intet annat sökte, än Konungen i Pohlen sin Fiende, för dhen skada som han tillfogat Kongl. May:t i Litthauen, och at sättia Pohlniska Adelen i sin Frijhet.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 19 Maji 1702.}}&lt;center&gt;Brozozowo eller Diugavies emillan Grodno och Tykozin den 27 April&lt;/center&gt;

Kongl. May:t hafwer låtit ansäya de Polniske Legaterne, som woro i Grodno, at de den 13 hujus skulle få Audience uti en by Sopokezinj benemd, som doch för någre Difficulteter skuld i Ceremonialen icke skedde förr än dagen dher efter, under Tällt ; Ambassadeurerne blefwe uphämtade af Gen. Lieut. Lieven och giorde en Battaillon af Guardet Paraden med flygande Fahnor och klingande speel ; Wid Audiencen hafwa 2:ne af Ambassadeurerne talt på Latinske Språket och swarades på samma Språk af H. Exc. Kgl. Rådet H. Gr. Piper. Sedermera hafwa de den 25 och 26 haft Conferencer i Cantzliet och blifwa i dag tracterade. I morgon bryta wij up och gå wijdare fram. Denne orten är intet allenast märkwärdig för denne Audiencen, utan och för det han är 7 Polniske mijl lång. Capit. Sigrod och Fendr. Gr. Polus, äre för dheras brafwe förhållande skull uti Actionen på Strömmen, då Hummerhielm blef fången, avancerade den förre til ÖfwerstL under Dahl-Regim. och den senare till Capit. af Guardet. En deel af Armeen står ännu i Wilda, men Gen. Majorn Spens är med sitt och 3 andra Regimenter 7 mijhl här ifrån, och lärer närmare Warschau hela Armeen komma tillsammans.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 2 Junij 1702.}}&lt;center&gt;Riga den 7 May&lt;/center&gt;

Det berättes ifrån Wilda, at Wisnowisky afträdt sit Commendo til Oginsky, och intet will sig mehr medh desse Affairer befatta. Hwad som om Tartarnes Infall uti Ryssland, är berättat, confirmeras af en Rysk Kiöpman, som hijt kommen är, så omständeligen, at därpå intet mehra twiflas kan ; Han haar sielf tahlt med dhen Courieren, som Zaren affärdat där om till Oginsky.

&lt;center&gt;Wilda den 11 May&lt;/center&gt;

Konungen i Swerige hafwer updragit Stoor-Felt Herren Sapieha Commendet uthi Littauen öfwer de Swenske Tropperne, som där stått, hwilken ock haar gifwit Ordres, at de skulle giöra sig färdige till Marche, och för sigh gick, och ställte sigh Armeen 2 Mijl ifrån Wiesnowiskiske och Oginskiske Lägret, med upsåt det samma at angripa, så framt de wille hålla stånd ; Bem:te Sapieha är 12000 Mann starck utom 5000 Mann Polnske, som blifwit uti Samogiten under Stolniken Sapiehas Commendo, emedan sig bemelte Furstendömet Samogiten för Sapieha förklarat. Ifrån Warschau skrifwes, at de Konungen där förwänta den 17 hujus.

&lt;center&gt;Warschau den 16 May&lt;/center&gt;

Hans Kongl. M:t af Swerige är den 13 hujus till Prage ankommen, som ligger på denne sijdan om Weichseln, och hafwer sedan låtit någre dess Tropper marchera åth Warschau, hwilke tagit där sammastädes Possession af Slottet och Stadsporten, som för dem godwilleligen öpnades

&lt;center&gt;Dantzig den 17 May&lt;/center&gt;

Posten ifrån Warschau af den 13 hujus haar medbracht, at För-Tropperne af Kongl. May:tz af Swerige Armee wore ankommne till Prage, och hade begärt, at Staden Warschau wille anskaffa en Quantitet Proviant för Penningar till Armeens behoff, sampt och låta upbyggia den afkastade Bryggian öfwer Weichseln, hwartill de straxt bewilliat och redan med Bryggians upbyggiande en Begynnelse giordt. Hans Kongl. May:t af Swerige hade sig föresatt den 15 Dito med heela Armeen wara i Prage och dagen der effter i Warschau ; Hwarest Polackerne sielfwe Slottet uplagade och preparerade till Konungens af Swerige Ankomst; och skall Armeeu af allt som behöfwes, hafwa öfwerflödig Tillförsell.

&lt;center&gt;Refwel den 22 May&lt;/center&gt;

Bref som i dag äre öfwer Riga hijtkomne, berätta, at Kongl. May:tz Armee wärkeligen redan står widh Warschau. Konungen i Pohlen hade ärnat draga sig åth Krakau, men Königsbergiske och Memelske Bref försäkra, at Inbyggiarne därsammestädes ey welat öpna Portarne för honom, så at han måst resolvera, at taga wägen åth Sachsen. Elliest skola Cardinalen Primas och någre andre Senatorer warit gångne till Kongl. May:t at beneventera och fägna H:s M:t. Til Riga äre åtskillige Transportskepp med Folck ifrån Swerige ankomne. Uthi Ingermanland och på Ryske Gräntzen är allt stilla och tyst.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 9 Junij 1702.}}&lt;center&gt;Riga den 15 May&lt;/center&gt;

I går ankommo här 22 Transportskepp med Cavallerie och förwäntes ännu 40 innan kort. Desslikes skola och 5000 Mann komma uthur Finland.

&lt;center&gt;Warschau den 16 May&lt;/center&gt;

Den 12 hujus äre de Swenske Commissarierne till Prage ankomne, dijt ock H:s Kongl. M:t af Swerige den 13 hujus arriverade, då Hans May:t sig icke långt ifrån Villa Nova lät sättia öfwer Weichseln, och red sedan at besee bemelte Villa Nova, som är dhen afledne Konungens i Pohlen Palais, derifrån begaf sig Hans May:t åth Jasdorff, och därifrån förbij Tyghuset åth Mariont och Billam, och sedan öfwer Weichseln igen åth Prage. Hwilken dagh och de Swenske Tropperne effter handen ankommo. Den 15 satte någre 100 Mann öfwer Weichseln och marcherade åth Crakauerporten, hwarest Borgare höllo Wacht, och straxt Porten öpnade, hwar på en Officerare medh någre Mann begaf sig till Slottet, frågandes efter Commendanten, och som Burggrefwen sigh presenterade, begiärtes å Kongl. May:tz af Swerige wägnar, at Swenske Tropper måtte inmarchera, då äfwenwähl Slottsporten strax öpnades, och de som där legat till Besattning uth, men de Swenske Tropper igen inmarcherade; warandes således Slottet sampt och 2 Stadsportar med Swenskt Folck den 16 hujus besatte. I går begynte man at byggia en Bryggia öfwer Weichseln, som i dagh eller morgon lärer blifwa färdig. Dhe Swenske handtera oss här mycket wänligt och civilt, betahla allt med reda Penningar och hålles öfwer alt hoos dem en sträng Disciplin. Conferentzen med Moskowitiske Envoyen är sluten. Han hafwer proponerat at Hans Principal tillbuide 200000 Riksdaler til at winna Crono Armeen, sampt 20000 Mann till Foot, som han sielf wille underhålla, till des de komma at stå under Cron-Feltherrens Commendo ; Hwarjempte han och offererar en stadig Wänskap med Polniske Cronan. Hwaremoth Senatorerne proponerat om icke Zaren wille restituera til Polniske Cronan de Provincier som förr der till lydt och egit hafwa och i stället för 20000 Man gifwa penningar till at wärfwa och montera så mycket Folck före, sampt och en wiss Summa till Artollerie och Ammunition. Hwilket Envoyen tagit ad referendum.

&lt;center&gt;Warschau den 19 May&lt;/center&gt;

Bryggan öfwer Weichseln är den 17 färdig blefwen, och förmehnes at Armeen medh dhet första lärer marchera deröfwer.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 16 Junij 1702.}}&lt;center&gt;Warschau den 24 May&lt;/center&gt;

Man hafwer nu slutit medh Staden, at den samma skall innan 3 dagar utbetala 100000 Timpffer, uthom Proviantet, som skall lefwereras och stiger till 18000 Timpfer. Man förnimmer, at åter 6000 Swenske Tropper skola till Prage wara ankomne.

&lt;center&gt;Utur Peipus den 29 May&lt;/center&gt;

Såsom wåre Fahrkoster wille i går uthi Peipus siön begifwa sig åth Ismeen, så hafwa de mött öfwer 200 Ryske Fahrkoster, hwarthera besatt med 30 a 40 Mann, då wåre effter hållit Krigsråd resolverade at angripa Fienden, hwilket och Capitein Hökenflycht, som hade Avantguarden, giorde, och fölgde Lieutnanten Nummers med Jagten Flundran efter, men hade snart af Fienden blifwit öfwermannad, där icke Lieutnanten Binet honom secunderat, hwarpå sedan Commendeuren Löschert von Hertzfeldt med Hufwud-Jagten avancerade, och obligerades Fienden genom stadigt Canonerande at taga flychten, sedan 3 af deras Fahrkoster blifwit i grund skutne. De retirerade sig åth Ismeen, hwarest de stego till lands och slogo deras Läger. Wåre förfölgde dem fuller, men kunde för det låga Watnet skull intet komma till deras Fahrtyg, utan canonerade så starckt på dheras Läger, at de nödgades det ifrån Stranden at uphäfwa och sättia sig i Skogen. Deras Mening haar warit med 4000 Mann at gå åth Allaskiwij och giöra oss där en Diversion, men denne gången haar det dem intet lyckatz. Wåre Fahrkoster liggia ännu wid Ismeen, at gifwa acht, hwad Fienden will sig wijdare företaga, och hafwa wij i denne Action intet förlohrat mehr än en Musqueterare, men af Fienden äre 200 blefne och 3 Lådior sunckne, af hwilke Mannskapet mäst blifwit tilfånga tagit.

&lt;center&gt;Reval den 3 Junii&lt;/center&gt;

Med Posten öfwer Riga hafwer man, at de Tropperne, som General Majoren Stuart uthur Cuhrland sändt åth Samaiten, nemligen ett Regimente til Häst under öfwersten Kruse, 2 Battailloner till Foot under öfwersten Levenhaupt, sampt 2 Compagnier af Sapiehas Folck med 2 Fältstycken sig wid Janiska conjungerat, och at sedan öfwersten Kruse avancerat med Cavalleriet åth Chavel men råkade 3 Mijhl ifrån bemelte Janiska wid Zaraneck [..] Esquadroner af Fienden, som han efter en hård Drabbning, uthur Fältet slog, och eröfrade alt deras Bagage.&lt;br&gt;
Nu skrifwes och ifrån Mitau, at en Lieutnant war dijt kommen ifrån Janiska, som bemelte Action wed bijwistat, hwilken berättar, at Fienden warit 3000 Mann starck, och at wåre 1500 af dem nederlagt och bekommit allt deras Bagage och Proviant.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 23 Junij 1702.}}&lt;center&gt;Dorpt den 2 Junij&lt;/center&gt;

Sedan den sidst omtahlte Actionen uti Peipus Siön war förelupen emillan Commendeuren Löschert och Ryssarne hafwa desse senare starckt canonerat ifrån ett på Landet upkastat Batterie på wåre Fahrkoster, doch icke giordt den ringaste skada, men wåre swarat med fast större Effect, till dess Fienden den 30 och 31 May fått ifrån Pleskau till sigh en considerabel Myckenhet af Fahrtyg bygde som Galleer med 14 a 15 par åhrar hwarthera, åthminstone 300 stycken; men oachtat denne olijkheten i antahlet, nemligen 3 mot 300, hafwa wåre doch stadigt gått på dem och skutit öfwer 10 i grund, samt en trolig myckenhet rådlöse. I förrgårs blef en liten af wåre Jagter Flundran benämd, som allenast förde 2 Stycken, commenderad efter mehra Ammunition, då 27 af Fiendens Galleer den eftersatt och tagit, utan at den kunde för det stilla Wädretz skull secunderas, doch hafwer sig Folket därpå salverat förutan Lieutn. Hökenflycht, som satt lifwet till och styckerne äre sänkte. Samma dag haar hela Fiendens stora Macht deelt sig i 2 delar och giordt Mine at wilia äntra med wåra, som doch oförskräckt wäntade på deras ankomst, men när de märckte at Fienden förändrade sin Dessein, och den ena delen gick öfwer åt Ismeen på wår sida, dhen andra ärnade attaquera Blockhuset och den mächtiga Mynningen, fant Commendeuren Löschert, som de bägge Orterne ey kunde bestrijda, rådeligast at gå på den senare Delen af Fienden, hwilket han och giorde och nödgade honom at retirera sig till sitt land igen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 30 Junij 1702.}}&lt;center&gt;Revel den 16 Junii&lt;/center&gt;

Bref som i går kommo ifrån Dorpt och Sagnitz förmäla, at Moskowitern dragit sin Macht ifrån wår Gräntz tilldaka, eftersom och förwisso säyes, at Turken och Tartaren fallit i hans Land. Brefwen, som i går ifrån Warschau kommo, förmäla alt godt, och förmenes, at innan kort alt skall där komma till ett önskeligit slut. I dag äre 400 Mann Ryttare-Recreuter härifrån afmarcherade, som skola conjungera sig med Schlippenbach.

&lt;center&gt;Revel den 19 Junii&lt;/center&gt;

Artolleriet, som warit redan i Marche, haar fått Ordres at gå tillbakars igen åth Riga, så at man förmodar innan kort at höra hugnelige Tidender om ett önskeligt slut. Uppå Ryske gräntzen i Est- Lijf- och Ingermanland höres (Gudi lof) intet af Fienden annat, än at han sig tillbaka dragit.

&lt;center&gt;Wiborg den 20 Junii&lt;/center&gt;

På Ryske sidan är allt stilla, och höres intet af Fienden. Imedlertijd hafwa doch wåre små Fahrtyg i Peipsen warit så lyckelige, at de skutit en god dehl af de Ryske emot dem ankomne Farkosterne i sanck och förjagat de öfrige i Pleskauske Åen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 7 Julij 1702.}}&lt;center&gt;Warschau den 14 Junii&lt;/center&gt;

För 3 dagar sedan upbröt den Kongl. Swenske Armeen åt Crakau. I går ankom Littauske Storfeltherren Sapieha med någre af sine egne sampt och Kongl. Swenske Tropper, och lärer föllia Hans May:t Konungen af Swerige, som med det första sinnad är med Resten af Armeen begifwa sig på Marchen.

&lt;center&gt;Mitau den 16 Junij&lt;/center&gt;

Ifrån alla orter berättas, at Moskowiterne dragit sig i deras Land tillbaka, och förhuggit wägarna baak om sig, sampt de faste Orterne med Folck besatt.

&lt;center&gt;Gripswald den 21 Junii&lt;/center&gt;

Ifrån Stetin skrifwes, at dhe Kongl. Swenske Tropperne upbrutit, och fortsättia dheras Marche åth Pohlen. Dhe blifwa genom twenne Preusiske Commissarier genom Preusen beledsagade.

&lt;center&gt;Wiborg den 27 Junii&lt;/center&gt;

Majoren Dellwig hafwer warit utsänd med ett Partij at uphäfwa en Rysk fientlig Påst om 100 Man och som han funnit 7 Mijl in i Landet at Fienden hade sig förskantzat, hade han samma Skantz angrijpit, men Fienden intet welat hålla Stånd, utan begifwit till ett lijtet derifrån belägit Kiärr, då wåre uti dess Retirade någre af dem ihiälskutit, och fast Fiendens Cavallerie sig därsammastädes wijst, äre de doch af wåre tilbakars drefne, som satt dem efter alt till en Skog, hwarest Fienden hafft sitt Infanterie, och som det på wåre Salwe gaf, måste wåre draga sig tillbaka sedan de50 a 60 Man af Ryssarne nederlagt; men af wåre allenast en Ryttare blifwit stucken med et spiut, hwaremot dock wij bekommit 40 Hästar till bytes. Derpå hade de andra gången gått uth, men ingen Fiende mehr anträffat. Wår Flotta på Ladoga Siön haar warit i Land på Ryska sidan och der upbrånt en stoor Deel Bondegårdar, sampt fått öfwer 200 Fåhr och en stoor hoop med Boskap.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 14 Julij 1702.}}&lt;center&gt;Warschau den 19 Junii&lt;/center&gt;

Den Kongl. Swenske Armeen haar wärckeligen härifrån upbrutit och marcherat öfwer den på Weichseln bygde Bryggian, sampt på 3 åthskillige wägar, nembligen öfwer Warck, [..] och Naberzin fortsatt sin Marche åth Crakau ; hafwandes Hans Kongl M:t sielf den 16 hujus fölgdt dem effter.

&lt;center&gt;Landzberg den 27 Junii&lt;/center&gt;

I går är den Kongl. Swenske Armeen under Generalen Gyllenstiernas Commendo, bestående af 12000 utwalde Soldater, utom Artollerie och andre Betiente, ifrån Pommern hijt ankommen. De hafwa ett skiönt Artollerie medh sigh och giöra en anseenlig Parade. I morgon hålla de här wid Grentze-Orten hwilodag, och läre, som det säyes, i öfwermorgon bryta up här ifrån wijdare fram i Stoor-Pohlen.

&lt;center&gt;Wiborg den 4 Julii&lt;/center&gt;

Ifrån Kexholm af den 30 Junii berättes, at Vice Ammiralen Nummers skall dagen tillförende wara dijt ankommen, sedan som någre dess underhafwande Fahrtyg hafft en hård Rencontre på Ryske sidan, i det de giordt en Landstigning, och stuckit åthskillige Ryske Byar i brand ; och då tre Chalouper åter welat förfoga sig till Flottan, hafwa Ryssarne med 17 Galleer, mäst med 15 paar åhrar, och medh 1800 Mann besatte, welat afskiära dhem återfarten, då dhe måst Fiendens Salver en heel timma uthålla, och mist 10 Mann. Men Ryssarne menes hafwa i denne Rencontre mist öfwer 300 Mann, sedan som Skeppen kommit så när, at de med dheras Stycken kunnat secundera Chalouperne ; dhe öfrige hade tagit flychten åth Rivieren.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 21 Julij 1702.}}&lt;center&gt;Haag den 29 Junii&lt;/center&gt;

Såsom här hafwer warit utspridt ett Rychte, som ock genom Gazetten uthkommit är, som skulle Herrar General Staterne hafwa giordt en Sammansättning med Engelland och Danmarck at twinga Konungen af Swerige till Freden med Pohlen och Moscou ; Så hafwer den här warande Kongl. SwenskeExtraordinarie Ambassadeuren Hr. Lillieroth der öfwer inlagdt dess Memorial till Herrar General Staterne, som sig däröfwer förklarat, at sådant aldrig kommit i deras Tanckar, uthan skulle de Gazettskrifware, som warit så obetäncksamme slijkt uti sine Tijdender at införa, icke allenast uppenbarligen taga deras Ord igen tillbakars, uthan dherföre tillbörligen blifwa näpste.

&lt;center&gt;Stargard den 7 Julij&lt;/center&gt;

Utur Kongl. Swenske Lägret i Stor-Pohlen hafwer man, at de den 30 marcherat 2 Mijhl på andra sidan om Swerin åth Rheinbaum. Den 29 hade de af Staden Meseritz begiärt öhl och Bröd för Penningar, men de 50 Dragonerne, som legat i Slottet, hade förbudit Magistraten at låta något afföllja, uthan kommo de Swenske dijt sände Wagnarne tomma tillbaka igen. Hwarföre 600 Mann till Häst med något Infanterie och 4 Stycken dijt commenderades som sig posterade på Torget och uti Gatorne, och lät kalla Borgemästaren för sig, hwilken de frågade om han för Penningar och goda Ord wille dem något afföllja låta ; och der han det intet wille, så wille de på annat sätt sökia hwad de behöfde ; då de straxt alt hwad de begärt bekommit, och Polniske Guarnisonen Slottet förlåtit. Dherpå hafwa de Swenske sig till Lägret tillbakars begifwit, hwarest 2 Munckar af Klöstret Blese sig infunnit och bedit för deras Godz, lofwandes at willia försee Armeen med Proviant, som de ock till en begynnelse straxt dijtsändt 40 Tunnor Öhl och en hoop med Haffra.

&lt;center&gt;Riga den 7 Julij&lt;/center&gt;

Emillan wåre Partijer, som uthi Cuhrland och flere Posteringar uthgångne äre åth Littauske sidan, och det Oginskiske Anhanget förefalla undertijden en och annan Rencontre, hwarwid de fientlige, oachtat deras stora Antal, som offtast lida Nederlag; warandes i desse dagar 21 Fångar hijt inbrachte, som Ryttmästaren Roxman nyligen tagit uti en Action, som han hafft med ett mycket starckt Oginskiskt Partij wid Raumschalsky.

&lt;center&gt;Wiborg den 21 Julii&lt;/center&gt;

Gen. Maj. Cronhiort är den [..] hujus med 15 a 1800 Mann upbruten ifrån Nyen, och haar sedan passerat Jerswasari, i mening at ruinera ett Ryskt Magazin, som ligger 8 mijhl innom deras Gräntze. Så förnimmes och at Gen. Maj. Schlippenbach wid denne tijden lärer å sin sida giöra ett Infall i Ryssland med ett anseenligt Detachement; sampt och at Öfwersten Hastfer på tredie sijdan med 1000 Mann skall angripa Ryske Gräntzen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 28 Julij 1702.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Kliszów}}}}&lt;center&gt;Warschau den 2 Julij&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:t af Swerige avancerar med allas Förundran dageligen närmare till Cracau. Dhe Konglige Swenske Commissarierne wistas nu förtiden uti Sendeziow, Mologosick och Chenking, hwilka Orter uhngefehr 10 Mijl härifrån belägne äro, hwarest de och inhämpta Contribution och Proviant. Städerne Sendeziow och Mologosick måste contribuera 12000 R:dr. Wår Konungs sidsta ankomne Bref förmäla, at han med största längtan förwäntar Crono-Armeen, med hwilken han sig ärnar at conjungera och sedan gå emot Hans May:t Konungen af Swerige.

&lt;center&gt;Utur det Swenska Pommerska Fältlägret widh Kobnitz i Stor-Pohlen den 3 Julii&lt;/center&gt;

Wår Commendeur och General, Baron Gyllenstier- står nu när till Obra-strömmen widh ett stort Pass. I morgon ( will Gud ) bryta wij upp med Armeen, och taga wår Marche när ut med Schlesiska Gräntzen. Pospolite-Russenie af Stoor-Pohlen står 2 Mijl ifrån Posen, men wijsa icke den ringaste Mine af någon Fiendtligheet emot Oss.

&lt;center&gt;Mitau den 4 Julij&lt;/center&gt;

General Majoren Maydel förer någre Swenske Troupper från Riga till Litthauen, och som Oginsky dem på wägen torde möta, ty lärer man med det första där ifrån förnimma något remarquabelt.

&lt;center&gt;Stettin den 12 Julij&lt;/center&gt;

Från Frunckfurt nyss ankomne Kiöpmän berätta, at emellan Hans Kongl. May:t af Swerige och Konungen i Pohlen en stoor Action förelupen är, wid hwilken 8000 på Pohlniske Sijdan, och allenast 400 af dhe Swänska blifwit på Platsen; hafwandes jämwäl dhe senare behållit Fältet; Och som dhe från Königsberg i dagh ankombne Brefwen äfwenwähl om en blodig Action förmähla, uthi hwilken 3000 Sachser blifwit slagne, så torde desse Tijdender intet wara utan grund, doch förwäntar man med nästa Post Continuation.

&lt;center&gt;Warschau den 15 Julii&lt;/center&gt;

Ehuruwäl tillförende från Cracau förmält är, at Crono-Armeen intet skulle wara längre där ifrån än 6 Mijhl, har man doch sedermeaa förnummit, at den samma liggia mycket längre där ifrån, så at wår Konung på dem intet wänta torde, alldenstund han ärnar at wåga en Battaille med Konungen af Swerige, förr än dhess från Pommern under wägen warande Tropper ankomma och sig med Swenske Armeen conjungera kunna. Ett Slott benämdt Klesijk hwilket ligger allenast 12 Mijl ifrån Cracau, har Kongl. M:t af Swerige tagit i Possession, med Folk besatt, och sig där sammastädes inlogerat. Dhen uthur Littauen ankomne Swenske Succursen, som består af 8000 Mann, är i desse dagar passerat förbij Casimir, så at dhen samma innan kort lärer infinna sigh widh Kongl. Hufwud-Armeen. Och ehuruwähl Adelen widh Posen satt sigh till Häst, så haar man doch intet Orsak sigh för dhem dhet ringesta at fruchta, alldenstund största dehlen sins emellan oenige äro. Oginsky och Wiesmyerkien hafwa medh twänne Partijer angrijpit dhe Swenska, men äro twungne at retirera sigh tillbakars igen, sedan dhe förlohrat en stoor hoop medh wackert Folck.

&lt;center&gt;Riga den 18 Julii&lt;/center&gt;

Ifrån Ryska Gräntzen äro Breff ankomne, som berätta, huru såsom Capitain Hökenflycht warit uthsänd at recoguoscera uthi Peipus Siön, men oförmodligen råkat ibland en stoor Hoop Ryska Struffar, hwilka alle sammans honom omkringrände, och när bemelte Capitein intet såg på hwad sätt han dem undkomma kunde, haar han ändteligen fattat dhen Resolution, och straxt låtit sigh och sitt Skepp sampt 60 Mann flyga i Lufften, då jämwähl många Ryssar, som till honom om Bord sprungne woro, måste föllia medh, och sålunda emoth all sin Förmodan döö. Ankomne Breef ifrån Königsberg såwäl som ifrån Bresslau och andra Orter komma enhälligen öfwerens, at ett blodigt fächtande är förelupit emillan bägge i Pohlen liggiande Armeerne, uthi hwilket Konungen af Swerige totaliter slagit Sachserna, och således erhållit en härlig Victorie, hwilket en Skeppare ifrån Dantzig, som intet warit mehra än 4 Dagar under Wägen confirmerar. Han förmäler jämwähl at General Fleming skall wara fången, hwarom wij förwänta Continnation.

&lt;center&gt;Königsberg den 28 Julij&lt;/center&gt;

Ifrån Warschau skrifwes, at uthi en Rencontre medh Swenska Armren öfwer 3000 Sachser måst sättia Lifwet till.

&lt;center&gt;Stockholm den 29 Julii&lt;/center&gt;

Med den nyss ankomne utländske Posten continuerar det, at Hans Kongl. May:t erhållit en härlig Victorie emot Polackerne och Sachsarne, hwar om medh nästa Post uthförligare lärer berättas. Men i medlertijd har man wed handen en liten Berättelse huru det aflupit, til dess man en nogare och uthförligare &lt;tt&gt;Relation&lt;/tt&gt; till alle dess omständigheter kan af Trycket uthgå låta.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 4 Augusti 1702.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Hummelshof}}}}&lt;center&gt;Uthur det eröfrade Sachsiske Lägret wid Klischoff den 10 Julij&lt;/center&gt;

Man kan nu med glädie berätta, at wij fuller i går hafft en mycket swår dag, men doch wunnit en härlig Victorie emot Konungrn i Pohlen och Crono-Armeen, i det Konungen af Pohien resolverade med sine Sachsiske Tropper bestående af 15000 Mann och 5000 Mann af Crono-Armeen at upbryta och oss at angripa, förr än som wåre ifrån Willna och Pommern kommande Tropper sigh medh Kongl. May:tz Armee kunde conjungera, doch lyckades så wähl, at dhe ifrån Willna kommande Troupperne sigh afftonen tillförende infunno, och resolverade Kongl. May:t dagen dher effter 9 Julii, nembligen samma dagen som Hans May:t slog Fienden wid Dunaströmmen, med den lilla Machten han hoos sigh hade, allenast 10000 Mann at angrijpa Koningen af Pohlen, som då war på wägen at attaquera oss; hwilket och skedde Kl. 1. effter Middagen och påstod till Klåckan [..] om Afftonen, då Konungen i Pohlen icke allenast totaliter blef slagen, utan ock allt hans Artollerie och Bagage sampt Silfwer-Service och hela Lägret med ett anseenligit Byte blef eröffrat. Wij hafwa bekommit 3000 Fångar, och äre på Konungens i Pohlen sijda 3 förnähme Generals Personer blefne, ibland hwilke och Gen Flemming wara skal. Konungen i Pohlen haar med 4000 Mann tagit wägen åth Crakan, dijt ock Resten af dess Armee tagit Flychten.&lt;br&gt;
Den Polniske Fältherren Lubomirsky haar heelt oförnögd begifwit sig ifrån Konungen åth Sandomir. Man menar at Konungen af Pohlen lärer skynda sigh medh sine öffrige Sachsiske Tropper åth Sachsen, på det intet Generalen Gyllenstierna måtte afskiära honom Passet ; På wår sijda äre månge brave Officerare och ohngefehr 1000 gemeene fallne. Gen. Majoren Horn är i Knäet skuten, General Majoren Posse blesserat, men elliest ingen Generals Person eller Öfwerste.

&lt;center&gt;Crakau den 13 Julii&lt;/center&gt;

Med en Express hafwa wij bekommit de bedröflige Tijdender, at wår Konung den 19 hujus wid Kieler hållit en mycket olyckelig Feldtslacht med Konungen af Swerige, hafwandes icke allenast de Sachsiske Tropperne lidit stoor Förlust och nederlagh, uthan wij ochså förlohrat alle Stycken, allt Bagaget samt Fält-Cassan mera än 200000 R:dr samt hela Cantzliet. Det säyes, at Konungen i Swerige avancerar wijdare hijt åth, hwarföre de mäste flyttia deras Egendom till Slesiske Gräntzen.

&lt;center&gt;Stettin den 15 Julij&lt;/center&gt;

Om Actionen emillan H:s Kgl. May:t af Swerige och Konungen i Pohlen äre åtskillige particulier Bref ankomne, som berätta, at Konungen i Pohlen först anfallit Konungen i Swerige uti sitt Läger, och giordt med Stycken temmelig skada, men som K. M. af Swerige då lät sine Tropper med wärjan i handen anfalla dhe Sachsiske så drefwe de dem först ifrån Styckerne, wände dem om på Sachserne, och drefwe dem på Flychten ; hafwandes wåre bekommit Styckerna och allt deras Bagage.

&lt;center&gt;Stockholm den 5 Augusti&lt;/center&gt;

Ifrån Liefland äre de olyckelige tijdender komne, at Ryssen med en öfwermåttan stoor Macht infallit och Gen. Majoren Schlippenbach obligerat at retirera sigh medh sine underhafwande Tropper.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 11 Augusti 1702.}}&lt;center&gt;Crackau den 14 Jultj&lt;/center&gt;

Såsom Crono-Armeen den 8 hujus ankom till Pincrou, hafwer wår Konung straxt begifwit sig dijt at conferera med Cron-Feltherren. Den 6 wille de Sachsiske, sedan de sig med Crono-Armeen conjungerat, marchera wijdare, men som de finge Kundskap, at dhen Swenske Armeen brutit upp, utan at weta hwad wäg de tagit, skickade Konungen uth Gen. Lieutn. Tramp medh wänstre Flygeln at sättia effter dem, hwilken sedan han gifwit der till Ordres fick se huru de Swenske Tropperne ankommo öfwer en icke långt från Lägret belägen högd ; då wår Armee sig straxt rangerat och commenderade Gen. Lieutn. Flemming, som hade Gen. Lieut. Brust hoos sig, den högre, Gen. Lieutnanten Tramp sampt under honom Gener· Lieut. Schulenburg den wänstre Flygeln, men Konungen sielfwe Corpus, hafwandes hoos sig Gen. Fältmarskalcken Steinau. Crono-Armeen stod på högre Flygeln. Artolleriet commenderades af Gen. Majoren Wackerbarth ; När nu den Swenske Armeen marcherat Högden uthföre, och Konungen seendes det de intet formerade någon Linie, utan wände sig på sijdan, förmärckte at de hade fattat dheras Dessein emot högre Flygeln, befalte han Gen. Lieut. Tramp, at så snart de Swenske den högre Flygeln attaquerade, falla dem med den wänstre i Ryggen; hwilken ock när han såg, at den wänstre Flygeln blef angripen, satte öfwer en Giärdzgård och Dijke, men råkade uti ett Morast, så at han ey kunde komma till Fienden, hwilken imedlertijd medh all Macht tillsatte Polackerne, som intet kunde uthålla then myckna Elden, serdeles af Canonerne, utan togo Flychten jempte 2 Regimenter Dragoner, som stode hoos Polackerne ; doch satte sigh Gen. Fleming igen med Cavalleriet, men det blef, sedan han wardt med 2 Kuhlor skuten, icke länge stående. Sedan nu på en Timmas tijd hela högre Flygeln war slagen, haar Fienden med all sin Macht anfallit Infanteriet, som fuller först giordt temmeligit Mootstånd, men enteligen måst wijka och salvera sig med Flychten, hwilket och den wänstre Flygeln nödgades at giöra. Månge af de Sachsiske äre, förutan dem som på Fältet blifwit slagne, uti Morastet drunknade, och är hela Artolleriet sampt Bagaget råkat i de Swenskas Händer.

&lt;center&gt;Warschau den 17 Julij&lt;/center&gt;

Med Bref som i går äre ankomne ifrån Crakau, förmäles, at deras Förlust wid den förelupne Actionen ey skall stiga öfwer 2000 Man. Men Bref ifrån Kongl. Swenske Lägret tala om 4 a 5000 Mann, som dels på Feltet, deels i Retiraden och i Morasten omkomne äre.

&lt;center&gt;Tillsith den 19 Julij&lt;/center&gt;

Den 14 hujus hafwer ett Partij Swenske af 400 Mann giordt ett infall uthi en liten Stad Bactsen benemd, och hafwa drifwit heela Odochowskys Compagnie på Flychten, sampt 2 af dem nederlagt och till fånga tagit ; hafwandes Odachowsky, som är Ryttmästare, måst med de öffrige retirera sig åth Preusen I dag hafwa 5 Compagnier Swenska Ryttare ryckt in i Bodogschee Starostien, hwarföre Adelen, som hållit Oginskys partij mästedels begifwit sigh åth Preusen.

&lt;center&gt;Lyk i Littauen den 21 Julij&lt;/center&gt;

Den 15 hujus hafwa dhe Swenske och Sapiehske Troupperne ohngefehr 6 Mijl här ifrån wid en By Camiorika benemd träffat medh Oginsky och råkat till en blodig Action, emedan af Oginskys Partij till 5 a 6000 Mann och af dhe Swenske 1500 blifwit tagne ; Dhe senare hafwa sedermera slagit sitt Läger uti en 3 Mijl härifrån belägen Stad och wänta på flere Tropper, som föllia dem efter ; men Zaraneck hafwer illa blesserad, sig sielf tridie salverat.

&lt;center&gt;Crakau den 24 Julij&lt;/center&gt;

Crono Armeen drager sig igen tillsamman ; Den Sachsiske står på denne sijdan om Weichseln, och wäntar på de öffrige uthur Sachsen kommande Troupperne. Den Kongl. Swenske Armeen står uti wårt Läger, och hafwa de besatt Slottet Pincrowo. Pospoliten Ruscenie församblar sig, och skall Polniske Adelen stå wid Kziwin.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 18 Augusti 1702.}}&lt;center&gt;Cracau den 22 Julij&lt;/center&gt;

Nu förnimmes, at Kongl. Swenske För-Tropperne avancerat till tree Mijl när här till Staden.

&lt;center&gt;Dorpt den 4 Augusti&lt;/center&gt;

Fienden hafwer ifrån den 25 till den 31 Julij legat här kring Fästningen, och sökt at få itända Hackelwärcket, men som han genom wåre Canoner mist något Folck, haar han begifwit sig tillbaka, hafwandes twifwelsutan fått Kundskap om Kongl. May:ts härlige Victorie i Pohlen, emedan han marcherat så hastigt, at han på en dag gått 6 Mijl och mångestädes lämbnat effter sigh Grytor och Kitlar, sampt halfslachtad Boskap.

&lt;center&gt;Riga den 4 Augusti&lt;/center&gt;

Här är effterrättelse inkommen om en lyckelig Action, som General Majoren Maydell wid Memelströmmen hafft med Oginskiske, Wiesnowiskyske och Zaraneckiske Partierne, som bestode af 16000 Mann, nembligen, at General Majoren Meydell notificerat Stor-Feltherren Sapieha at Kongl. Mayt för godt funnit, at han skulle conjungera sig medh Stoor-Feltherrens Tropper, och at han fördenskull wille en halff Mijl ifrån Jurgburg gå öfwer Strömmen, hwilket Fienden hafwer sökt at förekomma ; men General Maj. Maydell har intet allenast Fienden tillbakars drifwit, utan och satt öfwer strömmen och någre 1000 af Fienden nederlagt, hafwandes wåre med sådan mannlighet fächtat, at allenast 40 af Maydels Infanterie sig medh 6 Compagnier Polackar wid ett Pass engagerat, och dem tillbakars drifwit, hwarpå General Majoren Maydell sig sedan med Sapieha conjungerat till at förföllia Fienden.


&lt;center&gt;Wiborg den 8 Augusti&lt;/center&gt;

Cap. Ankarstierna, som i Vice-Ammiralens Frånwaru (hwilken afrest åth Nyen ) hafft Commendet öfwer den i Ladoga Siön krytzande Flottan, hafwer sidst förledne ultimo Julij fattat den Resolutionen och satt sigh mitt under Fiendens Skantz Condowa ( som icke allenast war med skiöne Batterier försedd, utan hade ock Ryske Gräntz-Armeen bestående af 6000 Mann sig där wid posterat ) sampt sökt där at giöra en Descente, oachtat Fienden det sökte med Macht at förhindra, helst eftersom de icke allenast wore så starcke till Manskap, utan och hade en fördeelachtig Strand för dhess höghet skull ; Men Ankarstierna giorde medh sine Stycken Stranden snart reen, gick till Landz, och oachtat fiendtelige Tropperne, som sig partijwijs i skogarne tillbaka dragit, gofwe deras Salver, avancerade en fierdedeels Mijll i Landet, hwarest de funnit en stoor myckenheet af Boskap, som Fienden till sitt uppehälle sammandrifwit, hwaraf de så mycket som de kunnat berga, med sig tagit, och i deras Chalouper bracht; imedlertijd hafwa dhe uthi Skantzen icke giordt ett Skott förr än Chalouperne ginge ifrån Landet, då dhe begynt starckt canonera, men intet giordt någon skada ; dessutan hafwa wåre fått all deras Fiskeredskap, som de under Skantzen bracht och förmeent där wara säkert, sampt uppbrändt alle deras Stranden längs åth liggiande Båtar och Fahrtyg. Någre af Fienden hafwa måst sättia lifwet till uti Flychten, men wij hafwa intet hafft någon dödh eller blesserad.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 25 Augusti 1702.}}&lt;center&gt;Mitau den 7 Aug.&lt;/center&gt;

Man continuerar här intet allenast med Fästningz Byggnaden kring Citadellen, warandes icke allenast de gamble Wercken alldeles reparerade, utan man hafwer ock med alle nye utanwärck Fortificationen nästan fördublat, hwilke mehra än till hälfften redan färdige äre.

&lt;center&gt;Warschau den 9 Aug.&lt;/center&gt;

Med Crakauske Påsten hafwer man, at Konungen i Swerige slagit en Bryggia öfwer Cizilo, och med Armeen gått dheröfwer; ståendes bägge Konungarne intet mehr än 2 och en half Mijl ifrån hwarannan, och hafwer Konungen i Pohlen dragit hela Guarnisonen utur Crakau till sig så att det synes, som torde de åter komma med hwar annan till en ny Action igen.

&lt;center&gt;Pernau den 12 Aug.&lt;/center&gt;

Ehuruwäl Fienden sig alldeeles och uti stoor Confusion, som för detta förmählt är, här utur Landet begifwit och sig tillbakars dragit hafwer, så förnimmes doch, at han med 20000 Mann friskt Folck igen wändt sigh ifrån Pitzur åth Lettiske Disiricten, doch lärer man sökia honom efter möyeligheten at möta, och hans ströfwande Partijer at uphäfwa.

&lt;center&gt;Wiborg den 15 Augusti&lt;/center&gt;

Här äre tijdender inkomne at General Majoren Cronhiort den 12 huius låtit dess Cavallerie och Artollerie marchera åth Ingris, och dagen der efter Infanteriet, at sökia drifwa Fienden tilbaka, imedlertijdh som Öfwerst-Lieutnanten Rehbinder med 5 a 600 Mann samma dagh som Fienden afbrändt Ingrishoff, fattat posto litet på andra sidan om bemelte Ingris, har Fienden dem först med 200 Man den 13 hujus angrijpit, men är straxt blifwen med Förlust af wackert Mannskap tillbaka drefwen ; Och ehuruwähl han mycket starckare sedan igenkommit, är han doch så manligit blefwen bemötter, at han äfwenwähl måste sig andra gången med sin Förlust retirera ; doch kom han tredie gången tillbakars medh heela sin force ; men haar och då funnit sådant Motstånd, at han medh stoort Nederlagh af sitt Folck måst wijka tillbakars och draga sig till en Skogh, hwarest wåre, som då blifwit förstärckte med det Mannskap som Öfwerst-Lieutnanterne Muhl och Pistolekorss hoos sigh hade, sampt af Finske och Ingermanländske Adels-Fahnan, dem efftersatt, och hafwer man sedermehra hördt ett starckt skiutande, och förwäntes således at förnimma hwad ytterligare må wara passerat ; allenast hafwer man imedlertijd ifrån Nyen Tijdender, at Majoren Borckhausen skal medh För-Tropperne hafwa öfwerallit Fienden widh [..], medan dhe suttit till Måltijdz, och ett stoort partij af dem nederhuggit. I Ladoga Siön skall Fienden hafwa wijst sig mycket starck medh en hoop Lodior och Fahrtyg wid Szlandina holmen ; Men så snart han förnummit at wåre Fahrtyg sig röra, hafwer han dragit sig tillbaka.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 1 Septemb. 1702.}}&lt;center&gt;Uthur Kongl. May:tz Läger wid Crakau den 2 Augusti&lt;/center&gt;

Sedan Kongl. May:t, någre dagar effter den emot Konungen i Pohlen och Sachserne wundne Battaillen, låtit föra wåre blesserade, sampt det swåra Sachsiska Artolleriet på en Fästning Pindschou benemd, sampt bekommit effterrättelse, at Konungen i Polen war gången öfwer Weichseln wid Crakau, ärnandes sig åth Lemberg, så bröt ock wår Armee upp och gick närmaste wägen åth Bochina, hwarest Cavalleriet kunde rijda igenom Strömmen och Bagaget med Infanteriet forthielpas med en lätt Bryggia, i mening, at afskiära Sachserne Passagen, eller och obligera dhem at lefwerera en Battaille ; Men ehuru wij oss skyndade, så kommo doch Sachserne en dag förr till den Orten, hwarest wij tänckte at träffa dem och marcherade de straxt wijdare, dock kommo wij dem så när, at wij hinte på deras efterlemnade Påster och Wacht, hwilke blefwe på flychten drefne. Sedermera haar Kongl. May:t lembnat Fienden, och kom för 2 dagar hijt och hafwer intagit både Staden och Slottet, det senare med stormande hand, som war besatt med 500 Polacker.

&lt;center&gt;Cracau den 5 Aug.&lt;/center&gt;

Eftersom Konungen i Swerige så som ock Konungen i Pohlen satt öfwer Weichseln, och gått med Armeerne emot hwarandra, så hafwer hwar man tänckt, at det skulle komma till en ny Battaille, men förnimmes doch intet något wara förelupit, oachtat bägge Armeerne wid Bochins en fierdedeels Mijl när marcherat förbij hwarannan, hafwandes Konungen i Swerige tagit sin Marche åth Crakau och Konungen i Pohlen åth Tarnou och Sendomir. Samma afftonen kom den Swenska Armeen till Weichseln under Crakau, hwarest Sachserne tillförende warit posterade, och beordrades strax någre Tropper at gåå öfwer Strömmen, hwilke utan något Motstånd sig bemächtigade af Staden och Slottet, desarmerade Polniske Guarnisonen och besatte Slottet med Swenskt Folck. Sedermera hafwer man af Staden fordrat 60000 R:dr brandskatt.

&lt;center&gt;Saris den 16 Aug.&lt;/center&gt;

Såsom man bekommit Efterrättelse, at Fienden war i Loppis Gebietet, och hade drifwit wåre Poster, den ena wid Nasia af 60, och den andre wid Toritz af 80 Mann tillbakars, och at han wijdare avancerat hijt åth ; Så hafwer Gen. Majoren Cronhiort utskickadt först en Ryttmästare med 50 och sedan en Major med 75 Hästar at recognoscera Fienden, hwilket och så lyckatz at de råkat ett fientiligit Partij 30 af dem nederlagt, och 2 till fånga tagit. Och som desse berättade, at Fiendens Intention skulle wara at gå åth Nyen ; der till med och tijdender inkommo, at han sig wid passet Passina, som wåre med 500 Mann och 2 Stycken besatt, genomträngt, och wåre, doch utan någon serdeles Förlust hwarken af Stycken eller Manskap tillbaka drifwit, så utcommenderades Ofwerst L. Rebinder med Nylands Regimentet och någre Compagnier Dragoner åth Ingris, at möta Fienden, och marcherade Gener. Majoren Cronhiort med det öffriga Cavalleriet wägen åth Nyen at disputera Fienden Passagen öfwer Nevaströmmen, där han och låtit gå Åbolähns Regimentet öfwer strömmen, men det öffrige Cavalleriet och Dragonerne åth Ingris, effter man fick Kundskap at Fienden dijt marcherade. Men innan dhesse Troupper dijt framkommo, sökte Fienden med 2000 Hästar at komma öfwer wid Ingris, och blef doch, sedan dhe chargerat nästan heela dagen, förmedelst Öfwerst L. Rhebinders giorde Resistence nödgader at wijka tillbaka. Efter Actionen ankom Öfwerste Tiesenhausen med der öffrige Cavalleriet, sedan han i 8 timar marcherat 6 mijl. I förgårs ankom åter Fienden med sitt Infanterie, Cavallerie och Artollerie, och ryckte dhe emot en Deel af Cronhiorts Cavallerie på en Högd wid Ingrishoff, hwarpå begyntes at canoneras på bägge sidor, till dess enteligen Fiendens Infanterie, som sig posterat i Skogarne på bägge sidor löst bröte, hafwandes Spanske Ryttare för sig och Cavalleriet emillan sig. Emedan nu Gen. Majoren Cronhiort intet hade Infanterie hoos sig, lät han Artolleriet och Cavalleriet under stadigt Chargerande gå tillbaka öfwer strömmen, hwarest och Chargerandet, emedan Fienden och allestädes öfwergick, igen å nyo begyntes Gen. Majorens Cavallerie bestod allenast af 1000 Mann, och Fienden war åth minstonne 8000 starck, och hade Infanterie hos sig. I begynnelsen hade wij den Lyckan at repoussera honom öfwer 2000 steg, men skogarne uti hwilke fientlige Infanteriet sig posterat, och wårt Infanteries uteblifwande förhindrade oss at fortsättia Victorien, utan måste wii med Chargerande draga Oss tillbaka, till dess wij omsider råkade wårt Infanterie wid Rysta Krog, och som då hästarne woro trötte och [..] ingen Fourrage ; hafwer Gen Majoren lembnat där en Wacht och dragit sig hijt åth, hafwandes, sedan wij i 2 timmar canonerat och i 3 timmar chargerat med Fienden, intet förlorat öfwer 30 Mann och fått 40 blesserade. Nu drager Gen. Majoren Cronhjort alle utsatte Posterne till sig, at förstärkia sig der med och giöra Fienden motstånd, som i medlertijd hwarest han han framfarer, herjer och bränner.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 8 Septemb.1702.}}&lt;center&gt;Crakau den 10 Augusti&lt;/center&gt;

Wår Stad hafwer nu utgifwit de 60000 R:dr Contributions Penningar, som Konungen af Swerige fordrat. Collegium Prelatorum hafwer gifwit 108000 Tympfer dels i reda Penningar, deels i Silfwer. Academien 15000 Tympffer, som ännu skall betala en lika stoor Summa, och gå 6 Tympffer på en Rikzdaler. Klosterne och Kyrkiorne hafwa betahlt 150000 Tympffer. Så hafwer man ock i Slottet funnit 10 a 11 Kiäril fulla medh Penningar. Staden Casimir, som betahlt 30000 R:dr, är giordt till ett Hospital för de siuka Soldaterne, och måste Staden till deras behoff anskaffa 2000 Sängiar med tilhörige Sängkläder, sampt hålla 120 Personer till deras upwachtning med Twätt och Matredning. Förstäderne måste fournera Proviant, Spannmåhl och öhl. Wår Konung är ännu i Sandomir, hwarest åtskillige Weywodskaper sig församblat, och hålles hwad dhe uthi dheras Krigsrådh slutit mycket fördoldt.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 15 Septemb.1702.}}&lt;center&gt;Crakau den 23 Aug.&lt;/center&gt;

De Kongl. Swenske Troupperne äre mästedelen afmarcherade åth Sendomir, warandes allenast 2000 Mann här i Slottet och 4000 Mann i Staden blefne, som intet förr läre afmarchera, än Contributionerne fullkommeligen blifwit betahlte. Så förnimmes ock, at Konungen i Swerige inrättat sin Marche på denne och andre sidan om Weichseln, emedan wår Konung skall stå på denne sidan och någre Weywodskaper på andra sidan om be:te ström.

