Wikisource:Redigering

<mediawiki xmlns="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11/ http://www.mediawiki.org/xml/export-0.11.xsd" version="0.11" xml:lang="sv">
  <siteinfo>
    <sitename>Wikisource</sitename>
    <dbname>svwikisource</dbname>
    <base>https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida</base>
    <generator>MediaWiki 1.44.0-wmf.8</generator>
    <case>first-letter</case>
    <namespaces>
      <namespace key="-2" case="first-letter">Media</namespace>
      <namespace key="-1" case="first-letter">Special</namespace>
      <namespace key="0" case="first-letter" />
      <namespace key="1" case="first-letter">Diskussion</namespace>
      <namespace key="2" case="first-letter">Användare</namespace>
      <namespace key="3" case="first-letter">Användardiskussion</namespace>
      <namespace key="4" case="first-letter">Wikisource</namespace>
      <namespace key="5" case="first-letter">Wikisourcediskussion</namespace>
      <namespace key="6" case="first-letter">Fil</namespace>
      <namespace key="7" case="first-letter">Fildiskussion</namespace>
      <namespace key="8" case="first-letter">MediaWiki</namespace>
      <namespace key="9" case="first-letter">MediaWiki-diskussion</namespace>
      <namespace key="10" case="first-letter">Mall</namespace>
      <namespace key="11" case="first-letter">Malldiskussion</namespace>
      <namespace key="12" case="first-letter">Hjälp</namespace>
      <namespace key="13" case="first-letter">Hjälpdiskussion</namespace>
      <namespace key="14" case="first-letter">Kategori</namespace>
      <namespace key="15" case="first-letter">Kategoridiskussion</namespace>
      <namespace key="90" case="first-letter">Tråd</namespace>
      <namespace key="91" case="first-letter">Tråddiskussion</namespace>
      <namespace key="92" case="first-letter">Summering</namespace>
      <namespace key="93" case="first-letter">Summeringsdiskussion</namespace>
      <namespace key="104" case="first-letter">Sida</namespace>
      <namespace key="105" case="first-letter">Siddiskussion</namespace>
      <namespace key="106" case="first-letter">Författare</namespace>
      <namespace key="107" case="first-letter">Författardiskussion</namespace>
      <namespace key="108" case="first-letter">Index</namespace>
      <namespace key="109" case="first-letter">Indexdiskussion</namespace>
      <namespace key="710" case="first-letter">TimedText</namespace>
      <namespace key="711" case="first-letter">TimedText talk</namespace>
      <namespace key="828" case="first-letter">Modul</namespace>
      <namespace key="829" case="first-letter">Moduldiskussion</namespace>
    </namespaces>
  </siteinfo>
  <page>
    <title>Wikisource:Redigering</title>
    <ns>4</ns>
    <id>2762</id>
    <revision>
      <id>584911</id>
      <parentid>542820</parentid>
      <timestamp>2025-01-01T03:46:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <origin>584911</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="10262" sha1="bsr8fmmtnoc9rkwnmu96w75r58a6de7" xml:space="preserve">För grundläggande instruktioner om hur man redigerar en sida, se Wikipedias hjälpsida om [[w:Wikipedia:Redigering]], samt sidan [[Wikisource:Textformatering]].

Speciellt för Wikisource är att deltagarna inte författar egen text, utan återger text ur tryckta källor. I stället för krav på saklighet och neutralitet, styrs Wikisource av krav på [[w:textkritik|textkritik]]. Alla typografiska finesser, nutida eller ålderdomliga, har inte sin direkta motsvarighet i wiki-formatet. Följande är riktlinjer för hur tryckta texter ska återges. Det är fritt att göra avsteg från dessa riktlinjer, men ange gärna detta i en inledande kommentar till respektive verk och var konsekvent inom verket.

Speciellt för Wikisource är också [[Wikisource:korrekturläsning|korrekturläsning]] sida för sida mot bilder av tryckta boksidor. Följande riktlinjer är dock tillämpliga oavsett hur texten tillkommer. 

==Teckenuppsättning och typsnitt==
Wikisource (liksom Wikipedia) använder [[w:Unicode|Unicode]], en internationell standard för teckenuppsättningar på datorer, och dess kodning [[w:UTF-8|UTF-8]]. Unicode kan återge de flesta skrivtecken som används på jorden inklusive latinska (abc, åäæöø, çðëšßþü), grekiska (αβγ), runor (ᚡᚢᚦᚨᚱᚴ), kyrilliska (русский), arabiska (العربية), hebreiska (עברית), japanska, kinesiska, hindi, thailändska och mängder av specialtecken ($¢£®†÷). Och ändå saknar Unicode vissa ovanligare former av runor och vissa ovanligare medeltida ligaturer. Dem får vi klara oss utan. Om en boksida visar någon ovanligare form av skrivtecken, kan man kanske göra en figur/illustration i stället för text.

Det är läsaren som väljer typsnitt (font), eller godtar det som råkar följa med systemet. Det hör inte till redigeringen att föreskriva vilket typsnitt som ska användas för texten. Wikisource levererar en läsbar och sökbar text, inte en tryckfärdig sida.

=== Olika slag av betoningar i texten ===
[[Fil:Gebrochene Schriften.png|mini|Schwabacher och fraktur syns här längst till höger, antikva längst till vänster.]]
[[File:Post- och Inrikes Tidningar 1835-12-24 1 stilar.jpg|mini|350px|[[w:Fraktur|Fraktur]] för rak stil, [[w:de:Schwabacher|Schwabacher]] för kursivering, från ''Post- och Inrikes Tidningar'' den [[Sida:Post- och Inrikes Tidningar 1835-12-24.djvu/1|24 december 1835]]:
&lt;p&gt;Den debiterade uppbörden af sådana medel,
&lt;br&gt;hwilkas behållning tillflyter Statswerket, hade utgiort:&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;År 1829: &lt;i&gt;i tull för in- och utförda waror,
&lt;br&gt;Lastpenningar, Nederlags-rekognition,
&lt;br&gt;Transitoafgift, Stämpel-afgift, Konfiskations- och
&lt;br&gt;Bötesmedel, inkomst för Strandwrak och
&lt;br&gt;abandonnerade waror&lt;/i&gt; samt &lt;i&gt;Extra inkomst&lt;/i&gt; 2,397,602: 4.
&lt;br&gt;5.; &lt;i&gt;Fyr- och Båkmedel&lt;/i&gt; 58,196: 41.
&lt;br&gt;Tillsammans 2,455,798: 45. 5.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;År 1830: Tull m. m. 2,533,933: 17. 4.;
&lt;br&gt;Fyr- och Båkmedel 59,781: 12. 1. Tillsammans 2,593,714:
&lt;br&gt;29. 5.&lt;/p&gt;]]

För ''kursiveringar'' och '''fetstil''' är det möjligt och ibland nödvändigt att använda HTML-koderna &lt;nowiki&gt;&lt;i&gt; respektive &lt;b&gt;&lt;/nowiki&gt; (&lt;i&gt;italics&lt;/i&gt;, &lt;b&gt;boldface&lt;/b&gt;) i stället för wiki-koderna med två respektive tre apostrofer (&lt;nowiki&gt;'', '''&lt;/nowiki&gt;). Detta gäller speciellt när den markerade texten innehåller radbrytningar.

Förutom vanliga kursiv och fetstil används i Wikisource även {{sp|spärrad stil}} och {{sc|Kapitäler}}, som ofta förekommer i äldre typografi. Mallen {{mall|sp}} används för att åstadkomma spärrad stil och mallen {{mall|sc}} för att åstadkomma kapitäler.

Wikisource återger inte normalt typsnitt som [[Wikisource:Fraktur|frakturstil]], eller rättare sagt: Wikisource återger text och det är läsaren som bestämmer om den ska visas som antikva, fraktur eller med något annat slag av typsnitt. Äldre texter kan dock växla typsnitt ibland för att ange betoningar i texten. 

Äldre texter i fraktur växlar ibland till det snarlika typsnittet [[w:de:schwabacher|schwabacher]] för betoningar. Detta kan lämpligen återges som kursivering.

I verk tryckta i frakturstil före ca 1800 återges ofta utländska ord eller relativt nya låneord i [[w:antikva|antikva]], den latinska tryckstilen. Den stilväxlingen kan återges med &quot;skrivmaskinstext&quot; &lt;nowiki&gt;&lt;tt&gt;...&lt;/tt&gt;&lt;/nowiki&gt;, t. ex. &lt;tt&gt;canel&lt;/tt&gt;, &lt;tt&gt;façon&lt;/tt&gt; eller &lt;tt&gt;pulver&lt;/tt&gt;.

&lt;u&gt;Understruken text&lt;/u&gt; är ovanlig i äldre tryckt text men kan förekomma som ersättning för kursiv i handskrifter och maskinskriven text. Understrykningar återges med &lt;nowiki&gt;&lt;u&gt;...&lt;/u&gt;&lt;/nowiki&gt;.

==Stavning och tryckfel==
Återge den stavning som används i den tryckta förlagan, oavsett om det gäller äldre stavning (hufvud, jernvägar, haf), grammatik (äro, hänges, låtom) eller eventuella tryckfel. I mycket uppenbara fall kan tryckfel rättas, men det är sällan självklart vad som ska vara rätt. Även i tryck var stavning ofta inte regelbunden före mitten av 1800-talet. Ett ord kunde stavas på olika sätt i samma verk och ibland även på samma sida, något som bör återges vid en transkription.

Förkortningar ska i Wikipedia skrivas ut (med mera, till exempel), men i Wikisource behålls förkortningar som de stod i den tryckta texten (m. m., t. ex.). När texten är svårläst är det bra att känna till äldre förkortningar. Goda hjälpmedel är Wikipedias [[w:lista över förkortningar|lista över förkortningar]] och  [[w:lista över förkortningar av tidningstitlar|lista över förkortningar av tidningstitlar]].

När frakturstil använder ß (dubbel-s eller sz-ligatur), skrivs detta om till ss (deßa blir dessa). Den snarlika [[w:de:TZ-Ligatur|tz-ligaturen]] (ꜩ) skrivs om till tz. I frakturstil görs skillnad mellan vanligt kort s och långt s (ſ), men i wiki-texten återges båda som vanligt (kort) s.

När frakturstil använder w, återges detta som w (Swerige, hwarför). Märk att samma text använder enkelt v i ord från latin (November, qvart).

Det numera sällsynta libratecknet (℔, en ligatur av &quot;l&quot; och &quot;b&quot;) anger måttenheten [[w:skålpund|skålpund]] (425 gram). Det förekommer även i viktenheterna [[w:lispund|lispund]] (ℓ℔, 8,5 kg) och [[w:skeppund|skeppund]] (Sk℔, 170 kg). Se till exempel [[Sida:Om Norge.djvu/12|Om Norge, överst på sidan 12]].

Tydligen har ß även använts som förkortning för skilling (4 R:dr 3 ß 2 r. = 4 Riksdaler, 3 skilling och 2 runstycken). I wiki-texten återges detta som &quot;sk.&quot;

==Rad- och styckebrytning, avstavning, indrag, mellanrum==
Den redigerbara wiki-texten har radbrytningar på samma ställe som den tryckta förlagan, för att det ska vara enkelt att hitta rätt ställe om man behöver rätta ett fel. Men när den sparade wiki-sidan visas, spelar dessa radbrytningar inte längre någon roll, utan texten formas till så långa rader som resten av sidan tillåter. Om man nödvändigt vill ha radbrytning på ett givet ställe, används &lt;nowiki&gt;&lt;br&gt; eller &lt;br /&gt;&lt;/nowiki&gt; för detta.

För bästa sökbarhet och återanvändbarhet, ska avstavningar inte förekomma i den färdiga texten. Alla avstavningar skrivs därför ihop och förs till nästföljande rad eller sida. Tänk dock på att &quot;till- lämpning&quot; inte ska ha tre l i rad när det skrivs ihop, och att &quot;om- och tillbyggnad&quot; inte ska skrivas ihop. Om sidan slutar med ett bindestreck som kanske borde stå kvar, kan man t.ex. använda mallen {{Mall|Avstavat}}.

Wiki-texten använder en tomrad för att markera styckebrytning. När den sparade wiki-sidan visas omvandlas detta till HTML-koden &lt;nowiki&gt;&lt;p&gt;&lt;/nowiki&gt; som vanligen återges som ett nytt stycke med vertikalt avstånd men utan horisontellt indrag. Läsaren kan välja att återge styckebrytningar på annat sätt, och det hör inte till redigeringen att föreskriva hur styckebrytningar ska återges. Vid [[Wikisource:korrekturläsning|korrekturläsning]] sida för sida, kan mallen {{mall|tomrad}} behöva användas för att säkerställa styckebrytning i samband med sidbrytning.

Textstycken kan justeras med jämn högerkant, men har det normalt inte.

Flera mellanrum i följd i wiki-texten behandlas som ett enda mellanrum. Om man nödvändigtvis vill ha ett större&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gap någonstans, kan man använda &amp;amp;nbsp; för att sätta in ett non-breakable space, alltså ett mellanrum som inte får användas till radbrytning. Detta skall dock aldrig användas som ersättning för tabellformat, centrering eller långa indrag.

Äldre typografi kan återge längre citat genom att upprepa det inledande citattecknet i början av varje stycke, ibland i början av varje rad. I löpande text måste sådana upprepningar tas bort i wiki-texten, så att varje citat bara har ett inledande och ett avslutande citattecken.

==Rubriker, tabeller textstorlekar==
Använd wiki-rubriker för att dela in texten i kapitel och avsnitt, inte för att variera textens storlek. För textstorlek kan man använda &lt;nowiki&gt;&lt;big&gt; och &lt;small&gt;&lt;/nowiki&gt;, även upprepade gånger: &lt;big&gt;stor, &lt;big&gt;större, &lt;big&gt;störst,&lt;/big&gt;&lt;/big&gt;&lt;/big&gt; &lt;small&gt;liten, &lt;small&gt;mindre, &lt;small&gt;minst.&lt;/small&gt;&lt;/small&gt;&lt;/small&gt;

För rubriker är det möjligt och ibland nödvändigt att använda HTML-koderna (&lt;nowiki&gt;&lt;h1&gt;, &lt;h2&gt;, &lt;h3&gt;&lt;/nowiki&gt;) i stället för wiki-koderna (=, ==, ===). Exempelvis fås centrerade rubriker med &lt;nowiki&gt;&lt;h2 align=center&gt;Rubrik&lt;/h2&gt;&lt;/nowiki&gt;).

Använd rubriknivå 1 (&lt;nowiki&gt;&lt;h1&gt;, =&lt;/nowiki&gt;) för bokens titel, nivå 2 (&lt;nowiki&gt;&lt;h2&gt;, ==&lt;/nowiki&gt;) för kapitel och nivå 3 (&lt;nowiki&gt;&lt;h3&gt;, ===&lt;/nowiki&gt;) för underavsnitt, men försök undvika djupare rubriknivåer än så.

Wiki-texten har ett avancerat stöd för tabeller (med notationen &lt;nowiki&gt;{| ... |- ... || ... |}&lt;/nowiki&gt;), som kan användas både till traditionella siffertabeller och för grafisk formgivning. Använd detta sparsamt, eftersom den redigerbara texten riskerar att bli svåröverskådlig.

==Matematiska formler==
Wiki-systemet har rätt avancerat stöd för att återge matematiska formler. Men är utformat för modern matematik, som den förklaras i Wikipedia. Det är möjligt att äldre böcker använder en annan notation. Då kan man behöva tillgripa bilder i stället.


[[Kategori:Wikisource:Redigering]]</text>
      <sha1>bsr8fmmtnoc9rkwnmu96w75r58a6de7</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Wikisource:Korrekturläsning/statistik</title>
    <ns>4</ns>
    <id>6147</id>
    <revision>
      <id>584907</id>
      <parentid>582939</parentid>
      <timestamp>2024-12-31T23:25:09Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>Uppdaterar</comment>
      <origin>584907</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="46171" sha1="7a01ketk9tkfwnyf3gtmqeey2ksk8n4" xml:space="preserve">&lt;small&gt;&amp;lt; [[Wikisource:Statistik]]&lt;/small&gt;

{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:center; margin: 1em auto;&quot;  border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;3&quot;
|+Aktuell statistik
!Datum!![[:Kategori:Index|Indexsidor]]!![[:Kategori:Ej korrekturläst|Ej korrekturläst]]!![[:Kategori:Ofullständigt|Ofullständigt]]!![[:Kategori:Korrekturläst|Korrekturläst]]!![[:Kategori:Utan text|Utan text]]!![[:Kategori:Validerat|Validerat]]!![[:Kategori:Sidor efter status|Totalt]]!!Grafik
|-
|{{LOCALYEAR}}-{{LOCALMONTH}}-{{LOCALDAY2}} ||{{PAGESINCATEGORY:Index}}||{{PAGESINCATEGORY:Ej korrekturläst}}||{{PAGESINCATEGORY:Ofullständigt}}||{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst}}||{{PAGESINCATEGORY:Utan text}}||{{PAGESINCATEGORY:Validerat}}||
{{formatnum:{{#expr:{{PAGESINCATEGORY:Ej korrekturläst|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Ofullständigt|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Validerat|R}}+{{PAGESINCATEGORY:Utan text|R}}}}}}
| {{statusstapel|{{PAGESINCATEGORY:Utan text|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Ej korrekturläst|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Ofullständigt|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst|R}}|{{PAGESINCATEGORY:Validerat|R}}|skala=100}}
|} 

Antal korrekturläsningar: {{formatnum:{{#expr:{{PAGESINCATEGORY:Validerat|R}}*2+{{PAGESINCATEGORY:Korrekturläst|R}}}}}}

