Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.44.0-wmf.6 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion 4 416 583422 582488 2024-12-07T16:06:44Z Belteshassar 7194 /* Status för OCR för svensk fraktur */ Svar 583422 wikitext text/x-wiki {| style="float: right;" |__TOC__ |}__NEWSECTIONLINK__ =Välkommen till Mötesplatsen= [[Fil:New library in Turku opened 2.3.2007.jpg|miniatyr|Välkommen]] Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource. [http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Wikisource:M%C3%B6tesplatsen&action=edit&section=new Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik] Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en '''bot''' på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga. För '''användarnamnsbyten''' gå till [[:m:SRUC|Metas sida för globala användarnamnsbyten]]. To request to run a '''bot''' on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag. To request '''change of username/SUL,''' please go to [[:m:SRUC|the request page for a global rename]]. [[Kategori:Wikisource|Mötesplatsen]] ==Gamla diskussioner== {{Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv}} =Diskussioner= == Transkribus handskriftsigenkänning är nu integrerat i OCR-finessen == En nyhet som kom under sommaren som jag hade missat var att [https://diff.wikimedia.org/2023/07/13/enabling-handwritten-text-recognition-on-wikisource-using-transkribus-ocr-engine/ Transkribus nu har integrerats i OCR-finessen]. Transkribus är ett system för automatiskt transkribera handskrifter och fungerar även på till exempel frakturstil. Jag har lagt upp ett [[Index:Anteckning om Krigshändelserna i Kurland uti Kon. Karl XIIs tid, under GeneralMajoren C.M. Stuart, af Er. Dahlberg.pdf|index för en handskrift]] som jag tänkte testa på. Stockholms stadsarkiv har utvecklat en modell för 1700-talsskrift som finns tillgänglig genom finessen. Tyvärr får jag inte just den svenska modellen att fungera. Om någon annan testar får ni gärna meddela hur det går. Jag lade upp en [[phab:T344321|ticket på Phabricator]] också. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 16 augusti 2023 kl. 11.06 (CEST) :Efter att ha testat den tyska modellen på några sidor kan jag konstatera att det ger ett resultat som är bättre än att börja med ett blankt textfält, men jag är övertygad att modellen för svenska skulle ge betydligt bättre resultat. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 16 augusti 2023 kl. 14.48 (CEST) ::Uppdatering om den svenska modellen är att den version som fanns inlagd i verktyget har bytts ut till en nyare som jag nu på uppmaning har skickat in en begäran om att få tillagd. Förhoppningsvis blir den snart tillgänglig. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 16 augusti 2023 kl. 16.02 (CEST) :::Nu fungerar detta för den den specifikt svenska modellen, men observera att man ännu måste välja "Avancerade alternativ" och därefter manuellt välja modellen som heter "swe-3 - Stockholm Notaries 1700 3.0". När transkriberingen är klar får man själv kopiera texten tillbaka till Wikisource. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 19 september 2023 kl. 13.03 (CEST) :Nu finns det en ny HTR-modell för svensk handskrift daterad ca 1650-1900 i Transkribus och även i Wikimedias OCR-finess. Den är framtagen av svenska Riksarkivet i samarbete och med träningsdata från finska riksarkivet, Stockholms stadsarkiv och Fornskriftssällskapet i Jämtland. Modellen heter swe-lion-I - The Swedish Lion I. [[Användare:DivadH|DivadH]] ([[Användardiskussion:DivadH|diskussion]]) 8 januari 2024 kl. 13.55 (CET) ::Toppen! Antar att du varit inblandad på ett hörn så tack för det. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 8 januari 2024 kl. 14.55 (CET) :::Det stämmer, det är mitt team som utvecklat modellen. Vi hoppas den kommer även Wikisourcegemenskapen till nytta och användning! [[Användare:DivadH|DivadH]] ([[Användardiskussion:DivadH|diskussion]]) 9 januari 2024 kl. 10.14 (CET) == Uppslagsverk == För 20 år sedan scannade jag "ugglan", [http://runeberg.org/nf/ Nordisk familjebok] i Projekt Runeberg. Man kan säga att jag uppfann metoden medan jag scannade. Det var ont om förebilder för hur äldre uppslagsverk borde återges på webben. Några år senare började Wikisource införa faksimilbilder och korrekturläsning av OCR-text mot dem, med Projekt Runeberg som direkt förebild. Det allra första sådana verk var ett litet tyskt uppslagsverk, [[:de:Meyers Blitz-Lexikon]] som jag scannade hösten 2005, och som fortfarande finns kvar i tyska Wikisource. Sedan har jag fortsatt att scanna olika uppslagsverk i Projekt Runeberg enligt samma metod. Men 20 år har gått. Hur borde man göra i dag? Vad är bästa sättet att återge ett äldre uppslagsverk på webben? Vilka förebilder finns idag? -- [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 1 november 2023 kl. 10.17 (CET) :Tycker du borde jobba här på Wikisource istället. Och överväga att föra över så mycket som det är juridiskt möjligt hit från Runeberg. Det finns ingen fördel med att ha två projekt på svenska med samma målsättning. Det kommer ju komma en dag när Runeberg blir för jobbigt för dig att underhålla liksom. [[Användare:Peter Isotalo|Peter]] ^{[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]} 17 november 2023 kl. 21.06 (CET) ::Det finns delar av Projekt Runeberg som kunde läggas över i Wikisource. Fast just uppslagsverken är ju en upphovsrättsmässig gråzon. Jag får väl knappast ladda upp Ugglan till Wikimedia Commons, och troligen inte alls NF:s 4:e upplaga från 1950-talet eller SMOK. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 26 januari 2024 kl. 22.11 (CET) :::Här är ett, kanske inte direkt användbart men spännande, exempel: [http://ugglopedin.se Ugglopedin.se]. [[Användare:Slager|Slager]] ([[Användardiskussion:Slager|diskussion]]) 6 mars 2024 kl. 14.49 (CET) ::::Sedan detta skrevs har jag börjat digitalisera [https://runeberg.org/svupps Svensk Uppslagsbok] och i brist på bättre jag följer samma gamla metod som för 4:e upplagan av Nordisk familjebok. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 13 mars 2024 kl. 12.19 (CET) :::::Ett annat sätt att arbeta med inscannade uppslagsverk och faktaböcker är att länka in dem till Wikidata-objekt med egenskapen [[d:Property:P1343]] (described by source). Jag har försökt detta på några få objekt. Kanske är det också aktuellt för Wikisource, åtminstone för referensverk av typen [[Östgötars minne]] för en känd person som P.D.A. Atterbom. Han nämns i [[Östgötars minne/1805]] eftersom han var östgöte och år 1805 skrevs in vid Uppsala universitet. Detta lade jag nu in som länk i objektet [[d:Q444538]] (Per Daniel Amadeus Atterbom). Oklart om jag gjorde rätt, men detta kan vara ett sätt att ta vara på inscannade referensverk och underlätta deras användning som källor i Wikipedia. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 24 april 2024 kl. 14.20 (CEST) == Fraktur == Försöker införa mallen {{fraktur}} från engelska Wikisource. Jag har kopierat koden från [[:en:Template:Blackletter light]], men det fungerar inte. Jag antar att ett typsnitt måste läggas in på Wikin. Vet någon admin hur man gör detta? [[Användare:Mårtensås|Mårtensås]] ([[Användardiskussion:Mårtensås|diskussion]]) 15 november 2023 kl. 13.50 (CET) :När skulle det vara relevant att nånsin använda den? Den kan väl bara försvåra för läsare att tvinga fram ett specifikt typsnitt? [[Användare:Peter Isotalo|Peter]] ^{[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]} 17 november 2023 kl. 21.02 (CET) ::Undantagsvis skulle det kunna vara motiverat. Jag tänker på om texten handlar om frakturstilen och anför exempel. I övrigt skulle håller jag med Peter Isotalo. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 18 november 2023 kl. 09.28 (CET) :::Två exempel: [[Sida:Samlaren_%C3%A5rg%C3%A5ng_23_(1902).djvu/127]], [[Sida:Sveriges_Gamla_Lagar_XIII_(1877).pdf/26]] [[Användare:Mårtensås|Mårtensås]] ([[Användardiskussion:Mårtensås|diskussion]]) 19 november 2023 kl. 15.03 (CET) ::::Aha. Jag jobbar ju nästan enbart med fraktur själv här så jag är ju mån att inte reproducera den i annat än modern begriplig antikva. Hade inte tänkt på det här med texter där återgivning av typografin är ett syfte i sig. ::::Men skulle du inte kunna lägga till en instruktion om att inte använda mallen att den är till för just typografi, inte innehåll? Så råkar inte nån använda den i tron att fraktur behöver återges för verk där den helt enkelt råkade vara rådande standard. [[Användare:Peter Isotalo|Peter]] ^{[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]} 19 november 2023 kl. 20.22 (CET) :[https://digital.ub.umu.se/resolve?urn=urn:jka_000112:0248 Ett snarlikt fall] jag stötte på i Jernkontorets annaler som jag har funderat på att korr-läsa nån volym ur. Här är det en fullmakt från 1548 som har återgivits i frakturstil. Känns definitivt försvårande för den moderne läsaren att återge nästan en hel sida med frakturstil, men vad göra då? Ska man vända på den vanliga konventionen och använda fast teckenbredd för frakturstilen i detta fall? Eller kursivera? Eller bara göra en fotnot som beskriver att fullmakten i förlagan är tryckt i frakturstil? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 9 januari 2024 kl. 09.31 (CET) == Transkludera från två index till samma sida utan styckebrytning == I [[Om mantalspenningarne]] har jag använta mig av två index eftersom originalet är delat i två delar med olika respondenter angivna på respektive titelsida. Texten löper dock sömlöst mellan de två delarna med samma paginering och utan styckebrytning. När jag transkluderar lyckas jag dock inte undvika en styckebrytning där [[Om mantalspenningarne#s33|sidan 33]] börjar. Finns det något knep för att binda samman stycket? [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 4 januari 2024 kl. 22.30 (CET) :Känner inte till något bra knep men du kan ersätta pages-taggen med den gamla metoden {{Mall|Sida}}. Du kan använda pages-taggen för titelsidorna men övergången till Sida-mallarna måste vara på en sidbrytning med en naturlig styckebrytning i skarven annars flyttar du bara på problemet. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 4 januari 2024 kl. 23.32 (CET) ::Tack! Med lite pill så fick jag till det. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 5 januari 2024 kl. 16.18 (CET) == Kalliope.org == Jag vill uppmärksamma er på en dansk webbsajt [https://kalliope.org/ Kalliope.org] som presenterar dansk och nordisk poesi. På senare tid har även några svenska diktare lagts in. Se t.ex. vad som görs av [https://kalliope.org/da/works/bellman Carl Michael Bellman], där man under olika flikar kan hitta hans verk (ännu är bara Fredmans epistlar inlagd), hans biografi, men också alla dikter (oavsett vilken diktsamling de hör till) och dikternas inledningsrader (som ibland skiljer sig från titeln). Ett sådant register över dikter kunde ju Wikisource bli, om man bara anstränger sig att omarbeta författarsidorna lite. Man kunde göra det som en wikitable-sortable med kolumner för diktsamling, dikt och inledningsrad, som sedan kan sorteras på valfri kolumn. [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 26 januari 2024 kl. 22.08 (CET) == Rödlänk blir inte blå, fast jag skapat sidan. == Jag finner ingen frågesida, så jag skriver här. Problemet är som följer. Jag gick till sidan [[Hat och kärlek]]. Där klickade jag på rödlänken [[III. Livet och ljuset]]. Jag skapade sidan [[III. Livet och ljuset]]. Men på sidan [[Hat och kärlek]] är titeln [[III. Livet och ljuset]] fortfarande röd. Vad är fel? Tack på förhand. [[Användare:Jan Arvid Götesson|Jan Arvid Götesson]] ([[Användardiskussion:Jan Arvid Götesson|diskussion]]) 28 januari 2024 kl. 06.34 (CET) :Det kanske bara är cache-problem? Töm cachen genom att klicka här: [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Hat_och_k%C3%A4rlek&action=purge]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 28 januari 2024 kl. 06.46 (CET) ::Rätt råd från dig. Tack. [[Användare:Jan Arvid Götesson|Jan Arvid Götesson]] ([[Användardiskussion:Jan Arvid Götesson|diskussion]]) 28 januari 2024 kl. 06.51 (CET) == LiquidThreads deprecation == Hello everyone Sorry to use English. I hope this is fine. {{int:please-translate}}. {{int:thank-you}} As you might already know, the Wikimedia Foundation works on changes to how IP editing is handled: [[metawiki:Special:MyLanguage/IP_Editing:_Privacy_Enhancement_and_Abuse_Mitigation|IP Editing: Privacy Enhancement and Abuse Mitigation]]. Temporary accounts for unregistered editors will be a new type of user account. This requires changing how all the features we use to contribute to the wikis' work. This impacts [[mw:LiquidThreads|LiquidThreads]] (LQT), used at your wiki (like on [[Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2011#Liquid Threads|this archived page]]). LiquidThreads is a talk pages feature that is not developed since 2014. Only 5 wikis use this extension. As a consequence, we take the opportunity of the work on temporary accounts to remove LQT from the wikis. Discussion tools are the replacement for LQT. They are the default discussion system at all wikis. They allow anyone to start, reply or subscribe to a conversation. They provide a visual experience on wikitext-based conversations, and they offer [[mw:Extension:DiscussionTools/Comparison#Comparative_Review|more features than what LiquidThreads]]. The goal with this conversation is to respond to your questions regarding the archival of LiquidThreads. The idea is to proceed in two stages: # if you have any active place using LQT, we suggest to archive this pages as subpages. The pages left blank are replaced by a classic discussion page. In this way, the most active pages will already be ready when we proceed to step 2: # LQT are removed from the wiki. Existing pages (including archived ones) will be converted to a format yet to be defined. We have a few questions for your community: # Are the reasons given for removing LiquidThreads clear? # Are the two steps outlined above for archiving and uninstalling LiquidThreads clear? # If so, what is a reasonable timeframe for archiving pages for deinstallation? At present, deinstallation is not planned on our side (even if the second quarter of 2024 is mentioned). # In your opinion, what format should pages currently using LQT be converted to when we proceed with the deinstallation of structured discussions? If you need clarification, please ask! I've subscribed to this section, and I'll try to answer as soon as possible. Best, [[Användare:Trizek (WMF)|Trizek (WMF)]] ([[Användardiskussion:Trizek (WMF)|diskussion]]) 31 januari 2024 kl. 18.34 (CET) :Hello Trizek :# It's clear. In practice LQT have been abandoned here for more than ten years because of its bugginess. We would have depreciated it ourselves, if we had known how to. :# Yes :# A month at most. We can fix our preparations for step 2 before the second quarter of 2024. :# Plain wikitext discussion pages, if possible. :[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 1 februari 2024 kl. 11.45 (CET) ::Thank you Thurs. Regarding step 3, if any page is using LQT now, you can archive it immediately, anticipating the removal. [[Användare:Trizek (WMF)|Trizek (WMF)]] ([[Användardiskussion:Trizek (WMF)|diskussion]]) 1 februari 2024 kl. 11.48 (CET) :::I'm planning to do so. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 1 februari 2024 kl. 11.56 (CET) ::::Done. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 3 februari 2024 kl. 20.22 (CET) == Hjälp med korrekturläsning: Skragge-koden == [[Fil:Skragge-koden omslagsbild.png|miniatyr]] Hej! Du som uppskattar svensk sjukvårdshistoria, att tyda 1700-talets frakturstil eller bara är allmänt hjälpsam får mer än gärna bidra till att korrekturläsa och validera de 234 sidor som nu finns förberedda efter OCR-tolkad maskinläsning med Transkribus. Syftet med projektet [[wikipedia:sv:Wikipedia:Skragge-koden|Skragge-koden]] är att avkoda och tolka Samuel Skragges gamla skrifter, tillsammans omnämnda som ”Skragges tractater”, som publicerades under åren 1688-1708. Skragge är grundare till [[wikipedia:sv:Sätra_brunn_(kurort)|Sätra brunn (kurort)]] och de två senare skrifterna handlar om de första somrarna i kurortens historia, åren 1701 och 1702. Initiativtagare för projektet är Brunnsmuseet Sätra Brunn, ett ideellt museum för kurorten, där undertecknad också är ideellt verksam. Vi behöver nu gemenskapens hjälp med att föra detta projekt framåt, och vi har satt upp ambitiösa målsättningar för detta (båda räknas från den 1 februari 2024): * För det första att vi tillsammans inom '''100 dagar''' ska nå upp till 100% av sidorna blir '''korrekturlästa''' (senast den 11 maj 2024). * För det andra att vi tillsammans inom '''200 dagar''' ska nå upp till att 100% av sidorna blir '''validerade''' (senast den 19 augusti 2024). Kika gärna vidare och besök projektsidan nedan. Även all annan form av hjälp tas mycket tacksamt emot! Tack för visat intresse och på återhörande! [[wikipedia:sv:Wikipedia:Skragge-koden|Projektsida]] [[Användare:Frojdlund|Frojdlund]] ([[Användardiskussion:Frojdlund|diskussion]]) 1 februari 2024 kl. 20.26 (CET) :och var ska vi börja? Har du startat en eller fler index-sidor, t.ex. Länk(ar)? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 februari 2024 kl. 04.31 (CET) ::@[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] tack för frågan! Jag får kika på att framhäva det ytterligare via projektsidan. Här är index-sidorna: [[Index:Skraggenstjerna - Ett kort samtal, om the för någre åhr sedan upfundne surbrunnar wid Wijksberg (1688).djvu|Skrift 1]] - [[Index:Skraggenstjerna - En kort berättelse om the nysz upfundne hälsokällor (1701).djvu|Skrift 2]] - [[Index:Skraggenstjerna - Kårt författning af några lyckelige curer (1703).djvu|Skrift 3]] [[Användare:Frojdlund|Frojdlund]] ([[Användardiskussion:Frojdlund|diskussion]]) 2 februari 2024 kl. 08.40 (CET) :...och nu när vi <u>har</u> börjat, så har jag några nya frågor (för <b>alla</b>) som vi nog borde vara eniga om: ::• Skall vi skriva antikva som kursivt (som det står i [https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisourcediskussion:Redigering#Antikva_i_fraktur_borde_kursiveras redigeringdiskussionen])? Överallt, bara i "texten" (inte på titelsidorna), ingenstans? Eller något annat? ::• Skall vi skriva "/" som "/" eller som ","? Skall det vara ett mellanslag framför, eller inte? Originaltexten tycks (alltid?) ha ett stort mellanrum framför. ::• Förkortningen för "et cetera" (ꝛc) borde vi väl skriva som "etc"! ::--[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 februari 2024 kl. 07.14 (CET) :::* Att markera antikva har för det mesta ingen större betydelse för förståelsen av texten. Det är fritt att markera den eller inte, men det ska vara konsekvent i ett verk naturligtvis. Det är hugget som stucket för min del, båda kan gå. :::* I senare delen av 1600-talet används virgula "/" i fraktur på samma sätt som komma "," i antikva. Det bästa vore att transkribera det som "," och inte ha något mellanslag. :::* Vi har ju ett tecken "&" för det och det används också i antikvan i texterna. :::[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 4 februari 2024 kl. 13.17 (CET) ::::Hej! Jag välkomnar diskussionen. Jag noterar att @Thuresson redan har gjort ett föredömligt arbete med den första boken, som nu är helt korrekturläst. Jag hoppas han vill fortsätta med de andra två böckerna. I första boken används / och jag tycker att det är lämpligt utifrån hur det faktiskt står. Det är förstås så att / används istället för , som här nämns, men genom texten används ibland stor bokstav efter / vilket inte är brukligt att göra efter , – därmed vore det rimligt att behålla / då det inte nödvändigtvis alltid är helt synonymt med kommatecken. Thuresson har skrivit några redigeringsprinciper i [[Indexdiskussion:Skraggenstjerna - Ett kort samtal, om the för någre åhr sedan upfundne surbrunnar wid Wijksberg (1688).djvu|indexdiskussionen]] för den första boken, vilka jag tycker är väl avvägda och användbara. [[Användare:Frojdlund|Frojdlund]] ([[Användardiskussion:Frojdlund|diskussion]]) 4 februari 2024 kl. 15.56 (CET) :::::Har du något exempel? Versaler används inte riktigt på samma sätt som i dagens svenska. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 4 februari 2024 kl. 16.12 (CET) ::::Okej. (1) Vi bryr oss inte om textstilen; fraktur eller antikva spelar ingen roll alltså. Då skall jag ändra de två(!) sidor (i "skrift 2") som jag redan har korrläst; även om titelsidan blir lite mindre "snygg". <br>(2) Om virgula (/) ... Det ser ut som om det används inte bara "på samma sätt" som ett komma, men som om det faktiskt <b>är</b> ett komma. Se t.ex. [https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Skraggenstjerna_-_En_kort_ber%C3%A4ttelse_om_the_nysz_upfundne_h%C3%A4lsok%C3%A4llor_(1701).djvu/5 sid. 2] i "skrift 2". Där har vi <u>båda två</u>; ett virgula som kommer efter ett ord i fraktur, och ett komma som kommer efter ett ord i antikva. Så om vi inte skall bry oss om stilen, då borde vi väl också skriva <u>alla</u> dessa som ett vanligt komma (och inte förvara ett enda tecken i fraktur)! <br>(3) Och "et cetera"? Du har rätt; det går nog bra att skriva "&c". Det förstår vi ju ännu idag, emedan "ꝛc" har en krumelur som ingen förstår numera. Iden är väl att skriva något som allmänheten kan läsa utan problem. <br>(4) ps: Jag lade också till en kommentar i indexdiskussionen (se ovan). --[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 5 februari 2024 kl. 01.57 (CET) :::::OK. Ja i råmaterialet (OCR-skanningen som jag lade in) såg det först ut som att / i förekommande fall användes till nya meningar, men när jag kikar igenom den färdiga första boken så har dessa arbetats bort, säkerligen korrekt där stor bokstav använts mer godtyckligt (och jag läste inte särskilt noga i detta steg). Jag inser att jag tycker det är viktigare att någon vill korrekturläsa än att jag ska tycka i detalj om om hur det ska göras, så om det finns utarbetade konventioner eller goda skäl att falla tillbaka på så kör på det. [[Användare:Frojdlund|Frojdlund]] ([[Användardiskussion:Frojdlund|diskussion]]) 5 februari 2024 kl. 19.52 (CET) :::::(1) Antikva. Å andra sidan tycker jag det skulle blir det en aning märkligt på titelsidan i "skrift 1" "''Samuel'' Skragge". :::::(2) Virgula. Ja, det har du rätt i. Det är motsvarigheten till komma i fraktur. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 7 februari 2024 kl. 19.34 (CET) ::::::Hej! Det har gått en tid men mycket har hänt och kommer att hända, så här kommer en uppdatering: Den 17 augusti hamnar Skragge-koden på museum! I samband med Sätra Brunns [https://satrabrunn.se/1700-tals-dagar-pa-satra-brunn/ 1700-talsdagar] 14-18 augusti så kommer Brunnsmuseet premiärvisa en helt ny utställningsdel med tema 1700-tal och berätta hur man arbetar med att lyfta fram 1700-talet. I den nya utställningsdelen kommer Skragge-koden och volontärinsatserna på Wikisource vara en viktig del. Utställningen kommer sedan visas till och med avslutningshelgen, Kulturarvsdagen 6-8 september. I Brunnsmuseets nyhetsbrev 1 mars så publicerades en intervju med Mattias Thuresson som varit med och korrekturläst Skragge. Den intervjun finns att läsa [https://brunnsmuseet.substack.com/p/nyhetsbrev-54 här]. Som jag uppdaterat på projektsidan, men inte här i diskussionsflödet, så blev den tredje och sista boken klarmarkerad i korrekturläsningen den 26 mars 2024. Stort tack till @[[Användare:Thuresson|Thuresson]] @[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] @[[Användare:Thurs|Thurs]] för era bidrag så här långt! Sedan dess har arbete pågått med att "översätta" böckerna till modern svensk stavning, ett arbete som gått framåt i perioder vartefter jag haft tid men som inte publicerats ännu. Fler uppdateringar om projektet kommer vartefter publiceras med [https://brunnsmuseet.substack.com/t/skragge-koden etiketten Skragge-koden] i Brunnsmuseets nyhetsbrev. Tack för visat intresse! [[Användare:Frojdlund|Frojdlund]] ([[Användardiskussion:Frojdlund|diskussion]]) 12 juli 2024 kl. 20.30 (CEST) :::::::Jag ska försöka hinna med att göra besök och titta på utställningen, dock hinner jag inte redan till 1700-talsdagarna. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 15 juli 2024 kl. 20.44 (CEST) == Style sheet för en bok == Engelska Wikisource beskriver på sidan [[:en:Help:Page styles]] hur man kan göra en undersida /styles.css till Index-sidan för ett verk och därmed definiera stilen för hela boken, t.ex. att alla kapitelrubriker i denna bok ska återges i grönt. Används detta alls på sv.wikisource eller andra språk som ni känner till? Det förekommer sådana style sheets till ett halvdussin verk (alltså väldigt få) och det [[/Arkiv_2021#Index:xxxx/styles.css_?|har diskuterats i maj 2021, när det var nytt]]. Men finns det någon hjälpsida som beskriver det? [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 7 februari 2024 kl. 12.05 (CET) :Nej, det finns ingen hjälpsida för det. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 7 februari 2024 kl. 20.15 (CET) ::Vad är erfarenheterna av systemet? Är det bra? Det används bara på några få böcker, så kanske är det ganska onödigt? Sådana erfarenheter kunde man sammanfatta och skriva en hjälpsida om ämnet. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 7 februari 2024 kl. 22.48 (CET) :::Jag har haft bra nytta av det för t.ex. innehållsförteckningen där css kan ersätta behovet av formatering som återkommer på var rad. Har även använt det för att få enhetliga kapitelrubriker samt i ett verk där numreringen av punktlistor var rätt säregen. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 12 maj 2024 kl. 12.02 (CEST) == Interwiki == Jag noterade att här finns [[Världsmarknaden]] och en.wikisource har originalet [[:en:Vanity Fair (Thackeray)]], så jag ville interwiki-länka dem, men detra blev återställt. Hur borde man göra? [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 5 mars 2024 kl. 02.02 (CET) :Interwiki på Wikidata fungerar inte ''för texter'' på Wikisource. Du kan göra på det gamla sättet som du redan börjat med men inga iw-bottar körs längre, så länkarna uppdateras inte vid förändringar.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 5 mars 2024 kl. 10.54 (CET) ::Det verkar funka för sidor i huvudnamnrymden som beskriver verket på konceptnivå, som [[Bibeln]] och [[:en:Hamlet (Shakespeare)]]. Dessa sidor innehåller kanske inte verket, utan är grensidor som pekar ut utgåvor. Så lösningen får väl bli att skapa en sådan sida och interwiki-länka den via Wikidata. Vanity Fair är väl inte riktigt lika känd som Bibeln och Hamlet, men det borde ändå vara en möjlig väg framåt. Grensidan [[Ack Värmeland, du sköna]] är ju Wikidata-länkad till Wikipedia-artikeln. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 28 mars 2024 kl. 22.53 (CET) == Anletes svett == Dessa ord finns förstås i [[Bibeln 1917/Första Moseboken]], men vid sökning kommer denna mest relevanta sida mycket långt ner i träfflistan. Varför? Hur kan sökfunktionen förbättras? [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 17 mars 2024 kl. 18.54 (CET) :Det beror på att relevansen är baserad på sidans egenskaper och att sökfunktionen är anpassad för Wikipedia. Jag frågade Bings AI-chat (Men svaret stämmer med min intuitiva uppfattning). Det avgörande här tycks vara att uttrycket bara förekommer en gång på en mycket lång sida, vilket ger en lägre viktning. Annat som att sidan är relativt populär tycks ha en mindre betydelse. Den typ av relevans som du tänker på fungerar på de andra projekten, där artiklarna är ämnesindelade, men sämre här där skönlitterära texter är dominerande. Det är inget vi har resurser för att göra något åt här om det ens är önskvärt. {|class="mw-collapsible mw-collapsed wikitable" !Co-pilot: |- |In CirrusSearch, relevance is determined by a combination of factors that help rank search results. Let's explore how this weighting works: * Term Frequency (TF): ** '''CirrusSearch considers how often the search terms appear in a document.''' ** '''If a term appears multiple times, it contributes more to the relevance score.''' ** '''However, it also normalizes the frequency to prevent bias toward long documents.''' * Inverse Document Frequency (IDF): ** IDF measures the rarity of a term across the entire corpus. ** Rare terms receive higher weights because they are more informative. ** Common terms (like "the" or "and") have lower IDF weights. * Field Boosts: ** Different fields (such as title, content, or category) have varying importance. ** CirrusSearch assigns boosts to fields to emphasize their significance. ** For example, matches in the title field might receive a higher weight. * Proximity and Phrase Matching: ** CirrusSearch considers how closely terms appear to each other. ** Exact phrase matches receive a boost. ** Proximity boosts reward terms that occur close together. * Document Length Normalization: ** Longer documents tend to have more occurrences of search terms. ** CirrusSearch normalizes scores based on document length. ** This ensures fairness across documents of different sizes. * Quality and Freshness: ** CirrusSearch considers page quality (e.g., page views, edits, and links). ** Freshness matters: Recently updated pages receive a boost. * User Behavior Signals: ** Click-through rates (how often users click a result) influence relevance. ** If users frequently click a specific result, it gains higher relevance. Remember that relevance is a complex interplay of these factors, and CirrusSearch aims to provide accurate and useful results based on your queries! 🌟 For more detailed technical information, you can explore the official documentation. |} :--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 17 mars 2024 kl. 23.19 (CET) ::[https://www.google.com/search?q=site%3Aruneberg.org+%22Anletes+svett%22 Motsvarande sökning i Projekt Runeberg] leder rätt. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 18 mars 2024 kl. 01.38 (CET) :::Förmodligen därför att Bibeln 1917 var en av Projekt Runebergs tidigaste succéer och många sidor troligen fortfarande länkar till den. Vilket har stor vikt i Google-sökningar. Det är inget vi kan efterhärma. Utom de närmast sörjande lär få söka på Google med "site:sv.wikisource.org". Söker jag bara på "anletes svett" får jag som första träff [[wikt:i sitt anletes svett]] som har en länk till Bibeln 1917 på Wikisource. Det är ett bättre sökresultat för Wikimedia som helhet än att vi ska försöka optimera sökningar inom Wikisource till en sida utan förklaring av dess betydelse. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 18 mars 2024 kl. 11.13 (CET) == Ett av OCR-verktygen nere == Hej. Bara en blänkare om att det OCR-verktyg som aktiveras via finess är nere i samband med att Wikimedia Foundation har uppdaterat sin infrastruktur för fristående verktyg. Den som är nyfiken kan följa processen med att återaktivera verktyget på [[phab:T319965]]. /[[Användare:André Costa (WMSE)|André Costa (WMSE)]] ([[Användardiskussion:André Costa (WMSE)|diskussion]]) 18 mars 2024 kl. 11.39 (CET) :Tack för info. Tyvärr har den gamla wikisource-statistiken också försvunnit. En ny statistiksida är under uppbyggnad här: https://wsstats.toolforge.org/ [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 18 mars 2024 kl. 12.12 (CET) ::Jag, med privata hatten på, märkte dock nyss att den inbyggda OCR:en funkar lika bra OM man går in i dess inställningar och ställer in den på svenska. /[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 21 mars 2024 kl. 18.52 (CET) == Copyright för Samhällets olycksbarn (Victor Hugo) == Jag har en utgåva av Samhällets olycksbarn (alltså Les Misérables av Victor Hugo) som jag är intresserad av att skanna in till wiki source. Problemet är att just den utgåva jag har inte anger vem som står för översättningen så jag kan inte avgöra om upphovsrätt fortfarande föreligger. Kanske någon kan hjälpa mig luska i detta eller komma med tips på hur jag kan gå vidare. Information om utgåvan: - Utgiven av Världslitteraturen, Malmö 1927-28 - Tryckt av A.-B Malmö Centraltryckeri - 13 band med överskriften "Samlade skrifter" - Länk till Libris: http://libris.kb.se/bib/1331993 Om det rör sig om en återanvänd översättning borde det vara lätt att jämföra specifika avsnitt om någon har tillgång. Bland de tidigare översättare jag hittat namnet på är den som dog senast en Hugo Gyllander (död 1955). Jag skulle tycka det var jättekul om Samhällets olycksbarn kunde tillgängliggöras digitalt i sin helhet. Jag har bara hittat nyare översättningar som ebok och dessa är alltid förkortade och även upphovsrättsskyddade för lång tid framöver. [[Användare:Jonatanskogsfors|Jonatanskogsfors]] ([[Användardiskussion:Jonatanskogsfors|diskussion]]) 18 mars 2024 kl. 15.59 (CET) :Det första du kan göra är att jämföra din upplaga med den från 1889 som finns på [https://www.google.se/books/edition/Samh%C3%A4llets_olycksbarn/sUoRAQAAMAAJ?hl=sv&gbpv=0 Google Books] (jag hittar endast band 3-5). Jag ser inget hinder att skanna in och ladda upp en översättning från 1927-1928 om det är samma som användes 1889. :Världslitteraraturens förlag i Malmö är väl i efterhand mest känd för sina bokserier av kända författare (Jack Londons samlade verk i 21 band) och med [[Författare:Einar Nylén|Einar Nylén]] som redaktör och, ibland, översättare. Nylén har väl knappast haft förmåga att själv översätta Victor Hugos samlade skrifter. Mer troligt är väl att förlaget använde sig av någon tidigare översättning. Jag skulle försöka undersöka detta genom att använda kommunalt fjärrlån för att få låna Hugo Gyllanders tidigare översättning från Sveriges depåbibliotek i Umeå. Fjärrlån är vanligtvis helt gratis genom kommunalt stadsbibliotek eller liknande. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 18 mars 2024 kl. 18.04 (CET) :[[Användare:Jonatanskogsfors|Jonatanskogsfors]]: Om det första kapitlet i den andra boken i den första delen börjar med "En af de första dagarne i oktober månad 1815, vid pass en timme före solens nedgång, kom en man till fots in i den lilla staden D. De få stadsbor, som i detta ögonblick sågo ut genom sina fönster eller stodo i dörren till sina hus, blefvo ovillkorligen helt illa till mods, då de fingo ögonen på denne resande." så är det [[Författare:Carl Johan Backman|Carl Johan Backmans]] översättning från 1862, fri att sprida som man vill. Hela kapitlet finns i Nya Dagligt Allehanda [https://tidningar.kb.se/k3w9klgw4f2ddzx/part/1/page/3 här]. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 21 mars 2024 kl. 20.29 (CET) ::Räcker det inte att konstatera att översättningen är anonym och äldre än 70 år? Har Commons hårdare krav än så? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 24 mars 2024 kl. 11.16 (CET) == Litteraturhistoria == [[Författare:Henrik Schück|Henrik Schück]] (1855–1947) var en viktig litteraturhistoriker, vars verk blev fria 2018. Några har digitaliserats och är inlagda i Litteraturbanken och Projekt Runeberg. Jag har intresserat mig för (och i Projekt Runeberg korrekturläst stora delar av) *''[https://runeberg.org/ilsvlihi/ Illustrerad svensk litteraturhistoria]'' (7 delar, 1926–1932) och *''[https://runeberg.org/allmlihi/ Allmän litteraturhistoria]'' (7 delar, 1919–1926). Den senare omfattar världen, alltså inte bara Sverige. Jag ser dem som översikter, som ger ett ramverk för den övriga litteraturen som vi digitaliserar. Men de är skrivna på 1920-30-talet när t.ex. japansk litteratur inte räknades in i världslitteraturen. Ger Wikipedia en moderniserad syn på litteraturhistorien, eller återger Wikipedia bara vad som stod i Nordisk familjebok (som också är från 1920-talet)? Några äldre litteraturhistoriker var [[Författare:Carl Rupert Nyblom|Carl Rupert Nyblom]] (1832–1907) och [[Författare:Karl Warburg|Karl Warburg]] (1852–1918, [[w:Karl Warburg|W]]). Men vilka är deras närmaste modernare efterföljare? Fjärde upplagan av Nordisk familjebok [https://runeberg.org/nffm/0514.html listar namnen]: *[[Författare:Martin Lamm|Martin Lamm]] (1880–1950, [[w:Martin Lamm (litteraturvetare)|W]]), *[[Författare:Anton Blanck|Anton Blanck]] (1881–1951, [[w:Anton Blanck|W]]), Schücks efterföljare på professuren i Uppsala, men inga av hans verk tycks ha digitaliserats. *[[Författare:Albert Nilsson|Albert Nilsson]] (1878–1936, [[w:Albert Nilsson|W]]), *[[Författare:Fredrik Böök|Fredrik Böök]] (1883–1961, [[w:Fredrik Böök|W]]), *[[Författare:Sverker Ek|Sverker Ek]] (1887–1981, [[w:Sverker Ek|W]]), *[[Författare:Johan Nordström|Johan Nordström]] (1891–1967, [[w:Johan Nordström|W]]), *[[Författare:Henry Olsson|Henry Olsson]] (1896–1985, [[w:Henry Olsson|W]]), *[[Författare:Olle Holmberg|Olle Holmberg]] (1893–1974, [[w:Olle Holmberg|W]]), *[[Författare:Algot Werin|Algot Werin]] (1892–1975, [[w:Algot Werin|W]]), *[[Författare:Carl Santesson|Carl Santesson]] (1885–1959, [[w:Carl Santesson|W]]), *[[Författare:Victor Svanberg|Victor Svanberg]] (1896–1985, [[w:Victor Svanberg|W]]) och *[[Författare:Gunnar Tideström|Gunnar Tideström]] (1906–1985, [[w:Gunnar Tideström|W]]) samt finlandssvenskarna *[[Författare:Werner Söderhjelm|Werner Söderhjelm]] (1859–1931), *[[Författare:Yrjö Hirn|Yrjö Hirn]] (1870–1952, [[w:Yrjö Hirn|W]]), *[[Författare:Gunnar Castrén|Gunnar Castrén]] (1878–1959, [[w:Gunnar Castrén|W]]), *[[Författare:Erik Ekelund|Erik Ekelund]] (1897–1976, [[w:Erik Ekelund|W]]) och *[[Författare:E.N. Tigerstedt|E.N. Tigerstedt]] (1907–1979, [[w:E.N. Tigerstedt|W]]). Så det är ganska många rödlänkar, trots att några av författarna har dött för mer än 70 år sedan. [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 24 mars 2024 kl. 12.37 (CET) == Odæ Sveticæ, men även samlingsverk i bredare bemärkelse == Jag håller på att fixa lite med [[Odæ Sveticæ]] efter att jag upptäckte att det fanns två separat versioner av denna här (från [[Odæ Sveticæ (1674)|1674]] och [[Odæ Sveticæ (1786)|1786]]). Under min prepp med att titta på länkarna som går till det jag tänker göra till en förgreningssida så stötte jag på sidorna för de individuella psalmerna/sångerna/dikterna som t.ex [[Hwad är thet åt at jag mitt sinne qwäljer]]. Eftersom det nu finns två versioner av var av dessa också och både titlar och deras ordning verkar skilja sig mellan de olika versionerna så skulle jag vilja knyta dessa sidor närmare den faktiska källan (utgåva) som de kommer ifrån. För detta har jag två olika ändringar som jag skulle vilja göra vilka jag gärna skulle vilja kolla av här först. # Den första är att i ''titel''-mallen göra det tydligt att det är ett verk som ingår i ett annat genom att sätta sångens namn till undertitel. # Den andra är att flytta ner sidan till en undersida för [[Odæ Sveticæ (1786)]]. En illustration av hur det skulle se ut finns på [[Användare:Lokal Profil/test]]. Även om min fråga här specifikt tittar på [[Odæ Sveticæ]] så finns det så klart paralleller med andra samlingsverk och det är inte första gången som jag funderat på den typen omstruktureringar. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 1 april 2024 kl. 20.49 (CEST) :Jag tycker det låter bra. Det är ju inte ovanligt när det gäller poesi och sångtexter att det finns skäl att klargöra vilken version / utgåva man använder sig av. Exempelvis [[Den blomstertid nu kommer]] finns i olika versioner med klargörande information och en mall jag inte kände till, {{Mall:interwiki-extra}}. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 2 april 2024 kl. 23.18 (CEST) ::Tack! Då går jag vidare med att initialt flytta sidorna i Odæ Sveticæ, och senare även med andra liknande poesi-verk jag jobbar med. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 10 april 2024 kl. 22.03 (CEST) :::Och om ingen motsätter sig så gör jag det med [[Användare:L_PBot|L_PBot]] eftersom det ändå blir rätt många individuella flyttar och mönstret blir linkande när jag innan standardiserade hur kapitel hanterades. Jag gör som då att jag listar saker på [[Användare:L PBot/Verk med underdelar]] i förväg så kan den som vill hålla ett öga på det läget lägga den sidan på sin bevakningslista. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 10 april 2024 kl. 22.24 (CEST) == Sidor utan källa? == Vad är det som händer här? Ett exempel på [https://sv.wikisource.org/wiki/Kr%C3%B6ningen_av_Fredrik_I_av_Preussen en sida utan någon länk till en källa]. Det ser kanske okej ut, men ... var är originalet? Är det något fel någonstans? Eller har skaparen helt enkelt hittat på alltihop? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 april 2024 kl. 07.12 (CEST) :Även [[Upprättelse för markisen av Argyll]]. I just dessa två fallen borde [https://tidningar.kb.se/q82hztw20wrnv29] kunna användas som källa. Men det öpnar självfallet en fråga om det finns situationer idag när det fortfarandeär ok att lägga till innehåll utan att gå via index/sida så att andra kan verifiera innehållet. /[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 4 april 2024 kl. 21.10 (CEST) ::Okej, det ser ut som den rätta källan. Men ... <b>har en sida som inte visar källan något värde?</b> Min åsikt: mycket, mycket lite. Vem som helst kan ju då skriva vad de vill, och det finns (nästan) ingen chans att någon skulle kunna kolla om det är rätt, eller inte. Om jag Googlar efter någonting, och hittar en sådan sida, vad hjälper det mig? Det är väl inte värt mer än (annat) "fake news"?? Det är väl inte så svårt att ladda upp originalet till Commons? ::Eller är det någon som har en annan åsikt? Vad gör de på t.ex. engelska Wikisource (har inte försökt hitta något)? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 april 2024 kl. 07.51 (CEST) :::Jag ansluter mig till Bio2935c:s mening. Därutöver tycker jag att man många gånger är för snabb med att ladda upp texter till huvudnamnrymden innan de korrekturlästs. Det sänker Wikisource’ renommé. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 6 april 2024 kl. 18.01 (CEST) ::::Wikisource är väl fullt av texter som inte har någon faksimilsida. T.ex. [[Den blomstertid nu kommer (1937)]]. Men det står ju tydligt att den är ur 1937 års psalmbok, så vem som helst kan kolla upp om den stämmer, även om det inte finns någon länk. Och samma sak gäller ju för artikeln om Fredrik I, det står att den kommer ur Posttidningen för ett visst datum. Lätt att kolla för alla som har tillgång. Men för svenska dagstidningar är det ju också lätt att i efterhand ladda upp rätt nummer till Commons och skapa motsvarande Index-sida. Det vore önskvärt att en sådan uppladdning gjordes enklare. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 6 april 2024 kl. 20.23 (CEST) :::::Vill bara förtydliga att min fråga gäller texter som laddas upp idag. Det finns gott om texter på Wikisource som tilkomm innan det var lätt att även ladda upp källfiler. Skulle de kunna kompletteras med dessa, visst men det kräver att någon tycker den insatsen är mer värd än att arbeta med nya texter. :::::Att idag förlita sig på att någon som vill kontrollera om texten är rätt ska hitta den fysiska boken, eller förlita sig på en extern tjänst som kan sluta tillhandahålla materialet tycker jag personligen inte är ok. Men det beror kanske på vad man anser är "source" i Wikisource står för, (käll)texten eller (det digitalt tillgängliggjorda) källmaterialet? / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 6 april 2024 kl. 20.52 (CEST) ::::::FYI vis-à-vis Engelska Wikisource, som kanske kan hjälpa här. Det är inte absolut nödvändig att ladda upp källfiler på Wikisource Commons, men det är nuförtiden mycket bättre att försöka göra det. (Jag har lagt till Betoningen i fetstil.) ::::::[[:en:Help:Adding_texts|Help:Adding_texts]] ::::::== What about works without scans? == ::::::'''Ideally''' all works on Wikisource will eventually have scans, replacing the works already present that do not. However, it is still OK to add proofread texts from other sources. See [[:en:Help:Adding_texts|Help:Adding texts]] for more information. ... ::::::[[:en:Help:Beginner%27s_guide_to_sources|Help:Beginner's guide to sources]] ::::::'''Ideally''' all works on Wikisource will eventually have scans, replacing the works already present that do not. However, it is still OK to add proofread texts from other sources. ::::::[[:en:Wikisource:What_Wikisource_includes|What Wikisource includes]] ::::::[[:en:Wikisource:What_Wikisource_includes#Second-hand_transcriptions|Defining what is not included]] ::::::Second-hand transcriptions ::::::Wikisource no longer accepts any new texts from Project Gutenberg, or similar second-hand transcriptions of any sort. This applies even if "scan"-backed by a DJVU, PDF, or any other format accepted by the ProofreadPage extension, created from that text. ::::::Note: The '''preferred''' way contribute such texts is to proofread against a scanned copy of the book so that the Wikisource copy can always be validated against the physical text. ::::::Unsourced ::::::Manually entered works where a verifiable source is not available are increasingly deleted when found incomplete and appearing abandoned. While a djvu file at Commons is '''not currently a requirement''', there has been discussion of making it a requirement. Your work will have a better chance of standing the test of time, if it can stand the test of validation to an available scan. Because Commons is a sister site under the same organization as Wikisource, as long as Wikisource, Wikipedia and related sites exist, your work is likely to survive if the page images are stored at Commons. ::::::Hälsningar, ::::::[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 7 april 2024 kl. 17.09 (CEST) == Korrekturläst, men enligt äldre standard == I Projekt Runeberg finns sidor och texter som är markerade som korrekturlästa, men som blev detta innan markeringar för spärrad stil och fotnoter infördes. Ett exempel är [https://runeberg.org/ildalihi/1/0494.html den här sidan], scannad och korrad 2003, men kompletterad 2024. Enligt dagens standard, borde sådana sidor alltså vara märkta som påbörjade, men inte genomfört korrekturlästa. Har Wikisource råkat ut för något liknande? Hur borde man förhålla sig? Motsvarande kunde hända om man inför stöd för runor eller matematiska och kemiska formler, men har gamla redan korrekturlästa sidor där sådant skulle behöva markeras. Man kan ju inte gärna omintetgöra allt som gjordes för 20 år sedan, för då får man likt Sisyfos ständigt rulla upp samma sten vart 20:e år. [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 20 april 2024 kl. 21.09 (CEST) :Jag har inte riktigt stött på det här men det beror nog att Svenska Wikisource är yngre än Runeberg, där tekniken utvecklades i takt med att webbplatsen växte fram. Vid något tillfälle läste jag en bok här där boksidorna var både korrekturlästa och validerade men trots det ändå en hel del slarvfel; det var bara att rätta till och gå vidare. Stöter man på något sådant är det fel att ändra statusnivån på korrekturläsningen - rätta istället. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 20 april 2024 kl. 23.02 (CEST) :On the English language Wikisource there is a tendency to want to update HTML based code with CSS code and some "abuse" filters are busily catching depricated code. For example valign="bottom" in a table is depricated and will be flagged by an abuse bot there, whereas CSS style="vertical-align: bottom;" will not. Templates (Mallar) there are at times more sophisticated, but they are often just snippets of code. This does not mean that the depricated code no longer works of course. :In addition, some updates are now being automatically handled by bots. For example, I just saw headers being changed in a work so that <nowiki>{{rh||center=xxx|right=xxx}}</nowiki> are automatically being changed to <nowiki>{{rh|xxx|xxx}}</nowiki> as if that really is a great improvement. But it probably does not hurt either. :In my personal opinion, it is not an improvement to update formatting issues by changing one page of a multi-volume work and publically declaring the finished work that some voluteer put a great deal of time and energy into several years ago as now faulty. Updating finished works only makes sense to me if the entire work is updated in a consistent manner, not just one random page out of a thousand. Otherwise, I would think it is best to leave all completed work alone, and focus on mounds and mounds of material that has never been proofread at all. :Sorry for using English, but there are not many Swedish speakers in monolingual, rural Arkansas and so spoken and written Swedish are simply never a part of my day-to-day existence. I am not into Tik-Tok or Candy Crush, but since there is not much of a market for Swedish books in the US (and some books can be sent from Sweden easily enough nowadays), I enjoy entertaining myself by buying and scanning books, making the dvju file, uploading the book here and proofreading it. I cannot validate my own work, of course, but perhaps someday validation will come if someone else of good will takes an interest in one of the books I found interesting. But nevertheless, it keeps me busy in retirement. :[[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 21 april 2024 kl. 15.47 (CEST) :Det finns stilelement och praxis som förändrats även under Wikisources tid som till exempel hanteringen av antikva i fraktur och avstavning mellan sidor. Men det betyder inte att det äldre sättet nödvändigtvis är fel och att sidan behöver nedgraderas. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 4 maj 2024 kl. 18.57 (CEST) == Problem med mall: Rättelse och Korrektion == Båda har samma problem. Nämligen att om parameter 2 (det som det borde stå) innehåller antingen <nowiki><i></i>, <b></b>, <u></u></nowiki> och antagligen alla taggar med <nowiki><></nowiki>, så får man se lite av källkoden, istället för hur det skulle se ut ... på SIDA-namnrymden. Det går lite bättre om man använder <tt><nowiki>''</nowiki></tt> istället, men verktygstipset som visas om man sätter musen på det felaktiga ordet visar <tt><nowiki>''</nowiki></tt>-tecknen istället för (t.ex.) kursivering. Transkluderingen är okej, för där blir det helt enkelt <tt><nowiki><i>text</i></nowiki></tt>, även om det står <tt><nowiki>''text''</nowiki></tt> på SIDAn. Om rättelsen/korrektionen bara är ett enda ord, då kan man nog skriva <nowiki><></nowiki>-taggarna utanför mallen, men om den korrekterade texten innehåller <u>både</u> kursiv och icke-kursiv, då går det ju inte med det knepet. Tyvärr. Jag skulle tro att det här är inte något nytt, men finns det ett bättre sätt att hantera problemet? Mitt exempel [https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Stockholm,_Del_4_(Elers_1801).pdf/257 här]. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 maj 2024 kl. 06.46 (CEST) :I sådana fall kan man sätta includeonly-taggar runt taggarna:<br> :<code><nowiki><includeonly><u></includeonly>text<includeonly></u></includeonly></nowiki></code><br> [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 3 maj 2024 kl. 10.15 (CEST) ::Tack! Inte perfekt (ingen kursivering på SIDAn), men bättre än att använda <tt><nowiki>''</nowiki></tt>. ::Vill du skriva en rad eller två på mall-beskrivningen? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 maj 2024 kl. 23.22 (CEST) :::Fixat. För att kunna visa kursiv där skulle man behöva skriva om hela mallen. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 4 maj 2024 kl. 18.40 (CEST) ::::Tack! Nu behöver jag inte komma ihåg knepet om/när det händer igen. ::::Jag kikade på "engelska" mallen och tycker den är väldigt komplicerad; mer än nödvändigt. Vad vi har här nu duger bra! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 4 maj 2024 kl. 20.50 (CEST) == Fotnot-problem == Det vore bra om någon kunde hjälpa mig att finna en fungerande lösning för detta: på [[Sida:Svenska Akademiens handlingar 1796 4.djvu/204]] påbörjas fotnot 3. På följande sida kommer fortsättningen, men... fortsättningen (eller kanske del därav) utgör också fotnot 1 på samma sida. Tips välkomnas! [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 7 maj 2024 kl. 17.57 (CEST) :Det blir väl andra klokare ord till svar, men ... jag tycker det skulle gå bra (nog) att avsluta den första fotnoten (n:r 3 från s. 200) med "... von Brobergens." och sedan börja den andra (1:a på s. 201) med "Henr. G. von ...". Alltså upprepa namnet. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 7 maj 2024 kl. 20.55 (CEST) :Man kan väl använda systemet för fotnoter som sträcker sig över flera sidor, alltså <nowiki><ref name="fotnoten"></nowiki> och <nowiki><ref follow="fotnoten" /></nowiki> som kort berörs på [[Wikisource:Korrekturläsning]], och som används [[:Sida:Drabanten del 1 1888.djvu/235|här]] och [[:Sida:Drabanten del 1 1888.djvu/236|här]]? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 7 maj 2024 kl. 21.23 (CEST) :Lägg märke till att sista raden på fotnot 3 på sidan 200 slutar mitt på sidan. Att författaren delat upp det på två olika fotnoter måste vara helt medvetet och de ska behandlas som det även vid korrekturläsningen. Alltså not 3 på sid 200 är en fotnot och not 1 på sid 201 är en annan. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 8 maj 2024 kl. 00.16 (CEST) ::Tack för hjälpen! Alla metoder som ni har föreslagit skulle fungera. Just nu känner jag mig mest frestad av Thurs variant, men jag ska låta tankarna mogna en aning. Oavsett vilken metod som blir vald, så kan ju alltid någon kommande medarbetare justera det hela. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 8 maj 2024 kl. 09.39 (CEST) == Försöker skapa en ny bok == Försöker skapa en ny bok under titeln [[Index:Julkalender 01 12 1889.pdf]], en PDF finns redan, men det verkar inte fungera? Förstår i största allmänhet inte hur man gör och hittar ingen användbar dokumentation. Hur gör man? Har jag gjort något fel? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 11 juli 2024 kl. 01.52 (CEST) :Ja, jag hade samma problem för några veckor sedan, och fick hjälp på Commons. Det tycks vara rätt så vanligt, tyvärr. Så här gjorde jag nu ...<br> :<code>https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=File:Julkalender%2001%2012%201889.pdf&action=purge</code> <br> :och det ser ut som om Index-sidan fungerar nu. För mig åtminstone. Hoppas att det går bra nu för dig också. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 11 juli 2024 kl. 07.25 (CEST) ::Det ser ut att fungera som det ska för mig nu med. Tack. [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 11 juli 2024 kl. 17.00 (CEST) :::Annan sak. Ska man inte också transkribera omslaget? Det har ju nämligen text på sig. Eller? [[Sida:Julkalender 01 12 1889.pdf/1]] [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 11 juli 2024 kl. 17.14 (CEST) ::::@[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] En tredje sak. Ska vi följa bokens ordning, det vill säja sidornas följd, eller den ordning som dom redovisas i innehållsförteckningen? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 11 juli 2024 kl. 18.44 (CEST) :::::Omslaget? Om det finns text på sidan så skadar det väl inte att transkribera det. Själv brukar jag göra det. Tryckt text iallafall; alltså inte vad någon har skrivit för hand; eller biblioteksstämplar, t.ex. Men skulle den vara med i transkluderingen? Vet inte, men tycker inte det blir "fel" vad du än gör. :::::Ordningen? Jag får väl fråga: ordningen var då? När du transkluderar verket (antar jag, men ... kanske inte?)? Jag har inte förut sett ett innehåll som inte följer boken! Men här är det, mitt första. Och transkluderingen borde nog följa boken. Idén är väl att om man läser det transkluderade verket, så borde det vara så likt originalet som "möjligt". Men om man vill lägga innehåll-sidorna först, istället för sist, så har jag (personligen) inget emot det; fast andra kan ju ha en annan åsikt. Du kunde ju lägga till en "next=..." länk som pekar på sid. "1". -- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 11 juli 2024 kl. 21.52 (CEST) ::::::Hm, jag har valt att följa innehållsförteckningen och kommer nog fortsätta med det. Förteckningen är för övrigt sorterad efter författare, inte ordningen dom kommer i boken. Och, ja jag menade ordningen i förra-nästa-toppmallen i kapitelartiklarna, t.ex. [[Jul-Kalender 1889/I Töfsala kyrka]]. ::::::Jag har transkriberat omslaget. Dock så ligger ju texten delvis över varandra, men har valt att skriva ut det som det står i inlagan. Fast med versaler förståss. ::::::Borde det förresten på något sätt framgå författare här någonstans? Trots allt så är ju alla sagorna undertecknade. Jag angav ingen (enskild) författare när jag skapade sidorna. Men det är ju ändå några som har skrivit boken och skrivit under med namn eller pseudonym. [[Författare:Karl August Tavaststjerna|Karl A. Tavaststjerna]], [[Författare:Rafaël Hertzberg|Rafaël Hertzberg]], [[w:sv:Hanna Ongelin|Hanna Ongelin]] och [[w:sv:Jonatan Reuter|Jonatan Reuter]] vet vi nog vilka det är, men vilka är A―ï―a, V. L., A. Berndtson, ―el―el―, Fågel Blå, E. Nervander, Vanda, Jan Hinderson, I. E. Vik eller Don Arthur? ::::::Kan man kanske skriva ut just dom som är kända vilka dom är och utelämna resten som "övriga" eller "med flera", "flera författare" eller något liknande? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 13 juli 2024 kl. 01.06 (CEST) == Hjälp med dokument, DjVu == Hej! Jag har laddat upp två dokument till Wikimedia Commons med syfte att få över dem till Wikisource. 1) [[commons:File:Kungl._Maj-ts_bekräftelse_å_Kalseniska_donationen_af_Sätra_Brunn_af_den_20_december_1754.pdf|Kungl. Maj-ts bekräftelse å Kalseniska donationen af Sätra Brunn af den 20 december 1754.pdf]] 2) [[commons:File:Utdrag_af_Svea_Hofrätts_protokoll_den_31_augusti_1773_rörande_Kalseniska_donationen_af_Brunn.pdf|Utdrag af Svea Hofrätts protokoll den 31 augusti 1773 rörande Kalseniska donationen af Brunn.pdf]] Det vore mycket tacksamt att få hjälp med att konvertera dessa dokument till DjVu och skapa index. För den senare skriften (pdf 2) så finns redan en sida sedan åtta år tillbaka, [[Sätra brunns donationbrev 1747]], som innehåller texten men inte det underliggande dokumentet. Här är alltså korrekturläsningen redan gjord sedan tidigare. Syftet här är att öka kvaliteten på sidan genom att göra den "på riktigt" såsom den ska se ut med det underliggande dokumentet, eftersom nuvarande sida inte utnyttjar fördelarna med Wikisource. Själva namnet och upplägget på den sidan är inte självklart, eftersom dokumentet är en indirekt återgivning av det faktiska donationsbrevet så blir dateringarna lite olika, det har funnits ambitioner att markera de olika dateringarna på sidan men om resultatet är begripligt är väl mer osäkert. All hjälp med detta vore också enormt tacksamt. [[Användare:Frojdlund|Frojdlund]] ([[Användardiskussion:Frojdlund|diskussion]]) 12 juli 2024 kl. 20.48 (CEST) :Jag är ny här men läste någonstans att det går bra med pdf-format. Det gjorde det iallafall med boken jag skapade :) [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 14 juli 2024 kl. 00.26 (CEST) == Ord som saknas i texten == [[Fil:Julkalender_01_12_1889.pdf|page=50|right|400px]] Har stött på ett ord som uppenbarligen saknas i texten. Det verkar helt enkelt ha glömts eller av någon anledning inte skrivits ut på pappret. Det jag pratar om är sida 50 av den här boken, tredje raden från botten, innan ordet "upp" i meningen "plocka blommor åt barnen och samla en knippa häggblomster att därmed pryda och [ordet som saknas] upp gamla stugan där hemma." [[Sida:Julkalender 01 12 1889.pdf/50]]. Hur ska man hantera ett ord som ska vara där och som uttryckligen saknas? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 17 juli 2024 kl. 02.17 (CEST) :Jag tror bara att man kan gissa, att ordet som saknas är "lysa". Har man tur finns samma text återgiven någon annanstans, kanske som följetong i någon tidning, eller i en annan upplaga av boken. Dagens AI-språkmodeller har ju som specialitet att gissa nästa (eller utelämnade) ord, så de kanske kan ge fler förslag. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 17 september 2024 kl. 20.11 (CEST) == Guidning vid ersättning av gammal syntax == Jag har tittat lite på de sidor vars utseende kan komma att påverkas av att MediaWiki byter den motor som översätter wikitext till html. I flera fall handlar det om mönster så som t.ex <code><nowiki>{{m|{{huvud|x|y|z}}}}</nowiki></code> som används på så många sidor att det enklaste [[Special:Diff/567039|fixas]] med en bot. I dessa fall finns det ett val att göra mellan att göra en ersättning med befintliga Mallar, i detta fall <code><nowiki>{{huvud|{{m|x}}|{{m|y}}|{{m|z}}}}</nowiki></code>. Alternativt att man utökar funktionaliteten i mallarna, i detta fall {{tl|huvud}} så att man kan skriva något i stil med <code><nowiki>{{huvud|x|y|z|storlek=90}}</nowiki></code> eller <code><nowiki>{{huvud|x|y|z|stil=font-size:90%;}}</nowiki></code> eller fixa så att man kan styra det med Index-stil. Det spelar det inte så stor roll för mig vilken lösning vi kör på men ville kolla med er andra om ni har någon preferens mellan alternativen okomplext men mycket måsvingar på var sida eller mer komplext beteende men mindre rörigt på sidan. Jag tog ett konkret exempel ovan men tänker att svaret blir vägledande för de andra mönster jag stöter på senare. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 29 augusti 2024 kl. 22.04 (CEST) :Vill man se lite mer om bakgrunden så skrev jag lite på [[Användardiskussion:Lokal_Profil#Varför?]] och kan svara på frågor om just det där. [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 29 augusti 2024 kl. 22.08 (CEST) ::Eftersom ingen har återkoppla kommer jag att gå på den tredje lösningen som jag spontant känner är mest flexibel. För det aktuella fallet med {{mall|huvud}} (och {{mall|sidfot}}) har jag tagit fram ett färdigt förslag på [[Användare:Lokal Profil/test]] som jag kan ersätta de existerande existerande mallarna med. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 10 september 2024 kl. 10.43 (CEST) == Kommatering i [[Index:(1737) Nordiska Kämpa Dater.djvu]] == I fraktur skrivs ett komma med ett tecken liknande " <tt>/</tt> ". Detta motsvaras dock alltid av ett komma i ''antikva'', och bör väl därmed också korrekturläsas som ett komma när texten omvandlas till antikva. Jag tänker därför byta ut alla snedstreck med komman i den korrekturlästa texten. [[Användare:Mårtensås|Mårtensås]] ([[Användardiskussion:Mårtensås|diskussion]]) 6 september 2024 kl. 20.39 (CEST) :Om du kollar [[w:Kommatecken|Wikipedia]] så heter det att "I tidiga trycktexter motsvaras kommatecken ofta av virgula, som ser ut som ett modernt snedstreck." Eller på engelska sidan: "The mark used today is descended from a /, a diagonal slash known as <i>virgula suspensiva</i>, used from the 13th to 17th centuries to represent a pause." Alltså är det inte <u>bara</u> fraktur, men också andra äldre typsnitt som använder ett / som komma. Och precis som vi ska undvika de gamla "långa ess" ( ſ ) när vi korrekturläser, så tycker jag att vi skall byta ut dem alla med ett komma. (Alltså håller jag med!) [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 6 september 2024 kl. 22.09 (CEST) == Försöker skapa en ny bok (igen) == [[File:Kattresan av Ivar Arosenius (1909).pdf|miniatyr|höger]] Jag försöker än en gång skapa en bok att renskriva. Den här gången bilderboken Kattresan från 1909 av Ivar Arosenius. Jag har stött på två saker jag inte vet hur jag ska lösa. Det ena är att Literaturbanken där jag hämtade PDF:en ifrån lagt till en extrasida i början av PDF:en, som ni kanske ser här till höger. Hur tar man bort den? Adobe verkar vilja ha pengar för detta.. Det andra är att boken dels inte har någon ingress och dels inte har numrerade sidor. Hur ska detta hanteras på den nu skapade indexeringssidan: [[Index:Kattresan av Ivar Arosenius (1909).pdf]]? Jag kan ju inte gärna hitta på en numrering, eller ska jag skriva <code>innehåll</code> eller <code>text</code> istället för sidnummer? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 25 september 2024 kl. 03.00 (CEST) :Extra sidan? Det finns väl ett flertal verktyg online som du kan använda för att skilja det du vill ha kvar från det du inte vill ha. T.ex. www.ilovepdf.com (Split PDF). Sedan får du ladda up den till Commons igen, men bara den delen som du vill ha kvar förstås.<br> :Och om du har problem med att se filen efteråt (Index-sidan visar nåt konstigt fel, t.ex.), kan du försöka med: https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=File:Kattresan_av_Ivar_Arosenius_(1909).pdf&action=purge Det har räddat mig ett par gånger. :<br> :Sidnumreringen? Du <b>kan</b> hitta på en numrering. [https://sv.wikisource.org/wiki/Index:Hermes_Gothicus.djvu Här] är en hel bok (40 sidor) helt utan sidnummer. Rekommendationen jag hittade (någonstans på engelska wikisource tror jag) sa att man borde använda små romerska nummer (så det gjorde jag) och det går väl bra nog. :<br> :ps: Har du en plan vad du skall göra med alla bilderna? Om du inte gör nånting så fattas de så klart från det transkluderade verket. :-( Och det blir jobbigt att klippa ur dem alla. :-( [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 25 september 2024 kl. 06.47 (CEST) :Jag använde ilovepdf.com för att först bryta upp PDF-filen i JPEG-bilder, sedan satte jag ihop bilderna till en ny PDF fast utan första sidan. Nu har jag laddat upp den som en ny version på Commons; fast just nu verkar det vara det vanliga cache-problemet med just denna fil. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 25 september 2024 kl. 19.11 (CEST) ::Det verkar som att @[[Användare:Thuresson|Thuresson]] räddade mej med den extra sidan. Tack! Ska försöka komma ihåg i framtiden att det faktiskt verkar finnas gratisverktyg för detta. Själv hittade jag bara verktyg som ville ta betalt för just den "premiumåtgärden". ::Angående numreringen har jag hittat på en numrering med start på 1. Vid den första sidan med innehåll. Tycker det kändes lämpligast och enklast. Både för mej och förhoppningsvis läsaren. ::Tja, bilderna får jag väll helt enkelt ta en dag och klippa ur och ladda upp på Commons och klistra in i boken. Precis som jag gjorde med [[Jul-Kalender 1887]] (som jag för övrigt inte är helt klar med än). Det får ta sin tid kanske tänker jag. Eller finns det något enklare sätt att göra på? [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 26 september 2024 kl. 01.01 (CEST) :::Blev klar redan inatt :) Vad tycks? [[Kattresan]] La till boken också på framsidan. Klippte förresten manuellt ut alla bilder från PDF:en, laddade upp dom i en stor klump och la in dom manuellt med olika storlek beroende på storlek i boken. [[Användare:Sabelöga|Sabelöga]] ([[Användardiskussion:Sabelöga|diskussion]]) 26 september 2024 kl. 03.02 (CEST) == Läser inte in bild == Sedan ett par dagar får jag inte upp bilden på den inscannade sidan. Efter att "timglaset" snurrat ett tag, så dyker felmeddelandet: "Wikimedia Foundation. Error. Too Many Requests" upp. Jag har prövat på andra verk, och det är samma sak. Jag kan klicka på "Transkribera" och texten läses då in, men jag kan inte se sidan och verifiera den inlästa texten. Nu använder jag Edge och det har fungerat hittills. Har någon något förslag på hur jag kan åtgärda detta? Som tur är har jag f. n. tillgång till en alternativ pdf-fil, men det håller ju inte i längden. Verket som jag arbetar med nu är [[Index:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf]]. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 5 oktober 2024 kl. 09.49 (CEST) ::Enbart att beklaga sig verkar ha hjälp, för nu fungerar det igen. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 6 oktober 2024 kl. 09.41 (CEST) :::Jag hade samma problem igår, 8 oktober. Men idag fungerar det som det ska. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 9 oktober 2024 kl. 16.21 (CEST) ::::Meddelandet säger: "Wikimedia ... Too Many Requests". Alltså är problemet på Wikimedia, inte hos dig. Det är helt enkelt alltför många världen runt som vill se deras egna bilder precis då. Om du väntar tills en mindre populär tid så går det nog bättre. Eller tills Wikimedia köper en större server. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 9 oktober 2024 kl. 22.02 (CEST) == Slinta på OCR-knappen == Jag satt och korrekturläste en sida och hade kommit ganska långt då jag råkade slinta på knappen för att "transkribera text". Vips, så var mina redigeringar raderade och ersatta med en ny fräsch OCR-text. Detta är inte acceptabelt. Att tömma textfältet måste föregås av en varning och bekräftelse från användarens sida. Vi lever ju ändå i året 2024, inte 2004. [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 9 oktober 2024 kl. 15.59 (CEST) :Men överst på redigeringsrutan står det ju då också "Ångra transkriberingen". Och om du klickar på det så kommer ditt original tillbaka. Funkar det inte för dig?? [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 9 oktober 2024 kl. 21.55 (CEST) ::Den länken såg jag inte när jag blev superstressad av att mina redigeringar var raderade. Detta är feldesignat. Gör om, gör rätt. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 10 oktober 2024 kl. 01.56 (CEST) == Special:LintErrors/duplicate-ids == På specialsidorna finns det nu många Lint-fel i en ny kategori som kallas Duplicate-ids. Jag ser att många av sidorna har ett problem med ett duplicate id som kallas pr_page. Detta span id verkar komma från MediaWiki:Proofreadpage_pagenum_template. Jag förstår inte var det duplicate id kommer ifrån eller hur man kan fixar det. Är det någon som kann hjälpa mig med det? Tack. https://sv.wikisource.org/wiki/MediaWiki:Proofreadpage_pagenum_template <nowiki><span id="pr_page" class="OptionText" title="länkar&nbsp;till&nbsp;inskanningar"></nowiki> [[Användare:PWidergren|PWidergren]] ([[Användardiskussion:PWidergren|diskussion]]) 11 oktober 2024 kl. 00.04 (CEST) :Det är den mallen som styr hur sidnumren (i vänsterspalten) ser ut när sidorna transkluderas till huvudnamnrymden. Idag sätter den ett två hårdkodade id-attribut <code>pr_page</code> samt <code>zzz</code> på det objektet vilket är fel då id ska vara unikt för vart objekt på en webbsida och sidnummermallen används flera gånger per sida i huvudnamnrymden. :Det går att plocka bort dessa två icke-unika id (eller ändra dem från id till class), men frågan är om någon funktionalitet (finess eller dyl.) utgår från att de är där som just id? :Ska man ändå peta i den mallen kan det vara värt att slänga ett öga på [[:en:MediaWiki:Proofreadpage pagenum template]] som löst det lite annorlunda och lägger till ytterligare data på sidnumret. /[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 13 oktober 2024 kl. 00.07 (CEST) ::Jag kan inte hitta någon finess eller användarscript som använder "zzz" eller "pr_page". Om inte @[[Användare:Thurs|Thurs]] vet med sig att de används av någon särskild anledning så borde det vara säkert att uppdatera och bara ta bort dem. /[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 17 oktober 2024 kl. 19.59 (CEST) == Ogiltigt intervall == Jag skapade [[Index:Arbetaren 1870-07-23.pdf]], men listan med sidnummer får ett felmeddelande. Varför? [[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 8 november 2024 kl. 18.25 (CET) :Några minuter senare fungerade det. Kanske någon process som behövde tugga klart. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 8 november 2024 kl. 18.29 (CET) ::Den här PDF-filen har ganska bra upplösning, men vid korrekturläsning på Wikisource är den grynig och svårläst. Skapas OCR-texten ur den gryniga bilden, så förstår man att den blir ganska dålig. Hur får jag se bilden i originalskick? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 8 november 2024 kl. 22.11 (CET) :Vet inte varför, men ... det händer. Det första jag försöker är att "purge"a nånting på Commons; antagligen kommer de ihåg för mycket. :https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=File:IndexFilnamnetHär.pdf&action=purge :Har alltid funkat för mig. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 9 november 2024 kl. 04.26 (CET) == Ersätta inskannad fil == Hej alla. Jag har stött på en handfull index det jag funderat på att ersätta den inskannade filen. Antingen för att filen är av riktigt låg kvalité (tidig Google books) eller för att indexet enbart innehåller delar av verket. Min fråga är om det finns en standardrekommendation för dessa situationer, samt om det finns nått verktyg för att flytta de transkriberade sidorna om antalet sidor i den skannade filen ändras, eller om rekommendationen är att ladda up filen under ett nytt namn. / [[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 17 november 2024 kl. 19.23 (CET) :För att ge två konkreta exempel: :*[[Index:Kungl Svenska vetenskapsakademiens handlingar vol XVI.djvu]], där originalet är låg kvalité och de första sidorna är felaktigt inskannade (sidorna är beskurna) :*[[Index:Fruentimmers-Tidningar 1772 29–32.pdf]], där Stockholmskällan delst upp verket i fyra filer och det här skulle vara rimligt att slå ihop dessa till en fil igen (för attmotsvara det fysiska verket). /[[:User:Lokal_Profil|Lokal]][[Special:Contributions/Lokal_Profil|_]][[:User_talk:Lokal_Profil|Profil]] 17 november 2024 kl. 19.29 (CET) :Att ersätta en fil med en nyinskanning är inte särskilt krångligt om man håller sig till samma antal sidor på samma plats eller om den enda ändringen är att man lägger till sidor i slutet, det gjorde jag med [[:Index:En studie i rött 1918.djvu]] en gång. Betydligt mer komplicerat är om sidor ska flyttas eller nya sidor infogas i ett verk som redan är korrekturläst. Jag känner inte till att någon har försökt sig på detta och vad jag vet finns det inget verktyg - med ett omfattande index med många korrekturlästa sidor skulle det nog innebära många timmars pillande för att få allt rätt. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 17 november 2024 kl. 21.43 (CET) == Hjälp med Johan Winbergs Kok-Bok == Transkribering av [[Johan Winbergs Kok-Bok]] är nu färdig. Lite grundläggande kommentarer och förslag till uppdelning av recepten i kapitel finns nu. Den som är intresserad, kom gärna med inspel om uppdelning, formulering av kommentarer, etc. Jag är inge bra när det kommer till att formatera tabeller så jag uppskattar verkligen assistans på den punkten: [[Johan Winbergs Kok-Bok/tabell]]. [[Användare:Peter Isotalo|Peter]] ^{[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]} 23 november 2024 kl. 12.20 (CET) :Någon form av innehållsförteckning vore bra och om det inte finns någon användbar i boken så är det väl inte så svårt att skapa en egen och lägga på bokens förstasida. [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 23 november 2024 kl. 13.05 (CET) ::Bra input. Har lagt upp en enklare grundplåt. [[Användare:Peter Isotalo|Peter]] ^{[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]} 24 november 2024 kl. 17.57 (CET) == Status för OCR för svensk fraktur == Jag skulle vilja kolla hur det står till med vår OCR på fraktur på svenska. För min del är jag främst intresserad av tillämpning på tryck från före cirka 1800. En sak som jag känner drar ner på mitt engagemang här är ju att det känns så otroligt ineffektivt. Ibland undrar jag för mig själv om det ens går snabbare med OCR än att jag gör allt själv från scratch. Min upplevelse är att det är väldigt mycket tid som går åt till pilligt efterarbete. Jag provade att köra den färgglada Google-knappen och fick [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Ny_och_Fullkomlig_Koke-Bok-1737.djvu/93&oldid=582481 det här resultatet] i en slumpvis vald sida i en kokbok från 1737. Efter en ganska enkel manuell rensning och lite radbrytning som inte kräver mycket till tankearbete [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida%3ANy_och_Fullkomlig_Koke-Bok-1737.djvu%2F93&diff=582484&oldid=582482 så krävs ändå så här mycket] manuell handpåläggning. Finns det något sätt att minska på mängden manuell insats? Tänker t.ex. att kunna köra OCR på stora sjok av sidor eller att sök-och-ersätta på återkommande fel som att "låt" ska vara "lät", "skår" -> "skär", "wål" -> "wäl". Eller kanske off-wiki som man kan köra äldre verk på fraktur igenom och sen lägga in här? [[Användare:Peter Isotalo|Peter]] ^{[[Användardiskussion:Peter Isotalo|Isotalo]]} 24 november 2024 kl. 20.40 (CET) :Håller med om att det är otillfredsställande. Det jag använder är [[mw:Help:Extension:Wikisource/Wikimedia OCR|Wikimedia OCR]] med Google som motor och språk angivet till svenska, men det behövs en del [[Special:Diff/583421|justeringar vid korrekturläsning]]. :En möjlig lösning vore att träna en Transkribus-modell på svensk fraktur. Vi har ju gott om korrekturlästa texter här som skulle kunna användas som träningsdata. Jag tror att man skulle få till en förbättring redan med något 100-tal sidor träningsdata om man använder den generella modellen för tryckt text som utgångspunkt för träningen. [[Användare:Belteshassar|Belteshassar]] ([[Användardiskussion:Belteshassar|diskussion]]) 7 december 2024 kl. 17.06 (CET) jd0c9uuuddzfo07mwzj26hbsje4tzbc 104 94313 583416 476796 2024-12-07T15:34:36Z PWidergren 11678 583416 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|226||}}</noinclude>sjelfva Mytherna, flera hundrade särskilda verser af inemot 80 namngifna skalder, såsom poetiska exempel. Desse skalder äro till största delen eljest historiskt bekante: de fleste ha sungit vid Nordiska Konungahof: deras quäden, hvilka funnits {{sp|skrifna}} före samlingen af Edda<ref>Se bevisen hos {{sp|Müller}}: Ueber die Æchtheit der Asalehre.