&lt;center&gt;Mitau den 30 Aug&lt;/center&gt;

Öfwersten Gr. Levenhaupt haar haft lyckeligit Partij mot Oginskys Föllie uti en liten Stad i Littauen, Linio benemd, då såsom honom berättades, at 3 Compagnier, af Oginskys folck just på en Marknadzdag kommit till bemelte Stad och obligerat Marknadzfolket sig at contribuera, sampt föröfwat andra Insolentier, hade han utskickat 40 Ryttare dhem at angrijpa, hwilket de och så lyckeligen giordt, at de 2 Officerare och månge gemene nf dem nederlagt, 6 till fånga tagit och de öffrige på Flychten drifwit ; hafwandes ock bemelte Grefwe Levenhaupt sedermera en Polnisk Ryttmästare, som warit uthsänd at recognoscera, tillfånga bekommit.

&lt;center&gt;Narva den 30 Augusti&lt;/center&gt;

I går hafwer man medh Påsten af Nyen hafft effterrättelse, at wår Allmoge, som brukat uthi Skogarne at giöra Fienden afbräck, sedt hela wägarne fulla, så långt de kunnat see med Fiendens Bagage, som drogo ifrån Ingris tillbaka igen åth Ryssland, och dhet medh sådan hastigheet, at när Bönderne gifwit Fyr på de senaste Wagnarne, Folket utspändt Hästarne, tagit Flychten åth Skogen och lembnat Wagnarne efter sig.

&lt;center&gt;Wiborg den 2 Septemb.&lt;/center&gt;

Man hafwer fuller fruchtat, at Fienden skulle trängia på wid Nyen, men fått de hugnelige Tijdender, at han förlåtit sitt Läger wid Ingris, och alldeles marcherat till sitt Land igen, sampt afkastat alle bryggor efter sig. Förr än han afmarcherade hafwa Soldaterne satt en Båt på några sammanfogade Bräder, och där uti satt en Figur som en Mansperson medh någre slarfwor omkring och en brinnande Lunta, sampt brinnande Luntor kring Båten, och sedan släpt den strömmen utföre; och som den widh Natten kom emot Tassina, hwarest Strömmen är smalast, hafwa Ryssarne, som där stode derpå lossat öfwer 1000 Musquete skått, men Båten farit sin wäg fram. I Ladoga Siön har Fienden med 40 Lodior, hwaribland en warit medh Stycken och Skantzborgar försedd, angripit Lieut. Husman widh en Holma på Ryske sijdan och welat medh honom entra, men Lieutnanten hade sig förswarat ifrån Kl 8 om morgonen till Kl. 11, då Skeppet Castor kommit honom till bijstånd, sedan han förlorat 3 Mann och 15 sampt han sielf qwetste, men Ryssarne förmenes hafwa fått 200 döde.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 22 Septemb.1702.}}&lt;center&gt;Warschau den 17 Aug.&lt;/center&gt;

Woywodskaperne deliberera ännu öfwer desse Conjuncturer, doch äre alle af den mening at ey förbinda sig, förr än Konungen i Swerige förklahrar Krijg emot Republiquen, och at i medlertijd en Legation skal affsändas till Hans Kongl. May:t med billige Fredz Conditioner.

&lt;center&gt;Riga den 1 Septemb.&lt;/center&gt;

Moskowiterne hafwa i förledne weka begynt at beskiuta och bombardera Marienborg, och skola de ifrån Pitzur färwänta flera Stycken till sig.

&lt;center&gt;Narva den 3 Sept.&lt;/center&gt;

Ifrån Nyen berättas, at Moskowiterne d. 28 Aug. låtit deras Bagage från sit retrencherade Läger wid Ingris upbryta och den 29 sitt Artollerie marchera, som de ock sielfwe sig igen i sitt Land med sådan hastigheet förfogat, at de ock lembnat effter sig 32 gode Baakungnar. Ofwerstl. Brackel skall nu med 300 Mann stå uti deras Läger.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 29 Septemb.1702.}}&lt;center&gt;Uthur Kongl. Swenska Lägret widh Jangard den Augusti&lt;/center&gt;

I desse dagar är Hans Kongl. May:t hijtkommen ifrån Crakau, och låtit Tropperna marchera utur Lägret, och som han befant dem uti öfwermåttan godt tillstånd, begaf han sig heel förnögd åth Cracau igen, hwarest den Kongl. Swenske Armeen strax under Staden camperar. Marquetenterne rida aff och til, men som Wallacherne dem ibland uppassa, så har öfwersten Crassau warit på Partij med sina Dragoner några till Fångar tagit, deras Pukor och Standarer, som de med sig hafft, borttagit, och de öffrige alla nedergiordt.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 13 Octob. 1702.}}&lt;center&gt;Cracau den 13 September&lt;/center&gt;

Desse dagar äre åthskillige Wallacher här uppå Torget afrättade worden af orsak at de några af de Swenske uti de häromkring liggiande Byar öfwerfallit ock nederhuggit hafwa. De äro dömbde at steglas, hwilket ock blifwit exquerat där icke Hans May:tz Konungens af Swerige nåd kommit emellan som uti detta Decreto giort en lindring, så at de allenast blifwit halshuggne. Som berättas så läre de Kongl. Swenske Troupperne taga deras marche öfwer Warschau åth Preussen där till at taga winter qwarter emellan Thorn och Danzig.

&lt;center&gt;Warschau den 20 Septembr.&lt;/center&gt;

Med Cracowiske Bref har man at hans May:t Konungen af Swerige låtit en stoor dehl af dess Cavallerie taga dess Marche hijt åth, warandes jemwäl till Infanteriets fortbringande siöledes många Båtar ock Fahrtyg i Beredskap ock lärer hans May:t sielf med Resten af dess Troupper föllia effter, och fruchtar man at i fall för bemelte Troupper här ey skulle finnas Proviant nog det torde de, effterföllia de Saxiske ock giöra dem winter qwarteren disputerlige.

&lt;center&gt;Warschau den 23 Septembr.&lt;/center&gt;

Med Bref ifrån Cracau har man at Hans May:t af Swerige upskutit dess afmarche därifrån till i dag, warandes nu all ting till upbråttet i beredskap, och har Hans May:t så wäl det uti sidsta Battaillen eröfrade Saxiske som det här fundne Pohlniske Artolleriet låtit uthi Fahrkostar inlasta. Infanteriet skall ock med Pråmar och Båtar uthför Weichseln transporteras. Men Cavalleriet marcherar längs med stranden på både sijdor om bemelte ström.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 20 Octob. 1702.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget om Nöteborg}}}}&lt;center&gt;Mitau den 20 Sept.&lt;/center&gt;

I förgår ankom här Öfwersten Gr. Leyonhufwud med sitt partie tilbakas utur Littouen, hafwandes af Oginskis adherenter fångne med sig en Öfwerste, en Ryttmästare, 8 Towarische, hwarunder en Russina, som är en bland de förnämste af Oginskis tilhängiare, en Trompetare och åthskillige gemene ; han är på återresan stadigt worden attaquerad, och är uti den sidste actionen af Fienden en Regimentz-Officerare, Kirkillo, med 30 man på platzen blefne, och 26 blesserade wordne. Superintendenten härsammastädes Hollenhagen, som Oginskis partie halsstarrigt tilhängt, utan at wilja på wahrning sig rätta, är här på Slottet i arrest inmant.

&lt;center&gt;Memel den 24 Sept.&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:t af Swerige är nu wärkeligen i anmarche til Warschau, och redan til Sandomirs ankommen. Crakau är med 8000 man Swänska besatt. Saxerne äro, som det wil förlinda, omkring Warschou förlagde, och warda af Polackarna älendigt undfägnade, wiljandes de senare jemwäl disputera dem quarteren.

&lt;center&gt;Wijborg den 30 Sept.&lt;/center&gt;

Fienden haar wid Nötheborg wijst sig under Styckerne, och på Kiökholmen intagit Ladugården, samt där för sig ett Batterie upkastat; men som Guarnisonen i Fästningen är med 240 man worden förstärckt, så wil man troo, at han där altzintet lärer kunna uthrätta. Wid Rätkinä skola stå en 6000 man til häst och 30000 wid Poris ; hwad desseinen wara månde, gifwer tijden. Utur Lijfland har Muscowiten dragit sig tilbaka, sedan han Marienburg föstört, och Garnisonen mot sitt Accord dels nederhuggit, deels fångne bortfördt. Wid Plescou &lt;br&gt;Fienden continuera at draga een stoor macht tilsammans med ett tämmeligit Artollerie ; Imedlertijd blifwer å wår sijda all mögelig anstalt med allmänt upbod där elliest författad til ett krafftigt mootstånd, hwartil Gud förläne sin nådige hielp och wälsignelse!


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 27 Octob. 1702.}}&lt;center&gt;Nötheborg den 31 Sept.&lt;/center&gt;

Natten emellan den 27 och 28 hujus kom fienden här innan, och kastade i största hast upp een Skantz, hwarifrån han hälser på oss temmeligen flijtigdt ; dock ( Gudi lof ) utan skada ; han haar iemwäl sedan upkastat een annan Skantz, twert emot wår port, och arbetar eljest flijtigt på sine trencher.

&lt;center&gt;Ifrån Kongl. Swänska armeen i Pohlen den 4 Oct.&lt;/center&gt;

Haar man af säker hand, at Hans Kongl. May:tt, som då mehra war, Gudi lof, fullkommeligen restituerad utaf een genom hästens fall tijmat anstöt, haar wärckeligen brutit upp ifrån Cracau, gåendes Infanteriet med Artolleriet på flåttar Weichsselströmen uthföre, och Cavalleriet följer på både sijdor om Strömen.

&lt;center&gt;Nyen den 6 Oct.&lt;/center&gt;

Det berättar een här inbracht fånge, at fienden skal stå för Nöteborg 10000 man starck, samt at Zaren dijt i person förwäntandes med mehra manskap. Nu på stunden ankom här een uhr festningen uthpracticerad Soldat, med berättelse, at fienden haar, sedan han inkastat öfwer 1800 bomber, och giordt 4000 Stycke-skåt, igenom een Trompetare upfordrat fästningen, men blifwit behörigen afwijst. Commendanten är förstärckt med mehra manskap och twenne Majorer, samt andre Officerare, iemwäl eliest behörigen försedd med ammunition och andra Nödwändigheter, och förmodar med Gudz hielp, kunna sig förswara.

&lt;center&gt;Ett annant af den 7 Oct.&lt;/center&gt;

Öfwersten Crassau, som för kort sedan blef uthcommenderad till slottet Pilsen med 600 hästar, at indrifwa proviantet, haar hafft den Olyckan, at een dess Ryttmästare, Starckhufwud, och Lieutenant, Norman haar, med deras partie, blefne af 7000 Wallacker, under Generalen Brand, uti ett torp attaquerade och fångne, item Capit. Lieut. Prässentin med Lieutnanten Örner uti ett annat torp; man hafwer wähl sökt at Secundera dem, men förgäfwes.

&lt;center&gt;Warschau den 8 Oct.&lt;/center&gt;

Den Swänska Generalen Stuart söker med flijt at instängia dhe avancerade Oginskis partier in emoot Churland, och Wissnowiski där emoth at förföllia Sapieha; dhe Saxiske Tropperne stå ännu uti Pleskouske Woijwodskapet, men dhe Littouske äro uti Lublin inmarcherade, hwarest dhe Swänske lähre passa på dem. Moot Generalen Brand skall 4000 man Swänske uthcommenderas.

&lt;center&gt;Ett annat af den 13 dito&lt;/center&gt;

Cornetten Örkin haar warit fiendens lägre för Nötebårg så när, at han sedt dem upp och neder ifrån sine i jorden nedgrafne hyttor röra sig ; men huru starcke dhe woro, kunde han intet wetha ; dhe skola arbeta om nätterne, och om dagen liggia stilla i sina kuhlor ; och underlåter man å wår sijda intet at sammandraga alt manskap af krijgz- och upbodz-folck, och sökia undsättia den orten samt uphäfwa belägringen.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 3 Novemb. 1702.}}&lt;center&gt;Ifrån Kongl. Swenska armeen i Pohlen&lt;/center&gt;

Finnes ett bref ankommit, af den 8 Oct. st.v. skrifwit af säker hand, at Hans Kongl. May:t befann sig, Gudi lof, dageligen bettre, och hade då allaredo marcherat någre dagar, gåendes med Cavaleriet på ömse sidor om Weichselen, och Artolleriet med dhe siuka siöwägen Strömen uthföre, utan at man ändå rätt wiste hwart uth marchen giälla skulle. Den Keyserlige Envoijen Grefwe Von Zinzendorp är ock med Hans Kongl. Mayt. i fölie, låtandes sig Fredz handelen wara mycket angelägen. Den Polniske Legations Secreteraren Bruno infan sig wid Cracou afftonen förr än upbrotet skedde, anhållandes om een wiss tijd och orth till audience för dhe deputerade af Republiquen, och fick till swars, at Kongl. May:t wille höra dem wid Sandomir. Fäldtherren Lubomirski haar med een General Adjutant sändt Öfwersten Dahldorff och Capitainen Rosenstierna, hwilka för een tijd blefwe fångne af Wallackerne, tilbaka till Hans Kongl. May:t friske och sunde, och haar Hans Kongl. May:t låfwat berörde Gener. Adjutant, och låtit honom wähl nögd ifrån sig.

&lt;center&gt;Pernau den 11 Oct.&lt;/center&gt;

Till Rijga är een Courier utur Churland ankommen, berättandes, at Oginski är af dem wåra slagen, och at de honom afhändt 6. Stycken med annat gott byte ; man önskar dock Continuationen.

&lt;center&gt;Nijen den 20 Oct.&lt;/center&gt;

Man måste nu berätta, at Nötteborg är till fienden öfwergångit. Commendanten Schlippenback ankom här med dhe öfrige Officerarne för några dagar sedan, berättandes, at Ryssarne hafwa så gruweligen skutit på Fästningen, at des muurar och rundelar blifwit i grund förstörde ; men at dhe likwähl uti trenne stormer med stoor förlust äro wordne afslagne, till dess dhe fattat posto under muren, och meg Lådior ansatt 4000 man, och således den fierde stormen, samt redan hint med några hundrade man upp i brescherne, då Commendanten uppå samtelige Officerarnes inrådande, sedan Garnisonen af siuckdom och undfångna blessuer myckit warit förswagade, har träffat ett honnorabelt accord ; Zaren sielf haar warit där närwarande, men gifwit sig uth för Capitain, och stått med hatten i händerne för Generalerne, när Garnisonen uthmarcherat. General Fält-marskalken Cheremetoff haar skrifwit under Capitulationen. Printz Alexander mentikoff så wähl som Ge. Majoren Chambre hafwa wist sig myckit Civile emoot dem wåre. Wid Zarens armee haar funnitz en stoor myckenheet af fremmande Officerare, så wähl Frantzoser, som Brandeburgare och Skottar, med fleere. Här giöres all möijelig anstalt och författning till een god Defension ; den alldrahögste stode oss bij;


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 11 Novemb. 1702.}}&lt;center&gt;Bronowitz den 13 Octobr.&lt;/center&gt;

Wid Dasimir står Fälrherren Sapieha med 2000 Littouer, och General-Majoren Maidell med 8000 man Swänske ; de äro sinnade at slå en Bryggia öfwer Weichselströmen, och där conjungera sig med den ifrån Cracau kommande Kongl. Swenska Armeen.

&lt;center&gt;Ifrån Kongl. Swenska Armeen wid Pikau i Pohlen, 6 Mijkl ifrån Cracow den 16 Octobr.&lt;/center&gt;

Hans Kongl. Maytt. befinner sig Gudi lof, uti ett gott tillstånd ; Öfwersten Dahldorff och Capitainen Rosenstierna, (hwilka för någon tijd sedan blefwe fångne af Wallacherne ) tillbaka sände af Fältherren Lubomirski, äro här ankomne ; han har i stället för den Ranconen af dem fordrades, nembl. 12000 ducater, förährat Öfwersten ett Gyllende uhr, och Capitainen een wacker Ring ; hwilken Hans Kongl. Mayt. haar låtit sig myckit wähl behagat, och däremot skickat Fältherren 3 skiöna hästar med all deras Mondering. Öfwersten Von Fersen är blefwen General-Major och Commendant i Giötheborg, och Hr. Lagercrona Öfwerste och General Adjutant i des ställe. Generalen och Gen. Gouverneur Herr Baron Gyllenstierna ärnar företaga een resa till Pommern, och wid samma tilfälle där wärfwa 2 Regimenter til häst; han har redan hafft hos Hans Kongl. May:tt Afskedz-Audience.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 18 Novemb. 1702.}}&lt;center&gt;Opatovitz 10 Mijhl ifrån Cracau den 10 Oct.&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:t mår, Gudi lof, wähl, och liggia nu hela Armeen här omkring, emedan wår marche något hindras af det låga wattnet i Weichselströmen Den Keyserlige Envoyen Gref von Zinzendorf är gången föruth till Warschau, convoyerad af 50 Swänska Ryttare.

&lt;center&gt;Mitou den 29 Octobr.&lt;/center&gt;

Adelen här i landet, som fölgdt och hållit Oginskis partie, draga sig under hand därifrån, gåendes hwar een til sitt, sedan de förmärcka deras förseende icke så högdt af Gouverneuren Stuart beijfras, utan pardoneras. Littouske Troupperne, som här på 4 åthskillige orter posto fattat och blifwit afdrcfne, äre jemwäl gångne tilbaka; warandes således hela Provincen reen, och få Churländare som Littouerne åthfölja ; hwartil intet litet hulpit ett Placat, som bemelte Gouverneur har låtit publicera, med föreställande af Littouernes onda upsåtå och den Churland öfwer hufwudet swäfwande fahran.

&lt;center&gt;Wiborg den 4 Novembr.&lt;/center&gt;

Wåra uthskickadt kunskapare hafwa warit in under Nöteborg, och befunnit å denna sijdan intet annat manskap, än ungefähr 100 man på den lilla Stierne-skantzen wid Mustella åmunnen, och å den andra sijdan allenast någre personer; man wil således troo, at Fienden har för någon särdeles orsak dragit sig närmare til sitt Land igen: Fienden har wäl den 28 passato wijst sig wid Kuokajerswi een 4000 man starck, och effter halfannan tijmas fächtande uphäfwit wår wacht dersammastädes samt natten efter upbrändt Jimmilax kyrckia; men som de intet hafft någre Stycken med sig, så förmenas de hafwa warit allenast ett ströfwande partie; icke des mindre giöres här igenom Armeens förstärckning och Almogens upbåtande och bewäpnande så wähl som elliest all möyelig anstalt til ett krafftigt mootstånd, om något widare skulle emoot denne orten begynnas.

&lt;center&gt;Stettin den 7 Novembr.&lt;/center&gt;

Generalen och Gen. Gouverneuren Herr Baron Niels Gyllenstierna ankom här ifrån Armeen i Pohlen den 26 Octobr. med Öfwerste-Lieutenanten Eldstierna och heela Civil- och Cammar-Staten, som den Pommerska Armeen åth fölgdt ; Så wäntas ock hijt med det första General-Majoren och Gouverneuren Fersen, General-Majoren Ulsparre och General-Auditeuren Klein, emedan de redan passerat Breslau ; det wil säyas, at Hans Kongl. May;t af Swerige tager dess Winter-Quarteer i Pohlniske Preussen, hwilket Staden Dantzig högeligen åstundar, så i anseende till den öfwerlast, dem af Saxerne skier, som det, at de Brandenburgiske Troupperne jemwäl begynna dem nalckas. Saxerne föredrifwa, det de icke äro sinnade där länge at förblifwa, utan taga deras wäg på Schlesien ; Så wil det och förliuda, at wälbemälte Herr General och General-Gouverneur har capitulerat, här i Pommern och Bremen, at wärfwa 2 Regimenter Dragouner, och een Battaillon Infanterie af 600 man.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 25 Novemb. 1702.}}&lt;center&gt;Warschov den 24 Oct.&lt;/center&gt;

Den Kongl. Swänska Armeen står ännu wid Sendomir och Casimir, 18 mijhl från Cracov, och wilia somblige, at den lährer där taga winter-Quarteer, andre meena uti Hög-Pohlen, men een del föregifwer uti Preussen. Man wäntar nu med längtan at förnimma huru sammankomsten uti Kolo i Hög-Pohlen uthslagit; ty det wil förliuda, at deras General haar där publicerat Patenter, wiliandes icke tillstädia Saxerne något inträde. Det är wist, at Adelen därsammastädes haar ansökt bemelte General, det wille han så laga, at ingen Saxisk måtte blifwa där inquarterad, effter som, ifall deras kraffter äro till mootstånd förswaga,de då woro sinnade at ansökia Hans Kongl. Mayt. af Swerige om hielp och undsättning ; hafwandes fördenskull berörde General någre Saxiske, som där Quarteer för sig uthskrifwit, nedergiort.

&lt;center&gt;Cracov den 25 Oct.&lt;/center&gt;

Dhe Swenske stå ännu wid Opatowitz, emedan Marchen myckit hindras af det låga wattnet i Weichselströmen; deras för-trouper woro wähl till Sendomiers ankomne, men förnimmes nu draga sig tillbaka till Nipolinice; de torde til äfwentyrs taga här i neigden deras Winter-quarteer. Wij hafwa den efterrättelsen, at Nimrov och Moina, twenne Gräntze-Fästningar uti det Ukraniske, äro af Cossakerne med stormande hand intagne, och Garnisonerne nederhugne, hwarunder månge Adelige och Catholiske warit hafwa. wår Konung haar beordrat 8 Saxiske Regimenter at Machera inn uti Hög-Pohlen, hwarföre Polackarna, så snart de sådant förnummo, anhöllo hoos Hans Kongl. Mayt: af Swerige om undsättning, och togo några 1000 Man sig til hielp och befrijelse.

&lt;center&gt;Warschov den 1 Novemb.&lt;/center&gt;

Ännu weth man intet något wist om de Swenskas winter-Quarteer at berätta, efftersom där till ingen anstalt giöres. General Majoren Gr. Stenbock är med 6 Regimenter gången till Krossov, at sättia den orten med de omliggiande i Contribution. Ehuruwähl många Protestationer äro skedde emoot den åstundade Confäderationen uti Hög-Pohlen, så är likwål af de mästa för rådsamt erachtat, at intet låta saken komma till sluth, efftersom ingen General bewilning till någon Confederation stodo at förhoppas. Fransöska Envoijen Mons. du Heron, kommandes ifrån Cron-Marskalken, är under wägen till sitt Quarteer på gatan blefwen anfallen och bortförd, hwart, weth man ännu intet.

&lt;center&gt;Wiborg den 11 Novemb.&lt;/center&gt;

Det Continuerar ännu, at wåra Kundskaper, ifrån Nyen uthskickade, hafwa warit 4 mijhl öfwer gräntzen inn i Ryssland, och där sedt allenast 4 Compagnier med Estandarer och Bagage Marchera åth Nougården, men eliest ingen Fiende warsse blifwit, förutan dhe 100 man på den lilla Stierne-skantzen wid Mustella Åmunnen; de hafwa uti Ryssland, hwarest de hafwa warit, funnit byarna mästedels öde och förbränte. Ifrån Nyen skrifwes, at Ryssarna skiuta af Nöteborg Affton och Morgon och stundom 4 skått, som förmeenas wara Lösen för dem wistas wid Laduga; men den 8 hujus hafwa de giort 70 och den 9. 40 skott utur grofwa Stycken ; Man will troo det wara skiedt för deras då ingångne beredelse till Jule Högtijden, eller och Frögde-Skått öfwer eröfrandet af Fästningen ; Garnisonen därsammastädes skall bestå af 2000 man ; så skrifwes och ifrån den sijdan till Ryssland igen. det sidst berätta det infallet wid Immilax, wiliandes Kexholmiske brefwen wara skedt af en hoop löst Partie och Bönder.


{{Titel|Stockholmiske Extraordinarie Post-Tijender&lt;br&gt;Af den 30 Novembr.}}
Säkre breef ifrån Finske orterne förmähla, at, förutan det, afgången wid de Ordinarie Regimenterne till häst och footh, nu warder här sammastädes fullkomligen recreuterat och ersatt, samt alla Regimenterne således Complette giöras, såsom ock den uti Ingermanland stående Armeen med nya ock flere Trouper till någre tusende man förstärckies, så blifwer ock af Allmogen, så wähl som af Adelen och alle Ståndz personer, till Landetz och gräntzernes förswahr, samt Fiendens afskräck ett mächta anseenligit Manskap sammanslutit och upbracht, samt försedt med behörigt Gewähr, och fördeelt under wisse Regimenter och Officerare, till at behörigen Exerceras och wänias wid Krigz-disciplin och Commando, samt sedan, uppå första Ordre upbryta, marchera och giöra tienst, hwarest det behöfwes; beståendes detta senare sålunda upbrachte Manskapet alleena uti Wijborgz-och Tawastehuus Lähn af Ottatusende, uti Åboo- och Biörneborgz Lähner, af Sexton tusende, och uti Österbåtten af ottatusende Man; hwilket alt, förutan ofwanberörde de ständige Regimenterne och de till Armeens förstärkning uthgående Trouper, tillsammans räknadt, giör effter den där öfwer inkomne säkre förslag ett antahl af in emoot 500000 Man wahrachtigdt och godt folck. Ifrån Stockholm är iemwähl detta at berätta, at man å alla orter här i Swerige är i fult wärck begrepen till Rijketz säkerhet och förstärkning af den här hemma i Rijket tillförende befintelige Krigz-machten, på lijka sätt som tillförende med tremänningarne och Dragonerne har skedt, att uprätta een ny reglerad milice, som lährer först deelas uti många Regimenter till häst och foot, hwart Regimente räcknadt till tusende Man, med sine Complette Regimentz-Öfwer-och Under-Officerare, förutan de starcka recreuter, som nu sammanbringas, och wid första wårdag skola blifwa Transporterade till afgången ersättning af dhe wid Hans Kongl. May:tz Armee i Pohlen warande Regimenter till häst och foot, så at iemwäl således utan dem een anseenlig milice blifwer här hemma qwar ståendes, förutan de till Gräntzernes betäckiande förordnade Trouperne. Elliest warda och wed Kongl. Ammiralitetet ett wackert antahl. lätta och bewärda Fregatter och Fahrtyg färdige giorde, till at kunna wid första wåhrdag och ijs lossning uthlöpa till Rewelske-samt Nahrwiske-och Nyenske Redderne, till att där Conjungera sig med de öfrige, under Viec-Ammiralen Numers Commendo, warande fregatter, och således sökia att icke allenast alldeles stängia Fienden uthur Östersiön, utan att giöra honom ett krafftigt afbräck.

&lt;center&gt;Wiborg den 18 Novembr.&lt;/center&gt;

Rychtet om det fiendtelige partiet af 600 man, som skolat gått ifrån Nöteborgs strandwägen åth Kexholm, förswinner nu aldeles, warandes det samma af sedermera inkomne bettre effterrättelser, så ifrån Keltis som Nyen, ogrundat befunnit ; Lika så till een dehl hwad som berättat är om Ryssarnes infall wid Kukajerswi och Immilax, hafwades det samma partiet icke warit öfwer 300 Man, hwilka doch brändt 11 byar och bortdrifwit någon boskap, men sedan åter straxt dragit sig tilbaka.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 2 Decemb. 1702.}}&lt;center&gt;Utur det Kongl. Swänska Fält-Lägret wid Taklow i Pohlen den 26 Octobr.&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:t har fuller igenom skrifwelse låtit påminna Herr Krajonsky så wähl om behörigdt straff på Generalen Brand, för des begångne excess och företagande moot de Swänska, som Fångarnes löösgifwande och bytetz restitution ; Men som Hans Kongl. May:t intet warit tilfredz med des inkomne Swar och förklaring, så har General-Majoren Grefwe Stenbock låtit, uti Kongl. May:tz namn, andre gången breef afgå til bemelte Herr Krajonsky, med begäran, det wille han jemwäl, til följe af sin obligation, öfwerlefwerera til Hans Kongl. May:t Crono-Armeen; icke dess mindre är berörde Herr Gen. Major, utan at afwänta något Swar, gången med 8 Regimenter til Rzeszow, i det upsåth, at där Herr Krajonsky icke skulle willia förstå sig til fångarnes löösgiörande Bytetz återlefwerering och Brands afstraffande, samt Crono-Armeens öfwergifft, då ruinera och ödeläggia Rzeszow med alla des godz och tillhörigheter; hafwandes merb:te Herr General-Major imedlertijd penningar med sig så för Crono-Marskalken sielf, som Crono-armeen.

&lt;center&gt;Köpenhamn den 18 Novembr.&lt;/center&gt;

Här går tahl, at Freden emellan Hans Kongl. May:t af Swerige och Kounngen i Pohlen lärer oförtöfwat träffas, efftersom Keysaren, Engeland och Holland på det högsta antaga sig Mediationen ; och torde således Muscowiternes progresser taga en stackot ända.

&lt;center&gt;Wiborg den 21 Novemb.&lt;/center&gt;

WÅra uthskickade kunskapare ifrån Nyen, hafwa den 17 stdstl. där inbracht een Rysk fånge, som warit i tienst hoos een Rysk Capitain, hwilken uppå anstält förhöör berättar. 1. at dhe uti Mustella Quarn stående 200 man aflöösas hwar fiortonde dag. 2. alt Cavalleriet är gångit uti Winter-Quarteer in uti Ryssland. 3. skola ifrån Laduga komma Cossaker, så snart strömen lägger sig, till Mustella Postens förstärckning. 4. äro alla Infanterie-Regimenterne Marcherade till Nougården och så widare, undantagandes Garnisonen i Nöteborg, som tillsammans räcknad med deras läger på Loppiske sidan och mustella Posten, skall bestå af 4000 man, under en Voiwode på Fästningen, Michael Iwanowitz schapotin, och Commendanten där sammastädes, Öfwerste Tomas Androwitz Jurgen. 5. at Zaren haar warit i person wid Nöteborg, ifrån belägringens begynnelse, in till dess at Fästningen gik öfwer. 6. Generalen Repnin haar under belägringen commenderat Infanteriet, 10000 man, och Cheromethoff Cavalleriet. 7. äro husen i Nötehorg nederresne och i stället Baracquer bygde in under muren 8. Uton Slåttet omkring Rundelarne äro giorde Batterier, hwar uppå 14 a 15 Stycken stå rundt omkring pallisaderade, och den sönderskutne muren med träwärke förbätrad, samt med mull upfyld. 9. Fiendens desseein är at i wåhr angripa så wähl Kexholm som Nyen, Cheremethoff med hälften af Armeen den förre, och Zaren med Repnin den senare. 10. Zaren med sin Printz är reest ifrån Nöteborg den 9 hujus till Muscou, ärnandes innan kort at åter wara där igen, doch utan någon Armee. 11. Zaren har warit myckit wreed däröfwer, at Opraxin låtit bränna Ingris, Slavanka, Loppis och Jerfwensari, så at han snart låtit hängia honom. 12. Har Zaren låtit uphängia een Major med 37 gemeene, som wid Nöteborgs stormande ey giordt sin Devoire, skolandes där wara een anseenlig myckenheet af Ryssarne falne. 13. Äro alle Fanorne lemnade på Nöteborg. 14. een deehl wåra Stycken från Fästningen afförde till Nougården, och Batterierne med Ryska Stycken försedde. 15. Nougården skall wara fortificerad och med wallar bewarad. 16. Uti Laduga äro alle Borgarehuus nederrefne, och där i stället Defensions-wärck anlagde, skolandes Staden flyttias till een annan orth. 17. dhe Trouper som moot Lijfland skola brukade blifwa, äro förlagde uti Plescouske gebietet, dijt ock Cheremethoff med sitt Cavallerie gången är. 18. under Nöteborgs belägring haar uti Ryska Lägret warit een mächta stoor hunger, så at een kaka Bröd kostat 40 Kopeker, och man där, till at stilla hungren, gripit till döda hästar, som i stoor myckenheet i mangell aff foder stördt, hwarigenom Ryska Cavallerie mehr än till helfften blifwit Ruinerat, och 19. at Officerarne på Mustella Posten hade Ordre, at icke låta någon man gå 10 famnar derifrån, hwarföre denne fången förmeente, det Capitainen, som förlofwat 20 man att gå ¼ wäg derifrån i badstufwu, af hwilka någre äro blefne utaf wåra kundskapare nedergiorde, lährer blijhängd.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 9 Decemb. 1702.}}&lt;center&gt;Cracow den 10 Novembr.&lt;/center&gt;

Så snart Cron-Fältherren fick förnimma General Majorens, Grefwe Stenbocks, an-marche till Rzesou är han gången till Lemberg : dess Godz wid Staden Rzesou belägne hafwa i brandskatt måst erläggia 600 Rdlr., och blifwa dhe som någon widrigheet låta der wid förspörja, alfwarsamt tuchtade, hwilket ock Staden Landzhut, som mootstånd tilbudit, wederfarit; bemelte General-Major är sinnad at ryckia til Janislau, så snart wäderleken fogar sig. Dhe Swänske rätta sin marche directe på Lublin, och til äfwentyrs jemwäl på Warschau- efftersom det wil förliuda, det Öfwersten Lagercrona är beordrad at med ett partie förfoga sig dijt åth. Littouske Fältherren uprättar wid Opatovier ett nytt Regimente; han haar där ett stoort tillopp.

&lt;center&gt;Narva den 24 Novemb.&lt;/center&gt;

Wid Salmis är, Gudi lof, alt stilla. Fienden förnimmes nu hafwa dragit sin största macht till Angdov, men de 14000 man, som stått wid Retkina, äro uti det Somerske gebietet inquarterade. Det Continerar ännu, at i Ryssland upbådas och sammanskaffas några 1000de Slädar, men till hwad ända, är ock ännu obekant ; Imedlertijd underlåter man intet på wår sida, at giöra de författningar, som kunna tiena och wara krafftige nog till hämmande så af den desseinen, fienden där wid hafwa kan, som hwad elliest, han kunde wara hugfält at begynna moot desse orter.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 16 Decemb. 1702.}}&lt;center&gt;Cracav den 15 Novembr.&lt;/center&gt;

I Söndagz hafwa de Swänske brutit up ifrån Miepolowie, warandes med deras Flottar allaredan till Opatovie ankomne ; De lähra där intet länge uppehålla sig, utan gå widare fort till Sendomier, hwarest Hufwud-armeen står. Under Ryttwan wid Bielamzen på andra sidan om denna Staden hafwa de Swänske öfwerkommit een förmurad Skatt, Woivoden Novomicosky tillhörig, bestående i Guld, Sölf, Clenodier och andra kost bahre saker, som de ock hafwa tagit med sig.

&lt;center&gt;Oleswice i Pohlen den 16 Novembr.&lt;/center&gt;

Wij hafwa här några weckor tilbracht, af orsaak, at watnet uti Weichselströmen haar någon tijd warit myckit lågdt ; Men som det nu igen begynt temmeligen tilltaga, och allaredan Een och een half aln högre wuxit, så lähra wij i morgon eller Öfwermorgon bryta upp, men hwart weeth förutan Hans Kongl. May:t, ingen. Hans May:t är nu, Gudi lof, uti stånd at snart sittia till häst; den Högste Gud friste och beware Hans May:tz Höga och dyra Kongl. Persohn.

&lt;center&gt;Lemberg den 17 Novembr.&lt;/center&gt;

I Lögerdagz ankom här ett Patent ifrån den Swenska General-Majoren Gr. Stenbock, med befalning, at utaf hwart huus skall erläggias 46 Timpfen, och det wid ett swårt uthsatt straff och wijte. Man haar wähl beme:t Gener. Major låtit tillställa den uthskrefne Contributionen af Redzouer Districhtet, men han är där med icke till fredz, utan fordrar desutan dageligen, så länge han sig således måst uppehålla, 6000 gyllen.

&lt;center&gt;Ett annat af den 22 Novembr.&lt;/center&gt;

De Swänske komma denne Staden alt närmare och närmare ; De befinna sig allaredan wid Stype, hafwandes låtit uthgå befalning i det Chelmische och Makiowieske, 12 mijhl här ifrån, at till den 19 sidstl. hafwa Proviant i beredskap för 12000 man, hwilka skola marchera till Hög-Pohlen, de där stående Swänske till undsättning, som af Saxerne skola lijda något förfång: De fråga intet effter Winter-Quarteer, utan föregifwa deras dessein wara at besökia Saxerne uti deras Quarteer. Woivoden af Masau skrifwer, det Hans Kongl. May:t af Swerige är nu mehra så wähl till Pass, at H. M. lährer innan kort sittia till häst. Bägge unga Printzarne Sobiewsky äro med ett starckt Swänskt Convoy gångne till Reussland, sedan de hoos Hans Kongl. May:t tagit afskied wid Oloswice.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 23 Decemb. 1702.}}&lt;center&gt;Warschow den 25 Novembr.&lt;/center&gt;

Den Swänska General-Majoren Grefwe Stenbock är intet sinnad at gå utur Fäldtherrens Godz, förr än dhe af Generalen Brand inbrachte Swänske blifwa löösgiorde, eller hwar Ryttare med 300, hwar Dragon med 200, och hwar knecht med 100 R:dlr-betalte.

&lt;center&gt;Ett annat af den 29 dito&lt;/center&gt;

Dhe Swänske indrifwa Contributioner utan alt hinder; dhe hafwa af Rzessow bekommit 6000 R:dlr.: General-Majoren Grefwe Stenbock har afsändt 4000 man Swänske til Sembor at af den orten uthfordra 30000 Dalr. och af Reusch-Lemberg 40000 Timpfen.

&lt;center&gt;ännu ett annat af den 29 Novembr.&lt;/center&gt;

Här går tahl, at Konungen af Swerige lärer innan kort wara här i staden ; Nu för tijden uppehålla sig de Swänske wid Sendomier; dhe hafwa afsändt något Manskap til Reussland, men en dehl af deras Trouper äro i antåg hijt åth, och redan til Casimier anlände.

&lt;center&gt;Berlin den 5 Decembr.&lt;/center&gt;

Dhe Swänske förnimmes hafwa å nyo afsändt 4000 man til foot och 1000 til häst til Cracow ; dhe hafwa ock i Torn låtit på biuda en Coutribution.

&lt;center&gt;Ett annat af den 8 dito&lt;/center&gt;

Som man förnimmer, så söker Hans Kongl. May:t af Swerige alt mehr och mehr at förskaffa Polackarne deras nöye, som Hans Kongl. May:t ock anbudit Crono-Armeen deras richtige Sold, i fall dhe wilja sammanfoga sig med de Swänske. Hans Kongl. May:t är nu aldeles frisk, och har allaredan wijst sig til häst. Dhe Swänske indrifwa Contributioner ifrån alle orter in til Reusch-Lemberg ; hwart Bonde-huus måste gifwa en Päls, ett paar Skoor och ett paar Strumpor.

&lt;center&gt;Wiborg den 9 Decembr.&lt;/center&gt;

Ehuruwähl man giör sig, näst Gudz bijstånd, det hopp, at Fienden lärer hafwa betänckiande trängia sig närmare ; Så är man icke dess mindre å desse orter flijtigt på sin wacht, och at i tijd see sig före om de medel, som kunna tiena til behörigit hämmande af des skadeliga förehafwande och ett oförmodeligit infall.


{{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender&lt;br&gt;Af den 30 Decemb. 1702.}}&lt;center&gt;Torn den 5 Decembr.&lt;/center&gt;

Det synes som den Keyserlige underhandlingen wid Fredzslutet emellan Hans Kongl. May:t af Swerige och Konungen i Pohlen lärer winna ett gott bijfall och efftertryck ; imedlertijd hafwa de här warande Deputerade sig föreenat och sammansatt, at, i fall freden icke följa skulle, då för landetz wärn grijpa til dhe medel som giörligaste äro, och allmänneligen sittia up : Tiläfwentyrs torde wid denna Fredz-handelen någon swårighet på den Kongl. Swänska sijdan wijsas, emedan Konungen i Pohlen wil jemwäl hafwa Zaren där innesluten, hwilket Hans Kongl. May:t af Swerige, som troligit är, för ingen dehl bewilja lärer.

&lt;center&gt;Warschow den 5 Decembr.&lt;/center&gt;

De Swänske äro här eendera dagen wäntandes ; Wij hafwa igenom Expresser ärhållit effterrättelse, at allaredan 16 Weichsel-kaner med Swänskt foot-folck äro gångne Janowiec förhij; man wil doch troo, at de intet länge läre hår dröija, utan fortsättia deras förehafwande på Torn: de Saxiske draga sig nu tilbaka til Masowiske Woiwodskapet, wiljandes taga deras Qwarter wid Prasnitz, Pultusk, Coma och Kaminietz.

&lt;center&gt;Ett annat af den 6 dito&lt;/center&gt;

Det Swänska Artolleriet är wid Casimier til Landz bracht, och hästar til des fortskaffande upbådade ; de står altså där hän, om de warda tagandes winter qwarteer uti det Lublinske eller andre Woiwodskaperne, eller ock, om Artolleriet sedan man för den infalne frosten intet kan betiena sig af strömfarten, lärer jemte Bagaget komma hijt til staden ; dock synes detta senaste lijkast. Til den i Wisnij håldne Landt-dagen är Kongl. May:tz af Swerige Skrifwelse ankommen, hwarutinnan Hans Kongl. May:t tilbiuder Polackarne des hielp och bijstånd moot Cossakerne; men sådant är ännu med tacksäijelse wordet beswarat.

&lt;center&gt;Rewal den 12 Decembr.&lt;/center&gt;

Ännu wete Wij, Gudi lof, här intet af Fienden. Zaren är sedan han Nötheborg med 2000 man besatt, gången til Nougården ; warandes altså det ett ogrundat rychte at Ryssarne hafwa förstört Nötheborgs Fästning, och dragit sig tädan. Gen. Majoren Cronhiort står med sitt folck 8 mijhl ifrån Wiborg, men de Schlippenbackiske Trouperne hafwa begifwit sig til Wesenberg ; Eljest är här i neigden alt stilla.

&lt;center&gt;Wijborg den 16 Decembr.&lt;/center&gt;

Ifrån Nyenschantz äro åter Kundskapare utsände, hwilka, wid återkomsten, berättat, det de warit ofwan för Mustilla, men hwarken där eller wid Nötheborg blifwit någon Fienden warsse, utan allenast på Mustella Skantz een Soldate-wacht och mycken Sniöö. Man lärer icke dess mindre å desse orter wara betänckt på medell och alla giörlige uthwägar, at bekomma någon närmare och säker effterrättelse, så om det eena som det andra, af Fiendens förehafwande och ytterligare upsåth.


{{Titel|1703, Nº 1&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Januarij.}}&lt;center&gt;Utur det Kongl. Swänska Hufwud-Quarteret Schidh i Pohlen den 3 Decembr.&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:t wår allernådigste Konung, befinner sig ( Gudi lof ) uti ett gott tillstånd, och haar i förgår rijdit öfwer 7 mijhl omkring, kommandes om afftonen, wid Parolens uthgifwande, hijt ; I går war Hans May:t på jacht, hwarest 18 Hiortar blefwe fälde. I dag, som är den sidsta Söndagen i Adventet, woro bägge bröderne Sapieha, nembl. Stoor-Fältherren, som är hijtkommen med Gen. Majoren Maidell, och Skattmästaren, som altijd när oss warit, hoos Hans Kongl. May:tt ; Dhe ginge myckit wähl förnögde ifrån Konungen; I dag bryta wij upp, och gå alt närmare till Warschou.

&lt;center&gt;Ett annat af den 13 Decembr.&lt;/center&gt;

Den Swänske General-Majoren, Gr. Stenbock, uppehåller sig ännu med sitt Folck uti Rzesov, oachtat Contributionerne äro förlängst uthgiorde, och dhe af Gen. Brand inbrachte Swänske tillbaka sände, å nyo och wähl Monderade ; Man will troo, det orsaken till detta drögzmåhlet lährer enkannerligen wara, at Fältherren haar lofwat med heela Crono-armeen träda uti Hans Kongl. May:tz af Swerige tienst ; Men som sådant intet är effterkommit, så påståås fullbordan af samma löffte i det högsta ; Bemelte Gen. Major haar ock igenom åtskillige Skrifwelser giordt hoos Fältherren der om påminnelse, utan at bekomma något säkert Swahr och Resolution, hwarföre ock mer bemelte Herr Gen. Major, till at winna tijden, haar dherom jemwäl Fältherrens Fruu tillskrifwit, med begäran, det wille hon, effter saksens och tijdzens beskaffenheet, för må sin Herre att begifwa sig, med heela sin Slächt, på den Kongl. Swänska sidan, och hoos Hans Kongl. May:t af Swerige ofördröijeligen sig infinna, eliest lärer man intet kunna undgå, at betee sig moot honom och des Anhörige, såsom sin fiende, och således med honom och dem, ehwarest dhe ock kunna anträffas, förfahra : Ett nästan lijka breef är ock afgångit till Cron-Öfwer-Cammar-Herren, som är Fält-herrens broder ; Huru nu widare med detta Lubomirskieske huuset aflöpandes warder, lärer sig snart wijsa.

&lt;center&gt;Fellin den 14 Decembr.&lt;/center&gt;

I Rewal är man som högst sorgfäldig, at sättia sig uti de författningar, som till desse orters förswar nu för tijden nödige pröfwas, enkannerligen med Fregatters förfärdigange, och eliest. Man har här, igenom lööskomne fångar, af Fienden den effterrättelsen, at des upsåth wara skall, så snart Åhrs-tijden och wäderleken medgifwer, komma öfwer Peips Siön och Pookosari med een anseenlig macht ; Wij lähra i medlertijd här intet försumma, at taga tijden i acht, och dhe medell wid handen, som ( näst Gudz hielp ) skola, wid alt påkommande, wara krafftige nog, at giöra honom behörigit mootstånd, och des skadeliga upsåth till intet.

&lt;center&gt;Dresden den 18 Decembr.&lt;/center&gt;

Brefwen ifrån Warschau förmähla, at de Swänske rätta sin Marche på Preussen, men ett uthskått af Armeen dijt åth, som ock, at Fäldtherren Sapieha woro där allaredan med För-trouperne ankommen : det säges iemwäl, at Hans Kongl. May:t af Swerige haar låtit sammankalla hehla den Pohlniske Adelen, till att låta dem föreställa någre wichtige ärender, och deriemte förklarat, at den som därwid någon ohörsamheet och motwilia låter förmärckia, skall för een fiende ansees, och dess Godz och Egendom plundras.

&lt;center&gt;Wijborg den 23 Decembr.&lt;/center&gt;

Een bonde är här fängzlig inbracht, hwilcken berättar, sig hafwa blifwit i Nötheborg uppehållen een Månadz tijd, sedan Fästningen till Fienden öfwergick, och wid sin bortgång därifrån, bekommit af Printz Alexander Mentikoff ett Frij-breef, at wara i 2 Åhrs tijd för alla uthlagor förskont och otilltalt : under den tijden han där warit, är, effter des uthsagu, dhe på Fästningen sprängde Murarne med största ijfwer förbättrade, Rundelarne med Batterier omkring bygde, och med Stycken försedde, samt hehla Slottet rundt om pallissaderat, warandes iemwäl Kyrckian till rätta lagad; Gruuset af dhe Nidfallne Murarna, hafwa Ryssarna burit i Strömen framman för porten, och där ett båhlwärcke upkastat, och med Stycken besatt ; Uti Slåttet hafwa åthskillige Ryske Kiöpmän sine gatu-bodar upslagit, och skieer wid portens öpnande och igenstängiande altijd ett Stycke-skott ; Commendanten heeter Von Jurgen, och Garnisonen är 3000 man starck. Alt Artolleriet, med en hoop Bomber, Spadar, hackor, Skyflar, samt 12 Fyrmörsare, som wid ryske armeen warit, äro där på Fästningen Quarlemnade, och een stoor myckenheet Munition och Proviant utur Ryssland dijt bracht. Een Major, Spakov benämd, som ligger, med een hoop bönder, wid Saris, haar till Nyen låtit wetha, det Ryssarne hade till 2 och en tridiedehls Mijhl på andra sidan Saris uprögdt wägarna, och woro sinnade at i Ingermanneland hålla deras Juhle-högtijd ; Men ifrån Nyen berättas i dag, at däromkring är så diup och mycken Sniöö fallen, at omöijeligit är, till häst eller footh kunna komma uth, hwilcket wähl lährer hindra Ryssen, at fullborda des enda upsåth ; imedlertijd är här alt stilla.

&lt;center&gt;Neder-Elbe den 23 Decembr.&lt;/center&gt;

Emellan Swerige och Hannower är alliancen, som det will säijas, förnyad.


{{Titel|1703. Nº 2&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Januarij.}}&lt;center&gt;Lemberg den 10 Decembr.&lt;/center&gt;

General-Majoren, Gr. Stenbock, är, sedan han Rzeszou wäl besatt, gången widare fort : bemel. Gen. Major haar låtit temmeligen alfwarsamma breef afgå till de här warande Magnates, at förklara sig, hwilcketdera partiet de tagandes warda. Uti Jaroslau liggia 1000 man Swänske ; De förskantza sig där på bästa sättet; till de andre orterne äro ock någre partier utgångne på Execution, hafwandes under Marchen till Geburge, intet långdt från Brozow, satt 2ne Torp i brand, efftersom bönderne, af tresko at utgiöra Contributionen, hafwa där luppit ifrån huus ock hem ; Rychtet går, at de iemwäl skola wara i antåg hijt åt, hwarföre de här warande Magnates hafwa utgifwit befalning, at Staden skall sättia sig uti behörig förfatning till mootwärn ; Men Borgerskapet draga sig under hand mästedels härifrån ; Imedlertijd öpnas här allenast den eena Stadzporten, och hålles de andre slutne. Herr Cracouskij är däröfwer myckit illa tillfredz, at de Swänske hafwa så aldeles ödelagdt des Godz och Egendom : Woiwoden Belsky haar ännu intet sine Trouper tillsammans, och wet han än intet sielf, moot hwem han sig wända skall.