== Historisk statistik ==
&lt;gallery&gt;
Svenska Wikisource 10000 sidor.png|Korrekturläsningen i april 2010
Svenska Wikisource april 2011.png|Korrekturläsningen i april 2011
Wikisource 20120401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2012
Wikisource 20130401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2013
Wikisource 20140505 pages sv.png|Korrekturläsningen i maj 2014
Wikisource 20150404 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2015
Wikisource 20160418 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2016
Wikisource 20170404 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2017
Wikisource 20180401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2018
Wikisource 20190401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2019
Wikisource 20200401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2020
Wikisource 20210401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2021
Wikisource 20220401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2022
Wikisource 20230401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2023
Wikisource 20240401 pages sv.png|Korrekturläsningen i april 2024
&lt;/gallery&gt;
{|class=&quot;wikitable&quot; style=&quot;text-align:center;  margin: 1em auto;&quot;  border=&quot;1&quot; cellpadding=&quot;3&quot;
|+Korrekturläsningsstatistik på svenska Wikisource
|-
|'''Datum'''||'''[[:Kategori:Index|Index-&lt;br&gt;sidor]]''' || class=quality1 width=50em | '''[[:Kategori:Ej korrekturläst|Ej korrek-&lt;br&gt;turläst]]''' || class=quality2 width=50em  |'''[[:Kategori:Ofullständigt|Ofull-&lt;br&gt;ständigt]]''' || class=quality3 width=50em | '''[[:Kategori:Korrekturläst|Korrek-&lt;br&gt;turläst]]'''|| class=quality0 width=50em | '''[[:Kategori:Utan text|Utan&lt;br&gt;text]]''' ||width=50em class=quality4 | '''[[:Kategori:Validerat|Vali-&lt;br&gt;derat]]''' ||width=50em |'''[[:Kategori:Sidor efter status|Totalt]]''' || '''Grafik'''
|-
|2008-11-10||2||5||1||3||0||25||34||
|-
|2008-11-24||2||0||0||6||0||28||34||
|-
|2008-12-01||2||0||0||2||0||32||34||
|-
|2009-03-09||3||0||0||43||0||33||76||
|-
|2009-03-24||5||9||0||42||0||35||86||
|-
|2009-03-31||5||13||0||43||0||35||91||
|-
|2009-04-07||5||13||0||43||0||35||91||
|-
|2009-04-21||9||48||0||57||0||35||140||
|-
|2009-04-29||9||107||0||79||0||42||228||
|-
|2009-05-05||9||61||0||180||0||91||332||
|-
|2009-05-11||9||37||0||136||0||218||391||
|-
|2009-05-18||9||48||0||119||0||236||403||
|-
|2009-05-25||9||54||0||86||0||270||410||
|-
|2009-06-01||9||69||1||95||0||289||454||
|-
|2009-06-11||9||69||0||87||0||298||454||
|-
|2009-06-17||9||69||0||66||2||318||455||
|-
|2009-06-29||10||561||0||61||34||309||965||{{statusstapel|34|561|0|61|309}}
|-
|2009-07-06||11||570||0||61||36||316||983||{{statusstapel|36|570|0|61|316}}
|-
|2009-07-13||11||641||1||94||36||336||1 108||{{statusstapel|36|641|1|94|336}}
|-
|2009-07-20||12||611||0||163||38||430||1 242||{{statusstapel|38|611|0|163|430}}
|-
|2009-08-01||13||656||1||127||65||515||1 364||{{statusstapel|65|656|1|127|515}}
|-
|2009-08-03||14||916||1||136||73||518||1 644||{{statusstapel|73|916|1|136|518}}
|-
|2009-08-05||15||897||1||152||76||524||1 650||{{statusstapel|76|897|1|152|524}}
|-
|2009-08-10||15||872||1||178||76||528||1 655||{{statusstapel|76|872|1|178|528}}
|-
|2009-08-17||15||807||1||239||76||541||1 664||{{statusstapel|76|807|1|239|541}}
|-
|2009-08-24||16||799||1||258||82||550||1 690||{{statusstapel|82|799|1|258|550}}
|-
|2009-08-31||18||867||1||281||92||561||1 802||{{statusstapel|92|867|1|281|561}}
|-
|2009-09-07||18||943||1||310||93||568||1 915||{{statusstapel|93|943|1|310|568}}
|-
|2009-09-14||18||1 001||1||337||93||572||2 004||{{statusstapel|93|1001|1|337|572}}
|-
|2009-09-21||18||1 069||1||367||93||579||2 109||{{statusstapel|93|1069|1|367|579}}
|-
|2009-09-28||19||1 120||1||387||93||592||2 193||{{statusstapel|93|1120|1|387|592}}
|-
|2009-10-05||19||1 152||1||400||93||606||2 252||{{statusstapel|93|1152|1|400|606}}
|-
|2009-10-12||19||1 155||0||406||94||630||2 285||{{statusstapel|94|1155|0|406|630}}
|-
|2009-10-19||19||1 185||0||423||94||648||2 350||{{statusstapel|94|1185|0|423|648}}
|-
|2009-10-26||28||1 387||8||436||118||678||2 627||{{statusstapel|118|1387|8|436|678}}
|-
|2009-11-02||34||1 525||24||484||130||686||2 849||{{statusstapel|130|1525|24|484|686}}
|-
|2009-11-09||40||1 729||32||519||140||690||3 110||{{statusstapel|140|1729|32|519|690}}
|-
|2009-11-16||42||1 948||40||531||144||722||3 385||{{statusstapel|144|1948|40|531|722}}
|-
|2009-11-23||44||2 070||52||578||147||730||3 577||{{statusstapel|147|2070|52|578|730}}
|-
|2009-11-30||44||2 181||58||596||147||739||3 721||{{statusstapel|147|2181|58|596|739}}
|-
|2009-12-07||44||2 357||60||614||150||751||3 932||{{statusstapel|150|2357|60|614|751}}
|-
|2009-12-14||44||2 386||62||633||150||758||3 989||{{statusstapel|150|2386|62|633|758}}
|-
|2009-12-21||44||2 391||64||637||150||764||4 006||{{statusstapel|150|2391|64|637|764}}
|-
|2009-12-28||44||2 412||66||636||150||766||4 030||{{statusstapel|150|2412|66|636|766}}
|-
|2010-01-04||66||2 985||77||666||169||772||4 669||{{statusstapel|169|2985|77|666|772}}
|-
|2010-01-11||68||3 484||87||677||176||790||5 214||{{statusstapel|176|3484|87|677|790}}
|-
|2010-01-18||68||3 897||98||679||180||796||5 650||{{statusstapel|180|3897|98|679|796}}
|-
|2010-01-25||68||4 198||103||687||180||810||5 978||{{statusstapel|180|4198|103|687|810}}
|-
|2010-02-01||68||4 466||109||702||181||827||6 285||{{statusstapel|181|4466|109|702|827}}
|-
|2010-02-08||70||4 479||109||701||181||850||6 320||{{statusstapel|181|4479|109|701|850}}
|-
|2010-02-15||70||4 480||112||705||181||852||6 330||{{statusstapel|181|4480|112|705|852}}
|-
|2010-02-22||70||4 520||117||748||181||861||6 427||{{statusstapel|181|4520|117|748|861}}
|-
|2010-03-01||94||4 715||119||773||188||867||6 662||{{statusstapel|188|4715|119|773|867}}
|-
|2010-03-08||110||5 216||125||989||206||927||7 463||{{statusstapel|206|5216|125|989|927}}
|-
|2010-03-16||121||5 858||144||1 051||219||959||8 231||{{statusstapel|219|5858|144|1051|949}}
|-
|2010-03-22||122||6 323||151||1 062||242||988||8 766||{{statusstapel|242|6323|151|1062|988}}
|-
|2010-03-29||123||6 964||154||1 114||273||1 006||9 511||{{statusstapel|273|6964|154|1114|1006}}
|-
|2010-04-05||126||7 326||158||1 233||277||1 050||10 044||{{statusstapel|277|7326|158|1233|1050}}
|-
|2010-04-12||135||7 574||161||1 396||279||1 092||10 502||{{statusstapel|279|7574|161|1396|1092}}
|-
|2010-04-19||137||7 559||171||1 530||286||1 208||10 754||{{statusstapel|286|7559|171|1530|1208}}
|-
|2010-04-26||141||7 351||169||1 817||266||1 248||10 851||{{statusstapel|266|7351|169|1817|1248}}
|-
|2010-05-03||177||7 922||177||1 968||284||1 379||11 730||{{statusstapel|284|7922|177|1968|1379}}
|-
|2010-05-11||178||8 872||191||2 110||320||1 416||12 909||{{statusstapel|320|8872|191|2110|1416}}
|-
|2010-05-17||204||8 784||192||2 152||327||1 474||12 929||{{statusstapel|327|8784|192|2152|1474}}
|-
|2010-05-24||206||10 458||195||2 311||377||1 507||14 848||{{statusstapel|377|10458|195|2311|1507}}
|-
|2010-05-31||216||10 500||206||2 661||471||1 530||15 368||{{statusstapel|471|10500|206|2661|1530}}
|-
|2010-06-07||224||10 879||194||2 822||488||1 567||15 950||{{statusstapel|488|10879|194|2822|1567}}
|-
|2010-06-14||224||12 037||194||2 803||488||1 655||17 177||{{statusstapel|488|12037|194|2803|1655}}
|-
|2010-06-21||227||12 275||189||2 878||505||1 707||17 554||{{statusstapel|505|12275|189|2878|1707}}
|-
|2010-06-28||234||12 311||184||2 880||505||1 740||17 620||{{statusstapel|505|12311|184|2880|1740}}
|-
|2010-07-05||234||11 973||180||3 132||531||1 815||17 631||{{statusstapel|531|11973|180|3132|1815}}
|-
|2010-07-12||236||11 986||179||3 121||544||1 857||17 687||{{statusstapel|544|11986|179|3121|1857}}
|-
|2010-07-19||236||11 856||166||3 541||545||1 930||18 038||{{statusstapel|545|11856|166|3541|1930}}
|-
|2010-07-26||244||11 719||152||3 558||545||2 117||18 091||{{statusstapel|545|11719|152|3558|2117}}
|-
|2010-08-02||244||12 431||148||3 571||546||2 173||18 869||{{statusstapel|546|12431|148|3571|2173}}
|-
|2010-08-09||244||12 231||138||3 618||545||2 348||18 880||{{statusstapel|545|12231|138|3618|2348}}
|-
|2010-08-16||245||12 189||131||3 624||545||2 418||18 907||{{statusstapel|545|12189|131|3624|2418}}
|-
|2010-08-23||246||12 079||129||3 750||553||2 434||18 945||{{statusstapel|553|12079|129|3750|2434}}
|-
|2010-08-30||247||11 950||126||3 897||571||2 463||19 007||{{statusstapel|571|11950|126|3897|2463}}
|-
|2010-09-06||247||11 916||125||3 911||576||2 510||19 038||{{statusstapel|576|11916|125|3911|2510}}
|-
|2010-09-13||247||11 859||122||3 903||576||2 601||19 061||{{statusstapel|576|11859|122|3903|2601}}
|-
|2010-09-20||248||11 681||120||4 004||581||2 702||19 088||{{statusstapel|581|11681|120|4004|2702}}
|-
|2010-09-27||250||11 924||119||4 206||584||2 751||19 584||{{statusstapel|584|11924|119|4206|2751}}
|-
|2010-10-04||250||11 797||114||4 349||584||2 786||19 630||{{statusstapel|584|11797|114|4349|2786}}
|-
|2010-10-11||250||11 702||109||4 341||585||2 940||19 677||{{statusstapel|585|11702|109|4341|2940}}
|-
|2010-10-18||251||11 649||105||4 446||584||3 084||19 868||{{statusstapel|584|11649|105|4446|3084}}
|-
|2010-10-25||251||11 593||104||4 403||584||3 226||19 910||{{statusstapel|584|11593|104|4403|3226}}
|-
|2010-11-01||252||11 542||103||4 409||585||3 338||19 977||{{statusstapel|585|11542|103|4409|3338}}
|-
|2010-11-08||252||11 499||104||4 463||585||3 365||20 016||{{statusstapel|585|11499|104|4463|3365}}
|-
|2010-11-15||252||11 460||101||4 501||585||3 386||20 033||{{statusstapel|585|11460|101|4501|3386}}
|-
|2010-11-22||252||11 409||96||4 545||585||3 410||20 045||{{statusstapel|585|11409|96|4545|3410}}
|-
|2010-11-29||252||11 341||92||4 605||585||3 438||20 061||{{statusstapel|585|11341|92|4605|3438}}
|-
|2010-12-06||252||11 263||90||4 643||585||3 490||20 071||{{statusstapel|585|11263|90|4643|3490}}
|-
|2010-12-13||253||11 226||85||4 700||585||3 543||20 139||{{statusstapel|585|11226|85|4700|3543}}
|-
|2010-12-20||255||11 248||82||4 773||590||3 605||20 298||{{statusstapel|590|11248|82|4773|3605}}
|-
|2010-12-27||255||11 243||79||4 798||590||3 612||20 322||{{statusstapel|590|11243|79|4798|3612}}
|-
|2011-01-03||256||11 430||79||4 820||600||3 618||20 547||{{statusstapel|600|11430|79|4820|3618}}
|-
|2011-01-10||257||11 370||78||4 907||603||3 621||20 579||{{statusstapel|603|11370|78|4907|3621}}
|-
|2011-01-17||258||11 994||77||4 935||606||3 629||21 241||{{statusstapel|606|11994|77|4935|3629}}
|-
|2011-01-24||260||11 943||77||4 990||609||3 651||21 270||{{statusstapel|609|11943|77|4990|3651}}
|-
|2011-01-31||264||11 946||76||5 040||615||3 659||21 336||{{statusstapel|615|11946|76|5040|3659}}
|-
|2011-02-07||264||11 930||76||5 097||616||3 674||21 393||{{statusstapel|616|11930|76|5097|3674}}
|-
|2011-02-14||265||11 922||76||5 161||620||3 687||21 466||{{statusstapel|620|11922|76|5161|3687}}
|-
|2011-02-21||265||11 928||78||5 213||620||3 705||21 544||{{statusstapel|620|11928|78|5213|3705}}
|-
|2011-02-28||265||11 958||77||5 234||620||3 729||21 618||{{statusstapel|620|11958|77|5234|3729}}
|-
|2011-03-07||265||11 667||77||5 246||620||3 771||21 381||{{statusstapel|620|11667|77|5246|3771}}
|-
|2011-03-14||265||11 646||76||5 258||620||3 816||21 416||{{statusstapel|620|11646|76|5258|3816}}
|-
|2011-03-21||268||11 731||77||5 339||646||3 868||21 661||{{statusstapel|646|11731|77|5339|3868}}
|-
|2011-03-28||269||11 691||77||5 527||647||3 901||21 843||{{statusstapel|647|11691|77|5527|3901}}
|-
|2011-04-04||269||11 577||72||5 745||647||3 923||21 964||{{statusstapel|647|11577|72|5745|3923}}
|-
|2011-04-11||276||11 494||71||5 982||735||4 010||22 292||{{statusstapel|735|11494|71|5982|4010}}
|-
|2011-04-18||281||11 653||84||6 576||838||4 213||23 364||{{statusstapel|838|11653|84|6576|4213}}
|-
|2011-04-25||284||12 150||81||6 800||854||4 464||24 349||{{statusstapel|854|12150|81|6800|4464}}
|-
|2011-05-02||286||12 489||72||6 758||840||5 046||25 205||{{statusstapel|840|12489|72|6758|5046}}
|-
|2011-05-09||291||12 252||75||7 399||868||5 131||25 725||{{statusstapel|868|12252|75|7399|5131}}
|-
|2011-05-16||294||12 145||76||7 671||878||5 265||26 035||{{statusstapel|878|12145|76|7671|5265}}
|-
|2011-05-23||295||11 998||73||7 997||880||5 410||26 358||{{statusstapel|880|11998|73|7997|5410}}
|-
|2011-05-30||297||12 177||59||8 093||887||5 433||26 649||{{statusstapel|887|12177|59|8093|5433}}
|-
|2011-06-06||297||12 110||60||8 165||886||5 448||26 669||{{statusstapel|886|12110|60|8165|5448}}
|-
|2011-06-13||298||12 037||59||8 284||890||5 478||26 748||{{statusstapel|890|12037|59|8284|5478}}
|-
|2011-06-20||300||12 113||82||8 364||940||5 532||27 031||{{statusstapel|940|12113|82|8364|5532}}
|-
|2011-06-27||300||12 013||86||8 491||941||5 570||27 101||{{statusstapel|941|12013|86|8491|5570}}
|-
|2011-07-04||301||12 024||86||8 533||941||5 570||27 154||{{statusstapel|941|12024|86|8533|5570}}
|-
|2011-07-11||301||11 916||87||8 645||941||5 582||27 171||{{statusstapel|941|11916|87|8645|5582}}
|-
|2011-07-18||301||11 894||86||8 640||941||5 626||27 187||{{statusstapel|941|11894|86|8640|5626}}
|-
|2011-07-25||301||11 863||87||8 667||941||5 644||27 202||{{statusstapel|941|11863|87|8667|5644}}
|-
|2011-08-01||301||11 783||85||8 719||941||5 686||27 214||{{statusstapel|941|11783|85|8719|5686}}
|-
|2011-08-08||301||11 612||86||8 894||941||5 724||27 257||{{statusstapel|941|11612|86|8894|5724}}
|-
|2011-08-15||301||11 469||86||9 023||941||5 750||27 269||{{statusstapel|941|11469|86|9023|5750}}
|-
|2011-08-22||302||11 334||86||9 135||940||5 784||27 279||{{statusstapel|940|11334|86|9135|5784}}
|-
|2011-08-29||303||11 318||86||9 141||945||5 813||27 303||{{statusstapel|945|11318|86|9141|5813}}
|-
|2011-09-05||303||11 294||85||9 176||945||5 854||27 354||{{statusstapel|945|11294|85|9176|5854}}
|-
|2011-09-12||325||11 588||85||9 309||951||5 885||27 818||{{statusstapel|951|11588|85|9309|5885}}
|-
|2011-09-19||325||11 551||79||9 312||956||5 954||27 852||{{statusstapel|956|11551|79|9312|5954}}
|-
|2011-09-26||323||12 106||78||9 459||957||5 966||28 566||{{statusstapel|957|12106|78|9459|5966}}
|-
|2011-10-03||324||12 041||80||9 485||957||6 024||28 587||{{statusstapel|957|12041|80|9485|6024}}
|-
|2011-10-10||324||11 983||80||9 553||957||6 028||28 601||{{statusstapel|957|11983|80|9553|6028}}
|-
|2011-10-17||325||11 964||82||9 606||957||6 032||28 641||{{statusstapel|957|11964|82|9606|6032}}
|-
|2011-10-24||325||11 928||81||9 655||957||6 032||28 653||{{statusstapel|957|11928|81|9655|6032}}
|-
|2011-10-31||325||11 885||81||9 714||957||6 034||28 671||{{statusstapel|957|11885|81|9714|6034}}
|-
|2011-11-07||326||11 825||84||9 792||957||6 048||28 706||{{statusstapel|957|11825|84|9792|6048}}
|-
|2011-11-14||326||11 765||84||9 868||957||6 048||28 722||{{statusstapel|957|11765|84|9868|6048}}
|-
|2011-11-21||326||11 693||84||9 958||957||6 048||28 740||{{statusstapel|957|11693|84|9958|6048}}
|-
|2011-11-28||326||11 676||80||10 002||957||6 051||28 766||{{statusstapel|957|11676|80|10002|6051}}
|-
|2011-12-05||326||11 632||80||10 066||957||6 062||28 797||{{statusstapel|957|11632|80|10066|6062}}
|-
|2011-12-12||326||11 602||90||10 119||957||6 087||28 855||{{statusstapel|957|11602|90|10119|6087}}
|-
|2011-12-19||326||11 608||88||10 145||957||6 093||28 891||{{statusstapel|957|11608|88|10145|6093}}
|-
|2011-12-26||326||11 561||89||10 211||957||6 096||28 914||{{statusstapel|957|11561|89|10211|6096}}
|-
|2012-01-02||326||11 757||86||10 294||957||6 108||29 202||{{statusstapel|957|11757|86|10294|6108}}
|-
|2012-01-09||327||11 671||87||10 427||975||6 132||29 292||{{statusstapel|975|11671|87|10427|6132}}
|-
|2012-01-16||327||11 551||87||10 610||975||6 136||29 359||{{statusstapel|975|11551|87|10610|6136}}
|-
|2012-01-23||328||12 020||87||10 685||978||6 165||29 935||{{statusstapel|978|12020|87|10685|6165}}
|-
|2012-01-30||329||11 921||89||10 771||978||6 212||29 971||{{statusstapel|978|11921|89|10771|6212}}
|-
|2012-02-06||329||11 734||91||10 955||978||6 240||29 998||{{statusstapel|978|11734|91|10955|6240}}
|-
|2012-02-13||330||11 711||91||11 043||979||6 240||30 064||{{statusstapel|979|11711|91|11043|6240}}
|-
|2012-02-20||334||11 596||93||11 212||981||6 241||30 123||{{statusstapel|981|11596|93|11212|6241}}
|-
|2012-02-27||340||16 954||98||11 268||996||6 251||35 567||{{statusstapel|996|16954|98|11268|6251}}
|-
|2012-03-05||343||16 924||99||11 366||999||6 261||35 649||{{statusstapel|999|16924|99|11366|6261}}
|-
|2012-03-12||343||17 084||95||11 376||1 000||6 273||35 828||{{statusstapel|1000|17084|95|11376|6273}}
|-
|2012-03-19||380||17 177||88||11 445||999||6 332||36 041||{{statusstapel|999|17177|88|11445|6332}}
|-
|2012-03-26||384||16 931||87||11 739||1 000||6 337||36 094||{{statusstapel|1000|16931|87|11739|6337}}
|-
|2012-04-02||387||17 821||89||11 935||1 015||6 343||37 203||{{statusstapel|1015|17821|89|11935|6343}}
|-
|2012-04-09||390||18 411||93||12 006||1 016||6 408||37 934||{{statusstapel|1016|18411|93|12006|6408}}
|-
|2012-04-16||393||18 880||89||12 240||1 091||6 476||38 776||{{statusstapel|1091|18880|89|12240|6476}}
|-
|2012-04-23||394||18 779||88||12 489||1 093||6 511||38 960||{{statusstapel|1093|18779|88|12489|6511}}
|-
|2012-04-30||397||18 796||93||12 648||1 111||6 518||39 166||{{statusstapel|1111|18796|93|12648|6518}}
|-
|2012-05-07||398||18 690||88||12 928||1 111||6 576||39 393||{{statusstapel|1111|18690|88|12928|6576}}
|-
|2012-05-14||398||18 734||91||12 784||1 111||6 821||39 541||{{statusstapel|1111|18734|91|12784|6821}}
|-
|2012-05-21||400||18 663||100||12 885||1 111||6 832||39 591||{{statusstapel|1111|18663|100|12885|6832}}
|-
|2012-05-28||402||18 586||102||13 006||1 113||6 838||39 645||{{statusstapel|1113|18586|102|13006|6838}}
|-
|2012-06-04||402||18 522||101||13 036||1 113||6 917||39 689||{{statusstapel|1113|18522|101|13036|6917}}
|-
|2012-06-11||402||18 523||101||13 011||1 116||7 032||39 783||{{statusstapel|1116|18523|101|13011|7032}}
|-
|2012-06-18||402||18 448||101||13 087||1 116||7 082||39 834||{{statusstapel|1116|18448|101|13087|7082}}
|-
|2012-06-25||403||18 428||107||13 171||1 123||7 091||39 920||{{statusstapel|1123|18428|107|13171|7091}}
|-
|2012-07-02||403||18 443||109||13 177||1 123||7 116||39 968||{{statusstapel|1123|18443|109|13177|7116}}
|-
|2012-07-09||403||18 464||108||13 219||1 123||7 119||40 033||{{statusstapel|1123|18464|108|13219|7119}}
|-
|2012-07-16||404||18 487||109||13 324||1 126||7 119||40 165||{{statusstapel|1126|18487|109|13324|7119}}
|-
|2012-07-23||404||18 432||109||13 378||1 126||7 124||40 169||{{statusstapel|1126|18432|109|13378|7124}}
|-
|2012-07-30||407||18 748||112||13 401||1 137||7 124||40 522||{{statusstapel|1137|18748|112|13401|7124}}
|-
|2012-08-06||407||18 758||112||13 432||1 141||7 129||40 572||{{statusstapel|1141|18758|112|13432|7129}}
|-
|2012-08-13||407||18 629||113||13 735||1 149||7 129||40 755||{{statusstapel|1149|18629|113|13735|7129}}
|-
|2012-08-20||407||18 060||110||14 306||1 151||7 129||40 756||{{statusstapel|1151|18060|110|14306|7129}}
|-
|2012-08-27||410||18 671||110||14 617||1 161||7 132||41 691||{{statusstapel|1161|18671|110|14617|7132}}
|-
|2012-09-03||414||18 652||110||14 658||1 163||7 148||41 731||{{statusstapel|1163|18652|110|14658|7148}}
|-
|2012-09-10||413||18 630||110||14 678||1 163||7 151||41 732||{{statusstapel|1163|18630|110|14678|7151}}
|-
|2012-09-17||416||19 627||110||14 705||1 168||7 157||42 767||{{statusstapel|1168|19627|110|14705|7157}}
|-
|2012-09-24||418||19 598||110||15 144||1 174||7 161||43 187||{{statusstapel|1174|19598|110|15144|7161}}
|-
|2012-10-01||421||20 562||123||15 194||1 259||7 195||44 333||{{statusstapel|1259|20562|123|15194|7195}}
|-
|2012-10-08||423||22 110||125||15 358||1 269||7 246||46 108||{{statusstapel|1269|22110|125|15358|7246}}
|-
|2012-10-15||426||22 941||124||15 381||1 294||7 333||47 073||{{statusstapel|1294|22941|124|15381|7333}}
|-
|2012-10-22||427||23 762||124||15 453||1 300||7 374||48 013||{{statusstapel|1300|23762|124|15453|7374}}
|-
|2012-10-29||429||23 668||127||15 471||1 300||7 462||48 028||{{statusstapel|1300|23668|127|15471|7462}}
|-
|2012-11-05||432||23 711||128||15 504||1 305||7 539||48 187||{{statusstapel|1305|23711|128|15504|7539}}
|-
|2012-11-12||432||23 653||127||15 532||1 305||7 588||48 205||{{statusstapel|1305|23653|127|15532|7588}}
|-
|2012-11-19||433||23 582||131||15 566||1 321||7 630||48 230||{{statusstapel|1321|23582|131|15566|7630}}
|-
|2012-11-26||433||23 554||131||15 573||1 324||7 680||48 262||{{statusstapel|1324|23554|131|15573|7680}}
|-
|2012-12-03||434||24 053||131||15 608||1 324||7 710||48 826||{{statusstapel|1324|24053|131|15608|7710}}
|-
|2012-12-10||434||24 499||135||15 668||1 331||7 723||49 356||{{statusstapel|1331|24499|135|15668|7723}}
|-
|2012-12-17||434||24 822||136||15 736||1 331||7 735||49 760||{{statusstapel|1331|24822|136|15736|7735}}
|-
|2012-12-24||434||24 814||136||15 799||1 331||7 735||49 815||{{statusstapel|1331|24814|136|15799|7735}}
|-
|2012-12-31||435||24 771||135||15 907||1 335||7 745||49 893||{{statusstapel|1335|24771|135|15907|7745}}
|-
|2013-01-07||435||24 666||133||16 053||1 335||7 752||49 939||{{statusstapel|1335|24666|133|16053|7752}}
|-
|2013-01-14||435||24 619||134||16 096||1 336||7 761||49 946||{{statusstapel|1336|24619|134|16096|7761}}
|-
|2013-01-21||435||24 533||129||16 161||1 336||7 794||49 953||{{statusstapel|1336|24533|129|16161|7794}}
|-
|2013-01-28||435||24 426||130||16 267||1 336||7 801||49 960||{{statusstapel|1336|24426|130|16267|7801}}
|-
|2013-02-04||435||24 315||128||16 374||1 336||7 812||49 965||{{statusstapel|1336|24315|128|16374|7812}}
|-
|2013-02-11||436||24 206||128||16 486||1 336||7 816||49 972||{{statusstapel|1336|24206|128|16486|7816}}
|-
|2013-02-18||436||24 089||132||16 626||1 336||7 823||50 006||{{statusstapel|1336|24089|132|16626|7823}}
|-
|2013-02-25||436||23 906||138||16 825||1 336||7 846||50 051||{{statusstapel|1336|23906|138|16825|7846}}
|-
|2013-03-04||437||23 900||138||16 872||1 343||7 899||50 152||{{statusstapel|1343|23900|138|16872|7899}}
|-
|2013-03-11||438||24 022||140||16 930||1 349||7 971||50 412||{{statusstapel|1349|24022|140|16930|7971}}
|-
|2013-03-18||439||23 920||144||17 023||1 349||8 022||50 458||{{statusstapel|1349|23920|144|17023|8022}}
|-
|2013-03-25||449||24 566||142||17 094||1 353||8 034||51 189||{{statusstapel|1353|24566|142|17094|8034}}
|-
|2013-04-01||449||24 519||143||17 537||1 369||8 089||51 657||{{statusstapel|1369|24519|143|17537|8089}}
|-
|2013-04-08||449||24 473||146||17 499||1 370||8 176||51 664||{{statusstapel|1370|24473|146|17499|8176}}
|-
|2013-04-15||449||24 419||146||17 566||1 375||8 185||51 691||{{statusstapel|1375|24419|146|17566|8185}}
|-
|2013-04-22||449||24 367||162||18 301||1 376||8 196||52 402||{{statusstapel|1376|24367|162|18301|8196}}
|-
|2013-04-29||449||24 290||167||18 375||1 376||8 201||52 409||{{statusstapel|1376|24290|167|18375|8201}}
|-
|2013-05-06||453||24 260||172||18 771||1 384||8 209||52 796||{{statusstapel|1384|24260|172|18771|8209}}
|-
|2013-05-13||456||24 188||180||19 063||1 381||8 238||53 050||{{statusstapel|1381|24188|180|19063|8238}}
|-
|2013-05-20||457||24 152||189||19 102||1 395||8 243||53 081||{{statusstapel|1395|24152|189|19102|8243}}
|-
|2013-05-27||457||24 255||197||19 183||1 401||8 251||53 287||{{statusstapel|1401|24255|197|19183|8251}}
|-
|2013-06-03||457||24 215||208||19 184||1 401||8 281||53 289||{{statusstapel|1401|24215|208|19184|8281}}
|-
|2013-06-10||457||24 129||226||19 244||1 401||8 293||53 293||{{statusstapel|1401|24129|226|19244|8293}}
|-
|2013-06-17||457||24 186||223||19 283||1 401||8 312||53 405||{{statusstapel|1401|24186|223|19283|8312}}
|-
|2013-06-24||457||24 497||240||19 294||1 401||8 357||53 789||{{statusstapel|1401|24497|240|19294|8357}}
|-
|2013-07-01||457||24 599||250||19 329||1 402||8 400||53 980||{{statusstapel|1402|24599|250|19329|8400}}
|-
|2013-07-08||457||24 670||252||19 323||1 402||8 450||54 097||{{statusstapel|1402|24670|252|19323|8450}}
|-
|2013-07-15||457||24 629||254||19 361||1 402||8 454||54 100||{{statusstapel|1402|24629|254|19361|8454}}
|-
|2013-07-22||458||24 917||242||19 403||1 406||8 470||54 438||{{statusstapel|1406|24917|242|19403|8470}}
|-
|2013-07-29||458||24 856||243||19 469||1 406||8 474||54 448||{{statusstapel|1406|24856|243|19469|8474}}
|-
|2013-08-05||458||24 826||246||19 501||1 409||8 474||54 456||{{statusstapel|1409|24826|246|19501|8474}}
|-
|2013-08-12||458||24 821||246||19 519||1 409||8 474||54 469||{{statusstapel|1409|24821|246|19519|8474}}
|-
|2013-08-19||458||24 814||245||19 523||1 409||8 480||54 471||{{statusstapel|1409|24814|245|19523|8480}}
|-
|2013-08-26||458||24 809||245||19 527||1 409||8 481||54 471||{{statusstapel|1409|24809|245|19527|8481}}
|-
|2013-09-02||458||24 805||245||19 528||1 409||8 484||54 471||{{statusstapel|1409|24805|245|19528|8484}}
|-
|2013-09-09||458||24 798||245||19 535||1 409||8 484||54 471||{{statusstapel|1409|24798|245|19535|8484}}
|-
|2013-09-16||458||24 759||245||19 515||1 409||8 543||54 471||{{statusstapel|1409|24759|245|19515|8543}}
|-
|2013-09-23||458||24 712||245||19 562||1 409||8 543||54 471||{{statusstapel|1409|24712|245|19562|8543}}
|-
|2013-09-30||458||24 627||245||19 647||1 409||8 543||54 471||{{statusstapel|1409|24627|245|19647|8543}}
|-
|2013-10-07||458||24 574||245||19 698||1 409||8 545||54 471||{{statusstapel|1409|24574|245|19698|8545}}
|-
|2013-10-14||459||24 572||247||19 700||1 409||8 545||54 473||{{statusstapel|1409|24572|247|19700|8545}}
|-
|2013-10-21||458||24 549||264||19 709||1 409||8 545||54 476||{{statusstapel|1409|24549|264|19709|8545}}
|-
|2013-10-28||459||24 243||261||20 064||1 410||8 545||54 523||{{statusstapel|1410|24243|261|20064|8545}}
|-
|2013-11-04||459||24 196||258||20 083||1 411||8 586||54 534||{{statusstapel|1411|24196|258|20083|8586}}
|-
|2013-11-11||459||24 202||248||20 094||1 412||8 598||54 554||{{statusstapel|1412|24202|248|20094|8598}}
|-
|2013-11-18||459||24 143||248||20 151||1 412||8 604||54 558||{{statusstapel|1412|24143|248|20151|8604}}
|-
|2013-11-25||459||23 390||246||20 876||1 411||8 636||54 559||{{statusstapel|1411|23390|246|20876|8636}}
|-
|2013-12-02||459||23 311||247||20 890||1 411||8 700||54 559||{{statusstapel|1411|23311|247|20890|8700}}
|-
|2013-12-09||459||23 061||246||21 026||1 413||8 815||54 561||{{statusstapel|1413|23061|246|21026|8815}}
|-
|2013-12-16||459||22 991||246||20 815||1 413||9 096||54 561||{{statusstapel|1413|22991|246|20815|9096}}
|-
|2013-12-23||459||22 921||245||20 470||1 414||9 520||54 570||{{statusstapel|1414|22921|245|20470|9520}}
|-
|2013-12-30||461||22 883||250||20 471||1 425||9 583||54 612||{{statusstapel|1425|22883|250|20471|9583}}
|-
|2014-01-06||461||22 766||257||20 641||1 429||9 586||54 679||{{statusstapel|1429|22766|257|20641|9586}}
|-
|2014-01-13||461||22 794||267||20 667||1 429||9 586||54 743||{{statusstapel|1429|22794|267|20667|9586}}
|-
|2014-01-20||461||22 805||265||20 677||1 429||9 613||54 789||{{statusstapel|1429|22805|265|20677|9613}}
|-
|2014-01-27||462||22 795||270||20 743||1 429||9 614||54 851||{{statusstapel|1429|22795|270|20743|9614}}
|-
|2014-02-03||459||22 669||282||20 826||1 429||9 670||54 876||{{statusstapel|1429|22669|282|20826|9670}}
|-
|2014-02-10||459||22 559||288||20 925||1 430||9 702||54 904||{{statusstapel|1430|22559|288|20925|9702}}
|-
|2014-02-17||459||22 526||288||20 947||1 430||9 714||54 905||{{statusstapel|1430|22526|288|20947|9714}}
|-
|2014-02-24||460||22 529||288||20 954||1 431||9 714||54 916||{{statusstapel|1431|22529|288|20954|9714}}
|-
|2014-03-03||462||22 942||291||20 987||1 448||9 715||55 383||{{statusstapel|1448|22942|291|20987|9715}}
|-
|2014-03-10||468||22 968||323||21 031||1 476||9 717||55 515||{{statusstapel|1476|22968|323|21031|9717}}
|-
|2014-03-17||469||22 957||340||21 048||1 482||9 732||55 559||{{statusstapel|1482|22957|340|21048|9732}}
|-
|2014-03-24||469||22 963||347||21 091||1 482||9 738||55 621||{{statusstapel|1482|22963|347|21091|9738}}
|-
|2014-03-31||471||23 055||349||21 133||1 499||9 740||55 776||{{statusstapel|1499|23055|349|21133|9740}}
|-
|2014-04-07||471||23 038||358||21 158||1 501||9 740||55 795||{{statusstapel|1501|23038|358|21158|9740}}
|-
|2014-04-14||471||23 008||365||21 116||1 501||9 828||55 818||{{statusstapel|1501|23008|365|21116|9828}}
|-
|2014-04-21||473||22 896||366||21 273||1 504||9 847||55 886||{{statusstapel|1504|22896|366|21273|9847}}
|-
|2014-04-28||473||22 821||353||21 323||1 504||9 906||55 907||{{statusstapel|1504|22821|353|21323|9906}}
|-
|2014-05-05||473||22 738||350||21 421||1 504||9 909||55 922||{{statusstapel|1504|22738|350|21421|9909}}
|-
|2014-05-12||474||22 682||349||21 480||1 506||9 927||55 944||{{statusstapel|1506|22682|349|21480|9927}}
|-
|2014-05-19||474||22 655||346||21 497||1 506||9 945||55 949||{{statusstapel|1506|22655|346|21497|9945}}
|-
|2014-05-27||475||22 627||360||21 527||1 511||9 960||55 985||{{statusstapel|1511|22627|360|21527|9960}}
|-
|2014-06-02||475||22 615||359||21 469||1 517||10 045||56 005||{{statusstapel|1517|22615|359|21469|10045}}
|-
|2014-06-09||475||22 549||360||21 294||1 517||10 288||56 008||{{statusstapel|1517|22549|360|21294|10288}}
|-
|2014-06-16||475||22 516||360||21 234||1 520||10 378||56 008||{{statusstapel|1520|22516|360|21234|10378}}
|-
|2014-06-23||475||22 406||361||21 212||1 520||10 510||56 009||{{statusstapel|1520|22406|361|21212|10510}}
|-
|2014-06-30||476||22 340||362||21 114||1 520||10 677||56 013||{{statusstapel|1520|22340|362|21114|10677}}
|-
|2014-07-07||476||22 213||362||20 794||1 576||11 065||56 010||{{statusstapel|1576|22213|362|20794|11065}}
|-
|2014-07-14||476||22 157||362||20 764||1 576||11 151||56 010||{{statusstapel|1576|22157|362|20764|11151}}
|-
|2014-07-21||476||22 135||363||20 790||1 576||11 157||56 021||{{statusstapel|1576|22135|363|20790|11157}}
|-
|2014-07-28||477||22 129||363||20 796||1 576||11 158||56 022||{{statusstapel|1576|22129|363|20796|11158}}
|-
|2014-08-04||476||22 031||363||20 789||1 576||11 160||55 919||{{statusstapel|1576|22031|363|20789|11160}}
|-
|2014-08-11||476||22 015||369||20 803||1 576||11 162||55 925||{{statusstapel|1576|22015|369|20803|11162}}
|-
|2014-08-18||479||22 063||369||20 805||1 579||11 171||55 987||{{statusstapel|1579|22063|369|20805|11171}}
|-
|2014-08-25||479||22 098||372||20 801||1 579||11 179||56 029||{{statusstapel|1579|22098|372|20801|11179}}
|-
|2014-09-01||479||22 109||371||20 819||1 579||11 182||56 060||{{statusstapel|1579|22109|371|20819|11182}}
|-
|2014-09-08||479||22 124||370||20 819||1 579||11 186||56 078||{{statusstapel|1579|22124|370|20819|11186}}
|-
|2014-09-15||479||22 139||370||20 818||1 580||11 189||56 096||{{statusstapel|1580|22139|370|20818|11189}}
|-
|2014-09-22||479||22 144||370||20 818||1 580||11 190||56 102||{{statusstapel|1580|22144|370|20818|11190}}
|-
|2014-09-29||481||22 154||370||20 832||1 580||11 191||56 127||{{statusstapel|1580|22154|370|20832|11191}}
|-
|2014-10-06||481||22 212||378||21 004||1 583||11 194||56 371||{{statusstapel|1583|22212|378|21004|11194}}
|-
|2014-10-13||481||22 173||378||21 155||1 584||11 194||56 484||{{statusstapel|1584|22173|378|21155|11194}}
|-
|2014-10-21||483||22 173||405||21 211||1 586||11 194||56 569||{{statusstapel|1586|22173|405|21211|11194}}
|-
|2014-11-03||483||22 303||399||21 333||1 586||11 256||56 877||{{statusstapel|1586|22303|399|21333|11256}}
|-
|2014-11-17||483||22 176||395||21 509||1 586||11 395||57 061||{{statusstapel|1586|22176|395|21509|11395}}
|-
|2015-01-01||491||22 424||403||21 419||1 622||11 719||57 587||{{statusstapel|1622|22424|403|21419|11719}}
|-
|2015-02-01||494||22 446||412||21 417||1 644||11 719||57 638||{{statusstapel|1644|22446|412|21417|11719}}
|-
|2015-03-01||502||22 625||411||21 441||1 723||11 729||57 929||{{statusstapel|1723|22625|411|21441|11729}}
|-
|2015-04-02||504||22 631||596||21 652||1 756||11 746||58 381||{{statusstapel|1756|22631|596|21652|11746}}
|-
|2015-05-01||511||22 521||411||22 531||1 810||11 874||59 147||{{statusstapel|1810|22521|411|22531|11874}}
|-
|2015-06-01||526||23 017||378||22 776||1 839||12 032||60 042||{{statusstapel|1839|23017|378|22776|12032}}
|-
|2015-07-01||528||23 121||348||23 037||1 844||12 071||60 421||{{statusstapel|1844|23121|348|23037|12071}}
|-
|2015-08-01||529||23 327||348||23 228||1 876||12 078||60 857||{{statusstapel|1876|23327|348|23228|12078}}
|-
|2015-09-01||536||23 265||349||23 271||1 876||12 112||60 873||{{statusstapel|1876|23265|349|23271|12112}}
|-
|2015-10-03||536||23 245||348||23 303||1 876||12 113||60 885||{{statusstapel|1876|23245|348|23303|12113}}
|-
|2015-11-01||536||23 192||348||23 360||1 876||12 117||60 893||{{statusstapel|1876|23192|348|23360|12117}}
|-
|2015-12-04||537||23 041||329||23 612||1 893||12 174||61 049||{{statusstapel|1893|23041|329|23612|12174}}
|-
|2016-01-01||537||23 061||333||23 689||1 893||12 183||61 159||{{statusstapel|1893|23061|333|23689|12183}}
|-
|2016-02-01||538||23 055||334||23 765||1 893||12 183||61 230||{{statusstapel|1893|23055|334|23765|12183}}
|-
|2016-03-01||539||22 995||309||23 867||1 926||12 209||61 306||{{statusstapel|1926|22995|309|23867|12209}}
|-
|2016-04-01||544||22 749||343||24 181||1 973||12 277||61 523||{{statusstapel|1973|22749|343|24181|12277}}
|-
|2016-05-01||544||22 499||391||24 614||1 975||12 342||61 821||{{statusstapel|1975|22499|391|24614|12342}}
|-
|2016-06-01||546||22 177||383||25 091||1 988||12 381||62 020||{{statusstapel|1988|22177|383|25091|12381}}
|-
|2016-07-01||546||22 044||377||25 378||1 988||12 425||62 212||{{statusstapel|1988|22044|377|25378|12425}}
|-
|2016-08-01||547||22 016||383||25 783||1 989||12 469||62 640||{{statusstapel|1989|22016|383|25783|12469}}
|-
|2016-09-01||547||21 973||382||26 076||1 989||12 475||62 895||{{statusstapel|1989|21973|382|26076|12475}}
|-
|2016-10-01||549||21 766||384||26 643||2 018||12 509||63 320||{{statusstapel|2018|21766|384|26643|12509}}
|-
|2016-11-02||552||21 073||376||27 268||2 035||12 757||63 509||{{statusstapel|2035|21073|376|27268|12757}}
|-
|2016-12-01||553||20 719||376||27 631||2 043||12 964||63 733||{{statusstapel|2043|20719|376|27631|12964}}
|-
|2017-01-01||553||20 702||375||27 946||2 050||13 061||64 134||{{statusstapel|2050|20702|375|27946|13061}}
|-
|2017-02-01||556||20 722||378||28 358||2 059||13 082||64 599||{{statusstapel|2059|20722|378|28358|13082}}
|-
|2017-03-01||556||20 733||376||28 545||2 064||13 091||64 809||{{statusstapel|2064|20733|376|28545|13091}}
|-
|2017-04-01||556||20 731||363||28 867||2 067||13 108||65 136||{{statusstapel|2067|20731|363|28867|13108}}
|-
|2017-05-01||557||20 690||363||28 994||2 069||13 169||65 285||{{statusstapel|2069|20690|363|28994|13169}}
|-
|2017-06-01||562||20 571||329||29 442||2 086||13 292||65 720||{{statusstapel|2086|20571|329|29442|13292}}
|-
|2017-07-01||566||20 335||297||30 193||2 162||13 371||66 358||{{statusstapel|2162|20335|297|30193|13371}}
|-
|2017-08-01||569||20 284||285||30 332||2 167||13 490||66 558||{{statusstapel|2167|20284|285|30332|13490}}
|-
|2017-09-01||571||20 307||274||30 494||2 184||13 700||66 959||{{statusstapel|2184|20307|274|30494|13700}}
|-
|2017-10-01||574||20 286||252||30 855||2 203||13 703||67 299||{{statusstapel|2203|20286|252|30855|13703}}
|-
|2017-11-01||577||20 241||251||31 311||2 233||13 751||67 787||{{statusstapel|2233|20241|251|31311|13751}}
|-
|2017-12-01||578||20 138||241||31 720||2 273||13 773||68 145||{{statusstapel|2273|20138|241|31720|13773}}
|-
|2018-01-01||579||19 999||238||31 631||2 273||14 050||68 191||{{statusstapel|2273|19999|238|31631|14050}}
|-
|2018-02-01||583||19 748||296||32 140||2 302||14 139||68 625||{{statusstapel|2302|19748|296|32140|14139}}
|-
|2018-03-01||588||19 626||313||32 651||2 363||14 357||69 310||{{statusstapel|2363|19626|313|32651|14357}}
|-
|2018-04-01||589||19 480||308||32 820||2 370||14 514||69 492||{{statusstapel|2370|19480|308|32820|14514}}
|-
|2018-05-01||591||19 260||314||33 311||2 384||14 705||69 974||{{statusstapel|2384|19260|314|33311|14705}}
|-
|2018-06-01||594||19 074||308||33 450||2 424||15 073||70 329||{{statusstapel|2424|19074|308|33450|15073}}
|-
|2018-07-01||597||18 859||236||33 662||2 471||15 423||70 651||{{statusstapel|2471|18859|236|33662|15423}}
|-
|2018-08-01||598||18 748||233||33 872||2 482||15 820||71 155||{{statusstapel|2482|18748|233|33872|15820}}
|-
|2018-09-01||601||18 737||233||33 837||2 511||16 342||71 660||{{statusstapel|2511|18737|233|33837|16342}}
|-
|2018-10-01||603||18 585||235||34 603||2 543||16 499||72 465||{{statusstapel|2543|18585|235|34603|16499}}
|-
|2018-11-01||605||18 393||245||34 871||2 543||16 675||72 727||{{statusstapel|2543|18393|245|34871|16675}}
|-
|2018-12-01||608||18 174||253||35 445||2 558||16 762||73 192||{{statusstapel|2558|18174|253|35445|16762}}
|-
|2019-01-01||610||17 796||238||36 157||2 576||16 900||73 667||{{statusstapel|2576|17796|238|36157|16900}}
|-
|2019-02-01||612||17 592||238||36 673||2 612||17 117||74 232||{{statusstapel|2612|17592|238|36673|17117}}
|-
|2019-03-01||614||17 342||233||37 118||2 634||17 416||74 743||{{statusstapel|2634|17342|233|37118|17416}}
|-
|2019-04-01||614||17 159||232||37 618||2 645||17 627||75 281||{{statusstapel|2645|17159|232|37618|17627}}
|-
|2019-05-01||619||17 128||233||38 356||2 681||17 687||76 085||{{statusstapel|2681|17128|233|38356|17687}}
|-
|2019-06-01||624||16 892||233||39 143||2 702||18 038||77 008||{{statusstapel|2702|16892|233|39143|18038}}
|-
|2019-07-01||625||16 762||228||39 689||2 721||18 087||77 487||{{statusstapel|2721|16762|228|39689|18087}}
|-
|2019-08-01||627||16 625||210||40 178||2 732||18 172||77 917||{{statusstapel|2732|16625|210|40178|18172}}
|-
|2019-09-01||628||16 517||194||40 457||2 760||18 286||78 214||{{statusstapel|2760|16517|194|40457|18286}}
|-
|2019-10-01||636||16 483||194||40 725||2 765||18 457||78 624||{{statusstapel|2765|16483|194|40725|18457}}
|-
|2019-11-01||641||16 427||190||41 390||2 779||18 520||79 306||{{statusstapel|2779|16427|190|41390|18520}}
|-
|2019-12-01||647||16 363||189||42 161||2 824||18 648||80 185||{{statusstapel|2824|16363|189|42161|18648}}
|-
|2020-01-01||655||16 334||184||42 931||2 878||18 717||81 044||{{statusstapel|2878|16334|184|42931|18717}}
|-
|2020-02-01||660||16 282||182||43 805||2 898||18 781||81 948||{{statusstapel|2898|16282|182|43805|18781}}
|-
|2020-03-01||662||16 226||178||44 526||2 925||18 880||82 735||{{statusstapel|2925|16226|178|44526|18880}}
|-
|2020-04-01||667||16 040||175||44 868||2 935||19 492||83 510||{{statusstapel|2935|16040|175|44868|19492}}
|-
|2020-05-01||672||15 787||173||45 296||2 983||19 757||83 996||{{statusstapel|2983|15787|173|45296|19757}}
|-
|2020-06-01||674||15 637||172||45 601||2 990||20 109||84 509||{{statusstapel|2990|15637|172|45601|20109}}
|-
|2020-07-01||676||15 496||173||46 241||3 006||20 169||85 085||{{statusstapel|3006|15496|173|46241|20169}}
|-
|2020-08-01||681||15 388||167||46 781||3 059||20 392||85 787||{{statusstapel|3059|15388|167|46781|20392}}
|-
|2020-09-01||683||15 372||167||47 158||3 077||20 439||86 213||{{statusstapel|3077|15372|167|47158|20439}}
|-
|2020-10-01||687||15 294||165||48 672||3 109||20 468||87 708||{{statusstapel|3109|15294|165|48672|20468}}
|-
|2020-11-01||695||15 251||164||49 462||3 169||20 695||88 741||{{statusstapel|3169|15251|164|49462|20695}}
|-
|2020-12-01||700||15 181||162||50 354||3 237||20 766||89 700||{{statusstapel|3237|15181|162|50354|20766}}
|-
|2021-01-01||703||15 138||161||50 805||3 277||20 969||90 350||{{statusstapel|3277|15138|161|50805|20969}}
|-
|2021-02-01||705||15 380||167||51 456||3 353||21 233||91 589||{{statusstapel|3353|15380|167|51456|21233}}
|-
|2021-03-01||707||15 367||164||51 656||3 379||21 772||92 338||{{statusstapel|3379|15367|164|51656|21772}}
|-
|2021-04-01||716||15 113||159||52 968||3 434||22 157||93 831||{{statusstapel|3434|15113|159|52968|22157}}
|-
|2021-05-01||721||14 840||166||54 300||3 511||22 819||95 636||{{statusstapel|3511|14840|166|54300|22819}}
|-
|2021-06-01||728||14 639||179||55 640||3 598||23 439||97 495||{{statusstapel|3598|14639|179|55640|23439}}
|-
|2021-07-01||732||14 559||169||56 166||3 648||24 176||98 718||{{statusstapel|3648|14559|169|56166|24176}}
|-
|2021-08-01||741||14 535||187||56 582||3 704||24 922||99 930||{{statusstapel|3704|14535|187|56582|24922}}
|-
|2021-09-01||755||14 554||222||57 754||3 790||25 509||101 829||{{statusstapel|3790|14554|222|57754|25509}}
|-
|2021-10-01||758||14 540||204||58 592||3 813||26 056||103 205||{{statusstapel|3813|14540|204|58592|26056}}
|-
|2021-11-01||787||15 115||235||60 057||4 168||26 662||106 237||{{statusstapel|4168|15115|235|60057|26662}}
|-
|2021-12-01||804||15 368||244||61 316||4 405||27 073||108 406||{{statusstapel|4405|15368|244|61316|27073}}
|-
|2022-01-01||807||15 314||255||62 114||4 435||27 466||109 584||{{statusstapel|4435|15314|255|62114|27466}}
|-
|2022-02-01||816||15 274||359||62 301||4 512||28 610||111 056||{{statusstapel|4512|15274|359|62301|28610}}
|-
|2022-03-01||825||15 343||371||62 674||4 554||29 392||112 334||{{statusstapel|4554|15343|371|62674|29392}}
|-
|2022-04-01||840||15 694||344||62 975||4 756||30 251||114 020||{{statusstapel|4756|15694|344|62975|30251}}
|-
|2022-05-01||843||15 999||341||63 512||4 783||30 866||115 501||{{statusstapel|4783|15999|341|63512|30866}}
|-
|2022-06-01||853||16 083||342||64 332||4 869||31 073||116 699||{{statusstapel|4869|16083|342|64332|31073}}
|-
|2022-07-01||855||16 372||340||65 314||4 881||31 442||118 349||{{statusstapel|4881|16372|340|65314|31442}}
|-
|2022-08-01||858||16 336||340||65 649||4 907||32 114||119 346||{{statusstapel|4907|16336|340|65649|32114}}
|-
|2022-09-01||863||16 275||276||64 910||4 939||33 657||120 057||{{statusstapel|4939|16275|276|64910|33657}}
|-
|2022-10-01||867||16 278||267||65 624||5 001||34 044||121 214||{{statusstapel|5001|16278|267|65624|34044}}
|-
|2022-11-01||878||16 261||197||66 638||5 058||34 425||122 579||{{statusstapel|5058|16261|197|66638|34425}}
|-
|2022-12-01||883||16 266||191||67 335||5 122||34 678||123 592||{{statusstapel|5122|16266|191|67335|34678}}
|-
|2023-01-01||888||16 238||197||67 986||5 161||34 842||124 424||{{statusstapel|5161|16238|197|67986|34842}}
|-
|2023-02-01||899||16 152||209||69 251||5 244||35 109||125 965||{{statusstapel|5244|16152|209|69251|35109}}
|-
|2023-03-01||901||16 072||229||70 084||5 249||35 236||126 870||{{statusstapel|5249|16072|229|70084|35236}}
|-
|2023-04-01||904||16 013||193||70 891||5 330||35 392||127 819||{{statusstapel|5330|16013|193|70891|35392}}
|-
|2023-05-01||906||15 978||187||71 710||5 339||35 450||128 664||{{statusstapel|5339|15978|187|71710|35450}}
|-
|2023-06-01||909||15 952||183||72 819||5 380||35 479||129 813||{{statusstapel|5380|15952|183|72819|35479}}
|-
|2023-07-01||912||15 777||181||73 603||5 430||35 737||130 728||{{statusstapel|5430|15777|181|73603|35737}}
|-
|2023-08-01||918||15 842||180||74 622||5 542||35 916||132 102||{{statusstapel|5542|15842|180|74622|35916}}
|-
|2023-09-01||929||15 856||192||75 520||5 745||35 996||133 309||{{statusstapel|5745|15856|192|75520|35996}}
|-
|2023-10-01||930||15 831||187||76 251||5 750||36 011||134 030||{{statusstapel|5750|15831|187|76251|36011}}
|-
|2023-11-01||939||15 844||192||76 997||5 806||36 163||135 002||{{statusstapel|5806|15844|192|76997|36163}}
|-
|2023-12-01||944||15 876||194||77 749||5 875||36 505||136 199||{{statusstapel|5875|15876|194|77749|36505}}
|-
|2024-01-01||946||15 879||185||78 360||5 894||36 753||137 071||{{statusstapel|5894|15879|185|78360|36753}}
|-
|2024-02-01||957||16 144||186||79 393||5 943||37 199||138 865||{{statusstapel|5943|16144|186|79393|37199}}
|-
|2024-03-01||968||16 000||186||80 745||6 004||37 260||140 195||{{statusstapel|6004|16000|186|80745|37260}}
|-
|2024-04-01||975||15 916||187||81 799||6 050||37 534||141 486||{{statusstapel|6050|15916|187|81799|37534}}
|-
|2024-05-01||977||15 915||187||82 659||6 080||37 682||142 523||{{statusstapel|6080|15915|187|82659|37682}}
|-
|2024-06-01||980||15 936||190||83 554||6 128||37 875||143 683||{{statusstapel|6128|15936|190|83554|37875}} 
|-
|2024-07-01||990||16 040||189||84 329||6 246||38 263||145 067||{{statusstapel|6246|16040|189|84329|38263}}
|-
|2024-08-01||996||16 055||190||85 146||6 296||38 755||146 442||{{statusstapel|6296|16055|190|85146|38755}}
|-
|2024-09-01||998||16 053||190||85 635||6 307||39 042||147 227||{{statusstapel|6307|16053|190|85635|39042}}
|-
|2024-10-01||1 005||16 061||190||85 740||6 355||39 472||147 818||{{statusstapel|6355|16061|190|85740|39472}}
|-
|2024-11-01||1 010||16 062||192||86 438||6 368||39 513||148 573||{{statusstapel|6368|16062|192|86438|39513}}
|-
|2024-12-01||1 018||16 054||193||87 626||6 425||39 533||149 831||{{statusstapel|6425|16054|193|87626|39533}}
|-
|2025-01-01||1 020||16 057||194||88 498||6 469||39 740||150 958||{{statusstapel|6469|16057|194|88498|39740}}{{/tommall}}