</ref>, åberopas i andra äldre Isländska Skrifter, der stundom ur dem anföres samma verser med samma ord, under det några igenkännas i Latinsk öfversättning hos Saxo: de äldste tillhöra hedendomen, Skandinavien och tiden före Islands bebyggande: alle äro uppfyllde af mythiska bilder, och göra den i sig sjelf föga rimliga antagelsen af en blott, såsom en antiquarisk sällsamhet, i några syssellösa hjernor hopspunnen Mythologi här äfven historiskt omöjlig. Dertill kommer, att, om man ur Edda sjelf gör sig reda för <ref follow="sida225">skaldespråket, och samla sig ordförråd af de gamla benämningar, eller begripa hvad som i Sångerna förefaller dem mörkt, att de skola förstå och begagna denna bok till sin underrättelse och sitt nöje. Icke bör man förgäta eller neka dessa berättelser, så att man skulle borttaga poesiens gamla omskrifningar, hvilka de förnämste skalder hafva brukat, men icke skola de Christne tro på hednagudar, ej heller på dessa berättelsers sanning {{sp|annorlunda}}, än såsom i förspråket till denna bok är anmärkt, huru det tillgick, när menniskorne förvillades från den rätta tron. {{sp|Efterspråk till Edda}}. Svenska Öfvers. s. 87.</ref><noinclude> <references/></noinclude> 1lf6ro08w8gampw3wd2mo8y7kywi0id 104 145812 583395 577510 2024-12-07T14:09:12Z Belteshassar 7194 länkar till källan för citatet 583395 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||GATMUSIK OCH FOLKNÖJEN|129}}</noinclude>Stradivarius, men ingen Stradivarius skulle uthärda så många vädervexlingar och strapatser som Blinda Kalles fiol. Den är icke något bortskämdt barn; gud vete, om den någonsin varit klädd i fodral. Ingen må tro, att det blott är dansmusik och s. k. slagdängor som Blinda Kalle spelar. Bekant med hela den klassiska musiken, medföljer han lika troget den moderna, och han gör rättvisa åt alla mästare, alla skolor.» Blinda Kalle uppträdde också med accompagnemang, i början af ett positiv, men under senare år af en annan blind man, som spelade fiolonsell. Under de sexton år som förflutit sedan Blinda Kalles död har ingen honom värdig efterträdare låtit höra af sig. Gatmusiken har alltid varit älskad af folket och samtidigt hatad af de rike. Redan 1770 klagar en ondsinnad Anonym i <i>[[Stockholms Oordenteligheter/Nummer 5#s40|Stockholms Oordentligheter]]</i> öfver att »en hop trumslagare och pipare hafva tagit sig före at om Helgedagarne ställa sig på allmänna ställen och för en liten vedergällning visa sin färdighet på hvar sina Instrumenter». Författaren anbefaller dem åt polisen, emedan de skrämma hästar att skena. I början af detta århundrade anländer positivet till Sverige. Det var ett lättskött och demokratiskt instrument som höll allmänheten i kunskap om operans repertoar, och allmänheten visade sin tacksamhet härför genom att uppmuntra det nya företaget till den grad, att positivmusiken blef en plåga. Ropet mot den vardt så högt, att det, år 1843, ger anledning till ett lustspel i 4 akter. (Positivhataren af Aug. Blanche.) Aderton hundra femtio sju ingår en ny period i gatmusiken. Hertiginnans af Östergötland ankomst från Nassau till det nya fäderneslandet åtföljdes af en invandring af små Nassauer, hvilka populariserade dragharmonikan (fig. 53). Detta instrument slog genast an och döfvade för en tid positiven; men de små musikanterna blefvo snart hemförlofvade af polisen, och positivet blomstrade åter. Dock hade dragharmonikans tilltalande och rikare harmonier gjort ett varaktigt intryck på en mängd individer, hvarför instrumentet spred sig såsom sällskapsförnöjelse öfver hela landet, särskildt bygden, och har nu, kan man säga, till en stor del utträngt fiolen. En annan företeelse var ''femtonkonstnären'' (fig. 54). Han betraktades mera som ett underverk och vann aldrig någon egentlig popularitet, ty han var mera beundrad och afundad, än han kunde bli älskad. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s130 Fig5354.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.6|Fig. 53. Nassauergosse, med dragharmonika.<br>Fig. 54. Femtonkonstnär. Efter teckningar af G. Wahlbom.]] {{tre stjärnor}} {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{sidfot|Gamla Stockholm.||9}}</noinclude> 9snxb4zdewx7qf2xlg3cvodigcrsyu5 104 150071 583433 509120 2024-12-07T19:35:56Z Lokal Profil 714 583433 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="John Andersson (WMSE)" /></noinclude>{{c|{{st|Snorre Sturlessons}} {{st|{{sp|Ynglinga-saga}}|175}} Tolkad och upplyst {{m|af}} Carl Säve. {{Linje|5em}} Uppsala,<br/> {{m|C. A. Leffler.}} 1854.|stil=text-transform:uppercase}}<noinclude> <references/></noinclude> tthc05sgvtu0zywmuinrahscszzr81w 104 170540 583399 526983 2024-12-07T14:31:47Z PWidergren 11678 583399 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{c|{{större|INNEHÅLL}}}} {| |- | || Sid. |- | [[Jenny Lind/Inledning|Inledning]]||style="text-align:right;"| 7 |- | [[Jenny Lind/1|1. Ungdomstiden]]||style="text-align:right;"| 14 |- | [[Jenny Lind/2|2. I Paris]] ||style="text-align:right;"| 40 |- | [[Jenny Lind/3|3. I Sverige]] ||style="text-align:right;"| 58 |- | [[Jenny Lind/4|4. I Tyskland]] ||style="text-align:right;"| 78 |- | [[Jenny Lind/5|5. I England]] ||style="text-align:right"|119 |- | [[Jenny Lind/6|6. I Amerika]] ||style="text-align:right"|151 |- | [[Jenny Lind/7|7. I hemmets ro]] ||style="text-align:right"|183 |- | [[Jenny Lind/8|8. Jenny Lind som konstnärspersonlighet]]{{em|5}}||style="text-align:right"| 221 |- | [[Jenny Lind/9|Litteraturhänvisningar]] ||style="text-align:right"| 244 |- <includeonly>| [[Jenny Lind/10|Namnregister]]||style="text-align:right"| 248 |-</includeonly> |} {{linje|5em}}<noinclude> <references/></noinclude> n29pi9kmjxbp9kt6b4knksryr23yyp8 583400 583399 2024-12-07T14:33:31Z PWidergren 11678 583400 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{c|{{större|INNEHÅLL}}}} {| |- | || Sid. |- | [[Jenny Lind/Inledning|Inledning]]||style="text-align:right;"| 7 |- | [[Jenny Lind/1|1. Ungdomstiden]]||style="text-align:right;"| 14 |- | [[Jenny Lind/2|2. I Paris]] ||style="text-align:right;"| 40 |- | [[Jenny Lind/3|3. I Sverige]] ||style="text-align:right;"| 58 |- | [[Jenny Lind/4|4. I Tyskland]] ||style="text-align:right;"| 78 |- | [[Jenny Lind/5|5. I England]] ||style="text-align:right"|119 |- | [[Jenny Lind/6|6. I Amerika]] ||style="text-align:right"|151 |- | [[Jenny Lind/7|7. I hemmets ro]] ||style="text-align:right"|183 |- | [[Jenny Lind/8|8. Jenny Lind som konstnärspersonlighet]]{{em|5}}||style="text-align:right"|221 |- | [[Jenny Lind/9|Litteraturhänvisningar]] ||style="text-align:right"|244 |- <includeonly>| [[Jenny Lind/10|Namnregister]]||style="text-align:right"|248 |-</includeonly> |} {{linje|5em}}<noinclude> <references/></noinclude> t7oh8dlvnl0kbc9b4zjs8spalt2vmx7 583401 583400 2024-12-07T14:36:46Z PWidergren 11678 583401 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude>{{c|{{större|INNEHÅLL}}}} {| |- | || Sid. |- | [[Jenny Lind/Inledning|Inledning]]||style="text-align:right;"| 7 |- | [[Jenny Lind/1|1. Ungdomstiden]]||style="text-align:right;"| 14 |- | [[Jenny Lind/2|2. I Paris]] ||style="text-align:right;"| 40 |- | [[Jenny Lind/3|3. I Sverige]] ||style="text-align:right;"| 58 |- | [[Jenny Lind/4|4. I Tyskland]] ||style="text-align:right;"| 78 |- | [[Jenny Lind/5|5. I England]] ||style="text-align:right;"|119 |- | [[Jenny Lind/6|6. I Amerika]] ||style="text-align:right;"|151 |- | [[Jenny Lind/7|7. I hemmets ro]] ||style="text-align:right;"|183 |- | [[Jenny Lind/8|8. Jenny Lind som konstnärspersonlighet]]{{em|5}}||style="text-align:right; vertical-align:top;"|221 |- | [[Jenny Lind/9|Litteraturhänvisningar]] ||style="text-align:right;"|244 |- <includeonly>| [[Jenny Lind/10|Namnregister]]||style="text-align:right"|248 |-</includeonly> |} {{linje|5em}}<noinclude> <references/></noinclude> pqbkpah3lfdr3sfyvv8hk0l5xv27fp5 104 173289 583439 532718 2024-12-07T22:01:57Z Belteshassar 7194 583439 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" /></noinclude>{{större|E|150}}huruwäll Hans Kongl: Maij:^tt hade kunnat hafft åtskillige Orsaker /: som här effter berättas skola :/ att strax anbefalla ''Gouvernamentet'' öfwer Churland till ''Gen: Majoren'' ''Stuart,'' så hade dock likwäll Hans Kongl: Maij:^tt för honom den nåden att han intet wille låta. honom wara långt ifrån sig så länge någon ''apparence'' war at bem:^te ''Gen: Major'' kunde för sin swaga hälsa skull föllia ''Arméens march'' effter; Emedan såsom ''Gen: Majoren'' för ingen annan orsaak skull, utj sin opassligheet reest ifrån ''Stockholm'' /: der han dock Hans Kongl: Maij:^ttz ''permission'' at förblifwa hade, till des han fullkomligen wore ''restituerat'' :/ än allenast derföre att niuta den stora nåden och få wara utj Hans Kongl: Maij:^ttz Åsyn, hwarföre och så hans Kongl: Maij:^tt icke heller ''General Majoren'' denne ''Gouvernaments'' beställningen anbefalte, för än som sidste gången när Hans Kongl: Maij:^tt ljtet för sitt oppbrått åth ''Littauen'' allernådigst war hoos ''General Majoren'' som uti ''Libau'' för sin Siukligheet mäst till Sängs låg, då Hans Kongl: Maij: nogsamt såg det ingen lijknelse war till att kunna honom på ''Marchen'' med taga, och wille fördenskull honom icke utan ''Occupation'' qwarlåta utan till ett teckn af sin stora nåd, ''Gouvernamentet'' öfwer sin första ''conquet'' effterlemna. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 4rkw4npvtfpxm42uomxqp7anj22i4qf 104 173295 583440 532657 2024-12-07T22:07:16Z Belteshassar 7194 583440 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" /></noinclude>Dee orsaaker som Hans Kongl. Maij:^tt hade annars kunna hafft till detta sitt nådige Wahl är först den författning som ''General Majoren'' giorde uti ''Wollmar'' d 24 ''Junj'' på ''Marchen'' till ''Riga'' öfwer eröfrandet af Hertigdömmet Churland, då H. K. Maij:^tt sin i detta fallet fattade ''dessein'' honom yttrade och befalte de nödige anstalter der till ''projectera'' hwilket och skiedde så att ''depecherne'' dereffter ''expedierades.'' Till det andra war ''Generat Majoren'' mer än någon annan brukader wjd det så tillsägandes H: K. Maij:^tts första steeg utur sitt egit land in utj Churland wjd ''descenten'' öfwer ''Dünan'' wijd ''Riga,'' i det at H. K. Maij:^tt sände honom från ''Arméen'' föruth till ''Riga'' at giöra all god anstalt, lät och ''General Maioren'' uppsättia och anordna ''disposition'' af sielfwa ''descenten,'' och hade ''Gen: Majoren'' dessutan utj sielfwa ''Actionen'' den lyckan att hindra en myckt fahrlig ''dessein'' som Fienden anstälte, i det, att effter Hans Maij: på sin Wänstre Flygeln intet ''Cavallerie'' hade, men war betäckt af Stranden, och på högre Flygeln war allenast ''Drabanterne'' och en liten ''Escadron'' af LijfRegementet hatwandes lijkwäll den sidte benemde Flygeln, fienden så widt ''pousterat,'' att ''Kremers'' hoff som tillförende hade betäckt samma Flygell utj ''flanquen'' war förbij ''passerat'' och en sådan yppning lemnader<noinclude> <references/></noinclude> f2p7v9t94vtig3rvn0d8eurdgwgwlv5 583441 583440 2024-12-07T22:07:57Z Belteshassar 7194 583441 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" /></noinclude>Dee orsaaker som Hans Kongl. Maij:^tt hade annars kunna hafft till detta sitt nådige Wahl är först den författning som ''General Majoren'' giorde uti ''Wollmar'' d 24 ''Junj'' på ''Marchen'' till ''Riga'' öfwer eröfrandet af Hertigdömmet Churland, då H. K. Maij:^tt sin i detta fallet fattade ''dessein'' honom yttrade och befalte de nödige anstalter der till ''projectera'' hwilket och skiedde så att ''depecherne'' dereffter ''expedierades.'' Till det andra war ''Generat Majoren'' mer än någon annan brukader wjd det så tillsägandes H: K. Maij:^tts första steeg utur sitt egit land in utj Churland wjd ''descenten'' öfwer ''Dünan'' wijd ''Riga,'' i det at H. K. Maij:^tt sände honom från ''Arméen'' föruth till ''Riga'' at giöra all god anstalt, lät och ''General Maioren'' uppsättia och anordna ''disposition'' af sielfwa ''descenten,'' och hade ''Gen: Majoren'' dessutan utj sielfwa ''Actionen'' den lyckan att hindra en myckt fahrlig ''dessein'' som Fienden anstälte, i det, att effter Hans Maij: på sin Wänstre Flygeln intet ''Cavallerie'' hade, men war betäckt af Stranden, och på högre Flygeln war allenast ''Drabanterne'' och en liten ''Escadron'' af LijfRegementet hafwandes lijkwäll den sidte benemde Flygeln, fienden så widt ''pousterat,'' att ''Kremers'' hoff som tillförende hade betäckt samma Flygell utj ''flanquen'' war förbij ''passerat'' och en sådan yppning lemnader<noinclude> <references/></noinclude> p9iezw3rfqj7yw7uiz31umaciatw8f4 104 173306 583442 532873 2024-12-07T22:12:47Z Belteshassar 7194 583442 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" /></noinclude><h2 align="center" style="border-bottom:none">Om Mitau</h2> Emedan såsom Mitau är Hufwudstaden utj Curland så hafwa Hertigarne dersammastädes icke allenaste Citadell Om kring sit ''residence''Slott, utan och en Fästning af 15 ''bastionner'' kring sielfwa Staden anläggia låtit; Men desse wärk äre doch aldrig till sin ''Perfection'' komne, och dessutan så mycket mindre underhåldne blifwit, som Adeln Härtigarne härutinnan såsom i en Saak, hwilken i deras frijheet ingrepp giöra syntes, altijd hinderlig warit, så at när Hans Kongl. Maij^tt hijt ankom Wallarne öfwer alt ''passable'' befunnes. När Herr ''General Majoren Carl Gustaf Mörner'' beordrat bleef at med en stark ''Guarnizon'' till Häst och foot i denne orten ''posto'' fatta, tog han sigh ''reparationen'' af Citadellet i så måtto före at han det samma igenom Öfwerst''Lieut.'' af ''fortificationen Palmstruch'' å nyo ''palisadera'' och med ''batterier'' försee lät, hwarwijd det och så berodde till des ''Gouvernamentet'' åth herr ''Gen. Maioren'' och ''Gen. Quarter''mästaren ''Carl Magnus Stuart'' anförtroddes och af honom sedermera nödigt befans, at denne Fästningen till ''Guarnizonens'' större säkerheet i Åthskillige stycken förbättras skulle, då han och straxt wid sin ankomt ifrån ''Libau'' som skiedde utj ''Maj Månad A:^o'' 1702. Arbetet å nyo företog, låtandes förfärdiga en ny ''Ravellin'' för den stora Porten, ett täckt ''Logemente'' för wattnporten en ''Commu''-<noinclude> <references/></noinclude> 9wx8m6lf0cfsjc6vh295mm640jhyxye 104 173341 583426 532874 2024-12-07T17:44:52Z Belteshassar 7194 583426 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" /></noinclude><h2 align="center" style="border-bottom:none">Om Libau.</h2> Alldenstund Hans Kongl: Maij^tt för gått, och för ''Gouvernamentets'' säkerheet nödigt funnit, att utj ''Libau, Mitau, Bauskenborgh'' och ''Selborg Guarnizon''er innläggia och till den ändan nya ''fortification''er anläggias borde, på det samma ''Guarnizon''er derutur i nödfall så mycket bättre motwärn giöra måtte; Fördenskull lät ''Gouverneuren'' och ''General Maioren'' sig angelägit wara att anläggia wijd ''Libau'' ett sådant Wärk som wore ''capabelt'' att beskiute Redden, Hambnen el. ''Canalen,'' samt sielfwa Staden blifwandes wäl det samma i förstone af Jord oppfördt, Men dock på sådant Maneer at sedan Orten war satt i behörig ''defension,'' det ''revesteras'' och med Muur beklädas kunde. Orsakerne hwilka Hans Kongl. Maj^t brachte till at på ''Libau'' denne omkostnaden anwända, woro effterfölliande. Först efftersom ''Libau'' är belägit på en yppen Strand emot stora Östersiön, så at des Redd och ''Canal'' el Hamn sällan om Wintern tillfryser, eller åthminstone 6 Wickor senare sig tillägger än de andre Hamner som Hans Kongl: Maij^tt på Lijfländske Sijdan hafwer, och äfwen om Wåhren lika många Wickor bittidare än de andre Hamnerne yppen går gifwandes således Lägenheet at ifrån Swerige och ''Pommern Communicarion''en med de Lifländske ''Provincierne''<noinclude> <references/></noinclude> gngpardptvmpxlinnfnjmbl5by0isri 104 182954 583404 551521 2024-12-07T14:40:56Z PWidergren 11678 583404 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Lokal Profil" /></noinclude>{|class="table-of-contents" align=center |+ {{sp|Innehåll.}} ! !scope=col |Sid. |- |[[Vintergrönt/Upprop|Upprop]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|1 |- |[[Vintergrönt/Sången om Eyvind|Sången om Eyvind]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|5 |- |[[Vintergrönt/Hufvudbanéren|Hufvudbanéren]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|23 |- |[[Vintergrönt/Bo kyrkogård|Bo kyrkogård]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|29 |- |[[Vintergrönt/Sommarfrid|Sommarfrid]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|32 |- |[[Vintergrönt/Aftonvisa|Aftonvisa]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|35 |- |[[Vintergrönt/En melodi|En melodi]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|38 |- |[[Vintergrönt/San Marcos kloster|San Marcos kloster]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|44 |- |[[Vintergrönt/Rigi|Rigi]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|48 |- |[[Vintergrönt/Villa Mezzanotte|Villa Mezzanotte]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|51 |- |[[Vintergrönt/Konvalescens|Konvalescens]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|53 |- |[[Vintergrönt/Skollofskolonier|Skollofskolonier]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|58 |- |[[Vintergrönt/Elisabeth|Elisabeth]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|62 |- |[[Vintergrönt/Källor på vägen|Källor på vägen]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|75 |- |[[Vintergrönt/Jul|Jul]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|81 |- |[[Vintergrönt/Nyårsafton|Nyårsafton]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|83 |- |[[Vintergrönt/De sju|De sju]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|89 |- |[[Vintergrönt/Tankar och bilder|Tankar och bilder]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|94 |- |[[Vintergrönt/Poesiens vandring|Poesiens vandring]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|106 |- |[[Vintergrönt/Martin Luther|Martin Luther]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|110 |- |[[Vintergrönt/Till ärkebiskop Sundberg|Till ärkebiskop Sundberg]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|122 |- |[[Vintergrönt/Till Erik af Edholm|Till Erik af Edholm]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|127 |- |[[Vintergrönt/H. K. H. Prinsessan Eugenia|H. K. H. Prinsessan Eugenia]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|131 |- |[[Vintergrönt/Förböner|Förböner]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|134 |- |[[Vintergrönt/Drottning Sofia|Drottning Sofia]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|137 |- |[[Vintergrönt/Bror Emil Hildebrand|Bror Emil Hildebrand]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|140 |- |[[Vintergrönt/Ludvig Norman|Ludvig Norman]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|144 |- |[[Vintergrönt/Edvard Bäckström|Edvard Bäckström]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|149 |- |[[Vintergrönt/Prolog|Prolog]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|156 |- |[[Vintergrönt/Sång vid Svenska Akademiens hundraårsfest|Sång vid Svenska Akademiens hundraårsfest]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|162 |- |[[Vintergrönt/Cantat vid invigningen af det nya universitetshuset i Upsala|Cantat vid invigningen af det nya universitetshuset i Upsala]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|180 |- |[[Vintergrönt/Axel Oxenstierna|Axel Oxenstierna]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|193 |- |[[Vintergrönt/Cantat vid invigningen af Johannes' kyrka|Cantat vid invigningen af Johannes' kyrka]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|224 |- |[[Vintergrönt/Lugn|Lugn]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|229 |- |[[Vintergrönt/De sju|De sju]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|231 |- |[[Vintergrönt/Far och dotter|Far och dotter]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|233 |}<noinclude> <references/></noinclude> 0w4eck4h9el3y7d3tr9r2qnxtka8ip4 583405 583404 2024-12-07T14:45:41Z PWidergren 11678 583405 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Lokal Profil" /></noinclude>{|class="table-of-contents" align=center |+ {{sp|Innehåll.}} ! !scope=col |Sid. |- |[[Vintergrönt/Upprop|Upprop]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|1 |- |[[Vintergrönt/Sången om Eyvind|Sången om Eyvind]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|5 |- |[[Vintergrönt/Hufvudbanéren|Hufvudbanéren]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|23 |- |[[Vintergrönt/Bo kyrkogård|Bo kyrkogård]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|29 |- |[[Vintergrönt/Sommarfrid|Sommarfrid]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|32 |- |[[Vintergrönt/Aftonvisa|Aftonvisa]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|35 |- |[[Vintergrönt/En melodi|En melodi]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|38 |- |[[Vintergrönt/San Marcos kloster|San Marcos kloster]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|44 |- |[[Vintergrönt/Rigi|Rigi]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|48 |- |[[Vintergrönt/Villa Mezzanotte|Villa Mezzanotte]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|51 |- |[[Vintergrönt/Konvalescens|Konvalescens]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|53 |- |[[Vintergrönt/Skollofskolonier|Skollofskolonier]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|58 |- |[[Vintergrönt/Elisabeth|Elisabeth]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|62 |- |[[Vintergrönt/Källor på vägen|Källor på vägen]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|75 |- |[[Vintergrönt/Jul|Jul]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|81 |- |[[Vintergrönt/Nyårsafton|Nyårsafton]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|83 |- |[[Vintergrönt/De sju|De sju]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|89 |- |[[Vintergrönt/Tankar och bilder|Tankar och bilder]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|94 |- |[[Vintergrönt/Poesiens vandring|Poesiens vandring]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|106 |- |[[Vintergrönt/Martin Luther|Martin Luther]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|110 |- |[[Vintergrönt/Till ärkebiskop Sundberg|Till ärkebiskop Sundberg]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|122 |- |[[Vintergrönt/Till Erik af Edholm|Till Erik af Edholm]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|127 |- |[[Vintergrönt/H. K. H. Prinsessan Eugenia|H. K. H. Prinsessan Eugenia]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|131 |- |[[Vintergrönt/Förböner|Förböner]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|134 |- |[[Vintergrönt/Drottning Sofia|Drottning Sofia]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|137 |- |[[Vintergrönt/Bror Emil Hildebrand|Bror Emil Hildebrand]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|140 |- |[[Vintergrönt/Ludvig Norman|Ludvig Norman]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|144 |- |[[Vintergrönt/Edvard Bäckström|Edvard Bäckström]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|149 |- |[[Vintergrönt/Prolog|Prolog]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|156 |- |[[Vintergrönt/Sång vid Svenska Akademiens hundraårsfest|Sång vid Svenska Akademiens hundraårsfest]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|162 |- |[[Vintergrönt/Cantat vid invigningen af det nya universitetshuset i Upsala|Cantat vid invigningen af det nya universitetshuset i Upsala]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|180 |- |[[Vintergrönt/Axel Oxenstierna|Axel Oxenstierna]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|193 |- |[[Vintergrönt/Cantat vid invigningen af Johannes' kyrka|Cantat vid invigningen af Johannes' kyrka]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|224 |- |[[Vintergrönt/Lugn|Lugn]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|229 |- |[[Vintergrönt/De sju (öfvers.)