&lt;center&gt;Reusch-Lemberg, den 17 Decembr.&lt;/center&gt;

Denne Staden haar wäl utgiordt den af Gen. Majoren Gr. Stenbock, på budne Contributionen, 4000 R. D., dock lefwa wij här uti een stoor Räddhoga och Fruchtan ; Folcket flychtar ifrån landet och utur Förstäderne inn uti sielfwa Staden, emedan talet går, at de Swänske äro här oförtöfwat wäntandes ; Staden haar beslutit, at icke släppa dem in, men at wärja sig.

&lt;center&gt;Warschow den 18 Decembr.&lt;/center&gt;

Lublinske Gesandterne hafwa hafft audience hoos Hans Kongl. May:t af Swerige, anhållandes om lindring uti de swåra Contributionerne ; Men fådt till Swars, det man nu mera intet kunde ändra, hwad som eengång till Krijgz-folcketz förnödenheet woro anordnat; utan önskade, at så wäl Woiwodskaperne, som Republiquen wille förstå sig där till, at med samnad macht och Råd bringa sakerne till det ändemål, som för bägge Konunga-Rijkerne, Swerige och Pohlen, nyttigast woro. Det Swänske folcket står på åtskillige orter här omkring, men Hufwud-armeen i Goryeryn, hwarest ock Konungen af Swerige sig befinner.

&lt;center&gt;Ett annat af den 20 Decembr.&lt;/center&gt;

Den Swänska General-Majoren, Gr. Stenbock, anhåller hoos alla Magnates om ett ändteligit Slut och wist Swar, antingen de äro sinnade at förklara sig för Hans Kongl. May:t af Swerige, eller Konungen i Pohlen. Bemelte Gen. Major haar ock låtit taga Woiwoden af wolinien med des Fruu och barn till fånga, och dem till Przemyls afföra ; Han fordrar 2 Millioner, innan woiwoden kan ställas på frij foot igen.

&lt;center&gt;än ett annat af samma dato&lt;/center&gt;

Ifrån Jaroslau berrättas, at den Swänske Öfwersten Horn är där med något Manskap ankommen ; Han skall wara een hurtig Officerare, och hålla sträng Krijgz aga under sitt folck. Fäldtherren Sapieha haar, sedan han sig med de Swänske samman fogat, besatt åtskillige orter, såsom det Opetziska och Radomiske ; De hafwa ock några Städer, Iss och Zlot, i aska lagdt. Utur Järngrufworne, som äro Biskopen af Cracou tillhörige, hafde Swänske bekommit 6000 Järn. 

&lt;center&gt;Berlin den 30 Decembr.&lt;/center&gt;

Utur Cracou skrifwes, at Hans Kongl. May:t af Swerige uppehåller sig förtijden på Slottet Janowitz, men at Armeen tågar dels på Lublin, dels på Casimir.


{{Titel|1703. Nº 3&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Januarij.}}&lt;center&gt;Jaroslau den 17 Decembr.&lt;/center&gt;

General-Majoren Gr. Stenbock är med sitt manskap ifrån Geburge tillbaka kommen. den 14 sidstledne inbrachtes här Woiwoden Wohlinsky, jemte 6 wagnar, lastade med penningar och Silfwer, denne Woiwoden och fleere af Polniske Adelen tilhörigt : detta alt hafwa de Swänske funnit uti ett förborgat hwalf, i stoora tunnor inpackat ; hoos bemälte Woiwode hålles starck wacht och tillstädies där inge besökningar ; De Swänske förrätta deras Gudz-tienst uti Jesuitiska Kyrckian, igenom sine Swänske Prädikanter ; De hafwa jemwäl utplundrat Staden Tyczou, och hwad man där undanstuckit, bortfördt.

&lt;center&gt;Swänska Lägret wid Casimir den 20 Decemb.&lt;/center&gt;

Wårt Bagage med några och 50 Polniske Cracouske Stycken, hwar under många halfwa Cartauer, alla af skön Metall, samt 50 Saxiske Stycken, äfwen så af Metall, som uti Pinzou eröfrades, jemte mycket Ammunition och Wagnar, står nu allenast någre mijl härifrån ; Wår Allernådigste Konung befinner sig ( Gudi. lof ) uti ett gott och önskeligit tillstånd, och Rijder dageligen kring Armeen, tagandes sielf alt i ögnesichte. De af Generalen Brand med några 1000 R. D. i medell inbrachte Swänske äro på frij foot stälte, och tillijka med penningarne här ankomne, skolandes Cron-Fäldt Herren erläggia för dem som saknas, 100 R. D. för hwar man, och 200 R. D. för hwar häst och Mondering ; Beml. löösgifne Swänska berätta, at Crono-armeen, 40000 man starck, haar stått under Lemberg i 4 weckors tijd, hwadan de gångne äro, at öfwerlefwereras Gen. Majoren Gr. Stenbock.

&lt;center&gt;Ett annat af den 27 dito&lt;/center&gt;

Ifrån Reusch-Lemberg skrifwes, at Borgerskapet där sammastädes hafwa å nyo måst afläggia sin trooheetz-eed för Konungen i Pohlen och Republiquen, på det, at de Swänske måtte därigenom blifwa föranlåtne lemna staden oanfächtad; icke des mindre äro 10 Swänske Officerare uti Staden inkomne, begiärandes, det Cron-Fält Herren, Furste Lubomirskie, wille sig med hehla det Reusiska Woiwodeskapet förklara, huru de äro sinnade emooth Hans Kongl. May:t af Swerige : Cron-Fält Herren haar dem myckit benäget emottagit, och wäl undfägnat, dock intet wist Swar ifrån sig gifwit. Imedtijd är ett partie Swänske gångne alt under Crosnio, hwarest ett Compagnie Cron-Fält Herrens Ryttare stod, hwilka straxt äro till de förre öfwergångne : Cron-Fält Herren haar sedan warit 3 mijhl ifrån Lemberg till tals med Under-Fäldt Herren ; Crono-armeen, som moot Cossakerne bruukas skall, är ännu intet tillsammans. Littouiske Fält Herren Wiesnoviski haar jemwäl dit afsändt något manskap, emedan des godz är Cossakernes ströfwande närmast belägne. General Majoren Maidel är med 800 man gången öfwer Petterkou till Hög-Pohlen.

&lt;center&gt;Dantzich den 27 Decembr.&lt;/center&gt;

Brefwen, som i dag utur Pohlen inkommo, medbringa, at Gen. Majoren Gr. Stenbock hade den 10 nästledne wärckeligen berändt Lemberg, sedan han Artolleriet till sig bekommit. Några Pohlniske bref förmäla, at Crono-armeen är af Cossakerne aldeles slagen, och at Cron-Fältherren fördenskull, igenom bref, hon Gen. Majoren Gr. Stenbock anhållit om hielp och undsättning ; Dock wäntas här om närmare underrättelse.

&lt;center&gt;Tillsith den 29 Decembr.&lt;/center&gt;

I onsdags är ett partie Sapiehiske infalne uti Littouske Georgenburg ; De hafwa där plundrat Tullen och alt annat hwad de i hastigheet kunnat öfwerkomma, samt nedergiordt mycket Folck, och där ett stoort owäsende förorsakat.

&lt;center&gt;Oderström den 3 Januarij&lt;/center&gt;

Deu Kongl. Swänska armeen förstärckes dageligen, och drager sig alt mehr och mehr tillsammans : Hans Kongl. May:t står wid Jasenice, och Gen. Lieutnanten Renschiöld uti Przyleck ; Det synes, som woro man sinnad, at ännu fördröija någon tijd Casimier, effter som alla högder och wägar blifwa därsammastädes befäste, och med Stycken försedde ; Gen. Majoren Gr. Stenbock står nu uti det Reusiske Woiwodskapet, wiliandes där afwänta den instundande Landt-dagen.


{{Titel|1703. Nº 4&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 27 Januarij.}}&lt;center&gt;Jaroslou den 27 Decembr.&lt;/center&gt;

Dhe Swänske giöra sig färdige at gå under Lemberg, låtandes afföra Artolleriet ifrån Landzhut och Rzezou; dehafwa till den den ända slagit en brygga öfwer floden San.

&lt;center&gt;Torn den 4 Jan.&lt;/center&gt;

At Generalen Potocki haar med 30 Fanor sig afsöndrat ifrån Crono-armeen, och sammanfogat med dhe Swänska, det besanna jemwäl dhe sedermehra inkomne brefwen, samt at bemelte General woro jemte Manskapet i sälskap med den Swänska Gen. Majoren Gr. Stenbock till Caminieck ; Om nu deras afseande är, at på den eena sijdan beskydda Landet mooth Cossakernes ströfwande och infall, och på den andra sidan at angrijpa Ryssarne, det måste tijden uthwijsa. Woiwodskapet Lemberg will förstå sig till Contributioners ärläggiande för dhe Swänske, allenast det måtte för Swänsk besättning förskonas.

&lt;center&gt;Breslau den 5 Jan.&lt;/center&gt;

Man will säija, at Staden Torn skall wara af 6000 man Swänska beränd, sedan Konungen i Pohlen hade dagen tillförende reest där ifrån ; Hoos Hans Kongl. May:tt af Swerige skola bägge Pohlniske Printzerne sig uppehålla. Säkre effterrättelser förmähla, at nu mehra een stoor lijknelse wara skall, till wärck ställandet af det så länge omtalte Konungens i Pohlen afsättiande ifrån Cronan ; Printz Jacob haar i Ohlov fådt effterrättelse af Cron-Skattmästaren och Generalen Lesczinsky, at han med Cardinalen hade giordt ett sådant aftahl, och at det samma innan kort skulle gifwas å daga ; Bemelte Printz haar altså försäkrat, at han, som nu reeser till Cardinalen, intet täncker sig tillbaka, innan een annan Konung sutte på Thronen: Til äfwentyrs tohrde här till myckit hafwa hulpit den inbillning man i Pohlen fattat, at Cossakernes infall och härjande skall igenom Konungens stämplingar wara tillwäga bracht.

&lt;center&gt;Ett annat af den 6 Jan.&lt;/center&gt;

Som dhe sidsta utur Reusch-Lemberg inkomne brefwen förmähla, så beroor alt sammans uppå Landt-dagen, som uti Visniec hållas skall, hwars sluth den Swänska Gen. Majoren Gr. Stenbock uti Jaroslau afwäntade, wiliandes, i fall Woiwodskapet sig icke för Hans Kongl. May:t af Swerige förklarade, det samma med Eld och Swärd förhärja och Ödeläggia. Högst bemt. Hans Kongl. May:t är med några Trouper gången öfwer Weichselströmmen, till hwad ända, och hwart uth Hans May:t sig wändandes warder, är ännu obekant ; Några mehna doch, till at uphäfwa dhe 4 Saxiske Regimenterne, som uti Podlachien och Tykodzynsich stå, och äro ärnade till Littouen ; Men andra åter hålla före, at Hans Kongl. May:t lährer hafwa bekommit effterrättelse om det Reusiske Voivodskapetz tanckar och upsåt, och fördenskull tagit sin wäg till Reusch-Lemberg, wiljandes där låta Cron-Fält-herren och andra Senatorer komma med sig till tals ; imedler tijd är och Gen. Majoren Maidel med sitt Manskap upbruten, och då man tänckte, at han sig hijt åth wända skulle, haar han, emoot Packacou, ändrat sitt Tåg, och det samma närmaste wägen på Torn fortsatt. 

&lt;center&gt;Dantzich den 7 Jan.&lt;/center&gt;

Rychtet går, at några 1000 man Swänske skohla wara i antåg till dhe här omkring belägne orterne, hwarföre Saxerne nu uthprässa alt hwad dhe kunna, föregifwandes sig wilia bryta upp här ifrån. Nu på stunden inkommo tjjender, at den Swänske General-Majoren Stuart haar i Littouen aldeles slagit Oginski, och där 6000 man nederlagdt ; Man wäntar dock härom närmare effterrättelse.

&lt;center&gt;ännu ett annat af den 8 Jan.&lt;/center&gt;

Dhe Swänske äro sinnade, i fall Reusische Voiwodskapet sig för Hans Kongl. May:t af Swerige förklarandes warder, at sammansättia sig, 6000 man, med Pohlniske Adelen, och sedan Caminiek är med Swänskt Manskap besatt, wända sig mot Cossakerne.


{{Titel|1703. Nº 5&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Februarij.}}&lt;center&gt;Warschou den 8 Jan.&lt;/center&gt;

Dhe Swänske äro nu i fult tåg till Preussen, och det på 2 wägar, nembl. åth Sochairou och Zakrowyn: men Hans Kongl. May:t af Swerigie går sielf med den öfrige dehlen af Krijgz-hären på Littouisk Brese, hwart För-trouperna redan äro föruth afsände.

&lt;center&gt;Berlin den 9 Jan.&lt;/center&gt;

Man twiflar här myckit, at Freden lährer i Pohlen så snart stå at ernå. Generalen Potocki haar sammanfogat sig med dhe Swänska, och wändt sig, jemte General Majoren Gr. Stenbock, moot Caminieck.

&lt;center&gt;Ett annat af den 10 Jan.&lt;/center&gt;

Dhe Swänske hafwa wid Rawa låtit uthgå Påbud och därutinnan pålagdt hwar Röök at uthgiöra 50 Tympfen, eller 10 R. D. G. Mynt ; Dhe hafwa utur Cantzliet därsammastädes fodrat och uthbekommit Register på alla Rökarne: Fruu Zamoiskie, Skattmästarens Änckie-Fruu, haar för Zamoiske Godzen allaredan erlagdt 100000 Tympfen, jemte Proviantet; Men Staden Zamoschi är hon sinnad, om man den angrijpa skulle, at förswara.

&lt;center&gt;Torn den 10 Jan.&lt;/center&gt;

Man haar Effterrättelse, at ett Swänskt partie, af 50 hästar, haar warit 5 mijhl när denne Staden, men dragit sig tillbaka igen. Borgerskapet i Lemberg haar å nyo förplichtat sig till trooheet emoth Konungen i Pohlen och Republiquen, samt på all händelse, at förswara sig och Staden, hwilket haar föranlåtit dhe Swänske som dijt afsände woro, at anhålla om Förstärckning, wiliandes sedan med macht angrijpa den orten; Dhe hafwa jemwäl låtit antyda Commendanten i Caminieck det samma, samt at dhe äro sinnade at där inläggia een Swänsk besättning.

&lt;center&gt;Ett annat af den 12 Jan.&lt;/center&gt;

Den Kongl. Swänske armeen fönimmes nu hafwa fördelt sig på 4 wägar ; Gen. Majoren Gr. Stenbock är med en dehl deraf gången til Reusland, dijt jämwäl H. K. May:t af Swärige, eller til Podlachien, som andra wilia säija, sig begifwit hafwer. Generalerne Rhenschiöld och Maidel äro med deras manskap tågade under Casimier; dhe lähra, som talet går, komma hijt till denne Staden, så snart som skie kan. Man wäntar nu med längtan at förnimma, hwad sluth det Reusiske Woiwodskapet uti deras anstälte sammankomst fattat hafwer, efter som det förmenas ofehlbart lära sig för dhe Kongl. Swänske förklara. Några Swänske Ministri hafwa sig uti Warschou infunnit, och måste altså snart wijsass, om något hopp till fredens erhållande är öfrigit eller ey!

&lt;center&gt;Ett annat af den 20 Jan.&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:t af Swerige lärer i dag komma till Warschou med 4000 man. Dhe Swänske hafwa, på det underhållet för Krijgzfolcket icke måtte tryta eller falla förswårt att anskaffa, fördeelt armeen i 5 hoopar. Gen. Majoren Gr. Stenbock påstår, at Commendanten i Caminieck, Podolsky, skall där intaga Swänsk besättning, hwartillhwarcken han eller Lemberg skola sig ännu förstå wilia.


{{Titel|1703. Nº 6&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Februarij.}}&lt;center&gt;Warschow den 9 Jan.&lt;/center&gt;

Dhe Swänske som med Hr. Sapieha äro här ankomne, räcknar man till 1000 ; Dhe liggia uthi Förstaden, och lefwa för deras penningar, ställandes sig uti alt så, at ingen haar den ringesta orsaak öfwer dem at klaga.

&lt;center&gt;Ett annat af den 13 dito.&lt;/center&gt;

Man haar wähl kommit på dhe Tanckar, at Hans Kongl. May:t af Swerige måtte, effter alt uthseende, wara sinnad at gå igenom Pohlen till Littouen ; Men saken befinner sig nu annorledes; i ty Hans May:t tågar med sin armee på bägge sijdor om Weichseln till Preusen.

&lt;center&gt;Ett annat af den 14 Jan.&lt;/center&gt;

Dhe Swänske hafwa wid Jaroslau slagit een brygga öfwer Weichselströmen för dhe Trouper, som skola gå moot Lemberg, hwilcket sätter sig i stånd at afwänta een belägring. Hans Kongl. May:t af Swärige befinner sig ofwan Sendomir, och lährer nästkommande wecka begifwa sig med 3000 hästar till Waschau. Till Reussland äro 3000 man Swänske afsände under G. Majoren Gr. Stenbock mooth Lemberg ; Dhe giöra där starcka executioner.

&lt;center&gt;Utur säker hand har man ifrån Warschaw föliande begge, neml. af den 14 &lt;tt&gt;Januar.&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

JUhle affton bröte Generalerne Rhenschiöld, Mörner och Maidell, på undfången befalning, up ifrån Casimir, med 6 Regimenter, såsom Lijf-Dragonerne Östgötarne, Nylänningarne, Öfw. Cruses Regimente Adels-Fanan och Crassovs Dragoner, tillsammans 6000 man, och kommo i dag hijt; Hans Kongl. May:t haar med hehla Armeen fölgdt straxt effter; dhe hafwa hafft mycket beswärliga wägar, doch icke något så stoort hinder kunnat förekomma, som måtte afhålla dem ifrån deras förehafwande och upsåth, hälst emedan man kommit i erfahrenheet, at alle Polniske Senatorerne skulle sig wid denna tijden infinna, at öfwerläggia och giöra ett sluth uti det, så länge omtalte, Konungens i Påhlen afsättiande ifrån Cronan. Cardinalen är redan här så wähl som Crono-Skattmästaren Leskynsky, hwicka begge äro på den Kongl. Swänska sidan; begge HHr. Sapieherna befinna sig ock här i staden, hafwandes Fäldtherren Saphieha sitt folck med sig; huru nu denne Commissionen lährer aflöpa, måste snart wijsas; man will troo, det alla dhe Magnates, som äro på den Kongl. Swänska och Republquens sida lähre sig inställa, men dhe som ännu tillhängia deras Konung, warda utheblifwandes; Hwarest Konungen i Pohlen för tijden sig uppehåller, i Torn eller annorstädes, weth man intet; men det är wist, at han skickat 8000 man till Keysaren, och 6 Regimenter till Oginskij, williandes några för wisso meena, det han sielf lärer fölia effter, och sammanfoga sig med Ryssarne; andra wilia, det han brutit upp med den öfrige sin armee, och gått till Elbingen ; Aldrig lährer han dock töfwa dhe Swänske, utan på alt sätt sökia at uthdraga tijden, i mening, at där igenom tillfoga dem någon olägenheet. Biskopen af Posen kom nu hijt till Staden, och aflade gienast sin hälsning hoos dhe Swänske Generalerne; han är een gammal man, och mycket wähl menande för det Kongl. Swänska partiet.

&lt;center&gt;Af den 19 &lt;tt&gt;dito&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Herrar Sapieherne hafwa förmått Cardinalen, at ännu en gång skrifwa Palatinaerne till, at dhe sig här infinna; någre äro redan här, och gör hwar af dem temmeligen sitt til saken ; dock tyckes misshälligheten wilja hoos een dehl finna rum; men i Hög-Pohlen äro dhe annorledes sinnade ; Een Adelsman, benämd Concsky, haar där dragit tilsammans 1000 hästar, och anfallit Saxerne, som legat i Posnien, samt nedergiort deras Öfwerste Venediger, med 30 gemena; dhe öfrige hafwa dragit sig til Posen, wiljandes den orten befästa, men Hög-Pohlen wil det icke lijda, utan allmänneligen sittia up, och jaga dem tädan. Konungen i Pohlen är ännu i Torn, men hans folck drager sig tll Littouen, at där sammanfoga sig med Ryssarne. Det aggar Polackarna aldramäst, at deras Konnng skall indraga Ryssar och Cossaker at ödeläggia landet. Några Brandenburgiske Trouper hafwa satt sig 8 mijhl när Torn på gräntzen emellan Polniske- och Tyske Preussen ; Så är ock den Brandenburgiske Residenten hemkallad ifrån Warschau, til hwad ända, weth man intet; dock haar han lemnat qwahr hoos Cardinalen 2 Compagnier Brandenburgiskt Folck. Dhen Kongl. Swänske Armeen står nu på bägge sidor om Weichsel-strömmen, men Hans Kongl. May:t 8 mijhl på andra sidan om bem:te Ström, emellan Warschau och Lublin; Hans May:t lärer förmodeligen, så snart Gen. Majoren Gr. Stenbock stöter til Hufwud-Armeen, med fullt alfwar sökia Fienden. Fransöska Ambassadeuren de Bonac, som i Littouen blef af Oginsky anhållen, är nu här; han försummar intet, at infinna sig hoos Cardinalen. &lt;tt&gt;Primas Regni&lt;/tt&gt; haar ock hafft dhe Swänske Generalerne hoos sigh til måltijdz, och dem myckit benäget undfägnat.

&lt;center&gt;Weichselström den 18 Jan.&lt;/center&gt;

I Pohlen hafwa nu sakerne, effter wahnligheeten, ett krusat uthseende; Större dehlen af Magnaterne äro så bestörte, at dhe sielfwe twifla, sig någon sin erlefwa den dagen, at detta owäsendet warder tagandes een ända ; Först emedan Cronan Swerige söker des rättmätiga hämd på dess troolööse Fiende, Konungen i Pohlen, at därigenom förskaffa sig een billig förnöijelse, och des underliggiande Länder och Härrskaper een beständig och säker Fred och roo; för det andra, emedan Franckrijket står hårdt derpå, at wähl skola wetha på behörigdt sätt och wijs wedergiälla det ofog, som emoth alla Christna Potentaters, jaa Turckars och Hedningars, rätt, des Gesandter i Pohlen wederfahrit är; för det tridie, i anseande till den odrägelige tyngd detta Rijket af det Saxiska folcket känna måste; och för det fierde, Cossakernes upproor och Ryssarnes onödige antåg, hwilcka sidste skryta ock berömma sig däraf, at dhe skola nästa sig uti sielfwa hiertat af detta Konunga-Rijket. Konungen i Pohlen bemödar sig mycket, at sättia sig i Torn och annorstädes uti all möijelig författning moot dhe Swänskes ankomst, hwaröfwer desse sig litet bekymra, utan fortsättia icke des mindre deras tåg med all ijfwer och fortgång.

&lt;center&gt;Oderström den 20 Jan.&lt;/center&gt;

Breef utur det Kongl. Swänska lägret af den 10 hujus förmähla, at man där kommit i erfahrenheet, det Konungen i Pohlen woro sinnad at gå med sina Saxer till Littoven ; Hans Kongl. May:t af Swerige haar fördenskull afsändt Gen. Majoren Maidell med 8000 man föruth, at förhugga Saxerne passet, wiliandes Hans Kongl. May:t fölia effter med hehla armeen : den 5 hujus är Konungens i Pohlen Bagage och betiänte allaredan upbrutne ifrån Torn, och han sielf welat andra dagen fölia med : bemelte Konung haar, som säkre breef uthwijsa, tillbaka kallat dhe till Keysaren öfwerlåtne 8000 man Saxiske, tänckiandes således än eengång försökia sin Lycka.


{{Titel|1703. Nº 7&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Februarij.}}&lt;center&gt;Jaroslau den 15 Jan.&lt;/center&gt;

Dhe Swänske Trouperne äro gångne här ifrån till Beltzische Woiwodskapet; och omskiönt det samma haar satt sig däremoth, hafwa dhe dock, sådant oachtat, trängdt sig igenom, och med deras General Gr. Steenbock, satt sig uti Under-Fältherrens godz, hwarifrån dhe nu äro sinnade at ryckia tillbaka til Belee, i mening, at bringa det Woiwodskapet på sin sijda. Woiwoden Wohlynsky löser sig med Penningar; han haar allaredan betalt 5000 Specie Rijx Daler, och där jemte skrifftligen förplichtat sig, at ännu ärläggia 12000 R. D. hwar emoth Generalen Steenbock ock haar ock skrifftligen försäkrat, at wilia, när Penningarne äro lefwererade, insättia honom uti des Godz, och des saker tillställa låta.

&lt;center&gt;Janowitz den 18 Jan.&lt;/center&gt;

Förleden tijsdagz war Hans Kongl. May:t af Swerige här på Slottet, och reste straxt, så snart wid Casimir all god anstalt giord war, till Reusiske Woiwodskapet, under Lublin, wiliandes där så länge fördröija, till dhess man får see, hwad sluth skiee lährer uti det i staden Warschau anstälte Rådet. Potockiske Slächten, så wähl som många andre, hafwa trädt på den Kongl. Swänske sijdan.

&lt;center&gt;Warschau den 23. &lt;tt&gt;Januarij&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

HAns Kongl. May:t af Swerige haar den 9 sidstl. &lt;tt&gt;hujus&lt;/tt&gt; gifwit wid Dziazkoidz dhe afskickade utur Lublinske Woiwodskapet, och fleere andre &lt;tt&gt;audience&lt;/tt&gt; , wiljandes jemwäl wid Lublin låta dhe Reusiske &lt;tt&gt;Deputerade&lt;/tt&gt; komma för sig : Samtel. Woiwodskaperne ändskylla sig, at dhe, såsom lemmar af deras Fädernesland, intet äro mächtige, at igenom ensidige afhandlingar träda därifrån, utan anhålla, till erlangande af een beständig och säker Fred, det een allmän Rijckzdag måtte uthskrifwas. Det starcke uthskåttet af den Kongl. Swänska krijgzmachten, som ifrån Casimir gånget är, fortsätter des tåg ofwan Weichseln, närmaste wägen till Preusen, warandes allaredan till Limpa ankommit : detta folck sträcker sig öfwer 10. mijhl i bredden, och måste, ewarest det anländer, gifwas dem maat och dricka, samt nyckelen till alla rum, tagandes doch intet öfwer dess &lt;tt&gt;Taxa,&lt;/tt&gt; nembl. 52 timpfen af hwar röök ; Häst och skjuts måste för dem färdig hållas, eliest taga dhe sådant sielfwe, inwånarne oåthsport. Här i staden hålla dhe Swänske sig mycket stilla, och lefwa för deras penningar; doch låter dhe offenteligen förmärckia, det dhe till äfwentyrs tohrde falla Polackarna beswärlige, ifall dhe intet skulle wilja reent uth förklara sig, antingen dhe wilja hålla med Hans Kongl. May:t af Swerige, eller Konungen i Pohlen, emedan dem icke skall anständigdt wara, at längre lefwa uti een sådan owissheet. Hr. Sapieha lährer med det första begifwa sig här ifrån, och Woiwoiden af Wilda reesa till Gen. Majoren Maidel, men Littouiske Skattmästaren till Hans Kongl. May:t af Swerige.

&lt;center&gt;Ett annat af den 24 &lt;tt&gt;Januarii&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

I dag haar man här den effterrättelsen bekommit, at 6000 Swänske skola stå wid Warka, och där i neigden. Generalerne Rhenschiöld och Maidel skattas till 12000. man starcka, hwilcka taga deras wäg på Torn. Hans Kongl. May:t af Swerige uppehåller sig ännu, som det will säijas, med een dehl af sin Krijgzmacht på denna sidan Weichselen, emellan Zawichorst och Schoberschin ; dhe hafwa där tagit Amptmännerne på Kurow, Echemiernick, Grobow och markusow i förwahr, sökiandes med all flijt effter dhe därsammanstädes förborgade och och undanstuckne penningarne. Här framwijses och emothtages ett Kongl. Mynt, slagit Åhr 1702, hwaraf 3 Millioner skola wara i landet inbrachte. Man will försäkra, det, wid Hans Kongl. May:tz af Swerige ankomst, Republiquen lährer blifwa igenom ett offenteligit Påbud sammankallad, till een wichtig och märckelig Sakz föreställande och öfwer wägande.

&lt;center&gt;Ännu ett annat af den 25 &lt;tt&gt;dito&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Hertigen af Saxen Gotha ankom här i desse dagar, tillijka med Generalerne Mörner och Posse. Gen. Maidell går med 6000. man till Littouen, men Gen. Rhenschiöld står ännu emellan Torn och denna Staden. Hans Kongl. May:t af Swerige åstundar och påstår ett ändteligit Swahr af &lt;tt&gt;Republiquen&lt;/tt&gt; , i widrigt fall lährer Hans May:t intet kunna undgå, at förklara dem krijget.

&lt;center&gt;Oderström den 31 Jan.&lt;/center&gt;

Den Swänske armeen står nu 5 mijhl när staden Torn, hafwandes där upphäfwit 2 Compagnier Walacher, och dem i flychten bracht.


{{Titel|1703. Nº 8&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Februarij.}}&lt;center&gt;Warschow den 28 Jan.&lt;/center&gt;

Dhe Kongl. Swänske Tronperue nalkas denne Staden alt mehr och mehr, warandes sinnade at uphäfwa dhe wid Tyrkocyn inlagde Saxerne. Muschowitiske Generalen Seremetoff står aldeles färdig med 30000 Ryssar, at befordra wår Konungz Saak, på hwad sätt och ort Konungen skulle behaga ; Men H:s Kongl. May:t af Swerige sätter här emoot sig och sina saker uti gott skick, fruchtandes intet för desses ankomst, utan önskandes fast mehr, at få dem i ögnesichte. Ifrån Bierze skrifwes, at där i neigden stå 5000 Ryssar, hwilcka skola wara sinnade, at sammanfoga sig med dhe förre; Dhe Syradiske och Creusiske Woiwodskaperne hafwa förklarat sig för Konungen i Pohlen, bediandes dock, at Saxerne måtte skaffas utur Landet; hwaremoth den Swänske General-Majoren Gr. Stenbock påstår sammanfogningen med des Trouper, warandes jemwäl Woiwoden af Wolynien tillsagd frijheet och förlosning, i fall han skulle wilja förklara sig för dhe Kongl. Swänske. I förleden Lögerdagz Affton war åter Generalen Rhensköld här i Staden, och aflade hoos Cardinalen hälssning; wid samma tillfälle är ock wordet förebracht, huru nödigdt det woro, at den Orten måtte wähl betäckias, och Staden jemte Slottet med een Swänsk besattning försees, hwaraf till fölie då gienast 30 man Swänske intogo Fästningen, som stod dem aldeles öppen, hwicka straxt där på förstärcktes med 6 Compagnier och 3ne Fäldt-stycken. Här i neigden begynna dhe Swänske starckt at röra sig, som ock dhe 5000 man, hwilka een tijd här omkring stådt, hafwa nu mehra brutit upp, och gådt till Podlachien ; Till Preussen skall ock ett anseenligit Manskap wara afsändt; dhe samma hålla sig om dagen stilla, och fortsättia deras tåg om Natten. I förleden Natt är ett starckt uthskått af den Kongl. Swänska Krijgz-machten gångit öf. Weichselströmen, at upsökia Saxerne, som uppehålla sig uti Plockiske Woiwodskapet, samt at giöra dhe belägrade uthi Tykozyn all tijdig undsättning.

&lt;center&gt;Ett annat af den 29 Jan.&lt;/center&gt;

Herrar Sapieherna wilia intet, som det sidst berättades, ännu på en tijd reesa här ifrån, utan äro sinnade här så länge fördröija, till des det hijt inkallade Rådet giör ett änteligit sluth uti den bekandte saken, hwilcket förmodel. den 5 Febr. nästkommande lährer winna sin behörige fortgång. Hans Kongl. May:t af Swerige befinner sig nu 2 mijhl ifrån Lublin, warandes intet tillfredz där med, at Primas regni haar låtit afgå breef till Herr. Senatorerne, at inställa sig till det här i Staden ansatte mötet, utan påstår Hans Kongl. May:t af Republiquen ett ändteligit och wist Swahr, huru dhe sig utlåta wilia, antingen som wänner eller Fiender. Cardinalen haar skrifwit till Commissarierne, och förmant dem, at handla med Hans Kongl. May:t af Swerige om Fredens erhållande, hwilket till den ända skiedt är, at det samma måtte wara een anledning till den i Warschau anstälte Sammankomsten. Här är ett breef ifrån Påfwen ankommit till Cardinalen, hwarutinnan Hans Eminentz giöres skyldig tacksäijelse för den ogemena omsorg han för Kyrckian och Fädernes landet håller ospard, med begiäran, at han uti ett så lofligit förehafwande täcktes än ytterligare fortfara. Cardinalen haar ock låtit afgå Breef till Hans Kongl. May:t af Swerige, beträffande den Lublinske saken, emedan bemlt. stad, som är belagd med 50000 D.lers Contribution, intet haar welat inlåta dhe Kongl. Swänske Commissarierne, bediandes, at sådant icke måtte lända dem til beswähr, utan tillskrifwas deras oförstånd.

&lt;center&gt;ännu ett annat af den 30 Jan.&lt;/center&gt;

Det Swänska Folcket står ännu här i neigden; een dehl af dem är gången till Gembin, skolandes jemwäl, som det wil förliuda, dhe andra snart bryta upp. I dag ankom här Littouiske skattmästaren med Gen. Rhenschiöld, och Starosten Gembicki : ifrån det Miedzynskiske Woiwodskapet anlände här ock utskickade till Cardinalen, anhållandes, det een Rijkz-dag måtte uthskrifwas, och i medlertijd Hans Kongl. May:t af Swerige på wederbörligit sätt ansökias och förmås till 4 Månaders stillestånd eller Wapnehwijlo : Cardinalen haar begge desse ärander wähl uptagit, och lofwat dem befordra till ett gott sluth, samt därjemte försäkat, at den uthsatte sammankomsten den 5 Febr. nästkommande skulle ofehlbart och wärckeligen gifwa å daga dhe, medel hwarigenom Republiquen eendast och allena haar och kan återwinna sin frijheet och rättmättige beskydd.

&lt;center&gt;Gligenburg i Preusen den 2 Febr.&lt;/center&gt;

Dhe Kongl. Swänske stå nu allenast 8 mijhl ifrån Torn ; Dhe hafwa under wägen aldeles uphäfwit Woiwodens af Culm Pantzar-Compagnie. Konungen i Pohlen drager sitt Folck tillsammans, wiliandes ännu eengång wåga ett Spehl med dhe Swänska.


{{Titel|1703. Nº 9&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Martij.}}&lt;center&gt;Mitau den 30 Jan.&lt;/center&gt;

Utur Warschau skrifwes den 20 sidstl. at Generalen Rhenschiöld stodo där för Staden med 6000 man, hafwandes i dhe Dagarne warit personligen där inne, at giöra anstalt till ett och annat, som wid närwarande tijders tillstånd nödigt pröfwas ; där föranlåter sig alt till Hans Kongl. May:tz af Swerige nöije och behag. För några dagar sedan blef Majoren Mentzer härifrån uthsänd med 500 man, hwar till jemwäl stötte 100 man af Bauschenburgiske besätningen ; han haar ändalångz med gräntzen indrifwit Contributioner, och hijt så wähl som till Bauschenburg insändt ett anseenligit till underhåld för Folck och Hästar : Littouerne hafwa wähl 1000 man starcka utur Biersen ryckt emoot Majoren, men icke wågat sig honom at angrijpa, emedan dhe befunnit honom jemwäl hafwa Foot-folck hoos sig, samt desutan wara försedd med lätta Stycken och mörsare, hwilka Generalen och Gouverneuren Stuart haar giuta låtit, och kunna utan Laweter och hiuhl föras på hästeryggen igenom Skog och marck, dem Littouerne wähl sedt sig ingalunda kunnat undankomma, ehwad konst och snällheet dhe ock bruka welat.

&lt;center&gt;Utur det Kongl. Swänska Hufwud-Quarteret wid Jacobowietz, een half mijhl ifrån Lublin den 1 Febr.&lt;/center&gt;

I går hade Öfwerste Marskalken af Pohlniske Tribunalet, Stamirousky, Supremus regni dapifer Wapousky och Fänrich Stausky audience hoos Hans Kongl. May:t, så på sine egne, som Reusiske Woiwodskapetz wägnar ; dhe hafwa underkastat sig Hans Kongl. May:tz lydno, anhållandes om hielp och bijstånd moot alla des Fiender, och eenkannerligen Tartarne. Hr. Pototzky haar till Hans Kongl. May:t hijt sänt een Spann skiöna Wagne-hästar, hwilka blefwe hehlt wähl antagne, och dhe som dem hijt brachte, med wackra förähringar benådade. Hans Kongl. May:t är ( Gudj Lof ) frisk, och mår wähl, hwilket den gode Guden länge wahra låte ! På underhåld för Folck och Hästar är här ingen brist, utan hafwa wij sådant till öfwerflöd ; Doch lähra wij innan kort bryta upp, så snart man får höra, huru sakerne uti Warschau wilia skicka sig.

&lt;center&gt;Lublin den 2 Febr.&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:t af Swerige uppehåller sig för tijden wid Jacobowitz; det haar wähl gått tahl, som skulle Hans May:t wara sinnat at bryta upp därifrån till Zaniprzic, men ännu är det icke skedt. Reusiske Gesandterne äro där till Hans Kongl. May:t ankomne, utan at man ännu weth deras wärf och ärande; och ehuru wähl denne Staden haar förklarat uti Contributionen at ärläggia 10000 R.D.; så är likwähl Borgmästare och Råd inmant uti ett geement Corps de Garde, men Judarne och andre af främmande Nation satte på Rådhuuset ; Alt Inlagz-fää, eller hwad een och annan kan hafwa här nidsatt, hafwa dhe Swänske tagit till sig, och det öfriga förseglat, hwilket dhe lijkaledes warda afhemtandes; Hwalfwen och andra Kiöpmans bodar hafwa dhe jemwäl sig med försegling försäkrat.

&lt;center&gt;Riga den 2 &lt;tt&gt;Februarii&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Dhe i går utur Pohlen inkomne brefwen medbringa, det een dehl af Kongl. May:tz Trouper fortsättia deras tåg åth Preussen, och at Konungen af Pohlen däremoth biuder till, at försäkra sig så wähl om Elbingen som Torn.

&lt;center&gt;Warschau den 3 Febr.&lt;/center&gt;

Tykoczijn skall af Saxerne wara myckit trångt inspärrat, och Staden allaredan eröfrad, samt Slottet och hwad där finnes stå i yttersta fahra, utan hoppc at blifwa räddat, effter som allenast 1200 man Sapiehiske äro affärdade till des undsättning : Generalen Rhenschöld haar aldeles wägrat at sända något af sitt Folck till den ortens befrijelse, warandes jemwäl dhe, som af Generalen Spens woro dijt beordrade, tillbaka kallade, hwilcka hafwa wid Weichselen fattat stånd, och indrifwa där Contributioner, ärnandes sammanfoga sig med Generalen Nieroth.

&lt;center&gt;Ett annat af den samma dato&lt;/center&gt;

Krilou ankom här för några dagar sedan, berättandes, det Lublinerne hafwa hafft andience hoos Hans Kongl. May:t af Swerige, och ändteligen, uppå Cardinalens förbön, erhållit 20000 R. D:lers afslag utaf dhe 50000 R.D., som dhe skola uthläggia. Generalen Stenbock haar uti Socol upfunnit öfwer 20 Millioners wärde uti een af Littouerne där insatt och förborgad Skatt: bemlt. Gen. till förstärckning äro 4000 man beordrade at ännu gå till den orten, ehuru wähl Gr. Zinzendorff försäkrar, det Hans Kongl. May:t af Swerige lährer säkert innom 8 dagar stå med sin Krijgz-macht 10 mijhl när Warschau.

&lt;center&gt;ännu ett annat af den 7 Febr.&lt;/center&gt;

Den Swänska Generalen Rhenschiöld står ännu med sitt folck 4 mijhl här ifrån, indrifwandes Contributioner på det aldrastarkesta, neml. 40 fl. af hwar Skorsteen. Hans Kongl. May:t af Swerige befinner sig wid Jacobowidz een half mijhl ifrån Lublin ; Inwånarne där i Staden äro belagde med 50000 R.D. i Brandskatt; dhe hafwa allaredan betahlt 10000 R.D. och förmå uti reeda penningar icke mehr tillwäga bringa, hwaröfwer dhe äro råkade uti stoor ångest och fruchtan.

&lt;center&gt;Wijborg den 7 &lt;tt&gt;Febr.&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Den 31 sidstl. Januarii är en Rysk bonde wid Mikola, som ligger emellan Nyen och Kexholm, wid Laduga Siön, fasttagen och till Kexholm inbracht, han berättar 1. sig hafwa med flere sine Camerader skolat fört ammunition till Nötheborg, men är under wägen igenom een serdeles händelse blefwen effter, och uti yhrwädret farit wilsse om wägen, och således kommit på denne sidan om Gräntzen. 2. At Zaren förmeenas wara i Muscow. 3. Dhe Swänske Styckerne äro till een dehl ifrån Nötheborg afförde, och andra i stället dijt skaffade. 4. Wid Laduga stå 3000 och wid Loppis 1000 Man. 5. Inge Skantzar äro af Ryssen wid Loppis upkastade, utan allenast een wid Nötheborg anlagd. 6. Wid Tesina åmunnen äro 4 stoore Fahrtyg, som Skepp, bygde, och ännu 4 på Stapulen. 7. I Ryssland går tahl, som woro Zaren sinnad i nästkommande sommar at företaga något moot desse orter. 8. Zaren hade jämwäl uti sin tienst 16000 Tartare, hwilka föra Båga och Sabel. 9. Weth intet om Zaren är med någon annan Potentat i Krijg inweklad, och 10. at Zaren woro åth Wåhren till Ladoga wäntandes. 

&lt;center&gt;Ett annat af den 8 Febr.&lt;/center&gt;

Öfwerste-Lieutnanten Bruckner är i desse dagar hijt lyckeligen tilbaka kommen, hafwandes uti een drabning med Littouerne wid Janiska, utan någon synnerlig förlust, nederlagt af dem 200 man, och några till fånga tagit, samt dem afhändt 3 paar Pukor och 2ne kostbare Estandarer med Silfwer-Knappar, förutan andra kopicker ; öfwer 200 hästar, hwarunder några skiöna Tartariske med wackra Charabraquer haar han jemwäl här inbracht.

&lt;center&gt;Ett annat af den 10 &lt;tt&gt;Febr.&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Ifrån Ingermanland förnimmes ett partie Ryssar hafwa wijst sig wid Jamoske, hwarföre, sådant at hindra, är Aboo Lähns dubleringz Cavallerie-Regimente upbrutit, den orten at betäckia.


{{Titel|1703. Nº 10&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 10 Martij.}}&lt;center&gt;Lemberg den 4 Febr.&lt;/center&gt;

Gen. Stenbock, sedan han utur Clostret Socol tagit een mächta stoor Skatt, så wähl som alt Artolleriet och Munitionen, haar wänt sig emoth Kozylou och Subissou.

&lt;center&gt;Mitau den 7 Febr.&lt;/center&gt;

Härifrån afsänder Herr Gen. Majoren och Gouverneuren Stuart esomofftast Partier uti Landet, doch icke att föröfwa någon fientligheet, utan indrifwa Contributioner; i dag åtta dagar sedan utcommenderades ock härifrån Öfwerst-Lieutenanten af Helsinge Regimentet, Bruchner, med 300 man till footh och 100 Ryttare, jemwäl at infordra Contributionerne; och som man kommit i erfarenheet, att några Ogynskieske trouper, hwilka offta ströfwa in till Chur-ländska Gräntzen, lågo wid pass 11. Standarer eller 600 man hehl säkre uti een stoor By, Janitski, på gräntzen af Chur-land; ty hade ock Öfwerst Leutenanten befalning, at i fall han såge sitt Raam, dem där angripa, hwilket ock den 2 hujus, om Morgonen bittida så lyckl. skedde, emedan där inge uthwachter woro, at några hundrade blefwe i Byen nedergiorde, och allenast 9 till Fånga tagne; Öfwerste Leutenanten är sedan med wackert byte tillbaka komen, hwarunder 3 par Puukor, 2 skiöna Estandarer med Sölfwer knappar, 30 Lopiker och 300 Hästar, mästa dehlen Rustningz gilla, så at åthskillige wåre Ryttare, som mist sine hästar, äro derigenom giordhe beredne; af dhe wåre äro allenast Lentenanten Gråboo skadder i Ansichtet, och troo man, såsom een Ryttare, een Dragon och een Soldat tillbaka blefne, hwilka hafwa druckit sig druckne, och sedan intet hint föllia hoopen åth.

&lt;center&gt;Warschau den 11 &lt;tt&gt;Februarij&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

&lt;tt&gt;Generalen&lt;/tt&gt; Rhenschöld haar uti Blonien dragit någre Regimenter tilsammans, och dem moot dhe Saviske &lt;tt&gt;Partierne&lt;/tt&gt; uthsändt, warandes jemwäl här ifrån några 100:de man Foot-folck med twenne Stycken uthgångne.

&lt;center&gt;Ett annat af den samma &lt;tt&gt;dato&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Man flaterar sig nu här alt fort där med, at een fodersam fred lährer giöra een ända uppå den jämmer och älände detta Rijket een tijdh bort åth lijdit och uthstått hafwer, emedan Hans Kongl. May:t af Swerige skall hafwa låtit afgå ett myckit benäget breef till Cardinalen af den 14 &lt;tt&gt;Januarij&lt;/tt&gt;. sidstl., och därutinnan förmärckia icke ringa kännetecken till des Fredälskande gemöthe, hemställandes &lt;tt&gt;Cardinalen&lt;/tt&gt; den saken, och at wid närwarande Senatus Consilio giöra sin flijt, till härställandet af een beständig Fred och säker roo bägge Cronorne, Swerige och Pohlen emellan, hwilcket ock af alla wählsinnade högeligen önskas och effterträngtas. Eliest drifwa dhe Kongl. Swänske &lt;tt&gt;Trouperne Contributionerne&lt;/tt&gt; på möijeligaste wijs inn, samt besättia alla wägar och stijgar, som draga till denne Staden mächta starckt, på det man för alt oförmodeligit måtte wara des säkrare.

&lt;center&gt;Narva den 14 Febr. 1703&lt;/center&gt;

Till att skaffa någre Fångar och sålunda igenom dem bekomma säker effterrättelse, huru i Ryssland tillstodo, samt om Fienden wid närwarande Sayson tänckte någon Desein på denne Fästning at uthföra; blefwo för någre dagar sedan, af det härstående Cavalleriet 400 Hestar Uthcommenderade ; Män dhe måste med Oförrättade Saker tillbaka komma, Emedan de funno Strömmarne Opijsade, samt Wägarne förhuggne, så at dhe intet mehra än 5 Mijhl in i Ryssland komma kunde, hwarest alle Byarne stodo tomma, så at dhe ingen Hund eller Hahne sedt hafwa ; Elliest hålla Ryssarne sig ännu stilla innom sine Gräntzor.

&lt;center&gt;Annu ett annat af den 15 &lt;tt&gt;Febr.&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Uti Lublin låta dhe Swänske immerfort uthsökia 30000 R. D:lers Contributionen, hwarutinnan Prästerskapet jemwäl måste taga dehl. Hans Kongl. May:t af Swerige befinner sig ännu uti Jacobowitz, hafwandes hoos sig större dehlen af des Krigzmacht.


{{Titel|1703. Nº 11&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 17 Martij.}}&lt;center&gt;Rijga den 5 Febr.&lt;/center&gt;

Förleden Söndaagz, som war den 1 hujus, haar ett litet partie Cossaker, af Oginskis anhang, kommandes utur Pohlniske Lijfland, öfwer Efwest strömen, infallit wid Stockmanshoff, och det samma med några Bonde-hemman plundrat, men ingen menniskia ihiählslagit. Commendanten på Seelburg, Major Mejerfelt, haar wähl, så snart han Cossakerne warsse blef, dem efftersatt med 16 hästar och 60 Mousqueterare, men dhe undankommit i största hast öfwer Gräntzen, med förlust af 3 man, hwaraf een blifwit skuten, och 2ne tilfånga tagne. Detta Cossakernes ströfwande at förekomma, lährer Majoren Laurentz, hwilken haar Öfwerste-Leutenants Character, gå med 100 hästar och 100 man till foot dijt upföre, kommandes jemwäl 40 Dragoner utur Mitau at stå wid Seelburg, at tillijka med dhe förre, hafwa acht på Cossakernes företagande.

