Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.44.0-wmf.6 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion 104 116925 583683 420476 2024-12-10T20:50:30Z Grey ghost 547 583683 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{c|— 53 —}}</noinclude>som frapperar er — White Mason såg tveksamt på amatördetektiven. — Jag har arbetat med mr Holmes förr, sade inspektör Mac Donald. Han följer spelets principer. — Åtminstone min uppfattning av dem, sade Holmes och log. När jag ägnar mig åt ett fall är det för att tjäna rättvisans syfte och befrämja polisens verksamhet. Om jag någonsin i handling skilt mig från den allmänna polisen, så är det för att den först skilt sig från mig. Aldrig är det min avsikt att utmärka mig på dess bekostnad. På samma gång, mr White Mason, betonar jag min rätt att arbeta på mitt eget sätt och meddela resultaten vid den tid jag själv väljer — hellre fullständiga än splittrade. — Nog vet jag, att vi anse oss hedrade av er närvaro och ämna säga er allt det vi veta, sade White Mason hjärtligt. Kom nu med, doktor Watson, och, när tider bli, hoppas vi alla att få plats i er bok. Vi gingo framåt den underliga gamla bygatan, som kantades av sina toppade almar. Vid gatans slut stodo två gamla stenstolpar, mossbelupna och skamfilade av väder och vind. På deras spets syntes någonting besynnerligt och oformligt, som en gång varit Capus av Birlstone sig stegrande lejon. Efter en kort promenad på slingrig stråt mellan gräsmattor och ekar, sådana man endast anträffar<noinclude> <references/></noinclude> adoozqudv1fnlnpkeskgkfqydw0xq7q 0 196252 583702 583647 2024-12-11T09:41:53Z Belteshassar 7194 583702 wikitext text/x-wiki [[Fil:Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf|page=3|miniatyr|Första numrets första sida.]] '''''Stockholms Oordenteligheter''''' utkom med 16 nummer åren 1770–1771. Nedan listas de datum då respektive nummer annonserades i Dagligt Allehanda. Texten är satt i frakturstil, med schwbacher för emfas som är transkriberad i ''kursiv'' stil. Enstaka fraser på främmande språk i antikva har transkriberats med <tt>fast teckenbredd.</tt> * [[/Nummer 1|Nummer 1]] (27 april 1770) * [[/Nummer 2|Nummer 2]] (5 maj 1770) * [[/Nummer 3|Nummer 3]] (14 maj 1770) * [[/Nummer 4|Nummer 4]] (29 maj 1770) * [[/Nummer 5|Nummer 5]] (3 juli 1770) * [[/Nummer 6|Nummer 6]] (3 juli 1770) * [[/Nummer 7|Nummer 7]] (19 juli 1770) * [[/Nummer 8|Nummer 8]] (26 juli 1770) * [[/Nummer 9|Nummer 9]] (2 augusti 1770) * [[/Nummer 10|Nummer 10]] * [[/Nummer 11|Nummer 11]] (5 september 1770) * [[/Nummer 12|Nummer 12]] * [[/Nummer 13|Nummer 13]] * Nummer 14 (19 december 1770) * Nummer 15 (19 januari 1771) * Nummer 16 (1 februari 1771) [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter| ]] [[Kategori:Tidskrifter]] [[Kategori:Stockholm]] [[Kategori:1770-talets verk]] 8xeyp78335gns4s4kworcmxa9j07z74 583703 583702 2024-12-11T09:46:11Z Belteshassar 7194 wp-länk 583703 wikitext text/x-wiki [[Fil:Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf|page=3|miniatyr|Första numrets första sida.]] '''''Stockholms Oordenteligheter''''' utkom med 16 nummer åren 1770–1771. Nedan listas de datum då respektive nummer annonserades i Dagligt Allehanda. Texten är satt i frakturstil, med schwbacher för emfas som är transkriberad i ''kursiv'' stil. Enstaka fraser på främmande språk i antikva har transkriberats med <tt>fast teckenbredd.</tt> * [[/Nummer 1|Nummer 1]] (27 april 1770) * [[/Nummer 2|Nummer 2]] (5 maj 1770) * [[/Nummer 3|Nummer 3]] (14 maj 1770) * [[/Nummer 4|Nummer 4]] (29 maj 1770) * [[/Nummer 5|Nummer 5]] (3 juli 1770) * [[/Nummer 6|Nummer 6]] (3 juli 1770) * [[/Nummer 7|Nummer 7]] (19 juli 1770) * [[/Nummer 8|Nummer 8]] (26 juli 1770) * [[/Nummer 9|Nummer 9]] (2 augusti 1770) * [[/Nummer 10|Nummer 10]] * [[/Nummer 11|Nummer 11]] (5 september 1770) * [[/Nummer 12|Nummer 12]] * [[/Nummer 13|Nummer 13]] * Nummer 14 (19 december 1770) * Nummer 15 (19 januari 1771) * Nummer 16 (1 februari 1771) {{wikipedialänk}} [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter| ]] [[Kategori:Tidskrifter]] [[Kategori:Stockholm]] [[Kategori:1770-talets verk]] m6ojoco8a2lwzetmd9zkat03pqto05f 1 196460 583680 583639 2024-12-10T17:48:56Z FreeCorp 18063 /* Transclusion of the short story */ Svar 583680 wikitext text/x-wiki == Transclusion of the short story == Thank you very much, @[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] and @[[Användare:Thuresson|Thuresson]], for your help with the transcription of this short story by Marceline Desbordes-Valmore, and sorry for not being able to write this message in swedish. I've tried to create the [[Också ett edsförbund|page of the whole text]] but there is a problem when a word is cut in the end of a page and ends on the following one, such as with the word "lär-dom" on pages [[Sida:Desbordes-Valmore - Också ett edsförbund, 1882.pdf/9|9]] and [[Sida:Desbordes-Valmore - Också ett edsförbund, 1882.pdf/10|10]] ("gifva vår son den lär-dom"). Do you know how to improve this? Also, I don't know why the 6th chapter is numbered 4 on [[Sida:Desbordes-Valmore_-_Också_ett_edsförbund,_1882.pdf/38|this page]] (we can see number 6, or more precisely VI, written in [[s:fr:Page:Desbordes-Valmore_-_Contes_et_scènes_de_la_vie_de_famille,_tome_2,_1865.pdf/133|the original text in French]]). In the Wikisource in French we have a model called "corr" to correct obvious mistakes made by the editor, I don't know if you have similar practices here. In case you want to add other texts in swedish by Marceline Desbordes-Valmore, I've spotted [https://digi.kansalliskirjasto.fi/aikakausi/binding/900937?page=5 three poems (''Tre Dikter'') translated by Rosina Wetterhoff in ''Hemmet Och Samhallet'' (No 4, 1891-04-15, s. 29)] (in French: "[[wikidata:Q117308644|La pauvre fille]]", "[[wikidata:Q117308565|Renoncement]]" and "[[wikidata:Q117308564|La couronne effeuillée]]") and [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/KullgrenKE/titlar/N%C3%A5graS%C3%A5nger/sida/63/faksimil?s_query=valmore&s_from=0&s_to=29&s_text_filter=%7B%22sort_date_imprint.date:range%22:%221248,2024%22%7D&s_word_form_only=true&s_sort_field=sortfield&s_lbworkid=lb679700&hit_index=0 one poem translated by Karl E. Kullgren, ''En ung drottnings bröllop''] (in French: "[[wikidata:Q117308405|Le mariage d’une jeune reine]]"). -- [[Användare:FreeCorp|FreeCorp]] ([[Användardiskussion:FreeCorp|diskussion]]) 9 december 2024 kl. 07.12 (CET) :No Swedish? No problem. Pretty much everyone (at least here on Wikisource) at least understands English (as do you, obviously). :The transcluded version? I changed it to use the "pages" construct, instead of a long list of "Sida" (much more compact; have a look). This lets the (now) default behaviour join the two word-parts (see pages 9/10). It works well as long as the "join" doesn't happen to end up at the end of a transcluded line (see pages 34/35) where the "original page number" (shown at the left side) interferes with the joining process. The standard old workaround would be to just put the whole word on the 2nd page (and none on the 1st page); yes, the pages are no longer identical to the originals, but only minimally different. Not a "big deal", especially if the word being split is commonplace. That said, I'm surprised that this is not used in French Wikisource. (Or is it just you?) :Chapter 6? Just a typo, exactly as it was in the original 1882 newspaper rendition. We do have a template for this of course: "rättelse". I used it a few times in other obvious problem areas too. :Other texts? For me, I'll pass; poetry doesn't interest me. The current story, being both a story and short, is more to my taste. :À bientôt. -- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 10 december 2024 kl. 04.29 (CET) ::Tack så mycket! Thanks for the great work on this text! ::Indeed I simply did not try the "pages" construct we use on Wikisource in French, as I was not sure it would work, and found the other method on another book I found. But it's indeed much better with "pages". ::It's interesting to see how the rättelse model works on this Wikisource, with a different behaviour on the proofread page and on the transcluded page. I was surprised at first but it makes perfect sense, and I'll see if the French Wikisource community is tempted by adopting the same behaviour. ::In the [https://www.bokborsen.se/view/snapshot/WdlDMzE6MG6q3S2YwVTFkRpufvUQ6nk3hwA3MKfccyiTTsexBSGVfSIMxaANH0De/5317079 same book], which I will probably donate to the town library of Douai, which holds a collection about Marceline Desbordes-Valmore, there are two other texts from the same editor (I guess they were also serialized in ''Nya Dagligt Allehanda''): ::* ''Småstadsromantik. Novell at Lea'' (142 pages) ::* ''Alfonsos Vålnad af Markham Howard. Öfversättning från Engelskan'' (155 pages) ::I can scan them and put them on Wikimedia Commons if you think the swedish Wikisource community may be interested. ::-- [[Användare:FreeCorp|FreeCorp]] ([[Användardiskussion:FreeCorp|diskussion]]) 10 december 2024 kl. 18.48 (CET) 9k78ultsi6meuxwbchr0nliucsiglbp 583681 583680 2024-12-10T17:49:24Z FreeCorp 18063 583681 wikitext text/x-wiki == Transclusion of the short story == Thank you very much, @[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] and @[[Användare:Thuresson|Thuresson]], for your help with the transcription of this short story by Marceline Desbordes-Valmore, and sorry for not being able to write this message in swedish. I've tried to create the [[Också ett edsförbund|page of the whole text]] but there is a problem when a word is cut in the end of a page and ends on the following one, such as with the word "lär-dom" on pages [[Sida:Desbordes-Valmore - Också ett edsförbund, 1882.pdf/9|9]] and [[Sida:Desbordes-Valmore - Också ett edsförbund, 1882.pdf/10|10]] ("gifva vår son den lär-dom"). Do you know how to improve this? Also, I don't know why the 6th chapter is numbered 4 on [[Sida:Desbordes-Valmore_-_Också_ett_edsförbund,_1882.pdf/38|this page]] (we can see number 6, or more precisely VI, written in [[s:fr:Page:Desbordes-Valmore_-_Contes_et_scènes_de_la_vie_de_famille,_tome_2,_1865.pdf/133|the