|De sju]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|231 |- |[[Vintergrönt/Far och dotter|Far och dotter]] |style="text-align:right; vertical-align:top;"|233 |}<noinclude> <references/></noinclude> 2uale754xp7cq9sodev9atjf6ytxnq1 104 189503 583443 563100 2024-12-08T04:56:41Z Thuresson 20 583443 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />62</noinclude>Fröken Rudensköld hade ingenting emot att Reuterholm kom, det var tvärtom hennes önskan, ehuru hon antydde motsatsen. Den plan, som fallit henne in för att tillintetgöra det fruktade läkarebetyget, var en ingifvelse, hvilande på hennes kännedom om hufvudpersonernas karaktär och ömsesidiga förhållande. — Skynda er, bad hertigen ånyo. Hertigens fruktan för Reuterholm, som uttryckte sig i dessa ord och för öfrigt visade sig i hans hela utseende, undgick henne ej. — Ers höghet påminner sig, yttrade hon nu, det sanningslösa ryktet om ett förestående krig, som för en tid sedan utspreds och oroade folket? Hertigen såg missnöjd ut. Han hade hoppats att få höra något, som mera tillfredsstälde hans hjerta än tog hans egenskap af regent i anspråk. — Jag kommer ihåg det, men hvarför tala derom? Edra läppar — dessa rosor … — Ni torde också erinra er ryktet om misshushållning, om statsmedlens vanvårdande … — Visserligen; men vi hafva ju genom en i rikets alla kyrkor uppläst särskild deklaration tillintetgjort detta grundlösa rykte och visat, att rikets finansverk aldrig någonsin varit i ett så blomstrande tillstånd som nu. — Det är ju på er befallning, det, ers höghet? — Ack, ja! men gif mig en mild blick, ett vänligt ögonkast. Er hårdhet dödar mig. — Endast en enda fråga till, ers höghet. Reuterholm nalkades allt mer och mer. — Då känner ers höghet säkert icke till den kungörelse, som sistlidne söndag, det vill säga, en à två söndagar efter er första deklaration, upplästes i kyrkorna, och hvari presterna på nådig befallning tigga ihop penningar åt flottan? — Hvad säger ni? — Sanning, ers höghet. Ett uttryck af häftig vrede blossade upp i hertigens ansigte. — Reuterholm! utropade han. Denne stod i detta ögonblick helt nära hertigen. — Hvad vill den i kyrkorna upplästa tiggarlistan säga? Reuterholm bleknade. Han märkte, att fröken Rudensköld väl användt den korta stund, som han lemnat hertigen obevakad. Öfverraskad och fruktande, svarade han ej genast. Ur den politiskt magnetiska sömn, hvari han förstått att söfva hertigens omdöme, för att ej säga förstånd, fruktade han ej att någon magi skulle kunna väcka honom, såvida endast kärleken, en annan förtrollning, emot hvilken ingen filosofi hjelpte, kunde hållas aflägsen. Den tystnad, han iakttog, föranleddes icke af fruktan för hertigen, utan af fruktan för fröken Rudensköld. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 64sy3ttb6jikkxoa44f9onevkmvj9yz 104 189505 583444 563102 2024-12-08T05:01:52Z Thuresson 20 583444 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />64</noinclude>intryck, som dessa ord väckt. Han är min, tänkte han för sig sjelf, och han skall äfven förblifva det. Så länge underbara och oförklarliga mysterier ännu egde välde öfver hertigen, så länge visste Reuterholm att äfven hans välde varade. Fröken Rudensköld bibehöll ännu sin liksom inspirerade ställning. Under det tystnaden fortfor, hade Reuterholm tid att besinna sig. Hon är litet enfaldig, tänkte han för sig sjelf, hon vill störta mig, men inger mig på samma gång medel att försvara mig. — Hvad kungörelsen beträffar, återtog Reuterholm, nu likväl mera blott i afsigt att med dessa ord pröfva hvar han hade hertigen, så får jag … — Kungörelsen, ja, det var sant … Hertigen var redan tankspridd. — Apropos, yttrade han derefter, vänd till fröken Rudensköld, ni tyckte er höra suset af en andes hviskning? — Ja, baron, jag hörde det. Reuterholm blef allt säkrare på sin sak, då hon vidhöll sin uppgift. Han fixerade hertigen flygtigt och såg att en dunkel eld började brinna i hans ögon: det var svärmeriets, icke kärlekens eld. Fröken Rudensköld kände sig äfven tillfredsstäld öfver att han så lätt fastnat på den af henne utkastade kroken. — Våra fäder förneka också aldrig, yttrade Reuterholm, att det gifves en pythonisk ande i verlden. — Icke? — Pythagoras tilltalade ju floden Nessus, och den svarade honom. — Verkligen! Hvad säger ni? — Det är bevisligt, att ett träd talade till Apollonius. Rösten var tydlig, men svag, lik rösten af en qvinna. — Besynnerligt. — Det är blott i våra dagar, som man förnekar det underbara. De stora, odödliga och gudomliga lärorna få derför gömma sig undan otro och vantro inom hemliga förbund. En gång skola de uppenbaras åter. — Förunderligt! Reuterholm följde både hertigens och fröken Rudenskölds sinnesrörelser. Den senares ganska märkbara förvåning gladde honom nästan mera än hertigens. — Hela verlden är resultatet af ett stort prognostikon, frukten af en gudomlig förutsägning, konklusionen af en evig spådom. Ni hörde ju en röst? — Jag hörde den. Tyst! Den hviskar ännu i mitt öra. Hon ville stegra hans svärmeri. — Jag erinrar mig professor Andreas spådom, hvilken han lät införa i almanachan för 1661, att en förnäm herre skulle olyckligen omkomma i januari månad. Riksdrotset grefve Magnus Gabriel de la Gardies son blef också i Upsala samma månad ihjelslagen af en häst. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> ajjfmxapcdi4h7joxcdus0gopaaun7o 104 189506 583445 563103 2024-12-08T05:05:45Z Thuresson 20 583445 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|65}}</noinclude>— Förundransvärdt! — En Voigts förutspådde sin son, att han skulle blifva mördare. 1682 mördade han äfven i Stockholm en ung Krabbenhöfve. Men hvad är likväl allt detta emot Nostradami profetiska uppenbarelse?<ref>Nostradami profetior trycktes 1555; han dog 1566 i Juli månad. På hans grafsten läses: <i>Här hvilar den vidtberömde Mich. Nostradamus, som efter allas allmänliga omdöme ansågs ensam värdig att med sin nästan gudomliga penna, och på grund af stjernornas inflytande, sammanskrifva verldens tillkommande öden.</i></ref> — Det underbara går fram, som floden på djupet, med sin egen våg. Kort efter Carl XII uppstod Svedenborg; men icke blott det. Hvem förklarar den underbara spådomen vid konungens uppstigande på tronen? Gud är mägtig i det lilla<ref>Enär våra vanliga historiska arbeten icke omnämna den trollsten, som sades ha' blifvit funnen på Bråvalla hed samma dag som Carl XII kröntes, införa vi här en relation om densamma. Af stenens utseende förutspådde man Carls framtid. Relationen, som är tryckt redan 1708, lyder sålunda: <p>»Denne Stenen är ett Qvarter lång och svart, med hvitgula Characterer och Figurer. Öfverst på Stenen är störste Figuren således, at med stora Romerska Charakterer står XII. Öfver hvilka ligger (när Stenen hålles litet på sned) et Leyon med sitt breda Skägg och Crona. Men när det är vändt något annorlunda, synes som en profil af ett Ängla-Ansichte med sit Gevandt. Och på det sidsta streket af XII ligger et ungt Spädt Leyon, som seer ända neder på Stenen. Under detta alt ligger en Höger-Hand med alle sine 5 Finger och sin Arm, Utsträckandes den emot tvänne andra Figurer, varandes den ene lik et Örns hufvud med Näbb, Öron och Hals, men Kroppen och Vingen afstympad. Den andre icke olik en Vild-Oxe, som står på Bakbenen, hållandes Framfötterne i Vädret, som ville han stångas, och Håren på Ryggen stå å ända på honom. Men midt öfver låren är en Skråma, som vore han där huggen af; Något Nedanföre står XI, och än bättre neder XII med C hos. Men aldrenederst på Stenen står i Blodachtig färg et Gammalt Ansichte med en Hals-Kraga och Spira, men Cronan platt afhuggen och ligger på sidan af Stenen, åt denna bild sträcker sig ett Bart Svärd af lika färg, och hos Svärdet et Kors. ''Detta är den ene sidan''.</p> <p>På Andra Sidan står som en Flenskallot Munk med sin Munke-Kappa. Dito et Barn eller Gosse med en Utsträckt arm. Dito en Flicka och et dubbelt Korss.</p> <p>På Tredje sidan står et Grymt Ansichte, som af en Hund eller Engelsk Dogg och som en Söndrig Crona stupade af des Hufvud. När man detta Hund-Ansichte omvänder, synes, som en Skråpuk eller en af de i forna tider afmålte Falska Propheters Ansichte där stode. Noch står under Leyonet med stora Bokstäfver. Dito A. Dito en Skytt, som står på knä och Skiuter, och En litet nedan för honom, som Räcker åt Skytten något, som är likt en Bok eller Supplike.</p> <p>På Fiärde sidan står tvänne gånger 710, vändandes sig begge desse årtalen ifrån varandra, det Ena åt första Figuren af XII, det andra till nedersta belätet eller Figuren, som förr är omrört; Än syntes dito et Ansichte med Tvänne Horn i Pannan och in i Stenen, som Ryssarnes helgon Sanct Niclas der stodo ingrafven, men emellan detta omskrefne Ansichte och Sanct Niclas står som en grön Fogel eller Kråka, som Lutade sin Näbb åt Sanct Nicla's Öra. De andra många underliga Carachterer förstår man icke at omskrifva.</p> <p>När Man denna Sten jämförer med Pauli Grebner Wilh. Læly. Theopr. Paracelsi etc. gamla Prophetior, Så synes the alla med denna Sten, och Stenen med dem instämma.»</p></ref>. — Magien styrde — fortsatte Reuterholm i forna dagar verlden. En vetenskap, som lyfter slöjan af naturen och visar oss henne sådan hon är, kan ej heller vara utan stor betydelse. Iared, i femte<noinclude> <references/> {{huvud|<small><i>Drabanten. II.</i></small>||<small>5</small>}}</noinclude> mexyu8lu46gtcppl1w9lywdtv761f8l 104 189508 583446 563105 2024-12-08T05:10:26Z Thuresson 20 583446 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|67}}</noinclude>detta samtal. Det föreföll Ehrenström, som om det snarare skulle förvärra än förbättra den unge konungens sak. En skalk smålog likväl alltjemt i fröken Rudenskölds blick. Hertigen var i sina tankar fortfarande sysselsatt med Reuterholms yttrande. — Du har rätt, Reuterholm, sade han slutligen. Ja, ja! Andarne måste säga mig det. — Hvilket, ers höghet? — Om min aflidne broder är salig eller icke. — Visserligen, naturligtvis. Hertigens blick föll nu på konungen, som längst bort i rummet satt lutad öfver bibeln. Utan att yttra något, begaf han sig till Gustaf och tog plats midt emot honom. — Låna mig bibeln! bad han. Då konungen och hertigen betraktade hvarandra, uttryckte sig något vålnadslikt hos dem båda. — Vi skola läsa Daniels 10 kap. och Samuels 28 kap., sade hertigen, och vi skola se, att andar finnas, som kommit förlåten mellan jord och himmel, mellan död och lif att remna. Hertigen bläddrade i bibeln. — Den underbara, heliga formel, som kallade Michael ned af höjden och den hädangångne döde att stå upp af djupet, känna vi ej. — Boheman sade mig: I liljans kalk hvilar mästare-ordet. — Liljan är bibeln. Jag vill söka ordet. Och han läste och sökte. — Jag förstår ej er afsigt, anmärkte Ehrenström till fröken Rudensköld. Hvad skall väl detta betyda? — Verkligen? Förstår ni ej att den unge konungen nu är räddad? — Vid himmelen, jag förstår det ej. — Det gläder mig. Han är det emellertid, om ni nu endast begifver er till herrar läkare och uppmanar dem att betrakta hertigen och anteckna att han — också är vriden. — Ni har rätt, nu förstår jag. Ni har öfverträffat er sjelf — tack — evig tacksägelse! Ehrenström begaf sig till läkarne. Lik en fältherre, som genom en skicklig manöver tillintetgjort en fiende, hvilken i en fördelaktig ställning nära nog haft segern i sina händer, njöt Reuterholm ännu af sin framgång. Han insåg icke att han vändt sina egna vapen mot sig sjelf. — Gustaf! yttrade hertigen till den unge konungen. — Ers höghet, svarade denne och rätade upp sig på stolen. — Ers majestät, tillade hertigen. Skulle ni vilja ser er fars vålnad, skulle ni vilja tala vid honom? — Tror ers höghet, att det vore möjligt? — För gud är ingenting omöjligt. Jag har en gång sett honom. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 7d687pl1y8kyiufq0gxqntszunanvyh 104 189511 583447 563108 2024-12-08T05:16:09Z Thuresson 20 583447 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />70</noinclude>icke tror på någon annan än mig sjelf. Magten är så hal som en orm. Just då man tror sig ha tag uti den, slingrar den sig ifrån oss och lemnar endast ett giftigt sting qvar i vår egen hand. De politiska personligheterna äro så upptagna af intriger, att man för mängden af idel kryphål förgäfves söker att utleta, hvarthän de egentligen leda. Jag kan försäkra er, att också jag en gång trott på ära och redlighet; men jag har funnit, att de endast äro skyltar, som man hänger ut för att locka till sig folk, i afsigt att sedan leka med dem: alltså, jag tror på ingen, någon gång knappast på mig sjelf. — Då ni ej tror på någon, är ju en politisk förening oss emellan omöjlig. — Säg icke det. Det finnes verkligen medel att bli fullkomligt beroende af hvarandra. — Och dessa medel äro? Det var med fasa, som fröken Rudensköld fortsatte samtalet, men hon trodde att de andra ännu behöfde tid på sig. Det föreföll henne, som om hon, allt som Reuterholm talade, steg för steg nalkades en afgrund. — Och medlet är att hafva hvarandras heder i sitt våld — ni förstår ju — hvarandras heder? — Herr baron … — Ni måste — Reuterholm utsträckte sin hand emot henne — ålska mig, min fröken. Såsom stungen af en giftig orm, drog hon sig tillbaka med en blick, uttryckande så mycken afsky, att han ett ögonblick studsade dervid. — Ni talar, tror jag, om kärlek, min baron. — Vid hertigens sida, min fröken, skall aldrig, det svär jag er, aldrig någon intaga en vigtig plats, som icke först blifvit mitt verktyg. — Ert kreatur, vill ni väl säga. Det var för fröken Rudensköld omöjligt att längre bekämpa sin ovilja och spela rollen af en artig hofdam. — Kärleken … — Vanäran, menar ni. — Är det enda band, hvarmed man kan binda en snillrik qvinna; utan detta band är hon en evigt fortsatt nyck. Ni betänker er<ref>Möjligtvis var det afundens dikt, heter det i biografiskt lexikon i artikeln »Reuterholm», att hans hat till fröken Rudensköld härflöt af en, såsom orden falla sig, »förvandlad kärlek, som blifvit försmådd.»</ref>. Fröken Rudensköld trodde sig vid en sidoblick på Ehrenström märka, att herrar läkares observationer ledo till sitt slut. Stunden var således inne att visa sig sådan hon var. — Ni vill ju ha ett svar, herr baron? — Visserligen. — Jag får då säga er, att ni helt och hållet misstager er om min person. — Verkligen? {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> hdb9c7czna7dgrpxleo0nzzrvl8uizx 104 189516 583448 563113 2024-12-08T05:27:11Z Thuresson 20 583448 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|75}}</noinclude>För hertigens återställande begagnades deremot en underkur. När ryktet spred sig om hans sinnessjukdom och fråga uppstod, huru vida äfven han var mägtig att förestå regeringen, så kände Reuterholm sin magt hotad och måste för att rädda sig sjelf under hvad vilkor som helst finna lämpligt botemedel. Den tiden, heter det om sättet, hvarpå man dervid gick tillväga, botades hundsår med hundhår. Reuterholm uppsökte en man, hvilken vi i det föregående redan omnämt, nämligen Collin, s. k. »biskop» i den s. k. »nya kyrkan», en lika stor vurm och fantast som den tidens alla öfriga vurmar och fantaster, och hvilken också åtog sig att återföra hertigen till förnuft. För den skull instälde han sig en midnatt i det »mystiska rummet», sanctuarium, der hertigen var honom till mötes; och på dennes förfrågan om konung Gustafs salighetstillstånd förklarade Collin, att han, för att visa hertigen huru det verkligen förhöll sig dermed, skulle framkalla den aflidnes ande n. b. i en nära till hands stående stor vattenbutelj, då hertigen, om han tittade i buteljen, sjelf kunde få se om den dödes ande såg lycklig eller olycklig ut. Så skedde äfven. Hertigen såg i buteljen och skymtade en menniskobild. Öfverraskad kastade han ännu en blick i buteljhalsen och igenkänner sin bror, lyckligt småleende emot sig. Glad och tacksam öfver detta så öfvertygande bevis, omfamnar han Collin och — är botad, samt åter tillfredsstäld och nöjd. Tilldragelsen berättas i biografiskt lexikon, 12 delen, sidan 77. Netherwoods uttalade farhåga, att han befann sig i ett ordentligt dårhus, torde icke ha varit helt och hållet oberättigad. {{linje|5em}} <section end=kap04 /> <section begin=kap05 /> <h2 align="center" style="border-bottom:none;">FEMTE KAPITLET.<br /><b>Reuterholms magt stadfäst. Alm och Forster.</b></h2> Något märkvärdigt hade timat. Åtminstone rörde sig såväl uppför slottsbacken, som äfven ut genom det kungliga slottets södra hvalf, en hel del både ekipage och fotgängare, alla till mynningen af den trånga gata, der Reuterholm valt sin bostad. Reuterholm hade blifvit utnämd till en af rikets herrar samt till ledamot i den tillförordnade förmyndareregeringen. — Hans magt är stadfäst, sade man. Vi måste uppvakta honom. Se der orsaken, hvarför så många i dag voro i rörelse. Förmyndareregeringens storvisir emottog likväl endast undantagsvis en och annan; för det stora flertalet funnos anteckningslistor utlagda i ett yttre mottagningsrum. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> ob7id3lyic8w7qwl8udisex7d9qsr2e 0 196252 583394 583359 2024-12-07T14:04:10Z Belteshassar 7194 583394 wikitext text/x-wiki [[Fil:Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf|page=3|miniatyr|Första numrets första sida.]] '''''Stockholms Oordenteligheter''''' utkom med 16 nummer åren 1770–1771. Nedan listas de datum då respektive nummer annonserades i Dagligt Allehanda. * [[/Nummer 1|Nummer 1]] (27 april 1770) * [[/Nummer 2|Nummer 2]] (5 maj 1770) * [[/Nummer 3|Nummer 3]] (14 maj 1770) * [[/Nummer 4|Nummer 4]] (29 maj 1770) * [[/Nummer 5|Nummer 5]] (3 juli 1770) * Nummer 6 (3 juli 1770) * Nummer 7 (19 juli 1770) * Nummer 8 (26 juli 1770) * Nummer 9 (2 augusti 1770) * Nummer 10 * Nummer 11 (5 september 1770) * Nummer 12 * Nummer 13 * Nummer 14 (19 december 1770) * Nummer 15 (19 januari 1771) * Nummer 16 (1 februari 1771) [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter| ]] [[Kategori:Tidskrifter]] [[Kategori:Stockholm]] [[Kategori:1770-talets verk]] goqt4as3n8fxmwn16pi6f5we8zrhc5l 583419 583394 2024-12-07T15:36:33Z Belteshassar 7194 583419 wikitext text/x-wiki [[Fil:Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf|page=3|miniatyr|Första numrets första sida.]] '''''Stockholms Oordenteligheter''''' utkom med 16 nummer åren 1770–1771. Nedan listas de datum då respektive nummer annonserades i Dagligt Allehanda. * [[/Nummer 1|Nummer 1]] (27 april 1770) * [[/Nummer 2|Nummer 2]] (5 maj 1770) * [[/Nummer 3|Nummer 3]] (14 maj 1770) * [[/Nummer 4|Nummer 4]] (29 maj 1770) * [[/Nummer 5|Nummer 5]] (3 juli 1770) * [[/Nummer 6|Nummer 6]] (3 juli 1770) * Nummer 7 (19 juli 1770) * Nummer 8 (26 juli 1770) * Nummer 9 (2 augusti 1770) * Nummer 10 * Nummer 11 (5 september 1770) * Nummer 12 * Nummer 13 * Nummer 14 (19 december 1770) * Nummer 15 (19 januari 1771) * Nummer 16 (1 februari 1771) [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter| ]] [[Kategori:Tidskrifter]] [[Kategori:Stockholm]] [[Kategori:1770-talets verk]] fbrw5evxb8xosc8jdoawb87ed5cy3a9 104 196335 583371 2024-12-07T12:30:17Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583371 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude> <h3 style="text-align:center">Källor på vägen.</h3> {{Dikt|start=open|end=follow|{{Initial|P}}ilgrimen lik, i denna värld{{em|1}} Till fjärran mål jag skrider, Är trött af egen brist och flärd Och trött af dagens strider. Försmultit har i tidens lopp Min resekost af mod och hopp, Jag är om hjälp förlägen Och digna vill på vägen. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> c47arv151yhf9dr42eqkz7cd8tve11b 104 196336 583372 2024-12-07T12:33:33Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583372 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;76&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Då varsnar jag en onsdagsqväll Bethaniens by bland bergen Och tvenne systrars stilla tjäll I aftonrodnadsfärgen, Jag går dit in: min {{sp|vän}} är där, Hans sista hvilopunkt det är, I morgon är Han blifven Förrådd och öfvergifven. Det helga lugn, den djupa ro Från oro mig befria, Jag får i qväll med Mästarn bo Hos Martha och Maria. Min son, Han säger, fatta tröst, Haf mod, och vik ej från mitt bröst Till världens larm tillbaka: Du skall min nattvard smaka. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> h7o95xckwpijchf1xg74r5u2y299irb 104 196337 583373 2024-12-07T12:35:26Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583373 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;77&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Och torsdag randas, i Hans spår Jag vandrar genom dalen, Och i Jerusalem jag står, Jag gästar nattvardssalen, Han ger mig vin, Han ger mig bröd: Nu har jag reskost till min död! Må aldrig jag förråda Min vän i nöd och våda! Nu kommer qval, nu kommer ve, Det är för mig Han ängslas, För mig Han i Getsemane Bedröfvas, lider, fängslas. Han såg på mig, när bort Han gick, Jag glömmer aldrig denna blick: Förneka ej, Han sade, Det enda stöd du hade!}}<noinclude> <references/></noinclude> 2xe27jotzmiw162uy14jw5wrwyfoakt 583378 583373 2024-12-07T12:42:25Z PWidergren 11678 583378 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;77&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Och torsdag randas, i Hans spår Jag vandrar genom dalen, Och i Jerusalem jag står, Jag gästar nattvardssalen, Han ger mig vin, Han ger mig bröd: Nu har jag reskost till min död! Må aldrig jag förråda Min vän i nöd och våda! Nu kommer qval, nu kommer ve, Det är för mig Han ängslas, För mig Han i Getsemane Bedröfvas, lider, fängslas. Han såg på mig, när bort Han gick, Jag glömmer aldrig denna blick: Förneka ej, Han sade, Det enda stöd du hade! {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> rnvjtoa33849c8v3ahqvfuzfbv94g55 104 196338 583374 2024-12-07T12:37:32Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583374 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;78&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Han bär sitt kors, det gryr en dag Som kallas Långfredagen. För min skull ock — jag vet det, jag — Han skymfad blef och slagen. Du dör för oss på korsets stam, Du rena, heliga Guds Lam, Att världens skuld försona — Guds Son i törnekrona! Här är den stora hemlighet, Som undgår världens visa, Men som ett ödmjukt hjärta vet Förherrliga och prisa: Han led, som Fadren det befallt, Han gaf sig själf, Han gäldat allt, Och döden udden mister Och templets förlåt brister. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> 3f8hiagaevnv5aa0prtpgv43bgfcaju 104 196339 583375 2024-12-07T12:39:27Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583375 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;79&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Jag vid ditt kors står tyst och still Och fäller pilgrimsstafven, Men snart med dina vänner vill Jag bära Dig till grafven. Begraf Du ock mitt lif i Dig, Försänk i dina armar mig! Mig ock din nåd tillstädje En helig påskdagsglädje! Nu har jag fått en källa klar I denna verldens öken, En stilla stjärna tindrat har I vandringsledens töcken: Jag har Bethaniens hvila känt, Jag fått ditt helga sakrament, Med Dig jag dött — jag eger Med Dig i döden seger. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> 0bkvvjn9xa3gjdre05l89kx9rxvx44c 104 196340 583376 2024-12-07T12:41:03Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583376 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;80&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Nu går jag stärkt mot målet hän, Hvad bry mig menskors domar? Jag skymtar snart bland palmers trän Ett paradis som blommar: Pilgrimen bortom grafvens port Skall nå sin sökta vallfartsort, För evigt slut är tvånget, »Det första är förgånget».}} {{linje|8em|style=margin-top:3em;}} {{linje|5em|style=margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> 5avh2b1aa38h0fhezib7d7j08s3pmp7 583379 583376 2024-12-07T12:42:56Z PWidergren 11678 583379 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;80&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Nu går jag stärkt mot målet hän, Hvad bry mig menskors domar? Jag skymtar snart bland palmers trän Ett paradis som blommar: Pilgrimen bortom grafvens port Skall nå sin sökta vallfartsort, För evigt slut är tvånget, »Det första är förgånget».}} {{linje|8em|style=margin-top:3em;}} {{linje|5em|style=margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> ez8wi6x36enldj8b62pflca81xqtfwb 0 196341 583377 2024-12-07T12:42:07Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=77 to=82 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:Källor på vägen}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]]' 583377 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=77 to=82 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:Källor på vägen}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]] hsgfqz4dggr9bcry9ka73lpjibnibdr 104 196342 583380 2024-12-07T12:46:33Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583380 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude> <h3 style="text-align:center">Jul.</h3> {{Dikt|start=open|end=follow|{{Initial|S}}tilla heliga frid,{{em|6}} Stjärna som vänligt brinner, Sommar i vintertid, Intet dig öfvervinner! Solhvarf två gånger tusen Ilat som flingor snart, Ännu dock brinna ljusen, Betlehemsljusen, klart. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/> {{huvud|{{m|{{sp|''Wirsén''}}, ''Dikter. IV.''}}||{{m|6}}}}</noinclude> o8z7s0bazbfxmievivrgk23qsh43zk3 104 196343 583381 2024-12-07T12:48:55Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583381 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;82&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Allt blir i Honom lugnt, Intet vår tro kan rubba, Häfdernas medelpunkt Är och förblir Hans krubba. Skuggor och dimmor vike! Natten var mörk och kall, Älsklige Sonens rike Stiger ur tidens svall. Åldriga svenska bygd, Frusen och vintermulen, Värm dig i himmelskt skygd, Fira ånyo julen! Kojor och slott, er fröjden! Vänner i spridda tjäll, Helgen med blick mot höjden Himmelska barnets qväll!}} {{linje|8em|style=margin-top:3em;}} {{linje|5em|style=margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> k5utufpt9zo0jo38tj9wbwf4rsl1lz6 0 196344 583382 2024-12-07T12:49:48Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=83 to=84 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:Jul}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]]' 583382 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=83 to=84 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:Jul}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]] 41te2jqg9wh91dkz9u2iioi9d7h5d92 104 196345 583383 2024-12-07T12:51:51Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583383 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude> <h3 style="text-align:center">Nyårsafton.</h3> {{Dikt|start=open|end=follow|{{Initial|N}}ed i minnets bleka vester Glider nu det gamla år, Och dess sista dag, Sylvester, Vemodsfull vid gränsen står. Nyårsafton stilla skymmer, Långa kedjan lupit ut, Med sin fröjd och sitt bekymmer Är ett solhvarf redan slut. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> 3n4f9glcsmpikv1p5qpn7ruep0tlafd 104 196346 583384 2024-12-07T13:16:26Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583384 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;84&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|En allvarlig ängel träder Ned från stjärnehimlen då; Skina ej som snö hans kläder? Fråga ej hans läppar så: »Menskobarn, hvars dag är liden Än i dur och än i moll, Har du fyllt den tomma tiden Med ett evigt innehåll?» »Se, ur lefnadsbokens rulle Årets sida vecklats opp, Att på den du skrifva skulle Tro och gärning, bön och hopp. Nu jag skall de skrifna bladen Visa upp för Domarns syn, Nyss du skref den sista raden, Den skall läsas ofvan skyn!» {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> htg9ps34jiptdtkkfy73mtuudlctmk9 104 196347 583385 2024-12-07T13:19:29Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583385 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;85&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Höga makt! Hur armt, hur litet Menskobarnet verkat har! Trög var viljan, och där nitet Fanns — hur ofta skeft det var! Höga magt! Vi dig åkalla, Låt din stränghet ej bli spord, Men tag mot, tag mot af alla Tacksamhetens barnaord! Tack att du har täckts beskydda Detta land för frie män, Tack att i palats och hydda Nötta bibeln läses än! Tack att hjärtat fått som svalan Bygga bo i templets famn, Där ditt ord ännu har talan Och ditt altar ger en hamn! {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> 335o3c5ngrsk5noej69x53gzp3oaias 104 196348 583386 2024-12-07T13:21:29Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583386 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;86&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Tack för fröjd Du oss beskärde I de stilla hemmens rund, Där det minsta har ett värde Och sin helgd en hvardagsstund! Tack att stormen starkt ej skakat Denna grund för rikens makt, Men att trohet än där vakat Kysk sin lugna tempelvakt! Tack för hvarje sorg, som öfvat Oss i undergifvenhet, Tack för qvalet, som oss pröfvat Och hvars djup och mått Du vet! Tack för hoppet att de kära, Som i år vi bäddat ner, Äro i den stad dig nära, Där ej tårar flyta mer! {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> c8tya0catfji9f5l6jx56l4ggl3gfyf 104 196349 583387 2024-12-07T13:30:37Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583387 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;87&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Tack, att årens strömmar strida Gå mot evighetens haf! Tack, att dagarne, som glida, Glida till den stilla graf! Tack, att jordens lust bedräglig Blifvit, för att anden skall Vinkas till en fröjd osäglig Ofvan vansklighetens svall! Tack för tron, att {{sp|här}} ej vara Skall vårt slägtes rätta hem, Men att Du vill uppenbara Oss ett nytt Jerusalem! Tiden själf skall sönderbrista, När basunen stark och gäll Bådar mensklighetens sista, Tidens sista nyårsqväll. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> rhigl2p8rrfn1j1izgdc8psijbyok6s 104 196350 583388 2024-12-07T13:32:09Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583388 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;88&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Då i blek, i dimmig vester Glider slägtets vandringsår, Och dess sista dag, Sylvester, Vid den stora gränsen står. Andevärldens klockor ringa Tidens själaringningsslag, Upp de gyllne portar springa Till en evig nyårsdag.}} {{linje|8em|style=margin-top:3em;}} {{linje|5em|style=margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> jc786rejb74sp29gapanm24nau8yf4p 0 196351 583389 2024-12-07T13:33:12Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=85 to=90 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:Nyårsafton}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]]' 583389 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=85 to=90 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:Nyårsafton}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]] 1gya7dbh5rwjayiyq5lh1v8o27ayafs 104 196352 583390 2024-12-07T13:36:31Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ Med stöd av https://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1240992/FULLTEXT01.pdf 583390 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|||155}}</noinclude>g<b>l</b>ömd<small>e</small> tå bå källôrn å ö<b>l</b>ä å frijôrn å he<b>l</b><small>ä</small> va<b>l</b>a. Dä va fôll inte lätt å si<small>ä</small> dä heller, fôr ho kônnn<small>e</small> da inte vet<small>ä</small> ôm dä ble en pôjk<small>e</small> eller e jänt<small>ä</small>; men hokk<small>ä</small> sôm, namn skôll<small>e</small> ongen ha å ett rigtitt rart namn te dä begrips; men hô skôll<small>e</small> dä vär<small>ä</small>? Ja hôr skôll<small>e</small> han da hett<small>ä</small>? Mä ho no stok der i sinnä fônderinger sått gôbben å frijôrn inn’i stôga å smakt<small>e</small> på fägninga, ost å mes å spekkytt å allt gômma hadd<small>e</small>, å åt den en<small>ä</small> k<b>l</b>engåsa ätter den anner mä di vänt<small>ä</small> på ö<b>l</b>ä å jänta, å bynt<small>e</small> å tro att pajsan<small>e</small> ha tatt’a, ätter ho inte kôm te bakôrs. ”Ho ä så pyret å b<b>l</b>yjvôln jäntongen minn” sa gômma, så näggum ja tror ho tör å gå in. Ja löter fôll allt å gå ätter-a ja. Dämmä så skunnt<small>ä</small> ho sej ut ätter Greta, sôm stok där så grônnrik i giftestankan<small>e</small>. ”Du va Noachs kôrp du, hô kômmer dä åt dej storä pija, sôm blir ståennes tokken. — Ja menär du ä kaf stôlli, sôm inte går in te frijôrn dinn” — sa gômma. ”Hônnt tänker du på”? — ”Åh Gullä sötä mor” ― sa Greta, ”ja grônnär på hô fôrst<small>ä</small> ongen minn ska hett<small>ä</small>. Kan ni si<small>ä</small> dä, mor”? — ”Näggum ja dä kan” — sa käringa ”men nô<small>ä</small> namn ska-n fôll ha, den lelle sötnäbben, å ett rart namn må dä da vär<small>ä</small>, men hô ska dä b<b>l</b>i. Lä mej si!” Å så b<b>l</b>e ho ståennes där ho mä. Nä no hvasken jänta eller käringa kôm te bakôrs b<b>l</b>e gôbben illsvien. ”Dā va fôll skröplä dä här” — sa-an, att Greta kan gär<small>ä</small> sej så nöpekket, fôr ho p<b>l</b>a da inte vär<small>ä</small> nô<small>ä</small> tvartfôrsträ, å vell allt gi sitt jako<b>l</b> likkså gärn<small>ä</small> sôm nônstinner vi” — sa-an. ”Ja lōter fôll sjô<b>l</b> å gå ätter-a. Å så stônnt<small>ä</small> han ut dä fortest<small>ä</small> han kônn<small>e</small>. Nä han no fekk si gômma si å tōsa stå<small>e</small>nnes i källersva<b>l</b><small>e</small>n b<b>l</b>e han krutrasen: ”Ja menär ni rakt ha taft fråna, sôm står såless sôm enna so<b>l</b>vännerer, nä ni ha frijôrn i hus<small>ä</small>. Åh skum er inatti!” — ”Ja vesst ja” — sa käringa, men du må tro dä ä nônting grannlagt vi grônnär på — ”na da! hô kan dä vär<small>ä</small>?” — ”Jo hô Gretas fôrst<small>ä</small> barn ska hett<small>ä</small>.” — ”Ja sij dä” — sa gôbben å b<b>l</b>e så mill i syna sôm ôm han hatt ongen på arman<small>e</small> sinn<small>e</small>. ”Ja sij dä! Nokk ska-an ha ett innli fint å rart namn den lelle gussengeln, men hô ska-an hett<small>ä</small>?” Han bynnte å fônder<small>ä</small> å k<b>l</b>å sej i skallen. — Han vesste jo inte hôlles dä komme hômsä te, mä dä b<b>l</b>e en gut eller e tös, men namn skoll<small>ä</small> ongen ha, å hô skôll<small>ä</small> han hettä. Ja hô skôll<small>e</small> han hettä? Han kom inte te rätt<small>ä</small> må den saka han heller. Å så b<b>l</b>e han ståennes där han og. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> q236ikrwu3zw6167qzr1lfgshg9uppg 104 196353 583391 2024-12-07T13:58:02Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583391 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|39}}</noinclude>Staden: och 50 Lass Gödsel på en Torpares Jord, är en dyrbar skatt, om det Folket allenast sjelfwa wille weta sitt bästa. - - - Inne i Staden, där icke Husen äro belägne med rymlighet, samla ju kutskarna affallet i stora Lårar? - - Jag tror, det sådant ofta blifwer kördt til watnet; - - men! hwad hafwer Policen at göra med Dynga? {{linje|16em}} Jag menar, at en Förordning är utkommen, som tydeligen förbjuder all slags Handel af Mångelskor, som sker innan kl. 12 på dagen. Jag kom, för någon tid sedan, gåendes wid Munkbron, då jag fick se en Båt, som hade lefwande Fisk: Jag gick dit och frågade Hustrun, som war på Båten, hwad Fisken kostade? Hon swarade mig, at den, som rådde om Fisken, wore icke där. Jag gick därifrån, men såg mig strax därefter tilbaka, då en Mångelska, hwilken stod där för mig och talade med Hustrun, tog Fisken af hänne med dessa orden: ''Nog ska wi komma öfwerens''. Någon hwar torde därföre med mig önska, at wederbörande wille hafwa något bättre inseende öfwer detta nog djerfwa Folket, än som sker; ty mången fattig får ofta, för deras skull, gå miste om at få handla något med Landtmannen. {{linje|16em}} En hop Trumslagare och Pipare hafwa tagit sig före, at om Helgedagerne ställa sig på<noinclude> {{höger|all-}} <references/></noinclude> tbnm0hk8kdomo69dngv2790lutp8kfm 104 196354 583392 2024-12-07T14:01:25Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583392 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />40</noinclude>allmänna ställen, och för en liten wedergällning wisa sin färdighet på hwar sina Instrumenter. Så mycket jag håller af munterhet och glättighet, och så gärna jag unnar Djurgården och andre Platser detta Divertissement; så litet tror jag det passar sig på Landswägen utan för Tullarne, där Resande löpa fara at bli olycklige genom owana Hästar, som icke, likasom wåra Åkar- och Hyr-Kampar, tåla så stark Musique. Jag wille därföre, at Trumslagarne måtte förbjudas at röra sitt Spel wid Tullarne eller på Landswägarne. Min egen erfarenhet sistledne Christi Himmelfärds-Dag, straxt utan för Norr-Tull, öfwertygar mig om nödwändigheten af en sådan Precaution. {{linje}} {{c|Tryckt i Kongl. Tryckeriet, År 1770.}}<noinclude> <references/></noinclude> nc9hmeqlc6rhthkh9k5uq38dric4hai 0 196355 583393 2024-12-07T14:03:39Z Belteshassar 7194 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf" from=35 to=42 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter|Nummer 05]]' 583393 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf" from=35 to=42 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter|Nummer 05]] qcw648707veuym0d10lhhga4k39e88r 104 196356 583396 2024-12-07T14:21:59Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583396 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" /></noinclude>{{c|{{st|{{sp|Stockholms}}|150}}<br /> {{st|Oordenteligheter.|200}}}} {{linje|16em}} {{c|{{st|N:o 6.}}}} {{linje|8em}} {{initial|H|4.5em}}ushyror; - - et wackert och rikt ämne för denna Weckoskrift! - - Herrar Husägare, läsen med betänkande, och besinnen huru olika Hyresmän af Eder taxeras. Om, til förekommande af stegring på nödwändigheter uti wår Stad, wissa mat-persedlar taxeras, så borde ock, i synnerhet något mål sättas för husägares tiltagsenhet. De äro flere i Stockholm som hyra, än äga hus: men hela denna mängd af folk subordinera likwäl under Husägare. Man säger wäl at hwar och en taxerar sig sjelf då han ingår i Contractet; men ofta är en Hushållare nödsakad, at emot sin wilja hyra sig Wånings-rum, och då måste han, för nöd skul, underskrifwa och sucka: ordsaker til sådant äro alt för många och allom så bekanta, at de icke behöfwa anföras. Här blifwer ämnet, at något orda om de medel som kunna åtminstone lindra Hyresmän, och öfwertyga Husägare, at någon slags ändring är både Christelig och billig. - - - Jag wet at första inkastet blifwer: ”För den som icke betalar efter mit behag, har jag inga rum at uthyra; jag be-<noinclude> {{huvud||F|„höf-}} <references/></noinclude> 9rtuo85bntxehs6id3d6pg66icie4qv 583398 583396 2024-12-07T14:31:22Z Belteshassar 7194 583398 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" /></noinclude>{{c|{{st|{{sp|Stockholms}}|150}}<br /> {{st|Oordenteligheter.|200}}}} {{linje|16em}} {{c|{{st|N:o 6.}}}} {{linje|8em}} {{initial|H|4.5em}}ushyror; - - et wackert och rikt ämne för denna Weckoskrift! - - Herrar Husägare, läsen med betänkande, och besinnen huru olika Hyresmän af Eder taxeras. Om, til förekommande af stegring på nödwändigheter uti wår Stad, wissa mat-persedlar taxeras, så borde ock, i synnerhet något mål sättas för husägares tiltagsenhet. De äro flere i Stockholm som hyra, än äga hus: men hela denna mängd af folk subordinera likwäl under Husägare. Man säger wäl at hwar och en taxerar sig sjelf då han ingår i Contractet; men ofta är en Hushållare nödsakad, at emot sin wilja hyra sig Wåningsrum, och då måste han, för nöd skul, underskrifwa och sucka: ordsaker til sådant äro alt för många och allom så bekanta, at de icke behöfwa anföras. Här blifwer ämnet, at något orda om de medel som kunna åtminstone lindra Hyresmän, och öfwertyga Husägare, at någon slags ändring är både Christelig och billig. - - - Jag wet at första inkastet blifwer: ”För den som icke betalar efter mit behag, har jag inga rum at uthyra; jag be-<noinclude> {{huvud||F|„höf-}} <references/></noinclude> 68qmdp1nraomqjn9plklxkq3nb5ahe0 104 196357 583397 2024-12-07T14:29:25Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583397 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />42</noinclude>42 höfwer icke hyresfolk, med flere sådane skäl.” - - Men det wore som Slagtaren skulle säga: Jag säljer ingen mark Kött, om jag icke blifwer betald efter åstundan. Då man skal äta, måste man hafwa husrum; så wida man icke kan bo uti tjäll: och då mat-försäljaren taxeras, borde någon Method följas wid husrumms uthyrande. Rum som äro belägne flere trappor up i Husen uti Staden betalas ganska wäl: ja, de som ligga åt de obehageligaste gränder är ej eller obebodde: men alla wåningsrum i hela Staden, wäl eller illa belägne, betalas efter den Taxa Husägare sätta däruppå; och Hyresmannen, som är Handtwerkare, lärer icke fälla priset på sin wara för allmänheten, då han utom Kronans och Stadens Contributions ärläggande måste betala en dryg hyra, för få rum, som ofta icke hafwa tilräckeliga uthus. Huru skal wäl en sådan oordning kunna förändras? - - - At beräkna hyran efter fensterlufterna torde icke blifwa det säkraste? Dock funde sådant på många ställen fälla priset. Ex. gr. - 50 Dalers hyra för hwart fenster jag i mina rum äger. - - Men många hus, i synnerhet af dem som efter de totale eldswådorne äro upbygde, äro til rummen ganska små, änskönt 2 a 3 fenster finnas på et rum, så at et sådant förslag torde blifwa mindre nyttigt at widtaga. - - ”At uthyra rum efter deras golfs quadrat-alnmått, lärer för-<noinclude> {{höger|mo-}} <references/></noinclude> 8827s4tjg9tylo797qq11tyfv368q9z 583403 583397 2024-12-07T14:38:16Z Belteshassar 7194 583403 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />42</noinclude>42 höfwer icke hyresfolk, med flere sådane skäl.” - - Men det wore som Slagtaren skulle säga: Jag säljer ingen mark Kött, om jag icke blifwer betald efter åstundan. Då man skal äta, måste man hafwa husrum; så wida man icke kan bo uti tjäll: och då mat-försäljaren taxeras, borde någon Method följas wid husrumms uthyrande. Rum som äro belägne flere trappor up i Husen uti Staden betalas ganska wäl: ja, de som ligga åt de obehageligaste gränder är ej eller obebodde: men alla wåningsrum i hela Staden, wäl eller illa belägne, betalas efter den Taxa Husägare sätta däruppå; och Hyresmannen, som är Handtwerkare, lärer icke fälla priset på sin wara för allmänheten, då han utom Kronans och Stadens Contributions ärläggande måste betala en dryg hyra, för få rum, som ofta icke hafwa tilräckeliga uthus. Huru skal wäl en sådan oordning kunna förändras? - - - At beräkna hyran efter fensterlufterna torde icke blifwa det säkraste? Dock funde sådant på många ställen fälla priset. Ex. gr. - 50 Dalers hyra för hwart fenster jag i mina rum äger. - - Men många hus, i synnerhet af dem som efter de totale eldswådorne äro upbygde, äro til rummen ganska små, änskönt 2 a 3 fenster finnas på et rum, så at et sådant förslag torde blifwa mindre nyttigt at widtaga. - - At uthyra rum efter deras golfs quadrat-alnmått, lärer för-<noinclude> {{höger|mo-}} <references/></noinclude> sc2ne8st4yzqqjafvhbwn3wxa5qazuj 104 196358 583402 2024-12-07T14:37:29Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583402 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|43}}</noinclude>modligen wara det säkraste å båda sidor: och kunde Policen på sådan grund äfwen taxera Herrar Husägare, Hyresmän til märkelig förmon. - - Men hwem skal begynna? och hwem wil fullfölja et godt förslag? At reglera denna oordningen, lär wäl icke hållas för omöjelighet: om sådant med mera allwarsamhet handhafwes, än de första här i Staden bekanta Lykt-utprickningar: Men det lär ock blifwa ogjordt, til dess Riksens Ständer wid en Riksdag, då alla rum de hyra, under wistandet i Stockholm gemenligen upstegras, en sådan stor oordning afskaffa låta. {{linje|16em}} Min Herre har företagit sig et ämne, som är icke mindre ömt än stort. Det är ock wisst, at om M. H:s lätta och artiga penna kunde öfwertala wederbörande, at uptänka nya och werkställa redan widtagne Ordnings-mått, så gjorde M. H. den delen af människjo-slägtet, som här wistas, en märkelig tjenst. Men i sanning jag frugtar det är förgäfwes. Hwad är icke redan skrifwit i den delen, och hwad anstalter, hwad drift, har man wäl rönt sedan, mera än förut? Äldre Skrifter at förtiga: hwad har icke den Förnuftige Fritänkaren, Socrat m. fl. slöst bläck och papper i samma ärende? Sjelfwa den Pratsjuke Fritalaren har icke oqwickt däröfwer satyriserat,<noinclude> {{höger|då}} <references/></noinclude> th3qf2htg5sbiqjglb818ttavalwvid 104 196359 583406 2024-12-07T14:55:29Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583406 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude> <h3 style="text-align:center">De sju.</h3> {{Dikt|start=open|end=follow|{{Initial|D}}et lider. Se, Han nalkas snart, Han kyrkans skick ransakar. Det lider. Se, Han strålar klart Bland gyllne ljusastakar. Han rubba vill den falska ro, Vill se församlingarnas tro I helig låga brinna — Hur skall Han nu dem finna? {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> 4tl1rn78alq1n9t4grc0t34kb7uzxhh 104 196360 583407 2024-12-07T15:00:45Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583407 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;90&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|O Efesus, du tåligt bar Det kors han föreskrifvit, Men du din första kärlek har I kampen öfvergifvit. Begråt din mistning, se ditt fall, Att ej din stake stötas skall Från rummet bort och släckas! Låt kärlek åter väckas! O Smyrna, du i fattigdom Och hån och möda smädas, Men du är rik, ty du är from, Du skall med ära klädas. O stilla Smyrna, hvar är du, Hvar är din plats på jorden nu? Träd fram, och lid och blomma, Du törneprydda, fromma! {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> nfev8pgl6d50eln09xyauoyofjxjzn1 104 196361 583408 2024-12-07T15:13:10Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583408 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />44</noinclude>då han skrifwer: ”Man kan rättnu säga, at Stockholm är så wisst bygt på Sophögar, som Amsterdam på Pålar.” Så mycket är åtminstone säkert, at alt hwad man både skämtwis och allwarsamt kunde skrifwa om wåra Hamnars och Canalers oförswarliga fyllning, skulle blifwa föga annat än rediter af hwad, som wore 100 gånger förut sagt. Hwad är då wärdt, at agera Stads-Apostel, at stundeligen lära, truga och förmana, och ändå alsintet uträtta. För ro skul, M. H., låt se efter hos en wiss, til drycker nog begifwen, Politie-Anförwant, och M. H. skal finna inpå hans egen gård förwaras sådana margehanda afskräden, från flere år tilbaka, de där i Constantinopel skulle förorsaka Pesten. Blifwer samma man af Hyresfolket därom påmind, så grinar han däråt. Si således statueras efterdömen. Ännu et allmännare granlåts-ärende. Tilförene war i Stockholm brukeligt, at hafwa wissa beqwämligheter up i winden. Därigenom undgicks den pestilentialiske utdunstningen som då omedelbart intog öfre luftkretsen. Nu i wåra uplysta tider har man hittat på et annat sätt. Man inreder Wins-Kamrar, för at winna hyror, ock planterar sedan afträds-rummen här och där i huset, i wråar, i källrar och under trappor. Hwad skilnad at bo i et sådant hus eller på - - - - Huru kan ock eftertankan wara så slö, eller rättare: wisheten stå så långt tilbaka och så skändeligen<noinclude> {{höger|be-}} <references/></noinclude> pd6ed2wyqiuucw1fa17vijnqi8lwrdi 104 196362 583409 2024-12-07T15:19:05Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583409 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|45}}</noinclude>bedragas af girigheten? Yrka M. H., at detta med mycket annat blir rättadt. Jag skal då framdeles gärna tjena med flere ärindringar. {{linje|16em}} För några dagar sedan war jag på Fransyska Theatern. Innan Gardinen blifwit updragen, hade jag swårt wid at tro annat än det jag biwistade Herr Stenborgs Swenska Skådespel; så mycket buller, så mycket stampande med fötter och käppar hördes {{rättelse|ifråu|ifrån}} Parterren. Utomlands har jag sedt dylikt sjelfswåld; men det har där en annan grund. Acteurerne taga där hela inkomsten och äro således allmänheten mera räkning skyldige för sina göromål. Här är det en helt annan sak. Deras Majestäters frikostighet underhåller i Stockholm Theatern: hwar man wet huru litet det ringa förslår som insamlas af åskådarena. Parterren tyckes därföre med intet skäl kunna hos oss tilwälla sig den rättigheten at befalla öfwer Acteurerne eller Skådespelet; och det utmärker en hög grad af obetänksamhet, då den wil förstöra det lugn som man bör få njuta på detta stället. Jag wille gärna och nästan hälst ifrån Parterren höra piecerne samt se dansen; men det blifwer ej möjeligt, och alt hederligt folk lär retirera sig därifrån, om man fortfar i et så ohöfligt upförande. Det ware långt ifrån mig at gifwa hela Parterren tort i denna delen: jag talar blott om dem<noinclude> {{höger|som}} <references/></noinclude> lbujkolve3db0eqoqdw1pgxau37nc3p 104 196363 583410 2024-12-07T15:23:14Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583410 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;91&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|O Pergamus, ditt mod ej fällts, På lammets namn du pekar, Och fast vid Satans tron du ställts, Du Herren ej förnekar; Men falska vänners irring sky, Parti och söndrings snara fly! Då tecknar Gud din panna, Du får det dolda manna. O Thyatira, Herren vet Din tro, som ej gått under: Men räds den falska djupsinthet Som yfs af dolda funder, Den fala Isebel, hvars smek Är köttslig läras mörka svek! Åt dig, om fast du blifver, Han morgonstjärnan gifver. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> jsm4l7bakyf9qwe1bec8v3kdnc0fys1 104 196364 583411 2024-12-07T15:24:57Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583411 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;92&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|O Sardes, lefva {{sp|sägs}} du väl, Men du är död, förkolnad Är altarlågan i din själ Och din gestalt en vålnad. Vak upp, o fallna, kristna värld, Som Sardes djupt i dvala snärd, Vak upp i sista väkten, Förspill ej helgondräkten! Filadelfia, sköna ort För helig, ödmjuk lycka! Din hulda, öppna nådeport I lås kan ingen trycka. Du står, när frestelsernas stund Skall skaka jordens vida rund. O Herre, gif din kyrka Filadelfias styrka! {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> ddx4uj8x9enpl4911psr3iqkb2pfdoh 104 196365 583412 2024-12-07T15:25:28Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583412 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />46</noinclude>som äro nog obelefwade för at göra buller och oljud. De många klappningarne som så tätt fölgde hwarandra, och ibland icke woro placerade på rätta stället, torde äfwen få räknas ibland sådane oordentligheter, hwilka på en wäl inrättad Theater fordra någon reforme. At Acteurerne på sin sida fela emot den aktning de äro Spectateurerne skyldige, då de utan nödwändighet och af blott caprice låta hela timman och längre wänta på sig innan de änteligen behaga framträda; det lärer wäl icke kunna nekas: man tror sig kunna äga skäl til otålighet då detta slags folket icke en gång ger ursägt til sit drögsmål; men sådant bör på annat sätt rättas. Imedlertid torde de stampande Herrarne härnäst finna godt at wara stilla, eller tillåta at man anser dem såsom ledamoter af Livreen, och hwilkom det enligt Afficherne icke är tillåtit at wara i Logerne eller på Parterren. {{linje|16em}} Af alla sorter människjor i Stockholm, äro ostridigt Åkare och Hyrkutskar de swåraste at komma til rätta med. De äro altid owettige, de påcka altid, de få aldrig nog; det wore en fåfäng möda at påminna dem deras Taxa; de moquera sig uppenbarligen öfwer Taxan; och öfwerhopa med skälsord den som nämt et så löjeligt ord. Hällre än man postituerar sig med sådant pack, och samlar folk kring sig genom en i alla måtto så obehagelig<noinclude> {{höger|ord-}} <references/></noinclude> k8j3tjbiza1bbxpz4iypy21ecysmcuz 104 196366 583413 2024-12-07T15:27:32Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583413 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;93&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Laodicea! Öfverallt Din bild för ögat ligger! Ditt väsen är ej varmt, ej kallt, Du tror dig rik — och tigger. Du ljumma hjärta fullt af skam, Träd bäfvande i dagen fram Och lemna allt det halfva, Och bed om ögonsalva!}} {{linje|5em|style=margin-top:3em; margin-bottom:3em;}} {{Dikt|Han komma skall, Han, som var död, Men nu har dödens nyckel, Han pröfvar allt i degelns glöd, Han skingrar flärd och gyckel. De sju församlingarnas drag Han återfinner än i dag — Må Smyrna ej Han sakna, Må Laodicea vakna!