&lt;center&gt;Mitau den 13 Febr.&lt;/center&gt;

Sedan Öfwerste-Lieutenanten Bruchner hade uti Janisky så lyckeligen slagit Littouerne, och desse, effter deras egen uthsagn der mist 500 man, samt twenne Estandarer, 3 paar Puukor, 2 Trompetter och 24 Kopicker med 300 Hästar, haar Oginski, däröfwer mycket förbittrad, dragit all sin macht tillsammans, wid pass 50 Estandarer, sådant igenom ett starckt infall under denne Staden at hemna; men Generalen och Gouverneuren Stuart, så snart honom detta för Öronen kom, uthsände straxt Öfwersten Leijonhufwud med ett uthskått af det här inneliggiande manskapet, Fiendens upsåt at förekomma och afböija, hwilket ock så wähl är aflupit, at Littouiske Förwachten, 4 Compagnier, blef under Faveur af een tiock töcken straxt uphäfwen och förjagad, lemnandes effter sig 50 döde, 3 Fångar ; 1 paar Pukor, 2 Trompetter och 20 Hästar, med annat gott byte, hwar wid på den Kongl. Swänska sidan allenast een man är blefwen något sårad ; I medlertijd och medan detta påstod, fick Oginski, som med dett öfriga sitt Folck stod uti Janisky, tijd och rådrum at draga sig Hufwudstupa tilbaka åth Birsen. Nu låter wählbemelte Gen. och Gouverneur sättia Samoijten och Willkomiers uti Contribution.

&lt;center&gt;Utur det Kongl. Qwänska Hufwud-Quarteret wid Jacobowitz den 15 Febr.&lt;/center&gt;

Sedan dhe sidste afskickade utur Pohlniskt Reusland härifrån reste, hafwa wij sedermehra hafft deputerade ifrån Lukoviensiske gebietet, uti samma ährande, som dhe förre, at undergifwa sig Kongl. May:tz lydno och beskydd ; Hög-Pohlen haar jemwäl hafft sine Sändebud hoos Hans Kongl. May:t, hwilka hafwa sig wähl uthlåtit, till Hans May:tz goda nöije och wällbehag. Wij stå här än stilla, een half mijhl ifrån Lublin, hafwandes ingen brist på Lifzmedel för Folck och hästar ; Staden haar till större dehlen erlagt Contributionen af 50000 R.Daler. Hans Kongl. May:t är, Gudi lof, frisk och wid god hälsa, och armeen jemwäl uti gott tillstånd, hwaraf een dehl är med Gen. Lieut. Rhenschiöld wid Warschau, och een dehl med Gen. Majoren Stenbock. Printzen af Saxen Gotha tillijka med Gen. Lieut. Spens, som någon tijd warit i Breslau är hijtkommen ; Wij hålla oss alla stunder färdige til upbrott, doch så lagandes, at Krijgz-folcket likwäl altijd haar deras richtige och rijkelige underhåld.

&lt;center&gt;Ett annat af den 16 &lt;tt&gt;Febr.&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Generalen Stenbock, sedan han fullkomligen intagit ock besatt Staden Lublin, haar wänt sig till Zamoschie, hwarest han tilläfwentyrs torde utur Fästningen finna motstånd.

&lt;center&gt;Än ett annat af samma &lt;tt&gt;Dato&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Måndagen effter Fastelagz Söndagen kommo dhe Swänske åter till Zamoschie, men blefwo icke uti staden inlåtne ; Generalen Stenbock har igenom en Trompetare begiärat, det wille Staden uthsända någre wisse personer til at handla med honom om några ährander, men fått afslag : huru nu detta å den Kongl. Swänske sidan lährer uptagas, längtar man högeligen at förnimma.

&lt;center&gt;Ett annat af den 22 Febr.&lt;/center&gt;

Oginski haar med list inbekommit Slottet Birsen ; han haar där framtedt ett falskt breef, under Printz Carls af Reuburg namn, och således kommit inn uti Fästningen, då han ock straxt låtit taga Rådet Chwalkousky och Commendanten Hanefeld för Hufwudet, och och dem uti Fängelse inkasta.

&lt;center&gt;Ännu ett annat af den 23. &lt;tt&gt;Febr.&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Här är en Englisk gesandt ankommen, och wäntas jemwäl öfwer Köningzberg en annan utur holland, til befordrande af fredzslutet emellan Hans Kongl. May:t af Swerige och Konungen i Pohlen; imedlertijd draga dhe Swänske sig alt mehr och mehr tilsamma, blifwandes här dageligen Saxiske Fångar inbrachte, och än flere öfwerlöpare, mästedels af Konungens i Pohlen Drabanter, hwilka taga tienst hoos dhe Swänske, men dhe som fördächtige tyckes wara, ställas under alfwarsamt förhör.


{{Titel|1703. Nº 12&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 24 Martij.}}&lt;center&gt;Lemberg den 18 Febr.&lt;/center&gt;

Ifrån Zamos skrifwes, det Generalen Gr. Stenbock är gången tillbaka 8 mijhl där ifrån. Men Breef ifrån Cracou till Hamburg nyligare ankomne willia förwisso berätta, at beml. Gr. och General haar sedermehra igenom ett Krigz-puss eröfrat den orten och erhållit ett rijkt bythe.

&lt;center&gt;Warschau den 26 Febr.&lt;/center&gt;

Det will säijas, at 40 Stycken skola wara förde ifrån Lublin till Blonie, och at de Swänske hafwa lagt Opatowo i aska.

&lt;center&gt;Ett annat af den 1 Mar.&lt;/center&gt;

Generalen Wrangel haar med 1500 man förstärckt Gen. Lieutenanten Rhenschiöld, warandes jemwäl 20 Canoner med behörig Munition komne ifrån Lublin till Blonie. Generalen Maidell är med ett uthskått af den Kongl. Swänska Krijgzmachten gången till Petricau, at upsökia Glagousky. Gen. Rhenschiöld haar försäkrat Cardinalen, det Hans Kongl. May:t af Swerige lährer innom några dagar wara här i Staden. Dhe Reusiske deputerade hafwa hafft Audience hoos högstbemälte Hans Kongl. May:t af Swerige, och blifwit där mycket wähl undfägnade och Tracterade. Här talas allmänt om een Fodersam Fred, hafwandes jämwäl den Swänske Commendanten här i Staden swarat Stadzens uthskickade uppå deras anhållande om ändring uti Contributionen, det dhe innan kort lähre blifwa ifrån det beswäret befrijade, emedan Freden förmodel. blifwer träffat, då den Swänske Armeen sig aldeles warder dragandes Utur Pohlen.

&lt;center&gt;Dantzich den 1 &lt;tt&gt;Martij&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Utur Churland skrifwes, at den Kongl. Swänska Generalen Stuart haar slagit ett Partie af Oginskis folck, och 3ne des Compagnier förstört.

&lt;center&gt;Ett annat af den 5 &lt;tt&gt;Martij&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Brefwen utur Torn förmäla, at dhe Swänske hafwa där i neigden hafft med Saxerne een träfning, hwar wid desse senare blifwit slagne, och utur fältet jagade.


{{Titel|1703. Nº 13&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 31 Martij.}}&lt;center&gt;Lublin den 1 Martij&lt;/center&gt;

Dhe Lublinske och Luckouske Gesanterne hafwa wid det Kongl. Swänska Cantzliet bekommit nöijachtigt Swar, bestående där uti, at Woiwodskapernes Förklaring för Hans Kongl. May:t uptages för angenäm, och försäkras deras Deputerade, som äro ärnade till det Warschauske möthet, däremoth om all säkerheet; I förgårs ankom hijt Hr. Residenten Robinson med sitt fölie, och reeste dagen effter, så snart han förnam Hans Kongl. May:t hafwa brutit upp ifrån Jacobowitz till Lawertou, där at sökia audience. Dhe Swänska Regimenterne, som hafwa stått wid Weichselen under Generalen Wellingk hafwa ock brutit upp, och dragit sig till Pulon på denne sidan om Weihselen, gåendes till Wichordz. I desse dagar haar Generalen Stenbock warit hoos Hans Kongl. May:t af Swerige; hans Folck uthbreda sig kring Ostiou och Panou, indrifwas Contributioner därsammastädes.

&lt;center&gt;Ett annat af den 1 Martij&lt;/center&gt;

Öfwersten Meijerfelt är med något manskap här qwarlemnad, till at uthdrifwa Resten af Contributionen ; Här hålles Gen. Krijgz-rätt öfwer een Major hwilken af Beml. Öfwerste är tagen i arrest, för det han giort moot ordre ; I förgår bröth Hans Kongl. May:t upp med armeen ifrån Jacobowitz, marcherandes 3 mijhl längre fram till Warschau ; Eliest begynna åter Waloskerne här i neigden dageligen at wisa sig; dhe hafwa redan åthskillige af dhe Swenske nedergiort och utplundrat. Contributionen lährer ändteligen blifwa indrifwen till 40000 R.D. här i Staden; Men så will där ännu någon tijd till, innan Folcket kunna skaffa penningarna ; Konungens i Pohlen Trouper draga sig tillsammans i Littouen; Dhe hafwa sammanfogat sig med Oginskis och Wisnowiskis armeer.

&lt;center&gt;Mittau den 2 Martij&lt;/center&gt;

Ofwersten Cloth är ifrån Rijga med sitt manskap i desse dagar lyckeligen hijt ankommen, skolandes sammanfoga sig med Öfwersten Gref. Leyonhufwuds &lt;tt&gt;Trouper ,&lt;/tt&gt; som stå wid Janiski, at i Littouen uthföra en wiss &lt;tt&gt;Dessein.&lt;/tt&gt;

&lt;center&gt;Warschau den 5 Martij&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:t af Swerige haar för sin afreesa ifrån Jacobowitz befalt, at det Slottet skall befästas, och med Swänsk besätning försees, samt at det där stående Artolleriet och Ammunitionen skall wid första öppet watn gå där ifrån, på dhe till den ändan förfärdigade Flottarne, hijt åth. Dhe Swenske hafwa besatt det Littouiske passet Bress med 2000 man; Gen. Stenbock haar fått befalning, at jemwäl draga sig dijt åth.

&lt;center&gt;Ett annat af den 7 Mar.&lt;/center&gt;

Gen. Gr. Stenbock lährer wid detta laget stå wid Crasnostou, dragandes sitt Folck till Bresess ; Där stå 5 Swänska Regimenter, och gå jemwäl Generalerne Wellingk och Lieven dijt åth ; Man will troo, det Hans Kongl. May:t lährer ock sielf fölia effter, sedan det rychtet upkom, at Wiesnowiski är med 8000 Littouer, och Generalen Venediger med 4 Saxiske Regimenter i antåg till Bresess.

&lt;center&gt;Än ett annat af den 9 Martij&lt;/center&gt;

Den Engliske Gensandten haar anträffat Hans Kongl. May:t af Swerige under wägen till Lawertou, och hafft där till häst Audience, samt blefwen försäkrad, at warda med det Snaresta widare hörder här i Staden ; Man wäntar således dageligen på Hans May:tz hijtkomst, warandes dess Trouper redan till Minsk, 14 mijhl härifrån, ankomne, och blifwandes således wid desses ankomst den Kongl. Swänske armeen wid Blonie 25000 man starck.

&lt;center&gt;Dantzich den 11 Martij&lt;/center&gt;

Dhe nyligaste Brefwen utur &lt;tt&gt;Cracaou&lt;/tt&gt; berätta, det &lt;tt&gt;General Majoren&lt;/tt&gt; Gref. &lt;tt&gt;Stenbok&lt;/tt&gt; haar igenom Krigzpuss bemächtigat sig Fästningen Zamosk, som är, näst &lt;tt&gt;Caminieck,&lt;/tt&gt; den fastaste der i landet; Han haar där bekommit ett rijkt byte, och straxt låtit taga &lt;tt&gt;Commendanten&lt;/tt&gt; för hufwudet. Dock fordrar detta &lt;tt&gt;Confirmation.&lt;/tt&gt;

&lt;center&gt;Stettin den 14 Martii&lt;/center&gt;

Brefwen utur Warschau af den 6 &lt;tt&gt;hujus&lt;/tt&gt; förmähla, det Ryttmästarne &lt;tt&gt;Weichel&lt;/tt&gt; och &lt;tt&gt;Falckenhagen,&lt;/tt&gt; af Hans &lt;tt&gt;Excell:ce General Gouverneurens&lt;/tt&gt; och Fältmarskalkens Gr. &lt;tt&gt;Mellins&lt;/tt&gt; Regimente, äro döde ; &lt;tt&gt;Item&lt;/tt&gt; at Hans Kongl. May:tt är i antåg till Warschau, och at &lt;tt&gt;Saxerne&lt;/tt&gt; draga sig åth Littouen at där sammanfoga sig med &lt;tt&gt;Oginskis Trouper.&lt;/tt&gt;

&lt;center&gt;Nyen den 16 Martij&lt;/center&gt;

Wåra uthskickade kunskapare, som hafwa warit in till Rautis Kyrckia, hwarest Fienden hafft sine hästar inne uthi Kyrckian stående, och &lt;tt&gt;Altaret&lt;/tt&gt; med hästeskarn öfwertäckt, Berätta, at Ryssarne äro nu gångne därifrån närmare till Kexholm, och lägrat sig wed en bondeby, Paxe wid namn. En Bonde som wid Fiendens sidsta inbrott wid Euråpå biwistat träffningen uti Lippola By där &lt;tt&gt;Major Bornhusen&lt;/tt&gt; och &lt;tt&gt;Capitain Soldan&lt;/tt&gt; blefwit slagne, och denne fången worden, men sedan undankommit, weth at säija, det alle Fien dens &lt;tt&gt;Officerare&lt;/tt&gt; hafwa warit uti Tysk Habit, med långe &lt;tt&gt;Pirucquer,&lt;/tt&gt; och dhe gemene ett stackot Folck, swarta och platta i ansichtit, hafwandes på ryggen Flitzor och bogar, hwilka alla lupit på Skidor; Wid detta tillfället skall och Lieunanten &lt;tt&gt;Seefelt&lt;/tt&gt; med 2:nne Cornetter wara illa såre blefne.

&lt;center&gt;Wiborg den 20 Martij&lt;/center&gt;

Här ifrån är een anseenlig Quantitet af Proviant och Ammunition till Nyen afsändt, på det den orten måtte wid hwariehanda oförmodeligit påkommande wara med alla nötorffter behörige försedd. Fienden förnimmes i Ryssland och wid Nougården giöra stoora tillrustningar, låtandes jemwäl wid Angdou förfärdiga ett Ernst Fyrwärckerij, till hwad ända, kan man än intet wetha. Capit. Parkuls dräng, som wid Träffningen uti Sakola Kyrkioby, är med dess Herre och någre andre blefwen fången, och till Nötheborg fördt, men på Capitainens Paroll at reesa därifrån med Breef, och således till Nyen kommen, berättar 1. at Nötheborg kallas nu af Ryssarne Schluseborg. 2. alla deras Officerare gå i Tysk Klädedräckt, och med långe Peruqner, bemötandes Fångarne med all höfligheet. 3. at i Fästningen warit twenne Stufwor fulle med Fångar och dhe som intet där inne kunna rymmas, äro lösgifne, utan at dem något ont tillfogatz. 4. At Capitainen med någre andre blifwit till Muschou afsände. 5. På Kiörckioholmen bygges een hoop Fahrtyg, kunnandes intet wetha huru många och stoora, emedan Fienden haar wid afresan förbundet honom ögonen. 6. Alla Fångar i Fästningen hafwa fått god Math och drick, besynnerligen Officerarne men dhe gemene Fisk, Bröd och Spisöhl. 7. Ingen blifwit där sluten i gern. 8. At uti dhe 3 Dygn han där wäritingen blifwit bortförd mehr än Officerarne och några Dragoner. 9. Det har hårdt och mycket alfwarsamt blifwit tillsagt at ingen inställa sig på sin Herres Paroll.


{{Titel|1703. Nº 14&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 Aprilis.}}&lt;center&gt;Lublin den 8 Martij&lt;/center&gt;

I går är Hans Kongl. May:t af Swerige upbruten ifrån Lewartou till Czeminensky, och därifrån går Hans Kongl. May:t widare åt Warschau. Alle Swänske Trouperne, som här till hafwa stått här omkring, taga och samma wäg, och hafwa för deras afresa med temmelig strängheet indrifwit af denne Stadens inwånare de återstående contributionerne.

&lt;center&gt;Warschau den 12 Martij&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:t af Swerige är i antog hijtåt, och låta dess Trouper redan se sig på den andra sidan om Weichseln. General Stenbock lärer med sin Division wända sig åt Tykoktzin, at der besökia Saxerne. Här blifwer en bryggia slagen öfwer Weichseln, här till man anskaffat behörigt träwärke, och wäntar man allenast på farkostar ifrån Casimirs, som med första lägenheet och lindrigt wäder läre ankomma. Adelen af Siradien hafwer welat angrijpa Petercou, som af dhe Swäuske war besatt, men de Sapiehiske, af några Swänske compagnier till häst förstärkte, hafwa dem så bemöt, at dhe med oförrättat ährende måst gå hem igen, hafwandes därwid förlorat deras Stolnik.

&lt;center&gt;Ett annat af den 14 Mar.&lt;/center&gt;

Den Swänska armeen nalkas alt närmare hijt åth, så at dhe Swänska nu igen hafwa deras poster uti förstaden Praaga på andre sidan om Weichseln. General Stenbock står ännu 15 mijhl här ifrån. Man haar berättelse med resande ifrån Wolhinien, som tagit deras wäg igenom Littouen, at ett anseenligit antahl Kongl. Swänskt footfolck, och 5 Compagnier till häst, med 12 Fältstycken wore den 26 Febr. uti Bresso inrychte. Gen. Renschöld som med sin armee ännu står wid Blonie, torde, som säijes, uppå Cardinal Primatens anhållande snart upbryta, och drage sig under Land Schütz, til at derigenom desto mehr befordra det här berammade mötet till ett lyckeligit slut.


{{Titel|1703. Nº 15&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 Aprillis.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Saladen}}}}&lt;center&gt;Warschau den 17 Martij&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:t af Swärige wäntas nu stundeligen hijt till Staden, och är General Renskiöld i dag gången öfwer Weichseln till at möta Hans May:tt Cardinalen Primas will inthet något wist företaga, innan han först får tala med Hans May:tt, derföre lärer och ännu litet blifwa giort wed den berammade sammankomsten, som elliest skulle i dag taga sin begynnelse.&lt;br&gt;
Dhe Swänske hafwa i sinnet at angripa Sachserne, som uthi 3 linier stå Posterade emellan Strömerne Bug och Nareu, till hwilcken ända dhe hafwa låtit slå een bryggia öf. Bugen, Dhe låta och bortföra alt hwad dhe finna på Herre håfwen, till at där med betaga Pohlerne alle medel tilett allmänt upbod.

&lt;center&gt;Mitau den 20 Martij&lt;/center&gt;

Nu på stunden inlöpa här dhe önskelige tidender sedan at Muskowiterne, som nyligen äre till Birsen ankommne, och Oginskys Trouper hade sig med hwarannan Conjungerat, och den 18 hujus tillsamman anryckt emot dhet Detachementet, som under Öfwersten Gref. Leyonhaupts anförande war här ifrån afsänt till Birsen, är dät i går för middagen wed Salad kommit dhem emellan till en hufwud drabbning, uthi hwilken Fiendens sammansatte macht efter 3 timmars fächtande är blefwen uthur Fältet slagen, störste delen af Muscowiterne nederhuggne, och 11 Stycken, samt een stoor myckenheet Fanor, Standarer, och annat kostbart byte blefwet dhe wåre till dhel. Omständigheterne af een så märkelig Action skola medh nästa Post fölia. Generalen och Gouwerneuren Stuart låter nu redan 80 hästar här ifrån gå dijt åt till at dhe eröfrade Tropheerne afhämta,

&lt;center&gt;Ett annat af den 21 Martij&lt;/center&gt;

I går är Hans Kongl. May:t af Swärige ankommen til Okonieu, 3 mijhl här ifrån, och haar redan låtit igenom General Stenbock besättia alla Posterne här i negden på andra sidan Weichselen, arbetandes man nu med all flijt på en Skeps bryggia. Armeen nalkas och efter hand alt närmare. Det förmenas at Hans May:t skall redan hafwa warit här i Staden incognito.

&lt;center&gt;Dorpt den 23 Martii&lt;/center&gt;

Dhe 300 Man, hwilka för 4 a 5 dagar sedan blifwe under Majoren Friedenfeldtz Commando til Ryska Grentzen commenderade, kommo i går tilbaka, hafwa innon Ryssland afbrändt twenne stoora byer, och hufft medh sigh tilbaka 60 Nött och några Häster medh andra Saker: det hadhe fuller Ryssarne i Pitzur skutit några larm skått, dhe dhe Swänske warse blefne, doch hadhe ingen tordz wåga Sigh ut, utan dhe wåre äre med förenämbde Byte och en fången Ryss lyckeligen igen hijtkomne.

&lt;center&gt;Königsberg den 27 &lt;tt&gt;Martij&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Sidsta brefwen ifrån Libau berätta, at Öfwersten Gref. &lt;tt&gt;Lövenhaupt&lt;/tt&gt; har förleden den 19 &lt;tt&gt;hujus&lt;/tt&gt; wed Salad, 2 mijl ifrån Birsen råkat i en hufwud-träffning med hela Ogynskijs macht; sampt de näst tilförrende ankomne Muskowitiske troupperne, och erhållit en fulkommelig Seger, förjagat det Oginsiske Rytteriet, nedergiordt en stoor myckenheet af Muskowiterne, och eröfrat 11. Canoner och andra kostbare Tropheer. De öfwer blefne Ryssarne hafwa ingalunda welat widare sammanfoga sig med Oginskanerne, utan straxt tagit deras wäg tilbaka til Rysland igen. Om nu de Swenska efter denna Segeren ärna belägra Birsen, lärer man innan kort förnimma.

&lt;center&gt;Dantzig den 28 &lt;tt&gt;Martij&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Konungen i Swerige är alenast 3 mijl ifrån Warschau. De Swenske &lt;tt&gt;troupperne&lt;/tt&gt; äre redan i Staden, och slå en bryggia öfwer Weichselen.


{{Titel|1703. Nº 16&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 Aprillis.}}&lt;center&gt;Warschau den 24 Martij&lt;/center&gt;

HAns Kongl. May:tt af Swerige är i desse dagar med hela Armeen här i negden ankommen, och haar anförtrodt Commando öfwer denne Staden åth General Stenbock, hwtilken redan haar tagit Slåttet i besittnig, och låter sättia sitt Folk ifrån andra sidan hijt öfwer. I går afton kom Hans Kongl. May:tt i egen höga Person hijt ifrån Okaniow, låg öfwer natten uthi Cron Öfwer Cammarherrens Palatz när wid Slåttet och begaf sig i dag bittida till Villanoua een mijhl där ifrån, dijt och Cardinal Primas sig straxt förfogade till at besökia Hans Kongl. May:tt. Conferencen warade i 3 Timar, wid hwilken Hans Excel. Gref Piper, Littawiske Skattmästaren Sapieha, Swänske Residenten Wachschlager, och Kongl. Secreteraren Hermelin wore med tillstädes. Woiwoderne af Leneitz och Podlachien samt Castellanen af Plotzko hade allenast dhen äran at upwachta Hans Kongl. May:tt och tillika med 200 Personer see Hans Kongl. May:tt, både för och efter Conferencen. Wid slutet af samtalet anhölt Cardinalen hoos Hans Kongl. May:tt om förskoning för dhe Rawiske och Masuriske Woiwodskaperne, hwilket Hans Kongl. May:tt honom tillsade, och betedde sig uthi alt med ett mächta gott och milt lynne. Der uppå red Hans Kongl. May:tt åth Dabie 2 mijhl här ifrån, till at besökia General Mörner, och kom så hijt igen, begifwandes sig strax öfwer Weichseln tillbaka åth Hufwud-quarteret wid Okaniow. Man menar, at mästa delen af Infanteriet lärer blifwa quar på andra sidan om Weichselen, och förfölia Sachserne, men dhet Cawalleriet, som är hijt öfwer satt, förfoga sig in åth dhe Stoor-Pohlniske Woiwodskaperne, till at hålla dhem i Contribution och lydna, och så widare Marchera åth Prüssen. Denne Staden måste een ansenlig Contribution månatligen erläggia uthi Penningar, Bröd och Dricka, hwartill iämwäll Kyrkior och Klöster skola deras dehl bijdraga.

&lt;center&gt;Ett annat af den 28 Martij&lt;/center&gt;

Man menar, at dhe Swänska lära fuller ännu någon tijd uppehålla sig här i negden, men intet angripa Sachserne, som sig förskantzat på andra sidan om Bug-Strömen, för än dhe få Cawalleriet ifrån denne sidan öfwer till sig.

&lt;center&gt;Ett annat af den 30 Martij&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:t af Swerige befinner sig nu i För Staden Prag på Woiwodens af Siradien hoff. Det Swänske Footfolket och Artolleriet, som dhen 27 hujus på Weichselen här anlände ifrån Casimirs, drager sig uthför åth Preüssen, och skola för Troupperne, efter wiss i går erhållen kundskap, redan wara komne 7 mijhl när Thorn, oachtat Saxserne stå ey mehra än 8 mijhl här ifrån på andra sidan om Weichseln wid Pultow. Casimirs och dhe dher omkring liggiande orterne äre nu ifrån dhe Swänska alldeles befrijade.


{{Titel|1703. Nº 17&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 Aprilis.}}&lt;center&gt;Mitau den 4 Aprilis&lt;/center&gt;

Herr Gouwerneuren Stuart har här låtit i Kyrkiorne göra taksäyelse för den den 19 Martij erhållne Seger wid Saladen, och befinnas utöfwer dhet förr omrörde bytet ännu 42 Trummor, 188 Spanske Ryttare, och månge andre saker. På Swänske sidan äre Majorerne Wrangel och Buchholtz blefne, hwilka mycket beklagas.

&lt;center&gt;Warschau den 4 Aprilis&lt;/center&gt;

Denne Staden har af Hans. Kongl. May:tt erhållit nåd och förskoning uti förhögningen af Contributionerne, och betalar nu allenast den andel, som i begynnelsen blef pålagd. Skippsbryggan, hwar uppå dhe Swenske här hafwa bygt, är nu färdig, och så inrättat, at hon kan föras med strömen utföre. Starosten Potocky och hans Broder hafwa fuller wid Lublin utfästat at willia träda på Hans Kongl. May:tz af Swerige sida, och till dess tienst några 1000 man uprätta ; Men som Konungen i Pohlen har tillagt dem några ansenlige förmoner och ämbeten, hafwa de der af låtit beweka sig till at sadla om och wärkeligen begifwit sig till Cron-Armeen.


{{Titel|1703. Nº 18&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 5 Maij.}}&lt;center&gt;Warschau den 7 Aprilis&lt;/center&gt;

HAns Kongl. May:tt af Swerige kom i dag klåckan 8 hijt in i staden, war hoos General Major Stenbock in till klåckan 10, och begaf sig där uppå tillbaka igen åt Okaniow. Förleden natt äre 2 Regimenter Marcherade öfwer den nys förfärdigade Skeps bryggan, och hafwa här i staden tagit deras quarter. Den Littawiske Armeen 12000 man stark har sammanfogat med Sachserne, och haar Littawiske Fältherren Viesnoviskij i förgår warit hoos General Steinau, at öfwerläggia, på hwad sätt de Swänska farkostarnes nederfart måtte wid Sacrozin kunna förhindras. Dhe Littawiske Wallacherne hafwa förleden Söndag låtit see sig 1 mijhl när Okaniow, och öfwerfallit 60 Swenska fouragerare, af hwilka de hafwa fått 15 fångar med sig tillbaka åt Pultow. Starosten Potockis Wallacher nalkas och närmare in till de Swänska, och hafwa för några dagar sedan stått allenast 10 mijhl här ifrån wid Palovitz. Emellan bägge Partiernes Fouragerare förelöpa dageligen små drabningar, hwar wid den skadan som Wallacherne tillfoga dhe Swänske, blifwer dem altijd med dubbelt mått af desse betalt.

&lt;center&gt;Ett annat af den 11 Aprilis&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:tt wistas här uti den Littowiske Skatmästarens Palatz, och gaf i förgår alla de främmande Ministrerne audience, den Hållenske Hr. Cranenburg klåckan 10, den Franske Herr Bonac klåkan 3, den Keyserlige Gref Zinzendoorf klåckan 4, och den Engelske Herr Robinson klåckan 5. Hwad Hans Kongl. May:tz upsåt är, och hwart Armeen lärer sig wända, wet ingen. Regementerne komma dageligen öfwer den nys färdige Bryggan här an, och blifwa i negden omlagde, menandes man, at de lära här stå till emot Pingest. 4000 man till häst äre afsende till Bug-strömen, till at afhålla Wallacherne, och till äfwentyrs at sielfwa gå öfwer till at utföra någon dessein. General Lieutnant Renskjöld står nu i det Rawiske, och blifwa några Wojwodskaper satta under contribution. Största delen af Adeln bryter upp igen, och begifwer sig hem, till at derigenom frälsa sig ifrån olycka, begynnandes jämwäl Stor-Pohlerne till skyddande af deras gods och egendom at nu igen ställa sig in med de Swänska, och sökia deras wänskap. General Maior Stenbock har uppå Cardinalens anhållande låtit återgifwa alt hwad som befinnes wara Kyrckior och Klåster ifrån tagit. Hans Kongl. May:tt af Swerige haar i desse dagar giort Gen. Major Maydel till General Lieutenant, och anförtrot honom commando uti Ingermanland och Kexholm i General Major Cronhiortz ställe, hwilken haar fått befallning at begifwa sig till sitt Höfdingedöme igen. Printzen af Saxen-Gotha är blefwen General Major af infanteriet.


{{Titel|1703. Nº 19&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 12 Maij.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Pultusk}}}}&lt;center&gt;Warschau den 14 Aprilis&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:tt af Swerige war åter i förgår till samtal med Cardinalen uti det Palatzet, der General Major Stenbock wistas, och war hans Excelence Gref. Piper, Skattmästaren Sapieha, Residenten Wachschlager och Kongl. Secreteraren Hermelin äfwen som förre gången, der wid tillstädes.

&lt;center&gt;Warschaw den 18 Aprilis&lt;/center&gt;

I förgår blefwe 1000 hästar af Lijfregementet commenderade tillbaka öfwer Weichselen, hwar af 500 iämte 900 man till foot toge deras Marche neder åth Gaura, föregifwandes at der willia gå öfwer Weichselen tillbaka igen till en wiss desseins förrättande. Samma dag gik General Qwartermästaren Schewe med det Alfendelske Regimentet och andre 200 Dragoner wid Weichselen utför på denne sidan till at afskicka ett Läger för Armeen i Sachsernes åsyn, på det de skulle styrckias i den meningen, at de Swänske wille den andra sidan aldeles färlåta. Till de 400 Buchvaldiske Dragoner, som Patrolera wid Bugströmen, blefwe samma dag 6 små Stycken afsende till at Plantera dem wid Nowodwor, der Sachserne på en liten Ö hafwa sig förskantzat. Samma afton blefwa andra 900 man dem efterskickade, till at jämwäl där fatta posto. Förleden natt bröt och Kongl. Gardet 2000 man starkt här ifrån upp, tagandes i lika måtto marchen åth Nowodwor, dem Hans Kongl. May:tt i dag bittida klåckan 2 efter hållit samtal med General Major Stenbock, sielf fölgde. Pråmar och Fartyg äre lagda på wagnar, och tillika afförde. Detta hastiga och oförmodade upbråtet, som warade hela natten, förorsakade här ett stoort alarm och skräck. Heela håfstaten, Artolleriet, Gref Mellins Regemente, som nu är gifwit åth Brigadieren Eric Sparre, samt 2 andre Regementen, äre med General Major Stenbock här quar blefne. Hans Kongl. May:tt haar 5000 man tillfoot och 3000 man till häst med sig till denna expeditionen, och lärer wisserligen en swår leek Sachserne förestå, i synnerheet så framt och General Renskiöld, som säijes, är 15 mijhl här ifrån gången öfwer Weichselen till at komma dem i ryggen.

&lt;center&gt;Ett annat af den 20 Aprilis&lt;/center&gt;

Nu på stunden inlöpa tiender, at Hans Kongl. May:tt af Swerige, som natten emot den 18 hujus här ifrån upbröt med några Regementer, och en stoor myckenheet båtar och Pråmar på wagnar, har träffat med Sachserne som på andra sidan om Bugströmen hade sig förskantzat, dem i grund slagit, och bekommit hela deras läger och Artollerie. Omständigheterne skola med nästa Post fölia.

&lt;center&gt;Wiborg den 1 &lt;tt&gt;Maij&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Ryssarne äre med ett starkt &lt;tt&gt;detachement&lt;/tt&gt; gångne utur Nöteborg, och hafwa den 26 &lt;tt&gt;Aprilis&lt;/tt&gt; ifrån sielfwe &lt;tt&gt;Marchen&lt;/tt&gt; twå gånger stormat på Nyenskantz, men blifwit med en ansenlig deras förlust tappert afslagne. Dhe liggia fuller ännu der före, men såsom General Major Cronhiort med all flijt skyndar sig till ortens undsättning, så förmodar man, at fiendens anslag ey skall winna framgång.


{{Titel|1703. Nº 20&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 19 Maij.}}&lt;center&gt;Warschaw den 23 Aprilis&lt;/center&gt;

OM den märckelige Seger, som Hans Kongl. May:tt af Swerige i desse dagar erhållit öfwer Sachserne wid Pultowsk, har man fuller ännu ingen utförlig berättelse bekommit, emedan här till alt har warit i rörelse den flycktande fienden at efteriaga, men så har man likwäl till en begynnelse föliande omständigheter der om förnummit, at sedan Hans Kongl. May:tt förleden Lögerdag med en deel af Armeen till häst och foot här ifrån upbrutit till at angripa Sachserne, som på andra sidan om Bugströmen stode förskantzade, kom Hans Kongl. May:tt förleden Söndag till b:te ström, och begynte at låta anläggia bryggian, som till den ändan war på wagnar medförd, och ehuruwäll Sachserne med ett häftigt canonerande utur Stycken och musqueterie böde till sådant at hindra, blefwe de af det Swänska Artolleriet så bemötte, at de nödgades draga sig tillbaka, och lämna Hans Kongl. May:tt fullkomlig friheet at slå bryggian, och med Armeen gå öfwer. Sachserne sådant märkiande förläte deras linier, marcherade i största hast undan tillbaka åth deras hufwud-quarter Pultowsk, och upkastade alla broer efter sig, förmenandes på det sättet kunna hindra Hans Kongl. May:tt att fölia efter. Men Hans Kongl. May:tt lät sig der af ey uppehålla, utan när Hans Kongl. May:tt uti eftersättiandet war kommen till en liten ström, Kra benämd, och funnit bryggian wara upkastat, ey eller något waad at komma igenom, fattade Hans Kongl. May:tt, som förtrööt at fienden så skulle slippa undan, i hastigheet det rådet at lämna hela Infanteriet efter, och simma igenom med Cavalleriet, som bestod av Lijfregementet, Drabanterne, General Majorernes Nierods och Ridderhielms regementer, samt Öfwersten Buchraldz Dragoner. Detta gick så lyckeligen för sig, at allenast få i strömmen omkomne. Deruppå fortsatte Hans Kongl. May:tt hela natten marchen i största hast igenom trånge morast och genwägar, samt ännu een annan liten ström, och kom emot dagningen förleden Tisdags morgon fram till Sachserne, der de på oförmodeligen erhållen kundskap om de Swänskas antog skulle ställa sig i Slachtordning. Men Hans Kongl. May:tt gaf dem ingen tijd, utan gick på dem löst med wärian i handen utan at lossa något skått, och brachte dem genast i oordning. Dhe Littowiske Troupperne, som det sågo, begynte först at rita ut, och gingo fort öfwer Narew-bryggian, som de hade på ryggen. Samma fruchtan satte och footfolket i confusion och till full flycht öfwer broen, så at Cawalleriet sidst nödgades fölia efter, dem de Swänska altiämt höllo wärian i sidan, och en stoor myckenheet nedergiorde. Bryggian gick och till deras olycka sönder, så at de hopetals måste i strömmen, och der lifwet tillsättia; de öfrige begynte förbarmligen ropa om nåd och quarter, hwilket Hans Kongl. May:tt dem och förunte, och blefwe 1000 till fånga tagne iemte General Lieutnanten Bose, en General Major och 100 Officerare, sampt en stoor myckenhet quinfolk, hwar ibland månge förnäme Officerares Fruer. General Lieutnanten Bose hade stigit med 10 Officerare uti en flytande quarn, och giort den löös till at flyta med strömen utföre, och så undkomma, men Hans Kongl. May:tt, som det merkte, red Siälf ottonde till, fick machinen till landz, och giorde honom med sitt fölie fången. Hela Sachsernes Artollerie, beståendes af 35 Stycken, Ammunition, bagage, et stort magazin af lifsmedel, samt hela Fältcassan är blefwit de Swenska till bytes. Feltmarskalken Steinaw wet man ey wist, om han är drunknad eller förborgat, doch hålles före, at han med en del Officerare är undkommen. Han skal hafwa sagt, när han fåt höra de Swänska oachtat dhe emillan liggiande strömar komma så hastigt efter, at han wäl såge, at för Konungen i Swerige kunde icke den :::: göma sig. Huru stoor Sachsernes förlust är, wet man egenteligen intet, dock skattas den af månge med blesserade drunknade och fångne till 3000 man. Der emot är till förundrandes, at på Swänske sidan äre allenast 1 Cornett och 12 Dragoner döde ; Elliest ingen Officerare hwarken sargad eller död. Denne Actionen är till sine omständigheter en af dhe raraste i wår tijd, och lärer sättia hela wärden i bestörtning ey mindre öfwer det förträffeliga hieltemod, tapperhet och försichtigheet, än öfwer den af Gud förlänte lycka, med hwilken Hans Kongl. Ma y:tt af Swerige har den samma sielf ifrån begynnelsen till ändan anfört. Sachserne hade aldrig tänkt, at en bryggia öfwer en så stoor ström, som Bug är, skulle i en sådan hastigheet kunna giöras; men hon arbetades här i Warschaw förut så hemligen, och fördes med på wagnar, at det intet kunde blifwa rychtbart. Sedan trodde de aldrig, at de Swänska skulle på en dag simma öfwer twå strömar til at förfölia dem. Hwart Hans Kongl. May:tt af Swerige nu ytterligare sig med Armeen wänder, wet man än intet. Dhe Swänske, som äre här quarblefwne, laga sig till at i morgon afresa, emedan alt är tilredz, och Farkosterne, som innehafwa Artolleriet och dhe siuka, alt färdige, samt med folck och prowiant wäll försedde. Dhe säijas hafwa befalning at läggia til landz 2 mijl hijt om Thorn på andra sidan om Weichselen, påhwilken sida Hans Kongl. May:tt sig nu befinner. Bryggian, som här har warit slagen öfwer strömen, hafwa de tagit sönder, och med allt til behör lagt henne på Pråmar till at föra henne utföre, och mött General Renskiöld, hwilken redan har upbrutit utur det Lencitzske Woiwodskapet, och drager sig neder emot Weichselen.

&lt;center&gt;Warschau den 27 Aprilis&lt;/center&gt;

Alla Swänske som här hafwa warit qwarlemnade, ginge förleden Torsdag här ifrån på 70 pråmar och farkoster Weichselen utföre åt Thorn, så att denna Staden nu är aldeles frij.

&lt;center&gt;Dantzig den 2 Maij&lt;/center&gt;

Brefwen ifrån Thorn medbringa, at 1000 man af General Renskiölds förtroupper wore till Slusievo, 3 mijhl där ifrån, redan ankomne, hwaraf skräcken där i Staden wore mächta stoor, och bryter man med all flijt neder alle Trägårdar och quarnar, görandes och anstalt till at wid de Swänskas annalkande afbränna förstäderne.


{{Titel|1703. Nº 21&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 26 Maij.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget om Nyenskans}}}}&lt;center&gt;Warschaw den 2 Maij&lt;/center&gt;

FÖrleden Tisdag är Hans Kongl. May:tt af Swerige med Armeen upbruten ifrån Pultowsk, och förmenas nu stå wid Plotzko, ärnandes sig widare åth Thorn.

&lt;center&gt;Osterode i Preüssen den 6 Maij&lt;/center&gt;

Man kan af dhe Swänskas anstälte Marche ey annat sluta, än at den går åt Elbingen, medan Konungen i Pohlen sig befinner i de Qwarteren. Inwånarne i Thorn låta afföra deras bästa saker till andra orter.

&lt;center&gt;Dantzig den 9 Maij&lt;/center&gt;

Ifrån Thorn skrifwes at Hans Kongl. May:tt af Swerige med en del af Armeen redan wore till Plotzko ankommen, och låter slå en Brygga wid Niesievo. Hans Kongl. May:tt hade haft dess utskickade till Thorn, och begärt en frij genomfart till watn och land, men den Sachsiske Commendanten hade det afslagit, hwar igenom fruchtan i Staden mer och mer tiltoge, och wore man i wärk begrepen at låta afbryta för Städerne. Utaf General Renskiöldz Armee wore 200 man ankomne in till Podgurse, och stådt där quar natten öfwer, fördenskuld giorde Sachserne i Thorn alt färdigt, i fall de Swanske ey droge dig tillbaka, at föliande morgon begynna med canonerande på dem. De där omkring boende bönder hade Commendanten låtit ansäija at med alt deras begifwa sig in i Staden. Borgerskapet är förbudit at något skrifwa, och märker man, at alle där ifrån kommande bref, ja och de främmande Ministrernes, hafwa warit upbrutne, och med andra signeten åter förseglade.

&lt;center&gt;Wiborg den 15 Maij&lt;/center&gt;

Sedan Ryssarne igenom månge Stormar samt continuerligit canonerande och Eld-Kulors inkastande hafwa Nyenskantz så häfftigt ansat, at sielfwa fästningentill störste delen blefwit ruinerad, och besätningen utmattat, har Öfwersten och Commendanten Apollof omsider måst capitulera, och med ett hederligit accord Fästningen den 2 hujus upgifwa, förwäntandes man nu stundeligen hijt dels siöledes dels till landz, det som af Garnisonen är öfrigt blifwit. Öfwerstlieutnanten Carl Morat, som med 250 man af Åbo läns Cawalleriet skulle draga sig ifrån Coporie in åt Narwen, har af några 1000 Ryssar i wägen blifwit angrepen, men dem så afwist, at de med 280 mans förlust måst rymma Fältet, och lämna en Öfwerstlieutnant, en Regemäntz-skrifware och 3 Dragoner Fångne, dem Öfwerstlieutnanten Morat iämte 70 Ryske hästar, och en stoor myckenhet skönt Gewär den 9 huius i Narwen inbrachte. Af wåre äre allenast 4 gemene döde och 7 blesserade.


{{Titel|1703. Nº 22&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 2 junij.}}&lt;center&gt;Königsberg den 8 Maij&lt;/center&gt;

Elliest hade de Swänske haft hoos sig 500 man af wid Pultowsk fångne Sachserne, hwilkas officerare hafwa på deras parole frijhet at gå hwart de willia, och jämwäl igen bekommit hela deras bagage. Den fångne General Lieutnanten Beist är straxt hans Wäria blifwen igengifwen, och niuter han i det öfrige af Hans Kongl. May:tt af Swerige stoor nåd. General Rensköld står ännu på den andra sidan om Weichselen, men lärer i desse dagar gå öfwer emellan Plotsko och Thorn, och stöta till hufwud Armeen. Här säges at Feltmarskalken Steinaw är på Konungens i Pohlen befalning genom Öfwersten Roland den 2 hujus i arest tagen, och med 60 ryttare förd åth Elbingen, aldenstund alla enhelleligen tilläggia honom skulden för den wid Pultowsk hände olyckan.

&lt;center&gt;Warschaw den 9 Maij&lt;/center&gt;

Hans Kgl. May:tt af Swerige står ännu med dess Armee wid Plotsko, och lärer General Rensköld öfwer den bryggan som där förfärdigas, gå med sine Trouper öfwer Weichselen, till at sammanfoga sig med Hans Kongl. May:tt.

&lt;center&gt;Dantzig den 16 Maij&lt;/center&gt;

Ifrån Thorn berättas, at Hans Kongl. May:tt af Swerige på den ena, och General Renskiöld på den andra sidan om Weichselen annalkades, och wore allaredan på en half mijhl när Staden ankomne iämte Farkostarne med Artolleriet, hwar af man menar en deel blefwe satt till landz, warandes altså lijkt, at orten nu lärer wara beränd. Postilionen berättar, at då han warit en half mijl ifrån staden, har han hört några Styckeskott och sedt en stoor eld upgå.

&lt;center&gt;Elbingen den 18 Maij&lt;/center&gt;

Ifrån Thorn ankom i går en express med tiender, at de Swänske sig der infunnit, och redan begynt göra anstalt till belägringen, hafwandes straxt med wärian i handen eröfrat Kampferskantzen. Somlige säija, at Sachserne hafwa gort ett utfall och där wid förlorat 500 man. Det så kallade Nunne-Grundet och S:t Jörans Kyrkia i Förstaden äre upsprängde, på det dhe Swänske ey måtte däraf hafwa någon fördeel.


{{Titel|1703. Nº 23&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 9 junij.}}&lt;center&gt;Kongl. Swänska Fältlägret wid Slotoria 3 fierdedels mijhl från Thorn den 16 Maij&lt;/center&gt;

I förgår är Armeen till denne orten ankommen, och finge wij strax där uppå see för-städerne för Thorn i eld upgå, sedan tekn med några Styckeskott ur staden war der till gifwit. Hans Kongl. May:tt har redan i egen höga person med någre af Generalerne warit at taga lägenheterne omkring Thorn i ögnesichte, och skall man i desse dagar begynna at föra Artolleriet utur Farkostarne till landz, hwar uppå staden lärer med alwar blifwa angripen. Besättningen förmenas bestå af 4000 man Sachsiskt foot-folk under General Lieutnanten Röbels commando, och ställer sig an, som wille hon sig till det yttersta förswara.

&lt;center&gt;Dantzig den 23 Maij&lt;/center&gt;

Såsom Thorn är nu på alla sidor af dhe Swänska beränt, så blifwa Posterne utur Pohlen tillbaka. Men ifrån Graudentz berättas, at Swänske Commissarier wore der förleden tisdag ankomne, och begärt, at man prowiant, hafra och höö för Rytteriet skulle anskaffa. Om Thorn inlöpa allehanda owisse ryckten, stundom will man säija, at Staden redan är intagen, stundom åter, at ännu ingen ting är företagit, och at Sachserne grufweligen utur Fästningen canonerade, men at dhe Swänska där emot hålla sig ännu hel stilla.


{{Titel|1703. Nº 24&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 16 junij.|kommentar={{wikipedialänk|Belägringen av Thorn}}}}&lt;center&gt;Kongl. Swänska Fältlägret wid Thorn den 23 Maij&lt;/center&gt;

WIj äre nu närmare under Thorn anryckte, och blifwer fuller dageligen Artolleriet utur Farkostarne bracht till landz, men hwad Hans Kongl. May:tt egenteligen i sinnet hafwer, antingen at angripa staden, eller gå förbi widare nederåt, wet man ännu intet. Utur staden canoneras stundeligen, doch utan den ringaste skada. Men förleden måndag hände den olyckan, at när den brafwe Herr General Liewen war utgången till at recognoscera fiendens poster, blef han af en Falkonet Kula träffat, och dödde några timar der efter. Som han för sine förtienster war af Hans Kongl. May:tt sielf och i gemeen af alla mycket älskat, så blifwer och hans död af alla högeligen beklagat. De ströfwande Volosgernes partier wijsa sig här omkring som oftast, och anföllo i desse dagar en af wåra poster. Men Capitein Philip förswarade sig med 24 man emoot 400, sköt en hop af dem neder, och tog 2 till fånga.. På andra sidan om Weichselen, där Herr General Renskiöld står, skedde och så af dem ett starckt anfal, men de blefwe äfwen wäl med en ansenlig förlust afwijste.

&lt;center&gt;Dorpt den: 26 &lt;tt&gt;Maij&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

I förgår äre Ryssarne wid Vendov infalne, hafwa sköflat landet där omkring, bortförandes med sig 300 menniskior sampt hnstrur, Boskap och afwel. Der uppå blef straxt &lt;tt&gt;Majoren&lt;/tt&gt; Freudenfelt med ett &lt;tt&gt;Parti&lt;/tt&gt; till häst här ifrån utskickat till att iaga efter, hwi ken och 9 mijl här ifrån hinte fienden i går morgon bittida, slog honom mehrendels neder, dref de öfrige i Döbster-strömem, där de och nederskötes eller druncknade, förlöste alle wåra fångar, fick igen alt fiendens hos oss tague roof, och kom i aftons hijt igen med ett rijkt byte, förandes med sig fången en Öfwerste, som anfört det fientlige partiet, hwilken i dag är af sine såår död blefwen.

&lt;center&gt;Marienburg den 29 Maij&lt;/center&gt;

I går hade wij här wisse tiender utur det Swänska lägret för Thorn, at der ännu aldeles ingen anstalt giord war till någon belägring, utan at krigsmachten stode på både sider om Weichselen, och hade en skepsbryggia deröfwer förfärdigat. Man kunde ey heller förmärkia, hwad upsåtet egenteligen wore, antingen at begynna något emot staden, eller at komma hijt utför, eller at wenda sig åth någon annan sida.