original text in French]]). In the Wikisource in French we have a model called "corr" to correct obvious mistakes made by the editor, I don't know if you have similar practices here. In case you want to add other texts in swedish by Marceline Desbordes-Valmore, I've spotted [https://digi.kansalliskirjasto.fi/aikakausi/binding/900937?page=5 three poems (''Tre Dikter'') translated by Rosina Wetterhoff in ''Hemmet Och Samhallet'' (No 4, 1891-04-15, s. 29)] (in French: "[[wikidata:Q117308644|La pauvre fille]]", "[[wikidata:Q117308565|Renoncement]]" and "[[wikidata:Q117308564|La couronne effeuillée]]") and [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/KullgrenKE/titlar/N%C3%A5graS%C3%A5nger/sida/63/faksimil?s_query=valmore&s_from=0&s_to=29&s_text_filter=%7B%22sort_date_imprint.date:range%22:%221248,2024%22%7D&s_word_form_only=true&s_sort_field=sortfield&s_lbworkid=lb679700&hit_index=0 one poem translated by Karl E. Kullgren, ''En ung drottnings bröllop''] (in French: "[[wikidata:Q117308405|Le mariage d’une jeune reine]]"). -- [[Användare:FreeCorp|FreeCorp]] ([[Användardiskussion:FreeCorp|diskussion]]) 9 december 2024 kl. 07.12 (CET) :No Swedish? No problem. Pretty much everyone (at least here on Wikisource) at least understands English (as do you, obviously). :The transcluded version? I changed it to use the "pages" construct, instead of a long list of "Sida" (much more compact; have a look). This lets the (now) default behaviour join the two word-parts (see pages 9/10). It works well as long as the "join" doesn't happen to end up at the end of a transcluded line (see pages 34/35) where the "original page number" (shown at the left side) interferes with the joining process. The standard old workaround would be to just put the whole word on the 2nd page (and none on the 1st page); yes, the pages are no longer identical to the originals, but only minimally different. Not a "big deal", especially if the word being split is commonplace. That said, I'm surprised that this is not used in French Wikisource. (Or is it just you?) :Chapter 6? Just a typo, exactly as it was in the original 1882 newspaper rendition. We do have a template for this of course: "rättelse". I used it a few times in other obvious problem areas too. :Other texts? For me, I'll pass; poetry doesn't interest me. The current story, being both a story and short, is more to my taste. :À bientôt. -- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 10 december 2024 kl. 04.29 (CET) ::Tack så mycket! Thanks for the great work on this text, @[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]]! ::Indeed I simply did not try the "pages" construct we use on Wikisource in French, as I was not sure it would work, and found the other method on another book I found. But it's indeed much better with "pages". ::It's interesting to see how the rättelse model works on this Wikisource, with a different behaviour on the proofread page and on the transcluded page. I was surprised at first but it makes perfect sense, and I'll see if the French Wikisource community is tempted by adopting the same behaviour. ::In the [https://www.bokborsen.se/view/snapshot/WdlDMzE6MG6q3S2YwVTFkRpufvUQ6nk3hwA3MKfccyiTTsexBSGVfSIMxaANH0De/5317079 same book], which I will probably donate to the town library of Douai, which holds a collection about Marceline Desbordes-Valmore, there are two other texts from the same editor (I guess they were also serialized in ''Nya Dagligt Allehanda''): ::* ''Småstadsromantik. Novell at Lea'' (142 pages) ::* ''Alfonsos Vålnad af Markham Howard. Öfversättning från Engelskan'' (155 pages) ::I can scan them and put them on Wikimedia Commons if you think the swedish Wikisource community may be interested. ::-- [[Användare:FreeCorp|FreeCorp]] ([[Användardiskussion:FreeCorp|diskussion]]) 10 december 2024 kl. 18.48 (CET) ivtsrv4cq4q1yy8m1jg1qmfukublzdo 583695 583681 2024-12-11T01:19:38Z Bio2935c 11474 /* Transclusion of the short story */ Svar 583695 wikitext text/x-wiki == Transclusion of the short story == Thank you very much, @[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] and @[[Användare:Thuresson|Thuresson]], for your help with the transcription of this short story by Marceline Desbordes-Valmore, and sorry for not being able to write this message in swedish. I've tried to create the [[Också ett edsförbund|page of the whole text]] but there is a problem when a word is cut in the end of a page and ends on the following one, such as with the word "lär-dom" on pages [[Sida:Desbordes-Valmore - Också ett edsförbund, 1882.pdf/9|9]] and [[Sida:Desbordes-Valmore - Också ett edsförbund, 1882.pdf/10|10]] ("gifva vår son den lär-dom"). Do you know how to improve this? Also, I don't know why the 6th chapter is numbered 4 on [[Sida:Desbordes-Valmore_-_Också_ett_edsförbund,_1882.pdf/38|this page]] (we can see number 6, or more precisely VI, written in [[s:fr:Page:Desbordes-Valmore_-_Contes_et_scènes_de_la_vie_de_famille,_tome_2,_1865.pdf/133|the original text in French]]). In the Wikisource in French we have a model called "corr" to correct obvious mistakes made by the editor, I don't know if you have similar practices here. In case you want to add other texts in swedish by Marceline Desbordes-Valmore, I've spotted [https://digi.kansalliskirjasto.fi/aikakausi/binding/900937?page=5 three poems (''Tre Dikter'') translated by Rosina Wetterhoff in ''Hemmet Och Samhallet'' (No 4, 1891-04-15, s. 29)] (in French: "[[wikidata:Q117308644|La pauvre fille]]", "[[wikidata:Q117308565|Renoncement]]" and "[[wikidata:Q117308564|La couronne effeuillée]]") and [https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/KullgrenKE/titlar/N%C3%A5graS%C3%A5nger/sida/63/faksimil?s_query=valmore&s_from=0&s_to=29&s_text_filter=%7B%22sort_date_imprint.date:range%22:%221248,2024%22%7D&s_word_form_only=true&s_sort_field=sortfield&s_lbworkid=lb679700&hit_index=0 one poem translated by Karl E. Kullgren, ''En ung drottnings bröllop''] (in French: "[[wikidata:Q117308405|Le mariage d’une jeune reine]]"). -- [[Användare:FreeCorp|FreeCorp]] ([[Användardiskussion:FreeCorp|diskussion]]) 9 december 2024 kl. 07.12 (CET) :No Swedish? No problem. Pretty much everyone (at least here on Wikisource) at least understands English (as do you, obviously). :The transcluded version? I changed it to use the "pages" construct, instead of a long list of "Sida" (much more compact; have a look). This lets the (now) default behaviour join the two word-parts (see pages 9/10). It works well as long as the "join" doesn't happen to end up at the end of a transcluded line (see pages 34/35) where the "original page number" (shown at the left side) interferes with the joining process. The standard old workaround would be to just put the whole word on the 2nd page (and none on the 1st page); yes, the pages are no longer identical to the originals, but only minimally different. Not a "big deal", especially if the word being split is commonplace. That said, I'm surprised that this is not used in French Wikisource. (Or is it just you?) :Chapter 6? Just a typo, exactly as it was in the original 1882 newspaper rendition. We do have a template for this of course: "rättelse". I used it a few times in other obvious problem areas too. :Other texts? For me, I'll pass; poetry doesn't interest me. The current story, being both a story and short, is more to my taste. :À bientôt. -- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 10 december 2024 kl. 04.29 (CET) ::Tack så mycket! Thanks for the great work on this text, @[[Användare:Bio2935c|Bio2935c]]! ::Indeed I simply did not try the "pages" construct we use on Wikisource in French, as I was not sure it would work, and found the other method on another book I found. But it's indeed much better with "pages". ::It's interesting to see how the rättelse model works on this Wikisource, with a different behaviour on the proofread page and on the transcluded page. I was surprised at first but it makes perfect sense, and I'll see if the French Wikisource community is tempted by adopting the same behaviour. ::In the [https://www.bokborsen.se/view/snapshot/WdlDMzE6MG6q3S2YwVTFkRpufvUQ6nk3hwA3MKfccyiTTsexBSGVfSIMxaANH0De/5317079 same book], which I will probably donate to the town library of Douai, which holds a collection about Marceline Desbordes-Valmore, there are two other texts from the same editor (I guess they were also serialized in ''Nya Dagligt Allehanda''): ::* ''Småstadsromantik. Novell at Lea'' (142 pages) ::* ''Alfonsos Vålnad af Markham Howard. Öfversättning från Engelskan'' (155 pages) ::I can scan them and put them on Wikimedia Commons if you think the swedish Wikisource community may be interested. ::-- [[Användare:FreeCorp|FreeCorp]] ([[Användardiskussion:FreeCorp|diskussion]]) 10 december 2024 kl. 18.48 (CET) :::Those other two stories in the same book? Let me offer a <u>personal</u> opinion: :::I am interested in works in Swedish. The first story (Småstadsromantik) appears to be a Swedish original, so for me it does hold some interest. If you scanned it, I would (probably) work on the proofreading. <br> :::The second story (Alfonsos...), not so much. It's a translation from a very common language, so (IMO) it would be better in the original English on English Wikisource. That said, I can't find anything at all by "Markham Howard" on that site. Perhaps it's a pseudonym? As for "Alfonso" or "Alphonso" ... too many hits; don't want to scan through them all. On the other hand, the story as published in <i>Nya Dagligt Allehanda</i> appears to be very much shorter than 155 pages (15 possibly, perhaps you are mistaken??), <u>and</u> I know there are people here who do work on translated books (even long ones), so possibly one of them is interested. (But not me.) [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 11 december 2024 kl. 02.19 (CET) sv7mf1fu6swe8u68xp7gj3aeksb1dp0 104 196523 583661 2024-12-10T12:16:58Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583661 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|93}}</noinclude>för en stor Stad. Stockholm äger i denna delen, likasom i så många andra, företrädet framföre de