}} {{linje|8em|style=margin-top:3em;}} {{linje|5em|style=margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> 55jpq3pklbw3rxgoiywp39svh96i0pq 0 196367 583414 2024-12-07T15:28:47Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=91 to=95 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:De sju}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]]' 583414 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=91 to=95 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:De sju}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]] d5qg61yavnhzh5ar140k0b5qtsd0ist 104 196368 583415 2024-12-07T15:30:58Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583415 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger||47}}</noinclude>ordwäxling, ger man dem hwad de äska, om det än wore aldrig så oförskämt. Man kan ej eller anställa ordentelig Rättegång med detta slags folk; hwem wil börja en process och underkasta sig alla möjliga chicaner och widlyftigheter för några daler eller plåtar? En Commissaire de quartier, som genast på färsk gärning kunde anlitas, och som skaffade promt handräckning, wore i min tanka det bästa botemedlet. Huru ofta händer icke at resande strandsättas, och äfwentyra sin wälfärd derföre at de ej få hästar; man måste accordera med Herrar Åkarne och gje dem förut en ganska obillig betalning, och ändå på köpet utstå owett: Ungbror skal ha drikspengar; och gemenligen får man wänta länge på Ungbror, som med mycken stolthet emottager den stackars supplicanten. Det wore obilligt at begära handräckning af Fiscalen i hwarje casu. Hans göromål äro många och personerne få. Upsyningsmännerne äro gemenligen bröder och Krog-Camerater med Åkarne. Det händer wäl icke at deras förmån nyttja deras tjenst til privat uppassning eller enskilte tjenster och beställningar, som ej hafwa gemenskap med deras beställningar; men de äro dock wid dylika tilfällen merendels altid hindrade. De hafwa ju ibland annat, at hwarje Böndags-Afton besöka alla Krogar för at efterse om där säljes på de förbudna timmarne. Hwad myckenhet Krogar! och hwad nödwändigt uppehåll! Hwem kan neka en liten oskyldig wälfägnad? Det<noinclude> {{höger|är}} <references/></noinclude> cz02ong9z0781mh94q8qrbtc4zjqico 104 196369 583417 2024-12-07T15:35:15Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583417 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />48</noinclude>är en werkelig satisfaction för den uppehållne wägfaranden, den öfwerfallne medborgaren, den lidande människjan, at wänta til Ronden är all: han bör ju preferera den större nyttan för den mindre. {{linje|16em}} Til förekommande af olyckor wid wåra hamnar, dar fisk, kött och grönsaker m. m. försäljas; då folket til någon myckenhet trängas wid båtarna, at få köpa allehanda sådane waror, wore önskeligit: det af Stadsens Wakt 1 a 2 man utposterades ifrån 4 om morgonen til 12 om dagen, på alla sådane ställen. - - Denna wakten borde freda säljaren ifrån wåldsama ord och hotelser, samt tilhålla köparen, at på skickeligit sätt göra den handel han behöfwer. - - - Tjufwar som likt Fiskmåsar swäfwo wid Hamnarna, och ofta göra owäsende, borde en sådan wakt wåldstyra och afwisa. - - Men wid sådan post, får man icke utsätta någon gammal gubbe eller ung gåsse under gewär, utan en rask karl, som i första påseendet, kan injaga större fruktan, än et helt kast myndiga gubbar med röda näsor och käppar i händerna etc. {{linje}} {{c|Tryckt i Kongl. Tryckeriet, År 1770.}}<noinclude> <references/></noinclude> mvzar13jmibo7f5l1pbv850mexkiuo5 0 196370 583418 2024-12-07T15:35:58Z Belteshassar 7194 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf" from=43 to=50 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter|Nummer 06]]' 583418 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf" from=43 to=50 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter|Nummer 06]] 0swaoc0naliih8r0xa24r587lgekrqg 104 196371 583420 2024-12-07T15:51:49Z Belteshassar 7194 /* Inte korrekturläst */ 583420 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Belteshassar" /></noinclude>50 en sådan caprice faller mig ganska obeqwam, och har stundom oskyldigt bragt mången i förtretlig- het, ty når man efter förra dagens betalning gjordt sig til exempel råkning på en plåts utgift, och derefter tagit pengar hos sig; men nu emot förmodan nödgas betala 9 eller 12 daler, o- aftat man icke njutit mera ån förra gången, blir man ganska embarasserad, om bekantska- pen eller andra omständigheter ej skaffa Cre- dit. En sådan egenwillig Taxering, får jag mig den friheten at anmåla som en oordent- lighet, och önskar at deßa tankar måtte göras allmänna, til allmänt efterfinnande. Det lår bli swårt, om icke omöjeligit, at föreskrifwa wes derbörande wißa Tator, hwartil de bora sälja hwar rått och har portion. Då Taxorna på Kött, Dricka och Midlt, midt i Stockholms Stad, efterlefivas som har man wet, fan man wål föreställa sig deras noga handhaf- wande på wärdshusen. Men det tycker jag, kunde lättare observeras, at på alla ställen, innom och utom Staden, altid hvarje dag, för gåsterne lage en sedel, som innehöll hwad flags förtäring der stode til fångs, imed ut- satt pris för hwart flag. En gåst kunde då någorlunda sjelf göra sin räkning och com mendera in alt efter sin Taftboks tilstånd, Man slapp då uthärda ohoffigheter och owett af en grotmyndig vård, som förargar sig öf wer gästernas dristighet, då de icke negde med Hans summariska upgift någon gång begåra spes cial räkning öfwer sit Debet. €f<noinclude> <references/></noinclude> 3bhjv2hi8nm29exv59o672u3wvdq1wv 583421 583420 2024-12-07T15:56:41Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583421 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />50</noinclude>en sådan caprice faller mig ganska obeqwäm, och har stundom oskyldigt bragt mången i förtretlighet, ty när man efter förra dagens betalning gjordt sig til exempel räkning på en plåts utgift, och derefter tagit pengar hos sig; men nu emot förmodan nödgas betala 9 eller 12 daler, oaktat man icke njutit mera än förra gången, blir man ganska embarasserad, om bekantskapen eller andra omständigheter ej skaffa Credit. En sådan egenwillig Taxering, tar jag mig den friheten at anmäla som en oordentlighet, och önskar at dessa tankar måtte göras allmänna, til allmänt eftersinnande. Det lär bli swårt, om icke omöjeligit, at föreskrifwa wederbörande wissa Taxor, hwartil de böra sälja hwar rätt och hwar portion. Då Taxorna på Kött, Dricka och Mjölk, midt i Stockholms Stad, efterlefwas som hwar man wet, kan man wäl föreställa sig deras noga handhafwande på wärdshusen. Men det tycker jag, kunde lättare observeras, at på alla ställen, innom och utom Staden, altid hvarje dag, för gästerne låge en sedel, som innehöll hwad slags förtäring der stode til fångs, med utsatt pris för hwart slag. En gäst kunde då någorlunda sjelf göra sin räkning och commendera in alt efter sin Tastboks tilstånd, Man slapp då uthärda ohöfligheter och owett af en grötmyndig wärd, som förargar sig öfwer gästernas dristighet, då de icke nögde med hans summariska upgift någon gång begära special räkning öfwer sit Debet. {{tomrad}}<noinclude>{{höger|Ef-}} <references/></noinclude> mrnshr9l7lrv3rkbta7mz703b34rko8 104 196372 583423 2024-12-07T17:31:03Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583423 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" /></noinclude>{{c|{{st|{{sp|Stockholms}}|150}}<br /> {{st|Oordenteligheter.|200}}}} {{linje|16em}} {{c|{{st|N:o 6.}}}} {{linje|8em}} {{initial|D|4.5em}}et hindrar ganska mycket de nöjen som man sommartiden kunde njuta i det gröna, at man så våndeligen dyrt måste betala den minsta förtäring på wåra så kallade wärdshus. De Swenske hafwa i allmänhet namn före at med litet arbete wilja winna mycket, och wederbörande Herrar wärdshushållare tyckas i synnerhet göra skäl för denna beskyllningen. Det kan icke annat an afhålla många, som eljest hade lust at depensera några qwällar den wackra årstiden i godt sällskap, då de weta at deras räkning hwarje gång skall bli dyr: den som ej har pengar at kasta bort, håller sig hällre derifrån, och tilbringar sin tid som han kan. Men en ännu större olägenhet möter härwid; det är ojämnheten af kostnaden: jag wet aldrig hwad jag är skyldig för min förtäring. För samma rätter, samma win och til aldeles samma myckenhet får jag den ena dagen det ena målet ofta betala dubbelt emot det andra: och det ser ut, som wore det lämnat til min spiswärds caprice och despotiska godtycko, huru högt eller huru lågt han för hwarje gång behagar taxera mig. Jag tilstår för min del, at<noinclude> {{sidfot||G|en}} <references/></noinclude> tbmys9pl6td3zhkmvm2mnevjud4deg3 583425 583423 2024-12-07T17:38:08Z Belteshassar 7194 583425 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" /></noinclude>{{c|{{st|{{sp|Stockholms}}|150}}<br /> {{st|Oordenteligheter.|200}}}} {{linje|16em}} {{c|{{st|N:o 7.}}}} {{linje|8em}} {{initial|D|4.5em}}et hindrar ganska mycket de nöjen som man sommartiden kunde njuta i det gröna, at man så våndeligen dyrt måste betala den minsta förtäring på wåra så kallade wärdshus. De Swenske hafwa i allmänhet namn före at med litet arbete wilja winna mycket, och wederbörande Herrar wärdshushållare tyckas i synnerhet göra skäl för denna beskyllningen. Det kan icke annat an afhålla många, som eljest hade lust at depensera några qwällar den wackra årstiden i godt sällskap, då de weta at deras räkning hwarje gång skall bli dyr: den som ej har pengar at kasta bort, håller sig hällre derifrån, och tilbringar sin tid som han kan. Men en ännu större olägenhet möter härwid; det är ojämnheten af kostnaden: jag wet aldrig hwad jag är skyldig för min förtäring. För samma rätter, samma win och til aldeles samma myckenhet får jag den ena dagen det ena målet ofta betala dubbelt emot det andra: och det ser ut, som wore det lämnat til min spiswärds caprice och despotiska godtycko, huru högt eller huru lågt han för hwarje gång behagar taxera mig. Jag tilstår för min del, at<noinclude> {{sidfot||G|en}} <references/></noinclude> t5iwubggj07f7mdjjsgbhm3mitrs3bf 104 196373 583424 2024-12-07T17:37:35Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583424 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|51}}</noinclude>Efter jag nu rört wid detta ämnet, kan jag ej undgå, at Stockholm til föga heder anmärka den obeqwämlighet alla wåra Källare och Spisqwarter in i Staden hafwa med sig, och som ej är af ringa betydelse. Rummen äro mäst allestades mörka sombra och oangenäma; sjelfwa apparencerna upwäcka redan olust och missnöje. Man sammanpackas i en Källarstuga, der Win-os, osnygghet och et ouphörligt buller sammanstämma til deras plåga som ej älska dessa slags nöjen. Få Källarmästare hafwa försedt sig med et tilräckeligt antal rum, i hwilka särskilte sällskaper kunna innesluta sig och wara för sig sjelfwa. Betjeningen är aldeles efter Rummen. Man måste ropa sig hes, och får ändå wänta wackert efter alt det man begär. En näswis och ofta full källarpojke, eller en tredsk och förnäm Jungfru hafwa ofta så när bringat mig at förswärja all källargång. Jag har i mina unga år rest genom åtskilliga främmande Länder: på många ställen har jag betalt ganska dyrt min förtäring; men Faconerna hafwa gjordt at jag mindre ångrat min utgift. I Frankrike har jag ofta med nöje sedt en enda piga serwera et bord af 50 personer, alt med den största ordning och skyndsamhet, utan buller, skrik eller confusion; här springa pigor och pojkar om hwarannan, och gästerna äro likafullt utan uppassning. Det är wist, at jag ingenstädes funnit en sådan sömnaktig drönighet och så twära maner på denna si-<noinclude> {{höger|dan,}} <references/></noinclude> hbatwyhg5w8ueuecptnwaabwtglfqky 104 196374 583427 2024-12-07T18:21:40Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 583427 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|311}}</noinclude>— Ja, sire. — Ert besök, min kusin, gör oss, på min ära, mycken heder, mycken heder. Henrik III plägade flera gånger upprepa samma ord, då han ville dölja hvad han tänkte. — Sire, sade hertigen, ers majestät skämtar utan tvifvel: hur är det möjligt, att mitt besök kan hedra den, hvarifrån all heder kommer? — Jag menar, hertig af Guise, återtog Henrik, att hvarje god katolik brukar vid återkomsten från ett fälttåg först uppvakta Gud, i något af hans tempel; sedan blir det konungens tur. Frukta Gud och ära konungen; ni vet, min kusin, att detta är en till hälften religiös, till hälften polisk regel. Hertigen af Guise rodnade. Konungen märkte detta; hans blick flyttades instinktmässigt från hertigen af Guise på hertigen af Anjou, och han såg med förvåning, att hans broder var lika blek, som hans kusin var röd. Han vände genast bort sina ögon och tog på sin en vänlig min, en förrädisk mask, under hvilken ingen bättre än Henrik III förstod att dölja sina kungliga klor. — I alla händelser, hertig, sade han, kan ingenting jämföras med min glädje att se er lyckligt ha undgått krigets alla farliga skiften, ehuru, efter hvad man säger, ni ganska dristigt söker faran. Men faran känner er, min kusin, och den flyr er. Hertigen bugade sig vid denna komplimang. — Tillåt mig dock att säga er, min kusin: var ej så ifrig att uppsöka lifsfaror; ty detta är ju förödmjukande för sådana lättingar som vi, hvilka endast sofva, äta och jaga och ej kunna skryta af andra eröfringar än uppfinnandet af nya moder och nya böner. — Ja, sire, svarade hertigen, i det han fäste sig vid det sista ordet, vi veta, att ni är en upplyst och from furste, och att ingenting kan komma er att förlora ur sikte Guds ära och kyrkans intressen. Det är därför vi nu med så mycket förtroende trädt inför ers majestäts ögon. — Ser du din kusins förtroende, Henrik? sade Chicot, i det han pekade på ädlingarna hvilka af vördnad hade stannat i rummet utanför; han har lämnat en tredjedel af förtroendet utanför dörren till ditt kabinett, och de två andra tredjedelarna utanför Louvren. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> qv68fpf5oqftjyehfedvy3dxn3v79w7 104 196375 583428 2024-12-07T18:24:50Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 583428 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />312</noinclude>— Förtroende? upprepade Henrik; nalkas ni mig ej alltid med förtroende, min kusin? — Sire, det förstås; men det förtroende, hvarom jag nu talar, har afseende på ett förslag, som jag ämnar göra er. — Aha! Ni har något att föreslå mig, min kusin; tala då med förtroende, som ni säger, med fullt förtroende. Låt höra: hvad har ni att föreslå oss? — Utförandet af en den skönaste idé, som allt sedan korstågens tider sysselsatt den kristna världen. Sire! fortfor hertigen och höjde rösten, så att han kunde höras ut i förmaket, — sire, benämningen den allrakristligaste konung är ej en tom titel … Den förpliktar till ett varmt nit för religionens försvar; kyrkans äldste son — hvilket också är er titel, sire — bör alltid vara färdig att försvara sin moder. — Är kyrkan hotad af saracenerna, min bäste hertig? frågade Henrik. Eller eftersträfvar ni möjligen titeln konung … af Jerusalem? — Sire, återtog hertigen, den stora folkmassa, som följt mig hit, skulle ej hedra mig så, om det ej vore för att löna mitt varma nit i försvaret af vår heliga tro. Redan före ers majestäts uppstigande på tronen hade jag den äran att tala vid ers majestät om ett förbund mellan alla goda katoliker. — Ja, ja, inföll Chicot, jag kommer ihåg: ligan, för hin i våld, Henrik, S:t Bartolomeiligan! Sannerligen, min son, är du ej bra glömsk, som inte kommer i håg en så ljus idé! Hertigen vände sig om vid dessa ord och slungade on föraktlig blick på Chicot, utan att ana hvilket intryck dessa ord gjorde på konungen, som hade hufvudet fullt af Morvilliers’ nyligen afgifna berättelse. Hertigen af Anjou däremot blef helt förvirrad; han lade ett finger på sina läppar, stirrade på hertigen af Guise och stod där blek och orörlig som en marmorbild. Denna gång märkte konungen ej detta tecken af hemligt förstånd mellan de bägge furstarne; men Chicot hviskade till honom: — Se på din bror, Henrik. Henrik blickade hastigt upp, och hertigen tog lika hastigt sitt finger från munnen; men det var redan för<noinclude> <references/></noinclude> 96138jvk2sos25wwfbscjvp6f4v9q2c 104 196376 583429 2024-12-07T18:33:39Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 583429 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|313}}</noinclude>sent: Henrik hade sett denna åtbörd och anat, hvad den betydde. — Sire, fortfor hertigen af Guise, som ganska väl hade märkt Chicots hviskning, ehuru han icke märkt hans ord, — katolikerna ha verkligen kallat denna förening den heliga ligan, och dess förnämsta mål är att befästa tronen mot hugenotterna. — Men, fortfor hertigen, det är ej nog att bilda en förening; man måste också ge den en riktning. I ett rike sådant som Frankrike förena sig ej flera millioner människor utan konungens samtycke. — Flera millioner människor! utropade Henrik, som ej försökte dölja en känsla af öfverraskning, den man med skäl kunde tyda som ett tecken till förskräckelse. — Flera millioner människor, upprepade Chicot; hm! Det var en liten nätt kärna af missnöjda, som, i fall den, hvilket är troligt, planteras af skickliga händer, skall bära en vacker frukt. Denna gång tycktes det vara ute med hertigens tålamod; i det han stampade i golfvet, sade han: — Det förvånar mig, sire, att ers majestät tillåter, det man så ofta faller mig i talet, då jag har den äran att med ers majestät afhandla så viktiga ämnen. — Flera millioner människor utropade konungen, som tycktes ha svårt att svälja en sådan mängd på en gång, — hm! Det är mycket smickrande för den katolska religionen; men huru många protestanter finnas då i mitt rike, som skola utrotas af denna väldiga massa? Hertigen syntes tänka efter. — Fyra stycken, svarade Chicot. Detta nya infall kom konungens vänner att gapskratta, medan hertigen af Guise rynkade ögonbrynen och ädlingarne i förmaket högt knotade öfver gascognarens djärfhet. Konungen vände sig långsamt mot dörren, hvarifrån sorlet hördes, och som Henrik, då han det ville, hade en ganska imponerande blick, upphörde mumlet. Därefter sade han till Guise: — Nå, hertig, hvad önskar ni? … Till saken! — Jag önskar, sire … ty min konungs popularitet är mig måhända ännu kärare än min egen … jag önskar, att ers majestät öppet visar, det ers majestät är oss lika öfverlägsen i nit för den katolska religionen som i alla andra<noinclude> <references/></noinclude> g52ccu5qb143mekbohdwteq5l0lw2k5 104 196377 583430 2024-12-07T18:38:59Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 583430 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />314</noinclude>afseenden, och att ers majestät således beröfvar de missnöjda all förevändning att åter börja krig. — Åh, är det bara fråga om krig, min kusin, sade Henrik, så har jag ju trupper och det under ert befäl till; i det läger, ni lämnat, för att komma och gifva mig dessa förträffliga råd, har jag ju nära tjugufemtusen man. — Sire, då jag talar om krig, bör jag kanske uttrycka mig tydligare. — Förklara er, min kusin; ni är en stor fältherre, och ni bör ej betvifla, det jag med största nöje hör er mening beträffande dylika ämnen. — Jag vill säga, sire, att i närvarande tid konungarne äro kallade att föra tvenne krig: det moraliska kriget, om jag så får uttrycka mig, och det politiska: kriget mot idéerna, och kriget mot människorna. — Fan så bra framställdt! inföll Chicot. — Tyst, narr! sade konungen. — Människorna, fortfor hertigen, äro synliga, åtkomliga, dödliga; man anfaller och besegrar dem; och sedan man besegrat dem, ställer man dem inför rätta och hänger dem, eller ännu bättre … — … hänger man dem utan att ställa dem inför rätta, det är både lättvindigare och kungligare, inföll Chicot. — Men idéerna, sire, fortfor hertigen, äro oåtkomligare; de smyga fram osynliga och utan hinder; i synnerhet dölja de sig för deras ögon, som vilja utrota dem. En idé, sire, måste man bevaka natt och dag; ty den idé, som i går af er knappt bemärktes, skall i morgon behärska er. En idé, sire, är en gnista, som faller i halmen; det fordras den noggrannaste tillsyn, och därför, sire, äro millioner väktare nödvändiga. — Se så, nu bär det åt helvete med de fyra hugenotterna i Frankrike! utropade Chicot. Hvad jag beklagar dem! — Nu, fortfor hertigen, ville jag föreslå ers majestät att utnämna en anförare för det heliga förbundet. — Har ni talat till slut, min kusin? frågade Henrik. — Ja, sire, och utan omsvep, som ers majestät kunnat finna. — Nå, sade konungen, hvad tänken I härom, mina herrar? Utan att svara fattade Chicot en lejonhud vid svansen, drog den bort i ett hörn af rummet och lade sig därpå. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> by4k9cg4vkpmgxjzspoaskboqj5395r 104 196378 583431 2024-12-07T18:45:35Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 583431 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|315}}</noinclude>— Hvad gör du, Chicot? frågade konungen. — Sire, sade Chicot, man påstår, att sömnen är en god rådgifvare. Jag vill således sofva, sire; och i morgon, då mitt hufvud är uthviladt, skall jag svara min kusin af Guise. Sedan han sagt detta, sträckte han ut sig på lejonhuden. Hertigen slungade en ursinnig blick på gascognaren, hvilken beavarade den med en väldig snarkning. — Välan, yttrade hertigen, hvad tänker ers majestät om saken? — Jag tänker, att ni nu som alltid har rätt, min kusin; sammankalla således de förnämsta af edra ligister, infinn er i morgon i spetsen för dem, och jag skall då utvälja den man, som bäst passar att bli religionens försvarare. Hertigen af Anjou ämnade aflägsna sig tillika med hofvet; men då konungen märkte detta, sade han: — Stanna, min bror; jag har något att säga dig. Hertigen af Guise gick, åtföljd af sin svit. Ett ögonblick därefter hördes massans rop, som hälsade honom vid utgåendet ur Louvren, liksom den gjort, då han kom. Chicot snarkade alltjämt, men vi våga likväl ej svara för, att han sof. {{linje|5em}} <section end=kap38 /> <section begin=kap39 /> <h2 align="center" style="border-bottom:none;">39. <br /><b>Castor och Pollux.</b></h2> Hertigen af Anjou, som under den föregående scenen lyckats bibehålla ett utseende af likgiltighet, undantagandes Chicots och hertigens af Guise ögon, efterkom utan misstroende Henriks önskan. — Min bror, sade kungen, sedan han förvissat sig om, att ingen mer än Chicot fanns kvar i kabinettet, vet du, jag är en ganska lycklig furste. — Sire, sade hertigen, ers majestäts lycka, om ers majestät verkligen finner sig lycklig, är endast en belöning, den himlen är skyldig era förtjänster. Henrik fixerade sin bror. — Ja, mycket lycklig, återtog han; ty då jag ej själf kan skapa några stora idéer, så upprinna de i mina vän-<noinclude> <references/></noinclude> 9wx55eivpv1fs9fwd47xcnaj72eo17w 0 196379 583432 2024-12-07T18:46:48Z Thuresson 20 Kap 38 583432 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu" from=314 to=319 fromsection="kap38" tosection="kap38" kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Grefvinnan de Monsoreau|038]] mqcpgps3kp6xzdkhqcrmo5w1qrywsjw 104 196380 583434 2024-12-07T20:51:58Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583434 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />52</noinclude>dan, som i mitt kära Fädernesland. Wärden och alt folket ser ut som de wille bewisa mig en särdeles nåd, då mig tillåtes at emot tilräckelig och Contant betalning få mat och dricka under deras tak. Det glada utseendet, den höflighet, de prevenanta Faconer, med et ord, den lust at behaga alla, som i Frankrike caracteriserar hwar enda ifrån den högsta til den lägsta, Prinsen och Laquajen, Grefwinnan och Kammarjungfrun, gör sammanlefnaden lätt och förnöjsam; hos oss kallar man alt detta flyktighet och fåfänga; wi wilja wara alfwarsamma; wi affectera det så, at wi hälre äro trumpne och twära än rabattera det minsta af wår kära gravite. En enda reflexion til, om wåra Källare, innan jag slutar. Jag har en och annan gång förmärkt, at partierna nu mera icke kunna äta tilsammans på et och samma Spisqwarter. Det är långt gådt, och det faller nästan i det narraktiga; men det wore än tokugare, om Wärdarne sjelfwa så häftigt antoge det ena eller andra partiet, at de refuserade dem, de wiste tänka olika med sig, Rum och Spisning. Sådant tror jag, wore nästan bland de stryk-wärdigaste gerningar, om Lagen någonsin autoriserade stryk. Jag wil wäl ej tro, at denna oseden ännu försports hos oss, ehuru en eller annan händelse kunde gifwa anledning til få obehagelig gissning; wederbörande gjorde likwäl icke illa, at söka undfly all möjelig misstanka i detta hänseende: de böra hafwa til<noinclude> {{höger|wal-}} <references/></noinclude> r4twf7z42cmdmsj9xr47oanwfxe0h6r 104 196381 583435 2024-12-07T20:57:22Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583435 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|53}}</noinclude>walspråk Kejsar Wespasiani ordspråk, som ock werkeligen pasar desse goda Herrar bättre än en Regent: <tt>Bonus odor lucri ex re qualibet.