&lt;center&gt;Dantzig den 30 Maij&lt;/center&gt;

Dhe Swänska Krigs-Commissarierne wore wid Culm och Culmsee med 3000 man till häst, hwilka innan kort förwäntades utföre åth Graudens till at rensa landet ifrån den Litowske ohyran. Ifrån Thorn har man inge tillförlåtelige tiender; de måste säija at der ännu ingen ting är företagit, och at owist är, om den Swänska krigsmachten der längre blifwer ståendes, eller om hon lärer draga sig närmare hijt utföre. Wår Magistrat har beslutit at göra eu afskikning till Hans Kongl. May:tt af Swerige, och anhålla om förskoning för denne stadens gebiet, på den hendelsen, at Krigsmachten skulle komma hijt neder åt siösidan.

&lt;center&gt;Wiborg den 5 &lt;tt&gt;Junii&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

&lt;tt&gt;General Major Cronhiort&lt;/tt&gt; har i förgår låtit footfolcket upbryta ifrån Måhla, och toga närmare åt gräntzen dijt och en deel af Rytteriet ryckt förut. Ifrån fienden har man bekommit den efterrätelsen, at han begynt slå ihiäl almogen, som gifwit sig under honom och bortföra de som friske äro, iämwäl boskapen och hwad han eliest öfwerkommer, hwar af man skulle kunna fatta de tanckar, at han icke ärnar länge blifwa i landet ståendes. Eliest säjes &lt;tt&gt;Coporie&lt;/tt&gt; wara förleden torsdag med &lt;tt&gt;Accord&lt;/tt&gt; till fienden öfwergånget, sedan han 2 gånger där på stormat.

&lt;center&gt;Stockholm den 16 Junij&lt;/center&gt;

Förleden Torsdag blefwe de Tropheerne, som uti den lyckeliga actionen wid Saladen under General Maiorens Herr Grefwe Adam Ludwig Leyonhufwudz anförande den 19 Martij innewarande åhr af Ryssarne och Littowerne blifwit tagne, här uphämtade, och till Kongl. Tyghuset förde i föliande ordning; Främst Marcherade 3 Corporalskap af Kongl. Gardet; der näst bures de af Fienden eröfrade Tromp:r Pukor och Trummor, hwar af 5 woro helt förgylte : efter dem fölgde 3 stora Prowincial Fanor, med Gull och Silfwerfrantzer rijkt utzirade : sedan kommo 42 ordinarie Infanterie Fanor ; efter dem 130 små Fanor eller Ryske Estandarer, der näst 883 smärre Fanor eller Flyglarne, görandes altså tillsamman 1058 store och små, alle af Dammask och Taft, rijkt målade, förgylte, och med allehanda färgor sydde. Sist kommo till et stoort antal öfwertog till Trummor och musquet låsen på klädde af allehanda färgor borderade, samt Zirater at bära på halfpikar rijkt förgylte och målade på Dammask med Gull Silfwerfrantzer och Festoner. Alla desse Tropheer blefwe af wissa der till utwalde utaf Borgerskapet burne, 4 i hwar led, och slötz hela Marchen utaf ett corporalskap af Kongl. Gardet. Processen begyntet wid Skepsbroen, och gick först igenom Kongsgatan åt Kongl. Palatzet, hwarest Hennes Kongl. May:tt Enkiedrotningen med Hennes Kongl. Högheet Princessan hade behagat sig der till infinna, sedan derifrån öfwer Norrebro och Normalms-Torget åt Kongl. Arsenalen, och warade ifrån klåckan 3 till 5 efter middagen med alla åskådandes största förnöijelse. Förleden Söndag blef framledne Kongl. Rådet, Feltmarskalken och General Gouwerneuren Hr. Grefwe Erich Dahlberg wid en mächta ansenlig församling i Riderholms Kyrckian begrafwen.


{{Titel|1703. Nº 25&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 23 junij.}}&lt;center&gt;Kongl. Swänska Fältlägret wid Thorn den 3 Junij&lt;/center&gt;

MAn kan ey ännu med någon wisshet säija, om Hans Kongl. May:tz upsåt är at Thorn belägra eller intet, men staden är på alle sidor beränd, och wij hålla oss i det öfrige hel stilla. Sachserne göra som oftast alarme med små utfal om nattetid, men de blifwa alltijd med förlust tillbaka wijste, och ehuruwäl de ouphörligen utur staden spela med deras stycken, så skeer der med aldeles ingen skada. För några dagar sedan blef Hr. General Lieutnanten Spens med Lijfregementet, Vesmanlänningarne och ett utskott af hwart compagnie utaf hela Infanteriet, samt 4 stycken af Hans Kongl. May:tt utskickat till at upsökia Littowerne och Pohlerne, som under Furst Wiesnowiesky ströfwa några mijhl här nedan för oss, och önskar man intet högre, än at dhe måtte hålla stånd. De sidst omrörde 24 man, som hölle sig så wäl emot 400 Volosger, och dem förjagade, Hafwa af Hans Kongl. May:tt fått hwardera 10 Ducater, och Capitein Philip 200. Det gör Bussarne så modige, at ingen kan hålla dem utur elden, när de se något wara å färde. På andra sidan om Weichselen har Ryttmästaren Witting nyligen med ett partie öfwerfallit Volosgerne uti en skog där de stått fördelte, och nederlagt inemot 200 af dem, och sedan de alle samlat sig igen till 2000, och honom kringränt, har han dem åter fördrifwit, och iagat i ett moras, där en stoor hoop af dem blifwit nedergiorde. Han lärer för en så wacker action blifwa af Hans Kongl. May:tt med nåd ihågkommen.

&lt;center&gt;Graudentz i Prüssen den 4 Junij&lt;/center&gt;

I går efter middagen ankom den Swänska Geueral Lieutnanten Maydel beledsagad af 500 Dragoner, och gick straxt här ifrån åt Gardensee, till at widare fortsättia sin resa igenom Prüssen, Churland och Lifland åt Ingermanland. Dragonerne äre i dag merendels tillbaka komne, och hafwa under Majoren Trautvätters commando tagit slåttet här i besätning, skolandes af staden blifwa förplägade. de säjas änuu wänta 1200 man efter. I dag blef framledne General Livens lijk förd här förbij till watn åt Dantzig, till at derifrån widare öfwerföras åt Stockholm.

&lt;center&gt;Narwen den8 &lt;tt&gt;Junij&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

I förgårs mot afton kom hijt Herr Öfwersten &lt;tt&gt;Apollof&lt;/tt&gt; med 2 &lt;tt&gt;Compagnier&lt;/tt&gt; af Herr &lt;tt&gt;General Major Horns&lt;/tt&gt; Regemente som legat i Nyenskans, tillika med 3000 man &lt;tt&gt;recreuter&lt;/tt&gt; af Öfwerste Lodes Regemente af dem uthur Nyen uthkomne förnimmer man, att &lt;tt&gt;accordet&lt;/tt&gt; som Herr Öfwersten och &lt;tt&gt;Commendanten&lt;/tt&gt; blefwen nödgat till ingå sedan fienden i skantsen inskutit 2075 &lt;tt&gt;Bomber,&lt;/tt&gt; och förlorat 12 a 15000 man war underskrefwen af den Ryske Feltmarskalken &lt;tt&gt;Scherementeoff&lt;/tt&gt; iämte Öfwersten Herr &lt;tt&gt;Apolloff&lt;/tt&gt; men war af Ryssarne intet hållen. Ty det war låfwat att Herr &lt;tt&gt;Commendanten&lt;/tt&gt; med &lt;tt&gt;Officererne&lt;/tt&gt; och den öfwerblefne &lt;tt&gt;Guarnisonen ,&lt;/tt&gt; skulle få &lt;tt&gt;marchera&lt;/tt&gt; ut igenom dhen stoore Porten med klingande speel, flygande Fahnor 4 järn Regementz Stycken, ful &lt;tt&gt;mundering&lt;/tt&gt; af öfwer och under gewähr och Kulor i mun, men öfwer och under gewähret hafwa Ryssarne bortagit och gifwet annat igen som obruckligit war och länge i Skansen legat &lt;tt&gt;Officerarne&lt;/tt&gt; hafwa måst ge ifrån sig sine Ringekragor, medan Ryssarne inbillat sig at de alle skulle warit af Sölfwer I den tredie och 6:te &lt;tt&gt;Puncten&lt;/tt&gt; hade warit förafskedat at alle &lt;tt&gt;meubler&lt;/tt&gt; iämpte 4 Stycken skulle obehindrat få medtagas, hwilket icke skee kunnat eftersom till alt sådant gifwes twänne gamble och obruklige Fahrtygh utan Ankar Takel och Segell, så at det war aldeles omöyliget med dem nogot af wärde at bortföra.


{{Titel|1703. Nº 26&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 30 junij.}}&lt;center&gt;Kongl. Swänska Fältlägret wid Thorn den 8 Junij&lt;/center&gt;

ÄNnu hålla wij oss här helt stilla, som tillförende, och weta ey, hwad än ytterligare lärer företagas. Det skiutes utur staden utan uppehåld, men man kan wäll säija, at dät är allenast så myket krut och kulor förlorat, emedan ifrån förste begynnelsen in till denna stund ey mer än 2 personer äre träffade. Wij hafwa ey ännu förnummit, hwad Herr General Lieutnanten Spens har emot Littowerne och de öfrige sammansläppade Pohlerne kunnat uträtta, emedan de ingenstädes hålla stånd, utan skingra sig undan. Bemelte General har under marchen indrifwet Prowiant och Contributioner i negden omkring Strasburg, och dem i desse dagar hijt till Lägret inskickat. Af de ströfwande Wolosgernes partier hafwa wij ey eller nyligen något hört, sedan de en och annan gång med temmelig förlust blifwet afwijste.

&lt;center&gt;Graudentz i Preüssen den 8 Junij&lt;/center&gt;

Den Swänska Majoren Trautwetter bröt upp här ifrån i förgår natt med sine underhafwande Dragoner och gick tilbaka till Lägret wid Thorn ; Med honom fölgde wåra deputerade, och förde med sig något penningar af de återstående Contributionerne. Samma dag ankom hijt en Swensk krjgs-Commissarius, och gaf til kiänna, at 2000 Ryttare worde sig i desse dagar här infinnandes, som skulle lägra sig emillan denne staden och Osse-strömen, och behöfde ey annat än allenast foder för hästarne; Man skulle därföre tillsäija folket, at ey bära någon fruchtan, utan blifwa säkre hwar wid sitt. I förgår kommo wåre utskickade, som nyligit hafwa bracht en del af Contributionerne till det Swänska lägret, derifrån tillbaka igen, och wiste berätta, at de Swänska hade förleden Torsdag fått en Borgare i Thorn, som tillika med sin dräng och piga hade welat upfiska någon wed utur Weichseln, tillfånga, och bracht honom för Konungen. Då han hade blifwet åtspord om tillståndet i staden, och huru mycket folk der inne wore, hade han swarat, at på bröd och dricka wore där ingen brist, men at där fattades [..] och wed, och at en otting smör kostade 20 gülden. Soldater wore där inne 6 Regementer. Hwar uppå Konungen småleendes skall hafwa sagt, at de intet kunde giöra en gång 3 Regementer, ty det wore [..] bekant, at hwart Compagnie bestode allenast af 40 man. Elliest berätta desse utskickade, at de Swänska icke sköt et skott på staden, men at Sachserne canonerade ouphörligen, hwar om Konungen skall hafwa sagt, at de giorde klokare om de sparde krutet, de skulle tid nog få skiuta. Hwar afton blefwe några 100 man ur lägret commenderade i största stillhet, men till hwad ända, kunde man intet weta eller erfara, och efter de blefwo hwart dygn aflöste, och man likwäl ey märkte, at något wärk blefwo upkastat, så gissade man, at de arbeta på miner. För det öfriga hade Soldaterne mycket lust till at fächta, men Konungen sielf wille staden ey gärna förderfwa.

&lt;center&gt;Marienburg den 11 Junij&lt;/center&gt;

I går kom wår Enspennare, som nyligen med bref och ursächt, hwarföre wij ey ännu kunna oss infinna at Tractera om the utskrefne Contributionerne af wåra Länderier, warit till Lägret wid Thorn afskickat, der ifrån hijt tillbaka igen, och har berättat, at Sapieherne hade förleden Söndag Trachterat Konungen och dess Ministrer och Generaler uti sine Tälter, och at den Swänska Krigzmachten hade sig på båda sidor om Weichselen temmeligen utbrett, och hela den omliggiande neigden af lifzmedel utblottat, för hwilken orsak skul General Krigz-Commissarien Adlersten hade med ett ansenligit manskap satt sig wid Strasburg till at twinga Adelen, och i synnerhet de motwillige och flychtige, till at inlefwerera Proviant. Någre fångne Borgare utur Thorn hade denna Enspennaren och sedt i Lägret, som der njuta dageligit underhålld ; Men det förnämste är det, at han hade sett hwar affton några 100 man med spadar, hackor och bräder utcommenderas till nägden wid Catarine Porten efter alt anseende, till at grafwa miner, hwar af man har orsak at fruchta, at något serdeles emot staden förehafwes, som innan kort torde utbrista, så framt icke Feltmarskalken Steinau, som nu förmenas med Cron- och Littowiske Armeen wara i antog, förorsakar de Swänska at deras upsåt förandra.


{{Titel|1703. Nº 27&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 7 julij.}}&lt;center&gt;Elbingen deu 15 Junij&lt;/center&gt;

Ett parti Sachser och Pohler har under en Lieutnant i desse dagar warit utcommenderat till at uppassa de Swänske på wägen åt Königsberg ; Men det är dem ey bätre gångit, än at hela partiet är af de Swänska blifwit tilfånga tagit, och allenast några äre undlupne tillika med Lieutnanten, som i dag bittida är hijtkommen.

&lt;center&gt;Kongl. Swänska Fältlägret wid Thorn den 16 Junij&lt;/center&gt;

HÄr beroor ännu alt wid förre tilståndet, och röra wij oss intet. Sachserne göra undertiden små utfall ntur staden, men de blifwa altijd med deras förlust åter indrefne, hwar till Sapiehas Volosger brukas, af hwilka Hans Kongl. May:tt har låtit utkalla 3 compagnier, som rida mycket snält, och äre driftige, efter de weta, at wåre hålla dem ryggen.

&lt;center&gt;Dantzig den 17 Junij&lt;/center&gt;

Den Swänska General Majoren Gref Stenbock befinner sig nu här i staden, och säijes hafwa på sin Konungs wägnar anhållit hoos Magistraten 1. Om en frij genomförsel af alla nödtorfter, när den åstundas. 2. Om Krut och Kulor för reda penningar, doch med tilsäijelse at sådant ey bruka emot Republiquen. 3. Om hwariehanda nödwändigheter till Artolleriet. 4. Om samma contribution, som Sachserne hafwa niutit. 5. At denne staden måtte hålla sig alldeles neutral. Man wet ey ännu, hwad där på blifwer beslutit, men det förmenas, at Magistraten lärer antingen igenom Bref eller deputerade sökia hoos Hans Kongl. May:tt af Swerige sådant af afbedia


{{Titel|1703. Nº 28&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 14 julij.}}&lt;center&gt;Narfwen den 15 &lt;tt&gt;junij&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

MAn har en tijd bortåth warit nogh bekymbrad at Ryssarne sedan dhe finge bort Jamo Slått skulle sökia at hindra oss uthi dhet arbete wij begrepne warit att upföra ifrån Fahrkåstarne dhen Spanmåhl och &lt;tt&gt;Proviant&lt;/tt&gt; som ifrån åthskillige Ohrter hijtsändh blifwen, hafwandes wij och fuller hafft wedh Åmunnen liggiandes 300 Man medh 4 Stycken, hwilka i all händelse af Fiendens ankombst skulle sökia i det yttersta att förswara Fahrkostarne, men nu äre wij ifrån det bekymbret entledigade, emedan wij nu alt &lt;tt&gt;Proviant&lt;/tt&gt; lyckeligen och uthan något hinder hijt inbekommit, som och dhe 300 Man medh sine medhafwandhe stycken hijt tillbaka igen indragne blefne. I går kom och hijt Öfwerst &lt;tt&gt;Lieutnanten&lt;/tt&gt; Löschert medh [..] Man till häst, och i dagh fåå wij tiender at 50 &lt;tt&gt;Constapler&lt;/tt&gt; äre ifrån &lt;tt&gt;Carls-Crona&lt;/tt&gt; medh en Fahrkost på redden ankomne; hafwe wij altså nu en godh och starck &lt;tt&gt;Guarnison,&lt;/tt&gt; dheslikest med &lt;tt&gt;Proviant&lt;/tt&gt; och all annan nödwändighet på Åhr och dag wäll försedde. Ryssarne äre oss än icke närmare komne ån till Luga Strömmen, men &lt;tt&gt;patrollera&lt;/tt&gt; städse.

&lt;center&gt;Wiborg den 16 &lt;tt&gt;Junij.&lt;/tt&gt; 1703&lt;/center&gt;

SIdst berättades huru som Herr &lt;tt&gt;General Major Cronhiort&lt;/tt&gt; taget till sig någre erfahrne &lt;tt&gt;Officerare,&lt;/tt&gt; och begifwet sig med dem sielf ut wid siökanten at erkundiga sig, om där något af Fienden skulle förmärkias, och enär han säker kundskap bekom, at ungefär en Mijhl ifrån Nyen på denne sidan Ryssarne hölle på at timra sig Lodier, tog Herr &lt;tt&gt;General Maioren&lt;/tt&gt; några &lt;tt&gt;Compagnier Dragoner&lt;/tt&gt; och Ryttare och gick dhermed fram där Ryssarne i sitt arbet stadde wore, men betäktes af ungefär 600 Man Krigzfolk hwilka Herr &lt;tt&gt;General Maioren&lt;/tt&gt; i hast angripet och så mycket lättare öfwermächtigh blef, som de något säkre wore, och sig ifrån denne sidan ingen oro befarade, och äre i första ansätningen 150 a 200 på Platzen blefne, Arbetarne och en dhel af Krigzfolcket toge sin undflykt i een där näst liggiande byy hwilken Herr &lt;tt&gt;General Maioren&lt;/tt&gt; lått sätita eld på, så at de Ryssar som icke kommo fram i byen förbrändes, och några få til fånga toges, hwaraf 3 Ryssar hijt til Wijborg brachte äre, utan des har Herr &lt;tt&gt;General Maioren&lt;/tt&gt; och låtet förbränna 4 Stycken små och stora Lodior, som än stode på staapeln och icke aldeles färdige wore, såsom och bemächtigat sig twänne hel fardige Lodior som wed stranden låge, jämwäll hafwa de wåre bekommit 77 Nöth, 30 och några hästar samt annat boskap och godt byte. Men det bästa war att deras Loddie byggeri är förstördt.

&lt;center&gt;Kongl. Swänska Fältlägret wid Thorn den 23 Junij&lt;/center&gt;

WIj stå ännu stilla i wårt Läger, och ändoch Sach,serne skiuta nu som förr utur staden på oss, så sker der med ingen skada. Wij hafwa för folck och hästar god tilförsel, til hwilkens indrifwande Rytteriet alt stadigt ute är. Här komma dageligen öfwerlöpare utur Staden, som berätta, at de Sachsiska Soldaterna äre mycket missnögde, effter de lida mangel nästan på all ting, och måste likwäl stundeligen arbeta, och skulle de mäste delen til oss öfwerlöpa, om icke deras Ryttare Wachter dem til 9 a 10 i sänder hämtade tilbaka. Herr General Rensköld är med någre Regementer i desse dagar af Hans Kong. May:tt til en särdeles förrätning utskickat. Herr General Major Horn wäntas endera dagen ifrån Riga hijt i lägret igen.

&lt;center&gt;Graudentz den 25 Junij&lt;/center&gt;

De Swänska hafwa taget 7 stycken, som här på Slåttet äre fundne, och dem tillika med det här befintlige kruut och kulor låtit afföra till Lägret wid Thorn. Wij hafwa och måst låta en ansenlig myckenhet rog, malt och hafra med det samma dijtfölia. Ifrån Strasburg skrifwes, at de jämwäl hafwa måst släppa till deras stycken, och den spannemåhl, som där har warit i förråd. Förleden Tors-dag hafwa 2000 Littouer och 2 Compagnier Sachser under Starostens Krasnostanskys anförande anfallit de Swänska wid Stras-burg och welat bortföra ett parti Infanterie hästar ; Men Baron Mörner har med några compagniertill foot, och 150 Ryttare dem så bemöt, at de måst wända ryggen till, och lämna en hop döda på platzen, samt några til fånga. I förgår ankom den Swänska General Majoren Horn hijt ifrån Königs-berg, spisade här till middags, och reste klåckan 4 med de hoos sig hafwande Cawallierer och 4 Präster här ifrån till lägret wid Thorn ; Men Konungens hästar, och några wagnar, som han fördt med sig, äre ännu här quar. I Lägret för Thorn är alt stilla. Ofwerlöpare komma som oftast utur staden som af Konungen blifwa med några Ducater beskänkte. Det är likt, at staden torde innan kort blifwa antingen uthungrat, eller bestormat.

&lt;center&gt;Dantzig den 27 Junij&lt;/center&gt;

En Enspännare, som i desse dagar warit affärdat till lägret wid Thorn med Bref till Hans Kongl. May:tt af Swärige till at afbedia det som Hans Kongl. May:tt har igenom General Maioren Gref Stenbock låtit af denne staden begära, är i går tilbaka kommen med Swar, af hwilkets innehåld man ännu ingen ting kan erfara. Åtskillige Pohlniske Magnater skola sig dageligen wid Lägret infinna.


{{Titel|1703. Nº 29&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 21 julij.|kommentar={{wikipedialänk|Slaget vid Systerbäck}}}}&lt;center&gt;Strasburg i Prüssen den 24 Junij&lt;/center&gt;

Det lärer tilförende wara bekant, hwad för någre dagar sedan här i negden förelupit är emillan de Swenske och Littowerne, men omständigheterne deraf äre desse. Förleden Torsdag kommo öfwer 1500 Littower här utanför samt ett partie Sachser, hwilka rede och tumlade af och an, tillseendes om det wore något för dem at göra, men drogo sig om afftonen tillbaka. Natten efter gick den Swenska ÖfwerstLieutnanten Mörner ut här ifrån efter dem med ett parti af 400 hästar, och 100 Kneckter, som och wore til häst satte, och på det hästarne ey skulle höras, lät man beströ broerne tiokt med halm. När de Swenska kommo till den orten där Littouerne efter wägwijsarens utsago skulle stå, hade desse dragit sig en fierdings wäg på höger, så at anstalten at dem der angripa i dagningen, aflopp fruchtlöst. I det samma råkade de på 6 Volosger, som wore på spaning utsände, af hwilka 2 toges till fånga, men de andre 4 kommo undan, och bebodade de Swänskes ankomst. När ÖfwerstLieutnanten Mörner af Fångarne fick weta, hwar fienden war, togade han fort dijt åt, och blef honom warse på ett Bärg, men emedan ännu en skog war emillan, tog han till sig 12 soldater och 3 Officerare till häst, och red i galop fram, befallandes hela partiet gå sakta efter. Littonernes första trouper, som stodo i Skogsmynningen, togo flyckten, sedan de hade fått en salwa på sig, Men när Ofwerstlieutnanten kom in i skogen, omgaf honom fienden på alla sidor, och hade honom med sine 12 man och 3 Officerare mit uti ringen, där de i största hast sprungo af sine hästar, och släpte dem bort. Här kunde man see, hwad fotfolck kan giöra, när det står fast och wäll slutet. Desse få skute ey alla i sönder, utan alt efter som fienden kommo dem när, så at hwar karl giorde 10 skott, och så länge uppehölle fienden, til dess det store partiet kom efter, hwilket drögde en fierdedels stund, efter det ey funnit rätta wägen. Men då ritade Littouerne ut, och togo så många man, så många wägar. På platzen blefwo 3 af de Swenska, och 6 sargade, men af de andra lågo på ett ställe 45 och på ett annat 80 döde, förutan annorstädes hela wägen, och i skogarne, hwarest de Swänske dem efteriagade. En Starost är och ibland de döde, hwilken mycket beklagas. En stor hoop blefwe sargade, och af de andre flycktande bortförde. Till fånga toges allenast 8, hwaraf 2 wore Sachser. De Swänska hade där kunnat göra större nederlag, om de i förstone ey kommit så få, men man måste förundra sig öfwer deras oförskräkte mod och fastheet, och tillstå at en sådan karl är gull wärd. Littowernes hela trotz blef de Swänska til byte, iämte en stor hop hästar, och bära dessutan bönder dageligen hijt in till staden gewähr, hattar och kläder, som blifwit förlupne:

&lt;center&gt;Warschaw den 27 Junij&lt;/center&gt;

På denne sidan om Weichseln äre Potoskerne gångne med 3000 man till at gifwa ackt på General Renskiöld, som står wid Wraklau, och indrifwer stora Contributioner ; 5000 utaf utskåttet af de Lublinske och Sendomirske Woiwodskaperne skola till dem stöta, förutan 2000 man, som Öfwer-Cammarherren Lubomirsky har bracht tillsamman, och redan äre Lublin förbij marcherade. Sålunda gör man förslag at Allarmera de Swänska på åtskillige ställen i sönder.

&lt;center&gt;Kongl. Swänska Fältlägret wid Thorn den 30 Junij&lt;/center&gt;

HIt till lägret sker en ymnig tillförsel på lifsmedel, och indrifwes ifrån alla orter så mycket, at Armeen kan der med behielpa sig till hösten Sammaledes sker och med höö, af hwilket en stoor myckenhet redan är församblat. I staden skall wara en stoor nöd, som Sachserne berätta, af hwilka 5 a 6 ja under tiden 12 a 13 komma tillijka öfwerlöpandes, och skulle wäl än flere komma, om öfwer dem ey hölles så starck wacht, at man ey dristar sig at sättia ut en post, eller låta de gemene gå på arbete, utan at Officerarne stå fram för dem, och wachta at de ey löpa hijt öfwer. Ännu har Hans Kongl. May:tt ey giort ett skott på staden, men der utur skiutes dageligen häfftigt, ehuru wäl der med på 7 wekor ey mera är uträttat, förutan den olyckan som hände Herr General Liewen, än at en kock, en soldat och ett Pohlniskt quinfolck blifwit sargade, samt några hästar skadde. Det säies at General Brand drager sine Tronpper tilsamman neder wid Weichseln, deslikes at Cron-Armeen till 3000 man, Sachserne till 4000 samt några 1000 Littouer skulle stå allenast 7 mijhl ifrån oss, men det är ey troligit, at de ännu lära drista sig at komma oss närmare.

&lt;center&gt;Memel den 30 &lt;tt&gt;Junii.&lt;/tt&gt; 1703&lt;/center&gt;

EN Saphias Ryttmästare, som fölgde Hr. &lt;tt&gt;Gen. Lieutenant.&lt;/tt&gt; Maidel til Churland hade begiert tillstånd att upsökia en af Oginskys &lt;tt&gt;Capiteiner ,&lt;/tt&gt; hwilken hår och där någre af hans Herres Herr &lt;tt&gt;Saphias&lt;/tt&gt; Godz plundrat och bränt, det och så lyckeligen för sig gångit at han om en natt sielf trättonde &lt;tt&gt;Capiteinen&lt;/tt&gt; med sitt fölie oförmodeligen öfwerföll 14 Personer af dem nedergiordt och 20 til Fånga tagit, tillika med sielfwa &lt;tt&gt;Capiteinen&lt;/tt&gt; och eröfrat 30 hästar. Af Snaphanarne hafwa åter 10 stycken warit in under wår wall och har des upsåt warit, at åter borttaga hästar för oss, men så snart wij med styckerne begynte spela ibland dem, togo de hastigt flykten.

&lt;center&gt;Dorpt den 3 Julij&lt;/center&gt;

Wår Flotta i Peipus under Herr Capitain Löschern von Hertzfelts commando har den 28 Passato wid Ismeen anträffat fienden, honom angripit, slagit på flychten, samt eröfrat och förbränt 20 af hans Lodior, och der wid giort et rijkt byte.

&lt;center&gt;Dorpt den 6 &lt;tt&gt;Julij&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Wår lille här utrustade Flåtta gick för en tijd sedan här ifrån under &lt;tt&gt;Capiteinens&lt;/tt&gt; Herr Löschern von Hertzfeltz &lt;tt&gt;Commando,&lt;/tt&gt; til segels och som han i negden inga fientlige Fahrtyg warse blifwen, ty fortsatte han sin koosa till inlåpet af Pleskoviske Siön, Ismen kallat hwarest han och in mot 40 Ryske Lodior anträffat hwilka wille gifwa flyckten så snart de den Swänska Flåtan warse blefwe, men de Swänska satte alt bij och hinte dem så at de 24 Lodior i grund skutit och 18 eröfrat, men Ryssarne som woro på dhem sprungo alla i Siön och drängte sig för än dhe wille gifwa sig fångne, dherpå äre de Swenske stigne i land hälst på en Öö allenast 2 och en half mijhl ifrån Pleskau utplundrat dhen stoore byen Lynakatze, hwilken hafft anseende som en liten Stad hwarest dhe ett starckt och godt byte bekommit af allehanda kostbara Damascherade kläder, Penningar, linnetygh, Then, Koppar, Messing, Salt, tårr och salt fisk, och tree stora Metal Klåckor förutan en myckenhet af allehanda Boskapp, hwaraf en stor dehl sidstleden Tors- och Fredags på wagnar hijt infördes, jämte 5 stycken Fångar hwar ibland twänne Präster, hwar af den ena, säijer sig warit &lt;tt&gt;Pater Prior&lt;/tt&gt; i Klöstert &lt;tt&gt;Pitzur&lt;/tt&gt; men den andra en Münk och Mässläsare. Efter hwilkas utsago och bekiännelse fast ringa Manskap och Krigs- folck wed Pelsskou och Pitzur wara skall, så at Borgarne siefwa hålla wacht och at wid Pleskau fuller låge flere fartygh, men de woro intet uptaklade, emedan de ey hade Manskapp dem at besättia efter som alt Siöfolck war bortförd till Laduga Siön : hwarest Zaren en stoor och ansenlig Flåtta lärer sammanbringa. I Pleskou wore på alle andra waror godt kiöp, men spannemåhlen dyyr, så at en tunna Råg gäller 2 R:daler ett Skeppund Järn 24 R:ler, ett fath Ståhl 14 R:ler. Dhe Ryske Inwånare deromkring hade giort sig heel säkre för något fientligit öfwerfall i den tanckan, att desse 40 Lodior hwilka hwarthera med 40 a 50 Man och med 6, 8 a 10 stycken besatte woro, skulle giöra fyllest at afhålla de fåå Swenske Fartygen, men Gud haar warit mächtig i de swage.

&lt;center&gt;Wiborg den 10 Julij&lt;/center&gt;

I går morgon hafwa Ryssarne råkat i träffning med wår Armee under Herr General Major Cronhiort wid Systerbeck, och med sin stora macht giort så starckt anfall, särdeles igenom skogarne, efter der icke warit rum nog till någon rätt slaktning, at de wåre omsider blifwit förorsakade at draga sig tilbaka, sedan de tappert fächtat in till klåckan 2 efter middagen och en stoor myckenhet af fienden nederlagt. Wij hafwa där wid förlorat några Officerare, och en hop gemene ; Åtskillige äre och blefne sargade. Fienden har inge stycken med sig haft, derföre man tror, at deras upsåt denne gången allenast warit, at drifwa wåre ifrån posten wid Systerbeck, hwilket de och erhållit.


{{Titel|1703. Nº 30&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 28 julij.}}&lt;center&gt;Kongl. Swänska Fältlägret wid Thorn den 4 Julij&lt;/center&gt;

WI hafwa alt här til stått här stilla, och ansett, huru Sachserne med deras stycken stundeligen hafwa spelat hijt ut, men efter all liknelse lärer ey långt till något med alfwar emot staden företagas. Sachserne hafwa i går och i dag warit ute med ett starckt partie, och några stycken, och afskurit någon säd närmast under Fästningen. Hans Kongl. May:tt har det låtit skee, och ey welat wåga något af sitt folck at dem fördrifwa, utan sagt, at det ey gör tillsaken, om de hade ett par dagars fourage mer eller minder, det wore ey wärt, at kosta en man der på : Doch hafwa 2 förnäme af deras Officerare, som blifwit med studzare af wåre nedskutne, måst betala laget.&lt;br&gt;
&lt;tt&gt;P. S.&lt;/tt&gt; Nu på stunden inkomma de gode tiender, at Herr General Major Nierot har slagit fienden, som församlat sig wid Scheps, bestående af Cron-Armeen med Sachser och Littouer, och dem aldeles förjagat. En hop fångar föras nu in i lägret. Herr Öfwerst Lieutnanten Styltenhielm har med ett annat starkt partie den flycktande fienden eftersatt. Omständigheter skola här näst fölia.

&lt;center&gt;Warschaw den 4 Julij&lt;/center&gt;

Nu på stunden bekommer man här efterrättelse, at et Pohlniskt och Littowiskt partie af 3000 hästar har åter igen af dhe Swenska blifwit slagit 5 mijhl ifrån Plotsko, och at de Swenska hafwa med ett starkt partie dem efteriagat, så at i Pultowsk redan en mächta stoor skräck är, at hela det där stående bagaget torde gå förlorat.

&lt;center&gt;Lebau i Prüssen den 5 Julij&lt;/center&gt;

I förra wekan ankommo hijt 1000 hästar af Sapiehas folck och 500 Swänska, åt hwilka wij hafwa måst utbetala de återstående Contributionerne, och siälfwa låta dem föra till den Swänska Armeen. Dhe som ifrån b:te läger äre hijt tillbaka komne, weta berätta, at Thorn sig omöijeligen kan länger hålla, Ty omskiönt de Swänska ey skiöte på staden, så woro doch där inne brist på all ting, besynnerligen dödde folcket hopetals bort, hwilken olycka för den grufwelige stanken skul dageligen tilltoge.

&lt;center&gt;Graudentz den 6 Julij&lt;/center&gt;

Det berättas utur det Swänska lägret för Thorn at Sachserne dageligen fortfara med skiutande utur staden, doch utan at där med göra någon skada. Det partiet, som warit utcommenderat åt Strasburg wore förleden Onsdag i Lägret tillbaka kommit, och hade med sig brackt en stoor myckenhet Oxar, Fåår, Hästar, så och en hop fångar. Här ifrån blifwa i dag både Penningar och andra saker förde åt Althausen, hwaraf man sluter, at där ett Magazin lärer af de Swänske blifwa uprättat.

&lt;center&gt;Wiborg den 17 Julij&lt;/center&gt;

Ryssarne hafwa sedan den sidste actionen dragit sig tillbaka igen öfwer Systerbeck, men har likwäl sine patrouller och Wachter på denne sidan. En Cornett i Öfwerst Tisenhausens Regemente, som med 20 Ryttare warit ifrån wår Armee utcommenderat at inhämta kundskap om fienden, har råkat på ett starkt fientliget partie, och af dem så hårt blifwit ansatt, at han har måst sökia at undankomma med sine Ryttare det bästa som hwar och en kunde. I förgår wore allenast 6 komne tilbaka i Lägret och gifwet de öfriga förlorade, men i går har Corneten sielf med 8 andre sig åter infunnit. En häradzfogde, som warit med partiet, har blifwet fångeu, och gifwit den, som honom tagit, gode ord för sitt lijf, samt gifwit honom den ena Pistolen ; Men då han skulle det och göra med den andra, har han strukit Ryssen dermed ett så starkt slag öfwer hufwudet, at denue tumlat af hästen, och fogden altså undankommit.


{{Titel|1703. Nº 31&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 4 Augusti.}}&lt;center&gt;Dirschau i Preüsen den 6 &lt;tt&gt;Julii&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

I Går ankomme här Swenska &lt;tt&gt;Commissarier&lt;/tt&gt; med 400 Man til at indrifwa &lt;tt&gt;Contributioner&lt;/tt&gt; utur desse Qwarteren; om de och widare lära gå uti det Dantzigske gebietet, warder sig snart wijsandes. Elliest wil man här säija, at sedan effterrättelse inlupen är om den Lublinske Riksdagens beslut, skal Konungen i Swerige med all flijt låta till handz skaffa, hwad som til Staden Thorns skyndsame eröfrande görs af nöden. &lt;tt&gt;Commendanten&lt;/tt&gt; derinne har skrifwit til Konungen i Pohlen, och låtit honom weta, at han för den grufweliga stancken skul, och den der af förorsakade afgång på folck omöijeligen kan sig längre hålla; hwilka bref de Swenska hafwa bortsnappat, och hålla nu desto nogare orten inspärrat.

&lt;center&gt;Marienburg den 13 &lt;tt&gt;Julii&lt;/tt&gt;&lt;/center&gt;

Den Swänska &lt;tt&gt;General Majoren&lt;/tt&gt; Gr. &lt;tt&gt;Stenbock&lt;/tt&gt; har låtit utskrifwa &lt;tt&gt;Contributioner&lt;/tt&gt; uti Biskopsdömet Ermland och det Marienburgiska Woiwodskapet samt Staden Elbingen, och hotat med Militarisk &lt;tt&gt;execution&lt;/tt&gt; om de innom 3 weckor ey erläggias. Tiden lärer utwijsa om de Pohlniske, Littowiske och Sachsiske Troupperne sådant kunna hindra. Staden Elbingen wil sig der til ey förstå, utan låter i alt fall med flijt arbeta på Fästingzwärket och andra nödwändigheter til mootwärn.

&lt;center&gt;Dorpt den 16 Jnlij&lt;/center&gt;

Her Öfwersten och Commendanten Skytte har med ett partie warit ute, och wid Pitzur anträffat och slagit ett starkt partie af fienden, warandes i dag lyckeligen tillbaka kommen.

&lt;center&gt;Dantzig den 18 Julij&lt;/center&gt;

Här är man ännu uti öfwerläggiande, på hwad sätt man måtte förnöija den Swänska General Maioren Gref Stenbock uti de af honom anbrachte ärenderne och såsom man finner något eftertänkeliget, at Swänska Fregatter begynna sig småningom wijsa på det farwattnet, hwilka torde wara förbodare för något starkare fölie, så lärer sådant desto mera skynda på at saken må med det forderligaste komma till richtighet.

&lt;center&gt;Wiborg den 24 Julij&lt;/center&gt;

Ryssen står ännu wid Nyeu och ströfwar med sine partier i landet, men om hans widare förehafwande wet ännu ingen. Ifrån Narwen berättas, at 7000 Ryssar til häst hafwa anfallit 300 af wåra Fouragerare uti staden, och ihiälslagit 60, hwar wid han sielf lidit en ansenlig förlust.


{{Titel|1703. Nº 32&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 11 Augusti.}}&lt;center&gt;Kongl. Swänska Feltlägret wijd Thorn den 11 Julij&lt;/center&gt;

OM det som sidst berättades wara emellan de wåre och Fienden wid Scheps förelupit, äre sedermera föliande omständigheter inkomne, näml. at Herr General Nierot war den 25 Junij med 100 Ryttare, och 200 Knechter, som och wore till häst satte, utgången ifrån Strasburg, och hade 7 mijhl härifrån wid staden Scheps anträffat ett Pohlniskt partie, beståendes af underFeltherren Sinianskys, Pototskys och Poceys folck, hwilka 3 hwar med sine Troupper stode på 1 mijl när hwar andra, således, at Potosky hade sig stält 1 mijl framföre de andre, sedan Cron-Armeen mitt uti, och så Littouerne under Pocey på höger, men Sachserne på wänster sidan. Ofwanrörde partie, som war utsänt til at förbiuda och hindra tilförseln til oss, blef strax föriagat, många nedergiorde, och en Lieutnant af Pancerne med 15 gemene till fånga tagne. När General Majoren af desse förnam, at Potosky med sin hoop af 3000 man stod allenast 2 mijl der ifrån, ärnade han efter en liten hwila gå på honom löst; men i det samma inföllo 100 man af be:te Troupper uti wår förwacht, hwilka blefwo så bemötte, at de strax togo flyckten, och lämnade efter sig 17 man på Platzen. General Majoren fölgde dem genast efter och kom den 28 Junij til Moikowa, där Potosky äfwen war i wärk begrepen at ställa sitt folck i slachtordning, då han gick strax på honom löst, slog honom på flyckten, förbrände hans quarter och läger, och fick 300 Oxar, och 2000 fåår til byte. Satte sig sedan i staden Biesum, och brandskattade landet alt omkring, derifrån han den 2 hujus kom tilbaka ttl Strasburg igen med ett wakert byte och fångar, af hwilka 25 förleden måndag hijt til Lägret insändes. Af de öfrige fiendens macht har ingen dristat wijsa sig för de wåre, af hwilka allenast 3 man på hela detta toget äre förlorade. Imedlertijd wore på andra ställen smärre partier ifrån Strasburg utsände, ibland hwilka war ett utaf Sapjehas folck af 30 hästar, som skulle igenomsökia skogarne på några mijhl omkring. Dem at understödia, blefwo 50 Swänska Ryttare eftersände hwilka uti 3 små hopar woro fördelte. De förre stödte oförmodeligen på 200 Volosger af Poceijs folck, som hade stigit af hästarne, grepo dem an med Sablen i handen, och enstoor deel nedergiorde, efter halfparten af dem ey kunde i den hastigheten komma til häst. Men emedan de Sapiehiske höllo på at giöra byte af de upfångade hästarne, blefwo de flycktande Volosgerne warse huru fåå de wore, samblade sig igen och fölle dem an. Under warande fächning kom den ena Swänska Trouppen af 15 hästar der til, då Volosgerne åter wände ryggen, och blefwo af bägge delarne, så länge de kunde förfölgde. Huru många af dem äro nedergiorde, kan man egenteligen ey weta, efter de så wida blefwo efteriagade, men minsta delen säijes wara undsluppen. 17 äro till fånge tague, under hwilka 4 [..] äre. Således kom det partiet äfwen til med Seger och gott byte utaf munteringar hästar och andra saker tillbaka igen.

&lt;center&gt;Wiborg den 31 Julij&lt;/center&gt;

Ryssarnes hela macht har dragit sig öfwer Neva-strömen in på Ingermanländske sedan och torde wähl något förehafwa emot Narwen, ehuru wäl man på den händelsen intet kan aftaga, i hwad afseende de i hela trackten emillan Iwangrod och Lugaströmen afbränna och fördärfwa huus och säd, och illa förfara med Folket som de öfwerkomma. Wid Systerbeck stå ännu 2000 man til häst, som ströfwa omkring i landet, emot hwilka 400 Ryttare och 200 Dragoner äre af Gen. Major Cronhiort ut Commenderade.


{{Titel|1703. Nº 33&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 18 Augusti.}}&lt;center&gt;Kongl. Swänska Feltlägret wijd Thorn den 25 Julij&lt;/center&gt;

HOos oss är ännu alt stilla, förutan at man arbetar starkt på en annan broo öfwer Weichseln nedan för staden, som i desse dagar blifwer färdig, och emedan transport flåttan nu förmenas wara kommen til den Prüssiske stranden, och det öfwerförda manskapet och Artolleriet där upsättia, så förwäntas de samman hijt med det snaraste, då staden lärer med förswar tilsättias.

&lt;center&gt;Ett annat af den 2 Augusti&lt;/center&gt;

Ifrån Neumarck, hwarest General Major Nierot står med dess Detachement, äre tidningar inlupne, huru som ett af honom under Major Creutz Commando utskickat partie af 400 hästar har den 29 Julij hafft ett skarpt träffande wid Lautenburg med någre Fiendens troupper, bestående af Sachser, Cron-armeen och Littouer in til 10000 man. Bemelte Major hade i några dagar ståt wid den orten, indrifwit prowiant, och alla dagar flitigt låtit inhämta kundskap ; Men då han på berörde dag om Morgonen bittida det samma tänckte göra genom en Lieutnant med några gemene, befans Fienden redan om Natten hafwa orten beränt, och föll deruppå strax an på alla sidor med stort skrij och häfftighet. Wåre Troupper giorde ett manligit motstånd, drefwe Fienden twå gånger efter hwarannan tilbaka utur byen, och nedergiorde en god deel, men som Majoren omsider blef warse en alt för stor myckenhet, och at den samma skulle blifwa honom öfwerlägsen, förmärckiandes jämwäl, at Fienden redan låtit antända Byen på en ända, samt besättia bägge Passen, igenom hwilka han hade at gå, då han wille draga sig tillbaka til General Major Nierot igen, ty fattade han det rådet at lemna Byen, och hugga hugga sig igenom, hwilket honom och så lyckades, at sedan han öpnat sig wägen med wärjan, slog han sig igenom bägge passen, och giorde neder största delen af den sidste Fiendens Post. Det war fuller icke annars möyeligit, än at wåre härwid måste lida någon förlnst ; Men så war den likwäl medelmåttig, blifwandes ey fyllest 100 man saknade, förutan 60 sargade, der doch mycket deröfwer af Fienden lågo på platzen; och war at undra, at en man af wåre en så stor myckenhet af Fiender kunde undkomma, ja och finge tid, sedan de gått igenom den sidste Posten, at draga sig tilbaka i god ordning. Och som Majoren i begynnelsen lät gifwa General Major Nierot kundskap, huru det tilstod, och denne strax ryckte med mera Manskap honom til hielp, ginge de bägge icke allenast til Lautenburg tilbaka, innan Fienden fick tid at afkläda alle de Swänska döde, utan fölgde honom ännu ett gott stycke effter på hälarne, doch utan at kunna bringa honom mehr til stånd. De af Majoren så wäl som sedermera af General Majoren tagne Fångarne äre alle däruti ense, at Fiendens partie warit til 10000 man starck och anfört af General Lubomirsky, Starosten [..], och General Major Brandt, hwilken sidste jämwäl säijes wara blefwen sargad, doch utan wisshet. Här hoos oss beror det ännu wid det förrige. Några Sachsiske Officerare, som för 2 Månader sedan kommit till oss utur Thorn, äre i desse dagar befundne wara Spioner, och lära derföre få deras förtiente lön.

&lt;center&gt;Dantzig den 4 Augusti&lt;/center&gt;

I förre wekan anlände Transport flåttan utur Swerige hijt til Oliwiske stranden, och i det samma ankom ifrån Mewe hijt utföre ÖfwerstLieutnanten Burensköld med 600 Ryttare til at betäckia landstigningen. Bemelte Öfwerst-Lieutnant har med en deel af sitt manskap låtit besättia Oliwa Kloster, samt ett annat herre godz en fierdings mijhl här ifrån, hwilket alt förorsakar wår Magistrat någon oroo, och är det öfwer hela staden för några dagar sedan utblåsit, at ingen skall sig understå at föra ur staden gewähr eller krut til at försälias. Strax i begynnelsen af flåttans ankomst blefwe här ifrån 2 deputerade afskickade till Lägret wid Thorn, til at hoos Hans Kongl. May:tt af Swerige anhålla om förmedling uti de af staden fordrade Contributionerne, men emedan samma deputerade hafwa hijt berättat, at de med detta ärendet blifwit förwiste til General Majoren Gref Stenbock, så har Magistraten i dag til bemelte Grefwe utskickat 2 fullmächtige til at afgöra denne saken, hwaruppå Stadens och des Gebiets säkerhet beroor, och tror man at det innan affton lärer komma der med til richtighet.


{{Titel|1703. Nº 34&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 25 Augusti.}}&lt;center&gt;Warschau den 1 Augusti&lt;/center&gt;

Wij hafwa i dag hafft Tiender ifrån Armeen, at Generalerne Brandt och Tarlo hafwa med 1000 Man wid Lautenburg öfwerfallit 300 Swänska under Majoren Creutz, och twungit dem effter ett skarpt Fächtande til at wijka, doch är af Cron-armeen en ansenlig myckenheet, och der ibland åtskillige förnähme Offieerare slagne.

&lt;center&gt;Marienburg den 3 Augusti&lt;/center&gt;

I desse qnarteren är man nu syslesatt med Contributionernes samt en stor myckenhet Höös afförande til General Majorens Grefwe Stenbocks läger wid Oliwa, och skola wij derifrån tilbaka åt Dirschau föra det Swänske Artolleriet och Ammunitionen, som nys ankommen är. Ifrån Dirschau skal sedan altsammans föras på Weichselen upåt Thorn, fördenskul och alle farkostar blifwa til den ändan der anhåldne, så at alle de wid Graudentz och Schwetz befintlige dijt nederordrade. Här säijes, at de Swänska låta i hastighet befästa Strasburg och Neüstat, och at de i den förre orten skola förleden Torsdag hafwa låtit utropa, at den af Borgarne som ey kunde försee sig med Prowiant på ett halfft åhr, skulle hafwa frijhet at begifwa sig derifrån.

&lt;center&gt;Kongl. Swänska Feltlägret wijd Thorn den 4 Augusti&lt;/center&gt;

INnan 14 dagar förmoda wij, att General Majoren Gref Stenbock med de utur Swärige an komne Troupper, Artolleriet och Ammunitionen lärer wara här hoos oss. Om Fienden, som säijes draga sig tillsamman, wil sökia at hindra honom, får man see, men det lärer ey fattas på anstalter till hans säkerhet. Wij lära imedlertijd, och för hans ankomst, ey något särdeles företaga. I går skickades några 100 man till foot at förstärkia wårt folck, som står i Neümarck. Öfwerste Sparre ligger med ett annat detachement i Strasburg, hwilken ort är med graf och murar omgifwen, och förmenas kunna hållas emot 10000 man, om de skulle komma.