flästa Städer i werlden. Wi hafwa hela Mälaren, som ger oss friskt och klart watn, hwilket aldrig kan tryta; wi äge utom dess et stort antal kosteliga brunnar, som oaktat det idkeliga pumpandet natt och dag, likwäl icke uttömas; wattn ifrån Wårby Källa hämtas likaledes i båtlaster om sommartiden til Staden. Det ankommer således endast at widmakt hålla brunnarne och icke förskämma wattnet. Jag wil nu icke tala om all den orenlighet som kastas i Mälaren, och hwaraf strömen wäl bortsköljer det mästa; men hwilken wi dock äfwen til en god del få supa i oss tilbaka jämte watnet. Åtankan af dessa ohyggligheter skulle åstadkomma wämjelse hos hwar och en som blott tänkte derpå, än mer hos den som dagel. skal wara åsyna witne til det som den ena minuten wräkes i wattnet, hwaraf han den andra måste dricka, om icke wanan gjorde all ting drägeligt. I sig sjelf förändras dock icke saken: och utom otäckheten, bör detta watn ej eller kunna wara lika hälsosamt med det som är mera obemängt. Men jag lämnar Mälaren, för at et ögnableck uppehålla mig wid wåra Brunnar. Jag måste först bekänna, at jag icke fullkomligen känner alla anstalter som Lagen påbudit til deras wid magt hållande, fredande och reparerande. - - Men at taga dem sådane de nu äro, skulle en nogare eftersyn ej tyckas wara åtminstone öfwerflödig. Det<noinclude> {{höger|hän-}} <references/></noinclude> tm786hij15kaczqwjiyvf4lhbyf29fq 104 196524 583662 2024-12-10T12:21:48Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583662 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude><h3 style="text-align:center">Förböner.<ref>Under H. M. Drottningens sjukdom. Mars 1887.</ref></h3> {{Dikt|start=follow|end=follow|{{Initial|I}} som sväfven genom töcken, genom dimmor upp mot ljuset, Böner, I, som ödmjukt stigen till det dolda fadershuset, Stilla offer från de ringe till en makt oändligt stor, Nämnen dessa dagar namnet af en drottning och en mor! Dufvosinnen, I, som veten vägen till den kärleksrike Genom Honom, som till världen kom att vara menskors like, {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> 7pyucfk1ecf1fg2j3zmr4cuafnv3gj5 583665 583662 2024-12-10T12:24:34Z PWidergren 11678 583665 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude><h3 style="text-align:center">Förböner.<ref>Under H. M. Drottningens sjukdom. Mars 1887.</ref></h3> {{Dikt|start=follow|end=follow|{{Initial|I}} som sväfven genom töcken, genom dimmor upp mot ljuset, Böner, I, som ödmjukt stigen till det dolda fadershuset, Stilla offer från de ringe till en makt oändligt stor, Nämnen dessa dagar namnet af en drottning och en mor! Dufvosinnen, I, som veten vägen till den kärleksrike Genom Honom, som till världen kom att vara menskors like,}}<noinclude> <references/></noinclude> 3xzj2cqw49w101x3sssrbymore9odn2 583671 583665 2024-12-10T13:52:06Z PWidergren 11678 583671 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude><h3 style="text-align:center">Förböner.<ref>Under H. M. Drottningens sjukdom. Mars 1887.</ref></h3> {{Dikt|start=open|end=follow|{{Initial|I}} som sväfven genom töcken, genom dimmor upp mot ljuset, Böner, I, som ödmjukt stigen till det dolda fadershuset, Stilla offer från de ringe till en makt oändligt stor, Nämnen dessa dagar namnet af en drottning och en mor! Dufvosinnen, I, som veten vägen till den kärleksrike Genom Honom, som till världen kom att vara menskors like,}}<noinclude> <references/></noinclude> ae03yloseca77w7guy9cyxqlo078vwi 104 196525 583663 2024-12-10T12:24:10Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583663 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;135&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Dufvosinnen, I, som veten bot för oro, bot för sorg, Bedjen för det tåligt burna lidandet i Stockholms borg! Liksom I, hon känner Honom, som kan pröfva och försona; Mer än jordens kronor skattar hennes själ Hans törnekrona, Och som pärlan bildas stilla i det djupa hafvets våg, Så »den kosteliga pärlan» bor i hennes djupa håg. Stilla andar, djupa andar, hon är med i eder skara! Bilden vakt, som ej är synlig, under stunderna af fara! Som violn, i gräset bäddad, knappast syns, men sprider doft, Så går, obemärkt af världen, bönen upp till stjärneloft. Hon, som tänkt på många sjuka och sökt lindra deras strider, — En barmbhertighetens syster fast i purpur klädd — hon lider!}}<noinclude> <references/></noinclude> h6bqd4j3tq47cwud5h4bbr2714sburz 104 196526 583664 2024-12-10T12:24:12Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583664 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />94</noinclude>händer ej sällan, at wattnet i en eller flere af de bästa Brunnarne blifwer på en tid förwärrat, det händer ibland af tilflytande rägnwattn, ibland af andra orsaker, som mera än nu, kunde förekommas och hjelpas. Kejsaren i China anser det icke under sin wärdighet, at i Egen hög person föra plogen wissa dagar om året, at derigenom upmuntra sina undersåtare til åkerbruket. Jag wet at denna Kejsare är en Hedning - - - Men om Öfwer-Ståthållaren i Stockholm, wissa tider på året, gjorde jämte några af Magistraten besök wid Brunnarne, för at efterse huru de blefwo wårdade, hwarwid hvem som behagade, finge wara tilstädes, och utan at blifwa snubbad eller afwist, ägde frihet at med beskedlighet göra sina påminnelser eller anmärkningar; så tror jag at det ofelbart gjorde mycket til saken. Med all den wördnad jag hyser för Öfwerståthållare-Ämbetets wärdighet, kan jag icke eller afse, at en dylik wattupröfning wore under honom. Han skal ju njuta samma wattn som wi andra; hans upsigt är Stadens Oeconomie och Police i synnerhet ombetrodd, och hans närwaro skulle gifwa wigt och sporrar åt de öfriga Herrar Examinatorernes nit, ibland hwilka Stads-Physicus äfwen, efter min tanka, obeswärad borde sig infinna. Som jag af alla watwaror mäst nyttjar wattn, och sällan har råd at upblanda det med win, än mindre at dricka det sistnämde så wattufritt och obemängt som det kommer ifrån Kyparens och<noinclude> {{höger|Käl-}} <references/></noinclude> 598n8kntgb6pe4naqbqn3lwdn4y0guw 104 196527 583666 2024-12-10T12:30:18Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583666 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|95}}</noinclude>Källarmästarens rena händer; så är ej underligt om jag nitälskar för alt det som tjenar at bibehålla det samma så godt som ske kan. {{linje|16em}} Ibland de waror som tämmeligen högt på en tid blifwit upstegrade, är wisserliga Weden: - - Med Guds hjelp och förnuftig hushållning blifwer wäl den stegringen, om icke i år, dock åt året förekommen, genom de goda anstalter, som icke allenast i private hus, utan ock uti alla publique Werk redan äro gjorde, och förmodeligen göras, medelst Kakelugnarnas omsättande med dragrör. - - - Denna invention borde allenast blifwa styrkt genom en Kongl. Förordning, som pålade en wiss Contribution för hwarje Kakelugn, (utan dragrör efter af gamla fasonen) som icke til wiss tid wore omsatt. Brandsynen borde göra beslag uti detta ämnet; och Kakelugns-besigtningarne intygas af en med Brandsynen fölgande Kakelugnsmakare, eller 2 dess Gesäller. Wedbesparingen genom denna invention är så stor, at man med hälften wed får warmare rum än tilförene; och då de mästa Kakelugnar blifwa omsatte, skal Stockholm kan ske behöfwa et par 1000 famnar wed mindre än förr - - och då just hoppas man slippa wed-stegring; när skogen får stå ohuggen, genom god hushållning med wåra wedbodar, som alt hittils mäst fyllas om sommaren, endast at uti slöseri förbränna 8 månader. - - Wåra hederliga förfäder gjor-<noinclude> {{höger|de}} <references/></noinclude> dpvzc50f91tt4bchsxfvtca2mkb1na4 104 196528 583667 2024-12-10T12:33:04Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583667 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />96</noinclude>de ståckbrasor i spisar; wi, sedan i Kakelugnar med nästan lika nytta som de: Nu öpnas wåra ögon - - wi begynna hushålla med weden - - Jag önskar, det icke Stockholms Stads öde må blifwa, at koka i framtiden med tårf och rötter. {{linje|16em}} Til förekommande af Wärdshus-prisens despotiska Taxerings-Methode, anmodas Hög- och Respective Allmänheten, at uti Dagligt Allehanda, låta införa hwad på sådane ställen man haft til middag eller afton, och huru på diverse ställen sådant blifwit betalt: på det at andre må taga sig til wara, för de dryga och kostsama Wärdshusen; och de billiga Lustplatsarne anwisas, för den ibland oss, som finner sig hugad, at wara på Wärdshus utom staden och på en ledig stund roa sig med sina wänner. {{linje}} {{c|Tryckt i Kongl. Tryckeriet, År 1770.}}<noinclude> <references/></noinclude> nm8huihzc0i84kqzhfnm34uc2w453op 0 196529 583668 2024-12-10T12:33:41Z Belteshassar 7194 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf" from=91 to=98 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter|Nummer 12]]' 583668 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf" from=91 to=98 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter|Nummer 12]] cfk0d1mku42ejx2m2j85jh3mmff1ubv 104 196530 583669 2024-12-10T13:50:54Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583669 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;136&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Stilla bön, som bildar brygga mellan vår och himlens strand, Bed, att hennes lif må räddas åt det gamla nordanland! Farans mått vi icke känna, från vårt afstånd ej den mäta, Men vi sport att fara finnes: skulle då vår själ förgäta Att med böner följa henne, som vår konungs maka är, Fyra kungasöners moder, korsets vän, som korset bär? Snart är helga veckan inne, palmers söndag, långfredagen, Och vår själ i himmelsk vårluft drar de djupa andedragen. Må den veckan bringa läkdom, bringa räddning, bringa frid, Må den komma, rikt välsignad, full af nåd och himmelskt blid!