&lt;!-- För att uppdatera statistiken manuellt ersätt 
{{/tommall}} 
direkt ovanför kommentaren med:
{{byt:/mall}}
--&gt;
|}</text>
      <sha1>7a01ketk9tkfwnyf3gtmqeey2ksk8n4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Antalsidor</title>
    <ns>10</ns>
    <id>51272</id>
    <revision>
      <id>584909</id>
      <parentid>582941</parentid>
      <timestamp>2024-12-31T23:26:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <origin>584909</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="83" sha1="d3faqrjpjaj8l63ctqtruc9mf34nbnk" xml:space="preserve">{{FORMATNUM:18489}}&lt;sup&gt;[25-01-01]&lt;/sup&gt;&lt;noinclude&gt;
{{Antalsidor/dok}}
&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>d3faqrjpjaj8l63ctqtruc9mf34nbnk</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Mall:Antalsidor/dok</title>
    <ns>10</ns>
    <id>51273</id>
    <revision>
      <id>584908</id>
      <parentid>582940</parentid>
      <timestamp>2024-12-31T23:25:45Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <origin>584908</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="728" sha1="9cr74d8mkjl7gdf1zzz9us81xgdlsyb" xml:space="preserve">&lt;includeonly&gt;[[Kategori:Mallar]]&lt;/includeonly&gt;
{{nop}}
Sedan april 2016 uppdateras endast huvudnamnrymden enligt nedanstående lista:

== Senast inlagda texter från № 18400 ==
&lt;dynamicpagelist&gt;
namespace            = 0
count                = 100
order                = ascending
ordermethod          = created
offset               = 18400
mode = ordered
&lt;/dynamicpagelist&gt;

&lt;!-- Skriv {{mall|Antalsidor|104}} för antalet sidor i namnrymd: {{ns:104}}.