&lt;center&gt;Dantzig den 8 Augusti&lt;/center&gt;

Nu äre de Swänska Transport skeppen mästedels lossade, Troupperne, Artolleriet och hästarne i land brachte, och en stoor myckenheet kiärror och wagnar ifrån landet alt omkring i Lägret ankomne, så at upbrottet ofördröijeligen lärer gå för sig. Man tror, at styckerne lära föras landwägen här förbij åt Dirschau, och derifrån sedan Weichseln upföre åt Thorn. Till det Swänska Lägret wid Oliwa skeer ymnig tilförsel af allehanda matwaror, så at man all ting för billigt prijs bekomma kan.


{{Titel|1703. Nº 35&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 1 Septembris.}}&lt;center&gt;Kongl. Swänska Feltlägret wid Thorn den 9 Augusti&lt;/center&gt;

MAn har sedermera bekommit omständigare efterrättelse om den emellan Majoren Carl Creütz och fiendens Troupper den 29 Julij förelupne skarpa träffningen wid Lautenburg. Bemelte Major har der wid hållit sig så försichtigt och tappert, at han lärer hafwa af Hans Kongl. May:tt någon särdeles benådning at förwänta, warandes nästan ett underwärck, huru han med så ringa macht kunnat hugga sig igenom en så stor myckenhet, samt behålla så mycket af sitt manskap, och straxt sättia sig igen i fiendens åsyn. Han har sielf wid det ena passet allenast med 12 man uppehållit de afstegne fientlige Dragonerne, til dess de öfrige af hans folck kommo öfwer, och i sielfwa afmarchen war han altijd den ytterste. Så gick han ey häller längre än ett litet stycke, innan han sig åter på en fördelachtig ort i fiendens åsyn stälte i upsåt at der afbida General Major Nierots undsättning, ryckiandes imedlertijd som oftast med små troupper fram emot fienden, som ännu ey hade fått nog tid at begrafwa sine döde uti en der til upkastat diup grop af några famnars längd, utan då han märkte wåras antog med en större macht, drog sig strax i största hast och oordning tilbaka. Wåra ginge fuller, så fort som möyliget war efter, långt förbij Lautenburg, och in til ett pass; men emedan fienden där hade kastat af Broen efter sig, kunde han ey längre förfölias, doch blefwe wåra där något ännu stående, och hade imedlertid icke allenast återtagit Walplatzen, samt sine döde under Salwors och gewärs lösande låtit begrafwa, utan och hafft den förmon, at de längre ifrån Lautenburg på andra sidan drifwit och eftersatt fiendens store hoop, än denne hade tilförende kunnat Majorens ringa macht ifrån berörde ort förfölia på denne sidan. En Lieutnant, som wid öfwergången öfwer det ena passet blifwit Commenderat på en sida at uppehålla fienden, och förmentes aldeles wara borto, har sig sedermera infunnit med största delen af sitt medgifne manskap, och dess utan åtskillige flere gemene, hwilka wid det sednare passet kommit at söndra sig, och förmycket wika til den ena handen, så at afgången befinnes nu en god del mindre, än man tänkte, när förra posten afgick. Ryttmästaren Posse är död igenfunnen på platzen, Lieutnanten Segebrand förmenes wara tilfånga tagen; men Ryttmästarne Sack och Lillieström, hwilka bägge och mächta stort beröm inlagt, äre wäl derifrån komne. Af fienden är ett stort antal på platzen blifwit, och efter de fångnas berättelse skola ännu flere wara sargade, hwilka så wäl som några förnäme döde straxt hafwa blifwit förut bortförde på mer än 20 wagnar, som fångarne och Borgarne i staden berätta sig hafwa sett. Man wäntar nu at få widare underrättelse och kundskap om fiendens företagande, til hwilkets behörige hemmande ännu ett starkt partie footfolck för några dagar sedan är wordet utskickat.

&lt;center&gt;Dantzig den 15 Augusti&lt;/center&gt;

Förleden Tisdag upbröt General Majoren Gref Stenbock utur lägret wid Oliva med de nys ankomne Swänske Tropperne, samt Stycken, Fyrmörsare, Ammnnition och Victualier, och tog sin wäg förbij denne Staden åt Dirschau. Så länge desse Troupper hafwe stått här i neigden, har en mycket sträng aga i Lägret blifwit hållen, så at och wid hårdt siraff warit förbudit at Swärja. Landmannen har måst dijtbringa hafra, Höö och Halm, men har deremot blifwit aldeles beskyddat för hwariehanda wåldsamheter. På wårt gebiet är alt afluppit utan skada, och hafwa bönderne allenast måst emot betalning släppa deras hästar til at forthielpa Marchen. Samma dag, som de Swänska upbröto, blefwo och Konungens i Pohlen Carosser och Meubler, som någon tidh hafwa warit här i Staden förwarade, här ifrån borförde, somlige säija åt Königs berg, men andra mena igenom Ermland åt Warschau. Med Contributionerne, hwilka General Majoren Gref Stenbock har hafft befalning at fordra af denne Staden, är det ey ännu kommit til richtighet, doch tror man at det lärer skee, innan bemelte General långt hinner, emedan Magistratens deputerade äre til den ändan honom effterreste. I medler tid far man här fort at förbättra utanwärcken, och antaga mehr Soldater, ehuruwäl folcket i gemeen nu begynner gifwa sig wäl til fredz, sedan de sedt at alt är Fredligen tilgångit, at Armeen är aftågat, och Vice Admiralen Siöstierna med de Örlogskeppen som beledsagat Transporten, åter gången tilbaka åt Carls Crona. Utur Littouen wil förliuda, som wore Oginsky död blefwen. &lt;tt&gt;P. S.&lt;/tt&gt; Nu på stunden får man säker effterrättelse, at General Majoren Gref Stenbock är i går till Dirschau ankommen, och låter där sätta Styckerne och de Swåreste sakerne på Farkostar, ärnandes i dag effter middagen fortsättia marchen til Landz med Armeen. Man har talt något om, at General Brandt skulle wara i antog at denne Marchen hindra, men det befinnes wara utan grund.


{{Titel|1703. Nº 36&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 8 Septembris.}}&lt;center&gt;Kongl. Swänska Feltlägret wid Thorn den 23 Augusti&lt;/center&gt;

WIj wänta nu dageligen General Majoren Gref Stenbock till oss med de utur Swerige ankom ne Troupperne, Stycken och Ammunition, hafwandes man den efterrättelsen, at han redan är kommen til Graudentz, som ligger allenast 8 mijhl här ifrån. Utaf Artolleriestaten äre 4 Capiteiner, 12 under-Officerare och några gemene redan förut hijt ankomne, och är man nu i wärck begrepen at upkasta Batterier till redz till styckernes ankomst, då det lärer gälla alfwar. Några 1000 man af Littowiske och Sachsiske Troupperne hafwa på andra sidan om Weichseln dragit sig hijt utföre, och i desse dagar här i nägden wijst sig, lika som hade de något särdeles i sinnet, hafwa och förleden tisdag uti en liten stad Nieschawo 3 mijhl här ifrån anfallit och mästedels nederhuggit ett wårt partie af 20 dragoner, som wore utsände till at giöra skantzkorgar ; men nu förnimmes, at de hafwa wänt sig åth Stor-Pohlen, och warit i går 9 mijhl här ifrån. General Renskiöld har med sin Armee småningom dragit sig några mijhl närmare hijt åt.

&lt;center&gt;Dantzig den 27 Augusti&lt;/center&gt;

Sedan de Swänske Trouppernes aftog ifrån denne negden har man och här i staden innehållit med mera manskaps antagande, och i stället at tilförende 6 fanns af Borgerskapet dageligen upmarcherade på wacht, gå nu igän intet mer än 2. I medlertid är Contributions saken med General Majoren Gref Stenbock ey kommen till slut, efter Magistraten der wid wil betinga sådane wilkor, som bemelte General Major intet ingå kan, utan blifwa nu Contributionerne utaf alle stadens länderier igenom General Krigscommissariatet utskrefne, hwilka innan 10 dagar skola betalas. General Majoren Gref Stenbock är den 23 hujus upbruten ifrån Graudentz med alla sina Troupper til häst och foot, och wore jämwäl alla Fartygen med Styckerne och Ammunitionen då redan Graudentz förbij gångne, så at altsamman nu redan lärer wara i Lägret för Thorn ankommit. Man förnimmer ännu intet, om något är emot staden Thorn företagit, doch lärer det fuller nu snart gå an. Wid Postens afgång där ifrån hade man begynt utur staden mycket häftigt skiuta, men man wiste ändå ey hwad sådant kunde hafwa at betyda.


{{Titel|1703. Nº 37&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 15 Septembris.}}&lt;center&gt;Kalish i Stoor-Pohlen den 16 Augusti&lt;/center&gt;

Den Swänska Armeen under General Rensköld, som här til stått wid Zierkow, är der ifrån upbrutit och drager sig något länger nederåt, men hwad dess egentlige upsåt är, wet man intet.

&lt;center&gt;Neümark i Preüssen den 22 Augusti&lt;/center&gt;

Här inne liggia 800 Swänske Soldater och 100 Ryttare under Majoren Wrangels commando, hwilka denne orten så wäl förskantzat och med åtskillige wärck hafwa försedt, at Pohlerne litet här för lära uträtta. En liten mijhl här ifrån emellan Carlingen och Radom står General Majoren Nierot med 4000 man, och bereder sig til at undfängna Cron-Armeen, om hwilkens antog han redan har fått god underrättelse.

&lt;center&gt;Graudentz den 23 Augusti&lt;/center&gt;

DE Swänska under General Majoren Grefwe Stenbock ifrån Dantzig här nyligen ankomne Troupper til häst och foot äre i dag här ifrån upbrutne åt Lägret för Thorn, iämwäl äre och alle fartygen med styckerne och Ammunitionen afgångne, men för den starka stormen skul lärer där med gå långsamt til. Hela den tiden, som bemelte Troupper här legat, har man måst sig förundra, at med en så stoor myckenhet folck en så god aga och ordning har kunnat hållas, så at man icke allenast intet det ringaste sielfswåld på något sätt har försport, utan och icke ens sett ibland alla någon drucken. Det blifwer af säker hand utur Thorn berättat, at sedan staden blef af de Swenska beränd, äre öfwer 3000 Borgare, quinfolck och barn döde ; förutan af den Sachsiske besättningen, på hwilken afgången skal wara myket stoor. Borgerskapet är med Sachserne mächta missnögd, och påstår at portarne måtte öpnas, wiliandes det ey afwänta någon bombardering. Dhe hafwa i förra wekan i sådant upsåt warit tilsammans om natten på Rådstugun at samråda sig, huru det skulle kunna skee; men General Lieutnanten Röbel har låtit säija dem, at om de något begynte, hade han krut nog at låta hela staden upflyga, hwar emot de säijes hafwa hotat, at de wille taga både honom och Commendanten Canitz för hufwudet, och föra dem bägge ut i det Swänska lägret. Garnisonen skal hafwa i sinnet at hemligen draga sig utur staden, til den ändan har för några dagar sedan ett starkt partie deraf til en begynnelse welat nattetijd sättia sig öfwer Weichseln gent emot den lilla staden; men det blef af den Swänska Majoren Trautvetter, som med sine Dragoner och flere Troupper war där posterat, så emottagit, at det i största hastighet och oordning drog sig til staden igen, och lämnade efter sig en ansenlig myckenhet döde. Sachserne drifwa eliest i staden stoor motwilia och öfwerwåld, så at det ey fela kan, at det innan kort in lärer til ett uppenbart tumult utbrista.


{{Titel|1703. Nº 38&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 22 Septembris.}}&lt;center&gt;Kongl. Swänska Feltlägret wid Thorn den 30 Augusti&lt;/center&gt;

GEneral Majoren Grefwe Stenbock ankom hijt i Lägret förleden Tisdag med sine underhafwande Troupper, och arbetas här nu ouphörligen på alt det, som til stadens angripande fordras; och lärer ingen ting begynnas, förr än man alt hafwer färdigt, så att man sedan med hast kan beskiuta Fästningen. Öfwerlöpare weta säija, at folcket der inne är mächta bestört, hälst efter de fått weta, så wäl som och see, at Lägret af det nyss ankomna manskapet blifwit förstärkt, och at Ullsäckar, Skantzkorgar, Machiner, och andre stormredskap framföras. Sachserne hafwa nu åter begynt at grufweligen skiuta, men det är mycket märkeliget, at under hela den tiden, som Lägret här stått, äre allenast 4 menniskior af deras stycken råkade, men med deras Musqueter hafwa de flera träffat. För några dagar sedan inlupo tiender utur Stoor Pohlen ifrån General Renskiöld at han den 19 hujus hade utsänt ett partie med 200 hästar under Öfwerst-Lieutnanten Königsheim til att indrifwa contributionerne Samma dag hade den Littowiske Under-Feltherren Wiesnowiesky och utsänt 3 partier, af hwilka de Swänske råkat på det medlaste bestående af 8 Standarer, och det straxt anfallit med sådan lycka, at de slagit det samma på flyckten, afhänt dem 4 par Pukor och 5 Standarer, tagit 8 Fångar, och en stoor hoop  nedergiort. Men emedan det fientliga partiet strax i begynnelsen hade gifwit Wiesnowiesky de Swänskas annalkande til kiänna, har han icke allenast flere Troupper utskickat, utan och de 2 partierne befalning tilsänt at skynda sig til den orten, hwarest de Swänska woro; der af är och händt, at när wåra som altförlångt hade fienden efterjagat, skulle änteligen gå tilbaka, hafwa dhe funnit fienden starckt för sig, som wille dem återkomsten afskiära, Doch hafwa de slaget sig igenom med förlust af 70 man och 15 fångne. På fiendens sida äre der emot, efter fångarnes enhällige berättelse 370 man blefne. General Renskiöd har däruppå strax ett större partie utsänt at upsöka fienden; men denne hade då redan dragit sig undan och några mijhl tilbaka. Nu är här ett rykte kommit, at be:te General skall sedermera råkat ihop med hela fientliga Krigs-machten och den samma i grund slagit, men man har derom ingen wisshet.


{{Titel|1703. Nº 39&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 29 Septembris.}}&lt;center&gt;Warschau den 5 Septembris&lt;/center&gt;

Man har förnummit at Konungen hemligen har bortgifwit Sapiehernes ämbeten, Feltherrens åt Under-Feltherren Wiesnowiesky, efter hwilken General Pocey skulle blifwa Under-Feltherre, och Skattmästarens åt Wolowics, hwilken är Littowisk Land-skrifware, som dät där kallas. Uppå desse Ämbeten har fuller Konungen utfärdat fullmachter för dhe ofwannämde, men med det uttryckelige förord, at denne ändring skulle hållas hemlig, och ey winna sin fulbordan, utan i den händelsen, at freden och förlikning med Sapieherne ey ginge för sig, därföre och de nyss befordrade hade gifwit Konungen deras skriftlige försäkring at däss förinnan hwarken wilia saken uppenbara, eller fullmachterne framwijsa. Men denne hemligheten är rögd blifwen igenom General Poceys hastigheet och oförsichtigheet. Ty när i desse dagar Starosten Oginsky råkade uti en häftig ordwäxling med Pocey, hwilken af dem borde wara närmare till Under-Feltherre Tiensten, i fall Wiesnowisky efter Sapiehernes afsättiande blefwe Feltherre, hållandes Oginsky före at deras förtienster wore så olika, att dhe ey borde med hwar annan förlikas, tog Pocey fram sin nyss erhåldne fullmacht, och wijste Oginsky, at det wore fåfängt at tala och bemöda sig uti en afgiord sak. Hwaröfwer Oginsky blef så förbittrad, at han icke allenast greep til Sabeln emot Pocey, utan och utbrast i hårda ord emot Konungen, säijandes at han wille sammansättia sig med Sapieherne, och så wäl införa dem i Littowen igen, som han hade dem derut fördrifwit, och at han ingen ting skulle lämna oförsökt, til at hindra Wiesnowisky och Pocey ifrån besittningen af de tienster, som Konungen dem updragit. Konungen är öfwer denne händelsen illa til modz, och mächta missnögd wid Poceys obetänkta förhållande. Man säijer fuller, at Oginsky är någorlunda til fredz stält, och saken åter på god foot igen, men det twiflas mycket, at sådant kan låta sig göra. Den Littowiske Armeen har dragit sig tilbaka ifrån den Swänska alt in til Lencitz, utan att något widare emot General Renskiöld företaga, och förnimmer man, at emellan Wiesnowiesky och Felt-Marskalken Steinaw är stoor oenighet, så at dhe Littowiske och Sachsiske Troupperne ey stå med hwar annan i ett Läger, utan toga särskildt.

&lt;center&gt;Kongl. Swänska Feltlägret wid Thorn den 9 Septembris&lt;/center&gt;

MAn har fuller ännu ey begynt at beskiuta staden, men det lärer oförtöfwat skee. Ett Batterie är redan färdigt, hwilket så hemligen har tilgått, at fienden det nu på tridie dagen ey kunnat förmärkia, doch lärer der af intet skott skee, förr än de andre twå, som man ärnar giöra, och så blifwa färdige. Af besättningen i staden komma dageligen öfwerlöpare til oss, som berätta, at Soldaterne lida stoor nöd, och rymma hopetals, och att intet öfwer 1000 man friskt manskap där inne är öfrigt. Borgerskapet skall hafwa sig förklarat at ey wilia göra något motstånd, Så skola och General Lieutnanten Röbel och Öfwerste Canitz, som liggia där inne, wara blefwne oense, efter den förre säiies wilia råda dem at dagtinga, men den sednare hålla sig till sidsta man.

&lt;center&gt;Ett annat af den 13 Septemb.&lt;/center&gt;

Löpgrafwarne blefwo den 10 hujus om aftonen öpnade på bägge sidor om staden ey långt ifrån Weichseln, och grof man den natten til 1600 steg på hwardera stället. Sachserne begynte då med deras stycken grufweligen skiuta, hwar wid likwäl allenast 3 af de wåre äre skadde, men ingen död. Där emot finge wij, en Sachsisk Lieutnant med 6 man til fånga, hwilken berättar, at de där inne hafwa dät hoppet, at om de sig tappert förswara, skola de bekomma engod dagtingan; hwilket likwäl lärer dem swårligen angå. Föliande natten fortsattes arbetet med lika ijfwer, då man på 300 steg när in till fiendens wärck nalkades, där Skantzar och Batterier gordes och stycken upsattes, hwilka man doch ännu ey brukat. Utur landet äre 300 bönder sammandrefne, som måste med arbeta. På andra sidan om Weichseln är det gamla Slottet, som står gent emot staden, med sand upfylt, och stycken därpå upsatte, så at staden nu på ställen korswijs kan beskiutas. I går efter middagen giorde fienden utfall med 200 man, och som de först ginge löst på bönderne, som arbetade, giorde der igenom deras flycktande någon oordning; men sedan Soldaterne dem emottogo, wände de strax ryggen til, och drogo sig tilbaka in i staden, lämnandes 80 på platzen. Af wåre äre 5 blefne, och 25 sårade. Den Sachsiske Majoren, som anförde utfallet, blef straxt i begynnelsen slagen, och genast åter införd. Förleden natt äre wij komne när under fiendens wärck, och som alla Batterierne äre färdige, så lärer oförtöfwat blifwa alfware. Det är en särdeles Gudz nåd at så litet manskap är kommit till skada emot de skiutande utur staden, som nu i 3 nätter har warit ouphörligit och grufweligit. Alla fångar och öfwerlöpare säiia enhälligt, at Borgerskapet stadigt påstår, at Sachserne måtte upgifwa staden, därföre man och troor, at de ey lära afbida det yttersta.

&lt;center&gt;Ett annat af den 16 Septembris&lt;/center&gt;

I förgår klåckan 4 efter middagen begynte man första gången ifrån alla Batterierne med mer än 60 stycken att spela på staden, och skedde innan 3 timmars tijd öfwer 1000 skott, förutan Bomber och Eldkulor som ouphörligen ginge med emillan. Een half tima efter det war begynt, tände een Kula eld i staden på den sidan emot Weichseln, hwilken så om sig frätte, at innom en timma mehr än 5 eller 6 huus brunno. klåckan 6 itändes af een annan Eld-Kula Tornet på Råd-huset, som begynte strax häftigt at brinna, och klåckan half 8 war och Eld på en annan sida i staden, så at klåckan 8 icke allenast Rådhuset, utan och 5 eller 6 åtskillige orter stodo i liusan loga, hwilket i mörkret war ynkeliget at ansee. Dät skiöna Rådhuset och Tornet äre aldeles förbrände, och står allenast muren alt in til klåck-wijsaren ännu quar. På åtskillige ställen i staden seer man ännu Eld. I går hela dagen och i förledne natt sköte Sachserne litet hijt ut, men i dag bittida begynte de något mer, doch utan skada. Nu klåckan 2 efter middagen är på både sidor alldeles stilla, men man troor att wij lära i afton åter fullfölia beskiutningen med dhe största Bomberne, samt med de hela och halfwa Cartouerne som ännu ey brukade äre. Man får nu see, huru länge Commendanten lärer styfwa sig det arma Borgerskapet till förderf och skada.


{{Titel|1703. Nº 40&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 6 Octobris.}}&lt;center&gt;Dantzig den 19 Septembris&lt;/center&gt;

HÄr går ett ryckte, som hade Thorn redan gifwit sig, men man har där om ännu ingen wisshet. De nyligen ifrån Riga ankomne Swänske Troupperne under Majoren Stålhammar hafwa förleden Söndag bemächtigat sig den lilla Fästningen Putzig, och låta hänne med all flijt förbättra och förstärkia. Sådant förorsakade här i förstone någon eftertanka, men efter wij nu med de Swänska äre i richtighet komne öfwer contributionerne, så hafwa wij ey något att befara. I desse dagar ha fwa Ryttare låtit sig see här i nägden, hwilka än gifwit sig ut för Swänska, än för General Major Crantz folck, men nu befinnes wara Sachser under Öfwrste Gertz anförande. Desse droge sig strax i begynnelsen neder åth Putzig, men när de kommo på en half mijhl när, och förnummo, at orten redan war at de Swänska Troupperne besatt, wände i hastigheet om åth de Oliwiske bärgen, därifrån de nu förnimmes hafwa sig dragit up åth högderne på stora landstråten åt Graudentz och Thorn til at där uppassa de resande, så at wägarne lära nu wara mycket osäkre, innan de kunna åter blifwa af de Swänska rensade. Detta parties anslag synes hafwa warit at lura på de Swänska Troupperne, när de med de tillika öfwerförde munderings sorterne skulle landstiga wid Oliwiske stranden, och dem så förwarandes öfwerrumpla, hwilket likwäl har slagit fel.


{{Titel|1703. Nº 41&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 13 Octobris.}}&lt;center&gt;Warschau den 15 Septembris&lt;/center&gt;

Hans Kongl. May:tt af Swerige har på de Engelske och Hollenske Gesanternens ingifne memorialer angående staden Dantzig gifwit til swar, at b:te stad ey skulle hafwa på något sätt det ringaste at befara, hwarken för sig sielf, eller för sin handel, sedan den samma hade förklarat sig til at wilia de fordrade contributionerne godwilligt erläggia.

&lt;center&gt;Kongl. Swänska Feltlägret wid Thorn den 20 Septembris&lt;/center&gt;

HÄr har warit alt tilredz til at fortfara med bombarderingen, som den 14 hujus med mycket god wärkan begyntes, men Hans Kongl. May:tt har i anseende til åthskillige inkomne förböner befalt at innehålla med eldkastningen, och wil man här utaf sluta, at Hans Kongl. May:tt lärer här efter wilia förskona staden, och sökia alenast at tilsättia sielfwa fästnings wärken, och den Sachsiske besättningen, hwilken utaf det förlupna nogsamt lärer skönia, hwad Hans Kongl. May:tt widare kan göra, om de sig ey bequäma. Under warande beskiutning har Hans Kongl. May:tt uttryckeligen befalt at skona Kyrkiorna, ehuruwäl man hade efterrättelse, at fienden uti dem något förråd af Krut och Matwaror förwarade. Utur Stoor-Pohlen förnimmer man, at General Renskiöld låtit intaga och besätta staden Posen med 400 man. Orsaken der til war förnämligast, at man hade fått weta, at Littowiske Under.Feltherren Wiesnowiesky med sine underhafwande Littower och Sachser haft i sinnet at inkräkta sig samma Fästning, emedan den sammansworne Adeln hade sina bästa saker där inflytt. Sådant at förekomma har först Capitein Funk blifwit skickat med några 100 man til häst, som skulle sökia at bemächtiga sig staden; men emedan portarne blefwo för honom tilslutne, skickades strax däruppå Öfwerste Lilliehök med med 200, och sedan General Major Marde Felt med 400 man til foot, hwilka på ett bequämliget ställe lått i hast anläggia stormstegar, och bestiga muren utan något synnerligit motstånd. När de som inkomne wore, hade fördrifwit wachten, och öpnat portarna, ginge de öfrige in, och blefwo 400 Soldater lemnade til besätning. Fienden, som såg sitt anslag här igenom wara förspilt, har der med dragit sig längre undan.


{{Titel|1703. Nº 42&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 20 Octobris.}}&lt;center&gt;Posen i Stor-Pohlen den 24 Septembris&lt;/center&gt;

Alldenstund denne staden har i begynnelsen giort swårighet at insläppa dhe Swänska så at dhe hafwa der wid måst bruka wåld, så måste han det uu med temmelige Contributioner betala. Dhe här liggiande Swänska låta denne orten wäl befästa. Twå af de confedererade Wojwodskaperne äre redan upbrutne, och marchera åth Warsaw, dhe öfrige sättia sig och til häst, och gå tillika med den Swänska Armeen dijt efter. Till hwad ända wet man intet.

&lt;center&gt;Kongl. Swänska Feltlägret wid Thorn den 26 Septembris&lt;/center&gt;

MAn har för Månliuset skull i några Nätter uphört så wäl med arbete, som med skiutande på Staden, deremot hafwa Sachserne Dag och Natt häftigt skutit med deras Stycken, och utkastat Stenar åth wåra Wärk och Löpgrafwer, doch där med ingen skada giort, efter folket står förtäkt. I förleden Natt hafwa Wij wid Galgebärget på wästra sidan om Staden gräfwit Oss 1400 steg närmare, och stå nu alenast 150 steg ifrån Contrascarpen, hafwandes där wid förlorat 40 man, och fått 70 sargade, oanset fienden ouphörligen med Stycken och Musqueter hela Natten igenom skutit. I morgon kommo 2 Öfwerlöpare utur Staden, som berätta att 150 huus och där ibland twänne förrådzhuus i sidsta branden äre åtgångne eller fördärfwade, och mycket folck så utaf Borgare, som besättningen, omkommit. Borgarne hafwa och då, det som och wäl kunde höras här i lägret, stött i Trompeterna, och welat dagtinga ; Men Canitz har låtit dem alle, som då wore på wacht, taga for hufwudet och fastsättia. Sachserne hafwa alt sedan legat i utan wärken och Grafwerne utan någon aflösning, och utan tak öfwer hufwudet, hwar af månge dageligen siuknaoch döö, så at besättningen mächta bortsmälter. Canitz låter Dag och Natt med 100 man gå rund i Staden til at hindra, at Borgerskapet ey får komma til samman, tröstar dem i medlertid der med, at dhe Swänska snart skole uphäfwa belägringen, hwar til doch ingen liknelse är.

&lt;center&gt;Ett annat af den 1 Octobris&lt;/center&gt;

Förleden Söndags utskickades en Trumslagare utur staden hijt i Lägret, men blef för Hans Kongl. May:tz frånwaro skull tillika med brefwet tilbaka sändt. Måndagen skedde sammaledes ; Om Tisdagen kom en Major ut, och begärte handla om öfwergiften, men som Hans Kongl. May:tt lät swara, at besättningen måste gifwa sig på nåd och onåd, gick han utan widare förrättning tilbaka igen. Deruppå begynte wij efter middagen at skiuta utaf 5 Batterier medh Grofwe Stycken på Fästnings wärken, hwilka och utaf Bombers inkastande starkt tilsattes. Föliande natten blef arbetet fortsatt alt in til Contrascarpen, och lärer man nu i dag upföra hela och halfwa Cartauer till at öpna muren, så framt fienden ey will utan wilkor begifwa sig uti Hans Kongl. May:tz nåd.

&lt;center&gt;Ett annat af den 4 Octobris&lt;/center&gt;

Sedan Hans Kongl. May:tt i går lät säiia en utskickad utur staden, at de skulle innehålla med flera afsändningar, så framt de icke wille gifwa sig i Hans Kongl. May:tz behag, så hafwa Sachserne änteligen samtykt til Öfwergiften, och i morgons klåkan 6 inrymt oss portarne, hwilka blefwo besatte med 600 man af Gardet under Majoren Gref Sperlings anförande. Där på lät Hans Kongl. May:tt affordra alt gewäret af hela besattningen och Borgerskapet, men tillät alla Öfwer-Officerare at det behålla, såsom och at alla både befählet och gemena skulle all sin egendom behålla. Borgemästarne tilsades, at strax förbättra Weichselbryggian, och at handeln skulle här efter blifwa frij och orubbat. Skickades och strax in uthi staden 30 par Oxar, och 40 Fåår til förfriskning, hwilket alla mycket hugnade, som nu en lång tid ey hafwa haft köttmaat. De Borgarne, som warit fångne i Lägret, finge lof at reesa in i staden igen, och utur Kongl. Skafferiet taga med sig så mycket förfriskning, som dhe behagade. Gref Sperling blef befalt at tractera dhe Sachsiske Officerarne uti Stadz porten utaf Hans Kongl. May:tz Disk. Denne nåden, som Hans Kongl. May:tt oförmodeligen har låtit dem förspöria, gläder dem mera än dhe här till lidit hafwa. I middags kommo Generalerne Röbel och Canitz, samt öfwerstarne Grefwe Reys och Goltz med åtskillige Officerare ut till Lägret, och hälsade Hans Kongl. May:tt; dhe förnämste hade den nåden at spisa wid Hans Kongl. May:tz Bord, wid hwilket då 3 Sachsiske Generaler, och 2 Sachsiske Öfwerstar sig befunno, dhe andre annorstädes. Besättningen består ännu af 1500 friske oc 1000 siuke som alle äro blefwne Krigsfångar. Af Rytteriet äre allenast 100 öfrige. Af Krut och Kulor finnes i Fästningen ett gått förråd, samt öfwer 60 Metall Stycken. Denne eröfringen bör skattas så mycket högre, som der med hela det Sachsiske fotfolket, hwilket i begynnelsen har warit 8 Regementer, nu är förstört utan wår synnerlige skada, warandes antalet af dhe döde och sargade under belägringen på wår sida mycket ringa. I afton skall af alle Stycken och Musqueter Seger skott skiutas, men som i staden mycket siukt är, lärer wårt Folck läggia sig allenast i utan wärkan.


{{Titel|1703. Nº 43&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 27 Octobris.}}&lt;center&gt;Dantzig den 7 Octobris&lt;/center&gt;

ATt Staden Thorn omsider har förleden Söndag gifwit sig i Konungens af Swärige wåld på Nåd och Onåd, lärer redan wara bekant. Dät skrifwes därifrån, at samma dag emot aftonen wore 3000 Swänska dijt inmarcherade, och hade intagit alla posterne, så at man då öfwer alt på wallarna såge blå råckar i ställe för röda. Hwad Hans Kongl. May:tt af Swärige lärer göra med den fångne öfwerblefwne besättningen, kunde man ändå ey weta, men Generalerne och de förnäma Officerarne bewiste Hans Kongl. Moy:tt stor nåd. Dhe wore komne nt til Lägret, och lagt deras wärior ned för Hans Kongl. May:tz fötter;Men Hans Kongl. May:tt hade dem nådigt bemött, gifwit dem deras Wärior igen, och behållit dem hoos sig til Måltids.


{{Titel|1703. Nº 44&lt;br&gt;Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,&lt;br&gt;Af den 3 Novembris.}}&lt;center&gt;Ett annat af den 10 Octobris&lt;/center&gt;

Man har nu förnummit, at Staden Thorn har gifwit sig under Konungen i Swerige på nåd och onåd, hwaröfwer Hofwet här är mächta bestört. Derofwan på kom i desse dagar ett rychte, att ett starkt detachement af den Swänska Armeen under General Rensköld wore hijt åt i antog och stode redan allenast några mijhl här ifrån, fördenskul Konungen straxt bortsände hela hofstaten och bagaget förut och fölier sielf efter åt Otwock 4 mijhl här ifrån, der han i morgon ärnar fijra Öfwer-Cammarherrens Lobomirskys Förstinnas Namnsdag med en Bal, och sedan begifwa sig widare åth Zamosce, eller som somlige mena åt Lublin eller Cracaw. Af de fråmmande Ministrerne lärer ingen fölia med Konungen mer än den Ryske, tillika med den bekante Patkul.

&lt;center&gt;Thorn den 11 Octobris&lt;/center&gt;

SEdan denne Staden i dag 8 dagar sedan gaf sig uti Hans Kongl. May:tz nåd, har man haft tid denne Seger til sine omständigheter bätter att betrachta. Sachserne hade föregifwit, at de ey hade mehr än för 6 dagar Bröd igen, men wij hafwe här funnit ett stort förråd på matwaror, och en så stor myckenheet Spannemåhl, at en ansenlig deel der af blifwer nu afskeppat åt Dantzig til at där försälias. På Ammunition har och ingen brist warit, wij hafwe här funnit 1200 Centner Krut, en stor myckenheet Kulor, öfwer 6000 sköna Gewähr, samt Fanorne, för de 8 Regementerne, som wore här inmarcherade. Dhe fångne Sachsernes antaal hade man tilförende ey rätt fått weta, efter dhe dhet med flijt hafwa dölgt, men Hans Kongl. May:tt lät i förgår mönstra dem här i Staden igenom General Auditeuren Lilliestierna, då dhe befunnes, förutan Generaler, Öfwerster och andre Officerare, stigit til 5000 man, Fortifications och Artollerie folcket med beräknade, och när dhe förre, som äre öfrige ifrån Drabningen wid Pnltowsk, komma der til, blifwer antalet af Sachser, som wij nu hafwa til Krigsfångar, in emot 6000. man. Alle Officerare få behålla deras Wärjor och Bagage, hwilcket Hans Kongl. May:tt sedan de sig hade gifwit och inrymt Staden, dem förunte. Dhe få och gå fritt på deras Parole, och umgås, äta och dricka med oss, lika som hade wij aldrig warit med hwar annan fiender. Öfwerste Goltz har fått lof at resa til Konungen i Pohlen, och göra berättelse om altsamman ; När han kommer tilbaka igen lärer en utwäxling ske emot dhe Fångarne, som fienden af oss kan hafwa, och sedan dhe öfrige Sachserne föras i säkerhet. Stycken och Mörsare äre här fundne til 120, hwilka tillika med de förre Tropheerne, samt det här för Fästningen brukade Artolleriet, nu blifwa inskeppade, at föras Weichselen utföre. Hans Kongl. May:tt låter nu fylla igen grafwarne, samt kasta Wallerne och alla Fästningswärken öfwerända, och har man redan på tridie dagen warit der med til wärka, hwar til och Sachserne uppå General Major Kanitz anhållande blifwa brukade, til at der med fördrifwa skiörbiuggen, warandes hwart Regemente särskilt dess bastion tildelt at nederrifwa. Hans Kongl. May:tt har det fuller ogärna giort, efter som och Stadz folket igenom åthskillige förböner hafwa sökt sådant at afwända, men närwarande Krigsbeskaffenhet har ey annorledes medgifwit. Elliest wiiser alt folket i staden ett mycket gladt ansichte deröfwer, at dhe sluppit Sachserne, och äre i synnerhet betagne af den ogemene nåd och mildhet, med hwilken Hans Kongl. May:tt hwar och en, både man och quinna, bemöter. De gå dageligen hopetals uth i wårt Läger, och kräka de omkring som Myran, hwilket dem fritt tillåtes. För denne Seger och eröfring, som skedd är med knapt 50 mans förlust på wår sida, och är så mycket mer tänkwärdig, som besättningen ännu war ansenlig, och på ingen ting hade brist, på Fästningen ey heller någon breche war skuten, eller något utanwärk intagit, lärer innan kort en takseijelse dag blifwa uthskrifwen, och har man desto högere orsak at tacka Gud för dess nådige hängn öfwer Hans Kongl. May:tt, som efter Sachsernes egen bekännelse wäll öfwer 1000 skott utur Fästningen efter Hans Kongl. May:tz egen höga Person med flijt giorde äre hwarföre och den owanlige nåd, som den afe så en delmodig segerwinnare bewijses, så mycket mer sätter dem i förundran. Huru länge wij ännu här skola förblifwa, och hwad Hans Kongl. May:tz ytterligare upsåt är, kan man ey weta.

&lt;center&gt;Dantzig den 17 Octobris&lt;/center&gt;

Här äre bref utur det Swenska Lägret wid Thorn af den 15 hujus, hwilka förmähla, at General Rensköld woro utur Stoor Pohlen til Hans Kongl. May:tt ankommen, men att hans underhafwande Armee togade fort åt Warschaw, och wore redan ey länger än 11 mijhl ifrån be:te Stad. Man mente upsåtet wara at conjungera sig med Cron-Armeen. Kongl. Gardet til foot, samt Öfwerste Patkuls Regemente til häst woro och redan utur Lägret wid Thorn upbrutne och marcherade upåt Warschaw, och trodde man, at Hans Kongl. May:tt sielf skulle fölia efter. Elliest komma 10000 man, hwaribland Lijfregementet, och General Majorernes Nierot och Ridderhielms Regemente til häst hijt neder åth Siösidan, och war i förgår en Swensk Commissarius til Meve och Dirschaw ankommen, samt befalning utgifwen att innan 3 dagar skaffa prowiant för be:te Troupper tilsamman. Det samma sker och här ute wid Putzig och där omkring.


[[Kategori:Stora nordiska kriget]]
[[Kategori:1700-talets verk]]
[[Kategori:Sveriges historia]]
[[Kategori:Stormaktstiden]]</text>
      <sha1>5uz7mz7d6ziyu63y4ji5hc5homrvo8r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/24</title>
    <ns>104</ns>
    <id>192426</id>
    <revision>
      <id>580783</id>
      <parentid>571320</parentid>
      <timestamp>2024-11-02T11:00:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>580783</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2545" sha1="6c7urgke245fnvt4czyn1ont5c9gf3v" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|16||}}&lt;/noinclude&gt;norska sniderierna vore införd från några irländska kloster, huru
kunde man då förklara, att samma ornamentik allmänt förekommer
på de svenska runstenarne, äfven de allra äldsta, och synes noga
hänga tillsammans med hela denna art af minnesskrift?
Näppeligen kan man antaga, att de svenska runmästarne gått i lära,
vare sig i Irland eller England, i synnerhet då det är bekant,
att de förste missionärer, som i Sverige predikade kristendomen,
kommo från ett helt annat håll; att de, såsom Rimbertus
berättar, af sjelfva konungen fingo lära sig skrifva runor, och då en
gammal anglosachsisk handskrift intygar, att runskriften stammar
från norden (”in gente Nortmannorum primitus inventæ”). Dessa
tvifvelsmål och denna oppositionella stämning hade utvecklat sig
till bestämd motsägelse, sedan talaren sett &lt;i&gt;Westwoods&lt;/i&gt; 1868
utgifna dyrbara verk, som innehåller afbildningar från de märkligaste
anglosachsiska och irländska handskrifter af ifrågavarande slag.
Talaren hade då visserligen i de irländska munkarnes arbeten
funnit prof af en särdeles fint utbildad drak- och
ormslinge-ornamentik, liknande den nordiska, men använd på ett olika sätt och
af en i viss mån annan karakter. Det visar sig nemligen, att
denna art af ornamentik icke användes enbart, utan såsom ett i
ett helt annat slags ornamentik upptaget element, hvilket
dessutom är både symmetriskt anbragt och tillika i sin inre
anordning företer en viss symmetri och regelbundenhet. Det synes
derföre mer än antagligt, att de irländska munkarne funnit behag i
dessa nordiska ornament och derföre upptagit dem ibland
öfriga motiv, som kunde användas vid utsirningen af deras
handskrifter. Uti norden, på runstenarne, på de norska träkyrkornas
sniderier visar sig åter, att denna ornamentik är hemmastadd och
fritt utvecklad; här gestaltar hon sig i enlighet med sin natur
till en alldeles fri, fantastisk lek, utan all tanke på symmetrisk
anordning och utan inblandning af geometriska eller andra
regelbundna sirater. Hela denna drak- och ormslinge-ornamentik är
utan tvifvel urgammal i norden och sammanhänger nära med det
fantastiska elementet i våra myter och fornsagor: hon är alster af
samma inbillning som skapat Midgårdsormen, Fenrisulfven, Sigurd
Fafnesbane o. s. v.

Dr {{sc|Montelius}} yttrade, att om vi kunna uppvisa, det hela den
nordiska prydnadskonsten utvecklat sig från en enkel och naturlig
början till en allt större fullkomlighet och sålunda följt lagarne&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>6c7urgke245fnvt4czyn1ont5c9gf3v</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/40</title>
    <ns>104</ns>
    <id>192508</id>
    <revision>
      <id>580784</id>
      <parentid>572204</parentid>
      <timestamp>2024-11-02T11:04:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>580784</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1909" sha1="kd3xa50nfdjjff6qnnwz55qs41pju8y" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|32||}}&lt;/noinclude&gt;&lt;poem&gt;Den icke vet lyda kan icke bjuda.
Den kärt vill hafva skall ljuft låta.
Den sitt korn låter på ondan qvarn får illa malet.
Den skall luta som har lågan dörr.
Den som rörer i skarnet får orena händer.
En skäppa med ränto är ej hand full med visso.
Han åker icke illa som vända kan.
Hvars mans vän är hvars mans narr.
Kommer du till ulfva, så tjut som de.
Liten tufva vältar ofta stort lass.
Man skall vänta det bästa, men tänka på det värsta.&lt;/poem&gt;

Hit höra ock bland andra sådana, som mana till klok
begränsning af sina önskningar och sträfvanden, såsom dessa:
&lt;poem&gt;Sträck fot ej längre än fällen räcker.
Litet godt skall man ock högt skatta.
Det man icke kan få är bäst att vända hågen ifrå;&lt;/poem&gt;
och det faderliga rådet till ynglingen, som lemnar hemmet:
&lt;poem&gt;Håll dig ren, var gerna allen, gör dig ej gemen,
så lär du väl aktas sen&lt;/poem&gt;.

Huru högt de gamle skattade kunskap och visdom visar
Hávamáls ord:
&lt;poem&gt;Ej bättre börda man bär på vägen än kunskap mycken;&lt;/poem&gt;
och ordspråk i mängd sådana som dessa:
&lt;poem&gt;Konst och lära ger bröd och ära.
Magt och mod vill ha vett i följe.
Lärdom ökar mandom.
Vis man är rik nog.
Vis man binder lyckan vid hjulet.
Konst vinner magt. Konsten ber ej om bröd, är mer än 
egendom, fiskar ej fåfängt, o. s. v.&lt;/poem&gt;

&lt;i&gt;Vältalighetens&lt;/i&gt; lof förekommer likaledes, likasom &lt;i&gt;konsten att
tala och tiga i rättan tid&lt;/i&gt; inskärpes.
&lt;poem&gt;Bättre är mulakring (vältalig) än snutfager.
Den ej vet att tiga vet ej att tala.
Den som säger hvad han vill får ofta höra hvad han icke vill.
Framtal gör efterqval.
God ord äro bättre än guld.
Göm väl din tunga, så gömmer du din vän.
Myndig är icke mångtalig.
Tala är silfver, tiga är guld.
Tiga och tänka kan ingen man kränka.
Visdom har långa öron och stackot tunga.&lt;/poem&gt;
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kd3xa50nfdjjff6qnnwz55qs41pju8y</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Ingwar Widtfarne.pdf/6</title>
    <ns>104</ns>
    <id>193217</id>
    <revision>
      <id>580778</id>
      <parentid>573822</parentid>
      <timestamp>2024-11-02T04:40:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>580778</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1698" sha1="8n0u5joi5x5r3ag4262uo2rnk0dk03r" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;h3 align=&quot;center&quot; style=&quot;border:none;&quot;&gt;Til Läsaren&lt;/h3&gt;

{{sp|{{Initial|P}}å det Ändamålet med närwarande små
Afhandlingars Utgifwande icke länge måtte sökas, wil man
här i Korthet berätta, at de samfäldt kunna anses,
såsom en nödig Inledning til äldre Nordiska Historien.
Sådana Inledningar finnas wäl tilförne; men så
förmodas dock billigt, at denna jämwäl hafwer sin
Nytta, och i wisst Hänseende större, än de förr utgifna.
Ty här anföres först, hwilka wåra äldsta
Efterrättelser äro, och sedan, hwad Tid hwar och en i synnerhet
beskrifwer: när de äro författade, och huru de böra
nyttjas, til antingen redan bekanta Sanningars
Styrka, eller än obekanta Händelsers Utletande. Mången,
som hållit wåra Sagor för Drömmar och Runstenarne
för litet eller intet betydande Minnesmärken, torde
häraf komma på andra Tankar: och andre, som icke
med mera Skäl satt dessa Nordens Ålderdomslemningar
öfwer både Grekers och Romares {{ant|&lt;i&gt;Antiquiteter&lt;/i&gt;}},
ledas också til at nogare eftersinna och pröfwa sin
Mening. Wår gamla Historia blifwer häraf tilförlåtligare,
och winner förmodligen et större Förtroende, sedan
flera Fel blifwit utmönstrade och det öfriga tilbörligen
förswaradt. Nyttja därföre denna Inledning, eller
huru Du äljäst wil kalla dessa Skrifter, och wänta,
om så behagas, efter Ditt mera eller mindre
gynnsama Omdöme öfwer detta, hwad Författaren
framdels, såsom fölgder af de här bewisda och flera med
mycken Möda och Kostnad, när och fjärran samlade
Underrättelser, tänkt utgifwa, om wåre Lagars och
Seders Skiften ifrån de äldste Tider.}}
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
{{huvud|||{{st|&lt;b&gt;Före&lt;/b&gt;}}-}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8n0u5joi5x5r3ag4262uo2rnk0dk03r</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Index:Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping december 1923.pdf</title>
    <ns>108</ns>
    <id>194521</id>
    <revision>
      <id>580740</id>
      <timestamp>2024-11-01T14:44:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med ''</comment>
      <origin>580740</origin>
      <model>proofread-index</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="352" sha1="bojyn1y5y0g6yaru6uwh1kak9j5g81v" xml:space="preserve">{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Upphovsman=Gustaf Linden
|Titel=Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping
|År=1924
|Oversattare=
|Utgivare=Linköpings stadsfullmäktige
|Källa=[[commons:File:Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping december 1923.pdf|PDF]]
|Bild=
|Sidor=&lt;pagelist 1=16/&gt;
|Anmärkningar=Skriven i december 1923, antagen 6 maj 1924. Finns i Linköpings stadsfullmäktiges handlingar för 1924, N:r 10, sid. 16-24.
|Width=
|Css=
|Kommentar=
}}</text>
      <sha1>bojyn1y5y0g6yaru6uwh1kak9j5g81v</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>580741</id>
      <parentid>580740</parentid>
      <timestamp>2024-11-01T14:44:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <origin>580741</origin>
      <model>proofread-index</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="356" sha1="j8f1k72aqaka1l28jsjknb2iieleyk6" xml:space="preserve">{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Upphovsman=Gustaf Linden
|Titel=[[Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping]]
|År=1924
|Oversattare=
|Utgivare=Linköpings stadsfullmäktige
|Källa=[[commons:File:Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping december 1923.pdf|PDF]]
|Bild=
|Sidor=&lt;pagelist 1=16/&gt;
|Anmärkningar=Skriven i december 1923, antagen 6 maj 1924. Finns i Linköpings stadsfullmäktiges handlingar för 1924, N:r 10, sid. 16-24.
|Width=
|Css=
|Kommentar=
}}</text>
      <sha1>j8f1k72aqaka1l28jsjknb2iieleyk6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Den eldröda bokstaven 1944.djvu/12</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194522</id>
    <revision>
      <id>580742</id>
      <timestamp>2024-11-01T14:50:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580742</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1764" sha1="d54r99e7u1n2wpasmerk81z9ck9ygq9" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;I. Fängseledörren&lt;/h2&gt;

{{Initial|E}}n skara skäggiga män i mörka kläder och spetskulliga,
grå hattar och några kvinnor, somliga klädda i hättor,
andra barhuvade, stodo samlade framför en träbyggnad,
som hade en järnbeslagen dörr, gjord av tjocka plankor.

Vilket mönsterland av mänsklig dygd och lycka de än
ursprungligen planerat, ha grundläggarna av en ny koloni
i alla tider funnit, att en av de första nödvändiga 
praktiska åtgärderna är att anslå en del av den obrukade 
jorden till kyrkogård och en annan till byggnadsplats för
fängelse. Följde Bostons fäder denna regel, kan man anta,
att de byggde det första fängelset någonstädes i 
närheten av Cornhill i nästan lika god tid som de utstakade
mark för den första begravningsplatsen. Denna låg på
Isaac Johnsons tomt och runt omkring hans grav, som
sedan blev medelpunkten för alla de samlade gravarna
på King's Chapels gamla kyrkogård.

