Pasjto

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket

Pasjto, pakhto
(پښتو, پختو)
Tala i: Afghanistan, Pakistan, Rajasthan og Gujarat i India
Område: Sørlege/sentrale Asia
Pasjto, pakhtotalande i alt: 40-50 millionar
Rangering: 6
Klassifisering: Indoeuropeisk
 indoiransk
  iransk
   pastjo
Offisiell status
Skriftsystem: Nastaliq
Offisielt språk i: Afghanistan
Normert av: Ingen
Språkkodar
ISO 639-1: ps ISO 639-2: pus
ISO 639-3: pus SILPUS

Pasjto (پښتو, IPA [pəʂto]) eller pakhto پختو‎, også kalla afghansk eller afghani, er eit iransk språk som blir tala av 15,6 millionar menneske i Pakistan og 8,3 millionar i Afghanistan, der det er offisielt språk.

Pasjto har litteratur frå 1600-talet og seinare. Det blir skrive med ei lokalt tilpassa utgåva av det persiske alfabetet (arabiske bokstavar) og har 43 teikn i alfabetet.

Andre transkripsjonar av namnet på språket er pashto, pashtu og pushtu.


Iranske språk
Austiranske: | Ossetisk | Jaghnobi | Pashto
Pamirspråk: | Schugni | Oroskori | Bartangi | Roskani | Sarikoli | Jasgulami | Sangletski | Iskkaskmi | Wakhi | Mundski | Yidgha | Waneci
Nordvestiransk: | Kurdisk | Kurmanci | Sorani | Zazaki | Lurisk | Gorani | Gilaki | Mazanderani | Schahmirzadi | Balutski
Sørvestiranske: | Farsi | Dari | Tadsjikisk | Tatisk
Bokstavar Denne språkartikkelen er ei spire. Du kan hjelpe Nynorsk Wikipedia å vekse seg stor og sterk gjennom å utvide han.

Sjå òg: Oversyn over språkspirer.