Skriv {{mall|Antalsidor|10}} för antalet sidor i namnrymd: {{ns:10}}.

etc

0 är default (huvudnamnrymden).
 --&gt;
[http://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Mall:Antalsidor/dok&amp;action=edit redigera] dokumentationen.

&lt;noinclude&gt;[[Kategori:Malldokumentation]]&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9cr74d8mkjl7gdf1zzz9us81xgdlsyb</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf (Schück 1907).djvu/37</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176328</id>
    <revision>
      <id>584924</id>
      <parentid>538773</parentid>
      <timestamp>2025-01-01T11:25:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>584924</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2300" sha1="lo7mgqfv676hwipng7k97tpu47e2qw3" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|||35}}&lt;/noinclude&gt;tider ett ställe, där det var ett kort afstånd mellan tvänne
segelbara vattenytor, antingen afbrottet förorsakades af ett ofarbart
vattenfall eller af en landtunga.» (Skandinavien under
unionstiden, s. 95).

Om denna sed att draga fartygen öfver land — yttrar Hans
Hildebrand — vittnar än i dag månget ortnamn ''Drag'' eller
ortnamn, i hvilka ''-drag'' ingår.

Huru svenskarna i Ryssland färdades till Konstantinopel från
Novgorod och Kijev berättas af Konstantinos Porphyrogennetos i
en ofta citerad relation:

»De båtar, som gå från det yttre Ryssland till Konstantinopel,
komma dels från Novgorod, där Svjatoslav, son af Rysslands furste 
Igor, residerar, dels också från borgen Smolensk och från Ljubeč
och Cernigov och från Vyšegrad. Dessa gå alla nedför floden
Dnjepr och förena sig vid borgen Kijev, som också kallas
''Sambatas''. Men slaverna, som äro skattskyldiga under dem, de så
kallade krivičerna, lučanerna och de öfriga slaviska folken, fälla om
vintern trästammarna på sina bärg och, efter att hafva tillhuggit
dem, föra de dem vid vårens ankomst, så snart isen bryter upp,
ut i de närliggande sumpsjöarna. När de sedan hafva blifvit
flottade ut i floden Dnjepr, begifva de sig likaledes själfva ut på denna
flod och gå till Kijev. Där släpa de dem till varfven och sälja
dem till ryssarna. Men ryssarna köpa skrofven och blott dem;
sina gamla båtar hugga de sönder och taga från dem åror, tofter
och annat tillbehör och utrusta dem därmed. I juni månad sätta
de sig i rörelse nedför floden Dnjepr och gå till Vytiĉev, hvilket
är en borg, som lyder under ryssarna. Där samla de sig nu
under loppet af två till tre dagar, och när alla båtarna äro
församlade, bryta de upp och gå nedför den nämnda floden Dnjepr.

Och först komma de till den första forsen, som benämnes
''Essupi'', hvilket på ryska och slaviska betyder »sof icke». Forsen
här är så smal, att dess bredd är som Tzykanisterions. Men midt
i den samma äro branta och höga klippor, hvilka se ut som öar;
när vattnet kommer till dessa, sköljer det öfver dem och störtar
ned igen med stort och fruktansvärdt larm. Därför våga ryssarna
icke segla midt in bland dem, utan de lägga till i närheten och&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>lo7mgqfv676hwipng7k97tpu47e2qw3</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf (Schück 1907).djvu/38</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176329</id>
    <revision>
      <id>584925</id>
      <parentid>538774</parentid>
      <timestamp>2025-01-01T11:28:16Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>584925</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2423" sha1="agyakfvcps0jm1l1f1u5k272tnv6ofl" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|36}}&lt;/noinclude&gt;landsätta manskapet, under det att de däremot lata alla varorna 
förblifva i båtarna. De gå nu nakna ut i vattnet, kännande sig 
för med fötterna för att icke snafva mot någon sten, och med 
detsamma skjuta de båtarna framåt med stänger, några vid
framstammen, andra vid midten och äter andra vid bakstammen. Med
sådan försiktighet gå de igenom denna första fors vid dess
innersta bukt och längs stranden af floden. Men när de passerat denna
fors, upptaga de åter de öfriga från land och segla vidare. De
komma därefter till den andra forsen, som på ryska heter ''Ulvorsi''
och på slaviska ''Ostrovuniprach'', hvilket betyder »forsens ö».
Äfven denna är, liksom den första, strid och svår att komma igenom.
Och åter landsätta de manskapet och föra båtarna igenom såsom
vid den förra. På liknande sätt gå de också genom den tredje
forsen, som kallas ''Gelandri'', hvilket på slaviska betyder »forsens
larm».

Därpå komma de till den fjärde forsen, den stora, som på
ryska heter ''Aifor'', på slaviska ''Neasit'', emedan pelikaner hafva sina
bon bland stenarna i forsen. Vid denna fors lägga alla båtarna
med framstammarna till land, och de af manskapet, som äro
utsedda att hålla vakt, gå i land och aflägsna sig till sina poster,
och de hålla vakt mycket omsorgsfullt för pečenegernas skull. Men
de andra taga varorna, som de hafva i båtarna, upp ur dessa och
likaledes slafvarna, belagda med bojor, och föra dem öfver land
6,000 steg, tills de hafva gått förbi forsen. Därpå föra de sina
båtar öfver till den andra sidan af forsen, i det de dels släpa
dem fram, dels bära dem på sina skuldror. Där skjuta de dem
ut i vattnet, och efter att hafva fört sina skinnvaror om bord,
inskeppa de sig själfva och segla vidare. När de komma till den
femte forsen, som på ryska benämnes ''Baruforus'', och på slaviska
''Vulniprach'', emedan den bildar en stor sjö, föra de åter sina
båtar igenom längs kusten af floden liksom vid den första och andra
forsen. Därefter komma de till den sjätte forsen, som på ryska
heter ''Leanti'', på slaviska ''Verutzi'', det vill säga »Vattnets sjudande»
och passera öfver den på liknande sätt. Därifrån segla de vidare till
den sjunde forsen, som på ryska heter ''Strukun'' och på slaviska
''Naprezi'', hvilket betyder »den lilla forsen». Och de anlända till det så&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>agyakfvcps0jm1l1f1u5k272tnv6ofl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf (Schück 1907).djvu/39</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176331</id>
    <revision>
      <id>584926</id>
      <parentid>538776</parentid>
      <timestamp>2025-01-01T11:31:25Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>584926</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2436" sha1="rsjsrro25us22m9ldw5jzd98ydlugop" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|||37}}&lt;/noinclude&gt;kallade Krariska öfverfartsstället, där chersoniterna sätta öfver från
Ryssland och pečenegerna till Cherson; detta samma
öfverfartsställe är i bredd ungefär som Hippodromen och i höjd, upp till
den öfversta punkt, som man kan se nedifrån, så högt att en
bågskyttes pil kan nå dit upp. Därför komma också pečenegerna hit
och öfverfalla ryssarna. Efter att hafva passerat detta ställe, komma
de till en ö, som blifvit uppkallad efter den helige Gregorius.» —
(Thomsen: Ryska Rikets Grundläggning s. 51 ff.). 

Antalet af de krigsfartyg, som på detta sätt transporterades,
var icke ringa. Då Askold och Dir 865 från Kijev seglade utför
Dnjepr och öfver Svarta hafvet, anföllo de Konstantinopel med
en flotta på 200 fartyg, och då Oleg 907 förnyade detta angrepp,
hade han 2000 skepp till sitt förfogande. Om detta tåg berättar
för öfrigt Nestor, att han »lät draga sina skepp på land och sätta
dem på hjul. Vinden fylde seglen, och på detta sätt seglade de
på torra landet emot staden» (Thomsen 21). Under följande år,
ända till 1043, upprepades dessa sjötåg ofta. På samma sätt
härjade de det Kaspiska hafvets stränder. Än följde de Volga ända
från källan — strax bredvid Novgorod — ned till hafvet, än
seglade de från Asovska sjön uppför Don, drogo båtarna därifrån
öfver till Volga och trängde på så sätt ned i Kaspiska hafvet.
913 uppträdde de där med en flotta af 500 skepp. Den massa
af kufiska och byzantinska mynt, som anträffats i svensk jord,
tyder i hvarje fall på en ytterst liflig, sannolikt direkt
sjöförbindelse med Orienten, och Ingvars bekanta tåg från Uppland gick i
hvarje fall ''in'' i Ryssland, hvarvid båtarna tydligen delvis släpats
öfver land. Genom Nestor (kap. 4) veta vi, att »en väg från 
varjagerna till grekerna» gick genom Finska viken, Neva, Ladoga,
Volchov, limen, Lovat, öfver släpstället mellan denna flod och
Dnjepr samt sedan utför denna. På samma sätt praktiserade
vikingarna sig från Düna öfver ett släpställe in i Dnjepr samt
från Ilmen och floden Msta öfver ett nytt släpställe in i Volga.

Men äfven under vikingatågen i väster seglade de nordiska
vikingaflottorna in i floderna och angrepo således »till sjöss» midt
inne i landet liggande städer såsom t. ex. Sevilla och Paris. 885
hade normannerna en flotta af 700 större skepp, »utom otaliga&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rsjsrro25us22m9ldw5jzd98ydlugop</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf (Schück 1907).djvu/40</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176335</id>
    <revision>
      <id>584928</id>
      <parentid>538780</parentid>
      <timestamp>2025-01-01T11:40:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>584928</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2360" sha1="d23h9zjkxrbur8chtetapgvn2jsxtar" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|38}}&lt;/noinclude&gt;mindre fartyg», i Seine utanför Paris. Då de trots en långvarig 
belägring ej kunde betvinga staden och förbi denna komma vidare 
på floden, drogo de flottan öfver land förbi det befästade Paris, 
satte den på andra sidan åter i floden, seglade sedan vidare och 
kommo på sina fartyg ända ned till Bourgogne, under det att en 
annan del af flottan från Seine styrde in i Oise och härjade
Soissons, hvarefter de samma väg vände tillbaka till Frisland. En 
liknande manöver utfördes af Harald Hårdråde, då han med sin
flotta stannade vid Loch Long vid Clydebukten. Där lämnades
de större skeppen kvar, men de mindre båtarna släpades öfver
den ej obetydliga, bärgiga landsvägen mellan Loch Long och
Loch Lomond, där de åter sattes i sjön. Några år senare gick
han med 60 skepp uppför Götaälf, vid Trollhättan drogos skeppen
öfver land, sattes åter i älfven, hvarefter flottan lopp in i Vänern.
Skeppen voro visserligen byggda lättare än de stora för
västerviking afsedda fartygen, men näppeligen voro de större än
500-talets ledungsskepp. På samma sätt lät Håkon Håkonson 1217
draga 17 skepp från Oslo till sjön Öjeren; 1226 upprepades detta
konststycke: skeppen drogos två mil genom myr och skog, därpå
seglade man uppför Glommen och släpade sedan båtarna öfver
ett nytt ed af en mils längd. Äfven Sven Grathe förde 1151
åtminstone en del af sin flotta från Slien in i Ejderen.&lt;ref&gt;Se härom Erslev i Aarb. f. nord. Oldk. 1873 sid. 67 ff. och Steenstrup Normannerne I 355.&lt;/ref&gt;

De nu anförda exemplen äro från vikingatiden och senare. 
Men då hade skeppen tydligen blifvit tyngre och mera djupgående, 
enär färderna utsträcktes öfver större farvatten. Den äldre tidens 
båtar tyckas hafva varit mindre, i regeln endast afsedda för rodd, 
men ej för segling såsom vikingaskeppen, och den märkliga
Nydamsbåten beskrifves af Montelius (Sv. Hist. I 163) såsom
»tämligen flatbottnad». Att då föra en flotta upp för en grund flod 
och delvis transportera den öfver land bör således hafva varit 
ännu lättare än under vikingatiden. 

Det är dessa fakta vi böra fasthålla, då vi skola besvara den 
nyss uppstälda frågan, huru en uppsvensk här på 500-talet kunde 
göra ett infall i Västergötland. Några landsvägar funnos icke att&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>d23h9zjkxrbur8chtetapgvn2jsxtar</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf (Schück 1907).djvu/32</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176354</id>
    <revision>
      <id>584877</id>
      <parentid>538803</parentid>
      <timestamp>2024-12-31T12:08:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>584877</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2395" sha1="9hs4i4ldgfzo6rmk76shh4aauj43ugm" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|30}}&lt;/noinclude&gt;förutsättning att Gregorius af Tours ej helt enkelt misstagit sig, är hans 
''dani'' antingen ett etnografiskt eller ett politiskt begrepp. ''Dani''
kan afse nordbor i allmänhet, och för så vidt Gregorius
öfverhufvud kände de nordiska folken, kunde han betrakta dem såsom
en etnografisk enhet, enär de talade samma språk. I sitt
ypperliga arbete ''Normannerna'' har Steenstrup emellertid bestridt, att
dani varit en kollektivbeteckning för de nordiska folken, och så
vidt jag vågar döma har han värkligen visat, att utländska
författare med ordet ''dani'' blott afsågo danskar. Men så sant detta 
än är, gäller satsen dock blott vikingatiden, då de nordiska
nationaliteterna började blifva bekanta i utlandet, och det är enligt
min mening obefogadt att förutsätta samma kännedom hos
500-talets författare, som ju icke hade någon egentlig beröring med
de nordiska folken. Danskarna bodde frankerna närmast, och det
var därför ett fullt förlåtligt misstag, om en frankisk författare
betecknat en nordisk sjöröfvarhop såsom dani. Hvad Gregorius
beträffar hade han därtill anledning, emedan danskarna på hans
egen tid (omkring 560) blifvit slagna vid Bordaa af den frankiske
konung Sigiberts vasall, hertig Lupus af Champagne (se
Steenstrup i Hist. Tidskr. VR. 2 B. 233). 

Men låtom oss jämföra uppgiften med Beowulf. Enligt
dikten, som i denna punkt naturligtvis är fullt historisk, voro danerna
och geaterna två skilda folk, hvar och en under sin särskilda
konung; geaternas konung var Hygelak, danernas konung Hrodgar.
Enligt Gregorius var däremot Hygelak danernas konung. ''Ergo''
har Gregorius’ »dani» ''icke'' varit en politisk, utan en etnografisk
beteckning. Ty blott med denna tolkning stämma de bägge
källorna med hvarandra. I annat fall hafva jutarna (d. v. s.
Fahlbecks geatas) icke varit ett i förhållande till danerna själfständigt
folk, utan utgjort en del af den danska monarkien. Den geatiske
konung Hygelak har varit en dansk konung, och någon plats för
en dansk konung Hrodgar finnes icke, d. v. s. denna uppfattning
af ''dani'' förklarar icke dikten, utan gör den rent obegriplig och
upphäfver de historiska förutsättningar, på hvilka den hvilar. Då
dessa emellertid måste vara riktiga, kan ''dani'' här endast hafva en
etnografisk betydelse. Denna enkla logiska slutsats styrkes&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>9hs4i4ldgfzo6rmk76shh4aauj43ugm</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf (Schück 1907).djvu/33</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176357</id>
    <revision>
      <id>584920</id>
      <parentid>538806</parentid>
      <timestamp>2025-01-01T11:00:26Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>584920</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2396" sha1="13bivl2guadmvc7bn0sxhabx6ol0xim" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|||31}}&lt;/noinclude&gt;dessutom af en historisk källa. I en från 900-talet härrörande
handskrift af Phædrus finnes en anteckning ''de Getarum rege Huiglaico''.
Denne konung Huiglaicus härskade öfver geterna och dräptes af
frankerna. Han var så storlemmad, att ingen häst förmådde bära
honom, och hans skelett, som länge förvarades på en ö vid Rhens
utlopp, förvånade alla genom sina jättelika dimensioner. Samma
anteckning återvänder i en annan samtidig Phædrushandskrift, och
originalanteckningen måste således vara äldre, enligt hvad Müllenhoff
antager (Beowulf s. 19) från 600-talet, enligt Bugges mening från
700-talet. Uppgiften beror tydligen på en frisisk eller frankisk
folktradition och afser utan tvifvel Hygelak. Men han kallas här
''rex getarum'', och då man vet, huru alla äldre författare
sammanblanda ''geter'' och ''goter'', är det tydligt, att han betecknats såsom,
goternas eller gautarnas konung.

Fahlbecks uppfattning stämmer ej häller med den åsikt, man
nu har om forntidens Danmark, ty de flesta moderna forskare
förkasta som bekant den gamla åsikten, att Gorm enat en samling
småriken till medeltidens Danmark. Så gör Steenstrup, som dock
egendomligt nog aksepterat Fahlbecks åsikt om geaternas och
jutarnes identitet, men som härigenom råkar i uppenbar
motsägelse med sig själf: »Folkets Enhed — säger han — fremgaar
endvidere utvivlsomt af, at det adlöd en fælles ''Konge''. Ganske
vist skildrer Beowulfkvadet to Riger i Danmark, et Geaternes
Rige i Jylland under Hygelac, senere under Beowulf, og et
Danernes Rige under Kong Hrodgar og hans Slægt med Kongesædet
Heorot, efter al Sandsynlighed Lejre paa Sjælland …&lt;ref&gt;Såsom paralleler anför Steenstrup här några sagor om danska småriken hos Saxo och isländarna. Men dessa äro sena, romanartade ''sagor'', under det att Beowulf på denna punkt tydligen är fullt värklighetstrogen och dessutom är skrifven blott vid pass hundra år efter den tid, till hvilken den ''nordiska'' diktningen måste förläggas.&lt;/ref&gt; Men 
mere end et forbigaaende Forhold har det næppe vaeret, og en
midlertidig Splittelse af Riget kendes jo ogsaa fra det historiske
Tidsrum.» (Danmarks Riges Historie I 168). För min del skulle
jag vilja draga en annan slutsats: ett jutarnes rike, som var skildt
frän Danmark, har historiskt icke existerat, ergo kan Beowulfs&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>13bivl2guadmvc7bn0sxhabx6ol0xim</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf (Schück 1907).djvu/34</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176360</id>
    <revision>
      <id>584921</id>
      <parentid>538809</parentid>
      <timestamp>2025-01-01T11:07:29Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>584921</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2338" sha1="aomloenjxdnot1sv8g8hmx43znn6y5x" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|32}}&lt;/noinclude&gt;''Geatas'' icke hafva varit jutar. Den af Steenstrup föreslagna
utvägen, att det här blott varit fråga om en tillfällig åtskillnad,
motsäges bestämdt af dikten, som aldrig antyder, att daner och geatas
någonsin utgjort ''ett'' rike och som ger oss en geatisk konungalängd
på flera generationer.

Det mest betydande argumentet till förmån för juteteorien är
dock den svensk-geatiska geografien. På ett par ställen i dikten 
talas om geatiska krigståg till Sverige och om svenska krigståg 
till geaternas land. Nu förefaller det väl vida naturligare, att de 
båda grannfolken svear och götar ligga i strid med hvarandra än
att dessa krig utkämpas mellan svear och jutar, isynnerhet som
svear och daner, som ju dock bo hvarandra närmare, icke hafva
någon beröring med hvarandra. Men häremot står ett annat skäl, 
som för Fahlbeck är hufvudargumentet. Ofverallt där dessa
krigståg omtalas, ske de »ofer sæ», »ofer wîd wäter», »ofer heafo» d. v. s. 
ständigt till sjöss. Men detta — anmärker Fahlbeck — bevisar,
att skalden tänkt sig de båda folken skilda åt af vatten, och det
så, att ingen annan förbindelse mellan dem var möjlig än den
öfver sjön. Beowulfs geatas kunna således icke hafva varit
Västergötlands gautar, under det att däremot förhållandet förträffligt
passar in på Danmarks jutar.

Äfven detta skäl förefaller till en början mycket bestickande,
men det lider af samma fel som Fahlbecks första hufvudargument.
Det utgår nämligen från förhållandena i våra dagar och tillämpar
dem utan vidare på 500-talet. I våra dagar är landet en
förbindelseled, sjön en gräns. I gamla tider var det tvärt om. Sjön
var den enda landsvägen, och de stora skogarna och bärgen voro
de naturliga gränserna. För att finna detta, behöfva vi blott
betrakta forntidens Grekland, som utgjordes af den nuvarande
kontinenten, det ægeiska hafvets öar och mindre Asiens kust, och
den svenska monarkien ända in på 1700-talet var ju en
landkomplex omkring Östersjön.

Omfattningen af gautarnas rike känna vi icke, lika litet som
vi känna omfattningen af svearnas. Det kan hafva varit
begränsadt till blott Västergötland, och det kan lika väl hafva omfattat
Västergötland och Östergötland. För den senare åsikten talar den&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>aomloenjxdnot1sv8g8hmx43znn6y5x</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf (Schück 1907).djvu/35</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176362</id>
    <revision>
      <id>584922</id>
      <parentid>540024</parentid>
      <timestamp>2025-01-01T11:13:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>584922</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3420" sha1="r97y0g1vk8jjdaed74ctm9vd4xwh6z0" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|||33}}&lt;/noinclude&gt;häfdvunna benämningen Svea- och Götaland, den urgamla svenska
konungatiteln (rex sveorum gothorumque) samt slutligen
Östergötlands eget namn (östra ''Gaut''land), som häntyder på, att landet
eröfrats af gautarna vid Gautälfven. En annan antydan ligger i
Beowulf. Under förutsättning att geatas voro gautar, så måste
östgötarna hafva hört samman antingen med gautarna eller med
svearna; själfständiga ha de icke kunnat vara, ty då hade gärna
de mellan gautar och svear boende östgötarna måst omnämnas på
tal om krigen mellan dessa folk. Men i betraktande af de skäl,
som redan anförts, är det vida rimligare, att de hört samman med
gautarnas rike än med svearnas.&lt;ref name=33-1&gt;Det må här tillåtas mig att i en not beröra en tradition, som enligt min tro berör den sista striden mellan svear och gautar (västgötar och östgötar).