Säkert är, att femton eller tjugo år efter stadens 
grundläggning fängelsebyggnaden av trä redan var märkt av
väder och vind och andra tecken till ålderdom, som gåvo
dess bistra och mörka fasad ett ännu dystrare utseende.
Rosten på ekdörrens tunga järnbeslag såg antikare ut än
någonting annat i Nya världen. Liksom allt, som har
med brott att skaffa, syntes den aldrig ha haft någon
ungdom.

Framför denna fula byggnad, mellan den och gatans
hjulspår, låg en gräsvall, överväxt med kardborre, 
svinmolla och liknande otrevlig växtlighet, som synbarligen
fann någonting besläktat i den mark, som så tidigt hade
burit civilisationens svarta blomma, fängelset. Men på
ena sidan om porten och med rötterna nästan vid trös-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{ph|7}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>d54r99e7u1n2wpasmerk81z9ck9ygq9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Index:Den eldröda bokstaven 1944.djvu</title>
    <ns>108</ns>
    <id>194523</id>
    <revision>
      <id>580743</id>
      <timestamp>2024-11-01T14:51:13Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>Ny</comment>
      <origin>580743</origin>
      <model>proofread-index</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3804" sha1="bggy4vixza45yg5qlefnbop0vb8mu4b" xml:space="preserve">{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Upphovsman=[[Författare:Nathaniel Hawthorne|Nathaniel Hawthorne]]
|Titel=[[Den eldröda bokstaven]]
|År=1944
|Oversattare=Tom Wilson
|Utgivare=
|Källa=[[:File:Den eldröda bokstaven 1944.djvu|djvu]]
|Bild=[[File:Den eldröda bokstaven 1944.djvu|page=5|250px]]
|Sidor=&lt;pagelist from=1 to=6 1=&quot;omslag&quot; 2to3=&quot;tom&quot; 4=&quot;smutstitel&quot; 5=&quot;titel&quot; 6=&quot;tom&quot; /&gt;

&lt;b&gt;[[Den eldröda bokstaven]]&lt;/b&gt;
&lt;pagelist from=7 to=290 7=&quot;foto&quot; 8=&quot;titel&quot; 9=&quot;tryck&quot; 10=&quot;innehåll&quot; 11=&quot;tom&quot; 12=7  289to290=&quot;tom&quot; /&gt;

&lt;b&gt;[[Stadens stämma]]&lt;/b&gt;
&lt;pagelist from=291 to=475 291=&quot;foto&quot; 292=&quot;titel&quot; 293=&quot;tryck&quot; 294=&quot;innehåll&quot; 295=&quot;tom&quot; 296=289 470to474=&quot;tom&quot; 475=&quot;omslag&quot; /&gt;
|Anmärkningar={{clear}}
==Den eldröda bokstaven==
&lt;ol type=&quot;I&quot;&gt;&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 01|Fängselsedörren]], 7&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 02|Torget, 9]]&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 03|Igenkännandet]], 20&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 04|Mötet]], 30&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 05|Hester vid nålen]], 38&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 06|Pearl]], 49&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 07|I guvernörens hall]], 60&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 08|Den lilla älvan och prästen]], 68&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 09|Läkaren]], 78&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 10|Läkaren och hans patient]], 90&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 11|Ett hjärtas innersta]], 101&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 12|Prästens vaka]], 109&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 13|Den nya Hester]], 121&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 14|Hester och läkaren]], 131&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 15|Hester och Pearl]], 138&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 16|En vandring i skogen]], 145&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 17|Ensamma i skogen]], 152&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 18|En flod av solljus]], 163&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 19|Barnet vid bäckens rand]], 170&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 20|En själ i uppror]], 178&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 21|En festdag]], 191&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 22|Processionen]], 201&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 23|Den eldröda bokstaven uppenbaras]], 213&lt;/li&gt;
&lt;li&gt;[[Den eldröda bokstaven/Kap 20|Slutet]], 223&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;
:[[Den eldröda bokstaven/Författaren redogör för bokens tillkomst|Författaren redogör för bokens tillkomst]], 230
:Efterskrift, 279

==Stadens stämma==
#[[Stadens stämma/Stadens stämma|Stadens stämma]], 289
#[[Stadens stämma/Mammon och Amor|Mammon och Amor]], 295
#[[Stadens stämma/Vårens ljuva tid|Vårens ljuva tid]], 303
#[[Stadens stämma/Den gröna dörren|Den gröna dörren]], 311
#[[Stadens stämma/Butiksfrökens bröllopsresa|Butiksfrökens bröllopsresa]], 320
#[[Stadens stämma/Medan bilen väntar|Medan bilen väntar]], 328
#[[Stadens stämma/Ödets vägar|Ödets vägar]], 335
#[[Stadens stämma/Ett återupprättat anseende|Ett återupprättat anseende]], 362
#[[Stadens stämma/Lärostolen i filantropisk matematik|Lärostolen i filantropisk matematik]], 372
#[[Stadens stämma/Jeff Peters som moralens väktare|Jeff Peters som moralens väktare]], 380
#[[Stadens stämma/Kalifen och snobben|Kalifen och snobben]], 387
#[[Stadens stämma/Dimma i Santone|Dimma i Santone]], 392
#[[Stadens stämma/Pendelen|Pendelen]], 402
#[[Stadens stämma/Bara en persika|Bara en persika]], 408
#[[Stadens stämma/De förhäxade limporna|De förhäxade limporna]], 415
#[[Stadens stämma/Caballerons hämnd|Caballerons hämnd]], 420
#[[Stadens stämma/Jimmy Hayes och Muriel|Jimmy Hayes och Muriel]], 436
#[[Stadens stämma/Isis i lotusblomman|Isis i lotusblomman]], 443
#[[Stadens stämma/Den exakta vetenskapen om äktenskapet|Den exakta vetenskapen om äktenskapet]], 450
:Efterskrift, 458
|Width=
|Css=
|Kommentar=Denna volym innehåller två verk, Hawthornes &quot;Den eldröda bokstaven&quot; samt en samling av O. Henrys noveller.
}}
[[Kategori:Ej kompletta index]]</text>
      <sha1>bggy4vixza45yg5qlefnbop0vb8mu4b</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping december 1923.pdf/1</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194524</id>
    <revision>
      <id>580744</id>
      <timestamp>2024-11-01T14:53:03Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>/* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med '&lt;h2 align=&quot;center&quot;&gt;N:o 3. Förslag till generalstadsplan för staden.&lt;/h2&gt; ::''Byggnadsnämndens skrivelse.''  :''Till Stadsfullmäktige i Linköping.''  Sedan Arkitekt Linden i enlighet med honom lämnat uppdrag numera till Byggnadsnämnden ingivit å karta utarbetat förslag till generalplan för Linköpings stad jämte beskrivning däröver, får Byggnadsnämnden härmed till stadsfullmäktige för godkännande överlämna sagda handlingar under förmälan, att Byggna...'</comment>
      <origin>580744</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1886" sha1="o2fvhq5tmalr2he0sc6h8y7twg3z85p" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;1&quot; user=&quot;LA2&quot; /&gt;{{huvud|16|Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. Nr 10.|}}&lt;/noinclude&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot;&gt;N:o 3. Förslag till generalstadsplan för staden.&lt;/h2&gt;
::''Byggnadsnämndens skrivelse.''

:''Till Stadsfullmäktige i Linköping.''

Sedan Arkitekt Linden i enlighet med honom lämnat uppdrag numera
till Byggnadsnämnden ingivit å karta utarbetat förslag till generalplan för
Linköpings stad jämte beskrivning däröver, får Byggnadsnämnden härmed
till stadsfullmäktige för godkännande överlämna sagda handlingar under
förmälan, att Byggnadsnämnden har för avsikt att lägga förslaget ifråga
till grund vid blivande ändringar i och utvidgning av gällande stadsplan
samt i övrigt vid förekommande jorddelningar.

Linköping den 15 december 1923.

:På Byggnadsnämndens vägnar:

:'''''Richard Hultmark.'''''
::''O. Stenström.''

''Beskrivning till generalstadsplaneförslaget.''

&lt;h2 align=&quot;center&quot;&gt;BESKRIVNING TILL FÖRSLAG TILL GENERALPLAN
FÖR LINKÖPINGS STAD.&lt;/h2&gt;

&lt;h3 align=&quot;center&quot;&gt;Planens innebörd och omfattning.&lt;/h3&gt;

Förslaget avser att ligga till grund för stadens eventuella framtida
utvecklingsbehov med avseende å markdispositioner, trafikleder m. m. och
är i övrigt så detaljstuderat, att det jämväl lämnar tydliga anvisningar
på de särskilda stadsområdenas avsedda användningssätt och bebyggande.
Förslaget är därför närmast att betrakta såsom ett skissförslag till
framtida erforderliga ändringar och utvidningar av den för staden gällande
stadsplanen samt till avstyckningsplaner för stadens ytterområden.
däråt att dess olika delar skola kunna successivt genomföras i ekonomiskt.

Vid upprättandet av ifrågavarande förslag har särskild omsorg ägnats
praktiskt och estetiskt hänseende såväl med stadens nu rådande ringa
utveckling som vid händelse av eventuellt framtida kraftigare
utvecklingsbehov.&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>o2fvhq5tmalr2he0sc6h8y7twg3z85p</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>580748</id>
      <parentid>580744</parentid>
      <timestamp>2024-11-01T15:25:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580748</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1890" sha1="5924d2fwz6uwucczfaohvkz3b0xkpte" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;LA2&quot; /&gt;{{huvud|16|''Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. Nr 10.''|}}&lt;/noinclude&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot;&gt;N:o 3. Förslag till generalstadsplan för staden.&lt;/h2&gt;
::''Byggnadsnämndens skrivelse.''

:''Till Stadsfullmäktige i Linköping.''

Sedan Arkitekt Linden i enlighet med honom lämnat uppdrag numera
till Byggnadsnämnden ingivit å karta utarbetat förslag till generalplan för
Linköpings stad jämte beskrivning däröver, får Byggnadsnämnden härmed
till stadsfullmäktige för godkännande överlämna sagda handlingar under
förmälan, att Byggnadsnämnden har för avsikt att lägga förslaget ifråga
till grund vid blivande ändringar i och utvidgning av gällande stadsplan
samt i övrigt vid förekommande jorddelningar.

Linköping den 15 december 1923.

:På Byggnadsnämndens vägnar:

:'''''Richard Hultmark.'''''
::''O. Stenström.''

''Beskrivning till generalstadsplaneförslaget.''

&lt;h2 align=&quot;center&quot;&gt;BESKRIVNING TILL FÖRSLAG TILL GENERALPLAN
FÖR LINKÖPINGS STAD.&lt;/h2&gt;

&lt;h3 align=&quot;center&quot;&gt;Planens innebörd och omfattning.&lt;/h3&gt;

Förslaget avser att ligga till grund för stadens eventuella framtida
utvecklingsbehov med avseende å markdispositioner, trafikleder m. m. och
är i övrigt så detaljstuderat, att det jämväl lämnar tydliga anvisningar
på de särskilda stadsområdenas avsedda användningssätt och bebyggande.
Förslaget är därför närmast att betrakta såsom ett skissförslag till
framtida erforderliga ändringar och utvidningar av den för staden gällande
stadsplanen samt till avstyckningsplaner för stadens ytterområden.

Vid upprättandet av ifrågavarande förslag har särskild omsorg ägnats
däråt att dess olika delar skola kunna successivt genomföras i ekonomiskt,
praktiskt och estetiskt hänseende såväl med stadens nu rådande ringa
utveckling som vid händelse av eventuellt framtida kraftigare
utvecklingsbehov.&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>5924d2fwz6uwucczfaohvkz3b0xkpte</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping december 1923.pdf/2</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194525</id>
    <revision>
      <id>580745</id>
      <timestamp>2024-11-01T15:13:28Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>/* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med ' Det sålunda detaljstuderade planområdet omfattar en avsevärd areal, vilken i nordsydlig riktning har en utsträckning av cirka 4,32 kilometer och i ost-västlig av cirka 3,6 kilometer.  &lt;h3 align=&quot;center&quot; &gt;Ändringar i gällande stadsplan.&lt;/h3&gt;  De anvisade ändringarna i gällande stadsplanen avse endast obebyggda delar av densamma. Av dessa hava för tvenne områden redan upprättats och antagits förslag till stadsplaneändringar, nämligen för dels det områd...</comment>
      <origin>580745</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2424" sha1="00mxfxlk4j2n06uydpg2d7vmwpfmlft" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;1&quot; user=&quot;LA2&quot; /&gt;{{huvud||''Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. N:r 10.''|17}}&lt;/noinclude&gt;
Det sålunda detaljstuderade planområdet omfattar en avsevärd areal,
vilken i nordsydlig riktning har en utsträckning av cirka 4,32 kilometer
och i ost-västlig av cirka 3,6 kilometer.

&lt;h3 align=&quot;center&quot; &gt;Ändringar i gällande stadsplan.&lt;/h3&gt;

De anvisade ändringarna i gällande stadsplanen avse endast obebyggda
delar av densamma. Av dessa hava för tvenne områden redan upprättats
och antagits förslag till stadsplaneändringar, nämligen för dels det område
som begränsas av Storgatan, Barnhemsgatan, Djurgårdsgatan och
Kaserngatan dels området mellan Hunnebergsgatan, Slottsträdgården, Gröngatan
och Västra vägen. Den förra ändringen föranledd av behovet att ordna
omgivningen kring Epidemisjukhusområdet, den senare för anordnande av
tomt till nytt seminarium.

Hela den obebyggda delen norr om sistnämnda område är helt
omarbetad. Detta har betingats med hänsyn till dels behovet att framdraga
genomgående trafikleder över området, dels till dessa trafikleders och övriga
gators lämpliga anslutning för stadsplanens utvidgning mot norr, dels ock
för erhållande av bättre förhållande mellan i stadsplanen ingående
kvarters- och gatumark.

Områdena Åbylund och Lindhem hava föreslagits reviderade i den mån
bebyggandet eller andra befintliga förhållanden icke utgöra hinder härför.
Själva höjdområdet Tornby Berghage föreslås att underkastas en
genomgripande revision, varigenom bl. a. skulle erhållas ett mera ekonomiskt och
med hänsyn till terrängförhållandena, lämpligare anpassat gatunät.

I samband med att Rydslyckorna och angränsande, utom stadsplanen
belägna delar av Lektorshagen föreslås utlagda till allmän plats —
naturpark — har stadsplanen för Ryddalen föreslagits reviderad och därvid
anvisats trafikledsförbindelse mellan Bankebergsvägen och Onkel Adamsgatan.

Området närmast öster om Trädgårdsföreningens park och söder om
Tinnerbäcksgatan föreslås reviderat, varvid bl. a. Kittelbergsgatan
igenlägges och de båda angränsande kvarteren sammanläggas till ett kvarter,
avsett att bebyggas med förnämligare radhus av enfamiljstyp.

Beträffande Tinnerbäckslyckan och Tannefors Hejdegård så hava där
inga andra ändringar i gällande stadsplan föreslagits än att vissa däri
ingående kvarter utökats och kompletterats.&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>00mxfxlk4j2n06uydpg2d7vmwpfmlft</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>580747</id>
      <parentid>580745</parentid>
      <timestamp>2024-11-01T15:22:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580747</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2424" sha1="lkm11jns7ne5fv9wlv2mrwo2ps267lp" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;LA2&quot; /&gt;{{huvud||''Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. N:r 10.''|17}}&lt;/noinclude&gt;
Det sålunda detaljstuderade planområdet omfattar en avsevärd areal,
vilken i nordsydlig riktning har en utsträckning av cirka 4,32 kilometer
och i ost-västlig av cirka 3,6 kilometer.

&lt;h3 align=&quot;center&quot; &gt;Ändringar i gällande stadsplan.&lt;/h3&gt;

De anvisade ändringarna i gällande stadsplanen avse endast obebyggda
delar av densamma. Av dessa hava för tvenne områden redan upprättats
och antagits förslag till stadsplaneändringar, nämligen för dels det område
som begränsas av Storgatan, Barnhemsgatan, Djurgårdsgatan och
Kaserngatan dels området mellan Hunnebergsgatan, Slottsträdgården, Gröngatan
och Västra vägen. Den förra ändringen föranledd av behovet att ordna
omgivningen kring Epidemisjukhusområdet, den senare för anordnande av
tomt till nytt seminarium.

Hela den obebyggda delen norr om sistnämnda område är helt
omarbetad. Detta har betingats med hänsyn till dels behovet att framdraga
genomgående trafikleder över området, dels till dessa trafikleders och övriga
gators lämpliga anslutning för stadsplanens utvidgning mot norr, dels ock
för erhållande av bättre förhållande mellan i stadsplanen ingående
kvarters- och gatumark.

Områdena Åbylund och Lindhem hava föreslagits reviderade i den mån
bebyggandet eller andra befintliga förhållanden icke utgöra hinder härför.
Själva höjdområdet Tornby Berghage föreslås att underkastas en
genomgripande revision, varigenom bl. a. skulle erhållas ett mera ekonomiskt och
med hänsyn till terrängförhållandena, lämpligare anpassat gatunät.

I samband med att Rydslyckorna och angränsande, utom stadsplanen
belägna delar av Lektorshagen föreslås utlagda till allmän plats —
naturpark — har stadsplanen för Ryddalen föreslagits reviderad och därvid
anvisats trafikledsförbindelse mellan Bankebergsvägen och Onkel Adamsgatan.

Området närmast öster om Trädgårdsföreningens park och söder om
Tinnerbäcksgatan föreslås reviderat, varvid bl. a. Kittelbergsgatan
igenlägges och de båda angränsande kvarteren sammanläggas till ett kvarter,
avsett att bebyggas med förnämligare radhus av enfamiljstyp.

Beträffande Tinnerbäckslyckan och Tannefors Hejdegård så hava där
inga andra ändringar i gällande stadsplan föreslagits än att vissa däri
ingående kvarter utökats och kompletterats.&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lkm11jns7ne5fv9wlv2mrwo2ps267lp</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>580760</id>
      <parentid>580747</parentid>
      <timestamp>2024-11-01T16:11:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <origin>580760</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2432" sha1="4on38bsf22puu45ds34yc0wjvsq0k5i" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;LA2&quot; /&gt;{{huvud||''Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. N:r 10.''|17}}&lt;/noinclude&gt;{{nop}}

Det sålunda detaljstuderade planområdet omfattar en avsevärd areal,
vilken i nordsydlig riktning har en utsträckning av cirka 4,32 kilometer
och i ost-västlig av cirka 3,6 kilometer.

&lt;h3 align=&quot;center&quot; &gt;Ändringar i gällande stadsplan.&lt;/h3&gt;

De anvisade ändringarna i gällande stadsplanen avse endast obebyggda
delar av densamma. Av dessa hava för tvenne områden redan upprättats
och antagits förslag till stadsplaneändringar, nämligen för dels det område
som begränsas av Storgatan, Barnhemsgatan, Djurgårdsgatan och
Kaserngatan dels området mellan Hunnebergsgatan, Slottsträdgården, Gröngatan
och Västra vägen. Den förra ändringen föranledd av behovet att ordna
omgivningen kring Epidemisjukhusområdet, den senare för anordnande av
tomt till nytt seminarium.

Hela den obebyggda delen norr om sistnämnda område är helt
omarbetad. Detta har betingats med hänsyn till dels behovet att framdraga
genomgående trafikleder över området, dels till dessa trafikleders och övriga
gators lämpliga anslutning för stadsplanens utvidgning mot norr, dels ock
för erhållande av bättre förhållande mellan i stadsplanen ingående
kvarters- och gatumark.

Områdena Åbylund och Lindhem hava föreslagits reviderade i den mån
bebyggandet eller andra befintliga förhållanden icke utgöra hinder härför.
Själva höjdområdet Tornby Berghage föreslås att underkastas en
genomgripande revision, varigenom bl. a. skulle erhållas ett mera ekonomiskt och
med hänsyn till terrängförhållandena, lämpligare anpassat gatunät.

I samband med att Rydslyckorna och angränsande, utom stadsplanen
belägna delar av Lektorshagen föreslås utlagda till allmän plats —
naturpark — har stadsplanen för Ryddalen föreslagits reviderad och därvid
anvisats trafikledsförbindelse mellan Bankebergsvägen och Onkel Adamsgatan.

Området närmast öster om Trädgårdsföreningens park och söder om
Tinnerbäcksgatan föreslås reviderat, varvid bl. a. Kittelbergsgatan
igenlägges och de båda angränsande kvarteren sammanläggas till ett kvarter,
avsett att bebyggas med förnämligare radhus av enfamiljstyp.

Beträffande Tinnerbäckslyckan och Tannefors Hejdegård så hava där
inga andra ändringar i gällande stadsplan föreslagits än att vissa däri
ingående kvarter utökats och kompletterats.&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4on38bsf22puu45ds34yc0wjvsq0k5i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping december 1923.pdf/3</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194526</id>
    <revision>
      <id>580746</id>
      <timestamp>2024-11-01T15:20:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580746</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2563" sha1="1wzhp3b5h67z1dgw2z0ak29ys0j4ceb" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;LA2&quot; /&gt;{{huvud|18|''Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. N:r 10.''|}}&lt;/noinclude&gt;
Norra Bantorget och trakten närmast däromkring har föreslagits
reviderad i anslutning till de föreslagna utvidgningarna av bangårdsområdet
samt vägporten under järnvägen. Ävenså har stadsplaneområdet
Västanstång föreslagits reviderat dels i anslutning till berörda järnvägsområde
och vägport, dels med hänsyn till vissa av den föreslagna järnvägsviadukten
vid Steninge och den ifrågasatta framtida industri- och handelshamnen
betingade planutvidgningar mot norr.

&lt;h3 align=&quot;center&quot;&gt;Utvidgningar av gällande stadsplan.&lt;/h3&gt;

Förutom berörda utvidgningar i Västanstång har ett större
utvidgningsområde i norr föreslagits mellan Kärnavägen och statens järnvägars
områdesgräns. Öster om Stångån äro större utvidgningsområden
föreslagna, omfattande företrädesvis stadens och mellanvarande enskilda
ägoområden jämte angränsande delar av Nykvarn, den s. k. Stånggrenska
jorden, Kallersta, Hagalund, Råberga bostadsområde, Åkersberg, Augustberg,
Tannefors Kvarnby, Domprostens löningsjord samt Svenska
järnvägsverkstädernas verkstadsområde m. fl.

Södra utvidningsområdet sträcker sig till Ånestads ägogräns och
omfattar i övrigt de förut icke planlagda delarna mellan Stångån och
Tinnerbäcken.

Söder om Lasarettsområdet och väster om Tinnerbäcken är ett
bostadsområde föreslaget över lägenheterna Ekkällan, Ekhult, Eknäs samt en
mindre del av Hospitalshagen. I väster äro i övrigt endast obetydliga
bostadsutvidgningar föreslagna, beroende därpå, att naturliga begränsningar torde
förefinnas för en bostadsutveckling över de här befintliga, huvudsakligen
staten, staden och Valla gård tillhöriga större jordegendomarna. De delar
av statens mark, som icke upplåtits för regementena, böra i stället,
tillsammans med stadens angränsande skogsområden, disponeras såsom naturliga
parker till stadsinvånarnas allmänna trevnad och förströelse. Även
beträffande Vallajorden torde grundade skäl förefinnas att denna icke
kommer att upplåtas för bebyggande, åtminstone inte för ett okontrollerat
bostadsbyggande. Det är även ur ekonomiska och hygieniska synpunkter
angeläget att inte någon nämnvärd bostadsutveckling kommer att ske åt detta
håll. Terrängförhållandena äro nämligen här sådana, att förbindelser med
stadens avloppsnät icke kan åstadkommas utan synnerligen dyrbara
anläggningskostnader för längre västerut belägna bostadstomter än vad i&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1wzhp3b5h67z1dgw2z0ak29ys0j4ceb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping december 1923.pdf/4</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194527</id>
    <revision>
      <id>580749</id>
      <timestamp>2024-11-01T15:33:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>/* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med 'förslaget angivits å de bl. a. Mörnerska stiftelsen, Fridlunda och Fridhem tillhöriga ägorna. Samma förhållande gäller jämväl den i övrigt ur regleringssynpunkt betingade mindre utvidgningen över stadens jord strax väster om Tornby Berghage.  &lt;h3 align=&quot;center&quot; &gt;Ringvägen och övriga gatutrafikleder.&lt;/h3&gt;  De yttre planområdena förbindas med varandra medelst en större Ringvägsanläggning. Denna utgår från Norra Bantorget och genom den därifrån ifrå...'</comment>
      <origin>580749</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2738" sha1="97l6basuh8yw8ua1aocrk2qwvkusvvr" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;1&quot; user=&quot;LA2&quot; /&gt;{{huvud||''Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. Nr 10.''|19}}&lt;/noinclude&gt;förslaget angivits å de bl. a. Mörnerska stiftelsen, Fridlunda och Fridhem
tillhöriga ägorna. Samma förhållande gäller jämväl den i övrigt ur
regleringssynpunkt betingade mindre utvidgningen över stadens jord strax
väster om Tornby Berghage.

&lt;h3 align=&quot;center&quot; &gt;Ringvägen och övriga gatutrafikleder.&lt;/h3&gt;

De yttre planområdena förbindas med varandra medelst en större
Ringvägsanläggning. Denna utgår från Norra Bantorget och genom den därifrån
ifrågasatta vägporten under bangården, följer Fabriksgatan till Stångån,
ledes vidare i bro över Stångån samt över Norra Kungsladugårdsgårde,
först i ost-sydlig riktning fram till en inom detta område centralt anordnad
torgplats, därifrån söderut till Mellersta Östergötlands järnväg, varunder
vägen framledes i vägport. Genom vägens vidare framdragande i stor kruva
möjliggöres förbindelse med den över statens järnvägsspår befintliga viadukten
vid Ladugårdsbacke. Vägen fortsätter härifrån söderut över södra
Kungsladugårdsgärde till Nya Tanneforsvägen, följer denna ett stycke in på
Åkersbergsområdet, härifrån västerut i en förut avstyckad gata till Stångån samt
fortsätter med bro över Stångån i rak linje över Tanneforsgärdet fram till
Vistvägen. Härifrån leder vägen vidare i mjuka böjningar upp över
terrängstigningen i Berga hage, fortsätter västerut över Ramshällsområdet, vidare
i bro över Tinnerbäcken, och fram över Ekkällelyckan, samt förbi
kasernområdet till Djurgårdsvägen. Härifrån i nordvästlig riktning till
Bankebergsvägen. Vidare norrut till Lundstorpsgatan, följer denna gata och
Grenadjergatan till Gullbergsvägen. Från den trafikplats som dessa båda m. fl.
gator bilda med varandra — här benämnd Gottfridsbergsplatsen — fortsätter
Ringvägen i nordostlig riktning till platsen framför den ifrågasatta nya
järnvägsviadukten vid Steninge — här benämnd Steningeplatsen — och ledes
slutligen från denna plats fram till utgångspunkten vid Norra bantorget. På
det sätt denna ringväg förbinder de särskilda ytterområdenas centrala delar
torde den äga förutsättningar att bliva av stor framtida trafikbetydelse; och
har därför tillsetts att dess varierande bredder med eller tillsammans med
förgårdar ingenstädes understiger det mått, som är erforderligt för
anordnandet av dubbla spårvägslinjer.

Alla befintliga genomgående vägar hava bibehållits till sina lägen och
sträckningar. För avlastande av den större genomgående trafiken å
Vistvägen och dess fortsättning till Tannefors har en över Tanneforsgärdet, {{avstavat|Ris-|}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>97l6basuh8yw8ua1aocrk2qwvkusvvr</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>580750</id>
      <parentid>580749</parentid>
      <timestamp>2024-11-01T15:33:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580750</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2738" sha1="oxsmfx98ptxe8awbzdfkv27ppiw18ri" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;LA2&quot; /&gt;{{huvud||''Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. Nr 10.''|19}}&lt;/noinclude&gt;förslaget angivits å de bl. a. Mörnerska stiftelsen, Fridlunda och Fridhem
tillhöriga ägorna. Samma förhållande gäller jämväl den i övrigt ur
regleringssynpunkt betingade mindre utvidgningen över stadens jord strax
väster om Tornby Berghage.

&lt;h3 align=&quot;center&quot; &gt;Ringvägen och övriga gatutrafikleder.&lt;/h3&gt;

De yttre planområdena förbindas med varandra medelst en större
Ringvägsanläggning. Denna utgår från Norra Bantorget och genom den därifrån
ifrågasatta vägporten under bangården, följer Fabriksgatan till Stångån,
ledes vidare i bro över Stångån samt över Norra Kungsladugårdsgårde,
först i ost-sydlig riktning fram till en inom detta område centralt anordnad
torgplats, därifrån söderut till Mellersta Östergötlands järnväg, varunder
vägen framledes i vägport. Genom vägens vidare framdragande i stor kruva
möjliggöres förbindelse med den över statens järnvägsspår befintliga viadukten
vid Ladugårdsbacke. Vägen fortsätter härifrån söderut över södra
Kungsladugårdsgärde till Nya Tanneforsvägen, följer denna ett stycke in på
Åkersbergsområdet, härifrån västerut i en förut avstyckad gata till Stångån samt
fortsätter med bro över Stångån i rak linje över Tanneforsgärdet fram till
Vistvägen. Härifrån leder vägen vidare i mjuka böjningar upp över
terrängstigningen i Berga hage, fortsätter västerut över Ramshällsområdet, vidare
i bro över Tinnerbäcken, och fram över Ekkällelyckan, samt förbi
kasernområdet till Djurgårdsvägen. Härifrån i nordvästlig riktning till
Bankebergsvägen. Vidare norrut till Lundstorpsgatan, följer denna gata och
Grenadjergatan till Gullbergsvägen. Från den trafikplats som dessa båda m. fl.
gator bilda med varandra — här benämnd Gottfridsbergsplatsen — fortsätter
Ringvägen i nordostlig riktning till platsen framför den ifrågasatta nya
järnvägsviadukten vid Steninge — här benämnd Steningeplatsen — och ledes
slutligen från denna plats fram till utgångspunkten vid Norra bantorget. På
det sätt denna ringväg förbinder de särskilda ytterområdenas centrala delar
torde den äga förutsättningar att bliva av stor framtida trafikbetydelse; och
har därför tillsetts att dess varierande bredder med eller tillsammans med
förgårdar ingenstädes understiger det mått, som är erforderligt för
anordnandet av dubbla spårvägslinjer.

Alla befintliga genomgående vägar hava bibehållits till sina lägen och
sträckningar. För avlastande av den större genomgående trafiken å
Vistvägen och dess fortsättning till Tannefors har en över Tanneforsgärdet, {{avstavat|Ris-|}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>oxsmfx98ptxe8awbzdfkv27ppiw18ri</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping december 1923.pdf/5</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194528</id>
    <revision>
      <id>580751</id>
      <timestamp>2024-11-01T15:38:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580751</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2580" sha1="cn7jrlzvowvyqtozc5jw7mleb8eb78c" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;LA2&quot; /&gt;{{huvud|20|''Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. Nr 10.''|}}&lt;/noinclude&gt;{{avstavat|brinken|Risbrinken}} och Tannefors Hejdegård ledande i genare sträckning framdragen
gata föreslagits. Såsom varande den äldre stadens förnämsta nord-sydliga
gatutrafikled har S:ct Larsgatan givits anslutning till en ny, söderut i bro
över Tinnerbäcken ledande gata, vilken förenats med Ringvägen i den punkt
där denna skäres av Vistvägen. Ifrågavarande bro över Tinnerbäcken ävenså
den föreslagna nya broförbindelsen över Stångån ovanför Tanneforsfallen
funnos redan upptagna i de genom särskilda kommitterade utarbetade, år
1914 avlämnade utredningarna angående stadsplan för vissa områden i S:ct
Lars församling. Såsom primär gatutrafikled är även att framhålla den nya
gata, som föreslagits mellan landsvägen från Berg, strax söder om dennas
korsning med statens järnväg samt Steningeplatsen. Denna senare gata är
avsedd att bl. a. upptaga och från Bergsvägen (Gullbergsvägen) avlasta den
tyngre landsvägstrafiken till järnvägarnas godsstationer samt till
industrierna i Västanstång.

I övrigt hava gatusystemen i de olika bostadsområdena i möjligaste mån
så anordnats, att de särskilda bostadsgatorna icke inbjuda till någon
nämnvärd genomgående körtrafik. Härigenom utvinnes den fördelen att de
sekundära gatorna lättare kuna anordnas såsom lugna och trevliga bostadsgator
samtidigt som dess breddmått och i följd därav dess anläggningskostnader
kunna bliva reducerade till det minsta möjliga.

&lt;h3 align=&quot;center&quot; &gt;Allmänna platser.&lt;/h3&gt;

:a) ''Handels- och trafikplatser.''

Handelstorg hava föreslagits å härför lämpade platser inom de olika
ytterområdena. Således har invid Ringvägens norra led en centralt belägen
torgplats såsom blivande handelscentrum för denna trakt anvisats. För
möjliggörande av ett salutorg med tillhörande saluhall i direkt anslutning till
järnvägsgodsspår har plats härför anvisats vid Norra bantorget. Invid
Ringvägen österut har å centralt belägna platser anvisats tvenne torgplatser en
inom norra och en inom södra delen av Kungsladugårdsgärde såsom blivande
handelscentrum för respektive bostadsområden. För södra stadsdelen väster
om Stångån torde icke med hänsyn till därvarande begränsade och glest av
sedda bebyggande, någon särskild torgplats vara erforderlig. Erforderliga
handelslägenheter kunna nämligen här inrymmas i de föreslagna slutna
byggnadslängorna utefter Ringvägen mellan Stångån och Vistvägen. Samtliga&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>cn7jrlzvowvyqtozc5jw7mleb8eb78c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping december 1923.pdf/6</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194529</id>
    <revision>
      <id>580752</id>
      <timestamp>2024-11-01T15:43:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580752</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2451" sha1="8wp6bpfbtguvjsm0aej4krdcbhvoj3j" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;LA2&quot; /&gt;{{huvud||''Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. N:r 10.''|21}}&lt;/noinclude&gt;torg- och handelsplatser äro sålunda anvisade invid den stora genomgående
stråkleden men i övrigt så anordnade, att de i minsta möjliga mån störas av
den framledande gatutrafiken.

I samlings- och korsningspunkter för den större genomgående
gatutrafiken hava särskilda trafikplatser med anvisade utrymmen för bil- och
omnibusstationer anordnats. Såsom sådana framhålles den redan i gällande
stadsplan upptagna platsen Norra bantorget, platsen framför den nyföreslagna
södra stationen vid Ladugårdsbacke, Ringvägens korsning med Vistvägen
och S:ct Larsgatans förlängningsgata samt Gottfridsbergs- och
Steningeplatserna. Den förnämligaste av dessa är Gottfridsbergsplatsen, vilken
bildar strålpunkt för sex stycken varandra korsande huvudgator, nämligen
Vasavägen, Hunnebergsgatan, Västra Vägen, de i Norra ringvägen ingående
gatuleden samt landsvägarna från Kärna och Berg.

:b) ''Allmänna parker, promenader och planterade platser.''

Såsom större allmänna naturparker föreslås Lektorshagen, del av
Magistratshagen, Berga hage samt de bergigaste delarna av den öster därom
belägna kronoegendomen Berga N:o 3 Lillgård. Tinnerbäcksdalen samt större
delar av stränderna utefter Stångån anordnas till promenader.
Grusgroparna invid Gullbergsvägen föreslås reserverade till framtida planteringar.
Dessutom hava till stadsinnevånarnas trevnad och förströelse samt för
omväxling i stadsbilden, inom de olika gatusystemen anvisats åtskilliga
planterade platser, lekplaner och gatuplanteringar i övrigt.

:''Kvartersmarkens användningssätt och avsedda bebyggande.''

:a) ''Platser för allmänna ändamål.''

Dessa platser höra nära samman med de allmänna för planteringar
avsedda platserna och torde i den mån de avses att tagas i bruk för vissa slag
av allmänna ändamål, i likhet med vad som hittills varit fallet med
exempelvis kyrkoplanerna och Trädgårdsföreningens parkområde, till större delar
komma att anordnas såsom allmänna planteringar. De föreslagna platserna
för allmänna byggnader avse att kunna fylla blivande behov av tomter för
kyrkor, skolor, seminuarium, landsarkiv, ålderdomshem samt hotell-,
restaurant- och föreningsbyggnader m. m. För att åt dylika byggnader erhålla
förutsättningar till bästa möjliga monumentala verkan och därigenom {{avstavat|bi-|}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>8wp6bpfbtguvjsm0aej4krdcbhvoj3j</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/295</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194530</id>
    <revision>
      <id>580753</id>
      <timestamp>2024-11-01T15:45:42Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580753</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1539" sha1="0o8jheodv4kku69e4p0eliytofeowek" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|||279}}&lt;/noinclude&gt;&lt;h3 align=center&gt;7.&lt;br&gt;Marstensgubben.&lt;/h3&gt;
{{högertext|Östergötland.|5em}}

I Linghems äng i Törnevalla socken är en skogsbevuxen
bergbacke, kallad Marsten. Der bor en berggubbe, som villar
vandrare och håller undan boskapen, som der går på bet. De, som
gå der fram, blifva derföre ofta varnade: ”Hvad ni gör, så gå
inte till Marstensgubben!”


{{linje|6em}}


&lt;h3 align=center&gt;8.&lt;br&gt;Jungfru Ena i Hofbyberg.&lt;/h3&gt;
{{högertext|Östergötland.|5em}}

Om Hofbyherg berättas, att en jungfru Ena derstädes bott.
Hon har ock bygt Vestra Eneby kyrka och har deraf ansett sig
såsom en patronessa för orten.  Derföre skall hon också, då hon
vid ett bröllop i Öfre Killingevid blef förbigången och icke bjuden,
hafva så förbittrats, att hon på sitt berg upptagit en ofantlig sten
och med sitt hårband slungat honom emot brudhofvet, när det
for från kyrkan och just var kommet i Långelid. Men hårbandet
brast, och stenen stannade på halfva vägen midt på ladugården vid
Näs. Efter stenen är en håla på berget, som oftast är full af
vatten.

Efter denna jungfru Ena skall länge bakom altaret i Eneby
kyrka förvarats ett ben, hvaraf allmogen skafvit för sjukdomar.
Om detta ben har den sägen varit, att om det komme från
kyrkan, skulle hon remna, hvilket också skall hafva händt en gång.
Vid kyrkans nybygnad 1780 lät gamle prosten Juringius uttaga
och nedgräfva benet, på det allmogen icke längre dermed skulle
öfva någon vidskepelse.


{{linje|6em}}
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>0o8jheodv4kku69e4p0eliytofeowek</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>580754</id>
      <parentid>580753</parentid>
      <timestamp>2024-11-01T15:46:35Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>580754</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1604" sha1="n6wiygocwa0eopnbcre34mp8prn41s0" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|||279}}&lt;/noinclude&gt;&lt;h3 align=center&gt;7.&lt;br&gt;Marstensgubben.&lt;/h3&gt;
{{högertext|Östergötland.|5em}}

I Linghems äng i Törnevalla socken är en skogsbevuxen
bergbacke, kallad Marsten. Der bor en berggubbe, som villar
vandrare och håller undan boskapen, som der går på bet. De, som
gå der fram, blifva derföre ofta varnade: ”Hvad ni gör, så gå
inte till Marstensgubben!”


{{linje|6em}}


&lt;h3 align=center&gt;8.&lt;br&gt;Jungfru Ena i Hofbyberg.&lt;/h3&gt;
{{högertext|Östergötland.|5em}}

Om Hofbyherg berättas, att en jungfru Ena derstädes bott.
Hon har ock bygt Vestra Eneby kyrka och har deraf ansett sig
såsom en patronessa för orten.  Derföre skall hon också, då hon
vid ett bröllop i Öfre Killingevid blef förbigången och icke bjuden,
hafva så förbittrats, att hon på sitt berg upptagit en ofantlig sten
och med sitt hårband slungat honom emot brudhofvet, när det
for från kyrkan och just var kommet i Långelid. Men hårbandet
brast, och stenen stannade på halfva vägen midt på ladugården vid
Näs. Efter stenen är en håla på berget, som oftast är full af
vatten.

Efter denna jungfru Ena skall länge bakom altaret i Eneby
kyrka förvarats ett ben, hvaraf allmogen skafvit för sjukdomar.
Om detta ben har den sägen varit, att om det komme från
kyrkan, skulle hon remna, hvilket också skall hafva händt en gång.
Vid kyrkans nybygnad 1780 lät gamle prosten Juringius uttaga
och nedgräfva benet, på det allmogen icke längre dermed skulle
öfva någon vidskepelse.


{{linje|6em}}
{{Tomrad}}
&lt;section ens=&quot;Folksägner från Småland och Östergötland.&quot; /&gt;&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>n6wiygocwa0eopnbcre34mp8prn41s0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping december 1923.pdf/7</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194531</id>
    <revision>
      <id>580755</id>
      <timestamp>2024-11-01T15:50:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580755</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2625" sha1="qd2k96rve8tmwp6swt9qrvp5jw3hk2s" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;LA2&quot; /&gt;{{huvud|22|''Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. N:r 10.''|}}&lt;/noinclude&gt;{{avstavat|draga|bidraga}} att förhöja intrycket av stadsbilden hava dessa företrädesvis
föreslagits placerade invid de stora stråklederna eller såsom fonder till dessa,
å de högst belägna delarna i terrängen; och hava ifrågavarande tomtplatser
särskilt utformats med hänsyn till varje byggnads eller byggnadsgrupps
avsedda användning och lämpligaste läge. Såsom ståtliga
fondbyggnadsplatser i anslutning till framförvarande utsiktsgator omnämnas, ''dels'' den
anvisade kyrkplatsen på höjdtoppen av Tornby berghage, varifrån en ståtlig
utsikt erbjudes genom en i riktning mot Roxen föreslagen gata, ''dels'' platsen
för den till fond för Vasavägen anvisade byggnaden invid Gottfridsberg, ''dels''
kyrkobyggnadsplatsen å bergshöjden i Kungsladugårdsgärde, vilken
utformats i anslutning till utsiktsgator och avslutande fondbyggnader i norr och
söder samt för fri utsikt åt väster i riktning mot Belvederen i
Trädgårdsföreningen, ''dels ock'' platserna för byggnader å höjdområdena i Åkersberg
och Berga hage, vilka avses utgöra fonder för mellanvarande del av
Ringvägen. Vidare torde böra omnämnas högsta bergspunkten i Ramshäll,
vilken, belägen som den är i S:ct Larsgatans axellinje, skulle, bebyggd på ett
lämpligt sätt, komma att bilda en synnerligen verkningsfull fond till S:ct
Larsgatan, synlig ända ned från S:ct Larstorget.

Såsom platser för allmänna ändamål är slutligen att märka
idrottsplatsen samt de för framtida utvidgning av kyrkogården samt för eventuellt
behov av framtida flygplats reserverade områdena.

b) ''Områden för järnvägs- och storindustriändamål.''

Järnvägsområdena hava å planen inlagts i enlighet med de
utvidgningsgränser, som överenskommits mellan Linköpings stad, Kungl.
Järnvägsstyrelsen och de enskilda järnvägsbolagens styrelser. För Östra Centralbanan
har ny station med tillhörande bangårdsområde föreslagits invid Ladugårds
backe.

Ävenså är industrihamnområdet i Västanstång, endast med några mindre
av anslutningen till det angränsande äldre stadsplaneområdet betingade
jämkningar, angivet i huvudsaklig överensstämmelse med det av
hamndirektören Sal. Winberg upprättade förslaget.

Storindustriområdena hava sina förut givna platser och förutsättningar
i Västanstång och Tannefors. I samband med de föreslagna ändringarna i
gällande stadsplan för Västanstång hava de förut för bostadsändamål
avsatta kvarteren omformats till industrikvarter. Västanstångsområdet är&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qd2k96rve8tmwp6swt9qrvp5jw3hk2s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping december 1923.pdf/8</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194532</id>
    <revision>
      <id>580756</id>
      <timestamp>2024-11-01T15:55:40Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580756</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2641" sha1="fh7nrtq96j9fxc2nmfid3f5vojt6832" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;LA2&quot; /&gt;{{huvud||''Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. N:r 10.''|23}}&lt;/noinclude&gt;således föreslaget att i sin helhet reserveras för industriändamål. Härtill
har det ur alla synpunkter ett synnerligen lämpligt läge, helt avskilt som det
är från stadens bostadsområden, samt med de bästa förutsättningar till goda
industrispårförbindelser från järnväg och hamn.

:c) ''Områden för småindustri och koloniträdgårdsändamål.''

Med småindustrier menas härmed sådana verkstadsbyggnader och dylikt
vilka med eller utan kombination av bostadslägenheter kommit till
uppförande i de s. k. Cirkuskvarteren. Såsom en direkt fortsättning härav
föreslås samma bygnadssätt för de norr om mellan Sveagatan och järnvägen
belägna kvarteren. Småindustritomter och dessutom med särskilt anvisade
platser för därtill hörande bostadshus hava anvisats vidare invid Gamla
Tanneforsvägen söder om den där föreslagna nya stationsplatsen samt inom
utefter den med statens järnvägslinje jämnlöpande nya trafikgatan mellan
Steningeplatsen och Bergsvägen. Mellan denna senare gata och järnvägen
föreslås marken att tills vidare reserveras till koloniträdgårdar. Dessutom
har särskilda koloniträdgårdskvarter anvisats väster om Tornby
egnahemsområde, delvis avsett som kompensation för de koloniträdgårdar, vilka nu
ingå i det därinvid föreslagna området för nytt ålderdomshem.

:d) ''Bostadsområden.''

Hela det detaljstuderade planområdet är i övrigt avsett att upplåtas och
bebyggas för bostadsändamål eller för kombinerade bostads- och
affärsändamål. Sistnämnda bebyggande är företrädesvis anvisat inom de förut
omnämnda, till de särskilda stadsdelarna hörande centrala områdena.
Byggnadssättet i dessa olika stadscentra föreslås huvudsakligen slutet med en
hushöjd av två till tre våningar. Särskilda radhuskvarter, d. v. s.
sammanbyggda en- eller högst två-familjhus för såväl mindre som större
lägenhetstyper, hava anvisats å därför lämpliga och från den större trafiken mera
avskilda platser. Således hava radhuskvarter för byggnader av smålägenhetstyp
föreslagits å norra och södra Kungsladugårdsgärde samt inom det norra
utvidgningsområdet, där de synes väl lämpa sig såsom arbetarebostadsområden
för särskilt industrierna i Västanstång. I allmänhet har sörjts för, att inom
radhusgrupperna eller i omedelbar närhet därav tillgång till erforderliga
lekplatser för barn finnas. Radhus med större lägenhetstyper hava
föreslagits dels i det strax väster om läroverket föreslagna triangelformiga {{avstavat|bo-|}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>fh7nrtq96j9fxc2nmfid3f5vojt6832</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping december 1923.pdf/9</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194533</id>
    <revision>
      <id>580757</id>
      <timestamp>2024-11-01T16:00:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580757</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1255" sha1="mw2xdeb39ocei7sms9xbveppof6sbhf" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;LA2&quot; /&gt;{{huvud|24|''Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. Nr 10.''|}}&lt;/noinclude&gt;{{avstavat|stadsområdet|bostadsområdet}}, ''dels'' söder om Linnéskolan, ''dels ock'' invid Åkersberg utefter
den mindre axelgata, som anordnats mellan Åkersbergshöjden och den norr
därom till kyrkan föreslagna bergshöjden.

I övrigt föreslås ytterområdena till bebyggande i huvudsakligen öppet
byggnadssätt, d. v. s. med fristående eller kopplade hus i en och två
våningar av såväl mindre som större lägenhetstyper. Såsom lämpliga tomter
för förnämligare villor av större lägenhetstyp hava särskilda tomtplatser
bl. a. anvisats invid de föreslagna strandpromenaderna utmed Stångån.

Stockholm i december 1923.

::'''''Gustaf Linden.'''''

:''Drätselkammarens yttrande.''

Drätselkammaren tillstyrker Stadsfullmäktige

:''att'' godkänna Byggnadsnämndens ifrågavarande förslag.

Linköping den 6 maj 1924.

:På Drätselkammarens vägnar:

::'''''C. Rydén.'''''

:::''O. Stenström.''

:''Beredningsutskottets yttrande.''

Vid sammanträde den 13 maj 1924 har Beredningsutskottet tillstyrkt
Stadsfullmäktige att besluta i enlighet med Drätselkammarens förestående
förslag; betygar,

::Ex officio:
::'''''O. Stenström.'''''&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>mw2xdeb39ocei7sms9xbveppof6sbhf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/296</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194534</id>
    <revision>
      <id>580758</id>
      <timestamp>2024-11-01T16:04:58Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580758</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1743" sha1="nkysf8d2p07na4ykt4zcbyqzw8lwndv" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;section begin=&quot;Ur Svenska Fornminnesföreningens handlingar II.&quot; /&gt;
&lt;h2 align=center style=&quot;border:none;&quot;&gt;Ur Svenska Fornminnesföreningens handlingar.&lt;/h2&gt;


&lt;h3 align=center&gt;1.&lt;br&gt;Svenska Fornminnesföreningens andra allmänna årsmöte
å Stockholms Börs den 29 Februari 1872&lt;/h3&gt;

{{c|(Utdrag af Protokollet.)}}

{{c|§ 2.}}
Derefter upplästes styrelsens berättelse om föreningens verksamhet
under nu tilländalupna arbetsår samt revisorernes redogörelse för af
dem verkställd granskning af 1871 års räkenskaper; och erhöll
styrelsen ansvarsfrihet för det föregående årets förvaltning.