}} {{linje|8em|style=margin-top:3em;}} {{linje|5em|style=margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> nnsntledquqs2fj9wq7dbmbxvu9uqvg 0 196531 583670 2024-12-10T13:51:48Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=136 to=138 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:Förböner}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]]' 583670 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=136 to=138 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:Förböner}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]] 056z9ylj09xe26yi4m858ev9hpm46ep 104 196532 583672 2024-12-10T14:00:08Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583672 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" /></noinclude>{{c|{{st|{{sp|Stockholms}}|150}}<br /> {{st|Oordenteligheter.|200}}}} {{linje|16em}} {{c|{{st|N:o 13.}}}} {{linje|8em}} {{initial|D|4.5em}}en tiden är nu för handen, at folket måste flytta; de föra sit Husgeråd ifrån et ställe til det andra: de bära, släpa, köra och ofta förderfwa sina Meubler, under flyttningen, som beklageligen infaller merendels under det ifrån denna Årstid oskiljaktiga wäder, rägn och orena gator. - - - Samma rätt wederfares dem som byta om Husrum wid Påsketiden: - - - och jag tycker det wåra beswärligheter wid desse flyttningstider borde beqwäma oss til eftertanka och ändring: Ty utom det allarm och ståj Husbondfolken måse widkännas, äro flyttningarne wid dessa årstider mer än tunga för tjenaren: - - - En Piga renskurar och fejar de rum som man flyttar ifrån, men dessa rum måste några dagar efter af dem som inflyttat åter omskuras, för deras skul som nedsölat golfwen, då de med flytt-saker kommit ifrån den orena gatan: med et ord: - - - - Större Contradiction uti god ordning kan näppeligen gifwas; och likwäl conserveras wåra Fäders absurditeter. <i>När skal wäl i wår Stad någon Herr Wederbörande upkomma</i>, som opåmint wil arbeta på inwånares beqwämlighet som utan afseende på belöning, eller et glas Win, af god wilja och bögelse för sin och andras förmån, afskaffar oordenteligheter: och som sätter sin ära uti det angelägna ordet: ''Nyttig''? - - - Et ord som borde wara Symbolum för alla dem, som hafwa styrelsen om händer wid sora Städer, och i synnerhet för all Magistrat, som beklageligen, jag wet ej af hwad ordsak, så hos oss som i de flesta Städer i Europa är underkastad en wiss, och kanske ofta ogrun-<noinclude> {{sidfot||N|dad}} <references/></noinclude> jn9c0p8ur7ggysn6x6c70aphvmla3gp 104 196533 583673 2024-12-10T14:12:53Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583673 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />98</noinclude>dad Critique. - - - Dock jag lemnar all werldenes Magistrat, och går til ämnet om flyttnings-tiderna; - - - frågande, om icke Afflyttnings-Terminerne kunde flyttas ifrån Påsk til först i Junii månad; och ifrån Michaelis til först i December månad? - - - De orsaker som föranlåta mig til sådant Project äro 3:ne: Först Tjenstefolks-ombytet wid samma tid; sedan Wed-Provisionens inköp för dem som byta husrum, och ändteligen de tilfälliga omständigheter som desa terminer åtfölja. At det är beswärligt til at flytta och tillika ombyta Tjenstefolk, det lärer hwar och en medgifwa som det försökt; och behöfwer man ej widare sådant för dem förklara: Men som Wedens inköp om hösten, ofta uti November månad, betungar en hushållning mer än mycket; så borde ock något medel föreslås til Equilibre imellan det inköp som sker af dem som icke flytta, och af dem som ej kunna uptaga fin Wed-Provision, förän de kommit på det nya stället, och här få tilträda Wedbod elles Källare. - - Sådan ordning torde äfwen jämka Wed-priset. De tilfälliga olägenheterna äro: Wäderleken och Eldstäders omsättande. - - - Den förra måste wara såsom wid flyttnings-tiden wara kan; men den sednare kan ej til beqwämlighet förändras, af den som wid Michaelis tilträder rummen, så lätt som af den som i god tid, i hopp eller önskan at öfwer wintren dem bebo, sådana Eldstäder sig til beqwämlighet omlagat etc. - - Blifwer husrums-flyttningen förändrad, så behöfwer icke därföre Tjentehjons-ombytet förändras i Städerna: uppå landet må sådant ske, efter goda Hushållares Project och hwarwid jag icke wil röra, til undwikande af at falla in uti Landtmanna Oordentligheter. Ändteligen: om icke hyretiden wore så kort som halft år, och Terminerne så olägligen utsatte; så skulle Husägare både lättare få fördelaktige Hyresmän, och deras<noinclude> {{höger|rum}} <references/></noinclude> 2tj3li3emdsv04h3vfkhhxme2qr5alh 104 196534 583674 2024-12-10T14:26:38Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583674 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|99}}</noinclude>rum blifwa bättre handterade än nu sker; då en Hyresman låter både fenster, dörrar, spjell och tak wanwårdas, til efterkommande Hyresmans och Husägares största skada; - - - endast i hugkomst på Michalis eller Påsk; då han afflyttar och lemnar en annan uti sticket. Jag wet at Critiske personer icke ärkänna denna påminnelse; men om däruti något kunde landa til wår Stads inwånares fördelaktiga beqwämlighet, så är jag nögd med at hafwa felat i det lilla, för at kunna gjordt godt i det stora. {{linje|16em}} En Ängelsman anmärker i sin Rese-Beskrifning öfwer Italien, at inwånarne där gemenligen wända den människjan medfödda fåfänga och lust at skryta, på en bättre sida, än hans Landsmän och de artige Fransoserne. När, säger han, i synnerhet de sistnämde förstöra sina pengar i präktiga kläder, Equipager, Nipper, dyrbara Måltider, fina Winer etc. och Ängelsmännerne förtära sin Egendom wid sit bord och i sit Stall; söka Italienarne däremot öfwerträffa hwarannan i präktiga bygnader: hwilken slags luxe, ehuru den ofta ruinerar sina älskare, likwäl är waraktigare än de förras. När denna reproche med skäl kan göras Ängland och Frankrike; hwad skole wi wäl då wänta oss i Swerige? Wåra bygnader förswinna helt och hållit, då de jämföras med dessa Rikens. Sällan faller en rik hos oss på den smaken at bygga wäl: Han låter upföra wanliga rum; men hans bord måste wara til öfwerflöd betäckt, och winer få för all ting icke fattas, at ej räkna andra, ännu mindre hederliga depenser, hwilka kunde räcka til at upbygga de wackraste Palais i den bästa smak, och pryda dem med Målningar af de bästa Mästare. Om man gåfwe sig möda at calculea hwead wi äta och dricka up öfwer det wi behöfde göra, så blir den Summan grufwelig, i proportion emot wår allmänna fattigdom. Wåra måltider skola wara kostfamma, eljest äro de förakte-<noinclude> {{sidfot||N 2|liga}} <references/></noinclude> 8bd4x5kntw1dpkdsp2p4fhj58esyf75 104 196535 583675 2024-12-10T15:11:01Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 583675 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|166||}}</noinclude>Den andra fig. visar oss ornamenterna sedda ofvanifrån och den tredje fig. visar oss de i stenens sidor inristade spiralerna. {{Illustration||fil=Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf|sid=480|bildtext=<i>Stenklotets ornamenter, rundt om sidorna.</i>}} Stenen har såsom af ritningen kan synas formen af en limpa, eller rund dyna och är således icke klotformig. Beträffande ornamenterna, så förefinnas åtskilliga olikheter de båda ritningarne emellan. De större flikarnes uddar äro, såsom af min ritning synes, ej uddiga utan rundade, samt till antalet 19 i st. för 16. De innanföre befintlige, små uddarne hafva mestadels raka sidor och är till antalet flere än den förra ritningen utvisar. Det i midten befintliga ”korset” har enligt min uppfattning äfvenledes ett annat utseende än den först offentliggjorda ritningen angifver. Spiralerne äro å samma ritning allt för smala och dessutom belägne på ”stenkuddens” kullriga sidor, ej ofvanpå stenen. Dess storlek är sådan, som i tidskriften uppgifves, med en vågrät diameter af 25 tum och en höjd af 15 tum. Tvifvelsutan är denna sten N:o 1, eller den förnämste af alla dylika stenar, hittills funna i Skandinavien, dels derför att den är prydligast ornerad, dels emedan den efter all sannolikhet har bibehållit sitt ursprungliga läge på den storartade Inglinge-högen. Såsom N:o 2, upptager jag den i Svenska forminnesföreningens tidskrift afbildade <i>Landshammarstenen</i> från Södermanland, {{Illustration||fil=Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf|sid=480|bildtext=<i>N:o 2. Landshammarstenen.</i>}}<noinclude> <references/></noinclude> 8crpecsltjewl6tgml6ow6jhesnqdnr 583698 583675 2024-12-11T09:13:53Z Gottfried Multe 11434 583698 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|166||}}</noinclude>Den andra fig. visar oss ornamenterna sedda ofvanifrån och den tredje fig. visar oss de i stenens sidor inristade spiralerna. {{Illustration||fil=Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf|sid=480|bildtext=<i>Stenklotets ornamenter, rundt om sidorna.</i>}} Stenen har såsom af ritningen kan synas formen af en limpa, eller rund dyna och är således icke klotformig. Beträffande ornamenterna, så förefinnas åtskilliga olikheter de båda ritningarne emellan. De större flikarnes uddar äro, såsom af min ritning synes, ej uddiga utan rundade, samt till antalet 19 i st. för 16. De innanföre befintlige, små uddarne hafva mestadels raka sidor och är till antalet flere än den förra ritningen utvisar. Det i midten befintliga ”korset” har enligt min uppfattning äfvenledes ett annat utseende än den först offentliggjorda ritningen angifver. Spiralerne äro å samma ritning allt för smala och dessutom belägne på ”stenkuddens” kullriga sidor, ej ofvanpå stenen. Dess storlek är sådan, som i tidskriften uppgifves, med en vågrät diameter af 25 tum och en höjd af 15 tum. Tvifvelsutan är denna sten N:o 1, eller den förnämste af alla dylika stenar, hittills funna i Skandinavien, dels derför att den är prydligast ornerad, dels emedan den efter all sannolikhet har bibehållit sitt ursprungliga läge på den storartade Inglinge-högen. Såsom N:o 2, upptager jag den i Svenska forminnesföreningens tidskrift afbildade <i>Landshammarstenen</i> från Södermanland, {{Illustration||fil=Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf|sid=480|bildtext=N:o 2. <i>Landshammarstenen.</i>}}<noinclude> <references/></noinclude> 9cyl3wqogy1r1myj3v802f1lzuvbc0a 104 196536 583676 2024-12-10T15:49:16Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583676 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />90</noinclude>sjelf; Hans Ämbete lider, och hans hederligare Medbröder få umgälla hans fel. En del af det goda folket, som mäta sin Estime med aln, krita och skålpund, taga sig anledning at förakta hela Magistraten. - - - - och rättwisan samt ordningen måste nödwändigt lida genom et sådant förakt. {{linje}} {{c|Tryckt i Kongl. Tryckeriet, År 1770.