&lt;p&gt;Det i vår sagohistoria så berömda Bråvalla-slaget skildras som bekant i 
två källskrifter, i Sǫgubrot, ett isländskt fragment från omkr. 1300, samt i Saxos sagokrönika. Bägge relationerna återgå till ett blott i fragment bevaradt kväde, som tillskrifves Starkad, men anses vara författadt af en norrman under senare delen af 1000-talet. Synpunkten är norsk, och intryck från en mängd yngre drabbningar hafva spelat in i skaldens skildring. (För litteraturen om denna fråga hänvisas till Bugge: Norsk Sagafortælling i Norsk hist. Tidskr. 1901). Men emellertid är det tydligt, att det finnes en äldre och äkta tradition, en stomme, kring hvilken de yngre tilläggen grupperat sig, och detta slag, som så kunnat fortlefva i traditionen och i sig absorbera yngre stridsskildringar, bör gärna hafva haft en värklig betydelse i nordens historia. I sagan äro de kämpande svear och daner, och danerna besegras. Men ett slag, som danskarna förlorat i kamp mot svearna, kan näppeligen i deras historia haft någon större betydelse. Vi svenskar minnas Pultava, men smärre nederlag, efter hvilka vi repat oss, hafva vi glömt. Däremot blir förhållandet ett annat, om vi taga hänsyn till, att den äldre traditionens gautar i den yngre traditionen i regeln göras till jutar d. v. s. till danskar. Och det är också en dylik förblandning, som enligt min mening ligger bakom det norska kvädet om det stora Bråvalla-slaget. Detta har varit den afgörande drabbning, i hvilken gautarna dukade under för svearna. Mina skäl äro följande.&lt;/p&gt;

&lt;ol&gt;&lt;li&gt;Slaget står vid Bråviken, således i Östergötland. Detta passar för ett
slag mellan svear och götar, men knappast för ett slag mellan svear och daner.&lt;/li&gt;

&lt;li&gt;Den gautiske (i de bevarade relationerna: danska) konungens namn är
''Hilditǫnn''. Såsom vi veta genom Beowulf alliterera alla de gautiska 
konungarnas namn på ''h''.&lt;/li&gt; 

&lt;li&gt;''Hilditǫnn'' är en kenning, som närmast bör sammanställas med
''Hildigǫltr'' och ''Hildisvin'', och liksom dessa ursprungligen betecknat krigare med vildgaltshjälm, har ''Hilditǫnn'' betecknat en kämpe, hvars hjälm burit den för 500- och 600-talen karaktäristiska hjälmen med vildgaltsbetar. Denna kenning säger oss vidare, att hjälten tillhört något af dessa århundraden, och att slaget, i hvilket han fallit, då utkämpats. Detta stämmer också med de många i Beowulf förekommande kenningarna, i hvilka ''-hild'' ingår.&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;&lt;/ref&gt; Så vida vi nu bestämma oss&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>r97y0g1vk8jjdaed74ctm9vd4xwh6z0</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf (Schück 1907).djvu/36</title>
    <ns>104</ns>
    <id>176363</id>
    <revision>
      <id>584923</id>
      <parentid>540025</parentid>
      <timestamp>2025-01-01T11:16:52Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Validerad */</comment>
      <origin>584923</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2483" sha1="psq71nlj46voilkaynthllzmjfojxhg" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;4&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|34}}&lt;/noinclude&gt;för denna mening — som åtminstone icke är mindre sannolik än
den förra — har samfärdseln mellan svearnes och götarnes riken
gått genom skärgärden öfver sjön, ty denna väg föredrogs
naturligtvis framför den nästan ofarbara landvägen genom de stora
skogarna mellan Svea- och Götaland. Hörde Östergötland däremot
till sveaväldet, skedde samfärdseln via Vättern, således också
öfver sjön.

Men vi kunna ju vara skeptiska och bestämma oss för det
minst sannolika alternativet: gautarnas rike var inskränkt blott till
Västergötland, och Östergötland hörde icke till Sveaväldet.

Huru färdades på den tiden t. ex. en trupp från
Västergötland till Uppland? Innan jag besvarar denna fråga, ber jag att
fä göra ett citat från ett bekant arbete af den skickligaste
kännaren af Sveriges medeltid, särskildt af dess geografi, nämligen Karl
Gustaf Styffe.

»Omdömen om landsvägarnes beskaffenhet i 16:de och
början af 17:de seklet, fälda både af regeringsmakten och
främmande resande, ställa det utom allt tvifvel, att bortom de
egentliga bygderna det ofta var svårt äfven för en ridande att komma
fram. Den omständigheten, att konungar och rådsherrar utfärdat
så många bref från hamnar i skärgårdarne och att de således
föredrogo den i afseende på tidsutdräkten osäkra segelfarten framför
landsvägen, är ett ytterligare bevis. Att man finner så många
möten af prelater och värdsliga rådsherrar hållna i Södertälge och
Arboga, visar också, hvad vikt man lade på att kunna begagna
sjöfart. Äfven smärre vattendrag begagnades, så vidt möjligt, och
det är sannolikt, att äfven i mellersta Sverige man icke försmådde
att draga båtarne öfver land, då hinder af vattenfall och dylikt
mötte, såsom ännu brukas i Västerbotten. De många ortnamnen,
hvari ordet ''ed'' ingår, förklaras därigenom, ty det utmärkte i äldre
&lt;ref follow=33-1&gt;&lt;p&gt;Men på 600-talet bör också det gautiska riket hafva dukat under för det svenska. I Beowulf är det ännu själfständigt, men på 800-talet utgjorde det redan en del af sveaväldet.&lt;/p&gt;

&lt;p&gt;Af den ursprungliga traditionen ha emellertid blott de gröfsta dragen 
bevarats: minnet af ett stort och väldigt folkslag, utkämpadt vid Bråvikens strand,
och af binamnet på gautarnas sista konung, som efter ett tappert motstånd
stupade i slaget. Allt det öfriga är yngre långods från andra dikter och traditioner.&lt;/p&gt;&lt;/ref&gt;&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>psq71nlj46voilkaynthllzmjfojxhg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Index:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf/styles.css</title>
    <ns>108</ns>
    <id>181864</id>
    <revision>
      <id>584887</id>
      <parentid>549366</parentid>
      <timestamp>2024-12-31T15:11:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>584887</origin>
      <model>sanitized-css</model>
      <format>text/css</format>
      <text bytes="191" sha1="nuwcjh02b6h6w01z65slfps1orwu3rm" xml:space="preserve">/* Increase the gutter because the line numbers have up to 4 digits */
.ws-poem-left-gutter .ws-poem-line {
	padding-left: 3em;
}
.ws-poem-right-gutter .ws-poem-line {
	padding-right: 13em;
}</text>
      <sha1>nuwcjh02b6h6w01z65slfps1orwu3rm</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>584888</id>
      <parentid>584887</parentid>
      <timestamp>2024-12-31T15:14:31Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>584888</origin>
      <model>sanitized-css</model>
      <format>text/css</format>
      <text bytes="191" sha1="9z9chf3dr11lqkeuxm4ljlqgks4q9w9" xml:space="preserve">/* Increase the gutter because the line numbers have up to 4 digits */
.ws-poem-left-gutter .ws-poem-line {
	padding-left: 3em;
}
.ws-poem-right-gutter .ws-poem-line {
	padding-right: 10em;
}</text>
      <sha1>9z9chf3dr11lqkeuxm4ljlqgks4q9w9</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>584899</id>
      <parentid>584888</parentid>
      <timestamp>2024-12-31T15:50:17Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>584899</origin>
      <model>sanitized-css</model>
      <format>text/css</format>
      <text bytes="190" sha1="3zd97p7h8mcb635z3uq44hjfz6jbvek" xml:space="preserve">/* Increase the gutter because the line numbers have up to 4 digits */
.ws-poem-left-gutter .ws-poem-line {
	padding-left: 3em;
}
.ws-poem-right-gutter .ws-poem-line {
	padding-right: 5em;
}</text>
      <sha1>3zd97p7h8mcb635z3uq44hjfz6jbvek</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Drabanten del 2 1888.djvu/331</title>
    <ns>104</ns>
    <id>190881</id>
    <revision>
      <id>584902</id>
      <parentid>566416</parentid>
      <timestamp>2024-12-31T19:26:50Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>584902</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="3143" sha1="ov0os7ozrt7h0e0v4y086bst9afkskr" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|327}}&lt;/noinclude&gt;beräkna allting, jag känner allting. Ert förstånd bestämmer öfver edra
handlingar; hjertat bestämmer öfver mina. Gån I er väg, jag går min.
I talen om rykten, om faror, om — gud vet allt, — jag talar om 
förhoppningar, om mod, om själsstyrka, om kärlek. Våra tankar äro
mycket olika. Läggen handen på edra hjertan, mina herrar, och svaren
mig på en fråga. I veten att jag hitintills i sjelfva verket utgjort 
medelpunkten för korrespondensen med er chef, Armfelt; veten att jag
utan all fruktan nedskrifvit, hvad ni ej vågat, och likväl, sporde jag er
någonsin efter ert egentliga mål, huru långt ni ville gå, gjorde jag det?
Sporde jag efter något annat, än när Armfelt skulle återkomma? Och
nu, om det är sant, hvad I sägen, nu, då omständigheterna synas hota
oss, viljen I rädda er med att uppoffra mig.

— Långt derifrån, min fröken, erinrade Ehrenström, vi vilja ej
uppoffra er; vi vilja lägga hela förmyndare-regeringen i edra händer.

— Min herre, jag känner all den förnedring, som denna så vackra
fras inbegriper. I viljen kasta mig i hertigens armar som en 
räddningsplanka för er. Redan ert förslag kränker mig, mycket mer sjelfva
saken. Men om min kärlek till Armfelt är ett fel, som kan berättiga
er att misskänna mig, så blifver likväl hvarje eftergift för edra 
önskningar ett brott. Märken också skilnaden, mina herrar, emellan ett fel,
som i djupet af hjertat är en dygd, och ett brott, som i samma djup
är en last. Min själ revolterar emot er. I sanning, ert förslag upprör
mig. Min gud, om jag älskade hertigen, skulle jag egna mitt hela lif
åt honom; men jag gör det ej, och likväl fordren I! — Ah, man må
säga, att jag varit svag, men man skall ej säga, att jag varit dålig. Den
jag älskar, älskar jag öppet och rent, och jag skyr ej att bekänna det,
äfven om jag derigenom endast bekänner ett fel, men skrymteri, mina
herrar, falskhet — o nej! — hvarje falskt qvinnohjerta inger mig den
största afsky. Låt vara, att också jag anar, att faror hota oss. Tron
I väl derför, att jag blir klenmodigare? Ju mera jag pröfvas, dess mera
mod skall kärleken gifva mig. Det är icke en nyckfull qvinnas 
pladdrande läppar, som tala till er, det är en känsla. Denna känsla kan
dö, men ej låta förnedra sig. Jag blickar lugnare faran till mötes än
framgången. Vid tanken på en framgång darrar mitt hjerta af glädje;
vid tanken på en fara upphör det att slå. Ack, nej! mina herrar,
beredom oss att strida, om det behöfs, men icke att fegt förråda 
hvarandra.

Då fröken Rudensköld slutade, uppstod en djup tystnad.

Hennes yttrande hade så omedelbart gått från hennes inre, att
alla vidare öfvertalningsförsök syntes fullkomligt fåfänga.

Med aktning drogo de sig också tillbaka.

Franc hade lutat sig emot ett litet sybord vid soffan. Då han
reste sig upp derifrån, märkte han ett bref deruppå.

— Åh, min fröken, utropade han dervid, ni vet att jag är, 
himmelen vare pris och ära, en välbestäld öfver-postdirektör.

— Uttryck er tydligare, min herre!
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ov0os7ozrt7h0e0v4y086bst9afkskr</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Drabanten del 2 1888.djvu/339</title>
    <ns>104</ns>
    <id>190889</id>
    <revision>
      <id>584905</id>
      <parentid>566425</parentid>
      <timestamp>2024-12-31T22:34:04Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>584905</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2486" sha1="1agbh9sw3hlez4dj05qr235vy32u43t" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|335}}&lt;/noinclude&gt;— Nåväl, om jag icke vore din bror …

— Då skulle jag icke kyssa dig, men nu.

Och bror och syster slöto hvarandra hjertligt i sina armar.

— Om jag skall vara upprigtig, Bengt, är denna stund en bland
de lyckligaste jag egt på många år: jag är lugn, jag känner mig 
tillfredsstäld, så öfverfull af frid. Hvarför kan det icke alltid vara så?

— Hvarför? Skall jag säga dig det?

— Ja, ja! gör det!

— Derför att du har ett ömt hjerta, syster.

— Men jag känner att det är ifrån det, som mitt lugn i denna
stund härflyter.

— Naturligtvis; men det är också ifrån det, som all den oro
kommer, hvilken du emellanåt erfar.

— Kanske har du rätt.

— Kärleken gör endast dem lyckliga, åt hvilka den bygger eget
hem och egen härd; alla andra gör den olyckliga.

Bengt yttrade sig med försigtighet. Han ville icke upprifva några
obehagliga erinringar.

— Vet du hvad jag någon gång har tänkt på? inföll fröken 
Rudensköld.

— Låt mig höra det. Det var länge sedan vi talade förtroligt
med hvarandra.

— Om jag egde råd, ack, det kostar på mig att i denna stund
vara fattig, så skulle jag för alltid lemna hofvet och alla de intrasslade
förhållanden, hvari jag nu befinner mig. Jag skulle flytta på landet,
vet du.

— Skulle du det?

— Jag skulle köpa mig en liten egendom och flytta dit med
min mor.

— Men du skulle ej trifvas der.

— Ack jo, Bengt! Jag skulle trifvas på ett litet vackert, täckt
ställe. Det skulle roa mig att ordna allt på ett nätt och trefligt vis
omkring mig. Ensamheten är för mig ingen plåga, tvärtom en glädje.
Jag vet att jag många gånger känt mig så lycklig, då jag fått andas
ut under skuggan af ett träd, höra en bäck sorla på afstånd eller 
betrakta en enkel blomma. Jag tror att jag misstagit mig om min bana;
det var ej för hofvet, det var för landet, som naturen skapade mig.
Men hvad mera, det der är ändå blott en vacker dröm, som jag ej
eger förmåga att göra verklig. Huru mycket godt går likväl ej 
förloradt för oss, derför att vi ej kunna genomföra våra kanske vackraste
drömmar?

— Du har ledsnat vid hofvet.

— Jag har det, Bengt, eller rättare, jag har ledsnat vid 
äregirighetens ständiga intriger der. Någon gång fasar jag till och med för
min ställning midt ibland dem, och jag skulle vara nöjd att få slita
alla band, och fattig och ensam aflägsna mig långt — långt ifrån dem.&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1agbh9sw3hlez4dj05qr235vy32u43t</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Drabanten del 2 1888.djvu/349</title>
    <ns>104</ns>
    <id>190920</id>
    <revision>
      <id>584906</id>
      <parentid>566476</parentid>
      <timestamp>2024-12-31T22:51:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>584906</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2437" sha1="24ftodnz7dblw0cxzvrxaq1c2at2zzz" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|345}}&lt;/noinclude&gt;— Och detta är ert sista ord, min fröken?

— Mitt sista.

Det var i denna stund någonting i hertigens blick, som förfärade
henne och genomborrade henne med en isstråles hela köld.

— Utan all barmhertighet afslår ni således mitt anbud, återtog
hertigen omsider; hvartill gagnar det då, att jag är barmhertig emot er?

— Ers höghet …

Fröken Rudenskö3ld såg, att en storm hotade, men förblef 
orubblig och lugn.

— Ni vill icke, upprepade han åter och fattade hennes hand, som
han hårdt kramade i sin, jag deremot säger, att ni skall.

— Förglöm er ej, ers höghet. Kom ihåg att ni talar till en
qvinna.

— Det är det, jag ej förglömmer.

Under det hertigen talade, tilltog hans förtrytelse. Måhända 
retades han äfven af det lugn, som fröken Rudensköld iakttog; men hans
förtrytelse var iskall.

— Medgif mig en sak, min fröken.

{{Rättelse|—&amp;nbsp;|}}Fröken Rudensköld svarade intet, men skilde ej heller sin blick
ifrån honom.

— Medgif, att jag utan alla vilkor erbjöd er pensionen.

— Det är sant.

— Medgif, att jag behandlat er så uppmärksamt, som ni 
någonsin kunnat fordra.

— Äfven det medgifver jag.

— Medgif, att jag icke med några hotelser eller tvång sökt vinna
ert bifall till de önskningar, som så varmt uppfylt hela min själ.

— Ni har rätt, ers höghet, jag kan ej anklaga er för något sådant.

— Det är bra, min fröken, och jag öfvergår nu till skälet, 
hvarför jag så behandlat er.

— Skälet?

— Skälet var det, att jag upprigtigt älskade er och hoppades att
med godo förvärfva mig er aktning, än mera, äfven er genkärlek; nu
deremot, nu är det helt annorlunda; er hårdhet berättigar äfven mig
att vara hård.

— Ni talar obegripliga saker, ers höghet.

— Haf blott tålamod, och ni skall snart förstå mig.

Hertigen drog efter andan, liksom för att vinna ny styrka att
fortsätta.

— Jag har sagt, att ni skall antaga mitt anbud; hör mig också,
min fröken. Då jag begaf mig hit, kom jag för att afvända en stor
fara, som hotar er, en fara, som endast jag förmår afböja.

Vid dessa ord intogs fröken Rudensköld af en oemotståndlig fruktan.
Hon trodde sig nämligen genom dem erhålla visshet om, att det 
gustavianska partiets planer voro upptäckta, hvarom Franc visserligen 
underrättat henne, men hvilket hon ännu hoppades icke ega någon grund.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>24ftodnz7dblw0cxzvrxaq1c2at2zzz</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf/34</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197152</id>
    <revision>
      <id>584891</id>
      <parentid>584854</parentid>
      <timestamp>2024-12-31T15:20:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>584891</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1600" sha1="bejdiamhpxqy34vudkarsakbhgbpzg6" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|30|{{sc|unferð yttrar sig}}|}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=follow|
» Då uppsökte han de ärorika Scyldingarnes, &gt;&gt;&gt; '''{{sc|unferð yttrar sig}}'''
»Syddanernas folk över vågornas svall.
465 &lt;&lt;&lt; »Just då rådde jag över danernas folk 
»Och innehade ung det vida riket,
»Hjältarnes borg; då var Heregar död,
»Min äldre broder, Healfdenes son,
»Ej mer i livet; han var bättre än jag
470 &lt;&lt;&lt; »Sedan bilade jag denna fejd med skatter;
»Jag sände till Wylfingarne över vattnets rygg
»Gamla smycken; han svor mig eder.
»Sorg i mitt sinne är mig att säga
»Till vem det vara må, vilken våldsam fiendskap
475 &lt;&lt;&lt; »Och nesa Grendel berett mig i Hjort
»Med sina hätska anslag. Min krigarehop,
»Min salsskara har smält samman; ödet har bortsopat dem
»I Grendels fasansfulla våld; men Gud kan lätt
»Hejda den djärve fienden i hans dåd.
480 &lt;&lt;&lt; »Rätt ofta hava, druckna av öl,
»Kämparne lovat vid dryckeskannan
»Att i ölsalen vilja bida
»Striden mot Grendel med svärdseggarnas fasor.
»Då var denna hirdens mjödsal blodfärgad
485 &lt;&lt;&lt; »Vid morgontiden, då dager lyste,
»Varje bänktilja övergjuten med blod.
»Så mycket färre trogna ägde jag,
»Dyra kämpar, som dem döden bortryckt.
»Sitt nu ned till gästabudet och ''tänk'' i tid
490 &lt;&lt;&lt; »På segerära åt männen, som din håg bjuder!»
Sedan gavs de samlade götamännen
Plats på en bänk uti ölsalen;
Dit gingo de tappre, de mycket stolte
Att sätta sig ned. En sven passade upp,
495 &lt;&lt;&lt; Bar i handen en sirad ölkanna,
Iskänkte den klara drycken. Skalden sjöng stundom}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>bejdiamhpxqy34vudkarsakbhgbpzg6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf/35</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197215</id>
    <revision>
      <id>584878</id>
      <timestamp>2024-12-31T12:53:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584878</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1550" sha1="ly59t9dlhlgj4pzy7scela2705t4rjp" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||NEDSÄTTANDE OM BEOWULF. 31|}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=follow|
Klart uti Hjort. Där var kämpajubel,
En talrik skara daner och väder-götar.

Ecglafs son Unferð talade;
500 &lt;&lt;&lt; Vid Scyldingafurstens fötter satt han,
Löste stridsrunan — den modige sjöfaranden
Beowulfs företag förtröt honom mycket,
Förty han unnade ej, att någon annan man
Under himlen skulle någonsin vinna
505 &lt;&lt;&lt; Större ära på jorden än han själv —:
»Är du den Beowulf, som mätte sig med Breca
»I kappsimning över det vida havet,
»Där I övermodigt prövaden vågorna
»Och för djärft skryt vågaden livet
510 &lt;&lt;&lt; »I det djupa vattnet? Ej kunde någon man,
»Ljuv eller led, förmå eder att avstå 
»Från den sorgfulla färden. Sedan summen I i havet,
»Där I med armarna famnaden havsströmmen,
»Mätten havsvågorna, svängden händerna,
515 &lt;&lt;&lt; »Gleden över havsytan; vintersvallet
»Sjöd i vågorna. I strävaden sju nätter
»I havets våld; han övervann dig i simning,
» Hade större styrka. Sedan vid morgontiden
»Bar havet upp honom till strids-rämerna.&lt;ref&gt;Troligen raumarne i Norge. Det sagolika i framställningen gör dock lokaliseringen av här nämnda stammar högst osäker.&lt;/ref&gt;
520 &lt;&lt;&lt; »Därifrån uppsökte han, dyr för de sina,
»Sitt kära arvgods i brondingarnes land,
»Den fagra skyddsborgen, där han hade folk,
»Borg och ringar. Hela sitt vad med dig
»Fullgjorde noga Beanstans son.
525 &lt;&lt;&lt; »Nu väntar jag för dig, så dugande du än varit
»I alla stridsstormar, en sämre utgång}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ly59t9dlhlgj4pzy7scela2705t4rjp</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>584879</id>
      <parentid>584878</parentid>
      <timestamp>2024-12-31T12:54:06Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>584879</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1557" sha1="e9thowfy7bhe65ctztziwt1ga1dyj4d" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||{{sc|nedsättande om beowulf.}}|31|}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=follow|
Klart uti Hjort. Där var kämpajubel,
En talrik skara daner och väder-götar.

Ecglafs son Unferð talade;
500 &lt;&lt;&lt; Vid Scyldingafurstens fötter satt han,
Löste stridsrunan — den modige sjöfaranden
Beowulfs företag förtröt honom mycket,
Förty han unnade ej, att någon annan man
Under himlen skulle någonsin vinna
505 &lt;&lt;&lt; Större ära på jorden än han själv —:
»Är du den Beowulf, som mätte sig med Breca
»I kappsimning över det vida havet,
»Där I övermodigt prövaden vågorna
»Och för djärft skryt vågaden livet
510 &lt;&lt;&lt; »I det djupa vattnet? Ej kunde någon man,
»Ljuv eller led, förmå eder att avstå 
»Från den sorgfulla färden. Sedan summen I i havet,
»Där I med armarna famnaden havsströmmen,
»Mätten havsvågorna, svängden händerna,
515 &lt;&lt;&lt; »Gleden över havsytan; vintersvallet
»Sjöd i vågorna. I strävaden sju nätter
»I havets våld; han övervann dig i simning,
» Hade större styrka. Sedan vid morgontiden
»Bar havet upp honom till strids-rämerna.&lt;ref&gt;Troligen raumarne i Norge. Det sagolika i framställningen gör dock lokaliseringen av här nämnda stammar högst osäker.&lt;/ref&gt;
520 &lt;&lt;&lt; »Därifrån uppsökte han, dyr för de sina,
»Sitt kära arvgods i brondingarnes land,
»Den fagra skyddsborgen, där han hade folk,
»Borg och ringar. Hela sitt vad med dig
»Fullgjorde noga Beanstans son.
525 &lt;&lt;&lt; »Nu väntar jag för dig, så dugande du än varit
»I alla stridsstormar, en sämre utgång}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>e9thowfy7bhe65ctztziwt1ga1dyj4d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf/36</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197216</id>
    <revision>
      <id>584880</id>
      <timestamp>2024-12-31T13:45:27Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584880</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1623" sha1="2f7ggqo3clwz7q0rfzv4dl38lyo29bg" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|32|{{sc|beowulf berättar}}|}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=follow|»Av den vilda kampen, om du vågar bida
»Grendel på nära håll natten i ända.»
Ecgtheows son Beowulf talade:
530 &lt;&lt;&lt; »Sådan lång rad, min vän Unferð,
»Du, drucken av öl, har talat om Breca,
»Sagt om hans färd! Sant jag säger,
»Att jag hade större styrka på havet, 
»Strävan på vågorna än någon annan man.
535 &lt;&lt;&lt; »Vi två sade det såsom ynglingar,
»Och vi lovade — bådas vårt liv 
»Var då ännu ungt — att våga livet
»Ute på havet och gjorde det också.
»Då vi summo ut, hade vi det hårda svärdet
540 &lt;&lt;&lt; »Naket i handen: vi ärnade värja oss
»Mot valfiskarna. Han kunde ej alls
»Flyta ifrån mig längre bort på vågorna,
»Snabbare i havet, och ej ville jag ifrån honom.
»Sedan voro vi tillsammans på havet
545 &lt;&lt;&lt; »Fem nätters tid, tills strömmen drev oss åtskils,
»De svallande vågorna, det kallaste väder,
»Den mörka natten och den vilda nordan
»Kastade sig mot oss; vågorna voro upprörda.
»Havsfiskarnas mod vart uppeggat;
550 &lt;&lt;&lt; »Då lämnade mig min hårda, flätade
»Pansarskjorta skydd mot de lede;
»Den virkade stridsdräkten, smyckad med guld,
»Låg på mitt bröst. Mot botten drog mig
»En hätsk fiende; den vilde höll mig
555 &lt;&lt;&lt; »Fast i sitt tag. Dock vart mig unnat
 »Att träffa skräckbringaren med svärdets spets.
»Den stormande striden bortryckte då
»Det väldiga havsdjufet genom min hand.