{{c|§ 3.}}
Sedan styrelsen meddelat en kort motivering af det förslag till
ändringar och tillägg i nu gällande stadgar, hvilket af styrelsen nu
framlades, togs detta förslag i öfvervägande och blef efter en kort
diskussion antaget utan någon annan ändring än — — —

{{c|§ 4.}}
I enlighet med derom af styrelsen framstäldt förslag bestämdes
sekreterarearvodet för innevarande arbetsår till tre hundra riksdaler
riksmynt och dessutom ett hundra riksdaler såsom resekostnads- och
traktaments-ersättning, om föreningen föranstaltar möte i någon
landsort, vid hvilket sekreteraren å styrelsens vägnar är tillstädes.

{{c|§ 5.}}
Vid derefter företaget val af ledamöter i styrelsen erhöllo f.&amp;nbsp;d.
statsrådet m.&amp;nbsp;m. friherre &lt;i&gt;G. af Ugglas,&lt;/i&gt; doktor &lt;i&gt;A. Sohlman,&lt;/i&gt; artisten
&lt;i&gt;N. M. Mandelgren&lt;/i&gt; och öfverkommissarien &lt;i&gt;G. Almgren&lt;/i&gt; hvardera 30 röster,
professor &lt;i&gt;M. E. Winge,&lt;/i&gt; lektor &lt;i&gt;N. Linder&lt;/i&gt; och förste amanuensen doktor
&lt;i&gt;V. Granlund&lt;/i&gt; 29 röster samt professor &lt;i&gt;A. Malmström&lt;/i&gt; och
biblioteksamanuensen &lt;i&gt;C. Eichhorn&lt;/i&gt; 27 röster.
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nkysf8d2p07na4ykt4zcbyqzw8lwndv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping</title>
    <ns>0</ns>
    <id>194535</id>
    <revision>
      <id>580759</id>
      <timestamp>2024-11-01T16:10:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '{{Titel|Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping |Gustaf Linden|kommentar=Inlämnat i december 1923. Antaget 6 maj 1924. Publicerat i Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. Nr 10, sid 16–24.}}  &lt;div style=&quot;margin: 3em; text-align:justify&quot;&gt; &lt;pages index=&quot;Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping december 1923.pdf&quot; from=1 to=9/&gt; &lt;/div&gt;  &lt;references/&gt;  [[Kategori:1920-talets verk]] [[Kategori:Östergötland]]'</comment>
      <origin>580759</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="465" sha1="knptk5yzgxqbhnx3mc9wnwjy8uz1sgc" xml:space="preserve">{{Titel|Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping
|Gustaf Linden|kommentar=Inlämnat i december 1923. Antaget 6 maj 1924. Publicerat i Linköpings Stadsfullmäktiges Handlingar 1924. Nr 10, sid 16–24.}}

&lt;div style=&quot;margin: 3em; text-align:justify&quot;&gt;
&lt;pages index=&quot;Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping december 1923.pdf&quot; from=1 to=9/&gt;
&lt;/div&gt;

&lt;references/&gt;

[[Kategori:1920-talets verk]]
[[Kategori:Östergötland]]</text>
      <sha1>knptk5yzgxqbhnx3mc9wnwjy8uz1sgc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Författare:Gustaf Linden</title>
    <ns>106</ns>
    <id>194536</id>
    <revision>
      <id>580761</id>
      <timestamp>2024-11-01T16:15:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <comment>Skapade sidan med '[[File:Linden Gustaf arkitekt.jpg|mini|Gustaf Linden]] '''Gustaf Linden''' (1879–1964), stadsarkitekt i Linköping från 1912.  {{wikipedialänk}}  == Verk == * [[Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping]] (1923)  [[Kategori:Författare|Linden, Gustaf]] [[Kategori:Gustaf Linden| ]]'</comment>
      <origin>580761</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="307" sha1="tv7wmhcfehv55c51myhqwavx3cu5c77" xml:space="preserve">[[File:Linden Gustaf arkitekt.jpg|mini|Gustaf Linden]]
'''Gustaf Linden''' (1879–1964), stadsarkitekt i Linköping från 1912.

{{wikipedialänk}}

== Verk ==
* [[Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping]] (1923)

[[Kategori:Författare|Linden, Gustaf]]
[[Kategori:Gustaf Linden| ]]</text>
      <sha1>tv7wmhcfehv55c51myhqwavx3cu5c77</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>580776</id>
      <parentid>580761</parentid>
      <timestamp>2024-11-01T22:52:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>LA2</username>
        <id>11</id>
      </contributor>
      <origin>580776</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="332" sha1="7nnupi9gnhsw6cyokrfhtzjtq56xk6l" xml:space="preserve">[[File:Linden Gustaf arkitekt.jpg|mini|Gustaf Linden]]
'''Gustaf Linden''' (1879–1964), stadsarkitekt i Linköping från 1912.

{{wikipedialänk|Gustaf Linden (arkitekt)}}

== Verk ==
* [[Beskrivning till förslag till generalstadsplan för Linköping]] (1923)

[[Kategori:Författare|Linden, Gustaf]]
[[Kategori:Gustaf Linden| ]]</text>
      <sha1>7nnupi9gnhsw6cyokrfhtzjtq56xk6l</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/217</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194537</id>
    <revision>
      <id>580762</id>
      <timestamp>2024-11-01T20:01:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580762</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2246" sha1="d9vicp4h4f95ohgcyg3re7sdwbyb55f" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|213}}&lt;/noinclude&gt;öfvertyga sig om, icke huruvida Dianas berättelse var 
sanningsenlig, ty ej ett ögonblick misstrodde han denna 
änglarena varelses uppgifter, utan om hon ej i något afseende
kunnat misstaga sig och om den berättelse, till hvilken han
med så mycket deltagande hade lyssnat, troget återgifvit
verkliga förhållandet.

Som man ser, iakttog Bussy tvenne saker, hvilka hindra
den afverlägsne mannen att, till och med under kärlekens
berusning, träda utom sin upphöjda sfär; han visade 
nämligen försiktighet i valet af förtrogne, och han ägnade det
dyrkade föremålet den djupaste vördnad.

Således var fru de Saint-Luc, oaktadt sin kvinnliga 
skarpsinnighet, fullkomligt missledd i afseende på Bussys känslor,
och det välde, han bibehöll öfver sig själf, öfvertygade 
henne, att den unge mannen nu för första gången hörde Dianas
namn uttalas, och att han endast väntade sig att få se en
tafatt landtflicka.

I följd häraf beredde hon sig att njuta af hans förvåning.

Emellertid förvånade henne själf en sak, nämligen att, då
vakten stött uti sitt horn för att förkunna gästernas 
ankomst, Diana ej skyndade ned till vindbryggan, såsom hon
plägade göra vid denna signal. I stället för Diana såg man
ur slottsporten framträda en gubbe, böjd af år och stödd mot
en käpp. Aftonvinden lekte med hans snöhvita hår.

Han gick öfver bryggan, åtföljd af tvenne stora 
hundar. Då gubben hunnit fram till bröstvärnet, frågade han
med svag röst:

— Hvem är det, som gör en stackars gubbe den äran att
besöka honom?

— Jag! Jag, käre baron Augustin, hördes den unga
fruns glädtiga stämma.

Men i stället för det glada uttryck af öfverraskning, som
Jeanne väntade sig att få höra från gubbens mun, endast
upplyfte han sitt hufvud och stirrade på de inkommande.

— Ni, sade han, ni? Jag ser ingenting; hvem är ni
då? …

— O, min Gud! utropade Jeanne, känner ni då inte igen
mig? Ack, det är sant, min förklädning …

— Ursäkta mig, sade gubben, men jag ser nästan inte
mer. En gubbes ögon tåla ej vid att gråta, och när de
gråta för mycket, förmörkas de af tårarna.

— Ack, min bäste baron, sade den unga frun, jag märker&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>d9vicp4h4f95ohgcyg3re7sdwbyb55f</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/218</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194538</id>
    <revision>
      <id>580763</id>
      <timestamp>2024-11-01T20:03:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580763</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2077" sha1="dg1qsz3lx0qvzhd7oln22hzjnf8vgqf" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;214&lt;/noinclude&gt;verkligen, att era ögon blifvit mycket svaga; ty annars
skulle ni nog ha igenkänt mig, oaktadt min förklädning.
Jag måste således säga er mitt namn: Jag är grefvinnan
de Saint-Luc.

— Saint-Luc! upprepade gubben; jag känner er inte.

— Mitt flicknamn var Jeanne de Cossé Brissac.

— Ack, min Gud! utropade gubben, i det han med 
darrande händer försökte öppna gallerporten.

Jeanne, som ingenting förstod af detta besynnerliga 
mottagande, så olika det hon väntat sig, och hvilket hon 
tillskref gubbens ålder och försvagade själsförmögenheter, 
hoppade, då hon omsider såg sig igenkänd, ned af hästen och
kastade sig i baronens famn, såsom hon plägade göra; hon
märkte därvid, att han grät.

— Det är af glädje, tänkte hon. Ack! Hjärtat är då
alltid ungt.

— Kom, sade gubben, sedan han kysst Jeanne på pannan.

Liksom hade han ej märkt hennes båda följeslagare, 
återvände baronen därefter med långsamma steg till slottet, 
åtföljd af sina tvenne hundar.

Slottet hade ett sällsamt och sorgligt utseende; alla 
fönstren hade innanluckorna för, och man skulle kunnat likna
det vid en ofantlig graf. De tjänare, som man där och hvar
såg, voro svartklädda. Saint-Luc blickade på sin fru, liksom
för att fråga henne, om det var sålunda hon väntat sig att
finna slottet. Jeanne förstod honom, och som hon själf var
angelägen att komma ur denna pinsamma ovisshet, fattade
hon baronens hand och frågade:

— Men hvar är Diana? Skulle hon olyckligtvis ej vara 
här?

Gubben stannade plötsligt, liksom träffad af åskan, 
betraktade den unga frun med ett uttryck af fasa och 
suckade:

— Diana!

Vid detta namn blickade de båda hundarna på sin herre
och uppgåfvo ett sorgligt tjut.

Bussy kunde ej låta bli att rysa; Jeanne såg på 
Saint-Luc, och denne tvekade, om han skulle gå framåt eller
vända om.

— Diana! upprepade gubben, liksom hade han behöft tid
att förstå den fråga, man gjort honom. Ni vet då inte …!

Han började härvid snyfta konvulsiviskt.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>dg1qsz3lx0qvzhd7oln22hzjnf8vgqf</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/219</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194539</id>
    <revision>
      <id>580764</id>
      <timestamp>2024-11-01T20:10:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580764</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1985" sha1="iqw3kwv2qoepyxyup5iczuvhjhddvmc" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|215}}&lt;/noinclude&gt;— Men hvar är hon då, och hvad har händt? ropade
Jeanne häpen.

— Diana är död! svarade gubben, i det han med en 
förtviflad åtbörd höjde sina händer mot himmeln. Han 
neddignade på de första stegen af trappan, dit man nu hunnit,
gömde hufvudet i sina händer och vaggade det fram och
tillbaka liksom för att förjaga det sorgliga minne, som 
oupphörligt marterade honom.

— Död! utropade Jeanne, likblek af förskräckelse.

— Död upprepade Saint-Luc med ömt deltagande för
den arme gubben.

— Han har då också låtit honom tro, att hon är död!
tänkte Bussy.

— Död! Död! upprepade baronen; de ha dödat henne!

— Ack, min gamle vän! stammade Jeanne, som efter den
förfarliga underrättelse, hon fått, uti en ström af tårar 
funnit att det räddningsmedel, som hindrar det svaga 
kvinnohjärtat att brista.

— Men, lika godt, sade gubben, i det han stapplande reste
sig upp, fastän mitt hus är tomt och öde, är det ej dess
mindre lika gästfritt som förr; stigen in.

Jeanne tog gubbens arm och gick in; de öfriga följde
efter.

Då de kommit in i salongen, satte sig eller snarare 
neddignade gubben i en stor länstol.

Jeanne vågade ej bryta tystnaden. Hon darrade af 
fruktan att genom sina frågor upprifva gubbens sår, och likväl,
som alla unga och lyckliga personer, kunde hon ej förmå
sig att tro på verkligheten af den olycka, hon hört. Det
gifves en ålder, då man ej förmår att fatta, hvad döden är,
emedan man ej tänker därpå.

Baronen gick själf hennes önskan till mötes, i det han
återtog:

— Du sade mig, att du var gift, min bästa Jeanne; är den
herrn din man?

Härvid pekade han på Bussy.

— Nej, baron Augustin, svarade Jeanne; se här grefve de
Saint-Luc.

Saint Luc bugade sig djupt för den olycklige fadern.
Denne hälsade honom med välvilja och bemödade sig till
och med att småle; därefter vände han sina matta blickar
på Bussy och sade:
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>iqw3kwv2qoepyxyup5iczuvhjhddvmc</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/220</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194540</id>
    <revision>
      <id>580765</id>
      <timestamp>2024-11-01T20:14:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580765</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2041" sha1="341ec0q2gp70u1a5mr9npa2oy8ozvob" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;216&lt;/noinclude&gt;— Än den herrn, är han din mans bror, är han en af
dina släktingar?

— Nej, den herrn är ej vår släkting, utan vår vän, han
är Louis de Clermont, grefve Bussy af Amboise, kavaljer
hos hans höghet hertigen af Anjou.

Vid dessa ord spratt gubben till, steg upp och slungade
på Bussy en ljungande blick, men därefter, liksom 
tillintetgjord genom denna stumma utmaning, dignade han tillbaka
i länstolen, i det han uppgaf en dof suck.

— Hvad betyder detta? frågade Jeanne.

— Känner baronen er? frågade Saint-Luc Bussy.

— Det är första gången jag har den äran attt se baron
de Méridor, svarade Bussy lugnt. Han ensam hade 
förstått den verkan, hertigens af Anjou namn utöfvat på
gubben.

— Ha, ni tillhör hertigens af Anjou hof! sade baronen;
ni är kavaljer hos detta vilddjur, denna demon, och ni
vågar erkännna det; ni har den djärfheten att visa er hos
mig!

— Är han tokig? frågade Saint-Luc helt sakta sin fru, i
det han med förvånade blickar betraktade baronen.

— Smärtan har säkert gjort honom vansinnig, svarade
Jeanne rysande.

Baron de Méridors ord åtföljdes af en ännu mera hotande
blick än den första; men Bussy, ständigt kall och lugn, 
uthärdade i den vördnadsfullaste ställning denna blick och
svarade ej ett ord.

— Ja, detta vilddjur, återtog gubben, hvars hufvud mer
och mer syntes förvirras, — denne mördare, som tagit lifvet
af min dotter!

— Arme far! mumlade Bussy.

— Men hvad är det då han säger? utropade Jeanne med
frågande blickar.

— I veten då ej, återtog baronen, i det han fattade 
Jeannes och Saint-Luc’s händer, I veten då ej, att hertigen af
Anjou dödat min Diana, att hertigen af Anjou mördat mitt
barn, min dotter!

Gubben uttalade dessa sista ord med en så smärtsam ton,
att tårarna stego själfve Bussy i ögonen.

— Min baron, sade den unga frun, om så än är, ehuru
jag ej kan begripa möjligheten däraf, så bör ni dock ej för
denna grymma olycka anklaga den rättsinnigaste och ridder-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>341ec0q2gp70u1a5mr9npa2oy8ozvob</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/221</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194541</id>
    <revision>
      <id>580766</id>
      <timestamp>2024-11-01T20:17:39Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580766</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2063" sha1="dpo0beq65j6ny6shvunbhkyypm5br0c" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|217}}&lt;/noinclude&gt;ligaste ädling som finnes. Men se då, min gamle vän, herr
de Bussy vet af ingenting; han gråter liksom vi. Skulle
han ha kommit hit, om han kunnat ana ett sådant 
mottagande! Ack, min bäste baron, säg oss då i er högt älskade
Dianas namn, hur denna bedröfliga händelse tilldragit sig.

— Ni vet då ingenting? sade gubben, i det han vände
sig till Bussy.

Denne bugade sig tigande.

— Ack, min Gud, nej, sade Jeanne; alla människor äro i
okunnighet härom.

— Min Diana är död, och hennes bästa vän vet det ej!
Men det är sant, jag har hvarken skrifvit till eller talat
med någon därom; det föreföll mig, som kunde ingen lefva,
då min Diana var död; det föreföll mig, som skulle hela
världen bära sorg efter henne.

— Tala, tala; det skall lindra er smärta, sade Jeanne.

— Nåväl, sade baronen snyftande, denne nedrige furste,
franska ndelns skamfläck, fick se min Diana, och emedan
han fann henne skön, lät han bortröfva henne och föra
henne till slottet Beaugé för att vanhedra henne, såsom
hade hon varit en lifegens dotter. Men min ädla, dygdiga
Diann föredrog döden. Hon störtade sig ut genom ett
fönster i sjön, och man har där endast funnit hennes slöja
flytande på vattnet.

Jennne var i hög grad upprörd. Hon betraktade grefven,
äfven hon, med ett slags fasa.

— Ack, grefve Bussy, utropade Saint-Luc, det är ju 
förskräckligt! Ni måste öfvergifva denne nedrige furste; ett
ädelt hjärta, sådant som ert, kan ej förbli fäst vid en röfvare,
en mördare!

Men i stället för att svara på Saint-Luc’s uppmaning
gick Bussy ett steg närmare baron de Méridor.

— Herr baron, sade han, vill ni bevilja mig äran af ett
enskildt samtal?

— Ack ja, gör det! utropade Jeanne.

— Tala, min herre, sade baronen darrande.

Bussy vände sig till Saint-Luc och hans fru, fäste på dem
en betydelsefull blick och sade:

— Med er tillåtelse, mina vänner, anhåller jag att få vara
allena med baronen.

De båda makarna lämnade salongen. Då dörren var&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>dpo0beq65j6ny6shvunbhkyypm5br0c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/222</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194542</id>
    <revision>
      <id>580767</id>
      <timestamp>2024-11-01T20:22:24Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580767</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2255" sha1="pczjcs2li8nur6iimptcxapzzr5adr8" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;218&lt;/noinclude&gt;stängd efter dem, nalkades Bussy baronen och bugade sig
djupt för honom.

— Herr baron, sade han, ni har nyss i min närvaro 
anklagat en furste, den jag tjänar, och ni har anklagat honom
med en häftighet, som nödgar mig att begära en förklaring.
Gubben gjorde en rörelse af förakt.

— O, jag ber, misstyd ej mina vördnadsfulla ord; det är
med det innerligaste deltagande, med den lifligaste önskan
att kunna mildra er smärta, som jag ber er, herr baron, att
meddela mig alla enskildheter af den sorgliga händelse,
ni nyss omnämnde för grefven och grefvinnan de Saint-Luc.
Låt höra: förhåller sig allt verkligen så, som ni tror, och är
allt hopp förloradt?

— Min herre, svarade gubben, jag hoppades verkligen ett
ögonblick. En högsinnad och rättskaffens ädling, grefve de
Monsoreau, älskade min stackars dotter och intresserade sig
för henne.

— Grefve de Monsoreau! Skulle ni vilja säga mig, 
hurudant hans uppförande varit i denna sak?

— Ack, hans uppförande var ädelt och värdigt, ty Diana
hade afslagit hans hand! Det oaktadt var han den förste,
som underrättade mig om hertigens nedriga planer. Det
var han, som sade mig, hur jag skulle kunna tillintetgöra
dem; för att rädda min dotter fordrade han blott en sak,
hvilket ytterligare bevisade hela ädelheten af hans 
karaktär: han begärde nämligen, att, om han lyckades rycka 
henne ur hertigens händer, skulle jag gifva henne till maka åt
honom själf, på det han, ung, verksam och modig, måtte
kunna försvara henne mot en mäktig furstes förföljelser,
hvilket hennes arme fader ej förmådde. Jag gaf med glädje
mitt samtycke; men tyvärr var det öfverflödigt; han kom
för sent och fann blott, att min arma Diana genom döden
räddat sig från vanäran.

— Har grefve de Monsoreau ej låtit höra af sig efter
detta olyckliga ögonblick? frågade Bussy.

Det är blott en månad sedan denna förskräckliga 
händelse tilldrog sig, och den olycklige ädlingen har troligen
ej velat visa sig för mig, då hans ädla plan misslyckats.

Bussy sänkte sorgsen hufvudet; allt var honom nu klart.
Han förstod nu, på hvad sätt Monsoreau lyckats frånröfva
fursten den unga flickan, och hur hans fruktan, att prinsen&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>pczjcs2li8nur6iimptcxapzzr5adr8</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/223</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194543</id>
    <revision>
      <id>580768</id>
      <timestamp>2024-11-01T20:26:22Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580768</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2063" sha1="l6s20c7wodoss32yi9yio4zj7dnm04a" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|219}}&lt;/noinclude&gt;skulle upptäcka, det denna flicka blifvit hans hustru, hade
nödgat honom att inbilla den arme fadern, att hon var död.

— Välan, herr grefve? sade gubben, då han såg den unge
mannens panna mörkna.

— Min baron, svarade Bussy, jag har af hertigen af 
Anjou fått i uppdrag att föra er till Paris, ty hans höghet
önskar träffa er.

— Träffa mig, utropade baronen; jag befinna mig ansikte
mot ansikte med denne man! Hvad kan då den mördaren
ha att säga mig?

— Hvem vet? Kanske han vill rättfärdiga sig.

— Och kunde han än rättfärdiga sig, utropade gubben,
så är ju min dotter, tyvärr, i alla fall död! Nej, grefve de
Bussy, nej; jag beger mig ej till Paris.

— Herr baron, sade Bussy med stadig röst, tillåt mig att
vara entrügen; det är min plikt att föra er till Paris, och
jag är hitkommen i detta ändamål.

— Nåväl Jag skall då bege mig dit, utropade gubben,
darrande af vrede; men ve dem, som gjort mig olycklig!
Konungen skall lyssna till min klagan, och om ej han gör
det, så skall jag vädja till Frankrikes alla ädlingar. Också,
— mumlade han, — glömde jag i min smärta, att jag i mina
händer har ett vapen, hvaraf jag hittills ej gjort bruk. Ja,
herr grefve, jag skall följa er.

— Och jag, herr baron, sade Bussy, i det han fattade
{{Rättelse|han|hans}} hand, jag anbefaller er det tålamod, det lugn och den
värdighet, som höfves en kristen. Guds barmhärtighet mot
ädla hjärtan är oändlig, och ni vet ej, hvad han förbehållit
åt er, jag ber er äfven att, i afvaktan på den dag, då hans
barmhärtighet skall uppenbara sig, icke räkna mig bland
era fienders antal, ty ni anar ej, hvad jag skall göra för er.
I morgon således, om ni behagar, herr baron, skola vi i
dagbräckningen bege oss å väg.

— Jag samtycker, svarade gubben, mot sin vilja rörd af
den milda ton, hvarmed Bussy uttalade dessa ord. Till dess,
ni må vara vän eller ovän, är ni min gäst, och jag vill föra
er till ert rum.


{{linje|5em}}
&lt;section end=kap24 /&gt;
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>l6s20c7wodoss32yi9yio4zj7dnm04a</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/224</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194544</id>
    <revision>
      <id>580769</id>
      <timestamp>2024-11-01T20:29:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580769</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2086" sha1="moy6z61jvqyyqdh4ht1yvpgx2ezhyu0" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;220&lt;/noinclude&gt;&lt;section begin=kap25 /&gt;
&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;25.
&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Huset vid gatan Saint-Antoine.&lt;/b&gt;&lt;/h2&gt;

Grefven och grefvinnan de Saint-Luc kunde ej hämta sig
från sin förvåning: Bussy hade förmått baron de Méridor
att begifva sig till Paris!

Då morgonen kom, tog baronen afsked af sina gäster, dem
han bad stanna kvar på slottet; men som Saint-Luc och
hans fru insågo det obehagliga i sin belägenhet, kommo de
öfverens om att lämna Méridor, så fort sig göra lät, och att
begifva sig till slottet Brissac, som var beläget i 
grannskapet.

Bussy behöfde blott några ögonblick för att förklara sitt
besynnerliga uppförande. Han hviskade några ord åt den
unga grefvinnan. Genast uppklarnade hennes anlete på ett
sällsamt sätt.

Gubben hade ingenting märkt af detta; med ögat fäst
på fäderneborgen, smekte han mekaniskt sina bägge 
hundar, och med rörd stämma gaf han några befallningar åt
sina tjänare, hvilka stodo där nedslagna och sorgsna. 
Sedan han bestigit en gammal favorithäst, sände han med 
handen en afskedshälsning åt slottet Méridor och begaf sig å
väg utan att säga ett ord.

Med strålande blick besvarade Bussy Jeannes småleende
och vände sig flera gånger om för att säga sina vänner 
farväl. Då han skildes från dem, hade Jeanne hviskat i
hans öra:

— Hvad ni spelar för en besynnerlig roll, grefve; jag
hade lofvat er, att sällheten väntade er på Méridor, och nu
är det ju tvärtom ni, som till Méridor återför den därifrån
flydda sällheten.

Bussy sökte under vägen genom den största 
uppmärksamhet vinna gubben, hvars hat han i förstone ådragit sig, och
utan tvifvel lyckades han, ty sjätte dagen om morgonen, då
de ankommo till Paris, yttrade baron Méridor till sin 
reskamrat dessa ord, som skildrade den förändring, resan 
åstadkommit i hans sinne:

— Det är besynnerligt, grefve: jag är nu min olycka 
närmare än någonsin, och likafullt är jag mindre orolig vid
min ankomst hit, än jag var vid min afresa från Méridor.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>moy6z61jvqyyqdh4ht1yvpgx2ezhyu0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Grefvinnan de Monsoreau/Del 1/Kapitel 24</title>
    <ns>0</ns>
    <id>194545</id>
    <revision>
      <id>580770</id>
      <timestamp>2024-11-01T20:30:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>Kap 24</comment>
      <origin>580770</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="246" sha1="1m5dwcdlhzujqrxrgpp9vwas7u1ygto" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
&lt;pages index=&quot;Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu&quot; from=216 to=223 fromsection=&quot;kap24&quot; tosection=&quot;kap24&quot; kommentar={{nop}} header=1/&gt;


&lt;references/&gt;

&lt;/div&gt;
[[Kategori:Grefvinnan de Monsoreau|024]]</text>
      <sha1>1m5dwcdlhzujqrxrgpp9vwas7u1ygto</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Ingwar Widtfarne.pdf/48</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194546</id>
    <revision>
      <id>580771</id>
      <timestamp>2024-11-01T20:33:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580771</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2459" sha1="map3sg7t63zbmgnqrlczkjgrjdx512c" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{huvud|XLII|&lt;b&gt;Företal.&lt;/b&gt;|}}&lt;/noinclude&gt;&lt;ref follow=&quot;s41f1&quot;&gt;{{ant|Rex Sveonum &lt;i&gt;Anunder&lt;/i&gt;, cum sacrificium gentis statutum nollet
dæmonibus offerre, depulsus a Regno, ibat gaudens a
conspectu concilii, quoniam dignus habebatur pro nomine Jesu pati.}}&lt;/ref&gt;denna Bremiska Kyrkohistoria, skal betekna K. Inge I, hwilken i Herw.
S.&lt;ref&gt;{{ant|Cap. 20: &lt;i&gt;Ingimundur&lt;/i&gt;, son Steinkiels, er Suithiod tok til Kongs
næst epter Hakon. &lt;i&gt;Ingi&lt;/i&gt; var thar leingi Kongur etc.}}&lt;/ref&gt;, kallas Ingimundur, och såsom Inge, eller Yngve, med
{{sp|Ingvar,}} af själfwe denna Historias Uphofsman, Adam från Bremen&lt;ref&gt;{{ant|Ad. Brem. Hist. Eccl. Lib. 2. Cap. 15: Hacon (leg. Harald) iste
crudelissimus, ex genere &lt;i&gt;Ingvar&lt;/i&gt; (i. &lt;i&gt;Ingvi&lt;/i&gt;, Gentis Ynglingicæ
Statoris) primus inter Nordmannos Regnum arripuit, cum ante
a Ducibus regerentur &amp;c.}}&lt;/ref&gt;,
finnes wara förblandad. När detta anmärkes; så är det intet nödigt,
för det en senare Tilläggning&lt;ref&gt;{{ant|Not. 78. ad Adam. in descr. Dan. Cap. 228: Cum rex Sveonum
&lt;i&gt;Emund&lt;/i&gt; filium suum &lt;i&gt;Emundum&lt;/i&gt; in Scythiam ad dilatandum
regnum suum misisset, ille navigio in terram pervenit
fœminarum. Quæ mox venenum fontibus immiscentes, ipsum regem
&amp; exercitum eius tali modo peremerunt.}}&lt;/ref&gt; tydligare kallar denne Prins, som af
K. Emund i Swerje blifwit skickad til Scythien at intaga Länder,
äfwen såsom dess Fader, för {{sp|Emund,}} eller för det en annan Skribent&lt;ref&gt;{{ant|Gesta Saxonum in Hist. Relat. de Ingv. multivago Cap. 14.}}&lt;/ref&gt;
nämner honom {{sp|Onund,}} at därföre neka Ingvars rätta Namn: hwars
både Ursprung och Händelser nu til Öfwerflöd tyckas wara förswarade.
Den Skilgaktighet i Förklaringen af detta Witnesbörd, som är imellan
bägge de äldre Handskrifter af närwarande Saga, som jag nyttjat,
utwiser nogsamt, huru litet Förtroende man, jämwäl ifrån äldre Tider
tilbaka, här uti Norden kunnat hafwa til utländska Efterrättelser, när Frågan
warit om wissa Namns Skrift och Uttal. Man behöfwer därföre icke
göra sig Möda med Oriktigheters Förswar, eller at förklara dessa
Witnesbörder om en och samma Sak, som af Owärdighet allenast blifwit olika,
annorlunda, än de äldsta och bästa Underrättelser medgifwa. Jag
förbigår sålunda senare Skribenters Gissningar, om en något senare Anund,
som man härunder trodt wara beteknad, och håller för onödigt, at widare
söka det, som wi redan funnit.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
{{huvud|||Sedan}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>map3sg7t63zbmgnqrlczkjgrjdx512c</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Den eldröda bokstaven 1944.djvu/13</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194547</id>
    <revision>
      <id>580773</id>
      <timestamp>2024-11-01T21:05:30Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580773</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1234" sha1="52x2f0ruqp0usovzak9hxa2rvk4jnvs" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;keln stod en vild rosenbuske, nu i juni månad överhöljd
med sina härliga blommor. Den tycktes bjuda sin doft och
sin spröda skönhet åt fången, då han fördes in, eller åt
den livdömde brottslingen, då han kom ut därifrån för
att gå sitt straff till mötes, till tecken på att naturens
öppna hjärta kunde hysa deltagande och visa godhet mot
honom.

Denna rosenbuske har genom en egendomlig 
tillfällighet fått fortleva i historien, men vi vilja icke avgöra
huruvida den helt enkelt stått som en kvarleva av den
mäktiga gamla urskogen så långt efter det de jättelika
furorna och ekarna, som en gång överskuggade den, hade
fallit — eller om den, som det finns grundad anledning
tro, hade sprungit fram i den helgonlika Ann 
Hitchinsons fotspår, då hon gick in genom fängelsedörren. Men
då vi funnit den just vid tröskeln till vår berättelse, som
nu är på väg att träda ut genom den olycksbådande
porten, kunde vi icke underlåta att plocka en av dess
blommor och räcka den åt läsaren. Må den bli en symbol
för något ljuvt moraliskt blomster, som kan hittas utefter
vägen, eller kasta en ljusstråle över den mörka berättelsen
om mänsklig svaghet och sorg.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
8&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>52x2f0ruqp0usovzak9hxa2rvk4jnvs</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Den eldröda bokstaven 1944.djvu/14</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194548</id>
    <revision>
      <id>580774</id>
      <timestamp>2024-11-01T21:08:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580774</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1816" sha1="irsvjlu1mseray61oomfjrr7pyq41y5" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;&lt;/noinclude&gt;&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;II. Torget&lt;/h2&gt;

{{Initial|G}}räsmattan framför fängelset i Fängelsegränden 
fylldes en sommarmorgon för mer än två århundraden
sedan av en rätt stor del av Bostons invånare, och alla
höllo ivrigt sina blickar riktade på den järnbeslagna 
ekdörren. Bland vilken annan befolkning som helst eller i
en senare period av Nya Englands historia skulle den
bistra orörlighet, som förstenade dessa goda stadsbors
skäggiga ansikten, ha bebådat, att någonting förfärligt
var i görningen. Den kunde icke ha betecknat någonting
mindre än att man väntade få se någon beryktad 
brottslings avrättning, över vilken det allmänna 
rättsmedvetandet hade fällt domen före den lagliga domstolen.

Men vid denna tid, då den puritanska karaktären ännu
utmärktes av den största stränghet, kunde man icke utan
vidare draga en dylik slutsats. Det kunde hända, att en
försumlig tjänare eller ett pliktförgätet barn, som 
föräldrarna hade överlämnat åt de världsliga 
myndigheterna, skulle få sitt straff vid spöpålen. Det kunde hända.
att en kväkare eller annan irrlärig religionsförkunnare
skulle pryglas ut ur staden eller någon sysslolös och 
kringstrykande indian, som den vite mannens eldvatten hade
drivit att ställa till bråk på gatorna, skulle med spöslag
jagas tillbaka till skogens skuggor. Det kunde också 
hända, att någon häxa skulle dö i galgen, liksom gamla mrs
Hibbins, domarens ondsinta änka.

Vilket det nu än var, rådde all den högtidlighet i 
åskådarnas hållning som det anstod ett folk, hos vilket 
religion och lag voro nästan liktydiga och i vars karaktär
båda sammansmälte så fullkomligt, att den offentliga
rättvisans mildaste och strängaste handlingar voro i lika&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{ph|9}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>irsvjlu1mseray61oomfjrr7pyq41y5</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Den eldröda bokstaven/Kap 01</title>
    <ns>0</ns>
    <id>194549</id>
    <revision>
      <id>580775</id>
      <timestamp>2024-11-01T21:11:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>Kap 1</comment>
      <origin>580775</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="218" sha1="n9v4o2x5utpdjmkv33io1iu3qat50dv" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
&lt;pages index=&quot;Den eldröda bokstaven 1944.djvu&quot; from=12 to=13 kommentar={{nop}} prev=&quot;{{nop}}&quot; header=1/&gt;


&lt;references/&gt;

&lt;/div&gt;
[[Kategori:Den eldröda bokstaven|01]]</text>
      <sha1>n9v4o2x5utpdjmkv33io1iu3qat50dv</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Ingwar Widtfarne.pdf/49</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194550</id>
    <revision>
      <id>580777</id>
      <timestamp>2024-11-02T01:26:05Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580777</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3482" sha1="rwp7l4p3xjtsykssrelub2e8msd73r3" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{huvud||&lt;b&gt;Företal.&lt;/b&gt;|XLIII}}&lt;/noinclude&gt;Sedan man då ändteligen gifwer wår wida bereste Ingvar et
anständigt Rum uti Fäderneslandets Historia, yppas en annan Twist, om
de {{sp|Runstenar,}} som på åtskilliga Ställen i Riket finnas upreste til
Åminnelse {{sp|efter Folk, som med en Ingvar farit til Österländerna,
och där blifwit döde,}} höra til denne Ingvar Widförlas, eller Ingvar
Harra, d. ä. den äldres Tider? Et Swalg af något mer än 400 År åtskiljer
desse Herrars och Konungars uti mycket lika Förehafwande och Död.
Bägge foro med wäpnad Magt uti Öster: den förre, til Härnad: och
den senare, i Afsigt at wärfwa sig et Rike: Bägge tilsatte ock Lifwet,
hwardera sit uppå sin Färd: den äldre, wid sine östre Fienders första
Anfall, och utan någon i gamla Historien omtald sit Fölges Manspillan: den
yngre, wid Slutet af sina föresatta Resor, och efter flere Strider,
hwaruti mycket hans Folk fallit, som ock igenom en oordentlig Lefnad
ännu mera förminskats, samt ändteligen dragit sin oskyldige Herre och
Konung med sig in uti de Dödas Rike.

Antalet af desse Stenar, som äro 11 eller 12 Stycken, samt til större Delen med
Christna Korstekn märkte, och för öfrigt mycket likna hwarandre uti Språk och Ritning,
tyckes wid Handen gifwa, at de icke blifwit upreste efter något litet Fältslag, hwaruti få
Personer allenast omkommit, utan efter et större och längre Krigståg, som skickat flera Lif
utur Wärlden, sedan Christna Läran här uti Landet fåt någon Stadga. Men jag wil
hällre i detta Fall betjäna mig af andres Utlåtelser, än egna Ord; hälst denna Sak för snart 40
År sedan, och såleds förr än wåre Lärde set eller granskat Ingvar Widförlas Saga, af
Swenska Wetenskaps Societeten i Upsala finnes wara uptagen, och så afgjord: at {{sp|de
Stenar, som andre&lt;ref&gt;{{ant|Acta Lit. Svec. 1726. pag. 205.}}&lt;/ref&gt; ment, kort efter Ingvar Östensons Död wara ristade,
nödwändigt måste höra til någon senare Ingvars Tider, som härifrån blifwit utfärdad
emot Estländarne, men warit olycklig, och med något sit Manskap gåt förlorad.}}
Skälen, som til detta Omdöme anföras, äro ”1. at Swea Rike ännu uti Ingvar Harras
Tid warit helt och hållet hedniskt, samt dyrkat sine 3 bekante Afgudar; hwaremot på desse
Runstenar icke allenast det wanliga Christna Bönesätt {{sp|GUD hiälpe Siälen}}, utan ock, på en
utaf dem, de Christnas Namn tydligen förekommer: såsom de jämwäl framwisa sådana
Kors, som man brukat, at sätta på de Stenar, hwilke höra til Christne Tider: 2. At
Historierna gifwa wid Handen, det uti elfte och tolfte Århundradet, så wäl wåre Förfäder,
som de Danske, haft täta och ifriga Wapneskiften med Esterne; hwarföre desse Stenar wäl
då kunna wara uthuggne.” Icke långt efter detta Yttrande, utkom en mycket noga
Afritning&lt;ref&gt;{{ant|O. C. Mon. Sveo-G. suis temp. redd. in Act. Lit. Svec. 1727. p. 237.}}&lt;/ref&gt; på den Skrift, som ändå på samme Sten war behållen, hwilken förställer detta
Ingvars Tåg med en {{sp|Bön för alla Christnas Själar,}} tillika med denna Anmärkning:
{{sp|Månge Stenar tala om en Ingvar och hans olyckliga Färd emot Estländarne;
men af denne Sten kan det tydlingen synas, at han warit Christen; Han bör därföre
intet förblandas med Ingvar Östenson, Swea Konung, som Sturleson äfwen
berättar, af Esterne hafwa lidit et stort Nederlag,}} (eller rättare, själf af dem blifwit ihjäl-&lt;noinclude&gt;
{{huvud|||slagen).}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rwp7l4p3xjtsykssrelub2e8msd73r3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/297</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194551</id>
    <revision>
      <id>580781</id>
      <timestamp>2024-11-02T09:43:37Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580781</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1975" sha1="s1cnja08uv05u5s8zd9m7r29evlyb92" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|||281}}&lt;/noinclude&gt;{{c|§ 6.}}
Till suppleanter valdes kyrkoherden doktor &lt;i&gt;Fr. Grafström&lt;/i&gt; med 19,
f.&amp;nbsp;d. lektorn doktor &lt;i&gt;A. Hazelius&lt;/i&gt; med 18 samt ingeniören &lt;i&gt;P. E.
Bergstrand&lt;/i&gt; med 17 röster.

{{c|§ 7.}}
Till revisorer af innevarande års räkenskaper valdes historiemålaren
&lt;i&gt;J. Z. Blackstadius&lt;/i&gt; med 11 och ingeniören &lt;i&gt;A. T. Gellerstedt&lt;/i&gt; med 9 röster.

{{c|§ 8.}}
Sedan derefter kammarherren C. Silfverstolpe hållit ett föredrag
”Om klosterväsendets betydelse för vårt folks kultur under medeltiden”,
upplöstes sammankomsten.


&lt;h3 align=center&gt;2.&lt;br&gt;Berättelse om Svenska Fornminnes-föreningens verksamhet,&lt;/h3&gt;
{{c|&lt;big&gt;afgifven den 29 Februari 1872&lt;/big&gt;}}
{{c|af}}
{{c|&lt;big&gt;{{sp|Föreningens Styrelse}}.&lt;/big&gt;}}

Under det år, som förflutit, sedan Svenska Fornminnes-föreningens
medlemmar senast voro samlade till allmänt årsmöte, har hennes
utveckling gått framåt med jemna steg och med all den styrka och
snabbhet, som man skäligen kunnat vänta af ett samfund, hvilket ännu måste
anses såsom nytt. Styrelsens åtgärder för främjande af föreningens
syften hafva oftast blifvit upptagna med ett tillmötesgående och en
välvilja, som gifvit ökad styrka åt öfvertygelsen att föreningens
verksamhet icke varit gagnlös och att äfven hennes framtid kan anses
tryggad.

Det möte för föreningens medlemmar och fornforskningens öfrige
vänner, hvarom stadgarnes 9 § talar, hölls förlidet år i Örebro den 19,
20 och 21 Juni. Hos Nerikes Fornminnes-förening äfvensom hos flere
enskilda personer står detta samfund, och särskildt dess styrelse, i stora
förbindelser för kraftig hjelp, så väl vid förberedelserna som ock under
sjelfva mötet, äfvensom för den välvilja, som dervid i så rikt mått kom
mötets medlemmar till del.

Andra häftet af föreningens tidskrift, hvilket nyligen lemnat pressen
och i dag börjat utlemnas till föreningens ledamöter, innehåller första&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>s1cnja08uv05u5s8zd9m7r29evlyb92</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/298</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194552</id>
    <revision>
      <id>580782</id>
      <timestamp>2024-11-02T10:17:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580782</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3278" sha1="f7y5rxveojqnb7pg1kke27q2l5hks5i" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|282||}}&lt;/noinclude&gt;hälften af förhandlingarna vid detta möte. För att noggrannt och
riktigt kunna meddela de särskilda talarnes yttranden under
öfverläggningarna, hade styrelsen utsett en skicklig snabbskrifvare att föra
diskussionsprotokollet, hvilket i sammandrag återfinnes i tidskriften.

Det omedelbara bestyret med häftets utgifning har jemnlikt
stadgarnes 7 § varit öfverlemnadt åt en redaktions-kommité, med doktor
&lt;i&gt;A. Sohlman,&lt;/i&gt; biblioteksamanuensen &lt;i&gt;C. Eichhorn&lt;/i&gt; samt förste amanuensen
doktor &lt;i&gt;V. Granlund&lt;/i&gt; såsom ledamöter.

Bland de första af nu varande styrelsens åligganden var att, enligt
det henne genom senaste ändringar i stadgarne gifna uppdrag, ”utse
ett ombud för hvarje landskap eller för större begränsadt område deraf”,
hvilka egde att, hvart och ett inom sin ort, ”bevaka föreningens
intressen och på styrelsens vägnar handhafva föreningens angelägenheter”.
Styrelsen utsåg ofördröjligen 26 sådana ombud och anser sig nu böra
med tacksamhet nämna, att flere af de män, som erhållit sådant
uppdrag, visat stort nit och varmt intresse för föreningens angelägenheter.

Till medlemmar af föreningen har, sedan den allmänna
sammankomsten i Februari förlidet år, på förslag dels af styrelsens ledamöter,
dels af hennes ombud, invalts 270 personer, hvarjemte nya kallelsebref
utfärdats till några, hvilka ej erhållit de till dem förut afgångna
diplomen. Hela antalet invalda ledamöter utgör omkring 670.

Genom dödsfall har föreningen förlorat några medlemmar, bland
hvilka särskildt må nämnas &lt;i&gt;Arvid August Afzelius,&lt;/i&gt; som var en af
hennes hedersledamöter. Den åldrige häfdatecknaren och skalden kom
icke i tillfälle att utveckla någon verksamhet i föreningens tjenst;
med hans inväljande till hedersledamot var ej heller något sådant
åsyftadt. Styrelsen ville blott på det enda sätt, som stod henne till
buds, betyga sin vördnad och tacksamhet för vad han uträttat i och
för den sak, Svenska fornminnes-föreningen gjort till sin. Men
fäderneslandet har till de många frejdstora namn, som förut voro ristade
i dess minnessköld, äfven fogat hans; och efterverlden, som utan tvifvel
klarare än vi kommer att inse betydelsen af hans idrotter, skall med
älskande omsorg gömma minnet af denne förkämpe för en sannt
fosterländsk bildning.

I öfverensstämmelse med föreningens beslut vid allmänna årsmötet
den 28 Februari 1871, har styrelsen till Kongl. Majestät ingifvit
underdånig skrifvelse om ändring i nu gällande förordning angående
forntida minnesmärkens fredande och bevarande. Likaledes har styrelsen,
med särskildt afseende derpå att föreningens verksamhet icke så mycket
går ut på att bereda fördelar åt sina egna medlemmar, som fastmer
derpå att utgöra ett medel för syften, som äro af den största betydelse
för hela vårt folk, nemligen att bevara fosterländska minnen och att
väcka en, om möjligt alla samhällsklasser genomträngande kärlek till
desamma, hos Kongl Majestät anhållit om ett understöd af allmänna
medel, till främjande af föreningens verksamhet, och har styrelsen i
underdånighet föreslagit, att beloppet deraf måtte bestämmas till 1,000
Riksdaler Riksmynt.
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>f7y5rxveojqnb7pg1kke27q2l5hks5i</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/299</title>
    <ns>104</ns>
    <id>194553</id>
    <revision>
      <id>580785</id>
      <timestamp>2024-11-02T11:16:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>580785</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2564" sha1="1on0cf7horgd1kugpm3gkb8gpygksta" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|||283}}&lt;/noinclude&gt;Med anledning af det beslut, hvartill det första af
öfverläggningsämnena vid sistlidna års möte i Örebro föranledde, har Styrelsen till
Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien aflåtit en
skrifvelse, hvilken meddelas i tidskriftens 2:dra häfte. Hos Kongl.
Generalpoststyrelsen har å föreningens vägnar gjorts ansökan om portofrihet
för föreningens tidskrift, hvilken ansökan äfven blifvit bifallen, och
torde härigenom vinnas en icke obetydlig lättnad för spridningen af
det nu utgifna och följande häften.

Under sina 21 sammankomster har styrelsen dessutom handlagt en
stor mängd ärenden, för hvilka det blefve för vidlyftigt att här redogöra.

Till föreningens ordförande omvalde styrelsen f.&amp;nbsp;d. Statsrådet m.&amp;nbsp;m.
friherre &lt;i&gt;G. af Ugglas.&lt;/i&gt; Sekreteraresysslan har varit anförtrodd åt lektor
&lt;i&gt;N. Linder.&lt;/i&gt; Öfverkommissarien &lt;i&gt;G. Almgren&lt;/i&gt; har äfven under denna tid
varit föreningens kassaförvaltare.

Äfven i år har föreningen fått sig tillsändt det af professor Semper
i Würzburg och sedermera af doktor Frantzius i Heidelberg redigerade
”Correspondenz-Blatt der deutschen Gesellschaft für Anthropologie,
Ethnologie und Urgeschichte”. Likaledes hafva såsom gåfvor erhållits: af
”Uplands Fornminnes-förening” första häftet af dess tidskrift och af
”Foreningen for Norske Fortidsmindesmærkers Bevaring” Aarsberetninger
för 1869 och för 1870, och dessutom 8 smärre vetenskapliga
afhandlingar, utgörande särskilda aftryck, dels ur ”Videnskaps-Selskabets
Forhandlinger”, dels ur ”Polyteknisk Tidskrift”, båda utgifna i Kristiania.

Bidrag till tidskriften eller andra meddelanden af värde har
styrelsen fått emottaga af flere bland föreningens medlemmar, af hvilka
särskildt må nänmas lektor &lt;i&gt;C. F. Wiberg,&lt;/i&gt; kammarherren, friherre
&lt;i&gt;G. Djurklou,&lt;/i&gt; kassören &lt;i&gt;W. Berg,&lt;/i&gt; direktören &lt;i&gt;R. Brouhn&lt;/i&gt; och studenten
vid Upsala universitet &lt;i&gt;J. P. Lindahl&lt;/i&gt; samt styrelsens ledamöter herr
&lt;i&gt;Mandelgren&lt;/i&gt; och doktor &lt;i&gt;Granlund.&lt;/i&gt;

Från föreningens hedersledamot majoren och riddaren &lt;i&gt;S. F. Cervin&lt;/i&gt;
på Ingelstad hade styrelsen för någon tid sedan glädjen att emottaga
första uppbudet å föreningens fastighet, Kung Ingels hög med
tillhörande jord, hvilken vid mötet i Vexiö af major Cervin lemnades
föreningen såsom gåfva.

Föreningens räkenskaper hafva blifvit granskade af särskilda
revisorer, hvilkas berättelse om af dem verkstäld revision nu kommer att
meddelas.
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1on0cf7horgd1kugpm3gkb8gpygksta</sha1>
    </revision>
  </page>
</mediawiki>