}}<noinclude> <references/></noinclude> dg2ot12mw9ohy0cj8newmehg3m2vzqe 104 196537 583677 2024-12-10T16:03:41Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583677 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|103}}</noinclude>men derigenom introducerades en wana som sedan blefwe qwar. Pappers-Bruken borde eftar Taxa emottaga Lumporna, och ej missbjuda dem som haft beswär at samla dem. Ingen Piga eller Dräng borde få gifta sig, utan at upte bewis däröfwer at de hopsamlat en utsatt myckenhet, utgifwit af någon Pappers-Bruks-Idkare, och i deras {{rättelse|Orlsfs|Orlofs}}-Sedlar skulle altid införas, huru de i denna Artikeln förhållit sig. Har någon bättre Project, så skal jag straxt taga mitt igen. {{linje|16em}} Wårt Tidehwarf, tror jag, kan utmärkas ifrån de föregående, under namn af det ''klagande''. Skäl eller ej; men alle klaga. I synnerhet klaga Ämbetsmännerne och deras öfrige Medborgare ömsom emot hwarannan. Kanske bägge parterna hafwa ömsom rätt och orätt. Ibland de många klagomålen, som emot Ämbetsmän i synnerhet emot Magistrats-Personer utgjutas, har det mest gått mig til sinnes, då jag icke en utan flere gånger hört nämnas med förakt och åtlöje om den täta Källar- och Kroggång, som en del af dem, jag wet ej på hwad grund, förebrås. Det är wisst, at om en sådan osed någorstädes ibland Magistraternes Ledamöter eller Betjening sig skulle inritat, få fan ej annars wara, än at den ju ganska mycket bidroge til den mindre fördelaktiga tanka som Ämbetsmanna-Corpsen i allmänhet genom widriga öden sig ådragit. Jag skulle i sanning högeligen scandaliseras öfwer at se en Rådman, en Kämnär, Preses eller en Rättens Notarius sitta i sämre sällskap öfwerlastad af drycker, och utstäld för alla de fottiser och det grofwa skämt som alla gående och kommande trodde sig äga rättighet at utösa på honom. Huru wille en sådan med wärdighet, sitta i sin Domstol, och döma öfwer de brott som han så uppenbarligen utöfwat? Huru wille han pretendera aktning af Parterne, som för, under och efter Rättegångs-timan håller til goda en sup med den sämsta Part som offererar honom den? Me det är icke nog at han lider<noinclude> {{höger|sjelf-}} <references/></noinclude> inkjyyg40j8bzrgvcgdj5hoflvcwmp9 583678 583677 2024-12-10T16:03:59Z Belteshassar 7194 583678 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|103}}</noinclude>men derigenom introducerades en wana som sedan blefwe qwar. Pappers-Bruken borde eftar Taxa emottaga Lumporna, och ej missbjuda dem som haft beswär at samla dem. Ingen Piga eller Dräng borde få gifta sig, utan at upte bewis däröfwer at de hopsamlat en utsatt myckenhet, utgifwit af någon Pappers-Bruks-Idkare, och i deras {{rättelse|Orlsfs|Orlofs}}-Sedlar skulle altid införas, huru de i denna Artikeln förhållit sig. Har någon bättre Project, så skal jag straxt taga mitt igen. {{linje|16em}} Wårt Tidehwarf, tror jag, kan utmärkas ifrån de föregående, under namn af det ''klagande''. Skäl eller ej; men alle klaga. I synnerhet klaga Ämbetsmännerne och deras öfrige Medborgare ömsom emot hwarannan. Kanske bägge parterna hafwa ömsom rätt och orätt. Ibland de många klagomålen, som emot Ämbetsmän i synnerhet emot Magistrats-Personer utgjutas, har det mest gått mig til sinnes, då jag icke en utan flere gånger hört nämnas med förakt och åtlöje om den täta Källar- och Kroggång, som en del af dem, jag wet ej på hwad grund, förebrås. Det är wisst, at om en sådan osed någorstädes ibland Magistraternes Ledamöter eller Betjening sig skulle inritat, få fan ej annars wara, än at den ju ganska mycket bidroge til den mindre fördelaktiga tanka som Ämbetsmanna-Corpsen i allmänhet genom widriga öden sig ådragit. Jag skulle i sanning högeligen scandaliseras öfwer at se en Rådman, en Kämnär, Preses eller en Rättens Notarius sitta i sämre sällskap öfwerlastad af drycker, och utstäld för alla de fottiser och det grofwa skämt som alla gående och kommande trodde sig äga rättighet at utösa på honom. Huru wille en sådan med wärdighet, sitta i sin Domstol, och döma öfwer de brott som han så uppenbarligen utöfwat? Huru wille han pretendera aktning af Parterne, som för, under och efter Rättegångs-timan håller til goda en sup med den sämsta Part som offererar honom den? Me det är icke nog at han lider<noinclude> {{höger|sjelf;}} <references/></noinclude> q7qvie9hi4u5srgxptnlt3yyw7dmtq8 583679 583678 2024-12-10T16:06:32Z Belteshassar 7194 583679 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|103}}</noinclude>men derigenom introducerades en wana som sedan blefwe qwar. Pappers-Bruken borde eftar Taxa emottaga Lumporna, och ej missbjuda dem som haft beswär at samla dem. Ingen Piga eller Dräng borde få gifta sig, utan at upte bewis däröfwer at de hopsamlat en utsatt myckenhet, utgifwit af någon Pappers-Bruks-Idkare, och i deras {{rättelse|Orlsfs|Orlofs}}-Sedlar skulle altid införas, huru de i denna Artikeln förhållit sig. Har någon bättre Project, så skal jag straxt taga mitt igen. {{linje|16em}} Wårt Tidehwarf, tror jag, kan utmärkas ifrån de föregående, under namn af det ''klagande''. Skäl eller ej; men alle klaga. I synnerhet klaga Ämbetsmännerne och deras öfrige Medborgare ömsom emot hwarannan. Kanske bägge parterna hafwa ömsom rätt och orätt. Ibland de många klagomålen, som emot Ämbetsmän i synnerhet emot Magistrats-Personer utgjutas, har det mest gått mig til sinnes, då jag icke en utan flere gånger hört nämnas med förakt och åtlöje om den täta Källar- och Kroggång, som en del af dem, jag wet ej på hwad grund, förebrås. Det är wisst, at om en sådan osed någorstädes ibland Magistraternes Ledamöter eller Betjening sig skulle inritat, få fan ej annars wara, än at den ju ganska mycket bidroge til den mindre fördelaktiga tanka som Ämbetsmanna-Corpsen i allmänhet genom widriga öden sig ådragit. Jag skulle i sanning högeligen scandaliseras öfwer at se en Rådman, en Kämnär, Preses eller en Rättens Notarius sitta i sämre sällskap öfwerlastad af drycker, och utstäld för alla de sottiser och det grofwa skämt som alla gående och kommande trodde sig äga rättighet at utösa på honom. Huru wille en sådan med wärdighet, sitta i sin Domstol, och döma öfwer de brott som han så uppenbarligen utöfwat? Huru wille han pretendera aktning af Parterne, som för, under och efter Rättegångs-timan håller til goda en sup med den sämsta Part som offererar honom den? Me det är icke nog at han lider<noinclude> {{höger|sjelf;}} <references/></noinclude> mcghbtp5ud9f8tnibb7sg2zzu8yaty5 104 196538 583682 2024-12-10T20:41:46Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583682 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />100</noinclude>liga, och wår dageliga lefnad i medelmåttiga hus öfwergår ofta en stor Herres uti Italien. Med all undergifwenhet för wår artighet, och wåra polerade seder, wågar jag påstå, åtminstone tänker jag så för mig sjelf, at pengar äro sämst anwände til et dyrbart och yppigt bord. Där förswinna de hastigast, och en timma efter måltiden, gör det oss lika mycket, om den kostat hundra Ducater eller några öre. Jag wil nu icke ens nämna om skilnaden i hälsosamheten och den afsigt förnuftigt folk borde hafwa därpå. Kläderna komma därnäst. Kostnaden på dem warar något längre: en wacker klädnad förnöjer ögat; än mera et präktigt Equipage: men ingendera upwäcker en så hög, och om jag så törs säga, så Majestätelig idee hos andra, som en bygnad, med därtil hörande Trägårdar och andra prydnader. Italienaren sparar det wi förslösa på ofwannämde sätt; han lefwer kan ske alt för illa: ty människan går gemenligen i någon slags ytterlighet: men då han fått en summa tilhopa, bygger han därföre et Palais, och fyller det med samlingar, ur alla naturens Riken, med Konststycken af alla slag. - - - Jag tilstår at detta wore min smak om jag ägde penningar. Min ambition at lysa wore på et delicatare och äfwen helt säkert på et waraktigare sätt satisfierad. Mit Minne räckte därigenom til Efterwerlden, som kom ihog mig med beröm; då en Heliogabalus, som lefwat jämte mig, wore aldeles bortglömd, eller om hans namn blefwe bekant, föraktad och bespottad, skönt bägges depenser härflutit ifrån aldeles en och samma principe. Så låg är en Frässare, äfwen hos den Nation som sjelf öfweralt ej är fri för samma last. - - - Men det kan wäl hända at en sådan, medan han lefwer, blir mera besökt, och mera smickrad, än en annan. <tt>Le vrai Amphitrion est celui chès qui on dine.</tt> {{linje|16em}} Jag har funnit en obeqwämlighet wid wårt eljest så ganska wäl inrättade Posthus, hwilken jag nu tar<noinclude> {{höger|mig}} <references/></noinclude> hijqj12l23o9ad1ftiallid853bbiqv 104 196539 583684 2024-12-10T21:00:15Z Belteshassar 7194 /* Inte korrekturläst */ 583684 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Belteshassar" />{{höger|101}}</noinclude>mig den friheten at anmärka, efter jag af en händelse wistas dessa dagar i Stockholm, skönt anmärkningen icke hör til denna årstiden, utan de mörkare dagarne. Den består i swårigheten at kunna efterse Bref på de utslagne Chartorna, sedan det blifwit så skumt at dagsljuset ej räcker til, och det warar ej länge om hösten och wintern. Ganska mångas tid och omständigheter tillåta dock icke at göra det de få timmar det är ljust; och Brefwen kunna icke dess mindre wara angelägna at få snart. I alla fall är det ganska olägligt at mörkret skal hindra: det går an at ibland få hyra sig en liten ljusstump af en Gumma som merendels plägar sitta och sälja Tårtor och bröd i portgången; men därmed är dock endast en betjent, och de öfrige måste gå sin wäg eller wänta alt för länge på sin tour at få nyttja ljuset. Jag tycker öförgripeligen at man med liten kostnad kunde tilräckeligen eckaipera det rummet där Chartorna hänga; några få lampor rätt disponerade wore härtil nog. Därigenom blefwe ändamålet wunnit utan särdeles känning för Kronan, och ännu en annan olägenhet förekommen, nemligen den täta fick-stölden, som wid ingången til Posten med särdeles framgång idkas de mörka qwällarne, då man i trängslen mindre kan akta sig för Tjufwen. Alt