» Sålunda ansatte mig ofta och hårt
560 &lt;&lt;&lt; »De leda skadedjuren. Jag stod dem till tjänst
»Med mitt dyrbara svärd, såsom vederbörligt var.}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>2f7ggqo3clwz7q0rfzv4dl38lyo29bg</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf/37</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197217</id>
    <revision>
      <id>584881</id>
      <timestamp>2024-12-31T13:50:54Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584881</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1575" sha1="hyv0xlffeuo1yu3gbnb58gt8i3mndve" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||{{sc|sin kappsimning med breca.}}|33}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=follow|
»Ej fingo de illdådarne njuta glädjen
»Utav den måltiden att få taga mig
»Och sätta sig till gästabud nära havsbottnen;
565 &lt;&lt;&lt; »Utan om morgonen lågo de uppe,
»Sårade av klingan, bland vågornas skum,&lt;ref&gt;Eller på kustens sand.
&lt;/ref&gt;
»Sövda av svärdet, så att de icke 
»Sedan hindrade sjöfarande
»På den stupande vägen. Från östan kom ljuset,
570 &lt;&lt;&lt; »Guds lysande vårdtecken — vågorna lade sig —,
»Så att jag kunde se lantuddarna,
»De blåsiga strandhöjderna. Ödet frälser ofta
»Mannen från döden, då hans mandom duger.
»Emellertid lyckades jag med svärdet slå ihjäl
575 &lt;&lt;&lt; »Nio havstroll. Aldrig har jag sport hårdare
»Nattlig strid under himlens valv
»Eller armare människa i havets strömmar.
»Dock undkom jag med livet fiendernas tag,
»Trött av färden. Sedan bar mig
580 &lt;&lt;&lt; »Havet på sin ström, de svallande vågorna
»Till finnarnes land. Om dig har jag icke
»Hört förtäljas sådana strider,
»Svärdens fasor. Ingen av er båda,
»Breca och du, har ännu i stridsleken
585 &lt;&lt;&lt; »Någonsin utfört så dyrköpt bragd
»Med de blanka svärden — ej jag yves däröver —
»Du däremot har blivit dina närmaste fränders, 
»Dina bröders bane; därför skall du i helvetet
»Lida fördömelse, fastän ditt vett duger.
590 &lt;&lt;&lt; »Jag säger dig för sant, du Ecglafs son,
»Att aldrig skulle Grendel, den hemske skräckbringaren,
»Vållat din härskare så mycken fasa}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;
{{huvud|{{m|''Beowulf''}}||{{m|3}}}}&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hyv0xlffeuo1yu3gbnb58gt8i3mndve</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf/38</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197218</id>
    <revision>
      <id>584882</id>
      <timestamp>2024-12-31T14:45:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584882</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1593" sha1="73d14osdozhhy3txx7jg01uxanfi848" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|34|{{sc|aftonen tillbringas}}|}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=follow|
»Och nesa i Hjort, om din hug vore
»Så stridslysten som du själv säger.
595 &lt;&lt;&lt; »Men han har funnit, att han ej behöver
»Synnerligen frukta för fejden med eder,
»Den hemska svärdsstormen med Seger-scyldingarne;
»Han tager tvångspanter, skonar ingen
»Av danernas folk, utan kämpar med lust,
600 &lt;&lt;&lt; »Dödar och ''fråssar'', väntar ej strid
»Av spjut-danerna. Men nu skall jag snart
»Bjuda honom på götarnes kraft
»Och mandom i striden. Tillbaka går den som kan,
»Modig till mjödet, när morgonljuset,
605 &lt;&lt;&lt; »Den strålande solen följande dygnet
»Skiner från sunnan över människors barn.»
Lycklig var då skatternas utdelare,
De glänsande danernas tappre gråhårsfurste
Hoppades på hjälp, sedan folkets herde
610 &lt;&lt;&lt; Hade hört Beowulfs fasta beslut.
Där var skratt bland hjältarne, sången ljöd,
Orden voro glada. Fram gick Wealhtheow,
Hroðgars gemål, med höviskt skick,
Hälsade guldsmyckad männen i salen;
615 &lt;&lt;&lt; Och då gav den friborna makan en bägare
Först åt öst-danernas odals skyddsherre,
Bad honom vara blid vid detta ölgille,
Vänlig mot männen. Den segerrike konungen
Mottog med glädje den bjudna salsbägaren.
620 &lt;&lt;&lt; Helmingarnes dam gick sedan omkring
Till hela skaran, gamla och unga,
Utdelade skatter; tills så fogade sig,
Att den ringprydda, högsinnade drottningen
Bar en mjödbägare fram till Beowulf;
625 &lt;&lt;&lt; Hälsade götarnes furste och tackade
Gud med visa ord, att nu blivit uppfylld
Hennes önskan och hopp att av någon jarl}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>73d14osdozhhy3txx7jg01uxanfi848</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf/39</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197219</id>
    <revision>
      <id>584883</id>
      <timestamp>2024-12-31T14:52:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584883</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1562" sha1="qanhabterodleqm7oy31az6azrqy9p3" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||{{sc|i festglädje.}}|35}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=follow|
Få hjälp emot dåden. Den stridsdjärve kämpen
Mottog bägaren utav Wealhtheow,
630 &lt;&lt;&lt; Och sedan talade Beowulf högtidligt,
Ecgtheows son, lysten efter strid:
»Det var min föresats, då jag gick till sjöss,
»Satte mig i farkosten med min skara,
»Att jag fullständigt skulle uppfylla
635 &lt;&lt;&lt; »Edert folks önskan eller falla på valplatsen,
»Sluten i fiendens tag. Jag skall utföra
»En manlig bragd eller också bida
»Min sista dag i denna mjödsal.»
Dessa stolta ord av göten
640 &lt;&lt;&lt; Likade väl kvinnan; guldsmyckad gick
Den friborna drottningen och satte sig hos sin gemål.
Därefter, liksom förut, talades käcka ord
Inne i salen; det segerrika folket
Var glatt och bullersamt, till dess med ens
645 &lt;&lt;&lt; Healfdenes son ville söka
Sin aftonro. Han visste, att strid
Väntade skräckbringaren i den höga salen,
När de ''ej'' kunde se solens ljus,
Och den mörka nattens skugglika skepnader
650 &lt;&lt;&lt; Kommo skridande dystra under molnen
Hän över alla. Hela skaran reste sig.
Då hälsade den ene mannen den andre,
Hroðgar Beowulf, och önskade honom lycka,
Gav i hans våld salen och sade:
{{rättelse|565|655}} &lt;&lt;&lt; »Aldrig har jag förut, sedan jag kunnat
»Höja hand och sköld, överlåtit åt någon
»Danernas ståtliga hus förrän nu åt dig.
»Tag nu i din vård det yppersta av hus,
»Minns din hjälteära, visa din mannakraft,
660 &lt;&lt;&lt; »Håll vakt mot fienden! Intet du önskar skall du sakna,
»Om du med livet genomgår detta hjältedåd.»}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qanhabterodleqm7oy31az6azrqy9p3</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>584885</id>
      <parentid>584883</parentid>
      <timestamp>2024-12-31T14:58:20Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>584885</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1562" sha1="hv00dv00nsmckgq6xw63ffiliui5ce9" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||{{sc|i festglädje.}}|35}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=stanza|
Få hjälp emot dåden. Den stridsdjärve kämpen
Mottog bägaren utav Wealhtheow,
630 &lt;&lt;&lt; Och sedan talade Beowulf högtidligt,
Ecgtheows son, lysten efter strid:
»Det var min föresats, då jag gick till sjöss,
»Satte mig i farkosten med min skara,
»Att jag fullständigt skulle uppfylla
635 &lt;&lt;&lt; »Edert folks önskan eller falla på valplatsen,
»Sluten i fiendens tag. Jag skall utföra
»En manlig bragd eller också bida
»Min sista dag i denna mjödsal.»
Dessa stolta ord av göten
640 &lt;&lt;&lt; Likade väl kvinnan; guldsmyckad gick
Den friborna drottningen och satte sig hos sin gemål.
Därefter, liksom förut, talades käcka ord
Inne i salen; det segerrika folket
Var glatt och bullersamt, till dess med ens
645 &lt;&lt;&lt; Healfdenes son ville söka
Sin aftonro. Han visste, att strid
Väntade skräckbringaren i den höga salen,
När de ''ej'' kunde se solens ljus,
Och den mörka nattens skugglika skepnader
650 &lt;&lt;&lt; Kommo skridande dystra under molnen
Hän över alla. Hela skaran reste sig.
Då hälsade den ene mannen den andre,
Hroðgar Beowulf, och önskade honom lycka,
Gav i hans våld salen och sade:
{{rättelse|565|655}} &lt;&lt;&lt; »Aldrig har jag förut, sedan jag kunnat
»Höja hand och sköld, överlåtit åt någon
»Danernas ståtliga hus förrän nu åt dig.
»Tag nu i din vård det yppersta av hus,
»Minns din hjälteära, visa din mannakraft,
660 &lt;&lt;&lt; »Håll vakt mot fienden! Intet du önskar skall du sakna,
»Om du med livet genomgår detta hjältedåd.»}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>hv00dv00nsmckgq6xw63ffiliui5ce9</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf/40</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197220</id>
    <revision>
      <id>584884</id>
      <timestamp>2024-12-31T14:57:47Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584884</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1556" sha1="r029se1a47sc4tgf610mnj07lulpu1p" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|36|{{sc|götarne vila}}|}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=stanza|end=follow|
Sedan gick Hroðgar, Scyldingarnes furste,
Men sin kämpaskara ut ur salen.
Stridsfursten ville söka vilan
665 &lt;&lt;&lt; Hos drottning Wealhtheow. Härlighetens konung&lt;ref&gt;Gud.&lt;/ref&gt;
Hade mot Grendel, som männen sport,
Utställt en salsvakt, höll särskild vård
Om danernas furste, vakt emot jätten.
Ja, fast förtröstade götarnes hövding
670 &lt;&lt;&lt; På sitt mod och sin kraft, på skaparens huldhet.
Han tog då av sig sin järnbrynja,
Sin hjälm av huvudet, räckte sitt sirade svärd,
Det yppersta stål, åt en tjänare
Och bad honom förvara stridsrustningen.
675 &lt;&lt;&lt; Sedan talade den gode göten Beowulf
Några stolta ord, innan han steg i bädden:
»Ej räknar jag mig ringare i hjältekraft
»Och stridsbedrifter än den där Grendel.
»Därför vill jag icke med svärd döda honom,
680 &lt;&lt;&lt; »Taga hans liv, även om jag kan det. 
»Han känner ej sådana fördelar som att ge slag tillbaka,
»Sönderhugga skölden, så stark han än är
»I nidingsdåd; utan vi skola i natt
»Bägge sakna svärd, om han vågar söka
685 &lt;&lt;&lt; »Strid utan vapen; och sedan tilldöme
»Den vise Gud, den helige herren,
»Äran åt den sidan, som honom gott synes!»
Sedan lade sig den tappre, huvudkudden mottog
Jarlens anlete, och kring honom lutade sig
690 &lt;&lt;&lt; Mången rask sjöman till vila i salen.
Ingen av dem trodde, att han någonsin skulle
Återkomma därifrån till sitt kära hem,
Sitt folk och skyddsborgen, där han blivit
uppfödd;
Ty de hade sport, att en blodig död}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>r029se1a47sc4tgf610mnj07lulpu1p</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf/41</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197221</id>
    <revision>
      <id>584886</id>
      <timestamp>2024-12-31T15:03:01Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584886</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1442" sha1="6foq27lplvhkji2au64kgdtlolpsmoh" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||{{sc|i salen hjort.}}|37}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=follow|695 &lt;&lt;&lt; Förut hade bortryckt alltför många danamän
I denna vinsal. Men herren gav
Väder-götamännen stridslyckans vävnad,
Tröst och stöd, så att de alla
Genom ens kraft, hans egen styrka
700 &lt;&lt;&lt; Övervunno sin fiende: sant visade sig,
Att den mäktige Gud alltid har rått
Över människors släkte. — I den mörka natten kom
Skuggvandraren skridande. Skyttarne sovo,
Som skulle vakta det hornprydda huset,
705 &lt;&lt;&lt; Alla utom en. Då blev känt för människor,
Att den oförsonlige&lt;ref&gt;Eller: spöklike.&lt;/ref&gt; fienden ej fick sända dem
Till skuggornas rike, då skaparen ej ville det;
Utan den vredgade bidade vaken 
På stridsmötet fienden till harm.

710 &lt;&lt;&lt; Då kom Grendel gångande från träskets
Töckniga stränder, bar på Guds vrede.
Illdådaren trodde sig skola ombringa
Någon av männen i den höga salen;
Gick under molnen åt det håll, där han visste
715 &lt;&lt;&lt; Sig säkert skola finna vinhuset och männens
Guldskimrande sal. Ej var detta första gången,
Som han uppsökte Hroðgars hem.
Men aldrig i sina livsdagar, varken förr eller senare,
Fann han hårdare hjälte bland männen i salen.
720 &lt;&lt;&lt; Glädjeberövad kom då mannen
Vandrande till huset. Dörren, som var fastgjord
Med eldsmidda band, sprang genast upp,
Då han stötte till den med händerna. Illasinnad och vred,
Bröt han upp husets ingång. Och snart därefter}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>6foq27lplvhkji2au64kgdtlolpsmoh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/551</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197222</id>
    <revision>
      <id>584889</id>
      <timestamp>2024-12-31T15:17:12Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Problematiskt */ Tabell återstår. Runor osäkra.</comment>
      <origin>584889</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1854" sha1="sawlxcw3wwt453wonobwo9uxky4u96s" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;2&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|||235}}&lt;/noinclude&gt;&lt;i&gt;2:dra raden:&lt;/i&gt;
13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26
ᚢ ᛏ ᛁ ᚼ ᛉ ᚹ ᛖ ᛚ ᚼ ᛞ ᚼ ᚢ ᛞ ᛖ
U T I Æ A W E L Æ D Æ U D E &lt;i&gt;Stephens.&lt;/i&gt;
U T I A ''R'' W E L A F A U D E &lt;i&gt;Bugge.&lt;/i&gt;

&lt;i&gt;3:dje raden:&lt;/i&gt;
27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39
ᚺ ᚼ ᛖ ᚱ ᚼ ᛗ ᚼ ᛚ ᚼ ᚢ ᛲ ᛉ ᚷ
H Æ E R Æ M Æ L Æ U S A (O) &lt;i&gt;Stephens.&lt;/i&gt;
H A E R A M A L A U S ''R'' G &lt;i&gt;Bugge.&lt;/i&gt;

&lt;i&gt;4:de raden:&lt;/i&gt;
40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53
ᛁ ᛅ ᚼ ᚱ ᚢ ᚾ ᚼ ᛉ ᚼ ᚱ ᚼ ᚷ ᛖ ᚢ
I A Æ R U N Æ A Æ R Æ G E U &lt;i&gt;Stephens.&lt;/i&gt;
I N A R U N A ''R'' A R A G E U &lt;i&gt;Bugge.&lt;/i&gt;

&lt;i&gt;5:te raden:&lt;/i&gt;
ᚠ ᚼ ᛚ ᚼ ᚺ ᚼ ᚴ ᚺ ᚼ ᛞ ᛉ ᛟ ᚼ ᚷ
F Æ L Æ H Æ LH Æ D A O Æ G &lt;i&gt;Stephens.&lt;/i&gt;
F A L A H A K H A D ''R'' O A G &lt;i&gt;Bugge.&lt;/i&gt;

&lt;i&gt;6:te raden:&lt;/i&gt;
68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80
ᚺ ᚼ ᛁ ᛞ ᛉ ᚱ ᚢ ᛅ ᛟ ᚱ ᛟ ᛅ ᚢ
H Æ I D A R U A O R O A U &lt;i&gt;Stephens.&lt;/i&gt;
H A I D ''R'' R U N O R O N U &lt;i&gt;Bugge.&lt;/i&gt;

&lt;i&gt;7:de raden&lt;/i&gt; (som står på stenens andra sida):
81 82 83 84 85 86 87 88 89 90
ᚢ ᚦ ᚼ ᚱ ᚼ ᛒ ᚼ ᛋ ᛒ ᚼ
U Th Æ R Æ B Æ S B Æ &lt;i&gt;Stephens.&lt;/i&gt;
U Th A R A B A S R A &lt;i&gt;Bugge.&lt;/i&gt;

Utom det att Stephens ser i runan ᚼ ett Æ, Bugge ett A,
skiljer sig deras uppfattning af myndernas ljudvärde i följande
punkter:

ᛉ uppfattas här, som annanstädes, af Stephens som kort A,
medan Bugge tyder denna runa som ett f. d. S, hvilket
öfvergått till ändande R.

ᛅ tydes af Stephens som långt A, då Bugge deremot å
Björketorpstenen gör ingen skilnad mellan ᛅ och ᚾ, hvilka båda gälla
för honom som N.

Den 39:de mynden, som på stenen är otydlig, läses af
Stephens som O, af Bugge som G.

Den 60:de mynden, hvars utseende är tvetydigt, tages af
Stephens som L, af Bugge som K.
{{Tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>sawlxcw3wwt453wonobwo9uxky4u96s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf/42</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197223</id>
    <revision>
      <id>584890</id>
      <timestamp>2024-12-31T15:18:21Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584890</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1567" sha1="7lvgkgdl40ru7faelkm13q1wvcpqkwi" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|38|{{sc|grendel anfaller beowulf.}}|}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=follow|
725 &lt;&lt;&lt; Trädde fienden in på det brokiga golvet,&gt;&gt;&gt;{{sc|'''grendel anfaller&lt;br&gt; beowulf.'''}}
Gick vildsint fram. Ur hans ögon stod 
En vidrig glans, snarlik en eldslåga.
I huset såg han många kämpar,
En skara av fränder sova tillsammans,
730 &lt;&lt;&lt; Manliga hjältar; då log hans sinne.
Den hemske skräckbringaren tänkte, att han skulle,
Innan dagen komme, skilja vars och ens
Liv från kroppen, nu då han fått hopp
Om en riklig måltid. Men ej längre ville ödet,
735 &lt;&lt;&lt; Att han skulle få taga flera människor
Efter denna natt. Hygelacs starke
Frände såg då huru illdådaren
Ärnade anbringa sina våldsamma tag.
Skräckbringaren ville ej dröja,
740 &lt;&lt;&lt; Utan tog raskt första gången
En sovande man, slet sönder honom ostörd,
Bet i benhöljena&lt;ref&gt;Musklerna.&lt;/ref&gt;, drack blodet ur ådrorna,
Svalde bit efter bit; snart hade han
Helt och hållet förtärt den döde mannen,
745 &lt;&lt;&lt; Hans fötter och händer. Han gick närmare fram
Och fattade sedan med handen den modige
Kämpen i bädden, sträckte sin hand
Fram emot fienden, som strax tog emot
Det lömska anfallet och stödde sig mot armen.
750 &lt;&lt;&lt; Snart kunde illdådens herde märka,
Att han ej träffat uti midgård,
På jordens sköte, hos någon annan
Starkare handtag. Han vart då rädd
I hugen, men kunde ej mera fly därifrån. 
755 &lt;&lt;&lt; Han tänkte komma undan, ville fly till sitt gömsle,
Söka djävlarnes sällskap; ej var hans göra här
Sådant som han förut havt i sina livsdagar.}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>7lvgkgdl40ru7faelkm13q1wvcpqkwi</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/406</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197224</id>
    <revision>
      <id>584892</id>
      <timestamp>2024-12-31T15:26:41Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584892</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2216" sha1="4nkz5b3w9c1365zkukcqlqj8lttva9n" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;72&lt;/noinclude&gt;missnöjd med prinsen, dragit sig tillbaka; fången befann
sig således femtio fot öfver marken och hade fyra tappra
väktare att öfvervinna, oberäknadt att borggården var full
af schweizare och soldater.

Emellanåt gick han till fönstret och blickade ned i 
vallgrafvarna; men en sådan höjd kunde framkalla svindel
äfven hos den tappraste, och hertigen af Anjou var långt
ifrån att uthärda profvet.

Dessutom inträdde hvarje timme någon af prinsens 
väktare, och utan att bry sig om prinsens närvaro, till och med
utan att låtsa se honom, gjorde de sin rund omkring 
rummet öppnade dörrar och fönster, ja, öfvertygade sig till och
med, att gardinerna voro på sitt ställe och att lakanen
ej voro klippta i remsor.

Stundom lutade sig äfven utom balkongen, men kände
sig trygga, då de besinnade att fången befann sig femtio
fot öfver marken.

Favoriterna hade fullkomligt rätt i sin förmodan, att
hertigen af Anjou aldrig med våld skulle försöka att 
komma på flykten, att han aldrig skulle besluta sig till en 
farlig eller svår rymning. Ej därför att det felades den 
värdige fursten uppfinningsförmåga; tvärtom, denna var i 
förtviflad verksamhet, under det han spatserade omkring i
rummet.

Emellanåt tryckte prinsen sitt bleka anlete mot 
fönsterrutorna, som vette åt Louvrens vallgrafvar. Bortom
dessa grafvar låg en femton fot bred strandremsa, och ännu
längre bort såg man den spegelklara Seinen.

Hertigen af Anjou hade gifvit akt på solnedgången;
han hade med allt det intresse, en fånge ägnar åt detta 
skådespel, följt dagens aftagande och mörkrets tillväxt. Han
hade länge betraktat denna skiftande tafla af det gamla
Paris med dess tak, den ena timmen förgyllda af solens
sista strålar, den andra försilfrade af månens bleka sken;
därefter hade han fattats af en häftig förskräckelse, då
han fick se tunga moln vältra fram på himlahvalfvet och
bebåda ett häftigt oväder till natten.

Bland andra svagheter hade hertigen äfven den att vara
rädd för åskan, och han skulle gifvit mycket, om hans 
väktare då kommit in till honom, hade de än skymfat honom
därvid. Emellertid kunde han omöjligt ropa in dem, ty&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>4nkz5b3w9c1365zkukcqlqj8lttva9n</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/407</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197225</id>
    <revision>
      <id>584893</id>
      <timestamp>2024-12-31T15:29:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584893</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2103" sha1="fo2sctmzy1whwr3kew313cuqjkavlg1" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|73}}&lt;/noinclude&gt;detta hade varit att gifva dem för mycken anledning till
nytt gäckeri.

Han kastade sig på sin säng; omöjligt att sofva; han
ville läsa, men bokstäfverna dansade för hans ögon som
svarta troll; han försökte att dricka, men vinet föreföll
honom beskt; han for med fingrarna öfver Aurillys luta,
som var upphängd på väggen; men strängarnas dallring 
utöfvade en sådan verkan på hans nerver, att han var nära att
gråta.

Då började han svärja som en hedning och slå sönder
allt, som var i hans väg. Detta var ett familjefel, och
man var van därvid i Louvren. Favoriten öppnade 
dörren för att se efter orsaken till detta buller; men när de
märkte, att det bara var prinsen, som sökte förströelse,
låste de åter igen dörren, hvilket fördubblade fångens
vrede.

Han hade just slagit sönder en stol, då en rutas 
klingande hördes, och i samma ögonblick kände hertigen en
tämligen häftig smärta i höften. Hans första tanke var,
att han blifvit sårad af en kula, och att denna kula 
kommit från konungens utskickade.

— Ha, förrädare! Ha, usling! utropade fången; du 
låter skjuta mig, som du lofvade. Ha, jag dör!

Vid dessa ord nedföll han på golfvet. Men härvid stötte
hans hand mot ett hårdt föremål, ojämnare och något större
än en kula vanligen är.

— Ah, en sten! sade han; det är således ett 
falkonettskott? Men jag borde likväl ha hört smällen.

