بحث:کمدی الهی
از ویکیپدیا، دانشنامهٔ آزاد.
Divina Commedia, Den gudomliga komedin, epos skrivet av Dante Alighieri i början på 1300-talet. Det utkom i sin helhet först efter Dantes död; de två första delarna dock redan 1319.
Verket omfattar 100 sånger (canti) på ca 150 rader vardera, uppdelade i tre delar; Inferno (Helvetet 34 sånger), Purgatorio (Skärselden 33 sånger) samt Paradiso, (Paradiset 33 sånger). Originalet är skrivet på en föregångare till det italienska skriftspråket, med ett av Dante själv påfunnet versmått, terzinen.
I verket skildras Dantes vandring genom Helvete och Skärseld, i vilka han får bevittna de olika nivåer av straff och rening de syndiga själarna får utstå efter döden, samt upp i Paradiset där han får träffa sin ungdomskärlek Beatrice som han tidigare skrivit om i Vita Nuova.
Som guide ner genom Helvetets tratt och upp på skärseldsberget har han diktaren Vergilius. Eftersom denne dock levde före Jesu födelse är han inte berättigad att följa med in i himlen och Beatrice tar istället över visningen.
Dante själv kallade endast verket för Komedin, epitetet Gudomlig lär ha tillfogats av Giovanni Boccaccio. Första gången det förekommer i tryck är i Giolitos venetianska upplaga från 1555 som är redigerad av Ludovico Dolce. Verket har periodvis varit mer eller mindre bortglömt men har varit inspiration för många moderna författare, såsom James Joyce, T S Eliot och William Blake.