det som länder til upmuntran af beqwämligheten, då den kan erhållas utan för mycken och oproportionerad depense, tycker jag wara nyttigt och nödwändigt at upgifwa; och kan jag tillika med hela allmänheten för öfrigt icke nog tilräckeligen förklara den högaktning wi äro wår nu warande Öfwer-Post-Directeur skyldige för ba, med hwitten han håller hela i gång och i tilbörlig säkerhet. jämföra deß skötsel i alla des winst och inkomster i färsfildte tider, idmte säkerheten för Brefwen, samt Rafningarnes riktighet och ordning, fal snart blifwa dfwertygad várom. den attention och iss detta widlöftiga Werk Den som wil och fou Epoquer, samt Kronans WA<noinclude> <references/></noinclude> apg6rabvhlnknqx57t6zkbg6cszwiws 583686 583684 2024-12-10T21:26:39Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583686 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|101}}</noinclude>mig den friheten at anmärka, efter jag af en händelse wistas dessa dagar i Stockholm, skönt anmärkningen icke hör til denna årstiden, utan de mörkare dagarne. Den består i swårigheten at kunna efterse Bref på de utslagne Chartorna, sedan det blifwit så skumt at dagsljuset ej räcker til, och det warar ej länge om hösten och wintern. Ganska mångas tid och omständigheter tillåta dock icke at göra det de få timmar det är ljust; och Brefwen kunna icke dess mindre wara angelägna at få snart. I alla fall är det ganska olägligt at mörkret skal hindra: det går an at ibland få hyra sig en liten ljusstump af en Gumma som merendels plägar sitta och sälja Tårtor och bröd i portgången; men därmed är dock endast en betjent, och de öfrige måste gå sin wäg eller wänta alt för länge på sin tour at få nyttja ljuset. Jag tycker öförgripeligen at man med liten kostnad kunde tilräckeligen eckaipera det rummet där Chartorna hänga; några få lampor rätt disponerade wore härtil nog. Därigenom blefwe ändamålet wunnit utan särdeles känning för Kronan, och ännu en annan olägenhet förekommen, nemligen den täta fick-stölden, som wid ingången til Posten med särdeles framgång idkas de mörka qwällarne, då man i trängslen mindre kan akta sig för Tjufwen. Alt det som länder til upmuntran af beqwämligheten, då den kan erhållas utan för mycken och oproportionerad depense, tycker jag wara nyttigt och nödwändigt at upgifwa; och kan jag tillika med hela allmänheten för öfrigt icke nog tilräckeligen förklara den högaktning wi äro wår nu warande Öfwer-Post-Directeur skyldige för den attention och möda, med hwilken han håller hela detta widlöftiga Werk i gång och i tilbörlig säkerhet. Den som wil och kan jämnföra dess skötsel i alla dess Epoquer, samt Kronans winst och inkomster i särskildte tider, jämte säkerheten för Brefwen, samt Räkningarnes riktighet och ordning, skal snart blifwa öfwertygad därom. {{linje|16em}} {{tomrad}}<noinclude>{{höger|''Wä''-}} <references/></noinclude> g5oc43p4iecmlnlm945s6o6l48xq60w 583696 583686 2024-12-11T08:59:47Z Belteshassar 7194 583696 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|101}}</noinclude>mig den friheten at anmärka, efter jag af en händelse wistas dessa dagar i Stockholm, skönt anmärkningen icke hör til denna årstiden, utan de mörkare dagarne. Den består i swårigheten at kunna efterse Bref på de utslagne Chartorna, sedan det blifwit så skumt at dagsljuset ej räcker til, och det warar ej länge om hösten och wintern. Ganska mångas tid och omständigheter tillåta dock icke at göra det de få timmar det är ljust; och Brefwen kunna icke dess mindre wara angelägna at få snart. I alla fall är det ganska olägligt at mörkret skal hindra: det går an at ibland få hyra sig en liten ljusstump af en Gumma som merendels plägar sitta och sälja Tårtor och bröd i portgången; men därmed är dock endast en betjent, och de öfrige måste gå sin wäg eller wänta alt för länge på sin tour at få nyttja ljuset. Jag tycker öförgripeligen at man med liten kostnad kunde tilräckeligen eckaipera det rummet där Chartorna hänga; några få Lampor rätt disponerade wore härtil nog. Därigenom blefwe ändamålet wunnit utan särdeles känning för Kronan, och ännu en annan olägenhet förekommen, nemligen den täta fick-stölden, som wid ingången til Posten med särdeles framgång idkas de mörka qwällarne, då man i trängslen mindre kan akta sig för Tjufwen. Alt det som länder til upmuntran af beqwämligheten, då den kan erhållas utan för mycken och oproportionerad depense, tycker jag wara nyttigt och nödwändigt at upgifwa; och kan jag tillika med hela allmänheten för öfrigt icke nog tilräckeligen förklara den högaktning wi äro wår nu warande Öfwer-Post-Directeur skyldige för den attention och möda, med hwilken han håller hela detta widlöftiga Werk i gång och i tilbörlig säkerhet. Den som wil och kan jämnföra dess skötsel i alla dess Epoquer, samt Kronans winst och inkomster i särskildte tider, jämte säkerheten för Brefwen, samt Räkningarnes riktighet och ordning, skal snart blifwa öfwertygad därom. {{linje|16em}} {{tomrad}}<noinclude>{{höger|''Wä''-}} <references/></noinclude> j7op1o3g1hd0h38s4pq2q8af3379j6e 104 196540 583685 2024-12-10T21:24:48Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583685 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude> <h3 style="text-align:center">Drottning Sofia.<ref>Infördt i R. Hörnells »Minnesblad vid H. M. Konung Oscarssextio år».</ref> </h3> {{Dikt|start=open|end=follow|{{Initial|A}}tt när den mörknar, lifvets rymd,{{em|2}} När glädjens sol bak moln är skymd Och tungt det känns att vandra, Bevara hjärtats himmel klar, Sig anförtro i Guds förvar Och tänka mest på andra: Det är vår drottnings diadem Och qvinlig mildhets statssystem. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> 9q03zpa718dmqfreniel9odmxa7etkj 104 196541 583687 2024-12-10T21:35:44Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583687 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;138&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Att ega hvarje dag och stund I tron sin fasta ankargrund Och ordets hugnad bruka, Att från den gyllne praktens sal Gå ned i fattigdomens dal Och söka upp de sjuka: Det är vår drottnings hermelin Och qvinlig huldhets pärleskrin. Att akta Kristi kors för mer Än allt hvad världen har och ger, Att sänka djupt sin krona I ödmjukhet och tålamod Inför de helga droppar blod, Som världens skuld försona: Det är vår drottnings purpurskrud Och qvinnlig prydnad inför Gud. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> eh3ik498zn4460e1rkvo268y32i37sk 104 196542 583688 2024-12-10T21:37:36Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583688 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;139&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Att fylla tyst en daglig plikt Och låta hjärtats tillförsikt Slå bortom tiden rötter, Att — om ock qvald — ha inre fred Och med Maria sitta ned I ro vid Jesu fötter: Det är den bästa lott och del Och Sveriges drottnings kronjuvel.}} {{linje|8em|style=margin-top:3em;}} {{linje|5em|style=margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> 8gngydpopa30vrsf135zwldihf81gj8 0 196543 583689 2024-12-10T21:38:37Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=139 to=141 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:Drottning Sofia}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]]' 583689 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=139 to=141 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:Drottning Sofia}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]] 6ba9atyti2mn1m1i9h0e4blewmv4c07 104 196544 583690 2024-12-10T22:37:37Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583690 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude> {{c|{{större|†|250}}}} <h3 style="text-align:center">Bror Emil Hildebrand.<ref>† 1884.</ref></h3> {{Dikt|start=open|end=follow|{{Initial|H}}ur de glesna jämt de gamles leder!{{em|3}}. Det blir kalt alltmer vid skogens bryn, Och så sänks ock du till jorden neder, Ädle åldring, stöd och föresyn! Djupt i ättehögars famn du sökte Minnesmärken från en flyktad tid, Och på hjässan silfrets mängd sig ökte, Guldet öktes i din själ därvid: I din håg, ej böjd af dagens tycken, Bästa urnan fanns med forndagssmycken. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> ok7kewy85n6j0yie6aigr29ds4esbfq 104 196545 583691 2024-12-10T22:40:21Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583691 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;141&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Medan andra splittra och föröda Själens krafter på så mycken flärd, Gick du stadig, trogen i din möda, Rakt framåt din lugna forskningsfärd, Hann, med plikten till din enkla regel, Att fullborda hvad du friskt begynnt, Medan hedern i orubblig pregel Blänkte på din vandels gyllne mynt, Som af rost ej egde minsta känning Och som blir din bästa minnespenning. Smidigheten nu så mycket gäller, Gammalmodig blir den manlighet Som för bifallssorl ej fanan fäller Och ej mäkla eller stämpla vet. Du var fast, som det den vise höfdes, Till ditt ord man satte lugn sin lit, Hårdt mot hårdt du bjöd om så behöfdes Icke vax men ädel berggranit, Visste ej att ge och återtaga Men var högsint som en forntidssaga. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> tuln7il5eko7lja9fz28gbfrsx6q2xl 104 196546 583692 2024-12-10T22:42:30Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583692 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;142&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=follow|Och där fanns så mycket mildt tillika I ditt bröst, så mycken godhet där, Trofasthet, som aldrig kunde svika Någon enda vän som du fått kär, Och där fanns så mycken vänlig trefnad I ett väsen från allt bakhåll fritt, Skämt som lifvat upp vår sammanlefnad, Ungdomssinne, fast ditt hår var hvitt, Glädtig blick för lifvets hvardagsnöjen, Goda ord och solbelysta löjen. Hvar jag såg ditt hvita hufvud, kände Jag mig trygg: där fanns ej flärd och list, Stilla värme fanns, som brann, ej brände, Redbarheten fanns där först och sist. Hvita hufvud! När jag sista gången Kom tillbaks till bädden, där du låg, Var för minnet endast qvar och sången Allt hvad fordom i din blick jag såg: Den var sluten nu för denna tiden, Öppnad för den djupa himlafriden. {{Tomrad}}}}<noinclude> <references/></noinclude> lvlun2csgcts4snisdtxz044rv0sfyn 104 196547 583693 2024-12-10T22:45:21Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 583693 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{c|&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;143&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;|stil=font-size:120%; text-decoration:underline;}}</noinclude>{{Dikt|start=follow|end=close|Många vänner, före dig i hamnen, Kanske där ditt öga återser, {{sp|Järta}} där dig bjuder åter famnen, Dig välkomnar lifligt din {{sp|Tegnér}} Och med dem de oförgätna kära Från en tid då kraft och mod fanns qvar Och det gamla Sveriges sång och ära En förgäten fornsak än ej var. Vakna där bland ljusa ungdomsminnen! Sömnen här förlamar svenska sinnen. Långa arbetsveckan gick omsider, Lördagsqvällen kom med hvilans bud, Och du somnade från tidens strider Under vackra helgmålsringningsljud. Jämt dig kära voro förr de ljuden, Nu vid deras toner dö du fick, Till en evig sabbatshvila bjuden Du från mycken sträfvans väkter gick, Gick med frid den rolighet att smaka, Hvilken står Guds trogna folk tillbaka.}} {{linje|8em|style=margin-top:3em;}} {{linje|5em|style=margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> 4bzjfbus05dv6movzkvaqdm0dn2rxyx 0 196548 583694 2024-12-10T22:46:19Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '<div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=142 to=145 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:Bror Emil Hildebrand}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]]' 583694 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 > <pages index="Vintergrönt (af Wirsén).djvu" from=142 to=145 header=1/> </div> {{STANDARDSORTERING:Bror Emil Hildebrand}} [[Kategori:Carl David af Wirsén]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Vintergrönt]] 9ys7knn9zga1hnn1l9momq4vfvppqjw 104 196549 583697 2024-12-11T09:12:24Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583697 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />102</noinclude>''Wåra lysande Lyktor'': De lysa efter Förordningen, men icke efter årstidens omständighet. - - - Så snart Det mörknar, såsom ock på mulna aftnar då icke Månskenet kan stå at befalla efter dristan, borde ju, i fall afsigten wore at betjena de gående, Lyktorna antändas? Men som hos oss icke så sker, och wåre Lykt-anstalter näppeligen stå at hjelpa på det sätt, som någorlunda skulle kunna jämnföras med Parifer Lyktorna; så må våra så kallade ''lysande Lyktor'', til sin ringa nytta for Efterwerlden, här upteknas, om hwilka hos den Högädle Magistraten så många Ris papper i Protocoller och Kundgörelser blifwit consumerade; utan at Stadens inwånare af sådant bemödande kunnat winna den förmodligen påsyftade beqwämligheten. - - Rena Gator och wäl reglerade samt lysande Lyktor i Stockholm lära blifwa omöjeliga Entrepriser, til dess wid en Riksdag äfwen sådana oordningar. - - - - - Men jag twiflar dock at - - - och därföre bliswer rådligast det hwar sopar för sin port, och lyser sig med sin egen Lykta. - - - Men hwartil tjena då alla kostsamma anstalter i dessa ämnen? - - - {{linje|16em}} Oaktat de Författningar som äro gjorde angående Lumpors samlande, går därmed dock ännu så trögt, af wåra Pappers-Bruk ej kunna komma til rätt styrka genom brist på dem, utan at de utrikes ifrån med mycken kostnad och nationes skada skola inhämtas, hwarföre de ock årligen blifwa stegrade. Denna brist härror dock af blott owilja. Tjenstefolket anser för en börda at samla linne-klutar och pappers-lappar, och Husbönderne samt Matmödrarne göra ej eller mycket alfware at förmå dem därtil. Månne ej et kraftigt Motiv därtil kunde upfinnas? Til widare eftersinnande wågar jag föreslå, at hwart hushåll, en gång om året, borde upwisa Quitto på en wiss quantitet aflämnade Lumpor, wid utsatt ansenligt wite. Denna quantiteten borde ej wara stor;<noinclude> {{höger|men}} <references/></noinclude> eq3x3i1f6g38jx78hubdl3oq0bhrwgw 0 196550 583699 2024-12-11T09:14:09Z Belteshassar 7194 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf" from=99 to=106 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter|Nummer 13]]' 583699 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf" from=99 to=106 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter|Nummer 13]] 0da519rflw1eq3324tigmc79grjznf0 104 196551 583700 2024-12-11T09:22:04Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 583700 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|||167}}</noinclude>hvilken här åter i plan och profil framställes efter samma teckning. Stenen finnes för närvarande i statens historiska museum, dit skänkt af Herr Karl Schmidt. Landshammars gård är belägen i Spelviks socken, Rönö härad. Stenen säges hafva blifvit upptagen ur en grafhög af ingeniör Runstedt, gårdens förre egare. Troligen har den dock, i likhet med Inglingehögens sten, legat <i>ofvanpå</i> högen, men, i följd af i högen anstälda gräfningar, kommit att deri nedsjunka. Under loppet af 20 à 30 år har den legat vid nämnde gård, intilldess den af herr Schmidt uppmärksammades. Stenen, som ofvanpå är kullrig och oval, med en längd af 13 tum och en bredd af 10 tum, är under platt, samt på den kullriga sidan försedd med ornamenter, hvilka dock ej äro så tydliga, som ritningen antyder. Nederst, ett par längs kanten löpande ränder, som helt omsluta stenens fot. Från den öfversta af dessa höja sig 7 dubbla bågar och innanför desse, på stenens högsta kuller, visa sig två concentriska cirklar. Vi skola i det följande återfinna liknande former. N:o 3, <i>Nälbergs-stenen.</i> Fig. visar oss stenen i plan och profil efter en omsorgsfullt utförd ritning af doktor Herman Hofberg. Samma sten, så väl som N:o 4, hafva i professor Stephens, stora arbete blifvit afbildade, dock efter mindre goda ritningar. Här åtminstone hafva vi ett ”klot”, nästan alldeles rundt och 4 fot i omkrets på alla sidor. De å stenen N:o 2, foten omgifvande ringarne sitta här högre upp, hvarefter foten rundar sig nedåt. {{Illustration||fil=Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf|sid=481|bildtext=No 3. <i>Nälbergs-stenen</i>}} Från de nämnde ringarne höja sig fyra dubbla bågar, skilde från hvarandra genom två varandra korsande ränder. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> fh3y01ch3rok1sir40xvnd4fzd2z0x6 104 196552 583701 2024-12-11T09:31:57Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 583701 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|168||}}</noinclude>Stenen säges hafva blifvit funnen vid Nälberg i Hardemo socken Nerike, och tillhör för närvarande doktor H. Hofbergs samling. Den hittades 1858 i botten på ett mindre stenrör i gärdet norr om byn. Beklagligen kom ej någon uppmärksamhet att egnas åt, om några ben eller andra graflemningar funnos i röret<ref>Se ”Nerikes gamla minnen” af H. Hofberg pag. 77, 78.</ref>. N:o 4, <i>Åsby-stenen</i> visas af fig. i plan och profil. Stenen anträffades vid nämnde gård, i Mellösa socken, Nerike. {{Illustration||fil=Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf|sid=482|bildtext=No 4. <i>Åsby stenen..</i>}} ”På stället der stenen låg hittades skärfvor af menniskoben och gammalt jernskrot, hvaribland lemningar efter en sax, hvilka saker dock icke blifvit tillvaratagne”. Här hafva vi åter en form, som mycket påminner om N:o 2, genom den ovala kullriga formen upptill, men dess höjd är större i förhållande till vidden. Äfven här hafva vi den platta foten, ett stycke derofvan en rundt deromkring löpande rand, hvarifrån höja sig regelmessiga i zigzag löpande streck, hvilka bilda uddar eller flikar, liknande dem, som förekomma ofvanpå Inglingestenen. Dessa uddar begränsas upptill af ytterligare två horisontelt, rundt om stenen löpande ränder, belägna just der den i öfrigt konformiga stenen rundar sig. Från den öfversta af dessa ränder höja sig åter fyra enkla bågar inåt stenens rundning, af hvilka de två minsta, på ovalens gaflar belägne, bågarne förenas genom en längs efter kullern löpande rand. Stenen N:o 2 visar sig i afseende å form och ornering stå midt emellan N:o 3 och N:o 4. Alla tre hafva blifvit kallade ”hjelmformiga”, en benämning, som kan<noinclude> <references/></noinclude> oucnsaxmgie0nwx50gn58f93kqpdwoc 104 196553 583704 2024-12-11T09:53:26Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583704 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" /></noinclude>{{c|{{st|{{sp|Stockholms}}|150}}<br /> {{st|Oordenteligheter.|200}}}} {{linje|16em}} {{c|{{st|N:o 14.}}}} {{linje|8em}} {{initial|O|4.5em}}m någonsin Police uti wår Hufwud-Stad tyckes wara mindre actiwe, så är det wiserligen nu för tiden, då icke det minsta steg blifwit gjordt, til förekommande af den oerhörda ''Wed-Stegring'', som så fritt fått göra wåld uppå allas behof, i det man måste betala Wed-Famnen ända intil 42 Dal. K:mt. - - En dyrhet, som med en enda Epoque kan jämnföras, och då 108 m:ks Cours lärde Folket handla. - - Finska Handlande tilstodo sjelfwe, at de icke, sedan den tiden, så dyrt försålt sin Wed, och lade därtil, det de wäl funno priset wara för dyrt, i jämnförelse emot det pris sådane Waror i År blifwit sålde före; men som ibland Stockholms-Boerne månge gifwas, som beflita sig om at upsätta priset, så snart et Wed-Fartyg kommer til stranden, hwarigenom sådane först komma et högt pris i gång, och sedan därunder hindra andras behof; uppå hwilket de sedan, mot Wår-Tiden, åckra på den Wed, de å sina Uplags-Platser upstapladt, och hwilken Handels idkande likwäl uttryckeligen är förbudit - - de sade sig, för sina Landsmäns skull, icke kunna ta<noinclude> {{sidfot||O|ga}} <references/></noinclude> och42gq0o6wwuqiq8bc0imh2tq3c938 104 196554 583705 2024-12-11T09:58:55Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583705 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />106</noinclude>ga mindre, än gångbart pris wid stranden wore, och at hela denna oordning wore lätt afskaffad, om wid stranderne någon Police och Tilsyn funnes. - - Med denna utlåtelse måste jag åtnöjas, och betala 42 Daler för en Famn Björk-Wed. Här måste göras en afmålning af wåra Hamnar, där Wed försäljes; på det, efter 