Han utsträckte sitt ben, och oaktadt smärtan var rätt
svår, kände han dock, att han ej var sårad. Han tog upp
stenen och undersökte fönstret. Stenen hade blifvit 
slungad så häftigt, att den snarare genomborrat än splittrat
rutan, Vidare fann han stenen invecklad i ett papper.

Nu började hertigens tankar taga en annan riktning.
Denna sten, i stället för att vara slungad af en fiende,
kunde den ej möjligen tvärtom komma från en vän?

Han skyndade fram till ljuset.

Att uppveckla papperet var för hertigen ett ögonblicks
verk.

— Ett bref! mumlade han, i det han rädd blickade 
omkring sig.

Därefter läste han:
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>fo2sctmzy1whwr3kew313cuqjkavlg1</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/408</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197226</id>
    <revision>
      <id>584894</id>
      <timestamp>2024-12-31T15:34:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584894</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2245" sha1="1wlu9yum4pgh5dkwasy5atfmbexrqen" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;74&lt;/noinclude&gt;“Är ni ledsen vid att vara instängd? Tycker ni om att
få frisk luft och frihet? Gå då in i kabinettet, öppna där
skåpet, och om ni skjuter undan den nedersta hyllan, så
finner ni en dubbelbotten; där ligger en silkesstege; fäst
den vid balkongen, och två starka armar skola hålla stegen
nere vid vallgrafven. En häst, snabb som tanken, skall
sedan föra er i säkerhet.”

— En vän, utropade prinsen; en vän! O, jag trodde ej,
att jag hade någon sådan! Hvem är då denne vän, som
tänker på mig?

Han tänkte efter några ögonblick, men som han ej visste,
på hvilken hans tankar skulle stanna, skyndade han fram
till fönstret; ingen syntes till där nere.

— Skulle det möjligen vara en snara? mumlade prinsen,
hos hvilken fruktan städse var den rådande känslan.

— Men emellertid, tänkte han vidare, kan man ju se
efter, om skåpet verkligen har en dubbelbotten och om där
finns någon stege.

Utan att flytta ljuset från dess plats skyndade nu 
hertigen in i kabinettet, trefvade sig fram till skåpet, kände
efter på alla hyllor, och då han kommit till den nedersta,
undersökte han den noga och fick reda på lönnrummet.
Genast stack han ned handen och fick snart tag i 
silkesstegen. Lik tjufven, som flyr med sitt rof, skyndade han
sedan till sin sängkammare.

Klockan slog nu tio, och hertigen tänkte genast på det
besök, han plägade få vid hvarje timslag; han gömde 
därför stegen under dynan i sin länstol och satte sig därpå;
stegen var så skickligt gjord, att den fullkomligt gömdes
på det trånga ställe, dit hertigen stuckit den.

Fem minuter hade knappt förflutit, förrän Maugiron 
visade sig: han höll en dragen värja under vänstra armen
och i högra handen ett vaxljus. Under det han kom in
fort for han att tala med sina vänner:

— Björnen är ursinnig, sade en af dem; han höll nyss
på att slå sönder allt, hvad han fick tag uti; akta dig,
Maugiron, att han ej äter upp dig.

— Skamlöse mumlade hertigen.

— Jag tror, att ers höghet gjorde mig den äran att 
tilltala mig? sade Maugiron med den näsvisaste min.

Hertigen var nära att bryta ut, men han kväfde sin
harm, i det han betänkte, att en träta skulle förorsaka tids-&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>1wlu9yum4pgh5dkwasy5atfmbexrqen</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/409</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197227</id>
    <revision>
      <id>584895</id>
      <timestamp>2024-12-31T15:37:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584895</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1859" sha1="nhpxdj3t5h7z5sxllkf8skvhif0wv78" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|75}}&lt;/noinclude&gt;utdräkt och kanhända omintetgöra hans flykt. Han 
sväljde således förtreten och svängde om sin länstol, så att han
vände ryggen åt den unge mannen.

Maugiron gick som vanligt fram till sängen för att 
undersöka lakanen och till fönstret för att se, om gardinerna
funnos kvar; visserligen märkte han, att en ruta var 
sönderslagen, men han trodde, att det var hertigen, som i 
utbrottet af sitt raseri gjort det.

— Hm, Maugiron, ropade Schomberg, är du redan 
uppäten, efter du ej säger ett ord? Sucka åtminstone i så
full, så att man vet, hvad man har att rätta sig efter och
kan hämnas dig.

— Nej, sade Maugiron. Tvärtom är min björn ganska
saktmodig och spak.

Hertigen smålog hånfullt.

Maugiron lämnade rummet utan att buga sig för 
prinsen, hvilket varit den minsta höflighet, han kunnat visa en
så hög person, och då han gått ut, låste han dörren i 
dubbelt lås. Utan att säga något, lät prinsen honom gå, men
då nyckeln vridits om i låset, mumlade han:

— Akten er, mina herrar! Björnen är slugare, än I
tron.


{{linje|5em}}
&lt;section end=kap12 /&gt;
&lt;section begin=kap13 /&gt;
&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;13.
&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Ventre-Saint-Gris!&lt;/b&gt;&lt;/h2&gt;

Då hertigen af Anjou blef ensam och visste, att han hade
åtminstone en timmes ostördt lugn att påräkna, drog han
fram stegen och undersökte med den småaktigaste 
försiktighet hvarje knut.

— Stegen är säker, sade han; man tycks åtminstone ej
vilja begagna den som medel att få mig att bryta halsen
af mig.

Därefter upprullade han den och räknade trettioåtta steg
med femton tums afstånd mellan hvartdera.

— Godt, den är tillräckligt lång, sade han; i det fallet
är ingenting att frukta.

Han satt några ögonblick och grubblade.

— Ah! Nu vet jag, tänkte han; det är kanhända de&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>nhpxdj3t5h7z5sxllkf8skvhif0wv78</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Grefvinnan de Monsoreau/Del 2/Kapitel 12</title>
    <ns>0</ns>
    <id>197228</id>
    <revision>
      <id>584896</id>
      <timestamp>2024-12-31T15:38:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>Kap 12</comment>
      <origin>584896</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="246" sha1="bmcdovmhvgsg1lmsk9ikgx0wbm6b33s" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
&lt;pages index=&quot;Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu&quot; from=405 to=409 fromsection=&quot;kap12&quot; tosection=&quot;kap12&quot; kommentar={{nop}} header=1/&gt;


&lt;references/&gt;

&lt;/div&gt;
[[Kategori:Grefvinnan de Monsoreau|052]]</text>
      <sha1>bmcdovmhvgsg1lmsk9ikgx0wbm6b33s</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf/43</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197229</id>
    <revision>
      <id>584897</id>
      <timestamp>2024-12-31T15:41:44Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584897</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1534" sha1="6epsq217y43h5som30ee4m376h3r7kl" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||{{sc|men övermannas.}}|39}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=follow|
Då mindes Hygelacs ''modige'' frände &gt;&gt;&gt; {{sc|'''men övermannas.'''}}
Sitt aftontal och reste sig i hela sin längd,
760 &lt;&lt;&lt; Tog fast i honom. Fingrarna knakade;
Jätten strävade utåt, jarlen steg längre fram.
Den beryktade varelsen ville fly vidare,
Vart han än kunde och bort därifrån
Till träskets gömslen: han kände fiendens fasta
765 &lt;&lt;&lt; Grepp om sina fingrar. Det var en usel färd,
Som illdådaren styrt till Hjort.
Hirdsalen dånade; för alla de djärva
Danajarlar, som bodde i borgen,
Vart ölet bittert&lt;ref&gt;Antingen egentligt: ’det öl de druckit kändes bäskt’, eller figurligt: ’de fingo en bitter bägare att tömma’.&lt;/ref&gt;; vreda kämpade
770 &lt;&lt;&lt; De två om salen. Huset dånade,
Och stort under var, att denna vinsal
Höll stånd mot kämparne, att den fagra byggnaden
Ej föll till marken; utan så fast var den
Innan- och utantill konstrikt hopsmidd
775 &lt;&lt;&lt; Med band av järn. Från underlaget bröts,
Där fienderna kämpade, så har jag sport,
Mången mjödbänk, smyckad med guld.
Det trodde ej förr Scyldingarnes stormän,
Att det någonsin skulle stå i någon människas makt
780 Att nedriva det härliga, hornprydda huset,
Med svek förstöra det, om ej lågans famn
Skulle svälja det i rök. Ett alldeles oerhört
Dån uppstod; hemsk fasa
Grep var och en av nord-danerna,
785 Som från muren hörde verop, 
Hörde Guds vedersakare sjunga sin fasansfulla,
Segerlösa sång, den vid helvetet fjättrade}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>6epsq217y43h5som30ee4m376h3r7kl</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf/44</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197230</id>
    <revision>
      <id>584898</id>
      <timestamp>2024-12-31T15:49:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584898</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1391" sha1="kgwrl39z4wq6e1mxu9ucjpy1uii0sku" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|40|{{sc|grendel flyr.}}|}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=follow|
Klaga sin smärta. Honom höll för fast
Den som bland människor var den starkaste
790 &lt;&lt;&lt; I de dagarna av detta livet.

På intet villkor ville jarlarnes värn &gt;&gt;&gt;{{sc|'''grendel flyr.'''}}
Låta den mordiske gästen få gå med livet
Och ansåg icke hans levnadsdagar
Nyttiga för någon. Där svängde mången
795 &lt;&lt;&lt; Av Beowulfs män sitt gamla svärd,
Ville värna den frejdade furstens,
Hövdingens liv, om så de kunde.
De visste det ej, de tappre krigarne,
Då de kämpade denna strid
800 &lt;&lt;&lt; Och ville hugga den skuldbelastade fienden
På alla håll och nå hans själ,
Att intet det bästa stål på jorden,
Ingen klinga ville bita på honom;
Ty han hade genom trolldom gjort sig hård emot alla
805 &lt;&lt;&lt; Segervapens eggar. Ömkligt skulle
Hans levnads slut bliva den dagen
Av detta livet och den främmande gasten
Fara fjärran i fiendernas våld.
Då kunde märka han som förut
810 &lt;&lt;&lt; Med fröjd i hågen övat många illdåd
Mot människosläktet — han var fiende till Gud —,
Att hans kropp icke ville följa honom,
Utan Hygelacs modige frände
Höll honom med sin hand: den enes liv
815 &lt;&lt;&lt; Var den andre okärt. Kroppssmärta led
Den hemske skräckbringaren: på hans axel skönjdes
Ett oläkligt sår; senorna sprungo,
Benhöljena knakade. Stridsära vart
Given Beowulf; dödssjuk måste}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kgwrl39z4wq6e1mxu9ucjpy1uii0sku</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf/45</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197231</id>
    <revision>
      <id>584900</id>
      <timestamp>2024-12-31T15:58:55Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584900</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1527" sha1="0a18py3n48xmk2sycg7hr0uegklcreh" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud||{{sc|stympad och döende.}}|41}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=follow|820 &lt;&lt;&lt; Grendel fly därifrån till träskets stränder, &gt;&gt;&gt; {{sc|'''stympad och&lt;br&gt;döende'''.}}
Söka sitt glädjelösa hem. Han visste fullväl,
Att hans levnads slut nu hade kommit,
Hans dagars tal. Alla daners önskan
Blev nu uppfylld genom denna stridsstorm.
825 &lt;&lt;&lt; Den vise och tappre, som kommit från fjärran,
Hade då rensat Hroðgars sal,
Frälst den från fiendskap. Han gladde sig åt nattarbetet
Och sin hjälteära. Götarnes hövding
Hade hållit sitt ord till öst-danerna
830 &lt;&lt;&lt; Och även avhjälpt allt det lidande,
Den smygande sorg, som de förut lidit
Och i sin stora nöd hade måst tåla,
En stor nesa. Som uppenbart tecken
Framlade kämpen Grendels arm,
835 &lt;&lt;&lt;Hand och axel — allt vad som hörde
Till Grendels grepp — under det vida taket.

Sedan samlades om morgonen, såsom jag sport,
Mången kämpe kring tronsalen.
Hövdingarne kommo från fjärran och nära
840 &lt;&lt;&lt; Vida vägar att skåda undret,
Den ledes spår. Hans levnads slut
Tycktes ej smärtsamt för någon man
Bland dem som skådade den ärelöses steg,
Huru, trött i sinnet, övervunnen i striden,
845 &lt;&lt;&lt; Flyende och livdömd, han burit dödsspår
Bort därifrån till sjötrollens hem.
Där var vattenytan svallande av blod,
En hemsk virvel, helt upprörd,
Sjöd av svärdsblod, av heta blodvågor;
850 &lt;&lt;&lt; Den dödsvigde ''dök'' ned och lade glädjelös
Ned sitt liv, sin hedniska själ
I träskets fristad, där helvetet mottog honom.}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>0a18py3n48xmk2sycg7hr0uegklcreh</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf/46</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197232</id>
    <revision>
      <id>584901</id>
      <timestamp>2024-12-31T16:05:34Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>PWidergren</username>
        <id>11678</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584901</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1501" sha1="kpsxx83vmwtx4qauj9wcsvt5ao1mmro" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;PWidergren&quot; /&gt;{{huvud|42|{{sc|segern firas}}|}}&lt;/noinclude&gt;{{Dikt|start=follow|end=follow|
Därifrån återvände de gamle hirdmännen &gt;&gt;&gt; {{sc|'''segern firas'''}}
Och mången ung efter glädjerik färd.
855 &lt;&lt;&lt; Från sjön redo de modige männen
På ljusa hästar. Där blev talat
Om Beowulfs ära: ofta sade mången,
Att i norr och söder vid de tvenne haven,
På den vida jorden ingen annan
860 &lt;&lt;&lt; Sköldbärare under himlens vidd
Vore bättre och mera värd att härska.
Dock nedsatte de ingalunda sin vän och herre,
Den blide Hroðgar, utan det var en god konung.
Stundom läto de stridsberömde
865 &lt;&lt;&lt; Sina ljusa hästar löpa i kapp,
Där landsvägarna tycktes dem fagra
Och välkända; stundom var det
En konungens hirdman, höljd utav lov,
Som mindes sånger och en hel mängd
870 &lt;&lt;&lt; Av gamla sagor och nu fann nya
Och sanna ord. Han började nämligen
Vist ordna&lt;ref&gt;D. v. s. I vers skildra.&lt;/ref&gt; Beowulfs företag
Och skickligt tälja konstrikt tal
Med växlande ord. Han kvad också
875 &lt;&lt;&lt; Rätt mycket okänt, som han hört sägas
Om Sigemund och hans bragder,
Välsingens kamp, hans vida färder,
Hans fejd och brott, som människors barn
Ej noga kände, utom Fitela&lt;ref&gt;Sinfjötle i den nordiska sagan. I denna är det, som bekant, Sigmunds son Sigurd, som dödar ormen.&lt;/ref&gt; jämte honom,
880 &lt;&lt;&lt; Då morbrodern ville omtala något dylikt
För sin systerson, såsom de alltid voro
Fasta vapenbröder i varje strid.
Men svärd hade de fällt en hel mängd
Av jättesläktet. Ej liten ära}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>kpsxx83vmwtx4qauj9wcsvt5ao1mmro</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Ingwar Widtfarne.pdf/140</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197233</id>
    <revision>
      <id>584903</id>
      <timestamp>2024-12-31T22:22:38Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584903</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2391" sha1="c7c9qwcqm9iitt7945xw5fk6s9f9nl7" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{huvud|90|{{st|&lt;b&gt;INGWARS&lt;/b&gt;}}|4 Cap.}}&lt;/noinclude&gt;re flitigaste Fornsökare, för mera än 100 år sedan och därefter, med
största Agtsamhet tagit af de öfwer alt i Riket befintlige Runstenar. Men
såsom, all Flit oagtad, det likwäl kunnat hända, då man ännu hade
andra Tankar om dessa Stenkrönikors Ålder, at et eller annat Förseende
wid deras Aftagningar förelupit; så företog jag mig förleden Sommars
et År sedan, at åter bese de fleste Ingwars Stenar och tillika så månge
andre, med någon betydlig Skrift uppå, som i Runstens-Historien
någon Uplysning gifwa, och jag då i Wägen kunde åtkomma.

En Del fant jag sådane, som de blifwit aftagne: somlige i
Skriften något annorlunda, men alle i Korssteknen och de öfrige Figurer wäl
träffade; hwarföre man ock funnit mindre nödigt, at här å nyo införa de
Ritningar och Aftryck, som i flere Böker, men i Synnerhet i Mag.
Göranssons {{ant|Bautil}} blifwit det Allmänna meddelta. Någre af desse
Runstenar woro wäl af Tid och Wäder, sedan Slutet af förra
Hundradtalet, nog skadade; men så syntes likwäl, at wid deras Aftagande icke
mindre Flit, än wid de öfrige, blifwit brukad. Om dem, som en sådan
Förändring undergåt, wil jag, då de förekomma, det kortligen nämna,
och för öfrigt med en liten Stjärna fram för Runorna gifwa tilkänna,
hwilke Runstenar jag sålunda själf läst och undersökt.

Jag indeler wåre mäst betydlige Runstenar, eller dem, som kunna
rätta, öka eller stadga Swenska Folkets Historia, i 8 Flockar, och
låter den 1:ste innefatta dem, som handla om Ingwars Österländska Färd:
den 2:dre dem, som äro til Åminnelse af Göthes Wiking Wester: den 3:dje
Stenar öfwer Folk, som döt i {{ant|Huitavathum}}: den 4:de Runritningar
efter Greklandsfarare och dem, som äljäst farit Öster ut, men, man icke wet
hwaräst de stadnat: den 5:te efter dem, som farit til England och
{{sp|Lombardit}}: den 6:te om dem, som uti Norden några manliga Bedrifter
uträttat: den 7:de om wåre Förfäders Skick och Bruk hema: den 8:de
om Christendomens äldsta Tilstånd och Öden i Swerje.
&lt;section end=&quot;Cap3&quot;/&gt;&lt;section begin=&quot;Cap4&quot;/&gt;
&lt;h3 align=&quot;center&quot; style=&quot;border:none;&quot;&gt;{{ant|4. Cap.}} {{em}} 1. Fl.
&lt;br&gt;
{{sp|Runstenar til Åminnelse af Ingwards Österländska Färd:}}&lt;/h3&gt;

1. {{sp|I Upland, Håbo Härad, Håtuna Sokn och Råby}} {{ant|Bam. N}}&lt;noinclude&gt;
{{huvud|||305}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>c7c9qwcqm9iitt7945xw5fk6s9f9nl7</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>584904</id>
      <parentid>584903</parentid>
      <timestamp>2024-12-31T22:27:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>584904</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2392" sha1="n4nmwh0l3h4m5zytvdgjs59alpl096d" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{huvud|90|{{st|&lt;b&gt;INGWARS&lt;/b&gt;}}|4 Cap.}}&lt;/noinclude&gt;re flitigaste Fornsökare, för mera än 100 år sedan och därefter, med
största Agtsamhet tagit af de öfwer alt i Riket befintlige Runstenar. Men
såsom, all Flit oagtad, det likwäl kunnat hända, då man ännu hade
andra Tankar om dessa Stenkrönikors Ålder, at et eller annat Förseende
wid deras Aftagningar förelupit; så företog jag mig förleden Sommars
et År sedan, at åter bese de fleste Ingwars Stenar och tillika så månge
andre, med någon betydlig Skrift uppå, som i Runstens-Historien
någon Uplysning gifwa, och jag då i Wägen kunde åtkomma.

En Del fant jag sådane, som de blifwit aftagne: somlige i
Skriften något annorlunda, men alle i Korssteknen och de öfrige Figurer wäl
träffade; hwarföre man ock funnit mindre nödigt, at här å nyo införa de
Ritningar och Aftryck, som i flere Böker, men i Synnerhet i Mag.
Göranssons {{ant|Bautil}} blifwit det Allmänna meddelta. Någre af desse
Runstenar woro wäl af Tid och Wäder, sedan Slutet af förra
Hundradtalet, nog skadade; men så syntes likwäl, at wid deras Aftagande icke
mindre Flit, än wid de öfrige, blifwit brukad. Om dem, som en sådan
Förändring undergåt, wil jag, då de förekomma, det kortligen nämna,
och för öfrigt med en liten Stjärna fram för Runorna gifwa tilkänna,
hwilke Runstenar jag sålunda själf läst och undersökt.

Jag indeler wåre mäst betydlige Runstenar, eller dem, som kunna
rätta, öka eller stadga Swenska Folkets Historia, i 8 Flockar, och
låter den 1:ste innefatta dem, som handla om Ingwars Österländska Färd:
den 2:dre dem, som äro til Åminnelse af Göthes Wiking Wester: den 3:dje
Stenar öfwer Folk, som döt i {{ant|Huitavathum}}: den 4:de Runritningar
efter Greklandsfarare och dem, som äljäst farit Öster ut, men, man icke wet
hwaräst de stadnat: den 5:te efter dem, som farit til England och
{{sp|Lombardit}}: den 6:te om dem, som uti Norden några manliga Bedrifter
uträttat: den 7:de om wåre Förfäders Skick och Bruk hema: den 8:de
om Christendomens äldsta Tilstånd och Öden i Swerje.
&lt;section end=&quot;Cap3&quot;/&gt;&lt;section begin=&quot;Cap4&quot;/&gt;
&lt;h3 align=&quot;center&quot; style=&quot;border:none;&quot;&gt;{{ant|4. Cap.}} {{em}} 1. Fl.
&lt;br&gt;
{{sp|Runstenar til Åminnelse af Ingwards Österländska Färd:}}&lt;/h3&gt;

1. {{sp|I Upland, Håbo Härad, Håtuna Sokn och Råby}} {{ant|Baut. N}}&lt;noinclude&gt;
{{huvud|||305}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>n4nmwh0l3h4m5zytvdgjs59alpl096d</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Ingwar Widtfarne.pdf/141</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197234</id>
    <revision>
      <id>584910</id>
      <timestamp>2025-01-01T01:23:08Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Bio2935c</username>
        <id>11474</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584910</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2714" sha1="ihhkyjgpe7mq5dvxk35pdjbp0fo77kp" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Bio2935c&quot; /&gt;{{huvud|1 Fl.|{{st|&lt;b&gt;STENAR.&lt;/b&gt;}}|91}}&lt;/noinclude&gt;305. ✱. ᚴᛅᛁᚱᚢᛁ᛫ ᛆᚢᚴˣ ᚴᚢᛚᛅˣ ᚱᛁᛋᛏᚢˣ ᛋᛏᛅᛁᚾˣ ᚦᛁᚾᛅˣ ᛅᚠᛏᛁᚱˣ
ᚯᚾᚢᚾᛏˣ ᚠᚬᚦᚢᚱˣ ᛋᛁᛅ᛫ ᛁᛋ ᚢᛅᛋ᛫ ᛆᚢᛋᛏᚱˣ ᛏᛅᚢᚦᚱˣ ᛘᛁᚦˣ
ᛁᚵᚢᛅᚱᛁ᛫ ᚴᚢᚦᛡᛁᛅᛁᛅᛚᛒᛁᚮᛏˣ ᚮᚿᚢᛏᛆᚱ {{ant|Kairvi aut Kula ristu Stain
thina aftir Onunt fothur sin. Is vas austr tauthr mith Ingvari. Guth
hialbi ot Onutar.}} d. ä. {{sp|Görwe och Kula reste denne Sten efter
Anund sin Fader. Han blef död uti Öster med Ingwar. Gud
hjälpe Anunds Ande.}}

Stenen står nedanför en gammal Begrafningsplats; som af
Ritningen jämwäl synes. Wid slutet af första Ormslängan är ett ᛅ hugget i
Ställe för ᚾ; som wid sidsta Ordet af Förseende snart kunnat hända.

2 {{sp|I Yttergrans Sokn, under Ekala Bro.}} {{ant|Baut. N. 334.}} ✱
ᛅᚿᚢᛁᛏᚱ᛬ ᛅᚢᚴ᛫ ᚴᛁᛏᛁ᛬ ᛅᚢᚴ᛫ ᚴᛅᚱ᛬ ᛅᚢᚴ᛬ ᛒᛚᛁᛋᛁ᛬ ᛅᚢᚴ᛬
ᛏᛁᛆᚱᚠᚱ᛫ ᚦᛁᚱ᛫ ᚱᛅᛁᛋᛏᚢ᛫ ᛋᛏᛅᛁᚾ ᚦᛁᚾᛆ᛫ ᛁᚠᛏᛁᛦ᛫ ᚴᚢᚾᛚᛅᛁᚠ᛫ 
ᚠᛅᚦᚢᚱ ᛋᛁᚿ᛫ ᛡᛅᚾ ᚠᚮᛦ᛫ ᛅᚢᛋᛏᚱ᛬ ᛘᛁᚦ᛬ ᛁᚴᚢᛆᚱᛁ᛫ ᚵᚢᚦ ᛡᛁᛅᛒᛁ
ᛋᛅᛚᛁᚿ {{ant|Anvitr auk Kiti auk Kar auk Blisi auk Tiarfr, thir raistu Stain
thina iftir Kunlaif fathur sin. Han for austr mith Igvari Guth hiabi
Salin.}} d. ä. {{sp|Amwit och Gete och Kar och Blese och Tiärf, de
reste denne Sten efter sin fader Gunlef, som for Öster med
Ingwar. Gud hjälpe Själen.}}

Här är åter et Fel i Ordet {{ant|hiabi,}} hwaräst Runan ᛚ är förgäten.
Uti Ordet {{ant|Igvari}} saknas Pricken i Runan ᚴ, som på Råbystenen
synes; men samma Efterlåtenhet skönjes äfwen wid flere af de följande
Ingwars Stenar.