</tt> {{linje|16em}} Ibland de flera Reservoirer för orenlighet och allehanda under det Capitlet hörande samlingar, som Kongl. Residence-Staden Stockholm offererar curieusa åskådare, tyckes det så kallade Ny-Torget på Södermalm icke intaga det sista rummet. De omkringboende Trägårdsmästare sker härigenom en märkelig tjenst: men om man wägde deras beqwämlighet, at på detta sättet få gödsel utan kostnad och så nära intil de platser där han skal anwändas, emot de flere obeqwämligheter som en stinkande luft in i Staden, och det mera som däraf följer och därmed har gemenskap, för med sig, så dristar jag tro, at detta Torg borde frias ifrån sin orenlighet. Jag antager dock denna meningen icke utan mycken twiflan och willrådighet. Jag är icke af de nygiriga, som älska at lysa med nya satser och sådana som de weta wara deras Förmän obehageliga. Tycker man derföre, at dessa tankar strida emot wanliga och antagna tankesätt; eller finner man dem stöta den fullkomliga wördnad jag hyser för Herrar weberbörande, så stryk dem hällre aldeles ut. Jag är en enfaldig Borgersman - - Huru lätt kan icke en sådan fela? hur lätt kan han icke bedraga sig? min lukt, och alla mina utwärtes sinnen, ja min hälsa sjelf re-<noinclude> {{höger|bel-}} <references/></noinclude> kqld5kiqgtx6yt1fpzjwheb56kibe8a 104 196382 583436 2024-12-07T21:02:58Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583436 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />54</noinclude>bellera emot dessa orenlighets samlingar; jag har ock svårt at ej tro dem; men som jag sagt: jag underkastar i djupaste ödmjukhet mina tankar och min erfarenhet, mognare mäns uplysta ompröfwande. Likwäl efter wi tala under fyra ögon, så kan jag wäl säja Er, at jag anser för oförsvarligt at låta ränstenarne gro igen och öfwerflöda af utkastade sopor och ohyggligheter. Jag hade ment deras ändamål wara, at afföra sådant som nu stadnar qwar och gjör wärre stank än om det wore kringspridt, och om ingen ränsten wore til. Midt i Sommaren må man storkna af den pestilentska luft som utsprider sig ifrån wåra ränstenar - - Har Lagen ej befalt at de skola hållas rena, eller hwars skuld är det då at ej så sker? - - - Wid Kongsholmsbron är äfwen en Reservoir som hedrar Policen i Staden. {{linje|16em}} Huru handhafwas Förordningarne om Lurendrägerier? Det är en dristig fråga men dock hufwudsakelig för wåra Fabriquers, antingen upkomst eller ruine. Jag har hört sägas, at man ej har så ondt om utländska förbudna waror, som man werkeligen borde hafwa, och at käringar och andra ränna omkring i husen tämmeligen fritt. Jag wet at Fruntimren i synnerhet protegera detta goda folket: de få aldrig något hemgjort som dåger; til lycka blifwa de dock ej sällan bedragne, och betala Swenska tilwärkningar mycket dyrare än de<noinclude> {{höger|el-}} <references/></noinclude> n3zhgn4j0x6057m6mrobhgpa44ysh35 583437 583436 2024-12-07T21:04:06Z Belteshassar 7194 583437 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />54</noinclude>bellera emot dessa orenlighets samlingar; jag har ock svårt at ej tro dem; men som jag sagt: jag underkastar i djupaste ödmjukhet mina tankar och min erfarenhet, mognare mäns uplysta ompröfwande. Likwäl efter wi tala under fyra ögon, så kan jag wäl säja Er, at jag anser för oförsvarligt at låta ränstenarne gro igen och öfwerflöda af utkastade sopor och ohyggligheter. Jag hade ment deras ändamål wara, at afföra sådant som nu stadnar qwar och gjör wärre stank än om det wore kringspridt, och om ingen ränsten wore til. Midt i Sommaren må man storkna af den pestilentska luft som utsprider sig ifrån wåra ränstenar - - Har Lagen ej befalt at de skola hållas rena, eller hwars skuld är det då at ej så sker? - - - Wid Kongsholmsbron är äfwen en Reservoir som hedrar Policen i Staden. {{linje|16em}} Huru handhafwas Förordningarne om Lurendrägerier? Det är en dristig fråga men dock hufwudsakelig för wåra Fabriquers, antingen upkomst eller ruine. Jag har hört sägas, at man ej har så ondt om utländska förbudna waror, som man werkeligen borde hafwa, och at käringar och andra ränna omkring i husen tämmeligen fritt. Jag wet at Fruntimren i synnerhet protegera detta goda folket: de få aldrig något hemgjort som dåger; til lycka blifwa de dock ej sällan bedragne, och betala Swenska tilwärkningar mycket dyrare än de <includeonly>el-</includeonly><noinclude> {{höger|el-}} <references/></noinclude> n08xgz7aklsljn4g4lpl087wyvk0vx5 106 196383 583438 2024-12-07T21:42:48Z Thuresson 20 Ny 583438 wikitext text/x-wiki '''Carolina Wancke''', översättare, född 1808, avled 1879. ==Översättningar== *Rör ej bilan, av [[Författare:Honoré Balzac|Honoré Balzac]], 1839 *Pastorn i Montégnac, av Honoré Balzac, 1440 *Veronique. Fortsätttning av Pastorn i Montégnac, av Honoré Balzac, 1840 *Familjen Lecamus: historisk berättelse ifrån sextonde århundradet, av Honoré Balzac, 1843 *Minnen af en blind eller romantiserad resa kring jorden: i fyra delar, av Etienne Arago, 1844 *[[Grefvinnan de Monsoreau]], av [[Författare:Alexandre Dumas den äldre|Alexandre Dumas den äldre]], 1846 *En läkares anteckningar: del 1-6 ("Ange Pitou", "Joseph Balsamo", "Grefvinnan de Charny"), av Alexandre Dumas den äldre, 1847―1849 *En hemlighet, av Jules Henri Vernoy de Saint-Georges, 1848 *De förkastade och de utvalde, av Emile Souvestre, 1848 *En demonisk vän, av Aristide-Henri-Ange Gondrecourt, 1849 *Konungens fanfaroner eller Riddarne af firmamentet, av Paul Féval, 1849 *Grafvarna i Saint-Denis, av Clémence Robert, 1850 *Grefvinnan de Brennes eller trappsteget, av Léon Gozlan, 1850 *Familjen Maillepré: roman, av Paul Féval, 1850 *Samuel Titmarsh och den stora Hoggarty-diamanten: novell, av [[Författare:William Makepeace Thackeray|William Thackeray]], 1850 *Dödsspelet: roman, av Paul Féval, 1850 *Lord Algernon, av Théodore de Foudras, 1851 *Judinnan i Vatikanen eller Amor och Roma: samtidsroman, av Joseph Méry, 1851 ==Verk== *Mamsell Spak och hennes omgifning: försök till teckningar ur hvardagslifvet, med Fanchette Höggren, 1841 [[Kategori:Författare|Wancke, C]] 4xcsxdvwe7dltndx1ttfe6ovxo1ga4r 104 196384 583449 2024-12-08T09:39:38Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583449 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|55}}</noinclude>jest borde kosta, endast derföre at man inbillar dem det de kommit directe ifrån Paris, ehuru wår årliga Hallstämpel timan förut blifwit bortrifwen. Det har werkeligen händt mig ibland Damer, at flere hållit de Engelska Fruntimmernas i America öfwerenskommelse, at ej dricka The innan de öfwerklagade Taxorne blifwit afskaffade, för en orimmelig dikt. De öfrige hafwa anfedt dem för dumma och enfaldiga stackare. Hos oss ska! Herren upmuntra Swenska Fabriquer och Manufacturer - - och Frun upmuntrar Lurendrägaren: man kan lätt finna hwem som reusserar bäst. Det wore ändå ömkeligast, om Förnämt och Stort Folk förnedrade sig at skydda Lurendrägerier. Hos Ängelsmännerne blefwo sådane hus stenade, de må höra til hwem de wil: och Engelska pöbelen har icke just altid orätt: den håller wederbörande i styr, och hindrar dem at ej uppenbarligen gjöra narr af Lagar, Nation och medborgares wälfärd. Til lycka finnas icke hos os sådane store. De gjöra sig twärtom en skyldighet och en heder af at wara werkeligen ''Swenske'' både i gjerningar och ord. De hata utländsk winst på inhemsk bekostnad: De kunna upoffra det lysande för det solida. Man ser dem med nöje bära en Swensk klädnad hälre än en främmande, skönt den förra ej altid wore så grann, så präktig. De stadga det flyktiga och yra modet; de förakta det utländska glittret; de låta ädelmodigt upsöka den förbudna Krämaren och befordra honom til wälförtjent näpst. ''Det är alt wackert och wäl,''<noinclude> {{höger|så}} <references/></noinclude> 69no5cwevn5h3zxfpn15pj09rvjblkj 104 196385 583450 2024-12-08T09:46:33Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583450 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />56</noinclude>säjer du; <i>men hwarifrån kommer då den mängden främmande kram? wi hafwa Herrskaper som hata det, waksamma Fiscaler, nitisk Tullbetjening, stränga visitationer; det borde nästan icke utan Trolldoms konst kunna practiceras in.</i> - - Min wän, jag har frågat först; en annan må swara - - - {{linje|16em}} Öfwer segelleden i Mälaren måste jag klaga inför allmänheten. - - Mälaren är ju aldeles at likna wid en Skärgård? där äro de härligaste utsigter emellan Öar, Holmar, Skär och det fasta Landet på ömse sidor; Men dessa behageligheter äro för resande ofta högst äfwentyrlige; då man på de mästa ställen, där grund eller klippor äro under watnet, saknar den högstnödiga och i Lagen befalte utprickning på så farliga ställen. Emellan Stockholm och Upsala äro sådane i synnerhet förgätne, och af hwad ordsak lärer man lätteligen kunna sluta - - - Ordspråket, <i>då hwar och en får gjöra som han will</i> etc. borde likwäl icke ursäkta sådant sjelfswåld: Ty et fartyg, som under en Loof eller uti iligt wäder måste, efter ögnamåttet på landet, styras til sin räddning, kan lättel. i så fatta omständigheter stöta på grundet och förolyckas. - - Men det lärer ock icke blifwa maktpåliggande, at förekomma en hotande fara, för än något fartyg blifwit olyckeligt eller förloradt. - - En annan gång skal något mer i samma ämne anmärkas, då ifrån de öfrige stora segellederne i Mälaren berättelser inkomma, öfwer de grund som icke til sjöfarandes säkerhet äro utprickade. {{linje}} {{c|Tryckt i Kongl. Tryckeriet, År 1770.}}<noinclude> <references/></noinclude> qfk9ell428dj2marx302f2u10rjs8mj 0 196386 583451 2024-12-08T09:47:27Z Belteshassar 7194 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf" from=51 to=58 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter|Nummer 07]]' 583451 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf" from=51 to=58 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter|Nummer 07]] 4n80ff1181las95oc9l7cv4nrbtl610 104 196387 583452 2024-12-08T11:07:35Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ Med stöd av https://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1240992/FULLTEXT01.pdf 583452 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|156||}}</noinclude>Amma sått frijôrn ensammen inn<small>e</small> i stôga å bynt<small>e</small> å b<b>l</b>i lett ve den moroa. Nä nu hvasken fästerpija eller gamlan<small>e</small> kôm te bakôrs så trodd<small>e</small> han att di gjole-t på môn å ha samsätt sej te å för<small>ä</small> spetake<b>l</b> mä-n å b<b>l</b>e flyjrasen, tok hatten sinn å gekk. Nä han kôm på bogå<b>l</b>’n så han hôvärs di stok all<small>ä</small> tre i källersva<b>l</b><small>e</small>n. Gôbben fekk först öja på-n. ”Du må tro, guten min” — sa-an, ”att vi står här å tänker på e vigtig sak vi, å då ä, nä basta bränner ôpp hô Gretas först<small>ä</small> barn ska hett<small>ä</small>.” ”Håh kôrs må dä” — sa frijôrn, dä kan allt tô<b>l</b><small>ä</small> å tänk<small>ä</small> på, å dä kan ni nokk behöv<small>ä</small> å grônn<small>ä</small> på stött i lang ti: Men int<small>e</small> kômmer dä te å hett<small>ä</small> ätter mej, dä ä da så vesst å sannt sôm att sola gekk ôpp i da.” Dämmä löft<small>e</small> han på hatten å gekk utför lia. Gôbben te å rop<small>ä</small> ätter-n, men dä hjä<b>l</b>te int<small>e</small>. Han gekk väjen nerat å kôm allri mer te bakôrs. Hôless dä b<b>l</b>e senna, dä ha ja int<small>e</small> hört kny eller knätt ôm, men kôm dä en frijäre än en gang, vesst fôrvarde di sej för tokka unöttie fônderingär; för dä vet en fôll, att hôr sak har sin ti, å nä jarnä ä i varmen ska en smi<small>ä</small>. <i>Anm. regjäl,</i> reell, dugtig, förträfflig; ett ord, som flitigt användes i Wermländskan. — <i>lefv<small>ä</small> som gris i mält,</i> lefva som gris i mältan eller i maltet, må godt. — <i>Hôvärs,</i> huru — äfven <i>hôless</i> eller <i>hôlls — nôä,</i> något (med <i>ä</i> betecknas här såväl den neutrala ändelsen som det färgade <i>a</i> ljudet öfverallt der detta lyder som <i>e,</i> en beteckning, hvilken ansetts mindre vilseledande än det eljest vanliga <i>e). — sinn<small>ä</small>,</i> sina (pron. possess. återgifvas här med dubbla konsonanter för att angifva uttalet, hvilket är <i>siinn</i> eller rättare <i>seenn</i> men ej <i>siin</i>) — <i>sö</i> (pl. <i>söer</i> el <i>sör</i>) får. — <i>Fö i hjal gamlan<small>e</small>,</i> gifva de gamle undantag eller s.&nbsp;k. fördel för återstående lifstiden — <i>hass</i> sammandraget af <i>hans. — likkrä</i> och <i>annrä</i> uttalas <i>likker</i> och <i>anner. Vö<b>l</b>näs,</i> om en åtrå efter något, som man anser sig ega full rätt att vinna. — <i>glômmä,</i> uppmärksamt eller nyfiket betrakta. <i>Kôve,</i> rummet bredvid stugan. — <i>hô,</i> hvad. <i>soprent,</i> helt och hållet, fullkomligt — <i>amma,</i> emellertid. — <i>gussing<small>ä</small>,</i> gud signe, vanliga svaret på en helsning — <i>hômmen,</i> honom — <i>langli,</i> lång backe — <i>nöbôen</i> nödbjuden. — <i>vältäjen,</i> välkommen. — <i>hôrut,</i> hvartåt. — <i>på tvara</i> i största hast, tvärt. — <i>fräj<small>ä</small>,</i> fråga. — <i>jo menan,</i> jo visst. — <i>stryk<small>ä</small> gullringan<small>e</small> tå sej å ta i på tongen,</i> icke rygga tillbaka för gröfre sysslor, synnerligast om dem utom hus. — <i>sma<b>l</b><small>ä</small></i> tala fort och ifrigt. <i>frijôrn,</i> friaren. — <i>bönkär,</i> taleman, förspråkare vid ett högtidligt frieri.— <i>löt<small>ä</small></i> vara tvungen till, måste. — <i>ekt</i> brukas endast i bestämd form <i>ekta</i> gikt. — <i>vansk<small>ä</small>,</i> ogilla, afslå. — <i>pokken, pokka</i> tvungen; nödsakad. — <i>sällvart dej,</i> lycklig du! — <i>komm<small>ä</small> te ättermess<small>ä</small></i> komma för sent. — <i>matmora</i> och <i>hôssbônn</i> de officiella och högtidliga benämningarne på gift<noinclude> <references/></noinclude> 6lhhbaibezk2klhf84bsl40vsxoip7i 104 196388 583453 2024-12-08T11:13:37Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583453 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude> <h3 style="text-align:center">Tankar och bilder.</h3> <h3 style="text-align:center">1.</h3> {{c|'''Voltaire.'''}} {{Dikt|start=open|end=follow|Je var hans gäst, jag känner hvad han bjuder, Det förra seklets afgud, Arouet. En burk med smink, en annan burk med puder Jag sett på spegelbordet i Ferney. Som i ett sjukrum, lukt af mysk sig sprider, Och sjuk är tiden: mot dess qväll det lider. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> h5lgncke4eg70hf2uvw5xngb2vu3yum 104 196389 583454 2024-12-08T11:16:38Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583454 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;95&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Af nåd fick Gud än vara qvar på tronen, Men overksam och varsnad långt ifrån Bak klippta häckar. Ej till goda tonen Det längre hör att tala om Hans Son. All kärlek vällust är och fal hvar qvinna, I smutsen släpas Orléans’ hjältinna. I regelräta, fuktiga alléer Kring hvar fontän priaper bilda ram, Där vandra fördomsfria små abbéer Och stämma upp ett »écrasez l’infâme!» Och skämtets bjällra, satt i ständig svingning, Tar upp en multnad odlings själaringning.}} {{linje|5em}} {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> fvz9pvgd39dpaah603qrvkwrvckl8lh 104 196390 583455 2024-12-08T11:19:51Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583455 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;96&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude> <h3 style="text-align:center">2.</h3> {{c|'''Kant.'''}} {{Dikt|start=open|end=follow|Hur oåtkomlig blef ej andevärlden! Af tid och rum vår hela synvidd täcks, Och fruktlöst söka vi på vandringsfärden Det eviga — det obekanta X —, Vi spinna själfva maskorna i nätet, Som skymmer Gud och skymmer gudsbelätet. Vår värld bär vår förgänglighets insegel: I samma stund som den för oss blir till, Den är förbytt och fått vår egen pregel. Hvad är dess väsen? Fråga om du vill, Och dröm dig gärna bortom skiljemuren, Du arma fågel, som stängts in i buren! {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> 32w8ehr43osi4bbol6s603i8qv7ffo8 104 196391 583456 2024-12-08T11:24:54Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583456 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;97&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Dock fast du trycks bland egna drifhjuls kuggar, Fast du i fängsel bor på fångkoststat, Se, i ditt häkte finnas tre små gluggar Med fönster i, de kallas »postulat»: De öppna än för fången perspektivet Till frihet, Gud och till det andra lifvet.}} {{linje|5em|style=margin-top:3em; margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/> {{huvud|{{m|{{sp|''Wirsén''}}, ''Dikter. IV.''}}||{{m|7}}}}</noinclude> houuiu9k8t3xzlysk1prawcuwasrf46 104 196392 583457 2024-12-08T11:27:35Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583457 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;98&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude><h3 style="text-align:center">3.</h3> {{c|'''Panteism.'''}} {{Dikt|start=open|end=follow|Dock har jag dessa grafhvalfsrum mer kära, Där pliktens romarlampa ljus oss ger, Än den af tiden födda vishetslära, Som rycker allt i tidens hvirfvel ner Och släppt en evig verld, förlorat ankar, Och låter Gud bli till i Hegels tankar. Blott hafvet varar, flyktig föddes vågen, Och släktet evigt, icke menskan är, En stund hon himlen spegla får i hågen Och brister se’n och intet ansvar bär, Den rena tanken är en Molok bara, Som skapar och förtär en barnaskara. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> 3kdeznamfwhcvp3svdg9f73c7srgwyj 104 196393 583458 2024-12-08T11:29:41Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583458 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;99&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Jag tror det ej, jag känner skuld och ånger, Jag vet mig fri, odödligt hopp jag har. Den Gud, som väckt min själ till bön och sånger, Min fader är, Hans spira evigt var. Han {{sp|blifver}} ej, sin tron han grundfast ställde, Han {{sp|är}}, och tiden lyder själf hans välde.}} {{linje|5em|style=margin-top:3em; margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> raw7ewes3wzk5z78l3y3xhmtvfpy77f 104 196394 583459 2024-12-08T11:32:19Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583459 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;100&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude> <h3 style="text-align:center">4.</h3> {{c|'''Materialisterna.'''}} {{Dikt|start=open|end=follow|Att äta, dricka, dö — det borde vara Allt det besked, som dessa herrar sändt, Om konsekvent blott vore deras skara Och ej, dess bättre, rätt inkonsekvent, Att äta, dricka, njuta, kittla gommen Och dö. Men efter döden kommer domen. När de förneka allt förutom tingen, Förneka himmel, andevärld, förnuft, Det är, som skulle lärkan, lyft på vingen, Förneka vingens rymd, den fria luft, Som skulle svanen, när han vågen plöjer, Förneka samma våg, som honom höjer. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> anqko1gl0aer43aw86tx1o1tra0o22a 104 196395 583460 2024-12-08T11:34:28Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583460 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;101&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|O oskuld, morgonglans af högre vårar, O plikt, du klippa i ett stormigt haf, O ånger, som mot himlen ser ur tårar, O hopp, som tror en vagga hvarje graf, I hafven rätt! I egen {{sp|verkligheter}}, Fast »dröm» på dårars språk er vishet heter!}} {{linje|5em|style=margin-top:3em; margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> 1agg24gcc9g7vh4x90hnf1ofzi83ccp 104 196396 583461 2024-12-08T11:37:07Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583461 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;102&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude> <h3 style="text-align:center">6.</h3> {{c|'''De tröstlöse.'''}} {{Dikt|start=open|end=follow|Jag älskar mer än vimlet på den Corso, Där njutningslystet tvifvel irrar kring, Det qval, som, lutadt mot en bruten torso, Ej mäktar fröjdas mer af någonting, Se’n ned det sjunka sett i svarta floder Sin tros Atlantis, fullt af gudastoder. Om ingen himmel finns, så vidt vi vete, Om allt blef skymdt af djupa sorgeflor, Förstår jag längtan till den bleka Lethe, Där vid en tårpil vallmoblomman gror. Hvar glädje dog i skum novembermånad, Och till det medvetslösa står vår trånad. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> 9t6jctsrfwt3siohsm5bf0lzgxwh18m 583466 583461 2024-12-08T11:48:10Z PWidergren 11678 583466 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;102&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude> <h3 style="text-align:center">5.</h3> {{c|'''De tröstlöse.'''}} {{Dikt|start=open|end=follow|Jag älskar mer än vimlet på den Corso, Där njutningslystet tvifvel irrar kring, Det qval, som, lutadt mot en bruten torso, Ej mäktar fröjdas mer af någonting, Se’n ned det sjunka sett i svarta floder Sin tros Atlantis, fullt af gudastoder. Om ingen himmel finns, så vidt vi vete, Om allt blef skymdt af djupa sorgeflor, Förstår jag längtan till den bleka Lethe, Där vid en tårpil vallmoblomman gror. Hvar glädje dog i skum novembermånad, Och till det medvetslösa står vår trånad. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> d5u391fk0dqz0zc0y8w7kl5a09m7pfk 104 196397 583462 2024-12-08T11:38:30Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583462 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;103&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Ja, jag förstår, att otron föder döden, Att allt, som förr vi höllo kärt, står lik, Att benhuslukt förpestar våra öden, Se’n vi ha mist den skatt, som gjorde rik, Och jag har aktning än för dessa sinnen, Som stå i sorg kring paradisets minnen.}} {{linje|5em|style=margin-top:3em; margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> 4vdpyzzqz9d5tbhvguedv69waemh20p 104 196398 583463 2024-12-08T11:43:52Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583463 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;104&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude><h3 style="text-align:center">6.</h3> {{c|'''Glädje.'''}} {{Dikt|start=open|end=follow|Vid hemmets dörr står vakt den gröna linden, Därnedanför går bäcken vid en qvarn, En mor med helsans ros på vackra kinden Ger aftonvard åt sina glada barn, Som kommit hem från skogens smultronställen, När klockan kallat i den lugna qvällen. Man dukar af. Då hörs ett rop: »berätta!» Och in i rummet träder sagans fée I bild af flickan med den »röda hätta», Små öron lyssna, bruna ögon le; När om den stygge »vargen» sagan täljer, Sin plats mer nära mor den yngste väljer. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> doomece2gzigoi6epoicv79dpew8cxv 104 196399 583464 2024-12-08T11:47:00Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583464 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;105&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Nu kommer bönens stund. Från munnar unga En psalm »nu hvilar hela jorden» går, Till faderns orgelspel de samfäldt sjunga, Den äldsta flickan läser Fader vår.}} {{Tre stjärnor}} {{Dikt|I tidens söner, blifven barnen like{{em|5.5}} Och öppnas skall ert stängda himmelrike!}} {{linje|8em|style=margin-top:3em;}} {{linje|5em|style=margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> 14244xu2filmfiz7i74auhw2eu2xcfo 0 196400 583465 2024-12-08T11:47:40Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=96 to=107 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:Tankar och bilder}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]]' 583465 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=96 to=107 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:Tankar och bilder}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]] c5ga4hf0kn8kxmo0ynj2n7n92gutequ 104 196401 583467 2024-12-08T11:52:44Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583467 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude><h3 style="text-align:center">Poesiens vandring.<ref>En gensaga.</ref></h3> {{Dikt|start=open|end=follow|{{Initial|H}}on såg i hvarje menskobarn en like,{{em|3}} Hon gick till hyddan som till praktens sal, Hon trodde ej om hårdhet blott de rike Och ej att dygd blott finns i armods dal. Hon ofta hviskat har i maktens öra, Att jordisk ståt är trenne skoflar mull, Men ville hätskhet nödens barn förföra, Hon sade: jorden är af kärlek full. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> tk5mm7ypi6t0gae63xep5wf6fupw6a8 104 196402 583468 2024-12-08T11:54:50Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583468 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;107&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Hon väckte misstro ej till dessa håfvor, Dem gifmildheten gaf då hjärtat bjöd, Hon fann det bättre skänka nöden gåfvor Än endast skrifva bittra ord om nöd. Hon slet ej upp de läkande förbanden, Som blygsam ömhet lagt på qvalets sår. Den läskedryck, hon ofta bar i handen, Var besk af galla ej, men af en tår. Och sågs hon blommor huldt till hyddan bära, Så bar hon bröd dit ock i hemlighet: Jämväl de arma hålla blommor kära, Och brödet blir ej mindre mjukt för det. Om hennes blick »en himmel» uppenbarar, Är hennes tro på himlen grund därtill. Hon icke grumlar gärna, men förklarar, Hon ej förbittra, men försona vill. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> jso2s4r2wb0h6km3kh32nmf8vh3hffy 104 196403 583469 2024-12-08T11:57:08Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583469 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;108&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Om hennes tal är »klang», är klangen eko Af någon älskad, himmelsk melodi: För Orpheus’ lyra Stygens monster veko, Och klang af tröst besegrar hatets skri. Så har hon vandrat, så skall jämt hon vandra Med balsam gjord af tålamod och hopp; Mer lätt det är att hennes vägar klandra, Än bättre läkemedel finna opp. Ej stoft hon skytt på fotens fina sålor; Men hellre än att säga: »mörkt är allt», . Hon sökte, när hon kom till nödens hålor, Att tända ljus och eld, där det var kallt. Hon väckte tvifvel ej om höga dygder, Dem häfden tecknat upp till föresyn; Men löftets båge från de låga bygder Hon spände högre, spände den till skyn. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> f6scbxb0ylnywohkge3g55dau3lhzqo