100 år, Folket må kunna finna, i hwad mån god ordning af- eller tiltager. - - Desse Stadens Platsar äro gemenligen både de osnyggaste och beswärligaste; där finnes ingen ordinaire Tilsyn eller Ordnings-Hållare, utom Herr Parmmätaren; ingen Militaire-Wakt, mindre Patrouiller, til god Ordnings bewakande; inga Taxor för Åkare-Drägarna, som merendels taxera sin For-Lön sjelfwa, eller ock, sedan Kärran är pålassad, i fall dem ej lofwas efter hwad de begära, promt afstjelpa Lasset uti orenligheten; Allmänheten är trängd, och ofta med owett anfalles af en hop Folk, som kunde hålla sig ifrån stranden, til dess hjelp påkallas af någon, som deras Arbete behöfwer; - - ja, ibland dem äro liksom priwiligerade Tjufwar, hwilka, under ögonen på både Köpare och Säljare, borttaga Wed, och den samma med wåld förswara, då den dem ifråntages. - - Ändteligen öfwas mer än ofta, at priserne stegras genom rike eller oförståndige Personers utskickade til sådane Hamnar. - - Detta ware sagt för dem, som lefwa 100 år efter oss: Wi hafwa ju god ordning i alt? {{tomrad}}<noinclude>{{höger|Til}} <references/></noinclude> 2jxklatergc0wpejpyyknckrja61kb9 104 196555 583706 2024-12-11T11:25:38Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583706 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|107}}</noinclude>Til förekommande af stegring, torde likwäl kunna föreslås: at aldrig någon Wed-Säljare borde handla med mer, än en Köpare; det är sälja Skutans Last uti Gross til en Man, som den samma Famntals utsålde utur Skutan, efter det pris han betingadt, til Allmänhetens tjänst: Han wore därföre ej bunden til Förlag, utan allenast Skepparens Man, och därjämte Fiscalen eller Upsynings-Mannen uti answar för prisets betingande, och sedan det wore gifwit, kunde Skepparen sjelf emottaga Penningarna, då dens namn, som gjordt priset på Skutans Last, antingen wore skrifwit på Skutan, eller annars til Allmänhetens rättelse allmänt gjordt. - - Nyttan häraf blifwer den, at ingen wågar göra öfwerbud, då hans namn skal anteknas, och han därigenom skulle underkasta sig Policens och Lagens upmärksamhet: Säljaren kan icke då förhöja priset dag ifrån dag: och Allmänheten undwiker at klandra priset, då det är gjordt och faststäldt på et lagligit sätt. Någon torde säga, at en, som så betingar pris, sjelf kunde wara en ibland dem, som ärnade åckra på samma Wed; men om, wid Skutors utlossning, på sådant sätt förhölles, som då utur Skepp, Salt, Spannemål och Stenkol utlossas, och at en Besökare anteknade, huru mycket hwar och en upköpt, samt at en förnuftigt jämkad Confiscations-Methode wid denna Handel widtoges; så tror jag med wisshet, at denna slags Handel, til<noinclude> {{sidfot||O 2|bå-}} <references/></noinclude> 5x6440mafmvwsl0k2yh25d4yuymhu35 104 196556 583707 2024-12-11T11:30:21Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583707 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />108</noinclude>både Säljares och Köpares nöje, skulle ordenteligen drifwas. - - En Ockrare blefwe snart rögd: GUD gifwe, at han ock blefwe snart straffad! men - - hwad nu är skrifwit, är allenast för efterkommande, - - wi få i denna winter, genom goda anstalter, förmodeligen betala omkring 50 Daler K:mt för Björk-Wed, - - ty alla Hushåll hafwa icke sin Wed-Bod uti godt stånd: och detta priset skal göra Wed-Lassen nog hårdköpte i Winter, om icke någon af Herrar Wederbörande i tid äro betänkte på de utwägar, som uti sådane omständigheter hedra deras upmärksamhet på alt det, som til Folkets nytta och beqwämlighet lända kan. - - Men jag kommer nu ihog, at detta är skrifwit för dem, som lefwa År 1870. {{linje|16em}} När jag betraktar skillnaden imellan Caffe-Husen i de större Utländske Städerne, och de ställen, som hos oss så kallas, finner jag likheten merendels bestå i blotta namnet. I Stockholm fins knapt något enda rum på de publique Caffe-Husen, hwarest en man ej må storkna af Tobaks-Rök, och wämjas åt den osnygghet, som möter Patientens alla fem utwärtes sinnen. Då man, i synnerhet om förmiddagarna, stämt möte med någon måste man merendels råkas på et Caffe-Hus, om man ej är af dem, som älska at börja sin dag med et eller par quarter Win. Som<noinclude> {{höger|man}} <references/></noinclude> fa8ovitmjgeb4vzsyzjolto7dgf2m21 104 196557 583708 2024-12-11T11:34:22Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583708 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|109}}</noinclude>man ej äger rättighet at sitta där, utan at betala för sig, så måste man njuta hwad där wankas. - - Man får då Caffe, som det heter; men som är något helt annat, än hwad det skal wara, åtminstone at döma af syn, lukt och smak. Man får uthärda buller af Bräd-Spel; man sitter wid et merendels altid smutsigt Bord. Skulle man icke kunna få ordenteligare inrättade ställen? Skulle man ej få snygga Rum, hwarest man, emot några öres afgift, finge sitta en stund, utan at behöfwa förtära något, om man så behagade, hwarest det ej finge rökas; hwarest tilgång wore på alla slags Awisor och jämwäl Journaler; jag är säker, at Förlaget skulle betala sig, allenast någon ägde nog Courage, at skilja sig ifrån Wanan. I Neapel äro Caffe-Salarne uplyste af en enda Lampa, som hänger i taket och så år inrättad, at hon åt alla sidor ger et starkt och tilräckeligt sken. Hos oss brinner en Dank här och där, som lyser uselt, och hwars sken nästan aldeles förswinner ibland den tjocka Tobaks-Röken. I Paris äro åtskillige Caffe-Hus så inrättade som jag önskat at de för hederligt Folk måtte blifwa i Stockholm. I London sammaledes. Man kan där med nöje tilbringa en ledig stund, eller utan wämjelse afbida den, med hwilken man stämt möte. {{linje|16em}} Det wore önskeligit, at den Mahometanska Läran wore antagen af en del Luthera-<noinclude> {{höger|ner}} <references/></noinclude> shdjr9ko677w9xo281bh567finhnh5r 104 196558 583709 2024-12-11T11:40:15Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583709 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />110</noinclude>ner uti en wiss Punct; jag menar: <i>om Hästars Handterande</i>. - - Inga Barbarer äro så grymma mot dessa flitiga och nyttiga Djur, som de Swenska Lutherska Åkare: de slå dem under de gräseligaste Bördor; de swärja, och förgäfwes befalla Djeflar fara uti dessa usla Kreaturen, under 1000 förbannelser - - Allmänheten medömkar, Åkar-Drängen far fort; och sedan det arma Djuret är piskadt, slagit, flere gånger nedstupadt under Lasset, drifwes det utan all barmhärtighet til föresatt ställe med sitt Lass. - - Allt sådant bewisar god Ordning och Christendom. - - Wore det icke wärdt mödan, at lära sådane oförståndige människor bättre handtera Kreaturen? och frågan blifwer, om icke någon god ordning i detta ämne kunde anskaffas? - - Det heter, som jag wet, at Djuren tilhöra sin Ägare; men då han omänskeligen med dem umgår, så tyckes åtminstone, det han borde wara förfallen til någon slags näpst eller straff, efter omständigheterne. - - Paulus säger, at <i>Kreaturen sucka med oss efter förwandling</i> - - men hwilka af dem hafwa wäl mera ordsak at sucka, än Stockholms Stads Åkar-Hästar? - - Jag undrar hwilka de äro, som sucka efter Åkar-Drängarne? - - Jag tror aldrig, at Änglarne längta efter sådant Sällskap, som de äro wid Kärran och Slädan. - - Förlåt mig, Eders Gudlösheter, at jag wågar tala Eder til ur så alfwarsam Ton, se-<noinclude> {{höger|dan}} <references/></noinclude> dwdpqyr8gcift1oxs6t5n3gzdsc071z 104 196559 583710 2024-12-11T11:44:32Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583710 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />{{höger|111}}</noinclude>dan jag erfarit, at I akten Taxor och Cateches aldeles lika med gamla Awisor. - - Et slags Folk, utom Åkare-Drängar, finnas dock i Stockholm, som äro deras närmaste Likar i Conduite; - - men detta hederliga folket wil jag ännu icke sätta i dagen för Allmänheten: de skola dock komma i sinom tid, wil GUD. - - Imedlertid kommen ihog, Munstörar, at I skolen dö, såsom Edra Dragare. - - NB. {{linje|16em}} Jag har hört åtskilliga Hederliga Personer knota däröfwer, at Wederbörande låtit anställa Reparationen på Norr-Bro, just denna års tiden, då myckenheten af Folk och Hästar, som employeras at upföra Wed, Victualier, etc., orenligheten och mörkret så ansenligen öka olägenheterne och faran wid passagen öfwer detta ställe. Men jag wil ej uppehålla mig wid detta ämne; jag wil nämna et ord om sjelfwa kostnaden. Flere med mig skulle önska, at Räkningarne öfwer Stadens publique Byggnader, och i synnerhet Bro-Reparationer, gjordes kunniga genom Trycket, på det man finge se differencen imellan dessa årliga kostnader och den, som åtginge at på en gång bygga Sten-Broar. Jag twiflar icke i minsta måtta på deras desinteressement, som hafwa at sysla med dessa Reparationer: men deras möda och sparsamma Hushållning skulle nodwändigt blifwa både allmännare kun-<noinclude> {{höger|nig}} <references/></noinclude> 4tupqpdytxen9g0drgafmp37h51wvzt 104 196560 583711 2024-12-11T11:48:55Z Belteshassar 7194 /* Korrekturläst */ 583711 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Belteshassar" />112</noinclude>nig och winna allmännare lof-ord, om den Författningen widtoges, som jag nu wågat föreslå. {{linje|16em}} Wi klage så mycket öfwer Politiens släta tilstånd i Stockholm, och wi äro så benägne, at genast skylla på Fiscaler och Upsynings-Män, samt knota öfwer deras efterlåtenhet. Men huru skyndsamt afhjelpas wäl de Actioner och Mål, som de incaminerat? Borde icke hwarje Månad tryckta Förtekningar utgifwas, som innehölle, hwilka Mål blifwit anmälte och hwilka afgjorde, samt huru länge de wid Dom-Stolarne legat. Jag. fruktar, at Fiscalerne ej hafwa all skulden. {{linje}} {{c|Tryckt i Kongl. Tryckeriet, År 1770.}}<noinclude> <references/></noinclude> 4n03a1d1qvkzvejinwmi987t37wk89e 0 196561 583712 2024-12-11T11:49:53Z Belteshassar 7194 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf" from=107 to=114 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter|Nummer 14]]' 583712 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf" from=107 to=114 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Stockholms Oordenteligheter|Nummer 14]] c2c6xmxghxnkavnzljstvu1gcvnnqam