3. {{sp|I Öfwergrans Sokn, på Warpsunds Udde.}} {{ant|Baut. N. 343.}}
✱. ᛅᚱᛁᛚᚱ᛬ ᛅᚢᚴ᛫ ᚴᚾᚱ᛫ ᚢᚴ᛬ ᚴᛁᚿᛁ᛬ ᛅᚢᚴ᛬ ᛁᛚᛁᛋᛁ᛬ ᚾᚢᚴ᛬
ᛐᛁᛅᚱᚠᚱ᛬ ᚱᛁᛋᛏᚢ᛬ ᛋᛏᛅᛁᚿ᛬ ᚦᛁᚾᛅ᛬ ᛅᚠᛏᛁᚱ᛬ ᛅᚠᚿᛚᛁᚠ᛫ 
ᚠᛅᚦᚢᚱ᛫ ᛋᛁᚿ᛫ ᛁᛋ ᚢᛆᛋ᛫ ᛆᚢᛋᛏᚱ᛫ ᛘᛁᚦ᛫ ᛁᚴᚢᛅᚱᛁ᛫ ᛏᚱᛅᛒᛁᚾ ᚴᚢᚦ᛫
ᛡᛁᛅᛚᛒᛁ᛬ ᛅᚾ᛬ ᚦᛅᛁᚱᛅ ᛅᚦᚴᛂᚾ᛫ ᚱᛅᛁᛋᛐᛁᚴ᛫ ᚱᚢᚾᛅᚱ᛫ ᛁᛋ ᚴᚢᚾᛁ
ᚱᛂᚿ᛫ ᚴᚾᛅᚱᛁ᛫ ᛋᛏᚢᚱᛁ᛫ {{ant|Arilr auk Kar uk Kiti auk Ilisi auk Tiarfr
ristu Stain thina aftir Kunlif fathur sin. Is vas austr mith Igvari
trabin. Guth hialbi an thaira. Athken raistik runar. Is kuni ren}}&lt;noinclude&gt;
{{huvud||M 2|{{ant|Knari}}}}
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ihhkyjgpe7mq5dvxk35pdjbp0fo77kp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/410</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197235</id>
    <revision>
      <id>584912</id>
      <timestamp>2025-01-01T06:17:19Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584912</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2293" sha1="qsfkmmgwmejxxsw913r4cf3pf3nwxx4" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;76&lt;/noinclude&gt;fördömda favoriterna, som skickat mig denna stege; de
räkna på, att jag skall fästa den vid balkongen, och när
jag som bäst håller på att stiga ned, komma de in och skära
af den; där ha vi snaran!

Efter en stunds ytterligare eftersinnande utropade han:

— Nej, det är icke möjligt; de kunna ej vara nog 
enfaldiga att tro, det jag skulle våga stiga ned utan att 
barrikadera dörren, och då detta väl är gjordt, böra de väl kunna
begripa, att jag skulle få tid på mig att fly, innan de 
hunnit slå in den. Men hvem i all världen är denne vän,
som så väl känner till skåpen i mina rum?

Plötsligt fick han en idé.

— Bussy utropade han.

Var det ej, enligt all sannolikhet, den försiktige, den
sluge Bussy, den ende vän, på hvilken hertigen kunde räkna,
var det ej Bussy, som hade sändt biljetten?

Prinsens tvekan ökades emellertid, ehuru allt förenade
sig att öfvertyga honom, det Bussy skrifvit biljetten. 
Hertigen kände ej alla de skäl, denne ädling hade att hysa agg
till honom, emedan han var okunnig om hans kärlek till
Diana de Méridor. Dock anade han den, ty efter som 
hertigen själf blifvit förtjust i Diana, kunde han lätt förstå,
huru svårt det var för Bussy att se denna unga, sköna 
kvinna, utan att älska henne; men icke dess mindre skingrades
denna misstanke, och han fann det så naturligt, att den 
redlige Bussy ej kunde förmå sig att förblifva overksam, då
han visste sin herre vara fången. Bussy hade ju dessutom
kunnat låta förleda sig af det äfventyrliga i detta företag,
och kanske ville han hämnas på hertigen genom att 
förskaffa honom friheten. Således var det helt visst Bussy,
som skrifvit, Bussy, som väntade.

För att söka vidare upplysning gick hertigen fram till
fönstret, och trots dimman, som uppsteg ur floden, varseblef
han på stranden trenne större gestalter, som kunde taga
för hästar, och tvenne andra smärre, hvilka kunde vara
människor.

— Tvenne män, tänkte han; förmodligen Bussy och hans
vän Remy.

Frans gick till dörren och tittade genom nyckelhålet: han
såg tvenne af sina väktare sofva och de tvenne andra spela
schack. Han släckte sitt ljus, öppnade fönstret och lutade
sig öfver balkongen. Det bråddjup, hans blick då försökte&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>qsfkmmgwmejxxsw913r4cf3pf3nwxx4</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/411</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197236</id>
    <revision>
      <id>584913</id>
      <timestamp>2025-01-01T06:20:14Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584913</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2327" sha1="ngenxywd00tb4w2ufbhhx6bn6byzduq" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|77}}&lt;/noinclude&gt;mäta, ökades genom mörkret; förfärad ryggade han 
tillbakn. Men frihet och luft ha för en fånge ett så 
oemotståndligt behag, att Frans, då han vände sig inåt rummet, tyckte
sig kväfvas, och denna känsla intog honom så, att han 
fattades af något, som liknade afsmak för lifvet och 
likgiltighet för döden. Den nedslagne fursten tog detta för mod,
trodde sig böra begagna tillfället, fäste stegen vid 
balkongen och sökte sedan på bästa sätt barrikadera dörren. Han
var öfvertygad, att man för att undanrödja denna 
barrikadering skulle behöfva goda tio minuter, d. v. s. mer tid, än
han behöfde för att komma ned för stegen.

Han sökte därpå att upptäcka hästarna eller 
människogestalterna, men varseblef hvarken de ena eller de andra.

— Jag skulle hellre se, om ingen vore där, mumlade han;
bättre att fly ensam än med en bepröfvad vän, och denne
vän, som väntar mig, är ju alldeles okänd.

Mörkret hade tilltagit, och det åskväder, som hotat att
utbrista, lät nu höra sitt mullrande. En blixt fårade ett
ögonblick de svarta molnen, och prinsen tyckte sig vid dess
flyktiga sken urskilja de gestalter, han nyss förgäfves sökt
vid vallgrafven.

En häst gnäggade; således intet tvifvel mer, att han ju
var väntad.

Hertigen ryckte på stegen för att öfvertyga sig om, att
den var säkert fäst; därefter klef han öfver gallret och satte
foten på första steget.

Omöjligt vore att beskrifva den förfärliga ångest, som i
detta ögonblick fattade fången, då han hade att välja 
mellan den bräckliga silkesstegen och sin brors grymma 
hotelser. Men knappt hade han satt foten på första steget,
förrän det föreföll honom, som om stegen, i stället för att
efter hans förväntan hänga slak, tvärtom kändes stadig, och
han tyckte, att han kunde sätta foten på nästa steg, utan
att den gungade.

Var det en vän eller en fiende, som höll stegens nedersta
ända; var det en öppen famn eller beväpnade armar, som
väntade honom vid sista steget?

En oöfvervinnelig fruktan bemäktigade sig Frans; han
höll sig ännu med vänstra handen fast i balkongen och
gjorde en rörelse för att stiga tillbaka.

Det såg ut, som hade den hemlighetsfulle person, 
hvilken väntade prinsen vid foten af muren, anat, hvad som&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>ngenxywd00tb4w2ufbhhx6bn6byzduq</sha1>
    </revision>
    <revision>
      <id>584914</id>
      <parentid>584913</parentid>
      <timestamp>2025-01-01T06:20:33Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <minor />
      <origin>584914</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2327" sha1="b33rcmu24g9vdqr7drfyhsm2uzz5ysd" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|77}}&lt;/noinclude&gt;mäta, ökades genom mörkret; förfärad ryggade han 
tillbaka. Men frihet och luft ha för en fånge ett så 
oemotståndligt behag, att Frans, då han vände sig inåt rummet, tyckte
sig kväfvas, och denna känsla intog honom så, att han 
fattades af något, som liknade afsmak för lifvet och 
likgiltighet för döden. Den nedslagne fursten tog detta för mod,
trodde sig böra begagna tillfället, fäste stegen vid 
balkongen och sökte sedan på bästa sätt barrikadera dörren. Han
var öfvertygad, att man för att undanrödja denna 
barrikadering skulle behöfva goda tio minuter, d. v. s. mer tid, än
han behöfde för att komma ned för stegen.

Han sökte därpå att upptäcka hästarna eller 
människogestalterna, men varseblef hvarken de ena eller de andra.

— Jag skulle hellre se, om ingen vore där, mumlade han;
bättre att fly ensam än med en bepröfvad vän, och denne
vän, som väntar mig, är ju alldeles okänd.

Mörkret hade tilltagit, och det åskväder, som hotat att
utbrista, lät nu höra sitt mullrande. En blixt fårade ett
ögonblick de svarta molnen, och prinsen tyckte sig vid dess
flyktiga sken urskilja de gestalter, han nyss förgäfves sökt
vid vallgrafven.

En häst gnäggade; således intet tvifvel mer, att han ju
var väntad.

Hertigen ryckte på stegen för att öfvertyga sig om, att
den var säkert fäst; därefter klef han öfver gallret och satte
foten på första steget.

Omöjligt vore att beskrifva den förfärliga ångest, som i
detta ögonblick fattade fången, då han hade att välja 
mellan den bräckliga silkesstegen och sin brors grymma 
hotelser. Men knappt hade han satt foten på första steget,
förrän det föreföll honom, som om stegen, i stället för att
efter hans förväntan hänga slak, tvärtom kändes stadig, och
han tyckte, att han kunde sätta foten på nästa steg, utan
att den gungade.

Var det en vän eller en fiende, som höll stegens nedersta
ända; var det en öppen famn eller beväpnade armar, som
väntade honom vid sista steget?

En oöfvervinnelig fruktan bemäktigade sig Frans; han
höll sig ännu med vänstra handen fast i balkongen och
gjorde en rörelse för att stiga tillbaka.

Det såg ut, som hade den hemlighetsfulle person, 
hvilken väntade prinsen vid foten af muren, anat, hvad som&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>b33rcmu24g9vdqr7drfyhsm2uzz5ysd</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/412</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197237</id>
    <revision>
      <id>584915</id>
      <timestamp>2025-01-01T06:23:18Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584915</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2232" sha1="44yed7qwnima8r3fs08k6bo9h3vr89q" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;78&lt;/noinclude&gt;föregick i fångens hjärta, ty i samma ögonblick kändes
en sakta dragning på stegen.

— Man håller stegen fast där nere, mumlade han; man
vill således ej, att jag skall falla. Mod därför!

Han fortfor nu att stiga ned. Frans märkte, att man
bemödade sig om att hålla stegen ett stycke från muren för
att underlätta nedstigandet.

Nu ilade han ned som en pil, i det han hjälpte sig 
snarare med händerna än fötterna. I stället för att vidröra 
marken, den hans fötter instinktmässigt anade, kände han sig
plötsligt fattad af en person, som tillhviskade honom dessa
ord: ni är räddad.

Sedan bar man honom till kanten af vallgrafven och
därifrån sköt man honom uppför vallens sluttning. När
han väl kommit upp, väntade där en annan man, hvilken
fattade honom i kragen för att draga upp honom, gjorde på
samma sätt med hans följeslagare och därefter sprang ned
till stranden, där de trenne hästarna, som Frans ifrån 
fönstret upptäckt, verkligen befunno sig.

Prinsen förstod nu, att det ej kunde bli fråga om att
rygga tillbaka, och att han var i sina räddares våld. Han
sprang således till en af de trenne hästarna och hoppade
upp på den; hans båda följeslagare kastade sig äfven i
sadeln, och den person, som nyss hviskat till honom, sade
nu på samma lakoniska och hemlighetsfulla sätt:

— Sporra!

Alla tre satte af i fullt galopp.

— Hittills har det gått bra, tänkte prinsen; jag vill 
hoppas, att äfventyrets slut ej skall bli sämre än dess början.

— Tack, tack, min tappre Bussy! mumlade prinsen åt
sin kamrat till höger, hvilken ända till ögonen var insvept
i sin stora, bruna kappa.

— Sporra! svarade denne blott och föregick själf med
exempel, så att de trenne ryttarne framilade som skuggor i
natten.

Så hann man till Bastiljgrafven, den man passerade på en
provisorisk bro, som kvällen förut blifvit lagd af ligisterna,
hvilka ej ville, att deras kommunikationer skulle afbrytas.

De trenne ryttarne styrde sin kosa till Charenton. 
Prinsens häst syntes bevingad. I en hast satte den, som red till
höger, öfver grafven och ilade in åt Vincennerskogen, i det
han med sin vanliga lakonism hviskade åt prinsen: kom!&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>44yed7qwnima8r3fs08k6bo9h3vr89q</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/413</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197238</id>
    <revision>
      <id>584916</id>
      <timestamp>2025-01-01T06:26:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584916</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="2014" sha1="rfdy3pohg3lafjovz6ozzpznuhkzay2" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;{{ph|79}}&lt;/noinclude&gt;Den, som red till vänster, följde tyst hans exempel. Allt
sedan de satte sig till häst, hade denne ej sagt ett enda
ord.

Prinsen behöfde ej minsta uppmaning till sin häst; det
ädla djuret satte öfver grafven med samma ifver som de
båda andra hästarna. Prinsen ville hålla in sin springare,
ty han fruktade, att man förde honom till något försåt.
Det var för sent; kreaturet var i så starkt språng, att det
ej lydde tygeln. Men då hästen såg, att hans båda 
kamrater saktade sitt lopp, saktade äfven han sitt, och Frans
befann sig snart i ett slags uthuggning i skogen, där åtta
eller tio ryttare med militärisk hållning visade sig i 
månskenet, som återglänste från deras rustningar.

— Ah! ropade prinsen. Hvad vill detta säga, min
herre?

— Ventre-saint-gris! svarade den, till hvilken frågan
var ställd, det vill säga, att vi äro räddade.

— Ni, Henrik? ropade hertigen af Anjou häpen. Ni,
min räddare?

— Nå, är det så underligt? Äro vi icke 
bundsförvanter!

Därefter ropade han.

— Agrippa, hvar är du?

— Här, svarade d'Aubigné, som ännu icke öppnat 
munnen, men är det skick och skäl att så behandla hästar?
Och ni har ändå icke för många.

— Se så, sade konungen af Navarra, gräla nu inte; bara
det finns två friska kvar, med hvilka vi snabbt kunna 
färdas tolf mil, så är det allt, hvad som behöfs.

— Men hvart för ni mig då? frågade Frans med oro.

— Hvart ni vill, svarade Henrik, bara det sker fort;
ty d'Aubigné har rätt: konungen af Frankrike har 
bättre försedda stall än jag och är tillräckligt rik att kunna
spränga tjugu hästar, om han får det infallet att vilja
taga fatt på oss.

— Är jag verkligen fri att färdas, hvart jag behagar?
frågade Frans.

— Visserligen; jag afvaktar er befallning.

— Välan, till Angers då!

— Må göra; det är naturligt; ni är där hemma hos er.

— Men ni, min kusin?

— Jo, jag lämnar er, då vi hunnit i sikte af Angers,&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>rfdy3pohg3lafjovz6ozzpznuhkzay2</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu/414</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197239</id>
    <revision>
      <id>584917</id>
      <timestamp>2025-01-01T06:29:59Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */</comment>
      <origin>584917</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1765" sha1="68fkvclliyuyatu84ihuenwr1ve9bd6" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Thuresson&quot; /&gt;80&lt;/noinclude&gt;och skyndar till Navarra, där min goda Margot väntar
mig och säkert är ond på mig.

— Men ingen människa visste, att ni var här.

— Jag har kommit hit för att sälja tre af min hustrus
juveler och vidare för att få veta, om ligan skulle krossa
mig.

— Ni ser, att den inte är farlig.

— Ja, det har jag att tacka er för.

— Hvad menar ni?

— Jo, om ni i stället för att vägra att bli chef för 
ligan, som ni vet vara riktad mot mig, antagit förslaget och
gjort gemensam sak med mina fiender, så hade jag blifvit
hängd. Därför, då jag fick veta, att konungen straffat
er vägran med att göra er till fånge, svor jag, att jag
skulle rädda er, och jag har gjort det.

— Alltid lika godtrogen! tänkte Frans; det vore synd
att bedraga honom.

— Res till Anjou, min kusin, sade béarnaren 
småleende: res till Anjou. Ah, herr Guise! Ni trodde er ha
vunnet spel, men jag skickar er en besvärlig kamrat;
akta er!

I detta ögonblick framleddes de friska hästarna. 
Henrik och Frans svingade sig upp på dem, och d'Aubigné
följde knotande efter.


{{linje|5em}}
&lt;section end=kap13 /&gt;
&lt;section begin=kap14 /&gt;
&lt;h2 align=&quot;center&quot; style=&quot;border-bottom:none;&quot;&gt;14.
&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Väninnorna.&lt;/b&gt;&lt;/h2&gt;

Medan Paris sjöd som en masugn, styrde grefvinnan de
Monsoreau, âtföljd af sin far och tvenne tjänare, kosan till
slottet Méridor.

Det hände ej sällan under den långa färden, att Diana
lät fadern och tjänarne rida förut och ensam höll stilla
på någon kulle för att skåda ned i dälden, om ingen följde
henne … Men när hon ej blef varse annat än de betande
hjordarna eller klockstapeln i en aflägsen by, red hon åter
framåt, oroligare för hvarje gång hennes väntan blifvit
gäckad.
{{tomrad}}&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>68fkvclliyuyatu84ihuenwr1ve9bd6</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Grefvinnan de Monsoreau/Del 2/Kapitel 13</title>
    <ns>0</ns>
    <id>197240</id>
    <revision>
      <id>584918</id>
      <timestamp>2025-01-01T06:30:53Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Thuresson</username>
        <id>20</id>
      </contributor>
      <comment>Kap 13</comment>
      <origin>584918</origin>
      <model>wikitext</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="246" sha1="ie7kgholxmr8rz6a8pamfur48h4f7ur" xml:space="preserve">&lt;div class=layout2 style=&quot;text-align: justify; &quot;&gt;
&lt;pages index=&quot;Grefvinnan de Monsoreau 1912.djvu&quot; from=409 to=414 fromsection=&quot;kap13&quot; tosection=&quot;kap13&quot; kommentar={{nop}} header=1/&gt;


&lt;references/&gt;

&lt;/div&gt;
[[Kategori:Grefvinnan de Monsoreau|053]]</text>
      <sha1>ie7kgholxmr8rz6a8pamfur48h4f7ur</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/552</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197241</id>
    <revision>
      <id>584919</id>
      <timestamp>2025-01-01T10:48:48Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */ Med stöd av https://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1240988/FULLTEXT01.pdf</comment>
      <origin>584919</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1202" sha1="khbn0b18fka3i1m5wt4gd66vv7tn2vp" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|236||}}&lt;/noinclude&gt;Det ligger i sakens natur, att denna olika uppfattning af en
del runors ljudvärde på Björketorpstenen skulle i sin mon
medverka till en fullständig olikhet i de båda vetenskapsmännens
tolkning af inskriften.

{{linje|6em}}

&lt;i&gt;Stephens’ tolkning.&lt;/i&gt;
&lt;poem&gt;SÆATh ÆT BÆRUTA
Sæath i strid
UT I ÆAWELÆ DÆUDE
ute i æavel dog.
HÆERÆ MÆLÆ USA(O)
Här mäla oss
IAÆ RUNÆA ÆRÆ GEU
dessa runor ära; ja
FÆLÆ HÆLHÆDA OAG
många hjeltar slog,
HÆIDAR UA O ROAU
heder vann. Eger ro.
UThÆR ÆBÆ SBÆ
Uthær Ebbe den vise.&lt;/poem&gt;

Det vill säga:

&lt;i&gt;Sæath dog i strid ute i Æavel. Här mäla oss dessa runor
hans ära: ja, han slog många hjeltar och vann heder. Nu
hvilar han i ro. Uthær och Ebbe den vise (ristade runorna).

Sæath&lt;/i&gt; är enligt denna tydning eft mansmann, som här
första gången förekommer: Æavel ett ortnamn, som ej låter med
visshet tolka sig.

{{linje|6em}}

&lt;i&gt;Bugges tolkning.&lt;/i&gt;

&lt;poem&gt;SA''R'' ThAT BARUT''R''
Den som detta bryter,
UTI A''R'' WELA DAUDE
för handen är visserligen döden.
HAERA MALAUS''R''
Här mållös
GINARUNA''R'' ARAGEU
kraftrunor arghetens
FALAH AK HAD''R'' OAG
dolde jag Hadd. Jag fruktar&lt;/poem&gt;&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>khbn0b18fka3i1m5wt4gd66vv7tn2vp</sha1>
    </revision>
  </page>
  <page>
    <title>Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne12sven).pdf/553</title>
    <ns>104</ns>
    <id>197242</id>
    <revision>
      <id>584927</id>
      <timestamp>2025-01-01T11:36:56Z</timestamp>
      <contributor>
        <username>Gottfried Multe</username>
        <id>11434</id>
      </contributor>
      <comment>/* Korrekturläst */ Med stöd av https://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1240988/FULLTEXT01.pdf</comment>
      <origin>584927</origin>
      <model>proofread-page</model>
      <format>text/x-wiki</format>
      <text bytes="1764" sha1="s2apwuupbz0jxgosj5bqt9oxcbu58ly" xml:space="preserve">&lt;noinclude&gt;&lt;pagequality level=&quot;3&quot; user=&quot;Gottfried Multe&quot; /&gt;{{huvud|||237}}&lt;/noinclude&gt;&lt;poem&gt;HAID''R''RU(nar) NORONU
hedersrunor de nordiska.&lt;/poem&gt;

Det vill säga:

&lt;i&gt;Om någon bryter detta minnesmärke, då drabbar döden
honom visserligen. Här ristade jag, Hadd, mållös i dunkla tecken
arg trolldoms kraftrunor. Jag rädes för de nordiska
hedersrunorna.&lt;/i&gt;

Raden på stenens andra sida läses af Bugge:

&lt;poem&gt;UThARABASBA = úþarfaspá = &lt;i&gt;förbannelse.&lt;/i&gt;&lt;/poem&gt;


&lt;i&gt;Förslag till ny tolkning.&lt;/i&gt;

Samtliga de nittio runornas ljudvärde uppfattar jag på samma
sätt som professor Bugge, med det enda undantag, att jag i den
60:e mynden ser, i likhet med professor Stephens och efter
jämförelse med en liknande mynd å Stentoftestenen, ett L, icke
ett K.

Hvad inskriftens syfte och hufvudmening vidkommer,
öfverensstämmer den tolkning, jag tager mig friheten här lemna, med
professor Bugges. Inskriften innehåller nämligen äfven enligt
min tydning en afskräckande varning till grafsköflare. I
enskildheterna deremot är afvikelsen stor.

Jag läser och delar inskriften på följande sätt:

&lt;poem&gt;SAR ThAT BARUT''R''
UTI A''R'' VELADAUDE HAERAMALAUS''R''.
GINARUNA''R'' ARAGE
UFALA HAL;
HAD''R'' OAG HAID''R''
RUNO RONU.&lt;/poem&gt;

Och på stenens baksida:

&lt;poem&gt;UThARABASBA.&lt;/poem&gt;

SAR, isl, &lt;i&gt;sá er, den som.&lt;/i&gt;

ThAT, isl. &lt;i&gt;þat. detta,&lt;/i&gt; nämligen kummel eller märke.

BARUT''R'' isl. &lt;i&gt;brýtr, bryter.&lt;/i&gt; Bokstafven ''A'' i detta ord, å
Björketorpstenen tecknad ᛡ, är ett af de många å de äldre
Blekingsstenarne, men äfven å andra runvårdar i vidt skilda orter
förekommande prof på en märkvärdig och, som det vill synas,
systematisk &lt;i&gt;öfverflöds-vokalisering,&lt;/i&gt; hvilken gjort sig gällande
under ett visst utvecklingsskede at det fornnordiska språket och som&lt;noinclude&gt;
&lt;references/&gt;&lt;/noinclude&gt;</text>
      <sha1>s2apwuupbz0jxgosj5bqt9oxcbu58ly</sha1>
    </revision>
  </page>
</mediawiki>